December 2006

Pressmeddelanden 2002-2006

I detta dokument finns pressmeddelanden från Bosse Ringholm från perioden februari 2002-september 2006 samlade. Pressmeddelandena har varit publicerade på www.regeringen.se och togs bort den 6 oktober 2006 då en ny regering tillträdde.

Kontaktinformationen i pressmeddelandena är till stor del borttagen eftersom pressekreterare och andra medarbetare har bytts ut.

Länkar som fanns i pressmeddelandena är borttagna.

Pressmeddelandena är sorterade i datumordning med den senaste först i dokumentet.

Det finns 328 pressmeddelanden från perioden.

Att söka i dokumentet

Du kan söka pressmeddelanden i dokumentet genom att använda den sökfunktion som finns i Adobe Reader. Sökfunktionen brukar vara mar- kerad som en kikare i verktygsfältet. Du kan söka på valfria ord men för att förenkla din sökning finns följande nyckelord i pressmeddelandena: • Statsråd • Departement • Ämne

2

Under 2002-2006 fanns följande statsråd, departement och ämnen på www.regeringen.se:

Statsråd Göran Persson, Ann-Christin Nykvist, Barbro Holmberg, , Bosse Ringholm, Carin Jämtin, Hans Karlsson, , , Jens Orback, Leif Pagrotsky, Lena Hallengren, Lena Sommestad, Leni Björklund, , , Pär Nuder, Sven-Erik Österberg, Thomas Bodström, Thomas Östros, Ulrica Messing, , , Gunnar Lund, Lars-Erik Lövdén, , , Anna Lindh, Margareta Winberg och Jan O Karlsson.

Department Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Socialdepartementet, Finansdepartementet, Utbildnings- och kulturdepartementet, Jordbruksdepartementet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet och EU-representationen.

Ämnen Arbete och jämställdhet, Asyl, migration, integration och minoriteter Demokrati och mänskliga rättigheter EU Försvar, skydd och säkerhet Hållbar utveckling Jordbruk, skogsbruk och fiske Kommunikationer och IT Kultur, medier och fritid Lag och rätt Miljö, energi och bostäder Näringsliv, handel och regional utveckling Samhällsekonomi och statsbudget Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Stat, kommuner och landsting Utbildning och forskning Utrikespolitik och internationellt samarbete PRESSMEDDELANDE 2006-09-13 Statsrådsberedningen Inbjudan till konferens om regeringsformens reglering av fri- och rättigheter i Uppsala den 19 oktober 2006

TID OCH PLATS Tid: torsdag den 19 oktober 2006, kl. 13.00-16.40. Plats: Atrium konferens & Bankett, Dragarbrunnsgatan 46, Uppsala

Grundlagsutredningen bjuder in till konferensen "Fri- och rättigheter i grundlagen - behöver regleringen förändras?" Under konferensen behandlas utformningen av regeringsformens regler som rör skyddet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Den huvudfråga som ställs är om regleringen bör förändras. Relationen mellan regeringsformen, Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och EU-rätten diskuteras, liksom regleringen i några andra europeiska länder. På konferensen medverkar Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, Caroline Taube, jur.dr och post doc-stipendiat vid Institutt for offentlig rett vid Oslo universitet, Percy Bratt, advokat och ordförande i Svenska Helsingforskommittén, Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet samt Mats Melin, chefsjustitieombudsman. Konferensen vänder sig till verksamma vid universitet, domstolar och myndigheter, advokater och andra praktiskt verksamma jurister, företrädare för politiska partier och intresseorganisationer, media samt intresserade medborgare. Deltagandet är kostnadsfritt. Du anmäler dig per e-post till [email protected] eller per telefon. Sista anmälningsdag är fredagen den 6 oktober.

KONTAKT För ytterligare information: Jenny Jonasson utredningssekreterare 08-405 15 83 070-228 03 93 Sofia Risvall biträdande sekreterare 08-405 31 20 070-298 06 44

Nyckelord: 69417 EU Lag och rätt Demokrati och mänskliga rättigheter Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-09-08 Statsrådsberedningen Vice statsminister Bosse Ringholm deltar i ASEM:s toppmöte i Helsingfors 10-11 september På söndag inleds ASEM:s sjätte toppmöte i Helsingfors. ASEM (Asia Europe Meeting) är ett omfattande samarbete mellan EU och 13 asiatiska länder (Kina, Japan, Sydkorea och 10 ASEAN-länder). Mötet är det största internationella möte som hållits i Finland. Bland annat kommer frågor som brottslighet, terrorism och miljöfrågor att behandlas. Sverige representeras vid mötet av vice statsminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Jenny Salaj Klas Molin Departementsråd Chef för asien- och oceanienenheten 070-843 44 59 Anders Eriksson Pressråd vid ambassaden i Helsingfors +358 968 776 60

Nyckelord: 69136 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-08-17 Statsrådsberedningen Kjell Nordström ska utvärdera statens stöd till idrotten Idrottsminister Bosse Ringholm beslutade i dag att utse Kjell Nordström, riksdagsledamot från Skara, till särskild utredare av statens stöd till idrotten. I uppdraget ingår att utreda vilka effekter det direkta statsstödet samt bidragen från Svenska Spel har och hur dessa effekter stämmer överens med de mål som regeringen och riksdagen angivit. Utredningen ska bland annat belysa idrottens betydelse för folkhälsan, särskilt betydelsen för barns och ungdomars hälsa. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2008. - Statens stöd till idrotten har fördubblats under de senaste fem åren. Mot den bakgrunden är det viktigt att ta reda på om stödet till idrotten har de effekter som regeringen och riksdagen beslutat, säger Bosse Ringholm i en kommentar.

KONTAKT Jenny Salaj Eva Rosengren

Nyckelord: 67953 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2006-07-28 Statsrådsberedningen Sommarfika med regeringen måndag den 31 juli Under sommaren bjuder sommarregeringarna intresserade journalister på förmiddagsfika varje måndag.

TID OCH PLATS Tid: Måndag den 31 juli kl 10.00, samling i entrén kl 09.50 Plats: Rosenbad

Måndagen den 31 juli medverkar vice statsminister och ordförande i regeringen Bosse Ringholm, utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson och försvarsminister Leni Björklund. Medtag presslegitimation

KONTAKT Wille Birksten Toni Eriksson Jenny Salaj Ingemar Olsson Pressekreterare hos Ylva Johansson Telefon 08-405 33 72 Mobiltelefon 070-302 08 22 Fax 08-781 04 82

Nyckelord: 67449 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Försvar, skydd och säkerhet Kultur, medier och fritid EU Utbildning och forskning Leni Björklund

PRESSMEDDELANDE 2006-07-27 Statsrådsberedningen Länsstyrelsen i Örebro län blir ansvarig myndighet för prövning av tillstånd till kampsportsmatcher Länsstyrelsen i Örebro län blir ansvarig myndighet för prövning av tillstånd till kampsportsmatcher som tillåter deltagarna att med slag, spark eller annat våld avsiktligt träffa motståndarens huvud. Länsstyrelsen blir även ansvarig för att utöva tillsyn enligt lagen. Kampsportsdelegationen kommer att ansvara för prövning av frågor om utfärdande och återkallelse av tillstånd. Regeringen har idag utsett hovrättsrådet Petra Lundh till ordförande för kampsportsdelegationen inom Länsstyrelsen i Örebro län. Petra Lundh är född 1963, hovrättsråd vid Svea hovrätt och har även varit sekreterare i flera olika utredningen, exempelvis Göteborgskommittén. Petra Lundh har själv ett stort idrottsintresse. Juristen vid Länsstyrelsen i Örebro län Christina Hjulström förordnas att vara ersättare. Förordnandet gäller fr.o.m. 1 september 2006 t.o.m. 31 augusti 2007.

KONTAKT Jenny Salaj Ulrica Kjellström Informationschef Länsstyrelsen i Örebro län 019-19 30 76 070-550 62 90

Nyckelord: 67431 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-07-20 Statsrådsberedningen Sommarfika med regeringen måndag den 24 juli

TID OCH PLATS Tid: Måndag den 24 juli kl. 10.00 Plats: Statsrådsberedningen, Rosenbad 4 Samling kl. 9.50 i entrén Rosenbad.

Under sommaren bjuder sommarregeringarna intresserade journalister på förmiddagsfika varje måndag. Måndag den 24 juli medverkar vice statsminister och vikarierande statsminister Bosse Ringholm, arbetslivsminister Hans Karlsson, förskole- och ungdomsminister Lena Hallengren, biståndsminister Carin Jämtin samt jämställdhetsminister Jens Orback. Medtag presslegitimation!

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare +46 8 405 16 25 +46 70 657 08 95 Erik Svanfeldt, Ju Pol.sakkunnig 070-271 66 18 John Zanchi, UD Pressekreterare 070-260 26 64 Kerem Yazagan, U Pol. sakkunnig 070-289 29 99

Åsa Gunnarsson, N Pressekreterare 070-267 84 26 Jenny Salaj, SB Pol. sakkunnig 070-622 00 04

Anna Helsén Presschef 070-698 48 58

Nyckelord: 67315 Arbete och jämställdhet Lena Sommestad

PRESSMEDDELANDE 2006-07-13 Utrikesdepartementet Jordbruksdepartementet Näringsdepartementet Statsrådsberedningen Sommarfika med regeringen måndag den 17 juli

TID OCH PLATS Tid: Måndag den 17 juli kl. 10.00 Plats: Utrikesdepartementet, Gustaf Adolfs torg 1. Samling kl. 09.50. Medtag presslegitimation!

Under sommaren bjuder sommarregeringarna intresserade journalister på förmiddagsfika varje måndag. Måndag den 17 juli medverkar vice statsminister och vikarierande statsminister Bosse Ringholm, infrastrukturminister Ulrica Messing, jordbruksminister Ann-Christin Nykvist och migrationsminister Barbro Holmberg. Tacksam för anmälan till Utrikesdepartementet: [email protected], senast fredag 14 juli kl. 16.00

KONTAKT Martin Sandgren Camila Buzaglo Ola Westin, Statsrådsberedningen Politiskt sakkunnig 070-591 02 77 Anna Ullström, Jordbruksdepartementet Politiskt sakkunnig 070-565 10 48 Daniel Pettersson, Näringsdepartementet Politiskt sakkunnig 070-680 23 94

Nyckelord: 67125 Arbete och jämställdhet Ann-Christin Nykvist

PRESSMEDDELANDE 2006-06-22 Statsrådsberedningen Vice statsminister och idrottsminister Bosse Ringholm närvarar vid Sveriges VM-match mot Tyskland Vice statsminister och idrottsminister Bosse Ringholm kommer att närvara som regeringsrepresentant när svenska fotbollslandslaget spelar sin VM-match mot Tyskland i München, lördag den 24 juni kl. 17.00.

KONTAKT Eva Rosengren Ola Westin Politiskt sakkunnig 08-405 48 60 070-591 02 77

Nyckelord: 66111 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-06-21 Statsrådsberedningen Göteborg får 10 miljoner kronor till EM i friidrott Regeringen beslutade i dag att betala ut 10 miljoner kronor till Göteborgs kommun som bidrag för näringslivsfrämjande aktiviteter i samband med Europamästerskapen i friidrott i Göteborg 2006. Bidraget ska användas i arbetet med att marknadsföra Sverige som nation och som arrangör av stora internationella idrottsevenemang. Friidrotts-EM är ett unikt arrangemang och mästerskapen når en mycket stor publik över stora delar av världen. Det är glädjande att Sverige återigen står som värd för ett stort och viktigt idrottsevenemang, säger idrottsminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Jenny Salaj Eva Rosengren

Nyckelord: 65972 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-06-08 Statsrådsberedningen 300 000 kronor till handikappidrotten Regeringen beslutade i dag att betala ut 300 000 kronor till Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott som bidrag för licens- och klassificeringshantering av idrottare med intellektuella funktionshinder. Bidraget ska användas i arbetet med att ge idrottare med utvecklingsstörning rätten att tävla i Paralympics igen. Det nya systemet för tävlingslicenser ska säkerställa att de som tävlar verkligen har en utvecklingsstörning och att funktionshindret är idrottsligt handikappande. - Det är glädjande att Sverige på detta sätt kan medverka till att dessa idrottsutövare åter ges möjligheten att tävla tillsammans med andra och att de kan tävla på lika och rättvisa villkor, säger idrottsminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Jenny Salaj Eva Rosengren Keneth Wising Departementssekreterare 08-405 42 10

Nyckelord: 65242 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-06-01 Statsrådsberedningen Idrottsminister Bosse Ringholm åskådare vid Sveriges VM-match mot Trinidad och Tobago Idrottsminister Bosse Ringholm kommer att närvara när svenska fotbollslandslaget spelar sin första VM-match mot Trinidad och Tobago i Dortmund, lördag den 10 juni kl. 18.00. Bosse Ringholm kommer även att besöka Hamburg, Bremen och München i samband med besöket i Tyskland. Ur programmet: Torsdag den 8 juni 19.00 Träff med svenska företagare i Hamburg Fredag den 9 juni 08.30 "Avvinkning av" VM-landslaget på centralstationen i Bremen tillsammans med Thomas Röwekamp, vice regeringschef i delstaten Bremen 18.00 Åskådare vid VM:s öppningsmatch Tyskland -Costa Rica i München tillsammans Thomas Röwekamp och Willi Lemke, minister i Bremen för utbildning och vetenskap Lördag den 10 juni 11.00 Besök på bland annat Science Center i Bremen 18.00 Åskådare vid matchen Sverige - Trinidad och Tobago i Dortmund

KONTAKT Jenny Salaj Eva Rosengren

Nyckelord: 64833 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-05-30 Utrikesdepartementet Statsrådsberedningen Vice statsminister Bosse Ringholm och migrationsminister Barbro Holmberg deltar i statsbesök i Turkiet Migrationsminister Barbro Holmberg deltar tisdag den 30 maj och onsdag den 31 maj i statsbesöket i Turkiet. Programmet äger rum i Ankara. Barbro Holmberg träffar bland annat den turkiske utrikesministern Abdullah Gül. De träffades senast i december 2005 när Barbro Holmberg besökte Ankara. Barbro Holmberg ska också hålla ett anförande på ett seminarium om hälsofrågor och möjliga samarbetsområden mellan Sverige och Turkiet. Seminariet anordnas av svenska ambassaden i Ankara i samarbete med Exportrådets kontor i Istanbul. En svensk näringslivsdelegation bestående av företrädare för ett tiotal företag inom hälsosektorn deltar i seminariet. Vice statsminister Bosse Ringholm deltar torsdag den 1 juni i statsbesöket i Turkiet. Programmet äger rum i Istanbul. Bosse Ringholm kommer bland annat träffa den turkiske ekonomiministern och chefen för förhandlingarna med EU Ali Babacan. De träffades senast i mars när Babacan besökte . Bosse Ringholm ska också hålla ett anförande på en konferens om etiska riktlinjer och vikten av transparens i näringslivet. Konferensen anordnas av svenska ambassaden i Ankara i samarbete med Exportrådets kontor i Istanbul. En svensk näringslivsdelegation bestående av ett 20-tal företag deltar i konferensen som arrangeras inom ramen för regeringens Turkietprogram.

KONTAKT Martin Sandgren Eva Rosengren Ola Westin Politiskt sakkunnig 08-405 48 60 070-591 02 77

Andreas Bengtsson Kansliråd 070 376 42 44

Nyckelord: 64715 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Näringsliv, handel och regional utveckling Utrikespolitik och internationellt samarbete Barbro Holmberg

PRESSMEDDELANDE 2006-05-26 Statsrådsberedningen Idrottsrörelsen får en miljard kronor från Svenska Spel Regeringen beslutade på onsdagen om riktlinjer för hur drygt en miljard kronor från Svenska Spel ska betalas ut till idrottsrörelsen. Den särskilda satsningen "Handslaget" får 400 miljoner kronor. Handslagspengarna, på sammantaget en miljard kronor under mandatperioden, syftar till att nå nya grupper av barn och ungdomar, hålla tillbaka medlemsavgifterna, få fler flickor att delta i idrottsaktiviteter, motverka droger samt utveckla samarbetet mellan idrottsrörelsen och skolan. Drygt 500 miljoner kronor ska betalas ut till de lokala idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. - Statens stöd till idrotten går i första hand till breddidrotten och bidrar därmed till att aktivera fler barn och ungdomar. Det är viktigt från folkhälsosynpunkt eftersom många rör sig alltför lite i dag, säger idrottsminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Jenny Salaj Eva Rosengren

Nyckelord: 64550 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Arbete och jämställdhet Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-05-26 Statsrådsberedningen Nytt idrottsmuseum öppnar nästa vår Regeringen beslutade på onsdagen att ge tio miljoner kronor till Riksidrottsförbundet för etablerandet av ett Riksidrottsmuseum. I och med detta bidrag kommer museet att kunna öppnas för allmänheten under våren 2007 i nya lokaler vid Tekniska museet på norra Djurgården i Stockholm. - Det är med glädje och förväntan jag ser fram mot att det nya Riksidrottsmuseet snart kommer att öppnas. Verksamheten kommer att bli en levande kunskapskälla där idrottsintresserade från olika generationer kan mötas och berika varandra, säger idrottsminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Jenny Salaj Eva Rosengren

Nyckelord: 64549 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-05-04 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm på demokratikonferens i Litauen: Sverige stödjer fortsatt EU-utvidgning Vice statsminister Bosse Ringholm deltog idag på konferensen "Common Visions for Common Neighbourhood" i Vilnius, Litauen. Värd för konferensen stod Litauens president Adamkus samt Polens president Kaczynski. Deltog gjorde presidenter och ledande politiker från ett stort antal länder i regionen, samt USA:s vice president Cheney. Konferensens tema var hur en demokratisk utveckling i Östeuropa kan stödjas. Bosse Ringholm framhöll i sitt anförande att Sverige ser positivt på en ökad utvidgning av EU med länder i Östeuropa. - Jag är övertygad om att det bästa sättet för att uppnå stabilitet och välstånd är att hålla dörren öppen för de europeiska länder som vill närma sig EU och att stödja dem i deras reformsträvanden, sade Bosse Ringholm i anförandet. - EU måste vara öppen för Östeuropa och för världen. Den måste vara öppen för en fortsatt utvidgning och för globaliseringen. Endast på så sätt kan vi ta vara på framtidens stora möjligheter, enligt Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Ola Westin Politiskt sakkunnig 08-405 48 60 070-591 02 77 Nyckelord: 63353 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-05-03 Miljö- och samhällsbyggnadsdep. Jordbruksdepartementet Försvarsdepartementet Utrikesdepartementet Statsrådsberedningen Förvaltningsavdelningen Socialdepartementet Regeringskansliets EU-dagar 9-10 maj För tredje året i rad arrangerar Regeringskansliet EU-dagarna, den 9- 10 maj 2006. I år bjuder EU-dagarna på seminarier, debatter, utfrågning med vice statsminister Bosse Ringholm och en EU-kabaré som tar upp några av unionens stora utmaningar.

TID OCH PLATS Tid: 9-10 maj 2006 Plats: Rosenbads konferenscenter, ingång Drottninggatan 5, Stockholm

Syftet med EU-dagarna är att berätta om hur regeringen och Regeringskansliet arbetar med EU-frågor. Ett annat syfte är att stimulera till större tillgänglighet, debatt och diskussion kring de ämnen och frågor som seminarierna tar upp. I seminarierna uppmärksammas frågeställningar som t.ex. Hur arbetar EU för att våra djur ska fortsätta vara friska? Vad vill regeringen med EU:s nya kemikalielagstiftning REACH? Hur fungerar arbetet inom pensionsområdet på EU-nivå? Vad innebär krishantering i EU i praktiken och hur påverkas Sverige av EU:s samarbete inom krishantering? Vad hände egentligen med den konstitutionella krisen i EU? EU-dagarna är öppna för alla intresserade och äger rum i Rosenbads konferenscenter. Arrangemanget är kostnadsfritt. Seminarierna "Vad händer i EU just nu?" och "Krisberedskap inom EU" tisdagen den 9 maj är fullbelagda, liksom "Vad hände med den konstitutionella krisen i EU?" onsdagen den 10 maj.

KONTAKT Maj-Britt Nilsson Projektledare, Information Rosenbad Telefon 08- 405 19 03 Mobiltelefon 070-620 75 20 Anmälan till evenemanget Eva Rosengren Nyckelord: 63233 Försvar, skydd och säkerhet Jordbruk, skogsbruk och fiske EU Utrikespolitik och internationellt samarbete Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Lag och rätt Miljö, energi och bostäder Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-04-28 Statsrådsberedningen Vice statsminister Bosse Ringholm deltar i demokratikonferens i Litauen Vice statsminister Bosse Ringholm åker nästa torsdag, den 4 maj, till Vilnius, Litauen. Han deltar där som svensk representant i en konferens om hur en demokratisk utveckling i Östeuropa kan stödjas. Konferensen "Common Visions for Common Neighbourhood" anordnas av Litauen och invigs av president Adamkus. Deltagare är presidenter och ledande politiker från ett stort antal länder i regionen, samt USAs vice president Cheney. Bosse Ringholms anförande har rubriken "Keeping the EU´s door open - How can EUs integration benefit from a regional perspective". - Att uppmuntra till fördjupad demokratisk utveckling och ett fortsatt reformarbete i EUs östra grannländer är av central betydelse för hela Europas framtid, säger Bosse Ringholm i en kommentar. - Det demokratiskt genomförda parlamentsvalet i Ukraina å ena sidan och den djupt oroande utvecklingen i Vitryssland med valfusk och fängslande av oppositionsledare å andra sidan, visar hur annorlunda olika länder i vårt närområde utvecklas.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare +46 8 405 16 25 +46 70 657 08 95

Ola Westin Politiskt sakkunnig +46 8 405 48 60 +46 70 591 02 77

Nyckelord: 63075 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-04-20 Statsrådsberedningen Pressinbjudan: Regeringen firar OS- och Paralympicsdeltagarna i Rosenbad På fredag den 28 april, kl. 18.30, är det dags för regeringens fest för deltagarna i OS och Paralympics för att fira framgångarna i Turin.

TID OCH PLATS Fredag 28 April i Rosenbad Media är välkomna att delta i början av kvällen mellan kl. 18.30-21.15, Ingång för journalister via "kopparporten", Rosenbad 4.

Omkring 300 idrottsmän- och kvinnor samt ledare och tränare från Olympiska specialidrottsförbunden, Riksidrottsstyrelsen, SOK, Svenska Handikappidrottsförbundet och SOK:s partnerföretag har tackat ja till att komma till festen i Rosenbad där de välkomnas av statsminister Göran Persson och idrottsminister Bosse Ringholm. Lotta Bromé är kvällens konferencier, som ska hålla samman programmet. Det innehåller bland annat välkomsttal av statsministern, liksom intervjuer med idrottsmän/ kvinnor. Husbands spelar under kvällen tillsammans med Nanne Grönvall och Rob n Raz är DJ:s. Media är välkomna att delta i början av kvällen mellan kl. 18.30-21.15. Anmälan senast torsdag 26 April kl. 15.00 till: Margareta Brandting, Statsrådsberedningen. Presslegitimation erfordras.

KONTAKT Eva Rosengren Sebastian Navab Margareta Brandting

Nyckelord: 62419 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-03-24 Utrikesdepartementet Sverige djupt oroat över läget i Vitryssland - Det är med oro vi hör rapporter från Vitryssland om att säkerhetsstyrkor idag på morgonen skall ha gripit ytterligare demonstranter i Minsk. Alla som arresterats då man försökt utöva sina politiska rättigheter måste omedelbart släppas, säger utrikesminister Bosse Ringholm. EU har uttalat att det är djupt beklagligt att man i Vitryssland än en gång genomför val som inte kan anses vara fria och rättvisa. Detta innebär att EU kommer att se till möjligheterna att vidta åtgärder mot dem som bedöms vara ansvariga för valfusket. EU kommer dock att fortsätta stödja civila samhället i Vitryssland och verka för en demokratisering. - Att oppositionen i så stor utsträckning lyckats samlas för demonstrationer i centrala Minsk, trots allvarliga hot om repressalier, är ett viktigt steg framåt för de demokratiska krafterna i Vitryssland, säger utrikesminister Ringholm. ------Sverige är idag en av de största bilaterala biståndsgivarna till Vitryssland. Att bidra till framväxten av ett moderniserat, demokratiskt och pluralistisk vitryskt samhälle är det långsiktiga perspektivet för utvecklingssamarbetet. Sverige avser fortsätta stödja en demokratisk utveckling och det civila samhället i Vitryssland.

KONTAKT Jenny Salaj Politisk sakkunnig Statsrådsberedningen 08-405 40 89 070-622 00 04 Malena Mård Kansliråd Utrikesdepartementet 08-405 31 05 Petra Hansson Redaktör Utrikesdepartementet 08-405 57 42

Nyckelord: 60926 Demokrati och mänskliga rättigheter Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-03-23 Utrikesdepartementet Bosse Ringholm träffar Turkiets ekonomiminister Tillförordnade utrikesminister Bosse Ringholm tar idag emot Turkiets ekonomiminister och chef för förhandlingarna med Europeiska unionen (EU), Ali Babacan. Ringholm och Babacan kommer bland annat att diskutera bilaterala frågor och Turkiets förhandlingar om EU-medlemskap. ------Sverige stödjer Turkiets ansträngningar att bli medlem i EU. Regeringens Turkietprogram för att öka kontakterna med det turkiska samhället är ett konkret exempel. Samtidigt ställer Sverige och EU krav på ytterligare reformer för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna.

KONTAKT Christian Carlsson Redaktör Telefon 08-405 58 80 Mobiltelefon 070-257 56 56 Jenny Salaj Politisk sakkunnig 08-405 40 89 070-622 00 04 Andreas Bengtsson Kansliråd Enheten för Europeiska unionen 08-405 54 32 073-376 42 44

Nyckelord: 60844 EU Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-03-16 Statsrådsberedningen Svensk tillväxt högre än USA:s - De senaste fem åren har BNP/capita i Sverige växt med 9,1%. Detta är dubbelt så mycket som i euroländerna och 1 procentenhet mer än i USA, sa vice statsminister Bosse Ringholm i ett anförande i Bryssel i dag på European Business Summit. - Det finns en rad förklaringar till de svenska framgångarna, men jag vill särskilt framhålla tre: Stabila offentliga finanser, ett reformerat pensionssystem och en jämställd familjepolitik. I sitt anförande framhöll Ringholm också tre utmaningar för Sverige: • ytterligare öka arbetskraftsutbudet • att fortsatt ligga i framkant när det gäller innovation, forskning och utveckling • fortsatt arbete med ekologisk hållbarhet. Avslutningsvis framhöll Ringholm vikten av att i det fortsatta arbetet med Lissabonstrategin använda såväl ekonomiska reformer som miljö- och välfärdspolitik för att främja tillväxt och sysselsättning.

KONTAKT Eva Rosengren Fredrik Fällman politiskt sakkunnig 070-581 10 89

Nyckelord: 60147 EU Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-03-14 Statsrådsberedningen Årsboken om EU 2005: Ny långtidsbudget och framsteg på miljösidan Regeringen har överlämnat sin årliga skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen. Regeringens årsbok om EU är en översikt av arbetet i Europeiska unionen. Under 2005 fick debatten om det nya fördraget stor uppmärksamhet. Samtidigt gjordes framsteg i många viktiga sakfrågor. Efter intensiva förhandlingar nåddes i december en överenskommelse om EU:s långtidsbudget för 2007-2013. Det beslutades samtidigt att man gör en översyn av budgeten 2008/09 så att EU:s stats- och regeringschefer kan ta ställning till reformer t.ex. när det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken. Under året togs ett viktigt steg mot en ny kemikalielagstiftning (REACH). Syftet är att skapa en väl fungerande marknad för kemiska ämnen och att säkerställa att människors hälsa och miljön inte kommer till skada vid tillverkning och användning av kemikalier. Lissabonstrategin är EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi med fokus på ekonomiska, miljömässiga och sociala reformer. Under hösten tog Sverige och de andra medlemsländerna fram egna nationella handlingsprogram för att omsätta EU:s gemensamma riktlinjer för den ekonomiska politiken och sysselsättning i nationell politik. På bland annat svenskt initiativ antog EU en ungdomspakt med särskild inriktning på förbättrade möjligheter till utbildning och arbete för unga. Flera medlemsländer, däribland Sverige, valde att tills vidare inte gå vidare med godkännande av det nya konstitutionella fördraget. Vid Europeiska rådet i juni utlystes en reflektionsperiod avsedd att möjliggöra en breddad framtidsdebatt där medborgarna, det civila samhället, arbetsmarknadens parter och de politiska partierna engageras. Regeringens skrivelse om EU-arbetet under 2005 kommer att ligga till grund för en riksdagsdebatt under våren. Skrivelsen finns på regeringens och Regeringskansliets webbplats och kommer också att finnas på biblioteken. Även en kortversion av Årsboken om EU kommer senare i vår att finnas på webben.

KONTAKT Eva Rosengren Annika Söderberg Departementsråd 08-405 23 50 0733-141 648

Nyckelord: 59928 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-03-10 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm till Paralympics i Turin TID OCH PLATS Pressträff: Lördag den 11 mars kl. 20.00-20.30 före kälkhockeymatchen mot Japan. Lokal: Presskonferensrummet, ishallen Torino Esposizioni

Idrottsminister Bosse Ringholm kommer under helgen, fredag - måndag 10-13 mars att besöka Paralympics i Turin. I programmet ingår bland annat ett besök på utställningen "En värld anpassad till varje barn". Bosse Ringholm kommer dessutom att titta på kälkhockey, curling och längdskidåkning.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare +46 8 405 16 25 +46 70 657 08 95

Nyckelord: 59715 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-02-27 Statsrådsberedningen Idrottsminister Bosse Ringholm hyllar hemvändande OS-deltagare på Arlanda Idrottsminister Bosse Ringholm deltar vid den välkomstceremoni som Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) anordnar för större delen av Sveriges OS-trupp i Olympic Airport Village, Sky City på Arlanda flygplats kl. 17.45 i eftermiddag. Till Arlanda kommer med ett specialchartrat plan direkt från Turin bl.a. damlaget i curling, skidskyttarna samt många av längdskidåkarna.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 58904 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-02-23 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm till EU-nämnden TID OCH PLATS Fredag 24 februari Pressträff: Efter mötet med EU-nämnden, ca kl. 10.30. Lokal: Riksdagen, RÖ-50

I morgon, fredag den 24 februari kl. 10.00, samråder vice statsminister Bosse Ringholm med EU-nämnden inför EU:s rådsmöte på måndag den 27 februari. Det mötet är ett förberedande möte inför toppmötet i mars om Lissabonstrategin.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89

Nyckelord: 58704 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-02-17 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm besöker Kazakstan

TID OCH PLATS Tisdag den 21 februari: ca 11.30 Presskonferens Plats: presidentpalatset AKORDA, Astana

Vice statsminister Bosse Ringholm besöker tillsammans med en svensk näringslivsdelegation Kazakstan den 20-22 februari. Bosse Ringholm träffar bl. a. president Nursultan Nazarbajev och premiärminister Daniyal Akhmetov samt deltar i näringslivsarrangemang i Astana och Almaty. Besöket är en uppföljning av president Nazarbajevs Sverigebesök, som ägde rum i Stockholm under statsminister Göran Perssons värdskap, i oktober 2004. Ur programmet: Tisdag den 21 februari: Överläggningar med president Nursultan Nazarbajev

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Helen Eduards Departementsråd 08-405 48 61

Nyckelord: 58446 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-02-11 Statsrådsberedningen Regeringen ger ytterligare 8 miljoner till SOK för talangsatsning Regeringen har beslutat att betala ut 8 miljoner kronor till SOK, Sveriges Olympiska Kommitté, som en utökat bidrag för en talangsatsning inom svensk idrott under 2006. Det innebär att SOK nu får sammanlagt 40 miljoner kronor i år för förberedelser och deltagande i OS samt stöd för unga idrottstalanger inför kommande OS. - Regeringen vill på detta sätt bidra till att stödja våra idrottstalanger. Vi vill främst ge yngre pojkar och flickor möjligheter att satsa på deltagande i kommande vinter- och sommar-OS, säger idrottsminister Bosse Ringholm. - Det statliga stödet till idrotten har ökat betydligt under senare år. För mig är det viktigt att detta stöd både kommer breddidrotten och eliten till del. Ett villkor för det utökade bidraget är att SOK redovisar att näringslivet finansierat den utökade satsningen med minst ett motsvarande belopp. SOK ska redovisa hur det totala bidraget använts till Regeringskansliet senast den 31 mars 2007.

KONTAKT Eva Rosengren Jenny Salaj Politiskt sakkunnig 08-405 40 89 070-622 00 04 Tomas Johansson Ämnesråd 070-521 60 18

Nyckelord: 58052 Arbete och jämställdhet Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-02-09 Statsrådsberedningen Idrottsminister Bosse Ringholm till OS i Turin

TID OCH PLATS Pressträff: En gemensam pressträff med Bosse Ringholm, Gunilla Lindberg och Stefan Lindeberg anordnas lördag 11 februari ca kl. 11.00 i den internationella zonen i OS-byn.

Idrottsminister Bosse Ringholm kommer att närvara vid invigningen av OS i Turin i morgon, fredag den 10 februari kl. 20.00. På lördag den 11 februari kommer Bosse Ringholm att visas runt i OS-byn av Gunilla Lindberg och Stefan Lindeberg, generalsekreterare respektive ordförande i SOK (Sveriges Olympiska Kommitté). Bosse Ringholm planerar vidare under lördagen att följa skidskyttet kl. 13.00 i Cesana samt ishockey-matchen Sverige-Ryssland kl. 15.30 i Palasport arena. Söndagen den 12 februari tittar Bosse Ringholm på damernas skidlopp 15 km i Pragelato kl. 10.00 samt herrarnas half-pipefinal i snowboard i Bardonechia kl. 14.00.

KONTAKT Eva Rosengren Jenny Salaj Politiskt sakkunnig 08-405 40 89 Tomas Johansson Ämnesråd 08-405 35 23

Nyckelord: 57858 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-02-03 Justitiedepartementet Statsrådsberedningen Nytt regeringsförslag:Tillstånd för vissa kampsportmatcher krävs Regeringen har överlämnat en remiss till Lagrådet som föreslår en ny lag om att tillstånd ska krävas för att anordna vissa kampsportmatcher i framtiden. Syftet är att förbjuda sådan kampsport där deltagarnas säkerhet inte är godtagbar. Den nya lagen ska ersätta den nuvarande lagen om förbud mot professionell boxning. Lagförslaget innebär t.ex. att tillstånd krävs för att anordna tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher som tillåter deltagarna att träffa motståndarens huvud med slag, sparkar eller annat våld. Tillstånd får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. - Jag vill betona att tillståndsplikten gäller sådan kampsport som innehåller sparkar och slag mot huvudet, säger idrottsminister Bosse Ringholm i en kommentar. - Vi har haft ett välmotiverat förbud mot proffsboxning i över 30 år av medicinska skäl. Det skälet kommer även i fortsättningen att väga tungt i bedömningen av vilka kampsporter som kan tillåtas. - Men merparten av dagens kampsporter kommer inte att beröras av den nya tillståndsplikten eftersom dessa ju inte innehåller slag eller sparkar mot huvudet. Den som anordnar en kampsportmatch utan tillstånd eller i strid mot ett villkor i ett tillståndsbeslut kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom kan vissa medverkande i en kampsportmatch som anordnas utan tillstånd dömas till böter. Ansökan om tillstånd att få anordna en kampsportmatch kommer att prövas av en myndighet, som ska utses av regeringen. Den myndigheten ska också ha tillsynen över de kampsportmatcher som anordnas efter att ha fått tillstånd. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 september 2006, då lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning upphör att gälla.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Jenny Salaj Politiskt sakkunnig 08-405 40 89 070-622 00 04 Keneth Wising Departementssekreterare 08-405 42 10

Nyckelord: 57546 Kultur, medier och fritid Lag och rätt Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-01-27 Socialdepartementet Statsrådsberedningen Möte om plötslig hjärtdöd bland ungdomar

TID OCH PLATS Tid: Måndag den 30 januari kl 16.00 Plats: Fredsgatan 8, Socialdepartementet

Idrottsminister Bosse Ringholm och vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson träffar representanter från svensk idrottsrörelse och hälso- och sjukvård för ett uppföljande möte kring frågan om plötslig hjärtdöd bland ungdomar. Mötet äger rum måndag 30 januari på Socialdepartementet, Fredsgatan 8. Mötet beräknas vara avslutat kl. 16.00. Klockan 16.00 finns då möjlighet för media att träffa ministrarna och övriga deltagare. Medtag pressleg.

Nyckelord: 57026 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Kultur, medier och fritid Ylva Johansson

PRESSMEDDELANDE 2006-01-26 Statsrådsberedningen Regeringsbeslut: Drygt 15 miljoner kronor för att stimulera EU-debatten Regeringen beslutade på torsdagen att tilldela den parlamentariska Kommittén för EU-debatt drygt 15 miljoner kronor i syfte att främja EU-debatten i Sverige under 2006. - Vi hoppas nu kunna bredda och intensifiera debatten om vad Sverige vill i EU och hur vi vill att EU ska se ut i framtiden. Målet är att få fler i samhället att delta i denna debatt, säger Bosse Ringholm, samordningsminister för EU-frågor. - Det här är en del i arbetet, som ministerrådet uppmanade medlemsländerna att gå igång med efter folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna om den nya konstitutionen förra sommaren. Kommittén för EU-debatt arbetar bland annat tillsammans med skolor, studieförbund och ideella föreningar. För att bidra till en bred och fördjupad EU-debatt fick kommittén i oktober 2005 i uppdrag att undersöka möjligheterna att starta ett brett debattforum där såväl allmänheten som grupper som berörs av EU-beslut ska kunna delta.

KONTAKT Eva Rosengren Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89 Kristian Seth Departementssekreterare 08-405 32 67

Nyckelord: 56942 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2006-01-25 Statsrådsberedningen Sveriges miljöarbete får beröm av EU-kommissionen EU-kommissionen presenterade på onsdagen sin rapport om medlemsländernas arbete med Lissabonstrategin, vars syfte är att göra EU till världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi. Framstegsrapporten är den första i sitt slag efter halvtidsöversynen av Lissabonstrategin 2005 och baseras på kommissionens bedömning av de nationella handlingsplanerna, vilka presenterades av medlemsländerna under hösten 2005. Rapporten utgör ett viktigt underlag för Europeiska rådets vårtoppmöte då tillväxt och sysselsättningsfrågorna står på dagordningen. Kommissionen framhåller i rapporten bland annat den höga nivån för investeringar i Sverige samt det svenska miljöarbetet och strategin för hållbar utveckling. Strategin i den svenska politiken speglar en bred, ambitiös och realistisk ansats driven av målsättningen om hållbar utveckling, menar kommissionen. Samtidigt konstateras att det finns mer att göra, exempelvis kan fler jobb inom tjänstesektorn ytterligare pressa tillbaka arbetslösheten och bidra till ökad tillväxt. - Rapporten visar att Sverige uppvisar goda resultat på en rad viktiga områden inom ramen för Lissabonstrategin, säger vice statsminister Bosse Ringholm i en kommentar. - Kommissionens rapport bekräftar att Sverige fortsätter att ligga i framkant inom EU när det gäller att uppfylla delmålen i Lissabonstrategin. Det är glädjande, och sporrar oss att ytterligare höja ambitionsnivån så att vi också i framtiden kan försvara vår topposition, avslutar Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89 Anna Odhner Departementsråd 08-405 13 60 070-673 45 42

Nyckelord: 56846 Näringsliv, handel och regional utveckling Miljö, energi och bostäder Arbete och jämställdhet EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-12-12 Statsrådsberedningen Ny studie visar:Idrottande ungdomar mår bättre både psykiskt och fysiskt Ungdomsstyrelsen överlämnar i dag sin studie "Unga och föreningsidrotten" till idrottsminister Bosse Ringholm. Syftet har varit att undersöka hur föreningsidrotten lever upp till de folkhälso- och folkrörelsepolitiska målen utifrån ungdomarnas egen erfarenhet. Undersökningen visar bl.a. att unga som idrottar mår bättre både fysiskt och psykiskt än andra ungdomar. De flesta idrottar för att det är kul medan inte fullt så många idrottar för att vinna. Föreningsidrotten når nästan alla ungdomar. Bara 14 procent av alla ungdomar har aldrig varit aktiva en någon förening. Fyra av tio som aldrig varit aktiva i en idrottsförening skulle dock kunna tänka sig att vara det. Spontanidrott är vanligt. Nio av tio ungdomar säger sig idrotta på egen hand. De grupper som idrottar i minst utsträckning är flickor från familjer med låg utbildningsnivå, flickor födda utomlands och unga med funktionshinder. Av de unga som lämnat föreningsidrotten säger en majoritet att de gjort det för att de fått andra intressen, tappat intresse för idrotten eller inte har tid. - Studien visar att satsningen på Handslaget, som innebär att få fler ungdomar, framför allt tjejer, att börja idrotta, är helt rätt, säger idrottsminister Bosse Ringholm i en kommentar. - För att få dem som lämnar föreningsidrotten att stanna kvar bör vi fundera över nya vägar, som gör att man kan kombinera idrottsintresset med andra intressen även högre upp i åldrarna.

KONTAKT Eva Rosengren Keneth Wising Departementssekreterare 08-405 42 10

Nyckelord: 55015 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-11-28 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm besöker Sydafrika

TID OCH PLATS Onsdag 30 november 15.15 Gemensam presskonferens med Bosse Ringholm och vice president Mlambo-Ngcuka Plats: Presidential Guest House, Pretoria

Vice statsminister Bosse Ringholm besöker Sydafrika tisdag den 29 november - fredag den 2 december. Programmet inleds i Pretoria där Bosse Ringholm träffar Sydafrikas vice president Mlambo-Ngcuka i Pretoria för överläggningar. Vice statsministern och vice presidenten öppnar därefter den Binationella kommissionens (BNC) fjärde möte. BNC syftar till att bredda och fördjupa relationerna mellan Sverige och Sydafrika. Ur programmet: Tisdag den 29 november 14.00-15.30 Bilaterala överläggningar med vice president Mlambo-Ngcuka 15.30-16.30 Öppningsceremoni för Binationella kommissionen Onsdag den 30 november 13.30-15.00 Officiell avslutningsceremoni för BNC Torsdag-fredag besöker vice statsministern Kapstaden bl.a. för att träffa tillförordnade guvernören i Kap-provinsen tankesmedjan Institute for Justice and Reconciliation samt svenska företagsrepresentanter som är inblandade i Volvo Ocean Race. Besök vid Robben Island och ett fältbesök med fokus på brottsförebyggande arbete ingår också i programmet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 +46 70-657 08 95

Pereric Högberg Förste amb.sekr. Ambassaden Pretoria mob +27-83-417 33 05

Nyckelord: 54031 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-11-24 Finansdepartementet Svenska Spel får ordna pokerspel över Internet Regeringen beslutade på torsdagen att Svenska Spel ska få tillstånd att anordna och förmedla pokerspel över Internet fr.o.m. den 1 december i år t.o.m. den 31 december 2007. - Skälet till att vi ger Svenska Spel detta tillstånd är att vi vill försöka kanalisera nätpokerspelandet till spelanordnare som står under svenska myndigheters kontroll och som inte drivs av privata vinstintressen, säger Bosse Ringholm, ansvarig minister för spelfrågorna i en kommentar. - I dag tar de utländska spelbolagen en allt större del av spelmarknaden. Dessa bolag tänker enbart på sin egen vinst och bryr sig inte om de sociala skadeverkningar som ett överdrivet spelande kan föra med sig, säger Bosse Ringholm. Regeringen har satt upp ett antal villkor, som finns med i tillståndet till Svenska Spel. Där står bland annat att · ingen under 18 år får delta i bolagets pokerspel på Internet · bolaget inte får låta någon delta i pokerspel som inte själv satt upp en gräns för hur mycket han/ hon kan förlora · bolaget inte får låta någon delta i pokerspel som inte själv satt en gräns för hur länge han/hon får spela · marknadsföring endast får ske i tidningar och på Internet. Vidare får marknadsföringen inte uppfattas som påträngande · telefonnumret till stödlinjen för spelberoende måste finnas med i samband med marknadsföringen och på spelplatsen · bolaget ska arbeta aktivt för att motverka problem med överdrivet spelande · den högsta tillåtna spelinsatsen ska vara två prisbasbelopp · regeringen omedelbart kan återkalla eller ändra tillståndet om förhållandena kräver det Regeringen avser att utvärdera pokerspelet på Internet under våren 2007.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Monica Lundberg Ämnesråd 08-405 16 36 Åsa Hagman politiskt sakkunnig 070-553 45 10

Nyckelord: 53804 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-11-24 Statsrådsberedningen Svenska Spel får ordna pokerspel över Internet Regeringen beslutade på torsdagen att Svenska Spel ska få tillstånd att anordna och förmedla pokerspel över Internet fr.o.m. den 1 december i år t.o.m. den 31 december 2007. - Skälet till att vi ger Svenska Spel detta tillstånd är att vi vill försöka kanalisera nätpokerspelandet till spelanordnare som står under svenska myndigheters kontroll och som inte drivs av privata vinstintressen, säger Bosse Ringholm, ansvarig minister för spelfrågorna i en kommentar. - I dag tar de utländska spelbolagen en allt större del av spelmarknaden. Dessa bolag tänker enbart på sin egen vinst och bryr sig inte om de sociala skadeverkningar som ett överdrivet spelande kan föra med sig, säger Bosse Ringholm. Regeringen har satt upp ett antal villkor, som finns med i tillståndet till Svenska Spel. Där står bland annat att · ingen under 18 år får delta i bolagets pokerspel på Internet · bolaget inte får låta någon delta i pokerspel som inte själv satt upp en gräns för hur mycket han/ hon kan förlora · bolaget inte får låta någon delta i pokerspel som inte själv satt en gräns för hur länge han/hon får spela · marknadsföring endast får ske i tidningar och på Internet. Vidare får marknadsföringen inte uppfattas som påträngande · telefonnumret till stödlinjen för spelberoende måste finnas med i samband med marknadsföringen och på spelplatsen · bolaget ska arbeta aktivt för att motverka problem med överdrivet spelande · den högsta tillåtna spelinsatsen ska vara två prisbasbelopp · regeringen omedelbart kan återkalla eller ändra tillståndet om förhållandena kräver det Regeringen avser att utvärdera pokerspelet på Internet under våren 2007.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Monica Lundberg Ämnesråd 08-405 16 36 Åsa Hagman politiskt sakkunnig 070-553 45 10

Nyckelord: 53800 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-11-11 Statsrådsberedningen EU2004-kommittén Kjell Albin, EU, framtiden och du - ett seminarium om EU-debatten i Polen, Storbritannien och Frankrike Efter Frankrike och Nederländernas nej till konstitutionen står EU inför ett vägval. Oenigheten om EU:s framtida inriktning är stor inom unionen. Men hur ser den europeiska debatten egentligen ut och vad kan den säga oss om EU:s framtida färdriktning?

TID OCH PLATS Tid: Tisdagen den 15 november, kl.15:00-17:00 Plats: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan 1, Stockholm

Medverkande: Kjell-Albin Abrahamsson (SR) Björn-Erik Rosin (SvD) Per Nordangård (GP)

Medverkande: Under seminariet belyses debatten i Polen, Storbritannien och Frankrike. De medverkande utrikeskorrespondenterna ger oss dagsfärska nyheter och analyser av aktuella frågor som diskuteras i de tre länderna.Vad vill Polen med EU efter presidentskiftet? Hur ska fransmännen gå vidare efter att ha röstat nej till EU:s konstituyion? Vilka frågor står på dagordningen i ordförandelandet Storbritannien? Vilka är morgondagens politiska krafter i de olika länderna och vad vill dessa med EU? Frilansjournalisten och EU-experten Ylva Nilsson leder diskussionen. Anmälan: [email protected]

KONTAKT Sara Estmer Presskontakt, Kommittén för EU-debatt Telefon 08-405 55 94 Mobiltelefon 070-722 96 47 Helen Kasström Projektledare, Kommittén för EU-debatt Telefon 08-405 28 62 Mobiltelefon 070-958 79 76

Nyckelord: 53047 Utrikespolitik och internationellt samarbete EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-10-28 Statsrådsberedningen EU2004-kommittén Inbjudan till seminariet EU och miljön - REACH som talande exempel?

TID OCH PLATS Tid: Tisdagen den 8 november, kl.13:00-17:00 Plats: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan 1, Stockholm

Miljön brukar betecknas som den viktigaste gränsöverskridande frågan när det gäller EU-medlemskapet. Under hösten kommer miljöfrågorna att vara extra aktuella eftersom den nya kemikalielagstiftningen (REACH) ska behandlas i Europaparlamentet. En livlig debatt har förts om förslaget och det har - från olika utgångspunkter - kritiserats av såväl miljörörelsen som industrin. Men har den samlade svenska miljörörelsen verkligen en gemensam syn på kemikaliedirektivet och EU:s miljöpolitik? Välkomna till en debatt mellan de mest inflytelserika miljöorganisationerna.

Medverkar gör bland andra: Mona Blomdin Persson, miljöchef Svenska Naturskyddsföreningen Ingrid Esbjörnsson, ordförande Fältbiologerna Göran Flodin, ordförande Miljöförbundet Jordens Vänner Lasse Gustavsson, programchef Världsnaturfonden WWF Marianne Schönning, sakkunnig Ekologiska Lantbrukarna Inger Schörling, f d EU-parlamentariker (mp) Lena Söderberg, vd Krav Jan Søndergård, politisk rådgivare Greenpeace Norden

Medverkar gör bland andra: Om ni vill ha mer information om seminariet eller tycker att detta verkar intressant kontakta Maria Ermanno Fäldner, EU 2004-kommittén. Anmälan till seminariet görs till [email protected]

KONTAKT Sara Estmer Presskontakt, Kommittén för EU-debatt Telefon 08-405 55 94 Mobiltelefon 070-722 96 47 Maria Ermanno Fäldner Projektledare, Kommittén för EU-debatt Telefon 08- 405 29 11 Mobiltelefon 070-211 27 03

Nyckelord: 52306 Miljö, energi och bostäder EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-10-27 Statsrådsberedningen Sverige ratificerar en ny internationell konvention mot dopning inom idrotten under Unesco Regeringen beslutade på torsdagen att Sverige ska ratificera en internationell konvention mot dopning inom idrotten under FN-organet Unesco. Syftet med Unescos antidopningskonvention är att se till att regeringarna i hela världen vidtar åtgärder mot dopning inom idrotten som kompletterar de åtgärder som genomförs av idrottsrörelsen. Genom konventionen ges också erkännande åt Världsantidopningsbyrån (WADA) och dess globala antidopningsarbete. Målsättningen är att konventionen ska träda ikraft i tid före de olympiska vinterspelens början i Turin den 10 februari 2006. - Jag är stolt över att Sverige är tidigt ute och visar sitt fulla stöd för den nya internationella konventionen mot dopning inom idrotten. Genom detta vill regeringen visa vår vilja att vara med och ytterligare stärka den globala kampen mot dopning, säger idrottsminister Bosse Ringholm i en kommentar. - Jag hoppas nu att fler länder följer Sveriges exempel och ratificerar konventionen så att den träder ikraft i tid före vinter-OS i Turin nästa år. Konventionen är ett viktigt instrument för att stävja fusket och garantera de aktivas rätt att tävla på ärliga och lika villkor.

KONTAKT Eva Rosengren Åsa Hagman Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10 Abraham Haro Departementssekreterare 08-405 15 05

Nyckelord: 52232 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-10-21 Statsrådsberedningen Handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning: Så vill regeringen göra Sverige konkurrenskraftigt Regeringen överlämnar idag det svenska handlingsprogrammet för tillväxt och sysselsättning inom ramen för Lissabonstrategin till riksdagen. Handlingsprogrammet presenteras samtidigt för EU-kommissionen. Den innehåller ett stort antal reformförslag som konkret visar hur Sverige kan bidra till att Europa uppnår Lissabonstrategins mål om full sysselsättning, förbättrad konkurrenskraft och miljödriven tillväxt. En grundtanke i Lissabonstrategin är att ekonomiska reformer, välfärdspolitik och miljöfrågor ska samverka för att bidra till tillväxt och fler jobb. Sverige har varit pådrivande för detta synsätt och den nationella handlingsplanen omfattar också åtgärder inom alla dessa områden. Bland de regeringsförslag som lyfts fram i handlingsplanen märks bland annat; * Åtgärder för minskning av den administrativa bördan för företag. Bland annat ska den administrativa kostnaden till följd av skatteregler minska med 20 procent fram till 2010. * Ökade resurser till forskning och utveckling. Målet är att de offentliga resurserna som satsas på forskning årligen ska nå en procent av BNP. * Initiativ för at främja innovationer i svenskt näringsliv, i enlighet med den innovationsstrategi som regeringen presenterat. * Ett åtgärdspaket för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet, presenterat i budgeten, vilket bland annat kommer att ge 55 000 personer möjlighet att få ett arbete eller höja sin kompetens. * Åtgärder för att höja kvaliteten i hela utbildningssystemet från förskola till högskola. * Insatser för att främja miljödriven tillväxt genom satsningar på vindkraft, energieffektivitet och biobränslen. Bland initiativen märks bland annat förslag om att göra det obligatoriskt för bensinstationer att sälja biobränslen. Bakgrund: Lissabonstrategin lanserades av EU:s stats- och regeringschefer vid toppmötet i Lissabon 2000. Avsikten var är att EU:s medlemsstater på ett samordnat sätt skulle möta de utmaningar Europa står inför i form av globalisering och en åldrande befolkning och de krav på ökad konkurrenskraft och väl fungerande välfärdssystem detta innebär. Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001 kompletterades Lissabonstrategin också med en miljödimension. Lissabonstrategin omfattar dels traditionell EU-lagstiftning, främst för den inre marknaden men också på miljöområdet, dels omfattar den områden där ansvaret ligger hos medlemsstaterna, såsom utbildning och sysselsättningspolitik. På dessa områden tillämpas den så kallade öppna samordningsmetoden. Den innebär att Europeiska Rådet enas om gemensamma mål och riktlinjer för EU, men det är upp till varje medlemsstat att själv bestämma hur dessa mål ska uppnås. Bland de gemensamma målen för EU kan nämnas att sysselsättningsgraden i EU ska höjas till 70 procent som ett första steg mot full sysselsättning, att 90 procent av alla barn över tre år ska ha tillgång till barnomsorg och att 12,5 procent av alla i arbetsför ålder varje år ska delta i någon form av utbildning eller kompetensutveckling. Vid EU-toppmötet i mars i år utvärderades de första fem åren av Lissabonstrategin. Mötet konstaterade att viktiga framsteg gjorts, men också att det fanns anledning till besvikelse över att fattade beslut genomförs alltför långsamt. För att påskynda genomförandet av strategin beslutades att alla medlemsstater ska utarbeta nationella handlingsprogram med konkreta åtaganden och åtgärder kring vad som kan göras på nationell nivå för att uppnå Lissabonmålen. Handlingsplanerna ska vara treåriga och den första ska omfatta åren 2006-2008. Hela skrivelsen finns att läsa på regeringens webbplats www.regeringen.se

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Anders Nordström Pol.sakkunnig 08-405 43 71 070-397 40 69

Nyckelord: 51941 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-10-20 Statsrådsberedningen Regeringen vill ha bred debatt om det framtida EU Regeringen beslutade på torsdagen att ge ett nytt uppdrag till den parlamentariska kommitté, nuvarande EU 2004-kommittén, som arbetar med att främja den svenska EU-debatten. Hittills har kommittén främst koncentrerat sig på att informera om det konstitutionella fördraget, den s.k. nya EU-författningen. Nu ska betoningen läggas på de sakpolitiska frågor som dagligen förhandlas och beslutas inom ramen för EU-samarbetet. - Vi vill bredda och intensifiera debatten om vad Sverige vill i EU och hur vi vill att EU ska se ut i framtiden till alla delar av samhället. EU 2004-kommittén har en viktig uppgift i det sammanhanget, säger Bosse Ringholm, samordningsminister för EU-frågor. För att bidra till en bred och fördjupad EU-debatt får kommittén i uppdrag att undersöka vilka möjligheter det finns att starta ett brett debattforum. Detta forum ska vara en arena för en öppen och aktiv debatt där såväl allmänhet som grupper som berörs av de beslut som fattas inom EU ska kunna delta.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Kristian Seth Kansliet för samordning av EU-frågor 08- 405 32 67 Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89

Nyckelord: 51880 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-10-17 Justitiedepartementet Ny lag föreslår förbud mot farliga kampsporter Justitiedepartementet presenterar idag ett förslag till lag om förbud mot vissa kampsportsmatcher. Bakgrunden till förslaget är att det i Sverige idag finns ett antal kampsporter som tillåter slag och sparkar mot huvudet och som är lika farliga för deltagarna som professionell boxning. Den föreslagna lagen reglerar all kampsport som tillåter deltagarna att träffa motståndarens huvud med slag, sparkar eller annat våld. En match i sådan kampsport får inte anordnas utan tillstånd. Tillstånd ska lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser är godtagbara för deltagarnas säkerhet. Kampsportsförbund och liknande organisationer kan i sådana fall slippa tillståndskravet efter prövning. En länsstyrelse föreslås få pröva ansökningar om tillstånd och befrielse från tillståndskravet från hela landet. Det föreslås också att brott mot lagen ska bestraffas. Lagförslaget går nu på remiss tom den sista december i år. - Vi har ett proffsboxningsförbud sedan 30 år tillbaka och det ska vi ha kvar. Det är snarare fråga om ett utvidgat förbud som även ska omfatta annan kampsport där utövarna riskerar sin hälsa, säger idrottsminister Bosse Ringholm i en kommentar. - Förslaget innebär att den väl organiserade kampsporten som har hög säkerhet för deltagarna kan fortsätta. Det är viktigt att värna om den allsidiga motion och de sociala värden som kännetecknar träning och tävling inom den breda kampsporten. Det är beklagligt att den ofta förknippas med den negativa bild som den mest våldsfixerade och extrema kampsporten ger.

KONTAKT Eva Rosengren Åsa Hagman Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10 Keneth Wising Departementssekreterare 08-405 42 10

Nyckelord: 51708 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-10-07 Statsrådsberedningen Bred uppslutning mot dopning Unesco, FN:s organisation för utbildning, forskning, kultur och kommunikation, har i dag vid sin generalkonferens diskuterat förslaget till en global konvention mot dopning inom idrotten. En bred uppslutning bland medlemsstaterna finns för att anta konventionen. Målsättningen är att konventionen ska bekräftas av medlemsstaterna före de olympiska vinterspelens början i Turin den 10 februari 2006. Syftet med Unescos antidopningskonvention är att se till att regeringarna i hela världen vidtar åtgärder mot dopning inom idrotten som kompletterar de åtgärder som genomförs av idrottsrörelsen. Genom konventionen ges också erkännande åt Världsantidopningsbyrån (WADA) och dess globala antidopningsarbete. Riksidrottsförbundet välkomnar konventionen och anser att Sverige bör ansluta sig till konventionen. Idrottsminister Bosse Ringholm säger i en kommentar: - Det är med tillfredsställelse som jag ser en bred uppslutning inom Unesco för att anta den globala konventionen mot dopning inom idrotten. - Genom konventionen ges WADA och många andra bättre möjligheter att komma åt fusket och stötta alla de idrottskvinnor och idrottsmän som vill tävla och vinna på lika villkor.

KONTAKT Tomas Johansson, Ju ämnesråd 0705-21 60 18 Åsa Hagman politiskt sakkunnig 0705-53 45 10

Nyckelord: 51217 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-09-27 Statsrådsberedningen Grundlagsutredningens konferens direktsänds på SVT 24 och SVT 2 Grundlagsutredningens konferens, "Grundlagen - verktyg och symbol"? som äger rum onsdag den 28 september i Förstakammarsalen i riksdagen, kommer att direktsändas på SVT 24 och SVT 2. Konferensen kommer också att direktsändas på webbadressen: www.regeringen.se/justitie Syftet med konferensen är att från föreningslivets perspektiv diskutera de centrala frågeställningarna i Grundlagsutredningens uppdrag, resonera om problemen med den gällande regeringsformen och reflektera över de framtida författningspolitiska utmaningarna. I konferensprogrammet medverkar bland andra Arne Ruth, Maciej Zaremba, Ann-Cathrine Jungar och företrädare för sjutton organisationer. Konferensen arrangeras i samarbete med LO, Riksidrottsförbundet, LRF, Judiska centralrådet, BRIS, Företagarna, PRO, Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, SIOS - Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Demoex, Sveriges Kvinnolobby, SACO, TCO, Sveriges Pensionärsförbund, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kristna Råd och Samernas Riksförbund. För konferensprogram se bilaga.

KONTAKT Anders Eka kanslichef, huvudsekreterare 08-405 13 84 070-577 44 46 Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 50684 Demokrati och mänskliga rättigheter Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-09-26 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm besöker Libyen Vice statsminister Bosse Ringholm besöker Libyen tisdag och onsdag den 27-28 september. Programmet innehåller politiska samtal med representanter för den libyska regeringen och möten med det libyska näringslivet. Bosse Ringholm medverkar också vid invigningen av det nyöppnade generalkonsulatet i Tripoli. En näringslivsdelegation med representanter från fem svenska företag följer med under besöket.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Fredrik Fällman Planeringschef +218 91 31 20 331

Nyckelord: 50657 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-09-22 Statsrådsberedningen Ny generaldirektör för Lotteriinspektionen Regeringen har idag utsett departementsrådet Hases Per Sjöblom, 55 år, som generaldirektör och chef för Lotteriinspektionen. Hases Per Sjöblom är domstolsjurist och sedan 1996 chef för kapitalbeskattningsenheten på Skatteavdelningen i Finansdepartementet. Sjöblom är också ordförande i Aktiekontrolluppgiftsutredningen. Hases Per Sjöblom tillträder den nya tjänsten den 1 november 2005.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 50470 Arbete och jämställdhet Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-09-22 Statsrådsberedningen Riksidrottsförbundet får 7 miljoner kronor för att skapa ett Riksidrottsmuseum Regeringen beslutade idag att ge stöd till etablerandet av ett Riksidrottsmuseum. Riksidrottsförbundet får närmare 7 miljoner kronor för att bygga Riksidrottsmuseet, som ska ligga i anslutning till Tekniska museet i Stockholm. - Regeringen vill genom detta bidrag uppmärksamma idrottens stora betydelse för vårt samhälles historiska och framtida utveckling, säger idrottsminister Bosse Ringholm i en kommentar. - Svensk idrott är inte bara våra stora guldmedaljörer utan också en levande folkrörelse med omfattande verksamhet runt om i hela Sverige. Genom det här Riksidrottsmuseet kan fler bli delaktiga i denna folkrörelse. - Jag ser fram mot en ny mötesplats för idrottsaktiva och andra samhällsintresserade medborgare, säger Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Åsa Hagman Politisk sakkunnig 08-405 29 23 Keneth Wising Departementssekreterare 08-405 42 10

Nyckelord: 50427 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-09-05 Statsrådsberedningen PÅMINNELSE!Seminarium om det svenska handlingsprogrammet för tillväxt och sysselsättning - Lissabonstrategin Den 6 september arrangerar Regeringskansliet ett seminarium om Lissabonstrategin och arbetet med Sveriges nationella handlingsprogram. Seminariet vänder sig till ett brett urval av organisationer i samhället och syftet är att skapa en bred och öppen diskussion om Lissabonstrategin och Sveriges nationella handlingsprogram. Seminariet äger rum den 6 september 2005 kl. 09.00-12.00 i Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan 1, Stockholm Seminariet kommer att Webb-utsändas. Vid seminariet talar Christian Danielsson, biträdande kabinettschef Europeiska Kommissionen, Bosse Ringholm vice statsminister och EU-minister samt Allan Larsson, professor och tidigare generaldirektör vid Europeiska kommissionen. Därefter följer en paneldiskussion där även Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO, Lennart Daléus, generalsekreterare Green Peace samt Stefan Fölster, chefsekonom Svensk Näringsliv, kommer att delta. Under paneldiskussionen kommer tid och utrymme ges för inlägg och frågor från övriga deltagarna på seminariet. Seminariet är öppet för pressen och anmälan görs senast den 31 augusti till Robert Andersson [email protected]. Medtag presslegitimation. År 2000 lanserade EU en gemensam strategi för full sysselsättning och ökad konkurrenskraft, den så kallade Lissabonstrategin. Fem år senare, vid Europeiska rådets möte i mars i år genomfördes en översyn av strategin. Bland annat beslutades att alla medlemsstater ska utarbeta egna handlingsprogram för att visa vilka åtgärder man avser att genomföra på nationell nivå för att förverkliga strategins målsättningar.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Anna Odhner Departementsråd 08-405 13 60 Frågor om seminariet besvaras av: Anders Nordström Politiskt sakkunnig 08-405 43 71

Nyckelord: 49035 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-08-26 Statsrådsberedningen Seminarium om det svenska handlingsprogrammet för tillväxt och sysselsättning - Lissabonstrategin

TID OCH PLATS Seminariet äger rum den 6 september 2005 kl. 9.00-12.00 i Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan 1, Stockholm

Den 6 september arrangerar Regeringskansliet ett seminarium om Lissabonstrategin och arbetet med Sveriges nationella handlingsprogram. Seminariet vänder sig till ett brett urval av organisationer i samhället och syftet är att skapa en bred och öppen diskussion om Lissabonstrategin och Sveriges nationella handlingsprogram. Vid seminariet talar Christian Danielsson, biträdande kabinettschef Europeiska Kommissionen, Bosse Ringholm, vice statsminister och EU-minister samt Allan Larsson, professor och tidigare generaldirektör vid Europeiska kommissionen. Därefter följer en paneldiskussion där även Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO, Lennart Daléus, generalsekreterare Green Peace samt Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv, kommer att delta. Under paneldiskussionen kommer tid och utrymme ges för inlägg och frågor från övriga deltagarna på seminariet. Seminariet är öppet för pressen och anmälan görs senast den 31 augusti till Robert Andersson [email protected] . Medtag presslegitimation. År 2000 lanserade EU en gemensam strategi för full sysselsättning och ökad konkurrenskraft, den så kallade Lissabonstrategin. Fem år senare, vid Europeiska rådets möte i mars i år genomfördes en översyn av strategin. Bland annat beslutades att alla medlemsstater ska utarbeta egna handlingsprogram för att visa vilka åtgärder man avser att genomföra på nationell nivå för att förverkliga strategins målsättningar.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Frågor om seminariet besvaras av: Anna Odhner Departementsråd 08-405 13 60 Frågor om seminariet besvaras av: Anders Nordström Politiskt sakkunnig 08-405 43 71

Nyckelord: 48628 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-08-26 Statsrådsberedningen Inbjudan till konferens om grundlagen

TID OCH PLATS Tid: Onsdag 28 september 2005 Plats: Förstakammarsalen i riksdagen, ingång från Riksplan (mot Norrbro)

Grundlagsutredningen bjuder in till konferens, "Grundlagen - verktyg och symbol?" i samarbete med folkrörelser, ideella organisationer och intresseföreningar. Syftet med konferensen är att från föreningslivets perspektiv diskutera de centrala frågeställningarna i Grundlagsutredningens uppdrag, resonera om problemen med den gällande regeringsformen och reflektera över de framtida författningspolitiska utmaningarna. I konferensprogrammet medverkar bland andra Arne Ruth, Maciej Zaremba, Ann-Cathrine Jungar och företrädare för sjutton organisationer. Deltagande är kostnadsfritt. Företrädare för media är välkomna att följa konferensen. Du anmäler dig per e-post till [email protected]. Sista anmälningsdag är fredagen den 16 september 2005. Konferensen arrangeras i samarbete med LO, Riksidrottsförbundet, LRF, Judiska centralrådet, Bris, Företagarna, PRO, Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, Sios - Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Demoex, Sveriges kvinnolobby, Saco, TCO, Sveriges pensionärsförbund, Svenskt näringsliv, Sveriges kristna råd och Samernas riksförbund. För konferensprogram se bilaga till höger.

KONTAKT Anders Eka kanslichef, huvudsekreterare 08-405 13 84 070-577 44 46 Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 48616 Lag och rätt Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-08-19 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm inviger idrottsplats i Resele På onsdag, den 24 augusti, besöker idrottsminister Bosse Ringholm Resele i Ångermanland. Där ska han bland annat inviga den nya, centrala idrottsplatsen som idrottsföreningen Resele IF fått pengar att uppföra. Program kl. 11.30 Ankomst till Resele skola, lunch kl. 12.00 Samtal med elever och lärare kl. 13.00 Invigningsprogram, idrottsplatsen Media är välkomna att delta i programpunkterna, förutom lunchen. Möjligheter finns till enskilda intervjuer ca kl. 14.45. Kontaktperson: Lennart Hellström, ordf. Resele IF, mobil 0701-75 27 15

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 48345 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-08-12 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm deltar i nordiskt-baltiskt idrottsministermöte i Helsingfors Lördagen den 13 augusti träffas idrottsministrarna från de nordiska och baltiska länderna för en diskussion om idrottspolitiken i Europa, antidopningspolicy samt den reglerade spelmarknadens betydelse för idrotten. Bosse Ringholm kommer också att besöka Friidrotts-VM. Det nordisk-baltiska idrottsministermötet äger rum på Hotel Hilton Kalastajatorppa, Helsingfors.

KONTAKT Åsa Hagman Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 0705-53 45 10

Nyckelord: 48155 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-08-02 Statsrådsberedningen Sommarfika med regeringen 4 augusti

TID OCH PLATS Tid: Samling kl 10.50 i Rosenbads entré Plats: Rosenbad

Under sommaren bjuder sommarregeringarna intresserade journalister på förmiddagsfika varje torsdag. Torsdagen den 4 augusti medverkar vice statsminister Bosse Ringholm, samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin, arbetslivsminister Hans Karlsson, socialminister Berit Andnor, migrationsminister Barbro Holmberg och demokrati-, storstads-, integrations- och jämställdhetsminister Jens Orback. Medtag presslegitimation!

KONTAKT Anna Helsén Presschef 08-405 48 58 070-698 48 58 Åsa Gunnarsson Pressekreterare, N 08-405 12 65 070-267 84 26 Stefan Engström Pressekreterare, M 08-405 13 44 070-551 90 74 Sandro Wennberg Pol.sakk, S 070-595 24 91 Odd Guteland Pressekreterare, UD 08-405 55 50 070-514 55 66 Ulrika Borg Pol.sakk, Ju 070-575 15 99 Åsa Jacobsson Pol.sakk; SB 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 47995 Arbete och jämställdhet Hans Karlsson

PRESSMEDDELANDE 2005-08-02 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm besöker Saudiarabien Vice statsminister Bosse Ringholm besöker i dag Saudiarabien för att överlämna regeringens kondoleanser med anledning av kung Fahds bortgång.

KONTAKT Anna Helsén

Nyckelord: 47993 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-07-26 Statsrådsberedningen Sommarfika med regeringen 28 juli

TID OCH PLATS Tid: Samling kl. 10.50 i Rosenbads entré Plats: Rosenbad Medtag presslegitimation!

Under sommaren bjuder sommarregeringarna intresserade journalister på förmiddagsfika varje torsdag. Torsdagen den 28 juli medverkar vice statsminister Bosse Ringholm, näringsminister Thomas Östros, folkhälsominister Morgan Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och jämställdhets- och integrationsminister Jens Orback.

KONTAKT Ulrika Borg politiskt sakkunnig Telefon 08-405 10 00 Erik Svanfeldt UD:s presstjänst dagtid Telefon 08-405 57 30 Eva Rosengren Ingemar Olsson Pressekreterare hos Ylva Johansson Telefon 08-405 33 72 Mobiltelefon 070-302 08 22 Fax 08-781 04 82

Nyckelord: 47900 Demokrati och mänskliga rättigheter Morgan Johansson

PRESSMEDDELANDE 2005-07-04 Statsrådsberedningen Seminariet med Jeremy Rifkin inställt Den amerikanske debattören och författaren Jeremy Rifkin skulle ha medverkat vid ett seminarium i Almedalen på Gotland den 7 juli. Seminariet är inställt på grund av sjukdom. Eventuella frågor besvaras av: Sara Estmer Tfn: 08-405 55 94 E-post: [email protected]

KONTAKT Magnus Anclair t.f. huvudsekreterare 08-405 22 78 Sara Estmer Informatör 08-405 55 94 www.eustafetten.nu

Nyckelord: 47345 EU Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2005-06-30 Statsrådsberedningen Bidrag till gendopningskonferens Regeringen beslutade i dag att ge Riksidrottsförbundet 450 000 kronor som bidrag för att i samarbete med Världsantidopningsbyrån (WADA) arrangera en internationell forskningskonferens om gendopning i Stockholm. Ett 40-tal av världens ledande forskare inom genteknik och genterapi kommer att bjudas in till konferensen, som kommer att hållas i slutet av året. - Vi ställer upp på alla de idrottare som kämpar för att bli rena vinnare. Den internationella forskningskonferensen förstärker arbetet mot dopning, säger idrottsminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Fredrik Fällman Planeringschef 070-581 10 89 Keneth Wising Departementssekreterare 08-405 42 10

Nyckelord: 47121 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-06-27 Statsrådsberedningen Ingen svensk OS-ansökan Det finns i nuläget inte förutsättningar för Sverige att gå vidare med att söka vinter-OS och Paralympics 2014. Det är den gemensamma slutsatsen efter samtal mellan regeringen, Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges olympiska kommitté (SOK) efter kontakter med Östersund och Åre kommuner. Att stå som värd för ett olympiskt spel skulle ha stor betydelse för hela Sverige, inte minst för Jämtlandsregionen och för hela idrottsrörelsen. Men de samhällsekonomiska förutsättningarna för att genomföra vinter-OS 2014 är alltför osäkra. - Östersund och Åre kommuner är lämpade som värdar för olympiska vinterspel, säger idrottsminister Bosse Ringholm. Regeringen ser positivt på att verka för att internationella idrottsevenemang förläggs till Sverige och då gärna till dessa båda kommuner. - Åre kommer till exempel att stå som värd för VM i Alpin skidåkning 2007 och Östersund för VM i Skidskytte 2008. - Regeringen är också beredd att stärka insatserna i förberedelserna inför ett olympiskt deltagande. Vi vill förstärka och utveckla samarbetet kring detta mål tillsammans med SOK och näringslivet. Syftet är att ge svenska idrottsmän och idrottskvinnor goda förutsättningar att delta i olympiska spel, säger Bosse Ringholm. - De senaste fem åren har bidragen från staten till idrotten mer än fördubblats. Den senaste stora miljardsatsningen är det pågående samarbetet mellan staten och svensk idrottsrörelse i det så kallade Handslaget, framhåller Bosse Ringholm. - Regeringen vill nu fortsätta att satsa på svensk idrott för att fler flickor och pojkar, kvinnor och män aktivt ska kunna delta på olika nivåer.

KONTAKT Eva Rosengren Tomas Johansson Ämnesråd 08-405 35 23 070-521 60 18

Nyckelord: 46972 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-06-20 Statsrådsberedningen Statskontorets rapport om statliga kostnader för vinter-OS 2014 överlämnad till regeringen Statskontoret överlämnade på måndagen den rapport, som analyserar svenska statens kostnader för vinter-OS 2014 till idrottsminister Bosse Ringholm. - Statskontoret har gjort ett gediget arbete, enligt min första bedömning, säger Bosse Ringholm. Jag ska nu noggrant gå igenom rapporten tillsammans med berörda medarbetare innan jag presenterar den för regeringen. - Självklart ska jag också träffa representanter för Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Riksidrottsförbundet och Östersunds och Åres kommuner för att ta del av deras synpunkter. - I början av nästa vecka räknar jag med att kunna tillkännage regeringens ställningstagande till om Sverige ska ansöka om vinter-OS mot bakgrund av de samhällsekonomiska bedömningar som gjorts.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 46727 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-06-10 Statsrådsberedningen Socialdepartementet Pressträff om hjärtproblem bland idrottande barn och ungdomar 13 juni kl. 14.30

TID OCH PLATS kl. 14.30, den 13 juni. Socialdepartementet, Fredsgatan 8, lokal Stora Tigern.

Vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson och idrottsminister Bosse Ringholm har den 13 juni möte med organisationer och myndigheter om det arbete som pågår för att minimera risker för plötslig död bland idrottande barn. Inbjudna är Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), Svensk Barnkardiologisk förening, Riksidrottsförbundet, Centrum för idrottsmedicinsk forskning och Sveriges Olympiska Kommitté. Pressträff anordnas i anslutning till att mötet avslutas.

KONTAKT Ingemar Olsson Pressekreterare hos Ylva Johansson Telefon 08-405 33 72 Mobiltelefon 070-302 08 22 Fax 08-781 04 82 Eva Rosengren Pressekreterare åt Bosse Ringholm 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 46226 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-06-10 Statsrådsberedningen Grundlagsutredningen startar ny hemsida Grundlagsutredningen har gjort om sin hemsida och fått en ny adress. Välkommen att besöka oss: www.grundlagsutredningen.se Den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen ska göra en samlad översyn av regeringsformen. Utredningen har en viktig uppgift i att skapa debatt och främja det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor och om det svenska folkstyret. Utredningen ska bedriva sitt arbete under stor öppenhet. Hemsidan ska i det sammanhanget vara en länk mellan utredningen och omvärlden, där institutioner och enskilda har möjlighet att få information om och lämna synpunkter på författningspolitiska frågor och utredningens arbete.

KONTAKT Anders Eka kanslichef, huvudsekreterare 08-405 13 84 070-577 44 46 Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 46181 Lag och rätt Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-06-09 Statsrådsberedningen Utvärdering av Sveriges kasinon Regeringen beslutade på torsdagen att kasinoverksamheten i Sverige ska utvärderas. Utredare blir Lennart Gustafsson, direktör i Finansdepartementet. Utredaren ska bland annat: · kartlägga och förklara orsakerna till eventuella sociala skadeverkningar och brottslighet i samband med kasinoverksamheten · undersöka om det illegala spelandet påverkats av det lagliga kasinospelet i Sverige · undersöka hur Svenska Spel följt de gällande reglerna för kasinospel · bedöma behovet av ändringar i kasinolagen och i förekommande fall föreslå vilka ändringar som ska göras Utredaren ska vara färdig med sitt arbete i slutet av februari år 2006.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Per Wenna Departementssekreterare 08-405 38 58 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 070-553 45 10

Nyckelord: 46114 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2005-06-01 Statsrådsberedningen Svensk-norskt spelministermöte: "Nationell reglering bäst för att säkerställa sociala skyddsintressen" Vice statsminister Bosse Ringholm träffade på onsdagen den norska kultur- och kyrkoministern Valgerd Svarstad Haugland i Oslo för att diskutera utvecklingen på spelmarknaden. Efter mötet gav ministrarna följande kommentar: - Vi är överens om att en nationell reglering är det bästa sättet för att säkerställa sociala skyddsintressen. - Målet för spelpolitiken i både Sverige och Norge är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel kan tillgodoses under kontrollerade former. - Utländska spelbolag riktar nu spelutbud och marknadsföring mot våra länder utan att omfattas av nationella bestämmelser och nationella myndigheters tillsyn. Därigenom äventyras såväl sociala skyddsintressen som intäkter till idrott, ungdomsverksamhet och andra allmännyttiga ändamål. - Vi konstaterar att det råder stor enighet bland de europeiska länderna om att spelregleringen bör skötas på nationell nivå.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Per Wenna Departementssekreterare 08-405 38 58 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 070-553 45 10

Nyckelord: 45653 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-05-31 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm träffar norska kulturministern för att diskutera utvecklingen på spelmarknaden TID OCH PLATS Tid: Onsdag den 1 juni, kl. 13.30 Plats: Kultur- och Kyrkodepartementet, Akersgatan 59, 6 vån, Oslo

I morgon, onsdag den 1 juni, träffar vice statsminister Bosse Ringholm den norska kultur- och kyrkoministern Valgerd Svarstad Haugland i Oslo. Ministrarna ska diskutera utvecklingen på spelmarknaden mot bakgrund av den kraftiga utvecklingen av spelandet på Internet. Efter mötet anordnas en gemensam pressträff.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 070-553 45 10

Nyckelord: 45606 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-05-31 Statsrådsberedningen Nya vallagen: Kommunerna får ansvaret för att genomföra val Regeringen överlämnade på tisdagen en proposition med förslag till ny vallag (prop. 2004/05: 163) till riksdagen. Förslaget innebär i huvudsak följande: · Kommunerna får det samlade, lokala ansvaret för val. Det innebär att kommunerna ska ta hand om all röstmottagning som sker i landet. För att kommunerna ska klara detta får de ekonomiska resurser från staten. · Vallokalerna ska vara anpassade så att de passar funktionshindrade väljare. Om en kommun av någon anledning väljer en röstlokal som inte är anpassad för funktionshindrade måste den meddela detta till länsstyrelsen. Det är länsstyrelsen som slutligen avgör om en sådan vallokal får användas. · Samma regler för att styrka identiteten ska gälla vid all röstmottagning nämligen: Väljare som inte är kända för röstmottagarna ska legitimera sig. Det ska dokumenteras hur kontrollen har skett. Säkerheten vid budröstning ska stärkas på motsvarande sätt. · Väljare som befinner sig utomlands ska kunna brevrösta. De exakta reglerna om hur sådan brevröstning ska gå till förs in i den nya vallagen. · Bättre tillgänglighet till valsedlar för småpartier som bara är representerade på regional eller lokal nivå. · Tiden är ännu inte mogen för att införa elektronisk röstning vid allmänna val. I stället förordar regeringen att lokala försök med elektroniska rådslag genomförs tillsammans med den centrala valmyndigheten för att samla erfarenhet. Den nya vallagen tillämpas från och med 2006 års val.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Roger Petersson Ämnesråd 08-405 48 34 Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89

Nyckelord: 45560 Lag och rätt Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-05-20 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm på riksidrottsmötet: "Idrotten har fått störst anslagsökningar av alla" Idrottsminister Bosse Ringholm höll på fredagen ett anförande vid Riksidrottsmötet i Västerås. Bosse Ringholm talade bl.a. om de betydande ekonomiska bidrag som idrottsrörelsen får varje år från staten. Bidraget har ökat från cirka 800 miljoner kronor år 2000 till närmare 1,5 miljarder kronor i år. - Det finns inget annat område där statsanslagen ökat så mycket som för idrotten, sade Bosse Ringholm. - Det är framför allt det lokala aktivitetsstödet, LOK-stödet, som går direkt till klubbarna, som ökat kraftigt. Det stödet var 100 miljoner kronor 2 000 och uppgår i år till 700 miljoner kronor, enligt Bosse Ringholm. - Detta är ett tydligt bevis för att staten både uppskattar och har förtroende för idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen har motsvarat förtroendet och har på ett år genomfört omkring sju miljoner idrottssammankomster med barn och ungdomar. - Den största delen av idrottsrörelsens pengar, nästan 1 miljard kronor, kommer från det statligt ägda bolaget Svenska Spel, enligt Bosse Ringholm. - Den svenska spelmarknaden har haft en gynnsam utveckling de senaste åren, vilket har gynnat idrotten. - Den svenska spelmarknaden står under ett starkt tryck från utländska aktörer och hela den europeiska spelmarknaden granskas av EU. - Regeringen värnar starkt den reglerade spelmarknaden för att kunna kontrollera och förhindra spelberoende och ekonomisk brottslighet. Det är också av värde att bevara dagens spelmarknad för att kunna fortsätta att stödja idrotten i samma omfattning som idag, sade Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08- 405 16 25 070- 657 08 95 Åsa Jakobsson Pol. sakkunnig 070- 553 45 10

Nyckelord: 44881 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-05-20 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm besöker projekt i Malmö som arbetar med idrott och integration På måndag, den 23 maj, är vice statsminister och idrottsminister Bosse Ringholm i Malmö. På förmiddagen besöker han föreningen Enighet och Sofielundsskolan. De båda genomför tillsammans ett projekt, som syftar till att ge utsatta ungdomar möjlighet att genom fysisk träning och medlemskap i en idrottsförening stärka sitt självförtroende och klara skolan och det sociala livet. Program: kl. 10.15 Bosse Ringholm besöker föreningen Enighet och träffar ungdomar från Sofielundsskolan som tränas av förre världsmästaren i boxning, Armand Krajnc Adress: Fagerstagatan 1 kl. 10.50 Besök på Sofielundsskolan, träff med en klass Adress: Rolfsgatan Media är välkomna att delta i programmet. Invigningstalar på World Leisure European Conference På eftermiddagen den 23 maj, kl. 14.00 invigningstalar Bosse Ringholm på konferensen World Leisure European Conference som hålls i MalmöMässan

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Nyckelord: 44759 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-05-19 Statsrådsberedningen 59 projekt beviljas bidrag för att skapa debatt om EU:s konstitution EU 2004-kommittén beslutade i går att fördela drygt 1,6 miljoner kronor till sammanlagt 59 olika projekt som kommer att genomföras under sommaren och hösten. Den sjunde och sista omgången syftar till att bidra till en bred debatt om EU:s framtid med fokus på EU:s nya konstitution. I går beslutade EU 2004-kommittén att bevilja drygt 1,6 miljoner kronor i projektbidrag till sammanlagt 59 olika projekt. Projekten kommer att genomföras i hela landet, bland annat i form av debatter, seminarier, filminspelningar och workshops. Bland arrangörerna finns ungdoms-, kvinno- och invandrarorganisationer, gymnasie- och folkhögskolor, studieförbund och ideella föreningar. Under sommaren och hösten ska dessa projekt bidra till en bred debatt om EU:s framtid, med särskilt fokus på den nya konstitutionen. Till årsskiftet har kommittén slutfört sitt fyraåriga uppdrag och kommer då att ha fördelat cirka 17 miljoner kronor till olika projekt om EU:s framtidsfrågor. En lista över alla projektbidrag som kommittén har delat ut samt mer information om kommitténs övriga verksamhet finns på www.eustafetten.nu.

EU 2004-kommittén är en parlamentarisk kommitté utsedd av regeringen. Kommittén har i uppdrag att öka kunskapen och stimulera debatten om EU och EU:s framtidsfrågor

KONTAKT Magnus Anclair tf huvudsekreterare 08-405 22 78

Helen Kasström sekreterare 08-405 28 62 070-958 79 76 www.eustafetten.nu

Nyckelord: 44762 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-04-27 Statsrådsberedningen Idrottsminister Bosse Ringholm talar på SOK:s årsmöte I dag onsdag, den 27 april kl. 18.00, talar idrottsminister Bosse Ringholm på Sveriges olympiska kommittés (SOK:s) årsmöte, som hålls i Näringslivets Hus, Storgatan 19 i Stockholm. Rubriken på anförandet är "Staten stöttar SOK". Bosse Ringholm kommer bl.a. att ta upp frågorna om satsningen på svenska idrottstalanger och vinter-OS i Sverige 2014.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 43444 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-04-26 Statsrådsberedningen Grundlagsutredningen startar samtalsserie om grundlagen Den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen startar en serie öppna möten under rubriken Samtal om grundlagen. Syftet med initiativet är att stimulera diskussionen om författningspolitiska frågor i hela det svenska samhället. Strävan är att resonera om dessa frågor utifrån infallsvinklar som är annorlunda än de traditionellt akademiska och politiska perspektiven. De enskilda samtalen i serien kommer att arrangeras i samarbete med andra organisationer, institutioner och folkrörelser. Det första samtalet i serien Varför ska vi bry oss om grundlagen? äger rum onsdagen den 18 maj på Stadsbiblioteket i Malmö. Samtalet arrangeras i samarbete med biblioteket och Sydsvenska Dagbladet. Vid samtalet medverkar Per T Ohlsson, chefredaktör på Sydsvenska Dagbladet; Agne Gustafsson, universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet och Barbro Hedvall, ledarskribent på Dagens Nyheter. Det andra samtalet i serien, Konstitutionell utveckling i Norden likheter och skillnader, äger rum måndagen den 30 maj på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Samtalet arrangeras i samarbete med institutet. De medverkande är Fredrik Sterzel, f.d. justitieråd och professor emeritus i konstitutionell rätt och Eivind Smith, professor vid Institutt for offentlig rett vid universitetet i Oslo. Samtalet leds av Anders Hellner från Utrikespolitiska institutet. Samtalsserien fortsätter i höst.

KONTAKT Anders Eka kanslichef,huvudsekreterare 08-405 13 84 070-577 44 46 Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 43408 Demokrati och mänskliga rättigheter Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-04-13 Statsrådsberedningen Inbjudan till forskarkonferens om grundlagen andra delen: Behöver demokratin nya spelregler? Den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen bjuder in till den andra och avslutande delen av konferensen med forskare inom statsvetenskap och juridik. Tid: Måndagen den 18 april 2005 Plats: Förstakammarsalen i riksdagen, ingång från Riksplan (mot Norrbro) Syftet med konferensen är att presentera och diskutera den senaste forskningen som rör de centrala frågeställningarna i utredningens uppdrag. Konferensen tar sikte på problem med den gällande regeringsformen och på de framtida författningspolitiska utmaningarna. Deltagandet är kostnadsfritt. Företrädare för media är välkomna att följa konferensen. Du anmäler dig per e-post till [email protected]. Den digitala nyhetskanalen SVT 24 kommer att direktsända konferensen. Konferensen kommer också att direktsändas på webbadressen: www.regeringen.se/justitie Konferensens första del ägde rum den 21-22 mars 2005, där tjugotre forskare från sju institutioner inom statsvetenskap och juridik medverkade. För konferensprogram se bilaga.

KONTAKT Anders Eka kanslichef,huvudsekreterare 08-405 13 84 070-577 44 46 Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 42655 Demokrati och mänskliga rättigheter Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2005-04-07 Statsrådsberedningen Chefer utsedda till kansliet för samordning av EU-frågor Regeringen utsåg på torsdagen cheferna för kansliet för samordning av EU-frågor, som nu flyttar från Utrikesdepartementet till Statsrådsberedningen i Rosenbad. Chef för hela kansliet blir departementsrådet Magnus Robach. Övriga personer i ledningsgruppen med titeln departementsråd blir Per Augustsson, Annika Söderberg och Torbjörn Haak.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 42226 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-03-17 Statsrådsberedningen Sverige bäst på att uppfylla Lissabonmålen Sverige intar förstaplatsen bland EU-länderna när det gäller att uppfylla målen i den s.k. Lissabonprocessen, som handlar om ekonomiska reformer, full sysselsättning, välfärd och en god miljö. Det visar en utvärdering av hur alla EU-länder lyckats under de första fem åren av Lissabonarbetet, som gjorts av den brittiska, fristående tankesmedjan Centre for European Reform (CER). Utvärderingen eller resultattavlan presenteras inför den halvtidsöversyn av Lissabonprocessen, som hålls i samband med EU:s vårtoppmöte nästa vecka. CER:s utvärdering visar att Sverige sammantaget lyckats bäst med att klara målen i Lissabonprocessen under den första femårsperioden. Danmark och Finland ligger strax efter Sverige. De nya EU-länderna Ungern, Slovenien och Baltstaterna har gjort snabba framsteg i reformarbetet. - Jag är inte förvånad övar att Sverige återigen hamnar högst när det gäller att uppfylla Lissabonmålen, säger vice statsminister Bosse Ringholm i en kommentar. - Under de gångna åren har många oberoende bedömare visat att Sverige ligger i topp inom många områden av Lissabonstrategin. Att vi nu kommer på första plats under den första femårsperioden visar på styrkan i den svenska ekonomin och på vikten av att koppla samman ekonomisk tillväxt med social välfärd och en hållbar miljö. KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Anders Nordström Politiskt sakkunnig 08-405 43 71 Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89

Nyckelord: 40812 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-03-16 Statsrådsberedningen PÅMINNELSE: Grundlagsutredningen bjuder in till forskarkonferens: Behöver demokratin nya spelregler?

TID OCH PLATS Konferensens första del äger rum: Tid: Måndagen den 21 och tisdagen den 22 mars 2005 Plats: Andrakammarsalen i riksdagen, ingång från Riksplan (mot Norrbro)

Den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen anordnar en konferensserie om grundlagen med forskare inom statsvetenskap och juridik. Konferensens första del äger rum: Tid: Måndagen den 21 och tisdagen den 22 mars 2005 Plats: Andrakammarsalen i riksdagen, ingång från Riksplan (mot Norrbro) Syftet med konferensen är att presentera och diskutera den senaste forskningen som rör de centrala frågeställningarna i utredningens uppdrag. Konferensen ska ta sikte på problem med den gällande regeringsformen och på de framtida författningspolitiska utmaningarna. Deltagandet är kostnadsfritt. Företrädare för media är välkomna att följa konferensen. Du anmäler dig per e-post till [email protected]. Den digitala nyhetskanalen SVT 24 kommer att direktsända konferensen. Konferensen kommer också att direktsändas på webbadressen: www.regeringen.se/justitie Konferensens andra del kommer att äga rum den 18 april 2005. En separat inbjudan kommer att skickas ut till denna andra och avslutande del av forskarkonferensen. För konferensprogram se bilaga. Behöver demokratin nya spelregler? Program Måndag 21 mars, 2005 08.4509.15 Inregistrering och kaffe 09.1509.30 Välkomstanförande och inledning Landshövding Lars Engqvist, ordförande i Grundlagsutredningen 09.3010.30 Örebro universitet, Statsvetenskapliga institutionen Författningsdebattens idémässiga bakgrund Professor Mats Lindberg Valsystemet; skilda valdagar, personval Professor Gullan Gidlund 10.3010.45 Paus med frukt 10.4512.00 SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle Demokratins grundlag: erfarenheter från SNS författningsprojekt Professor Olof Petersson 12.0013.30 Paus för lunch 13.3014.45 Göteborgs universitet, Juridiska institutionen Den feodala demokratin tjänstetillsättningssystemet i Sverige »Förbudet« mot ministerstyre och kopplingen till makt och ansvar Kriminalisering av den offentliga lögnen och av obefogad sekretessbeläggning Professor Dennis Töllborg Lagprövningsrätten Valsystemet med koppling till regeringsbildning m.m. Docent Svante O. Johansson 14.4515.15 Paus med kaffe 15.1517.00 Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen Majoritetsdemokrati och samarbetsdemokrati Professor Leif Lewin Valsätt och regeringssätt Professor Jörgen Hermansson, fil. dr Hanna Bäck och doktorand Karl-Oskar Lindgren Europeiska erfarenheter av lagprövning Professor Barry Holmström Konstitutionell pragmatism vid delegering nedåt och uppåt Professor Sverker Gustavsson, fil. dr Shirin Ahlbäck Öberg och fil. dr Helena Wockelberg 17.3020.00 Konferensbuffé Tisdag 22 mars, 2005 08.4509.15 Inregistrering och kaffe 09.1510.15 Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen Nationell demokrati den demokratiska styrkedjan, regeringsbildningar och den (felande) vertikala länken Docent Torbjörn Bergman Lokal och regional demokrati utblickar mot Europa och utvecklingstendenser Docent Anders Lidström 10.1510.30 Paus med frukt 10.3012.00 Uppsala universitet, Juridiska institutionen Förvaltningens roll, ledning och ansvar Professor Lena Marcusson Kommunernas ställning Docent Olle Lundin Normgivningsmakten den tekniska utformningen Utnämningsmakten Docent Thomas Bull Rättighetsskyddet omfattning, begränsningar och kontrollmekanismer Jur. dr Karin Åhman Domstolarnas roll i ljuset av europarätten Professor Iain Cameron 12.0013.30 Paus för lunch 13.3015.15 Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen, Opinionsstödet för den representativa demokratin Professor Sören Holmberg Författningspolitiska hämskor och demokratiska kluvenheter Professor Mikael Gilljam Konstitutionella aspekter på kommunal självstyrelse Fil. dr Urban Strandberg Statsvetenskapliga institutionens grundlagskonvent Doktorand Elin Naurin

KONTAKT Anders Eka kanslichef,huvudsekreterare 08-405 13 84 070-577 44 46 Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 40667 Demokrati och mänskliga rättigheter Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-03-16 Utrikesdepartementet Årsboken om EU 2004: Tio nya medlemsstater och nytt fördrag Regeringen överlämnar idag sin årliga skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen. År 2004 var mycket betydelsefullt för unionen och präglades i hög grad av utvidgningen. Den 1 maj anslöt sig de tio nya medlemsstaterna Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern till EU. Förhandlingarna med Bulgarien och Rumänien avslutades i december inför de båda ländernas anslutning 2007 och beslut fattades om att inleda anslutningsförhandlingar med Turkiet och Kroatien. Arbetet med ett nytt fördrag som bland annat syftar till effektivare beslutsprocesser och till att göra unionen mer överskådlig för medborgarna fortsatte. En överenskommelse uppnåddes i juni. Fördraget undertecknades i Rom den 29 oktober och ratificieringsprocessen i medlemsstaterna inleddes. Under året inleddes förberedelserna inför halvtidsöversynen av den så kallade Lissabonstrategin, EU:s viktigaste verktyg för att uppnå hållbar tillväxt och full sysselsättning. Vikten av ny miljövänlig teknik som drivkraft för tillväxt och bättre miljö lyftes fram i enlighet med svenska prioriteringar. Ytterligare ett betydande steg togs i samarbetet på området för rättsliga och inrikes frågor genom ett nytt femårigt handlingsprogram, det så kallade Haagprogrammet. Terroristattentatet i Madrid 11 mars 2004 resulterade i att en deklaration om bekämpande av terrorism antogs, vilken påbörjade ett intensivare samarbete mellan medlemsstaterna i arbetet mot terrorismen. Skrivelsen finns på Utrikesdepartementets webbplats och kommer också att finnas på biblioteken.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070-657 08 95 Maria Håkansson Departementssekreterare 08-405 4282 0708-66 84 91

Nyckelord: 40633 Utrikespolitik och internationellt samarbete EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-03-10 Statsrådsberedningen FN:s biträdande generalsekreterare Louise Fréchette träffar vice statsminister Bosse Ringholm den 14 mars På dagordningen för samtalet mellan Fréchette och Ringholm står FN:s toppmöte i New York i september 2005. Centrala frågor är hur det internationella samfundet kan nå samförstånd vid toppmötet om ett stärkande av multilateralismen, genomförande av millenniemålen och ett reformerat FN. Fréchette kommer även att delta i ett möte som ordnas av den Globala Fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria den 14 -16 mars. FN:s generalsekreterare Kofi Annan är ordförande för den påfyllnadsprocess som tar sitt avstamp här i Stockholm. Fréchette deltar i hans ställe. KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 40321 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-03-09 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm träffar Pedro Solbes i Madrid Vice statsminister Bosse Ringholm träffar torsdagen den 10 mars Spaniens ekonomiminister och andre vice regeringschef, Pedro Solbes, i Madrid för en kort överläggning. På dagordningen står aktuella EU-frågor. Bland annat väntas den förestående halvtidsöversynen av Lissabonstrategin komma upp under ministrarnas samtal.

KONTAKT Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10 Maria Håkansson Departementssekreterare, EU-enheten, UD 08-405 42 82 070-866 84 91

Nyckelord: 40230 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-03-08 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm deltar i toppmöte om demokrati, säkerhet och terrorism i Madrid 10-11 mars I anslutning till årsdagen av terroristdådet i Madrid den 11 mars 2004 organiserar Madridklubben i samarbete med spanska regeringen ett internationellt toppmöte om demokrati, terrorism och säkerhet i Madrid den 8-10 mars 2005. Syftet med mötet är att hedra minnet av terrorismens offer och att diskutera nya idéer för hur terrorismen kan bekämpas utan att göra avkall på demokratiska rättigheter. Mötet samlar mer än 200 experter från hela världen och avslutas torsdagen den 10 mars i närvaro av representanter från ett stort antal länder och internationella organisationer, bl.a. FN:s generalsekreterare Kofi Annan. Sverige representeras av vice statsminister Bosse Ringholm. Fredagen den 11 mars närvarar Bosse Ringholm vid den minneshögtid för offren för terroristattentaten den 11 mars 2004 som äger rum i Retiroparken i närvaro av bland annat spanska kungaparet. Attentaten krävde sammanlagt 192 liv och skadade 1 500. ***** Madridklubben består av ett drygt fyrtiotal före detta stats- och regeringschefer som använder sina erfarenheter till att bistå kollegor i länder som befinner sig i en övergång mot demokrati. Organisationen grundades vid en konferens om demokratisk transition och konsolidering som hölls i Madrid i oktober 2001. Mer information om organisationen och mötet i Madrid den 810 mars finns på webbplatsen International Summit on Democracy, Terrorism and Security.

KONTAKT Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10 Maria Håkansson Departementssekreterare, EU-enheten, UD 08-405 42 82 070-866 84 91 Cecilia Ruthström-Ruin Ambassadör för terrorismfrågor, UD 08-405 46 86 070-241 69 79

Nyckelord: 40125 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-02-24 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm diskuterade tjänstedirektivet med EU-kommissionär Günter Verheugen Vice statsminister Bosse Ringholm träffade i dag i Stockholm Günter Verheugen, kommissionär med ansvar för näringsliv och industri, i anslutning till Europeiska socialdemokratiska partiets möte. - Den svenska grunduppfattningen vad gäller tjänstedirektivet är tydlig, framhåller Bosse Ringholm. Vi vill se en väl fungerande inre marknad för tjänster och ett tjänstedirektiv med klara och tydliga spelregler. Tjänstesektorns bidrag till tillväxt, sysselsättning och europeisk konkurrenskraft är en viktig del i att förverkliga Lissabonstrategin. Reglerna för en inre marknad för tjänster får dock inte utformas så att de bidrar till en sämre trygghet på arbetsmarknaden eller försämrad välfärd. Vi måste därför få ett direktiv som stämmer överens med svenska värderingar. Marknaden ska vara ett sätt för att skapa fler trygga jobb och bättre välfärd, inte otrygga jobb och sämre välfärd, säger Bosse Ringholm. - Jag uppskattar också att Verheugen redan tidigare uttalat att kampen mot lönedumpning och social dumpning ska föras med hårda medel i allas intresse.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Anders Nordström Politiskt sakkunnig 08-405 43 71 070-397 40 69 Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89

Nyckelord: 39436 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-02-18 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm på pensionärskonferens: Regeringens syn på äldrepolitiken Vice statsminister Bosse Ringholm invigde i dag socialdemokraternas pensionärspolitiska konferens i Härnösand genom att samtala om regeringens äldrepolitik. Han berättade bl.a. om några av regeringens åtgärder som genomförs för att förbättra situationen för landets pensionärer: · Bostadstilläggen för pensionärer höjdes den 1 januari 2005 så att man kan få bostadstillägg för en högre hyra. Det inne bär en förbättring med upp till 150 kr/mån. · Skyddet för efterlevande har stärkts på så sätt att omställningspensionen har förlängts från 10 till 12 månader fr.o.m. den 1 januari 2005 · Kommuner och landsting får i år 6 miljarder kronor och nästa år 7 miljarder kronor extra. Det skapar förutsättningar för kommunerna att behålla och anställa personal inom vård, skola och omsorg. · Ett högkostnadsskydd för äldre har införts i tandvården · En nationell vårdgaranti införs fr.o.m. den 1 november 2005. · Kvaliteten i äldreomsorgen ska öka genom att en kompetensutveckling av personal börjar genomföras fr.o.m. i höst

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89

Nyckelord: 39197 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-02-17 Statsrådsberedningen Göran Persson och Laila Freivalds till toppmöte EU-USA i Bryssel Tisdagen den 22 februari deltar statsminister Göran Persson och utrikesminister Laila Freivalds i toppmöte EU-USA i Bryssel. På mötet deltar bland annat USA:s president George W Bush och utrikesminister Condoleezza Rice. Ur programmet: Tisdag 22 februari ca 16.15 Delegationerna anländer till Justus Lipsius 16.45 Möte för EU:s stats- och regeringschefer med USA:s president George W Bush Möte för EU:s utrikesministrar med USA:s utrikesminister Condoleezza Rice ca 18.30 Familjefoto

KONTAKT Sebastian Navab Pressekreterare 08-405 48 71 070-323 04 71 Anders J Ericson Pressråd EU-representationen i Bryssel +32 475 24 56 60 Anders Hagquist Pressekreterare, UD 08-405 56 81 0703-14 57 00 Nyckelord: 39144 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-02-15 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm träffar idrottsförbund

TID OCH PLATS Tid: onsdagen den 16 februari, kl. 18.00 Plats: Garnisonens konferenslokaler, Karlavägen 100

I morgon, onsdag den 16 februari, håller idrottsminister Bosse Ringholm ett inledningsanförande på en idrottsträff, anordnad av Stockholms idrottsförbund. Rubriken på debatten är Idrottens framtid - en kväll om pengar, anläggningar och självständighet. Bosse Ringholm kommer bl.a. att tala om målen för idrottspolitiken, det ekonomiska stödet till idrotten, handslaget samt idrottens utmaningar i framtiden.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 39001 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-02-15 Statsrådsberedningen Grundlagsutredningen bjuder in till forskarkonferens:Behöver demokratin nya spelregler? Den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen anordnar en konferensserie om grundlagen med forskare inom statsvetenskap och juridik. Konferensens första del äger rum: Tid: Måndagen den 21 och tisdagen den 22 mars 2005 Plats: Andrakammarsalen i riksdagen, ingång från Riksplan (mot Norrbro) Syftet med konferensen är att presentera och diskutera den senaste forskningen som rör de centrala frågeställningarna i utredningens uppdrag. Konferensen ska ta sikte på problem med den gällande regeringsformen och på de framtida författningspolitiska utmaningarna. Deltagandet är kostnadsfritt. Företrädare för media är välkomna att följa konferensen. Du anmäler dig per e-post till [email protected]. Sista anmälningsdag är måndagen den 7 mars 2005. Om du vill delta på konferensbuffén bör detta framgå särskilt av din anmälan. Konferensens andra del kommer att äga rum den 18 april 2005. En separat inbjudan kommer att skickas ut till denna andra och avslutande del av forskarkonferensen. För konferensprogram se bilaga i länken till höger.

KONTAKT Anders Eka kanslichef, huvudsekreterare 08-405 13 84 070-577 44 46 Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 38984 Demokrati och mänskliga rättigheter Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-02-11 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm till Bryssel för att diskutera spelmarknadsfrågor På måndag den 14 februari är vice statsminister Bosse Ringholm i Bryssel för att bland annat träffa kommissionärerna Charlie McCreevy, ansvarig för inre marknader och spelfrågor och Jan Figel, ansvarig för bland annat idrottsfrågor. Diskussionerna med de två kommissionärerna kommer dels att handla om spelmarknadsfrågor och dels om förslaget till en europeisk ungdomspakt, som regeringscheferna i Frankrike, Spanien, Sverige och Tyskland lade fram inför Europeiska rådet i november förra året. Efter mötet med kommissionär McCreevy finns möjlighet för media att ställa frågor till Bosse Ringholm i entrén till kommissionens byggnad Berlaymont, ca kl. 15.45.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Thomas Lindblom Ämnessakkunnig 070-595 15 00 Fredrik Fällman Planeringschef 070-581 10 89

Nyckelord: 38770 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-02-08 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm lyckönskar Anja Pärson till storslalomsegern "Grattis till en ny enastående prestation" Så lyder texten i det telegram som idrottsminister Bosse Ringholm skickade till Anja Pärson i Bormio efter hennes andra guld i alpina VM på tisdagen.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 38565 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-01-24 Statsrådsberedningen Grundlagsutredningen startar egen hemsida Den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen startar från och med i dag en hemsida om utredningens arbete. Adressen till hemsidan är: www.sou.gov.se Hemsidan kommer att innehålla aktuell information om utredningens arbete. I utredningens uppdrag ligger att skapa debatt och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor och om det svenska folkstyret. Utredningen ska därför bedriva sitt arbete under stor öppenhet. Hemsidan ska i det sammanhanget vara en länk mellan utredningen och omvärlden, där institutioner och enskilda ges möjlighet att lämna synpunkter på författningspolitiska frågor och utredningens arbete. KONTAKT Anders Eka kanslichef, huvudsekreterare 08-405 13 84 070-577 44 46 Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 37767 Arbete och jämställdhet Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2005-01-21 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm blir samordningsminister för EU-frågorna i regeringen Vice statsminister Bosse Ringholm är samordningsminister i regeringen för EU-frågor av s.k. horisontell karaktär från och med den 1 januari i år. - Sverige har nu varit medlem i EU i tio år så det är helt naturligt att EU-frågorna betraktas som andra inrikesfrågor och därmed flyttas från UD till Statsrådsberedningen, säger Bosse Ringholm. - De frågor som berörs spänner över flera departement och sakområden. Här ingår bl.a. hanteringen av EU:s nya fördrag, frågor kring EU:s institutioner, EU:s långtidsbudget, Lissabonprocessen, EU:s hållbarhetsstrategi och regeringens arbetsprogram för EU-arbetet. - Däremot kommer frågor som berör EU:s utvidgning även i fortsättningen att ligga under UD. Lars Danielsson fortsätter som ansvarig statssekreterare för EU-frågor och EU-samordningsfrågor inom Statsrådsberedningen. De olika fackministrarna kommer även i fortsättningen att föredra sina EU-ärenden i riksdagens EU-nämnd samt delta i EU:s ministerråd inom sina respektive fackområden. Förordnandet av Bosse Ringholm utgör led i genomförandet av regeringsförklaringen 2004 om överföring av samordningsansvaret för EU-frågor från Utrikesdepartementet till Statsrådsberedningen. Som ett andra led upprättas under första halvan av 2005 en tjänstemannaorganisation för EU-frågor i Statsrådsberedningen.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Helen Eduards Departementsråd 08-405 48 61

Nyckelord: 37672 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-12-10 Statsrådsberedningen Riksidrottsförbundet får 10 miljoner kronor till en multiidrottshall på Bosön Regeringen beslutade på torsdagen att betala ut 10 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet för projektering och byggande av en multiidrottshall på Bosön i Lidingö. Hallen kommer att bli ett komplement till nuvarande idrottsanläggningar på Bosön. - En ny multiidrottshall på Bosön, idrottens nationella idrottsutvecklingscenter, skapar förbättrade förutsättningar för många idrotter och dess utövare, säger idrottsminister Bosse Ringholm i en kommentar.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Keneth Wising, Ju Departementssekreterare 08-405 42 10 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 35328 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-12-07 Statsrådsberedningen Pressinbjudan Välkommen till seminariet om EU-debatten i Sverige

TID OCH PLATS Tid: torsdagen den 9 december kl 15.00-17.00 Plats: Zeta-salen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm Den 9 december arrangerar EU 2004-kommittén seminariet Är det så här vi ska ha det? Bland annat medverkar statssekreterare Lars Danielsson, Centerpartiets partiledare samt Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson. Hur ser debatten om EU ut i Sverige? Hur kommer det sig att det är så svårt att lämna ja- och nejdimensionen? Hur ser vi i Sverige på EU:s nya konstitution? Välkommen till ett seminarium som efter tio år av svenskt medlemskap i EU både ser på de närmast förestående förändringarna den nya konstitutionen och blickar framåt kommer vi någonsin att känna oss som européer? Medverkar gör: Lars Danielsson, statssekreterare Peter Eriksson, språkrör (mp) Maud Olofsson, partiledare (c) Gunilla Carlsson, riksdagsledamot (m) Åke Daun, professor etnologi Samtalsledare: Magnus Anclair, EU 2004-kommittén Tid: torsdagen den 9 december kl 15.00-17.00 Plats: Zeta-salen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

KONTAKT Magnus Anclair bitr. huvudsekreterare 08-405 22 78 070-209 48 76 www.eustafetten.nu

Nyckelord: 35076 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-12-07 Statsrådsberedningen Idrottsminister Bosse Ringholm gratulerar Stefan Holm till bragdguldet - Jag vill gratulera Stefan Holm till årets bragdguld. Han är en värdig vinnare i en hård konkurrens med många duktiga idrottare. - Det är beundransvärt att Stefan klarade hela säsongen utan en enda förlust och dessutom tog OS-guld i en oerhört spännande tävling i Aten.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 35074 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-12-06 Statsrådsberedningen Översynen av den svenska författningen inleds Den nytillsatta parlamentariska kommittén, som ska göra en samlad översyn av regeringsformen, inleder sitt arbete med ett första sammanträde tisdagen den 7 december, kl. 14.30 i konstitutionsutskottets sessionssal i riksdagen. Ledamöterna i kommittén, som tillsattes av regeringen den 29 oktober 2004 är: Göran Magnusson, riksdagsledamot Lena Hjelm-Wallén, f.d. statsråd Marita Ulvskog, partisekreterare Åsa Westlund, Europaparlamentariker Carl Bildt, f.d. statsminister Henrik von Sydow, riksdagsledamot Mats Einarsson, riksdagsledamot Daniel Tarschys, professor Peter Eriksson, språkrör Ingvar Svensson, riksdagsledamot Kerstin Lundgren, riksdagsledamot Sedan tidigare är landshövdingen Lars Engqvist utsedd till ordförande och hovrättspresidenten vid Svea hovrätt, Johan Hirschfeldt till ledamot i kommittén.

KONTAKT Anders Eka kanslichef 08-405 13 84 070-577 44 46

Refik Sener sekreterare, informationsansvarig 08-405 31 20 070-335 33 72

Nyckelord: 34998 Arbete och jämställdhet Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-12-06 Statsrådsberedningen Bosse Ringholm på anti-dopningkonferens i Aten På tisdag och onsdag, den 7-8 december, deltar idrottsminister Bosse Ringholm på en internationell ministerkonferens mot dopning i Unescos regi i Aten. Konferensen ska bl.a. diskutera utkastet till en internationell dopningkonvention som syftar till att öka graden av samsyn på olika nationella dopingregler. Konventionens mål är att öka kvalitén på arbetet mot dopning både på nationell och internationell nivå. - Jag är mycket glad för att representanter för alla världens regeringar kan mötas i Aten för att komma överens om vilka politiska prioriteringar vi vill göra, säger Bosse Ringholm. - Jag förväntar mig att resultatet av konferensen blir att så många som möjligt inser allvaret med dopning och att vi gemensamt kan komma överens om åtgärder som kan motverka detta. Ministerkonferensen ska också diskutera hur Unescos medlemsstater ska kunna främja kvinnors möjligheter att delta inom idrotten på olika sätt, utifrån egna förutsättningar och på egna villkor samt frågan om idrottens roll i skolan.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Tomas Johansson Ämnesråd, Ju 070-521 60 18 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 34997 Utrikespolitik och internationellt samarbete Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-11-30 Statsrådsberedningen Spelfrågorna diskuteras när Bosse Ringholm träffar EU:s idrottsministrar i Haag

TID OCH PLATS En pressträff anordnas på torsdag den 2 december, ca kl. 10.30, efter diskussionspunkten om spelfrågorna. Plats: Receptionen på Steigenberger Kurhaus Hotel, Haag

På onsdag och torsdag, den 1-2 december, deltar Bosse Ringholm i det informella idrottsministermötet i Haag. Idrottsministrarna ska bl.a. diskutera en gemensam policy om hur länderna ska se på en reglerad spelmarknad och hur intäkterna från denna spelmarknad kan användas för att stödja framför allt breddidrotten. Idrottsministrarna ska också diskutera dopning med målsättningen att EU ska kunna ha ett gemensamt synsätt i denna fråga på den internationella konferens mot dopning som äger rum i Unescos regi i Aten den 7-8 december. Frågan om hur idrotten ska kunna tas in i det nya EU-fördraget kommer också att tas upp under idrottsministermötet. Pressträff En pressträff anordnas på torsdag den 2 december, ca kl. 10.30, efter diskussionspunkten om spelfrågorna. Plats: Receptionen på Steigenberger Kurhaus Hotel, Haag

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Tomas Johansson Ämnesråd, Ju 08-405 35 23 070-521 60 18 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 34591 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-11-29 Statsrådsberedningen Seminarium i Stockholm 1 december: Vad har den nya EU-konstitutionen för framtid? Nyligen undertecknade representanter för EU:s regeringar Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. För att konstitutionen ska kunna träda i kraft måste den godkännas i varje medlemsland. I vissa länder kommer en folkomröstning att hållas och i andra är det enbart det nationella parlamentet som avgör. Det litauiska parlamentet var först ut med att säga ja den 11 november. Hur troligt är det att den nya konstitutionen godkänns i alla medlemsländer och vad händer om något eller några länder säger nej? Hur ser EU:s framtid ut, med eller utan stöd för den nya konstitutionen? Den 1 december kl 9.30-12.30 arrangerar den parlamentariska EU 2004-kommittén och Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, ett seminarium kring dessa frågor. Gunilla Carlsson (m), ledamot av riksdagen och av EU 2004-kommittén, hälsar välkommen och diskussionen leds av Daniel Tarschys, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och styrelseledamot i Sieps. Panelen gästas av representanter från fyra av EU:s medlemsländer: Lykke Friis, Europachef vid Dansk Industri Krzysztof Bobinski, vice ordförande vid tankesmedjan Fundacja Unia & Polska Gaëtene Ricard-Nihoul, generalsekreterare vid tankesmedjan Notre Europe Kirsty Hughes, forskare vid London School of Economics och tidigare samordnare för EPIN (nätverket för europeiska tankesmedjor). Seminariet, som hålls på engelska, äger rum på Gällöfsta center, Biblioteksgatan 29. Anmälan sker senast den 29 november till [email protected]. EU 2004-kommittén är en parlamentarisk kommitté utsedd av regeringen. Kommittén har i uppdrag att öka kunskapen och stimulera debatten om EU:s framtidsfrågor

KONTAKT Helena Onn huvudsekreterare 08-405 30 41 0733-580 803 Johanna Lundberg sekreterare 08-405 19 43 073-778 98 98 www.eustafetten.nu

Nyckelord: 34548 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-11-25 Statsrådsberedningen EU-2004-kommitténs uppdrag förlängt Regeringen beslutade i dag att förlänga EU 2004-kommitténs uppdrag till slutet av 2005. Förlängningen ges för att kommittén ska kunna fortsätta att bidra till den offentliga debatten om EU:s nya fördrag. - Jag är angelägen om att kunskaperna om det nya fördraget breddas, säger vice statsminister Bosse Ringholm i en kommentar. EU-2004-kommittén med sin breda parlamentariska förankring kan bidra till detta under det kommande året eftersom fördraget både ska gå på remiss och behandlas av riksdagen. EU-2004-kommittén tillsattes i april 2001 och har åtta ledamöter som är utsedda av riksdagspartierna. Kommittén har fram till nu varit inriktad på att stimulera och ge stöd åt den offentliga debatten under och omedelbart efter EU:s regeringskonferens om det nya fördraget. EU-stafetten är samlingsnamnet för EU-2004-kommitténs utåtriktade debatt- och informationssatsning som gått från län till län. En stor del av arbetet sker i samarbete med enskilda organisationer, myndigheter, kommuner, skolor, folkrörelser och folkbildningsorganisationer. På kommitténs hemsida ww.eustafetten.nu kan man få aktuell information om och delta i debatten om EU:s framtidsfrågor. Kommittén har också givit ut en rad publikationer om EU:s framtidsfrågor, regeringskonferensen och det nya fördraget.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Helen Eduards Departementsråd 08-405 48 61 070-267 30 09

Nyckelord: 34299 EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-11-23 Statsrådsberedningen Idrottssatsningen Handslaget ett år:Pressträff när Bosse Ringholm besöker Solna Klätterklubb

TID OCH PLATS Tid: Onsdagen den 24 november, kl. 16.00 Plats: Solna Klätterklubbs lokaler, Banvaktsvägen 20, Solna

I morgon, onsdag den 24 november, besöker idrottsminister Bosse Ringholm Solna Klätterklubb. Klubben är en av närmare 3 000 idrottsföreningar som under det gångna året fått pengar via Handslaget riksdagens och regeringens miljardsatsning på idrottens breda barn- och ungdomsverksamhet. Sammanlagt har mer än 4 500 projekt startat via Handslaget, varav många inriktade på flickor. Solna Klätterklubb har fått möjlighet att ta emot många klättersugna barn och ungdomar via Handslaget. En pressträff anordnas med Bosse Ringholm, Karin Mattsson, vice ordförande i Riksidrottsförbundet och ansvarig för Handslaget i riksidrottsstyrelsen samt en representant för Solna Klätterklubb. De ska berätta om hela Handslagssatsningen och ge exempel på vad den betytt för olika idrottsföreningar. Tid: Onsdagen den 24 november, kl. 16.00 Plats: Solna Klätterklubbs lokaler, Banvaktsvägen 20, Solna

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Åsa Jakobss Politiskt sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10 Fredrik Rodhe Riksidrottsförbundet 070-512 21 62

Nyckelord: 34123 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-11-16 Statsrådsberedningen Pressinbjudan:Regeringen firar OS- och Paralympicsdeltagarna i Rosenbad

TID OCH PLATS Fredag 19 november - Rosenbad Media är välkomna att delta i början av kvällen mellan kl. 18.30-20.00. Anmälan senast torsdag 18 november kl. 15.00 till: Marie Näslund, Justitiedepartementet, [email protected] Presslegitimation erfordras.

På fredag den 19 november kl. 18.30 är det dags för regeringens fest för deltagarna i OS och Paralympics för att fira framgångarna i Aten. Omkring 400 idrottsmän- och kvinnor samt ledare och tränare från Olympiska specialidrottsförbunden, Riksidrottsstyrelsen, SOK, Svenska Handikappidrottsförbundet och SOK:s partnerföretag har tackat ja till att komma till festen i Rosenbad där de välkomnas av statsminister Göran Persson och idrottsminister Bosse Ringholm. Peter Jihde är kvällens konferencier, som ska hålla samman programmet. Det innehåller bland annat välkomsttal av statsministern, imitatören Göran Gabrielsson, band och enskilda musikartister, liksom intervjuer med idrottsmän/ kvinnor. Media är välkomna att delta i början av kvällen mellan kl. 18.30-20.00. Anmälan senast torsdag 18 november kl. 15.00 till: Marie Näslund, Justitiedepartementet, [email protected] Presslegitimation erfordras.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Marie Näslund Pressassistent, Ju 08-405 45 89 070-285 28 47

Nyckelord: 33626 Kultur, medier och fritid Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-11-15 Statsrådsberedningen Inbjudan till pressträff: Vallagskommittén presenterar förslag till ny vallag

TID OCH PLATS Tid: Onsdagen den 17 november, kl. 10.30. Plats: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan 1 Presslegitimation behövs.

På onsdag, den 17 november, överlämnar vallagskommittén sitt betänkande Ny vallag (SOU 2004:111) till vice statsminister Bosse Ringholm. I betänkandet föreslås en ny vallag. Där behandlas bl.a. frågan om ett samlat lokalt ansvar för genomförande av val till följd av strukturrationaliseringarna på postområdet, brevröstningen, budröstningen, proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige, offentliga valförberedelser och elektroniska röstförfaranden. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. Efter överlämnandet anordnas en pressträff med ordföranden och sekreteraren i kommittén f.d. generaldirektören Ulf Larsson och kammarrättsassessor Lars-Åke Ström samt ett antal av kommitténs parlamentariska ledamöter. Tid: Onsdagen den 17 november, kl. 10.30. Plats: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan 1 Presslegitimation behövs. Presskonferensen kan även följas på regeringens hemsida: www.regeringen.se

KONTAKT Kommitténs ordförande f.d. generaldirektören Ulf Larsson 08- 405 17 26 Kommitténs sekreterare kammarrättsassessorn Lars-Åke Ström 031- 701 53 60

Nyckelord: 33557 Arbete och jämställdhet Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-27 Finansdepartementet Bosse Ringholm: Dom i Regeringsrätten ger grönt ljus för svenska spelregleringen Den svenska regleringen inom spel- och lotteriområdet uppfyller samtliga krav som EG-rätten ställer. Det meddelade Regeringsrätten, Sveriges högsta förvaltningsdomstol, i två prejudicerande domar på tisdagen. Domarna gäller omedelbart och kan inte överklagas. - Det är glädjande att det nu en gång för alla klargörs att det svenska lotterilagen är förenlig med EG-rätten och att det därför inte längre råder någon tvekan om att de svenska bestämmelserna gäller, säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar. - Regeringsrättens dom bekräftar att det var fel av svenska medier att tillåta utländska, privata spelbolag göra reklam för sina produkter i Sverige. Den typen av reklam är alltså olaglig. Domarna innebär bl.a. att det är förbjudet att marknadsföra utländska spel i Sverige eller på annat sätt främja deltagande i sådana spel. Det är alltså inte tillåtet att annonsera för dessa spel i t.ex. tidningar eller på Internet. Det är heller inte tillåtet att ställa upp terminaler i Sverige som står i förbindelse med utländska spel. Regeringsrättens dom handlar om två olika mål. I det ena målet hade Lotteriinspektionen med stöd av en bestämmelse i lotterilagen förelagt en restaurangägare att avlägsna sina spelautomater, på vilka gästerna kunde spela via ett utländskt spelbolag. I det andra målet hade en privatperson lagt ut en länk till ett utländskt spelbolag på sin hemsida. Lotteriinspektionen förelade honom att sluta med det.

KONTAKT Sebastian de Toro Eva Rosengren Jörgen van der Stad Rättssakk. 08-405 14 38 Maria Wennerberg Sedigh Dep.sekr. 08-405 11 54

Nyckelord: 32439 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-26 Finansdepartementet Utökade möjligheter till överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond Regeringen har idag överlämnat en proposition (2004/05:32) med förslag till utökade möjligheter att överföra periodiseringsfonder och expansionsfond till riksdagen. Förslagen ger större möjligheter för en näringsidkare som tar över en näringsverksamhet från en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning att även få ta över s.k. periodiseringsfonder och expansionsfond som hör till den övertagna verksamheten. Fonder av detta slag ger företagaren en viss skattekredit. Genom att fonden kan tas över av den som övertar verksamheten kan även skattekrediten tas över. Förslaget utgör ett led i regeringens arbete för att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i fåmansföretagen och underlättar generationsskiften. I propositionen lämnas även förslag som syftar till att förhindra att det uppkommer omotiverade skatteförmåner i samband med företagsöverlåtelser från en fysisk till en juridisk person. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Per Classon Rättssakkunnig 08-405 16 88 Karl-Henrik Bucht Rättssakkunnig 08-405 20 58

Nyckelord: 32389 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-26 Finansdepartementet Sänkt avkastningsskatt för vissa livförsäkringar Regeringen överlämnade igår en proposition till riksdagen med förslag till ändringar för att EG-anpassa avkastningsskatten och förmögenhetsskatten för livförsäkringar som meddelas inom EES. Regeringen föreslår sänkt avkastningsskatt och slopad förmögenhetsskatt för livförsäkringar som meddelas i andra EES-länder och som har försäkringsvillkor som överensstämmer med de som gäller för pensionsförsäkringar. Vidare föreslås att den som har en utländsk livförsäkring ska få möjlighet att få nedsättning avkastningsskatt för den svenska kupongskatt som kan hänföras till försäkringen. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Rolf Bohlin Kansliråd 08- 05 17 22

Nyckelord: 32367 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-21 Finansdepartementet Proposition om slopad arvs- och gåvoskatt Regeringen beslutade på torsdagen att överlämna propositionen (2004/05:25) om slopad arvs- och gåvoskatt till riksdagen. Förslaget innebär att skatten på arv och gåvor ska tas bort fr.o.m. den 1 januari 2005. Den som ärver tillgångar eller får egendom testamenterad till sig efter årsskiftet kommer inte att behöva betala skatt för dessa förvärv. Den som får en gåva efter årsskiftet kommer inte heller att behöva betala skatt för den. - Förslaget innebär att arvs- och gåvoskatten försvinner vid överlåtelser av småföretag, säger Bosse Ringholm. Det bidrar till att generationsskiften underlättas och är ett led i regeringens arbete med att stärka småföretagens villkor. Propositionen blir offentlig den 27 oktober 2004 då den överlämnas till riksdagen.

Ränta ska betalas på de pengar som avsätts till periodiseringsfonder Regeringen beslutade också på torsdagen att överlämna propositionen (2004/05:38) om en räntebeläggning av periodiseringsfonderna till riksdagen. Förslaget innebär att en schablonintäkt ska beräknas och tas upp till beskattning på de vinstmedel som juridiska personer sätter av till periodiseringsfonder. Intäkterna ska användas till att finansiera sänkningarna av arvs- och gåvoskatten, enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005.

KONTAKT Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Hases Per Sjöblom Dep.råd 08-405 16 99 070-394 29 55 Cecilia Silfverhjelm Kammarrättsass. 08-405 29 55

Nyckelord: 32129 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-21 Finansdepartementet ROT-avdrag beslutat av riksdagen Riksdagen fattade igår beslut om ett nytt s.k ROT-avdrag. Beslutet bygger på regeringens proposition 2003/04:163 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. Reglerna innebär att fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare under vissa förutsättningar skall kunna medges skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 30 % av ett underlag som består av utgifter för byggnadsarbete. Det är bara arbetskostnaderna som ingår i underlaget. Med byggnadsarbete avses reparationer och underhåll samt om- och tillbyggnad av bostadshus. För ett småhus kan skattereduktionen uppgå till högst 10 500 kronor och för en privatbostadsrätt till högst 5000 kronor. För hyreshus kan skattereduktionen uppgå till det högsta av 20 000 kronor eller tre gånger den fastighetsskatt som under år 2004 betalas för bostadsdelen. För näringsidkare finns det vissa begränsningar när det gäller reduktionens storlek som har med statsstödsreglerna att göra. I sådana fall kan reduktionen inte överstiga ett belopp motsvarande 100 000 Euro. Förslagen gäller retroaktivt på byggnadsarbeten som utförts under tiden den 15 april 2004 30 juni 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Hases Per Sjöblom Dep.råd 08-405 16 99 070-394 29 55 Nyckelord: 32117 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-19 Finansdepartementet Karin Starrin ny chef för Tullverket Regeringen utsåg på tisdagen landshövdingen i Hallands län, Karin Starrin till generaltulldirektör och ny chef för Tullverket. Förordnandet gäller fr.o.m. den 15 december 2004 t.o.m. den 14 december 2010. Karin Starrin har tidigare varit riksdagsledamot för Centerpartiet mellan 1988 och 1991, ersättare mellan 1991 och 1992 och ledamot mellan 1992 och 1997. Hon har också varit ordförande för centerkvinnorna mellan 1991 och 1995. Regeringen utsåg också departementsrådet i Finansdepartementet, Ted Stahl till överdirektör vid Tullverket.

KONTAKT Eva Rosengren Kerstin Gradin Dep.sekr. 08-405 16 60

Nyckelord: 32040 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-18 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm: EU måste höja minimiskatten på alkohol - Sverige kräver höjda minimiskatter på alkohol. EU borde lägga ned mer energi på att höja minimiskatterna på alkohol. De är idag orimligt låga. En minimiskatt på noll kallar jag inte ens en minimiskatt, säger finansminister Bosse Ringholm. - Alkoholkonsumtionen har ökat i stora delar av Europa. Skattekonkurrensen mellan EU-länderna bidrar till ökad konsumtion i och med att folk köper billig sprit utomlands för att hamstra hemma. - Vi är övertygade om att höjda minimiskatter på alkohol kan bidra till att minska alkoholkonsumtionen och därmed få en positiv inverkan på folkhälsan, säger Bosse Ringholm. Det sade finansminister Bosse Ringholm idag när han talade om EU och skatter vid ett seminarium i Sollentuna, anordnat av Uppsala universitets EU-nätverk. Bosse Ringholms anförande hade rubriken Den svenska synen på utvecklingen av EU:s skattesamarbete. Han tog också upp frågorna om enhetliga företagsskatter, gemensamma regler för skatt på sparande och ett utvecklat skattesamarbete på administrativ nivå för att undvika fusk.

KONTAKT Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm

Nyckelord: 32006 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-15 Finansdepartementet Bosse Ringholm om den svenska synen på utvecklingen av EU:s skattesamarbete

TID OCH PLATS Tid: Måndag den 18 oktober, kl. 11.40-12.30 Plats: Bergendals kursgård, Sollentuna

På måndag, den 18 oktober, håller finansminister Bosse Ringholm ett anförande om Den svenska synen på utvecklingen av EU:s skattesamarbete på ett seminarium, anordnat av Uppsala universitets EU-nätverk. Bosse Ringholm kommer framför allt beskriva problemen och möjligheterna inom företagsskatteområdet samt ta upp frågorna om minimiskatter och skattefusk.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 31857 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-15 Finansdepartementet Sveriges nationella rapport om ekonomiska reformer överlämnas till EU - Arbetet med att främja tillväxt och sysselsättning måste få ökad prioritet inom EU. Sverige bidrar genom det fortlöpande arbetet med att reformera produkt- och kapitalmarknaderna och öka konkurrenskraften i ekonomin, säger finansminister Bosse Ringholm i samband med överlämnandet av den svenska rapporten om ekonomiska reformer. Sveriges nationella rapport om ekonomiska reformer på produkt- och kapitalmarknaderna, den så kallade Cardiffprocessen, överlämnades idag till Kommittén för ekonomisk politik i EU. Svensk ekonomi har sedan arbetet med Cardiffprocessen påbörjades 1997 haft en mycket gynnsam utveckling med en genomsnittlig tillväxt på 2,8 procent. Tillväxten i EU som helhet har under samma period varit 1,8 procent. - EU-länderna måste göra sin hemläxa. Om det ska bli möjligt att nå målen i Lissabonstrategin och göra EU till världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi måste ambitionsnivån i EU:s medlemsländer öka och reformarbetet fortsätta, säger Bosse Ringholm. - Regeringen prioriterar arbetet med ekonomiska reformer på produkt- och kapitalmarknaderna för att öka tillväxten och sysselsättningen. Dessvärre har Sverige fortfarande för höga prisnivåer och bristande konkurrens. Därför behöver konkurrensen öka, avslutar Bosse Ringholm. I rapporten beskrivs bland annat förslag till åtgärder för att öka konkurrensen i Sverige, stärka konsumentskyddet och förbättra effektiviteten i offentlig sektor. Dessutom redogörs för konkurrenssituationen och prisutvecklingen på vissa marknader.

KONTAKT Eva Rosengren Anneli Josefsson Departementssekreterare 08-405 12 97 Lars Östling Ämnesråd 08-405 27 41

Nyckelord: 31820 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-13 Finansdepartementet Nytt regeringsförslag: Ändrad inkomstbeskattning för de som bor utomlands och arbetar i Sverige Regeringen överlämnade på onsdagen en proposition till riksdagen med förslag till ändrad inkomstbeskattning för personer som bor utomlands och arbetar i Sverige. Förslaget berör t.ex. danskar som bor i Danmark men arbetar i Sverige. Förslagen, som innebär en EU-anpassning, innebär en förbättring för dem som har höga kostnader förenade med arbetet i Sverige. De som bor utomlands och arbetar i Sverige betalar idag särskild inkomstskatt (SINK) på 25 procent. De har ingen rätt att göra kostnadsavdrag. Fördelen med att betala vanlig inkomstskatt är det ges möjlighet att göra avdrag, t.ex. förvärvsavdrag. Enligt regeringens nya förslag ska personer som uteslutande eller nästan uteslutande har sitt förvärvsarbete i Sverige också ha rätt att göra kostnadsavdrag, t.ex. för resor till arbetet och grundavdrag för allmänna avdrag, t.ex. pensionssparande. Förslagen i propositionen innebär inte några försämringar vare sig för danska Öresundspendlare eller för andra som är bosatta utomlands. Förslagen innebär snarare ökade möjligheter att ta hänsyn till individuella förhållanden för personer som arbetar i Sverige men bor utomlands och bedöms därmed som positiva för integrationen över Öresund. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

KONTAKT Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Peter Ljungqvist Kammarrättsassessor 08-405 14 79

Nyckelord: 31724 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-12 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm talar om välfärdens framtida finansiering

TID OCH PLATS Plats: SCB Garnisonen, Stora Hörsalen, Karlavägen 100, Stockholm

I morgon, onsdag den 13 oktober kl. 10.00, talar finansminister Bosse Ringholm om Välfärdens framtida finansiering på SCB:s välfärdsseminarium. KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 31619 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-08 Finansdepartementet Nytt regeringsförslag: Ändrad inkomstbeskattning för de som bor utomlands och arbetar i Sverige Regeringen beslutade på torsdagen om att föreslå en ändrad inkomstbeskattning för personer som bor utomlands och arbetar i Sverige. Förslaget berör t.ex. danskar som bor i Danmark men arbetar i Sverige. I det nya förslaget, som innebär en EU-anpassning, öppnas en möjlighet för de som bor utomlands att få betala vanlig inkomstskatt för sina tjänsteinkomster istället för att, som idag, betala s.k. SINK-skatt på 25 procent. Fördelen med att betala vanlig inkomstskatt är det ges möjlighet att göra avdrag, t.ex. förvärvsavdrag. Enligt regeringens nya förslag ska personer som uteslutande eller nästan uteslutande har sitt förvärvsarbete i Sverige också ha rätt att göra kostnadsavdrag, t.ex. för resor till arbetet och grundavdrag för allmänna avdrag, t.ex. pensionssparande. Den som fortfarande vill betala SINK-skatten på 25 procent ska dock fortfarande kunna göra det. Den som betalar SINK-skatt kan dock inte göra några avdrag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

KONTAKT Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Peter Ljungqvist Kammarrättsassessor 08-405 14 79

Nyckelord: 31441 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-08 Finansdepartementet Sänkt avkastningsskatt för vissa livförsäkringar Regeringen överlämnade på fredagen en remiss till Lagrådet med förslag till ändringar för att EG-anpassa avkastningsskatten och förmögenhetsskatten för livförsäkringar som meddelas inom EES. Regeringen föreslår sänkt avkastningsskatt och slopad förmögenhetsskatt för livförsäkringar som meddelas inom EES och som har försäkringsvillkor som överensstämmer med de som gäller för pensionsförsäkringar. Vidare föreslås att den som har en utländsk livförsäkring ska få möjlighet att få nedsatt svensk kupongskatt. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Rolf Bohlin Kansliråd 08-405 17 22

Nyckelord: 31369 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-07 Finansdepartementet Lagrådsremiss om att arvs- och gåvoskatten ska slopas Regeringen överlämnade på torsdagen en lagrådsremiss om slopad arvs- och gåvoskatt till Lagrådet. Där föreslås att skatten på arv och gåva ska tas bort fr.o.m. den 1 januari 2005. Förslaget innebär att den som efter årsskiftet ärver tillgångar eller får egendom testamenterad till sig inte kommer att behöva betala skatt för dessa förvärv. Den som får en gåva efter årsskiftet kommer inte heller att behöva betala skatt för den. - Slopandet av arvs- och gåvoskatten underlättar framför allt för många småföretag när det är dags för en yngre generation att ta över familjeföretaget, säger Bosse Ringholm. - Det här är ett led i regeringens arbete med att skapa gynnsamma förhållanden för småföretagen och därmed bidra till att skapa fler jobb inom den privata tjänstesektorn. - Slopandet av arvs- och gåvoskatten var också en av de frågor som näringslivet tog upp i tillväxtsamtalen i vintras och jag är glad över att vi har kunnat gå dem till mötes på denna punkt. - Många pensionärer som vill dela med sig till sina barn har också anledning att vara glada över slopandet av arvs- och gåvoskatten. Nu behövs inte samma planering som tidigare.

KONTAKT Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Cecilia Silfverhjelm kammarrättsass. 08-405 29 55 Hases Per Sjöblom Dep.råd 08-405 16 99

Nyckelord: 31305 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-05 Finansdepartementet Bosse Ringholm kommenterar de borgerliga partiernas budgetmotioner - Moderaternas förslag är historiska. Inte ens under nyliberalismens glansdagar på 1980-talet vågade moderaterna föreslå så kraftiga försämringar för de mest utsatta. Det är de sjuka, arbetslösa, pensionärerna och barnfamiljerna som får betala de moderata skattesänkningarna, säger Bosse Ringholm i en kommentar till de borgerliga partiernas budgetmotioner. - Från att varit generösa mot de rika straffar nu moderaterna de svagaste ännu hårdare i sin iver att överge sin tidigare politik. I grunden skapar dock moderaternas politik historiskt stora klyftor. - Allt tyder på att ett samlat borgerligt alternativ skulle innebära kraftigt försämrade offentliga finanser. Inte ens var för sig - trots den hårda kritiken mot regeringens förslag - lyckas partierna få statens budget att gå ihop. Om varje parti i alliansen inte ska tvingas svika sina löften skapas stora hål i de offentliga finanserna. - Oppositionen är lika osams som någonsin. Det som ska vara den borgerliga alliansen för maktskifte har idag snarare visat sig vara en allians som spretar åt alla håll. Ställer folkpartiet upp på moderaternas kraftiga nedskärningar i ersättningen till de sjuka och arbetslösa, införandet av ytterligare en karensdag eller moderaternas slopande av pappamånaderna? Ställer kristdemokraterna upp på moderaternas kraftiga nedskärningar på biståndet? Vad säger centerpartiet om moderaternas minskade regionala utjämning? De borgerliga partierna är svaren skyldiga det svenska folket, avslutar Bosse Ringholm.

KONTAKT Fredrik Fällman Planeringschef Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Nyckelord: 31118 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-05 Finansdepartementet Bosse Ringholm kommenterar borgerliga budgetmotioner

TID OCH PLATS Tisdag 5 oktober kl.16.00 Finansdepartementet, Drottninggatan 21

Idag, tisdag den 5 oktober, har de borgerliga partierna presenterat sina budgetmotioner. Kl. 16.00 i eftermiddag finns finansminister Bosse Ringholm tillgänglig för att kommentera effekterna av det samlade borgerliga budgetalternativet. Plats: Finansdepartementet, Drottninggatan 21.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 31107 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-01 Finansdepartementet Utökade möjligheter till överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond Regeringen överlämnade på fredagen en lagrådsremiss med förslag till utökade möjligheter att överföra periodiseringsfonder och expansionsfond. Förslagen ger större möjligheter för en näringsidkare som tar över en näringsverksamhet från en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning att även få ta över s.k. periodiseringsfonder och expansionsfond som hör till den övertagna verksamheten. Fonder av detta slag ger företagaren en viss skattekredit. Genom att fonden kan tas över av den som övertar verksamheten kan även skattekrediten tas över. Förslaget utgör ett led i regeringens arbete för att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i fåmansföretagen och underlättar generationsskiften. I lagrådsremissen lämnas även förslag som syftar till att förhindra att det uppkommer omotiverade skatteförmåner i samband med företagsöverlåtelser från en fysisk till en juridisk person. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. KONTAKT Eva Rosengren Per Classon Rättssakkunnig 08-405 16 88 Karl-Henrik Bucht Rättssakkunnig 08-405 20 58

Nyckelord: 30890 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-10-01 Finansdepartementet Finansdepartementets förslag för att stoppa skattefusket inom byggsektorn Finansdepartementet har två förslag som ska förhindra skattefusket inom byggsektorn. Det ena förslaget ska förhindra att svart arbetskraft används inom byggsektorn. Det andra förslaget ska förhindra momsfusk inom byggsektorn. Båda förslagen finns med i en promemoria (Ds 2004:43) som Finansdepartementet skickade ut på remiss på torsdagen. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. - Jag hoppas att dessa förslag effektivt ska bidra till att skattefusket inom byggbranschen kan bekämpas, säger finansminister Bosse Ringholm. - Förslagen ingår som en del i det omfattande arbete som regeringen bedriver för att komma åt den ekonomiska brottligheten.

Byggentreprenadavdrag Ett system med byggentreprenadavdrag föreslås för att få byggföretagen att sluta använda svart arbetskraft. Den som ger någon ett uppdrag att utföra byggverksamhet ska göra byggentreprenadavdrag från den ersättning som betalas ut till uppdragstagaren. Det avdragna beloppet tillhör uppdragstagaren men ska betalas in till Skatteverket. Byggentreprenadavdraget ska sedan användas för att säkerställa uppdragstagarens skatter och avgifter. Byggverksamhet är olika verksamheter som berör fastigheter, byggnader eller anläggningar och som innebär byggande, rivningar, renovering och underhåll. Byggentreprenadavdrag ska göras även i den del ett uppdrag gäller projektering och ritning. Avdrag ska också göras från den ersättning som betalas ut för hyra av byggarbetskraft. Även utländska uppdragsgivare och uppdragstagare som saknar fast driftställe i Sverige omfattas av förslaget medan privatpersoner är undantagna. Byggentreprenadavdraget ska vara 20 procent av den ersättning som betalas ut, exklusive moms. Det innebär att såväl ersättning för uppdragstagarens arbetskostnader som kostnader för material och övrigt ska ingå i underlaget för avdrag. En uppdragsgivare som inte gör något byggentreprenadavdrag kan bli betalningsansvarig för uppdragstagarens skatter och avgifter med ett belopp motsvarande det belopp som uppdragsgivaren borde ha dragit av.

Uppdragsgivaren momsskyldig Finansdepartementet föreslår att det är uppdragsgivaren som ska vara skyldig att betala in moms, s.k. omvänd skattskyldighet, när det ges ett uppdrag att utföra byggverksamhet eller när byggarbetskraft hyrs ut. Omvänd skattskyldighet gäller dock inte om uppdragsgivaren är en privatperson. För att omvänd skattskyldigheten ska gälla krävs att uppdragsgivaren är momsregistrerad i Sverige. Omvänd skattskyldighet ska gälla både när utländska och inhemska företag utför byggverksamhet i Sverige.

KONTAKT Eva Rosengren Cecilia Mauritzon Rättssakkunnig, Byggentreprenadavdrag 08-405 10 71 Fredrik Fries Rättsakkunnig, Mervärdesskatt 08-405 15 10

Nyckelord: 30863 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-30 Finansdepartementet Näringsdepartementet Regeringen antog nationell handlingsplan för sysselsättning Regeringen beslutade på torsdagen att anta Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2004. Handlingsplanen är en viktig del av EU:s sysselsättningssamarbete för fler och bättre jobb i Europa. Den redovisar åtgärder som vidtagits för att följa sysselsättningsriktlinjerna och genomföra de rekommendationer som ministerrådet gett Sverige. Handlingsplanen ska nu överlämnas till rådet och kommissionen i Bryssel. - Regeringen fortsätter arbetet för att få fram fler jobb i syfte att nå målet om full sysselsättning och att höja den långsiktiga tillväxttakten. Nu krävs det att samtliga länder i EU höjer ambitionsnivån ytterligare och ser till att verkligen genomföra de beslut vi kommit överens om, säger finansminister Bosse Ringholm. - Samarbetet inom EU på sysselsättningsområdet är en unik process där vi försöker förändra utan att stifta lagar. Vi vill snarare sätta press på varandra och oss själva genom mål, riktlinjer och rekommendationer. Handlingsplanen redovisar våra insatser och är viktig inte minst för att öppna för en nationell debatt, säger arbetslivsminister Hans Karlsson. Bakgrund EU:s sysselsättningsstrategi är fördragsfäst i fördraget om Europeiska Unionen. Enligt artikel 128.3 i fördraget ska varje medlemsstat överlämna en årsrapport om de viktigaste åtgärder som vidtagits för att genomföra sysselsättningspolitiken mot bakgrund av målen, sysselsättningsriktlinjerna och rekommendationerna. De övergripande målsättningarna inom strategin är: · full sysselsättning, · förbättra kvalitet och produktivitet i arbetet, samt · öka den sociala sammanhållningen och skapa en arbetsmarknad öppen för alla. Redovisningen, i form av nationella handlingsplaner, underlättar utbyte av erfarenheter och jämförelser mellan medlemsstaterna. Sveriges handlingsplan bygger på den politik som presenteras i regeringens budgetproposition, regeringens ekonomiska vårproposition samt andra propositioner som bidrar till att främja sysselsättning. Arbetsmarknadens parter bidrar med egna texter till handlingsplanen. Även berörda myndigheter medverkar. I år har även representanter från intressegrupper och andra organisationer som företräder medborgarna haft möjlighet att bidra till handlingsplanen. Sysselsättningsstrategin är en central del för att nå målen inom den s.k. Lissabonagendan. Riktlinjerna gäller för perioden 2003-2006. Årets nationella handlingsplan har främst en inriktning på resultat och genomförande, men även nya insatser redovisas.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 30774 Arbete och jämställdhet Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-29 Finansdepartementet Bosse Ringholm samtalar om "Arbetet och kapitalet" i ABF-huset

TID OCH PLATS Tid: torsdagen den 30/9 kl. 18.00 Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Sandlersalen

I morgon, torsdag den 30 september kl. 18.00 samtalar finansminister Bosse Ringholm på temat Arbetet och kapitalet med Caroline Trapp, ordförande i LRF och Lars-Erik Forsgård, VD i Aktiespararna. Samtalet ingår i ABF:s temaserie i höst om arbetet.

KONTAKT Eva Rosengren Nyckelord: 30755 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-28 Finansdepartementet Näringsdepartementet Sverige bäst i Europa på att främja sysselsättningen Sysselsättningstillväxten i EU har under 2003 varit svag jämfört med USA. Sverige är dock det land inom EU som bäst kan mäta sig med USA när det gäller att främja sysselsättningen, framför allt i servicesektorn. Det skriver EU-kommissionen i sin årliga rapport om sysselsättningen och arbetsmarknaden i EU, "Employment in Europe", som nyligen publicerades. - Det är mycket glädjande att Sverige framhålls som ett föregångsland vad gäller att främja sysselsättningen. EU-kommissionen påpekar också att alla aktiva arbetsmarknadsåtgärder, i samspel med annan politik, har en positiv effekt på sysselsättningen. Det stödjer vårt fortsatta arbete med att öka de arbetsmarknadspolitiska resurserna, säger arbetslivsminister Hans Karlsson. - Det är givetvis ett positivt besked för Sverige. Men för EU som helhet är det dåliga nyheter. Om EU ska nå målet om 70 procents sysselsättning inom ramen för den så kallade Lissabonstrategin måste stora insatser göras i flertalet EU-länder. Framför allt måste arbetet med att få fler kvinnor i arbete prioriteras. Att öka sysselsättningen är en viktig förutsättning för att klara välfärden i framtiden, säger finansminister Bosse Ringholm. I rapporten jämförs EU:s och USA:s arbetsmarknader för att identifiera möjligheter att skapa sysselsättning i Europa. Kommissionen anser att ett antal EU-länder kan stå modell på området och, förutom Sverige, har Danmark, Nederländerna och Storbritannien högre sysselsättningsgrader än USA. Sysselsättningsgraden i hela EU var 2003 totalt knappt 63 procent, för kvinnor kring 55 procent och bland äldre (55-64 år) drygt 40 procent. Kommissionen tror inte på en vändning under vare sig 2004 eller 2005, något som naturligtvis påverkar möjligheterna att nå EU:s gemensamma sysselsättningsmål om 70 procent till 2010. I Sverige var sysselsättningen (15-64) 72,9 procent, för kvinnor 71,5 procent och bland äldre 68,6 procent. Bakgrund Rapporten "Employment in Europe" har sedan 1989 årligen tagits fram av EU-kommissionen för att följa och analysera utvecklingen för sysselsättningen och arbetsmarknaden i EU. Den ger en grundläggande analys och statistik inför den årliga gemensamma sysselsättningsrapporten och andra delar av EU:s sysselsättningsstrategi. Rapporten tas fram i nära samarbete med EU:s statistikorgan Eurostat.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 30635 Arbete och jämställdhet Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-23 Finansdepartementet Nya regler i mervärdesskattelagen rörande el och gas Regeringen överlämnade i början på veckan en remiss till Lagrådet där det föreslås nya regler i mervärdesskattelagen (1994:200) som rör beskattningen av handeln med el och gas. Förslagen föranleds av ett EG-direktiv som antogs den 7 oktober 2003 i syfte att modernisera och förenkla mervärdesbeskattningen inom detta område. Förslagen avser i huvudsak bestämmelser om beskattningsland för leveranser av gas och el. Förslagen innebär främst att vid omsättning av gas genom distributionssystemet för naturgas eller av el till en skattskyldig återförsäljare, ska beskattning ske i Sverige om återförsäljaren är etablerad här i landet. Omsättning av sådan gas eller av el till andra än skattskyldiga återförsäljare, dvs. i princip till slutkunder, skall beskattas i Sverige om kunden förbrukar varan här i landet. Om en utländsk företagare omsätter gas eller el i Sverige och köparen är registrerad till mervärdesskatt här i landet ska köparen redovisa skatten (s.k. omvänd skattskyldighet). De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Fredrik Fries Kam.rättsass. 08-405 15 10

Nyckelord: 30373 Miljö, energi och bostäder Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-20 Finansdepartementet Budgeten 2005: Socialbidragstagandet fortsätter att minska Antalet helårspersoner med socialbidrag minskar nu för sjätte året i rad och har pressats ner till den lägsta nivån sedan 1991. Mellan 1999 och 2003 har antalet minskat med 30 100, eller 26 procent. Det redovisas i bilaga 3 till budgetpropositionen för 2005. Antalet socialbidragstagare har minskat i alla grupper oavsett ålder, kön, typ av hushåll eller födelseland mellan 1999 och 2003. Minskningen är något större för utrikes födda än för födda i Sverige. De regionala skillnaderna är stora. Socialbidragstagandet har minskat i alla i alla län. Största minskningen har skett i Halland (40 procent), och lägsta minskningen i Norrbotten (2 procent). I 24 kommuner har socialbidragsmålet uppnåtts. I de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö har minskningen varit mellan 24 och 26 procent, dvs ungefär som i riket som helhet. Som ett resultat av den svaga sysselsättningsutvecklingen kommer målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende inte att uppnås 2004. Målet kvarstår och ska uppfyllas så fort som möjligt. (Se tab. 1 Antal helårspersoner med socialbidrag 1990-2003) Fortfarande stora löneskillnader mellan män och kvinnor I bilaga 4 till budgetpropositionen för 2005 redovisas fördelningen av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Enligt den framgår att löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortfarande är betydande. När hänsyn tas till skillnader i yrkesval och sektorstillhörighet tjänar kvinnor i genomsnitt 92 procent av vad män gör. Skatter och transfereringar utjämnar på kort sikt inkomstskillnaderna mellan könen, särskilt i samband med föräldraskap. Samtliga kvinnor med barn, utom sammanboende med äldre barn, är nettomottagare, dvs. de får mer i bidrag och social ersättningar än de betalar i skatt. Pappor är genomgående nettobetalare. (Se tab.2. Nettotransfereringar 2002)

KONTAKT Eva Rosengren Eva Löfbom Kansliråd 08-405 14 44 Bettina Kashefi Dep.råd 08-405 33 48 070-248 23 23

Nyckelord: 30133 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-20 Finansdepartementet The budget for 2005: a commitment to more jobs and increased welfare The Swedish economy is well prepared for the international economic upturn. The leaving an international recession behind it this time is stronger than the country that emerged from the recession ten years ago. Central government debt is lower, public finances stronger, employment higher and unemployment lower. Sweden has outperformed the EU and the OECD between 1994 and 2004. During this period, GDP has increased by an average of 2.9 per cent per year. The corresponding figures for the OECD and the EU were 2.7 and 2.2 per cent respectively. The Swedish economy experienced strong growth in early 2004. Provisional statistics show that GDP was 3.4 per cent higher in the first half of 2004 than in the first half of 2003. Industrial productivity was approximately 10 per cent higher than in the corresponding period in 2003. GDP growth for the whole of 2004 is expected to be 2.9 per cent, mainly owing to a favourable trend for exports. Because of more working days in 2004, however, actual GDP growth will be as high as 3.5 per cent. Next year slightly weaker export growth is anticipated, but higher domestic demand will lead to an overall rise of 3.0 per cent in GDP. Although the economy has turned the corner and growth figures are high, the labour market is still beset by recession. This year unemployment is expected to be 5.6 per cent. Among young adults, immigrants and older workers it is considerably higher. General government consolidated gross debt has fallen sharply since its peak in 1994 when the burden of debt exceeded 75 per cent of GDP. This year the debt is down to 52 per cent of GDP and it is expected to continue to decline next year. Our economic policy objectives remain firm. A high growth rate is only sustainable on the basis of sound public finances. The expenditure ceilings must be met. The target of an average 2 per cent surplus in public finances over an economic cycle remains in place. The precise target proposed for 2005 is a surplus of at least 0.5 per cent of GDP. The expenditure ceiling has been met every year since its introduction in 1997. If the expenditure ceiling for 2004 comes under threat, the Government will take necessary measures. The estimated budgeting margin is SEK 0.3 billion for 2005 and SEK 1.4 billion for 2006. The Budget Bill does not indicate an exact expenditure ceiling for 2007. The expenditure ceiling is set on the basis of an assessment of the potential and structural level of GDP. A number of changes over the past ten years have affected the productive capacity of the economy. The Government therefore wants first to analyse the effect of these changes on potential GDP before setting the expenditure ceiling for 2007. Another reason to wait is that the Government is considering bringing in a system involving an employment margin in 2007. The Swedish economy is well prepared for the international economic upturn. The Sweden leaving an international recession behind it this time is stronger than the country that emerged from the recession ten years ago. Central government debt is lower, public finances stronger, employment higher and unemployment lower. Sweden has outperformed the EU and the OECD between 1994 and 2004. During this period, Swedens GDP has increased by an average of 2.9 per cent per year. The corresponding figures for the OECD and the EU were 2.7 and 2.2 per cent respectively. The Swedish economy experienced strong growth in early 2004. Provisional statistics show that GDP was 3.4 per cent higher in the first half of 2004 than in the first half of 2003. Industrial productivity was approximately 10 per cent higher than in the corresponding period in 2003. GDP growth for the whole of 2004 is expected to be 2.9 per cent, mainly owing to a favourable trend for exports. Because of more working days in 2004, however, actual GDP growth will be as high as 3.5 per cent. Next year slightly weaker export growth is anticipated, but higher domestic demand will lead to an overall rise of 3.0 per cent in GDP. Although the economy has turned the corner and growth figures are high, the labour market is still beset by recession. This year unemployment is expected to be 5.6 per cent. Among young adults, immigrants and older workers it is considerably higher. General government consolidated gross debt has fallen sharply since its peak in 1994 when the burden of debt exceeded 75 per cent of GDP. This year the debt is down to 52 per cent of GDP and it is expected to continue to decline next year. Our economic policy objectives remain firm. A high growth rate is only sustainable on the basis of sound public finances. The expenditure ceilings must be met. The target of an average 2 per cent surplus in public finances over an economic cycle remains in place. The precise target proposed for 2005 is a surplus of at least 0.5 per cent of GDP. The expenditure ceiling has been met every year since its introduction in 1997. If the expenditure ceiling for 2004 comes under threat, the Government will take necessary measures. The estimated budgeting margin is SEK 0.3 billion for 2005 and SEK 1.4 billion for 2006. The Budget Bill does not indicate an exact expenditure ceiling for 2007. The expenditure ceiling is set on the basis of an assessment of the potential and structural level of GDP. A number of changes over the past ten years have affected the productive capacity of the economy. The Government therefore wants first to analyse the effect of these changes on potential GDP before setting the expenditure ceiling for 2007. Another reason to wait is that the Government is considering bringing in a system involving an employment margin in 2007.

More jobs for a fairer Sweden The Governments proposed budget measures aim above all to produce more jobs so as to deal with unemployment, stimulate demand, generate tax revenue for local government and so increase welfare. The following is proposed: Augmented employment support for local government totalling SEK 14.5 billion in 20042006. · Tax relief above all for low and medium income earners. · Improvements for small and medium-sized enterprises. 20 000 new places in labour market policy programmes in 2005. This will bring the estimated total capacity up to 111 000 places. In the Spring Fiscal Policy Bill, which was adopted by the in June, the following reforms were announced: · 6 000 more staff in the pre-school sector in 20052007. · 6 000 places in further education/training for local government employees in 2004 and 2005. · 3 different types of RMI (building repairs, maintenance and improvement) deductions.

Measures for SMEs To generate more jobs, both in the short and in the long term, small and medium-sized enterprises need to develop well. The Government is taking a number of measures to improve conditions for SMEs: · Inheritance and gift tax will be abolished, partly to facilitate the transition from one generation to the next in family businesses. · The reform of the 3:12 rules will continue. This reform was initiated in 2004 by raising the interest rate used as divisor in calculating return on capital by two percentage points. A special working group will present proposals later this autumn on how to complete the reform. According to plan, the new regulations will enter into force on 1 January 2006. · Agriculture and forestry are exposed to tough competition from other EU countries. For the sake of jobs in these sectors, the tax on diesel used by agricultural and forestry machinery will be lowered by SEK 2 per litre. · SEK 15 million will be allocated to seed financing for newly started enterprises.

Tax reductions for low and middle income earners The Government proposes a number of tax cuts that will make work more worthwhile, increase the purchasing power of low and middle income earners and help create more jobs. This will include further compensation for the personal contributions to the pension system that were introduced in connection with the restructuring of the budget. · Income taxes will be lowered by between SEK 900 and SEK 2 100 per person per year to compensate for the personal contributions (this corresponds to half the fourth stage of compensation, bringing the total degree of compensation to 87.5 per cent). · The basic deduction will be raised by SEK 2 400 per year for individuals earning between SEK 58 400 and SEK 271 100 per year. This translates into tax relief of between SEK 600 and SEK 800 per person per year. · The deduction for work-related travel will be raised from SEK 1.60 to SEK 1.70 per kilometre.

More resources for local government Health and medical care, schools and social services must maintain high standards and be available to all. To this end, municipalities and county councils will receive substantially higher grants in 2005 and 2006. · Employment support for local government will increase by SEK 1.5 billion in 2004, SEK 6 billion in 2005 and SEK 7 billion in 2006. · The general government grant will be raised by SEK 7 billion from 2007 on. · SEK 1.7 billion will be committed to introduce a health care guarantee and to provide increased resources for health services, psychiatry and care of drug misusers. SEK 200 million of this will be allocated to the alcohol and drugs plans. · SEK 450 million will be allocated in 2005 to continuing professional development for staff in health services and elderly care.

Measures for children and families with children The Government proposes a range of measures in 2005 and 2006 to strengthen the financial position of families with children. · The monthly child allowance will be raised by SEK 100 per child in 2006. · The supplementary allowance for additional children will be raised by SEK 100 and will now be payable for second as well as subsequent children. · On 1 July 2006 the ceiling in the parental insurance system will be raised from 7.5 base amounts (SEK 24 000/month) to 10 price base amounts (just over SEK 32 000/month). This will mean that in 2006, the maximum parental benefit per day will go up from approximately SEK 660 to around SEK 880. · On 1 July 2006 the compensation provided for minimum level days in the parental insurance system will be increased from SEK 60 to SEK 180 per day. The Spring Fiscal Policy Bill announced a commitment of SEK 1 billion from 2006 for children in families in a weak financial position. SEK 350 million will be used for maintenance support improvements, SEK 200 million for changes in the housing allowance and SEK 450 million for supplementary child allowances for students. The Government will announce the exact details at a later stage.

Measures for the elderly · SEK 200 million will be allocated from 2005 onwards to improve housing supplement for pensioners. Green tax shift and measures for a better environment A continuation of the green tax shift is a key element in the Governments strategy for transforming Sweden into an ecologically sustainable society. Environmental taxes put a price on the environment and make it more expensive to pollute air or water. The assessment made in the Spring Fiscal Policy Bill in 2000 was that there was an overall scope of SEK 30 billion for the tax shift in the period 2001-2010. Since then, a tax shift of just over SEK 7 billion has been implemented by the proposals in the 2001 and 2002 Budget Bills. During the 20022006 term of office, a tax shift of SEK 12 billion will be implemented. Next year (2005), the green tax shift will involve approximately SEK 3.3 billion. It will include the following measures: · Higher vehicle tax for cars, up approximately SEK 340 for a petrol-driven car of normal weight. For diesel-driven cars, the tax will rise by SEK 100. · Higher petrol tax, up SEK 0.15/litre (SEK 0.19 after VAT). · Higher diesel tax, up SEK 0.30/litre (SEK 0.375 after VAT). · Higher vehicle tax for light lorries and light buses, up 40 per cent. · Higher electricity tax, up SEK 0.012/kWh (SEK 0.015 after VAT). These tax increases, lessened by the lower diesel tax for agricultural and forestry use, will be offset by: · Higher basic deduction, up SEK 2 400 for individuals earning between SEK 58 400 and SEK 271 100 per year. This translates into tax relief of between SEK 600 and SEK 800 per year.

Security and solidarity Development assistance will be raised to one per cent of GNI in 2006. This means the total level will rise by SEK 3.3 billion. · More money to make people more secure. The money freed up by the adjustment of the Swedish defence will be used for action to enhance peoples security. This will involve substantial reinforcements of the legal system, including the Swedish Police, the Swedish Security Service, the prosecution organisation, the judiciary, the Swedish Prison and Probation Service, the fight against organised crime and terrorism, care of drug misusers and measures for children and young people in risky environments. The adjustment of the Swedish defence will yield savings of SEK 600 million in 2005, SEK 1.5 billion in 2006 and SEK 3 billion in 2007.

Research Higher research appropriations. The level of appropriations for research will be raised by SEK 2.3 billion over a four-year period (SEK 100 million in 2005, SEK 600 million in 2006, SEK 1.1 billion in 2007 and SEK 2.3 billion in 2008). This autumn the Government will present a research bill that will describe in greater detail how the money will be used.

Other measures: · Improved study support for older people. SEK 100 will be allocated from 2006 and SEK 250 million from 2007 to change the study support system so as to enable more older people to finance their education by study support. · More resources for the Swedish Customs Service. An extra SEK 25 million will be committed to the Swedish Customs Service from 2006 to enable more effective combating of large-scale smuggling and other cross-border organised crime. · Lower wealth tax. Wealth tax will be reduced in 2005 by raising the exemption for married couples and cohabiting couples with children to SEK 3 million. · More people will have to pay state income tax. The upward adjustment of the thresholds will be limited to CPI + 1 per cent. This means the thresholds above which people begin to pay state income tax will be slightly lower than under the current rules. · Opportunities for obtaining a reduction of social security contributions will be limited. From 2005 the maximum base for a reduction of social security contributions will be lowered from a payroll of SEK 852 000 to a payroll of SEK 41 600. From 2005, interest will be charged on profits transferred to tax allocation reserves.

KONTAKT Eva Rosengren Karin Pettersson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Sebastian de Toro Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Fredrik Fällman Planeringschef Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm

Nyckelord: 30081 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-20 Finansdepartementet Sweden's Economy Sweden's gross domestic product (GDP) is forecast to increase by 3.5 per cent in 2004 and 3.0 per cent in 2005. Of the 3.5 per cent GDP growth in 2004, 0.6 percentage points are a result of a higher number of working weekdays this year than last year. Open unemployment is expected to be 5.6 per cent this year before falling to 5.1 per cent next year. General government net lending is estimated to amount to 0.7 per cent of GDP this year and 0.6 per cent next year.

Developments in 20042005 The global economy has strengthened gradually in recent years. Investment has begun to recover after a number of very weak years thanks to low interest rates, much better corporate earnings and growing demand, not least from the rapidly growing Asian economies. Growth in the United States is forecast to slow somewhat next year, due in part to less expansionary monetary and fiscal policy. The economic upswing in the euro area has been weak, but growth will pick up this year and remain favourable next year. Oil prices are a source of uncertainty. The composition of international demand favours Swedish exports, and competitiveness is good. Exports of telecommunication equipment and motor vehicles grew particularly strongly during the first half of 2004. Next year the world's need for replacement investments will fall slightly. At the same time, the Swedish krona will appreciate. Exports will continue to grow, but at a slightly slower rate. Domestic demand will strengthen. Investment has stopped falling and is now rising, especially in industry. Household consumption will also grow at a good rate during the rest of 2004 and in 2005, buoyed by a brighter labour market outlook, rising income and a good wealth position. The rapid growth in output to date has been the result of higher average hours worked and high productivity growth rather than higher employment. The fall in employment has now flattened out, but there will be no clear increase until the beginning of 2005. The regular employment rate will fall from 77.6 per cent in 2003 to 77.0 per cent in 2004 and hold at this level in 2005. Absence due to sickness is expected to continue to drop. Open unemployment is believed to have peaked this year and will fall to 5.1 per cent in 2005. Productivity growth is expected to remain high for the rest of the year before returning to a more long-term level. Coupled with moderate wage growth and falling import prices, the high productivity growth has meant that inflation is now low despite being pushed up by oil prices this year. Inflationary pressure is expected to grow gradually as the limiting effect of import prices subsides and domestic resource utilisation increases. The Riksbank is not expected to raise its repo rate until next year.

Medium-term estimates for 20062007 and alternative scenarios Besides the economic forecast for 2004 and 2005, medium-term estimates are being presented for 2006 and 2007. These estimates are based on the assumption that there will still be available resources in the labour market in late 2005. This means that employment and GDP can continue to grow at a good rate in 2006 and 2007 without causing inflation problems. In calendar-adjusted terms, GDP is forecast to grow by 2.5 per cent in 2006 and 2.3 per cent in 2007. Open unemployment will fall to 4.2 per cent in 2007. Two alternative scenarios are also presented. The low-growth scenario assumes that for a number of years oil prices will be higher than in the base scenario. In this alternative scenario it takes longer for the Swedish economy to reach normal resource utilisation. The high-growth scenario assumes that wage formation and the labour market function better than in the base scenario. Unemployment can be permanently lower than in the base scenario without a risk of overheating, and the government's target of an 80 per cent regular employment rate will be achieved in 2007.

Public finances In 2003 general government net lending amounted to 0.5 per cent of GDP. This year net lending is forecast to rise to 0.7 per cent of GDP. Net lending will then fall slightly as a proportion of GDP in 2005 and 2006 before climbing to 0.9 per cent of GDP in 2007 (cf. Table 4). Net lending in 2004 will break down between the three components of the general government sector such that central government will generate a deficit of SEK 33 billion, the old-age pension system will generate a surplus of SEK 50 billion, and the local government sector will generate a small surplus. Next year an increased central government deficit will be offset by higher surpluses in the pension system and the local government sector. The increase in general government net lending in 2007 will be due to improved central government finances. The general government sector's net debt turned into a positive financial position in 2003 due to increases in share values. The positive net lending means that its financial position will strengthen during the forecast period, such that financial assets are expected to exceed liabilities by SEK 106 billion in 2007. Consolidated debt amounted to 52 per cent of GDP at the end of 2003, which is well below the EU's reference value of 60 per cent. The breakdown of net lending between central government and the old-age pension system means that the improvement in financial position during the forecast period will take the form of increased assets in the pension system, while the central government deficit will increase the liabilities side of the general government sector balance sheet. Central government debt will also grow temporarily as a proportion of GDP in 2004 before falling back again.

KONTAKT Sebastian de Toro Eva Rosengren Jens Henriksson State Secretary +46 8 405 16 80 Joakim Skalin Deputy Director +46 8 405 14 70 Tomas Nordström Director +46 8 405 16 70 Mats Dillén Director +46 8 405 14 64 +46 70 512 75 98

Nyckelord: 30065 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-20 Finansdepartementet Sveriges ekonomi Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) förutses växa med 3,5 procent 2004 och med 3,0 procent 2005. Av årets BNP-tillväxt på 3,5 procent beror ca 0,6 procentenheter på att det är fler vardagar i år än förra året. Den öppna arbetslösheten uppgår till 5,6 procent i år och minskar till 5,1 procent nästa år. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP bedöms bli 0,7 procent 2004 och 0,6 procent 2005.

Utvecklingen 2004-2005 Den internationella konjunkturen har stärkts successivt de senaste åren. Investeringarna har efter några mycket svaga år börjat återhämta sig tack vare låga räntor, kraftiga vinstförbättringar och en växande efterfrågan, inte minst från de snabbt växande asiatiska ekonomierna. Förenta staternas tillväxt bedöms avta något nästa år, bland annat till följd av en mindre expansiv penning- och finanspolitik. I eurområdet har uppgången i konjunkturen varit svag, men tillväxten tilltar i år och förblir god nästa år. Oljeprisets utveckling är en källa till osäkerhet. Sammansättningen av den internationella efterfrågan är gynnsam för svensk export och konkurrenskraften är god. Under första halvåret 2004 har exporten av teleprodukter och motorfordon vuxit särskilt kraftigt. Nästa år dämpas omvärldens behov av ersättningsinvesteringar något. Samtidigt stärks kronan. Exporten fortsätter att växa, men i något lugnare takt. Den inhemska efterfrågan förstärks. Investeringarna har slutat falla och vänder nu uppåt, framför allt i industrin. Under resten av 2004 och 2005 stiger även hushållskonsumtionen i god takt, med stöd av ljusare arbetsmarknadsutsikter, stigande inkomster och en god förmögenhetsställning. Den snabba produktionsökningen har hittills skett genom ökad medelarbetstid och hög produktivitetstillväxt, inte genom högre sysselsättning. Sysselsättningsminskningen har nu planat ut men en ökning blir tydlig först i början av 2005. Den reguljära sysselsättningsgraden faller från 77,6 procent 2003 till 77,0 procent 2004 och ligger kvar på denna nivå 2005. Sjukfrånvaron väntas fortsätta att minska. Den öppna arbetslösheten bedöms ha nått sin högsta nivå i år och sjunker 2005 till 5,1 procent. Produktivitetstillväxten väntas förbli hög året ut för att därefter återgå till en mer långsiktig nivå. Den höga produktivitetstillväxten har tillsammans med måttliga löneökningar och sjunkande importpriser gjort att inflationen nu är låg, trots att den i år dras upp av oljepriset. Inflationstrycket väntas stiga gradvis i takt med att importprisernas dämpande effekt avtar och det inhemska resursutnyttjandet ökar. Riksbanken väntas börja höja den s.k. reporäntan först nästa år.

Medelfristig kalkyl för 2006-2007 och alternativa scenarier Utöver konjunkturprognosen för 2004 och 2005 görs även en medelfristig kalkyl för 2006 och 2007. Kalkylen baseras på bedömningen att det alltjämt finns lediga resurser på arbetsmarknaden i slutet av 2005. Under 2006 och 2007 kan sysselsättningen och BNP därför fortsätta öka i god takt utan att inflationsproblem uppstår. I kalenderjusterade termer bedöms BNP växa med 2,5 procent 2006 och 2,3 procent 2007. Den öppna arbetslösheten sjunker till 4,2 procent 2007. Två alternativa scenarier redovisas. I ett lågtillväxtalternativ är oljepriset under ett antal år högre än i baskalkylen. I detta alternativ tar det längre tid för den svenska ekonomin att komma upp i ett normalt resursutnyttjande. I ett högtillväxtalternativ antas lönebildningen och arbetsmarknaden fungera bättre än i baskalkylen. Arbetslösheten kan varaktigt vara lägre än i basalternativet utan risk för överhettning, och målet om 80 procents reguljär sysselsättningsgrad uppnås 2007.

Den offentliga sektorns finanser År 2003 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 0,5 procent av BNP. I år beräknas sparandet öka till 0,7 procent av BNP. Sparandet minskar något 2005 och 2006 för att sedan öka till 0,9 procent av BNP 2007, se tabell 4. Det finansiella sparandet fördelas 2004 mellan den offentliga sektorns tre delar så att staten visar ett underskott på 33 miljarder kronor medan ålderspensionssystemet visar ett överskott på 50 miljarder kronor, och den kommunala sektorn väntas få ett mindre överskott. Nästa år motverkas ett ökat statligt underskott av ett ökat överskott i pensionssystemet och i den kommunala sektorn. Ökningen av den offentliga sektorns sparande 2007 sker genom en förbättring av statens finanser. Den offentliga sektorns nettoskuld vändes till en positiv finansiell ställning under 2003 till följd av värdeökningar på aktier. Det positiva sparandet medför att den finansiella ställningen förstärks under prognosperioden och 2007 väntas de finansiella tillgångarna överstiga skulderna med 106 miljarder kronor. Den konsoliderade skulden uppgick vid utgången av 2003 till 52 procent av BNP, vilket med god marginal underskrider referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP. Fördelningen av det finansiella sparandet mellan staten och ålderspensionssystemet medför att förstärkningen av den finansiella ställningen under prognosperioden sker genom ökade tillgångar i pensionssystemet. Underskottet i statens finansiella sparande innebär samtidigt att skuldsidan i den offentliga sektorns balansräkning ökar. Statsskulden ökar även som andel av BNP tillfälligt 2004 för att sedan minska som andel av BNP. KONTAKT Eva Rosengren Jens Henriksson Statssekreterare 08-405 16 80 Joakim Skalin Kansliråd 08-405 14 70 Tomas Nordström Departementsråd 08-405 16 70 Mats Dillén Departementsråd 08-405 14 64 070-512 75 98 Sebastian de Toro Politiskt sakkunnig 08-405 19 71

Nyckelord: 30021 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-20 Finansdepartementet Budget för 2005: En satsning på fler jobb och ökad välfärd Sveriges ekonomi står väl rustad i den internationella konjunkturuppgången. Det är ett starkare Sverige som lämnat en internationell lågkonjunktur bakom sig denna gång jämfört med för tio år sedan. Statsskulden är lägre, de offentliga finanserna starkare, sysselsättningen högre och arbetslösheten lägre. Sverige har utvecklats bättre än EU- och OECD mellan 1994 och 2004. Sveriges BNP har under dessa år ökat med i genomsnitt 2,9 procent per år. I OECD och EU var motsvarande siffror 2,7 procent respektive 2,2 procent. Den svenska ekonomin utvecklades starkt under inledningen av 2004. Preliminär statistik visar att BNP var 3,4 procent högre första halvåret 2004 än första halvåret 2003. I industrin var produktiviteten ca 10 procent högre än under samma period 2003. Den förväntade BNP-tillväxten för helåret 2004 är 2,9 procent framför allt beroende på en god exportutveckling. Fler arbetsdagar under 2004 innebär dock att den faktiska BNP-tillväxten uppgår till 3,5 procent. Nästa år förväntas en något svagare exportutveckling men en ökad inhemsk efterfrågan leder sammantaget till att BNP ökar med 3,0 procent. Konjunkturen har vänt och tillväxttalen är höga men på arbetsmarknaden råder fortfarande lågkonjunktur. Arbetslösheten förväntas i år hamna på 5,6 procent. Arbetslösheten är avsevärt högre bland ungdomar, invandrare och äldre. Den konsoliderade offentliga bruttoskulden har sjunkit kraftigt sedan toppåret 1994. År 1994 låg skuldbördan på över 75 procent av BNP. I år är den nere på 52 procent av BNP och den förväntas sjunka även kommande år. Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Uthålligt hög tillväxt kan bara nås med sunda offentliga finanser. Utgiftstaken ska klaras. Målet om två procents överskott i de offentliga finanserna i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast. För 2005 föreslås det preciserade överskottsmålet fastställas till minst 0,5 procent av BNP. Utgiftstaket har klarats varje år sedan det infördes 1997. Om utgiftstaket för 2004 skulle hotas kommer regeringen att vidta nödvändiga åtgärder. Budgeteringsmarginalen beräknas bli 0,2 miljarder kronor 2005 och 1,4 miljarder kronor 2006. Budgetpropositionen anger inget exakt utgiftstak för 2007. Utgiftstaket fastställs utifrån en bedömning av den potentiella nivån på BNP. De senaste tio åren har en rad förändringar skett som påverkat ekonomins produktionsförmåga. Regeringen vill därför först analysera hur dessa förändringar påverkat potentiell BNP innan utgiftstaket för 2007 fastställs. Ett annat skäl att avvakta är att regeringen överväger att införa ett system med en s.k. sysselsättningsmarginal 2007. (Se tab. 1.1, 1.2, 1.7 och diagram 1.2)

Fler jobb för ett rättvisare Sverige Regeringens budgetförslag inriktas framför allt på att få fram fler jobb för att komma tillrätta med arbetslösheten, stimulera efterfrågan, skapa skatteinkomster till kommuner och landsting och därmed öka välfärden. Detta föreslås: · Utökat sysselsättningsstöd till kommunerna på sammanlagt 14,5 miljarder kronor 2004-2006. · Skattelättnader framför allt för låg- och medelinkomsttagare. · Förbättringar för små- och medelstora företag. · 20 000 nya platser i arbetsmarknadspolitiska program 2005. Den totala volymen beräknas därmed att uppgå till 111 000 platser. · I vårpropositionen, som beslutades av riksdagen i juni, aviserades följande reformer: · 6 000 fler anställda i förskolesektorn 2005-2007 · 6 000 platser i vidareutbildning för anställda inom kommuner och landsting under 2004 och 2005. · 3 olika typer av ROT-avdrag (se tab. 1.8 och 1.3b)

Satsningar på småföretag En god utveckling för små och medelstora företag är nödvändig för att skapa fler jobb, både på kort och lång sikt. Regeringen vidtar ett flertal åtgärder för att förbättra villkoren för små och medelstora företag: · Arvs- och gåvoskatten avskaffas för att bland annat underlätta generationsskifteni företag. · 3:12-reglerna fortsätter att reformeras. 2004 inleddes en reformering genom en höjning av klyvningsräntan med två procentenheter. En särskild arbetsgrupp ska senare i höst lämna förslag till hur reformen ska fullföljas. De nya reglerna planeras att träda i kraft den 1 januari 2006. · Jord- och skogsbruket är utsatt för hård konkurrens från övriga EU-länder. För att kunna behålla jobb inom dessa sektorer sänks skatten för dieselolja på jord- och skogsbruksmaskiner med 2 kronor per liter. · 15 miljoner kronor satsas på såddfinansiering till nystartade företag. (se tab. 1.1 och 1.8)

Skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare Regeringen föreslår ett antal skattesänkningar som förbättrar utbytet av att arbeta, ökar köpkraften för låg- och medelinkomsttagare och bidrar till att skapa fler jobb. I detta ingår en fortsatt kompensation för de egenavgifter till pensionssystemet som infördes I samband med budgetsaneringen. · Inkomstskatterna sänks med 900-2 100 kronor per person och år för att kompensera för egenavgifterna (motsvarande hälften av det fjärde steget och en total kompensationsgrad på 87,5 procent.) · Grundavdraget höjs med 2 400 kronor per år för personer som tjänar mellan 58 400 och 271 100 kronor om året. Det ger en skattelättnad på mellan 600 och 800 kronor per person och år. · Avdraget för arbetsresor höjs från 16 till 17 kronor per mil. (se tab 1.11)

Mer resurser till kommuner och landsting Vården, skolan och omsorgen ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. Därför ökar bidragen till kommuner och landsting kraftigt under 2005 och 2006. · Sysselsättningsstödet till kommuner och landsting ökar med 1,5 miljarder 2004, 6 miljarder 2005 och 7 miljarder 2006. · Det generella statsbidraget höjs fr.o.m. 2007 med 7 miljarder kronor. · 1,7 miljarder kronor satsas på införandet av en vårdgaranti samt ökade resurser till vården, psykiatrin och missbrukarvården. 200 miljoner kronor av dessa tillförs alkohol- och narkotikaplanerna. · 450 miljoner kronor avsätts 2005 för kompetensutveckling av personal inom vård och äldreomsorg. (se tab 1.3b)

Satsning på barn och barnfamiljer Regeringen föreslår en rad åtgärder för 2005 och 2006 för att förstärka barnfamiljernas ekonomi. · Barnbidraget höjs med 100 kronor per barn och månad 2006. · Flerbarnstillägget höjs med 100 kronor och införs redan från andra barnet. · Den första juli 2006 höjs taket i föräldraförsäkringen från 7,5 basbelopp (24 000 kronor/månad)till 10 prisbasbelopp (drygt 32 000 kronor/månad). Det innebär att den högsta föräldrapenningen per dag ökar från ca 660 kronor till ca 880 kronor 2006. · Den första juli 2006 höjs ersättningen för lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen från 60 till 180 kronor per dag. I vårpropositionen aviserades en satsning på 1 miljard kronor fr.o.m. 2006 på barn som lever i familjer med svag ekonomi. 350 miljoner kronor ska användas till förbättringar av underhållsstödet, 200 miljoner till förändringar av bostadsbidraget och 450 miljoner till barntillägg för studerande. Regeringen återkommer senare till den exakta utformningen. (se tab. 1.8)

Satsningar på de äldre · 200 miljoner kronor avsätts fr.o.m. 2005 för att förbättra bostadstillägget till pensionärer. (se tab 1.8)

Grön skatteväxling och åtgärder för bättre miljö En fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi för att omvandla Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Genom miljöskatter sätts ett pris på miljön och det blir dyrare att släppa ut föroreningar i luft eller vatten. I 2000 års ekonomiska vårproposition bedömdes att det samlade ytrummet för skattteväxling under perioden 2001-2010 vara 30 miljarder kronor. Genom förslag i budgetpropositionerna för 2001 och 2002 har därefter en skatteväxling på drygt 7 miljarder kronor genomförts. Under mandatperioden 2002-2006 kommer en skatteväxling på 12 miljarder kronor att genomföras. Nästa år, 2005, omfattar den gröna skatteväxlingen ca 3,3 miljarder kronor. Följande åtgärder ingår: · Höjd fordonsskatt på personbilar med ca 340 kronor för en bensinbil i normal viktklass. För en dieselbil blir det 100 kronors höjning. · Höjd bensinskatt med 15 öre/liter (19 öre med moms). · Höjd dieselskatt med 30 öre/liter (37,5 öre medmoms). · Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och lätta bussar med 40 procent. · Höjd elskatt med 1,2 öre/kWh (1,5 öre med moms). Dessa skattehöjningar, med avdrag för sänkt dieselskatt till jord- och skogsbruket, växlas mot: · Höjt grundavdrag med 2400 kronor för personer som tjänar mellan 58 400 och 271 100 kronor om året. Det ger en skattelättnad på mellan 600 och 800 kronor per år. (se tab 1.11)

Trygghet och solidaritet · Biståndet höjs till en procent av BNI år 2006. Det innebär en nivåhöjning med 3,3 miljarder kronor. · Mer pengar för att stärka människors trygghet. De pengar som frigörs i och med försvarsomställningen ska användas till insatser som stärker människors trygghet. Det innebär kraftfulla förstärkningar av rättsväsendet bl.a. polisen, säkerhetspolisen, åklagarorganisationen, domstolsväsendet, kriminalvården, kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen, missbrukarvården samt satsningar på barn och ungdomar i riskmiljöer. Försvarsomställningen innebär besparingar på 600 miljoner kronor 2005, 1,5 miljarder 2006 och 3 miljarder 2007. (se tab 1.8)

Forskning Höjda forskningsanslag. Nivån på forskningsanslagen höjs med 2,3 miljarder på fyra år (100 miljoner kronor 2005, 600 miljoner kronor 2006, 1,1 miljarder kronor 2007 och 2,3 miljarder kronor 2008). Under hösten kommer en forskningsproposition att läggas fram som närmare beskriver hur pengarna ska användas. (se tab. 1.8)

Övriga åtgärder · Förbättrade studiemedel för äldre. 100 miljoner kronor avsätts fr.o.m. 2006 och 250 miljoner kronor 2007 för att förändra studiestödssystemet så att fler äldre har möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel. · Ökade resurser till tullverket. 25 miljoner kronor satsas extra på Tullverket fr.o.m. 2006 för att möjliggöra en effektivare bekämpning av storskalig smuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. · Sänkt förmögenhetsskatt. För 2005 sänks förmögenhetsskatten genom höjt fribelopp till 3 miljoner kronor för gifta samt sammanboende med barn. · Fler får betala statlig inkomstskatt. Begränsad uppjustering av skiktgränserna med KPI + 1 procent. Det innebär att gränserna för när statsskatt börjas betalas sänks något i förhållande till gällande regler. · Möjligheter att få nedsättning av socialavgifter begränsas. Från år 2005 sänks det maximala underlaget för nedsättning av socialavgifter från en lönesumma på 852 000 kronor till en lönesumma på 741 600 kronor. Fr.o.m. 2005 tas ränta ut på de vinstmedel som avsatts till periodiseringsfonder. (se tab 1.8 och 1.11)

KONTAKT Eva Rosengren Karin Pettersson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Sebastian de Toro Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Fredrik Fällman Planeringschef Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm

Nyckelord: 29955 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-16 Finansdepartementet Budgetpropositionen offentlig den 20 september kl. 10.00 Budgetpropositionen för 2005 lämnas till riksdagen måndag den 20 september kl. 10.00 Några tider: 09.40 Bosse Ringholm går till Riksdagen från Finansdepartementet 10.00 Propositionen blir offentlig 10.00-13.00 Riksdagsdebatt 13.30 Bosse Ringholm håller presskonferens i Bella Venezia Journalister kan mot presslegitimation hämta ett exemplar av propositionen vid Bella Venezia, Rosenbad, från kl. 10.00. Propositionen, pressmeddelanden med mera finns också tillgängliga på Finansdepartementets webbplats på internet från kl. 10.00. Där sänds även presskonferensen kl. 13.30. Adress: www.regeringen.se/finans

KONTAKT Kajsa Larsson Pressassistent Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren

Nyckelord: 29877 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-16 Finansdepartementet Förslag till vissa ändringar på spel- och lotteriområdet Regeringen har i dag överlämnat propositionen Vissa ändringar på spel- och lotteriområdet (prop. 2004/05:3) till riksdagen. I propositionen föreslås ändringar i lagen om anordnande av visst automatspel. Ändringarna innebär att Lotteriinspektionen ska ta över uppgiften att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för s.k. förströelseautomater. I dagsläget ligger dessa uppgifter på socialnämnderna. I propositionen föreslås också två ändringar i lotterilagen: Den ena gäller den bedömning som ska göras vid prövningar av tillstånd att få anordna bingospel. Vid denna prövning görs bedömningen om bingospelet kan antas ge skälig avkastning. Enligt regeringens förslag ska även hänsyn tas till överskottet från de värdeautomater, s.k. Miss Vegas-apparater, som finns i bingohallen. Den andra ändringen gäller lotterilagens kreditförbud. Enligt det nya förslaget ska Lotteriinspektionen i vissa fall, dock aldrig om det finns en risk för spelmissmissbruk, få medge undantag från förbudet. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. För de som har tillstånd att anordna spel på förströelseautomater enligt dagens regelverk föreslås särskilda övergångsbestämmelser som innebär att dessa tillstånd upphör att gälla senast den 31 mars 2006.

KONTAKT Eva Rosengren Jörgen van der Stad Rättssakkunnig 08-405 14 38

Nyckelord: 29832 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-09-09 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Holland på informellt finansministermöte Fredagen och lördagen den 10-11 september deltar finansminister Bosse Ringholm i det informella mötet med EU:s finansministrar och centralbankschefer i Scheveningen, bredvid Haag i Nederländerna. Från svensk sida deltar även riksbankschef Lars Heikensten. EU:s finansministrar och centralbankschefer ska bland annat diskutera halvtidsöversynen av den så kallade Lissabonstrategin och förhandlingsupplägget inför EU:s nästa långtidsbudget. Finansministrarna i de länder som har infört euron ska dessutom diskutera hur EU:s stabilitets- och tillväxtpakt ska kunna ändras. - De senaste årens konjunkturnedgång och en brist på politisk vilja har tyvärr gjort att många länder släpar efter med ekonomiska reformer. Nu måste vi gå från ord till handling så att EU på sikt kan nå Lissabonmålen och bli världens mest konkurrenskraftiga region, säger Bosse Ringholm. Sverige kommer vid mötet också att driva frågan om att hålla nere EU-budgetens utgifter. - Sverige vill, tillsammans med ett antal andra länder, driva frågan om att EU:s utgifter i nästa långtidsbudget begränsas till nuvarande nivå, en procent av EU:s BNP, säger Bosse Ringholm. Det är ett krav vi inte kommer att vika ifrån. Övriga punkter på finansministrarnas dagordning handlar om företagsbeskattning, reducering av administrativa bördor för företagen, EU:s handlingsplan för riskkapital, finansiell stabilitet och andra frågor på finansmarknadens område. Mötet äger rum på Kurhaus Hotel i Scheveningen bredvid Haag.

Pressträffar I morgon, fredag den 10/9 anordnas en pressträff vid 18-tiden på hotel Kurhaus. Lokal meddelas på plats. På lördagen tas ett gruppfoto kl. 10.45. Efter lunchen, ca kl. 14.30, håller Bosse Ringholm en pressträff på Kurhaus Hotel. Lokal meddelas på plats.

Bosse Ringholm till EU-nämnden I morgon fredag den 10/9 kl. 10-11 träffar Bosse Ringholm EU-nämnden inför det informella finansministermötet i Holland. Efter mötet hålls en kort pressträff.

KONTAKT Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Peter Holmgren Ämnesråd 070-548 66 48

Nyckelord: 29392 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-08-30 Finansdepartementet Nytt förslag till Lagrådet: Beskattning av utomlands bosatta som arbetar i Sverige EU-anpassas Regeringen överlämnade på måndagen en remiss till Lagrådet där det föreslås förändringar i inkomstbeskattningen av fysiska personer bosatta utomlands (begränsat skattskyldiga). Förslagen innebär främst att beskattningen av de som bor utomlands bo EU-anpassas och att den särskilda beskattningsordningen för utomlands bosatta begränsas till att tillämpas på tillfälliga inkomster i Sverige. Personer som kontinuerligt arbetar i Sverige bör i princip beskattas för inkomsterna i Sverige enligt de vanliga reglerna i inkomstskattelagen. EU-anpassningen innebär att det öppnas en möjlighet för utomlands bosatta att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). En beskattning av tjänsteinkomsterna enligt inkomstskattelagen innebär en möjlighet att göra avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. Därtill föreslås att personer som har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande i Sverige också ska ha rätt till allmänna avdrag och grundavdrag. För att begränsa tillämpningen av SINK till tillfälliga inkomster föreslås att s.k. dagpendlare ska beskattas för sina svenska tjänsteinkomster enligt inkomstskattelagen i stället för enligt SINK. Det bör gälla om de arbetar i Sverige normalt minst tio dagar per månad under en period på minst sex månader. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Peter Ljungqvist Kammarrättsassessor 08-405 14 79

Nyckelord: 28756 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-08-16 Finansdepartementet Pressträff med Bosse Ringholm på Harpsund

TID OCH PLATS Tid: Onsdag den 18 augusti kl. 15.00 Plats: Harpsund

Onsdag-torsdag, den 18-19 augusti är det regeringsöverläggningar på Harpsund. I samband med överläggningarna anordnas en pressträff där Bosse Ringholm presenterar regeringens preliminära bedömning av den ekonomiska utvecklingen.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 28273 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-08-09 Finansdepartementet Bosse Ringholm i Halmstad den 10 augusti Finansminister Bosse Ringholm besöker elektronikföretaget HMS i Halmstad tisdagen den 10 augusti. Journalister är välkomna att delta under besöket. Tider: 12.15 Företagsbesök Ca 13.20 Pressträff Plats: HMS huvudkontor Pilefeltsgatan 89-91, Halmstad

KONTAKT Maja Fröman Vik pressekreterare 08-405 30 44 070-586 59 90

Nyckelord: 28104 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-07-16 Finansdepartementet Första beslut om EU-budgeten för år 2005 Ekofinrådet har i dag fattat ett första beslut om EU-budgeten för 2005. Utgiftstaken i EU:s långtidsbudget ska respekteras samtidigt som ökade utgifter på grund av utvidgningen ska finansieras. Dagens beslut innebär att den svenska EU-avgiften ökar med ca 1,5 miljarder kronor nästa år. EU:s sammanlagda åtaganden uppgår till 116 miljarder euro och betalningarna 105 miljarder euro. De huvudsakliga orsakerna till ökningen är utvidgningen och reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Jämfört med 2004 års budget innebär förslaget att de totala åtagandeanslagen för EU ökar med 4,1 procent, eller drygt 40 miljarder kronor, och betalningsanslagen med 5,4 procent, eller ca 50 miljarder kronor. - Jag är nöjd med dagens beslut. Det innebär visserligen en kraftig ökning av utgifterna, men ökningen motiveras huvudsakligen av EU-utvidgningen. Det var förutsett och det är viktigt att unionen fullgör sina utfästelser gentemot de nya medlemsstaterna. - Arbetet med budgeten för 2005 fortsätter nu. Rådet måste även i det fortsatta arbetet framhärda i vikten av en restriktiv budget som samtidigt avsätter tillräckliga medel för att finansiera EU:s prioriteringar, säger statssekreterare Curt Malmborg, som representerat Sverige vid mötet. EU:s budget fastställs gemensamt av ministerrådet och Europaparlamentet efter förslag från kommissionen. Efter rådets första läsning, som avslutas i och med dagens beslut, tar parlamentet över förslaget och lämnar förslag till ändringar. Därefter gör rådet en andra läsning som avslutas med förhandlingar med parlamentet i slutet av november. Parlamentet har det sista ordet om budgeten. Budgeten för 2005 fastställs i och med att parlamentet fattar beslut om sin andra läsning i december.

KONTAKT Maja Fröman Vik. pressekreterare 08-405 30 44 070-586 59 90

Nyckelord: 27720 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-07-13 Finansdepartementet Ringholm: Bra med klargörande om stabilitetspakten EG-domstolen har i dag kommit med sitt beslut i målet mellan ministerrådet och kommissionen om stabilitets- och tillväxtpakten. Domstolen säger att rådet hade rätt att låta bli att anta kommissionens rekommendationer om Frankrike och Tyskland. Rådet hade däremot inte rätt anta nya egna slutsatser om budgetunderskotten. Domstolens beslut i dag upphäver därför rådets slutsatser från den 25 november 2003. Jag välkomnar att vi har fått ett klargörande från EG-domstolen. Beslutet innebär att domstolen erkänner rådets rätt att anta eller inte anta kommissionens rekommendationer. Det är bra och självklart. Just i det här fallet hade Sverige en annan uppfattning än majoriteten i rådet, då vi tyckte att budgetunderskotten i Frankrike och Tyskland var för stora, men det ändrar inte vår syn på procedurfrågan. Domstolen säger också att rådet inte kan hantera stabilitetspakten hur som helst. Det är också bra. Stabilitetspakten är viktig och den behövs. Den har bidragit till att underskotten i EU-länderna har minskat. Sverige var dock inte med och beslutade om slutsatserna, säger finansminister Bosse Ringholm. Nu måste vi närmare granska domstolens beslut och se vilka konsekvenser den får. Rådet kommer tillsammans med kommissionen att under hösten fortsätta diskussionerna om att förstärka och förtydliga stabilitetspakten. Det viktigaste just nu är att Frankrike och Tyskland nu kommer tillrätta med sina budgetunderskott. Bakgrunden är att kommissionen den 27 januari lämnade en stämningsansökan mot rådet för de beslut som rådet fattade den 25 november 2003 om budgetunderskotten i Frankrike och Tyskland.

KONTAKT Maja Fröman Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm

Nyckelord: 27530 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-07-09 Finansdepartementet Bosse Ringholm kommenterar nya siffror från OECD OECD publicerade idag nya siffror över köpkraftskorrigerad BNP per capita. De reviderade siffrorna placerar Sverige på en 14:e plats av OECD-länderna 2003, vilket är en förbättring jämfört med de tidigare publicerade data för 2003 som placerade Sverige på en 15:e plats. Revideringen visar att Sveriges köpkraftskorrigerade BNP per capita år 2003 låg åtta procent över OECD-genomsnittet. Till skillnad från vad många debattörer hävdar har Sverige under de senaste åren haft en mycket god ekonomisk utveckling jämfört med omvärlden. Sedan 1994 har Sveriges tillväxt varit högre än både EU- och OECD-genomsnittet, säger Bosse Ringholm Läs mer om statistiken på www.oecd.org

KONTAKT Sebastian de Toro Eva Rosengren Thomas Pettersson Kansliråd 073-985 08 37 Nyckelord: 27416 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-07-08 Finansdepartementet Avtal mellan staten och Storstockholms lokaltrafik om satsningar i kollektivtrafiken Regeringen har idag bemyndigat finansministern, eller den denne utser i sitt ställe, att träffa avtal mellan staten och Storstockholms lokaltrafik, SL. Bemyndigandet avser ett avtal om ersättning till SL för kostnader för kollektivtrafiksatsningar med anledning av det kommande försöket med trängselavgifter i Stockholm. Bosse Ringholm har utsett statens förhandlingsman i dessa frågor Lars Eric Ericsson, att för statens räkning skriva under avtalet. Avtalet innebär att staten kommer att ge SL ersättning för de extrakostnader som uppkommer med de satsningar som kommer att göras för att under försöket möta en ökad efterfrågan på kollektivtrafik. Det handlar t.ex. om kostnader för nya bussar, infartsparkeringar och bussdepåer. De faktiska kostnaderna kommer att fastställas av en samrådsgrupp bestående av en representant vardera från staten och SL. Dessa skall utses senast den 1 september, och kommer också att ha i uppgift att följa upp det träffade avtalet. Betalning från staten till SL kommer att ske vid tre tillfällen: den 2 januari 2005, den 31 oktober 2005 och den 30 november 2006. Jag är mycket nöjd med att vi nu kan träffa ett avtal mellan staten och SL. Det är ett viktigt led i statens åtagande att möjliggöra ett försök med trängselavgifter i Stockholm, säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar. Avtalet med staten ger oss den största satsningen på kollektivtrafiken i länet på många år. Nu får vi en chans att visa hur bra Stockholms kollektivtrafik är, som vi inte får missa. Med kanske så mycket som 200 nya bussar hoppas jag att människor i Stockholms län ska uppleva kollektivtrafiken som ett bra alternativ till den egna bilen, säger trafiklandstingsrådet i Stockholms läns landsting Anna Berger Kettner i en kommentar.

KONTAKT Eva Rosengren Magnus Ljungkvist T.f. pressekreterare Stockholms läns landsting (s) 070-737 41 74

Nyckelord: 27240 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-07-08 Finansdepartementet Ny utredning om skyldighet att lämna kontrolluppgift om kapitalvinster vid aktieförsäljningar Regeringen beslutade på torsdagen att tillsätta en utredning som ska se över bestämmelserna om skyldigheten att lämna kontrolluppgift vid försäljning av aktier och andra värdepapper. Utredare blir departementsrådet vid Finansdepartementet, Hases Per Sjöblom. Utredaren ska framför allt undersöka om det kan införas en skyldighet för värdepappersinstitut att lämna kontrolluppgifter om försäljning av aktier, som innehåller uppgifter om kapitalvinst och kapitalförlust. Om det inte visar sig möjligt att införa en sådan skyldighet ska utredaren föreslå andra lösningar, som gör att det blir enklare att beräkna kapitalvinst och kapitalförlust vid aktieförsäljningar med hjälp av kontrolluppgifter. Utredaren ska också undersöka möjligheten att införa en skyldighet att göra skatteavdrag från kapitalvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper. Idag lämnas kontrolluppgift om försäljning av aktier men inte om aktiernas anskaffningsvärden. Den skatteskyldige får själv uppge vad han eller hon betalat för aktierna. - Undersökningar visar att ungefär en tredjedel av dem som har sålt aktier gör fel i sina deklarationer, säger finansminister Bosse Ringholm. En stor del av felen är oavsiktliga och beror på att det kan vara svårt att hålla reda på anskaffningsvärden och att det är komplicerat att beräkna kapitalvinster. - Felen leder till ett betydande skattebortfall. Om det går att införa ett system med kontrolluppgifter om kapitalvinster och kapitalförluster skulle det bli betydligt enklare både för den enskilde och för Skatteverket, säger Bosse Ringholm. Utredningen ska vara klar senast den 1 december 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Hans Levén Kansliråd 08-405 19 42 Hases Per Sjöblom Dep. råd 08-405 16 99

Nyckelord: 27238 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-07-08 Finansdepartementet Utredare ser över skattemässig behandling av tjänstepensioner och privat pensionssparande Regeringen beslutade på torsdagen att utse Barbro Palmerlund till särskild utredare för att se över den skattemässiga behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande. Utredaren ska lämna förslag på skattelösningar som gynnar arbetsutbud och tillväxt och minimerar risken för att skattebasen urholkas. Det betyder t.ex. skattemässiga förenklingar och förbättringar av pensionssystemen liksom en ökad likformighet och neutralitet i beskattningen. Utredaren ska också överväga hur förändringar i skattereglerna påverkar den finansiella sektorns funktionssätt. Marknaden för livförsäkringar har avreglerats och EU-anpassats. Frågan om pensioner har blivit allt mer aktuell inom EU, eftersom en fungerande inre marknad för tjänstepensioner anses vara mycket betydelsefull för att EU-medborgarna ska kunna utöva sin fria rörlighet, enligt EG-fördraget. Utredaren ska därför även utvärdera de skattemässiga effekterna av en inre marknad och en ökad rörlighet inom EU på pensionsområdet. Utformningen av skattereglerna för livförsäkringsbolagen är också en faktor som påverkar pensionssparandet. Utredaren ska därför överväga om beskattningen av livförsäkringsföretagen bör förändras. I uppdraget ingår också att se över vissa frågor i den civilrättsliga regleringen om tryggande av tjänstepensionsutfästelser. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2006. Barbro Palmerlund har varit riksdagsledamot för socialdemokraterna och ordförande i Fastighetsanställdas Förbund.

Bakgrund Under 1990-talet reformerades det allmänna pensionssystemet för att bättre kunna svara mot de förändringar som samhällsekonomin stod inför, t.ex. ett ökat antal äldre. Centralt för reformen var att stimulera till ett ökat arbetsutbud högt upp i åldrarna. Ett högt arbetsutbud liksom en hög tillväxt är en förutsättning för att trygga en långsiktig finansiering av välfärden. Den allmänna pensionen kompletteras av tjänstepensioner och i viss mån av privat pensionssparande, vilka båda är skattesubventionerade.

KONTAKT Eva Rosengren Rolf Bohlin Kansliråd 08- 405 17 22

Nyckelord: 27236 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-07-01 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2003/04 Invandrare stärker välfärden I en ny bilaga till långtidsutredningen 2003/04 diskuteras hur samhället kan förbättra villkoren på arbetsmarknaden för dem som hittills har invandrat till Sverige och förutsättningarna för att Sverige i framtiden ska kunna attrahera arbetskraft från andra länder. I rapporten konstateras att en ökad sysselsättning bland dem som har invandrat till Sverige innebär ett viktigt bidrag till finansieringen av välfärdstjänsterna. Migrationen, såväl invandring som utvandring, får allt större betydelse för befolkningens storlek och sammansättning och därmed för utbudet av arbetskraft. Sveriges förmåga att tillvarata invandrad arbetskraft, dvs. hur framgångsrik integrationen är, påverkar i vilken utsträckning de som har invandrat deltar i arbetskraften och hur hög sysselsättningsgraden är. I bilaga 4 till Långtidsutredningen diskuteras potentialen för framtida arbetskraftsutbud utifrån migrationsströmmarnas förändring och integrationen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Utlandsfödda har generellt sett en avsevärt sämre anknytning till arbetsmarknaden i jämförelse med födda i Sverige, då sysselsättningen är låg och arbetslösheten hög. På senare år har sysselsättningen ökat och arbetslösheten minskat relativt mycket bland invandrad arbetskraft. Utvecklingen har varit positiv, men utgångsläget var mycket dåligt. Nivåskillnaden mellan utlandsfödda och födda i Sverige är fortfarande stor, både när det gäller sysselsättning och arbetslöshet. Förankringen på arbetsmarknaden är också jämförelsevis svag, eftersom stor andel utlandsfödda har tidsbegränsade anställningar. Om invandrad arbetskraft fastnar i en situation med olika tillfälliga anställningar, kan det leda till segregation i samhället. Ett annat problem är att utlandsfödda har svårigheter att finna arbete i nivå med utbildning och yrkeserfarenhet. Kunskap om vad som kan förklara svårigheterna för utlandsfödda att etablera sig på arbetsmarknaden, kan lägga grunden för mer framgångsrik integration i framtiden. I rapporten presenteras därför en översikt av svensk empirisk forskning om integrationen på arbetsmarknaden i Sverige och utvärdering av integrationsarbetet. Integrationspolitiken kommer att få stor betydelse för framtidens arbetskraftsutbud mot bakgrund av att befolkningsutvecklingen i Sverige förväntas innebära en ökning av andelen utlandsfödda. Avsevärt förbättrad sysselsättning bland utlandsfödda krävs för att en hög sysselsättningsnivå ska kunna upprätthållas i befolkningen som helhet. Några viktiga slutsatser för en förbättrad integration är: · Diskriminering är ett problem och måste motverkas. · Individuellt anpassade åtgärder ger bättre resultat än generella åtgärder. · Praktik eller subventionerad anställning ger bättre effekt än utbildning när det gäller möjligheterna att snabbt komma in på arbetsmarknaden. · Arbetsmetoder och bemötande vid myndigheter behöver utvecklas. Läs mera om Långtidsutredningen på: www.regeringen.se/lu2003

KONTAKT Annika Århammar Departementssekreterare 070-696 65 20

Nyckelord: 27087 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-07-01 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2003/04 Invandrare stärker välfärden I en ny bilaga till långtidsutredningen 2003/04 diskuteras hur samhället kan förbättra villkoren på arbetsmarknaden för dem som hittills har invandrat till Sverige och förutsättningarna för att Sverige i framtiden ska kunna attrahera arbetskraft från andra länder. I rapporten konstateras att en ökad sysselsättning bland dem som har invandrat till Sverige innebär ett viktigt bidrag till finansieringen av välfärdstjänsterna. Migrationen, såväl invandring som utvandring, får allt större betydelse för befolkningens storlek och sammansättning och därmed för utbudet av arbetskraft. Sveriges förmåga att tillvarata invandrad arbetskraft, dvs. hur framgångsrik integrationen är, påverkar i vilken utsträckning de som har invandrat deltar i arbetskraften och hur hög sysselsättningsgraden är. I bilaga 4 till Långtidsutredningen diskuteras potentialen för framtida arbetskraftsutbud utifrån migrationsströmmarnas förändring och integrationen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Utlandsfödda har generellt sett en avsevärt sämre anknytning till arbetsmarknaden i jämförelse med födda i Sverige, då sysselsättningen är låg och arbetslösheten hög. På senare år har sysselsättningen ökat och arbetslösheten minskat relativt mycket bland invandrad arbetskraft. Utvecklingen har varit positiv, men utgångsläget var mycket dåligt. Nivåskillnaden mellan utlandsfödda och födda i Sverige är fortfarande stor, både när det gäller sysselsättning och arbetslöshet. Förankringen på arbetsmarknaden är också jämförelsevis svag, eftersom stor andel utlandsfödda har tidsbegränsade anställningar. Om invandrad arbetskraft fastnar i en situation med olika tillfälliga anställningar, kan det leda till segregation i samhället. Ett annat problem är att utlandsfödda har svårigheter att finna arbete i nivå med utbildning och yrkeserfarenhet. Kunskap om vad som kan förklara svårigheterna för utlandsfödda att etablera sig på arbetsmarknaden, kan lägga grunden för mer framgångsrik integration i framtiden. I rapporten presenteras därför en översikt av svensk empirisk forskning om integrationen på arbetsmarknaden i Sverige och utvärdering av integrationsarbetet. Integrationspolitiken kommer att få stor betydelse för framtidens arbetskraftsutbud mot bakgrund av att befolkningsutvecklingen i Sverige förväntas innebära en ökning av andelen utlandsfödda. Avsevärt förbättrad sysselsättning bland utlandsfödda krävs för att en hög sysselsättningsnivå ska kunna upprätthållas i befolkningen som helhet. Några viktiga slutsatser för en förbättrad integration är: · Diskriminering är ett problem och måste motverkas. · Individuellt anpassade åtgärder ger bättre resultat än generella åtgärder. · Praktik eller subventionerad anställning ger bättre effekt än utbildning när det gäller möjligheterna att snabbt komma in på arbetsmarknaden. · Arbetsmetoder och bemötande vid myndigheter behöver utvecklas. Läs mera om Långtidsutredningen på: www.regeringen.se/lu2003 KONTAKT Annika Århammar Departementssekreterare 070-696 65 20

Nyckelord: 26973 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-30 Finansdepartementet Lyckade svenska förhandlingar sänkte elindustrins återbetalningsnota Den skattebefrielse som den svenska elintensiva industrin har haft är att betrakta som otillåtet statsstöd. Därmed måste industrin betala tillbaka pengar till den svenska staten. Det beslutade EU-kommissionen på onsdagen. Kommissionen anser dock att de svenska företagen har varit i god tro om att den tidigare svenska nollskattesatsen varit förenlig med EG-rätten. Återkravet begränsas därför till perioden 9 augusti 2003 30 juni 2004. Finans- och Näringsdepartementen har, efter en lång tids förhandlingar med Kommissionen, lyckats förhandla ned den summa som ska betalas tillbaka till ca 100 miljoner kronor, att jämföras med den summa på 25 miljarder kronor som nämndes förra sommaren. Ett 40-tal av de mest elintensiva svenska företagen kommer att få betala tillbaka pengar till den svenska staten. Förhandlingarna med Kommissionen måste betraktas som mycket lyckade från svensk ståndpunkt, säger Bosse Ringholm. Vi har lyckats sänka återbetalningskravet avsevärt. De nya regler som börjar gälla från och med den 1 juli ligger helt i linje med det svenska synsättet med två skilda skattenivåer för skilda delar av näringslivet. Det nya energiskattedirektivet ger både den svensk och europeisk energiintensiv industrin möjligheter att konkurrera på världsmarknaden. Den svenska elintensiva industrin har hittills inte betalat någon energiskatt alls, medan hushållen och servicenäringen betalar 24,1 öre/kWh. Däremot betalar industrin koldioxidskatt. Fr.o.m. den 1 juli 2004 ersätts den elintensiva industrins nollskattesats på el med en skatt på 0,5 öre/kWh, vilket är minimiskattenivån enligt EU:s energiskattedirektiv. Energiskattedirektivet ger dock medlemsstaterna möjlighet att ge energiintensiva företag fullständig skattebefrielse för deras elförbrukning om de vidtar olika miljöåtgärder som leder till en ökad eleffektivisering. Svenska elintensiva företag ligger redan i dag långt framme internationellt när det gäller miljöhänsyn, säger Bosse Ringholm. Vi arbetar nu, inom ramen för det nya energiskattedirektivet, för att de företag som värnar miljön genom att spara energi ska få fullständig skattebefrielse. Regeringen har i juni i år lämnat ett förslag till riksdagen om att införa ett program för eleffektivisering, där företag som genomför sådana åtgärder ska kunna få befrielse från energiskatt. Förslaget är även anmält till Kommissionen för statsstödsprövning. Kommissionen väntas fatta beslut i ärendet i höst. Regeringens avsikt är att skattebefrielsen ska kunna tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 juli 2004 sedan riksdagen under hösten fattat beslut i frågan. KONTAKT Susanne Lindberg Elmgren Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Susanne Åkerfeldt Ämnesråd 070-681 25 99 Bengt Wennerstein Ämnesråd -statsstödsfrågor 08-405 27 02

Nyckelord: 26917 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-30 Finansdepartementet Långtidsutredningen Inbjudan till pressträff

TID OCH PLATS Tid: Torsdagen den 1 juli kl. 10.00 Plats: Pressrummet, Rosenbad, Stockholm

Migration och integration- om framtidens arbetsmarknad En bilaga till 2003/04 års långtidsutredning presenteras vid en presskonferens torsdagen den 1 juli. Bilagan är skriven av Annika Århammar, Finansdepartementet. Möjlighet till egenförsörjning och en känsla av delaktighet i samhället är av stor betydelse för den enskilde individen. Invandrares integration på arbetsmarknaden är nyckeln till integration i samhället. I en ny bilaga till långtidsutredningen 2003/04 diskuteras en rad frågor. · Hur kan samhället förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden för dem som hittills har invandrat till Sverige? · Kan Sverige attrahera arbetskraft från andra länder i framtiden? · Hur stor är potentialen för framtida arbetskraftsutbud utifrån migrationsströmmarnas förändring och integrationen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden? Långtidsutredningen utarbetas vid Finansdepartementets Ekonomiska avdelning med några års mellanrum. Långtidsutredningen 2003/04 är den nittonde i ordningen och omfattar 14 expertbilagor och ett huvudbetänkande. Välkomna! KONTAKT Marita Rasmussen Kanslisekreterare 08-405 15 12

Nyckelord: 26872 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-29 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2003/04 Männen måste bidra till omsorgen Trots att jämställdheten mellan kvinnor och män på många sätt förbättrats, råder fortfarande en ojämlik fördelning av tid, ansvar och pengar mellan könen. I en ny bilaga till Långtidsutredningen 2003/04 beskrivs dessa skillnader och författaren diskuterar hur en ökad jämställdhet skulle kunna bidra till att möta de demografiska utmaningar som Sverige står inför. I framtiden kommer det att finnas allt större behov av obetalt arbete främst i omsorgen av barn och gamla. Befolkningsutvecklingen innebär att allt färre förvärvsarbetande ska försörja allt fler äldre under de närmaste decennierna. Idag utför kvinnorna merparten av det obetalda omsorgsarbetet vid sidan av förvärvsarbetet. Arbetsdelningen, såväl i hemmen som på arbetsplatserna, innebär ekonomiska nackdelar främst för kvinnorna men även för hushållen samt skapar flaskhalsar på arbetsmarknaden inom omsorgsarbetet. För att kvinnorna ska kunna få en långsiktigt lika god ekonomisk utveckling som männen krävs att männen i ökad utsträckning bidrar till omsorgsarbetet. I rapporten beskrivs och sammanfattas resultat av empiriska studier över hur tid, ansvar och pengar fördelas mellan könen. Vidare beskrivs några modeller som används i forskningen för att försöka förstå och förklara varför män och kvinnor uppvisar beteenden som leder till en ojämlik arbetsdelning och skillnader i ansvar och makt. De offentliga trygghetssystemen bidrar visserligen på kort sikt till att kvinnor kompenseras för de sämre villkor som arbetsfördelningen medför. Samtidigt kan skatter och transfereringar som utformas i detta syfte, bidra till att låsa in både kvinnor och män i könstraditionella mönster.

KONTAKT Frida Widmalm F.D Dep.sekr. 070-844 29 94 Yvonne Fredriksson Dep.råd 09-405 51 57

Nyckelord: 26785 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-06-23 Finansdepartementet Ny utredning ska granska idrottens skattefrågor Regeringen har idag beslutat tillsätta en utredning som ska se över idrottens skattefrågor. Ordförande för utredningen blir riksdagsledamoten Kjell Nordström (s). I uppdraget ingår att se över inkomstbeskattningen av ideella föreningar som bedriver idrottsverksamhet samt vissa inkomstskattefrågor som berör idrottare, domare och andra idrottsfunktionärer. - Utgångspunkten för arbetet ska vara att undersöka om skattereglerna är anpassade till de förutsättningar som gäller för den moderna idrotten där det förekommer allt från genuint ideell verksamhet till ren affärsverksamhet, säger finansminister Bosse Ringholm. När utredningen utformar sina förslag ska den kunna föreslå att olika skatteregler ska kunna gälla för olika typer av idrottsverksamhet. Den ska t.ex. överväga om det behövs särskilda regler för den professionella idrotten. Om utredningen skulle komma fram till att vissa frågor inte kan lösas bara för idrottsverksamheten, ska den kunna lämna förslag som berör inkomstbeskattningen för ideella föreningar i allmänhet. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Hases Per Sjöblom Dep.råd 08- 405 16 99 Hans Levén Kansliråd 08- 405 19 42

Nyckelord: 26518 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-21 Finansdepartementet Nytt uppdrag till regeringens trängselskatteförhandlare Regeringen beslutade på måndagen att utvidga och precisera förre landshövdingen Lars Eric Ericssons uppdrag att förhandla med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om de kostnader som dessa båda kommer att få med anledning av trängselskatteförsöket. Enligt det nya uppdraget ska Lars Eric Ericsson närmare förhandla med kommunen och landstinget om den ersättning de båda ska ha från staten för de kostnader de beräknas få för försöket med trängselskatter i Stockholm. Lars Eric Ericsson ska även utforma ett utkast till avtal mellan staten och Stockholms kommun och staten och Stockholms läns landsting om hur statens ersättning till de båda ska se ut utifrån de kostnader de beräknas få. Det nya uppdraget är ett tillägg till det tidigare uppdrag som Lars Eric Ericsson har. Det tidigare uppdraget går ut på att, i samråd med de berörda parterna, ta fram ett förslag om hur försöket med miljöavgifter/ trängselskatter i Stockholms kommun ska hanteras vad gäller upphandling och förvaltning av systemet, kostnadsansvar och förvaltning av intäkter. Riksdagen godkände den 16 juni i år regeringens förslag till lag om trängselskatt. Riksdagen har också antagit skatteutskottets förslag om att regeringen får ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm till och med utgången av juli 2006. Tilläggsuppdraget ska vara slutfört senast vid utgången av januari 2005.

KONTAKT Fredrik Fällman Planeringschef Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren Erik Bromander Ämnessakkunnig 08-405 49 73

Nyckelord: 26360 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-16 Finansdepartementet Ändringar i stämpelskattelagen innebär att skatt tas ut när en ansökan om företagsinteckning beviljas Regeringen har idag överlämnat proposition 2003/04:165 om stämpelskatt i samband med företagsinteckning till riksdagen. Fr.o.m. den 1 januari 2004 har en ny företagsinteckning ersatt det tidigare företagshypoteket. Till skillnad mot företagshypoteket beviljas inte den nya företagsinteckningen i sökandens näringsverksamhet utan i all sökandens egendom. Den som ansöker om företagsinteckning behöver inte heller vara näringsidkare. I propositionen föreslås att stämpelskatt ska kunna tas ut i samband med att en ansökan om företagsinteckning beviljas och att reglerna ska tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 5 mars 2004.

KONTAKT Eva Rosengren Cecilia Silfverhjelm Kam.rättsass. 08-405 29 55

Nyckelord: 26065 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-14 Finansdepartementet Egendomsskattekommittén Egendomsskatter - Reform av arvs- och gåvoskatter Egendomsskattekommittén har i dag överlämnat slutbetänkandet Egendomsskatter - Reform av arvs- och gåvoskatter till finansminister Bosse Ringholm. Kommitténs förslag syftar både till att främja företagande och tillväxt och till att utforma regler med större enkelhet och rättvisa. Sammanfattning av förslagen · Tillgångar och skulder ska i fortsättningen värderas till 50 procent. Det innebär bl.a. att värderingen av småhus sänks till 37,5 procent av marknadsvärdet. · Tillgångar och skulder i näringsverksamhet befrias från arvsskatt. · Värdet av tillgångar och skulder i näringsverksamhet sätts ned till 15 procent vid gåvobeskattningen. · Det progressiva skatteskalorna ersätts med en proportionell skattesats på 30 procent. · Gåvoskatten mellan makar och mellan sambor slopas. · Arvsskatt för förälder som ärver sitt barn under 18 år slopas. · Förälder som ärver sitt barn över 18 år medges samma grundavdrag som barn. · Gåvoskattebefriade allmännyttiga organisationer befrias från arvsskatt. · De generella grundavdragen vid arvsbeskattningen höjs till 80 000 respektive 25 000 kronor. Grundavdraget för gåva höjs till 25 000 kronor. · Förslagen till förändringar finansieras genom att den stämpelskatt som juridiska personer betalar i samband med köp av fastigheter höjs med 1,3 procentenheter vilket motsvarar cirka 500 miljoner kronor. · Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Uppdraget Egendomsskattekommitténs uppdrag har varit att se över reglerna om fastighetsskatt på småhus m.m., förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. I sitt första delbetänkande (SOU 2003:3) föreslog kommittén en ny dämpningsregel för fastighetsskatten samt slopande av arvsskatten för makar och sambor. Båda förslagen trädde i kraft den 1 januari 2004. I huvudbetänkandet (SOU 2004:36) föreslog kommittén att begränsningsregeln för fastighetsskatt ska utvidgas så att i praktiken den stora majoriteten av småhusägare inte behöver betala mer än högst fyra procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Vidare föreslog kommittén att fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet ska slopas, att tidpunkten för skattskyldighetens inträde för fastighetsskatt ska flyttas till tillträdesdagen och att fastighetsskatten på vindkraftverk ska slopas. När det gäller förmögenhetsskatten föreslog kommittén att värderingen av tillgångar och skulder ska sättas till 50 procent, att det ska införas en generell skatteplikt för alla marknadsnoterade aktier, att fribeloppet ska sättas till 900 000 kronor och att sambeskattningen mellan makar och sambor ska slopas. I slutbetänkandet (SOU 2004:66) behandlas kommitténs uppdrag på arvs- och gåvoskatteområdet.

Den närmare utformningen av förslagen Mindre utrymme för skatteplanering Alla tillgångar och skulder utom i näringsverksamhet ska värderas till 50 procent av sitt marknadsvärde eller av det värde som anges i den särskilda värderingsbestämmelse som gäller för tillgången. Detta innebär att fast egendom ska värderas till 50 procent av sitt taxeringsvärde året före dödstillfället eller gåvotillfället och att lös egendom ska värderas till 50 procent av sitt marknadsvärde eller noterade värde. När det gäller boupptecknings- och begravningskostnader föreslår kommittén att sådana även fortsättningsvis ska få dras av med 100 procent. För att främja företagande och tillväxt föreslår kommittén att arv av näringstillgångar ska befrias från arvsskatt. Av samma skäl föreslår kommittén att värdet av tillgångar och skulder i näringsverksamhet vid gåvobeskattningen ska sättas till 15 procent, i stället för till 30 procent enligt nuvarande regler. Kommittén föreslår att arv och gåvor beskattas med en proportionell skattesats på 30 procent. Därmed kan reglerna om sammanläggning av arv och gåvor tas bort. Detta innebär att skatteberäkningen förenklas och att regelsystemet i övrigt görs mer överskådligt. Genom de föreslagna åtgärderna minskar utrymmet för skatteplanering avsevärt. Höjda grundavdrag m.m. Kommittén föreslog i delbetänkandet SOU 2003:3 en slopad arvsbeskattning för efterlevande makar och sambor. Detta förslag har genomförts av riksdagen och trädde i kraft den 1 januari 2004. Eftersom gåvoskatten kan ses som ett komplement till arvsskatten föreslår kommittén att även gåvoskatten för gåvor mellan makar och sambor ska slopas. Kommittén föreslår att föräldrar som ärver sina avlidna minderåriga barn ska befrias från arvsskatt. Kommittén föreslår också att de tre skatteklasserna utmönstras och att de som är skattskyldiga för arvsskatt ska delas in i två grupper. Till den första gruppen ska hänföras de som i dag tillhör klass I samt föräldrar. Övriga arvingar ska hänföras till den andra gruppen. Kommittén föreslår att de allmännyttiga organisationer som enligt nuvarande regler endast är gåvoskattebefriade även ska vara befriade från arvsskatt. Kommittén föreslår också att regeringen ska tillsätta en utredning som gör en översyn av de regler som gäller inom skattelagstiftningen för beskattning av allmännyttiga organisationer. De nuvarande grundavdragen för arv på 70 000 respektive 21 000 kronor har gällt sedan den 1 januari 1991. Detsamma gäller grundavdraget för gåva på 10 000 kronor. Kommittén föreslår därför att grundavdragen för arv ska höjas till 80 000 respektive 25 000 kronor och att grundavdraget för gåvor ska höjas till 25 000 kronor. Särskilda regler Kommittén anser att det behövs särskilda regler för arvsavståenden. Kommittén föreslår att ett arvsavstående som sker utan villkor och som dokumenteras på visst sätt ska arvsbeskattas om uppgift om avståendet har lämnats till Skatteverket innan beslut fattats i skatteärendet. Om dessa förutsättningar inte uppfylls ska arvsavståendet gåvobeskattas. Ett arvsavstående av egendom som den avstående innehar med fri förfoganderätt ska arvsbeskattas även om avståendet görs efter Skatteverkets beslut. Det finns en dispensregel i 27 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt som medger eftergift eller nedsättning av skatt för fast egendom eller aktier och andra liknande marknadsnoterade handlingar som kan vara föremål för stor värdenedgång. Kommittén föreslår att denna regel omarbetas. Den nya regeln ska omfatta alla marknadsnoterade aktier och liknande handlingar i dödsboet. Nedsättning av arvsskatten ska ske i de fall den sammantagna värdenedgången på aktierna uppgår till minst 25 procent och lägst 50 000 kronor mellan dagen för skattskyldighetens inträde och dagen för Skatteverkets beslut. Om aktierna har sålts dessförinnan ska det noterade värdet på försäljningsdagen jämföras med värdet på aktierna vid skattskyldighetens inträde. Ansökan om nedsättning av skatten får ske senast två månader efter Skatteverkets beslut. Den nuvarande dispensregeln handläggs av regeringen. Kommittén föreslår att Skatteverket tar över handläggningen av dessa ärenden. Det finns på arvs- och gåvobeskattningens område ingen möjlighet att skönsbeskatta en gåvotagare som inte har deklarerat sin gåva. Kommittén föreslår att det införs en sådan möjlighet. I bestämmelsen ska föreskrivas en skyldighet för den som kan antas vara skattskyldig för gåvoskatt att avge deklaration efter anmaning. Om en sådan anmaning inte följs eller om deklarationen är ofullständig ska Skatteverket äga rätt att påföra skatt efter skön om det finns tillförlitlig utredning om förvärvet och det är uppenbart att skatt ska tas ut. Finansiering Kommitténs förslag i slutbetänkandet innebär sammantaget en minskning av statens inkomster med cirka 500 miljoner kronor. För att de förändringarna ska bli statsfinansiellt neutrala föreslår kommittén en höjning av stämpelskatten för juridiska personer vid förvärv av fast egendom och tomträtt. I huvudbetänkandet SOU 2004:36 föreslog kommittén en höjning av stämpelskatten för juridiska personer med en halv procentenhet till 3,5 procent. Kommittén föreslår nu en ytterligare höjning av stämpelskatten för dessa med 1,3 procentenheter dvs. från 3,5 procent till 4,8 procent.

Ledamöter Jan Bergqvist, ordförande (s), tel. 070-343 95 89 Marianne Andersson, ledamot (c), tel. 070-536 54 07 Marie Granlund, ledamot (s), tel. 070-530 42 44 Anna Grönlund Krantz, ledamot (fp), 070-637 33 51 Lisbeth Staaf-Igelström, ledamot (s), 070-671 04 29 Per Landgren, ledamot (kd), 070-343 95 82 Lennart Nilsson, ledamot (s), 070-671 04 21 Mikael Odenberg, ledamot, (m), tel. 073-682 80 00 Per Rosengren, ledamot (v), tel. 070-530 42 05 Birger Schlaug, ledamot (mp), tel. 073-576 27 96

Reservationer och särskilda yttranden Marianne Andersson (c), reservation och särskilt yttrande Anna Grönlund Krantz (fp), reservation Per Landgren (kd), särskilt yttrande Mikael Odenberg (m), reservation Skatteverket, särskilt yttrande

KONTAKT Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Mats Johansson Utredningssekreterare 073-203 07 09

Nyckelord: 25588 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-06-10 Finansdepartementet Bosse Ringholm talar om "Arvet efter Erlander"

TID OCH PLATS Plats: Erlandergården, Ransäter Tid: 13 juni kl. 14.00

På söndag, den 13 juni kl. 14.00, kommer finansminister Bosse Ringholm att tala om "Arvet efter Erlander" på Erlanderdagen.

KONTAKT Sebastian de Toro Eva Rosengren

Nyckelord: 25422 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-10 Finansdepartementet Egendomsskattekommittén Reform av arvs- och gåvoskatter Måndagen den 14 juni överlämnar Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06) sitt slutbetänkande Egendomsskatter - Reform av arvs- och gåvoskatter (SOU 2004:66) till finansminister Bosse Ringholm. Efter överlämnandet kommer betänkandet att finnas tillgängligt för journalister på kommitténs sekretariats adress kl. 11.00-13.00: Regeringsgatan 3032, B-huset, uppgång B, plan 1. Någon presskonferens där kommitténs slutsatser presenteras kommer inte att anordnas särskilt. Slutbetänkandet kommer däremot i vanlig ordning att kunna läsas i sin helhet på finansdepartementets hemsida

KONTAKT Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Nyckelord: 25345 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-03 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm: Reinfeldts röra riskerar ekonomin - Splittringen av de borgerliga partierna bekräftas genom den reservation om den ekonomiska politiken som de lagt idag. De borgerliga partiernas gemensamma reservation är en uppvisning i oenighet, säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar på torsdagen. - I vanlig ordning presenteras allmänna formuleringar om sänkta skatter. Däremot verkar moderaterna inte ha lyckats få med sig de övriga partierna på förslag hur hela kalaset ska betalas. Det handlar ju om dyrare a-kassa och kraftiga nedskärningar i sjukersättningen, som moderaterna själva har föreslagit. - De borgerliga partierna utgör inget seriöst regeringsalternativ när de inte ens kan vara eniga i opposition. På tio år verkar borgerligheten inte ha kommit någonstans på sin resa mot att återta regeringsmakten. Om de skulle lyckas skulle det återigen bli en dyr läxa för svensk ekonomi. Det visar den reservation de idag har presenterat, avslutar Bosse Ringholm.

KONTAKT Fredrik Fällman Planeringschef Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren

Nyckelord: 24865 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-03 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Helsingfors för att träffa finansminister Antti Kalliomäki På måndag den 7 juni reser finansminister Bosse Ringholm till Helsingfors för informella överläggningar med sin finske kollega, finansminister Antti Kalliomäki. De två ministrarna ska bl.a. diskutera det ekonomiska läget i respektive land, arbetslösheten, tillväxtfrågor, alkoholskatter, aktuella EU-frågor samt samarbetet EU-Ryssland. Efter mötet ca kl. 13.30 anordnas en presskonferens i statsrådets festvåning, Södra esplanaden 6. KONTAKT Eva Rosengren Åsa Jakobsson Pol.sakkunnig 070- 553 45 10 Peter Holmgren Ämnesråd 070-548 66 48

Nyckelord: 24858 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-03 Finansdepartementet Ingemar Hansson, P O Edin och Sven-Olof Lodin tar fram förslag om 3:12-reglerna Finansminister Bosse Ringholm har i dag förordnat generaldirektör Ingemar Hansson, chefsekonom P-O Edin och professor Sven-Olof Lodin att genomföra en fördjupad prövning av hur den fortsatta reformeringen av inkomstskatten för ägare till fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna, bör ske. Arbetet skall bedrivas med biträde av departementsråden Hases Per Sjöblom och Anders Kristoffersson. Arbetet påbörjades den 17 maj 2004 och skall redovisas senast vid utgången av oktober 2004.

KONTAKT Eva Rosengren Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99 Anders Kristoffersson Departementsråd 405 15 25

Nyckelord: 24838 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-03 Finansdepartementet Bosse Ringholm träffar Chiles finansminister för att underteckna skatteavtal På fredag den 4 juni, kl. 9.00 tar finansminister Bosse Ringholm emot Chiles finansminister Nicolás Eyzaguirre. De två finansministrarna kommer bl.a. att underteckna ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Chile. Media är välkomna att närvara vid ankomsten och efter mötet när undertecknandet kommer att ske. Den som önskar närvara bör anmäla sig hos vakten, Finansdepartementet, Drottninggatan 21 senast kl. 8.45. Presslegitimation erfordras.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 24787 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-06-03 Finansdepartementet Bosse Ringholm fortsätter EU-valkampanj i södra Stockholm 4 juni Fredag 4 juni Stockholm 13.00- 18.00 Journalister är välkomna att delta i följande program: 13.00 Möte på Jobbcentrum i Vårberg med efterföljande pressträff, Vårbergs centrum 15.15 Möte på servicehuset Fruängsgården, Gamla Södertäljevägen 5 17.00 Torgmöte på Skärholmstorget Kontaktperson: Karin Pettersson 070-244 20 30

KONTAKT Karin Pettersson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren

Nyckelord: 24783 EU Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-28 Finansdepartementet Bosse Ringholm inleder EU-valkampanj Onsdag, torsdag och fredag nästa vecka påbörjar finansminister Bosse Ringholm sin EU-valkampanj med ett antal besök och möten i Östergötland, Västmanland och Stockholm. Onsdag 2 juni Östergötland kl. 12.00-14.00 Arbetsplatsbesök på Billeruds pappersbruk i Skärblacka utanför Norrköping kl. 14.30-15.30 Gymnasiebesök på Bergska skolan Finspång, Ekmans väg 12 kl. 15.45-16.30 Arbetsplatsbesök Siemens, Finspång kl. 18.30-19.30 Deltar i öppet möte med Finspångs arbetarekommun på Folkets hus, Bergslagsv. 29 Kontaktpersoner: Kerstin Widén, ombudsman, 070-520 18 45 Sandro Wennberg, politiskt sakkunnig, 070-333 00 84 Media erbjuds följa med i programmet i den mån det är möjligt.

Torsdag 3 juni Västmanland kl. 14.00 Ankomst Västerås central kl. 14.15 Pressträff på Försäkringskassan kl. 14.30 Informationsmöte om EU-valet för personal på Försäkringskassan i Västerås kl. 16.30 Torgmöte i Heby Kontaktpersoner: Arent Persson, lokalt ansvarig: 070-232 72 04 Åsa Jakobsson, politiskt sakkunnig: 070-553 45 10

Fredag 4 juni Stockholm 13.00- 18.00 Detaljerat program kommer i början på nästa vecka Kontaktperson: Karin Pettersson 070-244 20 30

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 24281 Samhällsekonomi och statsbudget EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-28 Finansdepartementet Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (ROT-avdrag) Regeringen föreslår i en proposition som lämnas till riksdagen idag att skattereduktionen ska kunna ges för utgifter för byggnadsarbete såsom reparationer, underhåll, ombyggnader och tillbyggnader på bostadshus. Skattereduktionen kan sökas av fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätter. Skattereduktionen ges med 30 procent av arbetskostnaderna. För småhus kan skattereduktionen uppgå till högst 10 500 kronor och för en privatbostadsrätt till högst 5 000 kronor. För hyreshus kan skattereduktion uppgå till det högsta av 20 000 kronor eller tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för kalenderåret 2004. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 november 2004 och tillämpas retroaktivt på byggnadsarbeten under tiden den 15 april 2004 30 juni 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99 Brita Löfgren Lewin Departementssekreterare 08-405 26 94

Nyckelord: 24272 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-27 Finansdepartementet Vägtrafikskatteutredningen En reformerad vägtrafikbeskattning Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) överlämnar i dag slutbetänkandet Skatt på väg (SOU 2004:63) till finansminister Bosse Ringholm. Vägtrafikskatteutredningen har haft till uppgift att se över vägtrafikbeskattningen. Vid utformningen av förslaget har utredningen strävat efter att iaktta miljö- trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter. Som utgångspunkt för översynen har, enligt direktiven, ett fiskalt perspektiv gällt. Utredningens förslag kan sammanfattas i följande punkter: · På sikt bör skatten på bensin och dieselolja tas ut efter samma principer. Utredningen föreslår därför att beskattningen av dessa bränslen harmoniseras. I ett första steg föreslås att skatten på dieselolja skall höjas med 50 öre per liter. · Fordonsskatten för personbilar skall genomgå en varsam omläggning, genom att grunden för skatteuttaget skall vara fordonens utsläpp av koldioxid och inte såsom i dag deras vikt. - Nivån på dagens fordonsskatt för bensindrivna personbilar skall bilda utgångspunkt för omläggningen. - Nyare dieseldrivna personbilar får därigenom en sänkt fordonsskatt. - Som ett led i en koldioxiddifferentierad fordonsskatt för samtliga lätta fordon skall fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar höjas med 40 procent jämfört med i dag. Dessa fordon skall sedan, fr.o.m. modellår 2008, ingå i den gemensamma fordonsskatteskalan. · I syfte att öka miljöstyrningen för tunga fordon sänks fordonsskatten för de fordon som uppfyller senaste obligatoriska miljöklass. Utöver dessa materiella förslag lämnar utredningen också förslag till en modern och förenklad författningsreglering av vägtrafikbeskattningen, bland annat i form av en ny vägtrafikskattelag för fordonsskatt och saluvagnsskatt. Detta har gjorts inom ramen för den lagtekniska översyn som direktiven föreskriver. Ett genomförande av utredningens förslag innebär ökade nettointäkter för offentlig sektor för år 2006 om cirka 1,5 miljarder kronor. Den varaktiga nettoeffekten kan beräknas till cirka 1 miljard kronor. Från miljösynpunkt har utredningens förslag genomgående positiva effekter. Vissa indirekta effekter för trafiksäkerheten kan dessutom förväntas. Utredningens förslag bör kunna träda i kraft den 1 oktober 2005. Utöver de ovan redovisade konkreta förslagen och i enlighet med direktiven har utredningen analyserat för- och nackdelar med att införa en kilometerskatt för tunga lastfordon i Sverige. Utredningen har därvid funnit att övervägande skäl talar för att det är lämpligt att införa en sådan skatt. I betänkandet lämnar utredningen därför förslag på hur grunddragen av en kilometerskatt kan utformas, varav några huvudpunkter anges nedan. · Kilometerskatten bör i princip omfatta alla lastbilar med en totalvikt över 3,5 ton. · Kilometerskatten skall tas ut på hela det allmänna vägnätet. Enskilda vägar t.ex. skogsbilvägar undantas. · Tekniken skall utformas på ett flexibelt sätt. · Systemet kan träda i kraft tidigast den 1 januari 2008. Införandet av en kilometerskatt bedöms medföra en effektivare transportpolitik med hänsyn tagen till såväl vägtransporternas kostnadsansvar som behovet av en konkurrensneutral vägtrafikbeskattning.

KONTAKT Valter Nilsson Särskild utredare Henrik Hammar Sekreterare 031-773 52 51 Johan Sanner Sekreterare 031-701 53 67 0709-60 11 80

Nyckelord: 24150 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-26 Finansdepartementet Utbetalningar från pensionsförsäkringar får i framtiden inte sänkas Finansdepartementet föreslår i en promemoria att ålders- och efterlevandepension från pensionsförsäkringar inte får sänkas under de första fem åren, även om det enbart avser sänkt återbäring eller annan andel i överskott. Ett undantag föreslås för sänkningar av pensionen som beror på värdeutvecklingen av s.k. villkorad återbäring. En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller villkoren i 58 kap. inkomstskattelagen. Ett villkor är att ålders- och efterlevandepensionen under de första fem åren ska betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp. För traditionella livförsäkringar har detta villkor kommit att tillämpas så att det enbart gäller det i försäkringsavtalet garanterade beloppet. En sänkning av pensionen som beror på lägre återbäring eller motsvarande andelar av överskott har alltså inte ansetts strida mot inkomstskattelagens villkor för pensionsförsäkringar. Om villkoret bara skulle gälla garanterade belopp öppnar det enligt promemorian för livförsäkringsprodukter som inte behöver ha ett egentligt pensionssyfte. I syfte att förhindra ett kringgående av pensionssyftet föreslås ett klargörande i promemorian om att påbörjade utbetalningar inte får sänkas under de första fem åren, oavsett som sänkningen avser garanterade belopp eller återbäring eller annan andel i överskott. De nya bestämmelserna föreslås gälla från den 1 januari 2005 och tillämpas på försäkringsavtal som ingås efter ikraftträdandet samt på äldre försäkringsavtal där utbetalningar påbörjas från och med den 1 januari 2007.

KONTAKT Eva Rosengren Peter Ljungqvist Kammarrättsassessor 08-405 14 79

Nyckelord: 23994 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-26 Finansdepartementet Utredning tillsätts med uppdrag att se över spelpolitiken Regeringen har utsett f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke till särskild utredare med uppdrag att se över lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet. Syftet med utredningen är att stärka det svenska regelsystemet på spelområdet för att på så sätt kunna upprätthålla regeringens mål att skapa en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former, säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar. Utredaren ska undersöka vilka åtgärder som bör vidtas för att stärka regleringen på spelområdet mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Målet är att stärka de spelpolitiska målen och de inhemska spelbolagens konkurrenskraft. Utredaren ska lämna nödvändiga förslag för att anpassa regleringen till den marknadsmässiga och tekniska utvecklingen samt till utvecklingen av EG-rätten. Utredaren ska ta hänsyn till hur förslagen inverkar på folkhälsan samt vilka sociala skyddshänsyn som regeringen behöver ta. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2005.

KONTAKT Sebastian de Toro Eva Rosengren Désirée Veschetti Holmgren Dep. sekr. 08-543 5 61 34

Nyckelord: 23980 Kultur, medier och fritid Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-25 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm: Kommunerna behöver stabilare förutsättningar för att planera sin ekonomi Finansminister Bosse Ringholm talade på tisdagen om det ekonomiska läget på Tylösandsdagarna, anordnade av Kommunförbundet Kronoberg. En av punkterna i anförandet handlade om arbetslösheten. -Avgörande för kommunernas utveckling är tillväxten i ekonomin och utvecklingen på arbetsmarknaden. Sverige har högre tillväxt och lägre arbetslöshet än EU-genomsnittet. Men arbetslösheten är ändå för hög i Sverige. Trots att konjunkturen börjat vända uppåt dröjer det enligt regeringens bedömning till slutet av året innan arbetsmarknaden vänder uppåt. För att hålla tillbaka arbetslösheten och öka sysselsättningen har regeringen därför presenterat ett jobbpaket på tio miljarder kronor, sade Bosse Ringholm. I en kommentar efter anförandet säger finansminister Bosse Ringholm: - Det finns de som säger att regeringen inte gör tillräckligt, att de tio miljarderna borde ha varit fler. Det är märkligt när sådan kritik kommer från borgerliga parter som istället vill minska insatserna för att hålla tillbaka arbetslösheten. Att släppa iväg arbetslösheten så som de borgerliga förslår är skadligt för ekonomin i sin helhet och drabbar kommunernas möjligheter att upprätthålla välfärden. - De borgerliga partierna förslår istället nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken. Exempelvis vill moderaterna slopa aktivitetsgarantin. Det skulle innebära att 35 000 långtidsarbetslösa skulle få sämre chanser att återgå i arbete. Det är orättvist och helt oacceptabelt. - Sambandet mellan arbete och välfärd är tydligt därför är kampen för jobben och mot arbetslösheten socialdemokratins viktigaste uppgift - i kommuner, i Sverige och inom EU. Regeringen kommer att fortsätta driva på reformarbetet inom EU så att de gemensamma och ambitiösa mål som satts upp om högre sysselsättning inom EU till år 2010 kan nås. Det arbetet skulle försvåras om högern och de borgerliga fortsätter dominera Europaparlamentet, avslutar Bosse Ringholm. KONTAKT Fredrik Fällman Planeringschef Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren

Nyckelord: 23897 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-24 Finansdepartementet Bosse Ringholm talar om det ekonomiska läget på Tylösandsveckan 2004

TID OCH PLATS Hotell Tylösand tisdag 25 maj kl. 10.15

I morgon, tisdagen den 25 maj, deltar finansminister Bosse Ringholm i Tylösandsveckan, Framtidens kommun, som anordnas av kommunförbundet Kronoberg på hotell Tylösand. Bosse Ringholm håller ett anförande under rubriken "det ekonomiska läget" mellan kl. 10.15 och 11.45.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 23839 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-19 Finansdepartementet Bosse Ringholm kommenterar IMF:s syn på den svenska ekonomin Internationella valutafonden (IMF) avslutade på onsdagen sin årliga granskning av den svenska ekonomin inom ramen för sin s.k. artikel IV konsultation. Bosse Ringholm ger följande kommentarer med anledning av de slutsatser som offentliggjorts: -Jag noterar med tillfredsställelse att IMF-delegationen uppmärksammat de svenska framgångarna med att hantera den globala lågkonjunkturen. Dessutom får vårt system med utgiftstak beröm. -Jag delar också i huvudsak IMF-delegationens syn på den svenska ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. -Medan Sverige i många sammanhang framhålls som ett land med goda långsiktiga tillväxtförutsättningar, tycks IMF emellertid ha synpunkter på den svenska modellen med en väl utbyggd och huvudsakligen skattefinansierad välfärdspolitik. Jag delar inte dessa synpunkter. -Inte minst i EU-sammanhang lyfts Sverige ofta fram som ett föredöme bl.a. när det gäller offentliga finanser och i den s.k. Lissabon-processen. -Jag delar uppfattningen att den svenska ekonomin står inför stora utmaningar. Det gäller inte minst sysselsättningspolitiken. För att klara en ambitiös offentlig välfärd, måste vi lyckas i våra ambitioner att få fler personer i arbete. Vi ser kontinuerligt över och förbättrar våra välfärdssystem, så att de stöder arbetslinjen.

KONTAKT Eva Rosengren

Nyckelord: 23669 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-19 Finansdepartementet Ändringar i stämpelskattelagen innebär att skatt tas ut när en ansökan om företagsinteckning beviljas Regeringen har idag överlämnat remissen om stämpelskatt till Lagrådet Lagen om företagsinteckning trädde i kraft den 1 januari 2004 (2 003:528). Stämpelskattelagen borde därför ha ändrats vid årsskiftet 2003/2004. Så skedde emellertid inte vilket fått till följd att stämpelskatt på företagsinteckningar inte kunnat tas ut mellan den 1 januari och 5 mars 2004. Ändringen i lagen innebär att en ny företagsinteckning ersätter det tidigare företagshypoteket. Till skillnad mot företagshypoteket beviljas inte den nya företagsinteckningen i sökandens näringsverksamhet utan i all sökandens egendom. Den som ansöker om företagsinteckning behöver inte heller vara näringsidkare.

KONTAKT Eva Rosengren Cecilia Silferhjelm Kam.rättsass. 08-405 29 55

Nyckelord: 23657 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-05-18 Finansdepartementet Översyn av Tullverkets befogenheter vid Sveriges gränser mot EU-länder Riksdagsledamoten Marita Aronson har utsetts till särskild utredare för att se över den s.k. inregränslagen, om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom EU och tillämpningen av lagen. Inregränslagen är ett viktigt verktyg för Tullverket i kampen mot den organiserade brottsligheten. I uppdraget ingår att undersöka om det finns behov av att ytterligare anpassa lagen till de EG-rättsliga principerna och att se över samspelet mellan inregränslagen och de olika bestämmelser som finns om införselrestriktioner. Utredaren ska även beakta utvidgningen av EU och andra förändringar i omvärlden som kan påverka kontrollverksamheten och överväga hur Tullverket på ett effektivt sätt ska kunna delta i bekämpandet av smuggling av sådana varor som omfattas av inregränslagen. Utredaren ska lämna de förslag till lagändringar som anses lämpliga. Marita Aronson är fil dr och riksdagsledamot (fp) från Västra Götalands län. Hon är bl. a. suppleant i finansutskottet, socialutskottet och utbildningsutskottet. Uppdraget ska avslutas senast den 1 oktober 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Lena Gustafson ämnesråd 08-405 15 92

Nyckelord: 23501 EU Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-12 Finansdepartementet Skattefriheten slopas för lokalanställda vid utländska ambassader Regeringen föreslår i en proposition som lämnas till riksdagen i dag att skattefriheten för lokalanställda vid utländska ambassader i Sverige slopas. Ändringen till beskattade löner lär medföra att dessa justeras upp till kollektivavtalsnivå. Med lokalanställda avses de personer som arbetar på ambassader utan att vara utsända ambassadmedlemmar. Den nuvarande skattefriheten har inneburit att deras lönenivå är låg, ungefär motsvarande en svensk lön efter skatt. Detta innebär i sin tur att de lokalanställdas socialförsäkringsförmåner, t.ex. pension och sjukpenning blir dåliga. De lokalanställdas nuvarande skattefrihet kan därför leda till oacceptabla konsekvenser när det gäller den sociala tryggheten. För att ge de inblandade möjlighet att anpassa sig till den nya situationen bör ändringen träda i kraft den 1 januari 2007.

KONTAKT Eva Rosengren Rolf Bohlin Kansliråd 08-405 17 22

Nyckelord: 23035 Samhällsekonomi och statsbudget Arbete och jämställdhet Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-11 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm: Höj alkoholskatterna inom EU! -Alkoholskatterna i Europa behöver höjas. På allt fler håll i EU-länderna förs diskussioner om de negativa effekterna av den ökande alkoholkonsumtionen. Särskilt bland ungdomar är situationen oroväckande, säger finansminister Bosse Ringholm efter mötet med EU:s finansministrar i dag. Vid dagens finansministermöte begärde Bosse Ringholm att EU-kommissionen presenterar en särskild alkoholskatterapport. Sverige kräver att minimiskatten på vin höjs. -Att ha en skattesats på noll procent på vin skadar folkhälsan. Jag har ställt krav på att EU-kommissionen presenterar en rapport där en höjning av minimiskatten på vin föreslås, säger Ringholm. Vid mötet med EU:s finansministrar diskuterades också de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, länders uppfyllande av stabilitets- och tillväxtpakten, direktivet om skatt på sparande och EU-budgeten. -Situationen i de offentliga finanserna i Europa har försämrats. Det är ett bekymmer att så många länder har problem med sina offentliga finanser. I dagsläget är det ungefär hälften av EU:s gamla medlemsländer, vilka representerar två tredjedelar av befolkningen i det utvidgade EU, som har problem med att uppfylla stabilitetspaktens gräns på att underskotten inte får överstiga tre procent av BNP. Det är allt annat än acceptabelt, avslutar Bosse Ringholm.

KONTAKT Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Eva Rosengren

Nyckelord: 22983 Samhällsekonomi och statsbudget EU Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-05-10 Finansdepartementet Översyn av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning Riksdagsledamoten har utsetts till särskild utredare för att göra en översyn av reglerna om avdrag vid beskattningen för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Utredaren skall undersöka vilka effekter för arbetskraftens rörlighet och den regionala utvecklingen som kan uppnås genom en förändring av avdragsrätten. I uppdraget ingår också att utreda vilka konsekvenser en förändring av avdragsrätten kan få för olika familjesituationer och risken för skattefusk. Utifrån resultatet av undersökningen och grundläggande principer för inkomstbeskattningen skall utredaren lämna förslag till förändringar i avdragsmöjligheterna som bedöms leda till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, som kan förstärka regional utveckling och som inte ökar riskerna för fusk. Utredaren får även ta upp andra frågeställningar som har med avdragsrätten att göra. Sonia Karlsson är riksdagsledamot (s) från Östergötlands län och bl a ledamot i finansutskottet och EU-nämnden. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2005.

KONTAKT Eva Rosengren Peter Ljungqvist Kammarrättsassessor 08-405 14 79

Nyckelord: 22776 Samhällsekonomi och statsbudget Arbete och jämställdhet Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-04 Finansdepartementet Sjuka, arbetslösa och ensamstående får betala när borgarna ska få budgeten att gå ihop, säger finansminister Bosse Ringholm. Bosse Ringholm är mycket kritisk till de borgerliga partiernas budgetmotioner som presenterades igår. Oppositionens förslag spretar. Men en gemensam nämnare finns. Det är de sjuka och arbetslösa som i varierande utsträckning får finansiera skattesänkningar, säger Bosse Ringholm. Bosse Ringholm menar också att de flesta borgerliga partierna inte verkar ha tagit intryck av RUT-granskningarna när de lade fram sina budgetmotioner igår. Även om moderaterna blivit lite tydligare med hur deras nedskärningar drabbar sjuka och arbetslösa återstår dock mycket innan de får sin budget att gå ihop. Först när vi sett deras konkreta förslag i detalj vet vi om de verkligen har lärt sig sin läxa sedan de blev underkända av riksdagens utredningstjänst. Den budgetmotion de presenterade är alltför oprecis och översiktlig för att duga som examensarbete. Tävlingen om vilket parti som kan sänka skatterna mest verkar också fortgå. Just nu slåss moderaterna och kristdemokraterna om vem som kan sänka skatten mest. Överbud inom skattepolitiken visar att de borgerliga partierna inte har kraft att samla sig till ett gemensamt och seriöst alternativ till regeringens ekonomiska politik. Bosse Ringholm kommer att finnas tillgänglig för kommentarer före riksdagsgruppens möte idag kl. 16.15

KONTAKT Fredrik Fällman Planeringschef Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Åsa Jakobsson Vik. pressekreterare 070-553 45 10

Nyckelord: 22377 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-05-03 Finansdepartementet M-budget lägger hela bördan på sjuka och arbetslösa Oppositionen pressenterade idag sina budgetmotioner. Finansminister Bosse Ringholm ger följande kommentarer till moderaternas motion: Moderaternas budgetalternativ tydliggör alternativen i svensk politik. I årtionden har notan för de moderata skattesänkningarna dolts bakom dynamiska effekter. Nu börjar moderaterna visa korten, ett efter ett. Det visar sig att moderaternas budget lägger hela bördan på de sjuka och arbetslösa. De sjuka och arbetslösa skulle tidigare få sänkt ersättning till 75 procent, nu säger moderaterna att den ska sänkas till 65 procent. Två karensdagar ska införas i sjukförsäkringen, det ska bli dyrare att gå till läkare och avgiften till a-kassan ska höjas. Därmed har vi idag fått veta vad vi misstänkt länge: det är de sjuka och arbetslösa som får betala hela notan när förmögna och högavlönade ska slippa statsskatt, när beskattningen på aktier ska lindras och förmögenhetsskatten slopas. Även om moderaterna blivit tydligare med hur deras nedskärningar drabbar sjuka och arbetslösa återstår dock mycket innan de får sin budget att gå ihop. Först när vi sett deras konkreta förslag i detalj vet vi om de verkligen har lärt sig sin läxa sedan de blev underkända av riksdagens utredningstjänst. Den budgetmotion de presenterade idag är alltför oprecis och översiktlig för att duga som examensarbete, avslutar Bosse Ringholm.

KONTAKT Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Fredrik Fällman Planeringschef Drottninggatan 21 103 33 Stockholm

Nyckelord: 22315 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-28 Finansdepartementet Proposition om trängselskatter öppnar för försök i Stockholm Regeringen överlämnade på onsdagen propositionen om trängselskatt, eller s.k. miljöavgift, till riksdagen. Därmed kan arbetet fortsätta med det försök med miljöavgifter som planeras i Stockholm nästa år. Lagförslagen gäller dock generellt över hela landet. Förslagen i propositionen är ett resultat av förhandlingar mellan regeringen och Stockholms stad samt de tre samverkande partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringen har sedan tidigare utlovat att stödja ett försök med trängselavgifter i Stockholms stad, bl.a. avseende utarbetande av nödvändig lagstiftning. Arbetet har stundom varit komplicerat, men jag kan konstatera att regeringen med denna proposition nu fullföljer det tidigare åtagandet, säger finansminister Bosse Ringholm. Målet är minskad trafik på de mest belastade vägarna, ökad medelhastighet och minskade utsläpp av hälsofarliga föroreningar och koldioxid, säger Bosse Ringholm vidare. Stockholmarna ska få uppleva att trafiken flyter bättre samtidigt som det blir mer resurser att satsa på kollektivtrafik. Miljöavgifterna innebär att fordon som passerar in till Stockholms innerstad under vardagsmorgnar och kvällar ska betala en viss avgift för detta. Undantagna är taxibilar, färdtjänst, utryckningsfordon och bussar. Undantagna är också innehavare av handikapptillstånd och s.k. miljöbilar, d.v.s. bilar som omfattas av bestämmelserna om nedsättning av förmånsvärde i skattelagstiftningen. Propositionen innehåller inte något förslag till avdragsrätt eftersom det skulle minska de miljö- och framkomlighetsfrämjande åtgärder, som förslaget syftar till. Försöket kan inledas den 12 juni 2005 och pågå till och med den 31 juli 2006. Portaler som registrerar alla fordon som passerar in kommer att sättas upp i en ring runt innerstaden. Essingeleden är dock undantagen. Det kommer att kosta 10, 15 eller 20 kronor varje gång bilen passerar en portal eller betalstation. Beloppet varierar mellan olika tidpunkter för att största effekt ska nås. Det högsta beloppet, 20 kronor, kommer att tas ut mellan kl. 7.30-8.30 och kl. 16.00-17.30. På kvällarna efter kl. 18.30 samt nätter och morgnar före kl. 6.30 kommer det att vara gratis att passera betalstationerna, liksom under lördagar, söndagar och övriga helgdagar. Staten bekostar den extra satsningen på kollektivtrafik som är en viktig del av försöket, samt eventuellt ökade kostnader inom myndigheter som blir berörda. Den extra kollektivsatsningen ska pågå till och med den 31 december 2006. Ytterligare satsningar på kollektivtrafiken kan ske genom att den del av intäkterna som överstiger första årets avskrivningskostnader för statens investeringar för försöket ska betalas till länet. Det blir väljarna i Stockholms kommun som får avgöra systemets framtid i samband med den folkomröstning som ska hållas hösten 2006 i samband med det ordinarie valet, avslutar Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Fredrik Fällman Planeringschef 070-581 10 89

Gabriella Loman Kansliråd 08-405 15 41

Nyckelord: 21663 Samhällsekonomi och statsbudget Miljö, energi och bostäder Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-27 Finansdepartementet Ny PM om stämpelskatt i inskrivningsärenden Finansdepartementet har skickat ut en promemoria på remiss, med ett antal förslag som påverkar hur handläggningen och uppbörden av stämpelskatt i inskrivningsärenden ska gå till. Förslagen syftar till att effektivisera hanteringen av stämpelskatt, vilket skulle leda till lägre kostnader för staten. Förslagen innebär också att inskrivningsmyndigheten ska kunna ompröva vissa skattebeslut. Idag handläggs lagfartsärenden och inteckningar i fastigheter av sju inskrivningsmyndigheter, som är placerade vid olika tingsrätter. Lantmäteriverket ansvarar för uppbörd av stämpelskatt i samtliga fall. När det gäller företagsinteckning, inteckning i skepp och inteckning i luftfartyg är det Patent- och registreringsverket, Sjöfartsverket och Stockholms tingsrätt som är inskrivnings- och uppbördsmyndighet. Fr.o.m. den 1 april 2005 övertar Luftfartsverket inskrivningsärenden som gäller inteckning av luftfartyg.

KONTAKT Eva Rosengren Cecilia Silfverhjelm Kammarrättsass. 08-405 29 55

Nyckelord: 20228 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-27 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm talar i Tylösand och Göteborg På onsdag, den 28 april kl. 11.00, håller finansminister Bosse Ringholm ett anförande för Sydsvenska Handelskammaren under rubriken svensk ekonomi och synen på företagande på Hotel Tylösand. Pressträff 1: En pressträff anordnas kl. 10.30 på Hotel Tylösand På eftermiddagen samma dag, den 28 april ca kl. 16.30, talar Bosse Ringholm på Lindahldagen på Göteborgs stadsmuseum under rubriken Ekonomiska läget och framtida utmaningar. Pressträff 2: En pressträff anordnas kl. 16.00 i foajén, Göteborgs stadsmuseum.

KONTAKT Eva Rosengren Sebastian de Toro Pol.sakkunnig 070- 243 64 65

Nyckelord: 20153 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-20 Näringsdepartementet Finansdepartementet EU-kommissionen rekommenderar Sverige att få in fler personer på arbetsmarknaden. EU-kommissionen har gett sitt förslag på rekommendationer till medlemsländerna på sysselsättningsområdet för 2004. Alla länder har förbundit sig att följa rekommendationerna och redovisa vad som har åstadkommits i en nationell handlingsplan. I de svenska rekommendationerna framhåller kommissionen att Sverige redan når EU:s alla sysselsättningsmål till 2010. Det gäller också målen för kvinnor och äldre. Enligt EU:s mål ska sysselsättningsgraden, mätt med EU:s mått, vara 70 procent totalt år 2010 (Sverige har idag 73,6 procent), för kvinnor 60 procent (Sverige har 72,2 procent) och för äldre, 55-64 år, 50 procent (Sverige har 68 procent). Sverige bör nu främst anstränga sig för att motverka brist på arbetskraft med tanke på den åldrande befolkningen. Alla tänkbara källor till arbetskraft bör tas tillvara; invandrare, ungdomar och långtidssjukskrivna. Sverige uppmanas också av kommissionen att förbättra drivkrafterna till arbete, och att underlätta utvecklingen av små- och medelstora företag samt att minska tidiga avhopp från skolan. -Att få in fler människor på arbetsmarknaden är en av Sveriges, och även EU:s, största utmaningar för att klara den allt större andelen äldre i befolkningen. Att minska sjukskrivningarna och förbättra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden är frågor som regeringen prioriterar mycket högt, säger arbetslivsminister Hans Karlsson i en kommentar. -Om EU skall kunna nå målen till 2010 är det viktigt att alla länder genomför vad de åtagit sig för att öka sysselsättningen. För närvarande släpar många länder efter ordentligt med reformarbetet. Om bara den politiska viljan finns är det fullt möjligt för EU att nå de ambitiösa målen som har satts upp. Att få fler i arbete och på så sätt öka tillväxten står högst på regeringens dagordning. I slutändan är detta en förutsättning för att utveckla välfärden i Sverige, säger finansminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Åsa Gunnarsson Pressekreterare Näringsdepartementet 08-405 22 64 Kristin Magnusson Departementssekreterare Finansdepartementet 08-405 55 15 Sofia Grundström Departementssekreterare Näringsdepartementet 08-405 21 87

Nyckelord: 18330 Arbete och jämställdhet EU Hans Karlsson

PRESSMEDDELANDE 2004-04-16 Finansdepartementet Årsredovisningen för staten 2003 överlämnad idag Regeringen har idag överlämnat Årsredovisning för staten 2003 till riksdagen. Skrivelsens syfte är att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning har utvecklats under det gångna året. Årsredovisningen omfattar statens konsoliderade resultat- och balansräkningar och statsbudgetens slutliga utfall. En uppföljning görs av några viktiga mål som stödjer den ekonomiska politiken och som även har stor betydelse för utvecklingen av statens ekonomi. Därutöver redovisas bl.a. samlade tillgångar och skulder för verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över (statliga bolag, AP-fonderna m.m.) och statens garantiåtaganden. Den sammanvägda bild som årsredovisningen för staten 2003 visar är att den offentliga sektorns ekonomiska ställning är stabil trots den försämrade konjunkturen. De offentliga finanserna uppvisar ett överskott på 0,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och statens utgifter understeg det av riksdagen fastställda utgiftstaket med 2,9 miljarder kronor. Statsbudgetens utfall uppvisar ett saldo på 46,3 miljarder kronor. Statens balansräkning visar att nettoförmögenheten (motsvarande eget kapital) har försämrats något, vilket främst beror på att statens resultaträkning uppvisar ett underskott på 19 miljarder kronor. Statsskulden har ökat och uppgick vid årets slut till 1 186 miljarder kronor, vilket motsvarar 48,6 procent av BNP. Under 2003 satsades särskilt på några politikområden som sammanlagt fick 20 miljarder kronor mer än 2002. T. ex. ökade resurserna till infrastrukturinvesteringar, vård och höjda nivåer i a-kassan. På skatteområdet genomfördes reformer för 3 miljarder kronor, främst genom grön skatteväxling som höjer skatten på aktiviteter som skadar miljön och sänker skatten på arbete. Samtidigt genomfördes besparingar på 7,5 miljarder kronor, bland annat inom försvaret.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Anne Dahl Kansliråd 08-405 16 54 Peter Andersson Ämnesråd 08-405 61 08

Nyckelord: 16945 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-16 Finansdepartementet Europabolag likställs med aktiebolag i skattehänseende Regeringen överlämnade på fredagen en proposition till riksdagen med förslag om hur den nya associationsformen europabolag ska behandlas vid inkomstbeskattningen. Med hänsyn till bolagens karaktär föreslås att europabolag likställs med aktiebolag. Det innebär att inkomstskattelagens (1999:1229) bestämmelser gällande aktiebolag också ska tillämpas på europabolag. Dessutom lämnas motsvarande förslag beträffande kupongskatt samt arvs- och gåvoskatt. Bestämmelserna i dessa lagar om aktier blir tillämpliga även på andelar i europabolag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 8 oktober 2004. KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Per Classon Kammarrättsassessor 08- 405 16 88 Anita Saldén Enérus Departementsråd 08-405 17 10

Nyckelord: 16942 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-15 Finansdepartementet Vårpropositionen 2004: Fördelningspolitisk redogörelse Inkomst- och lönefördelningen Hushållens ekonomiska standard ökade med drygt 12 procent mellan 1991 och 2002 och bedöms öka med ytterligare drygt 2 procent fram till 2004. Mellan 1991-2002 har utvecklingen av ekonomisk standard varit mest gynnsam för ålderspensionärer (mellan 15 och 21 procent). Bland ungdomar i åldern 1824 år ökade däremot den ekonomiska standarden mycket svagt, vilket bland annat förklaras av att en allt större andel studerar allt längre. Lönespridningen bromsas upp, efter att ha ökat kontinuerligt de senaste elva åren. Utvecklingen bland de med de högsta månadslönerna har mattats av. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. En stor del av löneskillnaderna förklaras av ålder, utbildning, arbetstid och vilken sektor män respektive kvinnor arbetar i. En standardvägning, där hänsyn tas till dessa faktorer, visar att kvinnors lön i genomsnitt uppgår till 92 procent av mäns lön. Trenden mot ökad inkomstspridning , som noterades under andra delen av 1990-talet, har bromsats och inkomstspridningen minskar efter år 2000. Andelen hushåll med svag ekonomi är 4,5 procent, vilket innebär en svag ökning jämfört med tidigare år. Sett i ett internationellt perspektiv är detta en låg nivå. Inkomstfördelningen i ett regionalt perspektiv De offentliga skatte- och transfereringssystemen medför i praktiken en utjämning av regionala skillnader i hushållens ekonomiska standard. Som en följd av att bl.a. sysselsättningsgrad och arbetstid varierar starkt mellan olika delar av landet, är de regionala skillnaderna mellan invånarnas marknadsinkomst (löne- och kapitalinkomster) stor. När hänsyn tas till skatter och transfereringar framträder en annan bild en bild av en mycket jämn regional fördelning av hushållens ekonomiska standard. Hushållens genomsnittsinkomst ligger då i de flesta kommuner och regioner på ungefär samma nivå och ingen avviker genom påtagligt lägre nivå än andra. Däremot uppvisar ett fåtal kommuner, i synnerhet runt storstadsområden, något högre inkomster. Om även värdet av offentlig konsumtion beaktas, sker en ytterligare utjämning mellan regioner. Analysen visar tydligt hur skillnader i marknadsinkomst utjämnas kraftfullt, när offentliga system i form av transfereringar, skatter och offentlig konsumtion tas med. I de flesta, 199 av landets 289 kommuner år 2002, fick invånarna tillbaka mer transfereringar och offentliga subventioner än de betalade i skatt, arbetsgivar- och egenavgifter.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Bettina Kashefi Departementsråd 08-405 3348 070-248 2323 Eva Löfbom Kansliråd 08-405 14 44 Lars Erik Lindholm Kansliråd 08-405 1434 Thomas Petterson Kansliråd 08-405 1082

Nyckelord: 16926 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-15 Finansdepartementet Vårpropositionen 2004: Kampen mot arbetslösheten en huvuduppgift för regeringen De senaste årens internationella ekonomiska nedgång är bruten. Under andra halvåret 2003 stärktes den internationella konjunkturen. Även aktiviteten i svensk ekonomi tilltog under hösten 2003. Tillväxten beräknas uppgå till 2,5 procent i år och till 2,6 procent 2005. Lågkonjunkturen har lämnat spår på svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är högre än vad regeringen kan acceptera. Konjunkturuppgången får inget omedelbart genomslag på arbetsmarknaden. De statliga utgifterna hålls liksom tidigare år inom de beslutade utgiftstaken. Utgiftstak för 2007 kommer att föreslås i budgetpropositionen för 2005. Budgeteringsmarginalen för 2004 är 0,1 miljard kronor. För 2005 respektive 2006 beräknas budgeteringsmarginalen till ca 2 respektive 24 miljarder kronor. Överskottet i de offentliga finanserna beräknas för 2004 bli 0,3 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Det är något lägre än det mål som sattes för 2004, vilket främst beror på en sämre utveckling av sysselsättningen. Målet på 2 procents överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger dock fast. Tillväxt och full sysselsättning Målet för den ekonomiska politiken är hög tillväxt och full sysselsättning. Arbetslinjen är en överordnad princip för tillväxtpolitiken. Den öppna arbetslösheten stiger till 5,5 procent i år och sjunker till 5,3 procent nästa år. Den öppna arbetslösheten ska pressas tillbaka mot 4 procent. Regeringen och riksdag har satt upp som mål att den reguljära sysselsättningen år 2004 ska vara 80 procent för de mellan 20 och 64 år. Detta mål uppnås inte 2004, framför allt beroende på den svaga konjunkturen men också beroende på utbildningssatsningar som minskat andelen sysselsatta mellan 20 och 24 år. Socialbidragsmålet kompletterar sysselsättningsmålet. Utvecklingen av socialbidragen har varit gynnsam sedan 1999 trots en svag konjunktur. Mellan 1999 och 2002 har socialbidragen minskat med 25 procent. Minskningen fortsatte under 2003, bland annat beroende på en positiv sysselsättningsutveckling för invandrade. Sysselsättning- och socialbidragsmålet ligger fast. Fler jobb och lägre arbetslöshet Kampen mot arbetslösheten är en huvuduppgift för regeringen. Regeringen aviserar nu ett paket på ca 10 miljarder kronor för att hålla tillbaka arbetslösheten och öka sysselsättningen. Där ingår: · De arbetsmarknadspolitiska programmen utökas med 15 000 platser i år. · 5 000 av ovanstående platser ska riktas till kommuner och landsting. · Dessutom görs en tillfällig satsning på att vidareutbilda personal inom vård, skola och omsorg i kommuner och landsting. Under 2004 och 2005 ska sammanlagt 6 000 personer få möjlighet att arbeta deltid och studera deltid inom komvux eller högskola. Kommunerna ska vid fördelningen av utbildningsplatserna särskilt prioritera dem som har en ofrivillig deltidsanställning. · Volymen i de arbetsmarknadspolitiska programmen höjs även 2005. Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2005, med en bedömning av hur stor höjningen ska vara. · Ett ROT-avdrag införs mellan den 15 april 2004 och 30 juni, 2005. Systemet ska i allt väsentligt utformas enligt de regler som gällde mellan 1996 och 1999. Kostnaden beräknas till 2,4 miljarder kronor. · Ramen för det särskilda anställningsstödet inom aktivitetsgarantin utökas. Arbetsgivarnas ersättning höjs från 750 kronor/dag till 1000 kronor/dag. Det innebär att ytterligare 3 000 långtidsarbetslösa kan få en plats. · En utredning tillsätts om möjligheterna att stärka rätten till heltidsanställning. Uppdrag till AMS · Arbetsmarknadspolitiken inriktas på huvuduppgifterna platsförmedling och vägledning samt insatser för att motverka arbetskraftsbrist och åtgärder för personer som står längst bort från arbetsmarknaden. · Ungdomarnas situation behöver särskilt uppmärksammas. Ett av arbetsmarknadsverkets mål är att under innevarande år halvera långtidsarbetslösheten bland ungdomar. · Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring ska tydliggöras. AMS får i uppdrag att ta fram åtgärder för att korta arbetslöshetstiderna samt att öka enhetligheten i tillämpningen av reglerna mellan olika länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingskontor genom systematiska jämförelser. Regeringen avser att under 2004 noggrant följa utvecklingen på arbetsmarknaden och löpande bedöma om det behövs ytterligare åtgärder för att pressa ned den öppna arbetslösheten. Miljöåtgärder · En särskild skattestimulans införs för källsortering i flerfamiljshus. Skattebortfallet uppskattas till 0,4 miljarder kronor. Förslaget kan träda i kraft 1 januari 2005 och gälla t.o.m. 30 juni 2006. · Regeringen avser att återkomma med ett förslag om särskild skattestimulans för miljöinvesteringar i offentliga lokaler. Det innebär att ett skatteavdrag införs med 30 procent av de totala kostnaderna för vissa energibesparande åtgärder och konvertering till förnyelsebar energi som vidtas i fastigheter som ägs av det offentliga. Ett förhöjt skatteavdrag på 70 procent införs för installation av solceller. Det totala skattebortfallet beräknas uppgå till 2 miljarder kronor, varav högst 100 miljoner kronor går till det förhöjda avdraget för installationen av solceller. Förslaget träder i kraft den 1 januari 2005 och gäller t.o.m. 30 juni 2006. · Klimatinvesteringsprogrammet utökas med 50 miljoner kronor 2005 och 150 miljoner kronor 2006. · Anslagen till biologisk mångfald höjs med 300 miljoner kronor 2005 och 500 miljoner kronor 2006. Satsning på kommunerna Kommunsektorns inkomster behöver ökas för att möjliggöra nödvändiga satsningar. Regeringen föreslår en kraftfull satsning på kommunerna under resten av mandatperioden: · Det tillfälliga sysselsättningsstödet som betalats ut till kommunerna sedan 2002, samt intäkterna från den s.k. 200-kronan i den statliga inkomstskatten, ersätts från 2005 av höjda statsbidrag på 4,7 miljarder kronor. · Ett generellt sysselsättningsstöd på 1,5 miljarder kronor föreslås för nästa år. Dessutom tillförs kommunerna 4 miljarder kronor från och med 2005. De resurserna ska fördelas enligt följande: Nya resurser till kommunerna · Ett riktat statsbidrag ska göra det möjligt att anställa 6 000 fler lärare i förskolan. Bidraget utgår med 1 miljard kronor år 2005 och med 2 miljarder kronor 2006 och 2007. Därefter kommer dessa pengar att inordnas i det generella statsbidragssystemet. Målet med personalförstärkningen är att förbättra kvaliteten i förskolan och minska barngruppernas storlek. · 1,3 miljarder tillförs det kommunala utjämningssystemet från och med 2005. · Fördelningen av återstående 1,7 miljarder för 2005 återkommer regeringen till i budgetpropositionen för 2005. Kamp mot ohälsan/Minskade sjukskrivningar Regeringens och riksdagens mål är att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukdom år 2008 ska vara hälften så stor som den var år 2002. Antalet nya aktivitets- och sjukersättningar ska minska. Idag finns ca 130 000 personer som varit sjukskrivna längre än ett år. Mer än 500 000 personer har sjuk- och aktivitetsersättning. Bedömningen är att sjukskrivningsdagarna kommer att minska med 16 procent mellan 2002 och 2004. Antalet nya beslut om aktivitets- och sjukersättning ökade dock med nästan 5 procent mellan 2002 och 2003. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning riskerar att fortsätta att öka relativt kraftigt till 2008 om inte effektiva åtgärder vidtas. Den ökningen beror till stor del på att allt för många sjukskrivningar varit långvariga. Regeringen återkommer med en närmare analys av målet om minskad sjukskrivning i budgetpropositionen för 2005. Under hösten 2003 diskuterade regeringen och arbetsmarknadens parter vilka åtgärder som skulle vidtas för att minska sjukfrånvaron. I mitten av december presenterade regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet en gemensam avsiktsförklaring som innehöll en rad åtgärder. De åtgärderna ska nu genomföras enligt följande: · Ett system för medfinansiering som innebär att arbetsgivaren får betala en del av sjukpenningkostnaden under en sjukskrivning. Medfinansieringen innebär att arbetsgivarna efter två veckor ska betala 15 procent av sjukpenningkostnaden under ett sjukfall. Medfinansieringen upphör om den sjukskrivne kommer tillbaks med rehabiliteringsersättning eller till arbete på deltid. Ett högkostnadsskydd införs för att mindre företag inte ska drabbas av orimligt höga kostnader. Dessutom föreslår regeringen åtgärder som förbättrar sjukskrivningsprocessen och skapar en hållbar sjukförsäkring samt förslag om ett förstärkt arbetsmiljöarbete. · Det ska bli obligatoriskt för försäkringskassorna att följa upp nya beslut om sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Redan beslutade sjukersättningar ska följas upp i betydligt högre utsträckning än hittills. · Karensdagen ska göras om så att tillämpningen blir mer rättvis. · Försäkringskassan ska åläggas att kalla till avstämningsmöte och upprätta en rehabiliteringsplan inom viss angiven tid. · Regeländringar ska underlätta för läkare och socialförsäkringsadministrationen att förhindra felaktiga sjukskrivningar och felaktiga beslut om sjukersättning. I och med att dessa åtgärder införs kan ersättningsnivån i sjukpenningen återställas den 1 januari 2005 i enlighet med vad som stod i budgetpropositionen 2004. Skatterna Skattesamtalen med Svenskt Näringsliv, Kommun- och Landstingsförbunden samt LO, TCO och SACO har avslutats. De konstruktiva diskussionerna och de förslag som framfördes under samtalen bildar en bra grund för den fortsatta politiska processen och regeringens arbete med att utveckla och förbättra Sveriges skattesystem i tillväxtfrämjande riktning. Integration Inom ramen för tillväxtsamtalen har regeringen inbjudit till dialog kring tillväxt och integration. Syftet har varit att tillvarata den kompetens som finns bland människor med utländsk bakgrund i Sverige samt att öka sysselsättningsgraden hos denna grupp. Regeringen kommer bl.a. att sprida information om lagstiftningen mot etnisk diskriminering samt stimulera arbetsgivare att använda insatser inom ramen för den befintliga arbetsmarknadspolitiken. Sådana insatser kan handla om att förbättra introduktionen av invandrade, öka tillgången till praktikplatser samt bekämpa diskriminering. Etik inom näringslivet Regeringens samtal med arbetsmarknadens parter om etik inom näringslivet fortsätter. Alkoholpolitik Genomförandet av den alkoholpolitiska handlingsplanen fortsätter. Den innebär bl.a. en bred informationsverksamhet och förstärkning av det lokala förebyggande arbetet. Barn För 2006 avsätts 1 miljard kronor för reformer för reformer för barn. Ett barntillägg för studerande införs. Samtidigt höjs den del av bostadsbidragen som utgår som särskilt bidrag till barnfamiljer. Dessutom höjs underhållsstödet. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att beskriva och analysera situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Förbättringar för den gruppen av barn ska prioriteras. Bistånd Enligt regeringens bedömning finns utrymme att höja biståndsramen till 1 procent av bruttonationalinkomsten, BNI, under mandatperioden. Som ett led i detta föreslås biståndsramen öka med ytterligare 590 miljoner kronor för 2005. Vidare beräknas biståndsramen öka med 34 miljoner kronor för 2005 till följd av den makroekonomiska utvecklingen i jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2004. Försvaret Försvarsberedningen ska genomföras med utgångspunkten att den ska leda till betydande kostnadsminskning. Ett av huvudalternativen i försvarsberedningens arbete ska vara en besparing på 6 miljarder kronor. För att skapa handlingsfrihet och underlätta omställningen begränsas försvarets beställningsbemyndiganden 2004. Grön skatteväxling I regeringens skatteväxlingsstrategi ingår en reformering av den svenska energibeskattningen. Som ett första steg i en sådan reformering kommer den tidigare gällande nollskattesatsen för el som förbrukas inom industrin att fr.o.m. den 1 juli 2004 ersättas av den skattenivå (0,5 öre/kWh) som motsvaras av miniminivån i energiskattedirektivet. Regeringen kommer inom kort att lägga fram en proposition med förslag om skattefrihet under vissa förutsättningar för el som förbrukas i industriella processer. Målet är att ett nytt energiskattesystem ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2006. Övrigt · Den 1 januari införs friår i hela landet. Omfattningen är ca 12 000 platser och villkoren desamma som under försöket. · 50 miljoner kronor har avsatts under 2005 och 2006 för ett försök med arbetstidsförkortning. Försöket syftar bl.a. till att belysa kopplingen mellan hälsa och arbetstid. · Den som beviljats sjukersättning ska kunna börja studera på högskola och ha rätt att därefter återfå sin ersättning utan ny prövning. · 4 000 nya poliser utbildas under mandatperioden.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Sandro Wennberg Pol.sakkunnig 08-405 34 38 Sebastian de Toro Pol.sakkunnig 08-405 19 71 Åsa Jakobsson Pol.sakkunnig 08-405 29 23 Karin Pettersson Pol.sakkunnig 08-543 560 18 Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 Nyckelord: 16919 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-15 Finansdepartementet Sveriges ekonomi Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) bedöms öka med 2,5 procent 2004 och med 2,6 procent 2005. Av BNP-tillväxten på 2,5 procent 2004 är 0,6 procentenheter en effekt av att det i år är fler vardagar än förra året. Den öppna arbetslösheten uppgår till 5,5 procent i år och minskar till 5,3 procent nästa år. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP är beräknat till 0,3 procent i år och till 0,6 procent nästa år. Utvecklingen 20042005 Den internationella konjunkturen förbättrades under andra halvåret 2003. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i Asien väntas fortgå. I Förenta staterna är tillväxten överraskande god och även i EU är en viss förbättring nu synlig. Inledningsvis stärks framför allt den globala investeringskonjunkturen. Hushållens konsumtion ökar redan i god takt i Förenta staterna och hushållens efterfrågan väntas efterhand utgöra en allt viktigare drivkraft även i EU. Återhämtningen i den internationella konjunkturen återspeglas i den svenska exporten som steg i god takt under andra halvåret 2003. Särskilt exporten av motorfordon och läkemedel var omfattande. Mycket tyder på att uppgången i exporten breddas och att handelsbalansen stärks ytterligare framöver. Hushållens efterfrågan stimuleras även i år och nästa år av låga räntor och en stark förmögenhetsställning. De senaste årens investeringsfall bryts i år men det dröjer till 2005 innan en mer markant uppgång sker. Sysselsättningen har fallit under det senaste året. Minskningen sker inte längre enbart i industrin utan omfattar nu flertalet sektorer i ekonomin. Nedgången fortsätter under 2004 och inte förrän under 2005 leder den ökade aktiviteten i ekonomin till att sysselsättningen stiger. Den öppna arbetslösheten ökar till 5,5 procent i år men sjunker till 5,3 procent nästa år. Den låga efterfrågan på arbetskraft, i kombination med att befolkningstillväxten sker i åldersgrupper med låg sysselsättningsgrad, medför att den reguljära sysselsättningsgraden faller från 77,6 procent 2003 till 76,6 procent 2005. Produktivitetstillväxten i näringslivet har varit hög de senaste åren. I kombination med lägre löneökningar har det bidragit till ett lågt inhemskt inflationstryck. Den starkare kronan har medfört att priserna på importerade varor har fallit. Under nästa år väntas den stärkta tillväxten och efterfrågan leda till att inflationen gradvis närmar sig Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Inga ytterligare förändringar av Riksbankens s.k. reporänta antas i år. Medelfristig kalkyl 2006 och alternativa scenarier Utöver konjunkturprognosen för 2004 och 2005 redovisas även en medelfristig kalkyl för 2006. Kalkylen baseras på bedömningen att resursutnyttjandet i ekonomin i slutet av 2005 ligger under det normala. Tillväxten kan därför överstiga den långsiktiga takten även 2006. BNP växer med 2,5 procent och den öppna arbetslösheten sjunker till 4,9 procent år 2006. Två alternativa scenarier presenteras. I ett lågtillväxtalternativ illustreras effekterna på svensk ekonomi av en svagare global tillväxt. I ett högtillväxtalternativ antas arbetsmarknaden och lönebildningen fungera på ett sådant sätt att regeringens mål om en sysselsättningsgrad på 80 procent uppnås år 2007. Den offentliga sektorns finanser År 2003 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 0,5 procent av BNP, vilket är en förbättring jämfört med 2002. I år beräknas sparandet minska till 0,3 procent av BNP till följd av att inkomsterna minskar som andel av BNP. För 2005 och 2006 innebär hittills fattade beslut och aviserade förslag att utgifterna minskar som andel av BNP. Därmed ökar sparandet till 0,6 procent respektive 1,1 procent av BNP, se tabell 4. Det finansiella sparandet fördelas 2004 mellan den offentliga sektorns tre delar på så sätt att staten visar ett underskott på 42 miljarder kronor medan ålderspensionssystemet visar ett överskott på 51 miljarder kronor. Nästa år balanseras ett ökat statligt underskott av ett ökat överskott i pensionssystemet. Förbättringen av den offentliga sektorns sparande sker genom en ökning av den kommunala sektorns finansiella sparande. Den konsoliderade skulden uppgick vid utgången av 2003 till 51,9 procent av BNP, vilket med god marginal underskrider referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP. Fördelningen av det finansiella sparandet mellan staten och ålderspensionssystemet medför att förstärkningen av den finansiella ställningen under prognosperioden sker genom ökade tillgångar i pensionssystemet. Underskottet i statens finansiella sparande innebär att såväl statsskulden som den konsoliderade bruttoskulden ökar i absoluta tal. Under 2004 ökar de även som andel av BNP tillfälligt för att sedan minska. Den offentliga sektorns nettoskuld reducerades till nära noll under 2003 till följd av värdeökningar på aktier. Det positiva sparandet under prognosperioden innebär att den offentliga sektorns finansiella tillgångar 2006 beräknas överstiga skulderna med 44 miljarder kronor. Genom att justera det finansiella sparandet för konjunkturläget och olika tillfälliga faktorer kan ett mått på det underliggande, strukturella, sparandet beräknas. Det strukturella sparandet minskade mellan 2000 och 2002, vilket huvudsakligen förklaras av skattesänkningar och andra reformer. Under 2003 förstärktes det strukturella sparandet till 1,1 procent av BNP, och det ligger sedan kvar på den nivån 2004. Det strukturella sparandet förbättras de följande åren, se tabell 5. Prognosutvärdering Den i vårpropositionen återkommande prognosutvärderingen visar att Finansdepartementet överskattade BNP-tillväxten i de prognoser avseende 2003 som gjordes under 2002. De prognoser som presenterades under 2003 låg däremot i linje med utfallet. Även andra konjunkturbedömares prognoser reviderades på ett liknande sätt. Samtliga prognosmakare underskattade uppgången i arbetslösheten 2003, i synnerhet i de prognoser som gjordes under 2002. För en mer utförlig redogörelse för de makroekonomiska prognoserna, de offentliga finanserna och prognosutvärderingen, se bilaga 1 Svensk ekonomi till vårpropositionen.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Tomas Nordström Departementsråd 08-405 16 70 Mats Dillén Departementsråd 08-405 14 64 Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18 Jens Henriksson Statssekreterare 08-405 16 80

Nyckelord: 16904 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-14 Finansdepartementet Stoppåtgärd mot skatteflykt # Ändrade regler för överföring av periodiseringsfond och expansionsfond Regeringen har idag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändrade regler för överföring av periodiseringsfond och expansionsfond (prop. 2003/04:133). Därmed fullföljs den stopplagstiftning som regeringen aviserade den 29 januari i år genom en skrivelse till riksdagen. Avsikten är att riksdagen skall behandla propositionen under vårriksdagen och att de nya reglerna skall tillämpas fr.o.m. den 30 januari 2004. Förslaget gäller överföring av periodiseringsfond till ett aktiebolag i samband med byte av företagsform från enskild firma och från handelsbolag. Även överföring av expansionsfond från enskild firma till aktiebolag omfattas av förslaget. Ändringarna tar sikte på de fall ombildningen sker genom att tillgångar överförs till ett aktiebolag i utbyte mot aktier (apportemission). Enligt gällande regler skall vid apportemission anskaffningsutgiften för aktierna minskas med ett belopp som motsvarar överförd periodiseringsfond. Regeringsrätten har i en dom kommit fram till att detta inte gäller i den mån anskaffningsutgiften för aktierna blir negativ. Domen har fäst uppmärksamhet på att gällande regler kan ge upphov till skattefördelar som inte är avsedda. Det problematiska är att fonderna kan övertas trots att dessa inte påverkar tillgångarnas skattemässiga värden eller anskaffningsutgiften för aktierna annat än i begränsad omfattning. När fonderna senare återförs beskattas de endast med bolagsskatt (28 %). Den kapitalvinst som enligt gällande regler var tänkt att utgöra andraledsbeskattningen faller helt eller delvis bort till följd av regeringsrättens tolkning. Enligt regeringens förslag skall särbestämmelserna för bolagsbildning genom apportemission slopas. I stället föreslås att de regler som gäller vid vanlig bolagsbildning (s.k. kontantbildning) skall gälla generellt. Det innebär att ett tillskott skall lämnas till aktiebolaget motsvarande de överförda fonderna och att aktiebolaget måste göra en avsättning för dessa fonder i räkenskaperna.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Olle Halldorf Ämnesråd 08-405 16 86

Nyckelord: 16890 Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-04-14 Finansdepartementet Vårbudgeten offentlig den 15 april kl 10.00 2004 års ekonomiska vårproposition överlämnas till riksdagen den 15 april. Journalister kan mot uppvisande av presslegitimation hämta ett exemplar av propositionen vid Bella Venezia, Rosenbad från kl. 10.00. Proposition, pressmeddelanden m.m. kommer även att finnas tillgängligt på finansdepartementets webbplats från kl. 10.00. Presskonferensen kommer också att visas på webbplatsen. Adress: www.finans.regeringen.se 09.40 Finansminister Bosse Ringholm promenerar från Finansdepartementet till riksdagen. 10.00 Propositionen blir offentlig. Riksdagsdebatt i ca tre timmar 13.30 Presskonferens med Bosse Ringholm i Bella Venezia, Rosenbad 16.00 16.45 Medverkar i radions Studio 1, direktsänds från Stockholms central 17.00-17.20 Chattar med Aftonbladets läsare OBS! Pressleg. krävs för deltagande i presskonferensen.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Kajsa Larsson pressass. 070-672 65 54

Nyckelord: 16887 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-07 Finansdepartementet Utredning om nya EG-direktiv om offentlig upphandling Regeringen beslutade på onsdagen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ge förslag på hur de nya EG-direktiven om offentlig upphandling och upphandling på områdena vatten, energi, transport och posttjänster ska genomföras i svensk lag. De nu gällande reglerna har ändrats genom att tre direktiv om upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader ersätts med ett gemensamt direktiv. Också direktivet om upphandling inom områdena vatten, energi, transport och posttjänster skrivs om. De sakliga ändringarna är framför allt att myndigheterna ges möjlighet att begära in anbud och ansökningar på elektronisk väg. De nya reglerna innehåller ett nytt förfarande avsett för särskilt komplicerade upphandlingar, s.k. konkurrenspräglad dialog, som ger den upphandlande myndigheten rätt att diskutera olika tekniska lösningar med anbudsgivarna innan de lämnar in sina anbud. Från Sveriges sida har det särskilt betonats betydelsen av att integrera miljöhänsyn och sociala hänsyn i upphandlingsprocessen, vilket också förtydligats väsentligt i de nya reglerna. Särskild utredare blir förre regeringsrådet Leif Lindstam. Uppdraget ska redovisas till regeringen i ett delbetänkande som omfattar de delar som är obligatoriska att genomföra senast den 1 februari 2005 och ett slutbetänkande som omfattar vissa icke obligatoriska delar senast den 1 juni 2005.

KONTAKT Eva Rosengen pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Rickard Falkendal dep.sekr. 073-352 85 11

Nyckelord: 16870 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-03 Finansdepartementet Uppgörelsen om Vårpropositionen: Satsningar på jobben och ökade resurser till kommuner och landsting Regeringen har fått ja från miljöpartiet på förslaget till ekonomisk vårproposition för 2004. # Jag är mycket glad över att kunna presentera kraftfulla insatser för att öka sysselsättningen och hålla tillbaka arbetslösheten, säger Bosse Ringholm i en kommentar. Vi kommer de närmaste åren att satsa 10 miljarder kronor för att hålla tillbaka arbetslösheten. # Det är också glädjande att vi nu ger kommunerna kraftigt ökade resurser under åren framöver. Det gör att det blir lättare för kommunerna att planera verksamheten. # Med den här överenskommelsen stimuleras ekonomin, vilket gör att Sverige tar ett steg ut ur lågkonjunkturen. Samtidigt stärks de långsiktiga tillväxtförutsättningarna, säger Bosse Ringholm. 1. Fler jobb och lägre arbetslöshet # Det är svårt att bedöma exakt hur många jobb som den föreslagna satsningen på 10 miljarder ger, enligt Bosse Ringholm. Men sammantaget är det ett kraftfullt paket för att pressa tillbaka arbetslösheten och öka sysselsättningen. De viktigaste förslagen för fler jobb och lägre arbetslöshet i överenskommelsen: Överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna från i december fullföljs Redan före jul kom regeringen och samarbetspartierna överens om följande: · Volymerna i de arbetsmarknadspolitiska programmen ska öka med 15 000 nya platser i år · 5 000 av 15 000 nya platser i arbetsmarknadsutbildning ska riktas till kommuner och landsting · I en särskild satsning skapas 6 000 platser i vidareutbildning för anställda inom kommuner och landsting 2004-2005. Kommunerna ska särskilt prioritera de som har en ofrivillig deltidsanställning när det gäller tillgången till dessa platser. Sammantaget kostar dessa satsningar mer än 2 miljarder kronor. Tre olika ROT-avdrag införs för att stimulera sysselsättning och tidigarelägga angelägna investeringar: · Ett tillfälligt ROT-avdrag (Reparation Ombyggnad Tillbyggnad) införs för perioden 15 april 2004 # 30 juni 2005. Systemet ska i allt väsentligt utformas enligt de regler av motsvarande slag som gällde mellan 1996 och 1999. Kostnaden för förslaget uppskattas till 2,4 miljarder kronor. Skattereduktionen gäller både ägare till småhus, bostadsrätter och hyreshus. Den kan tillämpas på utgifter för underhåll, reparation, och om- och tillbyggnader. · En särskild skattestimulans ska också införas för källsortering i flerfamiljshus. Kostnaden i form av minskade skatteintäkter uppskattas till 400 miljoner kronor. Förslaget ska träda i kraft 1 januari 2005 och gälla i 18 månader. · Ett särskilt ROT-avdrag för miljöinvesteringar i offentliga lokaler ska införas. Skattereduktion införs med 30 procent av de totala kostnaderna för vissa energibesparande åtgärder och konvertering till förnyelsebar energi som vidtas i fastigheter som ägs direkt av det offentliga. För installation av solceller ska en förhöjd skattereduktion på 70 procent införas. Kostnaden för förslaget beräknas uppgå till 2 miljarder kronor. Förslaget utformas så att högst 100 miljoner kronor går till den förhöjda skattereduktionen för installation av solceller. Förslaget ska träda i kraft från 1 januari 2005 och gälla i 18 månader. Utökat anställningsstöd Det särskilda anställningsstödet inom aktivitetsgarantin utökas under 2004 och 2005 med en volym motsvarande 3 000 platser. Samtidigt höjs taket från 750 kr till 1000 kr per dag. Kostnaden för förslaget beräknas uppgå till 200 miljoner kronor per år. 3000 fler förskollärare 2005 Under 2005 avsätts 1 miljard kronor för att anställa fler i förskolan. De ökade resurserna motsvarar 3 000 fler förskollärare. Förskolesatsningen utökas under 2006 till 2 miljarder kronor. Detta innebär att ytterligare 3 000 kan anställas i förskolan under 2006. Generellt sysselsättningsstöd till kommuner Under 2005 föreslås ett generellt sysselsättningsstöd till kommunerna. Stödet uppgår till ca 1,5 miljarder kronor. Högre volymer i de arbetsmarknadspolitiska programmen Volymerna i de arbetsmarknadspolitiska programmen höjs 2005. Hur stor höjningen blir återkommer regeringen till i samband med budgetpropositionen för 2005. Regeringens målsättning är att arbetslösheten ska pressas ner mot 4 procent. Insatser för rätt till heltid · Kommunerna ska särskilt prioritera de som har en deltidsanställning när det gäller tillgången till de 6 000 halvtidsutbildningarna med rekryteringsbidrag som tillkommer 2004-2005 (ingår även ovan) · En utredning om rätt till heltid ska komma igång under våren. Miljöutbildning för byggnadsarbetare Boverket får i uppdrag att förbereda en riktad satsning på miljöutbildning av byggnadsarbetare. 2. Satsning på kommunerna Fredagens överenskommelse mellan de tre partierna innebär att kommunerna får en kraftig resursförstärkning. Totalt tillförs kommunerna 15 miljarder i ytterligare resurser under mandatperioden. Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet var i sitt s.k. julpaket överens om att 4 miljarder kronor extra ska tillföras kommunerna. De ökade resurserna kommer att fördelas på följande sätt: · 1,3 miljarder kronor tillförs det kommunala utjämningssystemet · 1 miljard kronor avsätts för personalförstärkningar i förskolan från 2005. Det motsvarar 3 000 nya förskollärare. · 1,7 miljarder kronor öronmärks för kommunsatsningar i avvaktan på att de tre samarbetspartierna samt Kommun- och Landstingsförbunden ska komma överens om hur pengarna ska användas. Förskolesatsningen utökas under 2006 till 2 miljarder kronor. Detta innebär att ytterligare 3 000 kan anställas i förskolan under 2006. Kommunerna tillförs resurser om ytterligare 4,5 miljarder kronor: · 1, 5 miljarder föreslås för 2005 som ett generellt sysselsättningsstöd till kommunerna. Stödet ska vara utformat på samma sätt som tidigare sysselsättningsstöd. · Från och med 2006 tillförs kommunerna ytterligare 3 miljarder kronor som en ökning av det generella statsbidraget. Dessutom kommer förslagen om ROT-avdrag kommunerna till del, eftersom det minskar kostnaderna för reparationer, ombyggnationer och nödvändiga miljöinvesteringar. Diskussionen om hur mycket pengar som ska tillföras vårdsektorn fortsätter mellan de tre partierna i samband med budgetförhandlingarna i höst. 3. Skatter De tre partierna arbetar vidare med skattefrågorna med avsikt att bli överens. Arbetet inriktas på att ta fram en gemensam avsiktsförklaring. 4. Övrigt · Ökade resurser till barn som lever i fattigdom. 1 miljard kronor avsätts 2006 för reformer riktade mot barn. Hälften av detta resurstillskott skall riktas mot barn som lever i fattigdom. Det kan handla om barntillägg för studenter, underhållsbidrag, bostadsbidrag, fria läkemedel till barn och ungdomar, höjda barnbidrag mm. · Biståndet. Regeringen och samarbetspartierna bedömer att det kommer att finnas utrymme för att höja biståndet till 1 procent av BNI under mandatperioden. Redan under nästa år höjs anslaget till biståndet med 590 miljoner kronor. · Ökade resurser för biologisk mångfald och klimatinvesteringsprogram. Anslagen för biologisk mångfald och klimatinvesteringsprogram ökar under 2005 och 2006. · Försvaret. Ett av huvudalternativen i försvarsberedningens arbete skall vara en besparing på 6 miljarder kronor. För att skapa handlingsfrihet och underlätta omställningen begränsas försvarets beställningsbemyndiganden 2004. Den ekonomiska vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken de närmaste åren. Vårpropositionen innehåller också en tilläggsbudget med förslag till ändrade anslag för innevarande år.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 16857 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-01 Finansdepartementet Lagrådsremiss om trängselskatter öppnar för att försök i Stockholm kan starta Regeringen beslutade på torsdagen om en lagrådsremiss om trängselskatt, eller s.k. miljöavgift, i trafiken. Därmed tas ett första steg mot det försök med miljöavgifter, som ska starta i Stockholm någon gång nästa vår. Lagförslaget gäller dock generellt över hela landet. Förslagen i lagrådsremissen är ett resultat av förhandlingar mellan regeringen och Stockholms stad samt de tre samverkande partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. - Målet är minskad trafik med 10-15 procent på de mest belastade vägarna, ökad medelhastighet och minskade utsläpp av hälsofarliga föroreningar och koldioxid, säger finansminister Bosse Ringholm. Miljöavgifterna innebär att fordon som passerar in till och ut från Stockholms innerstad under vardagsmorgnar och kvällar ska betala en viss avgift för detta. Undantagna är taxibilar, färdtjänst, utryckningsfordon och bussar. Undantagna är också innehavare av parkeringstillstånd för rörelsehindrade och s.k. miljöbilar, d.v.s. bilar som omfattas av bestämmelserna om nedsättning av förmånsvärde i skattelagstiftningen. Lagrådsremissen innehåller inte något förslag till avdragsrätt eftersom det skulle minska de miljö- och framkomlighetsfrämjande åtgärder, som förslaget syftar till. Portaler där alla fordon som passerar in och ut kommer att registreras, ska sättas upp i en ring runt innerstaden. Det kommer att kosta 10, 15 eller 20 kronor varje gång bilen passerar en portal. Beloppet varierar mellan olika tidpunkter för att största effekt ska nås. Det högsta beloppet, 20 kronor, kommer att tas ut mellan kl. 7.30-8.30 och kl. 16.00-17.30. På kvällarna efter kl. 18.30 samt nätter och morgnar före kl. 6.30 kommer det att vara gratis att passera portalerna, liksom under lördagar, söndagar och övriga helgdagar. Staten kommer att ansvara för de kostnader som uppstår under försöket, t.ex. för portaler. Staten finansierar också den extra satsningen på kollektivtrafik som är en viktig del av försöket, samt eventuellt ökade kostnader inom myndigheter som blir berörda. Om det blir ett överskott efter det att Stockholms kommun, Stockholms läns landsting och vissa berörda myndigheter fått ersättning för sina kostnader, kommer de pengarna att återföras till länet i form av ytterligare satsningar i kollektivtrafiken. # Socialdemokraterna ser mycket pragmatiskt på detta försök, säger Bosse Ringholm. Om försöket blir lyckat innebär det ökad framkomlighet, bättre kollektivtrafik och en minskad miljöpåverkan i Stockholm. # Om försöket inte lyckas finns ingen anledning att driva miljöavgifterna vidare. Det blir väljarna i Stockholms kommun som får avgöra systemets framtid i samband med den folkomröstning som ska hållas hösten 2006 i samband med det ordinarie valet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Gabriella Loman Kansliråd 08- 405 15 41 Fredrik Fällman Planeringschef 070- 581 10 89

Nyckelord: 16838 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-04-01 Finansdepartementet Rättelse: Lagrådsremiss om trängselskatter öppnar för att försök i Stockholm kan starta I det pressmeddelande som Finansdepartementet skickade ut kl. 14 finns ett par rader som inte ska vara med, nämligen: "Försöket i Stockholm kommer att inledas våren 2005 och pågå till och med hösten 2006". Några uppgifter om tidpunkter för försöket finns inte med i lagrådsremissen. Det är Stockholms stads sak att besluta om när försöket ska äga rum. Regeringen beslutade på torsdagen om en lagrådsremiss om trängselskatt, eller s.k. miljöavgift, i trafiken. Därmed tas ett första steg mot det försök med miljöavgifter, som ska starta i Stockholm någon gång nästa vår. Lagförslaget gäller dock generellt över hela landet. Förslagen i lagrådsremissen är ett resultat av förhandlingar mellan regeringen och Stockholms stad samt de tre samverkande partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. - Målet är minskad trafik med 10-15 procent på de mest belastade vägarna, ökad medelhastighet och minskade utsläpp av hälsofarliga föroreningar och koldioxid, säger finansminister Bosse Ringholm. Miljöavgifterna innebär att fordon som passerar in till och ut från Stockholms innerstad under vardagsmorgnar och kvällar ska betala en viss avgift för detta. Undantagna är taxibilar, färdtjänst, utryckningsfordon och bussar. Undantagna är också innehavare av parkeringstillstånd för rörelsehindrade och s.k. miljöbilar, d.v.s. bilar som omfattas av bestämmelserna om nedsättning av förmånsvärde i skattelagstiftningen. Lagrådsremissen innehåller inte något förslag till avdragsrätt eftersom det skulle minska de miljö- och framkomlighetsfrämjande åtgärder, som förslaget syftar till. Portaler där alla fordon som passerar in och ut kommer att registreras, ska sättas upp i en ring runt innerstaden. Det kommer att kosta 10, 15 eller 20 kronor varje gång bilen passerar en portal. Beloppet varierar mellan olika tidpunkter för att största effekt ska nås. Det högsta beloppet, 20 kronor, kommer att tas ut mellan kl. 7.30-8.30 och kl. 16.00-17.30. På kvällarna efter kl. 18.30 samt nätter och morgnar före kl. 6.30 kommer det att vara gratis att passera portalerna, liksom under lördagar, söndagar och övriga helgdagar. Staten kommer att ansvara för de kostnader som uppstår under försöket, t.ex. för portaler. Staten finansierar också den extra satsningen på kollektivtrafik som är en viktig del av försöket, samt eventuellt ökade kostnader inom myndigheter som blir berörda. Om det blir ett överskott efter det att Stockholms kommun, Stockholms läns landsting och vissa berörda myndigheter fått ersättning för sina kostnader, kommer de pengarna att återföras till länet i form av ytterligare satsningar i kollektivtrafiken. # Socialdemokraterna ser mycket pragmatiskt på detta försök, säger Bosse Ringholm. Om försöket blir lyckat innebär det ökad framkomlighet, bättre kollektivtrafik och en minskad miljöpåverkan i Stockholm. # Om försöket inte lyckas finns ingen anledning att driva miljöavgifterna vidare. Det blir väljarna i Stockholms kommun som får avgöra systemets framtid i samband med den folkomröstning som ska hållas hösten 2006 i samband med det ordinarie valet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Gabriella Loman Kansliråd 08- 405 15 41 Fredrik Fällman Planeringschef 070- 581 10 89

Nyckelord: 16829 Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2004-03-24 Finansdepartementet Bosse Ringholm deltar i EU:s toppmöte Finansminister Bosse Ringholm deltar den 25-26 mars i Europeiska rådets möte i Bryssel. Detta årliga vårtoppmöte följer upp de mål som har satts upp i den så kallade Lissabonstrategin. Lissabonstrategin har som mål att EU år 2010 ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Liksom tidigare år leder Sverige även i år jämförelsen av hur långt länderna har nått för att nå målen som satts upp i Lissabon. Det är givetvis glädjande att Sverige lyfts fram som ett föregångsland. Tyvärr är resultaten för de flesta övriga EU-länder dåliga nyheter. Vi har ännu långt kvar för att nå Lissabonmålen. Toppmötet är ett viktigt tillfälle för att påbörja ett mer aktivt arbete med reformer, säger finansminister Bosse Ringholm. Presskontakter under toppmötet är Sandro Wennberg, tfn 004670-3330084 och pressrådet Anders J Eriksson, tfn 0032-475245660 Ny skrift om Lissabonstrategin - VM i hållbar tillväxt Finansdepartementet har inför årets vårtoppmöte publicerat en ny version av skriften Lissabonstrategin 2004 - VM i hållbar tillväxt. Det är tredje året som Finansdepartementet ger ut en skrift på temat. Skriften beskriver hur långt EU har kommit i arbetet med att bli bäst i världen på att kombinera ekonomisk tillväxt med social sammanhållning och miljöhänsyn år 2010, den s.k. Lissabonstrategin. Skriften beskriver på ett lättillgängligt sätt arbetet med Lissabonstrategin som pågår inom EU och i de olika medlemsländerna. Syftet med denna skrift är att ge bred information och föra en diskussion om Lissabonstrategins mål med olika aktörer, arbetsmarknadens parter och andra institutioner i samhället. Förhoppningen är att skriften kan vara en inspirationskälla för att arbeta vidare mot målet. Skriften finns i sin helhet på www.finans.regeringen.se.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Sandro Wennberg Pol.sakkunnig 070- 333 00 84

Nyckelord: 16750 Hållbar utveckling Samhällsekonomi och statsbudget EU Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-19 Finansdepartementet Näringsdepartementet PÅMINNELSE! Bosse Ringholm och Leif Pagrotsky bjuder in till seminarium om tillväxt och konkurrens Finansminister Bosse Ringholm och näringsminister Leif Pagrotsky bjuder på måndag den 22 mars in till ett seminarium om tillväxt och konkurrens. Seminariet är det andra av två om olika faktorers betydelse för svensk tillväxt. Till seminariet har inbjudits riksdagsledamöter från finans-, skatte- och näringsutskotten, ekonomer och ledningar i fackförbunden samt forskare, företag och myndigheter som arbetar med konkurrensfrågor. Program: 8.30-9.00 Kaffe 9.00-9.10 Introduktion av finansminister Bosse Ringholm 9.10-9.30 Konkurrenspolitik och tillväxt, näringsminister Leif Pagrotsky 9.30-10.00 Konkurrens ur ett löntagarperspektiv, Monika Arvidsson, LO-ekonom 10.10-10.40 Konkurrens, konkurrensreformer och tillväxt, Mats Bergman, chefsekonom, Konkurrensverket 10.40-11.20 Diskussion mellan seminariedeltagare och publik. Frågor 11.20-11.25 Finansminister Bosse Ringholm avslutar 11.25 Pressträff med ministrarna. Möjlighet till intervjuer med enskilda deltagare. Media är välkomna att delta i seminariet som hålls i Rosenbads konferenscenter, Rosenbad, Drottninggatan 1. V.g. anmäl deltagande till Emelie Sundberg, tfn 08- 405 32 54, [email protected]

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare Bosse Ringholm 08-405 16 25 070- 657 08 95 Svante Hådell Int. pressekreterare Leif Pagrotsky 08- 405 57 14 070- 660 31 01

Nyckelord: 16727 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-17 Finansdepartementet Näringsdepartementet Bosse Ringholm och Leif Pagrotsky bjuder in till seminarium om tillväxt och konkurrens Finansminister Bosse Ringholm och näringsminister Leif Pagrotsky bjuder på måndag den 22 mars in till ett seminarium om tillväxt och konkurrens. Seminariet är det andra av två om olika faktorers betydelse för svensk tillväxt. Till seminariet har inbjudits riksdagsledamöter från finans-, skatte- och näringsutskotten, ekonomer och ledningar i fackförbunden samt forskare, företag och myndigheter som arbetar med konkurrensfrågor. Program: 8.30-9.00 Kaffe 9.00-9.10 Introduktion av finansminister Bosse Ringholm 9.10-9.30 Konkurrenspolitik och tillväxt, näringsminister Leif Pagrotsky 9.30-10.00 Konkurrens ur ett löntagarperspektiv, Monika Arvidsson, LO-ekonom 10.10-10.40 Konkurrens, konkurrensreformer och tillväxt, Mats Bergman, chefsekonom, Konkurrensverket 10.40-11.20 Diskussion mellan seminariedeltagare och publik. Frågor 11.20-11.25 Finansminister Bosse Ringholm avslutar 11.25 Pressträff med ministrarna. Möjlighet till intervjuer med enskilda deltagare. Media är välkomna att delta i seminariet som hålls i Rosenbads konferenscenter, Rosenbad, Drottninggatan 1. V.g. anmäl deltagande till Emelie Sundberg, tfn 08- 405 32 54, [email protected]

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare,Bosse Ringholm 08-405 16 25 070- 657 08 95 Svante Hådell Int. pressekreterare,Leif Pagrotsky 08- 405 57 14 070- 660 31 01

Nyckelord: 16689 Näringsliv, handel och regional utveckling Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-11 Finansdepartementet Bosse Ringholm deltar i Finansutskottets hearing om Lissabonprocessen Idag, torsdag deltar Bosse Ringholm i en offentlig utfrågning som anordnas av finansutskottet med rubriken: Lissabonprocessen: En strategi för varaktig tillväxt Tid: Torsdagen den 11 mars, kl. 11.00 # ca 13.00 Lokal: Förstakammarsalen, ingång Riksplan Media är välkomna att lyssna från åhörarläktaren i förstakammarsalen. Utfrågningen kan också följas via webb-TV på följande länkadress: http://www.riksdagen.se/debatt/utsk/utskutfr/index.asp

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Sandro Wennberg Pol.sakkunnig 070- 333 00 84

Nyckelord: 16625 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-10 Finansdepartementet Överlämna fastighetsdeklarationen i elektronisk form Regeringen har idag, onsdag, överlämnat en proposition med förslag om att fastighetsdeklarationer fr.o.m. 2006 års fastighetstaxering skall kunna lämnas i elektronisk form. I propositionen föreslås även vissa ändringar i bestämmelserna om fastighetstaxeringen inför 2005 års allmänna fastighetstaxering av lantbruk. Det är främst fråga om tekniska justeringar i värderingsförfarandet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Hases Per Sjöblom Dep. råd 08-405 16 99

Nyckelord: 16604 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-09 Finansdepartementet Fortsatt momsbefrielse för ideella föreningar # Merparten av alla ideella föreningar ska även i framtiden kunna vara momsbefriade. Någon lagrådsremiss som kommer att behandla de ideella föreningarnas momssituation kommer därför inte att lämnas. Finansdepartementet kommer istället senare att skicka ut en s.k. departementspromemoria på remiss för att få in ytterligare synpunkter på den omarbetning som nu görs av förslagen av utredningen #Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv#. Det skriver finansminister Bosse Ringholm i ett skriftligt svar på en fråga från riksdagsledamoten Lilian Virgin(s). På torsdag kommer Bosse Ringholm att ha en interpellationsdebatt om samma ämne. # Utredningens förslag har väckt mycket kritik och stor oro hos föreningslivet, säger Bosse Ringholm. I debatten har det ibland verkat som om hela föreningslivet skulle momsbeskattas om utredningens förslag genomfördes. # Enligt utredningens förslag kommer endast en liten del av verksamheten inom den ideella sektorn att beröras av förslaget till ny momslagstiftning. Detta har tyvärr inte nått ut i debatten. # Jag har under hela beredningsprocessen varit inriktad på att inom ramen för EG-rätten finna ännu fler möjligheter till skattebefrielser för föreningslivet än vad utredningen presenterade, säger Bosse Ringholm. # Nu har det visat sig att det finns sådana möjligheter och därför ska vi skicka ut en departementspromemoria för ytterligare synpunkter innan vi lägger en proposition till riksdagen.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Sandro Wennberg Pol.sakkunnig 070- 333 00 84

Nyckelord: 16596 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-08 Finansdepartementet FITCH uppgraderar Sveriges kreditbetyg - Uppgraderingen av Sveriges kreditbetyg är ett kvitto på styrkan i den svenska ekonomin och de offentliga finanserna. Som Sveriges finansminister är det naturligtvis glädjande att höra att FITCH höjer Sveriges betyg, säger Bosse Ringholm. # FITCH beslut är den andra uppgraderingen av Sveriges kreditbetyg på tre veckor av ett ledande internationellt kreditvärderingsinstitut. Uppgraderingen bekräftar bilden av att svensk ekonomi i grunden är stark. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Sverige står inför stora utmaningar de kommande åren. En god nivå på välfärden kräver en hög och uthållig tillväxt. Därför måste takten öka i arbetet med att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande, samtidigt som ordning och reda upprätthålls i de offentliga finanserna.

KONTAKT Eva Rosengren 08-405 16 25 070-657 08 95 Tomas Nordström Dep.råd 08-405 16 70

Nyckelord: 16588 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-04 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Ekofin den 9 mars Finansminister Bosse Ringholm träffar sina europeiska finansministerkollegor på Ekofin-rådet i Bryssel på tisdag den 9 mars. Ekofin ska behandla och anta slutsatser som gäller två bidrag till Europeiska rådets vårmöte i Bryssel den 25-26 mars. Det är dels det s.k. Key Issues Paper med ekonomisk-politiska prioriteringar, dels slutsatser om nationella insatser med anledning av det europeiska tillväxtinitiativet från december förra året. # Sverige välkomnar prioriteringarna i Key Issues Paper som syftar till att förbättra genomförandet av åtgärder inom Lissabonstrategin, säger Bosse Ringholm. # Det är oerhört viktigt att reformtakten ökar i Europa. Varje år som EU-länderna låter bli att genomföra reformer går Europa miste om en ökad tillväxttakt. Därför behöver riktade insatser göras för att främja investeringar, innovationer och fungerande arbetsmarknader. Många länder behöver dessutom genomföra en pensionsreform för att hantera utmaningen av en åldrande befolkning. Rådet ska också ta ställning till de uppdaterade stabilitetsprogrammen för Belgien, Spanien, Portugal och Tyskland. Ekofin-rådet kommer att få en lägesredovisning av de pågående förhandlingarna om sparandedirektivet med de s.k. tredje länderna samt berörda beroende eller associerade territorier. En förutsättning för att sparandedirektivet ska kunna tillämpas fr.o.m. den 12 januari 2005 är att avtal har ingåtts med dessa länder och territorier och att de tillämpar bestämmelser som är likvärdiga eller samma som de i direktivet. Dessutom återkommer frågan om undantag från momsreglerna på fransk begäran. Sverige är fortsatt negativt till att utöka lågmomsområdet. Ekofin-rådet ska också ta ställning till en rekommendation till Europaparlamentet om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för år 2002. Rådet ska vidare besluta om vilka prioriteringar rådet vill göra i arbetet med EU-budgeten för år 2005. Det preliminära budgetförslaget presenteras av kommissionen i början av maj. # Sverige står bakom utkastet till slutsatser, där det betonas att kommissionens preliminära budgetförslag bör respektera de finansiella ramarna, säger Bosse Ringholm Pressträffar På tisdag den 9 mars hålls en pressträff i Bryssel ca kl. 12.45. På fredag den 5 mars kl. 11.45-12.45 träffar Bosse Ringholm EU-nämnden. Efter mötet, ca kl. 12.30, hålls en pressträff.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Peter Holmgren Ämnessakkunnig 08-405 14 80 Sandro Wennberg pol.sakkunnig 070-333 00 84

Nyckelord: 16559 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-04 Finansdepartementet Ändringar i stämpelskattelagen innebär att skatt tas ut när en ansökan om företagsinteckning beviljas Stämpelskattelagen kommer att ändras, fr.o.m. i morgon, fredag 5 mars 2004, så att skatt tas ut när en ansökan om företagsinteckning beviljas. Det föreslog regeringen på torsdagen i en skrivelse som överlämnades till riksdagen Lagen om företagsinteckning trädde i kraft den 1 januari 2004 (2003:528). Stämpelskattelagen borde därför ha ändrats vid årsskiftet 2003/2004. Så skedde emellertid inte vilket fått till följd att stämpelskatt på företagsinteckningar inte kunnat tas ut mellan den 1 januari och 5 mars 2004. Ändringen i lagen innebär att en ny företagsinteckning ersätter det tidigare företagshypoteket. Till skillnad mot företagshypoteket beviljas inte den nya företagsinteckningen i sökandens näringsverksamhet utan i all sökandens egendom. Den som ansöker om företagsinteckning behöver inte heller vara näringsidkare. Regeringen kommer att inom de närmsta veckorna remittera en promemoria där förslagen till ändring av stämpelskattelagen behandlas.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Eveline Nilsson Kam.rättsass. 08-405 14 08 Hases Per Sjöblom Dep.råd 08-405 16 99

Nyckelord: 16557 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-03-02 Finansdepartementet Pressträff på Harpsund i efter regeringens överläggning På onsdag träffas regeringen på Harpsund för överläggningar. När mötet är avslutat ordnas en pressträff där finansminister Bosse Ringholm kommenterar det ekonomiska läget inför arbetet med Vårpropositionen. Tid: Onsdagen den 3 mars, ca kl. 15.00 Plats: Harpsund

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95

Nyckelord: 16529 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-27 Finansdepartementet Näringsdepartementet Bosse Ringholm och Leif Pagrotsky bjuder in till seminarium om östutvidgningens betydelse för svensk tillväxt Finansminister Bosse Ringholm och näringsminister Leif Pagrotsky bjuder på tisdag den 2 mars in till ett seminarium om betydelsen av EU:s östutvidgning, anordnat av Finans- och Näringsdepartementen. Till seminariet har bl.a. inbjudits riksdagsledamöter, forskare, representanter för olika myndigheter som särskilt sysslar med dessa frågor, ekonomerna och ledningarna för fackförbunden samt ett nätverk med svenska exportörer och konsultföretag inriktade på handel med Östeuropa. Program: 9.30-10.00 Kaffe 10.00-10.10 Introduktion av Bosse Ringholm 10.10-10.30 Leif Pagrotsky presenterar regeringens syn på östutvidgningens betydelse för tillväxten 10.30-11.00 Erik Berglöf, direktör för SITE (Stockholm Institute of Transitional Economics)diskuterar hur östutvidgningen kan användas för att skapa tillväxt 11.00-11.10 Paus 11.10-11.40 Gunnar Tersman, Handelsbanken om östut-vidgningens betydelse för tillväxten 11.40-12.10 Diskussion mellan seminariedeltagare och publik 12.10-12.15 Avslutning Bosse Ringholm 12.15 Möjlighet till intervjuer med enskilda deltagare Media är välkomna att delta i seminariet som hålls i Rosenbads konferenscenter, Rosenbad, Drottninggatan 1. V.g. anmäl deltagande till Emelie Sundberg, tfn 08- 405 32 54, [email protected]

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare Bosse Ringholm 08-405 16 25 070-657 08 95 Svante Hådell Internationell pressekreterare Leif Pagrotsky 08-405 57 14 070-660 31 01

Nyckelord: 11401 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-26 Finansdepartementet Margit Kärrström ska se över kontrollen av omsättningen i kontantbranschen Kammarrättslagman Margit Kärrström har idag utsetts av regeringen till särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor om kontroll av omsättningen i kontantbranschen och att göra en översyn av skattebrottsenheternas verksamhet. Uppdraget innebär bl.a. att utreda om det är möjligt att införa krav på att näringsidkare i de s.k. kontantbranscherna ska ha tekniska system som gör det möjligt att kontrollera omsättningen i efterhand. Om det visar sig att sådana krav kan ställas ska utredaren föreslå systemet kan utformas och vilka lagändringar som är nödvändiga. Uppdraget innebär vidare att utreda organisationsfrågor och vilka tekniska krav som ska ställas på systemen. Vidare ska utredaren föreslå kontrollbefogenheter och sanktioner som behövs för att säkerställa att det föreslagna systemet uppfyller sina syften. Uppdraget omfattar också frågan om effektivisering av skattebrottsenheternas verksamhet. I uppdraget ingår att kartlägga och analysera skattebrottsenheternas behov av att använda processuella tvångsmedel, d.v.s. beslagta handlingar m.m. Utredaren ska analysera behovet av och möjligheterna att utvidga skattebrottsenheternas tillgång till uppgifterna i beskattningsdatabasen utan att den enskildes integritet och rättssäkerhet äventyras. I utredningsuppdraget ingår också att analysera om det finns ett behov av att utvidga skattebrottsenheternas verksamhetsområde. Förslagen ska, om det behövs, innehålla förslag till lagändringar.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Stefan Holgersson Dep.råd 08-405 13 39 070-227 37 86

Nyckelord: 11389 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-16 Finansdepartementet Standard & Poor#s uppgraderar Sverige till högsta betyg # Uppgradering av Sveriges kreditbetyg är ett kvitto på styrkan i den svenska ekonomin och de offentliga finanserna, säger Bosse Ringholm. Som finansminister är det naturligtvis glädjande att höra att Standard&Poor#s nu ger Sverige högsta betyg. # Uppgraderingen bekräftar bilden av att svensk ekonomi i grunden är stark. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Sverige står inför stora utmaningar de kommande åren. En god nivå på välfärden kräver en hög och uthållig tillväxt. Därför måste takten i arbetet för att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande öka, samtidigt som ordning och reda upprätthålls i de offentliga finanserna.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Tomas Nordström Dep.råd 08-405 16 70

Nyckelord: 11294 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-16 Statsrådsberedningen OBS! Ändrad tid för presskonferens: Göran Persson till Grekland Statsminister Göran Persson besöker Aten den 16-17 februari . I programmet ingår överläggningar med premiärminister Costas Simitis samt möte med PASOK:s partiledare George Papandreou. Måndag 16 februari, Kreta em/kväll Möte med PASOK:s partiordförande Papandreou, Heraklion, Kreta Tisdag 17 februari, Aten 10.30 Överläggningar med premiärminister Simitis 11.30 Gemensam presskonferens adress: Premiärministerns kontor, Maximo Palace (19 Herodes Attikou), Aten

KONTAKT Anna Helsén Pressekreterare 08-405 48 58 070-698 48 58 Helen Eduards Kansliråd 08-405 48 61 070-267 30 09

Nyckelord: 11293 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-13 Finansdepartementet Förslag om trängselskatt på remiss Finansdepartementet överlämnade på fredagen en promemoria på remiss med förslag till en lag om trängselskatt. Lagen om trängselskatt ska gälla hela Sverige, men kommer under en försöksperiod endast att gälla vid in- och utpassage till/från Stockholms innerstad. Trängselskatt ska betalas av personbilar och lastbilar. Undantagna är utryckningsfordon, de flesta bussar, motorcyklar, militära fordon och bilar som är registrerade utomlands. Det är ägaren till bilen som är den skattskyldige. Den som har parkeringstillstånd för rörelsehindrade kan ansöka om att bli befriad från skatt för en bil. Skatten tas ut när bilen passerar en betalstation och ska betalas inom fem vardagar. Lagen om trängselskatt innehåller dessutom bestämmelser om dröjsmålsavgift, omprövning, anstånd och överklagande. I promemorian finns särskilda förslag som rör försöksverksamheten i Stockholms kommun. Bilresor mellan Lidingö och övriga länet är skattebefriade, om bilen passerar in och ut ur Stockholms kommun inom 30 minuter. Essingeleden ska för närvarande inte omfattas av de skattebelagda passagerna. Skatten ska tas ut måndag-fredag kl. 06.30-18.30, då beloppet varierar mellan 10, 15 och 20 kronor. Övrig tid, d v s kvällar och helger, behöver inte skatt betalas. Maximalt belopp per dag är 60 kronor. Regeringen avser att lämna proposition till riksdagen i slutet av april för beslut före riksdagens sommaruppehåll.

KONTAKT Departementsråd Ulf Rehnberg 08-405 16 91 070-205 03 21 Pressekreterare Eva Rosengren 08-405 16 25 070-657 08 95 Kansliråd Gabriella Loman 08-405 15 41 Politisk sakkunnig Susanne Lindberg Elmgren 08-405 29 78 070-210 36 09

Nyckelord: 11285 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-10 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm: #EU kommissionens nya förslag till långtidsbudget helt orealistiskt# # EU-kommissionen har lagt ett förslag på rekordhöga EU-utgifter. Förslaget kan knappast ses som en realistisk utgångspunkt för de kommande förhandlingarna, säger finansminister Bosse Ringholm som kommentar till att EU-kommissionen idag har presenterat sin syn på EU:s nästa långtidsbudget för åren 2007-2013. # Om detta förslag genomförs skulle det innebära att Sveriges avgift till EU höjs med 12-14 miljarder kronor årligen jämfört med dagens nivå. Jag kan inte försvara en sådan höjning av något skäl, fortsätter Bosse Ringholm. Förslaget från EU-kommissionen innebär att utgifterna i det finansiella perspektivet, EU:s långtidsbudget, skall uppgå till maximalt 1,27 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI). Den svenska regeringen kräver tillsammans med fem andra medlemsländer att utgifterna i EU-budgeten bör begränsas till högst en procent av medlemsstaternas samlade BNI. Utgifterna i dagens EU-budget motsvarar mindre än en procent av BNI. # Att föreslå en så pass kraftigt högre utgiftsnivå än vad många medlemsländer önskar och mäktar med visar vilken orealistisk syn EU-kommissionen har på vår gemensamma budget och läget i de offentliga finanserna i Europa, säger Bosse Ringholm. # När flera EU-länder måste dra ned på utgifterna för att komma till rätta med sina underskott är det i det närmaste utmanande att föreslå en kraftigt ökande EU-budget, enligt Ringholm. # En utgiftsnivå i EU-budgeten på en procent som vi förespråkar ger EU full möjlighet att finansiera unionens viktiga ambitioner, enligt Ringholm. Genom att omprioritera i budgeten kan även de nya medlemsstaterna få samma möjligheter som dagens EU-länder att ta del av den gemensamma EU-budgeten. På så sätt kan vi stärka solidariteten med de nya medlemmarna av EU, säger Bosse Ringholm. # Dessutom bör EU-budgeten i högre grad inriktas mot att nå en hållbar tillväxt i linje med den så kallade Lissabonstrategin genom satsningar på exempelvis forskning och utveckling, utbildning och ny teknologi, avslutar Bosse Ringholm. KONTAKT Anna Håkansson Dep.sekr. 08-405 17 85 Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 14 08 070-657 08 95 Johan Krafft Dep. råd 08-405 23 55 Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig 070-333 00 84

Nyckelord: 11247 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-05 Finansdepartementet Rättelse! Bosse Ringholm deltar i Ekofinmötet: Finansministrarna diskuterar Lissabonstrategin Pressträffen i morgon fredag är klockan 13.00 och inte 12.00 som står i pressmeddelandet I morgon, fredag den 6 februari, träffar Bosse Ringholm EU-nämnden inför Ekofin-rådet. Efter mötet med nämnden, ca kl. 13.00, anordnas en pressträff i RÖ09-50 bredvid EU-nämndens sessionssal.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Peter Holmgren Kansliråd 070- 548 66 48 Sandro Wennberg Pol. sakkunnig 070- 333 00 84

Nyckelord: 11215 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-05 Finansdepartementet Näringsdepartementet OECD bekräftar att Sveriges tillväxt varit högre än de flesta OECD-länderna de senaste åren # Det är positivt att OECD lyfter fram styrkan i svensk ekonomi, säger finansminister Bosse Ringholm om OECD:s granskning av svensk ekonomi som presenterades idag. # Det är välkommet att OECD uppmärksammar regeringens fortsatta arbete för att öka arbetskraftutbudet och den ekonomiska tillväxten, enligt Ringholm. OECD, Organisationen för ekonomisk samarbete och utveckling, ger i huvudsak en positiv bild av Sveriges ekonomi. Organisationen bekräftar bilden av en återhämtning i svensk ekonomi och bedömer att tillväxten i Sverige hamnar på 2,25 procent 2004 och 2,75 procent 2005. OECD bekräftar också bilden att svensk tillväxt under ett antal år har varit högre än i genomsnittet av OECD-länderna. # OECD konstaterar att Sverige har ett bättre utgångsläge än de flesta andra länder. Men vi har också högre ambitioner. Rapporten är ett bra stöd i vårt arbete med att vässa den svenska ekonomin, säger näringsminister Leif Pagrotsky. # Det är dessutom glädjande att OECD i årets rapport betonar vikten av att bevara och utveckla den solidariska välfärdsmodellen i framtiden, avslutar Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare Finansdepartementet 08-405 16 25 070-657 08 95 Svante Hådell Internationell Pressekreterare Näringsdepartementet 08-405 57 14 070-660 31 01 Susanne Lindberg Elmgren Politiskt sakkunnig Finansdepartementet 070-210 36 09

Nyckelord: 11209 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-05 Finansdepartementet Bosse Ringholm deltar i Ekofinmötet: Finansministrarna diskuterar Lissabonstrategin Finansminister Bosse Ringholm deltar i Ekofin-rådets möte i Bryssel på tisdag, den 10 februari. Finansministrarna kommer framför allt att diskutera Lissabonstrategin som ett led inför Europeiska rådets möte i mars. Debatten väntas utmynna i förslag till ekonomisk-politiska åtgärder som ska prioriteras det närmaste året. Ekofin-rådet ska diskutera kommissionens vårrapport, som utvärderar och identifierar framsteg och prioriterade åtgärder inom Lissabonstrategin. I vårrapporten framhåller kommissionen framför allt tre områden som bör åtgärdas den närmaste tiden; nämligen ökade och mer effektiva investeringar, förbättrad konkurrenskraft och reformer för aktivt åldrande. Vidare förmodas rådet ställa sig bakom den årliga rapporten om strukturreformer från Kommittén för ekonomisk politik (KEP). Dessutom förväntas finansministrarna anta slutsatser angående Kommissionens rapport om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för år 2003-2005. Enligt rapporten måste reformarbetet snabbas upp i flera medlemsländer om EU ska kunna uppnå målen i Lissabonstrategin. - Från svenskt håll betonar vi vikten av att de reformer som beslutats inom Lissabonstrategin genomförs så snabbt som möjligt, säger finansminister Bosse Ringholm. - Vi anser bl.a. att ett ökat arbetsutbud, inte minst bland äldre, samt investeringar i forskning och utveckling är centralt för tillväxten i Europa. Ekofin-rådet ska också ta ställning till de uppdaterade stabilitets- och konvergensprogrammen för Irland, Grekland, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike, Italien och Storbritannien. - Sverige anser att det är mycket bekymmersamt att så många länder har problem med sina offentliga finanser, säger Bosse Ringholm. Särskilt allvarligt är läget vad gäller Frankrikes situation. Pressträffar I morgon, fredag den 6 februari, träffar Bosse Ringholm EU-nämnden inför Ekofin-rådet. Efter mötet med nämnden, ca kl. 12.00, anordnas en pressträff i RÖ09-50 bredvid EU-nämndens sessionssal. På tisdag, den 10 februari, anordnas en pressträff i svenska pressrummet i rådsbyggnaden, ca kl. 12.45

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Peter Holmgren Kansliråd 070- 548 66 48 Sandro Wennberg Pol. sakkunnig 070- 333 00 84

Nyckelord: 11207 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-03 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm talar på kommunförbundet Skånes konferens i Ystad Finansminister Bosse Ringholm deltar på Kommunförbundet Skånes Välfärdskonferens torsdagen den 5 februari. Under rubriken #Har vi råd med välfärden? Det ekonomiska läget och välfärdens framtid# kommer han att hålla ett anförande om tillväxtfrågor och kommunernas ekonomi samt den ekonomiska framtidsbilden. Tid: 15.50 # 17.00 Plats: Ystads Saltsjöbad, Saltsjöbadsvägen 6, Ystad Bosse Ringholm svarar på journalistfrågor innan anförandet från ca kl 15.15

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Susanne Lindberg-Elmgren Politiskt sakkunnig 070-210 36 09

Nyckelord: 11190 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-02-03 Finansdepartementet Proposition om en begränsningsregel för förmögenhetsskatten Regeringen överlämnade under tisdagen en proposition med förslag till en begränsningsregel för förmögenhetsskatten. Förslaget innebär att de hushåll som fått reducerad fastighetsskatt och som betalar förmögenhetsskatt för sin permanentbostad, också ska kunna få reducerad förmögenhetsskatt. Enligt förslaget ska förmögenhetsskatten reduceras med samma andel som fastighetsskatten har reducerats med. Om fastighetsskatten har reducerats med t.ex. en tredjedel ska förmögenhetsskatten som avser den permanenta bostaden också reduceras med en tredjedel. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 april och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 14 08 070-657 08 95 Eveline Nilsson Kammarrättsassessor 08-405 14 08 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99 070-394 10 49

Nyckelord: 11184 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-01-29 Finansdepartementet Stoppåtgärd mot skatteflykt # Ändrade regler för överföring av periodiseringsfond och expansionsfond Regeringen har idag överlämnat en skrivelse till riksdagen med meddelande om kommande förslag om ändring av reglerna för överföring av periodiseringsfond och expansionsfond. Anledningen till regeringens förslag är tecken på en omfattande verksamhet i syfte att undkomma beskattning. Nuvarande bestämmelser kan komma att utnyttjas på sätt som inte var avsett och leda till att ett stort antal företagsombildningar företas enbart av skatteskäl. De nya reglerna skall tillämpas fr.o.m. den 30 januari 2004. De aviserade regeländringarna gäller överföring av periodiseringsfond till ett aktiebolag i samband med byte av företagsform från enskild firma och från handelsbolag. Även överföring av expansionsfond från enskild firma till aktiebolag omfattas av förslaget. Ändringarna tar sikte på de fall ombildningen sker genom att tillgångar överförs till ett aktiebolag i utbyte mot aktier (apportemission). Enligt gällande regler skall vid apportemission anskaffningsutgiften för aktierna minskas med ett belopp som motsvarar överförd periodiseringsfond. Regeringsrätten har i en dom kommit fram till att detta inte gäller i den mån anskaffningsutgiften för aktierna blir negativ. Domen har fäst uppmärksamhet på att gällande regler kan ge upphov till skattefördelar som inte är avsedda. Det problematiska är att fonderna kan övertas trots att dessa inte påverkar tillgångarnas skattemässiga värden eller anskaffningsutgiften för aktierna annat än i begränsad omfattning. När fonderna senare återförs beskattas de endast med bolagsskatt (28 %). Den kapitalvinst som enligt gällande regler var tänkt att utgöra (andraledsbeskattningen) faller helt eller delvis bort till följd av regeringsrättens tolkning. Regeringens kommande förslag innebär bl.a. att periodiseringsfonder skall få överföras till ett aktiebolag om ett tillskott lämnas som motsvarar de överförda fonderna. Inom Finansdepartementet håller en promemoria med lagförslag på att tas fram. Promemorian sänds inom kort ut på remiss. Regeringen återkommer senare i vår till riksdagen med en proposition.

KONTAKT Pressekreterare Eva Rosengren 08-405 16 25 070-657 08 95 Departementsråd Anita Saeldén Enérus 08-405 17 10 Nyckelord: 11161 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-01-27 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm: #Jag är glad över SNS Konjunkturråds positiva kritik av Sveriges ekonomiska politik# Finansminister Bosse Ringholm medverkar i kväll, tisdag, som opponent på SNS Konjunkturråds rapport #Finanser för framtida välfärd#. # Det gläder mig att SNS Konjunkturråd uppskattar den finanspolitik som bedrivits i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Det finanspolitiska regelverk som inrättades för att Sverige inte skulle drabbas av ett finansiellt misslyckande liknande det som ägde rum under 1990-talets första hälft har fungerat väl. Regelverket har bidragit till finansiell stabilitet och till en hög tillväxttakt i ekonomin. # Jag har inget principiellt emot ett höjt överskottsmål. Valet av nivå på överskottet är avhängigt av vilka prognoser som görs om den framtida demografiska utvecklingen. Däremot vänder jag mig mot rapportförfattarnas förslag på hur en eventuell höjning ska utformas. Att fixera nivån på statens saldo innebär att handlingsfriheten i konjunkturpolitiken begränsas. # Rapportförfattarna menar att balanskravet på kommunerna bör förändras så att det inte blir stora svängningar i kommunsektorns inkomster och utgifter. Jag delar den uppfattningen och därför finns det skäl att överväga någon form av kommunbuffert. # Utöver diskussionen i rapporten finns det anledning att dra tre slutsatser av de senaste årens finanspolitik i Sverige. Omvårdnaden om de offentliga finanserna kräver långsiktighet i besluten. Den som uppskattar den offentliga sektorn tycks också ha bättre förutsättningar att värna de offentliga finanserna och därmed den offentliga välfärden. Sunda offentliga finanser är en förutsättning för hög och uthållig tillväxt.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 070-657 08 95 Sebastian de Toro Politiskt sakkunnig 070-243 64 65

Nyckelord: 11133 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-01-22 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm:#Sorgligt att EU släpar efter med reformer men glädjande att Sverige lovordas# Det ekonomiska reformarbetet i Europa har tappat i fart. Det skriver EU-kommissionen i sin senaste Syntesrapport. Kommissionen är starkt kritisk mot medlemsländerna och menar att om dessa genomför överenskomna reformer kan tillväxten i EU öka med 0,5-0,75 procent de kommande fem till tio åren. EU har enligt rapporten inte lyckats knappa in på USA, mycket på grund av tillväxtproblemen under de senaste åren. Den låga tillväxten förklaras enligt EU-kommissionen av de relativt dåliga offentliga finanserna i Europa, alltför låg sysselsättning och produktivitet, bristande konkurrenskraft och avsaknad av reformer för hållbar tillväxt. # Kommissionens rapport pekar med all önskvärd tydlighet på att reformer i Europa måste genomföras i snabbare takt. Därför är det positivt att kommissionen föreslår tydliga prioriteringar inför det kommande året, särskilt mot bakgrund av utvidgningen, säger finansminister Bosse Ringholm. Syntesrapporten som EU-kommissionen presenterade igår, onsdag, är ett led i uppföljningen av den så kallade Lissabonstrategin. Målet i strategin är att EU år 2010 #ska bli världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning#. Sverige tillhör den grupp länder som presterat väl. I hälften av de fjorton viktigaste indikatorerna placerar sig Sverige bland de tre bästa länderna i jämförelsen av de nuvarande femton EU-länderna. Det noteras att Sverige ligger i topp bl.a. när det gäller forskning och utveckling, åtgärder för att behålla äldre och främja inträdet för yngre på arbetsmarknaden. EU-kommissionen anger också att Sverige behåller en framskjuten position vad gäller övergång till den kunskapsbaserade ekonomin och når positiva resultat när det gäller avseende på utsläpp av växthusgaser (de s.k. Kyotomålen). # Det är glädjande att Sverige återigen faller så väl ut i rapporten. Men det är sorgligt att reformarbetet i Europa släpar efter, säger Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig 08-405 34 38 070-333 00 84

Nyckelord: 11086 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-01-19 Finansdepartementet Bosse Ringholm besöker Warszawa. På tisdag och onsdag, den 21-22 januari, besöker finansminister Bosse Ringholm Warszawa, Polen. Under onsdagen kommer Bosse Ringholm dels att träffa den polske centralbankschefen Leszek Balcerowicz och dels sin kollega finansminister Andrzej Raczko. Diskussionerna kommer bl.a. att handla om hur genomförandet av Lissabonstrategin kan förbättras, EU:s kommande långtidsbudget samt den svensk-polska handeln. - Besöket är ett led i regeringens strävan att lära känna och involvera de nya medlemsstaterna i EU, säger Bosse Ringholm. Polen är det första av de nya EU-länderna som Bosse Ringholm besöker i vår. I början av februari kommer han även att besöka Cypern och Malta.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Åke Törnqvist Dep.råd 08- 405 10 58 070- 213 99 59

Nyckelord: 11065 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2004-01-09 Finansdepartementet Sverige får högre placering i OECD:s #välståndsliga# OECD publicerade idag reviderade siffror över köpkraftskorrigerad BNP per capita. De reviderade siffrorna placerar Sverige på en 13:e plats av OECD-länderna 2002, vilket är en förbättring jämfört med de tidigare publicerade data för 2002 som placerade Sverige på en 16:e plats. # Det är glädjande att OECD:s reviderade beräkningar nu visar att Sveri-ges välstånd varit högre än vad som tidigare framgått av statistiken, säger Bosse Ringholm. Revideringen visar att Sveriges köpkraftskorrigerade BNP per capita år 2002 låg 9 procent över OECD-genomsnittet. Detta innebär en revide-ring jämfört med den förra beräkningen i juli 2002, som visade att Sverige låg 7 procent över OECD-genomsnittet 2002. # Det är beklagligt att statistiken tidigare har varit missvisande, och att Sverige bedömts ligga sämre till än vad vi egentligen gjort. Det har bidra-git till en felaktig bild av välståndet i Sverige relativt andra länder, säger Bosse Ringholm. # Till skillnad från vad många debattörer hävdar, har Sverige under de senaste åren haft en mycket god ekonomisk utveckling jämfört med om-världen. Sedan 1994 har Sveriges tillväxt varit väsentligt högre än både EU- och OECD-genomsnittet. Läs mer om undersökningen på www.oecd.org http://www.oecd.org/dataoecd/61/54/18598754.pdf

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Karin Pettersson Tf Planeringschef 08-543 560 18 070-244 20 30 Nyckelord: 11012 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-12-18 Finansdepartementet Bosse Ringholm kommenterar nya siffror från Eurostat Eurostat publicerade idag reviderade siffror över köpkraftskorrigerad BNP per capita. De reviderade siffrorna placerar Sverige på en 7:e plats av EU-länderna 2001, vilket är en förbättring jämfört med de tidigare publicerade data för 2001 som placerade Sverige på en 11:e plats. Revideringen visar att Sveriges köpkraftskorrigerade BNP per capita år 2001 låg 6 procent över EU-genomsnittet. Detta innebär en revidering jämfört med den förra beräkningen i december 2002, som visade att Sverige låg 2 procent över EU-genomsnittet 2001. # Det är glädjande att Eurostats reviderade beräkningar nu visar att Sveriges välstånd varit högre än vad som tidigare framgått av statistiken, säger Bosse Ringholm. # Det är beklagligt att statistiken tidigare har varit missvisande, och att Sverige bedömts ligga sämre till än vad vi egentligen gjort. Det har bidragit till en felaktig bild av välståndet i Sverige relativt andra länder. # Till skillnad från vad många debattörer hävdar, har Sverige under de senaste åren haft en mycket god ekonomisk utveckling jämfört med omvärlden. Sedan 1994 har Sveriges tillväxt varit väsentligt högre än både EU- och OECD-genomsnittet. Läs mer om undersökningen på www.scb.se

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Marcus Mossfeldt Dep.sekr. 08-405 15 32

Nyckelord: 10926 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-12-12 Finansdepartementet Bosse Ringholm leder svensk näringslivsdelegation till Algeriet Finansminister Bosse Ringholm leder en svensk näringslivsdelegation till Algeriets huvudstad Alger den 16-17 december. Vid besöket kommer Bosse Ringholm att inviga en skandinavisk- algerisk handelskammare och ett svensk-algeriskt råd för vetenskap och teknik tillsammans med den algeriske presidenten Abdelaziz Bouteflika. En första konferens i regi av vetenskapsrådet kommer att äga rum på temat Telekommunikationer i syfte att visa vad modern högteknologi kan åstadkomma för att uppnå samhällsutveckling. Från svensk sida deltar bl.a. företagen Ericsson och TeliaSonera. Bosse Ringholm kommer också att ha överläggningar med sin algeriske kollega finansminister Abdellatif Benachenhou.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Peter Holmgren Ämnesråd 070- 548 66 48

Nyckelord: 10853 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-12-03 Finansdepartementet Bosse Ringholm välkomnar EIB:s ökade utlåning till Ryssland Vid EU:s senaste finansministermöte beslutades bl.a. att Europeiska investeringsbanken, EIB, får möjlighet att låna ut upp till 500 miljoner euro till bland annat Ryssland och Ukraina t.o.m. januari 2007. Detta är utöver den mindre utlåning som tidigare möjliggjorts för Ryssland. Möjligheten att låna ut så stora belopp till dessa stater har tidigare inte funnits och utlåningen kommer att beröra ett flertal sektorer såsom miljö, transport, telekom och energi-infrastruktur. Detta är en fråga som Sverige länge drivit och beslutet ligger helt i linje med EU:s strategi för de nya grannländerna, det s.k. #Wider Europe Initiative#. När ett nytt beslut skall tas för perioden från 2007 kommer Sverige att verka för att ytterligare integrera dessa länder i bankens externa utlåning. # Det var inte lätt att få igenom detta beslut och uppgörelsen är en framgång för den svenska linjen att även grannländerna i öster bör ingå i EU:s externa arbete och därför även i Europeiska investeringsbankens utlåning. Utlåningen kommer att gynna den ekonomiska utvecklingen i vårt närområde, säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Lars Elfvin Dep.sekr 08-405 16 29 Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig 08-405 34 38

Nyckelord: 10755 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-12-01 Finansdepartementet Sveriges uppdaterade konvergensprogram överlämnas till EU Sveriges femte uppdaterade konvergensprogram överlämnades på måndagen till EU-kommissionen. Enligt stabilitets- och tillväxtpakten ska de medlemsländer som deltar i valutaunionen utarbeta stabilitetsprogram och övriga medlemsstater ska utarbeta konvergensprogram. Syftet med programmen är att förstärka övervakningen av de offentliga finanserna. I programmen ska medelfristiga budgetmål anges. I pakten åtar sig länderna att eftersträva budgetmål nära balans eller i överskott i den konsoliderade offentliga sektorn, men varje medlemsstat får själv bestämma det exakta budgetmålet. Uppdateringen bygger på de prognoser, beräkningar och förslag som presenterades i budgetpropositionen för år 2004. Den ekonomiska politikens inriktning och de budgetmål som presenterades i konvergensprogrammet 1998 ligger fast. Detta innebär bland annat att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott på 2 procent i genomsnitt över en konjunkturcykeln och för 2004 sätts målet till 0,5 procent av BNP mot bakgrund av den svaga konjunkturen. I konvergensprogrammet redogörs också för åtgärder inom strukturpolitiken. Åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken, utbildningsområdet och på vård- och ohälsoområdet lyfts fram. De långsiktiga effekterna av de demografiska förändringarna på de offentliga finanserna belyses också. Dessa frågor kommer framöver att få stor betydelse för den ekonomiska politiken i EU. Den budgetproposition som varit utgångspunkt för uppdateringen av det svenska programmet bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Yngve Lindh Ämnesråd 08-405 14 67

Nyckelord: 10738 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-11-21 Finansdepartementet Bosse Ringholm besöker Fortifikationsverket och Lotteriinspektionen Finansminister Bosse Ringholm besöker på tisdag, den 25 november, två av de myndigheter som ligger under Finansdepartementet, nämligen Fortifikationsverket och Lotteriinspektionen. Förmiddagen ägnas åt Fortifikationsverket i Eskilstuna. En pressträff anordnas mellan kl. 11.15-11.40 ca, hos Fortifikationsverket, Kungsgatan 43, Eskilstuna. Under eftermiddagen besöker Bosse Ringholm Lotteriinspektionen i Strängnäs. En pressträff anordnas mellan kl. 14.14-14.45 ca, hos Lotteriinspektionen, Anunds väg 7, i närheten av Sundby Park, Strängnäs.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Sebastian de Toro Pol. sakkunnig 08- 405 19 71 070- 243 64 65

Nyckelord: 10649 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-11-20 Finansdepartementet Ny arbetsgrupp inom Finansdepartementet ersätter ESO Regeringen beslutade på torsdagen att det på ska tillsättas en arbetsgrupp på Finansdepartementet med uppgift att bredda och fördjupa underlaget för budgetpolitiska och samhällsekonomiska avgöranden. Arbetsgruppen kommer att ha i stort sett samma arbetsuppgifter som ESO tidigare haft, och kallas Expertgruppen för Samhällsekonomiska Studier (ESS). Arbetsgruppen kommer # till skillnad från ESO # även att studera frågor av samhällsekonomisk betydelse inom den privata sektorn. Dessutom kommer ESS arbeta på ett sådant sätt att det gör det möjligt att snabbt föra in resultatet av de studier man genomför in i linjearbetet på Finansdepartementet. Här följer några exempel på frågeställningar som den nya arbetsgruppen ESS skulle kunna arbeta med: ·Skatter, entreprenörer och tillväxt ·Skatter, bidrag och arbetsutbud ·Produktivitets- och kvalitetsmätning inom den kommunala sektorn ·Polisen och rättsväsendet ·U-hjälpen ·Svartjobb ·Effektiva regionalstöd ·Risk för brist på utbildad arbetskraft # ESO har på ett mycket bra sätt bidragit med att ta fram rapporter som breddat och fördjupat underlaget för budgetpolitiska beslut och samhällsekonomiska avgöranden, säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar. # Finansdepartementet har, även efter det att ESO omvandlats till en kommitté som arbetar med miljöstudier, ett behov av underlag som täcker in hela samhällsekonomin. För att säkerställa att ett sådant underlag finns, inrättas nu en ny arbetsgrupp på finansdepartementet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08- 405 16 25 070- 657 08 95 Joakim Sonnegård Planeringschef 08-405 48 16 070- 543 29 38

Nyckelord: 10627 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-30 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Ekofin-rådet den 4 november Finansminister Bosse Ringholm deltar på tisdag, den 4 november, i Ekofin-rådets möte i Bryssel. Finansministrarna har där att ta ställning till om Frankrike följt rekommendationen i juni om att komma tillrätta med underskottet i sina offentliga finanser. I rekommendationen uppmanas Frankrike att fram till oktober vidta åtgärder för att stärka de offentliga finanserna, med målsättningen att sänka budgetunderskottet till mindre än tre procent av BNP år 2004. - Från svensk sida anser vi inte att Frankrike har levt upp till Ekofin-rådets rekommendation från i somras, säger finansminister Bosse Ringholm. Finansministrarna kommer också att ha en orienteringsdebatt om ett direktivförslag om öppenhetskrav för noterade bolag. Förslaget innehåller regler om information gällande företag som gett ut värdepapper som handlas på reglerade marknader, t.ex. börsnoterade företag. En fråga som kan komma att diskuteras under orienteringsdebatten är om direktivet ska innehålla krav på offentliggörande av kvartalsinformation. - Sverige anser att direktivet i största möjliga utsträckning bör nå upp till de krav på noterade bolag som gäller i Sverige, säger Bosse Ringholm. Ekofin-rådet ska vidare ta emot en utvärderingsrapport om OLAF, europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Sverige anser att OLAF fyller en mycket viktig funktion i bekämpningen av bedrägerier och andra oegentligheter som rör EU:s gemensamma resurser. Finansministrarna ska också anta slutsatser angående tullens roll i den integrerade förvaltningen av EU:s yttre gränser. En annan fråga som kommer upp är förhandlingarna med Guernsey och Jersey inom ramen för sparandedirektivet. Bosse Ringholm träffar riksdagens EU-nämnd på torsdag den 30 oktober, ca kl. 15.15 inför Ekofinmötet. Pressträff i Bryssel En pressträff anordnas före rådets lunch på tisdag den 4 november, ca kl. 13.00 i det svenska press-briefingrummet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Peter Holmgren Kansliråd 08- 405 14 80 Sandro Wennberg Pol.sakkunnig 08- 405 34 38 070- 333 00 84

Nyckelord: 10443 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-29 Finansdepartementet Svensk-danskt skatteavtal underlättar för öresundspendlare Finansminister Bosse Ringholm och skatteminister Svend Erik Hovmand undertecknade på onsdagen ett avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, som huvudsakligen berör pendlare över Öresund. Avtalet innehåller i huvudsak följande: · Löneinkomster beskattas även fortsättningsvis i arbetslandet. · Skatteutjämning # arbetslandet ska betala ett utjämningsbelopp till hemvistlandet för att kompensera skattebortfallet för kommuner och landsting. · Pendlare som delvis arbetar hemma i bostaden ska inte längre beskattas i båda länderna utan endast i det huvudsakliga arbetslandet. · Avdrag för pendlare och arbetstagare som flyttar mellan länderna ska medges för inbetalningar till pensionsförsäkringar i det andra landet. · Kostnadsavdrag för resor över Öresundsbron ska medges även i Danmark. - Det är med stor glädje jag kan konstatera att vi nu nått en överenskommelse som gynnar pendlarna i Öresundsregionen, säger finansminister Bosse Ringholm. Som pendlingsströmmarna ser ut just nu är det Sverige som kommer att få ett utjämningsbelopp från Danmark på i dagsläget knappt 200 miljoner kronor per år. Storleken på utjämningsbeloppet kommer att fastställas för ett år i taget och pengarna ska gå till de svenska kommunerna och landstingen via skatteutjämningsystemet. För öresundsregionens pendlare innebär avtalet att de kan utföra ett visst arbete i bostaden och ändå endast betala skatt i det andra landet. Även tjänsteresor i hemvistlandet eller i ett tredje land beskattas endast i det huvudsakliga arbetslandet. Den nya möjligheten till avdrag för pensionsförsäkringar innebär t.ex. att en person som har sitt hemvist i Sverige och arbetar i Danmark och betalar skatt där, kan göra avdrag för sina inbetalningar till en pensionsförsäkring i Sverige. Vidare får svenska pendlare, som arbetar och betalar skatt i Danmark, göra avdrag för arbetsresor över Öresundsbron. - Vi är beredda att fortsätta diskussionerna om beskattningen i öresundsregionen, t.ex. om ytterligare skattemässig utjämning i fråga om sjukvårdskostnader, säger finansminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Cecilia Bohlin Kansliråd 070- 366 09 45 Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Roland Gustafsson dep.råd 070- 593 35 27 Åsa Jakobsson Pol.sakkunnig 070- 553 45 10

Nyckelord: 10419 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-28 Finansdepartementet Pressträff med finansminister Bosse Ringholm och Danmarks skatteminister Svend Erik Hovmand I morgon, onsdagen den 29 oktober, träffas finansminister Bosse Ringholm och hans danske kollega skatteminister Svend Erik Hovmand i Köpenhamn. Ämnet är det svensk-danska skatteavtalet, som i första hand berör öresundspendlarna. Efter mötet, ca kl. 12.00, anordnas en pressträff i Copenhagen Airport Business Centre, Köpenhamns flygplats, Terminal 3, våning 4, rum 2770. Medtag pressleg

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95

Nyckelord: 10412 Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2003-10-23 Finansdepartementet Förslag till begränsningsregel för förmögenhetsskatten I budgetpropositionen för 2004 aviserade regeringen att ett arbete snarast skulle sättas igång för att ta fram ett förslag till en begränsningsregel för förmögenhetsskatten. En promemoria med ett förslag till en ny lag om skattereduktion för förmögenhetsskatt har tagits fram inom Finansdepartementet. Förslaget tar sikte på de skattskyldiga som idag omfattas av begränsningsregeln för fastighetsskatt och som betalar förmögenhetsskatt som avser det småhus som är hushållets permanenta bostad. Regeln föreslås få retroaktiv verkan och tillämpas första gången vid 2004 års taxering. Regeln innebär att familjer med en lägre sammanlagd inkomst än 600 000 kr under vissa förutsättningar kan få en skattereduktion för förmögenhetsskatten. Om en familj äger ett småhus som är taxerat till 3 miljoner kr är fastighetsskatten 30 000 kr. Om de har en sammanlagd hushållsinkomst på 400 000 kr skall de betala högst 20 000 kr i fastighetsskatt och de får en skattereduktion för fastighetsskatten på 10 000 kr. Reduktionen motsvarar en tredjedel av den fastighetsskatt de skall betala. Om de inte har några andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar än småhuset skall de betala 15 000 kr i förmögenhetsskatt. Den nya regeln innebär att de får en skattereduktion för förmögenhetsskatten med en tredjedel eller 5 000 kr. Promemorian har skickats på remiss.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Eveline Nilsson Kammarrättsassessor 08#405 14 08 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99 070-394 10 49

Nyckelord: 10377 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-22 Finansdepartementet Proposition om utökade möjligheter till uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid bostadsbyte Regeringen överlämnade på onsdagen en proposition om att utöka möjligheterna att få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid bostadsbyte. Förslaget innebär att uppskov med beskattningen även ska gälla den som flyttar till en nyproducerad bostadsrätt (ersättningsbostad) i ett s.k. oäkta bostadsföretag. I fortsättningen ska oäkta företag vara jämställda med äkta bostadsföretag under en viss tid när uppskovsreglerna tillämpas. I lagrådsremissen föreslås också att tidpunkten för det bosättningskrav som finns i uppskovsreglerna anpassas till den senaste tidpunkten för att lämna självdeklarationen, nämligen den 2 maj. Förslaget föreslås gälla retroaktivt fr.o.m. taxeringsåret 2004.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Cecilia Silfverhjelm Kammarrättsassessor 08- 405 29 55 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 10360 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-22 Finansdepartementet Skärpta regler för avdrag för pensionskostnader Regeringen överlämnade på onsdagen en proposition om att arbetsgivarna får minskade skatteavdrag för framtida kostnader för vidlyftiga tjänstepensioner. Förslaget har också aviserats i en s.k. stoppskrivelse till riksdagen (skr. 2003/04:14). Regelverket ger i dag arbetsgivarna möjlighet att dra av kostnader för framtida tjänstepensioner # s.k. tryggande # upp till vissa belopp och för pension som står i rimlig proportion till lön och antal arbetade år. Den skatterättsliga regleringen har därmed stor betydelse för pensionsavtalens ramar. Det har dock i praxis godtagits ett förfarande som innebär en möjlighet att kringgå dessa skatterättsliga begränsningsregler genom att överflytta ansvaret för pensionsutfästelsen till någon annan. Det blir då denne i stället för arbetsgivaren som betalar ut tjänstepensionen till arbetstagaren. Genom att betala ersättning till den som tar över ansvaret för pensionen kan ett kostnadsavdrag tillskapas utan några gränser. Nu täpps detta hål till. Avdrag får enligt förslaget bara göras när övertagande av ansvaret sker vid byte av arbetsgivare i samband med en omstrukturering En konsekvens av förslaget är att arbetsgivaren vid en anställningsövergång som sker utan samband med en företagsöverlåtelse är hänvisad till att teckna en pensionsförsäkring för att bli av med ansvaret för pensionsutfästelsen. I sådana fall gäller avdragsrätten för framtida pensionskostnader för pensioner som är beräknade på löner upp till 30 prisbasbelopp, ca 1,2 mkr. För pensioner därutöver finns alltså ingen avdragsrätt i dessa fall. # Förslaget stävjar de ökade diskrepanserna mellan lön och pension som blir allt vanligare i samhället och parterna hänvisas till att reglera lönenivån på andra sätt än med stora pensionsutfästelser. Förslaget skall ses som ett avstamp för en reformering av regelverket för pensionsbeskattningen. Detta säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar mot bakgrund av att regeringen i propositionen också aviserar en större översyn av den skattemässiga regleringen på tjänstepensionsområdet. Den utredning som regeringen vill tillsätta skall bl.a. arbeta med att finna former för i vilka situationer arbetsgivarna skall få göra avdrag för pension och vad som betraktas som pension. En viktig fråga som också bör utredas är hur livförsäkringsbolagen och pensionerna bör beskattas i en alltmer avreglerad och öppen europeisk försäkringsmarknad. Detta är angeläget med tanke på den associationsrättsliga översyn av försäkringsföretagen som kommer att påbörjas inom kort. I propositionen lämnas också ett förslag som syftar till att minska möjligheterna att kringgå avkastningsskatten på utländska kapitalförsäkringar. Förslaget, som utvidgar skyldigheten att betala avkastningsskatt, innebär att den som har panträtt i kapitalförsäkringen också kan vara skyldig att betala avkastningsskatt. # Den här förändringen av avkastningsskatten på pensionsmedel och försäkringssparande är nödvändig att göra redan nu. Det går inte att avvakta att arbetsgruppen i departementet som ser över avkastningsskatten blir klar med sitt förslag. Jag är övertygad om att arbetsgruppen däremot har ett förslag klart före årets slut, som innebär bl.a. att avkastningsskatten kommer att betalas oberoende av om en pensionsförsäkring är meddelad i Sverige eller inte, kommenterar finansministern. Förslagen i propositionen föreslås tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2004. Avdragsbegränsningen föreslås dock bli tillämplig på avtal om övertaganden av pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september 2003 i enlighet med den stoppskrivelse till riksdagen i vilken regeringen aviserat det förslag som nu läggs fram i propositionen.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 www.finans.regeringen.se Lena Bartholf Axelsson kammarrättsassessor 08-405 21 41

Nyckelord: 10357 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-22 Finansdepartementet Förslag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus Regeringen överlämnade på onsdagen en proposition till riksdagen om en tidsbegränsad lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. De åtgärder som föreslås innebär att en husägare får en skattereduktion om han/hon installerar ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus eller installerar energieffektiva fönster i ett befintligt småhus. En förutsättning är att installationen görs i ägarens permanentbostad. Även ett privatbostadsföretag ska kunna få skattereduktion för installation av energieffektiva fönster, förutsatt att en medlem eller delägare bor permanent i småhuset. Skattereduktionen ska enligt förslaget kunna ges med 30 procent av den del av underlaget som överstiger 10 000 kronor per småhus. Skattereduktionen är dock maximerad till 10 000 kronor för installation av energieffektiva fönster, och 15 000 kronor för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och gälla installationer som påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december 2006.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08 - 405 16 25 070 - 657 08 95 Brita Löfgren Lewin Departementssekreterare 08- 405 26 94 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08- 405 16 99

Nyckelord: 10356 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-22 Finansdepartementet Proposition om fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter Regeringen överlämnade på onsdagen en proposition om fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter. Propositionen föreslår ändringar i reglerna om fastighetstaxering och inkomstskatt. Förslagen ansluter till den proposition som regeringen beslutade den 8 maj 2003 (prop. 2002/03:116) om tredimensionell fastighetsindelning. Lagändringarna föreslås träda i kraft vid årsskiftet 2003/04 och tillämpas första gången vid 2005 års fastighetstaxering respektive vid 2005 års inkomsttaxering.

KONTAKT www.finans.regeringen.se Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Kaj Håkansson Departementssekreterare 08-405 16 85 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 10354 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-22 Finansdepartementet Nya regler för momsfakturor och för arkivering av räkenskapsinformation Regeringen överlämnade på onsdagen en proposition till riksdagen om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. Reglerna föranleds av ett EG-direktiv, som antogs i december 2001 (Rådets direktiv 2001/115/EG om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på faktuering när det gäller mervärdesskatt). De nya reglerna · fastställer att det är säljaren som är skyldig att utfärda fakturor och tillåter att en tredje person, eller under vissa förutsättningar köparen, får utföra uppgiften att utfärda faktura för säljarens räkning · fastställer för vilka transaktioner som faktura ska utfärdas och vilka uppgifter en faktura ska innehålla för att kunna godtas i mervärdesskattesammanhang · tillåter att en förenklad faktura får utfärdas i vissa fall och tillåter även att en samlingsfaktura utfärdas för flera särskilda leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster · anger uttryckligen att elektronisk fakturering är tillåten De nya reglerna behandlar även arkivering av fakturor. Reglerna innebär att arkivering av elektroniska fakturor under vissa förutsättningar får ske utomlands. Förslaget i denna del avser dock all räkenskapsinformation och är inte begränsat till fakturor. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2004.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Madelaine Tunudd Kam.rättsass. 08#405 27 69 Marianne Svanberg Dep.råd 08#405 15 34

Nyckelord: 10351 Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2003-10-22 Finansdepartementet Proposition om skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument Regeringen överlämnade på onsdagen en proposition gällande skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument. Förslaget innebär att skattereglerna om värdering av lager av finansiella instrument ska vara frikopplade från bokföringen. Den skattskyldige får välja mellan att ta upp sådant lager till det verkliga värdet eller det samlade anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap, d.v.s. företag som har möjlighet att utväxla koncernbidrag och handelsbolag, ska dock tillämpa samma metod. Om lagret värderas till det samlade anskaffningsvärdet ska detta fastställas utan hänsyn till överlåtelser som har gjorts mellan företag i intressegemenskapen. Förslaget föranleds av regeringens tidigare förslag till nya regler för redovisning av finansiella instrument (prop. 2002/03:121), men syftar även till att minska vissa möjligheter till oönskad skatteplanering. De nya EG-gemensamma redovisningsreglerna innebär att medlemsstaterna blir skyldiga att tillåta eller fordra värdering till verkligt värde av finansiella instrument i enlighet med de redovisningsstandarder som International Accounting Standard Board (IASB) har gett ut. Syftet med dessa regler är att marknaden ska fungera bättre och att minska företagens kapitalkostnader. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången det beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2003. Kreditinstitut och värdepappersbolag får tillämpa de äldre redovisningsreglerna till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2004. Som en konsekvens av detta föreslås att dessa företag under samma tid ska få använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet vid beskattningen. I avvaktan på att försäkringsbolagen får nya redovisningsregler ska även de använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 www.finans.regeringen.se Bo Lindén Kansliråd 08-405 15 43

Nyckelord: 10349 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-21 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm talar i Västerås om Sveriges och Mälardalsregionens förutsättningar efter folkomröstningen På onsdag, den 22 oktober, talar finansminister Bosse Ringholm under rubriken #Sveriges och regionens förutsättningar efter folkomröstningen# på Föreningssparbankens konferens #Stockholm-Mälarregionens ekonomiska läge#. Tid: 14.30 Plats: Aros Congress Center, Västerås Välkomna!

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Susanne Lindberg Elmgren Politiskt sakkunnig 08-405 29 78 070-210 36 09

Nyckelord: 10335 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-17 Finansdepartementet Vissa ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen har överlämnat remissen #Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten# till Lagrådet. I lagrådsremissen föreslås två ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Ändringarna innebär att s.k. sparat lättnadsutrymme och sparat utdelningsutrymme som är kopplat till utbytta andelar skall fördelas på de mottagna andelarna. Ändringarna föreslås gälla retroaktivt i fråga om andelsbyten som har skett efter den 31 december 2002. På begäran av den skattskyldige skall reglerna under vissa förutsättningar också kunna tillämpas vid andelsbyten som har skett tidigare.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070-657 08 95 Cecilia Silfverhjelm Kammarrättsassessor 08-405 29 55 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 10322 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-16 Finansdepartementet Slopad arvsbeskattning mellan makar och sambor Regeringen beslutade på torsdagen om en proposition med förslag om att arvsbeskattningen av make och sambo ska slopas fr.o.m. den 1 januari 2004. De nya reglerna kommer att tillämpas vid dödsfall som inträffar efter den 31 december 2003.

KONTAKT Cecilia Silfverhjelm Kam. rättsass. 08-405 29 55 Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Hases Per Sjöblom Dep.råd 08-405 16 99 070-394 10 49 Åsa Jakobsson Pol. sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 10316 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-16 Finansdepartementet Skärpta regler för skatteförmån av lånedator Regeringen beslutade på torsdagen om en proposition med förslag till skärpning av reglerna om skattefrihet för lånedatorer. Förslaget innebär att den som ha en lånedator via sin arbetsgivare inte får byta ut denna förmån mot kontant ersättning med mer än 10 000 kronor. Anställda som har godkänt att deras lön sänks genom ett s.k. bruttolöneavdrag kan alltså göra en sådan lönesänkning med upp till 10 000 kronor under ett år utan skattekonsekvenser. Görs bruttolöneavdrag med ett högre belopp är inte förmånen skattefri. Syftet med reglerna är att begränsa möjligheterna att använda mycket dyrbara datorutrustningar som skattefria lånedatorer. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004. De ska dock inte tillämpas i de fall datorutrustningen levererats till den anställde före utgången av juni månad 2004 och det har sin grund i ett avtal som träffats mellan den anställde och arbetsgivaren före den 1 januari 2004.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070-657 08 95 Marie Rosvall Kammarrättsass. 08-405 15 45 Åsa Jakobsson Pol. sakkunnig 08- 405 29 23 070- 553 45 10

Nyckelord: 10315 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-16 Finansdepartementet Nytt regeringsförslag: Skattelättnader i arvs- och gåvobeskattningen vid generationsskiften i företag Regeringen beslutade på torsdagen om en proposition som ska underlätta generationsskiften i onoterade företag. Förslagen innebär att de s.k. lättnadsreglerna för värdering av ett företags tillgångar vid arvs- och gåvobeskattningen ska utvidgas. Förslagen innebär att det också ska bli möjligt att ge bort en del av ett företag och att den som tar emot en sådan gåva ska kunna lämna ersättning till givaren utan att gå miste om skattelättnaden. Den karenstid som finns i nuvarande lättnadsregler förkortas från fem till tre år. Dessutom föreslås att även fastighetsförvaltning ska omfattas av lättnadsreglerna. - Många små och medelstora företag står inför ett generationsskifte, nu eller inom en nära framtid. Med detta förslag vill regeringen underlätta för företagen så att en överlåtelse ska kunna ske på det sätt och vid den tidpunkt som är bäst för företaget och dess ägare, säger finansminister Bosse Ringholm. I propositionen föreslås också en ändring som gäller gåvobeskattningen i allmänhet. Det gäller hur ersättning som en gåvotagare lämnar i samband med en gåva ska värderas. Förslaget innebär att ersättningen # i de fall gåvoegendomens värde ska reduceras # också ska reduceras på samma sätt. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas i de fall skattskyldighet inträder efter den 31 december 2003. KONTAKT Cecilia Silfverhjelm Kam.rättsass. 08-405 29 55 Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070-657 08 95 Hases Per Sjöblom Dep.råd 08-405 16 99 Åsa Jakobsson Pol. sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 10314 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-16 Finansdepartementet Nytt regeringsförslag: Skattelättnader för småföretagare Regeringen beslutade på torsdagen om skattelättnader för små och medelstora aktiebolag, genom reformering av de s.k. 3:12-reglerna. Regeringen föreslår att skatten minskas med en miljard kronor för ägare till fåmansföretag. Förslaget innebär att den andel av vinsten som företagaren kan ta ut som kapitalbeskattad inkomst ökar. Höjningen föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas för första gången vid 2005 års taxering. # Förslaget är första steget i arbetet med att reformera 3:12-reglerna i syfte att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i småföretagen, säger finansminister Bosse Ringholm. # För regeringen är det viktigt att skattesystemet vilar på stabila principer och att skattereglerna för fåmansbolag är neutrala i förhållande till annan näringsverksamhet och löntagare, säger finansminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Kaj Håkansson Dep.sekr. 08-405 16 85 Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Hases Per Sjöblom Dep.råd 08-405 16 99 Åsa Jakobsson Pol. sakkunnig 08-405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 10304 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-16 Finansdepartementet Nytt regeringsförslag: Dämpningsregel för uttag av fastighetsskatt Regeringen beslutade på torsdagen om propositionen #Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter# med förslag bl.a. till nya bestämmelser för att dämpa uttag av fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden (dämpningsregel). Förslaget innebär att en höjning av taxeringsvärdet inte omedelbart ska slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Höjningen ska istället fördelas lika mellan de år som återstår fram till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering. # Detta är ett viktigt förslag som i första hand syftar till att skydda människor med låga inkomster från ett oproportionerligt stort skatteuttag, säger finansminister Bosse Ringholm. Om t.ex. taxeringsvärdet för en fastighet höjs från 1 000 000 kronor till 1 300 000 kronor vid en allmän fastighetstaxering kommer fastighetsskatten att beräknas på 1 100 000 kronor det första året, 1 200 000 kronor det andra året och först det tredje året på det fulla taxeringsvärdet: 1 300 000 kronor. Om en fastighetstaxering leder till att taxeringsvärdet sänks ska fastighetsskatten däremot beräknas på det nya, lägre värdet direkt. Bestämmelserna ska gälla vid såväl allmän och förenklad fastighetstaxering, som vid särskild fastighetstaxering. De ska gälla både för småhus (permanentbostäder och fritidsbostäder), bostadshyreshus och bostadshus på lantbruk. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2003. De ska tillämpas första gången för småhus vid 2004 års taxering, för hyreshus vid 2005 års taxering och för bostadshus på lantbruk vid 2006 års taxering.

KONTAKT Hases Per Sjöblom Dep.råd 08- 405 16 99 070-394 10 49 Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Hans Levén Kansliråd 08-405 19 42 Åsa Jakobsson Pol. sakkunnig 08- 405 29 23 070-553 45 10

Nyckelord: 10298 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-15 Finansdepartementet 2003 års rapport om ekonomiska reformer överlämnas till EU Sverige överlämnade under onsdagen 2003 års nationella rapport om ekonomiska reformer på produkt- och kapitalmarknaderna till Kommittén för ekonomisk politik i EU. Rapporten är en del i EU-samarbetet om ekonomiska reformer. I ett internationellt perspektiv har Sverige kommit långt med reformarbetet. Det gäller exempelvis inom tele-, el-, och transportsektorerna. Det gäller också investeringar i utbildning och forskning samt integrationen av miljöhänsyn i den ekonomiska politiken. De reformer som har genomförts har förbättrat Sveriges konkurrenskraft och överlag gett positiva effekter på samhällsekonomin och för konsumenterna. Sverige ligger väl framme beträffande forskning och utveckling, men mer kan göras. Rapporten redovisar åtgärder för att bättre knyta den högre utbildningen och forskningen till näringslivet och det övriga samhället, bl.a. i syfte att främja kommersialiseringen av forskningsresultat. Rapporten redovisar vilka åtgärder som har genomförts sedan den förra rapporten. Några exempel på genomförda reformer är den skärpta lagstiftningen för att effektivt bekämpa karteller, att nya medel tillförts den tillämpade industriforskningen inom IKT-området samt en fortsatt förstärkning av regelverket för och tillsynen av de finansiella marknaderna. Arbetet med att förstärka de ekonomiska drivkrafterna för enskilda, företag, myndigheter och andra institutioner kommer att fortsätta. Ekonomiska reformer är viktiga för att ytterligare öka svenska företags internationella konkurrenskraft och förbättra Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga. Konkurrensområdet är i detta sammanhang betydelsefullt. Prisnivån i Sverige är fortfarande högre än EU-genomsnittet och de regionala prisskillnaderna för vissa varor är påtagliga. Samarbetet om ekonomiska reformer är ett viktigt instrument för att driva på arbetet inom EU. Ökad handel, förbättrad konkurrens och stora satsningar på utbildning och forskning lägger grunden för den strategi för tillväxt och ökad sysselsättning som unionen enades kring i Lissabon 2000. Målet är att EU ska bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi till 2010.

KONTAKT Rapporten finns i sin helhet på:www.finans.regeringen.se Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Anders Wahlberg Departementssekreterare 08-405 15 69 Marcus Mossfeldt Departementssekreterare 08-405 15 32

Nyckelord: 10289 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-14 Finansdepartementet Nytt regeringsförslag: Utgifter för reparation och underhåll på näringsfastigheter får dras av omedelbart Regeringen vill ändra inkomstskattelagen så att det klart uttrycks att utgifter för reparation och underhåll av byggnader och markanläggningar får dras av omedelbart i inkomstslaget näringsverksamhet, även om utgifterna har fördelats på flera år i räkenskaperna. Den skattskyldige ges alltså en valmöjlighet. Detta enligt en proposition som överlämnades till riksdagen på tisdagen. Beträffande byggnader kommer avdragsmöjligheten även att gälla för utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsavdraget. Det handlar om ändringsarbeten som är normala i näringsverksamheten hos den skattskyldige, förutsatt att ändringen inte innebär en väsentlig förändring av byggnaden. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas retroaktivt fr.o.m. 2002 års taxering. Propositionen finns på www.finans.regeringen.se

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070-657 08 95 Per Classon Kammarrättsassessor 08- 405 16 88 Johan Svanberg Dep. råd. 08-405 16 01

Nyckelord: 10278 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-14 Finansdepartementet Avdrag för utdelning på insatsemissioner Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag att kooperativa ekonomiska föreningar ska dra av utdelning som lämnas på insatsemitterat kapital. Avdrag ska även göras för den del av det emitterade kapitalet som betalas till medlemmen vid dennes utträde ur föreningen. Medlemmen skall inte beskattas för det emitterade kapitalet vid emissionstillfället utan först när han avgår som medlem eller föreningen likvideras. Syftet med förslaget är att förbättra de kooperativa ekonomiska föreningarnas möjligheter till självfinansiering. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Karl-Henrik Bucht kammarrättsassessor 08-405 20 58 Johan Svanberg Dep.råd 08-405 16 01

Nyckelord: 10274 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-10 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm talar för Göteborgs börssällskap På måndag, den 13 oktober kl. 19.15, håller finansminister Bosse Ringholm ett anförande om den ekonomiska politiken inför Göteborgs börssällskap, på hotel Park Aveny i Göteborg. Kontaktperson: Manuela Stazic, 0733/ 90 23 17.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95

Nyckelord: 10243 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-09 Finansdepartementet Lagrådsremiss: Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument Regeringen har överlämnat remissen #Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument# till Lagrådet. Förslaget innebär att skattereglerna om värdering av lager av finansiella instrument ska vara frikopplade från bokföringen. Den skattskyldige får välja mellan att ta upp sådant lager till det verkliga värdet eller det samlade anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap (företag som har möjlighet att utväxla koncernbidrag och handelsbolag) ska dock tillämpa samma metod. Om lagret värderas till det samlade anskaffningsvärdet ska detta fastställas utan hänsyn till överlåtelser som har gjorts mellan företag i intressegemenskapen. Förslaget föranleds av regeringens tidigare förslag till nya regler för redovisning av finansiella instrument (prop. 2002/03:121), men syftar även till att minska vissa möjligheter till oönskad skatteplanering. De nya EG-gemensamma redovisningsreglerna innebär att medlemsstaterna blir skyldiga att tillåta eller fordra värdering till verkligt värde av finansiella instrument i enlighet med de redovisningsstandarder som International Accounting Standard Board (IASB) har gett ut. Syftet med dessa regler är att marknaden ska fungera bättre och att minska företagens kapitalkostnader. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången det beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2003. Kreditinstitut och värdepappersbolag får tillämpa de äldre redovisningsreglerna till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2004. Som en konsekvens av detta föreslås att dessa företag under samma tid ska få använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet vid beskattningen. I avvaktan på att försäkringsbolagen får nya redovisningsregler ska även de använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Bo Lindén Kansliråd 08-405 15 43

Nyckelord: 10230 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-07 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm: #Sänkta skatter för de rika och kraftiga nedskärningar på sjuka och arbetslösa# Finansminister Bosse Ringholm kommenterar de borgerliga partiernas budgetmotioner: # De borgerliga partierna sänker skatterna kraftigt för de med höga inkomster och stora förmögenheter, samtidigt som de försämrar kraftigt för de sjuka och arbetslösa. De verkar inte ha dragit några slutsatser av valresultatet 2002. # De borgerliga partierna talar gärna om tillväxt. De verkar mena att tillväxt skapas genom mindre resurser till vården, skolan och omsorgen och ökad osäkerhet för de redan utsatta. Det är fel. Tillväxt förutsätter att människor är trygga, att vi har en fungerande välfärd, bra villkor för företagen och sunda offentliga finanser. Det verkar inte de borgerliga partierna ha förstått # deras politik handlar mer om att gynna de rika än att stärka tillväxten.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Karin Pettersson Tf Planeringschef 08-543 560 18 070-244 20 30

Nyckelord: 10206 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-06 Finansdepartementet Regeringsförslag om ändrade regler för CFC-beskattning Regeringen överlämnade på måndagen en proposition till riksdagen med förslag till ändrade regler för CFC-beskattning (Controlled foreign company). Syftet med CFC-regler är att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att den svenska skattebasen urholkas. Det kan t.ex. vara fråga om s.k. ränteavdragsarbitrage eller andra transaktioner som innebär att inkomster förs över till koncernföretag i en lågskattestat för att sedan tas hem till Sverige i form av kapitalvinst eller utdelning. Förslagen innebär att reglerna för beskattning av en delägares direkta och indirekta innehav av andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster ändras. Med lågbeskattade inkomster i en utländsk juridisk person avses nettoinkomster som antingen inte har beskattats alls eller beskattats lindrigare än 15,4 procent av ett underlag beräknat enligt svenska regler. De lågbeskattade inkomsterna ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Avräkning mot den svenska skatten ges för utländsk skatt. Obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga med andelar knutna till ett fast driftställe i Sverige berörs av de ändrade reglerna. CFC-regler innebär i huvudsak att en svensk delägare i en utländsk juridisk person i vissa fall beskattas löpande för sin andel av den utländska juridiska personens inkomster. Förslaget till ändrade CFC-regler är en konsekvens av de nya reglerna om skattefrihet och utdelning på näringsbetingade andelar som riksdagen antog i maj. Effektivare CFC-regler krävs även för att kapitalvinstreformen inte ska komma i konflikt med EU: s uppförandekod för företagsbeskattning. Förslaget är utformat så att en generell regel definierar vad som ska anses som lågbeskattade inkomster och enligt huvudregeln träffas av CFC-beskattning. Undantag görs sedan för det fall att den utländska juridiska personen som har sådana inkomster hör hemma i en stat eller en jurisdiktion som räknas upp i en särskild lista. Flertalet stater, både med vilka Sverige har skatteavtal och med vilka Sverige saknar sådana avtal, finns upptagna på denna lista. Inkomster hos en utländsk juridisk person som kommer från internationell rederiverksamhet föreslås under vissa förutsättningar undantas från reglernas tillämpning. Likaså undantas, under vissa förutsättningar, bl.a. finansiell verksamhet inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Inom EES föreslås tillämpningen av CFC-reglerna i princip begränsas till vissa koncerninterna verksamheter. Det nu gällande kravet på så kallad jämförlig beskattning för skattefrihet på utdelning och kapitalvinster föreslås samtidigt tas bort. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Roland Gustafsson Dep.råd 08-405 16 82 Maria Bjernelius Lundahl Kansliråd 08-405 16 78

Nyckelord: 10205 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-03 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Luxemburg den 7 oktober Bosse Ringholm deltar på tisdag den 7 oktober i Ekofinmötet i Luxemburg. Finansministrarna ska där bl.a. diskutera det tillväxtinitiativ som Italien lanserade i början av sitt ordförandeskap. En lägesrapport ska behandlas av Europeiska rådet den 16-17 oktober och en slutrapport från Ekofin förväntas presenteras i november. Initiativet syftar främst till att öka investeringarna i infrastruktur, framför allt transportnät, samt i forskning och utveckling. Förslaget innebär bl.a. förbättrade finansiella och regleringsmässiga villkor för investeringar och utveckling av Transeuropeiska nätverk (TENs) samt insatser för forskning och utveckling, särskilt med stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB). - Sverige välkomnar att ordförandeskapet sätter fokus på tillväxten i EU inom ramen för Lissabonstrategin, säger finansminister Bosse Ringholm. Men vi tycker att perspektivet blir väl snävt om det bara ska handla om infrastruktur. Istället bör vi satsa på breda åtgärder som inriktas på att stärka den långsiktiga potentialen för tillväxt. Ekofinrådet ska också anta ett yttrande från Kommittén för ekonomisk politik, byggt på ett förslag från kommissionen, om hur samarbetet inom det sociala området (social delaktighet, säkra och hållbara pensioner, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg) ska kunna samordnas. Finansministrarna ska också diskutera ett kompromissförslag från det italienska ordförandeskapet som gäller ett nytt direktiv om marknaderna för finansiella instrument. Direktivet ska ersätta direktivet (93/22/EEG) om investeringstjänster inom värdepappersområdet och innehåller regler om värdepappersföretag och reglerade marknader ( bl.a. börsen). Direktivet förväntas få stor inverkan på finansmarknaderna i Europa. Finansministrarna ska vidare diskutera ett förslag som handlar om en harmonisering av reglerna för lågmoms. Syftet med förslaget är att alla länder ska omfattas av samma möjligheter till lågmoms och att dessa möjligheter ska vara begränsade. I praktiken innebär förslaget att listan över vad som får omfattas av lågmoms utvidgas i viss mån, men samtidigt att alla de särskilda möjligheter som många länder har till lågmoms på vissa specifika områden tas bort. En skattefråga som finansministrarna ska debattera handlar om ett förslag från kommissionen om ändringar i moder/dotterbolagsdirektivet, som syftar till att flera företag ska omfattas av direktivets bestämmelser. Syftet med direktivet är att utdelning som lämnas mellan närstående företag som finns i olika medlemsstater inte ska beskattas mer än en gång i ett EU-land. Pressträff: En pressträff anordnas med Bosse Ringholm efter mötet. Tid: Kl. 12.30 (ca) Plats: OBS! Nytt mötescenter. Pressrummet i Centre de Conférences Kiem, rue Carlo Hemmer

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Peter Holmgren Kansliråd 08-405 14 80 Sandro Wennberg Pol. sakkunnig 08-405 34 38 070-333 00 84

Nyckelord: 10186 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-02 Finansdepartementet Avdrag för utdelning på insatsemissioner Regeringen beslutade på torsdagen att överlämna en remiss till Lagrådet med förslag att kooperativa ekonomiska föreningar ska dra av utdelning som lämnas på insatsemitterat kapital. Avdrag ska även göras för den del av det emitterade kapitalet som betalas till medlemmen vid dennes utträde ur föreningen. Vid emissionstillfället ska en insatsemission inte anses utgöra utdelning till medlemmen. Syftet med förslaget är att förbättra de kooperativa ekonomiska föreningarnas möjligheter till självfinansiering. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas för första gången vid 2004 års taxering.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070-657 08 95 Karl-Henrik Bucht Kammarrättsassessor 08-405 20 58 Johan Svanberg Dep.råd 08-405 16 01

Nyckelord: 10162 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-10-02 Finansdepartementet Ökat arbetskraftsutbud viktigast i Sveriges nya handlingsplan för sysselsättning Regeringen beslutade på torsdagen att anta Sveriges handlingsplan för sysselsättning, som är en viktig del av EU:s sysselsättningssamarbete. Handlingsplanen ska nu överlämnas till rådet och kommissionen i Bryssel. De nya riktlinjerna för sysselsättningen är kopplade till den så kallade Lissabonagendan. De ska vara i stort oförändrade under de tre kommande åren och helst ända fram till 2010. Årets handlingsplan har en strategisk inriktning och redovisar framför allt framtida insatser och initiativ. - Regeringen fortsätter arbetet för att ytterligare stärka förutsättningarna för att nå hållbar tillväxt och full sysselsättning. Ambitionen är att vara i frontlinjen med nödvändiga reformer på centrala områden, säger finansminister Bosse Ringholm. - Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer regeringen att göra insatser inom flera politikområden för att öka utbudet av arbetskraft. Långtidssjukskrivningarna måste minska och invandrare ges ett ökat tillträde till arbetsmarknaden, säger arbetslivsminister Hans Karlsson. Varje medlemsland ska, inom ramen för EU:s sysselsättningsarbete, årligen redovisa insatser för att genomföra de riktlinjer och rekommendationer som antas inom sysselsättningsstrategin och som ska bidra till att nå de gemensamma målsättningarna. Redovisningen, i form av en nationell handlingsplan för sysselsättning, underlättar utbyte av erfarenheter och jämförelser länderna emellan. Handlingsplanen är en sammanfattning av beslut inom alla politikområden som bidrar till att främja sysselsättningen.

KONTAKT www.jobben.regeringen.se Sofia Grundström Dep.sekr., Näringsdep. 08-405 21 87 Åsa Gunnarsson Pressekreterare hos arbetslivsminister Hans Karlsson 08-405 12 65 070-267 84 26 AnnaCarin Platon Dep.sekr., Finansdep. 08-405 42 47 Eva Rosengren Pressekreterare hos finansminister Bosse Ringholm 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 10160 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-26 Finansdepartementet Lagrådsremiss om en dämpningsregel för fastighets-skatten Regeringen beslutade på torsdagen att överlämna en remiss till Lagrådet med förslag om en regel för att dämpa uttaget av fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden (dämpningsregel). Förslaget innebär att om taxeringsvärdet höjs vid en fastighetstaxering ska höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Höjningen ska i stället fördelas lika mellan de år som återstår fram till nästa fastighetstaxering. Om t.ex. ett taxeringsvärde höjs från 1 000 000 kr till 1 300 000 kr vid en allmän fastighetstaxering kommer fastighets-skatten att beräknas på 1 100 000 kr det första året, 1 200 000 kr det and-ra året och först det tredje året på det fulla taxeringsvärdet, 1 300 000 kr. Om en fastighetstaxering leder till att taxeringsvärdet sänks, ska fastig-hetsskatten däremot beräknas på det nya, lägre värdet direkt. Bestämmelserna ska gälla vid såväl allmän och förenklad fastighetstaxe-ring som vid särskild fastighetstaxering. De ska gälla för småhus, bostads-hyreshus och bostadshus på lantbruk. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2003. De ska till-lämpas första gången för småhus vid 2004 års taxering, för hyreshus vid 2005 års taxering och för bostadshus på lantbruks vid 2006 års taxering.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08- 405 16 25 070- 567 08 95 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08 405 16 99 070 394 10 49 Hans Levén Kansliråd 08 405 19 42 070 366 05 49 Nyckelord: 10118 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-26 Finansdepartementet Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Regeringen beslutade på torsdagen om en remiss till Lagrådet som föreslår nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. Reglerna föranleds av ett EG-direktiv, som antogs i december 2001 (Rådets direktiv 2001/115/EG om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt). De nya reglerna · anger vem som är skyldig att utfärda fakturor och tillåter att en tredje person, eller under vissa förutsättningar köparen, får fakturera för säljarens räkning · fastställer för vilka transaktioner som faktura ska utfärdas och vilka uppgifter som en faktura ska innehålla för att kunna godtas i mervärdesskattesammanhang · tillåter att en förenklad faktura får utfärdas i vissa fall och tillåter även att en samlingsfaktura utfärdas för flera särskilda leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster · anger uttryckligen att elektronisk fakturering är tillåten De nya reglerna behandlar även arkivering av fakturor och medger att arkivering av elektroniska fakturor under vissa förutsättningar får ske utomlands. Förslaget i denna del avser all räkenskapsinformation. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2004.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08 - 405 16 25 070 - 657 08 95 Madelaine Tunudd Kammarrättsassessor 08 # 405 27 69 Marianne Svanberg Departementsråd 08 # 405 15 34

Nyckelord: 10115 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-26 Finansdepartementet Skattelättnader vid arvs- och gåvobeskattningen i företag Regeringen beslutade på torsdagen att överlämna en remiss till Lagrådet med förslag som ska underlätta generationsskiften i onoterade företag. Förslagen innebär att de s.k. lättnadsreglerna utvidgas för hur företagstillgångar värderas vid arvs- och gåvobeskattningen. Det kommer att ske genom att successiva gåvor ska godtas och att den som tar emot en gåva ska kunna lämna ersättning till givaren utan att gå miste om skattelättnaden. Den karenstid som finns i nuvarande lättnadsregler förkortas från fem till tre år. Dessutom föreslås att även fastighetsförvaltning ska omfattas av lättnadsreglerna. I lagrådsremissen föreslås också en ändring som gäller gåvobeskattningen i allmänhet. Det gäller hur ersättning som en gåvotagare lämnar i samband med en gåva ska värderas. Förslaget innebär att ersättningen # i de fall gåvoegendomens värde ska reduceras # också ska reduceras på samma sätt. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas i de fall skattskyldighet inträder efter den 31 december 2003.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Cecilia Silfverhjelm Kammarrättsassessor 08- 405 29 55 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 10111 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-26 Finansdepartementet Utökade möjligheter till uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid bostadsbyte Regeringen beslutade på torsdagen att överlämna en remiss till Lagrådet med förslag om att utöka möjligheterna att få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid bostadsbyte. Förslaget innebär att uppskov med beskattningen även ska gälla den som flyttar till en nyproducerad bostadsrätt (ersättningsbostad) i ett s.k. oäkta bostadsföretag. I fortsättningen ska oäkta företag vara jämställda med äkta bostadsföretag under en viss tid när uppskovsreglerna tillämpas. I lagrådsremissen föreslås också att tidpunkten för det bosättningskrav som finns i uppskovsreglerna anpassas till den senaste tidpunkten för att lämna självdeklarationen, nämligen den 2 maj. Förslaget föreslås gälla retroaktivt fr.o.m. taxeringsåret 2004.

KONTAKT Eva Rosengren Pressmeddelande 08-405 1625 070- 657 08 95 Cecilia Silfverhjelm Kammarrättsassessor 08- 405 29 55 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 10109 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-26 Finansdepartementet Förslag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus Regeringen beslutade på torsdagen att överlämna en remiss till Lagrådet med ett förslag om en tidsbegränsad lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. De åtgärder som föreslås innebär att en husägare får en skattereduktion om han/hon installerar ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus eller installerar energieffektiva fönster i ett befintligt småhus. En förutsättning är att installationen görs i ägarens permanentbostad. Även ett privatbostadsföretag ska kunna få skattereduktion för installation av energieffektiva fönster, förutsatt att en medlem eller delägare bor permanent i småhuset. Skattereduktionen ska enligt förslaget kunna ges med 30 procent av den del av underlaget som överstiger 10 000 kronor per småhus. Skattereduktionen är dock maximerad till 10 000 kronor för installation av energieffektiva fönster, och 15 000 kronor för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och gälla installationer som påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december 2006.

KONTAKT www.finans.regeringen.se Eva Rosengren Pressmeddelande 08-405 16 25 070- 657 08 95 Brita Löfgren Lewin Departementssekreterare 08- 405 26 94 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08- 405 16 99

Nyckelord: 10106 Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2003-09-25 Finansdepartementet Skärpta regler för avdrag för pensionskostnader Regeringen föreslår i en remiss, som överlämnades på torsdagen till Lagrådet, att arbetsgivarna får minskade skatteavdrag för framtida kostnader för vidlyftiga tjänstepensioner. Förslaget har också aviserats i en s.k. stoppskrivelse till riksdagen (skr. 2003/04:14). Dagens regelverk ger arbetsgivarna möjlighet att dra av kostnader för framtida tjänstepensioner # s.k. tryggande # upp till vissa belopp och för pension som står i rimlig proportion till lön och antal arbetade år. Det har i praxis godtagits ett förfarande som innebär en möjlighet att kringgå dessa regler genom att överflytta ansvaret för pensionsutfästelsen till någon annan. Det blir då denne i stället för arbetsgivaren som betalar ut tjänstepensionen till arbetstagaren. Genom att betala ersättning till den som tar över ansvaret för pensionen kan ett kostnadsavdrag tillskapas utan några gränser. Nu täpps detta hål till. Avdrag får enligt förslaget bara göras när övertagande av ansvaret sker vid byte av arbetsgivare i samband med en omstrukturering # Förslaget skall ses som ett avstamp för en reformering av regelverket för pensionsbeskattningen. Bl.a. behöver ses över i vilka situationer arbetsgivarna skall få göra avdrag för pension och vad som betraktas som pension, säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar. Regeringen aviserar nu en större översyn av den skattemässiga regleringen på tjänstepensionsområdet. Utredningen ska bl.a. arbeta med att finna former för att stävja de ökade skillnaderna mellan lön och pension som blir allt vanligare i samhället. En viktig fråga som också bör utredas är hur livförsäkringsbolagen och pensionerna bör beskattas i en alltmer avreglerad och öppen europeisk försäkringsmarknad. Detta är angeläget med tanke på den associationsrättsliga översyn av försäkringsföretagen som kommer att påbörjas inom kort. I remissen lämnas också ett förslag som syftar till att minska möjligheterna att kringgå avkastningsskatten på utländska kapitalförsäkringar. Förslaget, som utvidgar skyldigheten att betala avkastningsskatt, innebär att den som har panträtt i kapitalförsäkringen också kan vara skyldig att betala avkastningsskatt. # Den här förändringen av avkastningsskatten på pensionsmedel och försäkringssparande är nödvändig att göra redan nu. Det går inte att avvakta att arbetsgruppen i departementet som ser över avkastningsskatten blir klar med sitt förslag, säger Bosse Ringholm Arbetsgruppen planerar att lämna sitt förslag före årets slut. Förslaget innebär bl.a. att avkastningsskatten kommer att betalas oberoende av om en pensionsförsäkring är meddelad i Sverige eller inte. Förslagen i remissen föreslås gälla från och med nästa år. Avdragsbegränsningen föreslås dock bli tillämplig på avtal om övertaganden av pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september 2003 i enlighet med den stoppskrivelse till riksdagen i vilken regeringen aviserat det förslag som nu läggs fram i lagrådsremissen.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 www.finans.regeringen.se Lena Bartholf Axelsson kammarrättsassessor 08-405 21 41

Nyckelord: 10099 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-25 Finansdepartementet Skattefrihet för besök hos tandläkare slopas Regeringen överlämnade på torsdagen en remiss till Lagrådet som föreslår att förmån av all tandvård ska vara skattepliktig. Detta sker genom att skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad tandvård i Sverige och utomlands slopas. Förändringen innebär att reglerna anpassas till de principiella förändringarna i tandvårdsersättningen som genomfördes år 1999. Utgångspunkten för förändringen är att den offentliga finansieringen av tandvården huvudsakligen ska ske inom ramen för den allmänna försäkringen och inte genom skattesystemet. Som en konsekvens av att skattefriheten slopas tas avdragsförbudet för sådana utgifter i inkomstslaget näringsverksamhet bort. I lagrådsremissen föreslås även att skattefriheten för belöningar, s.k. tipspengar, vid avslöjande eller gripande av brottslingar utvidgas till att bl.a. omfatta ersättning till den som har bidragit till att förebygga brott, eller att föremål tas i beslag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

KONTAKT www.finans.regeringen.se Eva Rosengren Pressmeddelande 08-405 1625 070- 657 08 95 Peter Ljungqvist Kammarrättsassessor 08- 405 14 79 (tipspengar) Lena Bartholf Axelsson Kammarrättsassessor 08- 405 21 41 (tandvård)

Nyckelord: 10092 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-22 Finansdepartementet Budget för 2004: Satsningar på tillväxt, jobb och välfärd Sveriges ekonomi har klarat den internationella lågkonjunkturen väl. Sysselsättningen är hög, tillväxten god och arbetslösheten fortfarande låg jämfört med andra länder. De offentliga finanserna uppvisar fortfarande ett överskott; nästa år beräknat till 0,4 procent av BNP. De beräknade överskotten för de offentliga finanserna de kommande åren ligger i linje med regeringens övergripande mål. Överskottsmålet för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast och ska klaras. De statliga utgifterna hålls som tidigare år inom de beslutade utgiftstaken. Regeringen bedömer att inga ytterligare besparingar behövs för att klara utgiftstaken för 2003 och 2004. Regeringen följer dock utgiftsutvecklingen löpande och kommer att vidta ytterligare åtgärder om utgiftstaken skulle hotas. Utgiftstaken för staten föreslås bli 894 miljarder kronor år 2005 och 931 miljarder kronor år 2006. Någon tydlig vändning i den internationella konjunkturen har ännu inte skett. Men regeringen räknar med en förbättrad konjunktur under den senare delen av 2004. Bruttonationalprodukten, BNP, väntas öka med 1,4 procent i år och 2,0 procent 2004. 121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska genomföras under mandatperioden. De tre partierna avser att återkomma med riktlinjer och budgetförslag för hur återstående delar av 121-punktsöverenskommelsen ska genomföras under 2005 och 2006 i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2004 och 2005 års budget. Arbetsmarknaden Sysselsättningsgraden beräknas i år uppgå till 77,7 procent och år 2004 till 77,3 procent. Därmed uppnås i prognosen inte det mål som regeringen satt upp om 80 procents reguljär sysselsättning 2004. Målet om att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden ligger dock fast. Regeringen följer löpande utvecklingen och kommer att vidta åtgärder för att uppnå målet. Den öppna arbetslösheten har successivt stigit sedan mitten av 2002 beroende på svag utveckling av sysselsättningen, färre personer i arbetsmarknadspolitiska program och ett ökande arbetskraftsutbud. Arbetslösheten beräknas ligga kvar på 4,7 procent också nästa år, för att därefter minska. Ett ökat arbetskraftsutbud är en förutsättning för att trygga en långsiktig finansiering av välfärden. Antalet helårspersoner med socialbidrag har minskat med 25 procent mellan 1999 och 2002. Trots detta tyder mycket på att rättvisemålet om att halvera antalet socialbidragstagare till år 2004 kan bli svårt att nå. En förutsättning för att målet ska kunna nås är att sysselsättningsmålet klaras. För första gången innehåller årets budgetproposition en jämställdhetsbilaga (bilaga 4) med en genomgripande analys av såväl kvinnors och mäns ekonomiska situation. Där redovisas fördelningen av såväl betalt som obetalt arbete. Där redovisas fördelningen av arbetstider, löneinkomster, inkomster från offentliga stödsystem samt inkomster från kapital. Bilagan visar att inkomsterna mellan män och kvinnor är skevt fördelade, men att de offentliga stödsystemen har en utjämnande effekt. Kvinnors andel av män löner uppgår till 63 procent. Beaktar man samtliga inkomstkällor stiger kvinnornas andel till 76 procent. Satsningar på tillväxt Insatser för att öka tillväxten står i fokus i årets budgetproposition. En ökad tillväxt är en förutsättning för att klara sysselsättningsmålet och därmed välfärden. · Välfärdens centrala delar vård, skola och omsorg ska förbättras. Därför förstärks det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting med 400 miljoner kronor 2004. Sammantaget får kommunerna budgetförstärkningar motsvarande 4,7 miljarder. Denna resurs görs permanent fr.o.m. 2005. · Småföretagare får sänkt skatt genom lättnader i de s.k. 3:12 reglerna. · Infrastrukturinvesteringar är en central faktor för att öka tillväxten de kommande åren. Regeringen återkommer till dimensioneringen av de slutgiltiga anslagsnivåerna för 2005 och 2006 i vårpropositionen 2004 eller senast i budgetpropositionen för 2005. · Vägverket får skjuta upp amorteringar 2004. Därigenom frigörs utrymme för att öka väginvesteringarna med 666 miljoner kronor. · Vinnova får ytterligare 100 miljoner kronor för tillämpad industriforskning inom IT/telekomområdet. · Ett Centrum för miljödriven affärsutveckling inrättas under Nutek. · Stödet till kommunerna för att bygga ut bredband ökar med 250 miljoner/år, 2004 och 2005. · Ökat stöd till grundforskningen (Vetenskapsrådet), 25 miljoner. · En Valideringsdelegation inrättas, 15 miljoner kronor/år 2004-2007. · Arbetsgivaravgifterna sänks med 640 miljoner (ingår som en del i den gröna skatteväxlingen Regeringen förbereder bl.a. flera förslag som syftar till att underlätta tillkomsten av fler och växande företag. · Ökat utbud av s.k. såddkapital. · Ökad andel forskningsrelaterade företag. Regeringen avser att fördjupa dialogen mellan berörda parter för att öka andelen forskningsrelaterade företag. Särskild vikt kommer att läggas på områden där Sverige är konkurrenskraftigt. · Effektivare insatser på regional nivå för företagsutveckling. · Brett åtgärdsprogram för att förenkla för småföretagen. Näringslivets organisationer inbjuds delta i arbetet med att utforma en metod för att mäta företagens administrativa börda. · 20 miljoner kronor till Stiftelsen svensk Industridesign. Medlen ska användas till förberedelse av designåret 2005 och projekt för att hjälpa företagen att utveckla sin design. · Kortare handläggningstider vid miljöprövning. Miljöbalkskommittén har fått tilläggsdirektiv att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskraven. Åtgärder för ökad sysselsättning och bättre välfärd Arbetet med att nå sysselsättningsmålet fortsätter. Regeringen föreslår nu ytterligare insatser som ska gynna sysselsättningen: · Bättre undervisning i svenska för invandrare (sfi). Regeringen kommer att uppdra åt Myndigheten för skolutveckling att genomföra en riktad kompetensutveckling för sfi-lärare. · Bättre styrning av arbetsmarknadspolitiken. Regeltillämpningen ska av rättviseskäl vara lika i hela landet. Regeringen avser att förbättra styrningen genom att tydliggöra verksamhetens mål och ändra regelverket. · Kartläggning av avtalsförmåner för att analysera dessa förmåners påverkan på äldres arbetsutbud. · Förkortad vidareutbildning för undersköterskor som vill bli sjuksköterskor. Åtgärder för att minska ohälsan. Långtidssjukskrivningarna fortsätter att öka. Det finns nu ca 135 000 som varit sjukskrivna längre än ett år och dessutom ca 492 000 personer som har sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är eniga om att sjukfrånvaron måste minskas och kostnaderna för ohälsan likaså för att nå en långsiktigt hög sysselsättning. Därför ska ett antal nya åtgärder nu vidtas. · Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska ohälsan förstärks. Ett system baserat på ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsan ska införas senast under 2004. När ett sådant system och andra åtgärder har resulterat i en sänkning av kostnaderna för ohälsan finns förutsättningar för en återgång till en tidigare ersättningsnivå för sjukpenning. · Socialförsäkringens administration. Regeringen anser att arbetet med att förändra socialförsäkringens organisation är en mycket viktig åtgärd för att öka effektiviteten i arbetet med att minska ohälsan och nå det nationella målet om halverad sjukfrånvaro 2008. · Ökat ansvar för den enskilde att medverka till återgång i arbetslivet samt åtgärder mot fusk och missbruk. En arbetsgrupp bildas inom Regeringskansliet för att få underlag för eventuella skärpningar av regler och tillämpning. Regeringen återkommer med förslag i vårpropositionen 2004. · Ansvaret för arbetsskadeförsäkringen. Regeringen tar upp frågan med arbetsmarknadens parter för att se om det finns förutsättningar för att träffa en överenskommelse om att föra över försäkringen till dessa. · Sjukersättning högst tre år i taget. Regeringen kommer att inhämta arbetsmarknadens parters syn på hur frågan ska lösas och därefter återkomma till riksdagen med förslag. · Bättre stöd till och kontroll av personer med sjukersättning. Samtliga personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska efterhand få en ny prövning av arbetsförmågan och få erbjudanden om stöd. Reformer för rättvisa och trygghet Både i år och nästa år genomförs ett antal viktiga reformer. Det handlar om fler lärare i skolan, förbättrade studiebidrag, allmän förskola samt mer pengar till vården och omsorgen. Därutöver görs satsningar på miljö och infrastruktur, bostadsbyggande, rättsväsendet och höjt bistånd. Satsningar på skola och förskola Den första januari i år genomfördes allmän förskola för fyra- och femåringar. Alla barn har därmed rätt till avgiftsfri förskola motsvarande tre timmar om dagen. 500 miljoner kronor i särskilda resurser satsas även fortsättningsvis för att värna kvalitén i verksamheten. Föräldraförsäkringen stärks i år och nästa år. Förlängningen av föräldraförsäkringen med en månad får genomslag i år. Grundnivån föräldraförsäkringen har i år höjts till 150 kr/dag. En ytterligare höjning till 180 kr/dag föreslås för 2004. När det ekonomiska läget medger detta avser regeringen gå vidare och stärka föräldraförsäkringen ytterligare genom att höja inkomsttaket i försäkringen. Studiebidraget har utökats från 9 till 10 månader om året. Det innebär 950 kronor mer per år för familjer med en tonåring på gymnasiet. Vård och omsorg Ett tillfälligt sysselsättningsstöd infördes för år 2002 för att stärka kommunerna och landstingen på kort sikt. Stödet förlängdes och höjdes med 300 miljoner kronor 2003. Eftersom kommunernas och landstingens ekonomi är fortsatt ansträngd har det tillfälliga sysselsättningsstödet förlängts även till 2004. Beloppet på 200 kronor som alla inkomsttagare betalar i statlig inkomstskatt tillfaller kommuner och landsting också 2004. Dessutom föreslås kommunerna få 400 miljoner kronor extra under 2004. Förändringarna innebär en budgetförstärkning för kommunerna med sammanlagt 4,7 miljarder kronor 2004. Välfärdens centrala delar vård, skola och omsorg ska förbättras. Den tillfälliga förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi omfattande 4,7 miljarder görs permanent fr.o.m. 2005. Mellan 2002 och 2004 satsas 3,6 miljarder kronor på att minska väntetiderna i vården. De äldre Pensionerna har höjts med mellan 300 och 600 kronor i månaden för dem med de lägsta pensionerna. Ett förbättrat tandvårdskydd för de äldre har införts. Stödet består bl.a. av ett högkostnadsskydd för protetisk tandvård. Ett äldreförsörjningsstöd har införts som garanterar alla i Sverige som fyllt 65 år en skälig levnadsnivå. Det minskar behovet av socialbidrag för äldre. Eventuella briser inom äldreomsorgen ska snabbt uppmärksammas och åtgärdas. Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått medel för att anställa ca 100 äldreskyddsombud. En tryggare vardag Regeringen har under de senaste åren genomfört den största satsningen på rättsväsendet i modern tid. Satsningen fullföljs nu och rättväsendet förstärks med ytterligare med 550 miljoner kronor, vilket innebär ca 1 miljard kronor mer 2004 än 2003. Polisorganisationen får 225 miljoner kronor, kriminalvården 150 miljoner för att hantera det ökade platsbehovet, domstolsväsendet 50 miljoner och rättshjälpen 100 miljoner kronor. Övriga myndigheter inom området får 25 miljoner kronor. Utbildning för jämlikhet och trygghet Regeringen genomför en kraftig satsning på höjd kvalitet i skolan. För att anställa fler lärare och andra specialister, tillförs kommunerna 1 miljard kronor per år under 5 år tills nivån 5 miljarder kronor är nådd. för att utveckla skolor i utsatta områden. En lag mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan ska tas fram. En delegation tillsätts under en fyraårsperiod som ska säkerställa nationell likvärdighet, hög kvalitet och rättssäkerhet i valideringen av kunskaper. En ny IT-portal ska ge relevant information för enskilda lärare och vägledare. Korttidsstudiestödet utökas med 25 miljoner kronor. Utbildningen av lärare och sjuksköterskor ska fortsätta att öka. Arbetet mot snedrekryteringen till högskolestudier fortsätter. Satsningen på grundforskning och forskarutbildning fullföljs. Perioden 2000-2005 ökas de statliga anslagen till framför allt grundforskning och forskarutbildning med ca 1,7 miljarder kronor. För att bättre ta tillvara forskningsresultaten är det angeläget att stärka både den fria grundforskningen och den behovsmotiverade forskningen samt kopplingen till det omgivande samhället. Bostäder Regeringen har inrättat ett särskilt bolag som kan ta över tomma lägenheter från kommunala bostadsföretag i utflyttningskommuner eller som kan gå in med riskkapital för utvecklingsinsatser. Kommuner i tillväxtregionerna kan få tidsbegränsade investeringsstimulanser för att öka produktionen av små hyresrätter och studentbostäder. Stödet löper ut 2006. Statens bostadskreditnämnd föreslås få utökade befogenheter att med hjälp av statliga kreditgarantier underlätta kapitalförsörjningen vid bostadsbyggande. Socialpolitik Genomförandet av den narkotikapolitiska handlingsplanen fortsätter. Den syftar till att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och få fler att sluta med sitt missbruk. En satsning på missbrukarvården med namnet Kontrakt för livet börjar genomföras under 2004. Tyngdpunkten ligger på ökade insatser för de mest utsatta tunga missbrukarna. Genomförandet av den alkoholpolitiska handlingsplanen fortsätter. Ytterligare resurser avsätts för bred informationsverksamhet och för att stärka och bygga ut det lokala förebyggande arbetet. Regeringen avser under mandatperioden att ta initiativ för att ytterligare begränsa tobakens skadeverkningar samt genomföra insatser mot den ökade övervikten. Regional utveckling/infrastruktur Omfattande satsningar på infrastrukturen genomförs de kommande åren. År 2004 handlar det om en satsning på ca 3 miljarder kronor jämfört med 2003. Skatteutjämningen ska utvecklas för att skapa tillväxt och för att gynna en rättvis fördelning av landets resurser. Regionala tillväxtprogram ska tas fram och genomföras i samförstånd och dialog mellan olika aktörer. Arbetetstidsförkortning och friår Frågan om försök med arbetstidsförkortning och friår ingår i 121-punktsprogrammet och kräver noggrann planering och förberedelse. Ansvariga myndigheter ges i uppdrag att planera för försök med arbetstidsförkortning med målsättning att komma igång under 2004. För att friår ska kunna genomföras i hela landet fr.o.m. den 1 januari 2005 måste ansvariga myndigheter nu påbörja planeringen och förberedelsearbetet inför detta. Rättvisa skatter Under det närmaste året kommer det skattepolitiska arbetet att inriktas på fyra områden: globaliseringen, småföretagen, grön skatteväxling och olika insatser mot skattefusk och grön skatteväxling. Småföretagen: En miljard kronor avsätts för en reformering av 3:12 reglerna i två steg. Fr.o.m. inkomståret 2004 höjs den s.k. klyvningsräntan med två procentenheter. I ett andra steg kommer ytterligare förslag som ska gälla fr.o.m. inkomståret 2005. Inriktningen är att framför allt ge de mindre företagen gynnsamma villkor. Senare i höst kommer gåvobeskattningen vid generationsskiften att förändras. Förenklingsutredningen presenterade förra året sitt slutbetänkande med ett förslag till reformerade skatteregler för handelsbolag. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen kommer att ta ställning till utredningens förslag i anslutning till det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler. Grön skatteväxling: I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade målet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt åtta miljarder kronor genomförts. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse och såväl det kommande energiskattedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste iakttas. Ett första steg i en sådan reformering är förslaget i budgetpropositionen för 2004 att den nuvarande nollskattesatsen på el som förbrukas inom industrin avskaffas och fr.o.m. den 1 juli 2004 ersätts av den skattenivå (0,5 öre/kWh) som motsvaras av miniminivån i det kommande energiskattedirektivet. Regeringen föreslår en grön skatteväxling för 2004 med 2 miljarder kronor. Följande energi- och miljöskattekomponenter ingår: · Höjd koldioxidskatt med 18 procent för hushållen och servicesektorn · Höjd elskatt med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn · Höjd elskatt med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin fr.o.m. 1 juli, 2004. Samtidigt införs ett system för långsiktiga avtal med den energiintensiva industrin. · Höjd dieselskatt med 10 öre/liter · Höjd bekämpningsmedelsskatt med 10 kr/kg, aktiv beståndsdel Dessa skattehöjningar växlas för 2004 mot följande skattesänkningar för individer och företag: · sänkning av den statliga inkomstskatten med 200 kronor/ året för alla individer med förvärvsinkomster · Sänkta arbetsgivaravgifter med 0,12 procentenheter · Biodrivmedel får full befrielse från punktskatt · För att de alternativa drivmedlens konkurrenskraft ska säkerställas bör koldioxidneutrala drivmedel, befrias både från koldioxidskatt och energiskatt. För att underlätta den energieffektiva el- och värmeproduktionen i kraftvärmeverk och för att säkerställa biobränslenas konkurrenskraft fullföljs tidigare presenterade förslag med höjda skatteavdrag för bränslen i värmeproduktion, skatteavdrag i relation till bränsleanvändningen och slopat avdrag för energiskatt för viss el i kraftvärmeverken. Övriga skatteförslag: Regeringen kommer senare i höst att föreslå att arvsskatten mellan makar slopas fr.o.m. den 1 januari 2004. För att förbättra för låg- och medelinkomsttagare kommer regeringen senare i höst att föreslå en begränsningsregel för förmögenhetsskatten. Den nya regeln ska gälla alla som idag omfattas av begränsningsregeln för fastighetsskatt och som betalar förmögenhetsskatt som kan hänföras till småhus som utgör den permanenta bostaden. De nya reglerna ska kunna tillämpas redan från inkomståret 2003. Regeringen kommer att följa upp förslaget från Egendomsskattekommittén om en dämpningsregel för fastighetsskatten. Den tidigare aviserade skattereduktionen för miljöinvesteringar har beretts och ett förslag ska presenteras under hösten 2003. Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkohol och tobak upphör fr.o.m. den 1 januari 2004. Regeringen avser noga följa utvecklingen av gränshandeln och den illegala handeln. Beslutade och planerade skattesänkningar i Danmark och Finland, liksom andra förändringar i vårt närområde, ska tas med vid bedömningen av svenska skattejusteringar. Systembolagets alkoholpolitiska funktion får inte försvagas. För att åstadkomma en ansvarfull och fördelningspolitiskt riktig finansiering av den gröna skatteväxlingen bör ett begränsat ingrepp göras i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster. Regeringen föreslår att en uppräkning ska ske med en procentenhet, utöver förändringen i konsumentprisindex, när skiktgränserna i den statliga skatteskalan fastställs för 2004.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Karin Pettersson Pol. sakkunnig 08- 543 560 18 070- 244 20 30 Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070- 581 10 89

Nyckelord: 10051 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-22 Finansdepartementet Sveriges ekonomi Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) beräknas öka med 1,4 procent i år och med 2,0 procent nästa år. Den öppna arbetslösheten bedöms vara 4,7 procent båda åren. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP är beräknat till 0,2 procent i år och till 0,4 procent nästa år. Utvecklingen 20032004 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har varit svag hittills i år. Bidragande orsaker är ett försämrat konkurrensläge och fallande investeringar. Däremot är det mycket som tyder på att Förenta staternas ekonomi är inne i en återhämtningsfas. Förbättrad lönsamhet i näringslivet och en fortsatt expansiv penningpolitik bidrar till att tillväxten stiger ytterligare i Förenta staterna framöver. Därigenom kommer den övriga världen att möta en ökad efterfrågan på sina exportvaror nästa år, med en förstärkning av den globala konjunkturen som följd. Under förra året och inledningsvis i år har tillväxten i den svenska ekonomin upprätthållits väl i förhållande till den svaga utvecklingen i övriga Europa. I år har en stark förmögenhetsställning och låga räntor bidragit till att hushållens konsumtion har ökat i god takt. Samma faktorer stärker efterfrågan även framöver. Den dämpning av BNP-tillväxten som trots allt har ägt rum de senaste åren förklaras till stor del av minskade investeringar i näringslivet. Mot bakgrund av de senaste årens anpassning av kapitalbeståndet och att aktiviteten i ekonomin tilltar framöver beräknas investeringarna i näringslivet öka igen nästa år. Orderingången från exportmarknaderna har varit svag under de senaste månaderna, vilket bl.a. återspeglar den kärva konjunktursituationen i euroområdet. Således är det mycket som tyder på en dämpad utveckling av exporten under andra halvåret. Ett förbättrat internationellt konjunkturläge höjer efterfrågan även på svenska exportvaror nästa år. Under de tre senaste åren har sysselsättningen varit i stort sett oförändrad. Den öppna arbetslösheten har successivt ökat sedan mitten av 2002 på grund av ett allt högre arbetskraftsutbud. Läget på arbetsmarknaden väntas vara förhållandevis stabilt även framöver. Den öppna arbetslösheten bedöms vara 4,7 procent såväl i år som nästa år. På grund av att den arbetsföra befolkningen växer snabbare än sysselsättningen sjunker den reguljära sysselsättningsgraden från 77,7 procent 2003 till 77,3 procent 2004. Avmattningen i BNP-tillväxten de senaste åren har resulterat i ett minskat inflationstryck. Löneökningstakten har sjunkit samtidigt som produktivitetstillväxten har varit hög. Om variationerna i energipriserna exkluderas har inflationen sjunkit mer eller mindre kontinuerligt sedan i början av 2002. Eftersom det även under nästa år bedöms finnas lediga resurser i ekonomin beräknas inflationen (UND1X) ligga under Riksbankens mål på 2 procent mot slutet av 2004. Därför antas Riksbanken under 2003 sänka den s.k. reporäntan till 2,50 procent. Nästa år förväntas Riksbanken höja reporäntan så att den uppgår till 3,25 procent i slutet av året. Medelfristiga kalkyler 20052006 Utöver konjunkturprognosen för 2003 och 2004 redovisas även en medelfristig kalkyl. I detta tidsperspektiv är det svårt att förutsäga konjunktursvängningarna. Kalkylen baseras i stället på bedömningen att resursutnyttjandet i ekonomin i slutet av 2004 ligger under det normala. Tillväxten 2005 och 2006 kan därför vara högre än den långsiktiga. BNP växer med 2,6 procent 2005 och med 2,5 procent 2006. Den öppna arbetslösheten sjunker till 4,0 procent och den reguljära sysselsättningsgraden beräknas uppgå till 77,5 procent år 2006. Den offentliga sektorns finanser År 2002 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 1,1 procent av BNP. För 2003 beräknas sparandet minska till 0,2 procent av BNP. Som andel av BNP minskar inkomsterna medan utgifterna ökar. Sparandet beräknas stiga till 0,4 procent av BNP 2004. För 2005 och 2006 innebär konsekvensberäkningen av hittills fattade beslut och aviserade förslag att utgifterna minskar som andel av BNP. Därmed ökar sparandet till 1,2 procent respektive 1,6 procent av BNP. Det positiva sparandet medför att nettoskulden minskar. Statsskulden samt den konsoliderade bruttoskulden fortsätter att minska som andel av BNP, se tabell 4. Det finansiella sparandet fördelas 2004 mellan den offentliga sektorns tre delar så att staten får ett underskott på 40 miljarder kronor medan ålderspensionssystemet visar ett överskott på 54 miljarder kronor. Det statliga underskottet beräknas minska under prognosperioden samtidigt som pensionssystemets överskott ökar något. Den kommunala sektorns finansiella sparande väntas visa underskott 20042006 efter ett överskott 2003. Underskotten bedöms vara förenliga med ett positivt resultat som det definieras i balanskravet för kommuner och landsting. I tabell 5 redovisas det finansiella sparandet även med skatterna periodiserade till det inkomstår som skatterna avser. Statistiska centralbyrån har beslutat att fortsättningsvis redovisa det finansiella sparandet med fullt ut periodiserade skatter. Som framgår av tabellen hade skatteperiodiseringen stora effekter på det finansiella sparandet åren 20002002. Under prognosperioden väntas relativt små periodiseringseffekter. Genom att justera det periodiserade finansiella sparandet för konjunkturen och andra tillfälliga faktorer kan ett mått på det underliggande, strukturella, sparandet beräknas. Det strukturella sparandet minskade från 4,1 procent av BNP 2000 till 0,6 procent 2002, vilket huvudsakligen förklaras av skattesänkningar och andra reformer. Under 2003 förstärks det strukturella sparandet till 1,2 procent av BNP och ligger sedan kvar på den nivån 2004. Det strukturella sparandet förbättras de följande åren och når 2 procent av BNP 2006. För en mer utförlig redogörelse för de makroekonomiska prognoserna och de offentliga finanserna, se bilaga 2 till budgetpropositionen, Svensk ekonomi.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 Mats Dillén Departementsråd 08-405 16 64 Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18 Jens Henriksson Statssekreterare 08-405 16 80

Nyckelord: 10050 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-19 Finansdepartementet Budgetpropositionen offentlig den 22 september kl 10.00 Budgetpropositionen för 2004 lämnas till riksdagen måndagen den 22 september kl 10.00 Några tider: 09.30 Bosse Ringholm går till Riksdagen från Finansdepartementet 10.00 Propositionen blir offentlig. 10.00-13.00 Riksdagsdebatt 13.30 Bosse Ringholm håller presskonferens i Bella Venezia, Rosenbad Journalister kan mot presslegitimation hämta ett exemplar av propositionen vid Bella Venezia, Rosenbad, från kl. 10.00. Propositionen, pressmeddelanden med mera finns också tillgängliga på Finansdepartementets webbplats på internet från kl 10.00. Där sänds även presskonferensen kl 13.30. Adressen är: www.finans.regeringen.se OBS! Presslegitimation krävs för deltagande i presskonferensen. . /.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 www.finans.regeringen.se Kajsa Larsson Pressassistent 08-405 14 24 070-672 65 54

Nyckelord: 10014 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-17 Finansdepartementet Lagrådsremiss: Omedelbart avdrag för reparation och underhåll på näringsfastigheter Regeringen överlämnade på onsdagen en lagrådsremiss med förslag att det i inkomstskattelagen (1999:1229) uttryckligen klargörs att i inkomstslaget näringsverksamhet får utgifter för reparation och underhåll av byggnader och markanläggningar dras av omedelbart även till den del utgiften har fördelats på flera år i räkenskaperna. Den skattskyldige har alltså en valmöjlighet. Beträffande byggnader bör detta även gälla för utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet. Därmed förstås ändringsarbeten som är normala i den skattskyldiges näringsverksamhet förutsatt att åtgärden inte innebär en väsentlig förändring av byggnaden. Regeln har bl.a. en positiv effekt för mindre företag som befinner sig i expansionsskeden. Lagändringen föreslås träda ikraft den 1 januari 2004 och tillämpas retroaktivt från och med 2002 års taxering.

KONTAKT Hela remissen finns på: www.finans.regeringen.se Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 Per Classon Kammarrättsassessor 08-405 16 88 Johan Svanberg Departementsråd 08-405 16 01

Nyckelord: 9995 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-16 Finansdepartementet Lagrådsremiss om fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter Regeringen överlämnade på tisdagen en remiss till Lagrådet om fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter. I lagrådsremissen föreslås ändringar i reglerna om fastighetstaxering och inkomstskatt. Förslagen ansluter till den proposition som regeringen beslutade den 8 maj 2003 (prop. 2002/03:116) om tredimensionell fastighetsindelning. Lagändringarna föreslås träda i kraft vid årsskiftet 2003/04 och tillämpas första gången vid 2005 års fastighetstaxering respektive vid 2005 års inkomsttaxering.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 Kaj Håkansson Departementssekretare 08-405 16 85 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 9989 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-14 EU-representationen Finansdepartementet Bosse Ringholm kommenterar utfallet av EMU-omröstningen - Det svenska folket har sänt en tydlig signal i EMU-frågan. Det är inte aktuellt för Sverige att gå med i valutaunionen. Däremot ska Sverige fortsätta att vara en aktiv medlem i EU. Samarbetet behöver utvecklas och förstärkas på flera områden, inte minst när det gäller tillväxtfrågorna inom ramen för den s.k. Lissabonstrategin, säger Bosse Ringholm. - Utfallet av folkomröstningen innebär att de grundläggande inslagen i den ekonomiska politiken förblir desamma som tidigare. Kronan fortsätter att flyta. Riksbanken sköter penningpolitiken, med prisstabilitet som övergripande mål. Finanspolitikens främsta uppgift är att säkerställa sunda och stabila offentliga finanser. - Med den budget som presenteras i nästa vecka visar regeringen att den står fast vid den stabilitetsinriktade ekonomiska politik som utgör grunden för tillväxt, sysselsättning och välfärd. Utgiftstaken och överskottsmålet för de offentliga finanserna ligger fast.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95

Nyckelord: 9975 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-09-08 Finansdepartementet Bosse Ringholm på informellt finansministermöte i Italien Finansminister Bosse Ringholm deltar på fredag-lördag, den 12-13 september i finansministrarnas informella möte i Stresa i Norditalien. Eurogruppen har ett internt möte på fredag mellan kl. 16-18. Lördagen inleds med att finansministrarna har ett eget frukostmöte för att diskutera diffrentierade momssatser. Det informella Ekofinmötet äger rum på lördag kl. 10.00- 18.15 med gemensam lunch mellan kl. 13.30-15.15. EU-ländernas centralbankschefer deltar också i det mötet. Finansministrarna kommer bl.a. att diskutera det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken. I och med att både finansministrar och centralbankschefer deltar kan diskussionen komma att handla om avvägningen mellan penning- och finanspolitiken. En annan fråga som finansministrarna ska diskutera är EU:s huvudbudskap vid årsmötena med Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken i Dubai, senare i höst. Där kommer bl.a. frågor om en ökad öppenhet för de båda institutionerna upp, ökat samarbete och deltagande för utvecklingsländerna i det multilaterala samarbetet samt frågan om skuldavskrivning. Ekofinmötet kommer också att ta upp frågan om övervakning av tillståndet för den finansiella sektorn i Europa och behovet av samarbete och tillsyn av denna. I den årliga uppföljning som görs konstateras att det gjorts vissa framsteg i fråga om arrangemang för stabilitetstillsyn och krishantering över sektorgränser, men att ett fortsatt arbete behövs inom vissa områden. Finansministrarna ska vidare diskutera EMU- och bugetfrågorna inför den regeringskonferens om det nya fördraget, som planeras äga rum senare i höst. För Sveriges del handlar det mest om att lyssna till dessa diskussioner. Det finns ännu inte någon svensk ståndpunkt angående konventets förslag. Bosse Ringholm kommer att ha två pressträffar: Fredag 12/9 kl. 18.00, plats meddelas på fredag. Lördag 13/9 kl. 15.00, Regina Palace Hotel

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95

Nyckelord: 9951 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-08-28 EU-representationen Finansdepartementet Bosse Ringholm kommenterar Konjunkturinstitutets prognos Konjunkturinstitutet presenterade på torsdagen sin prognos över den svenska ekonomin de kommande åren. - Konjunkturinstitutets analys visar tydligt att ett ja till euron leder till högre tillväxt, lägre arbetslöshet och bättre offentliga finanser, säger finansminister Bosse Ringholm. - Ett ja till euron stärker ekonomin både för enskilda hushåll och i den offentliga sektorn, enligt Konjunkturinstitutets analys. Det skapar ett större utrymme för reformer. Vi socialdemokrater vill använda detta utrymme till satsningar på skolan, äldreomsorgen och vården.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95

Nyckelord: 9882 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-08-27 Finansdepartementet Nya siffror från SCB: Antalet socialbidragsberoende fortsätter att minska Antalet socialbidragsberoende fortsätter att minska. Det visar nya siffror från SCB, framtagna på uppdrag av regeringen, som presenteras idag, onsdag. SCB:s redovisning är gjord inför avstämningen av målet att halvera antalet socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. Sedan 1999 har antalet personer som behöver socialbidrag minskat med ca 29 000 helårspersoner, eller 25 procent. Minskningen beror på att antalet hushåll som behöver socialbidrag har minskat. Antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd var 2002 det lägsta på 20 år. Framför allt minskar antalet bidragsberoende helårspersoner bland utrikes födda. Med helårsperson menas en person som försörjs hela året enbart med socialbidrag. Den internationella lågkonjunkturen påverkar Sverige och gör det svårare att nå det uppsatta målet. Regeringen räknar dock med att nå målet, även om det krävs ytterligare insatser. # Det är glädjande att regeringens politik ger resultat och att situationen för de mest utsatta grupperna förbättras. Helt avgörande för målet är att fler människor får jobb och därmed en egen försörjning, säger finansminister Bosse Ringholm. # Socialbidragsberoende är en mycket utsatt grupp människor. En halvering av socialbidragsberoendet är därför ett viktigt led i regeringens arbete för ökad rättvisa och välfärd, enligt Bosse Ringholm. Målet om att halvera antalet socialbidragsberoende fastställdes i 2001 års ekonomiska vårproposition. Det är specificerat som att antalet socialbidragsberoende, mätt som helårspersoner, ska minska från 115 200 till 57 600 mellan åren 1999 och 2004. Regeringen har gett SCB i uppdrag att årligen redovisa statistik över antal personer i åldrarna 20-64 år, som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, förtidspension, arbetslöshetsersättning och socialbidrag. KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Eva Löfbom Kansliråd 08- 405 14 44 Bettina Kashefi Dep.råd 08- 405 33 48

Nyckelord: 9866 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-08-25 EU-representationen Finansdepartementet Bosse Ringholm besöker jobbcenter i Skärholmen: "Ett nej till euron innebär att Sverige hamnar utanför i tio år" Finansminister Bosse Ringholm besökte på måndagen arbetssökande vid ett jobbcenter i Skärholmen, utanför Stockholm. Han talade bl.a. om eurons betydelse för tillväxten i Sverige: - Ett nej till euron den 14 september innebär att Sverige hamnar utanför valutasamarbetet i minst tio år. Men företag och hushåll här i Skärholmen och i resten av Sverige behöver lägre räntor för att klara lån och investeringar idag. Varför vänta i tio år på fler jobb, ökad handel, högre tillväxt och mer pengar till välfärden? - Med ett ja till euron ökar handeln och därmed förutsättningarna för tillväxt och fler jobb. Då blir det fler arbetstillfällen även här i Skärholmen. För mig som socialdemokrat är detta ett av de viktigaste argumenten för ett svenskt EMU-medlemskap, sade Bosse Ringholm. - Skärholmen har en enorm potential med alla de erfarenheter och kunskaper om olika kulturer som samsas här. Ett ja till euron betyder att Skärholmens småföretag får bättre förutsättningar att handla med andra länder i Europa. Det kan ge extra skjuts åt näringsliv och arbetsmarknad i stadsdelen, enligt Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95

Nyckelord: 9845 Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2003-08-22 Finansdepartementet Utredning tillsätts om att förändra finansieringen av lönegarantin Regeringen har beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska föreslå en förändrad finansiering av lönegarantin. Till utredare har Anders Lindström utsetts, generaldirektör för Medlingsinstitutet. Utredningen ska vara klar senast den 31 mars 2004. Syftet med lönegarantin är att ge enskilda anställda en garanti att de får ut sin lön även om deras arbetsgivare går i konkurs. Staten administrerar i dag lönegarantin genom att ta ut arbetsgivaravgifter och betala ut bidrag. Utgångspunkten i valet av finansieringsmodell ska bl.a. vara att öka den samhällsekonomiska effektiviteten genom en bättre fördelning av kostnader och risker mellan företag och branscher. Förslaget får inte innebära en försämrad trygghet för arbetstagarna och kostnader som företag övertar från staten skall leda till motsvarande minskning av arbetsgivaravgifterna. - #Syftet är att skapa ett system som är effektivare och mer rättvist för arbetsgivarna samtidigt som det inte ska innebära försämrade villkor för arbetstagarna,# säger Finansminister Bosse Ringholm i en kommentar.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Peter Linderoth Dep.sekr. 08- 405 24 27

Nyckelord: 9841 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-08-15 EU-representationen Finansdepartementet Bosse Ringholm om "Utanförskapets politiska och ekonomiska pris" Finansminister Bosse Ringholm deltog på fredagen i ett seminarium om #Utanförskapets politiska och ekonomiska pris# under socialdemokraternas kommunkonferens med Euro-valupptakt på Infra City, Upplands Väsby, den 15-16 augusti. # Ett nej till euron skapar sämre förutsättningar för tillväxt och välfärd, både på kort och lång sikt, hävdade Bosse Ringholm. # Ett nej till euron innebär risker och ökad utsatthet för Sverige, det är nu upp till nej-sidan att presentera en trovärdig politik för hur detta ska hanteras. Det enda besked som väljarna har fått är att vänsterpartiet vill öppna för tioprocentiga underskott i de offentliga finanserna. # Ett ja till euron den 14 september skulle ge draghjälp till den svenska ekonomin i dagens ansträngda läge. På kort sikt skulle ett ja till euron ge en skjuts åt tillväxten, framför allt genom lägre räntor. På lång sikt gynnas ekonomin ännu mer av ett ja till euron, då effekterna av ökad handel och bättre konkurrens slår igenom fullt ut. Dessa fördelar uteblir vid ett nej, sade Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08- 405 16 25 070- 657 08 95 Karin Pettersson Pol. sakkunnig 070-244 20 30

Nyckelord: 9806 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-08-15 Finansdepartementet Ny utredning om skatt på avfallsförbränning Curt Rispe, lagman vid Kammarrätten i Göteborg, utsågs på torsdagen att utreda frågan om skatt på avfall som förbränns. Han ska bedöma om det är lämpligt att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel bör förordas. Utredaren ska studera hur en förbränningsskatt kan förenas med bl.a. energibeskattningen och EG-rättens regler om statligt stöd. Utredaren ska ta hänsyn till slutsatserna i den avfallsskatteutredning som tillsattes 2001(SOU 2002:9), och i propositionen om giftfria och resurssnåla kretslopp(prop. 2002/03:117), som lämnades till riksdagen i maj i år. I uppdraget ingår att presentera ett konkret lagförslag, vilket är ett krav från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I uppdraget ingår också att utvärdera hur avfallsskattelagen, som trädde i kraft år 2000, har fungerat och om förändringar kan behöva göras nu. Vid sidan om de miljöstyrande effekterna är det särskilt viktigt att systemet för avfallsbeskattning överensstämmer med EG-rättens regler om statligt stöd på det mest ändamålsenliga sättet. Uppdraget ska vara avslutat senast den 31 december 2004. Frågan om skatt på avfall som förbränns ska utredas med förtur och redovisas särskilt senast den 30 juni 2004. Curt Rispe är född 1944 och har tidigare utrett bl.a. skatterna på bekämpningsmedel, handelsgödsel och naturgrus.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Magnus Schultzberg Kammarrättsass. 08-405 38 25

Nyckelord: 9805 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-08-12 Finansdepartementet Pressträff med Bosse Ringholm på Harpsund I morgon, onsdagen den 13 augusti, är det regeringsöverläggningar på Harpsund. När överläggningarna är klara anordnas en pressträff där Bosse Ringholm presenterar Finansdepartementets preliminära bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Tid: Onsdag den 13 augusti, kl. 15 Plats: Harpsund

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95

Nyckelord: 9780 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-08-11 Finansdepartementet Ny rapport från finansdepartementet: Flytande växelkurs innebär osäkerhet Finansdepartementet har idag publicerat en rapport som behandlar de finska och svenska erfarenheterna av växelkursen och konjunkturutvecklingen sedan början på 1990-talet. Rapporten kommer fram till fem slutsatser: · Rörliga växelkurser avviker ofta från sitt jämviktsvärde på kort och medellång sikt. Det kan ha negativa effekter på sysselsättningen och tillväxten. · Den svenska växelkursen har oftast följt BNP-utvecklingen procykliskt, istället för kontracykliskt · Den svenska räntan följer väldigt tydligt ECB:s ränta (även om den oftast är högre). · I jämförelse med Finland # som varit med i EMU från start # har Sverige haft en betydligt skakigare växelkursutveckling, i synnerhet un-der internationella kriser som Rysslandskrisen 1998 och 11september 2001. · Oavsett valutaregim krävs ett starkt finanspolitiskt ramverk för att föra framgångsrik ekonomisk politik Följande kommentarer finns till rapporten: Karin Rudebeck, statssekreterare: # Rapporten visar att en flytande växelkurs för ett enskilt, litet land inte medfört de tydliga fördelar som ibland framförs i debatten, utan i stället medför stor osäkerhet. Om Sverige väljer att stå utanför de europeiska valutasamarbetet kommer vi även i fortsättningen att få leva med dessa osäkerheter, utan att ta del av de fördelar som en valutaunion skapar. # Ett vanligt förekommande argument i den svenska EMU-debatten är att en flytande växelkurs i ett enskilt, litet land fungerar väl som konjunkturstabilisator, dvs. att växelkursen går ner i lågkonjunktur för att ge draghjälp åt ekonomin och förstärks i högkonjunktur för att motverka överhettning i ekonomin. Detta förefaller dock inte stämma om man studerar den svenska kronans utveckling de senaste åren. Kronan har under långa perioder istället följt konjunkturen procykliskt, dvs. att växelkursen förstärkt konjunkturen istället för att dämpa den. # Den svenska räntan följer den europeiska centralbankens ränta väldigt tydligt, men har i genomsnitt legat högre. Orsaken till detta är dels att kapitalmarknaderna i Europa blir alltmer integrerade, men också att det för små länder är svårt att bedriva en, i realiteten, självständig penningpolitik. Rapporten finns i sin helhet på www.finans.regeringen.se.

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Jens Henriksson statssekreterare 08-405 16 80 Karin Rudebeck statssekreterare 08-406 16 09

Nyckelord: 9777 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-08-11 Finansdepartementet Inbjudan till pressträff måndagen den 11 augusti Idag, måndag den 11 augusti, presenteras en rapport skriven av tjänste-män på finansdepartementet. Temat på rapporten är: Bristande stabilitet med en flytande växelkurs # en jämförelse av svenska och finska erfarenheter. Rapporten presenteras av statssekreterarna Karin Rudebeck och Jens Henriksson Tid: måndag 11 augusti, kl 13.00 Plats: lokal Stora Björn, Finansdepartementet, Drottninggatan 21, Stockholm

KONTAKT Eva Rosengren pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Sandro Wennberg politiskt sakkunnig 08-405 34 38

Nyckelord: 9775 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-07-02 Finansdepartementet Förslag om beskattning av lokalanställda vid utländska ambassader Finansdepartementet föreslår i en promemoria att skattefriheten för lokalanställda vid utländska ambassader slopas. Med lokalanställd personal avses sådan som arbetar på ambassaderna och som inte är utsända ambassadmedlemmar. Lokalanställda är för närvarande inte är skyldiga att betala skatt för den inkomst de får från ambassaderna. Skattebefrielse har lett till att de lokalanställdas löner motsvarar vad de skulle få efter att en normal svensk lön beskattats. Detta innebär i sin tur att de lokalanställdas socialförsäkringsförmåner beräknas på dessa jämförelsevis låga löner. Förmånerna från socialförsäkringen i form av t.ex. inkomstpension eller sjukpenning blir därmed betydligt lägre än om förmånerna hade beräknats på en motsvarande beskattad lön. De lokalanställdas nuvarande skattefrihet på inkomst leder därför till oacceptabla konsekvenser när det gäller deras sociala trygghet. Att införa särskilda regler för att räkna om de lokalanställdas förmåner som om de hade haft en beskattad lön skulle bli för svårt att administrera. Även att skattebefria ersättningen från socialförsäkringssystemet skulle medföra allt för komplicerade och svårttillämpade regler. För att komma tillrätta med de lokalanställdas situation förslås därför att den nuvarande skattefriheten slopas. Ett slopande av skattefriheten bör medföra att de lokalanställdas löner i flertalet fall kommer att justeras upp till den nivå som gäller enligt kollektivavtal. Detta medför att deras sociala förmåner kan bli desamma som för andra med liknande arbetsuppgifter.

KONTAKT Karin Pettersson Vik. pressekreterare 08-543 560 18 Rolf Bohlin Kansliråd 08-405 17 22

Nyckelord: 9660 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-26 Finansdepartementet ESO ombildas till Expertgruppen för miljöstudier Regeringen har idag fattat beslut om att Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) ska avvecklas den 30 juni 2003. Regeringen har vidare beslutat om att inrätta en ny kommitté - Expertgruppen för miljöstudier. Finansminister Bosse Ringholm ger följande kommentar till beslutet: # I höstas kom regeringen överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att dagens ESO ska omvandlas till en ny organisation som sysslar med miljöstudier. I och med dagens beslut har vi genomfört den överenskommelsen. # Jag tycker att det är bra att vi nu får ett organ som har ett särskilt ansvar för att ta fram ett fördjupat underlag för miljöpolitiska och samhällsekonomiska avgöranden inom miljöområdet. Det är viktigt för att vi ska kunna forma en politik för en hållbar tillväxt. Jag hoppas att expertgruppens arbete ska kunna bidra till att miljövårdens resurser används på bästa möjliga sätt.

KONTAKT Sebastian de Toro T.f. pressekreterare 08-405 19 71 www.finans.regeringen.se Gia Wickbom Kansliråd 08-405 11 48

Nyckelord: 9601 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-18 Finansdepartementet Förslag om begränsad avdragsrätt vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen (skr. 2002/03:145) som aviserar ett kommande förslag om att begränsa rätten till avdrag för ersättning vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser. Förslaget innebär att avdragsrätten vid ett övertagande av en pensionsutfästelse inte blir mer omfattande än avdragsrätten för tryggandet av utfästelsen. Syftet med förslaget är att motverka att nuvarande avdragsrätt utnyttjas för omfattande skatteplanering och att säkerställa kravet på att det ska finnas ett egentligt pensionssyfte för att en pensionsavsättning ska gynnas skattemässigt. Eftersom det finns en uppenbar risk att nuvarande regler utnyttjas för en omfattande skatteplanering så kommer förslagen i skrivelsen med stöd av regeringsformen (2 kap. 10§) att gälla fr.o.m. den 19 juni 2003, dvs. dagen efter det att skrivelsen överlämnats till riksdagen. Ett mer detaljerat förslag till begränsningar i avdragsrätten för ersättning vid övertagande av pensionsutfästelser finns i den promemoria som Finansdepartementet remitterade på onsdagen. I promemorian föreslås att avdrag bara ska göras om och i den mån ersättningen avser utfästelser som har tryggats på ett sådant sätt att tryggande ska dras av som kostnad vid inkomstbeskattningen. En arbetsgivare ska, enligt förslaget, inte komma i ett skattemässigt bättre läge om ansvaret för pensionsutfästelsen lämnas över, än om han/hon behåller den, vilket är fallet med nuvarande regler. Förslagen i promemorian föreslås bli tillämpliga på avtal om övertagande av pensionsutfästelser som ingåtts efter den 18 juni 2003, dvs. fr.o.m. dagen efter det att regeringen överlämnat skrivelsen till riksdagen.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Lena Bartholf Axelsson Kammarrättsass. 08- 405 21 41

Nyckelord: 9550 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-18 Finansdepartementet Nya regler för momsfakturor Finansdepartementet föreslår i en promemoria nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. Reglerna föranleds av ett EG-direktiv, som antogs i december 2001 (Rådets direktiv 2001/115/EG om ändring i direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt). Fakturan har en särskild betydelse i momssammanhang genom att den ligger till grund för hur avdragsrätten utövas när det gäller den ingående momsen. De nya reglerna · anger vem som är skyldig att utfärda fakturor och tillåter att en tredje person, eller under vissa förutsättningar köparen, får utföra uppgiften att utfärda faktura för säljarens räkning (s.k. outsourcing och självfakturering) · fastställer för vilka transaktioner som faktura ska utfärdas och vilka uppgifter som en faktura ska innehålla · tillåter att en förenklad faktura får utfärdas i vissa fall och tillåter även att en samlingsfaktura utfärdas för flera särskilda leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster · anger uttryckligen att elektronisk fakturering är tillåten · anger hur arkivering av fakturor ska ske och att arkivering av elektroniska fakturor kan ske under vissa förutsättningar i EU-länder eller i land utanför EU. Förslaget i denna del avser all räkenskapsinformation och inte endast fakturor. De nya reglerna ska vara införda i medlemsstatens nationella lagstiftning den 1 januari 2004. Promemorian finns tillgänglig på regeringens hemsida adress: www.finans.regeringen.se/propositionermm/promemorior/promemorior.htm

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Eva Posjnov Ämnesråd 08- 405 19 57 Marianne Svanberg Dep.råd08- 405 15 34

Nyckelord: 9547 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-18 Finansdepartementet Förlängt avtal med riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorspel Regeringen undertecknade på onsdagen en förlängning av avtalet med Svenska Travsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet beträffande riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorspel. Förlängningen gäller under perioden 1 juli 2003- 30 juni 2007. Parterna är överens om att ATG under andra halvåret 2003 ska avsätta 15,5 miljoner kronor för övergripande insatser av riksintresse för hästsektorn i Sverige. Från och med 1 januari 2004 ska bolaget avsätta 38 miljoner kronor årligen för sådana satsningar. Parterna har också enats om att det finns behov av ett ökat kunskaps- och informationsutbyte dem emellan i frågor rörande trav- och galoppsportens förutsättningar och kommer därför att arbeta för en fortsatt dialog.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Desirée Verschetti Holmgren Dep.sekreterare 08- 405 61 34

Nyckelord: 9542 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-18 Finansdepartementet Fortifikationsverket får bygga om rullbanan vid Storumans flygplats Regeringen beslutade på onsdagen att Fortifikationsverket får bygga om rullbanan vid Storumans flygplats till en kostnad av högst 18 miljoner kronor. Däremot avslår regeringen Fortifikationsverkets begäran om att även få bygga en taxibana samt uppställningsplattor på flygplatsen.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Jakob Smith Dep. sekr. 08- 405 21 63

Nyckelord: 9521 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-18 Finansdepartementet Nya regler för momsfakturor Finansdepartementet föreslår i en promemoria nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. Reglerna föranleds av ett EG-direktiv, som antogs i december 2001 (Rådets direktiv 2001/115/EG om ändring i direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt). Fakturan har en särskild betydelse i momssammanhang genom att den ligger till grund för hur avdragsrätten utövas när det gäller den ingående momsen. De nya reglerna · anger vem som är skyldig att utfärda fakturor och tillåter att en tredje person, eller under vissa förutsättningar köparen, får utföra uppgiften att utfärda faktura för säljarens räkning (s.k. outsourcing och självfakturering) · fastställer för vilka transaktioner som faktura ska utfärdas och vilka uppgifter som en faktura ska innehålla · tillåter att en förenklad faktura får utfärdas i vissa fall och tillåter även att en samlingsfaktura utfärdas för flera särskilda leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster · anger uttryckligen att elektronisk fakturering är tillåten · anger hur arkivering av fakturor ska ske och att arkivering av elektroniska fakturor kan ske under vissa förutsättningar i EU-länder eller i land utanför EU. Förslaget i denna del avser all räkenskapsinformation och inte endast fakturor. De nya reglerna ska vara införda i medlemsstatens nationella lagstiftning den 1 januari 2004. Promemorian finns tillgänglig på regeringens hemsida adress: www.finans.regeringen.se/propositionermm/promemorior/promemorior.htm

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Eva Posjnov Ämnesråd 08- 405 19 57 Marianne Svanberg Dep.råd08- 405 15 34

Nyckelord: 9520 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-17 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2003 Hur ska vi finansiera offentliga tjänster i framtiden? 2003 års långtidsutredning har beställt en rapport av Statskontoret rörande hur offentliga tjänster ska finansieras i framtiden. Författarna står själva för innehållet och slutsatserna. Rapporten har överlämnats till Finansdepartementet. Bilagan Alternativ finansiering av offentliga tjänster tar som utgångspunkt de svårigheter som kan förutses i framtiden att skattevägen finansiera en vidareutveckling av den offentliga sektorns tjänster. De tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller har en mycket hög inkomstelasticitet, dvs. efterfrågan stiger med höjd inkomst. Frågan är hur det ska bli möjligt att utveckla viktiga välfärdstjänster som sjukvård, äldreomsorg och utbildning, men också andra tjänster, om det inte är möjligt att höja skatterna ytterligare. Författarna menar att väl utformade avgifter kan utgöra en viktig finansieringskälla, samtidigt som det går att göra effektivitetsvinster och undvika negativa fördelningseffekter. Ett sätt att möta denna utmaning är genom ökad avgiftsfinansiering. Avgiftsfinansiering innebär att enbart finansieringen privatiseras medan tillhandahållandet ligger kvar i den offentliga sektorn. Det ger andra möjligheter att styra tillhandahållandet och fördelningen av tjänsterna än vid en fullständig privatisering. Rapporten gör en analys av de tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller för att utröna vilka effektivitetsproblem det erbjuder att i ökad grad avgiftsfinansiera dessa tjänster och vilka fördelningskonsekvenserna blir. Cirka tio procent av de offentliga utgifterna går till s.k. kollektiva varor och tjänster. Resten är tjänster av mer eller mindre individuell natur. Huvuddelen av tjänsterna utgörs av sjukvård, utbildning, omsorg och försäkringstjänster. I rapporten dras slutsatsen att en ökad grad av avgiftsfinansiering inte bör bereda stora effektivitetsproblem. Den andra huvudfrågeställningen gäller avgiftsfinansieringens fördelningseffekter. Numera konsumerar hushåll i alla inkomstklasser offentliga tjänster. Efter det att skatter och bidrag omfördelat inkomster finner rapporten att de offentliga tjänsterna bidrar ganska litet till inkomstomfördelningen. I sin tur innebär det att om tjänsterna i dag i stället skulle finansieras med avgifter och skatterna sänktes proportionellt i förhållande till den disponibla inkomsten så skulle det inte påverka inkomstfördelningen särskilt mycket. Detta gäller inkomstfördelningen i stort. För enskilda hushåll kan effekterna ändå bli stora. Rapporten konstaterar att även om avgiftsfinansieringen inte är särskilt omfattande i Sverige jämfört med i andra länder så har den ökat långsiktigt. Rapporten konstaterar också att den faktiska tillämpningen av avgiftsfinansiering många gånger strider mot effektivitet och fördelningsambitioner. Hur en vidareutveckling av de offentliga tjänsterna skulle kunna finansieras med avgifter diskuteras avslutningsvis på område för område. Sjukvården och grundläggande utbildning erbjuder mindre möjligheter för avgiftsfinansiering, medan andra områden såsom högre utbildning, omsorgstjänster, infrastruktur och kultur erbjuder större möjligheter.

KONTAKT Richard Murray Statskontoret 08-454 46 89 richard.murray@ statskontoret.se

Nyckelord: 9507 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-16 Finansdepartementet Regeringen utser förhandlingsman inför Stockholms försök med trängselavgifter Regeringen har utsett f.d. landshövdingen i Gävleborgs län, Lars Eric Ericsson, att förhandla med Stockholms kommun och övriga berörda aktörer om två frågor, som har samband med införandet av trängselavgifter i Stockholm. Lars Eric Ericsson ska, tillsammans med Stockholms kommun, ta fram ett förslag för upphandlingen av systemet för att ta in miljö-/ trängselavgifter. Han ska också diskutera med berörda parter vem som ska äga kontrollstationerna. Lars Eric Ericsson ska också studera hur skattemedlen, i form av #trängselavgifter#, som efter beslut i riksdagen tillfaller statskassan, ska kunna återföras till Stockholmsregionen och bidra till utbyggnaden av kollektivtrafiken. Lars Eric Ericsson kommer under arbetets gång fortlöpande att rapportera till Finansdepartementet. - Genom att utse Lars Eric Ericsson till förhandlingsman vill regeringen snabba på processen samtidigt som Stockholmsberedningens betänkande nu sänds ut på remiss, säger finansminister Bosse Ringholm. Remisstiden går ut den 10 oktober.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070- 657 08 95 Tove Friberg Kansliråd 08- 405 12 05

Nyckelord: 9491 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-12 Finansdepartementet Nytt förslag från Finansdepartementet: Uppskov med skatten även vid köp av #oäkta# bostadsrätt Finansdepartementet föreslår i en promemoria vissa ändringar i reglerna om uppskovsavdrag vid bostadsbyten. Dagens regler om uppskovsavdrag innebär att en person som säljer sin gamla bostad och köper ett småhus eller en bostadsrätt i ett s.k. äkta bostadsföretag kan få uppskov med beskattningen av kaptialvinsten. Däremot kan den som köper en bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag inte få uppskovsavdrag. Finansdepartementet föreslår nu att reglerna ska ändras. Det blir möjligt att få uppskov även för köp av lägenheter i oäkta bostadsföretag, under förutsättning att företaget uppfyller villkoren för att vara ett äkta bostadsföretag senast vid utgången av året efter det år då den skattskyldige personen sålde den gamla bostaden. Förslaget går nu ut på remiss. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och gälla första gången vid 2005 års taxering.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Cecilia Silfverhjelm Kammarrättsass. 08- 405 29 55 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08- 405 16 99

Nyckelord: 9446 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-06 Finansdepartementet Förslag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder Finansdepartementet skickade på fredagen ut en promemoria på remiss med ett förslag till en tidsbegränsad lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder på permanentbostäder. Förslaget om skattereduktion ingår i det 121-punktsprogram som regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kom överens om i höstas. De åtgärder som föreslås innebär att en husägare får skattereduktion om han eller hon installerar ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus eller installerar isolerglasfönster i ett befintligt småhus. Även ett privatbostadsföretag ska kunna få skattereduktion för installation av isolerglasfönster, förutsatt att en medlem eller delägare bor permanent i småhuset. Skattereduktionen ska kunna ges med 30 procent av den del av underlaget som överstiger 10 000 kronor per småhus, men med högst 10 000 kronor för installation av isolerglasfönster, och med högst 15 000 kronor för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem, enligt förslaget. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och gälla installationer som genomförs under tiden den 1 januari 2004 till den 31 december 2006.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 Brita Löfgren Lewin Departementssekreterare 08-405 26 94 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 9407 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-02 Finansdepartementet EU:s finansministrar väntas anta utkast till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken I morgon, tisdag den 3 juni, deltar finansminister Bosse Ringholm i Ekofinrådets möte i Luxemburg. Vid mötet ska finansministrarna bl.a. anta ett utkast till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Här har Sverige valt att lyfta fram frågor kopplade till sunda offentliga finanser, en väl fungerande arbetsmarknad och förutsättningar för en hållbar utveckling. Utkastet ska sedan diskuteras av Europeiska rådet i Thessaloniki och därefter formellt antas av Ekofinrådet. Vidare ska Ekofinrådet diskutera den kraftiga försvagningen av de offentliga finanserna i Frankrike. Ekofinrådet väntas slå fast att det föreligger ett alltför stort underskott i Frankrike och samtidigt anta rekommendationer om att vidta åtgärder för att korrigera detta underskott. Vid finansministrarnas förra möte, den 13 maj, föreslog finansminister Bosse Ringholm att Ekofinrådet nu i början av juni skulle granska hur långt medlemsländerna kommit i sina strävanden att nå upp till det beslut som lades fast i Barcelona förra året, inför Monterrey-konferensen, om att biståndsnivåerna ska vara 0,33 procent av BNI för varje enskilt land senast 2006. Diskussionen kommer att bygga på en uppföljningsrapport från kommissionen. Ekofinrådet ska också fortsätta behandlingen av Italiens begäran om att få kompensera landets mjölkbönder för straffavgifterna för överproduktion. Frågan har kopplats till det s.k. skattepaketet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Peter Holmgren Internationella avdelningen 070- 548 66 48

Nyckelord: 9332 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-06-02 Finansdepartementet Reglerna för företrädaransvar ändras Uppsåt måste bevisas Finansdepartementet har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om ett nytt förfarande i mål om företrädaransvar. Företrädaransvar innebär att en företrädare för en juridisk person, exempelvis en verkställande direktör eller en styrelseledamot, blir ansvarig för den juridiska personens skatte- och avgiftsskulder. Med juridisk person avses t.ex. aktiebolag eller handelsbolag. Förslaget innebär att förutsättningarna för företrädaransvar formuleras om genom att det i lagtexten uttryckligen anges att företrädaren ska ha handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Bevisbördan kommer genom förslaget att flyttas över på det allmänna. I propositionen föreslås vidare att allmän förvaltningsdomstol, istället för som i dag allmän domstol, ska fatta beslut om företrädaransvar. Företrädaren föreslås också få rätt att överklaga det grundläggande skattebeslutet. Möjligheten att träffa en utomprocessuell överenskommelse om betalningsskyldigheten kommer att finnas kvar. När en sådan överenskommelse fullföljts på överenskommet sätt kommer den att utgöra ett beskattningsbeslut som inte går att överklaga. Slutligen föreslås i propositionen ett förtydligande av vad kontrolluppgift ska lämnas om vid så kallade utlandsbetalningar. Det föreslås även att beloppsgränsen höjs för de betalningar som kontrolluppgiften avser, från 100 000 kr till 150.000 kr. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

KONTAKT www.finans.regeringen.se Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 Åsa Ärlebrant Rättssakkunnig 060-18 66 24 Marie Jönsson Ämnesråd 08-405 16 31

Nyckelord: 9324 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-28 Finansdepartementet Proposition om beskattning av vissa förmåner Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen om beskattning av vissa förmåner, 2002/03:123, bland annat förutsättningarna för skattefri motion. Förutsättningarna för skattefri motion och annan friskvård förtydligas och förenklas genom att bl.a. villkoren att den ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som betalas direkt av arbetsgivaren slopas. Det avgörande för att förmånen ska vara skattefri blir i huvudsak om motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning. Förmån av resa i samband med att någon börjar eller slutar ett arbete eller av resa mellan bostaden och arbetsplatsen blir skattefri under vissa förutsättningar, bl.a. om andra skattepliktiga inkomster inte erhålls på grund av arbetet. Det kan till exempel gälla vid medverkan i teveprogram. Skattefriheten gäller också för den som i stället för biljett får kontant ersättning för sådana resor, till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resor med egen bil, inte överstiger 16 kr per mil. Beräkningen av värdet för kostförmån justeras för att få bättre överensstämmelse mellan genomsnittspriset för en lunch och förmånsvärdet för denna. Justeringen innebär att avrundningen av kostförmånsvärdet görs till närmaste femtal kronor i stället för närmaste tiotal kronor. Detta betyder att en höjning av förmånsvärdet för en lunch i praktiken kommer att ske i tvåkronorsintervall i stället för fyrakronorsintervall. Den skattepliktiga kostförmånen för en hel dag är i dag 150 kr. Förmån av lunch är 60 kr.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 www.finans.regeringen.se Peter Ljungqvist Kammarrättsassessor 08-405 14 79

Nyckelord: 9296 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-27 Finansdepartementet Ändrade CFC-regler ska försvåra skatteplanering Regeringen har idag överlämnat en remiss till lagrådet som föreslår att reglerna för s.k. CFC-beskattning ändras. Förslaget innebär att reglerna för beskattning av en delägares direkta och indirekta innehav av andelar i ett utländskt företag med lågbeskattade utländska inkomster ändras. De som berörs av de ändrade reglerna är obegränsat och begränsat skatteskyldiga personer med andelar knutna till ett fast driftställe i Sverige. CFC-reglerna innebär att en svensk delägare i ett utländskt företag i vissa fall beskattas löpande för sin andel av det utländska företagets inkomster. Med lågbeskattade inkomster i det utländska företaget avses nettoinkomster som antingen inte har beskattats alls eller beskattats lindrigare än 15,4 procent av ett underlag, enligt svenska regler. De lågbeskattade inkomsterna ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Avräkning mot den svenska skatten ges för utländsk skatt. Syftet med CFC-regler är att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska företag som leder till att den svenska skattebasen urholkas. Det kan t.ex. vara frågan om s.k. ränteavdragsarbitrage (räntesnurror) eller andra transaktioner som innebär att inkomster förs över till koncernföretag i lågskattestater för att sedan tas hem i form av skattefri utdelning eller kapitalvinst. Förslaget till ändrade CFC-regler är en konsekvens av regeringens tidigare framlagda förslag om skattefrihet på kapitalvinster och utdelning på näringsbetingade andelar (prop. 2002/03:96), som beslutades av riksdagen den 14 maj 2003. Förslaget är utformat så att en generell regel definierar vad som ska anses som lågbeskattade inkomster och därmed enligt huvudregeln ska omfattas av CFC-beskattning. Undantag görs för sådana fall där den utländska juridiska personen som har sådana inkomster hör hemma i en stat eller en jurisdiktion som räknas upp i en särskild lista. Flertalet stater, som Sverige både har och inte har avtal med, finns upptagna på denna lista. Enligt förslaget ska inkomster hos en utländskt företag som kommer från internationell rederiverksamhet undantas från tillämpningen av reglerna. Likaså undantas, under vissa förutsättningar, verksamhet inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Inom EES föreslås att tillämpningen av CFC-reglerna i princip begränsas till vissa koncerninterna verksamheter. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på det beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Marie Bjernelius Lundahl Kansliråd 08- 405 16 78

Nyckelord: 9282 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-27 Finansdepartementet Obs! Ny version: Finansminister Bosse Ringholm: #Borgerlig rubrikpolitik som saknar innehåll# Inget nytt framkom på den pressträff som de fyra borgerliga partierna hade med anledning av deras gemensamma reservation i Finansutskottet, menar Finansminister Bosse Ringholm. - Det ser mest ut som om de endast har enats bakom några rubriker. Vi vet från de enskilda motionerna från i våras att de fyra partiernas åsikter är vitt skilda när det bland annat gäller skatterna, ohälsan och arbetsmarknadspolitiken, säger Bosse Ringholm. - Att vara enig om rubriker räcker inte för att ta Sverige genom en svår tid. För det krävs en konkret och sammanhållande politik. Jag kan konstatera att de borgerliga inte lyckats formulera ett trovärdigt alternativ till regeringens ekonomiska politik. - I verkligheten vet vi att de borgerliga partierna fortsätter tävla om vem som kan föreslå de största skattesänkningarna. Just nu leder Folkpartiet. Beloppen skiljer sig åt mellan de olika partierna. Gemensamt är avsaknaden av trovärdig finansiering.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 070-657 08 95 Sebastian de Toro Politiskt sakkunnig 070-243 64 65 Åsa Jakobsson Politiskt sakkunnig 070-553 45 10

Nyckelord: 9277 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-26 Finansdepartementet Skatteverket blir ny myndighet för hela skatteområdet Regeringen föreslår i en proposition, som lämnas till riksdagen idag, att nuvarande tio skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas och ersätts av en ny myndighet som ska heta Skatteverket. Den nya organisationen träder i kraft den 1 januari 2004. Den nya myndigheten blir förvaltningsmyndighet för frågor inom skatteförvaltningens hela område. Myndigheten kommer att ha skattekontor i olika regioner. Huvudkontoret placeras som i dag i Solna. Hos myndigheten inrättas en funktion som allmänt ombud som ges rätt att bl.a. överklaga verkets taxerings- och beskattningsbeslut. Syftet med reformen är att undanröja de hinder som nu hämmar verksamhetsutvecklingen och att öppna möjligheter att ta till vara befintliga resurser på ett bättre sätt än i dag. Målet är att skapa nya och bättre förutsättningar för en enhetlig och likformig rättstillämpning samt ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Inom den nya organisationen blir det avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet, utan de formella hinder som myndighetsgränserna nu utgör. Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i skatteregionerna är också ett tungt vägande skäl för att göra en omorganisation. Medborgarnas och företagens intressen kommer att kunna tillgodoses i högre grad än i dag inom den nya organisationen. Förbättringar kan ske i flera avseenden, t.ex. när det gäller att åstadkomma enhetlighet i förhållningssätt och rättstillämpning samt när det gäller tillhandahållande av service. Kronofogdemyndigheterna omfattas inte av den föreslagna organisationsförändringen. Deras framtida ställning utreds f.n. av en särskilt tillkallad utredare. Skatteverket ska som hittills fungera som central myndighet även inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde. KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Nils-Fredrik Carlsson Dep. sekreterare 08-405 23 78

Nyckelord: 9264 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-20 EU-representationen Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm: #Kommunernas inkomster bör kunna jämnas ut över tiden# Finansminister Bosse Ringholm talade på tisdagen om det ekonomiska läget på Tylösandsdagarna, anordnade av kommunförbundet Kronoberg. En av punkterna i anförandet handlade om kommunernas situation. - Kravet på att kommunerna ska ha balans i sina budgetar ligger fast, men utformningen av balanskravet måste ses över i samband med ett EMU-medlemskap, sade Bosse Ringholm. - Det finns en tendens idag att kommunerna stramar åt för mycket i dåliga tider och ökar sina kostnader för kraftigt när tillväxten är bättre. Därmed förstärker de konjunktursvängningarna. Jag tycker att det är en bra tanke att kommunernas inkomster ska jämnas ut över tiden. - Ett svenskt EMU-medlemskap skulle gynna handel och investeringar och skapa bättre förutsättningar för jobb och tillväxt # inte minst därför att de mindre företagen får bättre exportförutsättningar. Det är en avgörande förutsättning för att kunna utveckla de kommunala verksamheterna och därmed välfärden sade finansministern vidare.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95

Nyckelord: 9200 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-19 Finansdepartementet Finansminister Bosse Ringholm talar om det ekonomiska läget på Tylösandsdagarna Finansminister Bosse Ringholm håller i morgon, tisdagen den 20 maj, ett anförande med rubriken #Det ekonomiska läget# på konferensen #Tylösandsdagarna#, anordnade av Kommunförbundet i Kronoberg. Tid: Tisdag 22/5, kl. 10.15-12.00 Plats: Hotel Tylösand, Halmstad Efter anförandet har Bosse Ringholm en pressträff i grupprum A utanför kongresshallen.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Karin Pettersson Pol. sakkunnig 070- 244 20 30

Nyckelord: 9191 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-15 Finansdepartementet IMF: Sveriges ekonomi utvecklas väl i jämförelse med EU:s En delegation från Internationella valutafonden (IMF) avslutar i dag sin årliga examination av svensk ekonomi. Delegationen har avlämnat en sammanfattande rapport, som bifogas. Trots en svag internationell konjunktur utvecklades Sveriges ekonomi relativt väl förra året jämfört med resten av EU-området. En viktig anledning till utvecklingen är enligt rapporten Sveriges robusta finans- och penningpolitiska regelverk samt goda offentliga finanser, vilka möjliggjort en väl avvägd expansiv finanspolitik. Samtidigt betonar IMF vikten av att upprätthålla utgiftstak och överskottsmål. Den fortsatt svaga ekonomiska utvecklingen bör enligt IMF lämna utrymme för en viss penningpolitisk lättnad. I rapporten konstateras dessutom att Sverige står väl rustat inför ett eventuellt medlemskap i valutaunionen. De offentliga finanserna är väl i linje med kraven för medlemskap och ser i dagsläget bättre ut i Sverige än i flera av medlemsländerna. Sveriges starka automatiska stabilisatorer bedöms av IMF-deleagtionen vara tillräckliga för att stabilisera den ekonomiska utvecklingen vid ett medlemskap. Trots den goda utvecklingen finns orostecken. Delegationen är framför allt orolig för utvecklingen inom den kommunala sektorn, där skatter och konsumtionsutgifter stigit kraftigt de senaste åren. - Det är glädjande att IMF-rapporten lyfter fram Sveriges goda offentliga finanser. Tack vare att vi byggt upp marginaler i ekonomin har vi de senaste åren kunnat bedriva en expansiv finanspolitik som bidragit till att arbetslösheten kunnat hållas tillbaka, säger finansminister Bosse Ringholm i en kommentar. Jag delar IMF-delegationens oro över kostnadsutvecklingen till följd av den kraftiga ökningen av sjukfrånvaron. Vår största utmaning de kommande åren är att få fler människor i arbete genom att minska ohälsa, sjukskrivningar, förtidspensioner och att öka arbetskraftsutbudet, understryker Bosse Ringholm.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 www.finans.regeringen.se Daniel Bergwall Dep. sekr. 08-405 15 61

Nyckelord: 9167 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-14 Finansdepartementet Skattefrihet för besök hos tandläkare slopas Finansdepartementet föreslår i en promemoria att skattefriheten slopas för förmån av tandvård i Sverige, som inte är offentligt finansierad, och av tandvård utomlands. Som en konsekvens av detta föreslås också att avdragsförbudet för tandvårdsutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet tas bort för arbetsgivarna. Med offentligt finansierad tandvård avses vård där ersättning lämnas från försäkringskassan. Skattebortfallet, som uppstått på grund av att allt fler utnyttjar skatteförmånen, ökar och kompenseras inte av arbetsgivarens avdragsförbud för tandvårdsutgifter. Utgångspunkten för förslaget är att samhällets finansiering av tandvården framför allt ska ske inom ramen för den allmänna försäkringen och inte genom skattesystemet. Frågan är om det är motiverat med särskilda skatteregler för inte offentligt finansierad tandvård? Generellt sett borde det inte vara några problem att få vård från den offentligt finansierade tandvården vid en tidpunkt som passar både arbetsgivaren och den anställde. Och av verksamhetsskäl torde det finnas ett mycket begränsat intresse hos en arbetsgivare att bekosta inte offentligt finansierad tandvård för sina anställda. I Sverige är sedan mitten av 90-talet förmån av tandvård undandragen från beskattning om tandvården inte är offentligt finansierad. Men eftersom nästan all tandvård som utförts under de senaste årtiondena varit offentligt finansierad så har i princip alla förmåner av tandvård beskattats. Genom de förändringar i tandvårdsersättningen som skedde i slutet av 90-talet uppkom en möjlighet att välja om tandvården ska vara offentligt finansierad eller inte. I och med detta finns en möjlighet för anställda och arbetsgivare att uppnå skattefördelar genom att använda sig av skattefriheten för förmån sådan tandvård som inte är offentligt finansierad. Förändringen beräknas träda i kraft den 1 januari 2004. KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95 Lena Bartholf Axelsson Kammarrättsass. 08-405 21 41

Nyckelord: 9127 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-12 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Bryssel den 13 maj Finansminister Bosse Ringholm deltar i Ecofin-rådets möte i Bryssel den 13 maj. Ecofin-rådet ska bl.a. få information om kommissionens förslag till budget för år 2004, som är den första budgeten för det utvidgade EU med 25 medlemsstater. Kommissionen har angett tre huvudprioriteringar för 2004 i sin årliga policystrategi nämligen; genomförande av utvidgningen, stabilitet och hållbar tillväxt. Prioriteringarna följs upp i budgeten med satsningar på dessa områden. Ecofin-rådet ska vidare debattera kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer, som också innehåller riktlinjer för sysselsättningen. De allmänna riktlinjerna är denna gång treåriga för att medlemsländerna ska kunna ägna mer tid åt att prioritera centrala frågor och uppföljning av tidigare åtgärder. I det riktlinjepaket som kommissionen presenterade den 8 april fick Sverige endast tre rekommendationer, vilket är minst rekommendationer av alla medlemsstaterna. Sverige uppmanas att minska de negativa marginaleffekterna på arbetsmarknaden, förbättra konkurrensen samt att förbättra effektiviteten i offentliga sektorn. Ecofinrådet ska också diskutera det s.k. skattepaketet, som EU:s finansministrar arbetat med under lång tid och det föreslagna avtalet med Schweiz om skatt på sparande. Italien har reserverat sig i båda fallen och kopplat sitt godkännande av dessa till ett krav på att den italienska regeringen vill betala de böter som de italienska bönderna ska erlägga för att ha överskridit sina mjölkkvoter. En pressträff planeras efter lunchen, ca kl. 16.00, i de svenska presslokalerna i rådsbyggnaden.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 1625 070- 657 08 95

Nyckelord: 9113 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-05-05 Finansdepartementet Både Regeringen och Kommunerna har ett ansvar för hög tillväxt Finansminister Bosse Ringholm talade på måndagen den 5 maj 2003 i Linköping till de socialdemokratiska ombuden vid kommunförbundets- och landstingsförbundet kongresser om den ekonomiska situationen för den kommunala sektorn. # Det är viktigt för landstingen och kommunerna att veta vilka ekonomiska förutsättningar som råder framöver. Regeringen har därför föreslagit att de extra skatteintäkter kommuner och landsting fått från den s.k. 200-kronan betalas ut även 2004. Även det tillfälliga sysselsättningsstödet förlängs till 2004. Sammantaget innebär detta förstärkningar om 4,3 miljarder kronor för den kommunala sektorn år 2004, sade Bosse Ringholm. # För att försäkra sig om en god utveckling för den kommunala sektorn på sikt är det dock nödvändigt att tillväxten blir högre framöver. Både regeringen och kommunerna har ett gemensamt ansvar att arbeta för att åstadkomma en sådan utveckling, sade Bosse Ringholm

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Sebastian de Toro politiskt sakkunnig 070-243 64 65

Nyckelord: 9046 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-29 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Linköping den 5 maj Finansminister Bosse Ringholm talar för de socialdemokratiska ombuden på kommun- och landstingsförbundens gemensamma kongress i Linköping måndagen den 5 maj. Mötet är internt för ombuden, men Bosse Ringholm finns tillgänglig för journalistfrågor efteråt. Tid: Kl 16.00 Plats: Solot, Linköping Konsert & kongress

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 www.finans.regeringen.se Sebastian Toro Politiskt sakkunnig 08-405 19 71

Nyckelord: 9009 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-23 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Helsingborg den 23 april Finansminister Bosse Ringholm talar om läget i svensk ekonomi på Lindahldagen i Helsingborg i dag. Tid: Kl 15.30-17.00 Plats: Helsingborgs kongresscenter, Södra Storgatan 11-13, Helsingborg Bosse Ringholm svarar på journalistfrågor efter framträdandet.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Fredrik Fällman T.f. Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89

Nyckelord: 8939 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-22 Finansdepartementet Lagrådsremiss om beskattning av vissa förmåner Regeringen har i dag överlämnat en remiss till Lagrådet om beskattning av vissa förmåner, bland annat förutsättningarna för skattefri motion. Förutsättningarna för skattefri motion och annan friskvård förtydligas och förenklas genom att bl.a. villkoren att den ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som betalas direkt av arbetsgivaren slopas. Det avgörande för att förmånen ska vara skattefri blir i huvudsak om motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning. Förmån av resa i samband med att någon börjar eller slutar ett arbete eller av resa mellan bostaden och arbetsplatsen blir skattefri under vissa förutsättningar, bl.a. om andra skattepliktiga inkomster inte erhålls på grund av arbetet. Det kan till exempel gälla vid medverkan i teveprogram. Skattefriheten gäller också för den som istället för biljett får kontant ersättning för sådana resor, till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, och när det gäller resor med egen bil, till den del ersättningen inte överstiger 16 kr per mil. Beräkningen av värdet för kostförmån justeras för att få bättre överensstämmelse mellan genomsnittspriset för en lunch och förmånsvärdet för denna. Justeringen innebär att avrundningen av kostförmånsvärdet görs till närmaste femtal kronor i stället för närmaste tiotal kronor. Detta betyder att en höjning av förmånsvärdet för en lunch i praktiken kommer att ske i tvåkronorsintervall i stället för fyrakronorsintervall. Den skattepliktiga kostförmånen för en hel dag är i dag 150 kr. Förmån av lunch är 60 kr. ./.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 Peter Ljungqvist Kammarrättsassessor 08-405 14 79

Nyckelord: 8936 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-22 Finansdepartementet Promemoria om fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter Finansdepartementet har i dag remitterat en promemoria om fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter (Ds 2003:19). I promemorian föreslås ändringar i reglerna om fastighetstaxering med anledning av att regeringen den 19 december 2002 beslutat om lagrådsremiss om tredimensionell fastighetsindelning. Det lämnas även förslag i syfte att anpassa de inkomstskatterättsliga reglerna till tredimensionell fastighetsindelning. Lagändringarna föreslås träda i kraft vid årsskiftet 2003/04 och tillämpas första gången vid 2005 års fastighetstaxering och 2005 års inkomsttaxering. . /.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 Kaj Håkansson Departementssekretare 08-405 16 85 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 8932 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-15 Finansdepartementet Ekonomisk vårproposition för en ansvarsfull politik i en orolig tid Den internationella lågkonjunkturen påverkar Sverige. Den ekonomiska tillväxten beräknas stanna vid 1,4 procent i år för att öka till 2,4 procent 2004. Överskottet i de offentliga finanserna minskar till 0,4 procent av bruttonationalprodukten, BNP, 2003. 2004 beräknas det öka till 1,0 procent. Det offentliga sparandet ligger ändå i linje med målet om ett överskott på 2 procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. De statliga utgifterna hålls som tidigare år inom de beslutade utgiftstaken. Utgiftstak för 2005 och 2006 kommer att föreslås i budgetpropositionen för 2004. Den svaga ekonomiska utvecklingen väntas få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden. I år beräknas den öppna arbetslösheten stiga till 4,5 procent. Nästa år bedöms den åter minska, till 4,3 procent. Regeringen har satt upp målet att andelen reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år ska öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent 2004. Trots den gynnsamma utvecklingen under början av perioden har möjligheten att nå sysselsättningsmålet 2004 minskat. Orsaker är bland annat den internationella konjunkturnedgången och ökat arbetskraftsutbud. Andelen av befolkningen mellan 20 och 64 år som har ett reguljärt arbete beräknas bli knappt 78 procent 2003 och 2004. Sysselsättningsgraden i Sverige är ändå bland de högsta i EU. Mer detaljer om den svenska ekonomin redovisas i tabell 1 och 2. Full sysselsättning högst på dagordningen Full sysselsättning står överst på regeringens dagordning. Med hög tillväxt, allt fler som jobbar och allt färre som är arbetslösa stärks rättvisan, resurserna ökar och välfärden kan steg för steg byggas ut. Arbetet med att nå sysselsättningsmålet fortsätter. Insatserna fokuseras på ungdomar, invandrare, arbetslösa, äldre och sjuka. Ungdomar i arbete snabbare I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20-24 år i arbete. I dag är motsvarande siffra 60 procent. Till stor del beror detta på att fler läser vidare, men ungas vilja att arbeta och kombinera arbete och studier måste också tas tillvara bättre. Regeringen avser att ge högskoleverket i uppdrag att se över hur tidigare studier kan tillgodoräknas bättre i högskoleutbildningarna. Verket ska också genomföra effektstudier av olika utbildningar. En utredare ska se över urvalsreglerna till högskolan för att minska onödig komplettering av redan godkända gymnasiebetyg. Möjligheten till repetitions- och kompletteringsstudier på gymnasienivå med det förhöjda studiebidraget begränsas från 2004. I fortsättningen ska det förhöjda bidraget enbart kunna gå till dem som inte har fullständiga gymnasiebetyg. Invandrares kompetens ska tas tillvara bättre Sysselsättningsgraden för invandrare har ökat snabbare än för infödda svenskar 1997-2002. Trots detta är sysselsättningsgraden bland personer födda utanför Europa knappt 54 procent, mot 77 procent för infödda svenskar mellan 16 och 64 år. En tidsbegränsad statlig satsning ska göras för att utveckla effektiva system för värdering av invandrarnas tidigare förvärvade kunskaper, så att de kan tillgodoräknas även i Sverige. Språkinlärning och arbetspraktik ska integreras bättre. Svenskundervisningen för invandrare ska reformeras och regelmässigt kopplas samman med studier inom komvux eller högskola, praktik, arbete eller annan verksamhet. Långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna ska prioriteras Anställningsstöden ska ses över för att öka effektiviteten och prioritera dem som har svårast att få reguljärt jobb. Effektiviseringar görs i arbetsmarknadspolitiken i syfte att nå en snabbare övergång från arbetslöshet till arbete. En utredning ska tillsättas om deltidsarbetslösas rätt till heltid. Reglerna för deltidsarbetslösa ska tillämpas mer enhetligt. En översyn ska göras om hur marginaleffekterna ska minska så att det lönar sig bättre ekonomiskt att gå från bidrag till arbete. Ett anställningsstöd föreslås för att underlätta för långtidssjukskrivna att komma i arbete hos annan arbetsgivare. Regeringen överväger insatser för att underlätta för äldre att få jobb. Näringspolitik för tillväxt Regeringen har avsatt medel för ett nationellt program för entreprenörskap. Syftet är att skapa ett bättre entreprenörsklimat, bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande samt öka företagandet. För att stärka tillväxten förbereder regeringen flera förslag som syftar till att underlätta tillkomsten av fler och växande företag. Det handlar om ökat utbud av kapital i en tidig utvecklingsfas. Antalet uppgifter och antalet tillfällen småföretag måste lämna in uppgifter till myndigheter ska minska under mandatperioden. Regeringen avser att ta fram mätbara mål för att minska den administrativa bördan och ge den så kallade Simplex-enheten inom Regeringskansliet resurser så att den kan granska befintlig lagstiftning. Regeringen vill förändra 3:12-reglerna så att de blir mer gynnsamma för företagarna. Välfärdsreformer för skolan, sjukvården och barnfamiljerna Trots det sämre ekonomiska läget kan en rad välfärdsreformer genomföras 2003 och 2004. I år genomförs reformer för ca 19 miljarder kronor. Det handlar om höjda pensioner, fler lärare i skolan, förbättrade studiebidrag, allmän förskola, höjt bistånd samt mer pengar till vården och omsorgen. Den förlängda föräldraförsäkringen till 13 månader får också genomslag i år. Nästa år planeras reformer om ca 10 miljarder kronor. Det handlar bland annat om ökade resurser till sjukvården, skolan, biståndet, rättsväsendet, vägar och järnvägar och olika miljösatsningar. I den ekonomiska vårpropositionen genomförs några ytterligare riktade insatser på särskilt prioriterade områden: Kommuner och landsting tillförs ytterligare 300 miljoner kronor 2003 till det tillfälliga sysselsättningsstödet. Kommuner och landsting tillförs ytterligare 4,3 miljarder kronor 2004, genom att det tillfälliga sysselsättningsstödet förlängs ett år och att kommunerna även 2004 får de 200 kronor som alla betalar i statlig skatt. Kriminalvården tillförs ytterligare 200 miljoner kronor 2003. Under 2003 satsas också 40 miljoner kronor i storstadsregionerna för att bl a öka förutsättningarna för invandrare att få jobb. 10 miljoner kronor satsas på särskilda insatser mot diskriminering. 20 miljoner satsas på skyddat boende m.m. för utsatta flickor och unga kvinnor. 15 miljoner kronor tillförs kulturmiljövården. 5 miljoner kronor satsas för insatser mot spelberoende. Den ökade ohälsan - ett mänskligt och ekonomiskt problem Den ökade sjukfrånvaron är i första hand ett mänskligt problem. Men den har också ekonomiska konsekvenser. Sedan 1997 har kostnaderna för sjukfrånvaron i form av sjukpenning ökat från ca 15 till 45 miljarder kronor. Under senare tid har antalet sjukpenningdagar börjat minska och regeringen räknar med en minskning med 9 procent jämfört med 2002. Utvecklingen har medfört lidande för den enskilde, problem för arbetsgivarna och hård belastning på socialförsäkringssystemen. Om inte utvecklingen vänds kommer viktiga välfärdssatsningar att trängas undan. Orsakerna till sjukfrånvaron är flera och därför krävs åtgärder på en rad områden. Regeringen har satt upp målet att halvera antalet sjukdagar mellan 2002 och 2008 samt att minska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar (som ersätter förtidspension och sjukbidrag). Regeringen inledde ett större arbete hösten 2001 då ett 11-punktsprogram mot ohälsan beslutades av riksdagen. Ett antal åtgärder har redan genomförts och föreslagits. I den ekonomiska vårpropositionen presenteras nu följande nya förändringar på ohälsoområdet: Perioden då arbetsgivaren betalar sjuklön förlängs med 7 dagar till 21 dagar. Samtidigt införs ett högkostnadsskydd som innebär att företag med färre än ca 25 anställda inte ska kunna få alltför höga sjuklönekostnader. Ersättningsnivån i sjukförsäkringen sänks genom att den sjukpenninggrundande inkomsten räknas ned med 3 procent. Karensdagen ska gälla lika för alla, oavsett tidpunkt för sjukanmälan. Sjukpenningen för arbetslösa justeras så att den inte ska kunna överstiga arbetslöshetsersättningen. Ett anställningsstöd införs för långtidssjukskrivna som får anställning hos annan arbetsgivare. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2004 med ytterligare insatser, bland annat vad gäller förstärkta ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare från den 1 januari 2004, ett förstärkt förebyggande arbete, förslag om att sjukersättning (tidigare förtidspension) ska omprövas vart tredje år och ett ökat ansvar för den sjukskrivna att medverka till att bryta sjukskrivingen och medverka till rehabilitering. Utgiftsminskningar och senareläggningar av utgifter För att klara de ekonomiska ramarna föreslås i den ekonomiska vårpropositionen ytterligare ett antal utgiftsminskningar och senareläggning av utgifter. Alla utgiftsminskningarna framgår av tabell 4. Höjningen av taket i sjuk- och föräldraförsäkringen från ca 24 000 kronor till ca 32 000 kronor skjuts upp till senare under mandatperioden. De så kallade kontaktdagarna i den tillfälliga föräldrapenningen upphör att gälla från den 1 juli 2003. Kontaktdagarna innebär att föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning under en dag per barn och år i samband med besök i barns skola eller fritidshem. Taket i maxtaxan inom barnomsorgen höjs med 120 kronor, till 1260 kronor. Det är endast de högsta avgifterna som höjs, inte den procentuella andelen av inkomsten. Fortfarande gäller alltså att föräldrarna högst ska betala 3 procent av inkomsten för första barnet. Det innebär att hushåll som tjänar under 38 000 kronor per månad inte berörs. Inköp av försvarsmateriel för ca 1 miljard kronor 2003 och nästan 400 miljoner kronor 2004 senareläggs. Väg- och järnvägsinvesteringar om 0,5 miljard kronor 2003 och 1 miljard kronor 2004 senareläggs. Biståndet höjs som tidigare beslutats med 2,2 miljarder kronor 2003 och 2,4 miljarder 2004. Därtill höjs biståndet 2004 ytterligare med över 500 miljoner kronor på grund av ändrad BNI-prognos. Men i år senareläggs 400 miljoner kronor av utbetalningarna. Utgiftsbegränsningar införs för klimatinvesteringsprogram och anslaget för marksanering om sammanlagt ca 240 miljoner kronor 2003. Anslagen reduceras också 2003 och 2004. Reformen med fri entré till vissa museer senareläggs till den 1 jan 2005. Det innebär en kostnadsminskning med ca 90 miljoner kronor 2004.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 www.finans.regeringen.se Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18 070-244 20 30 Fredrik Fällman Planeringschef 08-405 14 14 070-581 10 89 Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 57 67

Nyckelord: 8911 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-15 Finansdepartementet Sveriges ekonomi Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med 1,4 procent i år och med 2,4 procent nästa år. Det svaga internationella konjunkturläget dämpar svensk export i år. Överkapacitet i delar av näringslivet leder till minskade investeringar. Som en konsekvens av den återhållsamma BNP-tillväxten ökar arbetslösheten något i år. Nästa år stärks såväl internationell som inhemsk efterfrågan. Den starkare konjunkturen medför att den öppna arbetslösheten minskar. Den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP är beräknat till 0,4 procent i år och till 1,0 procent nästa år. Den internationella utvecklingen Den säkerhetspolitiska situationen till följd av Irakkrisen har varit en hämmande faktor i världsekonomin. Prognosen bygger på antagandet att osäkerheten beträffande det världspolitiska läget minskar framöver men att en viss osäkerhet kvarstår. I takt med att osäkerheten minskar förutses företagens investeringsvilja och hushållens konsumtion stärkas globalt. Den expansiva penningpolitiken i flera länder mildrar de negativa effekterna av Irakkrisen. I Förenta staterna ökar BNP med 2,6 procent i år och med 3,8 procent nästa år. I EU väntas en exportdriven återhämtning leda till en BNP-tillväxt på 1,3 procent i år och 2,2 procent nästa år. De underliggande problemen i den japanska ekonomin kvarstår och BNP ökar svagt de närmaste åren. Sammantaget uppgår den globala BNP-tillväxten till 3,2 procent i år och till 4,0 procent nästa år. Den svenska utvecklingen 20032004 Det ogynnsamma internationella konjunkturläget kombinerat med en svag efterfrågan i några för Sverige viktiga exportbranscher, bl.a. teleproduktindustrin, dämpar den svenska exporttillväxten i år. Tack vare en stark produktivitetstillväxt i näringslivet är dock konkurrenskraften god. I takt med att den globala investeringskonjunkturen förbättras stiger efterfrågan på svenska varor. Importen av varor ökar successivt framöver när lageravvecklingen är avslutad och efterfrågan i ekonomin tilltar. Den allt högre exporten leder till att överskottet i utrikeshandeln med varor ändå stiger och höjer BNP-tillväxten både i år och nästa år. Nettoexporten av tjänster föll kraftigt mot slutet av förra året bl.a. på grund av minskad utländsk turism i Sverige. Ingen större återhämtning förutses under innevarande år och tjänstenettot dämpar BNP-utvecklingen med ca 0,4 procentenheter i år. Trots en svag inkomstutveckling bedöms hushållens konsumtion öka med ca 2 procent per år. Hushållens efterfrågan framöver understöds av en god real förmögenhet, fortsatt låga räntenivåer och ett förhållandevis stabilt läge på arbetsmarknaden. Investeringskonjunkturen i näringslivet är fortsatt svag. Många branscher har överkapacitet och osäkerheten om den globala utvecklingen dämpar investeringsviljan. Successivt stiger dock resursutnyttjandet och näringslivets investeringar ökar igen nästa år. Bostadsbyggandet ökar både i år och nästa år. Likaså stiger offentliga myndigheters investeringar bl.a. tack vare de statliga infrastruktursatsningarna, även om föreslagna besparingar dämpar uppgången. De totala investeringarna faller med 0,5 procent 2003 och ökar med 2,9 procent 2004. Den statliga konsumtionen minskar både i år och nästa år, bl.a. på grund av utgiftsbegränsningar inom försvaret. Det begränsade finansiella utrymmet i kommunerna dämpar uppgången i den kommunala konsumtionen. Den offentliga konsumtionen ökar med 0,5 procent i år och med 0,2 procent nästa år. Efterfrågan på arbetskraft är för närvarande svag. I år förutses sysselsättningen minska något. Den öppna arbetslösheten stiger till 4,5 procent i år. Nästa år bedöms den allmänna konjunkturförstärkningen leda till ett förbättrat arbetsmarknadsläge. Sysselsättningen stiger och den öppna arbetslösheten minskar till 4,3 procent. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år beräknas 2004 uppgå till 77,6 procent. Inflationen har ökat kraftigt under vintern. Uppgången förklaras i huvudsak av stigande priser på villaolja, bensin och el. Dessa priser väntas gradvis sjunka och ger därför endast en tillfällig inflationspåverkan. Löneökningstakten har minskat under det senaste året och inflationstrycket bedöms vara lågt framöver. Riksbanken antas sänka reporäntan till 2,75 procent under 2003. Inflationen enligt UND1X beräknas ligga något under 2 procent både i slutet av 2003 och 2004. Medelfristiga kalkyler 20052006 Utöver konjunkturprognosen för de två närmaste åren redovisas även en medelfristig kalkyl. I detta tidsperspektiv är det svårt att förutsäga konjunktursvängningar. Kalkylen baseras i stället på bedömningen att resursutnyttjandet i ekonomin i slutet av 2004 ligger under det normala. Tillväxten 2005 och 2006 kan därför vara något högre än den långsiktiga. BNP växer med 2,6 procent 2005 och med 2,5 procent 2006. År 2006 antas ekonomin nå normalt resursutnyttjande. Den öppna arbetslösheten sjunker till 3,8 procent år 2006 och den reguljära sysselsättningsgraden stiger till 77,8 procent. Den offentliga sektorns finanser År 2002 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 25 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. Det är en kraftig minskning jämfört med 2001, då överskottet uppgick till över 100 miljarder kronor. Det höga sparandet 2001 beror emellertid till stor del på att de exceptionellt höga skatteinkomsterna på bolags- och kapitalvinster 2000 redovisas i nationalräkenskaperna först 2001, vilket förstärkte sparandet med ca 2 procent av BNP. Om sparandet justeras för skatteperiodiseringen och konjunkturläget erhålls ett mått på sparandets strukturella nivå. Det strukturella sparandet beräknas ha minskat som andel av BNP från 4,2 procent 2000 till 0,8 procent 2002. Denna utveckling avspeglar en expansiv finanspolitik, genom de reformer och skattesänkningar som genomfördes under perioden. År 2003 minskar överskottet till 0,4 procent av BNP. Försämringen förklaras bl.a. av den vikande konjunkturen. Under de följande åren ökar sparandet och väntas 2006 överstiga 2 procent av BNP. De prognoserade överskotten t.o.m. 2006 bedöms vara förenliga med målet om ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet ökar från 0,8 procent av BNP 2002 till 2,2 procent av BNP 2006. Finanspolitikens inriktning, mätt som förändringen av det strukturella sparandet, bedöms därför vara stram under prognosperioden. År 2002 uppgick den offentliga sektorns inkomster som andel av BNP till 56,8 procent medan utgifterna uppgick till motsvarande 55,8 procent. För 2003 är inkomsterna, som andel av BNP, oförändrade medan utgifterna ökar. Den förutsedda ekonomiska återhämtningen bidrar till att såväl inkomster som utgifter minskar som andel av BNP under perioden 20042006. Det finansiella sparandet fördelas 2003 mellan den offentliga sektorns tre delar så att staten har ett underskott på 43 miljarder kronor medan ålderspensionssystemet visar ett överskott på 51 miljarder kronor. Det statliga underskottet väntas minska under prognosperioden samtidigt som pensionssystemets överskott ökar något. Den kommunala sektorns finanser väntas visa underskott 20042006 efter ett mindre överskott 2003. Underskotten bedöms vara förenliga med ett positivt resultat som det definieras i balanskravet för kommuner och landsting. År 2001 översteg de finansiella tillgångarna skulderna. Kraftiga värdeminskningar på den offentliga sektorns innehav av aktier under 2002 medförde åter en nettoskuld, trots ett fortsatt positivt sparande. I prognosen görs inget antagande om framtida värdeförändringar med undantag av effekter på statsskulden av valutakursens utveckling. Det innebär att nettoskulden utvecklas i takt med det finansiella sparandet och 2005 väntas den offentliga sektorns finansiella tillgångar åter överstiga skulderna. Fördelningen av det finansiella sparandet mellan staten och ålderspensionssystemet medför att förbättringen av den finansiella nettoförmögenheten sker genom ökade tillgångar i pensionssystemet. Underskottet i statens finanser innebär att skuldsidan i den offentliga sektorns balansräkning ökar under prognosperioden. Skuldökningen är dock så liten att statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden fortsätter att minska som andel av BNP. Den konsoliderade skulden uppgick vid utgången av 2002 till 52,4 procent av BNP, vilket med god marginal underskrider referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP. Vid slutet av 2005 väntas den konsoliderade bruttoskulden understiga 50 procent av BNP.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 070-657 08 95 www.finans.regeringen.se Torbjörn Isaksson Kansliråd 08-405 14 88 Klas-Göran Larsson Ämnesråd 08-405 14 98 Tomas Nordström Departementsråd 08-405 16 70 Mats Dillén Departementsråd 08-405 14 64 Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18 Jens Henriksson Statssekreterare 08-405 16 80

Nyckelord: 8903 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-14 Finansdepartementet Årsredovisning för staten 2002 överlämnad i dag Regeringen har i dag överlämnat Årsredovisning för staten 2002 till riksdagen. Skrivelsens syfte är att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning har utvecklats under det gångna året. Årsredovisningen omfattar statens konsoliderade resultat- och balansräkningar och statsbudgetens slutliga utfall. På några områden görs analyser av utvecklingen den senaste femårsperioden. Därutöver redovisas bl.a. den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder (inklusive AP-fonderna, statligt ägande i bolag m.m.) och statens garantiåtaganden. Den sammanvägda bild som årsredovisningen för staten 2002 visar är att statens ekonomiska ställning är stabil trots den försämrade konjunkturen. De offentliga finanserna uppvisar ett överskott på 1,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och utgifterna understeg det av riksdagen fastställda utgiftstaket med ca 0,4 miljarder kronor. Statsbudgeten är i balans (1,2 miljard kronor i överskott) och utfallet uppvisar totalt sett endast mindre avvikelser i förhållande till beräknade inkomster och totalt anvisade medel för statens utgifter. Statens balansräkning visar att nettoförmögenheten (motsvarande eget kapital) har förbättrats, vilket främst beror på att statens resultaträkning ännu ett år uppvisar ett överskott. Statsskulden har minskat för fjärde året i rad och uppgick vid årets slut till 47,9 procent av BNP, vilket är den lägsta andelen sedan 1991. Skattesänkningar på totalt ca 27 miljarder kronor genomfördes under 2002, varav en stor del avser det tredje steget i den inkomstskattereform som inleddes inkomståret 2000. Nya reformer påverkade de statliga utgifterna med ca 22 miljarder kronor. Bland de större kan nämnas maxtaxan inom barnomsorgen och ökade resurser till skola och högskola samt hälso- och sjukvård. Andra faktorer som påverkat det samlade resultatet är den stärkta kronan samt ökade kostnader för bl.a. ålderspensioner, sjukpenning och förtidspensioner.

Läs mer på temawebben om årsredovisningen via länken till höger.

KONTAKT Eva Rosengren Pressekreterare 08-405 16 25 www.finans.regeringen.se Helene Rånlund Kansliråd 08-405 18 70 Urban Hansson Brusewitz Departementsråd 08-405 14 42

Nyckelord: 8893 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-11 Finansdepartementet Eva Rosengren ny pressekreterare hos Bosse Ringholm Eva Rosengren är från och med måndagen den 14 april ny pressekreterare hos Bosse Ringholm. Hon är 53 år och kommer senast från riksdagens informationsenhet där hon arbetat som pressekreterare och presschef under ca 10 år. Hon har vidare arbetat som pressekreterare på Näringsdepartementet under två år, tills i höstas. Innan hon började på riksdagen arbetade hon som journalist på olika tidningar under en femtonårsperiod, senast på LO-tidningen. Eva Rosengren vikarierar för Maja Nilsson som inom kort går på föräldraledighet. Eva nås från den 14 april på: 08-405 16 25 och 070-657 08 95 samt via e-post på [email protected].

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se

Nyckelord: 8886 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-09 Finansdepartementet Bosse Ringholm talar i Tidaholm den 10 april Finansminister Bosse Ringholm talar om det ekonomiska läget vid Tidaholms Sparbanks årsstämma torsdagen den 10 april. Tid: Torsdagen den 10 april ca kl 20.00 Plats: Tidaholms Sparbank, Gamla Torget 10, Tidaholm

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18 070-244 20 30

Nyckelord: 8859 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-09 Finansdepartementet EU-kommissionen rekommenderar ökad konkurrens och åtgärder för ökat arbetskraftsutbud EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till riktlinjepaket för 2003. Det är dels förslag till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, dels förslag till sysselsättningsriktlinjer och rekommendationer till medlemsstaterna. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken är det centrala instrumentet för ekonomisk-politisk samordning i EU. Riktlinjerna omfattar den makroekonomiska politiken, reformer på produkt-, kapital- och arbetsmarknaderna och långsiktig hållbarhet i den ekonomiska politiken. Kommissionen gör bedömningen att Sveriges offentliga finanser är i gott skick. Kommissionen bedömer att de stora utmaningarna för Sverige är att säkerställa ett tillräckligt arbetskraftsutbud i ljuset av en åldrande befolkning, att förstärka konkurrensen i vissa sektorer samt att förbättra effektiviteten i den offentliga sektorn. Sysselsättningsriktlinjerna De nya riktlinjerna bygger på resultatet av en utvärdering om riktlinjernas påverkan på sysselsättningen i EU och nationellt. De fokuserar på aktiv arbetsmarknadspolitik, utbildning, livslångt lärande, ökat arbetskraftsutbud, ökad rörlighet på arbetsmarknaden och bättre jobbmatchning, integration och icke-diskriminering på arbetsmarknaden samt jämställdhet. Dessutom föreslås tre övergripande mål # full sysselsättning, ökad kvalitet i arbete och produktivitet samt stärkt social sammanhållning. I kommissionens rekommendationer anges att Sverige har en mycket hög sysselsättningsgrad och har redan uppnått EU:s sysselsättningsmål för 2010. Kommissionen menar att det finns ett behov av att öka arbetsutbudet, inte minst bland invandrare, samt att minska antalet långtidssjukskrivna. Sverige uppmanas även att genomföra de påbörjade skatte- och bidragsreformerna för att ytterligare förbättra drivkrafterna att arbeta. Riktlinjepaketet kommer att behandlas under våren. Rådet ska ta ställning till det i juni. Medlemsstaterna ska omsätta riktlinjer och rekommendationer i den nationella politiken under de kommande tre åren. Genomförandet följs årligen upp. # Att säkra arbetskraftsutbudet är en av EU:s största utmaningar för att klara en situation med allt större andel äldre i befolkningen. Det är bra med ökat fokus på detta inte minst genom en särskild sysselsättningsriktlinje liksom att ökad kvalitet i arbete lyfts fram. Även minskade sjukskrivningar, förbättrad konkurrens och effektivitet och ökad integration av invandrare på arbetsmarknaden är frågor som regeringen prioriterar högt, säger arbetslivsminister Hans Karlsson och finansminister Bosse Ringholm i en gemensam kommentar. Kommissionens vårprognos Kommissionen har även publicerat sin vårprognos. Den visar att Sverige under perioden 2002-2004 kommer att växa snabbare än genomsnittet av EU:s medlemsländer. # Kommissionens prognos ligger i linje med vår egen bedömning och bekräftar att svensk ekonomi trots den globala osäkerheten utvecklas relativt väl, säger finansminister Bosse Ringholm.

KONTAKT www.finans.regeringen.se www.naring.regeringen.se Sofia Grundström Departementssekreterare Näringsdepartementet 08-405 21 87 Maja Nilsson Pressekreterare Finansdepartementet 08-405 16 25 Mattias Hector Departementsråd Finansdepartementet 08-405 14 25 Anette Malmberg Vik Pressekreterare Näringsdepartementet 08-405 22 64

Nyckelord: 8856 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-09 Finansdepartementet Vårbudgeten offentlig den 15 april kl 10.00 Den ekonomiska vårpropositionen lämnas till riksdagen den 15 april. Journalister kan mot presslegitimation hämta ett exemplar av propositionen vid Bella Venezia, Rosenbad, från kl 10.00. Propositionen, pressmeddelanden med mera i samband med vårpropositionen finns också tillgängliga på finansdepartementets webbplats på Internet från kl 10.00. Där sänds även presskonferensen kl 13.30. Adressen är: http://www.finans.regeringen.se Några tider: 09.40ca Finansminister Bosse Ringholm promenerar från Finansdepartementet till riksdagen. 10.00 Propositionen blir offentlig. Riksdagsdebatt, ca tre timmar. 13.30 Bosse Ringholm håller presskonferens i Bella Venezia,Rosenbad. Propositionen finns tillgänglig för allmänheten i regeringskansliets och riksdagens informationsbutiker, Drottninggatan 5 respektive Västerlånggatan 1 i Stockholm och den kan beställas vid Fritzes förlag och Riksdagens tryckeriexpedition. OBS! Presslegitimation krävs för deltagande i presskonferensen.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Kajsa Larsson Pressassistent 08-405 14 24

Nyckelord: 8855 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-04-01 Finansdepartementet Pressmöte i dag kl 21 Finansminister Bosse Ringholm tillsammans med Peter Eriksson från miljöpartiet och Lars Bäckström från vänsterpartiet håller pressträff med anledning av en principöverenskommelse i arbetet inför den ekonomiska vårpropositionen. Tid: Kl 21.00 Plats: Stora Björn, Finansdepartementetet, Drottninggatan 21

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90

Nyckelord: 8775 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-03-20 Finansdepartementet Ny skrift om VM i hållbar tillväxt Finansdepartementet har inför Europeiska rådet som inleds idag publicerat en uppdaterad version av skriften #Lissabonstrategin - VM i hållbar tillväxt#. Skriften beskriver på ett lättillgängligt sätt arbetet med den så kallade Lissabonstrategin, som pågår inom EU och i de olika medlemsländerna. Syftet är att fler svenskar lättare ska kunna sätta sig in i vad arbetet handlar om. Skriften finns i sin helhet på www.finans.regeringen.se. Lissabonstrategin har som mål att EU år 2010 ska bli #världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning#. Arbetet startade år 2000. Målet följs upp varje år, närmast vid Europeiska rådet i Bryssel som inleds i dag. # Det är glädjande att Sverige i detta arbete i år lyfts fram som det medlemsland som når de bästa resultaten i hela EU. De nordiska länderna har generellt lyckats väl. Sverige placerar sig bland de tre bästa på flest områden, därefter kommer Finland och Danmark. Resultaten visar tyvärr ändå att EU som helhet har långt kvar för att nå de så kallade Lissabonmålen. Det behövs ett mer aktivt arbete med reformer, säger finansminister Bosse Ringholm. De områden där Sverige placerat sig bland de tre bästa är bland andra de offentliga finansernas saldo, sysselsättningen totalt och bland kvinnor och äldre, livslångt lärande bland kvinnor, forskning och utveckling totalt och i näringslivet, internettillgång bland hushåll och företag, IT-investeringar, tillgång till riskkapital i start och expansionsskede, pris på telefonsamtal nationellt, energipris för industri och hushåll, inkomstfördelning, andel av befolkningen i fattigdom efter socialförsäkringar, skillnad i sysselsättningsgrad mellan regioner, andel av befolkning som är lågutbildad, andel förnyelsebar energi och utsläpp av växthusgaser.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig 08-405 34 38 070-333 00 84

Nyckelord: 8683 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-03-19 Finansdepartementet Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar Regeringen har överlämnat en proposition med förslag om att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar (vanligen aktier i dotterföretag) avskaffas. Som en konsekvens av detta får kapitalförluster på sådana andelar inte längre dras av. Dessutom föreslås att området för att skattefritt ta emot utdelning på företagsägda andelar ska utvidgas, genom att definitionen av näringsbetingade andelar ändras. Bakgrunden är bland annat en ambition att förhindra skatteplanering. Skälen till regeringens förslag är att nuvarande regler, som innebär att en och samma vinst kan beskattas flera gånger inom bolagssektorn (kedjebeskattning) är principiellt felaktiga. Dessutom finns en obalans i dagens skatteregler. Försäljningar som ger vinst kan ske genom ett utländskt dotterbolag och därmed undgå beskattning, medan avdragsrätten för förluster kan dras av i Sverige. Framför allt är det mindre företag som gynnas av förslaget. De har ofta mindre möjlighet att skatteplanera genom utländska dotterbolag än vad större bolag har. Förslagen beräknas varken innebära någon inkomstminskning eller inkomstökning för staten, eftersom kostnaden för skattefriheten täcks av inkomstförstärkningen den avskaffade avdragsrätten. Förslaget måste kompletteras med regler som motverkar att den svenska bolagsskattebasen urholkas genom oönskad skatteplanering. Regeringen avser därför att senare under våren 2003 lämna ett förslag till nya regler om beskattning av så kallade CFC-bolag (controlled foreign company). Nu föreslås vissa andra nödvändiga spärregler, bl. a. en regel som skall motverka handel med skalbolag inom bolagssektorn. Andra förändringar är att de särskilda skattereglerna för förvaltningsföretag avskaffas. Den särskilda så kallade utredningsregeln kan dock inte tillämpas, vilket medför att marknadsnoterat innehav under 10 procent av röstetalet inte kommer att vara näringsbetingat. Nya regler föreslås även för investmentföretag, bl.a. för beräkningen av underlaget för schablonintäkt. Marknadsnoterade innehav under tio procent av röstetalet kommer att ingå i underlaget. En kapitalförlust på en näringsbetingad andel hos ett handelsbolag föreslås vidare inte få dras av hos en delägare i handelsbolaget om denne inte hade haft avdragsrätt vid direktägande. En motsvarande begränsning i avdragsrätten införs även för kapitalförluster på andelar i handelsbolag. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas såvitt avser kapitalvinster och kapitalförluster på avyttringar fr. o. m. den 1 juli 2003. De nya reglerna tillämpas på utdelningar under beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. Detsamma gäller för de nya reglerna för investmentföretag. Samtidigt föreslås ett tillägg till övergångsbestämmelserna till den avdragsbegränsning på kapitalförluster på näringsbetingade andelar som infördes med retroaktiv verkan fr.o.m. den 7 december 2001 (skr.2001/02:77, prop. 2001/02:140, SFS 2002:540). Syftet med avdragsbegränsningen, som innebär att kapitalförluster på näringsbetingade andelar bara får dras av mot kapitalvinster på andelar och andra värdepapper och inte mot företagets övriga intäkter, var att motverka att reglerna utnyttjades för en omfattande och accelererande skatteplanering i avvaktan på reformen att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar. Tillägget till övergångsbestämmelserna innebär att förluster som inträffat före den 1 december 2002 får dras av fullt ut mot företagets samtliga intäkter på det sätt som gällde före den 7 december 2001. Avdragsbegränsningen flyttas alltså framåt ett knappt år. En spärr föreslås dock för att hindra att annat än verkliga förluster skall kunna dras av. I sådana upplägg med bolag som bara innehåller kapitalförluster, som uppmärksammades i massmedia hösten 2001, kommer det inte att vara möjligt att utnyttja förändringen.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 Per Classon Kammarrättsassessor 08-405 16 88 Johan Svanberg Departementsråd 08-405 16 01 Nyckelord: 8664 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-03-19 Finansdepartementet Friare lotteriregler för folkrörelser och möjlighet till internationellt spelsamarbete Regeringen har överlämnat en proposition med förslag om ändrade regler på spelområdet. I propositionen föreslås att föreningslivets ställning på lotterimarknaden stärks genom att ideella föreningar får rätt att fritt fördela vinsterna mellan pengar och andra sorters vinster. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare rätt att medge undantag från förbudet att främja deltagande i utländskt lotteri. Detta förslag lämnas i syfte att underlätta internationellt samarbete på lotteriområdet. Som en följd av förslaget föreslås skattereglerna ändras bl.a. så att svenska deltagare i ett i utlandet anordnat s.k. poolspel undantas från inkomstskatt på eventuella vinster. I stället skall den svenska medarrangören betala lotteriskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. I propositionen aviseras därutöver ett antal åtgärder i syfte att motverka negativa sociala konsekvenser av spel och olagligt spel och bedrägerier. . /.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 Eva Sjöberg Departementssekreterare 08-405 15 14

Nyckelord: 8661 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-03-18 Finansdepartementet Mer nyanserade bedömningar av skattetillägg Regeringen har överlämnat en proposition med förslag till förändringar av bestämmelserna om skatte- och tulltillägg. Vissa ändringar föreslås också om förseningsavgifter. Förslagen innebär att möjligheterna att göra nyanserade bedömningar om skattetillägg ska tas ut utökas och förbättras. Det blir möjligt att delvis befria från skattetillägget. Befrielsegrunderna föreslås förtydligas och det föreslås också nya grunder för när befrielse från avgiften ska ges. Befrielse föreslås kunna ges när felaktigheten framstår som ursäktlig eller det annars är oskäligt att ta ut full avgift. Befrielse ska ges om den skattskyldiges felbedömning av en skatteregel framstår som ursäktlig eller är föranledd av vilseledande kontrolluppgifter. Det ska anses oskäligt med full avgift om avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller när det har förflutit oskäligt lång tid till dess skattetillägget beslutas. Befrielse föreslås också kunna ske om den skattskyldige har fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen, för t.ex. lämnande av en oriktig uppgift, som också leder till skattetillägg. Detta för att undvika att den skattskyldige drabbas av för hårda sanktioner då samma handling även har prövats i ett brottmål. I propositionen föreslås att anstånd med skattetillägget ska ges om så begärs, tills länsrätten har prövat den sakfråga som har föranlett skattetillägget. Någon säkerhet för skattetilläggsbeloppet ska då inte krävas. Motsvarande förändringar föreslås i huvudsak även för tulltilläggen. Regeringen föreslår vidare att förseningsavgiften vid för sent avlämnad självdeklaration ska kunna påföras i tre steg. Avgiften föreslås uppgå till 5000 kronor för aktiebolag och ekonomiska föreningar och 1000 kronor för andra. Om självdeklarationen inte inkommit inom tre månader påförs ytterligare en förseningsavgift och efter mer än fem månader påförs en tredje avgift. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 070-586 59 90 08-405 16 25 www.finans.regeringen.se Cecilia Mauritzon Kammarrättsassessor 08-405 10 71

Nyckelord: 8653 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-03-17 Finansdepartementet Avgiftsfinansiering av nya Riksrevisionen Regeringen har i dag överlämnat en proposition med förslag till lag för den nya Riksrevisionens finansiering. Förslaget är utformat i enlighet med beslut som Riksdagsstyrelsen tidigare fattat. Den nya Riksrevisionen ansvarar för den statliga revisionen från den 1 juli 2003. Den ersätter Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer. Revisionen består dels av årlig revision, dels av effektivitetsrevision, det vill säga särskild granskning av att medel används effektivt och ändamålsenligt. Från och med 2004 föreslås att i princip alla revisionsobjekt ska betala avgift för den årliga revisionen. Under andra halvåret 2003 föreslås att endast en del av de statliga myndigheterna och vissa statliga aktiebolag och stiftelser # de som hittills haft avgiftsbelagd årlig revision # ska betala avgift för den årliga revisionen.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Axel Taliercio Rättssakkunnig 08-405 25 88

Nyckelord: 8631 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2003-01-20 Finansdepartementet Bosse Ringholm till Bryssel den 21 januari Finansminister Bosse Ringholm deltar i Ekofin-rådets möte i Bryssel tisdagen den 21 januari. Ekofin-rådet ska behandla Sveriges, Tysklands, Greklands, Frankrikes, Italiens och Finlands stabilitets- och konvergensprogram, som beskriver ländernas ekonomier och offentliga finanser. Rådet ska ta ställning till om Tyskland har ett alltför stort underskott i sina offentliga finanser och i så fall rekommendera hur detta ska åtgärdas. Vad gäller Frankrike ska rådet ta ställning till om en tidig varning ska utfärdas för att förhindra att ett alltför stort underskott uppstår och så att en uthållig konsolidering av de offentliga finanserna inleds. Sveriges konvergensprogram har i huvudsak lovordats i den förberedande behandlingen. Ekofin-rådet ska vidare diskutera det så kallade skattepaketet som EU-ländernas finansministrar arbetat med under lång tid. Paketet omfattar gemensamma regler för skatt på sparande, arbete mot skadlig skattekonkurrens på företagsskatteområdet och hantering av räntor och royalties inom gränsöverskridande koncerner. Energibeskattningen och administrativt momssamarbete kommer också upp på mötet. Mötet inleds med att det nytillträdda grekiska ordförandeskapet redogör för sitt arbetsprogram för våren. En pressträff planeras efter lunchen, ca kl 15.00, i de svenska presslokalerna i rådsbyggnaden.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se

Nyckelord: 8097 Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-10-08 Finansdepartementet Budget för 2003: Välfärdsreformer, jobb och hälsa Svensk ekonomi utvecklas väl trots den internationella konjunktur-nedgången. Givna löften kan fullföljas. Utgiftstaken klaras. Bruttonational-produkten, BNP, beräknas öka med 2,1 procent i år och 2,5 procent nästa år. Den öppna arbetslösheten bedöms bli 3,9 procent i år, för att sjunka ytterligare till 3,8 procent nästa år. Sysselsättningsgraden beräknas till 78 procent nästa år. Regeringens mål är att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden 2004. Ytterligare åtgärder kommer att föreslås för att målet ska nås. De offentliga finanserna visar fortsatta överskott. I år beräknas överskottet till 1,7 procent av BNP och nästa år 1,5 procent. Målet är ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Då resursutnyttjandet i ekonomin bedöms ligga under den potentiella nivån bedöms överskotten ligga i linje med målet. Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättras stadigt. Nettoskulden vändes förra året till en nettoförmögenhet. Statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden sjunker som andel av BNP. Utgiftstaken för staten beräknas klaras, liksom de gjorts varje år sedan de infördes för fem år sedan. Utgiftstaken ska bland annat förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt höjda utgifter. Ohälsoutvecklingen är oroande. Regeringen följer utveck-lingen noga och avser att vidta åtgärder om utgiftstaken skulle hotas. Budgetpropositionen för 2003 har fokus på arbete och tillväxt, kamp mot ohälsa och ett antal välfärdsreformer. Totalt satsas drygt 19 miljarder kronor 2003 på ökade resurser till skola, sjukvård, pensionärer och barnfamiljer med mera. En grön skatteväxling om 2,6 miljarder kronor genomförs också, som innebär att skatten på miljöskadlig verksamhet höjs och skatten på arbete sänks. För att hålla kostnaderna nere 2003 föreslås tidigareläggning av utbetalningar av arealersättningar till jordbruket om 4 miljarder kronor till 2002. Utgiftsbegränsningar om sammanlagt 1,9 miljard kronor föreslås också, bland annat för försvaret och väginvesteringar. Ett generellt besparingskrav på 0,7 procent läggs på de flesta statliga myndigheter. Arbete och tillväxt Full sysselsättning är regeringens övergripande mål. Regeringens program för tillväxt och jobb grundas bland annat på stabila offentliga finanser, mer utbildning och forskning, förbättrade skatteregler, ökat bostadsbyggande, satsning på miljöanpassade produkter och tjänster och att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land för investeringar. I budgetpropositionen föreslås att en sänkning av momskostnaderna bör prövas för studentbostäder och äldrebostäder. Regeringen vill dessutom pröva om det finns förutsättningar för att genomföra en sådan sänkning även för mindre hyreslägenheter. 2,5 miljarder kronor har därtill sedan tidigare avsatts för stöd till byggande av hyresbostäder 2002-2006. Investerings-bidraget för studentbostäder utökas med 125 miljoner kronor för 2003. Väl fungerande kommunikationer är en viktig del av regeringens tillväxtpolitik. Regeringen presenterade hösten 2001 en infrastruktur-proposition med kraftigt ökade satsningar - 364 miljarder kronor - på järnvägar och vägar 2004 till 2015. För att stimulera anläggande av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet i områden som inte är kommersiellt intressanta har ett särskilt stöd till kommuner utformats. Det stödet förlängs nu ett år. Drygt 350 miljoner kronor avsätts för fortsatta insatser för en effektivare energianvändning 2003. 300 miljoner kronor satsas 2003 för stöd för kommunala projekt för att minska koldioxidutsläppen och 400 miljoner kronor satsas 2004. Regeringen föreslår 50 miljoner kronor för att genomföra förslag som den så kallade Bennet-gruppen har presenterat. Det bygger på att andra aktörer också är beredda att satsa. Särskilda insatser görs för att fler invandrare ska få jobb. Särskilda medel avsätts, inom ramen för arbetsmarknadsverkets anslag, för personalförstärkningar för att särskilt stärka ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. Utredningen med förslag om reformering av de så kallade 3:12-reglerna är fortfarande på remiss. Regeringen vill reformera reglerna för att öka avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag och/eller expandera verksamhet. Regeringen avser också att skapa mer generösa skatteregler vid generationsskiften. Krafttag mot ohälsan För att möta den kraftiga ökningen av antalet sjukskrivna och förtidspensionerade har regeringen tidigare presenterat ett åtgärds-program i 11 punkter. Programmet utvecklas nu och följs löpande upp. Kampen mot ohälsan ska ske i samverkan med arbetsmarknadens parter. Regeringens mål är att frånvaro från arbetslivet på grund av sjukskrivning ska halveras 2002-2008. Parallellt ska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar (förtidspensioneringar) minska. Regeringen aviserar förslag om ändrade regler så att arbetsgivarna får starkare ekonomiska drivkrafter att ta ansvar för arbetsvillkoren och för förebyggande och rehabiliterande arbete. Syftet är att minska främst de längre sjukskrivningarna. Inriktningen är att ett förslag ska träda i kraft 1 juli 2003. Alla långtidssjukskrivna ska ha en egen kontaktperson på försäkringskassan. Försäkringskassan ska tillföras ytterligare 500 miljoner kronor per år 2003 och 2004. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet behöver stärkas. 2003 tillförs 45 miljoner kronor till de regionala skyddsombuden och utbildningen av företagshälsovård. Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet förstärks också med 30 miljoner kronor. Förtidspensionering ska alltid tidsbegränsas till tre år. Efter denna tid finns möjlighet till förlängning efter ny prövning. Rätten till vilande förtidspension för den som är förtidspensionerad och vill pröva sin arbetsförmåga ska också utökas från ett till två år. Deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkten vid sjukskrivning. Skyldigheten för arbetsgivare att lämna rehabiliteringsunderlag efter 60 dagars sjukskrivning ska skärpas. Arbetsgivarens ansvar för att anpassa arbetsuppgifterna ska tydliggöras. Ett förslag ska läggas om att införa politisk och finansiell samordning som omfattar socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. I avvaktan på detta föreslår regeringen att högst fem procent av de beräknade utgifterna för sjukpenningen får användas för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Det motsvarar ca 2 miljarder kronor. En förutsättning för ökad hälsa är snabb behandling i hälso- och sjukvården. Därför tillförs nya resurser för att minska köer och öka tillgängligheten, vilket presenteras närmare längre ned. Den offentliga verksamheten ska vara en mönsterarbetsplats. Därför ska personaltätheten öka och arbetsmiljön förbättras. Kraven på att redovisa hälsa och arbetsmiljö ska gälla alla arbetsgivare med fler än 10 anställda. Särskild försöksverksamhet genomförs hos några av de stora offentliga arbetsgivarna i syfte att förebygga och minska sjukfrånvaron. Barnfamiljer Maxtaxereformens sista steg tas 2003 genom att allmän förskola införs för 4-5-åringar. Det innebär att alla barn får rätt till gratis förskola tre timmar om dagen. Föräldraförsäkringen förstärks ytterligare. Den lägsta dagpenningen i föräldraförsäkringen höjs till 150 kronor per dag 2003 och till 180 kronor per dag 2004. Inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp, dvs från ca 24 000 kronor till ca 32 000 kronor, den 1 juli 2003. Därmed minskar antalet löntagare som tjänar över taket från cirka 1,2 miljoner till cirka 490 000. Studiebidraget utökas från 9 till 10 månader per år, så att en familj med en tonåring på gymnasiet får 950 kronor mer per år. De äldre Genom det nya pensionssystemet som införs vid årsskiftet får de pensionärer som har lägst pension ca 300-600 kronor mer i månaden. Ett nytt äldreförsörjningsstöd införs 2003 för att alla personer över 65 år som är bosatta i Sverige ska garanteras en viss lägsta levnadsnivå. Inkomstprövningen av änkepensionen upphör också 2003. Totalt 50 miljoner kronor tillförs för att införa särskilda äldreskyddsombud för förstärkt tillsyn av äldreomsorgen. Sjukvård och tandvård Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om fullföljs Totalt handlar det om ett extratillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Dessa resurser har i huvudsak frigjorts från totalförsvaret. Under åren 2002 till 2004 satsas därtill 1,25 miljarder kronor per år för att minska väntetiderna i vården. Totalt ger detta ett tillskott på 4,25 miljarder 2003 och 5,25 miljarder 2004. Som ett led i det förbättrade tandvårdsstödet för äldre förstärks resurserna med ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Mer resurser till skolan Skolan får ökade resurser för att anställa mer personal. De kommande åren ska skolan och fritidshemmen tillföras en miljard kronor i nivåhöjning varje år fram till 2005 i syfte att öka antalet lärare och annan personal i skolan. För 2006 och framåt ska skolsatsningen uppgå till 5 miljarder kronor. Högskolan stärks En särskild satsning görs för att stärka högskolan. Regeringens lång-siktiga mål är att hälften av en årskull ska ha börjat högskolan vid 25 års ålder. Högskolan expanderar med närmare 100 000 platser 1997-2003. Från och med 2003 införs ett nytt vuxenstudiestöd som ersätter det särskilda utbildningsbidraget. Det beräknas kosta 2 miljarder kronor per år och riktas till personer över 25 år som har en kort tidigare utbildning, som är eller riskerar att bli arbetslösa eller har funktionshinder. De statliga anslagen till forskning och forskarutbildning höjs med 1,5 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Högskolans utbildningar i humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi tillförs 102 miljoner kronor i kvalitetsförstärkning, medan högskolans vårdutbildningar tillförs 193 miljoner kronor för ökad kvalitet. 50 miljoner kronor per år avsätts 2002 till 2004 för att stimulera samarbete mellan universitet, högskolor och kommuner i samverkan i syfte att öka rekryteringen till högskolan samt skapa hållbar tillväxt i regionerna. Global solidaritet Biståndsramen ökar med 4,8 miljarder kronor mellan 2002 och 2004. I årets budgetproposition ökar biståndet från 0,74 procent av bruttonational-inkomsten, BNI, 2002 till 0,81 procent 2003 och 0,86 procent 2004. 1998 till 2004 beräknas biståndet öka från 12 till 21 miljarder kronor. Regeringen har som ambition att biståndet ska höjas till 1 procent av BNI under mandatperioden, om det statsfinansiella läget så medger. 155 miljoner kronor tillförs för Migrationsverkets och Utlännings-nämndens asylprövning 2003 och 135 miljoner 2004, så att väntetiderna blir kortare. Lag och rätt Regeringen fullföljer satsningen på polis och rättsväsende. För att möjliggöra en fortsätt förstärkning av polisen tillförs polisen 170 miljoner kronor 2003 och ytterligare 600 miljoner kronor 2004. Kriminalvården tillförs 250 miljoner kronor per år 2003 och 2004 för att bland annat kunna hantera det ökade platsbehovet. Inom ramen för handlingsplanen mot narkotika görs en särskild satsning mot narkotika inom kriminalvården. 100 miljoner kronor avsätts under perioden 2002-2004. Tullverket tillförs ytterligare resurser, 15 miljoner kronor 2003 och 10 miljoner kronor 2004, för att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet. Stöd till kommuner och landsting En stor del av välfärdssektorn organiseras genom kommuner och lands-ting, bland annat skola, sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg. Förutom de riktade stöden till skolan och sjukvården tillförs kommuner och landsting också ca 4 miljarder kronor ytterligare nästa år. De 200 kronor som alla betalar i statlig skatt 2003 tillfaller kommunerna. Det särskilda sysselsättningsstöd som funnits i år förlängs så att det gäller även 2003. De extra resurserna ska bland annat medverka till att minska långtidssjukskrivningar. För att stärka kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning införs också ett särskilt statsbidrag under 2003 och 2004 om sammanlagt 400 miljoner kronor. Miljöstyrande skatter - grön skatteväxling En fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi att omvandla Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. I budgetpropositionen föreslås en skatteväxling för 2003 om 2,6 miljarder kronor. Skattesänkningen och skattehöjningarna är lika stora. Skattehöjningar - Skatten på koldioxid höjs med 10 öre per kilo CO2 till 74 öre per kilo. - Energiskatten på el höjs med 2,1 öre till 22,3 öre per kWh. - Avfallsskatten höjs med 82 kronor per ton till 370 kronor per ton. - Skatten på naturgrus höjs med 5 kronor per ton till 10 kronor per ton. Industrin och transportsektorn omfattas inte av de två förstnämnda skattehöjningarna. Skattesänkning - Grundavdraget för de flesta som tjänar mellan 53 600 och 264 200 kronor per år höjs. Höjningen kan som mest uppgå till 3 600 kronor vilket motsvarar en skattelättnad på ca 1000 kronor per år. Vid sidan av den gröna skatteväxlingen genomförs en annan skatteförändring av miljöskäl. För att förbättra förutsättningarna för el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk föreslås att skatten på bränslen i sådana anläggningar sänks till samma nedsatta skattenivåer som gäller för industrin. Samtidigt ändras vissa regler för kraftvärmebeskattning, i syfte att begränsa utrymmet för oönskad skatteplanering. Strategin för skattenedsättning på alternativa drivmedel ska fullföljas. Den innebär att skattenedsättning för både energi- och koldioxidskatter kan ske för särskilda pilotprojekt. Därtill föreslås generell koldioxidskattebefrielse för så kallade koldioxidneutrala drivmedel. Regeringen avvaktar godkännande från EU. I avvaktan på detta måste konkurrenskraftiga och konkurrensneutrala villkor garanteras 2003 för att tillgången på alternativa drivmedel ska säkerställas. Förändrade införselregler för alkohol Införselkvoterna för alkohol från EU-länder utökas i enlighet med tidigare beslut. Från årsskiftet får resenärer ta med sig 5 liter sprit, 6 liter starkvin, 52 liter vin och 64 liter starköl. Från länder utanför EU ändras kvoten för starköl, så att den blir samma som från EU-länder, 64 liter. Högre skatt på lågpriscigaretter Av folkhälsoskäl är det viktigt att priset på cigaretter inte är alltför lågt. Lågpriscigaretter gynnas kraftigt av nuvarande skattesystem, där större delen av skatten avgörs av detaljhandelspriset. Nu föreslås att en minimiskatt på cigaretter införs. Minimiskatten föreslås uppgå till 90 procent av skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Priset på lågpriscigaretterna förväntas därmed öka med ca 3,50 kronor per paket Halvering av behovet av socialbidrag Regeringen har satt som mål att halvera behovet av socialbidrag mellan 1999 och 2004, från motsvarande 115 200 till 57 600 personer. I en särskild bilaga till propositionen redovisas en avstämning av målet. 1999-2001 minskade behovet med motsvarande ca 25 000 personer. Målet är därmed inom räckhåll. Socialbidragsbehovet har minskat mest bland grupper med höga bidragsbehov, invandrare och ungdomar. De utrikes födda stod för 60 procent av minskningen mellan åren 1999 och 2001.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig 08-405 34 38 070-333 00 84 Susanne Lindberg Elmgren Politiskt sakkunnig 08-405 29 78 070-210 36 09 Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18 070-244 20 30 Emma Lennartsson Politiskt sakkunnig 08-405 22 79 070-209 74 55 Jens Henriksson Planeringschef 08-405 16 80 070-593 80 89

Nyckelord: 6971 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-10-08 Finansdepartementet Sveriges ekonomi 20022004 Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med 2,1 procent i år och med 2,5 procent nästa år. Svensk ekonomi har utvecklats väl under första halvåret 2002. Återhämtningen i den internationella konjunkturen har mattats något under sommaren men väntas stärkas igen framöver. Det svenska näringslivet har ett gott konkurrensläge, vilket möjliggör en fortsatt god exportutveckling. Hushållens konsumtion stimuleras även framöver av stigande inkomster. Nästa år uppgår den öppna arbetslösheten till 3,8 procent. Den offentliga sektorns finansiella sparande är beräknat till 1,7 procent av BNP i år och till 1,5 procent nästa år. Oron på de globala finansiella marknaderna har ökat osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen. Den internationella utvecklingen Efter den återhämtning som skedde under slutet av förra året och inledningen av innevarande år har den internationella konjunkturen mattats något. Betydande börsfall och oegentligheter inom företagssektorn i Förenta staterna har försämrat tillförsikten bland hushåll och företag. Den expansiva ekonomiska politiken bidrar till att tillväxten i Förenta staterna ändå uppgår till 2,3 procent i år och till 2,7 procent nästa år. I EU väntas en exportdriven återhämtning leda till en tillväxt på 1,0 procent i år och 2,3 procent nästa år. De underliggande problemen i den japanska ekonomin kvarstår och BNP minskar i år. Sammantaget bedöms den globala BNP-tillväxten uppgå till drygt 2,5 procent i år och till drygt 3,5 procent nästa år. Osäkerheten vad gäller världsekonomins utvecklingen är stor. Den svenska utvecklingen 20022003 Exporten har ökat markant hittills i år. Under återstoden av året bedöms varuexporten stiga i något långsammare takt. Kronan väntas stärkas till TCW-index 127 i slutet av 2003 och sedan ligga kvar omkring denna nivå 2004. Trots den förväntade kronförstärkningen förutses svenska företags konkurrenskraft vara fortsatt god tack vare en stark produktivitetstillväxt. Nästa år närmar sig världsmarknadstillväxten den historiska genomsnittsnivån och varuexporten prognoseras då öka med 6,4 procent, att jämföra med 5,3 procent 2002. Den goda exportutvecklingen i kombination med en svag import bidrar till att utrikeshandeln ger ett betydande bidrag till BNP-tillväxten i år. Nästa år, då bl.a. lageravvecklingen är avslutad, ökar importen förhållandevis kraftigt och nettot av utrikeshandeln dämpar då BNP-utvecklingen något. Även hushållens konsumtion har utvecklats starkt inledningsvis i år. Hushållens konsumtion bedöms framöver, liksom tidigare, stimuleras av höga disponibla inkomstökningar och en stabil real förmögenhetsställning. Den senaste tidens utveckling på aktiemarknaden kan dämpa konsumtionsökningen. I år stiger hushållens konsumtion med 2,0 procent och nästa år med 2,6 procent. Investeringarna i näringslivet faller på bred front i år. Redan under andra halvåret stiger successivt resursutnyttjandet och under nästa år ökar investeringarna i näringslivet igen. Bostadsbyggandet har tagit fart och väntas fortsätta att öka i god takt både i år och nästa år samtidigt som den offentliga sektorns investeringar stiger bl.a. genom de statliga satsningarna på infrastrukturen. I år faller de totala investeringarna med 1,5 procent, men nästa år växer de med 4,6 procent. Den offentliga konsumtionen beräknas öka med 1,7 procent i år. Nästa år minskar den statliga konsumtionen bl.a. till följd av den föreslagna besparingen på förvaltnings- och investeringsanslag. Ökande skatteinkomster i kombination med de föreslagna stöden till den kommunala sektorn gör att den totala offentliga konsumtionen ändå stiger med 0,8 procent 2003. Såväl antalet sysselsatta som den öppna arbetslösheten bedöms i år ligga kvar på i stort sett samma nivå som 2001. Den förutsedda konjunkturförstärkningen leder till att efterfrågan på arbetskraft stiger. Den tillgodoses till viss del av ökande övertid och minskad frånvaro. Sysselsättningen mätt i antalet personer förutses nästa år öka med 0,2 procent och den öppna arbetslösheten sjunker till 3,8 procent. Sedan de tillfälliga effekterna av förra årets utbudsstörningar har fallit bort har inflationen avtagit till nära 2 procent. Den väntade minskningen av importpriserna och den antagna dämpningen av löneutvecklingen bidrar till att hålla tillbaka den prognoserade inflationen. Det successivt förstärkta efterfrågeläget och högre handelsmarginaler förutses verka i motsatt riktning. Sammantaget bedöms konsumentpriserna även framöver öka i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Den offentliga sektorns finanser År 2001 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 105 miljarder kronor eller 4,8 procent av BNP. Förra årets höga sparande beror delvis på ofullständig periodisering i nationalräkenskapernas redovisning av skatter, vilket sammantaget förstärkte det redovisade sparandet med drygt 50 miljarder kronor eller 2,5 procent av BNP. Periodiseringseffekter uppkommer huvudsakligen till följd av variationer i bolags- och reavinster. Skatten på dessa redovisas i nationalräkenskaperna med ett års eftersläpning. Den exceptionellt höga nivån av skatteinkomster på bolags- och reavinster 2000 redovisas således först 2001 i nationalräkenskaperna. Det finansiella sparandet väntas minska kraftigt från 2001 till 2002, till stor del till följd av att den stora periodiseringseffekten höjde sparandet 2001. Enligt redovisningen i nationalräkenskaperna väntas sparandet uppgå till 1,7 procent av BNP i år, samt till 1,5 respektive 1,6 procent av BNP åren 2003 och 2004. Om sparandet justeras för periodiseringen av skatteinkomster, konjunkturläget och andra tillfälliga effekter erhålls ett mått på sparandets underliggande, strukturella, nivå. Det strukturella sparandet minskar successivt från 4 procent 2000 till 1,8 procent 2002. Denna utveckling avspeglar skattesänkningar och andra reformer, men även en kraftig nedgång av skatteinkomster på bolags- och reavinster. Åren 2003 och 2004 beräknas det strukturella sparandet uppgå till 2,0 respektive 1,8 procent av BNP, vilket ligger i linje med målet om ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Skatteinkomsterna som andel av BNP minskar kraftigt mellan 2001 och 2002. Det beror dels på skattesänkningarna, dels på den stora periodiseringseffekten 2001. Utgiftskvoten, dvs. utgifterna som andel av BNP, har minskat kontinuerligt sedan 1994 och förra året uppgick den till 54,4 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 1976. I år väntas utgiftskvoten stiga något. År 2003 sjunker både inkomster och utgifter som andel av BNP, trots att en omläggning till beskattade garantipensioner medför att såväl skatter som utgifter ökar med 0,5 procent av BNP. Nedgången av inkomster och utgifter fortsätter 2004. Fördelningen av sparandet mellan staten och ålderspensionssystemet påverkades 2001 av den stora överföringen från AP-fonderna till staten, vilken utgör en del av den finansiella infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet. Åren 20022004 beräknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonderna och premiepensionssystemet, uppgå till över 2 procent av BNP. Det innebär att mer än hela överskottsmålet för den samlade offentliga sektorn används för att bygga upp pensionsfonderna inför den belastning som väntar i framtiden till följd av den demografiska utvecklingen. Samtidigt visar statens finansiella sparande ett underskott medan den kommunala sektorns sparande är i balans. Överskotten i den offentliga sektorn medför en stadig förbättring av den finansiella ställningen. Nettoskulden vändes förra året till en positiv förmögenhet. Statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden sjunker som andel av BNP. Medelfristiga beräkningar och alternativa scenarier För 2004 görs ingen bedömning av konjunkturläget. I stället redovisas tre olika kalkyler som skiljer sig åt redan från 2002. I basalternativet, som utgår från den kortsiktsprognos som beskrivs ovan, fortsätter återhämtningen 2004 då BNP beräknas öka med 2,5 procent. Den öppna arbetslösheten ligger kvar på 3,8 procent och den reguljära sysselsättningsgraden bland personer i åldrarna 2064 år uppgår till 78,0 procent år 2004, dvs. under regeringens mål på 80 procent. I ett högtillväxtalternativ antas framför allt lönebildningen fungera bättre än i baskalkylen och BNP-tillväxten kan därför vara förhållandevis hög utan att inflationen stiger. I detta alternativ nås regeringens sysselsättningsmål år 2004. Effekterna av en sämre internationell utveckling illustreras i ett lågtillväxtalternativ.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 Torbjörn Isaksson Kansliråd 08-405 14 88 Klas-Göran Larsson Ämnesråd 08-405 14 98 Tomas Nordström Departementsråd 08-405 16 70 Mats Dillén Departementsråd 08-405 14 64 Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18 070-244 20 30 Jens Henriksson Planeringschef 08-405 16 80 070-593 80 89

Nyckelord: 6969 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-10-02 Finansdepartementet Mervärdesskatteutredningen Förslag till ytterligare EG-anpassningar i mervärdesskattelagstiftningen Mervärdesskatteutredningen har i dag överlämnat sitt betänkande Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74). Den svenska lagstiftningen anpassas enligt utredningens förslag till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv i systematiskt och terminologiskt hänseende. Härigenom förbättras förutsättningarna för en tolkning och tillämpning av den svenska mervärdesskattelagen i överensstämmelse med EG-rätten. Utredningen föreslår ett förtydligande av bestämmelserna om vem som skall vara skattesubjekt enligt mervärdesskattelagen, s.k. beskattningsbar person. Den särskilda regeln som undantar allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning slopas. Dessa kommer därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna om beskattningsbar person. För att den ideella sektorn även fortsättningsvis skall få en positiv särbehandling, föreslår utredningen att direktivets möjligheter att undanta ideella aktiviteter från skatteplikt utnyttjas. Utredningen föreslår vidare att en möjlighet att slippa mervärdesbeskattning införs för beskattningsbara personer vars sammanlagda intäkter av skattepliktiga omsättningar inom landet m.m. understiger 90 000 kr. Till följd av förslagen att utöka undantagen från skatteplikt för vissa transaktioner och att små företag ges möjlighet till skattebefrielse kommer alltså inte alla beskattningsbara personer att bli föremål för beskattning. Utredningen föreslår att tidpunkterna för skattskyldighetens inträde respektive redovisningen av utgående och ingående skatt redovisningstidpunkten - preciseras i enlighet med direktivets bestämmelser.

KONTAKT Särskild utredare: Lisbeth Edlund Kammarrättslagman Expert: Mikael Åberg Kansliråd 08-405 15 28 Anders Davidson Kammarrättsassessor 036-15 53 65 Sekreterare: Kristina Harmsen Hogendoorn Kammarrättsassessor 031-701 53 66

Nyckelord: 6916 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-09-05 Finansdepartementet Regeringen ger bidrag för samverkan i kommuner och landsting med befolkningsminskning Regeringen har beslutat att bevilja 25 miljoner kronor i bidrag för att främja samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning. En minskande befolkning kan leda till att det blir allt svårare för mindre kommuner att fullgöra sina åtaganden inom bland annat vård, skola och omsorg. Idag samverkar redan många kommuner på olika sätt. Genom att stötta kommunerna i arbetet med att ställa om verksamhet och att förbättra utvecklingsmöjligheterna, kan verksamheten tryggas. Regeringen föreslog i propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet, att 50 miljoner kronor per år 2003-2004 ska användas för att främja samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning. Vidare har 25 miljoner kronor avsatts redan i år efter förslag i budgetpropositionen för 2002. Därmed finns det sammanlagt 125 miljoner kronor att fördela till samverkansprojekt under 2002-2004. För att statsbidrag ska kunna erhållas ska åtgärderna ha en inriktning mot ett eller flera av följande prioriterade områden: ·samverkan inom vård, omsorg och utbildning, ·samverkan inom funktionella områden som t ex räddningstjänst, biblioteksverksamhet, IT-infrastruktur etc. och ·samverkan med syfte att utveckla näringslivet. Det har kommit in ett mycket stort antal bidragsansökningar, som berör sammanlagt närmare 200 samverkansprojekt. De 25 miljoner som nu beviljats i bidrag går till 46 samverkansprojekt som tillsammans omfattar 135 kommuner och 7 landsting. Regeringen avser att ta upp övriga ansökningar för beslut efter riksdagens behandling av budgetpropositionen för 2003.

KONTAKT Martina Engberg Pressekreterare 08-405 15 99 070-575 15 99 Departementssekreterare Peter Sjöquist 08-405 19 59 Kansliråd Kjell Ellström 08-405 40 63 Politiskt sakkunnig Jussi Gröhn 070-573 31 15

Nyckelord: 6679 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-08-23 Finansdepartementet Minskat socialbidragsbehov bland invandrare Finansdepartementet presenterar i dag nya siffror inför avstämningen av målet om att halvera antalet socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. Antalet socialbidragstagare fortsätter att minska. Sedan 1999 har antalet personer som behöver socialbidrag minskat med 24 000 personer, eller 21 procent. Om minskningen fortsätter i samma takt som under de senaste två åren kommer det uppsatta målet att nås. Minskningen beror på att antal bidragshushåll har minskat. Mellan 2000 och 2001 minskade socialbidragsbehoven mest bland ungdomar i åldern 20-24 år samt bland utrikes födda. Det är glädjande att regeringens politik ger resultat och att situationen för de mest utsatta grupperna förbättras. Men än är det en bit kvar tills målet är nått och det kommer inte att uppnås av sig självt. Helt avgörande för att minska socialbidragsbehovet är att fler människor får jobb och därmed egen försörjning, säger finansminister Bosse Ringholm Socialbidragstagare är en ekonomiskt mycket utsatt grupp. Ökat socialbidragsbehov kan ses som ett uttryck för vidgade ekonomiska och sociala klyftor. Målet att halvera antalet socialbidragstagare är därför ett viktigt led i arbetet för ökad rättvisa och välfärd, säger Bosse Ringholm. Målet att halvera antalet socialbidragstagare fastställdes i 2001 års ekonomiska vårproposition. Det är specificerat som att antalet socialbidragsberoende, mätt som helårsekvivalenter, skall minska från 115 200 till 57 600 mellan åren 1999 och 2004.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Bettina Kashefi Departementsråd 08-405 33 48

Nyckelord: 6565 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-08-22 Finansdepartementet Regeringen beviljar översvämningsbidrag Regeringen beslutade idag att bevilja bidrag till följande kommuner för kostnader efter översvämningarna under hösten och vintern år 2000. Bakgrund Under hösten och vintern år 2000 drabbades kommuner i främst Värmland, men även i Västra Götaland, av stora mängder nederbörd som medförde att sjöar och vattendrag blev översvämmande och orsakade bland annat skador på kommunala objekt. I samband med översvämningarna i södra Norrland under sommaren 2000 beslutade riksdagen att avsätta 100 miljoner kronor på anslaget bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, för att ersätta kommunerna i södra Norrland. Av dessa utnyttjades 65 miljoner till södra Norrland. Riksdagen har uttalat att detta anslag bör utnyttjas för ersättning även till de nu aktuella kommunerna i Västra Götaland och Värmland enligt samma principer. Riksdagen har därefter på tilläggsbudget för år 2002 godkänt att ytterligare högst 55 miljoner kronor får användas.

KONTAKT Martina Engberg Pressekreterare 08- 405 15 99 070- 575 15 99 Jussi Gröhn Politiskt sakkunnig 070- 573 31 15

Nyckelord: 6539 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-08-07 Finansdepartementet Ringholm välkomnar IMF-rapport: Viktigt med stark tillsyn av finansmarknaden Internationella Valutafonden (IMF) har i dag publicerat rapporter om det svenska finansiella systemets stabilitet samt om tillsyn och genomlysning. I IMF-rapporterna konstateras att Sverige har ett modernt och i många avseenden avancerat finansiellt system som överlag lever upp till internationella standarder i fråga om tillsyn och reglering. IMF konstaterar att Sverige i likhet med flera andra mindre länder har relativt få men stora banker, vilket ställer särskilda krav på myndigheterna för att upprätthålla god stabilitet. IMF bedömer att reglering och tillsyn behöver förstärkas inom delar av värdepappersområdet, i första hand börs- och clearingverksamheten. VPC lever inte fullt ut upp till internationella rekommendationer vad gäller avveckling av värdepapperstransaktioner. IMF noterar samtidigt att svenska myndigheter och VPC vidtagit åtgärder som innebär att bolaget förutses eliminera de återstående risker som finns under innevarande och nästföljande år. IMF har vidare bedömt att Finansinspektionens resurser och kapacitet inte är tillräckliga för att på alla områden kunna leva upp till de växande krav som ställs. Vidare framhålls att inspektionen har begränsade ingripandemöjligheter. Det konstateras emellertid också att åtgärder för att stärka resurserna planeras samt att Finansdepartementet lagt förslag till ny reglering som bl.a. ska öka inspektionens ingripandemöjligheter. IMF:s granskning ger värdefulla synpunkter för arbetet med att utveckla och stärka regleringen och tillsynen av finansmarknaden. Det är viktigt att VPC fullföljer den plan som bolaget satt upp för att åtgärda bristerna i avvecklingssystemen. Också i fråga om Finansinspektionens resurser delar jag i stort IMF:s slutsatser. Regeringen har nyligen tillsatt en utredare som ska analysera resursbehoven, med utgångspunkten att inspektionen behöver stärkas, säger finansminister Bosse Ringholm.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90

Nyckelord: 6450 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-06-28 Finansdepartementet Håkan Sörman ny ordförande i Rådet för kommunala analyser och jämförelser Regeringen beslutade den 13 juni om direktiven till det fortsatta arbetet med en kommunal databas. Rådet ska ansvara för detta och kommer till sin hjälp att ha ett kansli. Till ordförande i rådet har regeringen utsett Håkan Sörman, till vardags stadsdirektör i Södertälje. Målet med databasen är att vara ett stöd för främst kommuner och landsting i deras arbete med att följa upp verksamhet och ekonomi. Det ska resultera i en väl fungerande uppföljning av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting. Att få all information samlad och enkelt tillgänglig på ett ställe och därmed mer systematiskt kunna jämföra sig med varandra, ger en oerhörd potential för landets kommuner. Informationen i databasen kommer att underlätta för kommunerna att effektivisera sin verksamhet och fördela resurserna till de områden där behoven är som störst, säger Håkan Sörman Om vi skall klara av att möta 2000-talets utmaningar med ett kraftigt ökat antal äldre är det centralt att ha en väl fungerande uppföljning av verksamheten, säger biträdande finansministern Lars-Erik Lövdén. En viktig uppgift för rådet blir därför att stimulera kommuner och landsting att använda sig av databasen och att göra systematiska jämförelser med varandra. Databasen ger stabil och konsistent information om utvecklingen i den egna och i andra kommuner. De verksamheter som ska ingå i databasen är all obligatorisk verksamhet bl. a.: skola och barnomsorg, vård och omsorg om äldre, omsorg om funktionshindrade samt individ och familjeomsorg. Dessutom är en av rådets uppgifter att föreslå en framtida organisation kring den kommunala databasen. Rådet kommer att starta upp sin verksamhet efter sommaren och ska slutrapportera sitt uppdrag hösten 2005.

KONTAKT Jussi Gröhn T.f. pressekreterare 08-405 13 80 www.finans.regeringen.se Marika Dagenbrink Departementssekreterare 08-405 40 64 Håkan Sörman Ordförande 070-851 69 00

Nyckelord: 6296 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-06-20 Finansdepartementet Fastighetsskatten utreds tillsammans med förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten Regeringen har beslutat om direktiv för en kommitté som ska utreda fastighetsskatten, förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten. Skattefrågorna utreds parallellt av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Kommitténs ordförande blir finansutskottets avgående ordförande Jan Bergqvist (s). Ytterligare ledamöter kommer att nomineras av riksdagspartierna. Fastighetsskatten Uppdraget tar i första hand sikte på småhus. Kommittén ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är dock att de fördelningspolitiska konsekvenserna är acceptabla. Kommittén ska vid sina överväganden utgå från de slutsatser som presenterats i tidigare utredningar. Kommittén är dock oförhindrad att pröva andra alternativa modeller. Därutöver ska kommittén ta upp vissa särskilda frågor. Det gäller bl.a. frågan om en s.k. dämpningsregel. Härmed avses en regel som innebär att om taxeringsvärdet på en fastighet höjs vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen ska inte hela höjningen omedelbart slå igenom på underlaget för fastighetsskatten. Fastighetsbeskattningskommitténs betänkande om bl. a neutraliteten mellan olika upplåtelseformer bereds parallellt inom Finansdepartementet. Förmögenhetsskatten Uppdraget omfattar en generell översyn. Utgångspunkten är att olika tillgångsslag ska behandlas likformigt i fråga om skatteplikt och värdering. Kommittén ska försöka åstadkomma ett regelsystem som både är enkelt och rättvist, och ska särskilt ta hänsyn till de fördelningspolitiska aspekterna. I direktiven nämns några särskilda frågor som kommittén ska utvärdera. Det gäller skatteplikten för marknadsnoterade aktier, undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier, värderingen av privatbostadsfastigheter, sambeskattningen samt lagen om begränsning av skatt. Arvs- och gåvoskatten Kommittén ska göra en övergripande teknisk översyn av regelsystemet. Syftet är att åstadkomma en modernare lagstiftning som är anpassad till dagens villkor. Reglerna ska vara enkla, överskådliga och rättvisa. Uppdraget omfattar inte sådana generationsskiftesfrågor som ingår i de förslag som 3:12-utredningen nyligen överlämnat till regeringen, Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Utöver ett antal mer tekniska frågeställningar ska kommittén också pröva frågan om beskattningen av arv mellan makar, värderingen av fastigheter och aktier samt frågan om olika grundavdrag och skiktgränser. Frågan om beskattningen av arv mellan makar ska tas upp med förtur. Uppdraget ska vara avslutat vid utgången av år 2003.

KONTAKT Karin Pettersson Vik pressekreterare 08-543 560 18 070-244 20 30 www.finans.regeringen.se Cecilia Silfverhjelm Kammarrättsassessor 08-4052955 Hans Levén Hovrättsassessor 08-4051942 Kaj Håkansson Departementssekreterare 08-4051685 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-40515699 070-3941049

Nyckelord: 6228 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-06-03 Finansdepartementet Skattebasutredningen 13 expertrapporter om skatter i en internationaliserad ekonomi Utredningen om internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (Fi 2000:05) presenterar idag de expertrapporter som skrivits av en rad ledande svenska experter på skatteområdet på utredningens uppdrag. Expertrapporterna publiceras i form av två bilagor till utredningen. De två bilagorna innehåller sammanlagt 13 rapporter: Expertrapport 1 och 2 är författade av Annika Persson respektive Katrin Wallberg, båda utredare på Riksskatteverket (RSV). I rapporterna görs en grundlig genomgång av skattefusket i Sverige i relation till omvärlden, skatteadministrationen, skatteförvaltningens kontrollstrategi, samt bedömningar av framtidens riskområden med internationell anknytning och svårigheter och möjligheter inom det internationella kontrollarbetet. Rapport 3 är skriven av Lars Emanuelsson Korsell, verksjurist på Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Rapporten behandlar risker för och orsaker till ekonomisk brottslighet, i synnerhet skattebrott. Rapport 4 är författad av Leif Mutén, professor emeritus i internationell skatterätt. Rapporten behandlar de principer som i huvudsak styrt framväxten av bilaterala skatteavtal mellan länder. Expertrapport 5 är författad av docent Kristina Ståhl och docent Roger Persson Österman. Rapporten ger en beskrivning av EG-rättens inflytande över den svenska skattelagstiftningen idag och vad vi möjligen står inför i framtiden. Rapport 6 är skriven av Näringslivets skattesakkunnige Krister Andersson och behandlar det internationella samarbete som pågår på skatteområdet, framförallt inom EU. Rapport nummer 7 behandlar elektronisk handel över gränserna, inom och utanför EU. Rapporten är författad av professor Sven-Olof Lodin. Rapport nummer 8 gör en grundlig genomgång av energibeskattningen och dess principer, samt belyser hur svenska energiskatteuttaget påverkas av internationaliseringen. Rapporten är författad av fil. dr. Karl-Axel Edin. Rapport 9 är skriven av Hans Olsson vid svenska Kommunförbundet och behandlar beskattning av löneinkomster och uttag av socialförsäkringsavgifter mot bakgrund av arbetskraftens internationella rörlighet. Docent Joakim Palme och fil. dr. Ola Sjöberg har tillsammans skrivit rapport 10 som behandlar finansieringen av det svenska välfärdssystemet i ett europeiskt perspektiv. Slutligen publiceras tre rapporter som berör alternativa sätt att konstruera ett skattesystem. Professor Sven-Olof Lodin har skrivit om utgiftsskattesystemets för- och nackdelar i rapport 11. Departementsråd Anders Kristoffersson behandlar cash-flowskatter och andra skatter i rapport 12. Slutligen beskrivs ett förslag till reformerad beskattning i rapport 13, författad av Jan Bröms. Slutsatser från respektive rapport är författarnas egna och sammanfaller inte nödvändigtvis med utredningens ståndpunkt. Skattebasutredningen (Fi 2000:05) tillsattes i juli 2000. Utredningens övergripande uppgift är att lämna en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en värld med internationaliserade marknader för varor, tjänster och produktionsfaktorer samtidigt som de välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens nivå. Syftet med arbetet är att åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. Utredningens slutsatser och förslag presenteras i slutbetänkandet som planeras komma i november 2002.

KONTAKT Per-Olof Edin Utredare 070-368 45 61 Expertrapporterna och sammanfattningar finns på: www.finans.regeringen.se Åsa-Pia Järliden Bergström Utredningssekreterare 08-405 39 72

Nyckelord: 5775 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-05-29 Finansdepartementet Regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet Regeringen har i dag överlämnat den årliga skrivelsen med utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Den samlade avkastningen för pensionssystemets buffertkapital, det vill säga samtliga AP-fonder utom Sjunde AP-fonden, blev 4,4 procent 2001. Avkastningen under femårsperioden 19972001 uppgick till 5,7 procent per år i genomsnitt. Det negativa resultatet under 2001 beror på generellt svaga aktiemarknader, inte minst i Sverige, samtidigt som AP-fonderna utökade sina placeringar i aktier. Under loppet av 2001 steg dessa AP-fonders sammanlagda aktieandel från 28,6 procent till 57,7 procent av fondkapitalet. Huvuddelen av portföljanpassningen var genomförd redan vid halvårsskiftet. Sjätte AP-fonden i Göteborg har uppnått styrelsens mål under den första sammanhängande femårsperioden i fondens historia. Förvaltningen av onoterade aktier har varit framgångsrik. Under perioden 19972001 blev fondens sammanlagda avkastning 10,6 procent per år, efter avdrag för samtliga kostnader, vilket är 1,3 procentenheter bättre än jämförelseindex. Vid utgången av 2001 var 36 procent av Sjätte AP-fondens kapital investerat i onoterade aktier. Förvaltningen av onoterade aktier har genererat en årlig avkastning på 19,6 procent under femårsperioden, vilket med god marginal överträffar fondens mål för denna del av verksamheten. Det av styrelsen definierade målet för den onoterade portföljen är en avkastning på minst 16 procent per år, före avdrag av kostnader. FörstaFjärde AP-fonderna har under loppet av året anpassat sig till den nya strategiska placeringsinriktning som beslutats av respektive styrelse på grundval av det nya regelverk som började gälla den 1 januari 2001. Detta nya regelverk innebar bland annat att fonderna sammantaget fick vidgade möjligheter att placera i aktier och att placera utomlands. Dock gällde under 2001 begränsningen att högst 15 procent av fondkapitalet fick utsättas för valutarisk. Regeringen finner bl.a. i sin utvärdering av AP-fondernas verksamhet att den mycket stora förändring av portföljernas sammansättning som ägt rum under kort tid kunnat genomföras utan allvarliga marknadsstörningar. Regeringen utvärderar AP-fondernas förvaltningsresultat på längre sikt, i normalfallet över rullande femårsperioder. De nuvarande FörstaFjärde samt Sjunde AP-fonderna har verkat under alltför kort tid för att det skall vara meningsfullt att genomföra en regelrätt utvärdering av förvaltningsresultaten i år. Se tabellerna genom att följa länkarna i högerspalten.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Lars Gavelin Ämnesråd 08-405 15 30

Nyckelord: 5713 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-05-16 Finansdepartementet IMF berömmer den svenska ekonomiska utvecklingen En delegation från Internationella valutafonden (IMF) avslutar i dag sin årliga examination av svensk ekonomi. Delegationen har avlämnat en sammanfattande rapport. Se länken i högerspalten. Sammanfattningsvis beröms Sverige för att kunna kombinera tillväxt, stabilitet och social välfärd samt att vi delar med oss av vår välfärd genom ett internationellt sett högt bistånd. Delegationen konstaterar att Sverige gick relativt väl genom den internationella konjunkturavmattningen 2001. Tack vare en sund ekonomisk politik och strukturreformer uppvisar Sverige en stabil förmåga till anpassning och återhämtning. De finans- och penningpolitiska ramverken skapar stabilitet och trovärdighet. Samtidigt har de starka offentliga finanserna möjliggjort reformer och skattesänkningar som medfört en mildare konjunkturavmattning än vad annars varit fallet. Tillväxten i svensk ekonomi väntas ta fart igen under andra halvan av innevarande år. Sysselsättning och hushållens disponibla inkomster fortsätter att stiga vilket väntas leda till en ökad inhemsk efterfrågan. I rapporten varnas för att utvecklingen kan bli sämre om inte den för Sverige så viktiga IKT-sektorn återhämtar sig. Dessutom nämns i rapporten höga löneökningar i tjänstesektorn som en risk för återhämtningen. IMF-delegationen betonar även vikten av att komma tillrätta med problemen inom ohälsoområdet. IMF-rapporten bekräftar att finanspolitiken ligger rätt och att regeringens mål för de offentliga finanserna uppnås. Det är särskilt glädjande att delegationen framhåller att den ekonomiska politiken har bidragit till att lindra effekterna av den internationella konjunkturavmattningen. Jag delar också IMF-delegationens syn att det är viktigt att komma tillrätta med problemen inom ohälsoområdet. Det är en stor utmaning för kommande år att få fler människor i arbete genom att minska ohälsa, sjukskrivningar och förtidspensioner och öka arbetskraftsutbudet, säger finansminister Bosse Ringholm. ./.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Daniel Bergwall Departementssekreterare 08 405 15 61 Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18

Nyckelord: 5569 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-04-15 Finansdepartementet Sveriges ekonomi 20022004 Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med 1,4 procent i år och 2,8 procent nästa år. Den kraftiga försvagningen av det internationella konjunkturläget och den globala nedgången i IKT-sektorn under 2001 drabbade svensk export hårt. Effekterna på ekonomin dämpades dock av en kraftigt expansiv finanspolitik. Inkommande statistik pekar nu på att en återhämtning har påbörjats, såväl i omvärlden som i Sverige. Trots den ekonomiska återhämtningen och den expansiva finanspolitiken väntas den öppna arbetslösheten öka något i år till följd av efterverkningar av konjunkturnedgången 2001. Nästa år väntas arbetslösheten åter nå 4,0 procent. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas uppgå till 1,8 procent av BNP åren 20022004. Den internationella utvecklingen Terrorattackerna i Förenta staterna kom att förlänga fjolårets nedgång i världsekonomin men nu syns allt fler tecken på en återhämtning. Förtroendet både bland hushåll och företag har stärkts och framåtblickande indikatorer har vänt uppåt. Förbättringen är särskilt tydlig i Förenta staterna där det skedde en återhämtning av BNP-tillväxten redan under det fjärde kvartalet förra året. I Förenta staterna förutses den expansiva ekonomiska politiken bidra till en tillväxt på 1,8 procent i år och nära 4 procent nästa år. I EU väntas en exportdriven återhämtning leda till en tillväxt på knappt 1,5 procent i år och drygt 2,5 procent nästa år. De underliggande problemen i den japanska ekonomin väntas medföra att BNP minskar i år. Sammantaget bedöms den globala BNP-tillväxten uppgå till drygt 2,5 procent i år och omkring 4 procent nästa år. Osäkerheten vad gäller den globala utvecklingen har minskat betydligt jämfört med den situation som rådde strax efter händelserna den 11 september. Den senaste utvecklingen i Mellanöstern, och då inte minst effekterna på oljepriset, utgör dock en riskfaktor. Den svenska utvecklingen 20022003 Den väntade internationella konjunkturuppgången medför en gradvis förstärkning av konjunkturläget i den svenska ekonomin och en återhämtning av exporten. En annan viktig drivkraft bakom den svenska tillväxten utgörs av den expansiva finanspolitiken som bland annat bidrar till att hushållens reala disponibla inkomster ökar med sammanlagt nästan 10 procent åren 20012003. Trots att konkurrenskraften för svensk exportindustri stärktes 2001 minskade den svenska varuexporten. Det förklaras framför allt av raset för teleproduktexporten. Den i utgångsläget goda konkurrenskraften och den förbättrade internationella konjunkturen väntas bidra till en ökad exporttillväxt framöver. Teleproduktexporten tilltar gradvis. Sammantaget bedöms varuexporten öka med 1,5 procent i år och nästan 8 procent nästa år. Importen föll kraftigt förra året. Under innevarande år väntas importen öka i samband med att exporten och hushållens konsumtion tar fart. Den låga importnivån i slutet av 2001 gör ändå att tillväxttakten i år blir nära noll. Ökningen nästa år beräknas bli 8,5 procent. Till följd av den svaga industrikonjunkturen 2001 föll industrins investeringar. Under innevarande år väntas industrikonjunkturen förstärkas. Inledningsvis möts den ökade efterfrågan genom att ledig kapacitet tas i anspråk men mot slutet av året och under nästa år förutses en uppgång i industriinvesteringarna. Utbyggnaden av tredje generationens mobiltelefonnät, ökade bostadsinvesteringar och omfattande statliga infrastruktursatsningar bidrar till investeringstillväxten framöver. Sammantaget bedöms investeringarna öka med drygt 2 procent i år och 5 procent 2003. Såväl industrin som handeln justerade ner sina lager kraftigt förra året. Lageravvecklingen i industrin bedöms ännu inte vara avslutad vilket dämpar BNP-tillväxten även i år. Nästa år väntas en viss frivillig lageruppbyggnad ske vilket bidrar positivt till BNP-tillväxten. De senaste årens kraftiga ökning av hushållens konsumtion bröts förra året. En stark disponibelinkomstutveckling, ökad tillförsikt inför framtiden och en god förmögenhetsställning väntas påverka utvecklingen positivt framöver. Konsumtionstillväxten prognoseras till 1,7 procent i år och nästan 3 procent nästa år. Den kommunala sektorn väntas anpassa sin konsumtion så att balanskravet uppfylls. Konsumtionsutgifterna beräknas öka med 0,7 procent i år och 0,5 procent 2003. Trots fjolårets svaga ekonomiska utveckling ökade antalet sysselsatta med nästan 2 procent mellan 2000 och 2001 och den öppna arbetslösheten föll till 4,0 procent, mätt som årsgenomsnitt. Utvecklingen under loppet av året var dock svag, såväl vad gäller sysselsättning som arbetslöshet. Medelarbetstiden minskade också kraftigt. Den ökade aktiviteten i ekonomin väntas få genomslag på arbetsmarknaden först mot slutet av innevarande år och under nästa år. I prognosen minskar antalet sysselsatta med 0,4 procent i år och ökar med lika mycket nästa år. Timlönerna beräknas förra året ha ökat i en något högre takt än vad som är förenligt med en samhällsekonomiskt balanserad utveckling. En förutsedd nedväxling av löneökningstakten tillsammans med att de tillfälliga prisökningarnas inflationspåverkan minskas, väntas innebära att inflationen, mätt som förändringen i konsumentprisindex (KPI), faller till ca 2 procent i slutet av 2002 och ligger kvar på denna nivå under 2003. Den offentliga sektorns finanser År 2001 uppgick, enligt nationalräkenskaperna (NR), den offentliga sektorns finansiella sparande till 105 miljarder kronor eller 4,8 procent av BNP. Det höga sparandet förra året beror delvis på ofullständig periodisering i redovisningen av skatter, som förstärkte det redovisade sparandet med 42 miljarder kronor. Periodiseringseffekten uppkommer huvudsakligen till följd av variationer i bolags- och reavinster. Skatten på dessa redovisas i nationalräkenskaperna med ett års eftersläpning. Den exceptionellt höga nivån av skatt på bolags- och reavinster 2000, samt skatten på utdelade medel från försäkringsbolaget Alecta (f.d. SPP), redovisas således först 2001. Justerat för skatteperiodiseringen uppgick sparandet förra året till 62 miljarder kronor eller 2,9 procent av BNP. Sparandet med periodiserade skatter avspeglar bättre den underliggande utvecklingen av de offentliga finanserna. Skatteinkomsterna som andel av BNP minskar kraftigt 2002. Det beror dels på skattesänkningarna, dels på den stora periodiseringseffekten 2001. Utgifterna har, som andel av BNP, minskat kontinuerligt sedan 1994 och förra året uppgick utgiftskvoten till 54,4 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 1976. För 2002 väntas utgiftskvoten vara i det närmaste oförändrad. Det finansiella sparandet beräknas uppgå till 41 miljarder kronor eller 1,8 procent av BNP. Med beaktande av skatteperiodiseringarna minskar sparandet i år med 27 miljarder kronor till 1,6 procent av BNP. Denna underliggande nedgång motsvaras huvudsakligen av årets skattesänkningar. År 2003 sjunker både inkomster och utgifter som andel av BNP, trots att en omläggning till beskattade garantipensioner medför att såväl skatter som utgifter stiger med 0,5 procent av BNP. Det finansiella sparandet beräknas till 1,8 procent av BNP. År 2004 fortsätter nedgången av inkomster och utgifter som andel av BNP och det finansiella sparandet beräknas även detta år till 1,8 procent av BNP. Fördelningen av sparandet mellan staten och ålderspensionssystemet påverkades 2001 av den stora överföringen från AP-fonderna till staten, vilken utgör en del av den finansiella infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet. Åren 20022004 beräknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonderna och premiepensionssystemet, uppgå till över 2 procent av BNP. Det innebär att mer än hela det finansiella överskottsmålet för den samlade offentliga sektorn används för att bygga upp pensionsfonderna inför den belastning som väntar i framtiden, till följd av den demografiska utvecklingen. Samtidigt kommer statens finansiella sparande att visa ett litet underskott medan den kommunala sektorns sparande är i balans. Överskotten i den offentliga sektorn medför en stadig förbättring av den finansiella ställningen. Nettoskulden vändes 2001 till en positiv förmögenhet. Åren 20022004 växer denna förmögenhet i takt med överskotten i det finansiella sparandet. Statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden sjunker som andel av BNP. Medelfristiga beräkningar och alternativa scenarier Trots en relativt stark återhämtning nästa år bedöms resursutnyttjandet fortfarande vara lägre än normalt. Det innebär att återhämtningen kan fortsätta 2004 då BNP beräknas öka med 2,5 procent. Den öppna arbetslösheten fortsätter att falla något och den reguljära sysselsättningsgraden bland personer i åldrarna 2064 år stiger till 78 procent. I två alternativa kalkyler redovisas effekterna på den ekonomiska utvecklingen av andra antaganden om hur högt resursutnyttjandet är och hur väl arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar. I ett högtillväxtalternativ fungerar arbetsmarknaden bättre än i basalternativet och regeringens sysselsättningsmål om att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år skall vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden 2004 uppfylls. I ett lågtillväxtalternativ fungerar arbetsmarknaden och lönebildningen sämre än i basalternativet och resursläget antas i utgångsläget vara väsentligt mer ansträngt. Resultatet blir en svagare ekonomisk utveckling. Se tabeller 1,2,3 och 4 via länken i högerspalten.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 Propositionen, sammandrag och ytterligare info finns påwww.finans.regeringen.se Jens Henriksson Planeringschef 08-405 16 80 070-593 80 89 Helena Johnsson Um Departementssekreterare 08-405 10 77 Klas-Göran Larsson Ämnesråd 08-405 14 98 Tomas Nordström Departementsråd 08-405 16 70 Mats Dillén Departementsråd 08-405 14 64

Nyckelord: 6027 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-04-15 Finansdepartementet 2002 års ekonomiska vårproposition: Sverige står starkt reformpolitik trots konjunkturnedgången Sverige står starkt trots den internationella konjunkturnedgången. Givna löften fullföljs. BNP beräknas öka med 1,4 procent i år. Regeringen bedömer att återhämtningen i den internationella ekonomin ska ta fart under andra halvåret. 2003 beräknas tillväxten stiga till 2,8 procent. Den öppna arbetslösheten har halverats från 8 till 4 procent sedan 1996. Regeringen bedömer att den kan stiga till 4,3 procent i år, för att åter sjunka till 4 procent året därpå. Fortfarande är dock osäkerheten stor. Regeringens mål är att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden 2004. Ytterligare åtgärder kommer att föreslås för att målet ska nås. De offentliga finanserna visar fortsatt överskott. Målet är ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Under 2000 och 2001 var överskotten 3,7 procent respektive 4,8 procent. I år bedöms det bli 1,8 procent. Regeringen angav i budgetpropositionen att ett lägre överskott än 2,0 procent kunde accepteras 2002 om konjunkturen utvecklades sämre än väntat. Mot bakgrund av den kraftiga ned-revideringen av tillväxten bedöms avvikelsen från målet vara acceptabel och väl i linje med målet. Även 2003 bedöms överskottet bli 1,8 procent. Den offentliga skuldsättningen har minskat kraftigt under mandat-perioden. Någon offentlig nettoskuld finns inte längre - i stället en nettotillgång på ca 50 miljarder kronor i år. Den konsoliderade bruttoskulden väntas i år sjunka till 53 procent. 1998 var den över 70 procent. Referensvärdet inom EU är 60 procent. Skattekvoten beräknas sjunka från ca 53 procent 1998 till 50,6 procent 2003. Utgiftstaket beräknas klaras även i år. Utgiftstaken ska bland annat förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt höjda utgifter. De har klarats varje år sedan de infördes. Regeringen följer dock utvecklingen noga och avser att återkomma med förslag om utgiftstaket skulle hotas. Se tabell 1 och 2 vi länkarna i högerspalten. Inga nya utgiftstak Årets ekonomiska vårproposition ser annorlunda ut än tidigare på grund av att riksdagen beslutat att koncentrera det långsiktiga budgetarbetet till ett tillfälle om året, på hösten. Propositionen i dag innehåller därför inga förslag till nya utgiftstak. Den innehåller däremot som tidigare en finansplan, med redogörelse för inriktningen på regeringens ekonomiska politik, en prognos för svensk ekonomi, en fördelningspolitisk redogörelse och en tilläggsbudget för 2002. Tilläggsbudget för 2002 ökade kostnader för sjukskrivningar Ett antal förändringar av utgifts- och inkomstberäkningar, samt några omprioriteringar genomförs under innevarande år. Utgiftstaket bedöms klaras även i år. Budgeteringsmarginalen är 0,9 miljarder kronor. Regeringen följer utvecklingen noga och avser att återkomma med förslag om så krävs. Regeringen anser att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas under 2002. Frågan behöver dock beredas ytterligare. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering väntas bli högre än vad som anvisades i budgeten, då sjukfrånvaron fortsätter att öka. Anslaget föreslås därför öka med 2,5 miljarder kronor. Utgifterna för biståndet beräknas 2002 överstiga anslagna medel med ca en miljard kronor. Det beror på utnyttjande av reservationer från tidigare år. Migrationspolitiken tillförs sammanlagt 680 miljoner kronor 2002. För att möta den ökade flyktingtillströmningen tillförs migrationsverkets mottagningssystem 560 miljoner kronor. Migrationsverket får 60 miljoner kronor och Utlänningsnämnden 20 miljoner kronor för att handläggningstiderna ska minska. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering får två miljoner kronor ytterligare. Kriminalvården tillförs 150 miljoner kronor för att möta det ökade platsbehovet. Därtill tillförs 10 miljoner kronor för att bekämpa narkotikamissbruket inom kriminalvården. Kunskapslyftet tillförs medel motsvarande 6000 platser under hösten 2002, till en kostnad av 108 miljoner kronor. Insatsen ska i första hand riktas till kommuner och regioner som berörts av vinterns varsel om uppsägningar inom tillverkningsindustrin eller som av andra skäl har särskilt svag arbetsmarknad. Ytterligare insatser kommer att göras för att stödja omstrukturering av kommunala bostadsföretag i kommuner med tomma lägenheter och stor utflyttning. Under perioden 2002-2004 bedöms preliminärt ytterligare ca 3 miljarder kronor satsas. I år satsas 240 miljoner kronor. En särskild bostadsmyndighet inrättas för detta från den 1 juli 2002. För att åstadkomma bättre utnyttjande av platser inom högskolans grundutbildning föreslås en omfördelning av platser och medel. Genom omfördelningen kan volymen öka 2002. Fler platser går till Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Örebro universitet, Mälardalens högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle och några enskilda utbildningsanordnare. Minskat anslag får Kungliga tekniska högskolan, Växjö universitet, Mitthögskolan, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar, Högskolan Dalarna och Södertörns högskola. 15 miljoner kronor mer satsas på förebyggande arbete mot alkohol- och narkotikamissbruk. För att möjliggöra en snabb uppbyggnad av en ny djurskyddsmyndighet ökas anslaget med 15 miljoner kronor. Bilstödet till handikappade höjs med 50 miljoner kronor. Kvinnojourerna tillförs ytterligare 10 miljoner kronor. För att öka det tidigare låga valdeltagandet bland invandrargrupper gör regeringen inför höstens val en särskild satsning om 30 miljoner kronor till riksdagspartierna för förbättrad valinformation för invandrare. Posten ersätts med ytterligare 25 miljoner kronor för att behålla den höga ambitionsnivån för poströstningen. Utgifter som väntas bli lägre än budgeterat är bland annat EU-avgiften, utgifterna för studiestöd och bostadsbidrag och räntorna på statsskulden. Uppföljning av 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet För att möta den kraftiga ökningen av antalet sjukskrivna och förtidspensionerade har regeringen presenterat ett åtgärdsprogram i 11 punkter. Programmet följs upp i vårpropositionen och regeringen kommer att lägga nya förslag i samband med budgetpropositionen. Regeringen avser att ge arbetsgivare starkare ekonomiska drivkrafter att ta ansvar för arbetsvillkoren och för förebyggande och rehabiliterande arbete. Syftet är att minska främst de längre sjukskrivningarna. Arbetsgivarkollektivet ska sammantaget inte få högre kostnader. Arbetsgivaransvaret ska vara utformat med beaktande av de mindre företagens villkor och förutsättningar. Även situationen för personer som tidigare varit sjukskrivna länge eller som kan uppfattas ha en ökad risk att bli sjukskrivna i framtiden ska beaktas. På dagordningen för framtiden: Barnfamiljer, äldre och sjukvården På dagordningen för nästa mandatperiod står redan ett antal reformer: Maxtaxereformens sista steg tas 2003 genom att allmän förskola införs för 4-5-åringar. Det innebär att alla barn får rätt till gratis förskola tre timmar om dagen. Föräldraförsäkringen förstärks ytterligare. Den lägsta dagpenningen i föräldraförsäkringen höjs till 150 kronor per dag 2003 och till 180 kronor per dag 2004. Inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget så tillåter. Studiebidraget utökas från 9 till 10 månader, så att en tonåring på gymnasiet får 950 kronor mer per år. Som ett led i det förbättrade tandvårdsstödet för äldre förstärks resurserna med ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Ett nytt äldreförsörjningsstöd införs 2003 för att alla personer över 65 år som är bosatta i Sverige ska garanteras en viss lägsta levnadsnivå. Inkomstprövningen av änkepensionen upphör också 2003. Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om fullföljs Totalt handlar det om ett extratillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Dessa resurser har i huvudsak frigjorts från totalförsvaret. Under åren 2002 till 2004 satsas 1,25 miljarder kronor per år för att minska väntetiderna i vården. Regeringen kommer också att inom kort att inleda en försöksverksamhet för att underlätta rekrytering av personal till vård och omsorg. Anställningsstöd kommer att utgå för anställning av arbetslösa inom vård och omsorg. På dagordningen: Skolan och högskolan Skolan får ökade resurser för att anställa mer personal. I år är det extra stödet 1,5 miljarder kronor. Enligt Skolverket räcker årets nytillskott till att anställa ytterligare 3 000 lärare och andra yrkesgrupper i skolan. Även under nästa mandatperiod krävs stora satsningar. Skolan och fritidshemmen ska de kommande åren tillföras en miljard kronor i nivåhöjning varje år fram till 2005 i syfte att öka antalet vuxna i skolan. För 2006 och framåt ska skolsatsningen uppgå till 5 miljarder kronor. En särskild satsning görs för att stärka högskolan. Regeringens långsiktiga mål är att hälften av en årskull ska ha börjat högskolan vid 25 års ålder. Högskolan expanderar med omkring 100 000 platser mellan 1997 och 2003. Från och med i år tillförs också högskolans humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska utbildningar ökade resurser för att höja kvaliteten på grundutbildningen. I år tillförs 100 miljoner kronor och 2003 utökas tillskottet till 200 miljoner kronor. Från och med 2003 införs ett nytt vuxenstudiestöd som ersätter det särskilda utbildningsbidraget. Det beräknas kosta 2 miljarder kronor per år och riktas till personer över 25 år som har en kort tidigare utbildning, som är eller riskerar att bli arbetslösa eller har funktionshinder. De statliga anslagen till forskning och forskarutbildning höjs med 1,5 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Under perioden 2001 till 2003 tillförs bland annat 214 miljoner kronor för sexton nya forskarskolor. För att utveckla det livslånga lärandet behövs ett system för individuell kompetensutveckling. Regeringen har under våren presenterat ett system som kan träda i kraft 2003. Det bygger på individens eget sparande på kompetenssparkonton. Även arbetsgivaren stimuleras att medverka. På dagordningen: Bostäder, bistånd och polisen Investeringsbidraget för studentbostäder utökas med 125 miljoner kronor för 2003. 2,5 miljarder kronor har avsatts för stöd till byggande av hyresbostäder 2002-2006. Biståndet har höjts kraftigt under mandatperioden. Utbetalningarna beräknas för 2002 uppgå till 0,8 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. 1998 till 2004 beräknas biståndet öka från 12 till 21 miljarder kronor. Regeringen har som ambition att det svenska biståndet åter ska uppgå till 1 procent av BNI när det statsfinansiella läget så tillåter. Rättsväsendet tillförs ytterligare resurser, 100 miljoner kronor 2003 och 600 miljoner kronor 2004, för en fortsatt förstärkning av polisen. En politik för full sysselsättning tillväxt i hela landet Full sysselsättning är regeringens övergripande mål. Den bästa politiken för en ökad välfärd går genom att fler har jobb. Skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare i kombination med maxtaxereformen har inneburit sänkta marginaleffekter. Det stimulerar arbetskraftsutbudet. Årets reformer och skattesänkningar om ca 20 plus 20 miljarder kronor bidrar också till att stimulera ekonomin och därigenom hålla uppe sysselsättningen. Regeringen har vidare föreslagit ett särskilt stöd till kommuner och landsting, om 3 miljarder kronor, för att de ska kunna tidigarelägga anställningar i år. En viktig del i tillväxtpolitiken är väl fungerande kommunikationer. Regeringen presenterade hösten 2001 en infrastrukturproposition med kraftigt ökade satsningar - 364 miljarder kronor - på järnvägar och vägar 2004 till 2015. För att stimulera anläggande av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet i områden som inte är kommersiellt intressanta har ett särskilt stöd till kommuner utformats. Satsningarna på utbildning och arbetsmarknadspolitik förbättrar kompetensen och ökar utbudet av kvalificerad arbetskraft. Arbetsmarknadspolitiken inriktas på att motverka flaskhalsar och intensifiera insatser för dem som har det allra svårast att få arbete, som långtidsarbetslösa, arbetshandikappade och invandrare. Regeringen har föreslagit effektivare konkurrensregler för att öka möjligheterna för Konkurrensverket att bekämpa karteller. Regeringen har avsatt medel under tre år för ett nationellt program för entreprenörskap. Syftet är att skapa ett bättre företagsklimat, bidra till positiva attityder till företagande samt öka företagandet. Ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och s.k. kluster inrättas under 2002 till 2004. Ett annat program inrättas för att stärka turistnäringen. Ett särskilt program inrättas 2002 till 2004 för att öka användningen av IT i företag lokaliserade i stödområde A. 50 miljoner kronor per år avsätts 2002 till 2004 för att stimulera samarbete mellan universitet, högskolor och kommuner i samverkan i syfte att öka rekryteringen till högskolan samt skapa hållbar tillväxt i regionerna. För att stärka kommuner och landsting med kraftig befolknings-minskning införs ett särskilt statsbidrag under 2003 och 2004 om sammanlagt 400 miljoner kronor. Resultat under mandatperioden: Fler i jobb och lägre dagisavgifter Stora reformer har kunnat genomföras under mandatperioden 1998-2002 inom uppsatta budgetmål. Sysselsättningen har ökat och mer resurser satsats på utbildning. Jämfört med 1998 bedöms 240 000 fler personer vara sysselsatta 2002. Högskolan expanderar med omkring 100 000 platser mellan 1997 och 2003. Den öppna arbetslösheten har halverats. Samtidigt har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program minskat kraftigt. Fler har anställts i skolan, vården och omsorgen. Den kommunala sektorn beräknas 2002 omsluta 84 miljarder kronor mer än vad den gjorde 1998. Antalet anställda i kommuner och landsting ökar under samma tid med 40 000 personer. Barnbidraget har höjts till 950 kronor, studiebidraget likaså. Flerbarnstilläggen har höjts i motsvarande mån. Maxtaxa har införts på dagis och fritids. Barn till arbetslösa och till föräldralediga har numera rätt till plats i förskolan. Föräldraförsäkringen har förlängts med en ytterligare mamma/pappa-månad. Resultat: Högre pensioner och fem nya miljarder till rättsväsendet Pensionerna har höjts och bostadstillägget har ökat under mandatperioden. Pensionen räknas numera upp med det fulla prisbasbeloppet. Bostadstillägget för pensionärer har under mandatperioden höjts från 83 procent till 91 procent av bostadskostnaden. Förbehållsbelopp och maxtaxa har införts inom äldreomsorgen. Högkostnadsskydd i tandvården införs den 1 juli. Rättsväsendet har under mandatperioden tillförts ytterligare ca 5 miljarder kronor. En stor del av de nya resurserna har gått till polisen. Stora satsningar har gjorts för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Biståndet har höjts. Studenterna har fått bättre villkor. Golvet och taket i a-kassan har höjts. Arbetsskadeförsäkringen reformeras.

Resultat under mandatperioden: Sänkta inkomst- och företagsskatter Skattesänkningar riktade mot låg- och medelinkomsttagare har genomförts under mandatperioden, genom en skattereduktion motsvarande ¾ av egenavgiften i pensionssystemet. Pensionärer har också fått sänkt skatt, med ca 100 kronor i månaden. Även pensionärer med så låga inkomster att de inte betalar skatt får del av sänkningen genom att deras skattekonto krediteras. En skattereduktion för fackföreningsavgift har införts, för att likabehandla löntagarnas organisationsavgifter och arbetsgivarnas. Det kan innebära ca 100 kronor lägre skatt i månaden för en handelsanställd. Fastighetsskatten har sänkts från 1,5 till 1,0 procent av taxeringsvärdet för småhus och från 1,5 procent till 0,5 procent för hyreshus. Samtidigt har en begränsningsregel i fastighetsskatten införts. Den innebär att hushåll med normala inkomst och förmögenhetsförhållanden maximalt ska betala 5 procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Fribeloppet i förmögenhetsskatten har höjts från 900 000 kronor till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för sambeskattade par. En rad företagsskatter har sänkts. Tiden för avsättning till periodiseringsfonder har ökat från 5 till 6 år. I stort sett alla stoppregler för fåmansbolag har slopats. Ett schablonavdrag för ökade levnadsomkostnader vid resor för enskilda näringsidkare har införts, för att likabehandla inkomsttagare och företagare. Generösare avdragsregler har införts vid ombyggnad av lokaler. Den maximala avsättningen till periodiseringsfonder har höjts med fem procentenheter. Schablonintänkten för investmentbolag har sänkts från 2,0 till 1,5 procent. Momsen på persontrafik har halverats från 12 till 6 procent. För att stimulera det lokala småföretagandet har en regional stimulans införts i Norrlands inland, Värmland och Dalarna (stödområde A). Den generella nedsättningen av arbetsgivareavgifterna på fem procent av lönesumman upp till 852 00 kronor ökas i stödområdet till 15 procent. Alla fysiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet får nästa år en förtryckt självdeklaration och en gemensam deklarationstidpunkt för alla införs. Förseningsavgiften vid skattedeklaration halveras i normalfallet, från 1000 till 500 kronor. Ytterligare steg har tagits för en grön skatteväxling att skatt på miljöskadliga aktiviteter höjs och skatten på arbete sänks. 2000-2002 omfattar den ca 6,7 miljarder kronor. En rad energiskatter har höjts mot att grundavdraget i inkomstskatten har höjts med ca 2 100 kronor, arbetsgivareavgiften har sänkts med 0,1 procentenhet och medel har avsatts för individuell kompetensutveckling bland annat. Fördelningspolitik En fördelningspolitisk redogörelse publiceras som bilaga till den ekonomiska vårpropositionen. Där redovisas inkomstfördelningens utveckling under 1990-talet. Inkomstspridningen visade inga tecken på märkbara förändringar under första delen av 1990-talet, men ökade under andra delen. Ökningen förklaras huvudsakligen av ökade kapitalinkomster i form av reavinster i de högre inkomstskikten. Andelen hushåll med svag ekonomi har i stort sett varit oförändrad under 1990-talet, vilket innebär att de sociala skyddsnäten fungerat väl. Redogörelsen innehåller även en analys av hur värdet av subventionerade offentliga tjänster påverkar hushållens ekonomiska standard. De offentliga tjänsterna bidrar till en utjämning av ekonomisk standard över livet, men även mellan hushåll med olika ekonomisk standard. Barnfamiljer och pensionärer gynnas, men också kvinnor som grupp. Utjämningen kan illustreras av att om man bara räknar inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital så har den femtedel av Sveriges befolkning som har högst ekonomisk standard en inkomst som är tio gånger högre än inkomsten för den femtedel som har lägst standard. Justerar man för skatter, transfereringar och konsumtion av offentliga tjänster sjunker kvoten till 2,3 gånger. Välfärdspolitik gör alltså skillnad. Offentliga tjänster omfördelar stora belopp. Hushållen nyttjade individuella offentliga tjänster till ett värde av 330 miljarder kronor. Till grund för analysen ligger offentliga tjänster i form av barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg 1999. En annan viktig faktor för att motverka klyftor och inkomstspridning är bekämpning av arbetslöshet. Diagrammet nedan visar fördelningseffekten av halveringen av den öppna arbetslösheten från 8 till 4 procent. Staplarna visar förändring i disponibel inkomst i befolkningen uppdelad i femtedelar där den första stapeln är den femtedel som har lägst ekonomisk standard och den sista är den femtedel med högst standard. Se tabell 3 vi länk i högerspalten. Propositionen, sammandrag och ytterligare info finns på www.finans.regeringen.se

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 Sandro Wennberg Politiskt sakkunnig 08-405 34 38 070-333 00 84 Susanne Lindberg Elmgren Politiskt sakkunnig 08-405 29 78 070-210 36 09 Karin Pettersson Politiskt sakkunnig 08-543 560 18 070-244 20 30 Fredrik Fällman Politiskt sakkunnig 08-405 14 14 070-581 10 89 Jens Henriksson Planeringschef 08-405 16 80 070-593 80 89

Nyckelord: 6026 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-04-12 Finansdepartementet Årsredovisningen för staten 2001 överlämnad i dag

Regeringen har i dag överlämnat Årsredovisningen för staten 2001 till riksdagen. Skrivelsen syfte är att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning har utvecklats under året. Årsredovisningen visar att statens ekonomiska ställning förstärktes under 2001. De budgetpolitiska målen uppnåddes. Överskottet i de offentliga finanserna uppgick till 4,8 procent av bruttonationalprodukten, vilket är det högsta på ett drygt decennium. Det kan jämföras med riksdagens fastställda mål på 2,5 procent för 2001. Utgifterna understeg det av riksdagen fastställda utgiftstaket på 791 miljarder kronor med 4,7 miljarder kronor. Överskotten i såväl statsbudgeten som statens resultaträkning har bidragit till att statsskulden har kunnat amorteras av för fjärde året i rad. Statsskulden var vid året slut 53,3 procent av BNP, vilket betyder att andelen är åter på samma nivå som i början av 1990-talet. Förklaringen till de positiva resultaten är flera. Budgetdisciplinen är avgörande för att utgifterna inte skall överstiga det beslutade utgiftstaket för staten. Några större enskilda faktorer som i övrigt påverkat utfallet på såväl statsbudgeten som statens balans- och resultaträkningar är bl.a. ökade skatteintäkter, en extra utdelning från Riksbanken samt omfördelningen av medel mellan AP-fonderna och statsbudgeten i samband med infasningen av det nya pensionssystemet. De största förändringarna på kostnadssidan har skett inom socialförsäkringen där kostnaderna för såväl sjukpenning som pensioner har ökat.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Urban Hansson-Brusewitz Departementsråd 08-405 14 42 Helene Rånlund Kansliråd 08-405 18 70

Nyckelord: 6001 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-04-12 Finansdepartementet Promemoria om 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten har idag skickats på remiss I olika sammanhang har under senare tid uppmärksammats fall där mindre fåmansföretag, framför allt inom IT-branchen, har sålts till ett annat bolag. Säljarna har fått betalt i aktier i det köpande bolaget som är ett börsbolag. Om det sålda bolaget är ett fåmansföretag som omfattas av de s.k. 3:12-reglerna innebär huvudregeln att försäljningsvinsten på visst sätt skall delas upp. Den ena delen skall beskattas i inkomstslaget kapital och den andra delen i inkomstslaget tjänst. Säljaren kan emellertid under vissa förutsättningar begära uppskov med beskattningen. Uppskovet förfaller om de nya aktierna säljs. Om det köpande bolaget försätts i konkurs räknas det som en försäljning. I så fall kan den del av uppskovsbeloppet som beskattas i inkomstslaget tjänst och konkursförlusten inte kvittas mot varandra. Dessa fåmansföretagare har i vissa fall hamnat i en svår ekonomisk situation. I en promemoria som utarbetats inom Finansdepartementet diskuteras frågan om ett lagstiftningsingripande skall göras och på vilket sätt ett sådant i så fall skall ske. Fyra olika modeller presenteras. Remisstiden går ut den 15 juni 2002.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 Maria Hillberg Rättssakkunnig 08-405 17 15 Hases Per Sjöblom Departementsråd 08-405 16 99

Nyckelord: 5998 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm PRESSMEDDELANDE 2002-04-05 Finansdepartementet Ökad hälsa allas ansvar, Bosse Ringholm talar vid konferens om hälsofrämjande arbetsplatser Finansminister Bosse Ringholm talar om regeringens elvapunktsprogram mot ohälsa i arbetslivet vid konferensen Ökad hälsa allas ansvar tisdagen 9 april. Tid: Den 9 april 10.30 11.00 Plats: Swedish Match, Rosenlundsgatan 36, Stockholm Bosse Ringholm svarar på journalistfrågor efter anförandet.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Fredrik Fällman Politiskt sakkunnig 08-405 14 14 070-581 10 89

Nyckelord: 5926 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-03-27 Finansdepartementet Tilläggsdirektiv till Värdepappersfondsutredningen Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Värdepappersfondsutredningen (Fi200:02), som tillsattes 2000 för att se över den svenska fondlagstiftningen. Utredningen ska, förutom tidigare uppgifter, lämna förslag till hur de nya reglerna i EG:s så kallade UCITS-direktiv om fondföretag ska genomföras i svensk lagstiftning. Det handlar om förändringar på två områden, dels ändringar i regleringen av själva fonderna, dels minimiregler för fondbolag som förvaltar fonderna. De nya reglerna i UCITS-direktivet innebär en modernisering av regelverket samtidigt som konsumentskyddet säkerställs. Utredningen får också i uppdrag att utreda eventuella intressekonflikter som kan uppstå om fondbolaget och det institut som förvarar fondens tillgångar, det s.k. förvaringsinstitutet, ingår i samma koncern. Utredningen ska analysera om det finns behov av särskilda regler för att komma till rätta med sådana intressekonflikter och om det behövs föreslå lämpliga regler. Utredningens arbete ska vara slutfört senast den 30 november i år. Ett delbetänkande med förslag till hur de nya EG-reglerna skall genomföras ska lämnas senast den 30 juni. KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 www.finans.regeringen.se Katarina Holmberg Kansliråd 08-405 16 10

Nyckelord: 5867 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-03-07 Finansdepartementet Kommuner och landsting får pengar från Kommundelegationen Regeringen beslutade idag att betala ut de första 25 procenten av kommunbidragen till 36 kommuner och tre landsting med en svår ekonomisk situation. - Regeringens långsiktiga arbete med att säkerställa balansen i kommunernas och landstingens ekonomi har tagit ett steg framåt, säger Lars-Erik Lövdén, ansvarigt statsråd. - Det är glädjande att vi nu kan konstatera att ett tiotal kommuner redan 2001 har kommit närmare balanskravet än vad vi kräver i avtalen. Det har gått fort, kommenterar han vidare. Resterande summa av bidraget betalas ut efter att kommunerna och landstingen enligt regeringens bedömning har fullgjort sina åtaganden enligt åtgärdsplanen, samt uppnått ekonomisk balans senast i bokslut 2002. Berörda kommuner hittar du genom länken i högerspalten. Avseende Värmlands läns landsting så har en ny överenskommelse, med nya villkor, ingåtts. Bakgrund Under hösten 2000 beviljade regeringen bidrag till 36 kommuner och 4 landsting med en svår ekonomisk situation, och vars ansökningar beretts av Kommundelegationen. En överenskommelse tecknades med de kommuner och landsting som skulle erhålla ett bidrag. Målet med det statliga stödet är att det ska bidra till att berörda kommuner och landsting når det lagstadgade kravet på ekonomisk balans.

KONTAKT Martina Engberg Pressekreterare 08-405 15 99 070-575 15 99 Nyckelord: 5108 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-02-18 EU-representationen Finansdepartementet EMU-utredningens underlagsrapporter presenterade Kommittén om stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid svenskt medlemskap i valutaunionen (Fi 2000:07) presenterade i dag de underlagsrapporter som kommittén låtit ta fram under utredningsarbetet. Rapporterna ingår som bilagor i det slutbetänkande som ska avlämnas senast den 15 mars. Följande rapporter presenterades: 1. Partsgruppens rapport, Dan Andersson (LO), Anders Bornefalk (SACO), Jan Herin (Svenskt Näringsliv), Roland Spånt (TCO), Jan Bröms (sekr) 2. EMU:s effekter på lönebildningen, Lars Calmfors 3. Tillbaka till konvertibilitetsprincipen? Penning- och finanspolitiska regimer i ett historiskt perspektiv, Lars Jonung 4. Finanspolitik i en valutaunion, Henry Ohlsson 5. Fiscal Policy: Institutions vs Rules, Charles Wyplosz 6. Personalutbildning i ett tillväxt- och stabiliseringspolitiskt perspektiv, Christina Håkansson, Satu Johansson, Erik Mellander 7. Fiscal Policy Coordination, Torben M. Andersen För kortare sammanfattningar av rapporterna, eller hela texterna, klicka på rapporternas namn i listan till höger. Kommittén tillsattes i december 2000. Den har i uppdrag att analysera förändrade förutsättningar för svensk stabiliseringspolitik vid ett deltagande i valutaunionen. Utredningen ska särskilt beakta finanspolitikens roll och analysera behovet av nya ekonomisk-politiska instrument och institutionella förändringar som kan göras för att främja en effektiv stabiliseringspolitik. Särskilt ska kommittén studera hur flexibiliteten i de reala lönekostnaderna kan ökas. I juli 2001 lämnade kommittén ett delbetänkande (SOU 2001:62).

KONTAKT Henry Ohlsson 031-773 13 62 0707-30 32 76 Torben M. Andersen +45 89 42 16 09 [email protected] Lars Jonung +32 2 299 45 62 [email protected] Bengt K Å Johansson Ordförande 08-405 12 67 Erik Mellander 018-471 70 87 070-313 47 89 Lars Calmfors 08-16 30 76 [email protected] Charles Wyplosz +33 4 7553 65 12 [email protected] Jan Bröms 070-750 25 38 [email protected] Kontaktpersoner för rapporterna:

Nyckelord: 4952 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-02-14 Finansdepartementet En arbetsgrupp analyserar moms på miljömärkt mat Regeringen har i dag beslutat att tillkalla en arbetsgrupp för att analysera förutsättningarna för att sänka momsen på miljömärkta livsmedel. Analysen ska omfatta de rättsliga, administrativa och praktiska förutsättningarna för en sådan sänkning. Gällande EG-regler och utvecklingen inom EU ska beaktas. En mer generell analys ska också göras av lämpligheten av att använda mervärdesskatten, liksom andra slags skatter, som miljöpolitiska styrmedel. I uppdraget ingår att belysa de statsfinansiella effekterna och de samhällsekonomiska konsekvenserna av en eventuell sänkning, samt att belysa kostnadseffekterna för myndigheterna. Arbetsgruppen ska inte ta ställning till om en sänkning av mervärdesskatten lämpligen bör ske eller inte, och inte heller överväga hur en sådan eventuell förändring skulle kunna finansieras. Som ordförande för arbetsgruppen utses skattedirektör Lennart Hamberg. Professor Bengt Kriström och ytterligare fem personer kommer att utses som ledamöter i arbetsgruppen. Utredningen aviserades i budgetpropositionen i höstas. Arbetet ska avslutas senast den 1 oktober 2002.

KONTAKT Maja Nilsson Pressekreterare 08-405 16 25 070-586 59 90 Eva Posjnov Kansliråd 08-405 19 57

Nyckelord: 4931 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm

PRESSMEDDELANDE 2002-02-07 Finansdepartementet Statsbidrag för höga LSS-kostnader fördelas Regeringen har idag fattat beslut om fördelning av statsbidrag till de kommuner som har höga kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Statsbidraget ska ses som ett högkostnadsskydd för de kommuner som fortfarande har höga kostnader efter att hänsyn har tagits till mellankommunal utjämning och skatteväxling. Detta är andra året som regeringen fördelar detta statsbidrag och i år är det 51 kommuner som får del av de totalt 350 miljoner kronorna. Några nya kommuner har tillkommit, men det finns också några kommuner som får sänkt bidrag eller inget bidrag alls. I de flesta fall beror detta på att kommunerna själva har redovisat en lägre nettokostnad än tidigare. Underlag för fördelningen Underlaget till fördelningen av statsbidraget bygger på de uppgifter som kommunerna själva har lämnat till Statistiska centralbyrån (SCB) i Räkenskapssammandraget 2000. Underlag har även inhämtas om den mellankommunala utjämningen från de länsvisa kommunalförbunden i de fall uppgifterna inte har inhämtats tidigare år. Regeringen har också uppdaterat värdet av skatteväxlingen med den uppräknade medelskattekraften i riket. För att kvalificera sig för statsbidrag måste en kommun ha en standardkostnad som överstiger 2 418 kronor/invånare och en justerad nettokostnad (efter skatteväxling och mellankommunal utjämning) på motsvarande 632 kronor/invånare, vilket är cirka 140 kronor/invånare högre än föregående år. Tjänstemän vid Finansdepartementet och Svenska Kommunförbundet har samrått om principerna kring beräkningarna.

KONTAKT Anna Birgerson Pressekreterare 08-405 15 99 070-575 15 99 www.finans.regeringen.se Niklas Sjölin Dep. sekreterare 08-405 15 68

Nyckelord: 4870 Samhällsekonomi och statsbudget Bosse Ringholm