Katrina KAMMARMUSIK

Åland 1-6 augusti 2011 Konstnärlig ledare: Tiila Kangas

1 KKulturföreningen Katrina Katrina KAMMARMUSIK Åland 1-6 augusti 2011

Kära kammarmusikvänner, Efter att ha skrivit välkomstorden till programboken ett antal gånger under ett antal år börjar jag oundvikligen undra om jag längre har något att tillägga – förutom, naturligtvis, att önska er alla lika hjärtligt välkomna som alla tidigare år. Detsamma gäller också för själva festivalprogram- met – har jag lyckats med att skapa en helhet med nytt och gammalt och göra det till en tilltalande blandning – än en gång? Det enda sättet att få ett svar på den senare frågan – för mina ord är sist och slutligen inte lika viktiga – är att gå och lyssna på konserterna och att uppleva musiken och festivalstämningen. För genomläsning av programmet ger ändå bara en idé om det som under veckan blir Katrina Kammarmusik 2011. Musiken ska- pas i nuet, och möjligheten att delta i detta nu är det finaste, enligt min åsikt, som jag som konstnärlig ledare tillsammans med den övriga organisationen kan bjuda på. Årets festivaltema är ”Brev och resor till havs”. Katrina tar också aktivt del i ett Åbo2011-kulturhuvudstadsprojekt som kallas ”Klingande brev” och som består av kon- serter längs den gamla Postvägen mellan Stockholm och Åbo. Så även på Åland. Vi börjar kammarmusikveckan i Eckerö Post- och tullhus med mellanstopp i Hammarland, Saltvik och Vårdö. Vi fortsätter via Kumlinge och Lappo mot Åbo. Flera av konsertprogrammen har också anknytningar till brevens och postens värld. Klingande brevprojektet har beställt tre nya verk av tre högintressanta nordiska tonsät- tare; Britta Byström, Sebastian Fagerlund och Ella Grüssner Cromwell-Morgan. Alla dessa nykomponerade verk hörs också på Åland, Ellas stycke ”Klingande brev” dessutom i uruppförande. Bara för att nämna en handfull av veckans pärlor...

Tiila Kangas, konstnärlig ledare

OMSLAG Henrika Lax: Vindfläkt 2005, olja på duk, 100 x 100 cm

2 Biljetter FOTOGRAFERING Biljetter kan köpas på förhand i Andelsban- Fotografering, ljud- eller bildupptagning är ken , Köpmansgatan 2 från måndagar till inte tillåtet under konserterna utan särskild fredagar mellan klockan 9.30 och 16.15 från överenskommelse med arrangörerna. och med den 11 juli. Biljetter kan också förköpas under KONTAKT & INFORMATION festivalveckan 1-6.8 hos Kulturföreningen Kulturföreningen Katrina, N. Katrina mellan kl. 10.00 och 12.00. Biljett­ Esplanad­gatan 5, AX-22100 Mariehamn, reservation kan göras på [email protected]. Åland Förköp av biljetter till Ulvens Döttrars Tel. +358 18 12177, [email protected] konsert ”Klingande brev II” 3.8 görs i Hotell www.katrina.ax Arkipelag under tiden 2-24.7. Därefter kan biljetter köpas i Alandica. Biljetter kan också VI TACKAR bokas på nätet www.alandica.ax. Vi tackar våra sponsorer, bidragsgivare och Biljettpriset anges i programmet. Det samarbetspartners Air Åland, Andelsbanken lägre priset avser medlemmar i Kultur­ för Åland, Bergmans fisk, Chips Ab, Eckerö- föreningen Katrina, innehavare av Nyan- linjen, Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns kortet samt studerande under 26 år. Fri stiftelse, Föreningen Konstsamfundet, entré för alla under 18 år till alla konserter. Kantarellen, Kulturfonden för Sverige och Reserverade biljetter måste lösas ut senast Finland, Letterstedska föreningen, Madetoja- 15 minuter före konserten. stiftelsen, Mariehamns stad, Nordens Insti- tut på Åland, Stiftelsen Emelie och Rudolf KONSERTPASS Gesellius fond, Svenska litteratursällskapet, Ett konsertpass kostar 90 euro och gäller Svenska kulturfonden, Tältfixarna, William samtliga konserter, dock inte till Kvarnbo Thurings Stiftelse, Viking Line, Åbo 2011 gästhem 4.8.2011 kl. 18.00. kulturhuvudstad, ÅCA, Ålands kulturstif- telse, Ålands landskapsregering och Ålands FRI ENTRÉ för unGA Trädgårdshall. För alla under 18 år är det fri entré till samtliga konserter förutsatt att det finns lediga platser.

Transport Transport till konserterna utanför Marie- hamn ordnas med Röde Orms miljöbuss Torgunn vid behov. Kontakta Kulturföre- ningen Katrina för närmare information.

3 måndag 1 augusti tisdag 2 augusti

Måndag 1.8.2011 J.S. Bach: Svit för viola d’amore d-moll 18.00 Eckerö Post- och tullhus (fri entré, (transkr. av Elaine Fine) (ursprungligt Svit för caféet öppet) luta BWV 995 och Svit för cello BWV 1011) Peter Winqvist, välkomstord Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, viola d’amore Posthornsignaler ur Karl den XII:s samling Laurencini da Roma: Fantasia Mia Kasper, horn Solmund Nystabakk, luta Stefan Hauer: Fantasia 19.00 Eckerö Post- och tullhus (20/15* €) Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin David Lampel: Appels (2011) Giovanni Antonio Pandolfi Mealli: (på uppdrag av projektet Klingande brev) Sonat op. 3 nr 4, ”La Castella” Mia Kasper, horn Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch Alessandro Piccinini: Solmund Nystabakk, teorb Toccata XIII Partite variate sopra la Romanesca Tisdag 2.8.2011 Solmund Nystabakk, teorb 10.00 Café & Vin Bagarstugan (fri entré) Bernhard Krol: Laudatio für Horn Solo Frukostkvart Mia Kasper, horn Giovanni Girolamo Kapsberger: 15.00 Alandicas foajé (fri entré) Toccata I Öppen repetition med tonsättaren Toccata Arpeggiata Sebastian Fagerlund Toccata VIII Kapsberger 19.00 St Görans kyrka, Mariehamn Solmund Nystabakk, teorb (15/10* €) Öppningskonsert, Klingande brev I 21.00 Sta Catharina kyrka, Hammarland W.A. Mozart: Fantasie d-moll, KV 397 (15/10* €) Alban Berg: Sonat för piano, op. 1 John Dowland: The Most High and Mightie Ieva Jokubaviciute, piano Christianus, The Fourth King of Denmarke, Sebastian Fagerlund: Stråktrio ”Oceano” His Galliard Sir John Smith, His Almaine (2011) (på uppdrag av projektet Klingande Solmund Nystabakk, luta brev) Johann Schop: Lachrimae Pavaen Laura Kokko, violin Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin Tiila Kangas, altviolin Solmund Nystabakk, luta Markus Hohti, cello Moritz Landgraf von Hessen: Pavane - Paus - Solmund Nystabakk, luta Peteris Vasks: Bass Trip Otto Tolonen, kontrabas

4 onsdag 3 augusti onsdag 3 augusti

Darius Milhaud: Stråkkvartett nr 1 (1912) 19.00 St Görans kyrka, Mariehamn Kamuskvartetten (Terhi Paldanius och Jukka (20/15* €) Untamala, violin, Jussi Tuhkanen, altviolin, Petja Mariehamn 150 år Kainulainen, cello) Johannes Brahms: Pianokvartett A-dur, op. 26 (1861) Onsdag 3.8.2011 Ieva Jokubaviciute, piano 10.00 Café & Vin Bagarstugan (fri entré) Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin Frukostkvart Tiila Kangas, altviolin Markus Hohti, cello 12.00 St Görans kyrka, Mariehamn Barbro Sundback, inledning (10/5* €) Lunchkonsert 22.00 Alandicas auditorium (20/15* €) Mozarts pianomusik (och brev) Klingande brev II W.A. Mozart: Ella Grüssner-Cromwell-Morgan: Rondo a-moll KV 511 Klingande brev Minuet KV 355 (på uppdrag av projektet Klingande brev) Gigue KV 574 Ulvens döttrar (Isabella Sarling, Johanna Grüs- Adagio h-moll KV 540 sner och Ella Grüssner Cromwell-Morgan) Sonat för piano och violin C-dur KV 303 Jukka Untamala, violin Ieva Jokubaviciute, piano Laura Kokko, violin Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin Jussi Tuhkanen, altviolin Lillemor Grüssner, recitation Tiila Kangas, altviolin Kristoffer Gottberg, slagverk 15.00 Alandicas auditorium (fri entré) Markus Helander, slagverk Öppen repetition med tonsättaren Ella Grüssner Cromwell-Morgan

* Det lägre priset avser medlemmar i Kulturföreningen Katrina, innehavare av Nyankortet samt studerande under 26 år. Fri entré för alla under 18 år till alla konserter.

KATRINA KAMMARMUSIK 2012 1-5 AUGUSTI 2012

5 torsdag 4 augusti fredag 5 augusti

Torsdag 4.8.2011 22.00 St Görans kyrka, Mariehamn 10.00 Café & Vin Bagarstugan (fri entré) (15/10* €) Frukostkvart Franz Liszt 200 år Franz Liszt: Pianosonat h-moll 12.00 Museifartyget Pommern (15/10* €) Naoko Ichihashi, piano Lunchkonsert, ”Crusells och Acerbis resor” Valentin Silvestrov: Giuseppe Acerbi: Satser ur Klarinettkvar- Post Scriptum – Sonat för violin och piano tett op. 3 B-dur, ”Runa Finoise” Laura Kokko, violin Bernhard Henrik Crusell: Naoko Ichihashi, piano Klarinettkvartett op. 7 D-dur Christoffer Sundqvist, klarinett Fredag 5.8.2011 Laura Kokko, violin 10.00 Café & Vin Bagarstugan (fri entré) Tiila Kangas, altviolin Frukostkvart Markus Hohti, cello Fabian Dahlström, inledning 15.00 St Görans kyrka, Mariehamn (fri entré) 18.00 Kvarnbo Gästhem Öppen repetition med tonsättaren (12 € inkl. servering)) Britta Byström Om Janáčeks och Beethovens brev Prat med matbit före konserten 16.00 Hembygdsgården Erkas, Vårdö Barbro Sundback, inledning (20/15* €) Lillemor Grüssner, recitation Peteris Vasks: Bass Trip Otto Tolonen, kontrabas 19.00 Sta Maria kyrka, Saltvik (20/15* €) Solostycken för viola d’amore ur samlingen Leoš Janáček: Bohemicus (sent 1700-tal) Stråkkvartett nr 2, ”Intima brev” Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, viola d’amore Kamuskvartetten - Paus - Britta Byström: Strövtåg i hembygden, Darius Milhaud: Stråkkvartett nr. 1 (1912) för 6 stråkinstrument Kamuskvartetten Kamuskvartetten Tiila Kangas, altviolin Otto Tolonen, kontrabas - Paus - Ludwig van Beethoven: Stråkkvartett op. 59 nr 3 Kamuskvartetten

6 lördag 6 augusti lördag 6 augusti

19.00 St Görans kyrka, Mariehamn 14.00 Sta Anna kyrka, Kumlinge (15/10* €) (20/15* €) Einojuhani Rautavaara: Klingande brev III Ugrisk dialog för violin och cello Erik Bergman: Mana Jan Söderblom, violin Sebastian Fagerlund: Sonat för klarinett Markus Hohti, cello och piano (2011) Sebastian Fagerlund: Pehr Henrik Nordgren: Kvartett för klari- Stråktrio ”Oceano” (2011) nett, violin, cello och piano op. 121 (2003) (på uppdrag av projektet Klingande brev) - Paus - Laura Kokko, violin Einojuhani Rautavaara: Tiila Kangas, altviolin Ugrisk dialog för violin och cello Markus Hohti, cello Britta Byström: ”Brev i april” för klarinett, violin, cello och piano (2011) (på uppdrag Bernhard Henrik Crusell: av projektet Klingande brev) Klarinettkvartett op. 7 D-dur Christoffer Sundqvist, klarinett Christoffer Sundqvist, klarinett Jan Söderblom, violin Laura Kokko, violin Markus Hohti, cello Tiila Kangas, altviolin Naoko Ichihashi, piano Markus Hohti, cello

Lördag 6.8.2011 18.00 Skärgårdsmuseet, Lappo (15/10* €) 16.00 St Olofs kyrka, Jomala (20/15* €) Einojuhani Rautavaara: Avslutningskonsert Ugrisk dialog för violin och cello J.S. Bach: Komm, Jesu, komm Jan Söderblom, violin Sven-Erik Bäck: Natten är framskriden Markus Hohti, cello Sven-David Sandström: Es ist genug Ella Grüssner-Cromwell-Morgan: Sven-Erik Bäck: Herr, zu wem sollen ­ Klingande brev wir gehen? (på uppdrag av projektet Klingande brev) J.S.Bach: Jesu meine Freude Ulvens döttrar Fredrik Malmberg, dirigent Jukka Untamala, violin Eric Ericsons Kammarkör Laura Kokko, violin Jussi Tuhkanen, altviolin Seglats med galeasen Albanus mot Åbo Tiila Kangas, altviolin Leoš Janáček: Stråkkvartett nr 2, ”Intima brev” Kamuskvartetten

7 Konsertplatser

Alandica kultur Skärgårdsmuseet & kongress Lappo Strandgatan 29 Brändö Mariehamn

Bagarstugan St Görans kyrka Café & Vin Ö. Esplanadgatan 6 Ekonomiegatan 2 Mariehamn Mariehamn

Eckerö Post- St Olofs kyrka och tullhus Prästgårdenby Eckerö Jomala

Hembygdsgården Sta Anna kyrka Erkas Kumlinge Vårdö

Kvarnbo Sta Catharina gästhem kyrka Kyrkvägen 48 Prästgårdsgatan 41 Kvarnbo Hammarland Saltvik

Museifartyget Sta Maria kyrka Pommern Kyrkvägen 42 Västra hamnen Kvarnbo Mariehamn Saltvik

8 eckerö 19.00 1 augusti

Måndag 1.8.2011 ppel” är det franska ordet för 19.00 Eckerö Post- och tullhus ”Kall” i dess vokala mening. ”AVerket är tillägnat den svenske David Lampel (1959-) hornisten Sören Hermansson. Titeln Appels (2011) anspelar på de korta motiv som under styckets gång upprepas på olika tonhöjder Mia Kasper, horn utan att ändra karaktär, en sorts ”rop som aldrig får några svar”. Hornet växlar mellan sitt moderna spelsätt med ventiler och Alessandro Piccinini (1566-1638) dess ursprungliga spelsätt där musikern Toccata XIII ”hittar” tonerna bara genom lufttryck och Partite variate sopra la Romanesca läppar utan ventiler som uppfanns först på 1800-talet. Solmund Nystabakk, teorb Det är inte mycket man med säkerhet kan säga om Johann Hieronymus Kaps- bergers tidiga liv, annat än att han verkar Bernhard Krol (1920-) ha varit son till en överste i det österrikiska Laudatio für Horn Solo hovets tjänst posterad i Venedig. Född således på italiensk mark och under hela Mia Kasper, horn sitt liv verksam i Italien är det knappast förvånande att han själv konsekvent tycks ha föredragit den italienska formen av sitt Giovanni Girolamo Kapsberger namn, Giovanni Girolamo Kapsberger. (ca1580-1651) Han är idag framför allt känd som en av Toccata I det tidiga 1600-talets största virtuoser på Toccata Arpeggiata det nya modeinstrumentet teorb (och den Toccata VIII italienska varianten chitarrone) men som Kapsberger tonsättare var han verksam inom tidens alla musikgenrer. Han komponerade flera Solmund Nystabakk, teorb operor och oratorier, en mängd madrigaler och villanelle samt en ansenlig samling kom- positioner och intabulationer för luta, gitarr och chitarrone. Stilistiskt representerar han den spännande brytningsperioden mellan Konserten slutar ca kl. 20.00. renässans och barock, då de stora polyfona

9 1 augusti eckerö 19.00

strukturerna fick ge vika för harmoniska En något äldre kollega till Kapsberger experiment, oväntade effekter och manie- var Alessandro Piccinini, som också gjorde ristiska känslouttryck. Den här nya estetiken sig välkänd för sin kapacitet på teorben. kommer tydligt fram exempelvis i hans Han verkar dessutom ha varit aktiv som många impulsiva toccator. utvecklare av nya instrument och kan enligt Mellan åren 1945 och 1967 var Bernhard vissa uppgifter ha varit den första som Krol hornist och spelade med framstående konstruerade en s.k. ärkeluta med förlängd orkestrar som Berliner Filharmonikerna hals. Piccininis musikerkarriär förlöpte enligt och Stuttgarts radios symfoniorkester. Krol tidens sedvänjor i tjänst hos olika furstar studerade hos Schönbergs elev Josef Rufer och legater. Några år i slutet av 1500-talet i Wien. Krol använder sig av ett tonalt spenderade han vid det musikaliskt profi- system och blickar tillbaka på kompositörer lerade hovet i Ferrara, varefter han under som Reger och Hindemith. Hans musik två decennier tjänstgjorde hos påvens karaktäriseras av uppfriskande musikaliskt utsände i Bologna och Ferrara, kardinal hantverk, markerade rytmer och som han Pietro Aldobrandini. Piccininis bevarade själv säger: ”en himmelsk gåva av skönhet i musik finns samlad i två publikationer med välljudandet”. Han har komponerat en rad musik för luta eller chitarrone, av vilka en verk för soloinstrument och orkester. utgavs postumt ett år efter hans död. I Laudatio inleder med ett motiv som pre- likhet med Kapsberger var Piccinini delaktig senterar en andlig frågeställning. Det som i utformandet av den nya instrumentala följer är en resa eller ett sökande efter en estetik som vi idag talar om som den tidiga förklaring. Frågan återkommer flera gånger. romantiken. Liksom de flesta kolleger, fort- Ofta som en följd efter ett närmast schi- satte Piccinini emellertid också att upprätt- zofrent känslosamt utbrott av musikaliska hålla tidigare musikformer, exempelvis de händelser. En bön upprepas två gånger och ur improvisatoriska traditioner framväxta en autentisk kadens leder lyssnaren fram kompositionerna över olika vanliga harmo- till det slutliga svaret. Detta stycke återfinns niska mönster, såsom la Romanesca. ofta som ett obligatoriskt nummer i sam- band med tävlingar för hornister.

10 hammarland 21.00 1 augusti

MÅNDAG 1.8.2011 J.S. Bach (1685-1750) 21.00 Sta Catharina kyrka, Hammarland Svit d-moll för viola d’amore (urspr. Svit för luta BWV 995 och svit för John Dowland (1563-1626) solocello BWV 1011) The Most High and Mightie Christianus, (transkr. Elaine Fine) The Fourth King of Denmarke, His Galliard Prelude Sir John Smith, His Almaine Allemande Courante Solmund Nystabakk, luta Sarabande Gavotte I Gavotte II en Rondeau Johann Schop (sent 1600-tal) Gigue Lachrimae Pavaen Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, viola d’amore Solmund Nystabakk, luta

Laurencini da Roma (senare 1500-tal) Moritz Landgraf von Hessen (1572-1627) Fantasia Pavane Solmund Nystabakk, luta Solmund Nystabakk, luta

Stefan Hauer (senare 1600-tal) Fantasia

Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin

Giovanni Antonio Pandolfi Mealli (c.1630-c.1670) Sonat op. 3 nr 4 ”La Castella”

Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin Solmund Nystabakk, teorb

Konserten slutar ca kl. 22.10.

11 1 augusti hammarland 21.00

utans stora guldålder sträcker sig ge- strument och med tonsättarpenna. Moritz nom 1500-talet och en god bit in på komponerade i många av tidens centrala L följande sekel. Det ursprungligen ara- genrer, mestadels i en rätt så konservativ biska instrumentet antog europeisk gestalt stil. Viktigare för den allmänna musikhis- under senare medeltid, fick band på halsen toriska utvecklingen var kanske Moritz och efterhand allt flera strängpar. Det är avgörande ekonomiska stöd för den unge helt naturligt att Italien, renässansens stora Heinrich Schütz, vars första studieresa till smältdegel fungerade som ett centrum Venedig greven bekostade. också för lutmusiken under 1500-talet. Sviten i g-moll (d-moll för viola d’amore) Inom den här kontexten verkade också den började sitt liv som den femte av Johann sparsamt dokumenterade Laurencini da Sebastian Bachs sex sviter för solocello och Roma, som under en period på 1570-talet skrevs om för luta någon gång mellan 1727 var lutenist vid hovet i Ferrara. och 1731. Det kända preludiet går i en Mot slutet av 1500-talet trädde det eng- avmätt toccatastil med fritt flödande rytmik elska kulturlivet tydligare fram i rampljuset i och står som en av de centrala satserna i och med den elisabetanska guldåldern. John sviten tillsammans med den efterföljande Dowland framstod för många som sin tids allemanden. Sarabandens tema är bland mest framstående lutenist och han reste fli- det mest gåtfullt fängslande som Bach har tigt i Europa, inklusive Italien, där han rönte skrivit. Gavotterna och giguen rör sig sin stora framgångar med sitt spel. Också inom danskaraktär till trots fortfarande i den det engelska kungahovet uppskattades avmätta atmosfär som Bach introducerat i Kultur på möjligheternas arena hans musik. Ändå lyckades han inte nå en preludiet. Alandica är en inspirerande anläggning med fast position som han så hett eftertraktat. Under 1600-talet blev det i allt högre många möjligheter. Här fi nns salar för alla typer av Istället tog han anställning vid Kristian IV:s grad violinen som framstod som virtuosin- evenemang, både stora och små. hov i Danmark. Galliarden som tillägnats strumentet nummer ett och de skickligaste Den ljusa inglasade foajén kan användas till kon- Dowlands arbetsgivare är en av hans mest violinisterna var hett eftertraktade bland de serter, mässor, mottagningar, prisutdelningar och olika festarrangemang. kända och är ett av många lutstycken europeiska hoven. Bland dessa fanns Johann försedda med en särskild mecenats eller Schop d.ä. och Stefan Hauer. Johann Schop, Loger, greenroom och övningslokaler fi nns på samma våningsplan med egen ingång och med välgörares namn. som under sin karriär innehade promi- goda förbindelser till både scenen i stora salen och Samtida med Dowland, men i en helt nenta poster vid flera nordtyska hov samt till den mindre salen. annorlunda samhällelig position var greve i Danmark. Schop har, som många av hans Välkommen till Åland. Moritz av Hessen. Han representerar den samtida, tagit sig an ett av de mest kända sena renässansens adelsideal, musikaliskt musikstyckena, Dowlands Lachrymae pavan bildad och intresserad, kapabel både på in- (”Flow my teares”) och gjort en diminuerad (utsmyckad) variant för violin.

Tel: +358 18 24 570, Fax: +358 18 24 384 12 Strandgatan 33 AX-22100 Mariehamn Åland Finland [email protected] www.alandica.ax hammarland 21.00 1 augusti

En annan av dessa violinvirtuoser var Giovanni Antonio Pandolfi Mealli, som under en tid arbetade vid hertig Ferdinands hov i Innsbruck. Där publicerade han år 1660 två samlingar sonater ”per chiesa e camera” op. 3 och 4, som ger prov på en JURISTBYRÅ rapsodisk musikstil med ansenliga krav på BJÖRKQVIST & BJÖRKQVIST violinisten. Utöver dessa två samlingar kän- AB ner vi bara till en ytterligare utgåva av hans musik. Opus 1 och 2 är spårlöst försvunna. Torgg. 10, Mariehamn Tel. 24 140, fax 24 149

www.aland.com/se/ bjorkqvist&bjorkqvist

Kultur på möjligheternas arena Alandica är en inspirerande anläggning med många möjligheter. Här fi nns salar för alla typer av evenemang, både stora och små. Den ljusa inglasade foajén kan användas till kon- serter, mässor, mottagningar, prisutdelningar och olika festarrangemang. Loger, greenroom och övningslokaler fi nns på samma våningsplan med egen ingång och med goda förbindelser till både scenen i stora salen och till den mindre salen. Välkommen till Åland.

Tel: +358 18 24 570, Fax: +358 18 24 384 Strandgatan 33 AX-22100 Mariehamn Åland Finland 13 [email protected] www.alandica.ax 2 augusti mariehamn 19.00

TISDAG 2.8.2011 Paus 19.00 St Görans kyrka, Mariehamn Peteris Vasks (1946-) Öppningskonsert: Klingande brev I Bass Trip (2003)

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) Otto Tolonen, kontrabas Fantasie d-moll, KV 397 Darius Milhaud (1892-1974) Alban Berg (1885-1935) Stråkkvartett nr 1 op. 5 (1912) Sonat för piano, op. 1 (1908) I. Rhythmique Ieva Jokubaviciute, piano II. Intime, contenu III. Grave, soutenu IV. Vif, très rhythmé Sebastian Fagerlund (1972-) Stråktrio ”Oceano” (2011) Kamuskvartetten (Terhi Paldanius, violin, I. Sonore – Ritmico Jukka Untamala, violin, Jussi Tuhkanen, II. Agitato altviolin, Petja Kainulainen, cello) (På uppdrag av projektet Klingande brev)

Laura Kokko, violin Konserten bandas av Ålands radio. Tiila Kangas, altviolin Markus Hohti, cello Konserten slutar ca kl. 20.15.

antasins ursprung som kompositions- man eventuellt känna en viss tvekan: kan form står att finna i improvisation: den detta vara Mozart? Orsaken är molltonali- Fmer eller mindre oplanerade leken vid teten som Mozart sällan tydde sig till. Av 41 klaveret som hade varit fashionabelt ända symfonier och 18 pianosonater går bara två sedan 1500-talet och som under Mozarts av vardera i moll. Senast när fantasin mot tid fortsättningsvis var det i högsta grad. slutet går över i dur kommer dock igenkän- Karaktäristiskt för dessa verk i nedtecknad, nandets leende. Jo, visst är det Mozart. ”komponerad” form är den ofta rätt så Den finlandssvenske tonsättaren Sebas- nyckfulla idérikedom som ett musikaliskt tian Fagerlunds bidrag till konsertserien lekfullt temperament gärna producerar. Klingande brev är det tvåsatsiga verket Så också Wolfgang Amadeus Mozarts Oceano för stråktrio. Namnet hänvisar d-mollfantasi K 397. När stycket börjar kan enligt tonsättaren till vatten och hav både i

14 mariehamn 19.00 2 augusti konkret och abstrakt mening. Ett element muntrande musikalisk fostran, men kanske som rymmer de mest varierande ting och inte helt i takt med de senaste musikaliska vars yta är i ständig förändring men som i trenderna. Det var först när han år 1909 grunden ändå förblir oförändrat. kom till Paris för att under de följande sex Första satsen leder lyssnaren in i ett lugnt åren studera vid konservatoriet, som han vaggande musikaliskt skeende som gradvis på allvar blev bekant med Faurés, Saties och börjar utvecklas. Den andra satsen är mera Ravels verk och så småningom också den aggressiv till sin karaktär men innehåller unge rabulisten Stravinskijs uppseendeväck- också ett rytmiskt mera lekfullt element. ande baletter. Verkets dramaturgiska båge för slutligen Första stråkkvartetten op. 5 är ett verk tillbaka till inledningens lugn. präglat av dessa omständigheter. Klangerna När Alban Berg blev elev till Arnold från Aix-en-Provence blandas med nya Schönberg år 1904 hade han ingen formell intryck från den stora metropolen. Idiomet musikalisk skolning bakom sig. Däremot passar väl in i tidsandan, en distanserande hade han redan komponerat en hel del, hållning gentemot den traditionella roman- men Schönberg klagade på att Berg var tiska tonaliteten till förmån för en mera totalt oförmögen att röra sig utanför den koloristiskt modal grund. senromantiska liedens form och gestik. Många har säkerligen i gott minne den Läraren gav honom därför i uppdrag att närkontakt med Peteris Vasks musik som metodiskt utforska olika genrer och deras Katrina bjöd på sommaren 2009. Denne särskilda villkor, vilket under de kommande lettiske tonsättare, som först några år före sju åren grundligt skulle förändra Bergs järnridåns fall började nå en bredare publik skapande. i väst, har efterhand kommit att betraktas Under den här perioden skisserade han som en av de främsta nulevande tonsät- bland mycket annat fem pianosonater, vilka tarna. alla stilistiskt pekar fram mot Bergs opus 1, Vasks har naturligtvis en gedigen kom- den pianosonat som färdigställdes år 1908. positionsutbildning i bakfickan men han Här rör sig Berg, i likhet med sin lärare, är också skolad som violinist och som på den traditionella tonalitetens yttersta kontrabasist. Det var därför ett naturligt gränser. Dock med den lyrisk-melodiska val av organisatörerna för ARD-tävlingen grundton som han skulle hålla fast vid även 2003 att av honom beställa ett tävlingsverk när han tillsammans med sina kolleger i för kontrabas solo. Vasks har i Bass Trip Schönbergs fotspår tog språnget ut i atona- förverkligat ett virtuost men melodiskt litetens okända vatten. och fantasirikt soloverk som låter musikern Darius Milhaud växte upp i södra Frank- utforska många slags klanger både i och rike, där han fick en inspirerande och upp- utanför sitt instrument.

15 3 augusti mariehamn 12.00

ONSdag 3.8.2011 Detta kan med största önskvärda tydlig- 12.00 St Görans kyrka, Mariehamn het illustreras genom Giguen i G-dur, ett verk som tar slut nästan innan det börjat, Wolfgang Aamadeus Mozart (1756-1791) men som under sin korta duration bjuder Rondo a-moll K 511 på läcker kontrapunkt av det slag som Menuett D-dur K 355 Mozart i allt högre grad började ägna sig Gigue G-dur K 574 åt under 1780-talet. Samma kunde sägas Adagio h-moll K 540 om de övriga soloverken för piano i dagens Sonat för piano och violin C-dur K 303 konsert, vilka alla torde ha komponerats I. Adagio – Molto allegro under åren 1786-89. Betydligt mera omfat- II. Tempo di menuetto tande till formatet är dock exempelvis Rondot i a-moll, som, liksom Menuetten, Ieva Jokubaviciute, piano också bjuder på finkänsligt utmejslad Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin kromatik. Också Adagio i h-moll är mera Lillemor Grüssner, recitation omfattande än rubriken skulle antyda. Här ambulerar Mozart något rastlöst mellan Konserten bandas av Ålands radio en vemodig molltonalitet och en försiktig durstämning där han verkar känna sig mera hemmastadd. Sonaten för violin och piano K 303 är av Konserten slutar ca kl. 13.00. något äldre datum. År 1778 hade Mozart gett upp sin otillfredsställande position som hovmusiker hos ärkebiskopen av Salzburg för att söka sin lycka annorstädes. En an­halt var Mannheim, vida berömd för sin fram- stående orkester. Under sin tid i staden är gemene man tänker på Wolf- skrev Mozart en uppsättning sonater för gang Amadeus Mozarts klaver- violin och klaver, med en valbar cello- Nverk är det säkerligen i första hand stämma. Mannheim visade sig emellertid de stora flersatsiga verken – sonaterna och inte erbjuda någon bestående framgång för konserterna – som dyker upp i tankarna. Mozart, som tillsammans med sin moder Det är lätt hänt, men också ett stort reste vidare till Paris. misstag, att man ignorerar de ”smärre” Inte heller den staden innebar någon kompositionerna: ensatsiga verk som trots möjlighet för Mozart att slå sig ner, men sina oansenliga namn kan rymma nog så under sin vistelse där lät han dock publicera betydande doser av Mozarts snille. de sex sonaterna som opus 1.

16 mariehamn 19.00 3 augusti

ONSdag 3.8.2011 en unge Johannes Brahms första 19.00 St Görans kyrka, Mariehamn kontakt med Robert Schumanns Dmusik hade inte gjort något Johannes Brahms (1833-1897) djupare intryck. År 1853 uppmanades han Pianokvartett A-dur, op. 26 (1861) dock av violinisten Joseph Joachim att be- I. Allegro non troppo kanta sig närmare med Schumanns musik, II. Poco adagio med helt annorlunda resultat. Den äldre III. Scherzo: Poco allegro – Trio tonsättarens musik gjorde nu ett sådant IV. Finale: Allegro intryck på Brahms att han raskt begav sig till Düsseldorf för att introducera sig Ieva Jokubaviciute, piano för Robert och Clara Schumann. Brahms Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin presenterade en rad av sina tidiga alster Tiila Kangas, altviolin och imponerade i sin tur djupt på Robert Markus Hohti, cello Schumann, som snart lovprisade den unge Barbro Sundback, inledning tonsättaren som den tyska musikens fram- tidshopp och räddning. Endast tre år senare var Schumann död och Brahms behandlade under de kom- mande åren förlusten av sin mentor i en rad verk. Det här sammanföll med ett av- görande avancemang i hans komponeran- de som resulterat i vad som ofta betraktas som hans första verkliga storhetstid. De två pianokvartetterna op. 25 och 26 är bägge produkter av den här tiden och bägge är både monumentala till sina pro- portioner och nydanande till sitt innehåll. Brahms var på väg att inta sin position som ledande figur i den ena av de två skolbild- Konserten slutar ca kl. 20.15. ningarna inom tysk senromantik.

17 3 augusti mariehamn 22.006

ONSdag 3.8.2011 onsättaren Ella Grüssner Crom- 22.00 Alandicas auditorium, Mariehamn well-Morgan beskriver sitt verk TKlingande brev med följande ord: Klingande brev II ”Jag tycker om när klanger växer in i varan- dra och ligger så tätt att det ibland kan vara Ella Grüssner Cromwell-Morgan (1977-) svårt att urskilja om det är en eller flera Klingande brev (2011) toner som spelas. Därför har jag valt att (på uppdrag av projektet Klingande brev) inte ha med en cello i kompositionen, även om jag annars älskar den mustiga klangen i instrumentet. Orsaken till att jag plockade Ulvens döttrar (Isabella Sarling, Johanna med röster i mitt verk är dels för att jag Grüssner och Ella Grüssner Cromwell- tycker att röster och stråkar backar upp Morgan, sång och slagverk) och fyller i varandra på ett skönt sätt och Jukka Untamala, violin dels för att kunna inspireras av en text. Laura Kokko, violin Poeten Carina Karlssons material har Jussi Tuhkanen, altviolin alltid inspirerat mig. Jag hittar ofta musik i Tiila Kangas, altviolin hennes texter och därför föll valet naturligt Kristoffer Gottberg, slagverk att låta henne skriva texten till Klingande Markus Helander, slagverk brev. I mitt skrivande inspireras jag både av medeltidsmusik med tunga borduner och med upprepningar som skapar en suggestiv och meditativ känsla i musiken och av nord- isk folkmusik med rena, klingande melodier och en och annan kulning. Även rockmusi- kens rytmiska tunggung inspirerar mig. Verket är uppbyggt som en helhet utan egentliga satser. Däremot ändras klangbil- den och rytmiken under verkets gång för Konserten bandas av Ålands radio att följa innehållet och känslan i texten. Verket har ett musikaliskt tema som dyker Konserten slutar ca kl. 23.15. upp i verkets alla stämningsfaser.”

18 mariehamn 12.00 4 augusti

TORSdag 4.8.2011 Han var också medlem av en affärsfamilj 12.00 Museifartyget Pommern, Mariehamn specialiserad på handel med siden. Utfors- kandet av nya möjliga marknader kan ha Giuseppe Acerbi (1773-1846) varit ett bakomliggande motiv till hans re- Satser ur klarinettkvartett nr 3 B-dur sor. Resan genom Finland började år 1799 i Åbo och fortsatte därefter längs kusten Bernhard Henrik Crusell (1775-1838) norrut och genom Lappland till Nordkap. Klarinettkvartett D-dur op. 7 Den musikaliskt bevandrade Acerbi hade I. Allegro non tanto sin klarinett med sig på resan och mis- II. Un poco largo sade sällan ett tillfälle att spela med lokala III. Menuetto: Allegro musiker han träffade eller att komponera IV. Finale: Allegro något för dessa sammankomster. I Uleå- borg var det bland andra Erik Tulindberg Christoffer Sundqvist, klarinett som bildade ensemble med den gästande Laura Kokko, violin italienaren. Tiila Kangas, altviolin En sällsam resa kan man också säga att Markus Hohti, cello Bernhard Henrik Crusells liv var. Han föd- Fabian Dahlström, inledning des i Nystad, fick sina första musiklektioner vid åtta års ålder av en militärmusiker och inställde sig som 13-åring för frivillig musi- kertjänst vid garnisonen i Sveaborg. Tre år senare flyttade han till Stockholm där han Konserten slutar ca kl. 13.00. under fyra decennier verkade som Kungliga hovkapellets försteklarinettist. Han reste flitigt runtom i Europa och blev efterhand välkänd också på kontinen- ten både som tonsättare och klarinettist. iuseppe Acerbi är idag framför Hans kammarverk för sammansättningar allt känd som författare till en med klarinett är notabla bland annat för att Gav de tidigaste reseskildringarna Crusell tenderar att behandla instrumen- från Finland. Han var en mycket berest ten ganska jämlikt, d.v.s. också de övriga och också språkligt begåvad man, som instrumenten ges framträdande positioner flitigt tecknade ner och senare publicerade i musiken. Klarinettkvartetten i D-dur kom- intryck från sina olika resor. ponerades antagligen omkring år 1821.

19 4 augusti saltvik 19.00

TORSdag 4.8.2011 eoš Janáčeks tonsättarkarriär inklude- 19.00 Sta Maria kyrka, Saltvik rar ganska många originella element. L Som musiklärare i den något perifera Leoš Janáček (1854-1928) staden Brno hade han länge stora svårighe- Stråkkvartett nr 2, ”Intima brev” ter att få något större gensvar för sin musik. I. Andante – Con moto Det dröjde ända till Pragpremiären av hans II. Adagio opera Jenufa innan renommén började växa III. Moderato – Adagio nationellt och internationellt. Janáček var IV. Allegro vid det laget redan 60 år gammal. År 1923 fick Janáček i uppdrag av Kamuskvartetten (Terhi Paldanius och Jukka Böhmiska stråkkvartetten att komponera Untamala, violin, Jussi Tuhkanen, altviolin, två kvartetter. För bägge verk tydde sig Petja Kainulainen, cello) Janáček till litterära inspirationskällor. Den första kvartetten bygger på Tolstojs roman Kreutzersonaten medan stråkkvartett Britta Byström (1977-) nummer två, som färdigställdes bara någon Strövtåg i hembygden, månad före hans död hade mera personlig för 6 stråkinstrument anknytning. De intima brev som titeln hänvisar till Kamuskvartetten är brevväxlingen mellan Janáček och den Tiila Kangas, altviolin unga Kamila Stösslová, en gift skönhet som Otto Tolonen, kontrabas Janáček var djupt förälskad i och korre- sponderade tätt med. De sammanlagt över Paus 700 breven är en värdefull källa till Janáčeks Ludwig van Beethoven (1770-1827) senare levnadsteckning. I ett av dessa brev Stråkkvartett op. 59 nr 3. förklarar Janáček att kvartettens första I. Andante con moto – Allegro vivace sats beskriver hans känslor när han först II. Andante con moto quasi allegretto mötte Kamila. Andra satsen målar upp en III. Menuetto (Grazioso) sommarferie i Kamilas sällskap vid badorten IV. Allegro molto Luhačovice. Den tredje satsen är en vision av Kamilas skönhet medan fjärde satsen Kamuskvartetten inledningsvis beskriver Janáčeks ångest över relationen (han var trots allt själv en gift gammal man), för att slutligen övergå i en Konserten slutar ca kl. 20.35. stämning präglad av längtan och fullbordan.

20 saltvik 19.00 4 augusti

En kuriositet med anknytning till årets År 1806 hade Ludwig van Beethoven Katrinakonserter är det faktum att altvio- sedan länge befäst sitt rykte som den klart linstämman, som innehar en huvudroll i mest egensinnige tonsättaren i Wien. Med kvartetten och som Janáček avsåg som en en bakgrund som pianovirtuos och en personifiering av Kamila, ursprungligen var tonsättarkarriär som vägrade att låta sig tänkt att spelas av en viola d’amore. infogas i tidens sedvanliga tjänarroll, sågs Gustaf Frödings dikt ”Strövtåg i hembyg- han av vissa som en profetisk vision av den”, som inspirerat Britta Byströms verk framtidens musik medan andra betraktade med samma titel, börjar med orden ”Det honom som en fullständig knäppgök. Hans är skimmer i molnen och glitter i sjön, / det musik, i synnerhet under de två sista decen- är ljus över stränder och näs / och omkring nierna av hans liv, understödde båda dessa står den härliga skogen grön / bakom uppfattningar. Så till exempel den sista av ängarnas gungande gräs.” Dikten skildrar de tre stråkkvartetterna i opus 59, som alla återvändandet till ett barndomslandskap tillägnades den ryske ambassadören i Wien, som inte finns mer: ”Det är tomt, det är greve Andreas Rasumovskij. Beethoven ha- bränt, det är härjat och kalt...” de inte komponerat kvartetter på några år Byström beskriver verket så här: ”Jag har men under tiden hade han hunnit spränga använt Frödings titel i överförd betydelse: symfonins gränser flera gånger om. Det förlorade landskap som jag i denna Dessa nya monumentala proportioner komposition strövar genom är tonaliteten, tillämpade han nu på kvartettformatet men alltså musik i dur och moll. Stycket vilar det är bara en av många ingredienser som på ett par enkla melodier, vilka står som orsakade både förundran, förvirring och en sorts tonala lämningar i ett fritonalt beundran hos lyssnarna. Det startar redan landskap.” i första takten med en kadensrörelse som antyder att verket i själva verket har pågått redan länge.

21 4 augusti mariehamn 22.00

TORSdag 4.8.2011 fter en framgångsrik period som 22.00 St Görans kyrka, Mariehamn kringresande pianovirtuos med Enärmast legendarisk status hade Franz Franz Liszt (1811-1886) Liszt i slutet av 1840-talet slagit sig ner i Pianosonat h-moll S178 Weimar för att koncentrera sina krafter på att komponera. Att som 35-åring avsluta Naoko Ichihashi, piano sin aktiva solistkarriär hade också den fördelen att Liszts rykte som pianist förblev obefläckat och, om något, växte under Valentin Silvestrov (1937-) kommande år. Post Scriptum – Sonat för violin I början av 1850-talet var Liszt sysselsatt och piano (1990-91) med att revidera många av sina tidigare I. Largo – Allegro – Allegretto verk samt med att komponera flera av de II. Andantino symfoniska dikterna. Ett verk av samma tid III. Allegro vivace är pianosonaten i h-moll, som inledningsvis förkastades av den breda publiken men Laura Kokko, violin som senare har kommit att inta en position Naoko Ichihashi, piano både som ett av Liszts mest framstående verk och som en av de främsta sonaterna från den romantiska eran. Liszt övergav i det här verket den traditionella indelningen i satser till förmån för ett kontinuerligt musikflöde från början till slut. Många analytiker har ändå sett den sed­ vanliga indelningen skymta fram i musiken och debatterat exakt var i verket satsgrän- serna skall dras. Riklig debatt har också frågan om sonatens program orsakat. Finns det en underliggande berättelse eller ej? De många programmatiska verk Liszt skrev vid samma tid har lockat till allehanda spekula- tioner för pianosonatens del men i motsats till dessa andra verk lämnade tonsättaren inga antydningar om innehåll efter sig i det Konserten slutar ca kl. 23.00. här fallet.

22 mariehamn 22.00 4 augusti

Den ukrainske tonsättaren Valentin sin senare karriär har Silvestrov tydligare Silvestrov inledde sina studier jämförelsevis komponerat all musik i relation till tidigare sent. Som femtonåring började han ta existerande traditioner. Han har konstate- privata musiklektioner och några år senare rat att han inte skriver ny musik, bara svar antogs han till en kvällsskola i Kiev. Hans till och ekon av redan befintlig musik. intresse för dodekafoni präglar många av Post scriptum kom till år 1990-91 och hans tidigare verk. Trycket från de sovje- är en fristående fortsättning till det större tiska myndigheterna att anamma en mera verket Dedication. Verket börjar som en officiellt godtagbar stil, fick Silvestrov att år mild pastisch över något klassisk-romantiskt 1974 dra sig ur offentligheten. standardverk men glider snart, nästan När han sedan åter trädde fram, bland omärkligt, ur ramarna mot mera brutala annat med symfonin från åren 1980-82, och egensinnigt utformade regioner. Sil- var det med en ny estetisk palett, som ofta vestrovs sinne för känslig melodik präglar karaktäriserats som postmodernism. Under dock verket som helhet.

23 5 augusti vårdö 16.00

FREDAG 5.8.2011 ängs Postvägen som slingrar sig förbi 16.00 Hembygdsgården Erkas, Vårdö Erkas i Vårdö by hör vi Mathilda Ro- L sina sjunga. Hon var den unga sonhus- trun på Erkas, gift med äldste sonen Sixtus. Hanna Nordberg, recitation Mathilda sändes ut på postrotefärd den 22 Jon Henriksen, recitation september år 1875. I kvällningen väntade husfolket ivrigt på postförarnas hemkomst när Norrängs Tilda Peteris Vasks (1946-) kom med bud: ”Nu är dom snart här. Jag Bass Trip (2003) hörde ’Tilda’ sjunga. Mathilda Rosina var känd för sin vackra sångröst. Sedan kom Otto Tolonen, kontrabas sorgebudet. Hela postrotan hade förlist på Delet och återfanns aldrig. Mathilda Rosina var tjugofyra år gammal och gravid när hon Solostycken för viola d’amore ur samlingen omkom. Hennes man Sixtus var till sjöss Bohemicus (sent 1700-tal) och skulle med tiden ha övertagit gården. När han fick budet om sin hustrus bort- Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, viola d’amore gång emigrerade han till Amerika och bröt för lång tid kontakterna med sin far. Paus Brevväxling mellan det unga paret på Erkas, Mathilda Rosina Johansdotter (1850- Darius Milhaud (1892-1974) 1875) och Gustav Sixtus Vilhelm Mattsson Stråkkvartett nr 1 op. 5 (1912) (1851-1918) finns bevarad. I. Rhythmique II. Intime, contenu III. Grave, soutenu IV. Vif, très rhythmé

Kamuskvartetten (Terhi Paldanius, violin, Jukka Untamala, violin, Jussi Tuhkanen, altviolin, Petja Kainulainen, cello)

Konserten slutar ca kl. 17.30.

24 vårdö 16.00 5 augusti

Många har säkerligen i gott minne den Darius Milhaud växte upp i södra Frank- närkontakt med Peteris Vasks musik som rike, där han fick en inspirerande och upp- Katrina bjöd på sommaren 2009. Denne muntrande musikalisk fostran, men kanske lettiske tonsättare, som först några år före inte helt i takt med de senaste musikaliska järnridåns fall började nå en bredare publik trenderna. Det var först när han år 1909 i väst, har efterhand kommit att betraktas kom till Paris för att under de följande sex som en av de främsta nulevande tonsät- åren studera vid konservatoriet, som han tarna. på allvar blev bekant med Faurés, Saties och Vasks har naturligtvis en gedigen Ravels verk och så småningom också den kompositionsutbildning i bakfickan men unge rabulisten Stravinskijs uppseendeväck- han är också skolad som violinist och som ande baletter. kontrabasist. Det var därför ett naturligt Första stråkkvartetten op. 5 är ett verk val av organisatörerna för ARD-tävlingen präglat av dessa omständigheter. Klangerna 2003 att av honom beställa ett tävlingsverk från Aix-en-Provence blandas med nya för kontrabas solo. Vasks har i Bass Trip intryck från den stora metropolen. Idiomet förverkligat ett virtuost men melodiskt passar väl in i tidsandan, en distanserande och fantasirikt soloverk som låter musikern hållning gentemot den traditionella roman- utforska många slags klanger, både i och tiska tonaliteten till förmån för en mera utanför sitt instrument. koloristiskt modal grund.

Välkommen till Bärö, Kumlinge!

Vi har öppet 11.6–28.8 Alla dagar 14–21

tel. 018-55 304. www.gladalaxen.com

25 5 augusti mariehamn 19.00

FREDAG 5.8.2011 nstrumentkombinationen klarinett, violin, 19.00 St Görans kyrka, Mariehamn cello och piano väcker inom1900-talets Ikammarmusikaliska kontext klara as- Klingande brev III sociationer, nämligen till Olivier Messiaens krigstida mästerverk Kvartett för tidens Erik Bergman (1886-1970) ände. Att Messiaen skrev just för den kom- Mana binationen handlade om realiteter mera än val – han var krigsfånge i Tyskland och Sebastian Fagerlund (1972-) bland medfångarna fanns dessa instrument Sonat för klarinett och piano (2011) att tillgå. 1. Meccanico con forza Den här uppsättningen demonstrerade 2. Lento Misterioso emellertid i Messiaens musik sin mångsidig- 3. Introduzione quasi libero- Esaltato het och klangliga rikedom så till den grad att flera senare tonsättare kommit tillbaka Pehr Henrik Nordgren (1944-2008) till den och skrivit egna verk för samma Kvartett för klarinett, violin, cello och instrument. Bland dessa finns Erik Bergman, piano op. 121 (2003) som närmade sig kvartetten ur sitt person- liga perspektiv i verket Mana från år 1991. Paus Bergmans kontrastspel, nyfikna utnyttjande av olika speltekniker och klanger mm. är sta- Einojuhani Rautavaara (1928-) digt närvarande också i detta intensiva verk. Ugrisk dialog för violin och cello Också Bergmans yngre kollega Pehr Hen- rik Nordgren fick anledning att dra sitt strå Britta Byström (1977-) till den klangliga stacken då kammarmusik- Brev i april (2011) festivalen i Kuhmo beställde ett verk för (på uppdrag av projektet Klingande brev) den Messiaenska instrumentkombinationen. Nordgrens verk, med opusnumret 121, fö- Christoffer Sundqvist, klarinett revisar mycket av tonsättarens konstnärliga Jan Söderblom, violin etos. Han sade en gång i en intervju att han Markus Hohti, cello inte komponerar glad musik. Sålunda kan Naoko Ichihashi, piano man i kvartettens dunkla mollklanger skönja en vemodig resignation. Men verket innehåller också tämligen Konserten bandas av Ålands radio. brutala kontraster som bland annat yttrar sig i samlade forteinsatser åtföljda av gradvis Konserten slutar ca kl. 20.35. bortbleknande ostinati i väntan på följande

26 mariehamn 19.00 5 augusti

anstormning. Nordgrens kvartett fick redan presenterade en rad av sina mest kända vid uruppförandet i Kuhmo ett strålande verk, bland annat orkesterverken Cantus mottagande och förutspåddes en plats i arcticus och True & False Unicorn samt den moderna standardrepertoaren. körverket Vigilia. Sonat för klarinett och piano är ett Från den här perioden härstammar beställningsverk av klarinettisten Christoffer också det mera småskaliga verket för violin Sundqvist, vars bländande virtuositet enligt och cello med det fantasieggande namnet Sebastian Fagerlund utgjort en viktig inspi- Ugrisk dialog, komponerat år 1973. rationskälla under kompositionsprocessen. Det nykomponerade verket ”Brev i april” Sonaten är uppbyggd i tre delar. Den beskriver Britta Byström med följande första satsen presenterar det musikaliska ord: ”När jag skulle komponera musik till materialet och bygger på en kontinuerligt konsertserien med det vackra namnet och obönhörligt framrullande rörelseenergi Klingande brev, gick mina tankar till Inger inom vilken olika virtuosmässigt gestaltade Christensens ’Brev i april’ – en samling musikaliska ”maskiner” interagerar med var- dikter skrivna med lätt hand, ett slags im- andra. Andra satsen är sedan en fullständig pressionistiska dagboksblad med vårmotiv. kontrast mot detta, ett statiskt och intensivt Så föreställer jag mig också mitt stycke, en uttryck. Tredje satsen drar slutligen åter upp samling spridda infall som skildrar vårens farten i ett vilt och scherzo-aktigt musice- framväxt. Klarinett, violin och cello bildar rande inom vilket klarinetten fungerar som en ömsom tjattrande, ömsom sjungande ett slags ceremonimästare som leder in trio. Pianot lägger till en långt klingande lyssnaren i de mest varierande situationer. pedal – ofta i form av en melodi som spelas I slutet av 1960-talet övergav Einojuhani unisont med två oktavers mellanrum – för Rautavaara slutligt modernismens mest att i nästa ögonblick dras med i sprudlande hårdföra attityder till tonsättande och infall. I mitt musikaliska brev finns även en började ta in nya intryck i en mera plura- långsam, nästan omärklig övergång från listisk stil. De första åren av 1970-talet var intensitet till lugn – våren som sjunker in i synnerligen fruktbara för Rautavaara, som sommaren.”

27 6 augusti jomala 16.00

LÖRDAG 6.8.2011 ven-Erik Bäck var en av de centrala 16.00 St Olofs kyrka, Jomala svenska tonsättarna under decen- Snierna efter andra världskriget. Han Avslutningskonsert hade studerat komposition för pionjären inom den svenska modernismen Hilding Johann Sebastian Bach (1685-1750) Rosenberg och var under det senare Komm, Jesu, komm BWV 229 1940-talet en av kärnmedlemmarna i ”mån- dagsgruppen”. Sven-Erik Bäck (1919-1994) Den här informella sammanslutningen Natten är framskriden (1959) av tonsättare och andra musikprofiler samlades under några år regelbundet för Sven-David Sandström (1942-) att diskutera och analysera samtida musik Es ist genug (1986) och arbeta för ökad förståelse för de modernistiska idealen. I den här kretsen Sven-Erik Bäck blev Bäck nära bekant med Eric Ericsson Herr, zu wem sollen wir gehen? (1965) och kom under de följande decennierna att komponera talrika körverk med Ericssons Johann Sebastian Bach förnämliga ensembler i åtanke. Motetten Jesu meine Freude BWV 227 Natten är framskriden komponerades år 1959 och är avsedd för liturgin den första Fredrik Malmberg, dirigent söndagen i advent. Eric Ericsons Kammarkör Bäck har valt tre korta textfragment ur bibeln, som på ett ytterst kondenserat sätt för fram söndagens budskap. Herr, zu wem sollen wir gehen? Komponerades sex år senare på beställning av det internationella Schütz-sällskapet. Bägge verk illustrerar väl Bäcks stundtals kärva, men i grunden lyriskt färgade modernistiska tonspråk. Bland följande generation av svenska tonsättare har Sven-David Sandström en viktig position. Han studerade komposition för Ingvar Lidholm, en annan av de centrala Konserten bandas av Ålands radio. medlemmarna i måndagsgruppen, och fick sitt internationella genombrott år 1972 Konserten slutar ca kl. 17.00. med orkesterverket Through and Through.

28 jomala 16.00 6 augusti

Också Sandström inledde sin karriär i ett körer, som efter två omfattande huvudav- tämligen radikalt modernistiskt idiom men delningar förenas i en slutkoral. Jesu meine övergav detta i början på 1980-talet till för- Freude fungerar däremot som en musi- mån för en friare stil i närmare anknytning kalisk dialog mellan den koral som inleder till traditionell tonalitet och modalitet. verket och de kommentarer i tre, fyra och Sandström har komponerat en mängd fem stämmor som sticks in mellan verserna. verk för kör, av vilka flera redan idag är att betrakta som moderna klassiker. Motetten Es ist genug från år 1986 förevisar flera drag kännetecknande för Sandströms körverk, bland annat en formell klarhet och enkelhet samt de återkommande inslagen av lågmält mummel, angivet i noterna som de lägsta toner sångarna kan prestera. Det uppgivna mantrat Es ist genug ligger som ett ostinato i botten för en bön om Herrens snara återkomst, ett textlån från Dietrich Buxtehudes kantat Eins bitte ich vom Herrn. Johann Sebastian Bachs sex motetter för blandad kör, ofta framförda med continuo- ackompanjemang, utgör i sig ett monument i tonsättarens omfångsrika produktion, helt i samma linje som de stora passionerna och de instrumentala storverken Das Wohltem- perierte Klavier, Goldberg-variationerna eller Die Kunst der Fuge. Det råder inte full enighet bland Bach- forskarna angående motetternas använd- ning, men en vanlig uppfattning är att de flesta skrivits för begravningar av olika prominenta personligheter. De två motet- ter som framförs idag har troligen båda kommit till omkring år 1730 men de är till formen rätt så olika varandra. Komm, Jesu, komm komponerades för två fyrstämmiga

29 6 augusti kumlinge & lappo

LÖRDAG 6.8.2011 LÖRDAG 6.8.2011 14.00 Sta Anna kyrka, Kumlinge 18.00 Skärgårdsmuseet, Lappo

Einojuhani Rautavaara (1928-) Einojuhani Rautavaara (1928-) Ugrisk dialog för violin och cello Ugrisk dialog för violin och cello Jan Söderblom, violin Jan Söderblom, violin Markus Hohti, cello Markus Hohti, cello

Sebastian Fagerlund (1972-) Ella Grüssner Cromwell-Morgan (1977-) Stråktrio ”Oceano” (2011) Klingande brev (2011) I. Sonore – Ritmico (på uppdrag av projektet Klingande brev) II. Agitato Ulvens döttrar (Isabella Sarling, Johanna Laura Kokko, violin Grüssner och Ella Grüssner Cromwell- Tiila Kangas, altviolin Morgan, sång och slagverk) Markus Hohti, cello Jukka Untamala, violin Laura Kokko, violin Jussi Tuhkanen, altviolin Bernhard Henrik Crusell (1775-1838) Tiila Kangas, altviolin Klarinettkvartett D-dur op. 7 Kristoffer Gottberg, slagverk I. Allegro non tanto Markus Helander, slagverk II. Un poco largo III. Menuetto: Allegro IV. Finale: Allegro Leoš Janáček (1854-1928) Stråkkvartett nr 2, ”Intima brev” Christoffer Sundqvist, klarinett I. Andante – Con moto Sirkka-Laura Kokko, violin II. Adagio Tiila Kangas, altviolin III. Moderato – Adagio Markus Hohti, cello IV. Allegro

Kamuskvartetten (Terhi Paldanius, violin, Jukka Untamala, violin, Jussi Tuhkanen, altviolin, Petja Kainulainen, cello

Konserten slutar ca kl. 15.00. Konserten slutar ca kl. 19.00.

30 slutet av 1960-talet övergav Einojuhani fyra decennier verkade som Kungliga hov- Rautavaara slutligt modernismens mest kapellets försteklarinettist. Ihårdföra attityder till tonsättande och Han reste flitigt runtom i Europa och började ta in nya intryck i en mera plura- blev efterhand välkänd också på kontinen- listisk stil. De första åren av 1970-talet var ten både som tonsättare och klarinettist. synnerligen fruktbara för Rautavaara, som Hans kammarverk för sammansättningar presenterade en rad av sina mest kända med klarinett är notabla bland annat för att verk, bland annat orkesterverken Cantus Crusell tenderar att behandla instrumen- arcticus och True & False Unicorn samt ten ganska jämlikt, d.v.s. också de övriga körverket Vigilia. instrumenten ges framträdande positioner Från den här perioden härstammar i musiken. Klarinettkvartetten i D-dur kom- också det mera småskaliga verket för violin ponerades antagligen omkring år 1821. och cello med det fantasieggande namnet Tonsättaren Ella Grüssner Cromwell- Ugrisk dialog, komponerat år 1973. Morgan beskriver sitt verk Klingande brev Den finlandssvenske tonsättaren Sebas- med följande ord: ”Jag tycker om när tian Fagerlunds bidrag till konsertserien klanger växer in i varandra och ligger så Klingande brev är det tvåsatsiga verket tätt att det ibland kan vara svårt att urskilja Oceano för stråktrio. Namnet hänvisar om det är en eller flera toner som spelas. enligt tonsättaren till vatten och hav både i Därför har jag valt att inte ha med en konkret och abstrakt mening. Ett element cello i kompositionen, även om jag annars som rymmer de mest varierande ting och älskar den mustiga klangen i instrumentet. vars yta är i ständig förändring men som i Orsaken till att jag plockade med röster i grunden ändå förblir oförändrat. mitt verk är dels för att jag tycker att röster Första satsen leder lyssnaren in i ett lugnt och stråkar backar upp och fyller i varandra vaggande musikaliskt skeende som gradvis på ett skönt sätt och dels för att kunna börjar utvecklas. Den andra satsen är mera inspireras av en text. aggressiv till sin karaktär men innehåller Poeten Carina Karlssons material har också ett rytmiskt mera lekfullt element. alltid inspirerat mig. Jag hittar ofta musik i Verkets dramaturgiska båge för slutligen hennes texter och därför föll valet naturligt tillbaka till inledningens lugn. att låta henne skriva texten till Klingande Bernhard Henrik Crusell föddes i Ny­ brev. Verket är uppbyggt som en helhet stad, fick sina första musiklektioner vid åtta utan egentliga satser. Däremot ändras års ålder av en militärmusiker och inställde klangbilden och rytmiken under verkets sig som 13-åring för frivillig musikertjänst gång för att följa innehållet och känslan i vid garnisonen i Sveaborg. Tre år senare texten. Verket har ett musikaliskt tema som flyttade han till Stockholm där han under dyker upp i verkets alla stämningsfaser.”

Medverkande 31 britta byström

vid Musikhögskolan i Stockholm. Hon stu­ derade där för bland andra Pär Lindgren och Bent Sørensen. Britta Byström har komponerat för de flesta besättningar och sammanhang; kam- marmusik, vokalmusik och opera men ton- vikten har legat på orkestermusik. Byströms musik har spelats av bland andra Sveriges Radios symfoniorkester, International Youth Wind Orchestra, Kungl. Filharmoniska or- kestern och norska Kringkastingsorkestret. Sedan år 2007 är Britta Byström composer in residence hos Västerås Sinfonietta och i april 2010 ägnades hon ett tonsättarpor- trätt i Konserthuset i Stockholm. Bland verken kan nämnas exempelvis Av- skedsvariationer (Farewell Variations) som uruppfördes 2005 av SNYKO (Stockholms Nya Kammarorkester) och som därefter spelats i många sammanhang. Man kan även nämna orkesterverket Sera där ett litet vaggsångsliknande tema färdas genom olika musikaliska miljöer. Byström själv har beskrivit det som en sorts melodisk fågel som flyger över skiftande ljudlandskap men som själv förblir oförändrad. Hon arbetar gärna med den sortens bilder. Britta Byströms musik uppvisar en sär- skild omsorg om klangen, en känslighet för Britta Byström, komposition musikens resonans som skulle kunna kallas Britta Byström föddes i Sundsvall 1977 impressionistisk. och fick sin första musikaliska skolning som Inom ramen för konsertserien Klingande trumpetelev i Kommunala musikskolan. I brev uruppförs Byströms verk för klarinett, tonåren började hon komponera musik och violin, cello och piano den 15 juni i Stock- antogs 1995 till kompositionsutbildningen holms konserthus.

32 eric ericsons kammarkör

Eric Ericsons Kammarkör a cappellarepertoar och återfinns i många Eric Ericsons Kammarkör grundades skivbolags kataloger. 1945 av Eric Ericson, och har sedan dess Vid sidan av sin omfattande a cappella- intagit en mycket central plats i svenskt och verksamhet samarbetar kören kontinuerligt internationellt musikliv. Det stora intres- med Kungliga Filharmonikerna, Sveriges set att hela tiden hitta ny musik och nya Radios Symfoniorkester samt med Drott- arbetsområden gör att körens repertoar ningholms Barockensemble med vilka man idag är mycket bred, från renässansmusik till turnerat flitigt och gjort skivinspelningar av senaste avantgarde. För flera generationer Bachs Mässa i h-moll, Juloratorium, Johan­ svenska tonsättare har ”Kammarkören” nes­passion och Matteuspassion. varit en idealensemble med sin typiska Sedan År 2003 har Eric Ericsons Kam- ”nordiska” klang och långt drivna virtuositet. markör haft ett nära samarbete med Internationellt hör Eric Ericsons Kam- Kungliga Filharmonikerna i Konserthuset. markör till det absoluta toppskiktet av Inom ramen för regeringens satsning på professionella ensembler och har belönats mindre teater-, dans- och musikinstitutio- med flera utmärkelser som Deutsche ner har man i kulturbudgeten skapat en Schallplattenpreis och Edisonpriset. EEKK grundtrygghet för Eric Ericsons Kammarkör gör årligen flera utlandsturnéer och har genom ett garanterat årligt stöd. synts flitigt i hela Europa, USA och Kanada. År 2007 tilldelades Eric Ericsons Kam- Kören har gjort åtskilliga skivinspelningar av markör Nordiska Rådets Musikpris.

33 sebastian fagerlund

Sebastian Fagerlund, komposition Fagerlunds verkförteckning omfattar Sebastian Fagerlund (f.1972) hör till en av såväl orkester-, kör-, scen-, solo- som de mest intressanta unga kompositörerna i kammarmusik. Hans musik har framförts Finland. Han har studerat komposition vid på flere betydande musikevenemang runt Sibelius-Akademin under ledning av Erkki om i världen. Klarinettkonserten från år Jokinen och erhöll sitt diplom i komposition 2006 och orkesterverket Isola (2007), år 2004. Han har även deltagit i mästar- båda beställningsverk av Musikfestspelen kurser under ledning av bl.a. Michael Jarrell, Korsholm, återkommer regelbundet i olika Magnus Lindberg och Ivan Fedele. orkesterprogram. Inspelningen av Sebastian Fagerlunds musik har beskrivits som Fagerlunds opera Döbeln tilldelades utmär- flödande, intensiv och klangmässigt rik. Det kelsen Yles Årets skiva år 2010. snabba flödet och den rytmiska elasticite- Kommande verk för orkester är bl.a. ten kontrasteras ofta av fragila och lyriskt en violinkonsert för Pekka Kuusisto och känsliga avsnitt. Växlandet mellan rörlighet Tammerfors stadsorkester (2012) samt en och orörlighet kan sägas vara typiska drag konsert för gitarr och orkester beställd av i Fagerlunds musik. En stark känsla för Finlands Radios symfoniorkester (2013). instrumental virtuositet och musikerskap Inom ramen för konsertserien Klingande manifesteras också i alla hans verk som brev uruppfördes Fagerlunds klarinettsonat tillsammans skapar musikaliska dramer i den 15 juni i Stockholms konserthus samt vilka expressivitet förenas med intensitet hans stråktrio den 17 juli i Gustavs kyrka. och kommunikation.

34 ella grüssner cromwell-morgan

Ella Grüssner Cromwell-Morgan, komposition Ella Grüssner Cromwell-Morgan (f. 1977) inledde vid åtta års ålder sina musikstudier vid Ålands musikinstitut där hon under tio års tid i huvudsak studerade klassisk violin. Studierna kompletterades med orkester- och ensemblespel samt fördjupad musikteori- undervisning även utanför Åland. Efter stu- dentexamen fortsatte hon sina violinstudier på heltid i Sverige för Karin Hans-Ers samt sångstudier för Christian Josefsson. Trots sin grund i den klassiska musiken har Ella alltid lockats av andra musikgenrer. I sitt komponerande låter hon sig inspireras av bland annat folkmusik, medeltidsmusik och rock som hon smälter samman till en sug- gestiv musikalisk dräkt av tätt sammanvävda klanger. Hon har tonsatt lyrik av åländska för- fattare som Carina Karlsson, Katarina Gädd- näs, Joel Pettersson och Valdemar Nyman; däribland det uppmärksammade körverket Bön för Östersjön till text av Carina Karlsson. Tillsammans med sina två systrar har hon musikgruppen Ulvens döttrar som år 2009 nominerades till Nordiska rådets musikpris. Ella skriver musiken till gruppens repertoar och trakterar förutom violin även instrument som nyckelharpa, femsträngad fiddla, flöjter, slagverk och didgeridoo. Gruppen turnerar och ger konserter i både Sverige och Finland och har hållit workshops bland annat på Sibelius-Akademin i Helsingfors. Ella utför kompositions- och arrangeringsuppdrag för körer, teaterupp- sättningar och musikgrupper.

35 markus hohti

Markus Hohti, cello Ensemble Laboratorium samt medlem i Cellisten Markus Hohti är känd som en ak- den nyss grundade defunensemblen som tiv kammarmusiker och interpretatör av ny koncentrerar sig på elektroakustisk musik. musik. Han konserterar regelbundet såväl i Ett av Markus senaste projekt har varit hemlandet som utomlands med en reper- att utröna den elektriskt förstärkta cellons toar som omfattar både äldre och nyare möjligheter och han har bl.a. ”förstärkt” so- kammarmusik. Som solist har han framträtt loverk av Max Savikangas, Markus Fagerudd med Tampere Filharmonia och som duo och Osmo Tapio Räihälä. tillsammans med pianisten Joonas Ahonen. Markus har studerat i Sibelius-Akademin Han är också medlem av Nix-kvartetten. för Martti Rousi och i Basel för Thomas Markus har samarbetat med många Demenga. För Markku Luolajan-Mikkola har tonsättare och uruppfört tiotals solo- och han studerat barockcello. kammarmusikverk. Han har studerat År 2003 gav han sin debutkonsert i interpretation av ny musik för Pierre Boulez Sibelius-Akademin. År 2008 tilldelade Suo- och gästat Ensemble Intercontemporain. men Kulttuurirahasto honom ett treårigt Han är medlem av den inhemska Uusinta- konstnärstipendium. ensemblen och av den internationella

36 naoko ichihashi

Naoko Ichihashi, piano Åren 1991-1992 studerade Naoko vid Pianisten Naoko Ichihashi utexaminerades Ecole Normal i Paris och fick ”Licence de år 1981 från Toho musikhögskola i Tokyo concert”-diplom. År 1993 vann hon andra och inledde samma år studier för György pris i kammarmusiktävlingen i Uleåborg. Sebök vid universitet i Indiana. År 1986 Sedan år 2007 fungerar Naoko som vann hon pris som bästa ackompanjatör i lärare i pianospel och kammarmusik vid yr- Tjajkovskij-tävlingen i Moskva. keshögskolan Metropolia i Helsingfors. Hon 1987 utexaminerades Naoko från är även en ansedd och aktiv kammarmusi- universitet i Indiana och flyttade till Finland, ker och framträder regelbundet vid olika till en anställning som ackompanjatör vid festivaler och som ackompanjatör vid den Sibelius-Akademin. Samma år blev hon internationella Jean Sibelius-violintävlingen medlem i Avanti! Sin debutkonsert gav hon och den internationella Paulo-cellotävlingen. i Helsingfors år 1990.

37 ieva jakubaviciute

Ieva Jakubaviciute, piano Pianisten Ieva Jokubaviciute är känd för sitt djupt musikaliska och emotionella enga- gemang i en omfattande och varierande repertoar. År 2006 belönades hon av Bor- letti-Buitoni-stiftelsen med ett Fellowship. Under de senaste säsongerna har hon bland annat debuterat med Chicagos symfoniorkester under James Conlons led- ning och har framträtt med kammarmusik världen runt, i Wigmore Hall och Carnegie Halls Stern Auditorium, samt i Lima och Panama City. Hon har gett recitalkonserter i New York, Chicago, Boston, Vilnius och Washnigton DC. I juni 2009 vann Ievas pianotrio, Trio Cavatina kammarmusiktäv- lingen i Naumburg och trion debuterade i Carnegie Hall i maj 2010. Ieva är en eftertraktad kammarmusiker och framträder regelbundet vid internatio- nella musikfestivaler som Marlboro, Ravinia, Bard, Chesapeake och Prussia Cove. Hon studerade som elev till Seymour Lipkin och Richard Goode och hon har avlagt examina vid både Curtis Institute of Music och Man- nes College of Music.

38 sirkka-liisa kaakinen-pilch

Sirkk-Liisa Kaakinen-Pilch, violin och Philippe Herreweghes orkestrar. Det Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch är en ovanligt längsta passet gjorde hon som konsert­ mångsidig violinist. Hon framför musik från mästare i Collegium Vocale under tio år. alla historiska perioder men fokus ligger på Hon har aldrig slutat att aktivt fortbilda sig musik mellan 1600-tal och 1800-tal. Hon eftersom varje konsert är en lärorik upple- spelar också altviolin och viola d’amore och velse, särskilt de svåra och mindre lyckade. leder ofta orkestrar från konsertmästar- Sirkka-Liisa är idag en mycket efterfrågad stolen. ledare och konsertmästare bland orkestrar När hon var nio år köpte skolan i Ka­ och ensembler för tidig musik med vilka jana in 20 violiner och satte alla elever i hon flitigt framför både barockmusik och musikklassen att spela. Vid slutet av hösten symfoniska verk från Mozarts och Schu- hade alla utom fem gett upp och efter jul berts tidsåldrar. Hon är för närvarande fortsatte bara Sirkka-Liisa som snart fick professor i kammarmusik vid Stavangers lektioner av Olli Kuusoja. I gymnasieåldern Universitet och har tidigare verkat som flyttade hon till Helsingfors där utveckligen pro­fessor både vid Kungliga Musikhögskolan till hängiven kammarmusiker tog fart. i Köpenhamn och vid Bremen Institute of Sirkka-Liisa har haft många framstående Arts. Hon undervisar också vid Sibelius- lärare men viktigast har alltid arbetet varit. Akademin. Medan hon studerade i Nederländerna Säsongen 2000-2001 sjöng hon titel­rollen kom hon med i den tidiga musikens absolu- i Uspenskis musikal Anna Karenina vid ta elitkretsar som muskier i Frans Brüggens Lahtis stadsteater.

39 kamuskvartetten

Kamuskvartetten Efter Kuhmotävlingen fick Kamuskvartet- Kvartetten består av Terhi Paldanius (violin), ten tillfälle att delta i European Chamber Jukka Untamala (violin), Jussi Tuhkanen Music Academy. Till en början var kvar- (viola) och Petja Kainulainen (cello). Den tetten enbart gäster vid festivalen men bildades i Helsingfors hösten 2002 och från och med år 2006 deltar Kamus som bestod då av fyra första års studeranden officiella medlemmar. Genom detta har vid Sibelius-Akademin. kvartetten haft möjligheter att samarbete Sina första studier inhämtade kvartetten med inspirerande artister som Hatto Bey- hos Risto Fredriksson. Redan sommaren erle och Johannes Meissel. 2003 mötte Kamuskvartetten Belgian Danel Ända från första början har Kamuskvar- Quartet i Kuhmo Festival och ett intensivt tetten haft som mål att erbjuda konserter samarbete utvecklades. Under åren 2004 med ett mångsidigt program. Repertoaren och 2005 arbetade kvartetten med Hugh består redan av mer än sextio verk. Kam- Marguire i London samtidigt som de uskvartetten har koncerterat på de flesta fortsatte sina studier med medlemmarna i större festivaler i Finland och uppträtt med New Helsinki Quartet. konserter i London, Paris, Wien, Berlin och År 2004 deltog Kamuskvartetten i två Bryssel. Kvartetten har samarbetat med tävlingar. De vann tredje pris i Kuhmo Inter- flera samtida finländska tonsättare vars national Chamber Music Competition och verk Kamuskvartetten uruppfört och som första pris i Erkki Melartin Competition. bandats för Finlands rundradio (YLE).

40 tiila kangas mia kasper

Mia Kasper, horn Mia Kasper inledde sina valthornsstudier i Keskisen Uudenmaan musiikkiopisto 1985. Studierna fortsatte på Sibelius-Akademins ungdomsavdelning år 1992 och därefter vid Tiila Kangas, altviolin utbildningsprogrammet för utövande musik Tiila Kangas inledde sina violinstudier för Erja Joukamo-Ampuja. Efter avlagd som sjuåring vid Mellersta Österbottens examen år 2004 har Mia studerat framför musikinstitut och bytte som femtonåring allt under Froydis Ree Wekrens ledning i till altviolin. Hon har därefter studerat Oslo men också på mästarkurser för Ra- altviolin, barockviola och kammarmusik vid dovan Vlatkovic, Peter Damm och Markus Sibelius-Akademin, Royal College of Music Maskuniitty. i London, Edsbergs musikhögskola i Sverige Mia har fungerat som stämledare i Kou- samt på ett flertal mästarkurser. Hon ut- vola stadsorkester och sedan år 1996 som examinerades som musikmagister år 2005. vicestämledare i Sinfonia Lahti. Tiila har spelat altviolin i Temperakvartet- Som kammarmusiker har Mia framträtt ten sedan den grundades. Kvartetten har på festivalen i Tusby och som medlem av konserterat såväl i hemlandet som utom- Lahti Chamber Ensemble har hon spelat lands och spelat in bl.a. Sibelius och PH såväl i Finland, Sverige som Italien. Solist- Nordgrens musik. Hon var vicestämledare framträdanden inkluderar konserter med i Sinfonia Lahti till hösten 2008 då hon blev Radions symfoniorkester, i dess serie med medlem i Helsingfors stadsorkester. unga solister med Lahtis stadsorkester samt Sedan 2004 är Tiila konstnärlig ledare för med flera blåsorkestrar. Katrina Kammarmusik på Åland. Som aktiv medlem i konstföreningen Tiila spelar på en Felice Guadagnini- Värinää i Järvenpää har Mia i åtta års tid altviolin (1856) som ägs av Suomen Kult- både planerat, arrangerat och framträtt i tuurirahasto. olika evenemang.

41 laura kokko solmund nystabakk

Laura Kokko, violin Laura Kokko studerade vid Åbo yrkes- högskola under Lennart Hellings och Solmund Nystabakk, teorb, luta Juha-Pekka Vikmans ledning. Hon utexami- Solmund Nystabakk studerade klassisk nerades som musikpedagog år 2002. Från gitarr vid Norges Musikhögskola i Oslo åren år 2001 studerade hon för Vilmos Szabadi 2002-2006 med lärarna Sven Lundestad, i Liszt-Akademin i Budapest där hon avlade Jan Danielsen och Erik Stenstadvold. Åren diplom år 2004. Hon har även studerat i 2006-2010 studerade han vid Sibelius- Scuola di Musica di Fiesole för Pavel Verni- Akademin som elev till Jukka Savijoki och kov, Ilya Grubert samt Alexander Vinnitski avlade där A-examen i gitarr år 2009. Han åren 2001-2002 och deltagit i mästarkurser har också studerat teorb som elev till Eero för bl.a. Yair Kless, Mark Lubotsky och Ana Palviainen. Chumachenko och framträder även aktivt Solmund Nystabakk har framträtt som som kammarmusiker. lutenist och gitarist i Norge och Finland År 2003 vann Laura tillsammans med pia- samt i Estland, Luxemburg, Lettland, nisten Kaisa Rönkö Leo Weiner-priset i den Tyskland, Island, Belgien, Nederländerna, internationella Leo Weiner-kammarmusik- Spanien, Italien och Frankrike. Hans reper- tävlingen i Budapest. Hon har fungerat som toar sträcker sig från renässansen via den alternerande stämledare för II violin i Åbo klassiska gitarrmusiken till nutida musik och filharmoniker åren 2004-2005 och spelar fri improvisation. Nystabakk är medlem i sedan 2005 i Sinfonia Lahti. Hon är också ensemblerna NeoN (New Ensemble of medlem av Lahti Chamber Ensemble, Lahti Norway), Rank Ensemble (FI) och Scherzi Chamber Orchestra och kammarorkestern Musicali (BE) och framträder regelbundet Camerata Finlandia. med Jousia Ensemble. Han har också kom- Laura svarar för det konstnärliga ponerat musik till flera teaterpjäser. planerandet av musiken under Volter Kilpi- Solmund Nystabakk fick Pro Musica- litteraturveckan i Gustavs. stiftelsens stipendium år 2009.

42 christoffer sundqvist

Internationellt har han framträtt med orkestrar som Göteborgs Symfoniker, Sinfonieorchester Basel och St. Christopher Chamber Orchestra i Litauen samt samar- betat med dirigenter som John Storgårds, Sakari Oramo, Okko Kamu, Juha Kangas och Hannu Lintu. Christoffer är en hängiven kammar- musiker. Han är grundande medlem av Christoffer Sundqvist, klarinett blåsensemblen Arktisk hysteri (Arktinen Christoffer Sundqvist inledde sina klari- hysteria) och medlem av den aboensiska nettstudier vid konservatoriet i Jakobstad Plus Ensemblen. Han har uruppfört kon- med Bernhard Nyland som lärare. Han serter av Markus Fagerudd och Sebastian fortsatte i Sibelius-Akademin för Anna- Fagerlund och kammarmusikverk av bl.a. Maija Korsimaa och avlade diplom år 2002 Pehr Henrik Nordgren, Sampo Haapamäki varefter han studerade för François Benda och Atso Almila. vid musikhögskolan i Basel. Sedan år 2005 är Christoffer soloklarinet- Christoffer har spelat som solist med tist i Finlands Radios symfoniorkester (RSO). de flesta av de finländska orkestrarna Han undervisar även vid Sibelius-Akademin och är en regelbunden gäst på festivaler. och ger regelbundet mästarkurser.

Hos Ömsen är alla vinnare Varje år sponsrar Ömsen ett stort antal föreningar på Åland. Det gör vi för att vi vill bidra till ett samhälle som kan erbjuda en aktiv fritid för alla. Ett rikt föreningsliv bidrar till utveckling och glädje. Det vinner vi alla på! Ömsen har ett komplett utbud av sakförsäkringar för privatpersoner, företagare och lantbrukare. Hos oss Ålands Ömsesidiga hittar du den produkt som passar just dina behov bäst. FÖrsäkringsbolag Som kund i Ömsen är du dessutom delägare i bolaget. Köpmansgatan 6, AX-22100 Mariehamn. Vi är ålänningarnas eget försäkringsbolag. Telefon +358 18 27 600 [email protected] www.omsen.ax Välkommen till oss!

43 jan söderblom

Jan Söderblom, violin Han har gästat Kungliga Operan i Stock- Violinisten och kapellmästaren Jan Söder- holm och Nationaloperan i Helsingfors i blom blev känd för konsertpubliken som en olika repriser och år 2008 ledde han ur- mångsidig artist redan på 1980-talet. Efter uppförandet av Veli-Matti Puumalas opera att ha inlett sin karriär som solist och kam- Anna-Liisa i samband med Helsingfors marmusiker har han framför allt på detta festspel. årtusende blivit känd som kapellmästare. Jan var medlem av Nya Helsingfors- Dirigering studerade han i Sibelius-Akade- kvartetten åren 1982-2001 då ensemblen min för Jorma Panula och Leif Segerstam framgångsrikt delog i Concertino Praga- och han utexaminerades år 2001. och London String Quartet-tävlingarna. Jan har gästat de flesta orkestrarna i Kvartetten uruppförde under denna period Finland antingen som solist, konsertmästare flera verk och spelade in bl.a. Sibelius, eller kapellmästare. I egenskap av kon- Grieg, Janáček och Dvořák. sertmästare har han även gästat Sveriges År 1991 utsågs Jan till Finland Festivals Radios Symfoniorkester, Salzburg Camerata ”Årets unga konstnär” och år 2002 tillde- Academica och Det Norske Kammer- lades han det internationella musikpriset orkester samt dirigerat orkestrar i både ”Chivas Baton Award”. Skandinavien, Mellaneuropa, Storbritannien Jan spelar på en Nicolo Gagliano-violin och Sydafrika. från år 1726.

44 otto tolonen jussi tuhkanen

Otto Tolonen, kontrabas Jussi Tuhkanen, altviolin Otto Tolonen föddes år 1990 i Helsingfors. Jussi Tuhkanen började spela violin som Han har sedan hösten 2009 studerat sexåring. I Nyslotts konstgymnasium byt- kontrabas i Berlin vid Hochschule für Musik tes violinen till altviolin som han började ”Hanns Eisler” som elev till Janne Saksala. studera under Emil Langbords ledning. Dessförinnan studerade Tolonen i Finland I Tammerfors konservatorium och vid som elev till Jiri Parviainen. Han har också Sibelius-Akademin studerade han för Pet- studerat under bl.a. Klaus Stoll och Esko teri Poijärvi och Ilari Angervo och på olika Laine. mästarkurser har hans lärare varit Bruno Tolonen har medverkat i Berlins filhar- Giuranna, Diemut Poppen, Kim Kashkashi- moniker, Helsingfors stadsorkester, Radions an, Teemu Kupiainen och Martin Lovett. symfoniorkester, Pori Sinfonietta och Kymi I november 2006 vann Jussi första pris i Sinfonietta. Under säsongen 2010-2011 den nationella altviolintävlingen i Tammer- spelade han i Berlins Konzerthausorchesters fors och fick samtidigt ett specialpris tilldelat orkesterakademi. Han har också framträtt av Nya Helsingfors-kvartetten. Innan han somsolist både i Finland och i Tyskland. anslöt sig till Radions symfoniorkester fung- erade han som t.f. stämledare för altviolin- gruppen i Helsingfors stadsorkester. Jussi är grundande medlem av Kamus- kvartetten men spelar också i Jousia- ensemblen och i Virtuosi di Kuhmo.

45 2011ulvens döttrar

Ulvens Döttrar Deras huvudinstrument är dock rösten Ulvens Döttrar består av de tre systrarna och vissa stycken gör de helt a cappella i Isabella, Johanna och Ella Grüssner. Grup- trestämmiga arrangemang med täta klanger. pens namn Ulvens Döttrar kommer från Det mesta på repertoaren är numera systrarnas gemensamma fornnordiska eget material. Ella komponerar musiken, mel­lannamn Ulfsdotter. I initialskedet Isabella skriver sångtexterna och Johanna hämtade trion det mesta av sin inspiration arrangerar. från den fornnordiska folkmusikskatten och Ulvens Döttrar har genom åren spelat medeltiden. Mot den bakgrunden har de vid en rad festligheter och evenemang som utvecklat sin egen stil och en klang som är invigningar och jubileum, visfestivaler och kännetecknande för Ulvens Döttrar. vikingamarknader, sjödagar och littera- I Ulvens Döttrar kombinerar systrarna turdagar, kvinnodagar och forneldsnätter. sina individuella musikstilar och karriärer Systrarna har även tagit sig till slutfinal i inom folkvisa, jazz och rock i ett säreget Tampere Vocal Music Festival (2003). De musikaliskt samspel med både medeltida har hållit workshops i musikalisk improvisa- och orientaliska influenser. Deras musik tion för studerande vid Sibelius Akademin beskrivs ofta som suggestiv och drivande i Helsingfors (2007) och spelat konserter med rytmisk botten. Trion bygger upp bland annat för Finlands president Tarja ljudbilden i sin musik med instrument som Halonen (2007). I Sverige anlitas Ulvens fiddla, nyckelharpa, didgeridoo, djembe, Döttrar regelbundet av Folkparkernas åsktrumma, ramtrumma, flöjt, rainstick och programbolag för att spela vid större inter- mungiga. nationella kongresser.

46 carina karlsson: klingande brev

Jag väntar på steg Rassel i gruset Siluetter i kvällsljus Allt du vill säga förseglat och sänt i ditt brev

Jag väntar ditt svar, ditt ansikte speglat i ett blankt papper Allt du vill säga rad efter rad i ditt brev

Som segel mot en skarp horisont Dina ord satta på pränt Allt du vill säga rad efter rad i ditt brev

Jag vet, det tog lång tid att skriva Väl så länge att forsla Det är rotens starkaste karl som bär det till mej

Jag väntar ditt svar, ditt ansikte speglat i ett blankt papper Allt du vill säga rad efter rad i ditt brev

47 jukka untamala

Jukka Untamala, violin Jukka Untamala började spela violin som femåring. Sin första undervisning fick han i hemorten Kuopios konservatorium av Zoja Istomina. Senare förde studierna honom till Sibelius-Akademin där han avlade diplom- examen våren 2010 med Tero Latvala som lärare. Som medlem i den år 2002 grundade Kamus-kvartetten kom Jukka att studera vid den Europeiska Kammarmusikakademin (ECMA) vilket även förde honom till flera Telefon 23 063 Norrag. 17, AX-22100 Mariehamn tävlingsframgångar och framträdanden som e-post: [email protected] kammarmusiker på olika finländska festi- www.tandlakarna.ax valer. Kvartetten fungerade åren 2004-05 Tom Björkman Mikael Lagström som residenskvartett i Aldeburgh. Ingela Johansson Jukka har även fungerat som konsert- Pia Holmqvist Mari Wingert mästare för Joensuu och Villmanstrand Sofia Sjölund stadsorkestrarna och samt är grundande Reijo Niittynen medlem av Jousia Ensemblen. KUNSKAP, KÄNSLA OCH OMTANKE

48 Den som är herre över sin ekonomi beslutar om sparmålet och låter experterna berätta hur det nås. Sparande handlar egentligen mer om vilja än skicklighet. Det väsentliga är att du vet ditt sparmål. Vår uppgift är att berätta hur du når målet. Det här gäller både stora och små sparmål, nu eller senare. Pröva på vår enkla sparräknare på adressen www.op.fi/sparande och kom in så diskuterar vi mera. Framgång tillsammans.

49 50 15.6.2011 Stockholms konserthus www.konserthuset.se Tukholman konserttitalo www.fi nlandsinstitutet.se Stockholm Concert Hall 13.–17.7.2011 Volter Kilpi Kustavissa -kirjallisuusviikko www.vkkustavissa.fi Volter Kilpi-litteraturveckan i Gustavs Volter Kilpi in Kustavi Literary Festival 1.–6.8.2011 Katrina kammarmusik www.katrina.ax Katrina-kamarimusiikki Katrina Chamber Music Festival 7.8.2011 Sigyn-sali, Turku www.turkumusicfestival.fi Sigynsalen, Åbo Sigyn Hall, Turku

Med i kulturen: Kulttuurissa mukana: Supporting culture:

51 Marie-Joséphe Jude SOMMARNATTENS TONER FiRAR 10-åRSjubilEuM NORRTÄljE 14-17 juli 2011 MuSiKjAKT ERiC ERiCSSONS KAMMARKÖR ROlAND PÖNTiNEN MARiE-jOSÉPHE juDE • MiCHEl bEROFF luiS bEDuSCHi • PHilliPPE GRiSVARD CAMillE POul • FRANCOiS GuERRiER ROMAiN lElEu • MATHiAS lECOMTE ENSEMblEN CONTRASTES information: www.sommarnattenstoner.se Norrtälje turistbyrå: www.roslagen.se

52 Miljöplaceringar naturligtvis!

Nu kan du spara grönt även i fondform via vår nystartade miljöfond: Eco Performance. Varje år avsätts en tredjedel av fondens för valtningsprovision till miljöändamål som gynnar Östersjön. Gör både dig själv och vårt hotade Östersjön en tjänst, spara i Ålandsbanken Eco Performance.

En bonus för miljön – helt naturligt!

www.alandsbanken.ax

»IBLAND VILL MAN PRATA MELLAN FYRA ÖGON«

Att ha ett modernt tryckeri i närheten har sina fördelar. Du kan till exempel titta in till oss när du vill. Med egna ögon ser du möjligheterna som den moderna digitala tryckpressen ger. Vi kan visa exempel på tryckkvalité och nyttan att få allt tryckt, buntat och etiketterat i ett svep. Och dessutom levererat inom ett dygn om det brinner i knutarna. Närhet är bra. MARIEHAMNS TRYCKERI AB Vikingagränd 2A • Tel: +358 (0) 18 19 755 • www.mtryck.ax • E-post: [email protected]

FÖR ÅLÄNDSKA UPPLAGOR 53 Röde Orm AB kör sedan maj månad 2011 sin buss Torgunn på biodiesel gjord av fisk- rens. Utsläppen är helt svavelfria. Bussen är med detta bränsle koldioxidneutral. Under ett år dricker Torgunn ca 20.000 liter biodiesel och minskar utsläppen av koldioxid i atmosfären med 50 ton. Storfjärdens Fisk Ab i Eckerö producerar Torgunns biodiesel gjord på fiskrens. En avfallsprodukt som det kan vara svårt att göra sig av med. Åland producerar 1.200 ton fiskrens vilket skulle kunna omvandlas till 500 ton biodiesel. Om alla bussar på Åland körde på fiskrens skulle koldioxidutsläppen minska med 1.250 ton per år. Kulturföreningen Katrina uppmanar så många som möjligt att åka med Torgunn till våra konserter utanför Mariehamn. Ring 018-12 177 och boka plats i bussen. Samtidigt får du närmare information om avgångstid och plats. Transporten är avgiftsfri. Katrina är en grön festival som ständigt höjer sin miljöprofil. www.alandia.com

Försäkrar trygghet

54 ÖVERVAKNINGSKAMEROR

Kameror med mycket hög bild- kvalitet och lagringsenheter som kan styras över internet

DIGITALTEKNIK

Hos LUNMATIC kan du även hyra ljudanläggning till fest, konferens, trubadur m.m.

Nyhemsvägen 9 AX-22150 JOMALA

Telefon: 018-31181 e-post: [email protected] Mobil. 0457 3135444 www.lunmatic.com

astighetsbyrå arlsson

RFM N. Esplanadgatan 5 www.sokarlsson.net 22100 Mariehamn F K Tfn: +358 (0)18 15675 [email protected] • Auktoriserad fastighetsvärdering • Fastigehtsförmedling • Bouppteckningar och arvskiften, fastighetsbeskattning • Intressebevakning vid inlösen, vägar, fornminnen, ledningar m.m. • Lantmäteri- och jorddomstolsärenden

Kontakta Sven-Olof Karlsson för genomgång av ditt ärende!

55 PRESENTATION AV MEDVERKANDE PRESENTATION AV KOMPOSITÖRER Britta Byström ...... 21, 27, 32 Giuseppe Acerbi ...... 19 Eric Ericsons kammarkör ...... 33 Johann Sebastian Bach ...... 12, 29 Sebastian Fagerlund ...... 14, 27, 31, 34 Ludwig van Beethoven ...... 21 Ella Grüssner Cromwell-Morgan .18, 31, 35 Erik Bergman ...... 26 Markus Hohti ...... 36 Johannes Brahms ...... 17 Naoko Ichohashi ...... 37 Britta Byström ...... 21, 27 32 Ieva Jakubaviciute ...... 38 Sven-Erik Bäck...... 28 Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch ...... 39 Bernhard Henrik Crusell...... 19, 30 Kamuskvartetten ...... 40 John Dowland ...... 12 Tiila Kangas ...... 41 Sebastian Fagerlund...... 14, 27, 31, 34 Mia Kasper ...... 41 Ella Grüssner Cromwell-Morgan .18, 31, 35 Laura Kokko ...... 42 Stefan Hauer...... 12 Solmund Nystabakk ...... 42 Moritz av Hessen ...... 12 Christoffer Sundqvist ...... 43 Leoš Janáček ...... 20 Jan Söderblom ...... 44 Giovanni Girolamo Kapsberger ...... 9 Otto Tolonen ...... 45 Bernhard Krol ...... 10 Jussi Tuhkanen ...... 45 Franz Liszt...... 22 Ulvens Döttrar ...... 46 Giovanni Antonio Pandolfi Mealli ...... 13 Julkka Untamala ...... 48 Darius Milhaud...... 15, 25 Wolfgang Amadeus Mozart ...... 14, 16 Pehr Henrik Nordgren...... 26 Alessandro Piccinini ...... 10 Texter i programhäftet: Mats Lillhannus Laurencini da Roma ...... 12 Sven-David Sandström...... 28 Johann Schop ...... 12 Valentin Silvestrov...... 23 Peteris Vasks...... 15, 25

Skall ni ...eller annat ha fest? evenemang? www.katrina.ax

Vi hyr ut partytält i olika storlekar, bord och stolar för just ert behov. Kulturföreningen Katrina och den Kontakta oss K årligen återkommande Katrina kam- TÄLTFIXARNA marmusik har fått sitt namn efter Sally 0457 548 3187 Salminens roman om Katrina.

56 2011 tryckeri ord/Mariehamns Klintens