Miljökonsekvensbeskrivning För Vindkraftsprojektet Skansen

Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsprojektet Skansen

Cajsa Abrahamsson

Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsprojektet Skansen Cajsa Abrahamsson Citera gärna ur skriften, men ange källa. © Cajsa Abrahamsson och Tekniska verken 2020 Omslagsfoto av Cajsa Abrahamsson från norra delen av projektområdet i maj 2016 Grafisk form FamiljenPangea www.tekniskaverken.se

Icke‐teknisk sammanfattning

Tekniska verken i Linköping Vind AB ansöker om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftsprojektet Skansen i Avesta kommun.

Lokalisering Projektområdet för vindkraftsprojektet Skansen befinner sig i ett kuperat skogsområde i östra delen av Avesta kommun, endast 200 meter från kommun- gränsen till Sandvikens kommun. Projektområdet är utpekat som lämpligt vindparksområde i tillägg till den kommunala översiktsplanen i Avesta kommun. Cirka 2 km norr om projektområdet för Skansen ligger vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget som har tillstånd för uppförande och drift av maximalt 15 vindkraftverk med 200 meters totalhöjd. I lokaliseringsprocessen utreddes flera möjliga vindparksområden och olika varianter på utformningar.

Vindkraft och miljö Elproduktionen från vindpark Skansen är beräknad till cirka 700 GWh per år. Denna elproduktion kan ersätt fossil elproduktion, exempelvis i grannländer som är sammankopplade med Sveriges elnät. Vindkraft ger inga direkta utsläpp under driftsfasen, men generar viss andel utsläpp vid produktion, uppförande och nedmontering. Utsläppen av koldioxidekvivalenter från vindkraft är små i jämförelse med utsläppen från fossil elproduktion.

Politiska mål för mer förnybar energiproduktion och begränsningar i klimatpåverkan finns tagna nationellt och internationellt. Förnybar energiproduktion, såsom vindkraft, medverkar till uppfyllnad av flera globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030 och flera nationella miljökvalitetsmål.

Verksamheten För att nyttja området optimal så önskar Tekniska verken i Linköping Vind AB möjlighet till fria vindkraftverksplaceringar inom projektområdet, dock med vissa restriktioner i form av stoppområden och vindkraftsfria områden. Inom stopp- områden får ingen etablering ske och inom vindkraftsfria områden så får inga vindkraftverk uppföras. Bolaget ansöker om uppförande av maximalt 26 vindkraftverk med högst 260 meters totalhöjd. Vindparken innefattar förutom vindkraftverk, även komponenter såsom fundament, vägar, hårdgjorda arbetsytor och elnätsanslutning. Miljökonsekvenser och påverkan från verksamhetens huvudsakliga aktiviteter, byggnation, drift och avveckling, beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning.

Området och miljökonsekvenser Verksamhetens påverkan, effekter och miljökonsekvenser på exempelvis människor, djur, natur, arkeologi, turism, befintlig infrastruktur och skyddade områden enligt Miljöbalken beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning. Beräkningar har tagits fram för påverkan på närboende från ljud, skuggning och synbarhet. Fotomontage finns framtagna för ett flertal bostadsområden och besöksmål i närområdet. Ett flertal utredning och inventeringar har gjorts av externa konsulter som är specialiserade på sina respektive arbetsområden. Stoppområden och vindkraftsfria områden har tagits fram för att minska risker och påverkan på exempelvis markbundna naturvärden, strandskyddsområden, vissa fågelarter, fornlämningar och allmänna vägar.

Innehåll

Icke‐teknisk sammanfattning ______3 Innehåll ______4 Bilageförteckning ______5 Förkortningar och definitioner ______5 1 Administrativa uppgifter ______6 1.1 Sökanden ______6 1.2 Konsulter ______6 2 Bakgrund ______7 3 Tillstånd för vindkraftsetableringar ______8 3.1 Miljötillstånd ______8 3.2 Samråd ______8 3.3 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar ______8 4 Lokalisering ______9 4.1 Områden för vindkraft i kommunala översiktsplaner ______10 4.2 Närliggande vindparker och vindkraftsprojekt ______11 4.3 Val av lokalisering ______12 5 Vindkraft och miljö ______18 5.1 Miljömål regionalt, nationellt och internationellt ______19 5.2 Sveriges miljömålssystem ______20 5.3 Miljökvalitetsnormer ______21 6 Verksamheten ______22 6.1 Utformning och omfattning ______22 6.2 Aktiviteter och verksamheter ______32 7 Området och miljökonsekvenser ______35 7.1 Markanvändning ______35 7.2 Närbelägen bebyggelse ______35 7.3 Påverkan på människor ______39 7.4 Markbundna naturvärden ______51 7.5 Geologi ______54 7.6 Hydrologi ______56 7.7 Fladdermöss ______58 7.8 Fåglar ______59 7.9 Övrig fauna ______68 7.10 Kulturmiljö och arkeologi ______69 7.11 Infrastruktur ______73 7.12 Riksintressen ______76 7.13 Skyddade områden ______81 7.14 Turism och friluftsliv ______89 7.15 Arbetstillfällen och lokal samhällsnytta ______95 7.16 Kumulativ miljöpåverkan ______96 7.17 Sammantagna miljökonsekvenser ______97 7.18 Nollalternativet ______99 8 Tillförlitlighet och osäkerheter ______100

Bilageförteckning

MKB Bilaga 1 Samrådsredogörelse MKB Bilaga 1.1 Samråd med kommuner och länsstyrelser MKB Bilaga 1.2 Samråd med övriga myndigheter och företag MKB Bilaga 1.3 Samråd med föreningar och organisationer MKB Bilaga 1.4 Samråd med allmänheten MKB Bilaga 2 Ljudberäkningar MKB Bilaga 3 Skuggberäkningar MKB Bilaga 4 Synbarhetsberäkningar MKB Bilaga 5 Fotomontage MKB Bilaga 6 Rapport naturvärdesinventering MKB Bilaga 7 Rapport fladdermusinventering MKB Bilaga 8 Rapporter fågelinventeringar - sekretessbelagd MKB Bilaga 9 Rapport arkeologisk utredning MKB Bilaga 10 Kartbilagor MKB Bilaga 11 Kartbilaga restriktionsområden - sekretessbelagd

Kartorna i denna miljökonsekvensbeskrivning finns samlade i MKB Bilaga 10 i A3- format. Detta exklusive kartan i Figur 23 då denna är inhämtad från en extern rapport.

Förkortningar och definitioner

GIS Geografiskt Informationssystem GWh Gigawattimmar IKN Icke koncessionspliktigt nät kWh kilowattimme KTH Kungliga Tekniska Högskolan LFV Luftfartsverket MKB Miljökonsekvensbeskrivning MSA Minimum Sector Altitude. MW Megawatt SLU Sveriges lantbruksuniversitet SODAR Sonic Detection And Ranging Tekniska verken Tekniska verken i Linköping AB (publ) Tekniska verken Vind Tekniska verken i Linköping Vind AB UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. Vindval Vindval är ett forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket.

1 Administrativa uppgifter

1.1 Sökanden

Teknisk verken i Linköping Vind AB Org nr 556853‐7038 Box 1500 Sökande 581 15 Linköping

tekniskaverken.se Växel: 013‐20 80 00 Cajsa Abrahamsson Kontaktperson 013‐30 86 04 [email protected] Författare miljökonsekvensbeskrivning Cajsa Abrahamsson, projektledare för vindkraftsprojektet Skansen Anläggningens namn Vindpark Skansen Berg 1:1, By‐Backa 1:1, By‐Bengtsbo 1:3, By‐Bengtsbo 2:3, By‐Bengtsbo 3:7, By‐Bengtsbo 3:8, By‐Bengtsbo 5:1, By‐Smedsbo 3:5, By‐Smedsbo 5:1, By‐Smedsbo 7:1, By‐Smedsbo 8:8, By‐Smedsbo 10:1, Laggarbo 1:7, Laggarbo 2:1, Fastigheter Lurbo 1:1, Sisselbo 1:5, Storbyn 2:7, Storbyn 2:8, Storbyn 3:1, Storbyn 5:1, Storbyn 8:4, Storbyn S:13, Åkersbyn 1:3, Åkersbyn 5:4, Åkersbyn 6:2, Åkersbyn 6:3, Åkersbyn 6:4, Åkersbyn 7:7, Åkersbyn 7:8, Åkersbyn 8:1 Kommun Avesta Län Dalarna Prövningskod 40.90 Prövningsenhet Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarnas län

Denna MKB har författats av projektledare Cajsa Abrahamsson som har en civilingenjörsexamen inom hållbar energiteknik från KTH och har arbetat med projektutveckling inom vindkraft sedan 2014. Cajsa har tidigare författat MKB och tillståndsansökan för det numera tillståndsgivna vindkraftsprojektet Norra Länsmansberget i Sunne kommun.

1.2 Konsulter

Företag Konsult Resultat Per Österman ”Skrivbordsstudie av fågelfauna inför planerad vindkraftsetablering vid Skansen i Avesta kommun”, mars 2019 Per Österman ”Spelflyktsinventering av örn och inventering av ugglor vid Skansen i Avesta kommun 2019”, augusti 2019 Per Österman ”Häckfågeltaxering inför planerad vindkraftspark vid Skansen i Avesta kommun 2019”, augusti 2019 Ecocom Per Österman ”Inventering av spelplatser för tjäder och orre inför planerad vindkraftsanläggning vid Skansen i Avesta kommun, 2019”, Marielle Cambronero augusti 2019 Per Österman ”Inventering av rovfåglar, lom, nattskärra och storspov vid Skansen i Avesta kommun, 2019”, september 2019 Per Österman ”Uppföljande inventering av fiskgjuse och bivråk vid Skansen i Avesta kommun, 2019”, oktober 2019 Johan Eklöf (projektledare) ”Fladdermusinventering vid Skansen, Avesta (Dalarnas län), Nattbakka natur Jens Rydell (kvalitetssäkrare) inför utbyggnad av vindkraft”, september 2019 Silvasti Bjarne Hedegaard ”Road survey Skansen”, januari 2020 ”Naturvärdesinventering inför vindkraftsprojektet Skansen, Skogsstyrelsen Yngve Perjons Avesta kommun”, augusti 2019 ”Arkeologisk utredning, etapp 1 Skansen inför bygge av Stiftelsen Dalarnas Greger Bennström vindkraftpark i By socken Avesta kommun, Dalarnas län”, museum januari 2020

2 Bakgrund

Tekniska verken i Linköping Vind AB, nedan kallat Tekniska verken Vind, söker tillstånd för uppförande och drift av vindpark Skansen i Avesta kommun. Tekniska verken Vind är helägt av det kommunala bolaget Tekniska verken i Linköping AB (publ), nedan kallat Tekniska verken.

Projekteringen av vindkraftsprojektet Skansen startade i bolaget Bixia Byggvind som är del av Bixia ProWin-koncernen. Bixia ProWin-koncernen köptes upp av Tekniska verken Vind under hösten 2018. De två bolagsnamnen Bixia Byggvind och Bixia ProWin förekommer därmed i denna MKB med tillhörande material.

Linköpings kommun har ett mål om att bli koldioxidneutrala till 2025. Tekniska verkens vision är att bygga världens mest resurseffektiva region. Kommunens mål och Tekniska verkens vision har bidragit till att Tekniska verken satsar på att bygga ut vindkraft i sitt dotterbolag Tekniska verken Vind. Tekniska verken Vind har två delmål (som även finns illustrerade i Figur 1 nedan):

- År 2023 ska Tekniska verken-koncernen inneha tre likvärdiga ben för elproduktion; med en tredjedel från vindkraft, en tredjedel från vattenkraft och en tredjedel från kraftvärme. Målet för vindkraft är därmed ägande av vindkraftverk med en normalårsproduktion om cirka 330 GWh under 2023. - I ett längre perspektiv ska utbyggnaden av vindkraft bidra till att uppfylla Linköpings kommuns mål om att bli koldioxidneutrala till 2025. Målet är att äga vindkraftverk med en normalårsproduktion om cirka 600 GWh under 2025.

Under 2019 ägde Tekniska verken-koncernen vindkraftverk och vindparker med en normalårsproduktion om cirka 41 GWh. Under 2020 byggde Tekniska verken- koncernen ytterligare en vindpark med en normalårsproduktion 176 GWh.

Figur 1. Linköpings kommuns mål för utbyggnad av vindkraft. Enheten på Y‐axeln är GWh och enheten på X‐ axeln är år.

3 Tillstånd för vindkraftsetableringar

3.1 Miljötillstånd

Vid uppförande av stora vindkraftsanläggningar så behöver tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken ansökas om hos en Miljöprövningsdelegation. Definition av de vindkraftsanläggningar som är tillståndspliktiga beskrivs i Miljöprövnings- förordning (2013:251). Vindkraftsprojektet Skansen med ansökt totalhöjd 260 meter tillhör tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.90 enligt definitionen ”två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre 150 meter”.

Vindkraftsprojektet Skansen prövas enligt Miljöbalken. Utifrån vindparken storlek så antas vindparken medföra en betydande miljöpåverkan och en specifik miljöbedömning behöver därmed göras för verksamheten. Miljöbedömningar finns specificerat i Miljöbalkens sjätte kapitel och i Miljöbedömningsförordning (2017:966).

En miljökonsekvensbeskrivning (framöver kallat MKB) är även en process för att säkerställa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljömål, miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer beaktas. Genomgång av anläggningens förhållande till miljömål, miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer kan läsas om i kapitel 5. Anläggningens tillåtlighet enligt Miljöbalken, såsom exempelvis uppfyllelse av de allmänna hänsynsreglerna, finns beskrivet i tillståndsansökan.

3.2 Samråd

Avgränsningssamråd för vindkraftsprojektet har hållits enligt Miljöbalkens sjätte kapitel. Vindparken antas medföra en betydande miljöpåverkan och inget undersökningssamråd har därmed genomförts. Samråd har genomförts med berörda kommuner, länsstyrelser, myndigheter, företag, föreningar, organisationer och allmänheten. Samrådsredogörelse för vindkraftsprojektet Skansen kan ses i MKB Bilaga 1 med tillhörande underbilagor.

3.3 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar

Förutom miljötillstånd för uppförande och drift av vindkraftsanläggning så finns det ofta behov av andra tillstånd, dispenser och anmälningar för att fullfölja en vindpark. Det kan exempelvis röra sig om koncession för elnätsbyggnation, anmälan enligt Elberedskapslagen, bygglov för bodar till vindkraftverkens övervakningssystem, anmälan om vattenverksamhet, dispens för långa transporter, tillstånd för att bygga om eller ansluta infarter till allmän väg, flyghinderanmälan och bygganmälan till berörd kommun.

För vindkraftsprojektet Skansen så hör koncessionsansökan, anmälan enligt Elberedskapslagen, flyghinderanmälan och bygganmälan till nödvändiga tillstånd, dispenser och anmälningar. Behovet av övriga tillstånd, dispenser och anmälningar för vindpark Skansen kommer fastställas under tillståndsprocessen och i upphandlingsfasen.

4 Lokalisering

Projektområdet för Skansen befinner sig i östra delen av Avesta kommun i Dalarnas län. Området ligger invid gränsen till Sandvikens kommun och Gävleborgs län (som närmast cirka 200 meter från kommun- och länsgränsen). Den närmaste större orten är Horndal som befinner sig cirka 7 km nordväst om projektområdet. Projektområdet kan ses i Figur 2. Området sträcker sig över en yta som är cirka 3 km bred och cirka 7,5 km hög.

Figur 2. Översiktskarta för vindkraftsprojektet Skansen med läns‐ och kommungränser.

Projektområdet för Skansen ligger på ett kuperat skogsområde med inslag av sjöar och våtmarker. Inom området finns ett flertal höjder, däribland bergen Skansen, Styggberget och Axberget. Området är präglat av aktivt skogsbruk.

Marken inom projektområdet ligger på 29 fastigheter och en samfällighet (lista över fastigheter kan ses i kapitel 1.1). Utöver detta finns ett flertal samfälligheter och gemensamhetsanläggningar för vägar och vattendrag inom projektområdet. Majoriteten av marken inom projektområdet ägs av skogsbolaget Gysinge Skog. Gysinge Skog bildades under 2019 i samband med delning av bolaget Bergvik

Skog. Marken i norra delen av projektområdet ägs av Sveaskog. Utöver detta finns även ett tiotal fastigheter som ägs av privata fastighetsägare.

4.1 Områden för vindkraft i kommunala översiktsplaner

Under 2011 gjordes en översiktlig landskapsanalys av Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner1 som användes som planeringsunderlag i de berörda kommunernas kommunstyrelser. Enligt denna analys så ingår projektområdet för Skansen i landskapskaraktären Norra skogsbygden. Norra skogsbygden domineras av höga berg och barrskog.

Figur 3. Karta över vindparksområden i östra delen av Avesta kommun enligt tillägg till översiktsplan för Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner.

Projektområdet för Skansen ligger inom ett område som är utpekat som lämpligt vindparksområde i tillägg till kommunal översiktsplan2. De tre kommunerna Avesta, Norberg och Fagersta har sedan 2006 en gemensam miljö- och byggförvaltning som går under namnet Västmanland-Dalarna miljö- och

1 ”Översiktlig landskapsanalys Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner”, Sweco på beställning av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, 2011 2 ”Vindkraft – tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta kommun samt planeringsunderlag för Norbergs kommun”, SWECO på beställning av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, 2011 10

byggförvaltning. Tillägget till översiktsplanen arbetades fram av Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning med hjälp av SWECO. Tillägget till översiktsplanen antogs av Avesta kommunfullmäktige 2011-10-24.

Projektområdet för Skansen ligger inom det vindparksområde som benämns Vi3 i tillägget till översiktsplanen. Karta över projektområdet för Skansen i relation till vindparksområdet Vi3 kan ses i Figur 3. Delar av område Vi3 var riksintresse för vindbruk när tillägget till översiktsplanen togs fram. Området är dock inte längre riksintresse för vindbruk. I tillägget till översiktsplanen hänvisas till vissa slutsatser som framkom i den översiktliga lansskapsanalysen av Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner.3

Enligt Sandvikens kommunala översiktsplan från 2018 så anges att södra delen av kommunen, där bland annat Färnebofjärdens nationalpark återfinns, som olämplig för vindkraftsetablering. Avståndet mellan projektområdet för Skansen och Färnebofjärdens nationalpark är som kortast cirka 3,5 km. Synpunkter från samråd med Sandvikens kommun återfinns i MKB Bilaga 1.

4.2 Närliggande vindparker och vindkraftsprojekt

Inom 2 mils radie från projektområden för Skansen finns vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget och vindparken Högtjärnsklack (se placeringar i Figur 4).

Skallberget‐Utterberget Vindkraftsprojektet Skallberget‐Utterberget ligger cirka 2 km nordväst om projektområdet för Skansen (se placering i Figur 4). Projektområdet för Skallberget‐Utterberget är, liksom Skansen, utmärkt som lämpligt vindparks‐ område i Avesta kommuns tillägg till kommunal översiktsplan4. I Figur 3 kan vindparkområdena i tillägget till översiktsplanen ses även för vindkraftsprojektet Skallberget‐Utterberget.

E.ON Wind Sweden ansökte om tillstånd för projektet under 2011. Miljötillstånd för 15 vindkraftverk med 200 meters totalhöjd vann laga kraft i januari 2016. E.ON Wind Sweden har ansökt om förlängd igångsättningstid. Beslut vann laga kraft i februari 2019 med förlängning av igångsättningstid till sista december 2022. I oktober 2019 så övergick E.ON Wind och dess projektportfölj, inklusive projekt Skallberget‐Utterberget, till bolaget RWE Renewables. Vindparken har ännu inte uppförts.

Finnhyttan/Högtjärnsklack 17 km nordväst om projektområdet för Skansen finns en befintlig vindpark med 7 vindkraftverk av modellen Vestas V100 med 145 meters totalhöjd (se placering i Figur 4). Vindparken projekterades av Dala Vind. Bygglovet för vindparken fick laga kraft under 2010. Projektet hade under bygglovstiden namnet Finnhyttan. Under 2012 byggdes projektet och vindparken fick namnet Högtjärnsklack.

3 ”Översiktlig landskapsanalys Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner”, Sweco på beställning av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, 2011 4 ”Vindkraft – tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta kommun samt planeringsunderlag för Norbergs kommun”, SWECO på beställning av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, 2011 11

Figur 4. Karta över närliggande vindparker och vindkraftsprojekt. Vindkraftverken i vindpark Finnhyttan/ Högtjärnsklack är uppförda. Projektområden för Skallberget‐Utterberget enligt vindkraftsprojektets miljötillstånd. 4.3 Val av lokalisering

Det finns ett flertal parametrar att ta hänsyn till vid val av lokalisering för en vindpark, såsom exempelvis vindtillgång, närboende, kommunens förhållning till vindkraft, riksintressen, natur- och kulturvärden och befintlig infrastruktur. Den enskilt viktigaste faktorn är vindtillgången. Energiinnehållet i vindkraft ökar i kubik relativt vindhastigheten. Detta innebär att även en liten ökning i vindhastighet ger en stor skillnad i den mängd energi som kan utvinnas.

Som alltid vid nyetablering är det viktigt att utforma området för att göra minimal skada på den redan befintliga miljön. Hänsyn bör tas till befintliga natur- och kulturvärden vid placering av vindkraftverk, arbetsytor och vägdragningar.

4.3.1. Alternativa lokaliseringar Bixia Byggvind utvärderade ett flertal möjliga vindparksområden i Västmanland, Dalarna, Örebro och Gävleborgs län under hösten 2015 – våren 2016 innan valet föll på att gå vidare med vindkraftsprojekt Skansen. Ett flertal av de övriga möjliga vindparksområde föll bort i ett tidigt skede till följd av försvårande aspekter såsom dyra elnätsanslutningar och utrymmesbrist till följd av närboende.

Under sommaren 2016 togs beslut om att gå vidare med tre vindkraftsprojekt i Dalarnas och Västmanlands län (se karta i Figur 5). Sammanfattande utvärdering av projekten utifrån förstudier från 2016 kan ses i Tabell 1. Projekt Skansen, fast 12

med en annan form på projektområde, var ett av dessa tre projekt. De övriga två projekten kan ses som alternativa lokaliseringar till vindkraftsprojektet Skansen. I detta läge så var önskad totalhöjd 230 meter och uppskattning om antalet vindkraftverk gjordes utifrån denna totalhöjd.

Tabell 1. Sammanfattande utvärdering av vindkraftsprojekten Skansen, Bockhoppsberget och Kullerstensberget utifrån förstudier i maj 2016.

Projektnamn Skansen Bockhoppsberget Kullerstensberget Kommun Avesta Norberg Sala Möjligt antal 38 14 23 vindkraftverk Medelvind enligt vindkartering på 6,9–7,7 m/s 6,7–7,2 m/s 7,0–7,4 m/s 120 meters höjd Arbete pågår med ny Tillhör område Vi3 som är Tillhör område Vi5 som är översiktsplan. I det nya Kommunal utpekat vindparksområde i utpekat vindparksområde i förslaget nämns inget översiktsplan tillägg till kommunal tillägg till kommunal specifikt om vindkraft i översiktsplan. översiktsplan. kommunen. Inga riksintressen finns inom Inga riksintressen finns inom området. I söder nära till Inga riksintressen finns inom området. Angränsar mot Riksintressen riksintresse för rörligt området. riksintresse för rörligt friluftsliv. friluftsliv. Få kända natur‐ och Få kända natur‐ och Få kända natur‐ och kulturvärden inom området: kulturvärden inom området: kulturvärden inom området: sumpskogar, 13 lämningar sumpskogar, ett naturvärdes‐ sumpskogar, ett naturvärdes‐ Natur‐ och och 4 nyckelbiotoper. 700 område, 4 nyckelbiotoper, område, 3 nyckelbiotoper och kulturvärden meter från ett naturreservat. och 5 lämningar. 500 meter 3 lämningar. Angränsar till ett Få fågelobservationer inom från ett naturreservat. Några naturreservat. Få fågel‐ området, men många i fågelobservationer i området observationer inom området, närområdet. och flera i närområdet. men många i närområdet. Markanvändning Skogsbruk Skogsbruk Skogsbruk Verksplaceringar utifrån 1 km Verksplaceringar utifrån 1 km Verksplaceringar utifrån 1 km buffertzon till närboende. Ett buffertzon till närboende. buffertzon till närboende. Närboende bostadshus inom projekt‐ Närmsta byarna är Karsbo, Några närbelägna byar är området. Närbelägna byar Ingolsbenning och Öster Balsbo, Botebo och Vivastbo. kring Östervikens strand. Djupkärra. Elnätsägare Vattenfall Vattenfall Vattenfall 3GIS har en station med Inga kända länkstråk genom Tele2 har ett länkstråk i norra tillhörande radiolänk i östra projektområdet. Projektet är Länkstråk och delen av projektområdet. I delen av området. I övrigt uppdelat i två delområden då övrig infrastruktur övrigt inga kända länkstråk inga kända länkstråk inom en Svenska Kraftnät‐ledning inom området. projektområdet. går genom området. Elnätsanslutning är möjlig till Elnätsanslutning är möjlig till Elnätsanslutning är möjlig till en rimlig kostnad. Finns risk en rimlig kostnad. Kort en rimlig kostnad. Nära till för flaskhals i elnätet på avstånd mellan projekten Elnätsanslutning Horndal som är en grund av ett närliggande Skansen och Kullerstens‐ stämnätspunkt. vindkraftsprojekt (projekt berget kan ge synergieffekter Målarberget). för elnätsanslutning. Ett ganska stort område med Ett stort sammanhängande Ett stort sammanhängande möjlighet till ett flertal område med möjlighet till område med möjlighet till vindkraftverk. Ganska goda många vindkraftverk. Goda många vindkraftverk. Goda Slutsats vindar, få motstående vindar, få motstående vindar och få motstående intressen och lämpligt enligt intressen och lämpligt enligt intressen. Kommunens syn tillägg till översiktsplan. Risk tillägg till översiktsplan. på vindkraft är oklar. gällande elnätsanslutning.

Figur 5. Karta över projektområdet för Skansen och de alternativa vindkraftsprojekten Bockhoppsberget och Kullerstensberget. Projektområdet för Skansen innefattar ett större område såsom projektområdet såg ut under 2016.

Vid projektering under åren 2016-2018 så dök det upp aspekter som gjorde att projekten Bockhoppsberget och Kullerstensberget lades ner under våren 2018.

Bockhoppsberget Marken inom projektområdet för Bockhoppsberget ägs av två skogsbolag och ett par närboende privatpersonerna. Det ena skogsbolaget var positivt till en vindkraftsetablering, men de övriga parterna var negativa. I och med ointresse från det ena skogsbolaget och privatpersonerna så minskades projektområdet och flera av de bästa vindlägena föll bort. Antalet vindkraftverk var efter minskningen cirka 9 stycken.

Det närliggande vindkraftsprojektet Målarberget hade kommit långt fram i projekteringen och fick miljötillstånd laga kraft i augusti 2017. I och med detta så försvann utrymme i elnätet. Projektet Bockhoppsberget skulle i och med detta få en försvårad och kostsammare elnätsanslutning.

Bixia Byggvind bedömde utifrån förutsättningarna att möjligheten för projektet hade försämrats. Det större vindkraftsprojektet Skansen skulle ge en större miljövinst genom högre produktion av förnybar el. Projekt Bockhoppsberget valdes att läggas ner.

Kullerstensberget Vindkraft omnämns endast översiktligt i Sala kommuns övergripande översiktsplan från 20025 och området där projekt Kullerstensberget är placerat är inte markerat som något specifikt intresse. Enligt Sala kommuns webbplats6 så är den befintliga övergripande översiktsplanen från 2002 inaktuell sedan år 2013.

Kontakt togs med Sala kommun gällande deras inställning till vindkraft. Kommunen ställde sig tvekande till frågan och sa att vindkraft var en känslig fråga politiskt i kommunen. Kommunen hänvisade även till en tidigare utredning som sa att vindkraft inte var gynnsamt i Västmanland. I utkastet till den nya övergripande översiktsplanen hade de inte markerat ut några lämpliga vindparksområden och ingen plan fanns om att göra detta. Arbetet med den nya översiktsplanen pausades under våren 2018 på grund av personalbrist.

Svalt intresse från kommunen och förseningar i deras planprocess gjorde att projekteringen av vindkraftsprojektet Kullerstensberget inte drog igång. Bixia Byggvind valde att lägga ner projektet och invänta eventuellt positivare besked i ny uppdaterad översiktsplan för Sala kommun.

4.3.2. Alternativ utformning av projektområde Projektområdet för Skansen bestod i ett tidigare skede av hela området Vi3 i tillägget i den kommunala översiktsplanen. Under hösten 2017 delades projektområdet för Skansen upp i tre delområden där varje område utvärderades var för sig (uppdelning av delområdena kan ses i Figur 6). Bixia Byggvind bedömde att det norra och mellersta delområdet hade bäst förutsättningar utifrån följande: - medelvindar från vindkartering - terräng inom området - längre avstånd till Dalälven och dess intressen och skyddsområden, såsom riksintresse för rörligt friluftsliv, Färnebofjärndens nationalpark och ett rikt fågelliv.

Bolaget valde att utifrån utvärderingen jobba vidare med endast det norra och mellersta delområdet. Projektområdet för vindpark Skansen är därmed lokaliserad norr om väg 715.

5 ”Plan för Sala ekokommun – Sammanfattning av planeringsunderlag Lokal Agenda 21/Översiktsplan 2000”, Sala kommun, 2001 6 sala.se/info/12624, Plan för sala ekokommun, information hämtad 2020-02-17 15

Figur 6. Projektområdet för Skansen uppdelat i tre delområden.

Under hösten 2018 togs ett beslut om att hålla ett avstånd på minst 1 km mellan vindkraftverk och närboende. Detta för att minska den visuella och ljudliga påverkan. Området för möjlig placering av vindkraftverk minskades därmed ytterligare, se karta i Figur 7. Projektområden enligt kartan i Figur 7 är det område som bolaget har hållit samråd för och som inkluderas i denna MKB.

Figur 7. Projektområde efter hänsyn tagen till 1 km buffertavstånd till närboende.

5 Vindkraft och miljö

Sveriges inhemska elproduktion bestående främst av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft har låga utsläpp av koldioxid. Tillgången till el är dock inte bara en nationell angelägenhet. Handel med el pågår ständigt från områden med lägre elpris till områden med högre elpris. Sveriges elnät är sammankopplat med grannländer såsom exempelvis Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Polen. Under 2018 nettoexporterade Sverige 17,1 TWh el till andra länder 7. Det mesta av elexporten gick till Finland, men även viss andel gick till Norge, Danmark, Polen, Litauen och Tyskland. Sveriges sammankoppling med grannländer är positivt ur klimatsynpunkt då förnybar elproduktion i Sverige kan ersätta elproduktion i grannländer som har en högre andel fossil elproduktion, såsom exempelvis Polen och Tyskland.

Inom Sverige finns det behov av mer elproduktion framöver. Kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 togs ur drift i december 2019 och Ringhals 1 planeras att tas ur drift vid årsskiftet 2020/2021. I Sverige finns pågående processer för minskade utsläpp av koldioxid, såsom av elektrifiering av transportsektorn och industrisektorn, vilket kräver stora mängder elproduktion. Inom projektet HYBRIT arbetas med en lösning för fossilfri stålproduktion med hjälp av vätgas istället för kol i reduktionsprocessen. Under 2018 var Sveriges utsläpp av inrikes och utrikes transporter cirka 27,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter och utsläppen från industrier cirka 16,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.8

All elproduktion leder till utsläpp utifrån ett livscykelperspektiv. Vindkraft genererar inga direkta utsläpp under driftsfasen, men utsläpp uppstår vid produktion, uppförande och nedmontering. Mängden utsläpp från några olika energikällor kan ses i Tabell 2. Utsläppen från vindkraft anges i tabellen till 15 gram koldioxidekvivalenter per kWh, varav den största andelen uppkommer från infrastruktur. Enligt en nyare livscykelanalys av Vattenfalls vindparker i Europa så ligger utsläppsnivån på 12,6 gram koldioxidekvivalenter per kWh.9

Tabell 2. Utsläpp av koldioxidekvivalenter per kWh för några olika elproduktionskällor. Data från livscykelanalys av Vattenfalls elproduktion i Norden.10

Energikälla Utsläpp av gram koldioxidekvivalenter per kWh

Kärnkraft 5 g CO2‐ekvivalenter/kWh

Vattenkraft 9 g CO2‐ekvivalenter/kWh

Vindkraft 15 g CO2‐ekvivalenter/kWh

Naturgas kraftvärmeverk 503 g CO2‐ekvivalenter/kWh

El från kolkraftvärmeverk 781 g CO2‐ekvivalenter/kWh

Reservkraft olja 933 g CO2‐ekvivalenter/kWh

Elproduktionen från vindpark Skansen är beräknad till cirka 700 GWh per år (se kapitel 6.1.2). Om denna elproduktion skulle ersätta elproduktion från fossila energikällor, såsom kraftvärmeverk med naturgas eller kol, så skulle det kunna leda till utsläppsminskningar på omkring 350 000 – 550 000 ton koldioxidekvivalenter per år utifrån data i Tabell 2.

7 ”Energiläget 2019 – en översikt”, Energimyndigheten, april 2019 8 “Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser”, naturvardsverket.se//klimatutslapp, Naturvårdsverket, 2020 9 “EPD of Electricity from Vattenfall’s Wind Farms”, Vattenfall, 2019 10 ”Livscykelanalys – Vattenfalls elproduktion i Norden”, Vattenfall, 2012 18

5.1 Miljömål regionalt, nationellt och internationellt

Politiska mål för förnybar energiproduktion och begränsningar i klimatpåverkan finns antagna både regionalt, nationellt och internationellt. Några exempel på sådana mål finns angivna nedan.

I december 2015 så enades flera länder om ett globalt klimatavtal – Parisavtalet 11. I avtalet slås fast att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 ⁰C och att man ska sträva efter att den ska stanna på 1,5 ⁰C. Avtalet trädde i kraft i november 2016. Hitintills så har 194 länder och EU skrivit på Parisavtalet. Sveriges ratificerade Parisavtalet i oktober 2016.

I december 2018 så röstade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd igenom en överenskommelse gällande förnybara energikällor inom EU 12. Målet är att förnybar energi ska stå för minst 32 % av EU:s slutgiltiga bruttoförbrukning år 2030. Överenskommelsen är en del i att hjälpa EU att uppnå sina åtaganden enligt Parisavtalet.

I juni 2016 beslutade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om en långsiktig överenskommelse för den svenska energipolitiken – Energiöverenskommelsen 13. Målet är 100 % förnybar elproduktion till 2040. Elcertifikatsystemet förlängdes och utökades till 18 TWh nya elcertifikat till 2030. I december 2019 så lämnade Kristdemokraterna och Moderaterna överenskommelsen.

Länsstyrelsen i Dalarna driver projektet ”Hållbar vindkraft i Dalarna” 14. Projektet finansieras av Energimyndigheten och pågår under 2019 och 2020. Målet med projektet är att öka förståelsen för behovet av mer vindkraft. I projektet ska verktyg och metoder tas fram för att förenkla för alla som berörs av vindkraftsutbyggnad. Olika samhällsintressen ska vägas in i processen. Som en del i projektet hålls konferenser och dialogmöten med intressenter.

11 ”Paris Agreement”, FN, 2015 12 ”Directive (EU) 2018/2001 of the European Parliament and of the Council of 11 December 2018 on the promotion of the use of energy from renewable sources”, EU, 2018 13 ”Energiöverenskommelse - Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna”, 2016-06-10 14 extra.lansstyrelsen.se/energiintelligent/Sv/fornybar-energi/vindkraft/Sidor/default.aspx, information inhämtad 2020-02-25 19

5.2 Sveriges miljömålssystem

Sveriges miljömålssystem antogs 1999 och består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål. Sveriges miljömålsystem omhändertar även den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030.

5.2.1. Generationsmålet Generationsmålet är ett övergripande mål för den nationella miljöpolitiken. Målet är att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Detta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utomlands. De 16 miljökvalitetsmålen måste i huvudsak vara uppnådda för att generationsmålet ska uppnås.

5.2.2. Miljökvalitetsmål I Sverige finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Dessa miljökvalitetsmål utgör en grund för den nationella miljöpolitiken och fungerar som en vägledning för samhällets miljöarbete. Miljökvalitetsmålen har hitintills följts upp mot 2020, men arbetet med dessa kommer fortsätta även efter 2020. Vindkraft generellt och vindpark Skansen har inverkan på flera av miljökvalitetsmålen. De nationella miljökvalitetsmålen är följande:

- Begränsad klimatpåverkan - Grundvatten av god kvalitet - Frisk luft - Hav i balans samt levande - Bara naturlig försurning kust och skärgård - Giftfri miljö - Myllrande våtmarker - Skyddande ozonskikt - Levande skogar - Säker strålmiljö - Ett rikt odlingslandskap - Ingen övergödning - Storslagen fjällmiljö - Levande sjöar och - God bebyggd miljö vattendrag - Ett rikt växt- och djurliv

Förnybar elproduktion, såsom exempelvis vindkraft, leder till uppfyllnad av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan genom minskade utsläpp av koldioxid. Detta till skillnad från elproduktion baserad på förbränning av fossila bränslen.

El som produceras av vindkraftverk leder inte till utsläpp till luft och mark. Utsläpp från fossilt framställd el kan resultera i försurning eller övergödning av sjöar och hav. Minskade utsläpp kan bidra till att miljökvalitetsmålen om Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning uppfylls. Detta kan indirekt även leda till att miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt växt- och djurliv fullföljs.

En del i utmaningarna för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att ställa om till att använda förnybara energikällor. Vindkraft kan uppfattas som störande för närboende med anledning av ljud, skuggor, hinderljus och förändrad landskapsbild. Vindkraftverken inom vindpark Skansen kommer placeras så att villkor för ljud och skugga hålls till närboende (se kapitel 7.3.1 och 7.3.2). Information om landskapsbild och påverkan på denna kan ses i kapitel 7.3.3.

5.2.3. Etappmålen Etappmålen är delmål som ska göra det lättare att nå generationsmålet. Vindkraft verkar huvudsakligen till uppfyllnad av etappmålen för Begränsad klimatpåverkan, men kan även indirekt bidra till att etappmålet Luftföroreningar – Minskning av nationella utsläpp av luftföroreningar.

5.2.4. Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030 innefattar 17 globala mål för hållbar utveckling. Vindkraft kan leda till uppfyllnad av de två globala målen Hållbar energi för alla (mål 7) och Bekämpa klimatförändringarna (mål 13). Leverans av förnybar elproduktion till städer, samhällen och industrier kan leda till uppfyllnad av målen Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (mål 9) och Hållbara städer och samhällen (mål 11).

5.3 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som beskrivs i Miljöbalken 5 kapitel. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad naturen och människor bör kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns idag ett flertal författningar för miljökvalitetsnormer. Dessa berör ämnen såsom vattenkvalitet, utomhusluftkvalitet och omgivningsbuller. Kommuner och myndigheter har ansvar för att miljökvalitetsnormerna efterföljs.

Vindkraftverk orsakar i normala fall inga utsläpp under driftsfasen. Vindkraftverk leder därmed inte till att miljökvalitetsnormer för utomhusluft eller vattenkvalitet överskrids eller påverkas negativt. Om vindkraft ersätter fossil elproduktion kan istället dessa leda till en förbättring av utomhusluftkvaliteten. Vindkraftverken i vindpark Skansen kommer placeras utifrån säkerhetsavstånd till sjöar och vattendrag (se mer om detta i kapitel 7.6).

Miljökvalitetsnormen för buller15 gäller för vägar, järnvägar, flygplatser, tillstånds- pliktiga hamnar och vissa större industrier. Vindkraftverk innefattas inte i någon av dessa uppräknade kategorier.

15 ”Förordning (2004:675) om omgivningsbuller”, Miljö- och energidepartementet, 2004

6 Verksamheten

Figur 8. Foto på Topperyd vindpark av Jonathan Hjorth. 6.1 Utformning och omfattning

De huvudsakliga ingående komponenterna i vindpark Skansen är vindkraftverk, fundament, vägar, arbetsytor, eventuella upplagsytor och elnätsanslutning. Kommunikationslösning kommer behövas för vindparken, förslagsvis via fiberkommunikation. Utöver detta kan även andra tillhörande byggnader behöva uppföras, såsom bodar till vindkraftverkens övervakningssystem och temporära arbetsbodar.

Vid val av vindparksutformning gäller det att hitta ett optimalt antal vindkraftverk utifrån den begränsade ytan. Ett större antal vindkraftverk leder till högre elproduktion, men kan även innebära att vindkraftverken tar vindenergi från varandra och elproduktion per vindkraftverk blir lägre.

Teknikutvecklingen inom vindkraft har gått snabbt framåt under de senaste åren med längre rotorblad, högre vindkraftverkstorn och ökade effekter. För 10 år sedan började man bygga vindkraftverk med 150 meters totalhöjd som ofta hade en elproduktion om cirka 5-7 GWh per år. Under de senaste åren har det byggts vindkraftverk med totalhöjder omkring 200 meter och med en årlig elproduktion om cirka 12-16 GWh per år. Prognosen är att teknikutvecklingen inom vindkraft kommer fortsätta även under de kommande åren. De nya större vindkraftverken tar upp mer vindenergi i jämförelse med de äldre och mindre vindkraftverken och det behövs därmed större avstånd mellan vindkraftverken för att ge en optimal vindparksutformning. Den totala elproduktionen per yta blir högre med större vindkraftverk.

Landbaserade vindkraftverk med den ansökta totalhöjden 260 meter finns ännu inte på marknaden idag, men utifrån de tidigare årens teknikutveckling och kontakt med vindkraftsleverantörer så kommer vindkraftverk med denna totalhöjd troligtvis att finnas på marknaden när det blir aktuellt för byggnation av vindpark Skansen.

Med anledning av ovanstående är svårt att utifrån dagens förutsättningar ta fram en optimal vindparksutformning. Tekniska verken Vind önskar därför möjlighet till fria placeringar av vindkraftverk inom projektområdet för Skansen, detta exklusive avsatta områden enligt kapitel 7.17. De avsatta områdena har tagits fram med hänsyn till människor, naturvärden, kulturvärden och övriga intressen. Det finns två varianter på de avsatta områdena:

- Stoppområden där ingen etablering får ske, såsom exempelvis vindkraftverk, arbetsytor, vägar eller elnätsbyggnation - Vindkraftsfria områden där inte vindkraftverk får placeras, men annan etablering utföras.

Fastställande av de slutgiltiga vindkraftverkspositionerna för projekt Skansen görs i samband med upphandling. Utformningen är begränsad till maximalt 26 vindkraftverk, den ansökta totalhöjden 260 meter samt villkor i kommande miljötillstånd (såsom exempelvis uppfyllnad av villkor för ljud och skugga).

Två olika exempel på vindparksutformningar med 26 vindkraftverk har använts till fotomontage, synbarhetsanalys samt ljud- och skuggberäkningar. I de två utformningsexemplen har vindkraftverk placerats inom projektområdet utifrån tumregeln att hålla ett avstånd mellan vindkraftverken på 5 gånger rotordiametern i förhärskande vindriktning och 3,5 gånger rotordiametern i icke förhärskande vindriktning. Detta utifrån en uppskattad rotordiameter på 180 meter. Inga vindkraftverk har placerats inom stoppområden eller vindkraftsfria områden.

De närmsta bostadshusen till projektområdet för Skansen befinner sig 1 km sydöst om projektområdet vid Bengtsbo, Knaperbacken, Backa, Marieberg, Lurbo och Smedsbo (mer om närbelägen bebyggelse kan läsas om i kapitel 7.2). Ett exempel på utformning (Vindparkslayout 1) har gjorts som ett värsta fall-scenario där vindkraftverken inom projektområdet befinner sig nära den befintliga bebyggelsen. Vindkraftverken har som ett första steg placerats längsmed den sydöstra kanten av projektområdet. Detta för att utreda maximala ljud- och skuggnivåer för de närboende.

Ett annat exempel på utformning (Vindparkslayout 2) utgår från att försöka få en hög vindkraftsproduktion från området. Vindkraftverken har placerats inom projektområdet för utnyttja de områden som har bäst vindlägen.

6.1.1. Vindkraftverk Som tidigare nämnt så finns det idag inte landbaserade vindkraftverk med totalhöjder på 260 meter på marknaden. Det går därmed inte att specificera vilken vindkraftverksmodell som kommer bli aktuell vid byggnation. Vid godkänt tillstånd kommer upphandling genomföras för att välja det då mest optimala alternativet av vindkraftverk.

Vissa specifikationer för vindkraftverk har fastställts och kommer tillgodoses vid upphandling av vindkraftverk: - Vindkraftverken ska ha en diskret enhetlig utformning och färgsättning. - På maskinhusen får tillverkarens eller ägarens namn eller logotyp anges. I övrigt är ingen reklam tillåten på vindkraftverken. - Vindkraftverken ska förses med hinderljus enligt Transportstyrelsens då gällande föreskrifter. Hinderljusen ska vara synkroniserade. - Brandsläckare ska finnas i vindkraftverken.

6.1.2. Vindförhållanden och produktion Det finns flera olika sätt att göra vindmätningar, varav SODAR är en variant. En SODAR skickar upp ljudimpulser och analyserar ekot från dem. Med hjälp av den informationen kan SODAR-utrustningen samla in data såsom vindhastigheter och vindriktningar.

Vindmätning med SODAR utfördes under 8,5 månader från oktober 2017 till juli 2018. Utrustningen var placerad vid Goliats mosse som ligger centralt inom projektområdet (foto på SODAR-utrustningen kan ses i Figur 9). Årsmedelvinden utifrån uppmätt vinddata och globala vädermodeller uppskattade till 7,3 m/s på 140 meters höjd.

Den uppskattade elproduktion som vindpark Skansen kommer generera årligen kan beräknas först vid fastställande av antal vindkraftverk, vindkraftverks‐ positioner och val av vindkraftverksmodell. Enligt uppskattningar utifrån de senaste årens teknikutveckling så beräknas ett vindkraftverk med 260 meters totalhöjd kunna producera omkring 25‐30 GWh årligen. Om vindpark Skansen skulle innefatta 26 vindkraftverk (maximalt antal vindkraftverk enligt denna ansökan) så skulle den totala årliga elproduktionen från vindparken kunna vara omkring 700 GWh.

Figur 9. SODAR‐vagn placerad vid Goliats mosse. Foto av Cajsa Abrahamsson.

6.1.3. Fundament Det finns flera olika typer av vindkraftverksfundament. Några fundaments- modeller är följande:

- Gravitationsfundament består av ett armerat betongstycke som håller vindkraftverket på plats genom sin tyngd. - Bergförankrade fundament består av ett stycke armerad betong som är förankrat i berggrunden med stag. Vindkraftverket hålls på plats både genom fundamentets tyngd och med hjälp av de bergförankrade stagen. Det krävs en mindre mängd betong och armering för bergförankrade fundament i jämförelse med gravitationsfundament. - Bergförankrad platta (även kallat rock adapter-fundament) består av en metallplatta som fästs i berggrunden med hjälp av ett flertal stag. Vindkraftverket hålls då på plats med hjälp av stagen.

Valet av fundamentstyp beror på markförutsättningarna vid vindkraftverks- placeringen och vindkraftverksmodell. Innan byggnation görs en geoteknisk undersökning vid varje vindkraftverksposition för att utreda vilken typ av fundament som är bäst lämpad vid den specifika platsen. En stabil berggrund nära markytan gör möjligheterna bättre för att använda sig antingen av berg- förankrat fundament eller bergförankrad platta. Illustration över fundaments- typerna och de ungefärliga mängder betong och armering som krävs kan ses i Figur 10.

Figur 10. Illustration över olika fundamentstyper för vindkraftverk och den ungefärliga mängd betong och armering som krävs för dessa.

6.1.4. Vägar För att kunna transportera material och utrustning till en vindpark så krävs vägar av god standard som uppfyller ställda krav på kurvradier, lutningar och väg- bredd. Faktorer såsom längd på rotorblad och lastbilsmodell påverkar hur transportvägarna behöver vara utformade. Behov finns av transportväg från hamn till projektområdet samt inom projektområdet.

Transport till projektområdet Enligt platsbesök, förstudier av befintligt material (se kapitel 7.11.1), störnings- och säkerhetsrisk för närboende samt önskemål vid projekt Skansens samråds- utställning i maj 2019 (se MKB Bilaga 1) så har infart norrifrån setts som det lämpligaste infartsalternativet.

Den allmänna vägen 721/502/503 befinner sig norr om projektområdet för Skansen. Vägen sträcker sig från Horndal till Österfärnebo och skiftar namn längsmed sträckningen. Den första sträckan Horndal – Grönsinka benämns väg 721, sträckan Grönsinka - Ängsnäs benämns väg 502 och sträckan Ängsnäs – Österfärnebo benämns väg 503. Längsmed denna väg finns flera avfartsvägar som sträcker sig söderut i riktning mot projektområdet för Skansen; exempelvis den allmänna vägen 710 och Bladkärrsvägen. Avfarten från väg 502 mot väg 710 ligger inne i byn Grönsinka och den första delen av vägen går genom en trädallé. För att minimera störningen för de boende i byn Grönsinka så ses Bladkärrsvägen som ett lämpligare infartsalternativ. Förslaget är att bygga en ny väg som binder ihop Bladkärrsvägen med väg 710 (se förslag på vägdragning i kartan i Figur 11).

Figur 11. Förslag på infartsväg norrifrån till projektområdet för Skansen.

Avstämning har gjorts med Sveaskog som äger den berörda marken för den föreslagna vägdragningen. Bladkärrsvägen går även till det södra delområdet i vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget som drivs av företaget RWE (mer om detta vindkraftsprojekt i kapitel 4.2). Kontakt har tagits med RWE gällande gemensamt nyttjande av Bladkärrsvägen.

En vägutredning gjordes i januari 2019 av transportföretaget Silvasti som är specialiserade på vindkraftverkstransporter. Utredningen visade att transport är möjlig från Gävle hamn till Bladkärrsvägen. Längsmed vägsträckningarna kommer ett flertal åtgärder att behöva göras för framkomlighet såsom exempelvis avverkning av träd i kritiska vägkorsningar och vägkurvor, lyft av kraftledningar vid järnvägsövergångar samt nedläggning av skyltar och gatlampor. Två vägrutter beskrivs i vägutredningen av Silvasti:

- En kortare rutt på cirka 81 km för transport av majoriteten av komponenterna till vindkraftverken, såsom maskinhus, vingar och mindre tornsektioner. Den maximala höjden på transportekipaget för denna rutt är 4,5 meter. - En längre rutt på cirka 215 km för transport av större tornsektioner. Den maximala höjden på transportekipaget för denna rutt är 5,9 meter efter vissa åtgärder. I dessa åtgärder ingår bland annat lyft av kraftledningar vid två järnvägsövergångar.

I god tid före byggnationsstart av vindparken så kommer kontakt tas med Trafikverket utifrån bedömning av ombyggnation av allmänna vägar. Om det blir aktuellt med ombyggnation så kommer avtal tecknas med Trafikverket och löpande samråd hållas kring processen med ombyggnationen. Trafikverket önskar att transportplan för transport av vindkraftverksdelar tas fram.

Om utfarter mot allmän väg behöver ändras, exempelvis vid avfart från väg 710 mot den enskilda vägen som sköts av vägsamfälligheten Åkersbyn Ga:1 (se karta i Figur 11), så krävs tillstånd enligt Väglagen 39§. Tekniska verken Vind kommer söka tillstånd för ändring av utfarter om detta blir aktuellt.

Vägar inom projektområdet Vägdragningar inom projektområdet för Skansen är ännu inte beslutade då vindkraftverksmodell och vindkraftsverkspositionerna inte är fastställda. Beslut om vägdragning utifrån en annan vindkraftverksmodell än den sen valda kan leda till flertalet justeringar och onödigt stora behov av skogsavverkning och markingrepp. Detta kan även ge större påverkan på naturmiljön i området.

Det finns flera befintliga skogsbilvägar inom projektområdet som skulle kunna förstärkas och nyttjas (exempel på skogsbilvägar kan ses i Figur 12). Användning av befintliga vägar kan leda till minskad miljöpåverkan och lägre kostnader i jämförelse med att bygga helt nya vägar. Slutgiltiga vägdragningar inom vindparken Skansen kommer beslutas i samband med upphandling.

Enligt arrendeavtal för vindparken så har Tekniska verken Vind möjlighet att förstärka befintliga vägar inom projektområdet och bygga nya vägar. Tekniska verken Vind för dialog med vägsamfälligheter och kontaktpersoner för gemensamhetsanläggningar inom projektområdet gällande tecknande av vägavtal.

Figur 12. Befintliga skogvägar inom projektområdet för Skansen som skulle kunna nyttjas för transporter.

6.1.5. Arbetsytor och upplagsytor I samband med byggnation av vägar så kommer även hårdgjorda arbetsytor att anläggas vid respektive vindkraftverksposition. Dessa kommer behållas under hela vindkraftverkets verksamhetstid (byggnation, drift och avveckling). Arbets- ytorna används vid montage, större underhållsåtgärder och demontering. Större underhållsåtgärder kan bland annat vara byte av rotorblad eller växellåda. Arbetsytornas storlek och form anpassas utifrån val av vindkraftverksmodell, montagemetod och kran. Vanlig storlek på arbetsytorna invid vindkraftverken är i dagsläget cirka 2000 till 2500 m2.

Vindkraftverkens rotorblad kan fästas vid navet antingen när navet befinner sig på markplan eller när navet är monterat uppe vid navhöjd. Vid rotorbladsmontage på markplan så krävs en större arbetsyta i jämförelse med om rotorblads- montaget istället sker vid navhöjd. Rotorbladsmontage vid navhöjd har dock en större känslighet för vindar och det krävs generellt lägre medelvindar för att kunna genomföra detta samt en längre installationstid.

Figur 13. Exempel på arbetsyta med vindkraftverkskomponenter upplagda och pågående montage av vindkraftverk. Foto från Häjsberget i Sunne kommun. Foto av Jonathan Hjorth.

Utöver arbetsytor invid respektive vindkraftverk så kan det behövas temporära upplagsytor i vindparken för upplägg av vindkraftverksdelar. Dessa upplagsytor anläggs i så fall i samband med byggnation av vägar och arbetsytor och avvecklas efter av byggnationsfasen.

Placering av arbetsytor och storlek på dessa kan fastställas först i samband med upphandling av vindkraftverk.

6.1.6. Elnätsanslutning Vattenfall Eldistribution är elnätsägare och har områdeskoncession för det aktuella området. Orten Horndal, som ligger 7 km nordväst om projektområdet för Skansen, är en stamnätspunkt. En 220 kV-ledning som ägs av Svenska Kraftnät löper från Horndal och vidare söderut. Denna ledning passerar cirka 1 km väster om projektområdet för Skansen (se karta i Figur 14).

Figur 14. Markering av Svenska Kraftnäts 220 kV‐ledning som löper cirka 1 km väster om projektområdet för Skansen.

Vid tidig kontakt med Vattenfall Eldistribution under 2015 så presenterades ett förslag på elnätsanslutning om att bygga en 130 kV-ledning parallellt med Svenska Kraftnäts 220 kV-ledning från Horndal ner till projektområdet för Skansen.

Under 2018-2019 hade Vattenfall Eldistribution diskussioner med Svenska Kraftnät om att förvärva den befintliga 220 kV-ledningen som löper väster om projektområdet för Skansen. Detta skulle i så fall leda till en enkel variant av elnätsanslutning för vindkraftsprojektet då denna 220 kV-ledning skulle kunna nyttjas för anslutning. Mycket elnätsinfrastruktur skulle redan finnas på plats. Vattenfall Eldistribution konstaterade vid besiktning under våren 2019 att ledningen var i sämre skick än förväntat. Beslut togs därför i början av 2020 om att inte förvärva den befintliga 220 kV-ledningen.

Under våren 2020 gjorde Vattenfall Eldistribution en uppdaterad elnätsutredning för vindkraftsprojektet. Vattenfall Eldistributions förslag enligt elnätsutredningen var att ansluta vindparken med en ny 130 kV luftledning från Horndal som skulle

gå parallellt med Svenska Kraftnäts 220 kV-ledning. Utöver kraftledningen så skulle det även behövas ett nytt ledningsfack i Horndal och ett nytt 130 kV- ställverk norr om Smedsbo. Fortsatt samråd kommer hållas med Vattenfall Eldistribution och Svenska Kraftnät då befintlig 220 kV-ledning och ny 130 kV- ledning kommer gå parallellt med varandra i samma kraftledningsgata.

Vattenfall eldistributions elnätsutredning inkluderar endast en anslutningspunkt till projektområdet och inte elnätsdragning mellan vindkraftverken. Ett IKN-nät, innefattande kabeldragning och kopplingsstationer, kommer anläggas av Tekniska verken Vind för anslutning av respektive vindkraftverk. Elnäts- dragningen inom vindparken kan fastställas först när vindkraftverkspositioner och vägdragningar är bestämda. IKN-nätet kommer företrädesvis att bestå av markförlagd kabel längsmed vägar, utifall detta inte medför oskäligt höga kostnader. Elnätsbyggnationen kommer ske med hänsyn till vid anläggningstiden gällande elsäkerhetsbestämmelser. Tekniska krav gällande elsystemen för större elproduktionsanläggningar finns angivna i Svenska Kraftnäts föreskrifter16.

I samrådsyttrandet från Länsstyrelsen Dalarna (se MKB Bilaga 1.1) så omnämns att inventering av fåglar och naturvärden även ska ske där kraftledningar ska byggas. Tekniska verken Vind kommer anlägga IKN-nätet för vindparken inom projekt- området och i största möjliga mån längsmed vägarna till vindkraftverken. Projektområdet har inventerats avseende fåglar och markbundna naturvärden (se kapitel 7.4 och kapitel 7.8). Utöver detta så kommer Vattenfall Eldistribution, som har elnätskoncession i området, att anlägga överliggande elnät fram till en anslutningspunkt inom projektområdet. Tillstånd för byggnation av överliggande elnät innefattas inte i denna MKB utan kommer sökas via separat koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen.

Produktionsanläggningar på mer än 10 MW har skyldighet att anmäla sig enligt Elberedskapslagen då de anses vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen. Vindpark Skansen kommer ha en installerad effekt högre än 10 MW, vilket gör att ska anmälas enligt Elberedskapslagen.

16 ”Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar - SvKFS 2005:2”, Svenska Kraftnät, 2005 31

6.2 Aktiviteter och verksamheter

Verksamhetstiden för vindpark Skansen innefattar tre huvudsakliga faser; byggnation, drift och avveckling. I detta kapitel beskrivs dessa faser samt miljökonsekvenser som aktiviteterna och verksamheterna i vindparken kommer medföra.

6.2.1. Byggnation Byggnationsfasen kommer medföra miljöpåverkan genom transporter och störning vid byggnation. Ett flertal transporter kommer behövas till och från vindparksområdet för intransport av material och utrustning till vindparken. I byggnationsområdet kommer det finnas anläggningsmaskiner och personal för byggnation och montage.

Transporterna och anläggningsmaskinerna kommer medföra lokal miljöpåverkan för närboende i form av buller och eventuell damning. Den lokala miljöpåverkan pågår endast under en kortare begränsad period och Tekniska verken Vind anser att den temporära störningen är acceptabel.

Figur 15. Byggnation av vägar och arbetsytor i vindkraftsprojektet Häjsberget och södra Länsmansberget i Sunne kommun. Foto av Jonathan Hjorth.

Den globala miljöpåverkan från transporternas koldioxidutsläpp kommer försöka minimeras. Fundamentstypen bergförankrad platta kräver mindre mängd material i jämförelse med exempelvis gravitationsfundament och därmed även färre antal transporter (mer om fundament kan läsas om i kapitel 6.1.3). Utifall markförutsättningarna är gynnsamma för bergförankrad platta så kommer denna fundamentstypen förordas framför gravitationsfundament för att minska antalet transporter.

6.2.2. Drift och underhåll Ett vindkraftverk producerar el vid vindhastigheter från cirka 3 m/s upp till cirka 20-25 m/s. Detta motsvarar elproduktion omkring 90 % av tiden. När det inte blåser får ett vindkraftverk el från elnätet till styrsystem och viss uppvärmning. Elförbrukningen motsvarar cirka en promille av vindkraftverkets produktion.

Vindkraftverken kommer vara utrustade med driftövervakningssystem som mäter olika parametrar såsom vind- och väderförhållanden, teknisk prestanda och driftdata. Några exempel på uppmätt data är vindhastighet, temperatur, varvtal, producerad energi och oljetryck. Med hjälp av indata styrs vindkraftverken för att optimera produktionen.

Tekniska verken Vind kommer teckna fullserviceavtal med serviceleverantör så att kompetent driftpersonal finns tillgänglig för behövlig service och underhåll av vindkraftverken. Serviceleverantören kommer utföra både regelbundet underhåll och åtgärda uppkomna störningar. Om störningar uppstår i vindparken så skickas larm från vindkraftverkens driftövervakningssystem till driftcentral. Beroende på vilken typ av störning det rör sig om kan vindkraftverket antingen återstartas på distans eller så skickas servicepersonal ut för att undersöka och åtgärda störningen. Den aktuella serviceleverantören är skyldig att följa villkor i tillstånd gällande exempelvis avfallshantering och förvaring av kemikalier.

Figur 16. Enercons servicebil på plats i Tagelberg vindpark vid skyddsrond tillsammans med Tekniska verken Vind under sommaren 2019. Foto av Cajsa Abrahamsson.

6.2.3. Avveckling Dagens vindkraftverk har en beräknad livslängd på cirka 25-35 år och utvecklingen går mot allt längre livslängder. Efter avslutad livslängd ska driften avslutas och vindkraftverken demonteras. Hur avveckling och demontering sker bestäms i samråd med aktuell tillsynsmyndighet.

Komponenterna i vindkraftverken kan till stor del återvinnas, vilket ger vindkraftverken ett restvärde. Stål och komponenter i maskinhuset kan material- återvinnas, medan rotorblad av fiberkomposit exempelvis kan energiåtervinnas. Alla synliga delar av anläggningen kommer nedmonteras och forslas bort, inkluderande bland annat vindkraftverk, arbetsbodar och eventuellt andra tillhörande byggnader. Att schakta bort fundament leder till relativt stor miljöpåverkan och ett bättre alternativ är därmed att lämna kvar fundamenten och täcka dem med jord. Fundamenten kommer täckas med förslagsvis 0,5 meter jord för att möjliggöra skogsplantering på den berörda ytan. Markförlagda el- och kommunikations-ledningar kommer lämnas kvar i jorden. Nybyggda och förstärkta vägar samt arbetsytor kan användas i det befintliga skogsbruket för transport och timmerupplag och dessa ger således ett mervärde till 33 fastighetsägarna. Nybyggda och förstärkta vägar samt kranytor föreslås därmed att lämnas kvar efter avveckling och tillfalla dåvarande fastighetsägare.

Liksom vid byggnation så kommer avvecklingen leda till lokal miljöpåverkan i form av buller och eventuellt damning från transporter och anläggningsmaskiner i området. Då den lokala miljöpåverkan från dessa pågår under en begränsad period så anser Tekniska verken Vind att den temporära störningen är acceptabel.

7 Området och miljökonsekvenser

7.1 Markanvändning

Projektområdet för Skansen består mestadels av skogsmark med aktivt skogsbruk (se exempel i Figur 17). Vid en vindkraftsetablering så kommer skogsbruket kunna fortgå som tidigare, med undantag av den markyta som är upplåten till vindkraftverk, arbetsytor, vägar och eventuella upplagsytor. Vindkraftverk i skogsmiljö kan försvåra skötsel av området som sker från helikopter, såsom sjö- och våtmarkskalkning samt skogsgödsling. Utöver skogsbruk så används projektområdet även för friluftsliv (se kapitel 7.14).

Om skogsbruk, såsom exempelvis avverkning eller skogsvård, inte kan utföras säkert i anslutning till ett vindkraftverk på grund av risk för iskast så har de berörda fastighetsägarna möjlighet att begära tillfälligt driftstopp av det berörda vindkraftverket (mer om iskast i kapitel 7.3.5).

Vid uppförande av vindpark Skansen så kommer nya vägar behöva byggas inom projektområdet och vissa befintliga vägar kommer behöva förstärkas (se kapitel 6.1.4). Enligt tecknade avtal med fastighetsägarna inom projektområdet så har dessa rätt att nyttja de vägar som iordningsställs av arrendatorn. Vindparken Skansen kan därmed förbättra marktillgängligheten för de lokala fastighetsägarna och förbättra deras möjligheter att nytta området, exempelvis vid skogsavverkning.

Figur 17. Ett hygge centralt inom projektområdet för Skansen vid Goliats mosse. Exempel på aktivt skogsbruk i området. Foto av Cajsa Abrahamsson. 7.2 Närbelägen bebyggelse

Förutom det närliggande samhället Horndal (7 km nordväst om projektområdet) så finns det även ett flertal byar och hus i närheten av projektområdet för Skansen. Bebyggelse inom och i närheten till projektområdet för Skansen finns beskrivna i följande kapitel. I lokaliseringsprocessen avgränsades projektområdet så att ett avstånd om minst 1 km hålls till närbelägna bostadshus och fritidshus. Detta för att minska visuell och ljudlig påverkan för de närboende (se kapitel 4.3.2).

7.2.1. Bebyggelse inom projektområdet Marken inom projektområdet är glesbygd och det finns endast två mindre husgrupperingar inom projektområdet; Åkersbykojan och Sävsenkojan. Åkersbykojan är en mindre jaktstuga med tillhörande bod i norra delen av projektområdet. Sävsenkojan ligger söder om sjön Sävsen och består av en fiskestuga med tillhörande bod. Husen vid Åkersbykojan och Sävsenkojan kan inte klassas som bostadshus eller fritidshus. Fastighetsägaren för de båda husen har inga planer på att använda husen som permanent- eller fritidsbostäder under verksamhetstiden för vindpark Skansen. Foton på dessa hus kan ses i Figur 18.

Figur 18. Jaktstugan Åkersbykojan till vänster. Fiskestugan Sävsenkojan till höger. Foton av Cajsa Abrahamsson.

7.2.2. Bebyggelse i närheten av projektområdet Inga bostadshus eller fritidshus finns inom projektområdet. De närmst belägna bostadshusen ligger 1 km från projektområdet i Lurbo, Marieberg, Bengtsbo och Knaperbacken. I ett tidigare skede när formen på projektområdet utgick utifrån område Vi3 i Avesta kommuns tillägg till kommunal översiktsplan så låg husen vid Marieberg inom och på gränsen till projektområdet. Flera av de bostadshus som idag ligger 1 km från projektområdet befann sig då inom 300-800 meter från projektområdet. Skillnaden mellan den nuvarande formen på projektområdet och vindparksområdet Vi3 synliggörs i Figur 3. Utvecklingen av projektområdet från område Vi3 till dess nuvarande form kan läsas om i kapitlet 4.3.2. Området har minskats ner för att minska den visuella och ljudliga påverkan för de närboende. Avståndet mellan bostadshus och projektområdet i denna MKB är minst 1 km.

Figur 19. Foto till vänster: Jaktstugan Lassebokojan som ligger öster om Axtjärnen, 500 meter från projektområdet för Skansen. Foto till höger: Jaktstugan Gubbkojan vid Orsvamossen, 700 meter från projektområdet för Skansen. Foton av Cajsa Abrahamsson.

Två jaktstugor och ett flertal bodar befinner sig inom 1 km från projektområdet för Skansen; Lassebokojan (se Figur 19), Kungshögs fäbodar (se kapitel 7.14.2), stall vid Fäbodberget (se Figur 20), Gubbkojan (se Figur 19) och bodar väster om Ulvsberget. Samtliga byggnader har besökts vid fältbesök. Ingen av dessa byggnader kan klassas som bostadshus eller fritidshus.

Figur 20. Stall vid Fäbodberget. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Ett flertal byar finns inom 4 km från projektområdet. Avstånden mellan byarna och projektområdet för Skansen finns sammanfattat i Tabell 3. Foto från en av de närbelägna byarna kan ses i Figur 21. Foton från flera av de andra närbelägna byarna kan ses i fotomontagen i MKB Bilaga 5.

Tabell 3. Sammanställning av byar inom 4 km från projektområdet för Skansen. Byarna sorterade utifrån avstånd till projektområdet.

Ort Avstånd till projektområdet för Skansen Bengtsbo/Knaperbacken/Backa/Marieberg 1,0 km Lurbo 1,0 km Smedsbo 1,4 km Björk/Sisselbo 1,6 km Åkersbyn 1,7 km Djup 2,3 km Forsbybodarna 2,4 km Bodarne/Grossbo/Andersbo/Vatebo 2,6 km Storbyn 2,8 km Gåsbo 2,8 km Gaddbo 3,1 km Bärrek 3,1 km Hovnäs 3,3 km Grönsinka 3,4 km Born/Gålsbo 3,5 km Leknäs 3,6 km Ulvkisbo 3,8 km

Figur 21. Bebyggelse i Bengtsbo sydväst om projektområdet. Foto av Cajsa Abrahamsson.

7.2.3. Fastighetspriser I en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet finns en kunskapssammanställning utifrån ett flertal studier gällande vindkraftverks påverkan på fastighetsvärden17. Av de 11 studierna så var två svenska och de övriga från USA, Storbritannien, Nederländerna, Nya Zeeland och Tyskland. För majoriteten av studierna så gick det inte att hitta någon signifikant påverkan på fastighetspriser. I tre av studierna noterades en negativ påverkan på fastighetspriserna, främst inom en radie av 1,5 km från uppfört vindkraftverk. I en amerikansk studie undersöktes påverkan vid 10 vindparker och i 8 av dessa hade fastighetspriserna istället ökat. I den ena svenska studien var resultatet att inget samband kunde påvisas. Enligt den andra svenska studien kunde ingen negativ prispåverkan noteras för permanent- bostäder, men möjligen en negativ prispåverkan för fritidshus.

Inga specifika områden inom projektområdet har avsatts utifrån påverkan på fastighetspriser då det utifrån majoriteten av studier inte fanns någon påvisad signifikant påverkan utifrån närhet till vindkraftverk. Projektområdet för Skansen avgränsades i lokaliseringsprocessen så att ett avstånd om minst 1 km hålls till närbelägna bostadshus och fritidshus (se kapitel 4.3.2).

17 ”Socioekonomiska konsekvenser av vindkraftsetablering och tillämpningen av vindbonus – en kunskapssammanställning”, SLU: Jesper Persson och Fredrik Fernqvist, 2016 38

7.3 Påverkan på människor

Vindkraftverk ger påverkan på människor i närområdet främst ljudmässigt och visuellt, men även utifrån uppkomna säkerhetsrisker. I nedanstående delkapitel beskrivs möjliga miljökonsekvenser för människor i närområdet.

7.3.1. Ljud Vindkraftverk ger upphov till ljud under de tre verksamhetsfaserna; byggnation, drift och avveckling. Vid byggnation och avveckling uppstår buller från transporter och anläggningsmaskiner. Mer om ljudpåverkan vid byggnation och avveckling kan läsas om i kapitel 6.2.1 och 6.2.3.

Vid drift av vindkraftverk uppkommer ett aerodynamiskt ljud på grund av rotor- bladens rörelse genom luften. Detta ljud brukar ofta beskrivas som väsande eller svischande. Ljudet från vindkraftverk beror på avstånd, markförhållanden och meteorologiska förhållanden. Ljudnivåerna avtar med ökat avstånd. Topografi, såsom höjder och berg, kan avskärma ljudet. Markens karaktär påverkar hur väl ljudet absorberas. Olika meteorologiska förhållanden, främst vindförhållanden och lufttemperatur, förstärker och försvagar vindkraftverksljud. Ljudet ökar generellt med vindhastigheten. Högst ljudnivå uppkommer nedströms bakom ett vindkraftverk i medvindsförhållanden. Ljudet från vindkraftverk har en likartad karaktär som vanligt vindbrus och vid högre vindhastigheter (medelvind cirka 8 m/s eller mer) så brukar vindkraftverksljudet ofta överröstas av bakgrundsljud såsom vindsus och lövprassel. Ispåbyggnad på vindkraftverkens rotorblad kan periodvis ge ökade ljudnivåer. Enligt en flerårig studie av vindkraftverksljud vid nedisning, så leder inte nedisning till någon markant skillnad i ljudökning vid det avstånd som bostäder befinner sig på 18. Äldre vindkraftverk kan även uppbringa ett mekaniskt ljud från maskinhusen. Maskinhusen på dagens vindkraftverk är väl ljuddämpade och endast det aerodynamiska ljudet kan räknas som märkbart.

Olika vindkraftverksmodeller har olika ljudnivåer. Forskning och utveckling pågår ständigt för att ta fram vindkraftverk med lägre ljudnivåer. Några exempel på åtgärder för att minska ljudnivåerna är att förse rotorbladen med taggar eller utveckla formen på rotorbladen utifrån studier av ugglevingar. Det finns inget generellt samband som visar att större vindkraftverk har högre ljudnivåer.

Riktvärdet för ljud från vindkraftverk är i Sverige ekvivalent ljudnivå 40 dB(A) utomhus vid bostäder. Det är en vanligt förekommande ljudbegränsning i flertalet tillstånd för vindparker.

Det skiljer sig hur människor upplever ljud från vindkraft. Enligt en samman- ställning av en holländsk och två svenska studier så uppger 10-20 % att de är störda och cirka 6 % är mycket störda vid ljudnivåer på 35-40 dB(A) från vindkraftverk 19. I studien exkluderades personer med ekonomisk vinning från vindkraftverken, eftersom de noterades ha en betydligt lägre störning än de övriga i studien. Störningsgraden för vindkraftverksbuller är i liknande nivåer som störningsgraden för vägbuller.

18 ”Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk – Långtidsmätningar av ljud för verifiering”, Energimyndigheten, 2017 19 ”Vindkraftens påverkan på människors intressen – en syntesrapport”, Vindval, 2012 39

Påverkan på närboendet från lågfrekvent ljud och infraljud utreddes i en rapport av Karolinska institutet med uppdrag från Naturvårdsverket 20. I rapporten drogs slutsatsen att infraljud (1-20 Hz) inte är hörbart varken på nära håll eller vid närbelägna bostäder. Inga belägg hittades för att infraljud vid dessa nivåer orsakar bullerstörning eller andra negativa hälsoeffekter. Även nyare studier har gjorts gällande hälsopåverkan från vindkraftverks infraljud, med resultatet att negativa hälsoeffekter inte kunde uppvisas21. I rapporten från Karolinska institutet drogs slutsatsen kring lågfrekvent ljud (20-200 Hz) att det ofta är hörbart vid närbelägna bostäder, men att det lågfrekventa ljudet från vindkraftverken inte är starkare än andra vanliga bullerkällor såsom vägtrafik. Om riktvärdet på 40 dB(A) vid bostäder samt Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus följs så är det dock inte troligt enligt rapportförfattarna att allvarliga störningar uppkommer på grund av lågfrekvent buller.

Ljudberäkningar och ljudmätningar Ljudberäkningar har gjorts med beräkningsprogrammet WindPRO utifrån två preliminära utformningar av vindpark Skansen med 26 vindkraftverk. För att inkludera kumulativa effekter så har även det närliggande vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget tagits med i beräkningarna. Skallberget-Utterberget har getts en uppskattad utformning med 15 vindkraftverk utifrån vindkraftverksplaceringar och höjdbegränsning i detta vindkraftsprojekts miljötillstånd. Ljudberäkningarna kan ses i MKB Bilaga 2. Ljudberäkningarna är utförda utifrån ett så kallat ”värsta fall”-scenario där vindkraftverken låter som mest, ingen hänsyn tas till vegetationen, det är medvind i alla riktningar och väderleken är den sämst tänkbara. Byar inom 4 km från projektområdet för Skansen har inkluderats som ljudkänsliga områden med utgångspunkt i sammanställningen i Tabell 3. Vissa närbelägna hus som enligt förstudier inte kan klassas som bostadshus eller fritids-hus har exkluderats från beräkningarna. Detta gäller exempelvis husen Åkersby-kojan, Sävsenkojan, Lassebokojan och Gubbkojan (mer om dessa hus i kapitel 7.2). Ytterligare åtta hus omkring vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget har inkluderats i beräkningarna utifrån detta vindkraftsprojekts tillståndsansökan.

Enligt ljudberäkningsresultaten så uppfylls riktvärdet om maximalt 40 dB(A) vid samtliga närbelägna bostadshus för båda vindparksutformningarna.

Vid fastställande av vindkraftverksmodell och slutgiltiga vindkraftverkspositioner så kommer uppdaterade ljudberäkningar tas fram för vindparken för att garantera att ljudnivåerna hålls vid närliggande bostadshus. Efter vindparken har tagits i drift så kommer även ljudmätning utföras för att säkerställa ljud- beräkningsresultaten. Om ljudmätning skulle visa att ljudnivåerna överstiger maximal ljudnivå, enligt vindparkens tillstånd, så finns möjlighet till nedställning av vindkraftverken. Vindkraftverken ställs då ner effektmässigt vilket ger en lägre produktion och ett lägre källjud.

7.3.2. Skuggning Vindkraftverks rotorblad ger upphov till rörliga skuggor som kan upplevas som störande för allmänheten. Skuggorna upplevs vanligen som mest störande då solen står lågt och skuggorna blir långa (se exempel i Figur 22). Det finns flera

20 ”Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter”, Karolinska institutet på uppdrag av Naturvårdsverket, 2011 21 ”Tuulivoimaloiden infraääni ja terveys”, Teknologiska forskningscentralen VTT, finska Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd. 40

faktorer som påverkar skuggningen såsom topografi, solstånd, molnighet, vindriktning och skymmande vegetation. Skuggning av en bostad sker endast när solen och vindkraftverket befinner sig i linje med den aktuella bostaden.

Praxis för skuggning från vindkraftverk är maximalt 8 timmar per år och 30 minuter per dag. Om det finns risk för mer skuggning av bostäder än vad som är tillåtet så kan vindkraftverk förses med skuggstyrningsautomatik. Det innebär att det berörda vindkraftverket stängs av när det finns risk för skuggning av bostad.

Skuggberäkningar Skuggberäkningar har gjorts med beräkningsprogrammet WindPRO för två preliminära utformningar av vindpark Skansen med 26 vindkraftverk och 260 meters totalhöjd. För skuggberäkningarna, liksom för ljudberäkningarna, så har det närliggande vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget inkluderats för att uppskatta de kumulativa effekterna. Projekt Skallberget-Utterberget har getts en uppskattad utformning med 15 vindkraftverk och 200 meters totalhöjd utifrån detta vindkraftsprojekts miljötillstånd. Skuggberäkningarna kan ses i MKB Bilaga 3. Skuggberäkningarna är gjorda utifrån ett så kallat värsta-fall-scenario där det förutsätts att solen skiner varje dag, från tidig morgon till sen kväll. Beräkningarna tar heller ingen hänsyn till skymmande skog eller byggnader. Den faktiska skugg- tiden kommer därför vara mindre än den som visas i skuggberäkningarna, inte minst på grund av molnigt väder. Skuggberäkningarna är gjorda för byar inom 4 km från projektområdet utifrån Tabell 3. Samma positioner i byarna används för skuggmottagare i skuggberäkningarna som för ljudmottagare i ljudberäkningarna. Höjddata från Lantmäteriet har använts i beräkningarna.

Figur 22. Exempel på skuggning i Tagelberg vindpark i Skara kommun. Fotot är taget i januari cirka kl 14 då solen står lågt och skuggorna blir långa. Foto av Jonathan Hjorth.

Enligt skuggberäkningarna i MKB Bilaga 3 så kommer vindpark Skansen kunna orsaka skuggning på bostadshusen vid Marieberg, Bengtsbo, Smedsbo, Backa och Knaperbacken samt vid besöksmålet Kungshögs fäbodar. I den mer optimerade vindparksutformningen är det färre hus som skulle kunna drabbas av skuggning. Utöver det så kommer den närliggande vindparken Skallberget-Utterberget kunna 41 orsaka skuggning vid flera hus i närheten av denna vindpark. Vindpark Skansen kommer förses med skuggstyrningsautomatik för att begränsa skuggstörningen för de närboende. Vid fastställande av vindkraftverkspositioner och vindkrafts- verksmodell så kommer uppdaterade skuggberäkningar tas fram för vindparken. Inställning av vindparkens skuggstyrningsautomatik kommer göras utifrån dessa uppdaterade skuggberäkningar.

7.3.3. Landskapsbild Landskapsbilden är en kombination av naturförutsättningarna och människans kulturella påverkan. Den ständiga förändringen av landskapet är en del av dess utveckling. Ny bebyggelse såsom fritids-och bostadshus ger en långsam förändring av landskapet, medan vindkraftsutbyggnad ger en snabbare förändring av landskapsbilden. Det är väldigt subjektivt hur vindkraftverk upplevs som inslag i landskapet.

Figur 23. Landskapskaraktärer inom Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner. Karta från rapporten ”Översiktlig landskapsanalys Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner” från 2011.

Norra skogsbygden Enligt översiktlig landskapsanalys av Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner22 så tillhör projektområdet för Skansen landskapskaraktären Norra skogsbygden (se utbredningen av Norra skogsbygden i Figur 23). Landskapet inom Norra skogsbygden domineras av höga berg och barrskog. Det finns endast sparsamt med jordbruks-

22 ”Översiktlig landskapsanalys Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner”, Sweco på beställning av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, 2011 42

mark i området. I norra delen av Norra skogsbygden finns den större sjön Rossen. I övrigt finns många mindre sjöar och myrmarker som öppnar upp skogen i området. I Norra skogsbygden finns besöksmål för turism såsom Sandvikabadet vid Rossen, Horndals brukspark och skidanläggningen Fornby klint (mer om turism och friluftsliv i kapitel 7.14). Inom Norra skogsbygden finns naturmiljöer med upplevelsevärden, såsom exempelvis naturreservaten Gårdsjöarna och Skissen, Natura 2000-områden, Högberget samt ett flertal nyckelbiotoper. Även det vidsträckta skogslandskapet kan ses som ett naturmässigt upplevelsevärde. Mer om naturvärden inom och i närheten av projektområdet kan läsas om i kapitel 7.4. Norra skogsbygden var under istiden för cirka 10 000 år sen det yttersta kust- landskapet i dåtidens Östersjön. Berget Fornby klint var då en ö. Öster om Horndal finns ett flertal fäbodar, även om fäboddriften aldrig var särskilt välutvecklad i södra Dalarna och många av de tidiga fäbodarna har blivit permanenta gårdar. Mer om kulturmiljö och arkeologi kan läsas om i kapitel 7.10. Fotoexempel från Norra skogsbygden kan ses i Figur 24.

Figur 24. Vy från berget Skansen som befinner sig inom projektområdet för Skansen samt inom landskapskaraktären Norra skogsbygden. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Synbarhetsberäkningar Vindparken Skansen synlighet i landskapet redovisas med hjälp synbarhets- beräkningar, se MKB Bilaga 4. Beräkningarna har gjorts med hjälp av beräknings- programmet WindPRO utifrån två preliminära utformningar av vindpark Skansen med 26 vindkraftverk. I synbarhetsberäkningarna används skogshöjdsdata från SLU och höjddata från Lantmäteriet. För de två vindparksutformningarna finns synbarhetsberäkningar både med och utan hänsyn till befintlig skog. Som kan ses i synbarhetsberäkningarna så kommer den befintliga skogen i området medverka till att väsentligt minska synbarheten av en kommande vindpark. Det är främst i öppnare områden, såsom vid vattendrag, på jordbruksmarker och uppe på höjder som vindkraftverken i vindpark Skansen kommer vara synliga i landskapet utifrån hänsyn till befintlig skog. Synbarhetsberäkningarna är gjorda för synbarhet vid navhöjd för att motsvara synbarhet av vindkraftverkens hinderljus.

Utifrån landskapskaraktärer sett så kommer vindpark Skansen att vara synlig i den egna landskapskaraktären Norra skogsbygden, men även i landskapskaraktären

By jordbruksbygd och i de östra delarna av landskapskaraktären Älvstråket (de olika landskapskaraktärernas utbredning kan ses i Figur 23). Inom By jordbruksbygd så kommer vindparken främst vara synlig längsmed Möklintaåsen samt i jordbruks- bygderna vid Bodarna, Grossbo och Vatebo. Inom Älvstråket så kommer vindpark Skansen att vara synlig i de östra delområdena utmed Dalälven (såsom Österviken och Bysjön), vid strandnära bebyggelse runt Dalvälven (exempelvis i Kyrkbyn, Rosse och Leknäs) samt i jordbruksområdet norr om Österviken.

By jordbruksbygd Genom By jordbruksbygd sträcker sig rullstensåsen Möklintaåsen som under lång tid har använts som transportled. Inom By jordbruksbygd finns två delområden med småskalig jordbruksmark; längsmed Möklintaåsen och i östra delen av området vid Bodarna, Grossbo och Vatebo. Skogsmarken inom området är inte så kuperad i jämförelse med skogsmarken i Norra skogsbygden. Området inom By jordbruksbygd har historiskt använts i en kombination av jordbruk och bergsbruk. Landskapet har upplevelsevärden i dess småskaliga och variationsrika jordbruksbygd med rik historia. Några besöksmål för turism är exempelvis Ingeborgbo (riksintresse för kulturmiljövård) och Kyrbyåsen (som är en del av Möklintaåsen). Fotoexempel från By jordbruksbygd kan ses i Figur 25.

Figur 25. Vy från Norrbyn inom By jordbruksbygd. På fotot ses jordbruksmark och Möklintaåsen. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Älvstråket Dalälven rinner ömsom bred och ömsom smal genom landskapskaraktären Älvstråket. Längsmed Dalälvens stränder finns strandängar och lövskog. Området ligger på Norrlands-gränsen, vilket innebär att det i området finns växter både från södra och norra Sverige. Älvstråket har höga natur- och kulturvärden och innefattas av ett flertal riksintressen såsom skyddade vattendrag, naturvård, friluftsliv, rörligt friluftsliv och Natura 2000-områden (mer om riksintressen längsmed Daläven i kapitel 7.12.1). I östra delen av Älvstråket återfinns Färnebofjärdens nationalpark (se kapitel 7.13.1). Älvstråket befolkades tidigt och är rikt på fornlämningar. Vissa delar av området har förändrats väldigt lite sedan medeltiden, exempelvis runt Österviken. Älvstråket är rikt på besöks- och

turistmål. Det finns flera möjligheter till fiske och båtliv samt natur- och kulturupplevelser. Några besöksmål i den östra delen av Älvstråket (där vindpark Skansen skulle vara synlig) är exempelvis By kyrka, vandringsleden Åshuvudet, Bysjön och Österviken. Fotoexempel från Älvstråket kan ses i Figur 26.

Figur 26. Vy över Bysjön från udden Åshuvudet inom Älvstråket. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Fotomontage Fotomontage har tagits fram med hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO. Fotomontagen är gjorda utifrån två preliminära utformningar av vindparken med 26 vindkraftverk och 260 meters totalhöjd. För att utvärdera de kumulativa effekterna så har även det närliggande vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget inkluderats i fotomontagen. Detta projekt har getts en uppskattad utformning med 15 vindkraftverk och 200 meters totalhöjd utifrån dess miljötillstånd. Till fotomontagen har höjddata från Lantmäteriet använts.

Fotomontage har tagits fram för 25 platser runtomkring projektområdet för Skansen. Fotomontagen är spridda runtomkring området för att ge en helhetsbild utifrån förändring av landskapsbild. Samtliga fotomontage och mer information om dessa återfinns i MKB Bilaga 5. Tekniska verken Vind bedömer att påverkan på landskapsbilden utifrån gjorda fotomontage är acceptabel. Inga justeringar har gjorts av projektområdet utifrån gjorda fotomontage.

7.3.4. Hinderljus För att varna flygtrafik, såsom flygplan och helikoptrar, så ska höga föremål förses med hinderljus (se exempel i Figur 27). Vindkraftverken i vindpark Skansen kommer förses med hinderljus enligt Transportstyrelsens då gällande föreskrifter vid upphandling av vindkraftverk. Enligt de nu gällande föreskrifterna från Transportstyrelsen23 så används olika hinderljus utifrån totalhöjd. Vindkraftverk som är högre än 150 meter och placerade i ytterkanten av en vindpark ska ha ett

23 ”TSFS 2010:155” med ändringar ”TFSF 2013:9” och ”TFSF 2016:95”, Transportstyrelsen, 2010, 2013 och 2016 45 högintensivt blinkade vitt ljus. Övriga vindkraftverk inom vindparken kan få ett lågintensivt fast rött sken på hinderljuset.

Figur 27. Hinderljus på ett Vestas V126 i vindpark i närheten av Vähäkyrö i Finland. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Hinderljus kan vara visuellt störande för närboende och andra personer som befinner sig i närområdet. I synbarhetsberäkningarna i MKB Bilaga 4 så tydliggörs vilka platser där vindkraftverkens maskinhus, och således även hinderljusen, är synliga. För att minska störningsmomentet så ska hinderljusen i vindparken ska vara synkroniserade.

För att minska den visuella störningen så erbjuder flera vindkraftverks- leverantörer behovsstyrt hinderljus. Då tänds hinderljusen endast när flygtrafik närmar sig. För att få använda sig av behovsstyrt hinderljus så krävs dispens från Transportstyrelsen. I Sverige har det dock i praktiken varit svårt att få tillstånd för behovsstyrt hinderljus utifrån Försvarsmaktens yttranden. Tekniska verken Vind har inte arbetat vidare med frågan om att få installera behovsstyrt hinderljus då sannolikheten för att få tillstånd för detta anses liten.

7.3.5. Säkerhet och olyckor Vindkraftverk innebär generellt en låg olycksrisk för allmänheten. Majoriteten av de skador och olyckor som uppkommer för vindkraftverk berör byggnations- och servicepersonal. Några olycksrisker kopplade till vindkraftverk är halka, fall, iskast, avfall, kemikalier, brand, haveri, el, klimatförändringar och trafikolyckor.

Iskast Vintertid finns en risk för ispåbyggnad och iskast från vindkraftverk. Is bildas på vindkraftverkens rotorblad och maskinhus. Oftast faller isen rakt ner från vindkraftverken, precis som från hustak, men ibland kan is slungas iväg från rotorbladen. Risken för att is ska bildas är störst vid fuktigt väder och då temperaturen är mellan 0 till -13 grader. Iskast innebär en olycksrisk för personer befinner sig i närområdet omkring vindkraftverken, såsom exempelvis

vindkraftverkens servicepersonal, skogsarbetare, jägare och andra personer som nyttjar området för fritidsintressen.

Kjeller Vindteknikk har tagit fram nationella kartor som visar hur hög risken är för isbildning är på olika platser i Sverige. Kartorna visar hur många timmar per år som det är sannolikt att is bildas på vindkraftverk. Enligt Kjeller Vindteknikks kartor så kommer projekt Skansen att ha cirka 100-200 timmar per år då det finns risk för ispåbyggnad. Detta motsvarar lätt till måttlig nedisning.

Den uppskattade nedisningstiden för vindpark Skansen kan jämföras med den befintliga vindparken Fredriksdal som befinner sig på Småländska höglandet. Vindpark Fredriksdal har cirka 200-300 timmar nedisning per år enligt Kjeller Vindteknikks iskarta. Exempel på ispåbyggnad på vindkraftverk och iskast från Fredriksdal vindpark kan ses i Figur 28 och Figur 29.

På grund av risken för iskast så rekommenderar Trafikverket ett skyddsavstånd mellan vindkraftverken och allmän väg enligt nedanstående formel. För den önskade totalhöjden på vindkraftverken i Skansen-projektet så skulle det innebära ett skyddsavstånd om cirka 525 meter, dock beroende på förhållandet mellan rotordiameter och navhöjd. Tekniska verken Vind kommer tillämpa ett skydds- avstånd på 525 meter mellan vindkraftverk och allmän väg. Om förhållandet mellan rotordiameter och navhöjd skulle bli ett annat än antagandet så kan skyddsavståndet behöva korrigeras.

𝑅𝑖𝑠𝑘𝑎𝑣𝑠𝑡å𝑛𝑑 𝑟𝑜𝑡𝑜𝑟𝑑𝑖𝑎𝑚𝑒𝑡𝑒𝑟 𝑛𝑎𝑣ℎö𝑗𝑑 1,5

Figur 28. Nedfallen is från vindkraftverk i Fredriksdal vindpark vid hård nedisning. Att det fallit ned isbitar av denna storlek har hänt två gånger på sex år.Vanligtvis är det främst mindre isflagor som faller ner. Foton av Jonathan Hjorth.

Vid samråd för vindkraftsprojektet inkom önskemål från närboende, den lokala LRF-föreningen och den lokala jaktvårdsföreningen om att installera ett varningssystem som visar när det finns risk för nedisning och iskast i området. För att systemet skulle vara lättåtkomligt så önskades att detta system skulle kunna nås via mobiltelefon. Tekniska verken Vind har gjort en intern utredning gällande olika alternativ på varningssystem för iskast och hur andra parter inom vindkraftsbranschen förhåller sig till dessa. Den vanligaste och mest vedertagna metoden är att sätta upp varningsskyltar för iskast. Utöver detta finns även andra varningssystem såsom publik information, varningslampor, varningssirener, sms- varningssystem eller väderprognoser. Utifrån den interna utredningen föreslår Tekniska verken Vind att sätta upp varningsskyltar för iskast med komplettering av publik information på webbplats. Skyltarnas placering och utformning kommer ske i samråd med aktuell tillsynsmyndigheten. Under den publika

47 informationen kommer Tekniska verken Vind informera generellt om iskast, risken för iskast i vindpark Skansen och ge rekommendationer på skyddsåtgärder om man närmar sig ett vindkraftverk vintertid.

Figur 29. Exempel på ispåbyggnad på vindkraftverk i Fredriksdal vindpark i Nässjö kommun. Foto av Jonathan Hjorth.

Avfall och kemikalier Avfall från vindkraftverk uppkommer främst vid byggnation och avveckling, men även under driftsfasen. Det avfall som uppkommer vid driften består främst av spilloljor, smörjfetter, oljefilter, elektronik, trasor och torkpapper.

Mindre mängder kemikalier används under driftsfasen. Kemikalier som används under driften är främst hydraulolja, växellådsolja, kylvätska och smörjfetter för olika komponenter. Även mindre mängder rengöringsmedel och färg kan nyttjas vid underhåll. Under normal drift ger vindkraftverken inte upphov till utsläpp av kemikalier till omgivningen. Vid oljeläckage utgår larm till vindkraftverkens servicepersonal via vindkraftverkens driftövervakningssystem.

Kemiska produkter och avfall från vindparken ska hanteras och förvaras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage samlas upp och tas om hand. Kärl för avfall och kemikalier ska vara noggrant märkta med sitt innehåll. Förslag till villkor för hantering av avfall och kemikalier finns i tillståndsansökan.

Under samrådsfasen inkom fråga från Avesta Naturskyddsförening om defrostmedel kommer användas för avisning av vindkraftverken. Tekniska verken Vind har inga planer om att använda defrostmedel under driftfasen för att minska nedisningen.

Brand och haveri Risken för allvarliga olyckor eller personskador till följd av brand eller haveri av vindkraftverk är generellt mycket liten.

Brand kan uppstå till följd av exempelvis oljeläckage, åsknedslag eller fel på transformator. Vindkraftverk har alltid hårdgjorda arbetsytor omkring sig som bibehålls under hela vindkraftverkets verksamhetstid (byggnation, drift och 48

avveckling). Dessa arbetsytor fungerar även som en skyddszon utifall brand skulle uppstå i antingen skog eller vindkraftverk. Brand får då svårare att sprida sig mellan skog och vindkraftverk. Vid kraftig skogsbrand kan ytterligare träd tas ner för att skydda vindkraftverken. Vindkraftverkens torn brukar bestå av betong eller stål, vilket gör dem generellt motståndskraftiga mot brand. Vid skogsbrand kan vindkraftverk leda till försvårande omständigheter för brandbekämpning med helikopter. Utifall brandbekämpning med helikopter blir nödvändig så kan vindkraftverken stängas av för att minska risken för skada för helikopterpersonal. Med anledning av vindkraftverkens höjd så finns det en risk för åsknedslag. För att skydda vindkraftverken för åsknedslag så kommer de vara försedda med åskledare. Vindkraftverken i vindpark Skansen kommer vara utrustade med brandsläckare utifall en mindre brand skulle uppstå vid underhåll eller annat platsbesök. Vid större bränder är det svårare att genomföra släckningsinsatser och det närbelägna området bör då spärras av.

Figur 30. Exempel på haveri av vindkraftverk. Logotyp på maskinhuset bortcentsurerad med hänsyn till ägaren. Foto av Jonathan Hjorth.

Haveri av vindkraftverk eller lossnande delar från vindkraftverk kan ske exempelvis till följd av brand eller konstruktionsfel (se exempel i Figur 30). Vid regelbunden service av vindkraftverk kontrolleras konstruktionen, såsom exempelvis tornbultar, och serviceorganisationen har tillgänglighet till lastdata för vindkraftverken. Tekniska verken Vind kommer teckna fullserviceavtal för vindpark Skansen vilken minskar risken för haveri eller lossnande delar till följd av konstruktionsfel.

Klimatförändringar Vindkraftverk kan ses som tåliga mot klimatförändringar. Vindkraftverk är ofta designade för att kunna befinna sig på olika geografiska områden och de har hög tålighet mot olika temperaturer och väderlekar. Vindkraftverk är utrustade med olika kyl- och uppvärmningssystem för anpassning mot olika temperaturer. Vid upphandling av vindkraftverk till vindpark Skansen så kommer analys göras av behovet av rotorbladsuppvärmning. Vindkraftverk kan producera el upp till vindhastigheter omkring cirka 20-25 m/s. Vid högre vindhastigheter så vinklas bladen så att vindenergin inte tas upp av vindkraftverket. Tekniska verken Vind ser inte vindpark Skansen som känslig mot klimatförändringar.

Trafikolyckor En ökad mängd tung trafik i området, speciellt i samband med byggnation och avveckling, leder till en ökad risk för trafikolyckor. Som kan ses i kapitel 6.1.4 så ses infart norrifrån som det lämpligaste infartsalternativet. Infarten till projekt- området har anpassats utifrån att minska störningsrisken och även risken för trafikolyckor för de närboende i området.

Figur 31. Exempel på tunga transporter vid byggnation av en vindpark. Transport av krandelar till vindpark Häjsberget. Foto av Stefan Harrysson.

Säkerhetsrutiner För att minimera antalet skador i koppling till vindparken så kommer endast behörig personal få tillträde till vindkraftverken och andra byggnader som tillhör vindparken. Samtliga servicearbeten kommer utförs av behörig och kunnig servicepersonal. Tekniska verken Vind har rutiner och beslut kopplade till arbetsmiljö och säkerhet. Några av dessa finns sammanställda nedan.

- Vindkraftverken ska vara utrustade med brandsläckare. - Vindkraftverken ska förses med information för nödlägen. Informationen ska även delges den lokala räddningstjänsten. - Tekniska verken Vind utför skyddsronder i sina driftsatta vindparker enligt fastställda rutiner. - Nödvändiga årliga besiktning av exempelvis hissar, stegar och förankringspunkter kommer utföras av vald serviceorganisation för fullserviceavtal alternativt av auktoriserad tredjeparts besiktningsman. - Dokumentation finns framtaget för rutiner vid driftstörningar, olyckor och tillbud i vindparker. Dokumentationen innehåller exempelvis information om vilka myndigheter och övriga parter som ska kontaktas vid olika varianter av tillbud, olyckor och skador, inom vilken tid åtgärder ska ske och checklista för arbetsolycka.

7.4 Markbundna naturvärden

En naturvärdesinventering av projektområdet för Skansen gjordes i juni 2019 av Yngve Perjons på Skogsstyrelsen. Yngve Perjons är utbildad skogstekniker och skogsmästare. Yngve arbetar på Skogsstyrelsen i Borlänge och har arbetat som skogskonsulent under de senaste 35 åren. Yngve har bland annat arbetat med undersökning av nya nyckelbiotoper och utbildning i nyckelbiotopskännedom.

Naturvärdesinventeringen gjordes enligt svensk standard för naturvärdes- inventeringar (SS 199000:2014). Arbetet innefattade förstudier av kartmaterial, förstudie av tidigare kända naturvärden och fältinventering. Hela inventeringsrapporten kan ses i MKB Bilaga 6.

Enligt inventeringsrapporten så ligger projektområdet för Skansen inom den sydboreala regionen och består utav ett flackt skogslandskap med mindre myrmarker och några få mindre sjöar. Området har en lång historia av järnframställning, gruvnäring och skogsbruk och används för skogsbruk även idag. Området domineras av tallar med enstaka inslag av granar och björkar. I några få bördigare våtmarker förekommer klibbal. Området består mestadels av ungskog och medelålders skog. På hällmarker inom området finns inslag av tallar på 150-200 år. Död ved och silverstubbar förekommer sparsamt på en del magrare marker.

Naturvärdesinventeringen visade att det finns femton naturvärdesobjekt inom projektområdet för Skansen, se sammanställning i Tabell 4. Naturvärdesobjekten är huvudsakligen kopplade till äldre tallar och är klassade som naturvärden med högt eller påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 2 eller 3). Inga av de funna naturvärdesobjekten bedömdes ha högsta naturvärde (naturvärdesklass 1). Sex av de funna naturvärdesobjekten klassades även som nyckelbiotoper. Naturvärdenas placeringar kan ses i kartan i Figur 32 samt i MKB Bilaga 6. Mer ingående beskrivningar av de inventerade naturvärdesobjekten kan ses i MKB Bilaga 6.

Tabell 4. Naturvärdesobjekt funna i naturvärdesinventeringen för projekt Skansen. Naturvärdesklass 2 står för högt naturvärde och naturvärdesklass 3 står för påtagligt naturvärde.

Numrering Beskrivning Naturvärdesklassning Nyckelbiotop N1 Tallskog med senvuxen gran Klass 2 Ja N2 Tallskog på hällmark Klass 3 Nej N3 Tallskog på hällmark Klass 3 Nej N4 Tallskog på hällmark Klass 3 Nej N5 Barrskog med senvuxen gran Klass 2 Ja N6 Blandsumpskog Klass 3 Nej N7 Barrskog med senvuxen gran Klass 2 Ja N8 Tallskog på hällmark Klass 3 Nej N9 Skvattram tallskog på torvmark Klass 2 Nej N10 Högstammig tallskog på moränmark Klass 2 Ja N11 Barrskog på högproduktiv torvmark Klass 2 Ja N12 Tallskog på hällmark Klass 3 Nej N13 Tallskog på hällmark Klass 2 Ja N14 Barrskog med senvuxen gran Klass 3 Nej N15 Barrskog med gran med inslag av tall på hällmark Klass 3 Nej

Utöver naturvärdesobjekten som beskrivs i inventeringsrapporten i MKB Bilaga 6 så finns två avsatta naturvårdsskogar i den nordöstra delen av projektområdet samt ett flertal sumpskogar spridda inom området. Det ena naturvårdsskogs- området är även klassat som nyckelbiotop och består av ett område på cirka 2,6 hektar med 140-årig tallskog. Naturvårdsskogarna och sumpskogarna finns markerade i kartan i Figur 32.

Figur 32. Naturvärden inom och på gränsen till projektområdet för Skansen.

Länsstyrelsen Dalarna har tre områden inom projektområdet för Skansen som är planerade för naturreservatsbildning (se karta i Figur 32). Det första området ligger öster om Liss-Annsjön och sammanfaller väl med nyckelbiotopen och naturvärdesobjektet N10 från naturvärdesinventeringen. Det andra området ligger på Kolningberget och innefattar naturvärdesobjektet N12 från naturvärdes- inventeringen. Det tredje området sträcker sig över Högberget och Orrberget och innefattar naturvärdesobjekten N13, N14 och N15 från naturvärdesinventeringen.

Delar av projektområdet för Skansen ligger inom värdetrakten Skissen som är ett avlångt skogsområde längsmed gränsen mellan Dalarnas och Gävleborgs län 24 (se karta i Figur 32). Värdetrakter är landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Inom värdetrakter finns en högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv än vad som finns i vardagslandskapet. Värdetrakten Skissen domineras av tallskog. Inom området finns naturreservaten Gårdsjöarna och Skissen.

Drygt 1 km söder om projektområdet för Skansen så finns ett riksintresseområde för naturvård längsmed Dalälven; Bysjön-Tyttboforsen (se kapitel 7.12.1).

Inom en 1 mil utanför projektområdet för Skansen så finns en nationalpark, 13 naturreservat, två Natura 2000-områden som inte inkluderas i nationalparken eller naturreservaten, ett naturminne och åtta biotopskyddsområden. Mer om dessa områden kan läsas om i kapitel 7.13.

Inom projektområdet för Skansen finns inga befintliga naturreservat (endast planerade sådana), nationalparker, biotopskyddsområden, djur- och växtskydds- områden, naturminnen, Natura 2000-områden eller naturvårdsavtalsområden med exempelvis Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Dalarna eller Naturvårdsverket. Enligt Skogsstyrelsen databas så finns inga övriga naturvärdesobjekt inom projektområdet för Skansen, förutom de som observerades vid naturvärdes- inventeringen. Enligt Länsstyrelsens GIS-skikt ”Naturvärden kända av Länsstyrelsen Dalarna” så är det endast de tre planerade naturreservatsområdena som är kända naturvärden inom projektområdet.

En vindkraftsetablering ger en lokal miljöpåverkan på den markbundna naturen i de områden där etablering sker, såsom exempelvis där vindkraftverk, arbetsytor, och vägar uppförs. Tekniska verken Vind kommer inte göra någon etablering inom 25 meter från naturvärdesobjekten från naturvärdesinventeringen, inom avsatta naturvårdsskogar eller inom sumpskogar. Ett skyddsavstånd om 100 meter har tillämpats runt de planerade naturreservaten inom projektområdet. Tekniska verken ser inget behov av att avsätta ytterligare skyddsområden inom värdetrakten Skissen då en stor del av värdetraktens bevarandevärden redan är skyddad genom övriga naturvärdesobjekt, naturreservat och planerade naturreservat.

24 Dalarnas regionala handlingsplan: ”Bilaga 3 Exempel på beskrivningar av skogliga värdetrakter”, Länsstyrelsen Dalarna, 2018-04-16 53

7.5 Geologi

Berggrunden in projektområdet för Skansen består övervägande av granit med inslag av gnejs. Det finns även mindre områden inom projektområdet med basiska bergarter.

Jordartsmässigt så består projektområdet till största delen av morän med mindre inslag av torv. Vid de högre bergen inom projektområdet (såsom exempelvis vid Skansen, Axberget och Högberget) består grundlagret av berg med ett tunt och delvis osammanhängande ytlager av morän. Runtomkring de högre bergen återfinns stråk av svallsediment såsom grus och klappersten samt postglacial sand. Svallsedimenten är lämningar från den senaste istiden då projektområdet för Skansen låg längsmed kusten i dåtidens Östersjön. Exempel på klappersten inom projektområdet kan ses i fotot i Figur 33. Inga riksintressen för värdefulla ämnen och mineraler finns inom projektområdet eller inom 1 mil från detta.

Figur 33. Klapperstensvallar uppe på berget Skansen. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Väster om projektområdet längsmed väg 710 finns ett område med erosions- benägen jordart (se karta i Figur 34). Området ligger utanför projektområdet för Skansen, men skulle kunna bli påverkat då planen är att använda infartsväg norrifrån och del av väg 710 för transporter till projektområdet (se förslag på infartsväg i kapitel 6.1.4). Då väg 710 är en allmän väg så kommer eventuellt behövlig breddning och uträtning av denna väg att göras i samråd med Trafikverket. Trafikverket kommer då informeras om området med erosionsbenägen jordart.

Innan byggnation så kommer en geoteknisk undersökning att göras vid varje vindkraftverksposition för att utreda vilken fundamentsmodell som är bäst lämpad för den valda positionen (olika typ av fundament kan ses i kapitel 6.1.3). Om markförutsättningarna är goda för att använda sig av en fundamentsmodell med mindre mängd betong så kommer Tekniska verken Vind att välja en sådan. 54

Detta för att minska mängden transporter i byggnationsfasen och således minska miljöpåverkan från buller och utsläpp från transporterna. Fundament med en mindre mängd betong, såsom bergförankrade fundament och bergförankrad platta, är mindre än gravitationsfundament och ger således en mindre lokal markpåverkan i det berörda området.

Uppe på berget Skansen finns fornlämningar kopplade till klapperstensvallar. Fornlämningarna består av tre större gropar i ett klapperstensområde. Dessa har troligen använts som skjutskårar vid exempelvis jakt på skogsfågel. Mer om dessa lämningar kan läsas om MKB Bilaga 9. Skyddsområden för fornlämningar finns beskrivet i kapitel 7.10.

Under samrådsfasen inkom önskemål om bevarande av strandvallar inom projektområdet. Tekniska verken Vind har beslutat att ingen etablering kommer ske i strandvallsområdena i södra delen av projektområdet vid Högberget och Kolningberget utifrån SGU:s jordartskartor för området.

Figur 34. Projektområdet för Skansen och närliggande områden med erosionsbenägen jordart.

7.6 Hydrologi

Ett flertal mindre sjöar befinner sig inom och på gränsen till projektområdet för Skansen. Sjöarna Sävsen, Hästen och Liss-Annsjön ligger inom projektområdet. Inom hundra meter från projektområdet finns även sjöarna Axen, Axtjärnen och Bärsjön. Kvarnbäcken rinner genom området och förbinder ett flertal av sjöarna. Projektområdets huvudavrinningsområde är till Dalälven.

Inom och på gränsen till projektområdet finns några myrområden. Inga av dessa är utsedda som myrskyddsplaneobjekt eller ramsarområde. Det närmaste myrskyddsplaneobjektet finns i utkanten av Färnebofjärdens nationalpark vid Stormossen, drygt 3 km från projektområdet. Det närmaste ramsarområdet finns i Färnebofjärdens nationalpark och det ligger cirka 3,0 km från projektområdet. Två myrområden i utkanten av projektområdet är våtmarksinventerade och natur- värdesklassade; Lomsjömossen och Nyängesmossarna25 26. Båda dessa områden kan ses i kartan i Figur 35. På norra gränsen av projektområdet ligger Lomsjö- mossen som har ett påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). Lomsjömossen är ett variationsrikt myrområde med två mindre tjärnar; Stora Lomsjön och Lilla Lomsjön. Området präglas av tallmossar. I den östra delen av projektområdet mellan sjöarna Axen och Axtjärnen finns Nyängesmossarna. Området har ett högt naturvärde (naturvärdesklass 2). Vegetationen inom detta område domineras av tallrismossar med inslag av fastmattekärr. Ytterligare två våtmarksinventerade områden finns väster om projektområdet vid Onsmossen (cirka 1,5 km från projektområdet) och vid Ängarna (cirka 2,3 km från projektområdet). Både dessa område har naturvärdesklassning 3 (påtagligt naturvärde).

För att bevara allmänhetens friluftsliv samt för att skydda växt- och djurliv så finns strandskydd vid hav, sjöar och vattendrag i Sverige. Generellt gäller strandskydd om 100 meter från strandlinjen, men på vissa platser kan det finnas utökat strandskydd. Utökat strandskydd gäller inte för någon av sjöarna eller vattendragen inom eller på gränsen till projektområdet för Skansen. Sjöar vars strandskyddsområden berör projektområdet för Skansen kan ses i Figur 35. Utöver tidigare dessa sjöar så finns även ett flertal mindre bäckar inom området som kan omfattas av strandskydd.

Vid samråd med Avesta kommun inkom önskemål om att lämna av en trädbevuxen zon närmast Kvarnbäcken utifrån hänsyn till fisk och andra vattenlevande djur. I en informationsbroschyr från Skogsstyrelsens omnämns viktiga funktioner med vattendrag och sjöars kantzoner.27 För att förhindra transport av slam och lämna föda tillvattenlevande organismer så rekommenderas en kantzon på cirka 10 meter närmast sjöar och vattendrag. Kvarnbäcken och dess skyddszon finns markerad i kartan i Figur 35.

Inget vattenskyddsområde, grundvattenmagasin eller brunn finns inom eller i närheten av projektområdet. De närmsta vattenskyddsområdena finns i orterna Horndal och By. Grundvattenmagasin och brunnar finns i byggelsen kring Åkersbyn, Bengtsbo, Smedsbo och Knaperbacken. Ett riksintresseområde för

25http://filutforskaren.lansstyrelsen.se/w/filer/RumText/Vatmarksinventeringen/84-010.txt, Länsstyrelsens databas för våtmarksinventering Dalarna 26http://filutforskaren.lansstyrelsen.se/w/filer/RumText/Vatmarksinventeringen/84-013.txt, Länsstyrelsens databas för våtmarksinventering Dalarna 27 ”Hänsyn till vatten”, Skogsstyrelsen, 2014 56

skyddade vattendrag finns utmed Dalälven. Område befinner sig som närmast cirka 1,5 km sydväst om projektområdet för Skansen (se kapitel 7.12.1).

Figur 35. Hydrologiska skyddsområden inom och på gränsen till projektområdet för Skansen.

Tekniska verken Vind kommer inte utföra någon etablering inom myrområdena Nyängesmossarna eller Lomsjömossen eller inom 10 meters skyddszon från Kvarnbäcken. Inga vindkraftverk eller andra byggnader kommer uppföras inom strandskyddsområden runt sjöar, men däremot kan det bli aktuellt med byggnation av vägar och elnätsdragning inom dessa områden. En befintlig väg finns inom strandskyddsområdet för sjön Hästen. Denna väg skulle kunna förstärkas och nyttjas för transport inom projektområdet. Förstärkning av den befintliga vägen bedöms inte påverka allmänhetens friluftsliv negativt. Vid eventuell breddning av denna väg bör hänsyn tas till växt- och djurliv vid sjön.

Då det finns ett flertal mindre vattendrag inom projektområdet så kommer vägar sannolikt att behöva korsa vattendrag på ett eller flera ställen för framkomlighet till de olika vindkraftverkspositionerna. Undantag från skyddszon vid Kvarn- bäcken kan då behöva ske. Vid korsning av vattendrag så kan valv eller väg- trumma anläggas. Ett valv kan placeras så att vattendraget inte vidrörs och verksamheten klassas då inte som vattenverksamhet. Vid anläggning av väg- trumma eller nedgrävning av elkablar i ett vattendrag så berörs vattendraget och verksamheten klassas därmed som vattenverksamhet. En temporär miljö- påverkan i form av grumling kan uppstå vid anläggning av det sistnämnda. Anmälan om vattenverksamhet kommer ske till Länsstyrelsen Dalarna inför anläggning av vägtrumma eller annan lösning som berör sjöar eller vattendrag.

7.7 Fladdermöss

Enligt förstudie av data i Artportalen så fanns inga kända observationer av fladdermöss inom projektområdet för Skansen. De närmsta fladdermusfynden var från naturreservatet Skissen och innefattade observationer av nordfladdermus, myotis och brunlångöra från sommaren 2012.

Fladdermusinventering av projektområdet för Skansen gjordes under sommaren 2019 av Johan Eklöf på Nattbakka Natur. Johan Eklöf har 20 års erfarenhet av fladdermöss och har sedan 2012 arbetat med fladdermusinventeringar i samband med vindkraftsprojektering, vägdragning och stadsplanering. Inventerings- rapporten för projekt Skansen kvalitetssäkrades av Jens Rydell som har 40 års erfarenhet av fladdermöss från forskning och fältarbete. Jens är en av EUROBATS tillfrågade experter och medförfattare till Vindvals rapporter gällande fåglar och fladdermöss.

Figur 36. Foto på nordfladdermus. Foto av Jens Rydell.©

Fältarbetet för projekt Skansen var uppdelat i två perioder och utfördes i juli och augusti 2019. I juli har fladdermöss sin reproduktionstid och inventering under denna period visar vilka fladdermusarter som reproducerar sig inom eller i närheten av området. I augusti så lämnar fladdermusungarna sina kolonier och 58

flera arter har då även parningstid. Inventering i augusti ger ett bredare perspektiv på förekomsten av olika fladdermusarter i ett område. Inventeringen skedde huvudsakligen med fasta ultraljudsdetektorer, så kallade autoboxar, som fästes i träd eller lades på marken. Nitton inventeringspunkter användes inom projektområdet för autoboxarna. Utöver detta användes även manuell ultraljuds- detektor till fots eller från bil under någon del av varje inventeringskväll. Inventeringsrapporten kan ses i sin helhet i MKB Bilaga 7.

Inventeringen visade att de två vanligaste fladdermusarterna inom området var nordfladdermus (se Figur 36) och tajgafladdermus. Utöver detta så noterades även gråskimlig fladdermus och brunlångöra. Projektområdet konstaterades artfattigt och endast arter som är vanliga för det nordliga barrskogsbältet observerades. Fladdermuskolonier finns troligen i något hus i närheten, men inom projekt- området. Slutsatsen i inventeringsrapporten var att projektområdet för Skansen verkar vara en lämplig plats för en vindpark utifrån ett fladdermusperspektiv. Rapporten såg inte tillfällig avstängning av vindkraftverk inom vindpark Skansen som en nödvändig skyddsåtgärd utifrån Vindvals senaste syntesrapport om fåglar och fladdermöss28 . Risken att fladdermöss kommer dödas i någon större utsträckning inom vindpark Skansen kan ses som ringa.

7.8 Fåglar

Förstudier av fåglar och fågelinventeringar för vindkraftsprojektet Skansen gjordes av konsultbolaget Ecocom under vintern, våren och sommaren 2019. Per Österman var uppdragsledare hos Ecocom och gjorde förstudier av data från Artportalen i februari 2019. Fältarbetet utfördes av ett flertal olika konsulter på Ecocom. Sammanställning av inventerarnas kunskaper och erfarenheter kan ses i Tabell 5. Vilka personer som deltog i de olika fältarbetena för projekt Skansen kan ses i Tabell 6. Metodik för inventeringarna finns beskrivna i respektive inventeringsrapport.

Tabell 5. Relevanta specialistområden och tidigare erfarenheter hos fågelinventerarna för projekt Skansen.

Inventerare Relevanta specialistområden Tidigare relevanta erfarenheter Har varit fågelskådare sedan 1997 och arbetat med Annika Rastén Fältinventering av fåglar fågelinventeringar sedan 2001. Har arbetat bland annat för SLU, Lunds universitet och Länsstyrelsen. Har arbetet med ringmärkning av fåglar och Fältinventering av fåglar fågelinventeringar sedan 1970‐talet. Har arbetat Björn Sjögren Goda kunskaper om fåglars bland annat för flera Länsstyrelser, Sveriges läten, morfologi och ekologi ornitologiska förening och Färnebofjärdens nationalpark. Har arbetat med olika artinventeringar sedan 2009. Daniel Segerlind Riktade artinventeringar Har arbetat bland annat för flera Länsstyrelser, Lunds universitet, Trafikverket, Pöyry och Sweco. Har arbetat med fältarbete av fåglar sedan 1999. Eric Blomgren Fältinventering av fåglar Har bland annat utfört fågelinventeringar åt Nacka kommun, Jämtvind och Nordisk Vindkraft. Har arbetat som ringmärkningsassistens för Marielle Cambronero Masterexamen i biologi Upplands fågelskådare. Har inventerat fåglar åt Nordisk ElkraftTeknik AB. Fågelfauna, vindkraft, Har arbetat med fältarbete av fåglar sedan 2007. Per Österman energikunskap, miljöjuridik, Har utfört fågelinventeringar åt bland annat miljöstyrning E.ON Wind, wpd Scandinavia och Eolus Vind. Fältinventering Har utfört fågelinventeringar åt wpd Thomas Karlsson Natur‐ och faunavårdslinje Scandinavia.

28 ”Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – uppdaterad syntesrapport 2017”, Vindval, 2017 59

Enligt data från Artportalen för perioden 2000 till 2019 så finns observationer av 76 särskilt skyddsvärda fågelarter inom 5 km från projektområdet för Skansen. Av dessa fågelarter klassas 37 stycken som riskarter för vindkraft då de kan påverkas negativt av vindkraftsetableringar genom kollision eller störning. Utifrån förstudierna drogs slutsatser om vilka fågelarter som har störst sannolikhet att påträffas inom projektområdet.

Inventeringar av ett flertal fågelarter utfördes under perioden februari till juli 2019 (se översikt i Tabell 6). Sammanfattning av inventeringsresultat för olika fågelarter och fågelgrupperingar kan läsas om i nedanstående stycken. Förstudien och de fullständiga inventeringsrapporterna kan ses i MKB Bilaga 8. Då vissa hotade fågelarter och deras häcknings- och boplatser är nationellt skyddsklassade så kommer inte MKB Bilaga 8 att delges offentligt och informationen i nedanstående stycken är i vissa fall endast översiktlig.

Tabell 6. Sammanställning över fågelinventeringar för vindkraftsprojektet Skansen.

Fågelarter/ Inventeringsperiod Fågelinventerare fågelgrupperingar Örnar februari 2019 Annika Rastén, Thomas Karlsson, Eric Blomgren Ugglor mars‐april 2019 Thomas Karlsson, Marielle Cambronero, Daniel Segerlind Skogshöns april 2019 Marielle Cambronero, Björn Sjögren Allmän fågelfauna juni 2019 Björn Sjögren Rovfåglar juni 2019 Marielle Cambronero, Per Österman Nattskärrra juni 2019 Marielle Cambronero, Per Österman Storspov juni 2019 Marielle Cambronero Lommar juni‐juli 2019 Marielle Cambronero, Per Österman, Thomas Karlsson Fiskgjuse och bivråk juli 2019 Per Österman

Fågelinventeringar har gjorts inom projektområdet för Skansen med olika stora buffertzoner runt detta utifrån förutsättningar och beteenden för specifika fågel- arter samt utifrån skyddsområden enligt Vindvals uppdaterade syntesrapport för fåglar och fladdermöss29. I de fall skyddsområden har upprättats så har dessa utformats utifrån rekommendationer i Vindvals uppdaterade syntesrapport. Syntesrapporten innehåller sammanställda forskningsresultat på hur olika fågel- arter och fågelgrupperingar påverkas av vindkraftverk. Vindvals syntesrapport hänvisas till i kommande understycken.

7.8.1. Rovfåglar Rovfåglar inventerades vid ett flertal tillfällen i anslutning till projektområdet för Skansen. Spelflyktsinventering av örnar utfördes i februari 2019, allmän rovfågel- inventering gjordes i juni 2019 och uppföljande inventering av fiskgjuse och bivråk utfördes i juli 2019.

Vid den allmänna rovfågelinventering under juni 2019 så observerades tre rovfågelsarter som ses som särskilt hänsynskrävande i samband med vindkraftsetableringar; havsörn, fiskgjuse och bivråk. Övriga rovfågelsarter som noterades vid den allmänna rovfågelinventeringen var ormvråk, tornfalk, lärkfalk och sparvhök.

29 ”Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – uppdaterad syntesrapport 2017”, Vindval, 2017 60

Örnar Spelflyktsinventering av örn i februari 2019 resulterade i 16 observationer av havsörn och en observation av kungsörn. Majoriteten av observationerna gjordes utanför projektområdet för Skansen. Ett havsörnspar noterades vid ett par tillfällen, men inga regelbundna observationer av havsörnsparet gjordes inom projektområdet eller i projektområdets omedelbara närhet. Detta tyder på att havsörnsparet sannolikt inte har någon aktiv boplats i området. Enligt inventerarnas samtal med lokal örngrupp så fanns ingen vetskap om känd häckning av havsörn eller kungsörn i området.

Ytterligare observationer av havsörn inom och utanför projektområdet för Skansen gjordes vid den allmänna rovfågelinventeringen i juni och vid den uppföljande fågelinventeringen av fiskgjuse och bivråk i juli. Inte heller vid dessa besök så hittades några tecken på en eventuell boplats för havsörn i området.

Figur 37. Foto på havsörn. Foto av Lars Lundmark.©

Enligt Vindvals uppdaterade syntesrapport för vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss så finns rekommendationer på skyddsavstånd från örnbon till vindkraftverk. Inga örnbon hittades vid inventeringarna och ingen tidigare kunskap finns om häckande havsörn eller kungsörn i närheten av projektområdet. Inga skyddszoner för örnar har därmed upprättas.

Fiskgjuse Fem observationer av flygande fiskgjuse gjordes vid den allmänna rovfågel- inventeringen i juni 2019 både inom och utanför projektområdet för Skansen. Vid inventeringsbesöken hittades ett äldre fiskgjusebo utan häckning mer än 1 km från projektområdet och ett aktivt fiskgjusebo med konstaterad häckning i närheten av projektområdet. Indikationer sågs även på att det skulle kunna finnas häckande fiskgjuse i ytterligare ett område drygt 1 km från projektområdet.

I juli gjordes uppföljande inventering av fiskgjuse vilken resulterade i 16 nya observationer av flygande fiskgjuse. Flygvägar för fiskgjuseparet vid det aktiva 61 närliggande fiskgjuseboet kartlades och huvudsakliga flygstråk observerades från boplatsen till närbelägna fiskevatten. Även vid inventeringsbesöken i juli sågs indikationer på häckande fiskgjusar i ett område drygt 1 km från projektområdet. Eftersökning gjordes efter häckande fiskgjuse i detta område, men ingen boplats hittades.

Figur 38. Foto på fiskgjuse. Foto av Lars Lundmark.©

Enligt Vindvals uppdaterade syntesrapport för vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss så rekommenderas en vindkraftsfri skyddszon på 1 km runt boplatser för fiskgjuse samt fria flygvägar mellan fiskgjusebon och aktuella fiskevatten. Flygkorridorer utan vindkraftverk mellan fiskgjusebon och aktuella fiskevatten bör vara 1 km breda. Utifrån inventeringsresultaten och rekommendation i Vindvals syntesrapport så kommer en skyddszon på 1 km att upprättas runt det aktiva fiskgjuseboet i närheten av projektområdet. Även två flygkorridorer med 1 km bredd kommer upprättas mellan det aktiva fiskgjuseboet och de fiskevatten som fiskgjuseparet huvudsakligen flög till. Enligt inventeringsresultaten så finns det sannolikt häckande fiskgjuse i ytterligare ett område drygt 1 km från projektområdet. Avståndet till denna eventuella boplats är dock för långt för att en skyddszon skulle beröra projektområdet.

Bivråk I juni 2019 gjordes sex observationer av flygande bivråk inom en viss del av projektområdet. Bivråk flyger ofta över stora områden och det går utifrån observationerna inte att påvisa om projektområdet för Skansen utgör ett kärn- område för häckning. Inga tecken hittades på en eventuell boplats i området.

Vid den uppföljande fågelinventeringen i juli så gjordes tre observationer av flygande bivråk. Inga tecken hittades på kärnrevir eller boplats för bivråk inom projektområdet eller i dess angränsande terräng. Inga nya observationer av bivråk gjordes i den delen av projektområdet där bivråk hade observerats tidigare i juni. Slutsatsen enligt den uppföljande fågelinventeringen var att delar av projekt-

området kan beröras av bivråksrevir, men det finns inte några tydliga indikationer på boplats för bivråk inom eller i anslutning till projektområdet.

I Vindvals uppdaterade syntesrapport för vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss så nämns att boplatser för bivråk ofta är väldigt svåra att hitta. Utifall boplatser eller kärnrevir hittas så kan dock skyddszoner på 1 km tillämpas runt dessa. Inga tydliga indikationer på sådana områden hittades i anslutning till projektområdet för Skansen och inga skyddszoner för bivråk har därmed upprättats.

Övriga rovfåglar Flera observationer av ormvråk visade på häckningsbeteenden. För de övriga rovfågelsarterna, tornfalk, lärkfalk och sparvhök, visades inte några tecken på var eventuella revirområden eller boplatser var belägna.

I Vindvals uppdaterade syntesrapport för vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss så omnämns inte några specifika skyddsområden runt boplatser för ormvråk. För övriga noterade rovfågelsarter så hittades inga boplatser eller revirområden. Inga specifika skyddsområden har upprättas för dessa fågelarter.

7.8.2. Ugglor Vid uggleinventeringar i mars och april 2019 så observerades tre olika ugglearter inom och i närheten av projektområdet; pärluggla, sparvuggla och slaguggla. Observationerna visar på variation i naturmiljön och området bedöms ha betydelse för de observerade ugglearterna.

Enligt Vindvals uppdaterade syntesrapport för vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss så finns rekommendation för skyddszon kring berguvsbon, men inga rekommendationer om skyddsområden för övriga uggleartarer. Inga skydds- områden för ugglor har därmed upprättats.

7.8.3. Skogshöns Tre spelplatser för orre påträffades vid inventering av skogshöns. Spelplatserna låg utanför projektområdet för Skansen, men inom 1 km buffertzon från detta. Antalet tuppar på spelplatserna var mellan 2-5 stycken. Utöver detta så noterades även ett flertal ensamspelande orrtuppar. Inga större spelplatser för orre hittades, det vill säga spelplatser med mer än 10 spelande orrtuppar.

Tre lekplatser för tjäder observerades vid inventeringarna. De tre lekplatserna klassades som större lekplatser då de hade fler än 5 tjädertuppar. Antalet tjäder- tuppar på lekplatserna låg mellan 6-10 stycken. De tre lekplatserna låg utanför projektområdet, men inom 1 km buffertzon från detta. Vid inventeringarna så noterades även tjäderspillning och tre tjäderhönor med kycklingar.

I den första versionen av Vindvals syntesrapport för påverkan på fåglar och fladdermöss så rekommenderas skyddszoner på 1 km runt spelplatser med mer än 10 orrtuppar alternativt med mer än 5 tjädertuppar. I Vindvals uppdaterade syntesrapport gjordes bedömningen att enbart skyddsområden runt spelplatser inte gagnar tjäderns eller orrens bevarandestatus. Istället föreslås ökat fokus på arternas livsmiljöer. Med livsmiljöer inkluderas spelplatser, miljöer där honorna föder upp ungar och miljöer där vuxna skogshöns spenderar övriga delar av året.

Inventerarna bedömde att delar av inventeringsområdet (projektområdet + 1 km buffertzon) har betydelse för den lokala populationen av tjäder. I första hand är det områden som ligger öster och norr om projektområdet som hyser lämpliga lekplatshabitat och livsmiljöer för tjäder, men även inom projektområdet finns det vissa lämpliga områden. I den östra delen av projektområdet från sjön Sävsen ner mot Nyängesmossarna finns ett område med lämpligt lekplatshabitat som ligger inom planerat område för naturreservat (se kapitel 7.4). Även i det sydöstra hörnet av projektområdet finns lämpliga lekplatshabitat och livsmiljöer för tjädrar som ligger inom planerade områden för naturreservat (se kapitel 7.4).

Figur 39: Foto på tjäder. Foto av Lars Lundmark.©

Utifrån inventeringsresultaten och Vindvals uppdaterade syntesrapport så bedömer Tekniska verken Vind att lämpliga livsmiljöer för lokala populationer av skogshöns främst finns i skogsmiljöerna söder, norr och öster om projektområdet, samt inom projektområdet i de områden som är avsatta för planerade naturreservat. Ingen etablering kommer göras inom 100 meter från planerade naturreservat (se kapitel 7.4). Tekniska verken bedömer därmed att inga ytterligare skyddsområden kommer behöva upprättas inom projektområdet utifrån skydd av lämpliga livsmiljöer för skogshöns.

7.8.4. Nattskärra Vid inventering av nattskärra så noterades 10 spelande nattskärror första natten och 22 spelande nattskärror andra natten. Utöver detta så noterades även en nattskärra med lockläte/varningsläte. I inventeringsrapporten så konstateras att projektområdet hyser habitat som är lämpliga för häckande nattskärror.

Enligt Vindvals uppdaterade syntesrapport för påverkan på fåglar och fladdermöss så görs bedömningen att vindkraft ger marginell störningspåverkan på nattskärror. Skyddsområden kring spelplatser för nattskärra verkar ha begränsad nytta för att minska risken för dödliga olyckor. Utifrån detta så har Tekniska verken Vind inte upprättat några skyddsområden för nattskärra.

7.8.5. Lommar Vid inventering av lommar besöktes tio potentiella sjöar och tjärnar inom 1 km från projektområdet. Häckning av storlom konstaterades i sjön Klar-Skissen som ligger norr om projektområdet (se foto i Figur 40). Även flygvägsinventering genomfördes under sommaren 2019, men inga flygvägar för lommar noterades.

I Vindvals uppdaterade syntesrapport för påverkan på fåglar och fladdermöss så rekommenderas en skyddszon på 1 km runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar. Utöver detta så rekommenderas även fria flygvägar mellan häckningsvatten och fiskevatten. Ett skyddsområde på 1 km kommer tillämpas runt sjön Klar-Skissen. Då inga flygvägar för lommar observerades så kommer inga flygkorridorer för dessa att upprättas.

Figur 40. Storlom i Klar‐Skissen. Foto av Marielle Cambronero.©

7.8.6. Storspov Inför inventering av storspov så kartlades 13 potentiella häckningsmiljöer för storspov i anslutning till projektområdet. Inga observationer av storspov gjordes sedan vid inventeringen. I inventeringsrapporten så konstateras att tidigare observationerna av storspov i landskapet runt projektområdet främst var knutna till öppen jordbruksmark, såsom exempelvis vid Österviken och Bärrek.

Enligt Vindvals uppdaterade syntesrapport för påverkan på fåglar och fladdermöss så föreslås ett skyddsavstånd på 500 meter mellan vindkraftverk och värdefulla häckningsplatser för vadarfåglar. Då inga observationer av storspov gjordes vid inventeringen så bedöms skyddsområden för storspov inte vara motiverade runt närliggande myrmarker i anslutning till projektområdet.

7.8.7. Övrig fågelfauna inom projektområdet Vid inventering av den allmänna fågelfaunan under sommaren 2019 så noterades 618 fågelindivider och 45 olika fågelarter. De vanligaste fågelarterna inom projekt- området var bofink, lövsångare, trädpiplärka, taltrast och rödhake. Bland de observerade fågelarterna så var 12 av dessa skyddsklassade. Sammanställning av de skyddsklassade fågelarterna och deras skyddsstatus kan ses i Tabell 7. I tabellen finns även hänvisning till tidigare delkapitel som rör specifika fågelarter eller fågelgrupperingar.

Tabell 7. Sammanställning av de skyddsklassade fågelarter som observerades vid inventering av den allmänna fågelfaunan inom projektområdet för Skansen samt vid storspovsinventeringen.

Fågelart Skyddsstatus Beskrivs i tidigare kapitel Buskskvätta Rödlistad Nära hotad (NT) ‐ Fiskgjuse Fågeldirektivet bilaga 1 Se kapitel 7.8.1 Grönbena Fågeldirektivet bilaga 1 ‐ Gulsparv Rödlistad Sårbar (VU) ‐ Havsörn Rödlistad Nära hotad (NT) Fågeldirektivet bilaga 1 Se kapitel 7.8.1 Järpe Fågeldirektivet bilaga 1 ‐ Kungsfågel Rödlistad Sårbar (VU) ‐ Nattskärra Fågeldirektivet bilaga 1 Se kapitel 7.8.4 Orre Fågeldirektivet bilaga 1 Se kapitel 7.8.3 Sångsvan Fågeldirektivet bilaga 1 ‐ Tjäder Fågeldirektivet bilaga 1 Se kapitel 7.8.3 Tornseglare Rödlistad Sårbar (VU) ‐ Trädlärka Fågeldirektivet bilaga 1 ‐

Grönbena noterades cirka 0,5 km norr om projektområdet för Skansen. Grönbena är en skyddsklassad fågelart, men bedöms vara livskraftig i Sverige. Grönbena inkluderas inte i Vindvals uppdaterade syntesrapport avseende skyddsavstånd runt värdefulla häckningsvatten för vadarfåglar.

En järpe noterades i södra delen av projektområdet under häckfågeltaxeringen. Området som järpe noterades i ligger inom ett område som är planerat för naturreservat (se kapitel 7.4) och ingen etablering kommer därmed ske inom detta område.

Två exemplar av trädlärka observerades under häckfågeltaxeringen i södra delen av projektområdet. Områdena som trädlärka noterades i ligger inom områden som är planerade för kommande naturreservat (se kapitel 7.4) och ingen etablering kommer därmed ske inom dessa områden. I inventeringsrapporten konstateras att delar av projektområdet hyser lämpliga miljöer för trädlärka.

Utifrån häckfågeltaxeringen så bedöms sångsvan häcka vid en sjö invid gränsen till projektområdet. Enligt Vindvals uppdaterade syntesrapport för påverkan på fåglar och fladdermöss så brukar svanar uppvisa tydligt undvikande beteende i närheten av vindkraftverk. Få dödsfall av svanar har konstaterats vid vindparker. Detta gäller både i områden där fåglarna häckar, rastar, övervintrar eller flyger förbi under aktiv flyttning. Enligt Artdatabanken så är populationen av sång- svanar livskraftig i Sverige. Inget skyddsområde har upprättats runt den berörda sjön för häckande sångsvan.

Tornseglare, buskskvätta, kungsfågel och gulsparv noterades vid den allmänna fågelinventeringen. I inventeringsrapporten så konstateras att dessa fågelarter är relativt vanligt förekommande i de aktuella biotoperna i projektområdet och i denna del av landet, även om flera av arterna har haft minskande populations- trender under en längre tid. Inga skyddsområden har upprättats för dessa fågelarter.

7.8.8. Fågellivet vid Dalälven Fågellivet är rikt längsmed Dalälven. Strandängar och älvängar förekommer längsmed Dalälven med dess käll- och biflöden. Flera skyddade områden med rikt fågelliv finns längsmed Dalälven, såsom exempelvis Färnebofjärdens nationalpark (se kapitel 7.13.1) och naturreservaten Fullsta och Bysjöholmarna (se kapitel 7.13.2). I dessa områden förekommer flertalet vattenlevande fåglar såsom exempelvis vadarfåglar, änder, tranor, svanar, gäss, lommar, fiskgjuse och havsörn. Enligt synpunkt vid samrådsutställning för vindkraftsprojektet så har stora flyttfåglar, såsom tranor, svanar och gäss, flyttstråk genom projektområdet.

Figur 41. Stråk med fåglar över Dalälven. Foto taget från Åshuvudet. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Förekomsten och påverkan på svanar, lommar, fiskgjuse och havsörn beskrivs i föregående stycken i denna rapport. I Vindvals uppdaterade syntesrapport så omnämns gäss och tranor i samma kapitel som svanar. Detta då dessa tre fågelgrupperingar påverkas på liknande sätt av vindkraftverk. De uppvisar tydligt undvikandebeteende och få dödsfall av dessa fågelgrupperingar har noterats vid vindkraftverk. Detta gäller både vid häckning, rastning, övervintring och aktiv flyttning.

Enligt Vindvals uppdaterade syntesrapport så rekommenderas skyddszoner på 500 meter kring rastningslokaler som regelbundet hyser många andfåglar samt kring värdefulla häcknings- och rastningslokaler med många vadare (såsom

67 kustlokaler och strandängar). Med definitionerna ”många vadare” och ”många andfåglar” ges en riktlinje om att området regelbundet ska hysa minst 1 % av den svenska häckande populationen av den specifika andfågelarten. Avståndet från projektområdet för Skansen till Dalälvens närmaste käll- och biflöden samt tillhörande strandängar är drygt 1 km. Eventuella skyddsområden för änder och vadarfåglar befinner sig därmed utanför projektområdet.

7.9 Övrig fauna

Dalarna är ett av de få län i Sverige som har reproducerande stammar av alla Sveriges större rovdjursarter; björn, lodjur, varg, järv och kungsörn 30. Björnar är de vanligaste rovdjuren i Dalarna och förekommer i hela länet, men är vanligast i de centrala och nordöstra delarna. Lodjur förekommer i hela Dalarna, men är vanligast i de södra delarna. Varg förekommer sporadiskt i hela Dalarna, men har fasta revir främst i de östra och södra delarna. Järvar är relativt ovanliga i Dalarna. De förekommer i fjällområdena i norra Dalarna, men kan även påträffas i södra Dalarna. Kungsörnar häckar mestadels i norra och mellersta Dalarna.

Förekommande klövvilt i Dalarna är bland annat rådjur, älg, vildsvin, kronhjort och dovhjort. Rådjur och älg är de vanligaste klövvilten i Dalarna, men även vildsvin har ökat mycket under de senaste åren31 32. I norra delen av Dalarna finns också rennäring (även om inte renar klassas som vilt). Andra förekommande vilda däggdjur i Dalarna är bland annat bäver, utter, rödräv, mård, hare och ekorre.

Enligt data på Artportalen så finns inga fynd av hotade grod- och kräldjur, fiskar eller däggdjur inom projektområdet för Skansen. Ett flertal fynd av insekter finns registrerade inom och i närheten av projektområdet, varav några är rödlistade. Sammanställning av fynd av rödlistade insekter inom och i närheten av projektområden kan ses i Tabell 8.

Tabell 8. Publika fynd av rödlistade insekter inom och i närheten av projektområdet för Skansen. Data inhämtad från Artportalen 2020‐04‐23.

Art Rödlistekategori Fynd Fyndplats Datum 9 fynd av äldre gnagspår Axtjärnberget 2011‐04‐15 3 fynd av äldre gnagspår Dansarberget 2011‐04‐19 Raggbock Sårbar Fynd av äldre gnagspår Kungshögshällarna 2011‐04‐20 Fynd av äldre gnagspår Orrberget 2011‐04‐20 Fynd av äldre gnagspår Öster om Högberget 2011‐04‐20 Reliktbock Nära hotad Fynd av äldre gnagspår Högberget 2011‐04‐15 Fynd av äldre gnagspår Granåsen/Smedsbo 2013‐05‐29 Större flatbagge Nära hotad Fynd av färskt gnagspår Berg/Marieberg 2019‐05‐16 Fynd av adult exemplar Axtjärnberget 2011‐04‐15 Skrovlig flatbagge Nära hotad Fynd av adult exemplar Kolningberget 2019‐05‐12 Tallfjällknäppare Sårbar Fynd av ett exemplar Axtjärnberget 2011‐04‐16

Den sårbara arten raggbock och de nära hotade arterna reliktbock och skrovlig flatbagge har hittats inom projektområdet för Skansen. Arterna har hittats på Orrberget, Högberget och Kolningberget inom planerade naturreservatsområden (mer om dessa i kapitel 7.4). Som tidigare skrivits i kapitel 7.4 så kommer Tekniska verken Vind inte göra någon etablering inom de områden som är utsedda för planerade naturreservat. Miljöpåverkan på dessa insektsarter har därmed

30 lansstyrelsen.se/dalarna/djur/jakt-och-vilt/stora-rovdjur.html, information inhämtad 2020-04-23 31 lansstyrelsen.se/dalarna/djur/jakt-och-vilt.html, information inhämtad 2020-04-23 32 viltolycka.se/statistik/, information inhämtad 2020-04-23 68

minskats och påverkan ses som acceptabel. Fynden av de rödlistade insektsarterna större flatbagge och tallfjällknäppare är från områden utanför projektområdet.

Vindval har tagit fram en rapport som sammanställer forskning kring vindkraftverks påverkan på landlevande däggdjur 33. I denna rapport konstateras att det finns begränsad kunskap om vindkraftverks påverkan på landlevande djur. Möjliga störningar på landlevande djur från vindkraftverk är byggnations- och avvecklingsstörning, buller, synintryck, elektromagnetism från vindkraftverk, ökad tillgänglighet till följd av nya vägar, ny infrastruktur (vägar, arbetsytor och kraftledningar) och mänsklig närvaro under drift. Rapporten konstaterar följande slutsatser:

- Ett fåtal tillgängliga studier om vindkraftverks påverkan under byggnation antyder att landlevande djur undviker dessa områden temporärt under byggnationsfasen. Enligt författarna finns det dock inte tillräckligt med data för säkerställa denna slutsats. - Dokumentation om vindkraftverks påverkan vid nedmontering har inte hittats. - Buller och synintryck, såsom skuggning, reflexer och belysning, kan teoretiskt störa landlevande djur och orsaka stress. De få studier som hittades pekade dock på avsaknad av störning eller snabb tillvänjning till störningen. - Det elektromagnetiska fält som vindkraftverk orsakar anses vara för svagt för att påverka djur. Störningen kan därmed antas vara försumbar. - Byggnation av nya vägar kan leda till både negativ och positiv påverkan på vilt. Vissa djur undvek vägar och såg dem som barriärer, medan andra djur attraherades av vägar för att lättare kunna förflytta sig mellan områden och söka föda i vägrenar. Resultatet varierade bland annat beroende på trafikintensitet. Inga generella slutsatser om påverkan från nya vägar drogs. - Störning från ökad tillgänglighet till följd av nya vägar sågs av författarna som ett problem. Ett utökat vägnät kan leda till ökat friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Mänsklig närvaro kan verka störande på älg, järv, björn, varg och lodjur. - Störning på vilt från kraftledningar har studerats på renar. Störnings- påverkan berodde på om man studerade på regional eller lokal skala. Både resultat med och utan störning hade noterats.

Utifrån de samlade resultaten från Vindval-rapporten bedömer Tekniska verken Vind att vindpark Skansen kommer ha en acceptabel störningsnivå på landlevande däggdjur. De största störningsfaktorerna kan anses vara byggnation samt störning från ökad tillgänglighet till området. Byggnationsfasen kommer pågå under en begränsad period. Ett flertal skogsbilvägar finns redan inom projekt- området (se kapitel 6.1.4). Friluftsaktiviteter såsom exempelvis jakt och fiske bedrivs idag inom projektområdet (se kapitel 7.14.1). Området är redan i nuläget tillgängligt och påverkan från ökad tillgänglighet kan anses vara begränsad.

7.10 Kulturmiljö och arkeologi

33 ”Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur – en syntesrapport”, Vindval, 2012 69

Länsstyrelsen Dalarna bedömde i sitt samrådsyttrande för vindkraftsprojektet Skansen att det krävs en arkeologisk utredning inom projektområdet enligt Kulturmiljölagens andra kapitel (se samrådsyttrande i MKB Bilaga 1.1). Beslut om arkeologisk utredning för etapp 1 togs av Länsstyrelsen Dalarna i maj 2019 (se MKB Bilaga 9). Enligt detta beslut ska Stiftelsen Dalarnas museum utföra den arkeologiska utredningen. En arkeologisk utredning för etapp 1 innebär kart- och arkivstudie av ett område samt fältinventering. Utifrån denna utredning ger arkeologerna rekommendation till Länsstyrelsen om behov finns av att gå vidare med en etapp 2. I arkeologisk utredning för etapp 2 så tar arkeologer schaktprover vid de ytor där det finns indikationer om lämningar. Om lämningar hittas under mark så kan det leda till en arkeologisk förundersökning av det berörda området.

Den arkeologiska utredningen för etapp 1 genomfördes under sommaren 2019 av Greger Bennström på Stiftelsen Dalarnas museum. Greger Bennström har en magisterexamen inom arkeologi och har arbetat som arkeolog på Dalarnas museum sedan 2002. Vid fältarbetet deltog även Stefan Östlund som då arbetade som fältarkeolog på Arkeologikonsult.

Figur 42. Parallellt med kraftledningsgatan för Vattenfalls luftledning genom projektområdet så syns en fördämningvall som en flack förhöjning. Fördämningsvallen är fornlämning nummer 50 enligt den arkeologiska utredningen i MKB Bilaga 9. Foto av Greger Bennström.©

Som en första del i den arkeologiska utredningen så studerades den antikvariska bakgrunden för projektområdet för Skansen. Dokumenterade lämningar inom projektområdet och i dess närhet sammanställdes från Riksantikvarieämbetets databas Fornsök och Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor. Historiskt kartmaterial studerades och kontakt togs med en lokal arkeolog för att få information om oregistrerade lämningar i projektområdets närhet. Fältinventeringen utförde i juni och augusti 2019. Nya lämningar dokumenterades enligt Riksantikvarieämbetets rekommendationer och praxis. Tidigare kända lämningar besöktes och under- söktes. Rapporten från den arkeologiska utredningen kan ses i MKB Bilaga 9.

Den arkeologiska utredningen resulterade i 73 nya lämningar. Nio lämningar från databasen Skogens pärlor besöktes och beskrivningar upprättades. Fyra lämningar från Skogens pärlor besöktes, men kunde inte hittas. Några av lämningarna från Fornsök befann sig nära varandra och omklassades som en lämning. Lämningarna vid projektområdet för Skansen består till största delen av kolningsanläggningar 70

klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Sammanställning över de nya lämningarna och tidigare kända lämningar inom projektområdet (exklusive kolningsanläggningar) kan ses i Tabell 9. Beskrivning av samtliga lämningar och deras placeringar kan ses i MKB Bilaga 9.

Tabell 9. Nya lämningar från arkeologisk utredning 2019 och tidigare kända lämningar inom projektområdet för Skansen. Denna sammanställning är exklusive lämningar från kolningsanläggningar.

Inom projektområdet Numrering Lämning Klassning för Skansen Nya lämningar från arkeologisk utredning 2019 2 Gränsmärke Ej kulturhistorisk lämning Ja 10 Fågelfångstanläggning Fornlämning Nej 12 Stenbrott Övrig kulturhistorisk lämning Ja 25 Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning Ja 31 Fäbodlämning Fornlämning Ja 33 Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning Ja 48 Gränsmärke Ej kulturhistorisk lämning Ja 49 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Ja 50 Fördämningsvall Fornlämning Ja 51 Grävd grop Övrig kulturhistorisk lämning Ja 62 Skåre Fornlämning Ja 63 Skåre Fornlämning Ja 64 Skåre Fornlämning Ja 68 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning Ja 72 Härd Fornlämning Nej Tidigare kända lämningar inom projektområdet L1999:7117 Stensamling Övrig kulturhistorisk lämning Ja L1999:7247 Stensamling Övrig kulturhistorisk lämning Ja L2001:919 Fyndplats för stockbåt Ingen antikvarisk bedömning Ja L2001:1650 Plats med tradition ‐ dansarhed Övrig kulturhistorisk lämning Ja L2001:1443 Plats med tradition ‐ Skans Övrig kulturhistorisk lämning Ja

Majoriteten av lämningarna inom projektområdet är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Bland de nya lämningarna finns sju fornlämningar, varav två av dessa befinner sig utanför projektområdet. De två fornlämningarna utanför projektområdet, en fågelfångstanläggning och en härd, är medtagna i utredningen då de är sällsynta spår av en samisk närvaro i området. Tolkning av lämningarna, såsom från vilken tidsepok de uppstod och vad de användes till kan läsas om i den arkeologiska rapporten i MKB Bilaga 9.

I GIS-materialet från Dalarnas museum så är lämningar som är mindre än 20 meter markerade som punkter, medan lämningar som är över 20 meter är markerade som ytor eller linjer. Detta enligt Riksantikvarieämbetets praxis.

För fornlämningar så rekommenderar Länsstyrelsen Dalarna ett skyddsområde på 50 meter runt lämningen34. Detta för att skydda eventuella underjordiska lämningar och för att fornlämningen ska få ett samband i landskapet och i sitt

34 Avstämning per e-post 2020-04-29 med Erika Räf, arkeolog på Enheten för Kulturmiljö och Samhällsplanering på Länsstyrelsen Dalarna 71 upplevelseområde. Om vägbreddning, nya vägar, arbetsytor eller vindkraftverk berör fornlämningar så förordar Dalarnas museum att dessa lämningar undersöks arkeologiskt.

Övriga kulturhistoriska lämningar har inget skydd enligt Kulturmiljölagen. Detta innebär att en projektör inte behöver ansöka om tillstånd för att göra ingrepp i lämningen om den skulle beröras av en etablering. En övrig kulturhistorisk lämning har inget skyddsområde, men man bör visa hänsyn och aktsamhet till lämningen vid en etablering. Gällande övriga kulturhistoriska lämningarna så rekommenderade Dalarnas museum en buffertzon på 5-10 meter utanför lämningen ytterkant.

Tekniska verken Vind kommer använda sig av det rekommenderade skydds- området på 50 meters diameter runt fornlämningar. Inom detta område kommer ingen etablering ske, såsom exempelvis vindkraftverk, vägar eller arbetsytor. I möjligaste mån så kommer Tekniska verken Vind även av ta hänsyn till de övriga kulturhistoriska lämningarna och inte utföra någon etablering inom dessa. Ett skyddsområde på 10 meter kommer tillämpas kring de övriga kulturhistoriska lämningarna.

Figur 43. Klapperstensvallar uppe på berget Skansen och en fornlämningen i form av en skåre. Skåren är fornlämning nummer 64 enligt den arkeologiska utredningen i MKB Bilaga 9. Foto av Greger Bennström.©

Inom 1 mil från projektområdet för Skansen så finns fyra riksintresseområden för kulturmiljövård; By-bygden, Ingeborgbo, Österfärnebo och Näckenbäck. Avståndet från riksintresseområdena till projektområdet för Skansen, beskrivning av områdena och miljöpåverkan på dessa finns beskrivet i kapitel 7.12.3.

7.11 Infrastruktur

Vid uppförande av en vindpark så kan det leda till miljöpåverkan på befintlig infrastruktur i området, såsom exempelvis vägar, järnväg, flygplatser och elnät.

7.11.1. Vägar Miljöpåverkan kan uppstå på befintliga allmänna och enskilda vägar. Detta gäller både vägar inom projektområdet och vägar som används vid intransport. De vägar som närmst kommer beröras beskrivs i kapitel 6.1.4.

Allmänna vägar Vid infart till projektområdet för Skansen så kommer ett flertal allmänna vägar beröras. De närmsta allmänna vägarna som berörs är delar av väg 710, väg 721 och väg 502 (foto på väg 502 i Figur 44).

Figur 44.Väg 502 från Grönsinka till Ängsnäs. Foto taget i närheten av Grönsinka. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Vägindex är en sammanvägning av en specifik vägsträckas natur-, kultur och friluftsvärden. Ett högt vägindex indikerar att vägsträckningen har många värden, medan en låg klassning indikerar få värden. Enligt Vägverkets rapporter med analys av väglandskapen i Dalarna och Gävleborg så har vägsträckningen som löper längsmed den västra sidan av projektområdet för Skansen (del av väg 710) ett relativt lågt vägindex (vägindex 2 på en skala av 5). Väg 721/502 från Horndal till Ängsnäs bedöms ha den lägsta nivån på vägindex (vägindex 1 på en skala av 5). Flera av vägarna runt Österviken och Bysjön bedöms ha högt vägindex.35 36

35 ”Analys av väglandskapet i Dalarnas län – Publikation 2009:93”, Vägverket, 2009 36 ”Analys av väglandskapet i Gävleborgs län – Publikation 2009:92”, Vägverket, 2009 73

Vägverkets rapporter styrker förslaget i kapitel 6.1.4 om att infartsväg norrifrån är en lämplig variant på infartsalternativ. Vägsträckningarna som då berörs på de allmänna vägarna har få natur- kultur och friluftsvärden. Infartsväg norrifrån kommer ge en lägre miljöpåverkan i jämförelse med infart från väster eller söder, vilket skulle påverka vägar med många värden längsmed Österviken och Bysjön.

Utifrån respons från Trafikverket så ska avståndet från vindkraftverk till allmän väg ska vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Utöver detta så rekommenderar Trafikverket även ett skyddsavstånd utifrån risken för iskast. Mer om skydds- avstånd från vindkraftverk till allmän väg till följd av risken för iskast kan läsas om i kapitel 7.3.5.

Enskilda vägar Inom projektområdet för Skansen finns enskilda vägar som förvaltas av väg- samfälligheter och fastighetsägare. Enligt arrendeavtal för vindparken så har Tekniska verken Vind möjlighet att nyttja och förstärka de befintliga vägarna inom projektområdet samt att anlägga nya vägar.

Utifrån inventering av markbundna naturvärden (se kapitel 7.4) och arkeologisk utredning (se kapitel 7.10) så befinner sig några naturvärdesobjekt och lämningar längsmed befintliga vägar inom projektområdet. Utifall behov av vägbreddning finns längsmed dessa vägsträckningar så ska hänsyn tas till naturvärdesobjektet och lämningarna och vägbreddning ske på den sida av vägen där objektet inte befinner sig.

Utöver enskilda vägar inom projektområdet så kommer även den enskilda vägen Bladkärrsvägen att beröras vid infart till projektområdet. Enligt Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Dalarnas allmänna kartdatabaser så finns inga kända naturvärden längsmed Bladkärrsvägen. Tre övriga kulturhistoriska lämningar i form av två kolningslämningar och en husgrund befinner sig utmed Bladkärrsvägen. Då Bladkärrsvägen ligger inom projektområdet för det redan tillståndsgivna vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget (se kapitel 4.2) så kommer troligtvis breddning av Bladkärrsvägen ske före byggnation av vindpark Skansen. Utifall vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget inte skulle uppföras eller om ytterligare vägbreddning av Bladkärrsvägen skulle behövas för transport till vindpark Skansen så kommer hänsyn tas till lämningarna längsmed vägen enligt den generella hänsynen till övriga kulturhistoriska lämningar enligt kapitel 7.10.

7.11.2. Järnväg Inom 1 mil från projektområdet för Skansen finns en befintlig järnvägssträckning från Avesta/Krylbo till Storvik samt en järnvägsstation i Horndal. Järnvägen och järnvägsstationen är riksintresse för kommunikationer. Påverkan på järnvägen kan läsas om i kapitel 7.12.4.

7.11.3. Flyg Inom 1 mil från projektområdet för Skansen finns tre flygplatsers MSA-ytor; Dala Airport (Borlänge), Västerås och Uppsala. MSA-ytor är en typ av skyddsområden runt flygplatser som garanterar att det inte finns några hinder för flygtrafiken. En MSA-yta brukar utgöras av ett cirkelformat område med radien 55 km runt flygplatsernas landningshjälpmedel. Flygplatsers MSA-ytor är riksintressen för kommunikationer. Påverkan på MSA-ytorna kan läsas om i kapitel 7.12.4.

7.11.4. Elnät För att upprätthålla god flygsäkerhet vid flygbesiktningar så rekommenderar Svenska Kraftnät säkerhetsavstånd till kraftledningar eller jordpunkter. Större vindkraftverk bör placeras på ett avstånd om minst 250 meter från kraftledningar eller jordpunkter, alternativt på ett längre avstånd om vindkraftverket har en totalhöjd över 250 meter. Detta så att vindkraftverket inte ska kunna falla ner över kraftledningen vid ett haveri.

Vattenfall Eldistribution har en befintlig luftledning på 24 kV genom den norra delen av projektområdet (se foto i Figur 45 och karta i MKB Bilaga 1.2). Vindkraftverk får inte placeras så att de kan falla ner över luftledningar. Då önskad totalhöjd på vindkraftverken är 260 meter skulle det innebära ett vindkraftsfritt område med bredden 520 meter genom projektområdet utifrån hänsyn till luftledningen. I samrådsyttrandet från Vattenfall Eldistribution angavs att om riktlinjerna för flygbesiktningar inte kan uppfyllas så behöver den aktuella luftledningen flyttas eller byggas om så att riktlinjerna uppnås. Luftledningen kan exempelvis markförläggas. Den befintliga luftledningen genom projektområdet är byggd med linjekoncession, vilket innebär att en ny linjekoncession måste sökas före ombyggnation kan ske. Diskussion hålls med Vattenfall Eldistribution gällande ombyggnation av luftledningen för att inte avsevärt behöva minska möjligt område för vindkraftverksplaceringar.

Figur 45. Vattenfall Eldistributions 24 kV‐ledning som går genom projektområdet. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Cirka 1 km väster om projektområdet för Skansen så löper en 220 kV-ledning som ägs av Svenska Kraftnät. Enligt yttrande från Svenska Kraftnät så har de inget att erinra mot projektområdet för Skansen (se MKB Bilaga 1.2).

Utöver de befintliga kraftledningarna i området så kommer även nya kraftledningar att anläggas av Vattenfall Eldistribution och Tekniska verken Vind för anslutning av vindpark Skansen. Mer om detta kan läsas i kapitel 6.1.6.

7.12 Riksintressen

I Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel beskrivs områden som bedöms vara riksintresseområden. Inom projektområdet för Skansen så finns endast ett riksintresseområde i form av Borlänge flygplats MSA-yta. Inom 1 mil från projektområdet för Skansen finns det ett flertal riksintresseområden, varav flera är kopplade till Dalälven. En sammanställning över riksintresseområden inom 1 mil från projektområdet för Skansen kan ses i Tabell 10. Riksintresseområdenas placeringar kan ses i kartan i Figur 46.

Tabell 10. Sammanställning av riksintresseområden inom 1 mil från projektområdet för Skansen. För varje område är det angivet vilken/vilka kommuner området befinner sig i och avstånd till projektområdet för Skansen. Då flygplatsernas MSA‐ytor sträcker sig över stora landområden så är endast län angivet för dessa områden istället för kommuner. Avståndet till projektområdet för Skansen anges i km med en decimals noggrannhet.

Avstånd till Synbarhet & Riksintresseområden Kommun Skansen fotomontage Riksintresseområden vid Dalälven Avesta, Sala, Sandviken, Heby, Synbar. Flera Skyddade vattendrag Nedre Dalälven 1,2 km Gävle, Tierp, Älvkarleby fotomontage. Synbar. Flera Naturvård Bysjön‐Tyttboforsen Avesta 1,2 km fotomontage. Synbar. Flera Naturvård Nedre Dalälvsområdet Sala, Sandviken, Heby, Gävle 0,8 km fotomontage. Avesta, Sala, Sandviken, Heby, Synbar. Flera Friluftsliv Nedre Dalälvsområdet 1,2 km Gävle, Tierp, Älvkarleby fotomontage. Avesta, Sala, Sandviken, Heby, Synbar. Flera Rörligt friluftsliv Nedre Dalälven 1,0 km Gävle, Tierp, Älvkarleby fotomontage. Riksintresse naturvård Synbar. Inget Kolbosveden Sandviken 6,0 km fotomontage. Riksintresse kulturmiljövård Synbar. Flera By‐bygden Avesta 4,4 km fotomontage. Synbar. Ett Ingeborgbo Avesta 6,8 km fotomontage. Synbar. Två Österfärnebo Sandviken 7,3 km fotomontage Synbar. Inget Näckenbäck Avesta, Sala 8,0 km fotomontage. Riksintresse kommunikationer Synbar. Inget Befintlig järnväg Avesta‐Storvik Avesta, Hofors, Sandviken 7,6 km fotomontage. Inte synbar. Inget Befintlig järnvägsstation Horndal Avesta 7,6 km fotomontage. Ett stort antal kommuner i Inom Synbar. Flera Dala Airport flygplats MSA‐yta Dalarna, Örebro, Västmanland området fotomontage. och Gävleborg län. Ett stort antal kommuner i Dalarna, Örebro, Västmanland Synbar. Inget Västerås flygplats MSA‐yta 7,0 km Uppsala, Stockholm och fotomontage. Södermanland län. Ett stort antal kommuner i Uppsala, Gävleborg, Synbar. Flera Uppsala flygplats MSA‐yta 9,9 km Stockholm, Södermanlands fotomontage. Och Västmanland län. Riksintresse Försvarsmakten Synbar. Inget Påverkansområde Avesta och Sala 8,8 km fotomontage.

Figur 46. Riksintressen inom 1 mil från projektområdet för Skansen.

7.12.1. Riksintresseområden vid Dalälven Dalälven med dess käll- och biflöden innefattas av ett flertal riksintressen; skyddade vattendrag, naturvård, friluftsliv och rörligt friluftsliv. Dalälven passerar drygt 4 km söder om projektområdet för Skansen. Käll- och biflöden till Dalälven befinner sig som närmast cirka 1,5 km från projektområdet för Skansen.

Vissa delar av Dalälven nedströms Näs bruk med tillhörande käll- och biflöden är riksintresseområden för skyddade vattendrag. Vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i dessa områden.

Riksintresseområdet för naturvård vid Bysjön-Tyttboforsen inkluderar bland annat Bysjön, Österviken, ängs- och hagmarkerna i Fullsta och Leknäs samt odlingslandskapet kring Österviken. Området har stort naturvärde genom landskapets skiftande karaktär och storlek. Området befinner sig i landskaps- karaktärerna Älvstråket och By jordbruksbygd (se kapitel 7.3.3). I området finns en för Dalarnas län unik flora och fauna. Målet är att bevara det orörda älvlandskapet med dessa speciella vegetation samt bevarande av åkerbruk och ängsbruk. Inom riksintresseområdet finns även Färnebofjärdens nationalpark (se kapitel 7.13.1) och naturreservaten Fullsta och Bysjöholmarna (se kapitel 7.13.2).37

Nedre Dalälvsområdet är ett riksintresseområde för naturvård som sträcker sig över flera kommuner. I området finns naturvärden såsom bland annat naturlig slåttermark, naturbetesmark, ädellövskog, vattendrag och våtmarkskomplex. Området är präglat av de regelbundna översvämningarna. Inom området ligger bland annat Färnebofjärdens nationalpark (se kapitel 7.13.1) och naturreservaten Ista, Östa och Laggbomyran (se kapitel 7.13.2).38

Nedre Dalälvsområdet är även utsedd som riksintresseområde för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Området anses ha särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Som några exempel på aktiviteter i området anges bad, båtliv, fågelskådning, kanotturer, bär- och svampplockning, vandring och fritidsfiske. Naturtyper i området är sjöar, vattendrag, våtmark, odlingslandskap, kulturlandskap och barrskog. Områdena ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

Figur 47. Färnebofjärden är en del av Dalälven. Foto från Östa naturreservat där det finns flertalet aktiviter för friluftsliv såsom exempelvis båthamn, camping och badplatser. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Vindpark Skansen bedöms inte påverka riksintresse för skyddade vattendrag i Dalälven då ingen vattenkraft, vattenreglering eller liknande kommer uppföras där. Riksintresseområdena för naturvård i Dalälven är avsatta områden utifrån sin landskapskaraktär med unik flora och fauna. Vindparkens bedöms främst ge en lokal miljöpåverkan på markbundna naturvärden. Floran i riksintresseområdena

37 ”Område av riksintresse för naturvård i Dalarnas län – Nr 110 Bysjö- Tyttboforsen”, Länsstyrelsen Dalarna, 2004 38 ”Område av riksintresse för naturvård i Gävleborgs län – Nr X96 Nedre Dalälvsområdet 96-1 Jordbärsmuren”, Länsstyrelsen Gävleborg, 2001 78

för naturvård i Dalälven anses befinna sig för långt från vindparken för att ses som markant påverkade. Hänsyn har tagits till de markbundna naturvärden som finns inom projektområdet (mer om detta i kapitel 7.4). Vindparkens påverkan på fåglar, fladdermöss och övrig fauna kan läsas om i kapitel 7.7, 7.8 och 7.9. Vindparken kommer ge miljöpåverkan på friluftsliv och rörligt friluftsliv utifrån ljud och synbarhet. Vissa delar av riksintresseområdena för friluftsliv och rörligt friluftsliv befinner sig endast cirka 1 km från området och vindparken kommer vara hörbar i dessa områden. Utifrån ljudberäkningarna i MKB Bilaga 2 kan en uppfattning om ljudnivåer vid Österviken och Dalälven fås utifrån beräknings- resultaten vid närbelägen bebyggelse. Vindparken kommer vara synlig från flera områden längsmed Dalälven, inklusive dess käll- och biflöden (se synbarhets- beräkningar i MKB Bilaga 4). Fotomontage finns framtagna på flera olika ställen i riksintresseområdena vid Dalälven.

7.12.2. Riksintresse naturvård Förutom riksintresseområdet för naturvård vid Dalälven så finns det ytterligare ett riksintresseområde för naturvård vid Kolbosveden norr om projektområdet för Skansen. Området har ett av de största sammanhängande hagmarksområdena i Gävleborgs län och delar av området är även utsett Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet. Målet är att bevara gräsmarkerna i området.39 40

Vindpark Skansen kommer troligtvis att vara synbar vid Kolbosveden, men inget intrång kommer göras på hagmarkerna i området. Miljöpåverkan från vindparken på riksintressevärdet ses som låg.

7.12.3. Riksintresse kulturmiljövård Inom 1 mil från projektområdet för Skansen finns fyra riksintresseområden för kulturmiljövård; By-bygden, Ingeborgbo, Österfärnebo och Näckenbäck.

By-bygden är ett utsett riksintresseområde utifrån de fornlämningar som har hittats i området. Fynden av tridyxor från stenåldern hör till de mest omfattande i landet. De flesta yxor har hittats vid jordbruksarbeten och fyndplatserna antyder att stenåldersboplatser har funnits i området. I området finns gravfält och järn- framställningslämningar från järnåldern. Grunden till en kyrka från 1100/1200- talet finns bevarad. Utöver detta finns även lämningar från 1600-talet och framåt i området. En förutsättning för att kulturvärdena ska bibehållas är att det öppna odlingslandskapet bevaras och ny bebyggelse görs med försiktighet.41

Ingeborgbo är ett riksintresseområde utifrån den välbevarade bebyggelsemiljön och odlingslandskapet från 1800-talet. I området finns även spår efter förhistorisk bosättning. För att bibehålla kulturvärdena så bör byn få möjlighet att överleva i sin befintliga miljö. Ny bebyggelse bör undvikas både inom byn och i byns närmaste omgivningar.42

Österfärnebo är en rik fornlämningsmiljö med lämningar från äldre järnåldern och nära anknytning till den nutida bebyggelsen. Området var en knutpunkt för forntida kommunikationer med Enköpingsåsen som löper genom området och

39 ”Registerblad XN128 Kolbosveden”, Länsstyrelsen Gävleborg, 1998 40 ”Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0630248 Kolbosveden”, Länsstyrelsen Gävleborg, 2017 41 ”Riksantikvarieämbetets sammanfattande värdetext – By-bygden W21”, Länsstyrelsen Dalarna, 1996 42 ”Riksantikvarieämbetets sammanfattande värdetext – Ingeborgbo W3”, Länsstyrelsen Dalarna, 1996 79 den intilliggande Färnebofjärden. I odlingslandskapet i området finns bevarade strukturer från järnåldern fram till 1800-talet.43

Näckenbäck är ett riksintresseområde utifrån sin bymiljö med välbevarad 1800- talskaraktär. Få förändringar har gjorts i området efter laga skiftet 1862. De enskilda byggnaderna är goda exempel på storbondgårdar från 1800-talets senare hälft. I norra delen av byn så har åkerarealen ökat på ängsmarkens bekostnad. För att bibehålla kulturvärdena i området så bör odlingslandskapet bestå, ny bebyggelse undvikas och den befintliga bebyggelsen bevaras.44

Riksintresseområdena för kulturmiljövård är skyddade utifrån fornlämningar, odlingslandskap och bebyggelsemiljö. Ingen etablering för vindkraftsprojektet Skansen kommer göras inom riksintresseområdena för kulturmiljövård som påverkar odlingslandskapet eller bebyggelsemiljön. Infart till projektområdet kommer göras norrifrån (se kapitel 6.1.4) vilket medför mindre påverkan på vägar inom de närbelägna riksintresseområdena. Vindparken kommer troligen vara synbar i samtliga riksintresseområden för kulturmiljövård. Flera fotomontage finns framtagna från By-bygden, Ingeborgbo och Österfärnebo. Miljöpåverkan på de närbelägna riksintresseområden för kulturmiljövård ses som godtagbar.

7.12.4. Riksintresse kommunikationer Riksintressen för kommunikationer finns inom 1 mil från projektområdet för Skansen med passerade järnväg från Avesta/Krylbo till Storvik, järnvägsstation i Horndal och tre flygplatsers MSA-ytor.

Järnväg Järnvägen från Avesta/Krylbo till Storvik är ett järnvägsstråk för godståg genom Bergslagen med internationell betydelse. Banan sträcker sig vidare söderut ner till Mjölby. Banan är enkelspårig, men förslag finns från Trafikverket om att bygga om järnvägen så att den blir dubbelspårig. Även den befintliga järnvägsstationen i Horndal är utsedd som riksintresse.

Under samrådsprocessen för vindkraftsprojektet Skansen har remissvar inkommit från Trafikverket (se MKB Bilaga 1.2). Trafikverket angav att avståndet mellan vindkraftverk och järnväg ska vara minst vindkraftverkets totalhöjd plus 20 meter samt att projektområdet för Skansen inte bedöms påverka järnvägens kommunikationssystem MobiSIR. Avståndet från projektområdet för Skansen till den närmst belägna järnvägen är drygt 7 km.

Flyg Enligt flyghinderanalys av LFV så ligger projektområdet för Skansen inom Dala Airports MSA-yta. Övriga närliggande flygplatser med MSA-ytor inom 1 mil från projektområdet för Skansen (Västerås och Uppsala) sågs inte som berörda av etableringen utifrån flyghinderanalysen. Vid granskning av den maximala bygghöjden på vindkraftverk för den del av projektområdet som befinner sig inom Dala Airports MSA-yta så behöver inte flygplatsens MSA-yta höjas. Kommunikation hölls med LFV och Dala Airport gällande slutsatser för MSA- ytan (se MKB Bilaga 1 och MKB Bilaga 1.2).

7.12.5. Riksintresse Försvarsmakten

43 ”Riksintressen för kulturmiljövården – Gävleborgs län (X)”, Riksantikvarieämbetet, 2014 44 ”Riksantikvarieämbetets sammanfattande värdetext – Näckenbäck W1”, Länsstyrelsen Dalarna, 1995 80

Nästan 9 km sydväst om projektområdet för Skansen finns ett riksintresseområde för Försvarsmakten benämnt som övrigt påverkansområde. Ingen ytterligare information har hittats om området och funktionen för området omfattas troligen av sekretess.45 Försvarsmakten hade inget att erinra på projektområdet för Skansen enligt vindkraftsremiss i tidigt skede från 2016 eller yttrande avseende samråd enligt 6 kap. Miljöbalken från 2019 (se MKB Bilaga 1.2).

7.13 Skyddade områden

Utöver riksintresseområden så finns det inom 1 mil från projektområdet för Skansen flera skyddade områden utifrån Miljöbalken kapitel 7. Dessa skyddade områden utgörs av en nationalpark, 13 naturreservat, två Natura 2000-områden som inte inkluderas inom naturreservaten eller nationalparken, ett naturminne och åtta skogliga biotopskyddsområden. Inga av dessa områden befinner sig inom projektområdet för Skansen. Utöver dessa områden så finns det även ett biosfär- område som projektområdet för Skansen ligger inom. Sammanställning över områdena kan ses i Tabell 11 och placeringar i kartan i Figur 48. Mera information om respektive skyddsområde finns i nedanstående stycken under detta kapitel.

Figur 48. Skyddade områden inom 1 mil från projektområdet för Skansen enligt Miljöbalkens sjunde kapitel.

45 ”Riksintressen för totalförsvarets militära del i Dalarnas län 2019”, Försvarsmakten, 2019 81

Tabell 11. Sammanställning av skyddade områden inom 1 mil från projektområdet för Skansen. Beteckningarna på Natura 2000‐områdena står för Natura 2000 fågeldirektivet (SPA) och Natura 2000 art‐ och habitatdirektivet (SCI). Avståndet till projektområdet för Skansen anges i km med en decimals noggrannhet. De skyddade områden i respektive grupp är sorterade utifrån avstånd till projektområdet för Skansen.

Inom Natura Avstånd till Synbarhet/ Skyddade områden Kommun Storlek 2000‐område Skansen fotomontage Nationalpark Avesta, Sandviken 10 471 SPA Synbar. Ett fotomontage Färnebofjärden 3,3 km Sala, och Heby hektar SCI från närområdet. Naturreservat Synbar. Inget Skissen Avesta 141 hektar SCI 0,7 km fotomontage. Troligen inte synbar. Kungshögshällarna Sandviken 6 hektar ‐ 1,4 km Inget fotomontage. Eventuellt enstaka Högmossen Sandviken 6,5 hektar SCI 4,4 km vindkraftverk synliga. Inget fotomontage. Enstaka verk synliga. Gårdsjöarna Avesta 228 hektar SCI 5,1 km Inget fotomontage. Synbar. Inget Fullsta Avesta 57 hektar SCI 6,0 km fotomontage. Synbar. Ett fotomontage Bysjöholmarna Avesta 295 hektar SCI 6,5 km från närområdet. Synbar. Ett fotomontage Tallåsen Avesta 1 hektar ‐ 6,7 km från närområdet. Ista Sandviken 770 hektar SCI 6,8 km Synbar. Ett fotomontage. Synbar. Ett fotomontage Prästgårdsängen i By Avesta 0,1 hektar SCI 6,9 km från närområdet. Troligen inte synbar. Tångan Sala 72 hektar ‐ 7,3 km Inget fotomontage. Synbar. Ett fotomontage Laggarbomyran Sandviken 171 hektar ‐ 9,1 km från närområdet. Troligen inte synbar. Bärsån Sandviken 10 hektar SCI 9,1 km Inget fotomontage. Östa Heby 911 hektar SCI 9,9 km Synbar. Två fotomontage. Natura 2000‐områden som inte inkluderas i ovanstående områden Synbar. Inget Tolvsmossen Avesta 33 hektar SCI 4,5 km fotomontage. Synbar. Inget Kolbosveden Sandviken 10 hektar SCI 6,1 km fotomontage. Naturminne Synbar. Inget Ormgran Avesta 0 hektar ‐ 3,3 km fotomontage. Biotopskyddsområden Synbar. Inget Skog 2006:335 Sala 5,1 hektar ‐ 5,1 km fotomontage Troligen inte synbar. Skog 2005:677 Sandviken 3,0 hektar ‐ 5,6 km Inget fotomontage. Synbar. Inget Skog 2006:334 Sala 2,0 hektar ‐ 5,7 km fotomontage Eventuellt synbar. Inget Skog 2011:376 Avesta 3,4 hektar ‐ 5,8 km fotomontage Synbar. Inget Skog 2011:294 Sandviken 9,1 hektar ‐ 7,5 km fotomontage. Eventuellt synbar. Inget Skog 2005:117 Avesta, Sala 3,2 hektar ‐ 8,1 km fotomontage. Troligen inte synbar. Skog 2001:603 Sandviken 4,2 hektar ‐ 8,5 km Inget fotomontage. Troligen inte synbar. Skog 2007:457 Sala 2,9 hektar ‐ 9,9 km Inget fotomontage. Biosfärområde Säter, Hedemora, drygt Avesta, Sala, Heby, SPA Inom Synbar. Flertalet Nedre Dalälven 308 000 Tierp, Älvkarleby SCI området fotomontage. Gävle, Sandviken hektar

7.13.1. Nationalpark Färnebofjärdens nationalpark ligger på gränsen mellan fyra olika kommuner; Avesta, Sala, Sandviken och Heby. Nationalparken befinner sig drygt 3 km från projektområdet för Skansen och är skyddsvärd utifrån höga biologiska, men även estetiska, värden (enligt beskrivning av Länsstyrelsen Gävleborg). Området ligger på den biologiska Norrlandsgränsen och hyser både syd- och nordsvenska djur och växter. Fjärden har en blandad natur med översvämningsmark, älvängar, strandkärr, barrskog med norrlandskaraktär och lövskogar av sydsvensk karaktär med inslag av ek och lind. Nationalparken har ett rikt fågelliv med mer än 200 fågelarter, varav cirka 100 fågelarter häckar regelbundet inom området. I nationalparken finns 270 olika kärlväxter, 20-talet fiskarter, 60 rödlistade insektsarter samt däggdjur som älg, rådjur, hare, räv, mård, bäver, skogslämmel och lodjur. Färnebofjärden är även klassificerad som ett ramsarområde. 46

Besökscentret Naturum Färnebofjärden vid Gysinge Bruk har bland annat utställningar, guidning och föreläsningar. Övriga besöksmål för turism inom nationalparken är bland annat huvudentrén vid Sevedskvarn, utsiktstornet vid Skekarsbo och Sandön. Utöver detta finns även ett flertal raststugor, vindskydd och tältplatser inom området.47

Vid samråd för vindkraftsprojekt Skansen så inkom önskemål från Länsstyrelsen Gävleborg om ljudkartläggning för påverkan på Färnebofjärdens nationalpark. Utifrån ljudberäkningarna i MKB Bilaga 2 så kommer den kumulativa ljudnivån vid Färnebofjärdens nationalpark att vara lägre än 25 dB(A) vid den västra delen av nationalparken som befinner sig närmast vindpark Skansen (vid Bodmossen och Stormossen). Ljudpåverkan på nationalparken bedöms därmed vara väldigt låg. Vindpark Skansen kommer vara synlig från ett flertal platser i nationalparken och fotomontage finns framtagna från närområdet (se MKB Bilaga 5). Miljö- påverkan på nationalparken utifrån ljudberäkningar och fotomontage bedöms som låg och påverkan ses därmed som acceptabel.

Figur 49. Informationsskylt för Färnebofjärdens nationalpark i Östa naturreservat. Foto av Cajsa Abrahamsson.

46 sverigesnationalparker.se/park/farnebofjardens-nationalpark/, Länsstyrelsen Gävleborg, information inhämtad 2020-04-27 47 ”Färnebofjärdens informationsfolder”, Länsstyrelsen Gävleborg, 2018 83

7.13.2. Naturreservat Inom 1 mil från projektområdet för Skansen finns 13 naturreservat. Dessa är skyddade främst utifrån dess naturmiljöer, fågelliv och möjligheter för friluftsliv. Vindpark Skansen bedöms främst ge en lokal miljöpåverkan på de markbundna naturvärdena inom projektområdet. De markbundna naturvärdena inom naturreservaten befinner sig för långt bort från vindparken för att ses som markant påverkade. Vindparkens påverkan på fåglar, fladdermöss och övrig fauna finns beskrivna i kapitel 7.7, 7.8 och 7.9. Samtliga naturreservat är möjliga besöksmål för turism och friluftsliv. Vissa reservat är dock mer specifikt anpassade för besökare då de innehåller anläggningar för friluftsliv, såsom exempelvis utsedda fiskesjöar, vandringsleder, rastplatser eller badplatser. I de närmst belägna naturreservaten kommer vindparken vara hörbar (se ljudberäkningar i MKB Bilaga 2). Vindparken kommer troligen vara synbar i flera av naturreservaten och fotomontage finns framtagna från ungefär hälften av naturreservaten (se sammanställningen i Tabell 11, synbarhetsberäkningar i MKB Bilaga 4 och fotomontage i MKB Bilaga 5).48 Som helhet sett så ses påverkan på de 13 närliggande naturreservaten som acceptabel. Kortfattad information om de 13 naturreservaten kan ses i nedanstående stycken.

Naturreservatet Skissen Naturreservatet Skissen ligger cirka 700 meter norr om projektområdet. Reservatet har omväxlande kuperad natur med berghällar, sjöar, tjärnar, bäckar, småmyrar och blandskog. Fiske bedrivs i sjöarna Svart-Skissen och Klar-Skissen som befinner sig inom naturreservatet (mer om fiske i dessa sjöar i kapitel 7.14.2).49

Naturreservatet Kungshögshällarna Naturreservatet Kungshögshällarna ligger cirka 1,5 km öster om projektområdet för Skansen. Området hyser gammal tallskog och flera av tallarna i området är över 400 år gamla. Vandringsleden Kungshögsleden går genom området (mer om denna vandringsled i kapitel 7.14.2). På toppen av hällarna finns ett brand- bevakningstorn från 1929 där man har god utsikt över området.50

Naturreservatet Högmossen Naturreservatet Högmossen ligger cirka 4 km öster om projektområdet. Området hyser gammal barrblandskog, hällmarkstallskog och ett skogbevuxet kärr med värdefull sumpskog. Syftet med naturreservatet är att bevara den biologiska mångfalden och vårda naturmiljön i området.51

Naturreservatet Gårdsjöarna Naturreservatet Gårdssjöarna ligger cirka 5 km norr om projektområdet vid Norrgårdssjön och Sörgårdssjön. Norrgårdssjön är väldigt grund och har på flera ställen ett vattendjup på bara 0,5 meter. I sjön finns något så ovanligt som flytande öar med träd. Vissa av öarna är bortåt 50 meter långa. Inom naturreservatet finns även äldre skog med höga naturvärden. Området är betydelsefullt för fågellivet

48 ”Naturreservat i sydöstra Dalarna – Falun, Borlänge, Säter; Hedemora och Avesta”, Länsstyrelsen Dalarnas län, 2015 49 lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/avesta/skissen.html, Länsstyrelsen Dalarna, information inhämtad 2020-04-27 50 lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/kungshogshallarna.html, Länsstyrelsen Gävleborg, information inhämtad 2020-04-27 51 lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/hogmossen.html, Länsstyrelsen Gävleborg, information inhämtad 2020-04-27 84

och besöks regelbundet av fågelskådare. En vandringsled går genom området mellan de två sjöarna.52

Naturreservatet Fullsta Stranddängarna vid Fullsta längsmed Bysjöns strand är ett område som ligger cirka 6 km sydväst om projektområdet för Skansen. Området översvämmas regelbundet och hyser därmed en speciell flora som kallas ävjebroddsvegetation. Fågellivet är rikt i området med gäss, änder och vadare. Ibland siktas även kattuggla. Området är naturskönt och lämpar sig bra för vandringar.53

Naturreservatet Bysjöholmarna Bysjöholmarna ligger i Bysjön som är en del av Dalälven. Området befinner sig cirka 6,5 km sydväst om projektområdet för Skansen. Bysjöholmarna är en del av en rullstensås och har en speciell skogsvariant med sällsynta lavar, mossor, svampar och insekter. Fågellivet är rikt på öarna med mycket hackspettar. Öarna kan bara nås med båt. Lammön (se foto i Figur 50) är den mest välbesökta ön och där finns även en vandringsled. I området finns möjlighet för fiske och bad.54

Figur 50. Utsikt mot Lammön i naturreservatet Bysjöholmarna. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Naturreservatet Tallåsen Tallåsen är ett naturreservat som sträcker sig längsmed Möklintaåsen. Området befinner sig nästan 7 km sydväst om projektområdet för Skansen. Uppe på åsen finns gångstig och rastplats.55

52 lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/avesta/gardsjoarna.html, Länsstyrelsen Dalarna, information inhämtad 2020-04-27 53 lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/avesta/fullsta.html, Länsstyrelsen Dalarna, information inhämtad 2020-04-27 54 lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/avesta/bysjoholmarna.html, Länsstyrelsen Dalarna, information inhämtad 2020-04-27 55 lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/avesta/tallasen.html, Länsstyrelsen Dalarna, information inhämtad 2020-04-27 85

Naturreservatet Ista Nästan 7 km öster om projektområdet för Skansen ligger Ista naturreservat i Färnebofjärden. Reservatet omges till stor del av Färnebofjärdens nationalpark. Genom Ista naturreservat löper rullstensåsen Enköpingsåsen (se foto i Figur 51). Många av stränderna längsmed rullstensåsen översvämmas regelbundet vilket skapar värdefulla naturvärden. I området finns rödlistade lavar och mossor. Inom området finns eldplats och vindskydd.56

Figur 51. Enköpingsåsen i Ista naturreservat. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Naturreservatet Prästgårdsängen i By Prästgårdsängen är en slåtteräng i närheten av By kyrka som ligger cirka 7 km sydväst om projektområdet för Skansen. Ängen är av typen ängshaverot-torräng och hyser blommor som är ovanliga i Dalarna. Ängen är slitagekänslig och besökare bör hålla sig till stigen i området före slåtter.57

Naturreservatet Tångan Tångans naturreservat ligger cirka 7 km söder om projektområdet för Skansen. I reservatet finns gammal barrskog, skogshöns och äldre kolningslämningar. En skogsväg finns inom området, men i övrigt är skogen till stor del opåverkad.58

Naturreservatet Laggarbomyran Cirka 9 km öster om projektområdet för Skansen ligger Laggarbomyrans naturreservat. Området ligger längsmed rullstensåsen Enköpingsängen och Fängsjöns östra strand. Genom naturreservatet löper Laggarboån. Området översvämmas regelbundet vilket skapar värdefulla naturvärden. I området finns älvängar och rödlistade lavar.59

56 lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/ista.html, Länsstyrelsen Gävleborg, information inhämtad 2020-04-28 57 lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/avesta/prastgardsangen-i-by.html, Länsstyrelsen Dalarna, information inhämtad 2020-04-27 58 lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/tangan.html, Länsstyrelsen Västmanland, information inhämtad 2020-04-28 59 lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/laggarbomyran.html, Länsstyrelsen Gävleborg, information inhämtad 2020-04-28 86

Naturreservatet Bärsån Bärsåns naturreservat ligger cirka 9 km norr om projektområdet för Skansen. Genom naturreservatet löper Bärsån. I området finns strandängar och gammal barrskog. Området kan nås norrifrån via en skogsstig.60

Naturreservatet Östa Nästan 10 km sydöst om projektområdet för Skansen ligger Östa naturreservat (se foto i Figur 52). Reservatet bildades för att bevara och återskapa naturvärden, såsom exempelvis äldre barr- och blandskogar, myrmark och ängsmarker, samt för att främja friluftsliv och turism. Naturreservatet är rikt på besöksmål och hyser bland annat båthamn, camping, grillplatser och badstränder. Området angränsar till Färnebofjärdens nationalpark.61 62

Figur 52. Skylt för Östa naturreservat i närheten av Färnösandsbadet. Foto av Cajsa Abrahamsson.

7.13.3. Natura 2000‐områden Majoriteten av de Natura 2000-områden som ligger inom 1 mil från projekt- området för Skansen innefattas i Färnebofjärdens nationalpark och de närliggande naturreservaten (se kapitel 7.13.1 och 7.13.2). Kolbosveden är ett Natura 2000- område och ett riksintresseområde för naturvård (mer om detta riksintresse- område i kapitel 7.12.2). Natura 2000-området Tolvsmossen innefattas inte i tidigare beskrivna skyddade områden och beskrivs därmed nedan.

60 lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/barsan.html, Länsstyrelsen Gävleborg, information inhämtad 2020-04-28 61 lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/ostas-naturreservat.html, Länsstyrelsen Uppsala, information inhämtad 2020-04-28 62 heby.se/uppleva-gora/natur/osta/, Heby kommun, information inhämtad 2020-04-28 87

Tolvsmossen Tolvsmossen ligger 4,5 km nordväst om projektområdet för Skansen. Området är ett Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet. Tolvsmossen domineras av flacka skoglösa kärr och flera sorters kärr- och mossvegetation återfinns i området. Tolvsmossen är även utpekad som nyckelbiotop.63

Tolvsmossen är utsett som ett Natura 2000-område främst utifrån dess naturmiljö och flora. Vindpark Skansen kommer troligen vara synlig från Tolvsmossen, men vindparken bedöms ha låg miljöpåverkan på området då de markbundna naturvärdena i området befinner sig långt från vindparken.

7.13.4. Naturminnen Naturminnen är en skyddsform för enskilda naturföremål som kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Inom 1 mil från projektområdet för Skansen så finns ett naturminne i form av en ormgran. Ormgranen befinner sig cirka 3,3 km söder om projektområdet. Beslut om skydd av ormgranen togs 1938. Åldern är beräknad till cirka 120 år.64

Vindparken kommer troligen vara synbar från ormgranen, men i övrigt bedöms inte vindparken ha någon större påverkan på naturminnet. Transporter till vindparken kommer inte gå längsmed den väg som ormgranen befinner sig vid.

7.13.5. Biotopskyddsområden Biotopskyddsområden är mindre områden som är skyddade utifrån att bevara den biologiska mångfalden. Inom 1 mil från projektområdet för Skansen finns det åtta skogliga biotopskyddsområden.

I utkanten av flera av de skogliga biotopskyddsområdena kommer vindpark Skansen troligen att vara synlig. I övrigt så bedöms inte vindparken leda till någon större miljöpåverkan på biotopskyddsområdena då ingen etablering eller transport kommer ske i närheten av områdena. Vindparken förväntas främst ge en lokal miljöpåverkan på de markbundna naturvärdena inom projektområdet.

7.13.6. Biosfärområde Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven utnämndes 2011 av UNESCO. Området sträcker sig från Säter till Älvkarleby, en sträcka på cirka 18 mil. Landskapet inom området är varierande med olika natur- och marktyper. Älvlandskapet Nedre Dalälven befinner sig på den biologiska på Norrlandsgränsen och i området finns växter både från södra och norra Sverige. Området är mycket artrikt. Inom biosfärområdet fokuseras på möjligheterna för hållbar turism, såsom öppet landskap och fiskevård.

Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven innefattar ett större område och inom området återfinns ett flertal av de skyddade områden för naturvärden, kultur- värden, turism och friluftsliv som omnämns i denna rapport, såsom exempelvis riksintresseområden vid Dalälven (se kapitel 7.12.1), riksintresseområden för kulturmiljövård (se kapitel 7.12.3), ett flertal naturreservat (se kapitel 7.13.2) och Färnebofjärdens nationalpark (se kapitel 7.13.1).

63 ”Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 § förordningen om områdesskydd enligt Miljöbalken mm) SE0620285 Tolvsmossen”, Länsstyrelsen Dalarna, 2005 64 ”Naturminnen i Dalarnas län”, Länsstyrelsen Dalarna, 2006 88

Biosfärområden är områden för implementering av Agenda 2030 med fokus på hållbar utveckling. Biosfärområdena ses som helheter där lokala konflikter mellan människor och natur kan hanteras, analyseras och utforskas för att hitta lösningar på globala utmaningar. Inom områdena arbetas med samverkan och flera olika delar av samhället representeras, såsom exempelvis markägare, företagare, skogsbrukare, fågelskådare, kommuner och Länsstyrelser. Bevarande av natur och biologisk mångfald sker med integrering av ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling.

Exempel på hur vindkraft generellt och vindpark Skansen kan leda till uppfyllnad av de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 kan läsas om i kapitel 0. Flera områden inom och i närheten av projektområdet är skyddade utifrån sina naturvärden och biologisk mångfald.

7.14 Turism och friluftsliv

Enligt olika studier så kan förekomsten av vindkraft ha både positiv, negativ eller ingen påverkan på den lokala turismen. 65 66 Det finns vissa studier som visar att vindparker inte påverkar turisters önskan om att besöka eller återkomma till ett turistmål, medan andra studier visar att förekomstens av vindkraft minskar viljan att besöka ett turistmål. Det finns få studier som studerar turismen både före och efter en vindkraftsetablering. Vindkraft kan ha en negativ inverkan på aktiviteter som grundar sig i lugn, tystnad och orörda natur- och kulturupplevelser, medan exempelvis musik- och idrottsaktivitet störs mindre. Vindkraftsetableringar kan ha en positiv bieffekt på turism och friluftsliv då uppbyggd infrastruktur till vindparker, såsom exempelvis vägar, öppnar upp tidigare svårnådda landområden och därmed möjliggör besök i dessa. 67

Vindkraftverk har negativ inverkan på turism och friluftsliv främst utifrån ljudlig och visuell störning, men även utifrån uppkomna lokala störningar såsom iskast och restriktion i rörlighet. Mer om ljud, skuggning, landskapsbild, hinderljus, säkerhet och olyckor kan läsas om i kapitel 7.3. Vissa restriktioner för rörlighet kan uppstå under byggnation och avveckling. Tillgängligheten kommer vara begränsad under dessa perioder då området motsvarar en byggarbetsplats. Byggnation och avveckling utgör kortare perioder av vindparkens totala verksamhetstid och störningen kan därmed anses vara acceptabel.

7.14.1. Turism och friluftsliv inom projektområdet Inom projektområdet för Skansen bedrivs friluftsaktiviteter såsom exempelvis fiske, jakt, svamp- och bärplockning, vandring och cykling (mer om fiske och jakt i kommande delstycken). Dessa aktiviteter kommer efter färdigställande av vindpark Skansen att kunna fortgå som tidigare men med en viss ljudlig och visuell störning samt med beaktande av risk för iskast. Vindkraftverkens synbarhet inom projektområdet kan ses i MKB Bilaga 4. Skogen i området bidrar till att avsevärt minska synbarheten av vindkraftverken. Även inom projekt- området för Skansen kommer det finnas områden där skogen skymmer samtliga vindkraftverk. Ljudutbredningen från vindpark Skansen och det närliggande vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget utifrån ett ”värsta fall”-scenario kan ses i MKB Bilaga 2. Vintertid finns det en lokal risk för iskast från vindkraftverk. Isen faller ofta rakt ner från vindkraftverken, men ibland kan den slungas iväg

65 “Samhällsnyttans betydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft”, Vindval, 2017 66 “Vindkraftens påverkan på människors intressen”, Vindval, 2012 67 ”Tourism Development in Resource Peripheries”, Umeå universitet: Joakim Byström, 2019 89 från rotorbladen. Tekniska verken Vinds åtgärder för att varna allmänheten för iskast återfinns i kapitel 7.3.5. Inom projektområdet finns idag några befintliga vägbommar. Tekniska verken Vind har inga planer om att sätta upp ytterligare vägbommar som skulle kunna hindra möjligheten för friluftsaktiviteter i området. Projektområdet för Skansen befinner sig inom biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven som har ett fokus på hållbar turism och fiskevård (mer om biosfär- området i kapitel 7.13.4).

Fiske Större delen av Skansens projektområde ligger inom By fiskevårdsområde. By fiskevårdsområde innefattar Dalälven från Näs bruk till Gålsbo samt ett flertal sjöar av varierande storlek. Inom By fiskevårdsområde förekommer ett flertal fiskarter såsom exempelvis gädda, abborre, gös, insjööring, harr och braxen. Förutom dessa fiskarter så inplanteras även ädelfisk i vissa sjöar.

Fiske bedrivs i de sjöar som finns inom och på gränsen till projektområdet för Skansen (Sävsen, Hästen, Liss-Annsjön, Axen, Axtjärnen och Bärsjön). I Sävsen och Axen förekommer ädelfiske och inplantering av öring och regnbåge. Sävsen befinner sig inom projektområdet och Axen ligger endast 60 meter utanför projektområdet. Inga vindkraftverk kommer uppföras inom sjöarnas strand- skyddsområden (se kapitel 7.6) vilket innebär att det kommer vara ett avstånd om minst 100 meter från strandkant till närmaste vindkraftverk. Detta leder även till minskad risk för att iskast från vindkraftverken skulle utgöra säkerhetsrisk för de personer som bedriver fiske i området. Då sjöar utgör öppna ytor så kommer ett eller flera vindkraftverk troligen att vara synliga från samtliga fiskesjöar i området (se synbarhetsberäkningar utifrån två preliminära utformningar av vindparken i MKB Bilaga 4). Tekniska verken Vind har inte någon rättighet till fiske i området enligt tecknade arrendeavtal.

Jakt Traditionell jakt, såsom exempelvis jakt på älg, fågel och småvilt, bedrivs inom projektområdet för Skansen utan restriktioner. Lokala jaktstugor finns både inom projektområdet och i närområdet (se kapitel 7.2). Projektområdet ligger inom By älgskötselområde och björnjaktsområde 4. By älgskötselområde innefattar cirka hälften av By distrikt och sträcker sig från Dalälven upp till Horndal. Dalarnas län är indelat i fyra björnjaktsområden, varav björnjaktsområde 4 innefattar cirka en fjärdedel av Dalarnas län. Majoriteten av marken inom projektområdet ägs av skogsbolaget Gysinge Skog och dessa arrenderar ut jakten till Fors Kartong Jakt Klubb. Enligt arrendeavtalen för projekt Skansen så ingår inte någon rättighet till jakt i området. Vid samråd med allmänheten så inkom fråga om ekonomisk ersättning kommer utges till de som arrenderar jakten i området utifall jakt- möjligheterna blir försämrade. Tekniska verken Vind avser inte ge ekonomisk ersättning för eventuellt försämrade jaktmöjligheter.

Beskrivning av vindkraftverks påverkan på landlevande däggdjur, såsom exempelvis älg och småvilt, kan läsas om i kapitel 7.9. Vid samråd för projekt Skansen inkom synpunkt från den lokala jaktvårdsföreningen om att installera ett varningssystem som visar när det finns risk för nedisning och iskast i området (se kapitel 7.3.5). Under samrådsfasen inkom fråga från Svenska Jägareförbundet Mitt (Jägareförbundet för Dalarna och Gävleborg) om vindparken skulle vara detalj- planerat område med tillhörande jaktförbud eller om det skulle finnas något annat tillträdesförbud som skulle hindra jakten i området. Bolaget svarade att det inte

finns några sådana önskemål och Jägareförbundet hade då inga ytterligare synpunkter.

7.14.2. Turism och friluftsliv utanför projektområdet Inom 1 mil från projektområdet för Skansen finns flertalet besöksmål för friluftsliv och turism. Vissa besöksmål är beskrivna tidigare i denna rapport och inkluderas i riksintresseområden, Färnebofjärdens nationalpark, närliggande naturreservat och naturminnen. Sammanställning över dessa områden och hänvisning till berörda kapitel kan ses nedan:

 riksintresseområden för friluftsliv och rörligt friluftsliv vid Dalälven (se kapitel 7.12.1)  riksintresseområde för kulturmiljövård i By-bygden, inklusive besöksmål i området såsom Kyrkbyåsen, By kyrka, By hembygdsgård, Solbacka bygdegård och Rosse masugnsruin (se kapitel 7.12.3)  riksintresseområde för kulturmiljövård i Ingeborgbo (se kapitel 7.12.3)  riksintresseområde för kulturmiljövård i Österfärnebo (se kapitel 7.12.3)  riksintresseområde för kulturmiljövård i Näckenbäck (se kapitel 7.12.3)  Färnebofjärdens nationalpark (se kapitel 7.13.1)  De 13 naturreservat som befinner sig inom 1 mil från projektområdet för Skansen (se kapitel 7.13.2)  Ett naturminne i form av en ormgran (se kapitel 7.13.4)

Utöver dessa besöksmål som har beskrivits tidigare i denna MKB så finns ytterligare besöksmål inom 1 mil från projektområdet för Skansen såsom ett flertal områden för sport- och friluftsaktiviteter samt övriga sevärdheter. Besöksmålen innefattar bland annat skidanläggningar, vandringsleder, badplatser, campingar, fiskeverksamheter och museum. I Tabell 12 finns en sammanställning över dessa besöksmål. I tabellen finns även närmaste avstånd till vindpark Skansen från besöksmålet, om vindkraftverken bedöms vara synlig vid besöksmålet samt om det har gjorts fotomontage från området.

Risken för iskast kommer vara låg utanför projektområdet. Ljudutbredningen i området utifrån ett ”värsta fall”-scenario kan ses i MKB Bilaga 2. En uppskattning om ljudnivåerna i de berörda besöksområdena kan fås genom att jämföra ljud- beräkningarna MKB Bilaga 2 med avstånden från besöksmålen till vindparken i Tabell 12. Ljudnivåer på 30 dB(A) kan likställas med svagt vindbrus. Majoriteten av besöksmålen kommer främst beröras av en visuell störning av vindparken, såsom hinderljus och roterande rotorblad. På grund av omgivande terräng så kommer vindparken inte att vara synlig vid flera av besöksmålen. Fotomontage har gjorts från ett flertal besöksmål där vindparken skulle kunna vara synlig. Synbarhetsberäkningar återfinns i MKB Bilaga 4 och fotomontage i MKB Bilaga 5.

Tabell 12. Kända besöksmål för turism och friluftsliv inom 1 mil från projektområdet för Skansen. Avståndet till projektområdet anges i km med en decimals noggrannhet.

Avstånd till Besöksområden Synbarhet/fotomontage projektområdet Sport‐ och idrottsanläggningar Motions‐ och längdskidspår vid Fornby Klint 4,5 km Troligtvis inte synbar. Inget fotomontage. By skjutbana 5,5 km Synbar. Ett fotomontage. Skidanläggningen Fornby Klint 6,2 km Troligtvis inte synbar. Inget fotomontage. Storbyns Ryttare 7,4 km Synbar. Inget fotomontage. Vandringsleder Begränsad sikt till enstaka vindkraftverk Kungshögsleden 0,3 km längsmed leden. Inget fotomontage. Åshuvudet 7,1 km Synbar. Ett fotomontage. Badplatser och campingar Buskasjön 5,2 km Enstaka verk synliga. Inget fotomontage. Falkuddens camping/Falkuddsbadet 8,1 km Synbar. Inget fotomontage. Horndals bad & camping/Sandvikabadet 8,1 km Synbar. Inget fotomontage. Sandön 8,8 km Synbar. Inget fotomontage. Östa camping/badplatser på Östa‐halvön 10,0 km Synbar. Två fotomontage. Museum Horndals brukspark 7,2 km Troligtvis inte synbar. Inget fotomontage. Näs kraftverksmuseum 8,9 km Synbar. Inget fotomontage. Övriga besöksmål för turism och friluftsliv Svart‐ och Klarskissens ädelfiske 0,7 km Synbar. Inget fotomontage. Kungshögs fäbodar 0,7 km Troligtvis inte synbar. Inget fotomontage. Hovnäs färja 4,3 km Synbar. Inget fotomontage. Tyttbo Forsfiske 4,4 km Troligtvis inte synbar. Inget fotomontage. Bengts gård 7,0 km Enstaka verk synliga. Inget fotomontage. Avesta kanotcenter 7,0 km Synbar. Ett fotomontage.

Sport‐ och idrottsanläggningar Den närbelägna skidanläggningen Fornby klint har tre nedfarter, längdskid- åkningsspår och en pulkabacke. Vindparken kommer sannolikt inte att vara synbar eller hörbar från skidanläggningen utifrån terräng och skog.

By skytteförening förvaltar By skjutbana som befinner sig några km väster om projektområdet. Vindparken kommer troligen vara synlig på skjutbanan och ett fotomontage finns framtaget från området, men vindparken kommer troligen inte att vara hörbar utifrån avstånd.

Storbyns Ryttare är en ridanläggning med bland annat stall, ridhus och två ridbanor. Föreningen har ridskola och arrangerar ibland ridläger och tävlingar. Vindparken kommer troligen vara synbar från ridanläggningen.

Vandringsleder Kungshögsleden är en vandringsled på 12 km som ingår i den längre vandringsleden Gästrikeleden. Längsmed Kungshögsleden ligger exempelvis Kungshögs fäbodar (se kapitel 7.14.2) och naturreservatet Kungshögshällarna (se kapitel 7.13.2). Leden passerar som närmast endast 300 meter från projektområdet för Skansen, men utifrån terräng och skog så kommer vindparken troligen inte vara synlig längsmed stor del av vandringsleden. Vid passering nära vindparken så kommer närbelägna vindkraftverk säkerligen kunna ses mellan träden och svischande ljud kunna höras från rotorbladen. Åshuvudet är en vandringsled på cirka 1 kilometer som går längsmed en rullstensås ut i Bysjön (se foto i Figur 53). Vindparken kommer sannolikt vara synlig från vissa delar av Åshuvudet och ett fotomontage har tagits fram från den södra änden av rullstensåsen.

Figur 53. Vandringsleden Åshuvudet. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Badplatser och campingar Ett flertal campingar och allmänna badplatser befinner sig inom 1 mil från projekt- området. Falkuddsbadet (se foto i Figur 54) och Sandvikabadet är kommunala badplatser i Avesta kommun. Falkuddens camping ligger vid Falkuddsbadet och Horndals bad & camping vid Sandvikabadet. I Östa naturreservat i Heby kommun finns Östa camping och flera badplatser, såsom exempelvis Västerudd, Färnösandsbadet och Ingboviken. Då sjöar och vattendrag är öppna områden så kommer vindparken sannolikt att vara synlig från de badplatser som omnämns i Tabell 12. Enligt önskemål från Heby kommun så är fotomontage framtagna från den kommunala badplatsen Färnösandsbadet och på den norra änden av Östa naturreservat. I övrigt är inga fotomontage framtagna från badplatser.

Figur 54. Falkuddsbadet vid Falkuddens camping. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Museum Inom 1 mil från projektområdet för Skansen så finns det två museum; Horndals brukspark och Näs kraftverksmuseum.

Horndals brukspark innefattar ett större grönområde och ett flertal byggnader. Caféverksamhet och ett flertal utomhusaktiviteter finns i bruksparken sommartid. Bruksmuséet, som visar ortens och brukets historia, är öppet vid intresse.

Näs kraftverksmuseum är ett museum i det gamla vattenkraftverket vid Näs. Muséet har numera bara öppet vid särskilda tillfällen.

Övriga besöksmål för turism och friluftsliv Några övriga turistattraktioner för friluftsliv som befinner sig inom 1 mil från projektområdet för Skansen är bland annat Svart- och Klarskissens ädelfiske, Kungshögs fäbodar, Hovnäs färja, Bengts gård, Tyttfors Forsfiske och Avesta kanotcenter.

Sjöarna Svart-Skissen och Klar-Skissen ligger cirka 1 km norr om projektområdet för Skansen. I båda dessa sjöar förekommer ädelfiske och inplantering av öring och regnbåge. Klar-Skissen är öppen för allmänheten medan Svart-Skissen är en uthyrningssjö för privatpersoner, föreningar eller företag.

Kungshögs fäbodar ligger knappt 1 km öster om projektområdet för Skansen (se foto i Figur 55). Kungshögs fäbodar hörde tidigare till det största fäbodsområdet i Österfärnebo socken med hus till 17 olika gårdar. Man tror att området började användas på 1600-talet och det användes sedan fram till början av 1900-talet.

Figur 55. Några av husen vid Kungshögs fäbodar. Foto av Cajsa Abrahamsson.

Turism kopplat till fiske och båtturer i Dalälven förekommer söder om projektområdet. Uthyrning av stugor och båtar för fiskemöjligheter finns vid Hovnäs färja, Bengts gård och Tyttbo Forsfiske. Hovnäs färja sköter även färjeturer över Dalälven under vår, sommar och höst. Avesta kanotcenter arrangerar kanotturer i nedre Dalälven och erbjuder logi i Norrbyn.

7.15 Arbetstillfällen och lokal samhällsnytta

Uppförande av en vindpark kan bidra till nya arbetstillfällen på lokal och regional nivå. Under byggnationsfasen finns möjlighet för arbetstillfällen genom direkt sysselsättning, exempelvis utifrån behov av bygg- och anläggningstjänster, samt via indirekt sysselsättning, utifrån behov av material såsom exempelvis grus och betong. Uppförande och montage av vindkraftverk brukar utföras av speciellt utbildad personal. En ökad andel gästarbetare i området kan dock resultera i en följdeffekt av lokal och regional sysselsättning utifrån behov av lokala varor och tjänster, såsom kost och logi. Under driftsfasen finns behov av servicepersonal, såsom drift- och underhållstekniker. Generellt förväntas byggnationsfasen leda till större andel lokala och regionala arbetstillfällen i jämförelse med driftsfasen.

Flera studier har gjorts gällande vindparkers påverkan på den lokala och regionala sysselsättningen. Utifrån en sammanställning av 11 genomförda studier i USA, Storbritannien, Tyskland och Sverige så skiljer sig resultaten, men nästan samtliga studier visar på positiva sysselsättningseffekter från byggnation och drift av vindparker. Nya arbetstillfällen uppkommer främst under byggnationsfasen. Faktorer som påverkar sysselsättningsgraden lokalt och regionalt är exempelvis om de efterfrågade tjänsterna finns tillgängliga i närområdet, lokalt ägande i vindparker, storlek på vindparker och om det finns system för överföring av intäkter till lokalsamhället.68

Tekniska verken Vind använder sig gärna av lokal och regional arbetskraft för byggnation och drift. I upphandlingsfasen kommer bolaget skicka anbuds- förfrågan till regionala företag gällande anläggning av vägar och arbetsytor.

68 ”Samhällsnyttans betydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft”, Vindval, 2017” 95

Figur 56. Vindkraftverk vid sjön Kansjön i Nässjö kommun. Tekniska verken Vinds dotterbolag Bixia ProWin driftförvaltar vindkraftverken runt Kansjön och har under ett flertal år utbetalat bygdepeng till Kansjöns fiskevårdsområdesförening för att främja fisket i sjön och ge de närboende möjlighet till gratis fiskekort. Foto av Jonathan Hjorth.

En viss andel av den årliga intäkten från vindparken kommer Tekniska verken Vind utdela till lokala ideella föreningar för att främja aktiviteter i närområdet, en så kallad bygdepeng. Det kommer finnas möjlighet för lokala föreningar, såsom exempelvis fiskeföreningar, ridföreningar eller idrottsföreningar, att söka tilldelning av bygdepeng (se exempel på detta i bildtexten till Figur 56).

7.16 Kumulativ miljöpåverkan

Utifall det närliggande vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget uppförs så kommer denna vindpark medföra en kumulativ miljöpåverkan tillsammans med vindpark Skansen (mer om Skallberget-Utterberget i kapitel 4.2). Projektområdet för Skallberget-Utterberget befinner sig endast 2 km från projektområdet för Skansen. Den kumulativa effekten består främst av ljudpåverkan, skuggpåverkan och påverkan på landskapsbilden. Vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget har tagits med i ljudberäkningarna (MKB Bilaga 2), skuggberäkningarna (MKB Bilaga 3) och synbarhetsberäkningarna (MKB Bilaga 4). Villkor gällande ljud och skuggning i ett miljötillstånd kommer behöva hållas utifrån den kumulativa påverkan från de båda vindparkerna.

Den befintliga vindparken Högtjärnsklack ligger 17 km från projektområdet för Skansen (se mer om denna vindpark i kapitel 4.2). Det stora avståndet mellan dessa områden gör att Tekniska verken Vind inte ser någon kumulativ effekt från denna befintliga vindpark.

7.17 Sammantagna miljökonsekvenser

Vindparkens miljöpåverkan på människor, naturvärden, kulturvärden och övriga intressen resulterar i att placering av vindkraftverk och annan infrastruktur inte är lämpligt inom hela det projektområde som valdes ut i lokaliseringsprocessen (se kapitel 4 och kartan i Figur 7). I Tabell 13 så redovisas en sammanställning över de områden inom projektområdet för Skansen som har strukits med hänsyn till miljöpåverkan. De avsatta områdena är uppdelade i stoppområden och vindkraftsfria områden. Inom stoppområden får ingen etablering ske, såsom exempelvis vindkraftverk, arbetsytor, vägar eller elnätsbyggnation. Inom vindkraftsfria områden får inga vindkraftverk placeras, men annan etablering ske såsom exempelvis vägdragning.

Sammanfattad karta över stoppområden och vindkraftsfria områden kan ses i kartan i Figur 57. Då vissa hotade fågelarter och deras häcknings- och boplatser är nationellt skyddsklassade så kommer inte skyddsområden runt fågelbon eller skyddade flygkorridorer att redovisas på kartan i Figur 57. I den sekretessklassade MKB Bilaga 11 återfinns den kompletta restriktionskartan.

Figur 57. Stoppområden och vindkraftsfria områden inom projektområdet för Skansen. För de vindkraftfria områdena så visas endast en offentlig version i denna MKB med orsak av sekretessklassade uppgifter. De kompletta vindkraftsfria områden återfinns i MKB Bilaga 11.

Tabell 13. Områden inom projektområdet för Skansen som har avyttrats med hänsyn till miljöpåverkan. De avyttrade områdena är uppdelade i stoppområden och vindkraftsfria områden.

Stoppområden/ Kommentar Miljöpåverkan vindkraftsfria områden Markanvändning ‐ ‐ Hänsynsavstånd till närbelägen bebyggelse togs i Närbelägen bebyggelse ‐ lokaliseringsprocessen. Se kapitel 4.3.2. Hänsynsavstånd för närbelägen bebyggelse, såsom ljudlig och visuell påverkan på människor, inkluderades i lokaliseringsprocessen för utformning Påverkan på människor Vindkraftsfria områden av projektområde. Se kapitel 4.3.2.

Skyddsavstånd på 525 meter mot allmän väg utifrån risk för iskast. Stoppområden med 25 meters buffertzon runt inventerade naturvärdesobjekt, avsatta naturvårds‐ Markbundna naturvärden Stoppområden skogar och sumpskogar. Stoppområde med 100 meters buffertzon runt planerade naturreservat. Stoppområden för strandvallar kring Högberget och Geologi Stoppområden Kolningberget. Stoppområden för våtmarksinventerade områden och inom 10 meters skyddszon runt Kvarnbäcken.

Vindkraftsfria områden vid strandskyddsområden Hydrologi Stoppområden kring sjöar. Undantag kan ske vid platser där vägar Vindkraftsfria områden behöver korsa vattendrag för framkomlighet till vindkraftverk. Fladdermöss ‐ ‐ 1 km skyddszon runt fiskgjusebo och 1 km breda flygkorridorer för flygvägar från fiskgjusebo till Fåglar Vindkraftsfria områden närbelägna fiskesjöar.

1 km skyddszon runt sjö med häckande storlom. Fynd av rödlistade insektsarter har gjorts inom projektområdet i områden som är planerade för Övrig fauna ‐ naturreservat. Dessa insekter skyddas genom stoppområde för markbundna naturvärden. Skyddsområden med 50 meters buffertzon runt Kulturmiljö och arkeologi Stoppområden fornlämningar. I möjligaste mån 10 meters buffertzon runt övriga kulturhistoriska lämningar. Vindkraftsfria områden mot allmän väg utifrån risk för iskast, se ovan under ”Påverkan på människor”.

Stoppområden för naturvärden och lämningar utefter befintliga vägar enligt ”Markbundna naturvärden” och ”Kulturmiljö och arkeologi”. Stoppområden Infrastruktur Vindkraftsfria områden Genom projektområdet går en befintlig kraftledning som kräver ett vindkraftsfritt område med bredden 520 meter. Diskussion förs med Vattenfall Eldistribution gällande ombyggnation av denna kraftledning. Utifall ombyggnad inte sker så kommer ytterligare ett vindkraftsfritt område behöva tilläggas till kartan med restriktionsområden. Riksintresse ‐ ‐ Skyddade områden ‐ ‐ Turism och friluftsliv . . Arbetstillfällen och ‐ ‐ lokalsamhällsnytta Den kumulativa påverkan från ljud, skugga och ändrad landskapsbild inkluderas i styckena Kumulativ påverkan ‐ ”Närbelägen bebyggelse” och ”Påverkan på människor”.

7.18 Nollalternativet

Nollalternativet beskriver konsekvenserna om vindkraftsprojektet Skansen inte uppförs. Den beräknade livslängden på dagens vindkraftverk är cirka 30 år och utvecklingen går mot allt längre livslängder. Under denna tidsperiod skulle området därmed få en annan utveckling. Både de positiva och negativa konsekvenserna som en vindkraftsetablering innebär skulle därmed utebli.

Projektområdet för Skansen består av ett skogsbruksområde och det befintliga skogsbruket i området skulle sannolikt fortsätta.

Ekonomiska ersättningar till berörda fastighetsägare och närboende, såsom arrende, nyttjanderättsersättning och bygdepeng, skulle utebli. Det skulle inte finnas möjlighet för lokala arbetstillfällen vid uppförande och drift av vindparken. Berörda fastighetsägare skulle inte kunna nyttja nya vägar inom projektområdet eller få fördelar utifrån upprustning av befintliga skogsvägar.

De goda vindresurserna inom området skulle förbli outnyttjade och förnybar elproduktion om uppskattningsvis 700 GWh/år skulle utebli (se kapitel 6.1.2). Om elproduktionen från vindparken skulle ersätta fossil elproduktion så skulle det leda till minskade koldioxidutsläpp, minskad växthuseffekt och uppfyllelse av miljömål för begränsad klimatpåverkan. Mål för förnybar elproduktion och minskad klimatpåverkan finns antagna både nationellt och internationellt (mer om miljömål kan läsas om i kapitel 5.1). Utifall vindpark Skansen inte uppförs så kommer vindkraft sannolikt att byggas på andra platser i Sverige för att målen kring elproduktion och klimat ska uppnås. Dessa alternativa lokaliseringar kan ha sämre vindförhållanden och medföra större negativ miljöpåverkan.

De beskrivna miljökonsekvenserna från vindkraftsetableringen på exempelvis boendemiljö, friluftsliv samt natur- och kulturvärden skulle utebli. Detta innefattar bland annat ljudpåverkan, skuggpåverkan, förändrad landskapsbild samt påverkan på fåglar, fladdermöss och övrigt djurliv. Mer om påverkan och miljökonsekvenser från vindkraftsetableringen kan läsas om i föregående underkapitel i detta kapitel 7.

8 Tillförlitlighet och osäkerheter

Inför framtagande av denna MKB så har mätningar, beräkningar och utredningar gjorts. Underlag har inhämtats från ett flertal olika källor. I detta kapitel beskrivs tillförlitlighet och osäkerhet för data och källor.

Vindmätning Vindmätning utfördes under drygt 8 månader, från mitten av oktober 2017 till midsommar 2018. Vindmätning skedde med en SODAR-utrustning av modellen AQ500 från den svenska tillverkaren AQSystem. Mätsystemen av modellen AQ500 har en mätnoggrannhet på ± 2 %.

Datatillgängligheten från SODAR-utrustningen var god under större delen av mätperioden, men med vissa bortfall av mätdata i slutet av april och början av maj. Tillgängligheten på mätdata från 140 meters höjd var drygt 86 % för mätperioden.

Den uppmätta medelvinden enligt mätdata var cirka 7,5 m/s på 140 meters höjd för den valda perioden. Enligt jämförelse med tre globala vädermodeller så långtidskorrigerades medelvinden och årsmedelvinden på platsen uppskattades till 7,3 m/s. Osäkerheten för den uppskattade årsmedelvinden på 7,3 m/s uppskattas till ± 0,4 m/s med 90 % konfidensintervall.

Produktionsuppskattning Uppskattning om elproduktionen från vindparken anges i kapitel 6.1.2. Detta ska ses som en grov uppskattning.

Beräkning av minskade utsläpp Beräkning av minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter kan ses i kapitel 5. Beräkningen bygger på utsläppsdata från Vattenfalls livscykelanalys av sina anläggningar i Norden69 och produktionsuppskattning för vindparken enligt kapitel 6.1.2.

Vattenfall ses som en trovärdig informationskälla. Dock är rapporten lite äldre och utsläppen för de olika elproduktionskällorna kan ha förändrats sedan rapporten gavs ut. Då produktionen från vindparken är en grov uppskattning så ska även beräkningen av minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter ses som en grov uppskattning.

Beräkningar i WindPRO Ljudberäkningar, skuggberäkningar, synbarhetsberäkningar och fotomontage har gjorts med hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO. Beskrivning av beräkningarna och resultaten kan ses under respektive kapitel och i dess bilagor:

- Ljudberäkningar i kapitel 7.3.1 och MKB Bilaga 2 - Skuggberäkningar i kapitel 7.3.2 och MKB Bilaga 3 - Synbarhetsberäkningar i kapitel 7.3.3 och MKB Bilaga 4 - Fotomontage i kapitel 7.3.3 och MKB Bilaga 5

69 ”Livscykelanalys – Vattenfalls elproduktion i Norden”, Vattenfall, 2012 100

Använd indata i beräkningarna är bland annat höjddata från Lantmäteriet, öppen skogshöjdsdata från SLU och koordinater på närliggande hus från Metrias fastighetskarta. Lantmäteriets höjddata är utifrån ett rutnät med 50 meters upplösning. Denna höjddata bygger på den nationella höjdmodellen med 1 meters upplösning som sedan har interpolerats upp till 50 meters upplösning. Lantmäteriet uppdaterar denna data en gång per år. SLU tillhandahåller öppen skogshöjdsdata som är framtagen av fjärranalysavdelningen på institutionen för skoglig resurshållning på SLU. Framtagandet av denna skogshöjdsdata finansierades av bland annat Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Rymd- styrelsen. Metria var tidigare en division inom Lantmäteriet, men avyttrades 2011 och övergick till att blir ett eget bolag. Metria ägs fortfarande av svenska staten. Bolaget tillhandahåller geografisk information för Sverige såsom exempelvis GIS- material. Samtliga av dessa ses som säkra indatakällor.

Inhämtad skogshöjdsdata från SLU är från 2010. Då denna data är omkring 10 år gammal så finns det därmed en viss osäkerhet. Skogen växer kontinuerligt och skogsavverkningar sker, så skogshöjden kan både ha höjts och sänkt sedan den senaste inmätningen. Lantmäteriet håller på att göra en ny laserskanning av skogshöjder i Sverige under 2020, men ny skogshöjddata för området kring projektområdet för Skansen finns ännu inte tillgänglig.

Beställda utredningar För vissa områden så har konsulter anlitats för att göra specifika utredningar. Utredningarna har utförts av konsulter som är specialiserade på sitt område. Kompetens och relevanta erfarenheter för de anlitade konsulterna anges i respektive kapitel i denna rapport. I kapitel 1.2 listas de konsulter som har använts för de olika utredningarna.

Förstudier och inventeringar har gjorts för markbundna naturvärden, fåglar, fladdermöss och arkeologiska lämningar. Inventerarna har använt sig av vedertagna inventeringsmetoder som rekommenderas av vindkraftsbranschen, intresseorganisationer och myndigheter. Metoder och eventuella osäkerheter för utredningarna beskrivs mer utförligt i respektive inventeringsrapport.

Externa rapporter och underlag Löpande i denna MKB hänvisas till underlag för inhämtad information. Vikt har lagts vid användning av tillförlitliga informationskällor såsom rapporter och webbplatser hos aktuella kommuner och länsstyrelser, myndighetsrapporter och forskningsrapporter från erkända universitet. Ett flertal rapporter från forskningsprogrammet Vindval har använts i arbetet.

101