DOCSLIB.ORG

Miljökonsekvensbeskrivning För Vindkraftsprojektet Skansen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Miljökonsekvensbeskrivning För Vindkraftsprojektet Skansen Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsprojektet Skansen Cajsa Abrahamsson 1 Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsprojektet Skansen Cajsa Abrahamsson Citera gärna ur skriften, men ange källa. © Cajsa Abrahamsson och Tekniska verken 2020 Omslagsfoto av Cajsa Abrahamsson från norra delen av projektområdet i maj 2016 Grafisk form FamiljenPangea www.tekniskaverken.se 2 Icke‐teknisk sammanfattning Tekniska verken i Linköping Vind AB ansöker om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftsprojektet Skansen i Avesta kommun. Lokalisering Projektområdet för vindkraftsprojektet Skansen befinner sig i ett kuperat skogsområde i östra delen av Avesta kommun, endast 200 meter från kommun- gränsen till Sandvikens kommun. Projektområdet är utpekat som lämpligt vindparksområde i tillägg till den kommunala översiktsplanen i Avesta kommun. Cirka 2 km norr om projektområdet för Skansen ligger vindkraftsprojektet Skallberget-Utterberget som har tillstånd för uppförande och drift av maximalt 15 vindkraftverk med 200 meters totalhöjd. I lokaliseringsprocessen utreddes flera möjliga vindparksområden och olika varianter på utformningar. Vindkraft och miljö Elproduktionen från vindpark Skansen är beräknad till cirka 700 GWh per år. Denna elproduktion kan ersätt fossil elproduktion, exempelvis i grannländer som är sammankopplade med Sveriges elnät. Vindkraft ger inga direkta utsläpp under driftsfasen, men generar viss andel utsläpp vid produktion, uppförande och nedmontering. Utsläppen av koldioxidekvivalenter från vindkraft är små i jämförelse med utsläppen från fossil elproduktion. Politiska mål för mer förnybar energiproduktion och begränsningar i klimatpåverkan finns tagna nationellt och internationellt. Förnybar energi- produktion, såsom vindkraft, medverkar till uppfyllnad av flera globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030 och flera nationella miljökvalitetsmål. Verksamheten För att nyttja området optimal så önskar Tekniska verken i Linköping Vind AB möjlighet till fria vindkraftverksplaceringar inom projektområdet, dock med vissa restriktioner i form av stoppområden och vindkraftsfria områden. Inom stopp- områden får ingen etablering ske och inom vindkraftsfria områden så får inga vindkraftverk uppföras. Bolaget ansöker om uppförande av maximalt 26 vindkraftverk med högst 260 meters totalhöjd. Vindparken innefattar förutom vindkraftverk, även komponenter såsom fundament, vägar, hårdgjorda arbetsytor och elnätsanslutning. Miljökonsekvenser och påverkan från verksamhetens huvudsakliga aktiviteter, byggnation, drift och avveckling, beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning. Området och miljökonsekvenser Verksamhetens påverkan, effekter och miljökonsekvenser på exempelvis människor, djur, natur, arkeologi, turism, befintlig infrastruktur och skyddade områden enligt Miljöbalken beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning. Beräkningar har tagits fram för påverkan på närboende från ljud, skuggning och synbarhet. Fotomontage finns framtagna för ett flertal bostadsområden och besöksmål i närområdet. Ett flertal utredning och inventeringar har gjorts av externa konsulter som är specialiserade på sina respektive arbetsområden. Stoppområden och vindkraftsfria områden har tagits fram för att minska risker och påverkan på exempelvis markbundna naturvärden, strandskyddsområden, vissa fågelarter, fornlämningar och allmänna vägar. 3 Innehåll Icke‐teknisk sammanfattning _________________________________________ 3 Innehåll __________________________________________________________ 4 Bilageförteckning __________________________________________________ 5 Förkortningar och definitioner _______________________________________ 5 1 Administrativa uppgifter ________________________________________ 6 1.1 Sökanden __________________________________________________ 6 1.2 Konsulter __________________________________________________ 6 2 Bakgrund _____________________________________________________ 7 3 Tillstånd för vindkraftsetableringar ________________________________ 8 3.1 Miljötillstånd _______________________________________________ 8 3.2 Samråd ____________________________________________________ 8 3.3 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar _______________________ 8 4 Lokalisering ___________________________________________________ 9 4.1 Områden för vindkraft i kommunala översiktsplaner _______________ 10 4.2 Närliggande vindparker och vindkraftsprojekt ____________________ 11 4.3 Val av lokalisering ___________________________________________ 12 5 Vindkraft och miljö ____________________________________________ 18 5.1 Miljömål regionalt, nationellt och internationellt __________________ 19 5.2 Sveriges miljömålssystem ____________________________________ 20 5.3 Miljökvalitetsnormer ________________________________________ 21 6 Verksamheten ________________________________________________ 22 6.1 Utformning och omfattning ___________________________________ 22 6.2 Aktiviteter och verksamheter _________________________________ 32 7 Området och miljökonsekvenser _________________________________ 35 7.1 Markanvändning ___________________________________________ 35 7.2 Närbelägen bebyggelse ______________________________________ 35 7.3 Påverkan på människor ______________________________________ 39 7.4 Markbundna naturvärden ____________________________________ 51 7.5 Geologi ___________________________________________________ 54 7.6 Hydrologi _________________________________________________ 56 7.7 Fladdermöss _______________________________________________ 58 7.8 Fåglar ____________________________________________________ 59 7.9 Övrig fauna ________________________________________________ 68 7.10 Kulturmiljö och arkeologi _____________________________________ 69 7.11 Infrastruktur _______________________________________________ 73 7.12 Riksintressen ______________________________________________ 76 7.13 Skyddade områden _________________________________________ 81 7.14 Turism och friluftsliv _________________________________________ 89 7.15 Arbetstillfällen och lokal samhällsnytta __________________________ 95 7.16 Kumulativ miljöpåverkan _____________________________________ 96 7.17 Sammantagna miljökonsekvenser ______________________________ 97 7.18 Nollalternativet ____________________________________________ 99 8 Tillförlitlighet och osäkerheter __________________________________ 100 4 Bilageförteckning MKB Bilaga 1 Samrådsredogörelse MKB Bilaga 1.1 Samråd med kommuner och länsstyrelser MKB Bilaga 1.2 Samråd med övriga myndigheter och företag MKB Bilaga 1.3 Samråd med föreningar och organisationer MKB Bilaga 1.4 Samråd med allmänheten MKB Bilaga 2 Ljudberäkningar MKB Bilaga 3 Skuggberäkningar MKB Bilaga 4 Synbarhetsberäkningar MKB Bilaga 5 Fotomontage MKB Bilaga 6 Rapport naturvärdesinventering MKB Bilaga 7 Rapport fladdermusinventering MKB Bilaga 8 Rapporter fågelinventeringar - sekretessbelagd MKB Bilaga 9 Rapport arkeologisk utredning MKB Bilaga 10 Kartbilagor MKB Bilaga 11 Kartbilaga restriktionsområden - sekretessbelagd Kartorna i denna miljökonsekvensbeskrivning finns samlade i MKB Bilaga 10 i A3- format. Detta exklusive kartan i Figur 23 då denna är inhämtad från en extern rapport. Förkortningar och definitioner GIS Geografiskt Informationssystem GWh Gigawattimmar IKN Icke koncessionspliktigt nät kWh kilowattimme KTH Kungliga Tekniska Högskolan LFV Luftfartsverket MKB Miljökonsekvensbeskrivning MSA Minimum Sector Altitude. MW Megawatt SLU Sveriges lantbruksuniversitet SODAR Sonic Detection And Ranging Tekniska verken Tekniska verken i Linköping AB (publ) Tekniska verken Vind Tekniska verken i Linköping Vind AB UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. Vindval Vindval är ett forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. 5 1 Administrativa uppgifter 1.1 Sökanden Teknisk verken i Linköping Vind AB Org nr 556853‐7038 Box 1500 Sökande 581 15 Linköping tekniskaverken.se Växel: 013‐20 80 00 Cajsa Abrahamsson Kontaktperson 013‐30 86 04 [email protected] Författare miljökonsekvensbeskrivning Cajsa Abrahamsson, projektledare för vindkraftsprojektet Skansen Anläggningens namn Vindpark Skansen Berg 1:1, By‐Backa 1:1, By‐Bengtsbo 1:3, By‐Bengtsbo 2:3, By‐Bengtsbo 3:7, By‐Bengtsbo 3:8, By‐Bengtsbo 5:1, By‐Smedsbo 3:5, By‐Smedsbo 5:1, By‐Smedsbo 7:1, By‐Smedsbo 8:8, By‐Smedsbo 10:1, Laggarbo 1:7, Laggarbo 2:1, Fastigheter Lurbo 1:1, Sisselbo 1:5, Storbyn 2:7, Storbyn 2:8, Storbyn 3:1, Storbyn 5:1, Storbyn 8:4, Storbyn S:13, Åkersbyn 1:3, Åkersbyn 5:4, Åkersbyn 6:2, Åkersbyn 6:3, Åkersbyn 6:4, Åkersbyn 7:7, Åkersbyn 7:8, Åkersbyn 8:1 Kommun Avesta Län Dalarna Prövningskod 40.90 Prövningsenhet Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarnas län Denna MKB har författats av projektledare Cajsa Abrahamsson som har en civilingenjörsexamen inom hållbar energiteknik från KTH och har arbetat med projektutveckling inom vindkraft sedan 2014. Cajsa har tidigare författat MKB och tillståndsansökan för det numera tillståndsgivna vindkraftsprojektet Norra Länsmansberget i Sunne kommun. 1.2 Konsulter Företag Konsult Resultat Per Österman ”Skrivbordsstudie av fågelfauna inför planerad vindkraftsetablering vid Skansen i Avesta kommun”, mars 2019 Per Österman ”Spelflyktsinventering av örn och inventering av ugglor vid Skansen i Avesta kommun 2019”, augusti 2019 Per Österman ”Häckfågeltaxering inför planerad vindkraftspark vid Skansen i Avesta kommun 2019”, augusti 2019 Ecocom Per Österman ”Inventering av spelplatser
Load more

Recommended publications
  • INGELA DUNGER Example of Coaching Experiences 1. COACHING a MALE HR MANAGER in SWEDISH MUNICIPALITY My Client Were New As Head O
    INGELA DUNGER TARGET AWARENESS, SOLUTION FOCUSED, LISTENING SKILL Ingela believes in the individual's incredible ability to handle their own situation only if they get the opportunity, support and challenges in the right direction. Ingela has long experience in HR, she has supported and challenged managers at all levels, both Swedish and foreign. Ingela has worked for Swedish industrial companies for 30 years, about 20 years of which as a manager and leader in HR / Education in various positions at both at local, central and international levels. Ingela was certified as coach (ACC-level) and received a diploma at PCC-level from Leapfrog AB. Behavioral scientist with a great curiosity of people. Higher education credits within Communication Science, Pedagogy, Social Psychology, Anthropology and Rhetoric. Her main competence is in skills development, leadership and personal development. Example of coaching experiences 1. COACHING A MALE HR MANAGER IN SWEDISH MUNICIPALITY My client were new as head of the municipality's large HR department. He had great challenges as communication with the municipality's management group was inadequate. This because the manager did not himself have a chair in the management group. Major challenges for the client both in building up his own organization after poor work by the predecessor. He were a young and ambitious person who experiences a lot of frustration when he could not implement the development strategies that were decided in the management group. “The coaching with Ingela gave me several new perspectives and solutions to my challenges. Her way of approaching me as a client instilled confidence and her general knowledge and knowledge of the HR area gave an even deeper dimension in coaching.
    [Show full text]
  • Final Report
    TOWN Small and medium sized towns in their functional territorial context Applied Research 2013/1/23 Case Study Report | Sweden Version 15th May, 2014 ESPON 2013 1 This report presents the interim results of an Applied Research Project conducted within the framework of the ESPON 2013 Programme, partly financed by the European Regional Development Fund. The partnership behind the ESPON Programme consists of the EU Commission and the Member States of the EU27, plus Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. Each partner is represented in the ESPON Monitoring Committee. This report does not necessarily reflect the opinion of the members of the Monitoring Committee. Information on the ESPON Programme and projects can be found on www.espon.eu The web site provides the possibility to download and examine the most recent documents produced by finalised and ongoing ESPON projects. This basic report exists only in an electronic version. © ESPON & University of Leuven, 2013. Printing, reproduction or quotation is authorised provided the source is acknowledged and a copy is forwarded to the ESPON Coordination Unit in Luxembourg. ESPON 2013 2 List of authors Mats Johansson (editor, text, data processing) Jan Haas (text, data processing, map-making) Elisabetta Troglio (map-making) Rosa Gumà Altés (data processing) Christian Lundh (interviews) ESPON 2013 3 Table of Contents 1. NATIONAL CONTEXT ........................................................................... 8 1.1 National/regional definitions of SMSTs .......................................... 14 1.2 SMSTs in national/regional settlement system: a literature overview .................................................................................................. 24 1.3 Territorial organization of local government system ...................... 25 2. TERRITORIAL INDENTIFICATION OF SMSTS .................................. 30 2.1 Validation of the identification of SMSTS based on morphological/geomatic approach ..........................................................
    [Show full text]
  • Trygg Fossilfri Elförsörjning I Dalarna
    Trygg fossilfri elförsörjning i Dalarna Falun april 2021 Ansvarig författare: Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen Dalarna www.energiintelligent.se Rapporten har tagits fram tillsammans av ovanstående aktörer i ett samarbete inom Energiintelligent Dalarna. 2 Förord En trygg elförsörjning är en förutsättning för länets välstånd och utveckling. Det råder heller ingen tvekan om att elbehovet ökar i utfasningen av fossil energi. För att nå våra energi- och klimatmål så krävs att elbranschen går före för att göra utvecklingen möjlig. Med tanke på de stora investeringsbehoven i förnyat elnät och den tid det tar att bygga ut elnäten, så krävs att beslut tas här och nu för att klara omställningen. Det handlar dock inte bara om att förstärka elnäten. Effektivisering, effekthushållning och flexibel elanvändning är minst lika viktigt. I Dalarnas regionala utvecklingsstrategi för 2030 är ”Ett klimatsmart Dalarna” en av länets tre målområden. För att uppnå detta, betonas bland annat behovet av förstärkt infrastruktur för energiöverföring och energilagring. Denna färdplan är en del i detta arbete. Dalarnas energi- och klimatstrategi stödjer Sveriges mål om nettonollutsläpp till 2045. Arbetet med att genomföra strategin är organiserat i sju sektorer varav energisystem är en sektor. Inom varje sektor tas färdplaner fram för att kraftsamla berörda aktörer i det gemensamma regionala arbetet. Denna är en del av sektorn Energisystem där Dalarnas energibolag tar fram en samlad färdplan för hela sektorn, då det är nödvändigt att energisystemet betraktas ur ett helhetsperspektiv. Hur produktionsmixen av olika energislag kommer att se ut i Dalarna i framtiden, analyseras inte i denna rapport. Figur 1 Sju sektorer i Dalarnas energi- och Rapporten har tagits fram i samarbete mellan regionala klimatstrategi utvecklingsaktörer och elnätsbolag i Dalarna.
    [Show full text]
  • Ans Biosfär Eng Slutkorr
    Nedre Dalälven River Landscape Biosphere Reserve Nomination Form 1 Working Party for the Nomination Form: Cristina Ericson, project coordinator, NeDa Kalle Hedin, Managing Director, NeDa Bengt Gyldberg, NeDa In addition, a large number of people contributed material for this nomination, primarily from the following organisations: The region’s county administrative boards, municipalities, the Swedish Forestry Agency and the Federation of Swedish Farmers. Gysinge April 2010 Cover photo: The delta where the Dalälven flows into Färnebofjärden Bay 2 CONTENTS PART 1: SUMMARY 1. PROPOSED NAME OF THE BIOSPHERE RESERVE 5 2. COUNTRY 5 3. FULFILMENT OF THE THREE FUNCTIONS OF BIOSPHERE RESERVES 3.1. “Conservation – contribute to the conservation of landscapes, ecosystems, species and genetic variation” 5 3.2. “Development – foster economic and human development which is socio-culturally and ecologically sustainable” 5 3.3. “Logistic support – support for demonstration projects, environmental education and training, research and monitoring related to local, regional, national and global issues of conservation and sustainable development” 7 4. CRITERIA FOR DESIGNATION AS A BIOSPHERE RESERVE 9 4.1. “Encompass a mosaic of ecological systems representative of major biogeographic regions, including a gradation of human intervention” 9 4.2. “Be of significance for biological diversity conservation” 10 4.3. “Provide an opportunity to explore and demonstrate approaches to sustainable development on a regional scale” 10 4.4. “Have an appropriate size to serve the three functions of biosphere reserves” 12 4.5. Through appropriate zonation 14 4.6. “Organizational arrangements should be provided for the involvement and participation of a suitable range of inter alia public authorities, local communities and private interests in the design and the carrying out of the functions of a biosphere reserve.” 17 4.7.
    [Show full text]
  • Hope and Rust
    Anna Storm Anna Storm In the late 20th century, many Western cities and towns entered a process of de-industrialisation. What happened to the industrial places that were left behind in the course of this transformation? How were they understood and used? Who engaged in their future? What were the visions and what was achieved? Hope and Rust: Reinterpreting the industrial place in the late 20th century examines the conversion of the redundant industrial built environment, into apartments, offi ces, heritage sites, stages for artistic installations, and destinations for cultural tourism. Through a wide-ranging analysis, comprising the former industrial areas of Koppardalen in Avesta, Sweden, the Ironbridge Gorge Museum in Britain, and Landschaftspark Duisburg-Nord in the Ruhr district of Germany, a new way of comprehending this signifi cant phenomenon is unveiled. The study shows how the industrial place was turned into a commodity in a complex gentrifi cation process. Key actors, such as companies and former workers, heritage and planning professionals, as well as artists and urban explorers, were involved in articulating values of beauty, authenticity and adventure. By downplaying the dark and diffi cult aspects associated with industry, it became possible to showcase rust from the past fuelled with hope for a better future. Anna Storm is affi liated with the Division of History of Science and Technology at the Royal Institute of Technology, KTH, in Stockholm, Sweden. In 2006, she received the Joan Cahalin Robinson Prize for best-presented
    [Show full text]
  • The Kemner Collection of Siphonaptera in the Entomological Museum, Lund, with a Check-List of the Fleas of Sweden by GUNVOR BRIN
    The Kemner Collection of Siphonaptera in the Entomological Museum, Lund, with a Check-List of the Fleas of Sweden By GUNVOR BRINCK-LINDROTH and FRANS G. A. M. SMIT Department of Animal Ecology, University of Lund, Sweden British Museum (Natural History), The Zoological Museum, Tring, Herts., U.K. Introduction Relatively few faunistic and host records relating to the Swedish fleas have so far been The late Professor N. A. Kemner (1887- published (cf. Smit, 1969) and we deem it of 1948) is perhaps best known for his studies on interest to present here a concise list of the 54 termites and termitophiles. It is not common species and subspecies represented in the knowledge, however, that during his term of Kemner collection, with locality and host data; office as Head of the Entomological Depart- a number of these are faunae novae species. ment of Lund's University, i.e. from 1929 till Apart from his own assiduous collecting the year of his death, he also became very efforts, Kemner's material was obtained-as interested in the flea-fauna of Sweden and far as can be ascertained from the label data- apart from collecting himself he stimulated by the following collectors: numerous others, especially his students, to do so. Such was his enthusiasm for these insects 1. Agrell N. Norehn .. that certain students used to carry a tube with A. Almqvist T. Nyholm fleas freshly collected by them in their pockets, K. Ander A. Olsson only to produce it at the psychological right P. Ardb O. Olsson moment, namely when the professor had A.
    [Show full text]
  • Tätorter 1995
    Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.
    [Show full text]