Transporter Och Besöksmål

R 2007:09

Transporter och besöksmål

Rapport från RTS’ Reseforum

Transporter och besöksmål

Rapport från RTS' Reseforum

R 2007:09 © NUTEK Produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2007 R 2007:09 ISSN 1102-2574 Förord

Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS, driver tillsammans med de stora persontrafikföretagen, SJ, SAS och Passagerarrederierna i Sverige, projekt inom ramen för RTS' Reseforum. Målsättningen är att öka tillgängligheten för resenärer och turister till destinationer och företag i hela Sverige och därmed öka beläggning och intäkter för både transportörer och andra företag verksamma inom den svenska turistnäringen.

Rederierna och flyget är de stora leverantörerna av utländska besökare till Sverige. För svenskar som reser och turistar i Sverige dominerar bilen som det i särklass största transportmedlet. För framtida resande finns en stor potential i att skapa samarbeten där olika transportslag kompletterar varandra. Inom RTS' Reseforum har föreliggande rapport tagits fram med syftet att vara ett underlag för vidare diskussioner om samverkan mellan transportföreträdare och andra aktörer som verkar för utveckling av turistnäringen, både nationellt och regionalt.

Rapporten "Transporter och besöksmål" har tagits fram under 2006 av RTS i samarbete med Nutek. RTS ansvarar för rapportens innehåll. Huvudinnehållet utgörs av dels en beskrivning av persontransporter i Sverige ur ett regionalt perspektiv, dels en länsvis beskrivning av besöks- mål i Sverige.

Stockholm i mars 2007

Sune Halvarsson Jan Lundin Tf generaldirektör Nutek VD Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS Innehåll

Sammanfattning______7

1. Definition av Turism______9

2. Trender och fakta om turism______13 Nya trender inom turismen...... 13 Framgångsfaktorer för svensk turism...... 13 Ny teknik, nya distributionskanaler ...... 13 Fakta om besöksnäringen...... 14

3. RTS projekt Hela Resan______19

4. Transportpropositionen______23 Samordning av system för information, bokning och biljetthantering...... 23

5. Vart reser man i Sverige – storstäderna är de stora turistmagneterna______27 Antalet gästnätter 2004...... 27 Förändring i gästnätter mellan 2004 och 1995...... 28 Förändring i gästnätter mellan 2004 och 2000...... 29 Top 30 gästbäddar år 2004...... 30

6. Hur reser man i Sverige – de olika transportslagen______31 Långväga transportarbete...... 31 Flygets passagerarvolymer...... 35

7. Djupanalys – Sverigeturismens resurser i regionerna______37 Metodbeskrivning...... 37 Kommentar...... 38 Stockholms län...... 39 Uppsala län...... 43 Södermanlands län...... 47 Östergötlands län...... 51 Jönköpings län...... 55 Kronobergs län...... 59 Kalmar län...... 63 Gotlands län...... 67 Blekinge län...... 70 Skåne län...... 73

Hallands län...... 77 Västra Götalands län...... 80 Värmlands län...... 85 Örebro län...... 89 Västmanlands län...... 93 Dalarnas län...... 97 Gävleborgs län...... 101 Västernorrlands län...... 105 Jämtlands län...... 108 Västerbottens län...... 112 Norrbottens län...... 116 Reseflöden...... 120

Sammanfattning

Under 2005 uppgick den svenska turistnäringens totala omsättning till 191 miljarder kronor, en ökning med 9,8% jämfört med 2004. Av detta utgjorde utländska besökares konsumtion i Sverige, exportvärdet, 62 miljarder kronor, en ökning med 18,6% jämfört med 2004.

WTO definierar turism förflyttad konsumtion. Det innebär sålunda att en av näringens mest betydelsefulla framgångsfaktorer torde vara tillgång till en avancerad och koordinerad transportapparat som effektivt nyttjar den fysiska infrastrukturen och erbjuder alternativa valmöjligheter för resenären. Därmed ökar också tillgängligheten till alla motivskapande destinationer och attraktioner.

Av gruppen utländska flerdagsbesökare i Sverige kommer 37% med flyg, 31% med färja och 23% med bil. Vid turistresor inom Sverige dominerar bilen med drygt två tredjedelar av alla transporter.

Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är främsta motorer att generera besökare. Storstäderna har heller inte samma säsongproblematik som de flesta traditionella turistdestinationer.

Flygbolagen, rederierna och tågbolagen är de enskilt största investorerna i marknadsföringen av Sverige som turistland såväl utomlands som i Sverige. Marknadsföringen fokuserar dock främst på att konkurrera om kundens val av transportör.

På grund av turistnäringens fragmenterade struktur saknar de stora trans- portbolagen ofta en heltäckande motpart för utveckling av gemensamma affärsintressen inom turistnäringen på en destination.

Destinationsbyggande, dvs företag och det offentliga i samverkan för gemensamma framgångar, måste fokuseras. Goda exempel är Gotland, Göta Kanal och Åre som är starka varumärken.

RTS projekt Hela Resan i samarbete med Samtrafiken gör destinationer och attraktioner i Sverige mer fysiskt tillgängliga. Projektet har också givit vär- defull input till utformningen av den Transportpolitiska propositionen.

Den ”turistiska åtgärdslistan” bör toppas av framtagande och etablering av en gemensam affärsplattform för transportörerna i samarbete med turistnäringens motorer Stockholm, Göteborg och Malmö.

1. Definition av Turism

När information och kunskap om en näring skall analyseras, spridas och tolkas är en gemensam begreppsbildning viktig. Inte minst gäller detta statistik. WTO, World Tourism Organization, har sammanställt en begreppssamling som gäller som definitionsbas för internationell turiststatistik – ”Recommendations on Tourism Statistics”. Idag ligger begreppssamlingen till grund för det statistikmaterial som hanteras av WTO, OECD, Eurostat och de enskilda länder som rapporterar till dessa organisationer. Tillämpningen av denna gemensamma begreppsbas är emellertid inte alltid konsekvent, och detta stör kommunikationen mellan olika parter och skapar en otydlighet kring hela turistnäringen. Det mest typiska exemplet på detta är begreppet ”turist”, som allmänt tolkas som ”fritidsresenär”, men som enligt WTO:s terminologi står för en betydligt bredare resenärsgrupp omfattande även ”affärsresenär”. För affärsutveckling i näringen är det viktigt att den gemensamma begrepps- bildningen planteras och sprids.

Några av basbegreppen definieras enligt följande:

Turism. Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften.

Vanlig omgivning. Syftet med begreppet är att ge möjlighet att skilja ut resenärer som skall ingå i turiststatistiken från övriga resenärer. Den ak- tuella problemställningen bestämmer hur begreppet ”vanlig omgivning” skall avgränsas efter någon av tre faktorer: Avstånd, bortovarotid samt plats eller administrativt område.

Former av turism. När man talar om resor som passerar landsgränser, delar man upp turismen i tre bestämda grundformer. ”Land” i denna definition kan bytas ut mot region, kommun eller annat administrativt område. De tre grundformerna är: 1. Inhemsk turism. Innefattar de som har sin hemvist i ett givet land och reser i det landet. 2. Inkommande turism. Innefattar de som reser i ett givet land och har sin hemvist i ett annat land. 3. Utgående turism. Innefattar de som har sin hemvist i ett givet land och reser i något annat land.

Besökare. Begreppet besökare är grundläggande i hela systemet för turiststatistik och ansluter till definitionen av begreppet turism. Tre krav ställs för att en resenär skall kunna räknas som en besökare: 1. Resan skall gå till en plats utanför resenärens vanliga omgivning. Ex- kluderar regelbundna pendlingsresor, dvs. resor till och från hemmet för arbete eller studier. 2. Den sammanhängande vistelsetiden på platsen för besöket skall vara högst ett år. Längre vistelsetid är bosättning. 3. Huvudsyftet med resan skall vara annat än att utöva lönearbete som betalas av någon på platsen. Exkluderar arbetsmigration.

Turist. Turist är en besökare som övernattar på platsen för besöket.

Dagsbesökare. Dagsbesökare är en besökare som inte övernattar på platsen för besöket.

Besökare efter resemotiv. Klassifikationen av resenärer efter motiv eller syfte med en resa är avsedd att spegla nyckelsegment i resemarknaden och vara underlag för planering, marknadsföring och pr-verksamheter. WTO visar sex huvudsegment; 1. Fritid, rekreation och semester. Omfattar aktiviteter som sightseeing, shopping, sport/nöjen/kultur antingen som åskådare eller utövare på fritiden, vandringar i skog och mark, strandaktiviteter, kryssningar, spel, sommarläger. 2. Besök hos släkt och vänner. Utöver vanliga besök omfattas speciella syften som familjehögtider, tillsyn och vård vid sjukdom och handi- kapp. 3. Affärer och uppdrag. Omfattar syften som: • Montering och installation av materiel, inspektion, inköp, försäljning • Deltagande i möten, konferenser och kongresser, mässor och utställningar • Incentives • Framträdanden, t ex föredrag eller konserter • Turupplägg för produktion av turism, färdlederi • Tävlingsdeltagande, myndighetsuppdrag utom vid utlandsstationeringar • Betald utbildning och forskning • Betalda yrkeskurser.

10 4. Hälso- och friskvård. Omfattar hälsohemsvistelser, behandlingar och kurer. 5. Religionsutövning. Omfattar deltagande i religiösa evenemang, pil- grimsresor. 6. Övrigt. För besättningar på allmänna transporter, till exempel vid transit, eller andra okända aktiviteter.

Besökare med underbegreppen turister och dagsbesökare kan kombineras med former av turism och segment i marknaden.

Turistnäring. I WTO:s begreppssamling identifieras turismen som ekonomisk aktivitet snarare än som industri eller näring. Turism (eller fysisk rörlighet) skapar ekonomi i många olika branscher och den totala turismekonomin är summan av turisters inköp av varor och tjänster i dessa branscher. I vissa branscher är turismekonomin dominerande och stor, till exempel hotell, eller dominerande och liten, till exempel cykeluthyr- ning. I andra branscher är turismekonomin en mindre del av en totala ekonomin och en stor del av turismekonomin, till exempel varuinköp, eller en mindre del av den totala ekonomin och även en liten del av turismekonomin, till exempel försäljning av läkemedel.

Turismekonomin bestäms alltså av vem kunden är och vad kunden ef- terfrågar och för att mäta denna ekonomi används speciella beräknings- metoder och -modeller som resulterar i så kallade turistsatellitkonton. I Sverige har beräkningar baserade på WTO:s modeller genomförts i nationalräkenskaperna sedan ett tiotal år. Utgångspunkten är värdet av turisternas konsumtion/användning av olika varor och tjänster, vilket ställs mot produktionsvärdena i motsvarande branscher varefter ett för- ädlingsvärde för turismekonomin kan beräknas.

11 12 2. Trender och fakta om turism

Nya trender inom turismen • Resenären blir mer och mer van att resa • Resenären har blivit rörligare – mobila • Resenären semestrar oftare men kortare tid • Resenären har blivit mer aktiv under sin semester • Befolkningen blir äldre – men mer aktiv • Ökad miljömedvetenhet

Framgångsfaktorer för svensk turism Fysisk infrastruktur är A och O för resenäringen, till exempel flygplatser, vägar, hamnar, järnvägar, i liten skala vandringsleder. Allt detta tar dock lång tid att utveckla. Vad som däremot kan utvecklas i närtid är:

• Avancerad koordinerad transportapparat som nyttjar den fysiska infrastrukturen och ger alternativa resemöjligheter och därmed ökar tillgängligheten till alla motivskapande attraktioner och aktiviteter. • Professionella och lönsamma turistföretag med förmåga att marknads- föra sina varumärken och tjänster. De goda exemplen. • Kompetensutveckling och stöttning av näringens entrepenörer och medarbetare. • Destinationsbyggande, dvs företag i samverkan för gemensamma framgångar. • Marknadsföring av motivskaparna i Sverige och utomlands, låt trans- portapparten bli ett medel för att kunna konsumera de tjänster och varor som erbjuds. • Dra nytta av att allt fler av kunderna med ny teknik själva kan paketera sina resor.

Ny teknik, nya distributionskanaler Internet har gjort information om varje anläggning och attraktion globalt tillgänglig. Rese- och turistindustrin har nu den enskilt största andelen av de stora sökmotorernas transaktioner. Nya förenklade affärsmodeller för turismen har därför blivit möjliga.

13 Utvecklingen går från att leverantörer har nöjt sig med att synas på internet till att producera information som bidrar till att kunden också kan konsumera de tjänster som erbjuds.

Fakta om besöksnäringen • Turistnäringen omsatte 191 miljarder kronor år 2005. • Värdet av exportintäkterna är 62 miljarder, vilket överstiger Sveriges totala personbilsexport (60 miljarder) år 2005. • Antal sysselsatta inom turistnäringen har sedan 1995 ökat med 35%. Totalt har näringen 138 000 personer anställda. • Av totalt 15 miljoner utländska besökare år 2004 levererade flyget 6 miljoner besökare och rederierna 5 miljoner. Fungerande kommunikationer från/till flygplatser och hamnar som angörs är därför av största vikt. • Svenskarna gjorde totalt 45 miljoner fritidsresor 2005. • I Sverige är bilen det vanligaste färdsättet. Biltrafikens årliga ökning är större än det sammantagna totala årliga resandet med tåg och buss. • Det vanligaste syftet med en fritidsresa är att besöka släkt och vänner (53%), därefter följer vistas i fritidshus (17%). • Antal besökare till olika besöksmål och sevärdheter toppas av Liseberg följt av olika attraktioner i Stockholm. Därefter kommer destinationer som Åre/Duved och Idre. • Fungerande kommunikationer till de olika motivskapande destinationerna och attraktionerna är av största vikt.

Källor: Nutek/SCB, Resurs AB/TDB

Total turistkonsumtion i Sverige

Tkr 200 000

180 000

160 000 74% 140 000

120 000

100 000

80 000 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

Källa: Nutek/SCB

14 Svenskars turistkonsumtion i Sverige

Tkr 140 000

130 000

120 000

110 000 52% 100 000

90 000

80 000

70 000

60 000 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

Källa: Nutek/SCB

Utländska besökares konsumtion i Sverige

Tkr 70 000

60 000

50 000 118% 40 000

30 000

20 000

10 000 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

Källa: Nutek/SCB

Förädlingsvärde

Mkr 70 000

60 000

50 000 59%

40 000

30 000

20 000 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

Källa: Nutek/SCB

15 Andel av BNP

Procent 2,90

2,85 0,4% 2,80

2,75

2,70

2,65

2,60

2,55

2,50 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

Källa: Nutek/SCB

Medelantal sysselsatta

Antal sysselsatta 140 000

130 000

120 000 35%

110 000

100 000

90 000 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

Källa: Nutek/SCB

Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2005 (miljoner kronor)

Svenska affärsresenärer Svenska fritidsresenärer Utländska besökare 41 075 87 611 62 292

TURISM 190 978

Boende och Transport Varuhandel Övrigt restaurang 44 583, 23% 75 396, 39% 9 358, 5% 61 640, 32% Luftfart 47% Övrig handel 43% Boende 54% Resebyråer 23% Drivmedel 30% Utemåltider 46% Landtransport 18% Livsmedel 26% Uthyrning 5% Järnväg 4% Sjöfart 3%

Källa: Nutek/SCB

16 Jämförelse av sysselsatta i Sverige 2004 Sysselsättningen inom turistnäringen i Sverige har ökat med 24 procent eller ca 24 000 mellan 1995 och 2004. Ökningen motsvarar drygt ett nytt Volvo AB med dotterbolag.

Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2005 (miljoner kronor)

Antal anställda

140 000 Svensk turist- näring 120 000

Volvo AB, med dotterbolag 100 000

80 000 Ericsson

60 000 Volvo Personvagnar

AstraZeneca 40 000 Scania

20 000 Skanska TeliaSonera H&M Atlas Copco 0 Källa: Nutek och respektive bolag

Hur kommer utländska flerdagsbesökare till Sverige?

Flyg, 37,4%

Övrigt, 8,8%

Bil, 22,8% Färja, 31,0% Källa: Nutek

17 18 3. RTS projekt Hela Resan

Vem ordnar "Hela Resan" inom Sverige?

Transportslag Länsgräns Nationsgräns Resans syfte

Buss Släkt o vänner

Konferens Distributionskanal Kurs

Tåg Tjänsteresa

Event Distributionskanal Äventyr

Avkoppling Flyg Nöje

Distributionskanal Sol och bad

Färja Sevärdheter

Shopping Distributionskanal Sverige Sverige Till/Från Sverige

Hela Resan är ett projekt mellan rese- och turistnäringen, Rikstrafiken, Turistdelegationen och Samtrafiken i Sverige. Projektet drivs av RTS, Rese- och Turistindustrin i Sverige, i samarbete med Samtrafiken. Projektet är en del av Framtidsprogrammet (Strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin), som gemensamt tagits fram av Näringsdepar- tementet och rese- och turistindustrin.

För samordning och projektledning svarar RTS. Samtrafiken svarar för insamling och samordning av trafikinformation samt dialog och urvals program i projektets söksystem för trafikinformation. I projektgruppen ingår representanter för tåg-, flyg-, buss- och tågtrafik samt de två myndigheter som jobbar med inrikes transporter och turism; Rikstrafiken och Turistdelegationen.

Alla resealternativ på ett och samma ställe gör Sveriges upplevelser till- gängliga för alla. Hela Resan knyter samman tåg, flyg , båt, buss och bil på nationell, regional och lokal nivå. Projektet Hela Resan är ett sätt att arbeta för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. Det handlar om konkreta åtgärder och att utnyttja det som redan finns. Före lanseringen av Hela Resan presenterades problem och möjligheter på följande sätt.

19 Var slutar resan? Och var börjar den, egentligen? Är du snowboardåkare är halfpipen målet med resan, inte skidorten i sig. Evenemangsbesökaren är inte framme förrän strålkastarna tänds på arenan. För båda börjar resan på hemmaplan, kanske med en turistbroschyr i handen.

Men hur tar man sig ända fram till halfpipen eller konserthallen? Val av färdsätt är i många fall en fråga om vad som finns valbart och tillgäng- ligt. I dag är Sveriges reseplaneringssystem inte samordnat. Så trots att det kan vara fullt möjligt för snowboardåkaren att åka kollektivt från hemadressen till backen, krävs det en Sherlock Holmes för att klura ut hur. Det tänker vi ändra på!

I dag är det svårt att hitta alla resealternativ. Från ort till ort går ganska bra. Från hållplats till hållplats blir värre. Tidtabeller, biljettsystem och reseinformation utgår från de som tillhandahåller resorna, inte från den som ska resa. Vi vill vända på steken. Med resenären som utgångspunkt måste rese- och turistindustrin samordna sitt utbud och göra det tillgäng- ligt. Då kan vi också fylla upp de platser, sängar och bord som i dag står tomma. Allt på ett och samma ställe är helt enkelt smartare, både för kunden och leverantören.

Sverige har ett fantastiskt nät av flyg-, tåg-, buss- och färjelinjer. I teorin kan du ta dig nästan vart som helst. Hur är det då i praktiken? Plötsligt är kartan uppdelad i nationella, regionala och lokala trafiknät som sällan samverkar med varandra. Resenäringen har svårt att koppla ihop sina produkter med turistnäringen och göra dem tillgängliga för kunderna. Och kunderna ser inte hela sin resa trots att det bevisligen finns förut- sättningar. Det vill vi ändra på! Att länka ihop dagens reseplaneringssystem handlar om att använda sig av det som redan är gjort. Broar mellan befintliga system gör att kunden får alla resealternativ serverade. Då kommer fler att resa mer. För finns du inte när kunden planerar sin resa finns du inte alls.

Sverige blir större och mindre ... på samma gång. I dag tycker 40% av de som reser att det är svårt att få samlad information om flyg, tåg, buss och färja. Om det fanns en lösning tycker 90% att det skulle bli enklare och nästan hälften av dessa trodde att de skulle resa mer. (Källa: Rikstrafiken 2002).

Ett smidigt reseplaneringssystem skulle göra Sverige större och mindre på samma gång. Större för att evenemang, destinationer och attraktioner blir tillgängliga för fler. Mindre för att hela resan blir överskådlig och ryms i ett och samma system.

20 I dag gör svenskarna 60 miljoner långväga resor inom Sverige. Om antalet resor skulle öka med 1% blir det 600 000 nya resor att dela på. (Källa: SIKA). Och faktum är att ju fler som äter av resekakan, desto större blir den. Kommer fler kunder in i systemet ökar den totala marknaden till förmån för alla.

Vi vill att nya och mindre aktörer ska kunna ta plats bredvid de redan etablerade. Kan du som ny aktör vara med i ett heltäckande reseplaneringssystem blir dina produkter omedelbart tillgängliga. Det gör det lättare för nya företag att nå kunder, minskar startkostnaderna och skapar fler jobb. Ett känt faktum är att trafik föder trafik. Om fler människor reser ökar efterfrågan på alla sorts transporter, upplevelser och boende. Då blir det också utrymme för fler aktörer inom rese- och turistindustrin.

21 22 4. Transportpropositionen

Texten i detta avsnitt är hämtad direkt från Transportpropositionen (Prop. 2005/06:160), kapitel 17.1.1.

Samordning av system för information, bokning och biljetthantering Regeringens bedömning: Som en del i det nationella handlingsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, bör Vägverket och Banverket ges uppdrag att gemensamt ta initiativ till att konsumenterna enkelt skall kunna skaffa sig information om tider, priser och kvalitet i det kollektiva trafikutbudet samt kunna boka och köpa kombinerade resor med flera trafikslag på ett och samma färdbevis. Allmän passagerarinformation och information om störningar i kollektivtrafiken bör förbättras och göras transportslagsövergripande. Arbetet bör genomföras i samverkan med Rikstrafiken, övriga berörda myndigheter och branschens aktörer.

Kollektivtrafikkommitténs förslag: Överensstämmer i stort med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till för- slaget om ett gemensamt transportslagsövergripande biljettsystem.

Skälen för regeringens bedömning: En väl fungerande samordning mellan olika system för trafikantinformation, bokning och biljetthantering är en nyckelfaktor för att kunna åstadkomma ett ökat kollektivt resande. Det gäller särskilt där de enskilda resorna inkluderar användandet av flera färdmedel. Detta är en viktig del av en konsumentvänlig/kundorienterad kollektivtrafik.

En god och tillförlitlig information om hela reskedjan förenklar, minskar osäkerheten och ökar tryggheten för resenärerna. Det gäller särskilt för personer med begränsad resvana eller med särskilda behov. Särskilt viktigt är att resenärerna får god information vid förseningar och andra störningar när transporttjänsten inte håller utlovad kvalitet. Regeringen föreslår i avsnitt 18 en särskild lagstiftning om information till passagerare m.m. En hel del arbete har utförts och pågår för att samordna trafikantinformation. Samtrafiken AB har systemet Resplus som medger information om kombinerade resor med tåg och buss. Rikstrafiken har inom ramen för sin uppgift att verka för en trafikslagsövergripande samordning av främst den interregionala kollektivtrafiken, haft i uppdrag att driva på utvecklingen mot ett nationellt och trafikslagsövergripande

23 informationssystem för all kollektivtrafik. Rikstrafiken ställer även krav på tjänster för information, bokning och försäljning vid sin upphandling av kollektivtrafik.

Information om störningar är ett mycket viktigt krav att ställa på en väl fungerande kollektivtrafik. Banverket har under 2005 utvecklat IT-system för hantering av trafikinformation inom järnvägssystemet. IT-systemet och rutinerna kring detta bör vidareutvecklas så att information om störningar kan utbytas mellan järnvägssystemet och andra trafikslag.

Samtrafiken i Sverige AB har tillsammans med Turistdelegationen, De- stination Gotland, SAS, SJ AB, SLTF samt Rese- och Turistindustrin i Sverige utvecklat en internetbaserad resplanerartjänst för inrikes resor. Med denna tjänst, som kallas Hela resan, går det att söka resalternativ med samtliga trafikslag från ort till ort.

Regeringen anser att denna typ av kundorienterade lösningar är mycket positiva. Det finns dock fortfarande behov av att förbättra den trafikslagsö- vergripande informationen om kollektivtrafiken. Det bör finnas kommersiella möjligheter att finansiera denna typ av jämförande information om kollektivtrafiken. Även i den fortsatta utvecklingen av informationssystem kommer det att krävas ett visst statligt engagemang för att nödvändig samordning mellan trafikslagen skall kunna komma till stånd. Som en del i det nationella handlingsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, bör Vägverket och Banverket ges uppdrag att gemensamt driva på utvecklingen så att information om utbud av kollektivtrafik blir lätt att förstå, lättåtkomlig och av god kvalitet. Detta arbete bör ske i samverkan med övriga berörda myndigheter och branschens aktörer.

En trafikant bör kunna köpa biljett med bokade platser för olika del- sträckor på ett och samma ställe även om det är olika operatörer som trafikerar de olika delsträckorna. Ett gemensamt bokningssystem är framför allt angeläget för tågtrafiken. Resenärerna upplever ofta järn- vägstrafiken som mer splittrad än tidigare. I dag säljer ingen operatör det kompletta utbudet av järnvägsresor genom alla sina försäljningssystem. Den operatör som önskar visa och sälja sitt utbud via en annan operatör måste avtala om de marknadsmässiga kostnaderna och villkoren. Även utrikes destinationer med tåg bör vara en viktig del av utbudet att kunna boka samordnat.

Samarbetet mellan olika operatörer har även hämmats av att boknings- systemen inte kunnat kommunicera med varandra. I arbetat med att skapa ett sammanhållet biljett- och bokningssystem har Rikstrafiken och Samtrafiken i Sverige AB i samråd med berörda tågoperatörer utarbetat ett gränssnitt, som reglerar hur operatörernas bokningssystem skall kom-

24 municera med varandra. Gränssnittet gör det tekniskt möjligt för opera- törerna att samverka så att resenären vid ett och samma tillfälle kan boka platsbiljetter för hela sin resa även om fler tågoperatörer är involverade. Det är högst angeläget att samverkan utvecklas till att i ökad utsträckning omfatta även betalning och distribution av biljetter. Med flera operatörer i det svenska järnvägssystemet är det viktigt att säkerställa att samverkan kan fungera långsiktigt. En frivillig samverkan är att föredra.

Vägverket och Banverket skall följa utvecklingen noga och ta de initiativ som krävs för att åstadkomma nödvändig samordning av information, bokning, betalning och biljettdistribution inom kollektivtrafiken. Myndig- heterna bör även ge förslag till regeringen på åtgärder som krävs i övrigt för att göra dessa tjänster robusta och väl fungerande för konsumenter och aktörer.

Den nuvarande utvecklingen beträffande samordning av kollektivtrafikens informations-, boknings- och biljettsystem visar positiva tecken. Reger- ingen kommer dock, om så anses nödvändigt, överväga lagstiftning som medför skyldighet för operatörer att samverka på området.

En vidareutveckling av biljettsystemet kan innebära en koppling till andra typer av transporttjänster. Tankar om detta finns bl.a. i slutbetänkandet av utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion – för hus- hållen, Bilen, Biffen, Bostaden – Hållbara laster, smartare konsum-tion (SOU 2005:51): ”För att möta framtidens kundkrav på flexibelt resande måste också kollektivtrafiken utveckla sitt koncept. En sådan utveckling bör därför innefatta att bredda sortimentet till att innefatta mer tjänster än vad som finns i dag. Ett sådant koncept är det gröna reskortet. Nya betalsystem med smarta kort m.m. öppnar för möjligheter till samordning av olika typer av resande. Ett grönt reskort kan vara ett bra sätt att knyta ihop olika transportfunktioner med betalningsmedel. Det skulle då kunna fungera som färdbevis i kollektivtrafiken, nyckel till bilpoolsbil och cykel (som är ihopkopplad med kollektivtrafiken), betalning och/eller rabatt på hyrbil etc. Att på detta sätt koppla ihop kollektivtrafik med bilpool är antagligen en av de enskilt viktigaste åtgärderna för att stärka kollektivtrafikens tjänsteutbud.”

En dylik utveckling pågår hos kollektivtrafikens aktörer. SLTF:s arbete med att utveckla och introducera ett gemensamt res- och betalkort för all kollektivtrafik i landet, tillämpning av gemensamma åldersgränser, underlättar även riktade erbjudanden till olika kundgrupper, vilket ökar intresset för kollektivtrafiken som marknad hos andra tjänsteleverantörer. Det är angeläget att även statens aktörer på kollektivtrafikområdet stödjer/ underlättar/medverkar i denna positiva utveckling av kollektivtrafiken.

25 26 5. Vart reser man i Sverige – storstäderna är de stora turistmagneterna

Antalet gästnätter 2004 Hotell, stugbyar och vandrarhem Jämförelse av utveckling i antalet gästnätter i 25 olika områden i Sverige • Områden med hög kvot gästnätter/befolkning • Mer än 50 000 gästnätter per år • Stockholm, Göteborg och Malmö givna • Subjektivt val av Nyköping och Varberg

Kommun/område Gästnätter totalt Stockholm 4 663 021 Göteborg 2 231 276 Malmö 892 673 Malung 725 469 Älvdalen 696 489 Åre 488 898 Sigtuna 424 509 Gotland 321 459 Leksand + Rättvik 311 399 Kiruna 299 619 Torsby + Sunne 299 030 Nationell flygplats Strömstad + Internationell flygplats Tanum + Sotenäs 289 404 Hamn med reguljär Ludvika 255 953 passagerartrafik

Härjedalen 253 182 Gästnätter Varberg 171 213 > 800 000 Borgholm 169 073 300 000– Båstad 131 842 800 000 Nyköping 125 951 < 300 000 Arjeplog + Arvidsjaur 123 043 Simrishamn 115 216 Storuman + Sorsele 101 378 Vilhelmina + Dorotea 78 407 Jokkmokk 72 719 Hällefors 66 781 Berg 51 097

27 Förändring i gästnätter mellan 2004 och 1995 Hotell, stugbyar och vandrarhem Jämförelse av utveckling i antalet gästnätter i 25 olika områden i Sverige • Områden med hög kvot gästnätter/befolkning • Mer än 50 000 gästnätter per år • Stockholm, Göteborg och Malmö givna • Subjektivt val av Nyköping och Varberg

Kommun/område Förändring 95/04

Ludvika 109% Simrishamn 75% Varberg 62% Göteborg 51% Torsby + Sunne 47% Malmö 39% Stockholm 33% Båstad 30% Hällefors 29% Sigtuna 24% Nyköping 22% Nationell flygplats Älvdalen 16% Internationell flygplats Hamn med reguljär Strömstad + passagerartrafik Tanum + Sotenäs 15% Gästnätter Härjedalen 11% 2004 mot 1995

Berg 4% > 30% Kiruna –2% 0–30 % Leksand + rättvik –8% < 0% Gotland –13% Arjeplog + Arvidsjaur –15% Storuman + Sorsele –19% Borgholm –20% Jokkmokk –23% Åre –26% Malung –27% Vilhelmina + Dorotea –28%

Kommentar: Vid tolkning av uppgifterna i tabellen bör observeras att variationerna i antalet gästnätter i vissa kommuner delvis kan bero på att anläggningar i statistikbasen för inkvarteringsstatistiken förts till eller från andra statistikbaser.

28 Förändring i gästnätter mellan 2004 och 2000 Hotell, stugbyar och vandrarhem Jämförelse av utveckling i antalet gästnätter i 25 olika områden i Sverige • Områden med hög kvot gästnätter/befolkning • Mer än 50 000 gästnätter per år • Stockholm, Göteborg och Malmö givna • Subjektivt val av Nyköping och Varberg

Kommun/område Förändring 00/04

Torsby + Sunne 41% Simrishamn 35% Älvdalen 33% Hällefors 27% Nyköping 20% Göteborg 19% Båstad 16% Stockholm 12% Strömstad + Tanum + Sotenäs 11%

Ludvika 11% Nationell flygplats Storuman + Sorsele 11% Internationell flygplats Varberg 10% Hamn med reguljär passagerartrafik Arjeplog + Arvidsjaur 7% Gästnätter Leksand + Rättvik 6% 2004 mot 2000 Härjedalen 6% > 30% Malmö 2% 0–30 % Gotland 2% < 0% Jokkmokk –2% Berg –3% Kiruna –4% Sigtuna –5% Borgholm –9% Vilhelmina + Dorotea –11% Malung –15% Åre –31%

29 Top 30 gästbäddar år 2004

Hotell, stugbyar och vandrarhem

Kommun/område Gästbäddar

Stockholm 9 204 644 Göteborg 4 933 162 Älvdalen 2 307 371 Malmö 2 165 112 Åre 1 976 240 Malung 1 898 410 Jönköping 1 445 295 Norrköping 1 062 429 Örebro 1 037 191 Helsingborg 1 032 024 Sundsvall 986 274 Halmstad 974 386

Gotland 965 959 Nationell flygplats Kiruna 950 209 Internationell flygplats Linköping 949 381 Hamn med reguljär passagerartrafik Sigtuna 936 184

Umeå 894 893 Gästbäddar 2004 Uppsala 889 021 > 1 000 000 Karlstad 823 810 bäddar Ludvika 822 071 750 000– 1 000 000 Härjedalen 811 794 bäddar Luleå 778 596 < 750 000 Västerås 761 244 bäddar Torsby 735 925 Piteå 657 384 Solna 634 853 Kalmar 617 681 Leksand 609 390 Väjö 599 543 Rättvik 566 740

30 6. Hur reser man i Sverige – de olika transportslagen

Långväga transportarbete Tabellerna visar antalet personkilometer i miljoner kilometer. Bilen är det dominerande transportsättet för alla avstånd upp till och med 599 kilometer.

Långväga resor per transportslag i olika avståndsintervall, miljoner personkilometer. År 2001 100–199 200–399 400–599 600– Totalt Bil 7 126 7 564 3 670 1 988 20 349 Flyg 1 105 646 2 838 3 593 Tåg 837 1 031 958 766 3 594 Buss 447 765 298 304 1 814 Övriga 174 149 41 67 433 Samtliga 8 585 9 614 5 613 5 963 29 783

Först från 600 kilometer och mer är flyget den dominerande transportören men även i den intervallen så har bilen 33 av marknaden.

Långväga resor per transportslag i olika avståndsintervall, andelar av totalt. År 2001 100–199 200–399 400–599 600– Totalt Bil 83% 79% 65% 33% 68% Flyg 0% 1% 12% 48% 12% Tåg 10% 11% 17% 13% 12% Buss 5% 8% 5% 5% 6% Övriga 2% 2% 1% 1% 1% Samtliga 100% 100% 100% 100% 100%

Källa: SIKA årsbok 2004

Tåget har en relativt stadig andel i respektive intervall. Tåget är större än flyget i alla intervall upp till 599 kilometer. Tåget är som störst i andel av resandet i intervallet 400–599 kilometer. Bussen är som störst i intervallen 200–399 kilometer.

31 Prognos utveckling antal resor per transportslag år 2020, miljoner Färdsätt 2001 2020 Ökning Resor, % Personbil 4 635 5 441 806 17 Flyg 5 7 2 41 Tåg, långväga 16 20 4 23 Buss, långväga 6 6 0 7 Kortväga kollektivtrafik 824 929 105 13 Gång och cykel 1 776 1 794 18 1 Totalt 7 261 8 197 936 13

Källa: SIKA Prognos för persontransporter 2020

Prognos utveckling antal personkilometer per transportslag år 2020, miljarder personkilometer Färdsätt 2001 2020 Ökning Resor, % Personbil 92 117 26 28 Flyg 4 5 1 39 Tåg, långväga 5 7 2 37 Buss, långväga 1 1 0 9 Kortväga kollektivtrafik 13 16 3 21 Gång och cykel 4 5 0 5 Totalt 120 152 32 27

Källa: SIKA Prognos för persontransporter 2020

Rederiernas Passagerarvolymer

Antalet passagerare per rederi år 2004. Rangordnade i storleksordning. Passagerare Passagerare Scandlines 9 591 205 Ven Trafiken AB 309 544 Viking Line 4 035 438 Polska Zegluga Baltycka 277 178 Silja Line 3 246 984 Unity Line 237 204 Stena Line 2 970 173 Ånedin Linjen 206 482 HH Ferries 1 948 565 SeaWind Line 164 574 Destination Gotland 1 454 073 Nordö-Link 162 435 Color Line 1 234 728 Finnlink 127 354 Bornholmstrafikken 1 221 507 Rederiet i Örestad AB 114 021 Sundbusserne 1 183 377 DFDS Seaways 109 046 Eckerö Linjen 885 028 RG Line 108 513 TT-Line 870 860 Riga Sea Line 81 201 Tallink 659 366 Lisco Line 54 051 Birka Line 631 191 Totalt 31 884 098

Källa: Shippax 2005

32 Antalet passagerare med färja till eller från annat land år 2004 och angöringshamn. Rangordnade i storlek. 2004 2003 Differens Differens, % Helsingborg 11 611 093 11 645 526 –34 433 0% Stockholm 6 335 835 5 764 675 571 160 10% Kapellskär 2 815 263 2 866 270 –51 007 –2% Göteborg 2 535 232 2 669 696 –134 464 –5% Trelleborg 1 937 258 2 069 553 –132 295 –6% Ystad 1 584 486 1 454 274 130 212 9% Strömstad 1 234 728 1 242 110 –7 382 –1% Grisslehamn 885 028 888 884 –3 856 0% Karlskrona 420 012 385 437 34 575 9% Malmö 276 456 136 294 140 162 103% Nynäshamn 175 001 128 761 46 240 36% Varberg 123 975 194 803 –70 828 –36% Umeå 108 513 108 440 73 0% Karlshamn 77 601 60 517 17 084 28% Totalt 30 120 481 29 615 240 505 241 2%

Källa: Shippax 2005

Tabellen innehåller endast utrikes ankommande och avresande passagerare. Jämförelse görs med år 2003 och visar en sammanlagd ökning med 2 procent eller 505 000 passagerare.

Antalet passagerare med färja till eller från annat land år 2004 och angöringshamn. Rangordnade i storlek. 2004 2003 Differens Differens, % Danmark 15 017 620 15 052 748 –35 128 0% Finland 9 376 376 9 063 789 312 587 3% Tyskland 2 578 855 2 707 927 –129 072 –5% Norge 1 343 774 1 353 400 –9 626 –1% Polen 934 394 802 981 131 413 16% Estland 679 945 494 818 185 127 37% Lettland 135 466 97 062 38 404 40% England 127 028 123 131 3 897 3% Litauen 54 051 42 515 11 536 27% Totalt 30 247 509 29 738 371 509 138 2%

Källa: Shippax 2005

Tabellen innehåller endast utrikes ankommande och avresande passagerare. Jämförelse görs med år 2003 och visar en sammanlagd ökning med 2 procent eller 505 000 passagerare. Antalet resenärer till och från Baltikum ökar mest och sammantaget är ökningen 25 procent mot år 2003.

33 Antalet resor med färja till/från Sverige av besökande från annat land. Danmark 6 007 048 Finland 3 750 550 Tyskland 1 031 542 Norge 537 510 Baltikum 721 542 England 50 811 Nationell flygplats Internationell flygplats Totalt 12 099 004 Hamn med reguljär passagerartrafik Källa: Rederinäringen, Travelutions Norge Arlanda

0,5 3,75 Ca 12,1 miljoner resor gene- Nyköping D reras av till Sverige besökande Finland Landvetter från annat land. Med antagandet att de flesta gör en tur- och 0,05

Baltikum returresa och använder samma England transportslag så är det 6 mil- Sturup 0,7

0 0, joner besök till Sverige som 6,0 1,0 kommer via rederierna. Danmark Tyskland

Antalet resor av svenskar på reguljär färjetrafik till annat land Danmark 9 010 572 Finland 5 625 826 Tyskland 1 547 313 Norge 806 264 Baltikum 1 082 314 England 76 217 Nationell flygplats Totalt 18 148 505 Internationell flygplats Hamn med reguljär passagerartrafik Källa: Rederinäringen, Travelutions

Arlanda Norge Ca 18,1 miljoner resor genere- 5,6 0,8 Nyköping ras av från Sverige besökare till Finland annat land. Med antagandet att Landvetter de flesta gör en tur- och retur- 0,07 resa och använder samma trans- Baltikum portslag så är det 9 miljoner England 1,1 utomlandsbesök från Sverige Sturup 9,0 som reser med rederierna. Danmark 1,5 Tyskland

34 Flygets passagerarvolymer

Utrikes per flygplats 2005. Totalt inklusive charter. 2004 2005 Differens Differens, % Arlanda 10 694 071 11 357 471 663 400 6% Skavsta 1 343 686 1 740 623 396 937 30% Västerås 232 538 218 410 –14 128 –6% Bromma 121 008 133 457 12 449 10% Stockholm Stockholm totalt 12 391 303 13 449 961 1 058 658 9% Göteborg 2 633 412 2 720 692 87 280 3%

Göteborg - Säve 431 009 496 051 65 042 15% borg

Göteborg totalt 3 064 421 3 216 743 152 322 5% Göte Malmö 654 709 695 945 41 236 6%

Malmö totalt 654 709 695 945 41 236 6% Malmö Norrköping 78 516 71 316 –7 200 –9% Jönköping 64 242 45 154 –19 088 –30% Örebro 69 845 71 925 2 080 3% Karlstad 57 394 58 171 777 1% Linköping 51 178 50 995 –183 0%

Växjö 29 238 21 652 –7 586 –26% CPH-Feeder Kalmar 37 966 22 939 –15 027 –40% CPH-feeder totalt 388 379 342 152 –46 227 –12%

Källa: LFV, Travelutions

Tabellen ovan visar passagerarvolymerna på flygplatser med reguljär utrikes trafik. Utöver dessa tillkommer ett antal flygplatser med sporadisk charter eller seriecharter till Medelhavet under säsong. Sammantaget har dessa fyra kategorier 16,5 miljoner utrikesresor.

35 Antalet resor med flyg till/från Sverige av besökande från annat land. 2005 Arlanda 3 762 000 Göteborg 1 056 000 Malmö 231 000 Skavsta 561 000 Totalt 5 610 000

Källa: LFV, Travelutions

Nationell flygplats Ca 5,6 miljoner resor genereras Internationell flygplats av till Sverige besökande från Hamn med reguljär passagerartrafik annat land. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av det 3,8 Arlanda totala utrikesflyget. Med antagandet att de flesta gör en Nyköping tur- och returresa och använder 0,6 samma transportslag så är det Landvetter 2,8 miljoner besök till Sverige 1,1 som kommer via dessa fem flygplatser. I Göteborg ingår både Landvetter och Göteborg City Airport. Sturup 0,2

36 7. Djupanalys – Sverigeturismens resurser i regionerna

Metodbeskrivning Sammanställningen har en kvantitativ referens och en kvalitativ.

Sverigeturismens kvantiteter/flöden har mätts i första hand genom Nu- teks och Statistiska Centralbyråns (SCB) inkvarteringsstatistik. Den ger uppgifter om den kommersiella delen av turistflödena i landet, fördelade på län och kommuner.

Värdet av materialet ligger i att det ger en kommunfördelad överblick över logikapaciteter och deras aktörer och över kapacitetsutnyttjandet relativt nationell/internationell marknad. Materialet innehåller även länsvis redovisning av logiintäkter och vissa marknadssegment. Utfallet av uppgifterna har ambitionen att visa var Sverigeturismens hot spots finns i termer av kapaciteter och ekonomier. Materialet blir därmed ett verktyg för värdeutveckling och strategier i partnerskap.

Som kvalitativ referens har valts att i varje län ge exempel på besöks- områden med besöksmål som har en framskjuten plats i marknadens medvetande, med andra ord ett högt varumärkesvärde. Sammanlagt 94 sådana områden har registrerats (4–5 per län).

Det är en tillgång för produktutveckling av Sverigeturismen att ha sådana kvalitetsreferenser som kan fungera som dragare för framtida ansatser och utveckling i innovativa system. Med innovativa system menas sådana system som har högt integrerad samordning av resurser hos samhälle, forskning och näringsliv. I Turistdelegationens Innovationsprogram fram- går tydligt att turistföretag som ingår i strategiskt uppbyggda system, där privata och offentliga resurser är samordnade, får ökade möjligheter att utveckla kompetens och bli konkurrenskraftiga i marknaden.

Under arbetet med sammanställningen har ett antal intervjuer gjorts för att få inblick i hur företag och marknader kommunicerar med varandra. Exempel från Östergötland:

Stora anläggningar med starka varumärken, som Göta kanalbolag och Kolmårdens Djurpark, har egna vägar att nå marknaden. Som exempel marknadsförs Kolmårdens Djurpark via Parks & Resorts Scandinavia, via egen hemsida, i media och i egna uppbyggda samarbeten med andra

37 leverantörer i turistnäringen som hotell och transportörer. I privatrese marknaden samarbetar djurparken med hotell i området, särskilt i Norrköping, och detta har stor betydelse för hotellens sommar- och helgbeläggning.

Det är uppenbart att en sådan upparbetad interaktion mellan intressenter blir en stor tillgång för produktutveckling i olika led. Ömsesidigt beroende skapar ömsesidigt förtroende och generositet i värdeutvecklingsprocessen. Man får ett win-winförhållande.

Kedjehotellen har till stor del sina egna kontakter med marknaden, direkt och via internt samarbete, och genom uppbyggda relationer med rese- byråer och bokningsbolag. Detta gäller särskilt i affärsresemarknaden. I privatresemarknaden finns samarbete med andra företag på destinationen och med turistorganisationer lokalt och regionalt.

Mindre turistföretag på en destination samarbetar ofta med varandra och med lokala och regionala turistorganisationer kring produkterbjudanden, marknadsföring och försäljning.

Trots olika initiativ kring samarbeten är det svårt att få systemet med produktion och försäljning att fungera och ge ekonomisk avkastning. De resurser som har sådana egenskaper att de attraherar besökare till olika destinationer nyttjas av olika skäl inte alltid på ett sådant sätt att det skapas ekonomi, vare sig för resursen själv eller för det omgivande samhället och näringslivet. Det kan bero på en stark vilja att skydda natur- och kulturresurser, på bristen av förtroende mellan aktörer eller på bristen av kunskap om hur försäljningssystemen fungerar. Det sägs ofta att det saknas paketerare och återförsäljare av turistföretagens erbjudanden. I Östergötland trycker hotellen på för att få till stånd ett mera effektivt samarbete. Det har gällt både i Norrköping/Linköping och på andra platser, till exempel i Vadstena och har lett till att nya utvecklings- processer startats.

Den nuvarande offentliga strukturen och de roller som kommuner och turistbyråer tar på sig bidrar inte alltid effektivt till utveckling i turist- systemet. Det gäller såväl produkt- som marknadsutveckling.

Kommentar En framgångskritisk faktor för turismutveckling är transportföretagen. Dessa fungerar som affärslänkar mellan marknad och destination och kan fylla en kompetens- och resursuppgift för bägges intressen. De har en viktig men alltför lite utnyttjad roll de innovativa utvecklingssystem som turistnäringen behöver stödja sig på för att nå tillväxt och lönsamhet.

38 Stockholms län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Stockholms län är landets största län mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Detsamma gäller om camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 55 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 63 procent och privatresenärer 37 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 4,1 miljarder kronor motsvarande 918 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 34 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (12 procent), Storbritannien (11 procent), USA (9 procent), Norge (8 procent) och Finland (6 procent).

Stor-Stockholm dominerar starkt både när det gäller boendeanläggningar och gästnätter. Stugbyarna i länet är få och den kommersiella uthyrningen av fritidshus är liten. Däremot finns ett mycket stort fritidshusbestånd både i de norra och södra delarna av länet. 30 vandrarhem i länet hör till STF. Sju företag har arrangemang märkta med Naturens Bästa (Ekoparken – Strömma Turism, Escapades, Kajak & Uteliv, Puls AB, STF Vandrarhem Kapellskär, Ångfartyget Saltsjön och Äventyrsresor AB).

I redovisningen nedan hanteras Stor-Stockholm, definierat enligt SCB:s statistik, som en helhet, eftersom både utbud och efterfrågan på turist- tjänster har en sådan närhet och är så integrerat inom området.

39 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Nykvarn 3 3 Södertälje 9 5 4 132 020 105 831 26 189 20% 44% Norrtälje 26 18 1 7 128 861 122 507 6 354 5% 31% Nynäshamn 6 5 1 Stor-Stockholm inkl. sekretess- kommuner 275 223 8 44 6 643 508 4 246 118 2 397 390 36% 56% Summa (inkl. sekretess) 319 254 9 56 6 904 389 4 474 456 2 429 933 35% 55%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

Länet har 26 kommuner. 22 av dessa räknas till Stor-Stockholm. Av de övriga är det en, Nykvarn, som har så få anläggningar att statistiken är sekretessbelagd. I uppgifterna för Stor-Stockholm i tabellen ovan är beläggningen i den spärrade kommunen inräknad.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 6 904 389 4 474 456 2 429 933 35% 23% Camping 769 424 594 780 174 644 23% 22% Summa 7 673 813 5 069 236 2 604 577 34% 23% SOL 39 000 Gästhamnar 241 422 Totalt 7 954 235

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

1 I inkvarteringsstatistiken är det möjligt att få fram uppgifter på kommunnivå för hotell, stugbyar och vandrarhem. Det finns dock sekretesspärrar för kommuner med få anlägg- ningar, gränsen går vanligtvis vid fem anläggningar

40 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i kommunerna, Stor-Stockholm exkluderat Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Bommersvik Nykvarn

Engsholms Slott Best Western Hotel Skogshöjd Södertälje Quality Hotel Park Scandic Södertälje

Bergby Gård Hotell & Konferens Hotell Roslagen Norrtälje Johannebergs Slott Hotell Havsbaden

Skärgårdshotellet Vaktberget Hotell & Konferens Nynäshamn Nynäsgården Hotell & Konferens

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Stockholm är nationellt och institutionellt centrum. Länsturismen har en tät relation till såväl de bofasta i länet som till inkommande besö- kare med ärenden i centrala Stockholm. Den övergripande strategin för Stockholms stadsledning är att Stockholm är ”huvudstad i Skandinavien” och ett ledande centrum i Östersjöregionen. Stockholm är ett nav för internationell trafik i olika former.

Besöksmålen i länet har fördelats på fyra områden:

Stor-Stockholm. Turistnäringen i Stor-Stockholm med 22 kommuner har ett kontinuerligt förhållande till både affärs- och privatresenärer och har ett rikt och varierat utbud anpassat till marknadens efterfrågan. En växande affärsmarknad finns för all slags turism i regionens randkommuner i både Mälardalen och Saltsjöregionen. Marknader som sticker ut är utflykter och möten. Kring dessa har det skapats boendeanläggningar, restauranger och aktiviteter, sammanförda till ett finfördelat nät av turismekonomier. Exempel på kända utflyktsmål är Birka, Sigtuna, Vaxholm och Utö.

Norrtälje. Centralort i Roslagen, Stockholms Norra Skärgård. Inåt landet profileras trakten av bruksbygder med slott och herrgårdar som idag är utflyktsmål och konferenscentrum. Vallonbruken är en del av den gamla Upplandskulturen. Det finns även andra typer av kulturplatser med starka namn, till exempel Finsta med Heliga Birgitta. Skärgårdsmiljön domineras av bad- och båtliv och en omfattande fritidshusbebyggelse. Utbudet av restauranger och aktiviteter är stort och utvecklas. Norrtälje är trafikplats för färjetrafik till Finland med Åland och Åbo och till Estland. Hamnarna finns i Grisslehamn på Väddö och i Kapellskär utanför Norrtälje.

41 Södertälje. Industristad, känd för fordons- och läkemedelstillverkning. Genom Södertälje går Södertälje Kanal, där Götakanalkryssningarna passerar på väg till och från Stockholm. Två stora attraktioner för besökare är äventyrsbadet Sydpoolen och aktivitetsmuséet Tom Tits Experiment.

Nynäshamn. Centralort i Stockholms Södra Skärgård. Viktig hamn för förbindelser med Gotland, Lettland och Polen. Hela området är en skär- gårdsmiljö med bad, båtliv och aktiviteter. Utanför Nynäshamn ligger Utö, som nås med båt från Stockholm eller Västerhaninge.

42 Uppsala län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Uppsala län har sextonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Läggs camping till hamnar länet på trettonde plats. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 41 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 79 procent och privatresenärer 21 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 307mkr motsvarande 802 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 15 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (29 procent), Storbritannien (13 procent) och Norge (7 procent).

Nästan hälften av boendeanläggningarna i länet ligger i Uppsala kommun och här finns 63 procent av gästnätterna. De största hotellen ligger i Uppsala och Enköping. I delar av länet finns anläggningar i besöksom- råden som är gränsöverskridande över flera län. Hit hör konferenshotell med marknad i Stockholmsregionen och anläggningar som ligger kring Vallonbruken och kring Nedre Dalälvens utlopp. Sex av vandrarhemmen i Uppsala län hör till STF.

43 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Håbo 6 5 1 49 396 46 549 2 847 6% 31% Älvkarleby 5 3 1 1 28 175 23 961 4 214 15% 30% Knivsta 3 3 Tierp 4 4 Uppsala 26 21 1 4 327 635 242 005 85 630 26% 49% Enköping 7 5 1 1 50 878 48 097 2 781 5% 29% Östhammar 11 6 3 2 37 307 33 963 3 344 9% 33% Summa (inkl sekretess) 62 47 6 9 521 854 421 124 100 730 19% 41%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har sju kommuner och för fem av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De två som faller utanför hade sju anläggningar med sammanlagt drygt 28 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 521 854 421 124 100 730 19% 23% Camping 398 511 359 212 39 299 10% 22% Summa 920 365 780 336 140 029 15% 23% SOL 11 000 Gästhamnar 17 789 Totalt 949 154

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

44 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i kommunerna Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Skokloster Wärdshus & Hotell Aronsborgs Konferenshotell Håbo

Hotell Älvkarlen Älvkarleby

Knivsta

Söderfors Herrgård Tierp

Scandic Uppsala Nord Uppsala Radisson SAS Hotell Gillet

First Hotel Park Astoria Enköping Haga Slott

Gimo Herrgård Östhammar

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Uppsalas relation till Arlanda flygplats och Stockholm är framgångskri- tisk för Uppsalaregionens ekonomi. Uppsala ingår i Stockholms system för arbetspendling.

Resursbasen för turism i regionen är fördelad på fem geografiska områden med profilerande innehåll eller teman. Genomgående för alla områdena är förekomsten av mindre konferensanläggningar i kulturhistoriska miljöer som slott, bruksherrgårdar mm.

Uppsala. Kärnan i resursbasen är staden Uppsala, regioncentrum med universitet och näringsliv i tät interaktion. Forskning och industri har internationell spets med inriktning på bioteknik och läkemedel. Uppsala förstärker sin attraktivitet som mötes- och evenemangsplats genom den konsert- och kongresshall som blir klar 2007. Uppsala universitet är ett av Europas äldsta vilket har gjort avtryck i en stor mängd sevärdheter och besöksplatser. Linné är ett sådant exempel med Linnés Hammarby utan- för Uppsala och Linnéträdgården med Linnémuseum i stadens centrum. 2007 är jubileumsår till minne av Carl von Linné 300 år. Gamla Uppsala med kungshögarna är ett annat klassiskt besöksmål liksom Domkyrkan, Slottet och Gustavianum, universitetsmuseum.

Mälaren. Skokloster är Uppsalaregionens mest notabla besöksmål i Mälardelen av Uppsala län. Det är även ett av de ledande utflyktsmålen i hela Mälarregionen.

45 Vallonbruken. Järn- och skogshanteringen har utvecklat en mängd in- dustriorter som idag är kulturhistoriska platser som drar besökare. Den senare tidens ekonomiska utveckling med efterfrågan på järnmalm från bland annat Kina är på väg att leda till att gruvdriften återupptas. Dan- nemora är ett aktuellt exempel. Märkesnamn bland Vallonbruken är Österbybruk, Lövsta, Söderfors och Gimo.

Roslagen. Öregrund och Östhammar bildar centrum i området. Turist utbudet är småskaligt och aktivitetsinriktat.

Älvkarleby. Platsen vid Nedre Dalälvens mynning är ett aktivitetscentrum med laxfiske som särskild specialitet.

46 Södermanlands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Södermanland intar sjuttonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Länet har samma plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 37 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 63 procent och privatresenärer 37 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 227 mkr motsvarande 743 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 10 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (32 procent) och Nederländerna (9 procent).

Förutom stadshotell i städerna finns flera konferensanläggningar i länet. Det är i de flesta fall mindre anläggningar i vackra slotts- och herrgårds- miljöer, men det finns också större anläggningar som Solbacka Sport & Konferens i Gnesta. Det finns få stugbyar i länet och vandrarhemmen är spridda men med en koncentration till Katrineholm och Nyköping. Noteras bör att fritidshusbeståndet är stort i Södermanland. Uthyrningen av fritidshus via kommersiella förmedlingar är dock blygsam. STF har 11 anläggningar i länet.

47 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Vingåker 3 2 1 Gnesta 5 3 1 1 31 486 29 633 1 853 6% 23% Nyköping 16 11 5 125 951 102 545 23 406 19% 42% Oxelösund 3 2 1 Flen 9 7 2 33 448 29 939 3 509 10% 29% Katrineholm 13 7 6 44 539 39 938 4 601 10% 31% Eskilstuna 12 9 1 2 150 407 142 482 7 925 5% 42% Strängnäs 7 5 2 37 973 33 841 4 132 11% 44% Trosa 4 2 1 1 Summa (inkl sekretess) 72 48 3 21 472 539 424 373 48 166 10% 37%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har nio kommuner och för sex av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De tre som faller utanför hade 10 anläggningar med sammanlagt drygt 48 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 472 539 424 373 48 166 10% 23% Camping 374 136 335 816 38 320 10% 22% Summa 846 675 760 189 86 486 10% 23% SOL 27 000 Gästhamnar 42 438 Totalt 916 113

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

48 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i kommunerna Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Båsenberga Hotell & Konferens Vingåker

Solbacka Sport & Konferens Gnesta

Park Inn Rezidor SAS Nyköping Nyköping Ibis Hotel Nyköping

Hotell & Restaurang Ankaret Stiftsgården Stjärnholm Oxelösund

Hedenlunda Konferenscenter Flen

Hotel Statt Katrineholm

Sundbyholm Slott och Konf.hotell Quality Hotel Statt Eskilstuna

Gripsholms Värdshus & Hotell Strängnäs Ulvhälls Herrgård

Romantik Trosa Stadshotell & Spa Trosa Bomans Hotel & Restaurant

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Södermanland är en del av Mälarregionen och har även en stark relation söderut till Norrköping/Linköping. Närheten till Stockholm har stor betydelse. Arbetspendlingen har ökat med tillkomsten av det utbyggda systemet för tåg- och landsvägsförbindelser. Skavsta flygplats är ytterligare en strategisk regionsatsning, sjötrafiken på Oxelösund likaså. Dessa faktorer har potential för turismutveckling i länet.

Karaktäristiskt för hela länet är kust och sjöar, högklassiga konferens- och rekreationsanläggningar, ofta i herrgårds- och slottsmiljöer, gastronomi och kulturhistoria. Många stockholmare har fritidshus i länet. Båtturis- men är omfattande.

Fyra besöksmål med starka varumärken:

Nyköping. Skavsta och intilliggande Oxelösund är exempel på platser med expansiva verksamheter som har stor potential för regionens ekonomiska utveckling och turismutveckling. Nyköping som regioncentrum förenar småstadsidyll med industrikraft.

Strängnäs/Mariefred. Gripsholms Slott, ett av de tio kungliga slotten, är en dragare för turismutveckling. Grafikens Hus förstärker Mariefreds attraktion och ångbåtstrafiken från Stockholm är populär som turistaktivitet. Gripsholms Värdshus är både en kultur- och måltidsupplevelse.

49 Trosa. Småstads- och skärgårdsidyll som är en välkänd rekreations- och konferensplats.

Eskilstuna. Dynamisk plats och industristad i regionen. Stadsledningen satsar strategiskt på destinationsutveckling och platsmarknadsföring med Parken Zoo som dragare. Mälardalens Högskola är etablerad i Eskilstuna med forskning och utbildning.

50 Östergötlands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Östergötland är landets åttonde län mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Läggs camping till hamnar länet på tolfte plats. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 39 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 69 procent och privatresenärer 31 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 372 mkr motsvarande 758 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 14 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (33 procent), Danmark (11 procent) och Finland (10 procent).

Hotellen är koncentrerade till Norrköping/Linköping-området. Vand- rarhemmen är spridda över hela länet med koncentration till de större besöksområdena. STF har 20 vandrarhem i länet. Tre anläggningar har arrangemang märkta med Naturens Bästa (Naturguiden AB, Saga Ad- ventures och Trollmarker).

51 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Ödeshög 6 2 1 3 13 938 12 305 1 633 12% 17% Ydre 5 1 4 Kinda 8 4 1 3 9 596 8 368 1 228 13% 22% Boxholm 3 2 1 Åtvidaberg 1 1 Finspång 5 3 1 1 Valdemarsvik 3 2 1 Linköping 21 14 7 272 349 230 120 42 229 16% 40% Norrköping 34 22 12 331 787 304 167 27 620 8% 41% Söderköping 9 5 1 3 33 925 31 209 2 716 8% 44% Motala 13 7 1 5 43 326 37 043 6 283 15% 28% Vadstena 8 6 2 43 553 38 671 4 882 11% 38% Mjölby 4 3 1 Summa (inkl sekretess) 120 72 6 42 801 472 706 846 94 626 12% 39%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

Östergötland har 13 kommuner och för sju av dessa är det möjligt att få fram uppgifter från inkvarteringsstatistiken. De sex som faller utanför har sammanlagt 21 anläggningar med sammanlagt 53 000 gästnätter för året 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 801 472 706 846 94 626 12% 23% Camping 453 079 372 579 80 500 18% 22% Summa 1 254 551 1 079 425 175 176 14% 23% SOL 46 000 Gästhamnar 84 090 Totalt 1 384 641

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

52 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i kommunerna Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Ödeshög

Ydre

Kinda

Boxholm

Åtvidaberg

Quality Hotel de Geer Finspång

Valdemarsvik

Scandic Frimurarehotellet Linköping Quality Hotel Ekoxen

Vildmarkshotellet Kolmården Norrköping Elite Grand Hotel

Söderköpings Brunn Söderköping

Hotell Högbrunnen Motala First Hotel Statt Motala

Starby Kungsgård Vadstena Vadstena Klosterhotell

Stadshotellet Mjölby Mjölby

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

Besöksmål Östergötlands län med gammal kulturbygd, modern produktion av varor och tjänster och kunskapscentrum med universitet har flera områden som är attraktiva för besökare. Exempel på kända besöksmål:

Göta Kanal. Sträckningen genom Östergötland går från Söderköping vid Östersjön genom Norrköping och Linköping till Motala vid Vättern. Göta kanalbolag AB är ett statligt bolag som äger kanalen och även har ett stort engagemang i att utveckla såväl själva kanalen som området runt kanalen som besöksmål. Bolaget är ”prime mover” i området och driver affärsutveckling tillsammans med ett stort antal företag runt kanalen. Målsättningen är att skapa större ekonomiskt utbyte av kanalen som besöksmål för företagen. Strategin i de gemensamma satsningarna är att kvalitetssäkra utbudet, utveckla innehållet i produkterna och förbättra kommunikationerna.

Kolmårdens Djurpark. Anläggningen ligger i Norrköpings kommun och är en stark dragare för resande till Norrköping och trakterna i norra lönet. Parken ingår i koncernen Parks & Resorts Scandinavia, där även Gröna Lund och Skara Sommarland ingår.

53 Omberg. Omberg, vid Vättern, är en ekopark och ett av de områden i landet där Sveaskog deltar i utvecklingen av turistiska besöksmål. Svea- skog samarbetar med lokala entreprenörer i utvecklingen av kommersiella erbjudanden kring jakt, fiske och naturupplevelser. För besökare till de arrangemang som äger rum i området erbjuds på Sveaskogs hemsida boende på bland annat Vadstena Klosterhotell och Höje Kursgård på Omberg.

Tåkern. Sjön ligger nära Omberg och är ett stort besöksmål för fågel- skådare.

Vadstena Kloster. Klostret, som bland annat kan visa relikerna efter Heliga Birgitta, är ett unikt besöksmål. Hittills har platsen sålt sig själv, utan att man behövt samarbeta med andra företag och aktörer i området. Hotellanläggningarna i regionen har tryckt på och önskat samarbete kring utveckling av researrangemang som kan ge dem större ekonomiskt utbyte. Ett resultat av detta är att det på senare tid har inletts ett samarbete kring pilgrimsvandringar, där även området på andra sidan Vättern, i Västra Götalandsregionen, deltar.

Vätternkusten. Förutom Vadstena Kloster finns Alvastra Kloster, Medevi Brunn, Heidenstams barndomshem Övralid och Ellen Keys hem Strand, som alla ligger vid Vättern och är exempel på attraktiva resmål för rese närer med kulturella intressen. Runt om i länet finns flera resmål av detta slag. Under framförallt sommaren anordnas festivaler och andra kulturella aktiviteter kring dessa platser.

Skärgården. S:t Annas skärgård är en känd del av Östergötlands skärgård. Det finns flera hotell, stugbyar och vandrarhem i skärgården. Skärgårds- linjen gör det möjligt att ta sig ut till öarna och vad som kommer att hända med företaget under den närmaste tiden är en kritisk faktor för den framtida turismen i området.

Mantorp. Mantorp ligger i Mjölby och har både en internationellt välkänd motorbana och en travbana.

Linköping och Norrköping. Städerna är bland de största i landet och ligger nära varandra. Som industri- och universitetsstäder med natur- och kulturresurser alstrar de såväl privat- som affärsresande. Flera stora hotellkedjor finns representerade. I Linköping finns nybyggda Cloetta Center för stora evenemang och i Norrköping finns Louis De Geer Kon- sert & Kongress, som är under utbyggnad, för större möten och andra evenemang.

54 Jönköpings län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Jönköping hamnar på tionde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Länet har tolfte plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 40 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 73 procent och privatresenärer 27 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 326 mkr motsvarande 725 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 26 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (32 procent), Danmark (25 procent) och Nederländerna (14 procent).

Jönköping dominerar med 34 procent av antalet anläggningar och 56 procent av antalet gästnätter. Runt i länets kommuner finns stugbyar, vandrarhem och mindre hotellanläggningar. 10 vandrarhem hör till STF. Det finns en relativt stor kommersiell uthyrning av privata fritidshus i länet. Liksom i övriga delar av södra Sverige är det tyska och danska gäster som hyr fritidshus och som också i stor utsträckning äger egna hus i området.

55 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Aneby 8 4 2 2 17 516 13 934 3 582 20% 23% Gnosjö 3 1 1 1 Mullsjö 4 4 Habo 4 4 Gislaved 9 5 2 2 86 532 51 503 35 029 40% 47% Vaggeryd 5 3 1 1 46 298 26 791 19 507 42% 39% Jönköping 39 30 3 6 436 885 365 254 71 631 16% 44% Nässjö 4 1 3 Värnamo 6 4 2 33 658 27 616 6 042 18% 36% Sävsjö 6 4 2 14 835 12 353 2 482 17% 29% Vetlanda 8 6 1 1 26 638 23 844 2 794 10% 26% Eksjö 11 6 5 31 231 26 614 4 617 15% 34% Tranås 7 5 2 28 319 25 320 2 999 11% 29% Summa (inkl sekretess) 114 77 10 27 781 699 619 583 162 116 21% 40%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har 13 kommuner och för nio av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De fyra som faller utanför hade 15 anläggningar med sammanlagt drygt 59 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 781 699 619 583 162 116 21% 23% Camping 426 797 275 648 150 149 35% 22% Summa 1 208 496 895 231 313 265 26% 23% SOL 137 000 Gästhamnar - Totalt 1 345 496

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

56 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i kommunerna Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Aneby

High Chaparral Stugby/Hotell Gnosjö

Mullsjö konf.- och friluftshotell Mullsjö

Habo

Isaberg Konferens & Fritid Gislaved Hestravikens Värdshus

Hooks Herrgård Vaggeryd

Scandic Elmia Jönköping Scandic Portalen Elite Stora Hotellet Quality Hotel Winn/Huskvarna Quality Hotel Jönköping

Hotell Högland Nässjö

Park Inn Värnamo Värnamo

Best Western Wrigstad Hotel Sävsjö

Trollebo Kurs- och konferensgård Vetlanda

Stadshotellet Eksjö Eksjö Ullinge Wärdshus, Romantic Hotel

Badhotellet Tranås

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Näringslivet i Jönköpings län präglas av en lång tradition av småföre tagande och entreprenörsanda. Detta visar sig även i dagens turistnä- ring med många satsningar på mindre verksamheter med boende och aktiviteter i centrum. Den attraktionskraft för turism som finns i länet delas med kringliggande län i övriga Småland och Blekinge. Detta har lett till gemensamma satsningar över länsgränserna för att utveckla och marknadsföra turistnäringen i området.

Fyra områden kan identifieras i Jönköpings län:

Jönköping. Regionalt centrum med internationell handelshögskola som en besöksalstrande verksamhet. Jönköping är ett kommunikativt nav för resande till och från Göteborg i väster, Malmö/Helsingborg i söder, Stockholm i norr och inte minst inåt det egna länet och mot Västervik och Kalmar/Öland. I norra delen av kommunen ligger Gränna med Andrée museum och Visingsö, båda kända resmål med historiskt innehåll.

57 Isaberg. Fritidsanläggningen Isaberg med alpin skidåkning under vintern och ett varierat utbud av outdooraktiviteter under sommarperioden ligger i länets västra del, i Gislaveds kommun. Anläggningen fungerar som en motor i ett entreprenörsnätverk för utveckling av turistverksamheter i området och samarbetar med flera mindre företag om upplevelser och aktiviteter.

Herrgårdar. Som på många andra ställen i Sverige finns flera högklassiga anläggningar i herrgårdsmiljö i länet. Hooks Herrgård (ägaren har flera anläggningar i Sverige bl a i Åre) med specialinriktning på golf är en av de mest kända, liksom Toftaholm och Gyllene Uttern. Tio herrgårds- och konferensanläggningar i Jönköpings och Kronobergs län driver ett gemensamt marknads- och utvecklingsprojekt, främst för att öka resandet från Danmark.

Småländska höglandet. Området är höglänt, skogrikt och norrländskt till karaktären. En av tätorterna är Nässjö, järnvägsknut i Småland, en annan Eksjö, som är känt som en idyll med konditorier och en historiskt intressant träbebyggelse.

58 Kronobergs län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Kronoberg är landets minsta besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Detsamma gäller när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 38 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 72 procent och privatresenärer 28 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 135 mkr motsvarande 638 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 36 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (50 procent), Danmark (14 procent) och Nederländerna (13 procent).

Växjö har cirka en tredjedel av antalet anläggningar och 57 procent av antalet gästnätter. Länets enda stugby ligger i Lessebo. Den kommersiell uthyrning av privata fritidshus är tämligen omfattande. Liksom i övriga delar av södra Sverige är det tyska och danska gäster som hyr fritidshus och som också i stor utsträckning äger egna hus i området. Runt i länets kommuner finns vandrarhem och mindre hotellanläggningar. 11 vandrarhem hör till STF.

59 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Uppvidinge 5 3 2 7 235 5 540 1 695 23% 24% Lessebo 7 3 1 3 11 513 9 474 2 039 18% 22% Tingsryd 6 4 2 17 514 14 364 3 150 18% 29% Alvesta 3 2 1 Älmhult 4 3 1 Markaryd 2 1 1 Växjö 19 16 3 179 075 152 054 27 021 15% 42% Ljungby 14 9 5 55 151 39 458 15 693 28% 35% Summa (inkl sekretess) 60 41 1 18 312 654 253 658 59 086 19% 38%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har åtta kommuner och för fem av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De tre som faller utanför hade nio anläggningar med sammanlagt drygt 42 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 312 654 253 568 59 086 19% 23% Camping 275 464 124 084 151 380 55% 22% Summa 588 118 377 652 210 466 36% 23% SOL 106 000 Gästhamnar - Totalt 694 118

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

60 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i kommunerna Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Uppvidinge

Lessebo

Blidingsholms Gård Tingsryd

Ramada Hotell Rådmannen Alvesta

Värdshuset i Älmhult Älmhult

Markaryd

Best Western Royal Corner Hotel Växjö Quality Hotel Växjö Elite Stadshotellet Växjö Scandic Växjö

Hotell Terraza Ljungby Toftaholm Herrgård

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Liksom Jönköpings län präglas Kronobergs län av småföretagande och entreprenörsanda. En del av de klassiska tillverkningsindustrierna i Små- land är idag både tillverkare av eftertraktade produkter och populära resmål för både svenska och utländska besökare. Hit hör möbelindu- strierna och glasbruken. Utvecklingen av turism kring glasbruken sker i ett samarbete med kommuner i Kalmar län. Sedan en tid tillbaka pågår också ett samarbete med Jönköpings län när det gäller marknadsföring och affärsutveckling i turistnäringen.

I Kronoberg har tre besöksområden identifierats:

Växjö. Växjö med Utvandrarnas Hus och Emigrantinstitutet är nationellt centrum för släktforskning och kunskap om emigrationen till USA. I staden finns universitet. Lammhult med Lammhults möbler, har utvecklats till en populär shoppingdestination. Älmhult, nära gränsen mot Skåne, med IKEA är ytterligare en plats i länet som har ett mycket starkt varumärke baserat på möbeltillverkning.

Linné. Carl von Linné är en av de största vetenskapsmännen genom tiderna och kanske också den mest kände svensken utomlands. I maj 2007 firas 300-årsminnet av hans födelse i Råshult i Älmhults kommun. I länet finns tre Linnéminnen: Kulturreservatet i Råshult, Stenbrohults kyrka med omgivning och Karolinerhuset i Växjö.

61 Glasriket. Glasriket Turism AB är ett samarbete mellan fyra kommuner i Kronoberg och Kalmar län och 14 glasbruk i kommunerna kring turism utveckling i området och försäljning av glas vid glasbruken. Uppvidinge och Lessebo är de kommuner i Kronoberg som ingår i samarbetet. Trots att besöksvolymerna i Glasriket är stora saknas boendeanläggningar och annat serviceutbud för turister. Det ekonomiska utbytet för området stannar vid försäljningen vid glasbruken.

62 Kalmar län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Kalmar har nionde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Läggs camping till är länet det femte största i landet. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 39 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 53 procent och privatresenärer 47 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 233 mkr motsvarande 668 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 12 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (39 procent), Danmark (23 procent) och Norge (12 procent).

Öland är ett stort besöksmål i länet och har kring en tredjedel av både boendeanläggningar och gästnätter. Därtill kommer campingen, som ytterligare förstärker Ölands position som populärt besöksområde. I örigt är boendekapaciteten främst koncentrerad till Kalmar och Västervik. I Kalmar liksom i övriga Småland är den kommersiell uthyrning av privata fritidshus tämligen omfattande. Nio vandrarhem hör till STF. Två företag i länet, båda på Öland, har arrangemang märkta med Naturens Bästa (AviFauna och Segerstads Fyr).

63 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Högsby 4 2 2 Torsås 3 1 2 Mörylånga 18 9 1 8 62 217 57 181 5 036 8% 27% Hultsfred 10 5 1 4 15 514 11 383 4 131 27% 21% Mönsterås 7 4 2 1 54 751 44 735 10 016 18% 32% Emmaboda 8 3 5 17 825 16 126 1 699 10% 27% Kalmar 20 16 1 3 222 583 181 764 40 819 18% 46% Nybro 5 2 3 10 691 9 770 921 9% 33% Oskarshamn 8 4 2 2 68 645 58 594 10 051 15% 36% Västervik 20 10 2 8 87 317 72 980 14 337 16% 35% Vimmerby 8 7 1 62 020 50 311 11 709 19% 39% Borgholm 29 19 4 6 169 073 156 520 12 553 7% 38% Summa (inkl sekretess) 140 82 13 45 786 067 673 893 112 174 14% 39%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har 12 kommuner och för 10 av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De två som faller utanför hade sju anläggningar med sammanlagt drygt 15 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 786 067 673 893 112 174 14% 23% Camping 1 614 912 1 441 411 173 501 11% 22% Summa 2 400 979 2 115 304 285 675 12% 23% SOL 204 000 Gästhamnar 75 954 Totalt 2 680 933

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

64 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i kommunerna Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Högsby

Möre Hotell Torsås

Kastlösa Stiftsgård Mörylånga Hotell Skansen

Hotell Hulingen Hultsfred

Oknö Stugby Mönsterås Timmernabben Stugby

Hotell Amigo Emmaboda

Scandic Kalmar Väst Kalmar Calmar Stadshotell

Stora Hotellet Nybro

Figeholm Konferens Oskarshamn Ramada Hotel Corallen

Centralhotellet i Västervik Lysingsbadet Stugby Västervik

Hotell Fredensborgs Herrgård Vimmerby Ramada Vimmerby Stadshotell

Böda Hotell Ekerum Golf & Resort Borgholm Strand Hotell Borgholm

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Befolkningstätheten är störst längs fastlandskusten, främst Västervik, Oskarshamn och Kalmar. I länet finns flera resmål, av skilda karaktärer, som utmärker sig.

Fem områden för turism har identifierats:

Vimmerby/Hultsfred. Två platser i norra delen av länet med starka attraktioner. Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby är ett populärt resmål för barnfamiljer. Hultsfred har utvecklats från populär rockfestivalort till ett centrum för musik- och upplevelseindustri.

Västervik. Plats för årlig visfestival och port till Tjust skärgård. Närings- livet har anknytning till båtlivet genom tillverkning av exklusiva båtar.

Kalmar. Centralort i region med högskola med utbildnings- och forsk- ningsutbyte med länderna i Baltikum. Kalmar Slott och den marinarkeo- logiska mytbildningen kring regalskeppet Kronan tillhör attraktionerna. En historisk stadsmiljö har återskapats i Salvestaden. Brofästet till Öland har skapat tätnande relationer mellan Kalmarkusten och Öland.

65 Öland. Öland tillhör de stora märkesöarna i Östersjön, likvärdig med bland andra Bornholm, Åland och Gotland. Solliden, 100 år 2006, är sommarviste för den kungliga familjen, vilket ger ön en särskild glans. Det finns flera starka varumärken på Öland, till exempel Böda, Borgholm, Eketorps borg, Ölands Djurpark, Ottenby fågelstation och Långe Jan på öns sydspets. Ölands Södra Odlingslandskap är ett världsarv.

Glasriket. Glasriket Turism AB är ett samarbete mellan fyra kommuner i Kalmar och Kronobergs län och 14 glasbruk i kommunerna kring turismutveckling i området och försäljning av glas vid glasbruken. Emmaboda och Nybro är de kommuner i Kalmar län som ingår i samarbetet.

66 Gotlands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Gotland har tjugonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Placeringen är densamma om camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 45 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 42 procent och privatresenärer 58 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 108 mkr motsvarande 849 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 7 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (28 procent), Norge (16 procent), Danmark (14 procent) och Finland (10 procent).

De flesta anläggningarna, drygt 30, ligger i Visby med omgivningar. Ett tiotal ligger på norra delen av ön, i Fårösund, Tingstäde och Lärbro. Lika många ligger kring Klintehamn, sydväst om Visby, kring Ljugarn på östra sidan och på södra ön kring Burgsvik, Havdhem, Hemse och Stånga. Den kommersiella uthyrningen av privata fritidshus är tämligen omfattande. Många fastlänningar äger hus på Gotland och vistas där under semestrar och andra ledigheter. 11 vandrarhem hör till STF. Ett företag, Lilla Karlsö, har arrangemang märkta med Naturens Bästa

Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter i länet1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Gotland 72 34 11 27 321 459 298 479 22 980 7% 45%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

67 Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 321 459 298 479 22 980 7% 23% Camping 282 062 260 985 21 077 7% 22% Summa 603 521 559 464 44 057 7% 23% SOL 133 000 Gästhamnar 28 152 Totalt 764 673

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Sudersands Semesterby Wisby Hotell Gotland Best Western Hotel Solhem Best Western Strand Hotel Hamnhotellet Tofta Strandpensionat

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Gotland är en klassiker i den svenska sommarsemesterturismen. Trots sina kvaliteter för turism och ett stort antal besöksmål och aktiviteter för alla turistkategorier är Gotland nästan uteslutande en destination för svenskar. Koncentrationen till sommarsäsongen är stark och det pågår ett strategiskt arbete för säsongsutjämning. Det kommersiella boendet kan ses som ett komplement till det stora utbudet av egna semester- och fritidshus. Tillgängligheten till ön är en kritisk faktor.

Gotland är fyllt av natur- och kulturupplevelser med utflyktsmål och attraktioner för alla intressen. Berömda är Gotlands 94 kyrkor, alla byggda före 1350. Idrott, hästar, flora och fauna, cykelturer, badstränder, fornminnen, musik- och teaterevenemang är några av alla möjligheter.

Besöksmål med starka varumärken är:

Fårö och norra delen av ön. Badviken Sudersand och ett fantastiskt rauklandskap vid Lauterhorn är två märkesplatser i området. Gotska Sandön är nationalparken fyra mil norr ön och nås med båt från bl a Fårösund. Lummelundagrottorna, ett känt utflyktsmål även intressant för grottforskare, ligger mellan Visby och Fårösund.

68 Visby. Världsarv och minnesmärke över den medeltida staden och Visby som Östersjöns handelscentrum. Idag högskoleort och centrum för flera stora evenemang som Medeltidsveckan och Almedalsveckan. På våren 2007 står den nya kongresshallen färdig och ger möjligheter till säsongsspridning av besökare för hela ön. Visby är även nav för transporter till och från Gotland med båt och flyg. Kneippbyn är en upplevelseanläggning nära Visby, vid havet, med Villa Villekulla och många andra attraktioner.

Stora och Lilla Karlsö. Naturreservat och unika fågelberg.

Sudret och Hoburgen. Gotlands södra spets. Ett starkt varumärke med Hoburgsgubben, en klippformation. Öja kyrka med ett enormt triumf- krusifix är en av de mest berömda av Gotlandskyrkorna.

Lojsta hed. Mitt på södra Gotland, känt för sin russpark.

Ljugarn. Idyll vid östra kusten med bland annat djurpark och unika naturområden.

69 Blekinge län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Blekinge har nittonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Läggs camping till hamnar länet på artonde plats. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 42 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 72 procent och privatresenärer 28 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 146 mkr motsvarande 654 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 19 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (36 procent), Danmark (16 procent) och Nederländerna (6 procent).

De flesta anläggningarna ligger i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn och merparten av gästnätterna finns i dessa kommuner. I Blekinge liksom i övriga delar av södra Sverige är den kommersiell uthyrning av privata fritidshus tämligen omfattande. Nio vandrarhem hör till STF. Två företag i länet har arrangemang märkta med Naturens Bästa (Mörrums Krono- laxfiske – Sveaskog och STF Tjärö Turiststation).

Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Olofström 9 7 1 1 28 766 22 487 6 279 22% 35% Karlskrona 19 11 1 7 135 081 112 159 22 922 17% 46% Ronneby 12 6 2 4 97 859 87 320 10 539 11% 49% Karlshamn 15 10 2 3 101 439 77 940 23 499 23% 42% Sölvesborg 10 6 4 33 066 30 792 2 274 7% 27% Summa (inkl sekretess) 65 40 6 19 396 211 330 698 65 513 17% 42%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

70 Länet har fem kommuner och alla har så många anläggningar att det är möjligt att få fram uppgifter om beläggning.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 396 211 330 698 65 513 17% 23% Camping 357 854 282 735 75 119 21% 22% Summa 754 065 613 433 140 632 19% 23% SOL 92 000 Gästhamnar 46 569 Totalt 892 634

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun First Hotel Olofström Olofström

First Hotel JA First Hotel Statt Park Inn Karlskrona Karlskrona

Ronneby Brunn Hotell Ronneby

Scandic Karlshamn First Hotel Karlshamn Karlshamn

Hanöhus Hotell & Restaurang Sölvesborg

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Blekinge har växlat från en lång industritradition till ett modernt nä- ringsliv baserat på teknologi och forskning. Försvarsanläggningarna har blivit museer och nationella minnesmärken. Fritidsturismen är framför allt vänd mot skärgårdslandskapet. Landskapet är av idyllisk karaktär och området ”Sveriges trädgård”. Länet är tättbefolkat och avstånden är små mellan de fem kommunerna. Flygplatsen i Kallinge, mitt i länet vid Ronneby, har stor betydelse.

Tre områden för turism kan identifieras.

Karlskrona. Regionalt centrum med flera attraktioner för resande, inte minst för de som har marinhistoriska intressen. Världsarvet Örlogs- staden Karlskrona med varvsområdet, marinbasen och den omgivande försvarsanläggningen och Blekinge Tekniska Högskola är två starka motivskapare för besök.

71 Ronneby. Soft Center i Ronneby har utvecklats till en av de mest dy- namiska IT-miljöerna i Sverige med tusentals människor verksamma. Ronneby Brunn, med kongresshall och stor kapacitet för konferenser, är den ledande turistanläggningen i länet. Ronneby Brunn är också en känd plats för sport och rekreation, till exempel simning och golf.

Mörrum. Mörrumsån har världsrykte som sportfiskevatten med havsöring och lax. Sveaskog förvaltar området. Säsongspremiären 31 mars har stor uppmärksamhet och säsongen pågår ett halvår. Längs ån norrut finns även industriminnen med järnverk. ABU i Svängsta intill Karlshamn är en ledande tillverkare av fiskeredskap med internationell marknad.

72 Skåne län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Skåne är det tredje största besökslänet i landet, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Detsamma gäller när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 48 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 61 procent och privatresenärer 39 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 1,1 miljarder kronor motsvarande 723 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 17 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (26 procent), Danmark (14 procent) och Storbritannien (8 procent).

I området Stor-Malmö ligger drygt 30 procent av anläggningarna i länet. De flesta är hotell. Stor-Malmö har mer än 50 procent av gästnätterna, följt av Helsingborg med 16 procent. 35 vandrarhem hör till STF. Två företag i länet har arrangemang märkta med Naturens Bästa (Landskapet JO och Vattenriket Båtsightseeing).

I redovisningen nedan hanteras Stor-Malmö, definierat enligt SCB:s statistik, som en helhet, eftersom både utbud och efterfrågan på turisttjänster har en sådan närhet och är så integrerat inom området

73 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Svalöv 7 5 2 16 804 15 054 1 750 10% 19% Östra Göinge 5 2 3 6 114 5 259 855 14% 27% Örkelljunga 5 4 1 Sjöbo 5 3 2 11 865 10 591 1 274 11% 27% Hörby 4 3 1 Tomelilla 10 7 3 33 713 28 182 5 531 16% 33% Bromölla 1 1 Osby 5 2 1 2 10 501 6 972 3 529 34% 39% Perstorp 1 1 Klippan 6 3 3 19 782 14 539 5 243 27% 28% Åstorp 2 2 Båstad 16 12 3 1 131 842 117 473 14 369 11% 38% Landskrona 10 6 2 2 98 128 92 395 5 733 6% 38% Helsingborg 20 16 4 428 328 342 068 86 260 20% 57% Höganäs 12 8 4 60 754 51 999 8 755 14% 36% Ystad 24 11 3 10 89 715 73 948 15 767 18% 34% Kristianstad 20 14 1 5 141 227 116 860 24 367 17% 42% Simrishamn 42 26 1 15 115 216 100 826 14 390 12% 39% Ängelholm 15 12 1 2 106 527 83 029 23 498 22% 37% Hässleholm 13 10 3 41 855 35 414 6 441 15% 30% Stor-Malmö (inkl sekretess- kommuner) 104 82 7 15 1 380 039 1 022 385 357 654 26% 56% Summa (inkl sekretess) 327 230 19 78 2 692 410 2 116 994 575 416 21% 48%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har 33 kommuner. 12 av dessa räknas till Stor-Malmö. Av de övriga 21 är det fem som har så få anläggningar att statistiken är sekretessbelagd och en, Bjuv, har inga registrerade anläggningar. I uppgifterna för Stor-Malmö i tabellen nedan är beläggningen i dessa spärrade kommuner inräknad.

74 Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 2 692 410 2 116 994 575 416 21% 23% Camping 1 641 756 1 459 675 182 081 11% 22% Summa 4 334 166 3 576 669 757 497 17% 23% SOL 181 000 Gästhamnar 134 100 Totalt 4 649 266

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Röstånga Gästgivaregård Svalöv

Östra Göinge

Örkelljunga

Snogeholms Slott Sjöbo

Hörby

Brösarps Gästgiveri Tomelilla

Bromölla

Osby

Perstorp

Spångens Gästgivaregård Klippan

Åstorp

Hemmeslövs Herrgård Hotell Skansen Båstad

Hotell Öresund Landskrona Örenäs Slott

Scandic Helsingborg Nord Helsingborg Elite Hotel Marina Plaza Scandic Horisont Radisson SAS Grand Hotel

Rusthållargården Konferens- Höganäs och Turisthotell

Ystads Saltsjöbad Ystad

Hotell Åhusstrand Quality Hotel Grand Kristianstad First Hotel Christian IV Bäckaskog Slott

Lilla Vik Konferens och Fritid Simrishamn Ramada Hotel Svea

Margretetorps Gästgifvaregård Hotell Erikslund Ängelholm

Hotell Statt Hässleholm Hässleholm

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

75 Besöksmål Malmö är Sveriges tredje största stad och södra Sveriges centrum med ett stort kommunikationsnav, särskilt i relationen till Köpenhamnsregionen genom Öresundsbron. I Ystad och Trelleborg finns färjeförbindelser med Tyskland och Polen. Slotten och gästgiverierna är profilbildande för hela skåneturismen. Skåne är också känt för sitt rika utbud av aktiviteter och evenemang, till exempel golf, konst, trädgårdar och marknader. Det finns ett stort utbud av små boendeanläggningar runt om i hela länet. De större hotellen ligger inom Stor-Malmös gränser och i de större stä- derna. Många platser drar till sig stort intresse och därmed turism tack vare extremt starka namn och fängslande legender och blir därigenom särskilt framgångsrika.

Skåne profileras genom fyra områden, alla med ett stort och varierat innehåll:

Stor-Malmö. Turistnäringen i Stor-Malmö med nio kommuner har ett kontinuerligt förhållande till både affärs- och privatresenärer. Till områ- det räknas universitetsstaden Lund liksom hamnstaden Trelleborg, där Sveriges sydligaste udde Smygehuk ligger. Ett annat känt besöksmål är Skanör-Falsterbo i Vellinge kommun. I Höör vid Ringsjön mitt i Skåne ligger Skånes Djurpark.

Kullen och Bjärehalvön. Området ligger vid Skälderviken. Helsingborg är centralort och är genom sin relation till Helsingör i Danmark betydelsefull för turismflödet. Exempel på starka varumärken är Torekov, Kullaberg, Hallands Väderö, Båstad, Norrvikens Trädgårdar, Mölle, Sofiero och Ramlösa Brunn. I Öresund, sydväst om Helsingborg, ligger ön Ven.

Österlen. Östra skånekusten från Ystad och upp längs Hanöbukten är rik på namnkunniga platser med stor attraktionskraft. Några av de mest kända är Ale Stenar i Kåseberga, Glimmingehus, Kivik med marknaden, Stenshuvud historiskt sjömärke och naturreservatet Brösarps Backar. Ystad är kommunikationslänk till danska Bornholm.

Skåne Nordost. Detta är en mera skogrik del av länet som också har stora vattenresurser, samlade i ett gemensamt namn Vattenriket. Här har Gamla kalkbrott har skapat grottor som användes som gömställen under snapphanetiden. Området har en kurortstradition med Vittsjö och Tyringe. Kristianstad är regioncentrum med högskola.

76 Hallands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Halland har tolfte plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Läggs camping till hamnar länet på sjätte plats. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 48 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 61 procent och privatresenärer 39 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 307 mkr motsvarande 799 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 7 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (32 procent), Norge (24procent), Danmark (12 procent) och Nederländerna (8 procent).

De flesta anläggningarna ligger i Halmstad och Varberg. 48 procent av gästnätterna finns i Halmstad. Halland är fjärde största campinglänet i landet efter Västra Götaland, Kalmar och Skåne. Sju vandrarhem hör till STF. Ett företag i länet, Alvhaga Vildmark AB, har arrangemang märkta med Naturens Bästa.

Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Halmstad 27 17 10 333 126 301 699 31 427 9% 47% Laholm 11 8 1 2 Falkenberg 12 7 1 4 116 046 105 028 11 018 9% 48% Varberg 19 7 1 11 171 213 157 173 14 040 8% 56% Kungsbacka 11 8 3 62 754 52 432 10 322 16% 39% Hylte 4 3 1 Summa (inkl sekretess) 84 50 3 31 705 444 634 877 70 567 10% 48%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

77 Länet har sex kommuner varav fem har anläggningar i SCB:s register. För fyra är det möjligt att få fram uppgifter. De två övriga hade tillsammans 15 anläggningar med sammanlagt drygt 22 000 gästnätter.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 705 444 634 877 70 567 10% 23% Camping 1 467 694 1 376 562 91 132 6% 22% Summa 2 173 138 2 011 439 161 699 7% 23% SOL 96 000 Gästhamnar 29 997 Totalt 2 299 135

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Hotel Tylösand Halmstad Scandic Hallandia Quality Hotel Halmstad Best Western Grand Hotel Hotel Laxen First Hotel Mårtenson

Laholm

Ramada Hotel Falkenberg Elite Hotel Strandbaden Falkenberg

Best Western Varbergs Stadshotell Varbergs Kurort Hotell & Spa Varberg

Kungsbacka

Hylte

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Hela Hallandskusten är ett traditionellt turistmål, känt för fina sand- stränder. Fritidsbebyggelsen är omfattande. Länet karaktäriseras av de fyra stora åarna och städerna vid åarnas utlopp i havet. Genom länet, parallellt med kusten, går europavägarna E6 och E20.

Lagan och Laholm. Lagan är en lax- och öringälv och Laholm är känd som den lilla staden med de stora konstverken. Halmstadsgruppen är representerad. Laholmsbukten med Mellbystrand har stor roll för bad- turismen i Halland.

78 Nissan och Halmstad. Halmstad är regioncentrum med högskola, flygplats och hamn. Det stora turistvarumärket för området är Hotel Tylösand, ett nöjes- och konferenshotell alldeles vid kusten.

Ätran och Falkenberg. I Ullared i Falkenberg ligger GeKås, ett köpcentrum som drar långväga resenärer.

Viskan och Varberg. Varbergs största resmål är Varbergs Fästning och Bockstensmannen. Staden har tradition som kurort med kallbad och tång- bad. Färjeförbindelse finns med danska Grenå. I Varberg finns världsarvet Radiostation Grimeton, från 1924 för telegraftrafik med Amerika.

Kungsbacka. Staden ligger i norra Halland nära Göteborg. Kända platser är Särö, klassisk badort, och Onsalahalvön, naturområde.

79 Västra Götalands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Västra Götaland är det näst största besökslänet i landet, mätt i gästnät- ter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Detsamma gäller när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 51 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 64 procent och privatresenärer 36 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 1,9 miljarder kronor motsvarande 773 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 27 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Norge (37 procent), Tyskland (16 procent) och Danmark (8 procent).

I området Stor-Göteborg ligger drygt 30 procent av anläggningarna i länet och 68 procent av gästnätterna. Hotellen dominerar i antal. 48 vandrarhem hör till STF. Fyra företag i länet har arrangemang märkta med Naturens Bästa (Britterna Lamm & Ullhantering, PolarQuest AB, STF Vandrarhem Tåtorp/Göta kanal och Upplevelsebolaget Väst HB).

Länet har 49 kommuner. 12 av dessa räknas till Stor-Göteborg. Av de övriga 37 är det 13 som har så få anläggningar att statistiken är sekretessbelagd. I uppgifterna för Stor-Göteborg i tabellen nedan är beläggningen i dessa spärrade kommuner inräknad.

I redovisningen nedan hanteras Stor-Göteborg, definierat enligt SCB’s statistik med Kungsbacka exkluderat, som en helhet, eftersom både utbud och efterfrågan på turisttjänster har en sådan närhet och är så integrerat inom området.

80 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Orust 15 8 1 6 62 916 58 685 4 231 7% 32% Sotenäs 13 7 6 63 883 59 141 4 742 7% 45% Munkedal 5 3 2 16 061 7 324 8 737 54% 36% Tanum 12 4 8 113 699 84 567 29 132 26% 43% Dals-Ed 4 2 1 1 Färgelanda 1 1 Vårgårda 3 2 1 Bollebygd 1 1 Grästorp 1 1 Essunga 1 1 Karlsborg 8 4 4 25 503 20 656 4 847 19% 36% Gullspång 3 2 1 Tranemo 3 1 1 1 Bengtsfors 8 4 4 17 003 14 014 2 989 18% 31% Mellerud 6 4 2 9 658 7 913 1 745 18% 35% Mark 5 2 3 13 577 11 688 1 889 14% 36% Svenljunga 8 4 1 3 5 824 4 342 1 482 25% 15% Herrljunga 1 1 Vara 6 5 1 21 397 17 673 3 724 17% 44% Götene 8 5 1 2 47 337 42 841 4 496 9% 32% Tibro 2 1 1 Töreboda 2 2 Lysekil 8 7 1 54 810 47 660 7 150 13% 33% Uddevalla 16 9 7 81 381 65 561 15 820 19% 39% Strömstad 12 6 3 3 111 822 63 646 48 176 43% 57% Vänersborg 9 6 3 63 566 44 224 19 342 30% 42% Trollhättan 8 6 2 90 362 60 869 29 493 33% 47% Borås 7 6 1 120 702 96 494 24 208 20% 46% Ulricehamn 5 3 2 18 916 15 313 3 603 19% 40% Åmål 5 3 1 1 16 415 11 778 4 637 28% 40% Mariestad 9 6 2 1 22 929 18 353 4 576 20% 31% Lidköping 7 6 1 45 229 39 958 5 271 12% 43% Skara 8 4 1 3 61 837 55 718 6 119 10% 41% Skövde 12 11 1 170 212 147 923 22 289 13% 42% Hjo 2 1 1 Tidaholm 3 2 1 Falköping 9 5 3 1 44 134 39 445 4 689 11% 51% Stor-Göteborg inkl sekretess- kommuner 102 78 5 19 2 808 694 1 927 911 880 783 31% 57% Summa (inkl sekretess) 338 220 21 96 4 107 867 2 963 697 1 144 170 27% 51%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

81 Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 4 107 867 2 963 697 1 144 170 28% 23% Camping 2 869 328 2 143 136 726 192 25% 22% Summa 6 977 195 5 106 833 1 870 362 27% 23% SOL 218 000 Gästhamnar 663 327 Totalt 7 858 522

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Sjögården Hotell & Konferens Orust

Bohus-Malmöns Kursgård Sotenäs

Håby Motell & Restaurang Munkedal

Tanum Strand Tanum

Hotell Karl XII Dals-Ed

Färgelanda

Vårgårda

Bollebygd

Grästorp

Essunga

Hotell Wettern Karlsborg Karlsborg

Gullspång

Tranemo

Hotel Dalia Bengtsfors

Kroppefjäll Spahotell Mellerud

Två Skyttlar Mark

Svenljunga

Herrljunga

Park Inn Bjertorps Slott Vara

Lundsbrunn Konferens o Kurort Götene

Tibro

Töreboda

Gullmarstrand Hotell Och Konf. Lingatan Konferenscenter Lysekil Hotel Lysekil

Hotell Bohusgården Hotel Carlia Uddevalla Åh Stiftsgård

82 Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Pensionat Hällekind Laholmen Hotell Strömstad

Park Inn Ronnums Herrgård Quality Hotel Vänersborg Vänersborg

First Hotel Kung Oscar Scandic Swania Trollhättan Hotell Trollhättan

Ramada Hotel Vävaren First Hotel Grand Borås Scandic Plaza

Hotellet i Ulricehamn Ulricehamn

Åmål

Mariestad

Stadt Lidköping Lidköping Best Western Hotel Edward

Skara Stadshotell Skara

First Hotel Billingehus Skövde Quality Hotel Prisma Scandic Billingen

Ramada Hotel Bellevue Hjo

Tidaholm

Hotell Falköping Falköping

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Göteborg är västra Sveriges nationella centrum och en stor hamnstad. Staden profilerar sig som mötes- och evenemangsstad, även internationellt. Den regionala utvecklingen har tre starka influenser, Osloregionen, Dan- mark med Jylland och Öresundsregionen samt Stockholm. Göteborg har också en klassisk relation till England. Till länet Västra Götaland räkans sedan 1998 staden Göteborg samt landskapen Bohuslän, Dalsland och Västergötland. Turismen fördelar sig kulturellt och geografiskt på dessa regioner, som var för sig är mycket karaktäristiska.

Besöksmålen i länet har fördelats på fyra områden:

Stor-Göteborg. Turistnäringen i Stor-Göteborg med 13 kommuner har ett kontinuerligt förhållande till både affärs- och privatresenärer och har ett rikt och varierat utbud anpassat till marknadens efterfrågan. En utvecklad affärsmarknad finns för all slags turism i regionens randkommuner i både Götaälvdalen och kustområdet. Det kustinriktade resandet är särskilt stort. Exempel på kända turistplatser Marstrand med Carlstens Fästning, Tjörn med akvarellmuseet och Stenungsund med Stenungsbaden.

83 Bohuslän. Fisket och fiskekulturen har skapat de platser som idag bildar bohusturismens varumärken. Platserna ligger tätt i skärgårdskust- och fjordlandskapen. Båt, hav och kust är turismens basresurser och har gett upphov till en mängd ekonomiska aktiviteter. Fritidshusboendet är omfattande och den kommersiella uthyrningen av fritidshus och lägenheter likaså. Norrmän har på senare år bosatt sig i norra Bohuslän och shop- pingturismen från Norge är stor. Starka varumärken är Laholmen och Kosteröarna i Strömstad, Tanum Strand och Vitlycke Museum, världsarv med hällristningar, i Tanum, Kungshamn och Smögen med bryggan, Havets Hus i Lysekil, Djurparken Nordens Ark i Hunnebostrand och Bohusläns Museum i Uddevalla.

Dalsland. Regionens vildmarksområde, särskilt profilerat genom sjö- och kanalsystem. Område för kajakturism. Turistnäringen är småskalig med många entreprenörer med boende och aktiviteter som specialiteter. Exempel är företaget Dalslands Aktiviteter i Dals-Långed med ett stort utbud. Kända besöksmål är Kroppefjäll, natur- och rekreationsområde, Dalslands Kanal med Akvedukten i Håverud binder samman sjösystemen i Dalsland med Vänern, Stenebyskolan i Bengtsfors med högskoleutbild- ning inom konsthantverk.

Västergötland. Området tävlar med Uppland om att vara Sveriges vagga. Den kulturhistoriska inriktningen är stark och har förstärkts ytterligare genom Jan Guillous böcker om den medeltida riddaren Arn. Denna riddar legend förvaltas av Västergötlands Museum i Skara och har kopplingar till olika turistverksamheter i både Västergötland och Östergötland. AB Göta kanalbolag spelar stor roll för turismen i området. First Hotel Bil- lingehus är en konferens- och rekreationsanläggning på Billingen, Väster götlands största platåberg. Andra kända resmål är Skara Sommarland, Läckö Slott i Lidköping, Karlsborgs Fästning, Hökensås med sportfiske, Hornborgasjön i inlandet mellan Vänern och Vättern, Borås Djurpark och Ulricehamn, vintersportort för danskar. Knallebygden i södra delen av området drar mycket shoppingturism.

84 Värmlands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Värmland har sjunde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Läggs camping till hamnar länet på åttonde plats. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 38 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 60 procent och privatresenärer 40 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 277 mkr motsvarande 686 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 47 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Norge (66 procent), Tyskland (13 procent) och Danmark (7 procent).

De flesta anläggningarna ligger i Torsby, Karlstad, Arvika, Sunne och Hagfors. 70 procent av gästnätterna finns i Karlstad, Torsby och Sunne. Campingboendet är stort och internationellt. Den kommersiell uthyrning av privata fritidshus är tämligen omfattande. 13 vandrarhem hör till STF. Två företag i länet har arrangemang märkta med Naturens Bästa (Fredros Gård och Vildmark i Värmland).

Länet har 16 kommuner och för nio av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De sju som faller utanför hade 23 anläggningar med sammanlagt drygt 56 000 gästnätter år 2004.

85 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Kil 4 3 1 Eda 4 2 2 Torsby 20 7 7 6 157 120 111 603 45 517 29% 32% Storfors 2 1 1 Hammarö 2 1 1 Munkfors 6 2 2 2 20 209 15 699 4 510 22% 23% Forshaga 3 2 1 Grums 4 3 1 Årjäng 4 2 2 Sunne 13 8 1 4 141 910 130 997 10 913 8% 43% Karlstad 19 17 2 292 610 225 559 67 051 23% 48% Kristinehamn 10 5 1 4 30 086 14 951 15 135 50% 38% Filipstad 9 6 3 22 275 19 700 2 575 12% 25% Hagfors 13 9 3 1 59 319 36 157 23 162 39% 27% Arvika 16 8 1 7 44 343 37 893 6 450 15% 32% Säffle 6 6 19 648 14 303 5 345 27% 25% Summa (inkl sekretess) 135 82 17 36 843 843 647 119 196 724 23% 38%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 843 843 647 119 196 724 23% 23% Camping 817 389 239 398 577 991 71% 22% Summa 1 661 232 886 517 774 715 47% 23% SOL 170 000 Gästhamnar 8 046 Totalt 1 839 278

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

86 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Kil

Eda

Värmlandsporten Branäs Fritidscenter Torsby

Storfors

Hammarö Rum & Pensionat Hammarö

Ransbergs Herrgård Munkfors

Dömle Stiftsgård Forshaga

Grums

Årjäng

Hotell Frykensstrand Quality Hotel & Sunne Resort Selma Lagerlöf

Scandic Winn Karlstad Best Western Gustaf Fröding Hotel Scandic Klarälven Elite Stadshotellet Karlstad

Stadshotellet Kristinehamn

Hennickehammars Herrgård Filipstad Hotell John

Wermlandia Hälsohotell Hagfors Uddeholms Hotell & Konferens

Hotell & Spa Oscar Statt Arvika

Comfort Hotell Säffle Säffle

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Hittills har Värmland beskrivits som de svenska diktarnas landskap, uppburet av Selma Lagerlöf, Fröding, Tegnér, Geijer och Ferlin. Även konstnärer har gjort landskapet känt, till exempel konstnärerna som samlades vid förra sekelskiftet och bildade Rackstadskolonin i Arvika- trakten. Nu har den här traditionen alltmer övergått tillnaturupplevelser och vildmarksliv som tecken för Värmland i turismen. Men de kulturella traditionerna lever kvar, inte minst i evenemang och fester om somrarna. Värmland har flera stora skog-, trä- och pappersindustrier samt tillverk- ningsindustrier. Närheten till Norge och Osloområdet betyder mycket för turismen. För turismen i länet spelar älvdalarna stor roll. Det finns en stor mängd mindre företag specialiserade på sport och aktiviteter, ofta med koppling till Dalarna och Örebro län. Vildmark i Värmland är ett exempel på växande företag i branschen med internationell marknad.

87 Fyra stora turiststråk kan definieras i Värmland:

Karlstad. Länscentrum med kustläge vid norra Vänern. Karlstad är både en mötesplats och en nod för vidare transporter till Värmlands turistom- råden. Karlstad är universitetsort.

Fryksdalen. Turismens huvudstråk i Värmland som löper längs Fry- kensjöarna upp till Torsby. Sunne mitt i Frykensystemet är centrum för turismen i Fryksdalen med stort spa- och konferenshotell och det kända Mårbacka. I Torsby ligger skid- och sportanläggningen Branäs.

Klarälvsdalen. Älven, totalt 50 mil lång varav 27 mil i Värmland, har källflöden i Norge och rinner genom hela länet, från norr till söder. Älv- dalen har blivit en enda lång verkstad för turismutveckling och är känd internationellt för sina flottfärder och ett flertal andra vildmarksaktiviteter. Trondheim i Norge, gamla Nidarås, är slutpunkt för en pilgrimsled längs Klarälven. Längs älven finns vägförbindelse med Trysil i Norge. Hagfors är centrum för Uddeholm Swedish Rally, ett världsevenemang med stort medialt intresse som körs varje år i början av februari.

Arvika. Ligger vid Glafsfjorden och är idag känt för sin musikfestival.

Övrigt. Östra delarna av länet präglas av järnhanteringen med Filipstad som centrum. I turistperspektiv har området nära koppling till Bergslags- området och Örebro län och södra Dalarna.

88 Örebro län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Örebro län intar femtonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Länet har sextonde plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 41 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 71 procent och privatresenärer 29 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 235 mkr motsvarande 684 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 17 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Norge (28 procent), Tyskland (23 procent) och Nederländerna (12 procent).

Örebro län intar femtonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Länet har sextonde plats när camping läggs till.

Boendeanläggningarna är koncentrerade till Örebro och Hällefors. Öre- bro har 30 procent av anläggningarna och 62 procent av gästnätterna. Utbudet är förutom i Örebro till största delen småskaligt. STF har sex anläggningar i länet.

89 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Laxå 6 3 1 2 9 876 7 446 2 430 25% 38% Hallsberg 3 2 1 Degerfors 2 2 Hällefors 10 8 2 66 781 64 635 2 146 3% 39% Ljusnarsberg 3 1 1 1 29% Örebro 22 18 1 3 342 396 298 088 44 308 13% 48% Kumla 1 1 Askersund 8 6 2 19 385 17 782 1 603 8% 30% Karlskoga 6 5 1 40 558 34 197 6 361 16% 31% Nora 4 3 1 Lindesberg 7 4 3 23 866 20 176 3 690 15% 24% Summa (inkl sekretess) 72 53 4 15 552 158 483 775 68 383 12% 41%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har 11 kommuner och för sex av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De fem som faller utanför hade 13 anläggningar med sammanlagt drygt 49 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 552 158 483 775 68 383 12% 23% Camping 320 447 242 000 78 447 24% 22% Summa 872 605 725 775 146 830 17% 23% SOL 16 000 Gästhamnar 3 414 Totalt 892 019

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

90 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Rastapunkt Laxå Laxå

Hotell Stinsen Hallsberg

Svartå Herrgård Degerfors

Grythyttans Gästgivaregård Loka Brunn Hotell & Spa Hällefors

Ljusnarsberg

Scandic Grand Hotel Örebro Scandic Örebro Väst Radisson SAS Örebro

Kumla Stadshotell Kumla

Ramada Hotel Norra Vättern Askersund Aspa Herrgård

Ramada Karlskoga Hotel & Konf. Karlskoga

Åkerby Herrgård Nora

Finnåkers Kursgård Lindesberg

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Örebro län ingår i Mälarregionen. I forna tider var det viktigt för handel och transporter att ha en led till Stockholm, varför Hjälmaren och Mälaren förenades med Hjälmare Kanal. Nu är ett utbyggt väg- och järnvägssystem länken till Stockholm. I turistsammanhang är relationen till Värmland och Södra Dalarna stark. I söder ligger Tiveden och öster därom Askersund, vid Vättern. En mängd kulturhistoriska resmål är underlag för ett intresseresande.

Fyra resursområden för turism definieras i länet:

Örebro. Staden är strategiskt belägen som nod i ett nätverk med kultur och rekreationsresurser, särskilt Bergslagsområdet med Kilsbergen och många industrihistoriska platser och området runt Hjälmaren. Gustavs- viksbadet är en stor campinganläggning med nordisk publik. Att Örebro är regionalt centrum och har högskola innebär också ett stort resande. Örebro flygplats har stor charterverksamhet.

Grythyttan. Grythyttan i Hällefors kommun har varit en spjutspets för utveckling av en gastronomisk kultur som har lyft kvaliteten i hela Sveriges restaurangnäring. Idag finns Måltidens Hus och en restauranghögskola i Grythyttan, vid sidan av Grythyttans Gästgivaregård där allt började. I Hällefors ligger också hälso- och konferensanläggningen Loka Brunn.

91 Tiveden. Tiveden, gränsområde mot Västra Götaland, är en nationalpark som har potential för utveckling av en aktivitets- och naturbaserad turism. Idag är området outnyttjat och saknar infrastruktur och strategisk planering.

Karlskoga. Området i västra länet hör till Bergslagen och turistnäringen har koppling till både Värmland och södra Dalarna. Alfred Nobel har satt karaktär på Karlskoga och Bofors och i Karlskoga finns både No- belmuseum och industrimuseum.

92 Västmanlands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Västmanland hamnar på artonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Länet har nittonde plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 35 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 71 procent och privatresenärer 29 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 174 mkr motsvarande 672 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 17 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (19 procent) Norge (12 procent), och Nederländerna (11 procent).

Västerås dominerar med 30 procent av antalet anläggningar och 60 procent av antalet gästnätter. Det finns en hel del mindre hotell och kon- ferensanläggningar i brukshotell- och herrgårdsmiljö. Vandrarhemmen är spridda över länet, sex hör till STF. Tre företag har arrangemang som är märkta med Naturens Bästa (Sikfors Herrgård, Skogens Konung och Svartådalens Natur- & Kulturturism).

93 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Skinnskatteberg 5 3 2 11 383 10 970 413 4% 23% Surahammar 7 5 2 12 493 10 854 1 639 13% 18% Heby 2 1 1 Kungsör 3 2 1 Hallstahammar 4 3 1 Norberg 6 5 1 7 704 7 298 406 5% 10% Västerås 18 15 1 2 244 356 193 266 51 090 21% 44% Sala 4 3 1 Fagersta 2 2 Köping 4 3 1 Arboga 4 3 1 Summa (inkl sekretess) 59 45 3 11 399 363 311 971 87 392 22% 35%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har 11 kommuner och för fyra av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De sju som faller utanför hade 23 anläggningar med sammanlagt drygt 123 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 399 363 311 971 87 392 22% 23% Camping 247 820 227 397 20 423 8% 22% Summa 647 183 539 368 107 815 17% 23% SOL 11 000 Gästhamnar 5 874 Totalt 664 057

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

94 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Färna Herrgård & Spa Skinnskatteberg Ramnäs Konferens AB Surahammar Heby Kungsör Brukshotellet Hallstahammar Hallstahammar Klackbergsgården Norberg First Hotel Plaza Västerås Scandic Västerås Elite Stadshotellet Fagersta Brukshotell Fagersta Kohlswa Herrgård Best Western Hotel Scheele Köping Herrfallets Fritids- Arboga och Konferensanläggning Sätra Brunn Sala

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Västmanland tillhör Mälarregionen. Länet omfattar både ett modernt och ett historiskt industrilandskap. Bergslagen profilerar regionen med sina industriminnen. Västerås är en ledande industristad i Sverige och tillför regionen stora resevolymer med olika motiv, inte minst stora och mindre möten. Arbetspendlingen mellan Västerås och andra platser i länet och Stockholm utvecklas hela tiden.

Sex områden för turism har identifierats i länet:

Västerås. Västerås har en snart tusenårig tradition som stad. Staden som internationell mötesplats betjänas av ett stort kongresscentrum och de stora hotellkedjorna är etablerade i staden. Flygplatsen är viktig. Mä- lardalens Högskola finns i Västerås med utbildning och forskning. En ledande strategi för högskolan är tät samverkan med näringslivet.

Tidö Slott. Ett utflyktsmål i Mälaren, nära Västerås. Attraktioner är lek saksmuseum, konstsamling och värdshus.

Sala. En anrik plats med Sala Silvergruva och närbelägna Sätra Brunn, en historisk hälsobrunn som idag är en modern konferens- och rekrea- tionsanläggning.

Engelsbergs Bruk. Ett järnbruk som grundades på 1600-talet och idag är uppsatt på listan över världsarv.

95 Strömsholm. Ligger vid Mälaren och Strömsholms Kanal. Centrum för svensk hästsport med utbildning och evenemang.

Ekomuseum Bergslagen. Området består av ett 40-tal besöksmål med historiskt fokus. Området sträcker sig från Västmanland längs Ströms- holms Kanal upp i södra Dalarna. Såväl Engelsbergs Bruk som häst- sportanläggningen i Strömsholm tillhör området.

96 Dalarnas län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Dalarna är landets fjärde län mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem, efter Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Länet har samma plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 37 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 48 procent och privatresenärer 52 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 346 mkr motsvarande 666 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 15 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Danmark (37 procent), Norge (20 procent), Tyskland (13 procent) och Nederländerna (12 procent).

Vandrarhemmen är spridda över hela länet. Stugbyar och hotell visar en koncentration till de stora besöksmålen i Malung, Älvdalen och runt Siljan och också till de större städerna länet, Falun, Borlänge och Ludvika. I Dalarna finns ett stort antal privat ägda stugor och lägenheter (SOL) som hyrs ut via olika kommersiella förmedlingar. Mer än en tredjedel av den registrerade uthyrningen i landet sker i Dalarna. STF har 17 vandrarhem i Dalarna. Tre företag har arrangemang märkta med Naturens Bästa (ART of NATURE, Cold feet och STF Grövelsjöns Fjällstation).

97 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Vansbro 8 4 4 14 485 12 258 2 227 15% 31% Malung 29 16 6 7 725 469 619 921 105 548 15% 52% Gagnef 3 2 1 Leksand 22 14 5 3 191 105 181 329 9 776 5% 40% Rättvik 18 11 3 4 120 294 108 364 11 930 10% 29% Orsa 13 4 5 4 49 969 38 899 11 070 22% 31% Älvdalen 21 9 7 5 696 489 560 921 135 568 19% 42% Smedjebacken 8 3 1 4 11 508 10 864 644 6% 18% Mora 15 8 4 3 99 728 81 144 18 584 19% 37% Falun 17 12 1 4 136 061 121 785 14 276 10% 40% Borlänge 13 10 3 127 305 111 334 15 971 13% 43% Säter 4 3 1 Hedemora 6 4 2 11 190 9 433 1 757 16% 21% Avesta 12 9 1 2 29 335 25 093 4 242 14% 31% Ludvika 19 10 3 6 255 953 210 549 45 404 18% 38% Summa (inkl sekretess) 208 119 36 53 2 478 053 2 100 195 377 858 15% 37%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

Länet har 15 kommuner och för 13av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De två som faller utanför hade 7 anläggningar med sammanlagt drygt 9 000gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 2 478 053 2 100 195 377 858 15% 23% Camping 943 532 808 661 134 871 14% 22% Summa 3 421 585 2 908 856 512 729 15% 23% SOL 1 263 000 Gästhamnar - Totalt 4 684 585

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

98 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Vansbro

Sälens Högfjällshotell Malung Stöten i Sälen Tandådalens Fjällhotell Skistar Sälen Ski Lodge Lindvallen (Edbergs)

Gagnef

Dalecarlia Green Hotel Leksand (Tällberg)

Hotell Lerdalshöjden Rättvik

Grönklitt (andelshus) Orsa

Grövelsjöns Fjällstation Idre Fjäll Älvdalen

Smedjebacken

Hotell Moraparken First Hotel Mora Mora

Scandic Lugnet Falun First Hotel Grand

First Hotel Brage Scandic Borlänge Borlänge

Säter

Hedemora

Avesta

Best Western Grand Hotel Elektra Säfsen Resort Ludvika Tallmogården

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Näringslivet i Dalarna har grundlagts på naturtillgångarna skog, järn och vatten. Stora internationellt konkurrenskraftiga företag har vuxit fram. Det finns en entreprenörsanda i länet som lett till utveckling av många små och medelstora företag.

Dalarna har en lång tradition som besökslän och är efter storstadslänen det län som har flest gästnätter på kommersiella anläggningar. Dalafjällen och Siljansområdet är välkända resmål i länet. Fjällområdet har utvecklat både vinter- och sommarsäsong. Turismen är viktig för näringslivet i hela länet och är i vissa delar, som Dalafjällen, motor för hela områdets företags- och sysselsättningsutveckling. För att ytterligare stärka länets konkurrenskraft som besöksmål görs satsningar på bland annat ytterligare säsongsförlängning, ökad tillgänglighet och utveckling av evenemang och arrangemang.

99 Nedan följer exempel på besöksmål i Dalarnas län:

Sälen. Sälen ligger i Malungs kommun och omfattar Transtrandsfjällen väster om Västerdalälven fram mot norska gränsen. Sälen är Nordens största turistområde med ca 2 miljoner gästnätter per år och en omsätt- ning på ca 2 miljarder kronor. I området finns 7 skidanläggningar och övrigt serviceutbud i form av aktiviteter, butiker, restauranger med mera. Vintersäsongen dominerar och det finns även en växande sommarsäsong. Skidanläggningarna är Kläppen, Stöten, Näsfjället och Skistar med Lind- vallen, Sälenstugan, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället. I området finns ca 1 000 årssysselsatta och 1 500 säsongsanställda. Intressant är också närheten till Norge och Trysil, där Skistar gått in som ägare.

Idre. Idre ligger i Älvdalens kommun och är ytterligare ett stort besöks- område i Dalafjällen, vinter- och sommartid. Orterna Idre, Särna och Grövelsjön i norra Älvdalen driver ett gemensamt utvecklingsarbete i företaget Idre Invest. I området finns nationalparken Fulufjället, där det drivs ett utvecklingsprojekt mellan företag i den ekonomiska föreningen Fulufjällsringen. Utvecklingsprojekt finns även tillsammans med företag i Härjedalen/Hälsingland kring utbyggnad av en skoterled. Idre Fjäll i samarbete med Söderbyn ch Pernilla Wiberg Hotel är den största aktören i området med 232 årsverken, 7 200 bäddar och totalt 584 000 gästnät- ter år 2003.

Siljansområdet. Kommunerna runt Siljan, Leksand, Rättvik, Mors och Orsa, är sedan lång tid populära resmål. Här finns tätt med attraktiva boendeanläggningar, arrangemang och besöksmål. Bland dessa kan nämnas hotellen i Tällberg, Dalahalla i Leksand, Nusnäs i Mora, Grönklitt med björnpark i Orsa och världsarvet Falu Koppargruva i Falun.

Vasaloppet. Vasaloppet går mellan Sälen och Mora och drar varje år ett stort antal aktiva och åskådare. 15 000 åker loppet själva Vasaloppsdagen och ytterligare 35 000 åker dagarna innan.

Södra Dalarna. Ekomuseum Bergslagen består av ett 40-tal besöksmål med historiskt fokus. Området sträcker sig från Västmanland längs Strömsholms Kanal upp i södra Dalarna.

100 Gävleborgs län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Gävleborg intar fjortonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Länet har samma plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 37 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 61 procent och privatresenärer 39 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 212 mkr motsvarande 662 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 10 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Tyskland (18 procent) Norge (15 procent), och Finland (7 procent).

Hotellen, liksom stugbyar och vandrarhem, är koncentrerade till kust- städerna Gävle, Söderhamn och Hudiksvall samt till Ljusdal. Utbudet av boende är till största delen småskaligt. STF har 11 anläggningar i länet. Fyra företag har arrangemang som är märkta med Naturens Bästa (Holsts Finnskogsupplevelser, Larsbogård Bädd & Frukost, Lassekrogs Gästgiveri och Vargas Vildmarkslodge).

101 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Ockelbo 4 1 3 Hofors 7 5 1 1 18 316 16 771 1 545 8% 23% Ovanåker 7 5 1 1 Nordanstig 6 5 1 50 148 49 822 326 1% 20% Ljusdal 16 6 4 6 44 543 41 913 2 630 6% 26% Gävle 12 10 2 190 443 169 138 21 305 11% 47% Sandviken 8 5 3 81 667 71 382 10 285 13% 43% Söderhamn 10 7 1 2 38 816 32 233 6 583 17% 30% Bollnäs 10 6 4 61 802 55 654 6 148 10% 29% Hudiksvall 11 6 2 3 61 929 56 322 5 607 9% 33% Summa (inkl sekretess) 91 56 10 25 568 435 512 307 56 128 10% 37%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Länet har 10 kommuner och för 8 av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De två som faller utanför hade 11 anläggningar med sammanlagt drygt 20 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 568 435 512 307 56 128 10% 23% Camping 326 479 295 593 30 886 9% 22% Summa 894 414 807 900 86 514 10% 23% SOL 22 000 Gästhamnar 10 935 Totalt 927 349

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

102 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Ockelbo

Hotell Bergsmannen Hofors

Nya Hotell Edsbyn Ovanåker

Hassela Sport & Konferens Nordanstig

Stadshotellet Ljusdal Ljusdal Järvsöbadens Turisthotell

Scandic Grand Central Gävle Park Inn Rezidor SAS

Hotell Proncess Park Inn Högbo Brukshotell Sandviken

Best Western Hotel Söderhamn Söderhamn First Hotel Statt

Scandic Bollnäs Bollnäs

Dellenborg Hotell First Hotel Statt Hudiksvall

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Gävleborgs län består av landskapen Gästrikland och Hälsingland. Stål, järn och skog är grunden för industrin i hela länet. Det har utvecklats en turistnäring som tillgodosett övriga näringslivets behov av transporter, boende och restauranger. Turisminnehållet kännetecknas av brukskultur och allmogekultur som har gjort avtryck i hela regionen med anläggningar och sevärdheter. Länet besöks av ättlingar till de många människor som utvandrade från området till USA kring förra sekelskiftet.

Två centrum för turism kan lokaliseras.

Gävle/Sandviken. Platserna är centrum för industri- och forskningsverk- samheter. Industrikoncernen Sandvik är motor för både forskningens och industrin utveckling. Traditionen som utskeppningshamn har Gävle fortfarande. Dalälven med utflöde vid Gävle är en tillgång för turismen. Furuviksparken liksom Högbo Bruk med träningskök för kocklandslaget är intressanta besöksplatser.

Ljusdal. Ljusdal ligger mitt i det kulturhistoriska landskapet. Här finns anläggningar för konferenser och rekreation. I Järvsö finns en förtät- ning av sådana anläggningar och därtill träteater och rovdjurscentrum. Lassekrog är en av de många anläggningarna i området och länet med kulturhistoriskt intresse.

103 Övrigt. Växbo linneväveri i närheten av Bollnäs och Dellenområdet är exempel på besöksmål. Allmogekulturen speglas i olika traditioner inom musik, arkitektur till exempel träslotten, textil med mera. Alfta mellan Bollnäs och Edsbyn är ett emigranthistoriskt centrum.

104 Västernorrlands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Västernorrland intar trettonde plats som besökslän, mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Länet har femtonde plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 41 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 66 procent och privatresenärer 34 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 241 mkr motsvarande 652 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 12 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Norge (34 procent), Tyskland (17 procent) och Finland (10 procent).

Hotellen är koncentrerade till industristäderna Sundsvall, Örnsköldsvik och Sollefteå. I kustområdet finns mindre hotell, stugbyar och vandrarhem. STF har 13 vandrarhem i länet. Företaget Hästgård Höga Kusten har arrangemang märkta med Naturens Bästa.

Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Ånge 12 5 2 5 Timrå 2 2 Härnösand 9 6 3 30 433 27 295 3 138 10% 36% Sundsvall 21 17 1 3 308 046 279 551 28 495 9% 45% Kramfors 16 7 3 6 51 518 48 102 3 416 7% 37% Sollefteå 16 10 1 5 46 978 42 992 3 986 8% 25% Örnsköldsvik 18 13 2 3 112 898 99 884 13 014 12% 49% Summa (inkl sekretess) 94 60 9 25 572 890 519 858 53 032 9% 41%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

105 Länet har 7 kommuner och för 5 av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De två som faller utanför hade 14 anläggningar med sammanlagt 23 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 572 890 519 858 53 032 9% 23% Camping 306 641 251 236 55 405 18% 22% Summa 879 531 771 094 108 437 12% 23% SOL 18 000 Gästhamnar 23 370 Totalt 920 921

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Hussborgs Herrgård & Konferens Ånge

Söråkers Herrgård Timrå

First Hotel Stadt Härnösand

First Hotel Strand Sundsvall Scandic Sundsvall City Best Western Hotell Södra Berget

Hotell Kramm Kramfors

Hallstabergets Sport o Konf.hotell Sollefteå

Scandic Örnsköldsvik Örnsköldsvik First Hotel Statt

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Västernorrland med landskapen Medelpad och Ångermanland grundlade sin ekonomi i skogsindustrin, som fortfarande är mycket stark i områ- det. I den gamla tiden hyllades regionen för sitt nationella värde och var mytomspunnen i dåtidens turistmedvetande.

Idag är turismen fördelad på tre centrum.

106 Sundsvall. Sundsvall delar flygplats med Härnösand, länets residens- stad. Tillsammans bildar platserna ett gemensamt regioncentrum och därmed en stor besöksdestination. Handel och industri är basnäringar i Sundsvall. Staden har ett starkt namn som mötesplats och det finns en utbyggd infrastruktur för olika former av möten och evenemang. Projektet Konferensstaden Sundsvall drivs av aktörer i näringen och syftar till att ytterligare öka stadens attraktionskraft som mötesplats.

Höga Kusten. Världsarv som sträcker sig från Kramfors till Örnskölds- vik. Inom området finns små anläggningar och aktivitetsföretag. Ulvön är känt för produktion av surströmming. Svenska idrottsstjärnor med internationella framgångar agerar allt oftare som investorer i turistnä- ringen. I Örnsköldsvik satsar hockeylegenden Peter Forsberg på arenor i sin hembygd, för golf och ishockey.

Ådalen längs Ångermanälven. Här finns ett system av besöksplatser, till exempel Hallstaberget och Junsele Djurpark. I Ånge vid Ljungan finns äventyrshuset Boda Borg, en av sju anläggningar i landet.

107 Jämtlands län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Jämtland är landets femte län mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem, efter storstadslänen och Dalarna. Länet har nionde plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 37 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 47 procent och privatresenärer 53 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 255 mkr motsvarande 700 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 22 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Norge (54 procent), Tyskland (14 procent) och Danmark (8 procent).

Jämtland är landets femte län mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem, efter storstadslänen och Dalarna. Länet har nionde plats när camping läggs till.

Vid sidan om Norrbotten är Jämtland det län som har flest stugbyar i landet. Boendeanläggningarna är koncentrerade till Åre, Härjedalen och Östersund. Den kommersiella förmedlingen av stugor och lägenheter är omfattande och hänger samman med det stora utbud av privat ägda stugor och lägenheter, som finns i fjällområdet och hyrs ut kommersiellt via olika förmedlingar. STF har 15 vandrarhem i länet. 13 företag har arrangemang märkta med Naturens Bästa (Anariset AB, ATI Fjällsupport, Camp Dannevall, JoPe Fors & Fjäll, Rid i Jorm, STF Sylarnas Fjällstation, Vålådalens Fjällstation AB, Åre Sleddog Adventures, Västeråsens Islands- hästar, Anådalen Saemien Sitje, Nättan Skog & Fritid, Hundspannturer i Ottsjö och Vemdalens Islandshästar AB).

108 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Ragunda 11 5 3 3 Bräcke 2 2 Krokom 5 4 1 19 639 17 923 1 716 9% 17% Strömsund 10 6 2 2 23 920 20 271 3 649 15% 26% Åre 64 37 18 9 488 898 420 461 68 437 14% 32% Berg 14 7 3 4 51 097 49 496 1 601 3% 30% Härjedalen 42 19 17 6 253 182 223 561 29 621 12% 38% Östersund 19 14 5 212 512 156 435 56 077 26% 53% Summa (inkl sekretess) 167 94 44 29 1 073 925 910 570 163 355 15% 37%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

Länet har 8 kommuner och för 6 av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De två som faller utanför hade 13 anläggningar med sammanlagt cirka 25 000 gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 1 073 925 910 570 163 355 15% 23% Camping 454 226 278 632 175 594 39% 22% Summa 1 528 151 1 189 202 338 949 22% 23% SOL 573 000 Gästhamnar - Totalt 2 101 151

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

109 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Ragunda

Hotell Jämtkrogen Bräcke

Wången Wärdshus Krokom

Blåsjön Fjällby Strömsund

Holiday Club Åre Tott Åre Storliens Högfjällshotell Hotell Åregården &Diplomat Skilodge

Storhogna Högfjällshotell Berg

Vemdalsskalet Högfjällshotell Härjedalen Tänndalens Högfjällspensionat

Radisson SAS Hotel Östersund Scandic Östersund Quality Hotel Östersund

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Jämtlands län är en nationell klassiker som besöksområde. Länet har genomgått en påtagligt dynamisk utveckling och har erövrat en position som alpint centrum i Norden. Jämtland har haft god hjälp av statliga satsningar i infrastruktur som inleddes med kabinbanan i Åre. Besöks- målen är identifierade till tre centrum.

Östersund. Regionalt centrum med ett nytt och växande universitet. Turism är en av universitetets specialiteter med bland annat fosknings- institutionen ETOUR.Östersund är kommunikativt nav för resande. Flyget är mycket viktigt. Vägar finns norrut mot Strömsundsregionen med Ströms Vattudal, västerut mot Åre och vidare mot Trondheim samt söderut mot Härjedalen och Vemdalsfjällen. Alla tre destinationerna har kunnat utveckla egna karaktärer för turism. Östersund är ett kontinuerligt aktuellt projekt för vinterolympiska spel och stödjer sig då på resurser i omlandet, varav Åre är den viktigaste.

Härjedalen. Besökscentrum är Vemdalen med Vemdalsfjällen. Här har utvecklats en genuin och varierad struktur för både vinter- och sommar- säsongerna. Utbudet av anläggningar är stort och består till största del av mindre hotell och stugbyar.

110 Åre. I statliga utredningar har Åre identifierats som det enda egentliga turistklustret i Sverige. Åre med centrum i Åre by är den vassaste vinter- sportdestinationen i Sverige med inriktning på multisport och moderna alpina aktiviteter. Externt kapital söker sig till Åre och leder till en kon- tinuerlig utveckling i området. Åre är en av de platser där Skistar satsar. Satsningen genom Holiday Club har gett Åre resurser att dra till sig stora möten och evenemang och innebär även möjligheter att utveckla sommarsäsongen.

111 Västerbottens län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Västerbotten är landet elfte län mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Länet har tionde plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 40 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 59 procent och privatresenärer 41 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 252 mkr motsvarande 589 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 22 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Norge (65 procent), Tyskland (11 procent) och Danmark (6 procent).

Boendeanläggningarna har en koncentration till fjällområdet och till kustområdet med Umeå och Skellefteå. STF har 12 vandrarhem i länet. Åtta företag har arrangemang märkta med Naturens Bästa (Ammarnäs Fiskecentrum, Ammarnäsfjällens Islandshästar, Fjällhästen AF, Geunja Samisk Fjällgård/Lapplandssafari, Naturupplevelser i Lappland, The Silent Way, Aurora Borealis Adventure och Virisen Lappland).

112 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Nordmaling 3 3 Bjurholm 4 1 2 1 Vindeln 2 2 Robertsfors 2 2 Norsjö 3 3 Malå 2 1 1 Storuman 17 8 6 3 85 162 73 053 12 109 14% 31% Sorsele 9 2 4 3 16 216 14 200 2 016 12% 20% Dorotea 8 2 4 2 21 776 19 762 2 014 9% 27% Vännäs 1 1 Vilhelmina 18 8 7 3 56 631 50 074 6 557 12% 20% Åsele 3 3 Umeå 23 18 1 4 329 383 292 244 37 139 11% 53% Lycksele 3 2 1 Skellefteå 18 11 2 5 114 635 99 732 14 903 13% 33% Summa (inkl sekretess) 116 65 26 25 724 856 644 275 80 581 11% 40%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

Länet har 15 kommuner och för sex av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De nio som faller utanför hade 23 anläggningar med sammanlagt drygt 100 000 gästnätter år 2004. Bland dessa nio finns Lycksele, där det finns en större anläggning som är motor för turistverksamheter i området. Liknande situation råder i till exempel Åsele.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 724 856 644 275 80 581 11% 23% Camping 581 408 375 798 205 610 35% 22% Summa 1 306 264 1 020 073 286 191 22% 23% SOL 49 000 Gästhamnar 2 313 Totalt 1 357 577

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

113 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Nordmaling

Bjurholm

Vindeln

Robertsfors

Källan SPA Hotel Norsjö

Malå Hotell Malå

Hemavans Högfjällshotell Storuman Hotell Toppen Tärnaby Fjällhotell

Ammarnäsgården Sorsele

Hotell Dorotea Dorotea Hotell Borgafjäll

Vännäs

Vilhelmina Hotell Vilhelmina Hotell Kittelfjäll

Åsele Värdshus Åsele

First Hotel Wasa Hotell Björken Umeå Scandic Plaza Scandic Umeå Syd

Hotell Lappland Lycksele

Scandic Skellefteå Quality Hotel Statt Skellefteå Medlefors Folkhögskola

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Västerbottens län, med södra Lappland, har till skillnad från Norrbot- tens län, med norra Lappland, inte samma nationella och internationella erfarenhet av resande. Praktiken är att länets tillresande har tydligare regional eller storregional karaktär, med kopplingar till såväl den norska som den finska sidan. Utvecklingen visar dock på ett allt större nationellt och internationellt beroende till följd av ökade kommunikationsmöjlig- heter med flyget i fokus och Umeås betydelse som länscentrum.

Besöksmålen i länet är många. De flesta anläggningar och företag är små, men har ofta en god kvalitet och ligger i attraktiva miljöer med kulturhistoriskt innehåll. Utvecklingen i anläggningar och attraktioner har haft en påtagligt innovativ karaktär.

Besöksmålen kan fördelas på fyra centrum.

114 Skellefteå. Industristad vid kusten. Skellefteå har en kommunikativ relation till Norrbotten både längs kusten och via Arvidsjaur in i norra Lappland.

Umeå. Ett regionalt centrum med ett växande och vitalt universitet. Umeå har en öst-västlig relation till Finland och Vasaregionen och till Norge via E12, Blå Vägen, till Mo i Rana i Norge. Kring Umeå finns flera aktiviteter och utflyktsmål.

Lycksele. Beläget vid Blå Vägen som följer Umeälven. Lycksele definierar sig som ett centrum i södra Lappland. Hotell Lappland och Lycksele Djurpark hör till de viktigaste besöksmålen.

Hemavan/Tärnaby. Området har utvecklats till en internationell plats för skidsport och sommarturism. Namnkunniga utförsåkare gör området känt. Turistapparaten är väl utbyggd med stor och varierad hotellkapacitet. Strömma Turism & Sjöfart är starkt engagerade i området. Flygplatsen i Hemavan har stor betydelse för utvecklingen.

Övrigt. I älvdalarna som löper in i fjällen finns ett antal märkesplatser av stort intresse för turism. Exempel är Borgafjäll i Dorotea, Saxnäs, Klimpfjäll och Kittelfjäll i Vilhelmina samt Ammarnäs vid Vindelälvens källflöde i Sorsele. Andra sådana platser i inlandet är Åsele, Bjurholm och Malå.

115 Norrbottens län

Kapacitet och kapacitetsutnyttjande 2004 Norrbotten är landet sjätte län mätt i gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem, efter Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Dalarna och Jämtland. Länet har åttonde plats när camping läggs till. • Kapacitetsutnyttjandet av rum är 35 procent. (Riket 45 procent). • Rumsbeläggningen fördelad på målgrupper visar att andelen affärs- resenärer är 65 procent och privatresenärer 35 procent. (Riket 63 respektive 37 procent). • Den totala rumsintäkten är 323 mkr motsvarande 683 kronor per belagt rum. (Riket 780 kronor). • Andelen utländska gästnätter, camping inkluderat, är 33 procent. (Riket 23 procent). • Största utlandsmarknader, camping inkluderat, är Norge (58 procent), Tyskland (12 procent) och Finland (6 procent).

Norrbotten är det län som har flest stugbyar. Av totalt 49 stugbyar finns 13 i Arjeplog. Hotellen ligger i första hand i länets kust- och fjällområden. Flest hotell finns i Luleå och Kiruna. STF har 10 anläggningar i länet. Sju företag är märkta med Naturens Bästa (Bosmina, Guide B-O, Jokk- mokkguiderna, Nutti Sámi Siidá AB, Ofelas Islandshäster & Guideservica, STF Saltluokta Fjällstation och Vägvisaren – Samiska upplevelser

116 Tabell 1. Antal anläggningar och gästnätter per kommun1

Kommun Antal an- läggningar Hotell (H) Stugbyar (SB) Vandrarhem (VH) Gästnätter totalt Svenska Utländska Andel utländska Kapacitets- utnyttjande rum Arvidsjaur 7 2 3 2 51 429 28 392 23 037 45% 29% Arjeplog 18 3 13 2 71 614 49 323 22 291 31% 31% Jokkmokk 14 6 7 1 72 719 55 896 16 823 23% 36% Överkalix 2 1 1 Kalix 5 2 1 2 Övertorneå 5 1 3 1 Pajala 12 4 5 3 16 318 10 585 5 733 35% 29% Gällivare 11 6 3 2 82 296 66 963 15 333 19% 38% Älvsbyn 3 3 Luleå 19 15 2 2 237 096 186 793 50 303 21% 41% Piteå 11 9 1 1 131 407 107 484 23 923 18% 27% Boden 7 4 2 1 29 740 24 769 4 971 17% 26% Haparanda 6 1 1 4 Kiruna 28 14 7 7 299 619 211 861 87 758 29% 43% Summa (inkl sekretess) 148 71 49 28 1 057 394 792 809 264 585 25% 35%

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

Länet har 14 kommuner och för 9 av dessa är det möjligt att få fram uppgifter. De fem som faller utanför hade 7 anläggningar med sammanlagt drygt 65 000gästnätter år 2004.

Tabell 2. Gästnätter efter boendeform i länet Gästnätter Andel utl. Andel utl. Boendeform totalt Svenska Utländska länet riket H, SB, VH 1 057 394 792 809 264 585 25% 23% Camping 660 050 355 510 304 540 46% 22% Summa 1 719 444 1 148 319 571 125 33% 23% SOL 2 000 Gästhamnar 5 535 Totalt 1 726 979

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB.

117 Tabell 3. Exempel på större anläggningar i länet Anläggning ca 50–100 rum > 100 rum Kommun Camp Gielas Stugor Hotell Laponia Arvidsjaur

Kraja Arjeplog

Hotell Jokkmokk Jokkmokk

Grand Arctic Hotell Överkalix

Hotell Valhall Kalix

Hotell Tornedalia Övertorneå

Pajala Semesterby Pajala

Dundret Gällivare

Storforsens hotell och stugor Älvsbyn

Quality Hotel Luleå Luleå Nordkalotten Hotell & Konferens Scandic Luleå Elite Stadshotellet Luleå

Pite Havsbad Piteå Piteå Stadshotell

Park Inn Hotel Bodensia Boden

Haparanda Stadshotell Haparanda Kukkolaforsen Turist & Konferens

Riksgränsen Skid & Konferensanl. Kiruna Scandic Ferrum Abisko Turiststation

Källa: Inkvarteringsstatistik Nutek/SCB

Besöksmål Besöksmålen i Norrbottens län med landskapen Norrbotten och Norra Lappland fördelar sig på ett antal centrum som dels har ett egenvärde som resmål, dels fungerar som portar till ett antal exotiska och exklusiva upplevelseområden. I länet finns många småföretagare, specialister, som erbjuder högklassiga arrangemang med boende och aktiviteter både vinter och sommar. Polcirkeln korsar länet. Fem centrum kan identifieras.

Luleå. Ett regionalt centrum med högskola och forskning som en av spet- sarna. Runt Luleå finns ett stort antal besöksplatser. Mera framträdande är Piteå med Pite Havsbad och Tornedalen med Kukkolaforsen. Luleå är även en inkörsport till hela länet och Nordkalotten, inklusive Ryssland med Murmanskregionen och Barents Hav.

118 Arvidsjaur. En kommunikationsnod med access till vildmarksbetonade och exotiska besöksmål i den norrbottniska lappmarken. Via Arjeplog går Silvervägen mot Bodö i Norge. Väg 45, Inlandsvägen, passerar genom kommunen. Arvidsjaur och Arjeplog är centrum för internationell fordonsindustris testverksamhet. Arvidsjaur har direktförbindelse med flera flygplatser i Tyskland och med Paris.

Jokkmokk. Är känt som ett samiskt centrum med evenemang som Jokk- mokks Marknad. Inlandsbanan passerar. Jokkmokk öppnar för besök i Laponiaområdet, med fem nationalparker (Sarek, Paddjelanta, Stora Sjöfallet, Muddus och Sjaunja). I december 2005 beslutade strukturfon- den Mål 1 att satsa ytterligare medel på fortsatt arbete med att stärka varumärket Laponia. Arbetet kommer att pågå fram till sommaren 2007. Inriktningen kommer att vara att stödja aktivitetsföretagen att utveckla fler produkter och paket som är säljbara på exportmarknaden. Syftet är också att utveckla ett ännu bättre samarbete mellan boendeanläggningar och aktivitetsföretagen samt att stärka befintliga och skapa nya kund kontakter. Projektbudgeten är på total 2,9 milj. kr och övriga finansiärer är Gällivare och Jokkmokks kommuner, länsstyrelsen och landstinget. En stark förankring i Gällivare kommer att eftersträvas

Gällivare. Gällivare är på samma sätt som Jokkmokk en port till vild- marksupplevelser. Därutöver har Gällivare en egen attraktionskraft för besök, med anläggningen Dundret som en stark aktör. Gruvindustrin har stor betydelse.

Kiruna. Kiruna är internationellt identifierat som centrum i norra Lapp- land. Näringslivet baseras på gruvindustri, rymdverksamhet, forskning och turism. Ishotellet har gett Kiruna en plats på världskartan. Riksgrän- sen, med Strömma Turism & Sjöfart som ägare, och Abisko, i STF’s regi, är också välkända besöksmål. Kungsleden börjar i Abisko och går till Hemavan i södra Lappland. Kiruna har förbindelser med Lofoten och Nordnorge.

119 Reseflöden Det finns ett flertal statistikkällor som kan användas i syfte att kartlägga reseflöden och identifiera och studera de destinationer och anläggningar som är mottagare av stora besökarantal. De viktigaste beskrivs nedan.

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistiken är en totalstatistik för sammanlagt ca 2 000 hotell, stugbyar och vandrarhem som insamlas och redovisas månadsvis av SCB. På årsbasis kompletteras uppgifterna med campingstatistik från SCR. Inkvarteringsstatistiken visar kapacitet, kapacitetsutnyttjande och logiintäkter och kan fördelas på tidsperiod, geografiskt område, anlägg- ningstyp och storlek. Kapacitetsutnyttjandet mäts i svenska och utländska övernattningar. Totala antalet övernattningar kan även segmenteras i de fyra grupperna privatresenärer enskilt/grupp och affärsresenärer enskilt/ konferens. Det som styr redovisningen är boendeanläggningarnas uppdel- ning av sin kapacitet i priskategorier. I gruppen affärsresenärer/konferens visas således de resenärer som både bor och konfererar på samma anlägg- ning. Resenärer som bor på en anläggning och konfererar på en annan redovisas i statistiken som affärsresenärer enskilt. Här finns visserligen en begränsning i inkvarteringsstatistikens analysnytta, men möjligheten att skatta fördelningen av affärs- respektive privatresenärer finns.

Inkvarteringsstatistiken har ett stort kvalitativt värde genom att den är en totalstatistik som möjliggör studier av materialet ur flera olika perspektiv. Statistiken är grunden för analysen av reseflöden i denna rapport.

Följande sammanställning visar några resultat på nationell nivå år 2004. • Antal anläggningar: Totalt 2 835, varav 1 833 hotell, 309 stugbyar och 693 vandrarhem med sammanlagt 271 000 bäddar. 1 057 campingplatser tillkommer. Hotellens kapacitet utnyttjades till 45 procent i genomsnitt under 2004 med toppar under sommaren och under affärsresandets högsäsong vår och höst. • Antal övernattningar: Totalt 42,7 miljoner, varav 21,5 på hotell, 3,3 i stugbyar, 2,3 på vandrarhem och 15,6 på campingplatser. • Svenska övernattingar: 33 miljoner, varav 16,5 på hotell, 2,5 i stugbyar, 1,8 i vandrarhem och 12,1 på campingplatser. • Utländska övernattningar: 9,7 miljoner, varav 5 miljoner på hotell, 0,7 miljoner i stugbyar, 0,5 miljoner på vandrarhem och 3,5 miljoner på campingplatser.

120 • De sex största utlandsmarknaderna var Norge, Tyskland, Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Finland. • De sex största mottagarlänen: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Dalarna, Kalmar och Halland. • Boendeintäkter: Totalt 14,1 miljarder kronor, varav 11,6 miljarder på hotell och 1,7 miljarder på campingplatser.

121 Transporteroch besöksmål Rapport från RTS’ Reseforum RTS, Rese- och Turistnäringen i Sverige, är ett samverkansorgan som driver affärs- och utvecklingsprojekt i partnerskap med ak- törer från privat och offentlig sektor.

Projekten drivs enligt RTS’ tillväxtmodell inom ramen för reseforum, entreprenörsforum och kompetensforum. Målet är att stimulera ett ökat resande och företagande för att därigenom bygga den gemensamma marknaden åt den svenska rese- och turistnäringen.

Nutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner.