Examen I Biologi Vid Göteborgs Universitet – Och Sedan?

Examen i biologi vid Göteborgs universitet – och sedan?

En uppföljning av biologistudenter utexaminerade under åren 1998 till 2008

En enkätundersökning genomförd under 2008 vid Kansliet för biologiutbildning, Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Bilder på rapportens förstasida

Övre raden från vänster: Hanna Wigforss (lärare i biologi och naturkunskap vid Rinmansgymnasiet i Eskilstuna; fotograf: Johanna Byström), Maria Wetterstrand (riksdagsman vid Sveriges Riksdag; fotograf: Fredrik Hjerling) och Kristina Brask Bilén (miljöansvarig vid Marin Miljöanalys AB; fotograf: Anders Liljestrand).

Nedre raden från vänster: Erik Wickström (doktorand vid Institutionen för livsmedelsvetenskap vid Statens Lantbruksuniversitet; fotograf: Ida Pettersson) och Sverker Molander (biträdande professor i miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola; fotograf: Gunny Nicklasson).

Ansvariga för rapporten

Pamela Henriksson har producerat enkäten i samarbete med Peter Gulz (studievägledare), Maria Knutsson (studievägledare) och Inga Tunblad-Johansson. Pamela har även samlat in och bearbetat data samt gjort figurer och skrivit delar av rapporten. Pamela Henriksson har en fil. mag. i ekologi och arbetar idag vid Examensenheten vid Göteborgs universitet.

Marie Lenngren har sammanställt svaren som rör alumnernas anställningar, redigerat figurer samt skrivit delar av rapporten. Marie Lenngren har en fil. mag. i biologi och arbetar idag som alumnsamordnare vid Kansliet för biologiutbildning.

Inga Tunblad-Johansson har varit projektledare för studien. Inga Tunblad-Johansson är universitetslektor i mikrobiologi vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi samt koordinator för biologiutbildningen vid Kansliet för biologiutbildning.

Studien är finansierad av de biologiska institutionerna vid Göteborgs universitet.

Förord Denna rapport är resultatet av en uppföljning av utexaminerade biologer (alumner) som genomförts under 2008 vid Kansliet för biologiutbildning vid Göteborgs universitet. Avsikten med denna uppföljning är att få svar på hur våra studenter värderar sin biologiutbildning när de fått perspektiv på den samt vart de har tagit vägen efter avslutad utbildning.

En enkät skickades ut till 889 alumner som tagit ut en examen inom biologiområdet under åren 1998 till 2008. Svarsfrekvensen uppgick till 44 %.

2/3 av de svarande alumnerna är kvinnor och majoriteten är födda under åren 1972 – 1980. 70 % av alumnerna har tagit en magisterexamen i biologi medan 1/4 har doktorerat. De flesta har gjort sitt examensarbete vid en av de biologiska institutionerna men relativt många (20%) har haft sina examensarbeten förlagda externt.

Undersökningen visar på värdet av laborativa inslag i utbildningen för arbetslivet liksom värdet av exkursioner. Detta är en viktig iakttagelse då i många fall en reduktion av praktiska moment diskuteras vid krympande resurser.

Av undersökningen framgår att en majoritet av alumnerna anser att utbildningens forskningsanknytning är god medan utbildningen har en svag koppling till arbetslivet. Karriärrådgivning och praktik ansåg många vara inslag som borde förstärkas.

De flesta alumnerna anser att utbildningen har relevans för det nuvarande arbetet. Viktiga arbetsgivare är AstraZeneca AB, Länsstyrelser, Fiskeriverket och Göteborgs universitet. De huvudsakliga arbetsuppgifterna är forskning och utveckling, undervisning, utredning och planering samt administrativa uppgifter.

Innehållsförteckning 1. Inledning ...... 1 Bakgrund...... 1 Syftet med studien...... 1 2. Genomförande...... 1 Genomförande och svarsfrekvens...... 1 Rapportens innehåll ...... 2 3. Undersökningsgruppen ...... 2 Kön och födelseår...... 2 Examen ...... 3 Examensarbetet ...... 5 Kurser, förutom biologi, som alumnerna har läst ...... 6 Kurser, förutom biologi, som har varit relevanta i yrkeslivet ...... 7 4. Alumnernas syn på utbildningen ...... 8 Muntlig och skriftlig framställning...... 8 Laborationer...... 9 Exkursioner...... 10 Utbildningens anknytning till arbetsliv och forskning ...... 11 Styrkor och brister i utbildningen ...... 12 5. Vägen ut i arbetslivet – det första arbetet ...... 13 6. Utbildningens relevans för nuvarande arbete...... 15 7. Alumnernas intresse av samverkan med universitetet...... 16 8. Alumnernas råd till nuvarande studenter...... 17 9. Sammanfattning och nuläge ...... 19 Referenser ...... 20 Bilaga A Enkäten...... 21 Bilaga B Examensarbeten inom Göteborgs universitet (ej biologi)...... 26 Bilaga C Externa examensarbeten ...... 27 Bilaga D Kurser, utanför biologiområdet, som alumnerna läst ...... 28 Bilaga E Kurser, utanför biologiområdet, som alumnerna läst och bedömt som relevanta för yrkeslivet ...... 29 Bilaga F Alumnernas anställningar ...... 30 Bilaga G Fritextsvar ...... 36 G1. Vad alumnerna bedömde som särskilt värdefullt i utbildningen ...... 36 G2. Vad alumnerna saknade i utbildningen...... 39 G3. Laborativa inslag som varit relevanta i arbetslivet ...... 41 G4. Hur alumnerna fick det första arbetet ...... 42 G5. Alumnernas huvudsakliga arbetsuppgifter...... 43

1. Inledning

Bakgrund Biologi som grundutbildningsämne tog sin början i och med 1969 års studieordning och infördes vid våra universitet 1970. Biologiutbildningen har genomgått flera förändringar under årens lopp nu senast i anslutning till Bolognaprocessen, 2007.

Vid Göteborgs universitet ansvarar för närvarande fyra institutioner för undervisningen i biologi - Institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB), Institutionen för marin ekologi, Institutionen för växt- och miljövetenskaper (IVM) samt Zoologiska institutionen. Kansliet för biologiutbildning administrerar en stor del av utbildningen såsom studievägledning, koordinering, registrering, rapportering, alumnkontakter, samverkan, internationalisering osv.

En tidigare alumnienkät gjordes 2004, initierad av Omvärldsberedningen vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet (1). Denna enkät riktade sig främst till studenter vid alla institutioner inom fakulteten som gjort examensarbete under åren 1997- 2001. Enkäten skickades också till alla som avslutat en högre examen (doktor eller licentiat) under åren 1999-2003. En uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994-2004 har också genomförts (2).

Syftet med studien Syftet med denna studie är att undersöka hur alumner (utexaminerade studenter), som tagit ut sin examen i biologi vid Göteborgs universitet mellan 1998 och 2008, värderar sin utbildning år 2008. Av intresse är också vart de har tagit vägen efter sin grundutbildning. Resultaten av studien kan användas på många sätt, bland annat som underlag för program- och kursutveckling, kvalitetsutveckling och kvalitetsvärdering. Utbildningen har i vissa fall förändrats efter det att de svarande alumnerna tagit ut sin examen, vilket tas upp i den avslutande sammanfattningen.

Studien har genomförts av en arbetsgrupp vid Kansliet för biologiutbildning. 2. Genomförande

Genomförande och svarsfrekvens En pappersenkät med frågor skickades till de personer som i Göteborgs universitets alumndatabas angett att de tagit ut en examen i biologi under året 1998 eller senare. Adresserna är hämtade från denna alumndatabas i mars 2008. Enkäten skickades ut per post i början av april 2008. Undersökningen omfattar totalt 921 personer. Personer som saknade adress eller med adress i utlandet, totalt 32 st., har uteslutits. Därmed uppgick antalet personer som antas ha fått enkäten till 889 personer.

Sista svarsdatum sattes till den 1 maj 2008. Vid detta datum hade 14 % svarat på enkäten. I mitten av maj skickades en påminnelse via e-post ut till dem som angett en e-postadress i alumndatabasen (totalt 43 personer). I juni månad var svarsfrekvensen 18 %. I slutet av juni 1 skickades en påminnelse per post ut till alla 889 personer. Denna gång kunde man välja att svara antingen via pappersenkäten med portofri svarspost eller via en digital enkät. Den digitala enkäten kunde laddas hem som en pdf-fil från den naturvetenskapliga fakultetens hemsida och skickas per e-post till Kansliet för biologiutbildning. I november var svarsfrekvensen uppe i 44 %., vilket blev den slutliga svarsfrekvensen. De svarande har ibland valt att inte svara på vissa frågor. Detta anges som ”Blank” i alla diagram.

Rapportens innehåll I kap. 3 presenteras undersökningsgruppen, bl. a alumnernas kön och födelseår, examensår och innehåll i examen. I kap. 4 lyfts alumnernas syn på utbildningen fram, uppdelat på deras uppfattning om muntlig och skriftlig framställning, laborationer och exkursioner. Även utbildningens anknytning till arbetsliv och forskning samt styrkor och brister i utbildningen berörs i detta kapitel. I kap. 5 behandlas alumnernas väg ut på arbetsmarknaden och i kap. 6 utbildningens relevans för nuvarande arbete. Slutligen presenteras alumnernas råd till nuvarande studenter (Kap. 7), alumnernas intresse av samverkan med universitetet (Kap. 8) och en sammanfattning (Kap. 9).

Som bilagor finns enkäten med frågorna som alumnerna fick svara på (Bil. A), samt förteckning över enheter utanför biologiinstitutionerna där alumner gjort examensarbeten, antingen inom Göteborgs universitet (Bil. B) eller externt på företag eller myndigheter (Bil. C). Därefter följer en förteckning över kurser, utanför biologiområdet, som alumnerna läst (Bil. D), följt av en förteckning över vilka av dessa kurser som alumnerna bedömt som relevanta för arbetslivet (Bil. E). Sist kommer en förteckning över de titlar och arbetsgivare som alumnerna haft efter examen (Bil. F) och fritextsvar, d v s alumnernas svar på de öppna frågorna (Bil. G1-G5).

De svar som alumnerna gett presenteras såväl i löpande text som i diagram (framförallt redovisas den relativa fördelningen i cirkeldiagram). På samtliga frågor var antal svarande 392 personer. Fritextsvaren, där alumnerna erbjudits tillfälle att fritt skriva kommentarer, presenteras såväl i sammanfattad form i rapporten som i sin helhet i bilagorna. Fritextsvaren har genomgått stavningskontroll samt vissa redigeringar för att undvika upprepningar och personnamn. 3. Undersökningsgruppen

För att få en profil av de svarande ombads alumnerna att uppge information om kön, födelseår, examensår och uttagna examina samt om utbildningens inriktning och innehåll.

Kön och födelseår Av de svarande var 66 % kvinnor och 33 % män. En procent hade valt att inte svara på frågan om kön (Fig. 1).

Man eller kvinna

Blank Kvinna 1% Man 66% 33%

n = 392

Figur 1. De svarandes könsfördelning.

Fördelningen av de svarandes födelseår visar att den största andelen är födda mellan 1970 och 1980, det vill säga 247 personer eller 63 % (Fig. 2). För att få ett läsvänligt format på diagrammet med födelseår har svarande med födelsetal före 1952 sållats bort. Dessa var sammanlagt 5 personer som var födda mellan 1930 och 1949.

Figur 1. De svarandes Fördelning av de svarandeskönsfördelning. födelseår 35 30 25 20 15 10 Antal svarande 5 0 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984

Figur 2. De svarandes födelseår. Fem av de svarande, födda före 1952, redovisas ej i diagrammet.

Examen De svarande fick därefter ange vilket år de tagit ut sin examen. Utfallet sträcker sig från 1990 till 2008 (Fig. 3). Trots att enkäterna endast skickats ut till alumner som i alumndatabasen angett att de tagit examen 1998 eller senare, svarade 12 personer i enkäterna att de tagit examen tidigare än 1998 (mellan 1990 och 1998). Det kan bero på att dessa personer angett fel examensår antingen i alumndatabasen eller i enkäten.

Examensår 60

Antal svarande 10

0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Figur 3. De svarandes examensår.

Av de svarande alumnerna har 70 % tagit ut en magisterexamen (Fig. 4). Därefter har de flesta svarande angett doktorsexamen som sin högsta uttagna examen (23 %). En del av de svarande har valt att skriva med flera examina, till exempel både sin kandidat- och sin doktorsexamen. Här redovisas endast den högsta examensnivån som angetts. Endast 5 personer har valt att inte svara på frågan.

Fördelning av uttagna examina

Fil kand Blank 5% Fil dr 1% 23%

Fil lic 1%

Fil mag 70%

Figur 4. De svarandes examina.

På frågan om vilken inriktning deras utbildning har, har nästan en tredjedel (30 %) av de svarande angett inriktningen molekylärbiologi (Fig. 5). En nästan lika stor grupp (28 %) har angett inriktningen ekologi/naturvård, medan 17 % angett marinbiologi och 3 % fiskevård. En stor andel (18 %) har angett svarsalternativet ”Annan inriktning” vilket visar på svårigheten att klassificera biologer i distinkta grupper. Några av de inriktningar som nämnts som andra inriktningar är zoofysiologi (15 svarande), zoomorfologi (5), mikrobiologi (6) och cellbiologi (3). Alla dessa inriktningar ingår i huvudämnet biologi eller molekylärbiologi.

Alumnernas inriktning på utbildningen Blank Övrig biologi 4% 18% Ekologi/ Naturvård Fiskevård 28% 3%

Marinbiologi 17% Molekylär- biologi 30%

Figur 5. Olika inriktningar inom biologi, som de svarande alumnerna har på sin examen.

Examensarbetet Alumnerna fick därefter frågan om var de har gjort sitt examensarbete. En majoritet (66 %) anger att de utfört sitt examensarbete på någon av institutionerna som är knutna till ämnet biologi vid Göteborgs universitet (Fig. 6).

Var gjorde Du Ditt examensarbete?

Blank Externt 2% 20%

Annan Biologi- institution institution vid vid Göteborgs Göteborgs universitet universitet 12% 66%

Figur 6. Fördelning av de svarande som gjort sitt examensarbete vid en biologiinstitution, annan institution vid Göteborgs universitet och externt.

Andra institutioner vid universitetet, som är utanför det biologiska ämnesområdet, har ansvarat för handledning av 12 % av de svarande. Majoriteten av dessa institutioner tillhör Sahlgrenska akademin (Bil. B). Även Institutionen för miljövetenskap, som numera tillhör Institutionen för växt- och miljövetenskap, angavs av flera av de svarande.

En femtedel anger att de gjort sitt examensarbete externt. De företag som flest svarande angett att de gjort ett externt examensarbete på var Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) och AstraZeneca AB (Bil. C). Ett flertal av de svarande utförde sitt examensarbete inom offentlig sektor, främst på Länsstyrelsen Västra Götaland, Fiskeriverket och Skogsstyrelsen.

Kurser, förutom biologi, som alumnerna har läst I enkäten ställdes frågan om vilka kurser man läst under sin studietid utöver ämnen inom biologiområdet. De svarande fick välja mellan sex alternativ: Geografiska informationssystem (GIS), kemi, pedagogik, miljövetenskap, företagsekonomi eller annat. Drygt en tredjedel (35 %) av de svarande angav att de hade läst kemi. Detta gör kemi till det vanligaste svarsalternativet för kurser som har lästs förutom biologi (Fig. 7). En orsak till det höga procenttalet skulle kunna vara att den största andelen av de svarande (31 %) är molekylärbiologer och kurser inom det molekylärbiologiska området har kemi som förkunskapskrav. Kemi anges också vara den kurs, förutom biologi, som varit mest relevant för yrkeslivet (Fig. 9).

Har Du läst några andra kurser förutom biologi? Geografiska Annat informations- 26% system (GIS) 9% Företags- ekonomi 3% Kemi Miljö- 35% vetenskap 14% Pedagogik 13%

Figur 7. De kurser utöver biologi som de svarande angett att de läst under sin studietid.

De alumner som valde alternativet ”Annat” fick fritt ange vilka kurser de läst utöver biologi. De vanligaste kurserna som alumnerna angav var matematik, statistik, geovetenskap och oceanografi (Fig. 8). Utöver dessa har ett stort antal kurser, från många olika områden, lästs av en eller två av de svarande (Bil. D). Bland dessa nämns exempelvis miljö- och hälsoskydd, administrationsteknik, språk och ekonomi.

De vanligaste kurserna som angetts inom svarsalternativ "Annat" 40

Antal svarande 0

p fi i tik tik a a ka g a is k gr ls lo m t ns o e o te ta e n g e a S et ea n G M v c E eo O G

Figur 8. De vanligaste kurserna som de svarande angett som ”Annat” än de fem huvudalternativen (GIS, kemi, pedagogik, miljövetenskap och företagsekonomi) när de tillfrågats om de läst några kurser förutom biologi.

Kurser, förutom biologi, som har varit relevanta i yrkeslivet Av de kurser som alumnerna läst utöver biologikurserna och bedömt som relevanta i yrkeslivet, är kemi den kurs som angetts av flest (131 svarande; Fig. 9). Därefter följer pedagogik med 64, miljövetenskap med 59, geografiska informationssystem (GIS) med 37, matematik med 21, statistik med 18, geovetenskap med 13, oceanografi med 9 och företagsekonomi med 8 svarande.

Vilka av dessa kurser har varit relevanta i ditt yrkesliv?

150 120 90 60 30

Antal svarande 0 i p S f i gik a tik ap o GI s k Kemi g ti s en konom Sta t e eda ve P Matematik o iljövetensk Oceanogra M Ge Företags

Figur 9. De kurser, som flera av de svarande angett att de läst förutom biologi, och som de bedömer har varit relevanta i yrkeslivet.

Ett stort antal kurser (52 st.) förutom biologi som varit relevanta i yrkeslivet nämndes av en eller två alumner, t ex administrationsteknik, data, informatik, projektledning och statsvetenskap (Bil. E). 4. Alumnernas syn på utbildningen

Efter att ha svarat på frågor om utbildningsbakgrund ombads alumnerna att bedöma omfattningen av träning i muntlig och skriftlig framställning, samt omfattningen och relevansen av laborationer och exkursioner. Alumnerna fick även bedöma utbildningens forsknings- och arbetslivsanknytning.

Muntlig och skriftlig framställning Beträffande omfattningen av träning i muntlig och skriftlig framställning ansåg hälften av de svarande (51 %) att den var lagom omfattande, men nästan lika många (44 %) bedömde den som bristfällig (Fig. 10). Presentationsteknik framhålls av många av de svarande som ett särskilt värdefullt inslag i utbildningen (Bil. G1).

Hur upplever Du omfattningen av träning i muntlig och skriftlig framställning?

Blank För mycket 3% 2% För lite 44%

Lagom 51%

Figur 10. De svarandes bedömning av omfattningen av träning i muntlig och skriftlig framställning.

Laborationer En majoritet av de svarande (72 %) ansåg att omfattningen av laborationer var lagom medan 20 % tyckte att det var för få timmar (Fig. 11).

Hur upplever Du omfattningen av laborationer? För många För få Blank timmar timmar 4% 4% 20%

Lagom 72%

Figur 11. De svarandes bedömning av omfattningen av laborationer.

Att majoriteten bedömde omfattningen av laborationer som lagom återspeglades i att exakt lika många angav att de upplevt utbildningens laborativa inslag som relevanta för arbetslivet (Fig. 12). Två femtedelar höll med fullständigt, och en tredjedel höll med till viss del, om att de laborativa inslagen varit relevanta i deras arbetsliv. När alumnerna ombads att ange vilka laborativa inslag som varit mest relevanta för dem i arbetslivet, framhöll de särskilt praktisk träning som ger laboratorievana och kopplingen teori - praktik (problemlösning med hjälp av laborationer). I fritextsvaren nämnde de svarande också artbestämning, dissektioner, rapportskrivning och redovisningar av laborationer som särskilt relevanta laborativa inslag (Bil. G3). Har utbildningens laborativa inslag varit relevanta för Dig i arbetslivet?

Blank Nej 7% 21%

Ja 39%

Till viss del 33%

Figur 12. De svarandes bedömning av huruvida utbildningens laborativa inslag varit relevanta i deras yrkesliv.

Exkursioner När det gäller exkursioner ansåg mer än hälften av de svarande (58 %) att omfattningen av exkursioner var lagom (Fig. 13). 32 % upplevde att det var för få timmar av exkursioner och endast 1 % tyckte att det var för många timmar.

Hur upplever Du omfattningen av exkursioner?

Blank För få För många 9% timmar timmar 32% 1%

Lagom 58%

Figur 13. De svarandes bedömning av omfattningen av exkursioner.

Mer än hälften (57%) bedömde att utbildningens exkursionsinslag varit relevanta, åtminstone till viss del, för dem i arbetslivet (Fig. 14). En tredjedel ansåg dock att dessa inslag inte alls varit relevanta för dem i arbetslivet.

Har utbildningens exkursionsinslag varit relevanta för Dig i arbetslivet?

Blank 10% Nej 33%

Ja 35%

Till viss del 22%

Figur 14. De svarandes bedömning av huruvida utbildningens exkursionsinslag varit relevanta för arbetslivet.

Utbildningens anknytning till arbetsliv och forskning När det gällde utbildningens anknytning till arbetslivet och arbetsgivare, så svarade en majoritet (87 %) att denna varit för liten (Fig. 15). Detta är något som ofta nämnts också i fritextsvaren. En knapp tiondel (9 %) av de svarande ansåg att detta inslag var lagom stort. Endast 1 svarande (0 %) bedömde att utbildningen innehållit för mycket arbetslivsanknytning.

Hur bedömer Du att utbildningens anknytning till arbetslivet varit?

Blank Lagom 4% 9%

För lite 87%

Figur 15. De svarandes bedömning av utbildningens anknytning till arbetslivet.

En majoritet av de svarande ansåg att utbildningens forskningsanknytning var bra (60 %) eller mycket bra (18 %) medan 14 % bedömde den som bristfällig (Fig. 16). Endast 3 % ansåg att den var mycket bristfällig.

Hur bedömer Du utbildningens forskningsanknytning? Mycket Blank bristfällig 5% 3% Mycket bra Bristfällig 18% 14%

Bra 60%

Figur 16. De svarandes bedömning av utbildningens forskningsanknytning.

Styrkor och brister i utbildningen Alumnerna fick även bedöma om det fanns något i utbildningen som var särskilt värdefullt (Fig. 17) och om det var något de saknade i utbildningen (Fig. 18).

Tre femtedelar av de svarande bedömde att det fanns något i utbildningen som var särskilt värdefullt (Fig. 17). Praktiska övningar i form av laborationer och exkursioner framhålls av många som särskilt värdefulla. Möjligheterna att tillämpa sina kunskaper, såsom längre projekt-, tillämpnings- och examensarbeten, nämndes också i många kommentarer. Studier utomlands, PBL-baserade kurser och kontakterna med engagerade forskare och föreläsare ansåg också flera var värdefulla inslag (Bil. G1).

Var det något i utbildningen som var Var det något Du saknade i särskilt värdefullt? utbildningen?

Blank Blank Nej Nej 14% 9% 26% 22% Ja Ja 69% 60%

Figur 17. De svarandes bedömning av Figur 18. De svarandes bedömning av huruvida det fanns något i utbildningen huruvida det fanns något som saknades i som var särskilt värdefullt. utbildningen.

Drygt två tredjedelar av de svarande tyckte att det fanns något som saknades i utbildningen (Fig. 18). Karriärrådgivning, yrkesinriktad praktik och kontakter med näringslivet önskade många se mer av i utbildningen. Detta kan man även se i fig. 15, där en klar majoritet av de svarande bedömer att utbildningens anknytning till arbetslivet varit bristfällig. Även särskilda ämnen som är användbara i arbetslivet, såsom projektledning, presentationsteknik och ekonomi, nämnde flera alumner att de skulle vilja ha mer av i utbildningen (Bil. G2).

5. Vägen ut i arbetslivet – det första arbetet

Efter att ha svarat på frågor om utbildningen fick alumnerna beskriva övergången från studier till arbetsliv. Tre fjärdedelar (73 %) erhöll det första arbetet inom ett halvår efter studiernas avslutande (Fig. 19). En knapp tiondel uppgav att det tagit mellan ett halvår och ett år. Ett mindre antal angav att det hade tagit ett till två år (5 %) eller mer (7 %).

Hur lång tid tog det från att Du avslutade Dina studier tills att Du fick ett arbete?

1-2 år > 2 år Blank 5% 7% 6%

7-12 månader 0-6 9% månader 73%

Figur 19. Fördelning av hur lång tid det tog för alumnerna att få det första arbetet efter utbildningen.

De flesta av de svarande fick sitt första arbete genom att själva ta kontakt (31 %), via annons (22 %), via examensarbete (21 %) eller på annat sätt (14 %). Andra vägar till det första arbetet var via arbetsförmedlingen, lärare och tillämpningsarbeten (Fig. 20). Ett antal alternativa vägar till det första arbetet beskrivs i fritextsvaren (Bil. G4), bl. a via bemanningsföretag, forskarskola och vikariepooler samt att arbetsgivaren själv tagit kontakt.

Hur fick Du ditt första arbete som överensstämde med Din utbildning? På annat sätt Blank Via arbets- 14% Tog själv 2% förmedlingen kontakt 5% 31%

Via annons 22% Via Via lärare examensarbete 3% Via 21% tillämpnings- arbete 2%

Figur 20. Fördelning av hur alumnerna erhöll sitt första arbete.

När det gällde överensstämmelsen mellan det första arbetet efter examen och utbildningen ansåg hälften (48 %) av de svarande att arbetet var helt eller till största delen inom det område som utbildningen var riktad mot (Fig. 21). Nästan 30 % ansåg detta stämma till viss del, medan nästan 20 % uppgav att de upplevt att arbetet var inom ett annat område än det som utbildningen var riktad mot.

Hur överensstämde ditt första arbete efter examen med utbildningen?

Arbetet var inom ett Blank annat 7% område 17% Arbetet var helt eller till största delen Arbetet var till inom viss del inom utbildnings- utbildnings- området området 48% 28%

Figur 21. Fördelning av hur väl alumnerna ansåg att deras första arbete efter examen överensstämde med utbildningen.

6. Utbildningens relevans för nuvarande arbete

Majoriteten av biologialumnerna (81 %) ansåg att deras utbildning hade relevans för deras nuvarande arbete (Fig. 22). Drygt hälften ansåg till och med att den hade hög relevans. En knapp sjundedel (14 %) bedömde att utbildningen inte hade någon relevans för deras nuvarande arbete, medan 5 % inte svarade på frågan.

Har Din utbildning relevans för Ditt nuvarande arbete?

Nej, ingen Blank relevans 5% 14%

Ja, relevans Ja, hög 28% relevans 53%

Figur 22. Alumnernas bedömning av utbildningens relevans för nuvarande arbeten.

Alumnerna som svarat på enkäten uppgav en stor variation av arbetsuppgifter i deras nuvarande arbeten (Fig. 23 och Bil. G5). Av de arbetsuppgifter som anges som den huvudsakliga (”den vanligaste”) utmärkte sig framförallt forskning och utveckling (26 % av de svarande), följt av ”annat” (10 %) och undervisning (8 %). Den uppgift som alumnerna nämnde som sin näst vanligaste arbetsuppgift representerades främst av administrativa uppgifter (15 %), följt av utredning och planering (14 %), projektledning (12 %) och undervisning (11 %). 10 % angav ”annat” som huvudsaklig arbetsuppgift och beskrev detta i fritextsvar. Bland dessa var rådgivning, inventering, information och laboratoriearbete återkommande svar (Bil. G5).

Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? (% av de svarande) 30 Vanligaste arbetsuppgift 25 Näst vanligaste arbetsuppgift 20 15 10 5 0 Annat Produktion uppgifter planering utveckling Undervisning Arbetsledning Administrativa Utredning och Utredning Forskning och Forskning Projektledning och försäljning och Marknadsföring

Figur 23. De svarandes huvudsakliga arbetsuppgifter. Antal procent av de svarande som angett att de har de nämnda uppgifterna som sin vanligaste, eller näst vanligaste, arbetsuppgift. 7. Alumnernas intresse av samverkan med universitetet

För att fånga upp de alumner som vill samverka med universitetet, ställdes i slutet av enkäten frågor om detta. Nästan en tredjedel (29 %) svarade att de skulle kunna tänka sig att komma och berätta om sina arbetslivserfarenheter för andra alumner (Fig. 24).

Skulle Du kunna tänka Dig att komma och berätta om Dina arbetslivserfarenheter för andra alumner?

Blank 5%

Nej Ja 66% 29%

Figur 24. Andel av de svarande som skulle kunna tänka sig att komma och berätta om sina arbetslivserfarenheter för andra alumner.

När det gällde intresset för att ta emot och handleda studenter som vill göra praktik, examens- eller tillämpningsarbete, var en fjärdedel (26 %) positiva till detta (Fig. 25).

Är Du eller Din arbetsgivare intresserad av att ta emot och handleda studenter som vill göra praktik, examensarbete eller tillämpningsarbete?

Blank 6% Ja Nej 26% 68%

Figur 25. Andel av de svarande som svarat att de, eller deras arbetsgivare, är intresserade av att ta emot och handleda studenter. 8. Alumnernas råd till nuvarande studenter

Enkäten avslutades med den öppna frågan: ”Har du några råd att ge nuvarande studenter? Om ja, vilka är dessa råd?”. Nedan återges ett urval av citat från de svarande, indelade i olika kategorier.

Studera utomlands ¾ Studera minst en termin utomlands på ett universitet med hög status. ¾ Läs kurser på engelska och åk utomlands under delar av utbildningen. ¾ Åk utomlands och arbeta till exempel med SIDA-projekt eller dylikt.

Ta egna initiativ och var engagerad ¾ Ta för dig, inga jobb kommer att trilla i ditt knä tack vare en universitetsutbildning. Var steget före. ¾ Ta kontakt med arbetsgivare tidigt! ¾ Gör examensarbetet inom angiven tid. ¾ Plugga mer - och gör allt annat mindre! ¾ Försök att lära dig allt på laborationerna. ¾ Personligt engagemang är det viktigaste. ¾ Planera din tid.

Tro på dig själv ¾ Tro på dig själv. Du kan om du vill. Våga!

¾ Glöm inte bort den kompetens du får inom utbildningen förutom biologikunskaperna, till exempel analytiskt tänkande, skrivvana, datahantering, presentationsteknik och så vidare. ¾ Tro på er själva, våga säga ja till intressanta saker, gör det ni tror på, var flexibla.

Skaffa dig spetskompetens ¾ Se till att få någon form av spetskompetens. ¾ Specialisera dig på en organismgrupp.

Bredda din kompetens med särskilda kurser ¾ Läs företagsekonomi och entreprenörskap. ¾ Läs tillämpade kurser med inriktning mot arbetslivet. Till exempel påbyggnad till miljöinspektör. ¾ Läs även andra kurser som till exempel miljö, ekonomi, GIS eller juridik. Tänk noga igenom ditt val av fördjupningskurser. ¾ Läs matematik om du vill arbeta med oceanografi. ¾ Läs statistik. ¾ Läs GIS. Alla myndigheter och många företag efterfrågar det. ¾ Gör tillämpningskurser. Gå om möjligt någon forskarskola.

Förbered dig för arbetslivet ¾ Vill man satsa på en forskarkarriär eller doktorsexamen bör man välja noggrant var man gör sitt examensarbete. ¾ Ta så mycket kontakter som möjligt med arbetslivet. Gör helst examensarbetet utanför institutionen om du inte tänker forska vidare. ¾ Se till att skaffa kontakter via sommarjobb och inom företag. Försök komma på var du har dina styrkor. Fundera särskilt på om du har några ”udda” kombinationer i dina intresseområden. Fundera på om det finns någon brist här i världen som du kan täcka in med dem. Om ja; hårdsatsa på att bli världsbäst på den kompetenskombinationen! Och går det åt pipsvängen, var inte rädd för att byta bransch några gånger, du får med dig mer än du tror i erfarenhet. ¾ Våga ta kontakter, det vinner man mest på! ¾ Doktorera inte. Det finns inga forskningsjobb och du blir överkvalificerad för övriga arbeten. ¾ Gör studiebesök på egen hand. ¾ Prata med folk som nyligen har tagit examen. ¾ Gå mentorutbildning och delta i mentorprogram om sådant tillfälle ges. ¾ Håll kvar dina kontakter på universitetet, både lärare och studenter. ¾ Engagera dig i organisationer och var kreativ och modig med arbetssökandet. ¾ Hitta egna vägar att få arbete genom att till exempel vara med i intresseorganisationer. Så har jag fått ett par arbeten. ¾ Om du vill arbeta med naturinventering, se till att ha körkort och skaffa artkunskap. Lägg mycket tid på att identifiera organismer i fält. ¾ Var beredd att ta annat arbete i väntan på biologijobbet.

Övrigt ¾ Läs det du är intresserad av.

¾ Kom ihåg att du bekostar dina studier själv, det vill säga läs inte om du inte är intresserad. ¾ Om du ska läsa molekylärbiologi: välj att läsa program i stället för kurser, det vinner du på. 9. Sammanfattning och nuläge

2/3 av de svarande alumnerna är kvinnor, vilket i stort överensstämmer med den sammanställning av könsfördelningen på olika biologikurser som gjordes i samband med Självvärderingen av Grundutbildningen och Forskarutbildningen i Biologi vid Göteborgs universitet 2005 (3). Undersökningen uppvisar en bred åldersfördelning bland alumnerna men de flesta är födda under perioden 1972 – 1980.

70 % av de svarande har tagit en magisterexamen i biologi och 23 % har tagit en doktorsexamen. Anmärkningsvärt är att få alumner (5 %) har tagit ut en kandidatexamen. Denna examen kommer dock att öka i omfattning efter Bolognaprocessens implementering 2007. De dominerande inriktningarna på utbildningen är molekylärbiologi och ekologi/naturvård.

De flesta (66 %) har gjort sitt examensarbete vid en av de biologiska institutionerna men relativt många (20 %) har haft sina examensarbeten förlagda externt t ex vid AstraZenecaAB, Länsstyrelsen Västra Götaland och Institutet för livsmedel och bioteknik AB (SIK).

När det gäller kurser förutom biologi som alumnerna studerat dominerar kemi, miljövetenskap och pedagogik, vilka man också bedömer som relevanta för yrkeslivet.

Cirka hälften av de svarande anser att omfattningen av träning i muntlig och skriftlig framställning har varit lagom. Dock bedömer många (44 %) att den varit bristfällig.

Omfattningen av laborationer och exkursioner har varit lagom, anser en majoritet av de svarande. Undersökningen visar därmed på värdet av laborativa inslag i utbildningen för arbetslivet liksom värdet av exkursioner. Detta är en viktig iakttagelse då i många fall en reduktion av praktiska moment diskuteras vid krympande resurser.

Kontakten med aktiva forskare ansågs särskilt värdefullt och en majoritet av alumnerna anser att utbildningens forskningsanknytning är god. En stor del av de svarande anser att utbildningen har en svag koppling till arbetslivet och många ansåg att karriärrådgivning och praktik är inslag som borde förstärkas. I uppföljningsstudier av naturvetaralumner vid Stockholms universitet och biologialumner vid Uppsalas universitet (4, 5) påpekar även dessa alumner brister i kontakter med arbetslivet under sina studier.

3/4 av alumnerna hade fått ett arbete inom 6 månader efter avslutade studier, vilket i stort överensstämmer med uppföljningen av miljövetarstudenter (2) och de flesta anser att utbildningen har relevans för det nuvarande arbetet. I alumnienkäten från 2004 (1) tycker också flertalet av de svarande att deras utbildning har hög relevans för det nuvarande arbetet. Viktiga arbetsgivare är AstraZeneca AB, Länsstyrelser, Fiskeriverket och Göteborgs

19 universitet. De huvudsakliga arbetsuppgifterna är forskning och utveckling, undervisning, utredning och planering samt administrativa uppgifter.

När det gäller alumnernas intresse av att samverka med universitetet, bl. a när det gäller praktik och examensarbeten, så var ca 25 % positiva till detta. I enkäten från 2004 (1) var ca 10 % av alumnerna engagerade i handledning av studenter för praktik eller examensarbeten medan var femte kan tänka sig att ta emot studenter för dessa ändamål.

För att öka studenternas attraktionsvärde på arbetsmarknaden har de biologiska institutionerna vidtagit flera åtgärder i samband med implementeringen av Bolognaprocessen 2007. Vi har ökat omfattningen av s k transferable skills såsom skriftlig och muntlig framställning, litteratur- och datasökning, hållbar utveckling, karriärrådgivning, etik samt vetenskapsteori. Vi har också ökat antal kurser med en direkt anknytning till arbetslivet med studiebesök, föreläsare från industri och näringsliv osv.

Ett annat viktigt inslag inom utbildningen i biologi är kontakter och samverkan med alumner. Vårt nätverk av biologialumner har förstärkts betydligt genom bl a flera alumnträffar samt denna enkät. Alumnerna symboliserar konkreta förebilder ute i arbetslivet och kan erbjuda kontakter på arbetsmarknaden. Det är därför mycket positivt att hela 29 % av alumnerna svarade att de skulle kunna tänka sig att komma och berätta om sina arbetslivserfarenheter för andra alumner. Det faktum att en fjärdedel av alumnerna svarade att de själva, eller någon annan på deras arbetsplats, kunde tänka sig att handleda studenter öppnar för stora möjligheter för dagens studenter att göra praktik, examens- eller tillämpningsarbete externt.

Efter att alla svar inkommit på enkäten har vi följt upp de alumner som angett sina kontaktuppgifter och intresse för samverkan, och etablerat kontakt med dessa. Ett antal av dessa har vi inlett konkreta samarbeten med. Bland annat har ett flertal alumner bjudits in för att föreläsa och berätta om sina karriärvägar för dagens biologistudenter. Förhoppningen är att dagens studenter – våra framtida alumner – inser värdet av samverkan mellan akademi och näringsliv/myndigheter, och att de i framtiden aktivt etablerar kontakt med universitetet. Referenser

1. Alumnienkät 2004, Omvärldsberedningen, Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

2. Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 2004, Kansliet för miljövetenskaplig grundutbildning, Naturvetenskaplig fakultet, Göteborgs universitet, 2007

3. Självvärderingen av Grundutbildningen och Forskarutbildningen i Biologi vid Göteborgs universitet, 2005

4. Efter studierna: Naturvetare i arbetslivet IV – en uppföljning från Stockholms universitet, 2007

5. Med ett examensarbete från IBG: Alumnstudie biologi. Uppsala universitet, 2008

Bilaga A

Bilaga A Enkäten

Göteborgs Universitet Kansliet för biologiutbildning Box 463 405 30 Göteborg

Efter studierna Biologer i arbetslivet

Namn (frivilligt)

E-post (frivilligt)

Födelseår Kön Man Kvinna

Sätt kryss för det/de alternativ som gäller.

1. Examen

Fil. Kand Fil. Mag Fil. Lic Fil. Dr Ingen examen

2. Examensår

3. Vilken inriktning har Din utbildning?

Ekologi/naturvårdsbiologi Molekylärbiologi Marinbiologi Fiskevård Annan, nämligen:

Bilaga A

4. Har du läst några kurser förutom biologi, och i så fall vilka? Ja, GIS Ja, kemi Ja, pedagogic Ja, miljövetenskap Ja, företagsekonomi Ja, annat, nämligen:

Om Ja, vilka av dessa kurser har varit relevanta i ditt yrkesliv?

5. Var gjorde Du ditt examensarbete?

På någon biologisk institution På någon annan institution, nämligen: Externt, nämligen: Har ej gjort examensarbete

6. Angående de laborativa inslagen i utbildningen a) Hur upplever Du omfattningen av laborationer? För många timmar Lagom För få timmar b) Har utbildningens laborativa inslag varit relevanta för Dig i arbetslivet? Ja Till viss del Nej c) Vilka laborativa inslag anser du har varit mest relevanta för Dig i arbetslivet? Rangordna alternativen 1-4, där 1= det alternativ som du har haft mest nytta av.

Praktisk träning som ger laboratorievana Kopplingen praktik- teori (problemlösning med hjälp av laborationer) Praktisk användning av olika laborativa metoder Annat laborativt inslag, nämligen…

7. Angående exkursioner inom utbildningen. a) Hur upplever Du omfattningen av exkursioner? För många timmar Lagom För få timmar

Bilaga A b) Har utbildningens exkursionsinslag varit relevanta för Dig i arbetslivet? Ja Till viss del Nej

8. Hur upplever Du omfattningen av träning i muntlig och skriftlig framställning?

För mycket Lagom För lite

9. Hur bedömer Du att utbildningens anknytning till arbetslivet/arbetsgivare varit (exempelvis föreläsare från kommun eller företag osv.)?

För mycket Lagom För lite

10. Hur bedömer Du utbildningens forskningsanknytning?

Mycket bra Bra Bristfällig Mycket bristfällig

11. Var det något i utbildningen som var särskilt värdefullt?

Ja Nej

Om Ja, vad?

12. Var det något Du saknade i utbildningen?

Ja Nej

Om Ja, vad?

Bilaga A

13. Hur lång tid tog det från att Du avslutade dina studier tills att Du fick ett arbete?

0-6 månader 7-12 månader 1-2 år > 2 år

14. Hur överensstämde ditt första arbete efter examen med utbildningen?

Arbetet var helt eller till största delen inom det område som utbildningen var riktad mot Arbetet var till viss del inom det område som utbildningen var riktad mot Arbetet var inom ett annat område än det som utbildningen var riktad mot

15. Vilket yrke/sysselsättning har Du haft efter utbildningen? Fyll i uppgifterna i kronologisk ordning.

Yrke/sysselsättning Arbetsgivare Tidsomfattning Anställningsform (fast anst/ vik/ projekt etc/ eget företag)

16. Hur fick Du ditt första arbete som överensstämde med din utbildning?

Tog själv kontakt Via examensarbete Via tillämpningsarbete Via lärare Via annons Via arbetsförmedlingen På annat sätt, nämligen: 17. Har Din utbildning relevans för ditt nuvarande arbete?

Ja, hög relevans Ja, relevans Nej, ingen relevans

Bilaga A

18. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Rangordna alternativen 1-4, där 1= det du gör största delen av din arbetstid.

Administrativa uppgifter Arbetsledning Forskning och utveckling Projektledning Marknadsföring och försäljning Produktion Undervisning Utredning och planering Annat, nämligen...

19. Har du några råd att ge nuvarande studenter? Om Ja, vilka är dessa råd?

20. Skulle du kunna tänka dig att komma och berätta om dina arbetslivserfarenheter för andra alumner?

Ja Nej

Om Ja, hur kontaktar vi dig lättast?

21. Är du eller din arbetsgivare intresserad att ta emot och handleda studenter som vill göra praktik, examensarbete eller tillämpningsarbete?

Om Ja, vem bör vi kontakta och hur kontaktar vi denna person lättast?

Tack för din medverkan!

Den ifyllda blanketten skickas i medföljande, frankerade svarskuvert till Göteborgs Universitet, Kansliet för biologiutbildning, Box 463, 405 30 Göteborg.

Bilaga B

Bilaga B Examensarbeten inom Göteborgs universitet (ej biologi)

Nedan följer en förteckning över enheter inom Göteborgs universitet, förutom biologi, där de svarande angett att de gjort sitt examensarbete (Fråga 5 i enkäten, Bil. A).

Enhet Antal svarande Institutionen för kemi 1 Miljövetenskap (Institutionen för växt- och miljövetenskaper) 5 Sahlgrenska akademin, varav: totalt 35 Avdelningen för klinisk immunologi 2 Avdelningen för medicinsk genetik och klinisk genetik 2 Avdelningen för mikrobiologi och immunologi 4 Avdelningen för onkologi 1 Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning 2 Institutionen för anatomi och cellbiologi 1 Institutionen för biomedicin 2 Institutionen för medicin 6 Medicinska fakulteten 6 Sahlgrenska akademin (generellt) 5 Sektionen för farmakologi 3 Sektionen för fysiologi 1

Bilaga C

Bilaga C Externa examensarbeten

Nedan följer en förteckning över de företag och myndigheter, samt enheter inom universitet andra än Göteborgs universitet, som de svarande angett att de utfört externa examensarbeten vid (Fråga 5 i enkäten, Bil. A).

Företag eller myndighet Antal svarande AstraZeneca i Göteborg 13 Länsstyrelsen Västra Götaland 6 AstraZeneca Hässle 4 SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik AB) 4 Fiskeriverket 3 Skogsstyrelsen 3 Fujirebo Diagnostics AB 2 Akzo Nobel, Surface Chemistry AB 1 AstraZeneca läkemedel i Södertälje 1 AstraZeneca i Australien 1 CIIMAR i Portugal 1 Fjord och Belt center i Danmark 1 Kungsbacka kommun 1 Kungälvs kommun 1 Lunds universitet (Historisk geologi) 1 Länsstyrelsen i Västerbotten 1 Miljöforskargruppen i Fryksta 1 Miljöförvaltningen i Borås 1 Mölndals stad 1 Naturhistoriska Museet i Göteborg 1 Parken Zoo i Eskilstuna 1 Renova 1 Simon Fraser University i Vancouver 1 Statens Lantbruksuniversitet 1 Speciallaboratoriet för reproduktionsmedicin (SU) 1 Stiftelsen Nordens Ark 1 Universidad de Cádiz 1 VA-verket 1 WWF Vietnam 1 Vägverket Region Väst 1

Bilaga D

Bilaga D Kurser, utanför biologiområdet, som alumnerna läst

Nedan följer en förteckning över de kurser som en eller två alumner angett som ”Annat” än de fem huvudalternativen (GIS, kemi, pedagogik, miljövetenskap och företagsekonomi) när de tillfrågats om de läst några kurser förutom biologi (Fråga 4 i enkäten, Bil. A).

Administrationsteknik Konstvetenskap Antropologi Kulturgeografi Astrofysik Kvartärgeologi Bioinformatik Laborationsvetenskap Biokemi Litteraturvetenskap Copywriting Livsmedelskunskap Data Maringeologi Databashantering Matkultur Ekonomi Media och kommunikation Etik Medicinsk statistik Etnoastronomi Miljö och hälsoskydd Etologi Miljöjuridik Etologi och djurskydd Miljörätt EU:s vattendirektiv Medie- och kommunikationsvetenskap Fartygsbefäl Museion Fjärranalys Museologi Fysiologi Musikhistoria Genetik Nationalekonomi Genusvetenskap Nordiska språk Geografi Programmering Historia Projektledning Humanbiologi Rättsvetenskap Hydrologi Samhällsvetenskap Idéhistoria Sexologi Idrott Skrivkurs i populariserad vetenskap Information och presentationsbehandling Sociologi Informationsteknik Spanska Internationella relationer Språk Italienska Statsvetenskap Japanska Strålningsfysik Juridik Teknik Kartografi Toxikologi Kemiteknik U-landskunskap Kinesiska Vetenskapsfilosofi Klimatologi Vetenskapshistoria Kommunikation Vingeologi

Bilaga E

Bilaga E Kurser, utanför biologiområdet, som alumnerna läst och bedömt som relevanta för yrkeslivet

I fig. 9 (Kap. 3) presenteras de kurser, som flera av de svarande angett att de läst förutom biologi, och som de bedömer har varit relevanta i yrkeslivet. Nedan följer en förteckning över kurser, som en eller två av de svarande angett att de läst förutom biologi, vilka de anser har varit relevanta i yrkeslivet (Fråga 4 i enkäten, Bil. A).

Administrationsteknik Kommunikation Antropologi Laborationsvetenskap Arkeologi Ledarskap Bioinformatik Livsmedelskunskap Copywriting Maringeologi Data Miljö och hälsoskydd Ekonomi Miljöjuridik Etologi Miljökonsekvensbeskrivning Etologi och djurskydd Museion Filosofi Nordiska språk Franska Programmering Fysiologi Projektledning Genetik Psykologi Geografi Ryska Humanbiologi Rättsvetenskap Hydrologi Skrivkurs i populariserad vetenskap Idrott Socialantropologi Informatik Sociologi. Information och presentationsteknik Spanska Informationsteknik Språk Internationella relationer Statsvetenskap Italienska Teknik Kartografi Toxikologi Klimatologi Vetenskapshistoria

Bilaga F

Bilaga F Alumnernas anställningar

Nedan följer en förteckning över exempel på arbetsplatser och titlar som innehafts, eller innehas i dagsläget, av de svarande alumnerna med arbeten relevanta för sin utbildning (Fråga 15 i enkäten, Bil. A).

Alumnens arbetsgivare Alumnens titel A Carlsson Research AB Assisterande forskare A Carlsson Research AB Laboratorieingenjör Abbott/Knoll LM Produktchef Abisko Naturvetenskapliga Station Artinventerare Akzo Nobel Surface Ch AB Regulatory Affairs Specialist ALcontrol Laboratorieassistent ALcontrol Livemedelskonsult Alfa Laval Biokemist Alingsås kommun Miljöinspektör Amersham Biosciences Project Manager Analycen AB Laboratorieingenjör Analycen AB Mikrobiolog Arexis AB Laboratorieingenjör AstraZeneca AB Biverkningshandläggare AstraZeneca AB Datamanager AstraZeneca AB Forskare AstraZeneca AB Gruppchef AstraZeneca AB Klinisk prövningsledare AstraZeneca AB Kliniska prövningar AstraZeneca AB Laboratorieingenjör AstraZeneca AB Läkemedelskonsulent AstraZeneca AB Medical Communication Scientist AstraZeneca AB Medical writer AstraZeneca AB Patient Safety Specialist AstraZeneca AB Projektledare AstraZeneca AB Research Scientist AstraZeneca AB Senior laboratorieingenjör Avexis Research Scientist BIM (Business Established Ownership) kemi Laboratorieingenjör BioMerieux Applikationsspecialist Biovitrum AB Laboratorietekniker Bollebygds kommun Miljö- och djurskyddsinspektör Borås stad Miljöhandläggare, verksamhetsledare Borås stad Miljöutredare Bristol University Laborant Cellartis AB Forskare Cellartis AB Molekylärbiolog

Bilaga F

Chalmers Industriteknik Biolog Chalmers tekniska högskola Studiekoordinator Coalition Clean Baltic Internationell koordinator Damanco AB Konsult Ekocentrum Informatör/guide Ericsson Miljökoordinator och chef Eskilstuna Parken Zoo Djurskötare Falkenbergs kommun Miljöinspektör FB Engineering AB Konsult, miljöanalytiker FB Engineering AB Miljökonsult, biolog Fertilitetscentrum AB Embryolog Fiskeriverket Assistent Fiskeriverket Chef Fiskeriverket Fiskeribiolog Fiskeriverket Fiskerikontrollant Fiskeriverket Handläggare Fiskeriverket Marinbiolog Fiskeriverket Kustlaboratoriet Biolog/provfiskare Fiskeriverket Sötvattenlaboratoriet Fältassistent Flügger färg Laboratoriebiträde Fujirebiodiagnostics AB Biolog Fältbiologerna Informatör GEHC (GE Health Care AB) Campaign manager GF Konsult Biolog GMP Factory AB Laboratorieassistent Got-a-gene Forskare Got-a-gene Laborant Got-a-gene Molekylärbiolog Gothia Medical Produktspecialist Gothia Medical Produktspecialist Gymnasieskolor Gymnasielärare biologi, kemi Göteborg Vatten Laboratorieingenjör Göteborgs Fiskauktion Informatör Göteborgs Naturhistoriska Museum Guide Göteborgs Naturhistoriska Museum Museipedagog Göteborgs Ornitologiska Förening Viltrehabilitering Göteborgs Stad Grundskollärare Göteborgs Stad, Park- och naturförvaltningen Biolog Göteborgs universitet Djurskötare Göteborgs universitet Fältassistent Göteborgs universitet Studievägledare Göteborgs universitet Studievägledare biologi Göteborgs-Posten Redaktör Hammarö kommun Miljösamordnare Handelsbanken Banktjänsteman Histocenter - Skandinaviskt Center Laborant Hushållningssällskapet Biolog Håll Sverige Rent Skolansvarig 31

Bilaga F

Högskolan i Kalmar Miljösamordnare Iggesunds Bruk Miljöingenjör IKEA Sales Manager Initios Medical Country Manager International Fund for Animal Welfare Forskare/Skeppare IVA (Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademien) Projektledare JM Natur Konsult Jordbruksverket Handläggare Jordbruksverket Handläggare, assistent Junsele Djurpark Zoolog Kalix kommun Fiskerikonsulent Kemikalieinspektionen Miljöriskbedömare Kemikalieinspektionen Handläggare Kolmårdens Djurpark Zoolärare Kungälvs kommun Naturpedagog Kustbevakningen Assistent Kustbevakningen Fiskerihandläggare Kustbevakningen Fiskerikontrollant Kustbevakningen Kustbevakare Kustbevakningen Sambandsassistent Landstinget Halland Biomedicinsk analytiker Lantmännen AnalyCen Utbildare/konsult Lantmäteriet Vegetationskartör Limnologia Vatten- och IT-konsult Livsmedelsinspektör Tranemo kommun Livsmedelsverket Statsinspektör LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) Konsult Konsult Länssjukhuset Ryhov Biomedicinsk analytiker Länsstyrelsen Arbetar med åtgärdsprogram hackspett Länsstyrelsen EU-kontrollant Länsstyrelsen Fiskerikonsulent Länsstyrelsen Inventerare Länsstyrelsen Lantbrukskonsulent Länsstyrelsen Marinbiolog, projektledare Länsstyrelsen Naturvårdhandläggare Länsstyrelsen Trädinventerare Länsstyrelsen Halland Föreståndare för naturum Länsstyrelsen i Kalmar Naturinventerare Länsstyrelsen i Kalmar Samordnare inom åtgärdsprogram Länsstyrelsen i Östergötland Vattenekolog, byrådirektör Länsstyrelsen Jönköping Förvaltare Länsstyrelsen Jönköping Naturvårdsförvaltare Länsstyrelsen Jönköpings län Förvaltare Länsstyrelsen Kalmar län Naturvårdsbiolog Länsstyrelsen Värmland Koordinator vitryggig hackspett Länsstyrelsen Västra Götalands län Biolog Länsstyrelsen Västra Götalands län Biolog/naturvårdhandläggare Länsstyrelsen Västra Götalands län Handläggare 32

Bilaga F

Länsstyrelsen Västra Götalands län Rådgivare Länsstyrelsen Örebro Projektledare Länsstyrelsen Östergötland Resursförvaltare Länsstyrelsen Östergötland Vattenekolog Länsstyrelsens landsbygdsenhet Biolog/rådgivare Malmö Stad Hållbarhetssamordnare Marin Miljöanalys AB Projektledare Marina läroverket Marinbiologilärare Marine Monitoring AB Forskare Marks kommun Miljöinspektör Medins Biologi AB Limnolog Melica Miljökonsult Miljökonsult Miljöpartiet Miljöpolitisk sekreterare Modins Kompetens Miljöutbildare Munkedals kommun Livsmedelsinspektör Mölnlycke Health Care AB International Microbiology and Sterilisation Manager Mölnlycke Health Care AB Medical technologist Mölnlycke Health Care AB Quality Director Naturcentrum AB Administratör Naturhistoriska muséet Gbg Forskare Naturhistoriska muséet Gbg Museiassistent, biolog Naturhistoriska muséet Gbg Museiintendent Naturhistoriska muséet Gbg Museipedagog Naturhistoriska riksmuséet Assistent Naturhistoriska riksmuséet Fältassistent Naturvårdsverket Handläggare Navigare Medicinsk intervjuare Nordens Ark Guide Nordens Ark Djurskötare Novartis Försäljningschef NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) Utredningsassistent Nya skolan Rektor Nässjö kommun A21-samordnare Orust kommun Biolog Ostrea Sverige AB Produktionschef Oxygene Adventures Tfn butikschef Pacific Applied Geoscience Commission Projektrådgivare Parke Davis Produktspecialist Petefa AB Laboratorieassistent Pfizer AB Key Account Manager Polismyndigheten Kemist Proffice Senior scientist ProNatura Naturvårdsbiolog Reci Laborant Riksdagen Riksdagsledamot Roche AB Läkemedelskonsulent Sahlgrenska universitetssjukhuset Biomedicinsk analytiker 33

Bilaga F

Sahlgrenska universitetssjukhuset Sjukhusgenetiker Salvay Pharma Produktchef Sanoti Pasteur MSD Nationell försäljningschef SDS Biosciences Säljare Semcon Projektledare Sidec Technologies Associated scientist SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) Laboratorieassistent Sjöfartsmuséet i Göteborg Guide Skalhuset AB Biolog Skandia Försäkringstjänsteman Skansen Pedagog Skaraborgs Chark och fågel Kvalitetschef Skogsstyrelsen Skogskonsulent Skogsstyrelsen Skogskonsulent/biolog Skogsstyrelsen Skogsvårdskonsulent Skogsvårdsstyrelsen Miljöspecialist Skövde kommun Kommunekolog SMHI Expertutredare SMHI Marinbiolog/databasutvecklare Solvay Pharma Produktchef Sportfiskarna Biolog Sportfiskarna Fiskeribiolog Sportfiskarna Fältassistent Statens Veterinärmedicinska anstalt Forskningsingenjör Stena Line Jungman Stenungsunds kommun VA-ingenjör Stockholm Vatten Kemist Stockholms universitet Informatör Studiefrämjandet Miljöhandläggare Studiefrämjandet Projektledare SU Biolog Svensk Naturförvaltning AB Ekolog Svensk Naturförvaltning AB Fältassistent/inventerare Svensk Naturförvaltning AB Fältinventerare Svensk Naturförvaltning AB Inventerare Svensk Naturförvaltning AB Konsult Svenska Jägareförbundet Forskningsuppdrag Svenska Naturskyddsföreningen Handläggare Svenska Naturskyddsföreningen Projektanställd fågelprojekt Sveriges Lantbruksuniversitet Fältassistent Söderpalm Info PR-konsult Sörmlands museum Projektledare Tanums kommun Kommunbiolog Thor Nordic Laboratorietekniker UNEP Junior professional officer UNEP Konsult Unfors Instruments Teknisk skribent Universeum, Göteborg Djurskötare 34

Bilaga F

Universeum, Göteborg Guide och djurskötare Universeum, Göteborg Pedagog Universeum, Göteborg Projektledare Universeum, Göteborg Skribent och illustratör Vattenverket Laboratorieingenjör Vitrolife Asepttekniker Volvo AB Toxikolog/yrkeshygieniker Vägverket Biolog Världsnatursfonden Programchef Västerås Stad Kommunekolog Västkuststiftelsen Biolog Västkuststiftelsen Naturguide Västra Götalandsregionen Biolog Växjö kommun Biträdande rektor Yara kemiföretag Konsult/säljare inom vattenrening Zacco Patentkonsult

Bilaga G

Bilaga G Fritextsvar

Nedan återges alumnernas svar på de öppna frågorna. Svar som till stor del liknat tidigare svar eller varit identiska har sorterats bort. Svaren har genomgått stavningskontroll och personnamn har tagits bort.

G1. Vad alumnerna bedömde som särskilt värdefullt i utbildningen Fråga 11: Var det något i utbildningen som var särskilt värdefullt? Om Ja, vad?

Svaren är indelade i kategorier för att öka läsbarheten.

De praktiska momenten ¾ Alla exkursioner ¾ Alla praktiska moment på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium ¾ Allt praktiskt arbete och kontakterna man fick på fältstationerna ¾ Att få prova olika molekylärbiologiska metoder under laborationerna ¾ De praktiska 10 p kurser (nu 15 hp) som jag bytte ut teoretiska kurser mot, samt forskarskolan (GGSB) ¾ Dissektionerna ¾ Exkursioner, fältveckor särskilt ¾ Fältarbete med laborativa inslag som analyseras och presenteras ¾ Jag har haft stor nytta av de veckolånga exkursioner som gjordes inom både ekologi, naturvård, artkunskap och geovetenskap ¾ Laborationerna

Examensarbetet ¾ Bra handledning under examensarbetet. Bra mentor ¾ Examensarbete och tillämpningsarbetet. Ger första riktiga insikten om vad jobbet verkligen går ut på ¾ Examensarbetet som i mitt fall gav en biljett in i arbetslivet ¾ Externt examensarbete ¾ Gjorde examensarbete i allmän mikrobiologi. Upplägget hade ett flertal examensprov löpande + muntliga tentamina. Det var mycket lärorikt och kunskapshöjande

Föreläsningarna ¾ Bra föreläsningar ¾ Duktiga och kompetenta föreläsare ¾ Engagerade och inspirerande föreläsare

Kontakten med aktiva forskare ¾ Aktiva forskare i undervisningen. Jag tror inte att jag kommit dit jag är idag med lärare som inte forskar aktivt! 36

Bilaga G

¾ De vetenskapliga diskussionerna med handledare och kollegor (/doktorand) ¾ Forskaranknytningen ¾ God kamratskap, bra anda hos lärare och kursassistenter, bra forskningsanknytning vilket var stimulerande ¾ Kontakten med yngre forskare ¾ Kontakterna med forskare ¾ Kopplingen till många olika institutioner ¾ Kontakter inom GU

Självständiga arbeten ¾ De kurser (inklusive examensarbete) där man förväntades planera och genomföra projekt till stor del på egen hand ¾ De längre projektarbetena ¾ De PBL-baserade kurserna ¾ Doktorandutbildningen ¾ Under en c-kurs i cellfysiologi ingick det en veckas planerande och genomförande av projekt. Otroligt bra! Gav en praktisk insikt i hur det är att planera och genomföra försök samt att formulera hypotes, syfte och sedan att hitta en metod för att besvara hypotesen ¾ Större uppgifter som krävde fördjupning

Studier utomlands och träning i engelska ¾ Att läsa kurser på engelska ¾ Att studera utomlands ¾ Mitt år utomlands ¾ Nordplusstudierna i Bergen, Norge

Särskilda kunskaper ¾ Artkunskap, landskapshistorik, hävd och dylikt ¾ Artkunskap ¾ PowerPoint kunskaper

Särskilda kurser eller moment på kurser ¾ Allmän mikrobiologi - laborationen där man skulle bestämma 3- isolat genom en serie test motsvarande API-test Mycket bra! ¾ De "miniprojekt" som man fick göra på kursen Jämförande marin zoofysiologi ¾ De tillämpade delarna ¾ Ekologisk teori samt kurserna på Tjärnö och Kristineberg ¾ Ekologisk teori ¾ Fördjupningskurserna i naturvård och ekologi ¾ Grundkursen i zoofysiologi som var humant inriktad ¾ Gruppövningar ¾ Kursen Biokemi 2 Intensiv, mycket laborationer och teori ¾ Kursen Botanisk cell- och molekylärbiologi. Den hade flera bra laborationer och gick in på tillämpningsbara metoder ¾ Kursen i experimentdesign och statistik

Bilaga G

¾ Kursen Marin kemi ¾ Kursen skoglig naturvårdsbiologi tack vare sin praktiska inriktning ¾ Marin form och biotop ¾ Miljökurserna ¾ Mitt val att gå GGSB-forskarskola samt de praktiska kurserna (tillämpningskurser) ¾ Molekylärbiologikurserna ¾ Mycket bra kurs i molekylärbiologi. Fantastisk kurs! ¾ Mycket bra presentationsteknik i Växtfysiologikursen. Fantastiska exkursioner i kursen Svampkännedom ¾ Naturvårdskursen ¾ Påbyggnadsutbildningen i miljö och hälsoskydd för naturvetare ¾ Stor artkunskap i och med kursen Marin form och biotopkännedom på Marina programmet ¾ Träningen i muntlig och skriftlig framställning under kurser inom Zoologisk fysiologi. Mycket hög standard! ¾ Vattenvård- många bra föreläsare! 7 veckors praktiskt arbete. Nog den bästa kursen med mest anknytning till "verkligheten" utanför universitetet ¾ Vattenvårdskursen som knöt an till "verkligheten" ¾ Vid GU fanns ett brett sortiment zoologikurser

Övning i vetenskaplig metodik ¾ Att läsa vetenskapliga artiklar ¾ Att man lärde sig att hantera och ta till sig vetenskaplig information ¾ Att man tränades i naturvetenskapligt tänkande ¾ Den vetenskapliga anknytning som ekologisk teori gav ¾ Insamling av data med koppling till statistiska analyser ¾ Kombinationen av teori, laborationer och diskussioner kring felkällor. Att söka och analysera information och sortera, sålla och prioritera och identifiera problem (/Molekylärbiolog) ¾ Skriftliga rapporter, statistik och examensarbete ¾ Statistik och experimentdesign ¾ Statistikkunskaper ¾ Vetenskaplig metodik

Övrigt ¾ Kan inte plocka ut ngt speciellt. Tycker att utbildningen har gett mig en bra grund att stå på vad gäller att presentera, formulera, beskriva mm, på ett bra sätt oavsett ämne ¾ Möjligheten att skräddarsy utbildningen efter mina önskemål, inte minst examensarbetet ¾ Uppdelningen med ett obligatoriskt basblock och sedan valbara kurser därefter

Bilaga G

G2. Vad alumnerna saknade i utbildningen Fråga 12: Var det något du saknade i utbildningen? Om Ja, vad?

Svaren är indelade i kategorier för att öka läsbarheten.

Ökning av inslaget av vetenskaplig metodik ¾ Att få använda publicerade artiklar i stället för läroböcker, speciellt vid de avancerade kurserna ¾ Att lära sig att skriva vetenskapligt innan examensarbetet ¾ Jag lärde mig inte att ange referenser korrekt förrän efter 3 år! Skrivträning borde vara en del av utbildningen redan tidigare. Vi läste väldigt få vetenskapliga artiklar. ¾ Kurser i vetenskaplig metodik ¾ Mer litteratursökning, läsa artiklar och mer förberedande för om man ska doktorera ¾ Mer litteratursökning

Laborationerna ¾ Att få laborera mer och i mindre grupper ¾ Att få laborera mer själv ¾ Bättre upplägg på laborationer där man verkligen förstår vad man gör

Ökning av enskilda kurser och moment ¾ Biologisk kemi och kemi över huvud taget ¾ Bättre och längre systematisk botanik ¾ Fiskerianknytning även i "icke fiskevårdskurser" på Marina programmet ¾ Fler specialiserade kurser ¾ Information om Sveriges landsbygdsprogram, svensk naturvård. Hur man har nytta av/begränsas av EU:s ersättningssystem till svenskt lantbruk. Praktisk betesdjurhållning. Hur påverkas mångfalden av bondens val o s v. ¾ Mer artkunskap ¾ Mer statistik behövs ¾ Modellering och räkneövningar ¾ Naturvårdslagstiftning ¾ Projektledning ¾ Projektplanering och projektledning, inklusive budgetering, hur man planerar med olika partners, hur man skriver forskningsansökan, hur man gör en "logical framework" etc ¾ Statistik borde vara obligatoriskt i basblocket ¾ UNIX-kunskap och bioinformatik för systematiker

Upplägg av utbildningen ¾ Det hade varit bättre att läsa ett helt molekylärbiologiskt program Jag plockade ihop lösa kurser vilket inte gav samma helhet, samhörighet och kontakter inom området efter examen ¾ Fördjupningskurserna är på för låg nivå. Innehållet på dessa måste höjas! ¾ Lite för tight schema, korvstoppning jämfört med andra naturvetenskapliga utbildningar

Bilaga G

¾ Mer formell struktur av doktorandarbetet ¾ Mer problembaserad inlärning ¾ Planeringen var kortsiktig ¾ Saknade studievägledning i mitt ämne (molekylärbiologi). Saknade fördjupning, det var mycket repetition av grundåret. Struktur och progression saknades. ¾ Samordning mellan fördjupningskurser; progression i svårighetsnivå ¾ Samordning mellan institutionerna ¾ Studietakten var väldigt låg, trots benämningen helfart. Kl 9-12 är halvfart. ¾ Vissa kurser kunde ha haft högre krav

Ökat inslag av presentationsteknik ¾ För lite presentationsteknik och framförallt feedback på arbeten som gjordes ¾ Muntlig och skriftlig framställning ¾ Naturvård handlar mer om pedagogik och muntlig framställning än jag trodde - hade behövt mer sådant

Anknytning till forskarvärlden ¾ Mer löpande kontakt med forskningen, forskarna och deras fysiska miljö (låsta dörrar hindrar kontakt) ¾ Mycket mer forskningsanknytning ¾ Vägledning mot egen forskning

Anknytning till den externa arbetsmarknaden ¾ Förhoppning om att hitta jobb! ¾ Industriell anknytning ¾ Industrirelevans ¾ Information om arbetsmarknad, löneläge samt hur många som studerar biologi ¾ Information om vilka kurser man ska läsa ¾ Jobbgaranti efter fullgjord utbildning ¾ Karriärrådgivning och yrkesinriktad praktik ¾ Kunskaper som är relevanta i arbetslivet såsom ekonomi, management och projektledning ¾ Mer företagsinriktning och företagsinsyn kopplat till ämnet som man läser ¾ Mer kontakt med arbetslivet ¾ Mer kunskap om vad som är relevant utanför forskningsvärlden ¾ Mer praktisk erfarenhet och anknytning till arbetslivet ¾ Mer yrkescoachning ¾ Objektiv information om efterfrågan på biologer i näringslivet ¾ Obligatorisk praktik ¾ Praktik ¾ Samhällsperspektiv ¾ Utbildningen var alltför forskningsinriktad ¾ Yrkesutbildning

Bilaga G

G3. Laborativa inslag som varit relevanta i arbetslivet Fråga 6c: Annat laborativt inslag som varit relevant i arbetslivet.

¾ Artbestämning ¾ Att lära sig att det kan gå fel och att det kan ta tid ¾ Att själv få söka produktlösningar som kit för olika laborativa moment. ¾ Bakterieodlingar ¾ Bra laborationshandledare. ¾ Datainsamling och försöksupplägg ¾ Demolaborationer ¾ Dissektioner (animalfysiologi) för ökad förståelse för funktion ¾ Djurhantering ¾ Duggorna ¾ Fältstudier ¾ Laborationer under examensarbetet ¾ Mikroskopering ¾ Morfologiska laborationer ¾ Praktisk planering av laboratoriearbete ¾ Praktiska fältkurser i biologi ¾ Rapportskrivning och redovisning av laborationer ¾ Rapportskrivning ¾ Regelverk över säkerhet ¾ Sociala relationer ¾ Socialt moment ¾ Uppslag till laborationer för egen undervisning ¾ Vetskapen om att jag nu kan utföra alla metoder själv

Bilaga G

G4. Hur alumnerna fick det första arbetet Fråga 16: Hur fick du ditt första arbete som överensstämde med din utbildning? På annat sätt, nämligen:

¾ Arbetsgivaren tog kontakt ¾ Blev kontaktad av ansvarig personal på GU efter att ha skickat en intresseanmälan ¾ Blev själv uppringd ¾ Blev tillfrågad ¾ Blev tillfrågad av institutionens personal ¾ De tog kontakt med mig efter att jag varit på intervju för ett annat arbete ¾ För doktorandtjänsten genom examensarbetet, annars genom bemanningsföretag ¾ Genom rekommendation från examensarbetet ¾ Har inte fått något arbete som överensstämmer med min utbildning (4 personer) ¾ Har inte fått något biologiarbete men har ett eget företag inom området på 20 % ¾ Jag arbetade redan på Länsstyrelsen och fick sedan en fast tjänst på en annan enhet ¾ Jag blev tillfrågad ¾ Jag fick inte jobbet genom annonsen men jag fick kontakter som senare ledde till arbete ¾ Med hjälp av nätverk ¾ Via bekant på arbetsplatsen ¾ Via biomedicinska forskarskolan ¾ Via forskningsskolan ¾ Via handledare under doktorandtiden ¾ Via kontakt genom Göteborgs Universitet (2 personer) ¾ Via kontakter (5 personer) ¾ Vidareutbildning under pågående anställning ¾ Vikariepoolen för lärare i Göteborg

Bilaga G

G5. Alumnernas huvudsakliga arbetsuppgifter Fråga 18: Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Annat, nämligen:

¾ Analys av prover ¾ Analyser och virusdetektion ¾ Arbetslös (2 personer) ¾ Att ge god service ¾ Djurtekniker/ djurvård ¾ Driver naturvårdsprojekt ¾ Egenföretagare ¾ Fortlöpande miljöanalys ¾ Fältarbete ¾ Fältinventering och datainsamling ¾ Företags- och intressentkontakter ¾ Föräldraledig ¾ Guidning ¾ Information ¾ Inventering (4 personer) ¾ Kartläggning och analys ¾ Kliniska prövningar ¾ Kontroll av utfört arbete ¾ Kontrollverksamhet och brottsutredning ¾ Kundkontakt ¾ Kvalitetskontroll ¾ Kvalitetssäkring ¾ Laborativa uppgifter inom landstinget ¾ Laboratoriearbete (3 personer) ¾ Landningskontroll av fiske ¾ Materialunderhållning ¾ Medical writing ¾ Motivera folk att utföra naturvårdsinsatser ¾ Organiserar varor, undervisar och säljer ¾ Patentarbete ¾ Patientarbete (studerat vidare och är numera läkare) ¾ Pensionär ¾ Planera undervisning ¾ Praktisk naturvård ¾ Programmering ¾ Rådgivning (3 personer) ¾ Specialpedagogik ¾ Studerar ¾ Söker och presenterar information ¾ Tillsyn, tillsynsvägledning, bevakning av lagstiftning, projekt m.m. ¾ Vård