Kjolarna till trots första kvinnliga läkare Hameiden hidastamat Suomen ensimmäiset naislääkärit

23.9.2010 – 14.8.2011

INNEHÅLL / SISÄLLYSLUETTELO

Förord / Esipuhe, Henna Sinisalo (H.S.) 4

Kjolarna till trots / Hameiden hidastamat, H.S. 5

Finska Läkaresällskapet 1835–2010, Sten Björkman (S.B.) 7

Rosina Heikel, 1842–1929, H.S. 9

Rosina Heikels smycke / Rosina Heikelin koru, H.S. 11

Karolina Eskelin, 1867–1936, H.S. 12

Laimi Leidenius, 1877–1938, H.S. 14

Selma Rainio (Lilius), 1873–1939 , H.S. 17

Rosa Lilja-Johnson, 1884–1945, H.S. 20

Zaida Eriksson-Lihr, 1895–1974, H.S. 22

Göta Tingvald-Hannikainen, 1896–1982, H.S. 25

UTSTÄLLNINGSPUBLIKATION / NÄYTTELYJULKAISU

Redigerad av / toimittanut: Henna Sinisalo

Översättning / käännös: Alexandra Tuominen

Layout: Timo Huvilinna

Utgiven av Helsingfors universitetsmuseum Julkaisija Helsingin yliopistomuseo

3 FÖRORD

elsingfors universitetsmuseums nya utställning Kjolarna till trots – Finlands första kvinnliga läkare pågår 23 september 2010 – 14 augusti 2011. Utställningen firar Fin- Hska Läkaresällskapets, landets tredje äldsta förening, 175 årsjubileum, men är också en hyllning till de envisa och skickliga kvinnliga läkare som under historiens lopp till stor del hamnat i skuggan av sina manliga kollegor. Denna publikation behandlar utställningens teman på ett djupare plan än vad som varit möjligt att förverkliga inom ramarna för den egentliga utställningen. Utställningen belyser de utmaningar som de kvinnliga pionjärerna inom medicin ställdes inför under sina studier, i arbetslivet och i vardagen och tar besökaren till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då kvinnorna för första gången tog plats i den akademiska världen och började utöva läkaryrket bredvid männen. I utställningen presenteras Rosina Heikel, som avlade examen på 1870 talet och därmed blev den första kvinnliga läkaren såväl i som i Norden, och sex andra kvinnor, vars olika livsöden och karriärval ger en bild av hur en akademisk kvinnas liv såg ut för 100 år sedan. Kombineringen av arbets- och familjeliv, ojämlika löner, karriäravancemang och kort- jobb är frågor som varit aktuella under hela den tid som kvinnorna varit verksamma i arbets- livet. Förutom att tangera frågor om jämställdhet lyfter utställningen fram de första kvinnliga läkarnas mångsidiga och vitt skilda karriärer. Kjolarna till trots har producerats i samarbete med Finska Läkaresällskapet. Utställnings- arkitekt är Harri Tarkka. Vi vill rikta ett stort tack till alla privatpersoner, samfund och organi- sationer som välvilligt lånat ut bilder och föremål till utställningen, och alla som bidragit med information i samband med utställningens planeringsarbete.

Helsingfors i september 2010

Henna Sinisalo museiamanuens / Helsingfors universitetsmuseum

ESIPUHE

elsingin yliopistomuseo esittelee 23.9.2010–14.8.2011 näyttelyn Hameiden hidasta- mat – Suomen ensimmäiset naislääkärit. Näyttely juhlistaa Suomen kolmanneksi van- Hhimman tieteellisen seuran Finska Läkaresällskapetin 175-vuotista historiaa. Se on myös kunnianosoitus sinnikkäille ja osaaville naislääkäreille, joiden historia on suurelta osin jäänyt mieskollegoiden varjoon. Tässä julkaisussa käsitellään näyttelyn aihepiirejä syvällisem- min kuin mihin varsinaisten näyttelytekstien puitteissa on ollut mahdollisuuksia. Näyttely valottaa varhaisten naislääkäreiden kohtaamia haasteita opintiellä, työelämässä ja arjessa. Se kuljettaa kävijän 1800-luvun lopulle ja 1900-luvun alkuun, jolloin naiset ensi kertaa ottivat paikkansa tiedemaailmassa ja lääkärin työssä miesten rinnalla. Suomen ja Pohjoismaiden ensimmäisen naislääkärin, 1870-luvulla opiskelleen ja valmistu- neen Rosina Heikelin lisäksi esitellään kuusi muuta naista, joiden erilaisten elämänvaiheiden ja uravalintojen kautta hahmottuu kuva koulutetun naisen elämästä sadan vuoden takaa. Perheen ja työelämän yhdistäminen, palkkatasa-arvon ja uralla etenemisen ongelmat sekä pätkätyöt ovat asioita, jotka ovat olleet ajankohtaisia niin kauan kuin naiset ovat toimineet työelämässä. Tasa-arvokysymysten lisäksi korostuvat varhaisten naislääkäreiden monipuoliset ja erilaiset työurat. Hameiden hidastamat -näyttely on toteutettu yhteistyössä Finska Läkaresällskapetin kans- sa. Näyttelyarkkitehtina on toiminut Harri Tarkka. Suurimmat kiitokset kuuluvat kaikille näyt- telyyn kuvia ja esineitä lainanneille yksityisille ja julkisille tahoille sekä kaikille, jotka ovat jakaneet tietojaan näyttelyn suunnittelun yhteydessä.

Helsingissä syyskuussa 2010

Henna Sinisalo museoamanuenssi / Helsingin yliopistomuseo

4 Kjolarna till trots Finlands första kvinnliga läkare Hameiden hidastamat Ensimmäiset naislääkärit Suomessa

niversitetsundervisning började bedri- liopistollinen koulutus alkoi Suomessa vas i Finland år 1640, men de första vuonna 1640, mutta ensimmäiset nai- Ukvinnorna beviljades studierätt först Yset saivat opiskeluoikeuden vasta 1870- i början av 1870-talet. År 1871 utfärdades luvun alussa. Vuonna 1871 oikeutettiin Kei- en kejserlig förordning om att kvinnor som sarillisella kirjelmällä lääkärin uralle aikovat ville bli läkare skulle få möjlighet att bedriva naishenkilöt opiskelemaan lääketieteellises- studier i medicin utan att ha avlagt student- sä tiedekunnassa ilman ylioppilastutkintoa examen och utan att vara inskrivna vid uni- ja olematta yliopiston kirjoissa. Ensimmäi- versitetet. Den första kvinnan att ta tillfället senä tilaisuuteen tarttui Rosina Heikel, joka i akt var Rosina Heikel som tog läkarexamen valmistui lääkäriksi vuonna 1878. Naisten 1878. På den tiden var tanken att kvinnor suuntautuminen akateemiselle uralle oli tuo- skulle kunna inrikta sig på en akademisk hon aikaan niin uutta ja hämmästyttävää, karriär så banbrytande och häpnadsväck- että Finska Läkaresällskapetin yleisessä ko- ande att Finska Läkaresällskapet vid ett av kouksessa käytiin laaja keskustelu naisten sina allmänna möten förde en omfattande lääketieteen opiskelusta. diskussion om kvinnors studier i medicin. Naisylioppilaiden määrä alkoi vakiintua ja Antalet kvinnliga studenter började öka kasvaa 1890-luvulta lähtien. Vuonna 1894 från och med 1890-talet. År 1894 var 11,5 % uusista yliopisto-opiskelijoista oli naisia 11,5 %, av alla nya universitetsstuderande kvinnor, joskaan lääketieteellisessä tiedekunnassa ei även om tillväxten inte var lika markant i kasvu näkynyt yhtä selvästi kuin filosofisen medicinska fakulteten som vid filosofiska -fa tiedekunnan historiallis-kielitieteellisessä kultetens historisk-filologiska avdelning. Från osastossa. Vuodesta 1901 lähtien ei naisten och med 1901 behövde kvinnor inte längre tarvinnut enää anoa vapautusta sukupuo-

Professor Johan Wilhelm Runeberg på undervisningsrond på Nya kliniken på 1890-talet. Två av kandida- terna var kvinnor, varav den vänstra på bilden är Ina Rosqvist. Helsingfors universitetsmuseum. Professori Johan Wilhelm Runeberg opetuskierrolla Uudessa klinikassa 1890-luvulla. Kandidaattien jou- kossa on kaksi naista, joista vasemmanpuoleinen on Ina Rosqvist. Helsingin yliopistomuseo.

5 ansöka om dispens från sitt kön för att få lestaan päästäkseen opiskelemaan, mikä studera, vilket uppmuntrade allt fler kvin- kannusti yhä useampia naisia kirjoittamaan nor att ta studentexamen och inleda studier ylioppilaaksi ja aloittamaan lääketieteen i medicin. I slutet av 1800-talet och början opinnot. 1800-luvun lopussa ja 1900-luvun av 1900-talet hade de kvinnliga läkarna inte alussa naisten asema lääkärinä ei kuiten- samma ställning som männen; deras kön kaan ollut samanlainen kuin miehillä, vaan medförde restriktioner som hindrade dem naisellinen sukupuoli toi mukanaan rajoituk- från att arbeta inom vissa av medicinens sia, jotka estivät tietyillä lääketieteen eri- specialområden. Fram till 1914 tvingades tyisaloilla työskentelemisen. Vuoteen 1914 kvinnor som avlagt läkarexamen också an- saakka oli lääkäriksi valmistuneen naisen söka om dispens innan de kunde legitimeras myös anottava erivapautta, ennen kuin Lää- som läkare av Medicinalstyrelsen. kintöhallitus myönsi hänelle oikeuden am- De tidigaste kvinnliga läkarna fördelade matin harjoittamiseen. sig relativt jämnt inom medicinens olika spe- Varhaiset suomalaiset naislääkärit jakau- cialområden. Kvinnorna var kompetenta och tuivat melko tasaisesti lääketieteen kaikille motiverade, men det var avsevärt svårare erityisaloille. He olivat päteviä ja motivoi- för dem än för deras manliga kollegor att tuneita, mutta julkisten virkojen saaminen få tillträde till offentliga tjänster. Många av oli heille vaikeampaa kuin mieskollegoille. de kvinnliga läkarna blev ”akademiska kort- Monet naislääkärit olivat ”akateemisia pät- tidsarbetare”, dvs. de fick år efter år nöja kätyöläisiä” eli hoitivat lyhytaikaisia viransi- sig med endast kortare vikariat. Kvinnornas jaisuuksia vuodesta toiseen. Naisten urake- karriärutveckling var också långsammare än hitys olikin miehiin verrattuna hidasta. männens. Varhaiset naislääkärit olivat jäseniä val- Trots att de första kvinnliga läkarna var takunnallisissa lääkäriseuroissa, mutta ei- medlemmar i de nationella läkarföreningar- vät ylenneet niissä johtotehtäviin tai muihin na, uppnådde de aldrig ledande eller andra merkittäviin asemiin. Lisäksi moni ensim- framträdande poster. Många av de första mäisistä naislääkäreistä jäi naimattomaksi, kvinnliga läkarna förblev dessutom ogifta, sillä uran ja perhe-elämän yhdistämisen kat- eftersom det ansågs omöjligt för en kvinna sottiin olevan naisille mahdotonta. att kombinera karriär och familjeliv. Naislääkäreiden määrä on kasvanut tasai- Antalet kvinnliga läkare har stadigt ökat. sesti. Vuonna 2004 tasan puolet lääkäreistä År 2004 var exakt hälften av alla läkare kvin- oli miehiä ja puolet naisia. Sen jälkeen nais- nor. Sedan dess har antalet kvinnor ökat till ten määrä on noussut 53 %:iin, ja työikäi- 53 % och antalet kvinnor i arbetsför ålder är sistä lääkäreistä heitä on vieläkin enemmän. ännu högre. I de yngre åldersgrupperna är Nuorimmissa ikäluokissa naislääkäreiden antalet kvinnliga läkare klart störst. Nästan määrä on selvästi suurin. Alle 35-vuotiaista 70 % av alla läkare och läkarstuderande un- lääkäreistä ja lääketieteen opiskelijoista lä- der 35 år är kvinnor. Läkarkåren i Finland är hes 70 % on naisia. Maamme lääkärikunta en av de mest kvinnodominerade i världen och onkin maailman naisvaltaisimpia, ja esimer- till exempel i Sverige är endast cirka 40 % av kiksi Ruotsissa naisia on vain noin 40 % lää- läkarna kvinnor. käreistä. Trots att läkarkåren blivit allt mer kvinno- Lääkärikunnan naisistumisesta huolimatta dominerad ställs kvinnor än i dag inför utma- naiset yhä tänäkin päivänä kohtaavat su- ningar och hinder som orsakar att de halkar kupuolensa vuoksi haasteita ja hidasteita efter männen i karriären. Detta problem har työelämässä. Ilmiöstä on käyty keskustelua bland annat uppmärksammats i tidskriften muun muassa Suomen Lääkärilehdessä. Esi- Finlands läkartidning. Kvinnor är fortfarande merkiksi sairaanhoitopiirien ylimmässä joh- klart underrepresenterade i sjukvårdsdistrik- dossa ja muissa johtotehtävissä naiset ovat tens högsta ledning och på andra ledande edelleen selvästi aliedustettuja, ja toisaalta poster och kvinnliga läkare beviljas också en kilpailtua EVO-tutkimusrahoitusta myönne- avsevärt mindre del av den konkurrensbe- tään lääkärinaisille huomattavasti kitsaam- lagda specialstatsandelen för universitets- min kuin heidän miespuolisille kollegoilleen. sjukhusens forskning, s.k. EVO-finansiering, Suomen ensimmäisen naislääkärin Rosi- än deras manliga kollegor. na Heikelin 1890-luvulla esittämä toive sii- Den önskan som Finlands första kvinnliga tä, että samaa työtä tekeville maksettaisiin läkare, Rosina Heikel, framförde på 1890-ta- samaa palkkaa sukupuolesta riippumatta, let om att kvinnor och män skulle få lika lön on kuitenkin nykylääkäreiden kohdalla to- för lika arbete har dock i dag förverkligats teutunut melko hyvin. Samoissa tehtävissä relativt väl. Kvinnliga och manliga läkare toimivat ja yhtä pätevät mies- ja naislääkärit med liknande arbetsuppgifter och kvalifika- ansaitsevat lähes samaa palkkaa. H.S. tioner har ungefär samma lön. H.S.

6 FINSKA LÄKARESÄLLSKAPET 1835–2010

Finska Läkaresällskapets sigill. Helsingfors universitetsmuseum. Finska Läkaresällskapetin sinetti. Helsingin yliopistomuseo.

inlands tredje äldsta vetenskapliga sam- uomen kolmanneksi vanhin tieteel- fund, Finska Läkaresällskapet, grunda- linen seura Finska Läkaresällskapet Fdes den 11 oktober 1835 på initiativ av S(Suomen Lääkäriseura) perustettiin Carl Daniel von Haartman. Von Haartman var 11. lokakuuta 1835 Carl Daniel von Haart- professor i kirurgi och barnförlossningskonst manin aloitteesta. Von Haartman oli kirur- och generaldirektör för medicinalöverstyrel- gian ja lapsenpäästöopin professori sekä sen. Carl Daniel von Haartman valdes också lääkintöylihallituksen pääjohtaja, ja hänestä till föreningens första ordförande. tuli Finska Läkaresällskapetin ensimmäinen Sällskapets syfte var att utveckla den puheenjohtaja. medicinska vetenskapen, hälso- och sjuk- Lääkäriseuran tarkoituksena oli kehittää vården och att främja läkarnas fortbildning. lääketiedettä, terveyden ja sairauden hoi- Medicinska Sällskapet som stiftades 1820 vid toa sekä edistää lääkäreiden ammatillisia Åbo Akademi kan betraktas som föregång- opintoja. Seuran edeltäjänä voidaan pitää are till Finska Läkaresällskapet. Medicinska vuonna 1820 Turun akatemiassa perustettua Sällskapets verksamhet upphörde när den Medicinska Sällskapetia (Lääketieteellinen största delen av dess bibliotek förstördes i Seura), jonka toiminta kuitenkin loppui, kun samband med Åbo brand hösten 1827. suurin osa sen kirjastosta tuhoutui Turun pa-

7 När Finska Läkaresällskapet grundades lossa syksyllä 1827. var alla landets 64 legitimerade läkare med- Suomessa oli Finska Läkaresällskapetin lemmar i föreningen. Sällskapet verkade perustamisen aikoihin 64 lääkäriä, jotka som vetenskaplig förening och förläggare, kaikki olivat sen jäseniä. Seura toimi pait- och även som läkarnas fackliga organisation si tieteellisenä yhdistyksenä ja julkaisijana och remissorgan för statsmakten i medicin- myös lääkäreiden ammattijärjestönä sekä ska och sanitära angelägenheter. Sällskapet lausunnonantajana valtiovallalle. Seuran al- har bland sina ledamöter räknat namn så- kuvaiheen jäsenistä voi mainita esimerkiksi som Kalevalas skapare, läkaren Elias Lönn- Elias Lönnrotin. Kalevalan luoja, lääkäri ja rot, senare professor i finska språket, som myöhempi suomen kielen professori väitteli disputerade 1832 på ämnet Om finnarnes vuonna 1832 aiheesta Om finnarnes magis- magiska medicin. Tio år senare publicerades ka medicin. Kymmenen vuotta myöhemmin doktorsavhandlingen i utvidgad form som en väitöskirja julkaistiin artikkelina seuran uu- artikel i publikationsserien Finska Läkaresäll- dessa julkaisusarjassa Finska Läkaresällska- skapets Handlingar. pets Handlingar. Sällskapet behandlade språkfrågan för Kielikysymyksestä seurassa keskusteltiin första gången redan på 1840-talet, men stif- ensimmäisen kerran jo 1840-luvulla. Seu- tade inga som helst regler om dess språk, ran sääntöihin ei kielestä kuitenkaan kirjattu vilket innebar att Finska Läkaresällskapet minkäänlaista mainintaa, joten Finska Lä- utan närmare definition förblev tvåspråkigt karesällskapet pysyi määrittelemättömästi ända tills de finskspråkiga läkarna under kaksikielisenä, kunnes suomenkieliset lääkä- språkstridens första årtionden i början av rit siirtyivät Duodecim-seuraan 1900-luvun 1900-talet grundade den finskspråkiga ve- alkuvuosikymmenien kielitaistelun aikana. tenskapliga läkarföreningen Duodecim. När Kun Suomen Lääkäriliitto perustettiin vuon- Finlands Läkarförbund grundades år 1910 na 1910, siirtyivät puolestaan ammattijär- övertog det ansvaret för att driva läkarkå- jestöasiat sille. Näin Finska Läkaresällskape- rens fackliga intressen. Finska Läkaresäll- tista muodostui ruotsinkielisten lääkäreiden skapet övergick till att vara ett vetenskapligt tieteellinen yhdistys. samfund för svenskspråkiga läkare. Tieteellisesti maineikkaita seuran jäseniä Bland Sällskapets kända vetenskapsmän ovat olleet esimerkiksi vuonna 1898 renii- kan nämnas Robert Tigerstedt som 1898 nin, munuaisten erittämän entsyymin löytä- upptäckte reninet, ett enzym som bildas i nyt Robert Tigerstedt, ahvenanmaalaisessa njurarna, Erik Adolf von Willebrand som 1926 suvussa periytyvän verenvuototaudin eli von beskrev den åländska blödarsjukan och Rag- Willebrandtin taudin vuonna 1926 kuvaillut nar Granit som 1967 fick Nobelpriset i medi- Erik Adolf von Willebrandt ja näköfysiologi- cin för sina synfysiologiska upptäckter. sista tutkimuksistaan vuonna 1967 fysiolo- Vad gäller jämställdheten mellan kvinnor gian ja lääketieteen Nobelin palkinnon saa- och män har Finska Läkaresällskapet följt nut Ragnar Granit. den samhälleliga utvecklingen. I maj 1873, Naisten tasa-arvon kehityksen suhteen dvs. två år efter att Rosina Heikel som första Finska Läkaresällskapet on noudatellut yh- kvinna beviljats dispens att bedriva studier teiskunnan yleistä kehitystä. Toukokuussa i medicin, fördes en diskussion vid Sällska- 1873 eli pari vuotta sen jälkeen, kun Rosi- pets allmänna möte om detta dagsaktuella na Heikel ensimmäisenä naisena oli saanut ämne. Medlemmarna intog en reformvänlig erivapauden opiskella lääketiedettä, käytiin och liberal hållning och kom fram till att lan- ajankohtaisesta aiheesta keskustelu seuran dets sjuk- och hälsovård skulle gagnas av yleiskokouksessa. Ennakkoluulottomat ja li- att även kvinnor beviljats rätt att studera vid beraalit mielipiteet olivat hallitsevia, ja seura medicinska fakulteten. Sällskapets syn var asettui sille kannalle, että maan terveyden- att kvinnorna i sina studier och sitt arbete hoidolle oli eduksi, että naisille oli myönnet- skulle uppfylla samma krav som männen och ty oikeus opiskella lääketieteellisessä tiede- att de efter avlagd examen skulle få rätt att kunnassa. Seuran näkemys oli, että naisille verka som läkare. tuli asettaa opinnoissaan samat vaatimukset Rosina Heikel blev Finska Läkaresällska- kuin miehille, ja tutkintojen suorittamisen pets första kvinnliga medlem år 1884. Säll- jälkeen heille tuli myöntää oikeus toimia lää- skapet hade vid denna tidpunkt 160 medlem- käreinä. mar. I dag är 42,5 % av Sällskapets omkring Rosina Heikelistä tuli Finska Läkaresällska- tusen medlemmar kvinnor och deras andel petin ensimmäinen naisjäsen vuonna 1884. ökar stadigt. S.B. Seurassa oli tuolloin 160 jäsentä. Seuran nykyisistä noin tuhannesta jäsenestä naisia on 42,5 %, ja heidän lukumääränsä on kas- vussa. S.B.

8 ROSINA HEIKEL, 1842–1929 med.lic. 1878 lääk. lis. 1878

mma Rosina Heikel var Finlands första mma Rosina Heikel oli Suomen ensim- kvinnliga läkare. År 1871 fick hon dis- mäinen naislääkäri. Hän sai vuonna Epens att bedriva studier i medicin vid E1871 erivapauden opiskella Keisarilli- Kejserliga Alexanders-Universitetet utan att sen Aleksanterin -yliopiston lääketieteelli- vara inskriven vid universitetet. Heikel av- sessä tiedekunnassa olematta kuitenkaan lade licentiatexamen i medicin år 1878. På kirjoilla yliopistossa. Hän valmistui lääke- grund av sitt kön kunde hon inte bli legiti- tieteen lisensiaatiksi vuonna 1878. Suku- merad läkare, men på puolensa vuoksi Rosina ansökan fick hon en be- Heikeliä ei laillistettu gränsad rätt att prakti- lääkäriksi, mutta hän sera, venia practicandi, sai anomuksesta rajoi- vilket gjorde det möjligt tetun toimiluvan, venia för henne att utöva sitt practicandin, joka mah- yrke. dollisti lääkärin amma- Heikel hade drömt tin harjoittamisen. om att få studera medi- Lääketieteen opis- cin långt innan det blev keleminen oli Heikelin möjligt för kvinnor. Två haave jo kauan ennen av hennes bröder stu- kuin se tuli mahdolli- derade medicin och seksi naisille. Kaksi hä- gav råd åt sin syster. nen veljistään opiskeli Bröderna var inte alltid lääkäreiksi, ja sisar sai särdeles uppmuntran- heiltä neuvoja. Kovin de. I ett brev reflekte- kannustavia veljet ei- rade henne äldre bror, vät aina olleet. Isoveli Alfred Heikel, över hur Alfred Heikel pohdiskeli problematiskt det skul- eräässä kirjeessään, le vara om en kvinnlig miten hankala tilanne tjänsteman blev gra- muodostuisi, jos nais- vid. Å andra sidan an- puolinen virkamies tu- såg han sin syster vara lisi raskaaksi. Toisaalta tillräckligt begåvad för veli luotti kuitenkin si- att studera medicin, sarensa lahjojen riit- men fruktade att hen- tävän lääketieteellisen nes kjolar skulle kunna tietämyksen omaksu- utgöra ett hinder i kar- miseen, mutta pelkäsi riären. tämän hameiden ole- Före dörrarna till van urahaaveiden tiel- Kejserliga Alexanders- lä. Universitetet för första Ennen kuin Keisa- gången öppnade sig rillinen Aleksanterin för kvinnliga studenter -yliopisto ensimmäis-

Rosina Heikels äldre bror, Rosina Heikelin vanhempi Alfred Heikel, skriver till veli Alfred Heikel kirjoitti sin syster i mitten av 1860-luvun puolivälissä 1860-talet att kjolarna sisarelleen kirjeen, jos- troligen utgör ett större sa arveli hameen olevan hinder i läkarkarriären än lahjattomuutta pahempi systerns fattningsförmå- haitta lääkärin uralle. Mu- ga. Museiverket. seovirasto.

9 i början av 1870-talet, hade Rosina Heikel tä kertaa raotti oveaan naisille 1870-luvun redan hunnit utbilda sig till sjukgymnast i alussa, oli Rosina Heikel ehtinyt jo koulut- Stockholm, barnmorska i Helsingfors och tautua lääkintävoimistelijaksi Tukholmassa, studera anatomi vid sitt gamla läroverk i kätilöksi Helsingissä ja opiskella anatomiaa Sverige. I över 200 års tid hade endast män vanhassa oppilaitoksessaan Ruotsissa. Yli haft tillgång till universitetsutbildning och kahdensadan vuoden ajan yliopistollista kou- även nu tvingades kvinnor ansöka om sär- lutusta oli Suomessa ollut tarjolla ainoastaan skild dispens av kejsaren för att få studera miehille, ja nytkin yliopistoon pääsy edellytti vid universitetet. keisarin myöntämää erivapautta. Heikel tog tillfället i akt och blev därmed Heikel tarttui tilaisuuteen, ja hänestä tuli en av de första akademiskt utbildade kvin- yksi ensimmäisistä akateemisen koulutuk- norna i Finland och den första kvinnliga lä- sen saaneista suomalaisista naisista ja Poh- karen i Norden. joismaiden ensimmäinen naislääkäri. Vid denna tidpunkt var alla Finlands läkare Kaikki suomalaiset lääkärit kuuluivat medlemmar i läkarföreningen Finska Läkare- tuolloin Finska Läkaresällskapet -lääkäriyh- sällskapet. Eftersom Heikel inte var legitime- distykseen. Heikeliä ei kuitenkaan ollut lail- rad läkare var ett medlemskap i föreningen listettu lääkäriksi, mikä sulki hänet seuran dock uteslutet. Det var en glädjens dag i ulkopuolelle. Vain harva asia on ilahduttanut Rosina Heikels liv när hon fick höra att hon häntä yhtä suuresti kuin kutsu Finska Läka- trots allt godkänts som medlem i Finska Lä- resällskapetin jäseneksi vuonna 1884. Heikel karesällskapet år 1884. Heikel deltog gärna i osallistui mielellään seuran kokouksiin ja piti föreningens möten och höll vid ett tillfälle ett eräässä kokouksessa esitelmän prostituutio- föredrag om prostitution. ta vastaan. I början av sin karriär bedrev Heikel en Uransa alkuaikoina Heikelillä oli yksityis- privatpraktik i Vasa och företog studieresor vastaanotto Vaasassa, ja hän teki opinto- utomlands. Under åren 1883–1901 verkade matkoja ulkomaille. Vuosina 1883–1901 hän hon som distriktsläkare i Helsingfors med toimi naisiin ja lapsiin erikoistuneena alue- kvinno- och barnsjukdomar som specialitet. lääkärinä Helsingissä. Viimeiset työvuotensa Under sina sista arbetsår innan hon gick i ennen eläkkeelle jäämistä Heikel piti yksi- pension bedrev Heikel en privatpraktik i Hel- tyisvastaanottoa Helsingissä. Hän oli potilai- singfors. Hon var en högt respekterad läkare den suuresti arvostama lääkäri. bland sina patienter. Heikel toimi aktiivisesti naisasian ja tasa- Heikel arbetade aktivt med kvinno- och arvon puolesta. Hänen aloitteestaan perus- jämställdhetsfrågor. På hennes initiativ stif- tettiin vuonna 1885 Konkordiaförbundet, tades Konkordiaförbundet 1885 i syfte att joka tuki vähävaraisten naisten opiskelua. tilldela stipendier för studier till obemedlade Heikel oli myös mukana perustamassa Nais- kvinnor. Heikel var också en av grundarna av asialiitto Unionia. Yhdistyksen perustamisko- Kvinnosaksförbundet Unionen. Vid förbun- kouksessa vuonna 1892 hän piti esitelmän, dets stiftande möte 1892 höll Rosina Heikel jossa toivoi muun muassa yhtäläistä koulu- ett föredrag, där hon bland annat framförde opetusta tytöille ja pojille sekä kaikkien työ- en önskan om att kvinnor och män skulle sarkojen avaamista naisille. Hän myös kat- ges samma skolundervisning och att alla yr- soi, että samasta työstä tulisi maksaa samaa ken skulle öppnas för kvinnor. Hon framförde palkkaa sukupuolesta riippumatta. också tanken att lika arbete skulle innebära Heikelin esimerkki rohkaisi nuoria naisia lika lön oberoende av kön. valitsemaan lääketieteen opinnot ja lääkä- Hennes exempel uppmuntrade unga kvin- rin ammatin yhteiskunnassa, jossa naiselle nor att välja studier i medicin och en läkar- soveliaana ”urana” pidettiin perheelle omis- karriär i ett samhälle där kvinnor endast för- tautumista. väntades göra ”karriär” som familjemödrar. Vuonna 1922 Heikel perusti naislääkäreiltä År 1922 instiftade Heikel en stipendiefond 80-vuotislahjaksi saamallaan rahasummalla som bar hennes namn under Finska Läkare- nimeään kantavan stipendirahaston Finska sällskapets förvaltning för den penningsum- Läkaresällskapetin alaisuuteen. Rahasto oli ma som hon fått i födelsedagsgåva av de tarkoitettu tukemaan naispuolisten lääke- kvinnliga läkarna på sin 80-årsdag. Fondens tieteen kandidaattien ja lääkäreiden opinto- syfte var att ge ekonomiskt stöd för kvinn- matkoja. H.S. liga medicine studenters och läkares studie- resor. H.S.

10 ROSINA HEIKELS SMYCKE ROSINA HEIKELIN KORU

Rosina Heikels smycke. Foto: Timo Huvilinna. Helsingfors universitetsmuseum. Rosina Heikelin koru. Kuva: Timo Huvilinna. Helsingin yliopistomuseo.

osina Heikels guldbrosch har i årtion- osina Heikelin kultainen rintakoru on den gått vidare mellan Finska Läkare- kiertänyt Finska Läkaresällskapetin Rsällskapets kvinnliga medlemmar. Rjäsenistössä naiselta toiselle jo usean Finlands första kvinnliga läkare, Rosina vuosikymmenen ajan. Heikel, fick på sin 65-årsdag år 1907 en Suomen ensimmäinen naislääkäri Rosi- brosch i form av en lagerkrans i gåva av sina na Heikel sai 65-vuotispäivänään vuonna vänner. Heikel testamenterade smycket vi- 1907 ystäviltään lahjaksi laakeriseppeleen dare till Ina Rosqvist, som var nästa kvinna muotoisen rintakorun. Heikel testamenttasi att avlägga läkarexamen efter Heikel. Detta korun Ina Rosqvistille, seuraavalle jälkeen- blev början på en tradition som lever kvar sä valmistuneelle naislääkärille. Tästä alkoi än i dag. perinne, joka jatkuu yhä tänäkin päivänä. Broschen har gått från hand till hand el- Rintakoru on kulkenut kädestä käteen an- ler som testamentsgåva från en kvinna till nettuna tai testamenttilahjoituksina Finska en annan inom Finska Läkaresällskapet. Läkaresällskapetiin kuuluvalta naiselta toi- Smyckets innehavare beslutar om vem som selle. Korun haltija on valinnut itse sen seu- står i tur att bära smycket. Efter Rosina Hei- raavan kantajan. Korun haltijaksi on Heikelin kel har smycket i tur och ordning ägts av Ina jälkeen vuorollaan valittu Ina Rosqvist, Viva Rosqvist, Viva Lagerborg, Eva Segerstråle, Lagerborg, Eva Segerstråle, Hanna Galetski- Hanna Galetski-Olin, Ruth Wegelius och Mär- Olin, Ruth Wegelius ja Märta Donner. Korun ta Donner. Broschens nuvarande ägarinna är nykyinen omistaja Carina Wallgren-Petterson sedan år 2009 Carina Wallgren-Petterson. sai sen vuonna 2009. H.S. H.S.

11 KAROLINA ESKELIN, 1867–1936

med.lic. 1896, med.dr 1896 lääk. lis. 1896, lääk. toht. 1896

Karolina Eskelin med en patient i början av 1900-talet. Museiverket. Karolina Eskelin ja potilas 1900-luvun alussa. Museovirasto.

arolina Sidonia Eskelin och hennes vä- arolina Sidonia Eskelin ja hänen ys- ninna Ina Rosqvist var de första kvin- tävättärensä Ina Rosqvist olivat en- Knorna att skriva in sina namn i matri- Ksimmäiset naiset, jotka kirjoittivat ni- keln för medicinska fakulteten vid Kejserliga mensä Keisarillisen Aleksanterin -yliopiston Alexanders-Universitetet 1888. Karolina Es- lääketieteellisen tiedekunnan matrikkeliin kelin var den första kvinnan som avlade dok- vuonna 1888. Karolina Eskelin suoritti en- torsexamen i Finland 1896. simmäisenä naisena Suomessa tohtorin tut- Under Finlands första kvinnliga läkares, kinnon vuonna 1896. Rosina Heikels, studietid var en kvinnlig stu- Suomen ensimmäisen naislääkärin Rosina dent en verklig raritet vid universitetet. De Heikelin opiskeluaikaan nainen yliopistolla allra första kvinnliga studenterna hade svå- oli ollut todellinen harvinaisuus. Aivan var- righeter att bli accepterade av sina manliga haisimpien naisopiskelijoiden oli ollut vaikea studiekamrater. Heikel var därför mycket en- päästä mukaan miespuolisten opiskelutove- sam under sin studietid. reittensa piireihin. Heikelille opiskeluaika oli- När Karolina Eskelin inledde sina univer- kin ollut yksinäistä aikaa. sitetsstudier i mitten av 1880-talet hade si- Karolina Eskelinin aloittaessa yliopisto- tuationen emellertid förändrats. Under detta opintonsa 1880-luvun puolivälissä tilanne årtionde hade antalet kvinnliga studenter oli kuitenkin toisenlainen. Tällä vuosikym- börjat öka. Eftersom de kvinnliga studen- menellä naisopiskelijoiden määrä oli alkanut terna inte fick vara medlemmar i student- kasvaa. Koska naisylioppilaat eivät saaneet nationerna, men ändå längtade efter att få kuulua osakuntiin, mutta kaipasivat silti to- tillhöra en kamratkrets, beslöt de sig för att veripiiriä, perustivat he yhdessä De Kvinnli- grunda en egen förening, De Kvinnliga. År ga -yhdistyksen. Vuonna 1889 yhdistykseen 1889 hade föreningen 18 medlemmar. kuului 18 naista.

12 Eskelins smeknamn bland kamraterna var Eskelinin lempinimi oli toveripiirissä Eskis, Eskis och i början av 1890-talet var hon ock- ja 1890-luvun alkupuolella hän toimi yhdis- så ordförande för föreningen. Vid De Kvinn- tyksen puheenjohtajana. De Kvinnligan ko- ligas möten förde de kvinnliga studenterna koontumisissa ylioppilasnaiset keskustelivat diskussioner och höll introduktioner om al- ja pitivät alustuksia monenlaisista aiheista, lehanda ämnen, bland annat om nykter- muun muassa raittiuskysymyksestä, venä- hetsfrågan, studier i det ryska språket och jän kielen opiskelusta sekä ylellisyydestä. materiellt överdåd. De utgav även en egen He myös julkaisivat omaa, käsin kirjoitettua handskriven tidning, Lyran. Eftersom de för- lehteä Lyran eli Lyyry. Koska ensimmäiset sta kvinnliga studenterna inte använde stu- naisylioppilaat eivät käyttäneet miesten yli- dentmössa som männen lät de i början av oppilaslakkia, teettivät he 1890-luvun alussa 1890-talet tillverka en huvudbonad i en mer muotoilunsa puolesta naiselliseen tyyliin pa- kvinnligare design, men den föll ur bruk blott remmin soveltuvan päähineen, joka kuiten- något år senare. kin jäi pois käytöstä vain muutamaa vuotta Eskelin upplevde studietiden som sitt livs myöhemmin. kanske lyckligaste tid. Eskelin piti opiskeluaikaa elämänsä ken- Eskelin specialiserade sig på kirurgi och ties onnellisimpana ajanjaksona. försvarade 1895 sin doktorsavhandling i ki- Eskelin erikoistui kirurgiaan, johon liittyi rurgi, Studier öfver tarminvagination, som myös hänen erittäin hyvän arvosanan saa- behandlade tarmobstruktion och fick ett nut suolentukkeumaa käsittelevä väitöskir- mycket gott vitsord. Följande år avlade Es- jansa Studier öfver tarminvagination, jota kelin doktorsexamen som första kvinna i Fin- hän puolusti vuonna 1895. Tohtorin tutkin- land. non hän suoritti seuraavana vuonna ensim- Eskelin sades intelligensmässigt ligga ”på mäisenä naisena Suomessa. nästan samma nivå som en man”. Kemisten Sanottiin, että Karolina Eskelin oli älyk- Lydia Sesemann som studerat i Zürich var kyydeltään ”melkein miehisellä tasolla”. den enda finländska kvinna som före Eskelin Suomalaisista naisista ainoastaan Zürichissä hunnit disputera år 1874. opiskellut kemisti Lydia Sesemann oli väitel- Eskelin arbetade bland annat som assis- lyt tohtoriksi ennen häntä vuonna 1874. tentläkare vid kirurgiska kliniken på Helsing- Eskelin työskenteli muun muassa apulais- fors allmänna sjukhus, privatläkare i Tam- lääkärinä Helsingin yleisen sairaalan kirur- merfors, USA och Helsingfors och bedrev gian klinikalla, yksityislääkärinä Tampereel- en kirurgisk klinik i Berghäll i Helsingfors. la, Yhdysvalloissa ja Helsingissä sekä hoiti Eskelin grundade ett eget sjukhus först i Helsingin Kalliossa kirurgista klinikkaa. Hän Tammerfors och senare i Helsingfors. Hon perusti oman sairaalan ensin Tampereelle ja skrev populärvetenskapliga artiklar om häl- myöhemmin Helsinkiin. sovårdsrelaterade ämnen för olika tidskrifter Eskelin kirjoitti lehtiin kansantajuisia kir- och utgav ett flertal handböcker om hälso- joituksia terveysasioista ja julkaisi useita ter- vård som bland annat behandlade första veysoppaita, jotka käsittelivät muun muassa hjälpen, personlig hygien, hälsovård och ensiapua, henkilökohtaista terveydenhoitoa könssjukdomar. Hennes mest omfattande ja sukupuolitauteja. Terveyskasvatuksen insats inom hälsoupplysningens område var saralla hänen mittavin työnsä oli Kotilieden redigeringsarbetet av Kotilieden lääkärikirja. lääkärikirjan toimittaminen. Kattavaa terve- Denna genomgripande handbok om hälso- ysopasta ilmestyi kaiken kaikkiaan kymme- vård utgavs i sammanlagt tio upplagor. nen painosta. Om en lärd kvinna väckte uppståndelse Jos oppinut nainen aiheutti hämmennystä och förargelse, var det minst lika förkastligt ja paheksuntaa, aiheutti sitä myös autoileva att vara kvinnlig bilist – Eskelin var både en nainen – ja Eskelin oli molempia. Hän oli tiet- lärd kvinna och bilist. Hon var sannolikt den tävästi ensimmäinen suomalainen nainen, första finländska kvinnan som började köra joka alkoi ajaa autoa 1900-luvun alussa. bil i början av 1900-talet. Aikana, jolloin autot ylipäätään olivat to- Under en tid när bilar överhuvudtaget var della harvinaisia, oli miesten reviirille tunkei- en sällsynt syn i gatubilden, var en kvinn- leva autoileva nainen vallankumouksellinen lig bilist som på detta sätt trängde sig in på näky. Eräät miehet heittelivätkin hiekkaa manligt revir något fullkomligt revolutione- Eskelinin päälle hänen ajaessaan ohi avoau- rande. Vissa män kastade till och med sand tollaan. på hennes förbifarande cabriolet. Vuonna 1919 Eskelin oli ainoana naisena År 1919 var Eskelin, som enda kvinna, en mukana perustamassa ”herrainklubiksi” kut- av grundarna till föreningen Finlands Auto- suttua Finlands Automobil Klubbia. H.S. mobil Klubb, som även kallades för en ”herr- klubb”. H.S.

13 LAIMI LEIDENIUS, 1877–1938

med.lic. 1908, med.dr 1913, prof. 1930 lääk. lis. 1908, lääk. toht. 1913, prof. 1930

aimi Lovisa Leidenius blev professor i aimi Lovisa Leidenius eteni urallaan Hel- gynekologi och obstetrik vid Helsing- singin yliopiston synnytysten ja naisten- Lfors universitet 1930 och blev därmed Ltautien professoriksi vuonna 1930 ja oli Nordens första kvinnliga professor i medicin. siten Pohjoismaiden ensimmäinen lääketie- Laimi Leidenius deltog i planeringsarbetet teen naisprofessori. Laimi Leidenius osallis- av Kvinnokliniken och arbetade sedan som tui Naistenklinikan suunnitteluun ja johti sen föreståndare för den ena av det nybyggda valmistuttua toista uuden sairaalan kahdes- sjukhusets kliniker. ta klinikasta. Leidenius utbildade sig först till lärare i Leidenius opiskeli ensin tyttökoulun jatko- tyska och franska i flickskolans fortsättnings- luokilla saksan ja ranskan kielen opettajaksi, klasser, men drömde redan i flickskolan om mutta jo tyttökoulussa hän haaveili lääkä- att bli läkare och om att få ägna sig åt ve- rin urasta ja tieteellisestä työstä. Hän aloitti tenskapligt arbete. Hon inledde sina studier i lääkärin ammattiin johtavat opinnot syksyllä medicin hösten 1898. 1898. Halvt av en slump kom medicine kandidat Lääketieteen kandidaattina Leidenius pää- Leidenius vid Helsingfors kirurgiska sjukhus tyi puolivahingossa Helsingin Kirurgisessa att bevittna operationen av generalguvernör sairaalassa seuraamaan Eugen Schaumanin Nikolaj Bobrikov som utsatts för ett attentat ampuman kenraalikuvernööri Nikolai Bobri- av Eugen Schauman. Vid operationen tving- kovin leikkausta. Leikkauksessa jouduttiin ades man avlägsna 76 cm av Bobrikovs svårt poistamaan pahasti repeytynyttä suolta 76 uppslitna tarm, eftersom kulan hade träffat senttimetriä, sillä vyönsolkeen osunut luoti skärpspännet och orsakat svåra inre skador. oli tehnyt vatsalle huomattavaa vahinkoa. Trots operationen avled generalguvernören Leikkauksesta huolimatta kenraalikuvernööri natten därpå som en följd av sina skador. menehtyi vammoihinsa seuraavana yönä. I ett brev till sin väninna Edla Hiilos date- Leidenius kertoi tapahtuneesta 19.6.1904 rat den 19 juni 1904 berättade Leidenius om päivätyssä kirjeessään ystävättärelleen Edla händelsen: ”Främst kände jag förundran, Hiilokselle: ”Valtavin tunne oli kummastus, undran över om detta verkligen kunde vara ihmettely siitä, että tämä todellakin oli totta, sant, att den skräckinjagande och mäktige että tuo peljätty ja mahtava makaa tuossa mannen ligger där så blek och hjälplös om- niin kalpeana ja avuttomana suomalaisten given av finländska läkare. Och någon sorts lääkäreiden ympäröimänä. Ja jonkunmoinen obestämd känsla av människans litenhet och epämääräinen tunne ihmisen pienuudesta ja Guds storhet. Och en känsla av ömkan för Jumalan suuruudesta. Vielä sitte sääliä kär- den stackars lidande människan.” sivää ihmistä kohtaan.” Leidenius avlade licentiatexamen i medicin Leidenius valmistui lääketieteen lisensiaa- 1908 och disputerade fem år senare. Hennes tiksi vuonna 1908 ja väitteli tohtoriksi viisi doktorsavhandling behandlade desinfektio- vuotta myöhemmin. Väitöskirjan aiheena oli nens inverkan på livmoderns bakteriehalt ef- desinfektion vaikutus kohdun synnytyksen- ter förlossning. Leidenius gjorde upptäckten jälkeiseen bakteeripitoisuuteen. Leidenius att desinfektion av förlossningskanalen i hög havaitsi synnytysteiden puhdistamisen mik- grad minskar risken för infektion. robeista vähentävän tulehdusvaaraa. Det var svårt för de första akademiskt ut- Ensimmäisille korkeasti koulutetuille nai- bildade kvinnorna att få tillträde till tjänster sille pääsy yliopistollisiin ja valtiollisiin virkoi- vid universitetet och statliga verk. I början hin oli vaikeaa. 1900-luvun alussa ajateltiin av 1900-talet ansågs det allmänt att kvinnor yleisesti, ettei nainen sovellu käyttämään inte var lämpade att utöva administrativ el- hallinnollista tai juridista valtaa. ler juridisk makt. Yliopistovirat avattiin naisille asetuksella Genom en förordning förklarades univer- vuonna 1916. Leideniuksen tieteellinen ura sitetstjänster öppna för kvinnor 1916. Leide- sai alkunsa neljä vuotta myöhemmin, kun nius vetenskapliga karriär tog sin början fyra hänet nimitettiin apulaisopettajaksi Helsin-

14 Professor Laimi Leidenius. Helsingfors universitetsmuseum. Professori Laimi Leidenius. Helsingin yliopistomuseo.

år senare när hon utnämndes till biträdande gin yleisen sairaalan synnytysosastolle. Do- lärare vid förlossningsavdelningen på Hel- sentiksi hän eteni vuonna 1925 ja obstet- singfors allmänna sjukhus. Hon avancerade riikan ja gynekologian professorin virkaan till docent 1925 och utnämndes till profes- vuonna 1930. Virkaa haki sitä jo yli vuoden sor i gynekologi och obstetrik 1930. Förutom verran hoitaneen Leideniuksen lisäksi vain Leidenius, som innehaft tjänsten under drygt yksi toinen henkilö, joka kuitenkin peruutti ett års tid, var det bara en annan person som hakemuksensa. sökte tjänsten och denna konkurrent drog Ennen Leideniusta oli Suomessa nähty senare tillbaka sin ansökan. vain yksi naisprofessori. Alma Söderhjelmille Före Leidenius hade Finland endast haft oli perustettu lahjoitusrahoin yleisen histori- en kvinnlig professor. En extraordinarie pro- an ylimääräinen professuuri Åbo Akademiin fessur i allmän historia hade inrättats med vuonna 1927. donationsmedel för Alma Söderhjelm vid Helsingin yleisen sairaalan synnytysosas- Åbo Akademi 1927. to, joka toimi Kätilöopistona ja yliopiston kli- Förlossningsavdelningen på Helsingfors nikkana, oli ahdas ja ylikuormittunut. Uutta

15 Laimi Leidenius med studiekamrater. Anto Leikolas samlingar. Laimi Leidenius opiskelutovereineen. Anto Leikolan kokoelma. allmänna sjukhus som fungerade som Barn- Naistenklinikkaa alettiinkin suunnitella 1920- morskeinstitutets sjukhus och universitetets luvulla, ja professori Leidenius hyväksyttiin klinik var trång och överbelastad. Den nya sen rakennustoimikuntaan vuonna 1932. Kvinnokliniken började planeras på 1920-ta- On mahdollista, että hän osallistui sairaalan let och professor Leidenius godkändes som suunnitteluun jo aikaisemminkin. Hän oli ai- medlem i dess byggnadsutskott 1932. Det är noa nainen, joka pääsi merkittävissä mää- möjligt att hon även dessförinnan deltagit i rin vaikuttamaan suunnittelutyöhön, vaikka planeringsarbetet. Hon var den enda kvinnan monet naiskansanedustajat ja naisjärjestöt som i betydande grad fick möjlighet att in- toimivatkin Naistenklinikan puolestapuhuji- verka på planeringsarbetet, trots att många na. kvinnliga riksdagsledamöter och kvinnoor- Leideniukselta ja hänen työtoveriltaan ganisationer fungerade som förespråkare för professori S. E. Wichmannilta vaadittiin val- Kvinnokliniken. tava työpanos sairaalan suunnittelussa ja Det krävdes en enorm arbetsinsats av erityisesti klinikan muuttoon liittyvissä jär- Leidenius och hennes arbetskollega profes- jestelyissä. Kaikki tämä oli tehtävä varsi- sor S. E. Wichmann vid planeringsarbetet naisen opetus-, praktiikka- ja tutkimustyön av sjukhuset och organiseringen av sjukhu- ohessa. sets flyttning. Allt detta arbete gjorde de vid Naistenklinikan valmistuttua vuonna 1934 sidan av sitt undervisnings-, praktik-, och Leidenius johti toista sen kahdesta klinikas- forskningsarbete. ta. När Kvinnokliniken stod färdig 1934, bör- Lääketieteen kandidaattien opetus alkoi jade Leidenius arbeta som föreståndare för klinikalla tammikuussa 1935. Professori Lei- den ena av det nybyggda sjukhusets klini- denius piti opettamisesta, ja opiskelijat ar- ker. vostivat hänen rauhallista ja selväpiirteistä I januari 1935 började kliniken bedriva opetustapaansa. H.S. undervisning för medicine studenter. Profes- sor Leidenius tyckte om att undervisa och studenterna uppskattade hennes lugna och klara undervisningssätt. H.S.

16 SELMA RAINIO (LILIUS), 1873–1939

med.lic. 1908 lääk. lis. 1908

elma Rainio (Lilius fram till 1906) var elma Rainio (vuoteen 1906 Lilius) oli Finlands andra missionsläkare. Hon toinen suomalainen lähetyslääkäri. Sutförde sin livsgärning i i SHän teki elämäntyönsä Afrikan Ambo- Afrika (nuv. Namibia) och blev landets första maalla (nyk. Namibia), ja oli maan ensim- läkare. Hon grundade sjukhuset i Onand- mäinen lääkäri. Hän perusti Onandjokween jokwe som är verksamt än i dag. sairaalan, joka on toiminnassa yhä tänäkin Faderns allvarliga sjukdom fick Selma päivänä. Rainio att redan vid unga år besluta sig för Isän vakava sairaus sai Selma Rainion en karriär som läkare. Hon avlade sin licen- harkitsemaan lääkärin uraa jo nuorena. Hän tiatexamen i medicin 1908 kring samma tid- valmistui lääketieteen lisensiaatiksi vuonna punkt som Finska Missionssällskapet sökte 1908 samoihin aikoihin, kun Suomen Lähe- en missionsläkare till Afrika. Eftersom Rainio tysseura etsi lähetyslääkäriä Afrikkaan. Rai- hade en stark religiös övertygelse och sin nion uskonnollinen vakaumus oli vankka, ja mors fulla stöd, kändes det som ett naturligt hän sai äitinsä täyden tuen päätökselleen, val att fara till Ovamboland. joten lähtö Ambomaalle tuntui luonnolliselta Rainio anlände till Ovamboland i decem- valinnalta. ber 1908. Hon hade då färdats två månader Rainio saapui Ambomaalle joulukuussa först med båt, sedan tåg och till slut med ox- 1908. Hän oli tehnyt matkaa kaksi kuukaut- vagn. Nyheten om läkarens ankomst spred ta ensin laivalla, sitten junalla ja lopuksi här- sig snabbt och snart stod dussintals patien- kävankkureilla. Tieto lääkärin saapumisesta ter varje dag i kö för att få hjälp. Detta orsa- levisi nopeasti, ja pian useita kymmeniä po- kade problem för Rainio, eftersom det rådde tilaita päivässä tuli apua hakemaan. Tämä

Selma Rainio mäter vagnrummets vägg på byggplatsen för sjukhuset i Onandjokwe. Kumbukumbu Finska Missionssällskapets museum. Selma Rainio mittaamassa vaunuhuoneen seinää Onandjokwen sairaalan rakennustyömaalla. Kumbukumbu Suomen Lähetysseuran museo.

17 Selma Rainio på gården till sitt hem i Ovamboland på 1930-talet. Kumbukumbu Finska Missionssällskapets museum. Selma Rainio kotitalonsa pihalla Ambomaalla 1930-luvulla. Kumbukumbu Suomen lähetysseuran museo.

brist på förbandsutrustning och medicin och tuotti Rainiolle hankaluuksia, sillä lääkkeistä Oniipas missionsstation inte hade ändamåls- ja sidetarpeista oli pulaa, eikä Oniipan lähe- enliga utrymmen för att ta emot patienter. tysasemalla ollut potilaiden hoitoon asian- Rainio hade heller inte hunnit lära sig landets mukaisia tiloja. Rainio ei ollut myöskään eh- språk, ndongaspråket. tinyt opetella maan kieltä ndongaa. Rainio började snart planera ett nytt sjuk- Rainio alkoi pian suunnitella sairaalaa hus i Onandjokwe på cirka en kilometers av- Onandjokween noin kilometrin päähän lä- stånd från missionsstationen. Om kvällarna hetysasemasta. Hän osallistui itsekin iltaisin deltog hon även själv i murningsarbetet. muuraustöihin.

18 När sjukhuset stod färdigt, saknades all Kun sairaala valmistui, kaikki tarvit- utrustning och möbler, och det fanns heller tavat varusteet ja huonekalut puuttuivat inga pengar för anskaffningar. Släktingarna eikä rahaa hankintoihin ollut. Lähetystyön- till missionsarbetarna skickade handdukar, tekijöiden sukulaiset lähettivät Suomesta lakan, kuddvar och pengar från Finland och pyyhkeitä, lakanoita, tyynyliinoja ja rahaa i februari 1911 var sjukhuset äntligen fär- Onandjokween, ja helmikuussa 1911 sairaa- digt att ta emot patienter. Sjukhuset visade la oli viimein toimintakunnossa. Se osoittau- sig dock snart att vara för litet och Rainio tui kuitenkin liian pieneksi, ja Rainio joutui tvingades låta bygga ytterligare byggnader. rakennuttamaan lisää rakennuksia. Sairaa- En hel by växte upp kring sjukhuset och så lan ympärille kasvoi kokonainen kylä ja vä- småningom liknade sjukhusområdet nästan hitellen sairaala-alueesta muodostui lähes- en liten stad. tulkoon pieni kaupunki. Sjukhuset i Onandjokwe, som grundades Rainion Onandjokween perustama sairaa- av Rainio, är verksamt än i dag och har 450 la on edelleen toiminnassa 450-paikkaisena. patientplatser. Ambojen tavallisimpia vaivoja olivat ma- De vanligaste åkommorna hos Ovambo- laria, tuberkuloosi, sukupuolitaudit ja loiset. folket var , tuberkulos, köns- och Lisäksi oli ajoittaisia epidemioita, muun mu- parasitsjukdomar. Tidvis utbröt även epide- assa ruttoa, tuhkarokkoa, beri-beriä ja in- mier, bland annat pest, mässling, beriberi fluenssaa. Myös lepraa esiintyi. Hankalissa och influensa. Även spetälska förekom. Vid synnytystapauksissa saatettiin myös turvau- besvärliga förlossningar behövdes också ib- tua sairaalaan. land sjukhusvård. Rainion harjoittama länsimainen lääke- Den västerländska medicin som Rainio tiede ja ambojen perinteiset lääkintäkeinot utövade skiljde sig markant från Ovambofol- erosivat toisistaan merkittävästi, mikä aihe- kets traditionella läkekonst, vilket emellanåt utti toisinaan väärinkäsityksiä ja epäilyksiä kunde leda till missförstånd och misstro på puolin ja toisin. båda sidor. Ambomaalaisen näkemyksen mukaan sai- Enligt Ovambofolkets uppfattning orsa- rauksia aiheuttivat esi-isien henget ja noi- kades sjukdomar av förfädernas andar och tuus. Rainio kiinnostui ambojen lääkkeenä häxkonst. Rainio var intresserad av de läkan- käyttämistä aineista ja keräsi niitä tutkitta- de ämnen som lokalbefolkningen använde i vaksi ja kokeiltavaksi. Hän piti lääkeaineiden medicinskt syfte och hon samlade in exem- tuntemusta osoituksena ambojen paranta- plar av dessa för undersökningar och prov. mistaidoista, mutta vastusti parantajia, jotka Hon ansåg Ovambofolkets kunskap om lä- manasivat henkiä ja käyttivät taikaesineitä. kande ämnen vittna om ett medicinskt kun- Vaikka Rainio kunnioitti jossain määrin nande, men godkände inte bruket av medi- perinteistä parantamistapaa, katsoi hän cinmän som drev ut onda andar och använde ambojen kuitenkin olevan tietämättömiä ja helande föremål. valistuksen tarpeessa. Ambomaalaiset puo- Trots att Rainio i viss mån respekterade lestaan pitivät vailla perinteistä vihkimystä den traditionella läkekonsten, ansåg hon olevia länsimaisia lääkäreitä epäpätevinä ändå att lokalbefolkningen var okunnig och eivätkä ymmärtäneet sitä, miksi uusi lääke- i behov av bildning. Den lokala befolkningen tiede keskittyi ainoastaan oireiden poistami- å sin sida betraktade västerländska läkare seen ja jätti tautien perimmäiset syyt huo- som inte fått traditionell prästvigning som miotta. inkompetenta och kunde inte förstå varför Afrikkalaiset suhtautuivat pelolla leikkaa- den nya medicinen endast koncentrerade sig miseen ja verinäytteiden ottamiseen. Nämä på att bota symtom i stället för att under- saatettiin tulkita merkeiksi noituudesta tai söka sjukdomarnas uppkomst. kannibalismista. Paareja ei voitu aluksi käyt- Afrikanerna fruktade operationer och tää, sillä vaaka-asennossa kuljetettujen blodprovstagningar, eftersom dessa kunde sairaiden uskottiin varmasti kuolevan. Meni tolkas som häxkonst eller kannibalism. Till monta vuotta ennen kuin pelko saatiin häl- en början kunde bårar heller inte användas, venemään. eftersom sjuka patienter som transportera- Alun vaikeuksista huolimatta Rainio saa- des i vågrät ställning med största sannolik- vutti pian paikallisen väestön luottamuksen. het förväntades dö. Många år hann förflyta Häntä kunnioitetaan yhä Namibiassa lääke- innan denna rädsla avtog. tieteen uranuurtajana, ja hänen mukaansa Trots svårigheterna i början vann Rainio on nimetty monia lapsia. H.S. snart lokalbefolkningens förtroende. Hon respekteras än i dag som en av medicinens pionjärer i Namibia och har fått många barn uppkallade efter sig. H.S.

19 ROSA LILJA-JOHNSSON, 1884–1945

med.lic. 1915 lääk. lis. 1915

ynekolog Rosa Lilja-Johnsson arbe- ynekologi Rosa Lilja-Johnsson työs- tade som ordförande för Finlands kenteli Suomen Kätilöliiton puheen- GBarnmorskeförbund och chefredaktör Gjohtajana ja Kätilölehden päätoi- för Tidskrift för Barnmorskor i cirka tjugo års mittajana noin 20 vuoden ajan. Hän toimi tid. Hon verkade aktivt för barnmorskekåren kätilökunnan hyväksi ja otti kantaa yhteis- och tog ställning i samhälleliga frågor. kunnallisiin epäkohtiin. Köpmansdottern från Tammerfors, medi- Tamperelaisen kauppiaan tytär ja lääke- cine kandidat Rosa Lilja, ansökte 1911 efter tieteen kandidaatti Rosa Lilja anoi vuonna att ha avlagt licentiatexamen i medicin om 1911 Keisarilliselta Suomen Senaatilta oike- dispens från Kejserliga Senaten för Finland utta vannoa sukupuolestaan huolimatta lää- för att få avlägga läkareden oberoende av kärin valan suoritettuaan ensin lääketieteen sitt kön. lisensiaatin tutkinnon. Trots att kvinnor sedan 1901 inte längre Vaikka vuodesta 1901 lähtien ei naisten behövde ansöka om dispens från sitt kön ollut enää tarvinnut anoa vapautusta suku- för att få studera vid universitetet, tvinga- puolestaan päästäkseen opiskelemaan yli- des kvinnliga läkare fortfarande ansöka om opistoon, eivät naislääkärit siltikään olleet dispens för att få utöva sitt yrke. Kvinnor päässeet eroon erivapauksien anomisesta. som avlagt licentiatexamen kunde inte le- Lääketieteen lisensiaatiksi valmistunutta gitimeras som läkare av Medicinalstyrelsen naista ei voitu laillistaa lääkäriksi Lääkintö- utan senatens beslut. Denna praxis fortsatte hallituksessa ilman senaatin päätöstä. Käy- fram till 1914, vilket innebär att Lilja-Johns- täntö jatkui vuoteen 1914, joten seuraava- son som avlade sin examen följande år hade na vuonna valmistunut Lilja-Johnsson olisi kunnat undvika detta onödiga besvär i sin teoriassa voinut välttyä tältä ylimääräiseltä karriär som läkare. Hon hade dock redan mutkalta tiellään lääkäriksi. Hän oli kuiten- hunnit fylla i ansökan i god tid. kin ehtinyt tehdä anomuksen hyvissä ajoin. I början av 1900-talet var det svårare Naisten oli 1900-luvun alussa miehiä vai- för en kvinna att få en läkartjänst än för en keampi päästä lääkärin virkoihin. Vuoden man. År 1914 stadgades att ”kvinnliga läka- 1914 asetuksessa säädettiin, että ”naislää- re på samma sätt som manliga läkare hade kärit saattavat samaten kuin mieslääkäritkin rätt att söka alla lediga statliga tjänster, men hakea kaikkia avoinna olevia valtion lääkä- att man vid utnämnelser och upprättande av rinvirkoja, mutta virkaehdotusta laadittaessa tjänsteförslag i varje enskilt fall måste be- ja virkaan nimitettäessä on kussakin tapauk- döma om det är lämpligt att en kvinnlig lä- sessa harkittava, onko sopivaa, että avoinna kare utnämns till den lediga tjänsten i fråga”. olevaan virkaan nimitetään naislääkäri.” Nai- De kvinnliga läkarna fick följaktligen ofta se- set toimivatkin mieskollegoitaan useammin mestervikariat och andra kortare vikariat. lyhytaikaisina sijaisina ja lomittajina. Även Lilja-Johnsson vikarierade som lä- Myös Lilja-Johnsson työskenteli viransijai- kare under ett flertal kortare perioder i olika sena useita lyhyitä jaksoja eri puolella Suo- delar av Finland. Hon arbetade bland annat mea. Hän toimi muun muassa Porvoon maa- som tf. kommunalläkare i Borgå landskom- laiskunnan vt kunnanlääkärinä kuukauden mun under en månad år 1917, tf. stadslä- vuonna 1917, Haminan vt kaupunginlääkä- kare i Fredrikshamn, tf. järnvägsläkare un- rinä ja vt rautatielääkärinä vuosina 1918 ja der åren 1918–1919 och tf. distriktsläkare i 1919 sekä vt aluelääkärinä Helsingissä yh- Helsingfors under sammanlagt fyra månader teensä 4 kk vuosina 1921 ja 1922. under åren 1921 och 1922. Viranhaussa lähes täysin samanarvoiseen Kvinnliga läkare uppnådde nästintill jäm- asemaan miespuolisten kollegoittensa kans- ställd ställning vid tjänsteansökan först år sa naislääkärit pääsivät vasta vuonna 1925, 1925 genom lagen om utövning av läkar- kun säädettiin laki lääkärintoimen harjoitta- yrket. Kvinnor hade dock fortfarande inte misesta. Puolustuslaitoksen lääkärin virkaan

20 möjlighet att söka tai toimeen ei tosin tjänster eller be- naisilla vielä tuol- fattningar inom loinkaan ollut mah- försvarsmakten. dollisuutta päästä. Lilja-Johnsson Naistentautei- bedrev privat- hin ja gynekolo- praktik med kvin- giaan erikoistu- nosjukdomar och nut Lilja-Johnsson gynekologi som toimi yksityislää- specialitet i Hel- kärinä Helsingis- singfors. Dess- sä. Lisäksi hän oli utom verkade hon Suomen Kätilölii- som ordförande ton puheenjohtaja för Finlands Barn- se-kä Kätilölehden m o r s k e f ö r b u n d päätoimittaja noin och chefredaktör 20 vuoden ajan för Tidskrift för 1920-luvun alusta Barnmorskor un- lähtien. Hän otti der cirka tjugo år lehdessä ilmesty- tid från och med neissä artikkeleis- 1920-talet. I sina saan kantaa muun artiklar tog hon muassa yhteiskun- bland annat ställ- nallisiin asioihin ning i samhälleliga kuten äitiysneu- frågor gällande till vontaan, kätilöi- exempel mödra- den ammattiyhdis- vård, barnmorskor- tystoimintaan ja nas fackförenings- edunvalvontaan, verksamhet och kätilökoulutukseen intressebevakning, ja kätilön työhön. barnmorskeutbild- Hän myös toimitti ning och barnmor- 1920-luvun lopulla skearbetet. I slutet julkaistun Kätilön av 1920-talet var Rosa Lilja i början av 1900-talet. Foto: Th. Nyblin, käsikirjan, josta il- hon var också re- Helsingfors. Marja Seppäläs bildarkiv mestyi seuraavana daktör för Kätilön Rosa Lilja 1900-luvun alussa. Kuva: Th. Nyblin, Helsinki. vuonna ruotsinkie- käsikirja, som året Marja Seppälän kuva-arkisto linen laitos. Lisäksi därpå även utgavs i Lilja-Johnsson kir- svensk upplaga under namnet Barnmorskans joitti kansantajuisia kirjoituksia Yhteishy- handbok. Lilja-Johnsson skrev dessutom po- vään ja muihin lehtiin. pulärvetenskapliga artiklar för Yhteishyvä Rosa Lilja-Johnssonin aviomies Adiel och andra tidskrifter. Johnsson oli sisätautien ja keuhkosairauk- Rosa Lilja-Johnssons make Adiel Johns- sien erikoislääkäri. Terveydenhuoltoalalla son var läkare med invärtes sjukdomar och työskentelevien väliset avioliitot olivat 1900- lungsjukdomar som specialitet. Inom hälso- luvulla melko tavallisia, kuten nykyäänkin. vårdssektorn var det på 1900-talet, på sam- Lääkäripariskunta jäi lapsettomaksi. ma sätt som i dag, relativt vanligt att man Jo 1920-luvulla Lilja-Johnssonin terveys gifte sig med en kollega. Läkarparet förblev alkoi pettää. Nivelreuma paheni vähitellen, emellertid barnlöst. eikä siihen vielä tuolloin ollut kunnollista hoi- Redan på 1920-talet började Lilja-Johns- toa. Käsin kirjoittamisesta tuli mahdotonta, sons hälsa att svikta. Hennes ledgångsreu- ja Lilja-Johnsson joutui kirjoittamaan jopa matism blev allt värre och på den tiden fanns kirjeet kirjoituskoneella. Kätilölehden pää- ingen ordentlig vård att tillgå. Det blev omöj- toimittajan työtä hän teki sängyn pohjalta ligt för henne att skriva för hand, och Lilja- niin kauan kuin pystyi. Viimeiset vuotensa Johnsson tvingades till och med att skriva hän oli liikuntakyvytön ja sokea. H.S. brev med skrivmaskin. Hon fortsatte sitt arbete som chefredak- tör för Tidskrift för Barnmorskor så länge det var möjligt. Under sina sista år var hon blind och oförmögen att röra sig. H.S.

21 ZAIDA ERIKSSON-LIHR, 1895–1974

med.lic. 1922, med.dr 1925, hederstiteln prof. 1955 lääk. lis. 1922, lääk. toht. 1925, prof. arvonimi 1955

aida Eriksson valde en karriär som lä- aida Eriksson valitsi lääkärin uran, kare trots att hon av denna anledning vaikka isä teki hänet sen vuoksi pe- Zgjordes arvlös av sin far och han för- Zrinnöttömäksi eikä antanut hänelle ra- nekade henne pengar för studier. På grund haa opiskeluun. Opiskeluvuodet olivat rahan av pengabrist var hennes studieår svåra, puutteen vuoksi vaikeita, mutta lastenlääkä- men för Zaida Eriksson var barnläkaryrket rin työ oli Zaida Erikssonin kutsumus. ett kall. Isä ei heltynyt edes silloin, kun tytär vuon- Fadern lät sig inte bevakas ens när Eriks- na 1925 väitteli Suomen viidentenä naislää- son som Finlands femte kvinnliga läkare dis- kärinä tohtoriksi. puterade 1925. Suurin osa varhaisista yliopistossa opis- En stor del av de första kvinnorna som kelleista naisista jäi naimattomiksi, sillä ajan studerade vid universitetet förblev ogifta, katsomustavan ja määräysten mukaan oli eftersom det enligt tidens synsätt och be- jokseenkin mahdoton ajatus, että nainen stämmelser tedde sig som en mer eller min- olisi voinut yhtä aikaa olla sekä virkamies dre omöjlig tanke att en kvinna på samma että perheenäiti. Naisen oli valittava työ tai gång kunde verka både som tjänsteman och perhe, sillä molempia ei yleensä ollut mah- familjemor. En kvinna tvingades välja antin- dollista saada. Koulutettua naista pidettiin

Zaida Eriksson-Lihr och barnpatienter. Olof Lihrs samlingar. Zaida Eriksson-Lihr ja lapsipotilaita. Olof Lihrin kokoelma.

22 gen arbete eller familj, eftersom dessa i re- miesmäisenä tai omalaatuisena olentona, ja gel inte kunde kombineras. En utbildad kvin- mitä korkeamman koulutuksen nainen hank- na betraktades som maskulin eller som en ki, sitä epätodennäköisemmin hän solmi besynnerlig varelse och ju högre utbildning avioliiton. 1900-luvulle tultaessa valinta tuli hon skaffade sig desto mindre sannolikt var helpommaksi, mutta vielä 1930-luvullakin det att hon gifte sig. Vid 1900-talets början opintonsa päättäneistä naislääkäreistä jäi var valet för kvinnor inte längre lika slutgil- noin 40 % naimattomiksi. tigt, men ännu på 1930-talet förblev cirka 40 Tässä näyttelyssä esiteltävistä naisista % av alla kvinnor som avlade läkarexamen avioliittoon astui kolme, mutta ainoastaan ogifta. Zaida Eriksson-Lihrillä oli omia lapsia. Hänen Av de kvinnor som presenteras i denna ut- aviomiehensä, lentokapteeni Gunnar Lihr, ställning ingick tre av kvinnorna äktenskap, kuoli lento-onnettomuudessa vuonna 1937, men endast Zaida Eriksson-Lihr hade egna vain kolme vuotta avioliiton solmimisen jäl- barn. Hennes man flygkapten Gunnar Lihr, keen. Leski jäi kaksin pienen poikansa kans- dog emellertid i en flygolycka 1937 endast sa. tre år efter deras giftermål. Eriksson-Lihr Sota-aikaan Eriksson-Lihr keräsi rahaa blev änka med en liten son. Suomussalmelle perustettavaa lastensairaa- Under krigstiden gjorde Eriksson-Lihr en laa varten. Hän myös otti Suomussalmelta insamling för ett barnsjukhus i Suomussal- pienen tytön kasvattityttärekseen. Sodan mi. vuoksi lapsikuolleisuus oli alueella suuri ja Hon adopterade också en liten dotter från olot ankeat. Itä-Karjalassa ja Karjalankan- Suomussalmi. På grund av kriget hade om- naksella, jossa Eriksson-Lihr toimi jatko- rådet en hög barnadödlighet och präglades sodan aikana kiertävän neuvolan lääkärinä, av allmän fattigdom. I Östkarelen och på olot olivat vieläkin kurjemmat. Karelska näset, där Eriksson-Lihr under fort- Eriksson-Lihr oli allergologian uranuurta- sättningskriget arbetade som läkare vid en ja Suomessa. Hän kiinnostui 1920-luvulla ambulerande barnavårdscentral, var misä- lastenlääkärinä työskennellessään vaikeista ren ännu större. ihottumista, joita ei Suomessa osattu hoitaa. Eriksson-Lihr var en av allergologins pion- Hän lähti opintomatkalle New Yorkiin, jossa järer i Finland. När hon arbetade som barn- ensi kertaa tutustui allergioihin. Tiedon aller- läkare på 1920-talet började hon intressera gisista sairauksista ja niiden hoidosta hän toi sig för svårare allergiska utslag som på den mukanaan kotimaahan. tiden inte kunde behandlas i Finland. Hon fö- Eriksson-Lihrin myötävaikutuksella Aller- retog en studieresa till New York, där hon för giatutkimussäätiö perusti Allergiasairaalan. första gången studerade allergier. Eriksson- Sairaala toimi ensimmäiset vuotensa 1947– Lihr införde kunskapen om allergiska sjuk- 1953 Lauttasaaren kartanossa, jonka Suo- domar och deras vård till Finland. men Punainen Risti oli antanut aluksi korva- Allergiforskningsstiftelsen grundade det uksetta säätiön ja sairaalan käyttöön. privatägda Allergisjukhuset med hjälp av Er- Allergioita tutkittiin ihokokein ja hoidettiin iksson-Lihr. Under sina första år 1947–1953 allergeeneja välttämällä sekä siedätyshoidol- var Allergisjukhuset inhyst i Drumsö gård, la, jonka Eriksson-Lihr oli tuonut Suomeen som Finlands Röda Kors till en början utan Amerikasta 1940-luvulla. kostnad upplät för sjukhusets och stiftelsens Lauttasaaren sairaala oli ahdas, ja Eriks- bruk. son-Lihr haaveilikin uudesta ja huomatta- Allergier undersöktes med hjälp av hud- vasti suuremmasta. Kun Suomen Punainen prov och behandlades genom att undvika Risti sanoi Allergiasairaalan irti Lauttasaaren allergener och genom allergivaccination, en kartanon tiloista, ja sairaala joutui muutta- behandlingsvård som Eriksson-Lihr infört till maan vuokralle, tuli uuden sairaalaraken- Finland från USA på 1940-talet nuksen saaminen yhä kiireellisemmäksi. Allergisjukhuset på Drumsö var trångt, Eriksson-Lihr ajoi uuden sairaalan asiaa och Eriksson-Lihr drömde om nya och av- kiihkeästi mediassa. Rahaa sairaalaa varten sevärt större utrymmen. När Finlands Röda kerättiin muun muassa mannekiiniesityksillä Kors sade upp Allergisjukhusets kontrakt på ja iltapäiväkonserteilla. Drumsö gård och Allergisjukhuset tvingades Lainarahalla rakennettu ja kalustettu Al- flytta in i hyrda lokaler, blev behovet att få till lergiasairaala vihittiin käyttöön Meilahdessa stånd en ny sjukhusbyggnad allt akutare. joulukuussa 1962. Jo seuraavana vuonna Eriksson-Lihr förde en intensiv kampanj Allergiatutkimussäätiö joutui taloudellisiin för det nya sjukhuset i massmedia. Pengar vaikeuksiin ja sairaala lakkautusuhan alle. insamlades bland annat genom mannekäng- Sairaalan pelastamiseksi Eriksson-Lihr itse uppvisningar och eftermiddagskonserter. lainasi säätiölle 100 000 markkaa. Rahavai- Det nya Allergisjukhuset som byggts och keuksia oli myöhemminkin.

23 möblerats med lånade medel invigdes i Mej- Eriksson-Lihr jäi eläkkeelle vuoden 1969 lans i december 1962. Redan följande år fick alussa 73-vuotiaana. Seuraavana vuonna Allergiforskningsstiftelsen ekonomiska pro- Allergiasairaala siirtyi HYKS:n omistukseen. blem, varpå sjukhuset hotades av nedlägg- H.S. ning. För att rädda sjukhuset lånade Eriks- son-Lihr 100 000 mark av sina egna pengar Medicine doctor Zaida Eriksson-Lihr, flygkapten till stiftelsen. Även senare hade sjukhuset Gunnar Lihr och deras son Olof år 1936. Hud- och ekonomiska problem. allergisjukhusets samlingar. Eriksson-Lihr gick i pension i början av Lääketieteen tohtori Zaida Eriksson-Lihr, lentokap- 1969 vid 73 års ålder. Följande år övertogs teeni Gunnar Lihr ja heidän poikansa Olof vuonna Allergisjukhuset av HUCS. H.S. 1936. Iho- ja allergiasairaalan kokoelma.

24 GÖTA TINGVALD-HANNIKAINEN, 1896–1982

med.lic. 1925, med.dr 1939 lääk. lis. 1925, lääk. toht. 1939

Tuberkulosläkare Göta Tingvald-Hannikainen i sin röntgenutrustning år 1932. Helsingfors universitetsmuseum. Tuberkuloosilääkäri Göta Tingvald-Hannikainen sädesuojavarusteissaan vuonna 1932. Helsingin yliopistomuseo.

åde under sin studietid och som nyut- piskeluaikanaan ja vastavalmistu- examinerad läkare drömde Tyyne Göta neena lääkärinä Tyyne Göta Zuleima BZuleima Tingvald om att bli glesbygds- OTingvald haaveili urasta syrjäseutujen läkare. Hon klarade sig dock inte i konkur- lääkärinä. Hän ei kuitenkaan pärjännyt kilpai- rensen med mer erfarna sökande och blev i lussa kokeneemmille hakijoille, vaan päätyi stället läkare först i Forssa och senare i Hel- lääkäriksi ensin Forssaan ja sitten Helsinkiin. singfors. År 1930 specialiserade hon sig på Hän sai tuberkuloosilääkärin erikoisoikeudet tuberkuloslära och något år senare på invär- vuonna 1930, ja hieman myöhemmin hänes- tes sjukdomar. tä tuli sisätautien erikoislääkäri. Göta Tingvald-Hannikainen vigde sin kar- Göta Tingvald-Hannikainen teki työuransa riär åt att bekämpa tuberkulos. keuhkotaudin torjumisen parissa. Lungsotsdödligheten hade börjat öka i Keuhkotautikuolleisuus oli alkanut lisään- Finland på 1800-talet och på 1870-talet tyä Suomessa 1800-luvulla, ja 1870-luvulla hade tuberkulos blivit den vanligaste döds- tuberkuloosista oli tullut yleisin kuolinsyy.

25 orsaken. Vid slutet av århundradet inrät- Vuosisadan lopussa oli perustettu ensimmäi- tades de första tuberkulossanatorierna och set keuhkotautiparantolat, ja 1900-luvun under 1900-talets första årtionden öppnades ensimmäisillä vuosikymmenillä niitä avattiin många fler. Antalet vårdplatser ökade från runsaasti lisää. Hoitopaikkojen määrä kas- hundra platser i början av 1900-talet till näs- voi 1900-luvun alkuvuosien sadasta melkein tan sex tusen år 1945. kuuteen tuhanteen vuoteen 1945 mennes- Man försökte bekämpa tuberkulos med sä. hjälp av upplysning och lagstiftning. Mass- Tuberkuloosiongelma pyrittiin pysäyttä- undersökningar för att upptäcka sjukdomen mään valistuksen ja lainsäädännön avulla. började utföras från och med 1930-talet. I Joukkotarkastuksia taudin havaitsemiseksi början av 1940-talet började spädbarn och järjestettiin 1930-luvulta lähtien. Vastasyn- småbarn vaccineras. tyneiden ja pikkulasten rokotukset aloitettiin Tingvald-Hannikainen spelade en central 1940-luvun alussa. roll vid bekämpandet av sjukdomen, efter- Tingvald-Hannikaisen rooli torjuntatoimien som hon var initiativtagare till de tuber- alullepanijana oli merkittävä, sillä hän toimi kulosundersökningar som började utföras aloitteentekijänä 1930-luvun alussa ylioppi- på studenter i början av 1930-talet och på laiden ja jatkosodan jälkeen koululaisten tu- skolelever efter fortsättningskriget. berkuloositarkastusten käynnistämisessä. När Tingvald-Hannikainen arbetade som Työskennellessään Helsingin ympäristön läkare vid tuberkulosvårddistriktet för Hel- tuberkuloosihuoltopiirin lääkärinä Tingvald- singforsområdet kontaktade hon i september Hannikainen lähestyi syyskuussa 1931 Suo- 1931 Föreningen för Tuberkulosens Bekäm- men Tuberkuloosin Vastustamisyhdistystä pande i Finland och föreslog att föreningen ja ehdotti, että yhdistys ryhtyisi suoritta- skulle börja utföra lungundersökningar på maan ylioppilaiden keuhkotarkastuksia tu- studenter för att upptäcka tuberkulos. Lung- berkuloosin havaitsemiseksi. Tarkastukset undersökningar började utföras redan i bör- aloitettiin jo seuraavan vuoden alussa. Ne jan av följande år. Undersökningarna som käsittivät keuhkojen läpivalaisun ja tuberku- omfattade lungröntgen och tuberkulinprov liinikokeen, ja Tingvald-Hannikainen suoritti utfördes av Tingvald-Hannikainen själv. En ne itse. Perustutkimuksista veloitettiin kah- grundundersökning kostade två mark. den markan maksu. Till lungundersökningarna inkallades för- Keuhkotarkastuksiin kutsuttiin ensimmäi- sta och tredje årets studenter och senare sen ja kolmannen vuoden opiskelijat, myö- också femte årets studenter. De insjuknade hemmin myös viidettä vuottaan opiskelevat. studenterna skickades tillbaka till sin hem- Keuhkotautidiagnoosin saaneet ylioppilaat bygd, där de antingen fick hemvård eller lähetettiin kotiseutunsa keuhkotautiparan- vård vid ett tuberkulossanatorium tills sjuk- tolaan tai kotihoitoon, kunnes tauti oli talt- domen botats. tunut. Under de första tio åren undersöktes Ensimmäisen kymmenen vuoden aikana 10 813 studenter, varav 267 studenter, dvs. tarkastettiin 10 813 ylioppilasta, joista keuh- 2,5 % av de undersökta, upptäcktes ha in- kotuberkuloosi todettiin 267:llä eli 2,5 %:lla sjuknat i tuberkulos. Flest fall av tuberkulos tutkituista. Eniten keuhkotautia todettiin påträffades bland studenter vid den teolo- teologisen tiedekunnan opiskelijoissa. giska fakulteten. Joukkotarkastukset jatkuivat, kunnes ne Massundersökningarna fortsattes ända vuonna 1946 liitettiin Suomen Ylioppilaskun- tills de 1946 införlivades i den mer omfat- tien Liiton (SYL) aloittamaan laajempaan yli- tande hälsovårdsverksamheten för studenter oppilaiden terveydenhuoltotoimintaan. Ting- som inleddes på initiativ av Finlands student- vald-Hannikainen valittiin tuolloin perustetun kårers förbund (FSF). Tingvald-Hannikainen Ylioppilaiden terveydenhuoltotoimiston yli- utnämndes till överläkare för Studenternas lääkäriksi. Hän toimi myös tuberkuloosiopin hälso- och sjukvårdsbyrå som grundades dosenttina Helsingin yliopistossa. samma år. Hon arbetade också som docent i Jo 1920-luvun alusta lähtien naislääkärit tuberkuloslära vid Helsingfors universitet olivat järjestäneet säännöllisiä kokoontumi- Redan i början av 1920-talet hade de sia, mutta vasta vuonna 1945 sai alkunsa kvinnliga läkarna ordnat regelbundna sam- Suomen Naislääkärikerho, jonka ensimmäi- mankomster, men först 1945 bildades Suo- senä puheenjohtajana Tingvald-Hannikainen men Naislääkärikerho (Klubben för Finlands toimi. Kerhon säännöt laadittiin hänen joh- kvinnliga läkare) med Tingvald-Hannikainen dollaan. Toiminnan lisääntyessä tuli varsinai- som klubbens första ordförande. Reglerna sen yhdistyksen perustaminen tarpeellisek- för klubben stiftades under hennes ledning. si. Suomen Naislääkäriyhdistys perustettiin I takt med att verksamheten utvidgades vuonna 1947, ja Tingvald-Hannikainen osal- blev det nödvändigt att grunda en regelrätt listui aktiivisesti sen kokouksiin.

26 Göta Tingvald-Hannikainen undersöker en ung kvinnas lungor på Helsingfors tuberkulosbyrå där hon ar- betade som överläkare under åren 1944-1954. Helsingfors universitetsmuseum. Göta Tingvald-Hannikainen tutkimassa nuoren naisen keuhkoja Helsingin tuberkuloositoimistossa, jossa hän toimi ylilääkärinä 1944-1954. Helsingin yliopistomuseo. förening. Finlands kvinnliga läkares förening Nuoruuden haave syrjäseutujen lääkäri- grundades 1947 och Tingvald-Hannikainen nä toimimisesta toteutui vasta 1950-luvulla, deltog aktivt i föreningens sammanträden. kun Tingvald-Hannikainen otti vastaan Muu- Sin ungdomsdröm om att bli glesbygds- rolan keuhkotautiparantolan ylilääkärin teh- läkare förverkligade Tingvald-Hannikainen tävät Rovaniemen maalaiskunnassa. först på 1950-talet när hon tog emot tjäns- Tingvald-Hannikainen oli suuri musiikin ja ten som överläkare vid Muurola lungsanato- kulttuurin ystävä, ja hänen miehensä oli pia- rium i Rovaniemi landskommun. nisti ja säveltäjä Ilmari Hannikainen. Paris- Tingvald-Hannikainen var en stor musik- kunta adoptoi vuonna 1944 Ruotsista kaksi och kulturälskare och gift med pianisten och sotalasta. H.S. tonsättaren Ilmari Hannikainen. År 1944 adopterade paret två krigsbarn från Sverige. H.S.

27