Från Kogg Till Grotta : Ett Oväntat Fynd Från Stora Karlsö Gustafsson, Ny Björn Fornvännen 2016(111):4 S

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Från Kogg Till Grotta : Ett Oväntat Fynd Från Stora Karlsö Gustafsson, Ny Björn Fornvännen 2016(111):4 S Från kogg till grotta : ett oväntat fynd från Stora Karlsö Gustafsson, Ny Björn http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2016_272 Fornvännen 2016(111):4 s. 272-275 Ingår i samla.raa.se Korta meddelanden 258-277 _Layout 1 2016-11-28 16:41 Sida 272 272 Korta meddelanden Från kogg till grotta – ett oväntat fynd från Stora Karlsö I slutet av augusti 2014 ledde jag en mindre ut - kunde dokumenteras. Under 1800-talet hade lager- grävning intill grottan Stora Förvar på Stora följden förvisso observerats, men man grävde Karlsö, väster om Gotland (Gustafsson 2015). Ön likafullt i stick om 30 cm (Schnittger & Rydh brukar räknas som ett av världens äldsta natur- 1940, s. 29). De Almgrenska undersökningarna skyddade områden; en nyckelperson bakom fre- visade snabbt att lagerföljden var väldefinierad, dandet var Willy Wöhler, stundtals kallad »Karlsö- men även att man under utgrävningarna depo- kungen». 1887 inledde han en trädplanterings- nerat stora mängder utschaktad jord direkt utan- kampanj på den då tämligen kalbetade ön och för grottmynningen. I dessa jordmassor gjordes som ett led i denna behövdes bra jord. Strax nord- flera oväntade fynd av föremål som antingen inte ost om öns huvudhamn, Norderhamn, hittade observerats eller helt enkelt negligerats av utgrä- Wöhler rika mängder matjord i Stora Förvar. Snart varna och därför hamnat på dumphögen. De mest insåg han dock att jorden inte hamnat spontant i sensationella av dessa var sannolikt ett större grottan – och resten är svensk arkeologihistoria. antal fragment av tidigvikingatida gjutformar av Under sex säsonger undersöktes grottan vilket bränd lera. Fastän deponerade inom synhåll från fick till följd att dess golvnivå sänktes med drygt den gotländska huvudön härrör ett antal av dem fyra meter. Större delen av undersökningarna från formar till en smycketyp som saknas nästan utfördes under ledning av läroverksadjunkten helt på ön, ovala spännbucklor (Jansson 1981). Lars Kolmodin från Visby, men 1891–92 deltog Fynd från boplatser och gravar visar att bruket av även Hjalmar Stolpe, en av tidens skickligaste dräktsmycken på Gotland dominerades av lokala svenska fältarkeologer. Framför allt påträffades typer. Intressant nog återfanns även gjutforms- lämningar från stenåldern, vilket även domine- delar från gjutning av ett dosformigt spänne, ett rar den rapport som sammanställdes av Hanna typiskt gotländskt smycke, i samma schakt. Man Rydh mer än 40 år efter att fältarbetet avslutats hade alltså under 1800-talsgrävningarna förbi- (Schnittger & Rydh 1940). Kvar vid Stora Förvar sett och schaktat bort en verkstadslämning där lämnades den nordöstra och sydvästra delen av föremål av både fastlandsskandinavisk och got- en rampliknande jordvall som lett upp till grot- ländsk modell gjutits, möjligen sida vid sida. tans tidigare golvnivå. Mitten av denna vall av- lägsnades redan 1890 för att underlätta utgräv- 2014 års undersökning ningen av grottan. Det visade sig då att den, i Det var mot bakgrund av denna problematik som likhet med grottan, kunde indelas stratigrafiskt i 2014 års undersökning, med ekonomiskt stöd från ett stort antal nivåer. De första kulturlämningar- Palmska fonden, kom till stånd som ett samarbe- na som avsattes på grottans naturliga golv, alltså te mellan Arkeologiska forskningslaboratoriet, på i stort sett den nivå som idag möter besökaren, Stockholms universitet och Gotlands Museum. daterar sig från ca 7000 cal BC medan de översta Huvudsyftet var att lokalisera var gjutformsfrag- lagren sannolikt avsattes under 1800-talet då grot- menten kunde ha påträffats. 1973 års grävning tan av namnet att döma användes som förvarings- drabbades nämligen, liksom de tidigare undersök- utrymme (Arén et al. 1976, s. 4). ningarna, av problem med rapporteringen. Först 2008 blev en förenklad rapportsammanställning Den Almgrenska undersökningen 1973 klar. Av denna framgick dessvärre inte var de en- Fastän lösfynd då och då framkom vid Stora För- skilda fynden gjorts, bara på vilken sida om grott - var dröjde till 1973 innan grottan blev föremål för mynningen de tillvaratogs (Örjestad & Almgren- nya undersökningar. Denna gång var det Bertil Aiken 2008). Inledningsvis medförde detta vissa Almgren, professor i Uppsala, och dottern Elisa- svårigheter, men så småningom återfann vi 1973 beth Almgren som tog upp två meterbreda schakt års schakt och intill detta ett omfattande lager av utanför grottmynningen. Dessa hade till syfte att tydligt påförd svartjord. Denna var helt bemängt frilägga den ursprungliga stratigrafin så att denna med djurben av olika storlekar men även med Fornvännen 111 (2016) Korta meddelanden 258-277 _Layout 1 2016-11-28 16:41 Sida 273 Korta meddelanden 273 Fig. 1. Två klinknaglar och tre kalfaterkrampor från 2014 års undersökning nordöst om grottmynningen i Stora Förvar på Stora Karlsö. —Two carpentry rivets Fig. 2. Principskiss över krampornas ursprungliga and three caulking sintels recovered during the 2014 placering och funktion. A. Från sidan. B. Från ovan excavation north-east of the Stora Förvar cave mouth. (efter Börsig 1978) —Original position and function of the caulking sintels. A. Side view. B. From above. artefakter. Att det rörde sig om utschaktat mate- Koggar och Karlsöarna rial var inte att ta miste på då de omedelbart da- Kramporna från Stora Karlsö är inte de enda av terbara fynden tecknade ett slags omvänd krono- sitt slag från Gotland. Men de krampor som hit- logi; ett antal flintborrar, en knacksten och en tills blivit identifierade härrör framför allt från mellanneolitisk slipsten påträffades strax under Visby. Exempelvis påträffades ett 30-tal vid un- ytan och ett fragment av en vikingatida gjutform dersökningar i nordvästra hörnet av DBW:s bo- (oval spännbuckla typ P25) på nästan en meters taniska trädgård under 1970-talet (Zerpe 2013). djup. Även mer in situ-funna exempel på koggar finns Genom fyndet av gjutformsskärvan var egent- från Gotland, t.ex. Kronholmskoggen i Väster- ligen undersökningens syfte uppnått, men som garn socken (Rönnby & Zerpe 1995). Dessa fynd så ofta uppstod nya frågor. Bland 2014 års fynd har dock en omedelbar eller relativ närhet till finns nämligen ett antal fjärilsformade järnföre- kända hamnanläggningar. Stora Förvar kan väl mål som efter rengöring visade sig vara kalfater- sägas ha samband med Norderhamn som anses krampor från ett medeltida fartyg, en kogg (fig. ha varit utskeppningshamn för sten under medel- 1). Där fixerade de långsmala trälister som i sin tiden, men grottan ligger ändå ca 250 meter från tur höll bordläggningens tätningsdrev på plats stranden, fågelvägen. Dessutom låg den redan un- (fig. 2). Totalt påträffade vi fyra krampor. Ingen der medeltiden ca 20 meter över havsytan. Säker- av dem är helt oskadd men alla uppvisar en ur- ställt utifrån fynd, framförallt av keramik, och sprunglig fjärilsform. Vid kontroll mot fynden observationer under 1800-talsundersökningarna från 1973 års undersökning visade det sig att två är dock att grottan nyttjades aktivt under medel- av fyndlistans anonyma »föremål» av järn var tiden. Förekomsten av koggdelar skulle då even- just samma slags krampor. Att datera dem mer tuellt kunna förklaras med att folk burit upp upp- direkt är omöjligt eftersom de hittades i utschak- hugget vrakvirke till grottan som bränsle. En tad jord. Men via den typologi för krampor som annan tolkning skulle kunna vara att man pri- framlagts av Karel Vlierman (1996, s. 58) så kan märt inte eldat med virket utan att det använts de möjligen dateras till perioden 1350–1400. För - för att i någon mån bygga för grottöppningen. utom kramporna fann vi även fem klinknaglar Detta stöds dels av att mineraliserade träfibrer samt ett antal mer neutrala spikar. kvarsitter på flera av kramporna, dels av att ett Fornvännen 111 (2016) Korta meddelanden 258-277 _Layout 1 2016-11-28 16:41 Sida 274 274 Korta meddelanden ytligt liggande stolphål återfanns i den grävyta de icke undersökta partierna på var sida av grot- som låg närmast grottan. Det var omgivet av gla- tan stående kvar, fyra meter högre än genom- serad keramik och spikar. I en annan ruta, längre grävningens bottennivå. Detta måste ha medfört ut från grottan, fann vi dessutom en gotländsk att man svårligen kunde lägga upp någon jord där örtug som grovt kan dateras till perioden 1420– efter 1889. Sammantaget pekar därför det mesta 50 (Gustafsson 2015). på att den påförda jorden på grottans nordöstra Hur och när koggdelarna med kramporna sida hamnade där i samband med 1888 års under- hamnade uppe vid grottan är omöjligt att säga sä- sökning. En av Kolmodins skisser visar att den kert, men vattnen runt Karlsöarna är inte okän- yta som grävdes 1888 var belägen i den nordöstra da i samband med medeltida förlisningar. Ett delen av grottmynningen, strax intill det område samtida omnämnande finns i Karlskrönikan där som undersöktes 1973 och 2014 (Schnittger & det sägs att Erik av Pommern under en resa till Rydh 1940, s. 22). Ett något generaliserat över- Söderköping på 1430-talet räddade sig iland på slag ger vid handen att man i 1888 års schakt bör Karlsö, utan att författaren anger vilken av öarna ha avlägsnat ca 44 m3 jord. Av dessa har vi åter- det rör sig om (Klemming 1866. s. 114). Därtill undersökt kanske så lite som 5 m3. Många intres- kommer sägenfloran runt 1361 års danska eröv- santa fynd kvarligger därför sannolikt utanför ring, Valdemarståget. Arild Huitfeldt (1653, s 524) Stora Förvar, endast någon meter från sin ur- nämner kring år 1600 i sin danska krönika att ett sprungliga fyndplats. av de skepp som förde »kosteligt gods från kyr- kor, kloster och borgare» från ön skulle ha förlist vid Karlsö, åter utan att ange vilken av de båda Referenser som avses. Uppgiften brukar dock i allmänhet Arén, L., Engh, R., Gunnvall, S. & Sander, A., 1976. Grottorna på Stora Karlsö. Svenska grottor 1. Stock- betraktas som ett sent tillägg till berättelsen om holm. Valdemarståget. Börsig, F., 1978. Untersuchung von Kalfatklammern der Bremer Kogge. Deutsches Schiffahrtsarchiv 2. Kolmodins dumphög och dess informationsvärde Hamburg. Avslutningsvis kan sägas att det, trots att den un- Eriksson, B.G., 2015.
Recommended publications
  • Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf
    Gotlands Tidningar Fredag 3 januari 2020 31 Gudstjänster på Gotland Hjälp Alf Romaklosters Pastorat Sudrets Pastorat att slippa Söndagen efter nyår Dalhem Söndag 5/1 dialysen. Söndag 11.00 Vamlingbo kyrka Halla kyrka Församlingshemmet 18 Mässa Mässa Rune Olofsson 13.30 Iliansgården Fole Ann Helling 14.30 Hemse äldreboende Måndag Trettondag Jul Andakt – Sudrets pastorat Fole Missionshus Fred. Församlingshemmet 10 Måndag 6/1 10 jan. kl. 19 Grötfest, Berit Gudstjänst Staffan Beijer 11.00 Havdhems kyrka Bergquist berättar om resa till Foto: Helena Duveborg Foto: Ann Helling Julspel, Julfest i Sydafrika, Anm. 36125 Roma församlingshemmet Fredag 14.00 Fide kyrka Roma äldreboende 14.30 Julens sånger, kaffe i Nyårsandakt Rune Olofsson Fidegården Greta Hoffman 16.00 Rone kyrka Söndag Folkdansgudstjänst, Visby Follingbo kyrka 10 folkdansgille & Gutebälgarna Elim Katthammarsvik Gudstjänst Staffan Beijer Svenskakyrkan.se/ Barbro Olofsson sudrets-pastorat Trettondagen 19 3-9 januari Hejdeby kyrka 18 Mässa ”Trettondagskväll”- ekumen- Staffan Beijer Barbro isk julsångskväll. Richard Olofsson Guds hus Wottle, Per Olof Sahlberg, Ös- Måndag Trettondag Jul tergarns kyrkokör med Björke kyrka 18 Sofia Lilja, Janne Bergqvist. Musikgudstjänst Staffan Beijer Barbro Olofsson Sång Hemse Karolina Lyngstad Vänge Missionskyrka Söndag Trettondagen 17 Grötfest Guldrupe kyrka 10 Mässa, Visby Domkyrkoförsamling svenskakyrkan.se/visby och julsånger, Marcus John- Pingstkyrkan Visby Rune Olofsson Karin Bromö son, kören m fl, kyrkskjuts Enkelt kyrkkaffe Domkyrkan: Sön 11 Högmässa och Brunch, Håkan E Gunder 0709-831662 Sönd 9.30 Bön Måndag Trettondag Jul Wilhelmsson. Hans-Gunnar Engström, orgel Trettondedag Välkomna! 10.30 Årshögtid. Guldrupe kyrka 18 Alf och mamma Rebecca Jul 11 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson. Åsa Nilsson, orgel Johan Bäckrud.
    [Show full text]
  • Gudstjänster På Gotland
    Gotlands Allehanda Fredag 24 juli 2020 31 Gudstjänster på Gotland Romaklosters Pastorat Garde Församling Kristi förklarings dag Gemensam pilgrims- Kristi förklarings dag kl. 10 vandring på onsdagar Alskogs kyrka. Högmässa. Pilgrimsvandring (med Bimbi Ollberg, Olof Hemse avstånd). Samling kl 9.30 vid Stensström. Missionskyrka Elim Katthammarsvik parkeringen Romaklosters kungsgård. Medtag eget fika. Årets sommarmöten: Sudrets Pastorat Sön 10 Friluftsgudstjänst i Inställt vid dåligt väder. kyrkans trädgård. Anna-Lena Lörd 19 Sommarsamtal: Dalhem Söndag 26/7 Olsson, medtag kaffekorg ”Andlighet, pandemin och Söndag 10.00 Hemse kyrka Mässa (inne vid regn). Välkomna! Knutby” Elisabeth Sandlund, Ganthems kyrka 9 God 16.00 Eke Petsarve bod Per Olof Sahlberg, Sommar- morgon Gud Helena Friluftsgudstjänst, medtag Snäckan Klintehamn kapellet. Enkel servering Stenhammar Lena Nordahl något att sitta på samt Sönd 10 och 12 (dubblerade Onsdag kaffekorg Fredag 19:30 Musik med gudstjänster) Elisabeth Bara ödekyrka 20 Musik i 19.00 Vid Sundre kyrka Alma Emilsson, Fanny Sandlund predikar, sång av Sommarkväll med Ingrid Friluftsgudstjänst (istället för Gardarfve & Oscar Celiz. Sommarkapellet. Ingen Rodebjer & Albin Myrin Foto: Ireviken, Linda May Dahlström Flisar) medtag något att sitta Söndag 10:00 Andaktsstigen servering. Samtliga samlingar Roma på, kaffeservering får nytt innehåll. Stigen är utomhus om vädret tillåter. Söndag Tisdag 28/7 alltid öppen. Max 50 deltagare/samling Roma kyrka 11 Mässa Hele- 24-30 juli 19.00 Grötlingbo kyrka Måndag Beachvolley- och Onsd 14 Avfärd till läger i na Stenhammar Janne Sommarmusik med våffelkväll från kl 18. Nisseviken Ahlström aftonandakt, Charlotte Berg Onsdag 19:30 Andakt och 20 Ekumenisk andakt vid Jesus förhärligad Björke kyrka 19 Musik i & Hillevi Knutas musik.
    [Show full text]
  • Paviken Research Project 2013-2016 Investigation of a Viking Age Trading and Manufacturing Site on Gotland, Sweden
    Gotland Archaeological Field-school Paviken research project 2013-2016 Investigation of a Viking Age trading and manufacturing site on Gotland, Sweden Project plan Project Director Associate Professor Dan Carlsson Arendus Färjeleden 5c, 621 58 Visby Sweden. Tel. +46-498219999 www.gotland-fieldschool.com Email: [email protected] Cover picture: The head of a dress pin in the form of a dragons head. Found at Stånga, Gotland. Photo Dan Carlsson Harbours and trading in the Baltic Sea during the Viking Age - an introduction In our interpretation of prehistory we are highly influenced by the material we see in the landscape or by coincidences found during archaeological surveys, and we forget or neglect to take into account the hidden cultural landscape. This is particularly true when it comes to prehistory in Sweden. As we completely lack written sources before the 12th century (with the exception of runic inscriptions) we have to rely on archaeological field material. An example of this problem is the question of Viking Age trade and its associated port activities. Extensive Viking material from Gotland suggests that the island had a lively exchange with the surrounding regions at that time in its history. This is reflected in the existence of numerous silver hoards; no area in northern Europe has such a con- centration of silver from the Viking Age as Gotland. There are clear signs of an extensive and lively Staraya Sigtuna trade and exchange (or piracy, as Ladoga Birka some would argue), which in turn Kaupang required docking points, ports
    [Show full text]
  • Visby - Gotland
    Visby - Gotland SCENIC TOWN, ICONIC LANDSCAPES Arriving at the port of Visby on the island of Gotland, the impressive cathedral im¬mediately catches your eye, alongside the old town’s stone buildings, surrounded by mighty medieval walls. Majestic merchant’s houses from the 17th and 18th century, and app. 200 stone buildings – some as old as 12th century – compose the old town: Great variety of shops, cafés and restaurants tempting for a promenade among picturesque ruins and charming rose gardens in some of the most idyllic streets imaginable. The island of Gotland is famous for its mild climate and scenic landscapes, perfect for outings. Read more › http://www.gotland.com Feel free to use all information on this page in your marketing materials. 1 Visby - Gotland QUICK FACTS Language: Swedish Currency: Swedish krona SEK Distance from piers to city center: 200-500 m: Within the Town Wall (5-10 minutes’ Transport to/from city center: walk) or outside at Östercentrum pedestrian area 00-500 m: Within the Town Wall (5-10 minutes’ (5 minutes by taxi) walk) or outside at Östercentrum pedestrian area (5 minutes by taxi) Transportation to/from airport: 4 km (10 minutes by taxi) 2 Visby - Gotland SELECTED ATTRACTIONS The Ring Wall: 3.6 km ring wall enveloping the old town, best preserved city wall in northern Europe. St. Maria Cathedral: Visby’s 12th century cathedral is still a place of worship and a cultural treasure. Botanical Gardens: One of Sweden’s most beautiful botanical gardens. The Ring Wall Gotlands Museum: Unique picturestones, gold and silver treasures, medieval interiors - 8000 years of history.
    [Show full text]
  • Tidernas Ö Kulturhistoriskt Symposium, 17 Februari 2006
    Stora Karlsö – tidernas ö Kulturhistoriskt symposium, 17 februari 2006 Sammanställning Rita Larje DEN 17 FEBRUARI samlades ett 50-tal karlsövänner i Visby i Almedalsbibliotekets stora hörsal. Det var dags för det annonserade symposiet om Stora Karlsös kulturhistoria. En arbetsgrupp bestående av Christian Runeby från länsstyrelsen på Gotland, Lars Wilson och Bo Fernholm som representanter för Palmska fonden och Rita Larje från Karlsöklubben hade under hösten och vintern letat föredragshållare och planerat evenemanget. Högskolan på Gotland ställde upp som värd och höll med lokaler. Symposiet hade lockat ett 50-tal deltagare vilket var både överraskande och otroligt glädjande. Av stor betydelse för det fortsatta arbetet med det kulturhistoriska handlingsprogrammet var också att så många ville medverka i ett grupparbete. Med inbjudan till symposiet hade följande handlingar skickats Lennart Lindgren, ordförande i Karlsö Jagt- och Djurskydds- ut som instuderingsmaterial: förenings AB öppnade symposiet och hälsade välkommen och • Förslag till kulturhistoriskt handlingsprogram för var också dagens moderator. Stora Karlsö, Gotland av Kerstin Cassel, 2005. • Kulturhistorisk handlingsplan. Förslag till åtgärder av Rolf Jacobson och Rita Larje, 2005. Först ut bland talarna var Rolf Jacobson med ”Från Tjelvar till • Om ett par gamla Karlsökartor och lite till av Rolf tjugohundratal” och en introduktion till kulturhistorien på ön. Jacobson, 2005. Rolf inledde med att läsa början av Gutasagan och dess Tjelvar. Han hävdade att Tjelvar personifierade de första säljägarna som • Stora Karlsös kulturhistoria – komplement till sökte sig vidare österut från fastlandet längs den närmaste Guidehäftet av Katarina Amér, 2005. vägen, d.v.s. via Öland och Stora Karlsö. Tjelvar var alltså Stora • samt en Karlsökarta (RL, RJ 2005) framtagen för Karlsös första turist, innan han landsteg på Gotland.
    [Show full text]
  • Skyddsvärda Insekter I Gotländska Sanddyner
    Skyddsvärda insekter i gotländska sanddyner Rapporter om natur och miljö nr 2013:1 Skyddsvärda insekter i gotländska sanddyner Inventering och förslag på skötselåtgärder Niklas Johansson Omslagsbild: Ireviken. Samtliga bilder i rapporten tagna av författaren. ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2013 1 2 Innehåll Sammanfattning .......................................................................................................... 5 Inledning ...................................................................................................................... 6 Hoten mot de gotländska sanddynerna ..........................................................................................7 Material och Metoder ................................................................................................... 9 Inventeringens genomförande ...................................................................................................... 10 Vädermässiga förutsättningar ....................................................................................................... 11 Lokalbeskrivningar .................................................................................................... 13 Folar ................................................................................................................................................. 13 Gnisvärd ........................................................................................................................................... 14 Gryngvik ..........................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Mästerby 1361 1
    Projektgruppen Mästerby 1361 Arkeologisk undersökning, 21-24 mars 2017 Gotland, Mästerby socken, Pilungs 1:30, Sallmunds 1:13 Länsstyrelsens dnr 431-548-17 Mästerby 1361 2017 års resultat Maria Lingström Omslagsfoto: Metalldetektering i norra delen av slagfältsområdet. I förgrunden Magnus Lindberg, Arkeologerna. Foto: Maria Lingström. Innehåll Inledning ......................................................................... 5 Undersökningens förutsättningar .................................. 5 Syfte ................................................................................ 6 Metod ............................................................................. 6 Resultat ........................................................................... 7 Hugg- och stötvapen .................................................. 8 Svärd ...................................................................... 8 Stridsknivar ............................................................ 8 Spjutnit................................................................... 9 Pilspetsar och projektiler ........................................... 9 Armborstpilspetsar .............................................. 10 Pilspetsar ............................................................. 10 Projektiler från handeldvapen ............................. 11 Armborstfragment ................................................... 11 Armborstspännare ............................................... 12 Skyddsutrustning.....................................................
    [Show full text]
  • Mästerby 1361
    UV SYD, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2007:3 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Mästerby 1361 Gutarnas strid mot Valdemar Atterdag Gotland, Gotlands kommun, Mästerby socken, Sandäskes 1:135 m fl . Dnr 429-1187-2007 Maria Lingström, Bo Knarrström, Håkan Svensson och Jesper Olsson med bidrag av Lars Winroth DAFF Mästerby 1361 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 © 2007 Riksantikvarieämbetet ISSN 1104-7526 Utskrift UV Syd,Syd, Lund, 20072007 Innehåll Inledning ............................................................................................4 Undersökningens förutsättningar ......................................................5 Metod ................................................................................................6 Kommunikationsinsatser ...................................................................8 Utvärdering ........................................................................................8 Kommande arbete .............................................................................8 Referenser .........................................................................................9 Administrativa uppgifter ...................................................................12 Tabeller ............................................................................................13 Figurer .............................................................................................15
    [Show full text]
  • 3D Scanning of Gotland Picture Stones with Supplementary Material Digital Catalogue of 3D Data
    Journal of Nordic Archaeological Science 18, pp. 55–65 (2013) 3D scanning of Gotland picture stones with supplementary material Digital catalogue of 3D data Laila Kitzler Åhfeldt Swedish National Heritage Board, The runic research group, Department for Conservation, Box 1114, SE-621 22 Visby, Sweden ([email protected]) The Gotland picture stones (dated to c. 400–1100 AD) are among the most spectacular and informative artefacts from the Iron Age and Viking Age to have been discovered in Sweden. The main aim of this paper is to make digital 3D documentation of the Gotland picture stones publicly available for analysis of their motifs, runic inscriptions and weathering processes. The data were col- lected within the project 3D scanning of the Gotland Picture Stones: Workshops, Iconography and Dating (2006–2008), which includes analyses of these stones by means of a high resolution optical 3D scanner. The aim of the project is to clarify certain basic facts concerning the cutting technique, work organization and surrounding circumstances, iconography and dating. Four main issues are identified: workshops, iconographical interpretations, dating, and finally, documentation and enhanced interpretation of weathered and in places van- dalised picture stones. The following report provides a short summary of the main results. The 3D data are provided in STL files that serve as supplementary material to this paper. They are available on the website of the Swedish National Heritage Board: http://3ddata.raa.se Keywords: picture stone, rune stone, Gotland, Viking Age, Iron Age, 3D scan- ning body of source material in an international context, The Gotland picture stones of the utmost relevance to scholars in Germany, Great as a resource for research Britain and Iceland, for instance.
    [Show full text]
  • Västergarn Floderus, Erik Fornvännen 29, 65-83 Ingår I: Samla.Raa.Se YÄSTERGARN
    Västergarn Floderus, Erik Fornvännen 29, 65-83 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_065 Ingår i: samla.raa.se YÄSTERGARN AV ERIK FLODERUS är den betydelsefulla handeln mellan Orienten och Väst­ europa under vikingatiden söker sig vägen genom Öster­ sjön, har detta bland annat till följd, att de första stads- bildningarna i egentlig mening uppstå i Norden. Genom dNe historiska källornas vittnesbörd känna vi den roll, Hedeby och Birka spelade som viktiga transiteringsorter för denna handel, och med den arkeologiska forskningens hjälp ha vi även kunnat bilda oss en ganska klar uppfattning om dessa städers utseende och kultur. Det är emellertid ganska påfallande, att de skrivna källorna intet ha att förmäla om en dylik stadsbildning på Gotland, som ju vid sidan om Mälardalen har uppburit denna världsomfattande handel. Ännu på 1100-talet talas det i källorna blott om »Gotländska kusten», och namnet Visby namnes ej förrän på 1200-talet. Emellertid har man trott sig finna, att under hednatidens slut ej mindre än två samhällen av samma typ som Birka och Hedeby existe­ rat på Gotland nämligen Visby och Västergarn, den senare orten även belägen vid västra kusten 2,6 mil söder om Visby. Av allt att döma har Visby redan under 1000-talet varit en betydande handels­ plats, möjligen omgiven av en halvcirkelformig vall av samma slag som de nyss nämnda städernas1. Även i Västergarn har man velat se en dylik vallomgärdad stad, en uppfattning, som företrädes av Nils Lithberg2 och Adolf Schiick3 bland andra forskare. Skulle denna teori vara riktig, kan emellertid existensen av två stora vikingatids- 1 Adolf SchUck, Sjöborgar och hamnstäder, Fornvännen 1924, s.
    [Show full text]
  • The Picture Stones of Gotland: Type C and D Stones As Death Memorials
    THE PICTURE STONES OF GOTLAND: TYPE C AND D STONES AS DEATH MEMORIALS _______________ A Thesis Presented to The Faculty of the Department of Comparative Cultural Studies University of Houston _______________ In Partial Fulfillment Of the Requirements for the Degree of Master of Arts _______________ By Kelsie H. Spears May, 2016 THE PICTURE STONES OF GOTLAND: TYPE C AND D STONES AS DEATH MEMORIALS _______________ An Abstract of a Thesis Presented to The Faculty of the Department of Comparative Cultural Studies University of Houston _______________ In Partial Fulfillment Of the Requirements for the Degree of Master of Arts _______________ By Kelsie H. Spears May, 2016 ABSTRACT This thesis focuses on the picture stones of Gotland, Sweden dating to the Viking Age. The Viking Age picture stones are made up of two groups, C and D, as delineated by Sune Lindqvist, dating to 700-1000 AD. Utilizing a basic hypothesis by Björn Varenius, which was applied to Early Iron Age picture stones, a research plan was created and applied to the stones of the Viking Age. An iconographic analysis was performed on six well-known stones found in the Gotland Museum and Swedish National Antiquity Museum. This iconographic analysis used the frequency of individual images and a correlation of images appearing together to interpret the basic thematic meaning of the iconography. A landscape discussion and context analysis was done on three sites, Buttle Änge, Fröjel Stenstugu, and Visne ängar, which had in situ picture stones. The landscape discussion sought to find significant features which could be connected to the stones and interpreted.
    [Show full text]
  • History the Association
    History The Association Descended from Gutefår Sheep It is believed that Gotland sheep are Join Us! descendants of flocks established on The Gotland Sheep the Swedish island of Gotland during Breeders the Viking era. Gotland Island was a Association of North thriving trading center for the Vikings American who transported sheep during their (GSBANA) was expeditions. founded in 2006. The northern most tip of Gotland, Faro island, is home to the native breed of Gutefar (Gute sheep), whose The purpose of GSBANA is: bloodlines date back to the Vikings. The modern day Gotland descended • To establish and support the Gotland sheep from this landrace breed of sheep. breed in North America • To provide education about and to promote Gotland sheep • To register and keep pedigree records of eligible sheep The original Gotland sheep club • To maintain high standards for Gotland dedicated to the development sheep in North America of the Swedish Gotland Sheep Become a GSBANA member today. breed in North America Visit our website and click on JOIN GSBANA. Pälsfår- Modern Gotland Sheep The modern day Gotland fleece is fine, long, lustrous and dense and can be all shades of grey from silver to charcoal grey. GSBANA also allows black, white and brown Gotlands. They have a clearly defined even curl (purl) and staple that is soft to the touch. Their disposition is docile and friendly. The fleece is typically 29 to 34 microns in diameter. Lambs wool can be in the low to mid 20’s microns GOTLAND SHEEP BREEDERS range. The fleece is prized in the US by ASSOCIATION of NORTH AMERICA handspinners and felters.
    [Show full text]