TIDSlzRIFT I SJÖVÅ.SENDET

1771 HED FÖ RSTÅNO OCH STYRKA

UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 1992 Ledamoten LARS THOMASSON

Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, FMV, 115 88 Stock­ holm, telefon: 08-782 63 85 telefax: 08-782 63 95. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 101 86, 100 55 Stockholm. Kommendör Lars Thomasson var före Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdsslätten 92, 115 21 Stockholm, telefon 08- sin pensionsavgång 1991 chefför Marin­ 66210 71. flygledningen. Ekonomi och prenumerationer: BO GRANATH, Wollmar Yxkullsgatan 40, 118 50 Stock­ holm, telefon 08-84 98 58. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris Marinhe/ikoptern. En översyn av dagsläge samt 50 kronor per år. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. utvecklingstendenser. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. Å rsberätlelse i vetenskapsgrenen JII , Vapenteknik, för år 1991. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med sällskapets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävli ngsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Inledning cykeln för ett helikoptersystem normalt spänner över en fyrtioårsperiod där de TIDSKRIFT l SJÖVÄSEN DET Helikopterns huvudsakliga roll i det sjö• första tio åren går åt till projektering och operativa systemet har under dess hittills konstruktion av helikoptern, sedan kom­ fyrtioåriga period varit ubåtsjakt. Heli­ mer fem år av systemutprovning och se­ 155 årgången 3 häftet koptrarna har opererat tillsammans med dan tjugofem år av operativ tjänst under fartyg och flygplan ell er enskilt för att vilken även någon form av modernise­ med aktiva respektive passiva sensorer ring genomförs. söka eft er ubåtarna och sedan bekämpa I denna årsberättelse kommer jag Marinhelikoptern. En översyn av dagsläge samt utvecklingstendenser ...... 149 dem med torpeder eller sjunkbomber. först att orientera om idag operativa he­ Av Lars Th omasson Inom stormaktsmarinerna har heli­ likoptrar och deras vapensystem för in­ Svensk torpedutveckling ...... 177 koptrarna en viktig funktion för under­ satser med torpeder och robotar. Däref• Av Håkan Larsson hållstransporter mellan fartyg s k vertical ter följer en kortfattad översikt av 80-talets uppbyggnad av vår hydroakustiska ubåtsjaktkapacitet ...... 187 replenishment. Därutöver används heli­ marinhelikoptrarnas insatser i Gulf­ Av Inge Andblom koptrarna för minröjning, min fällning, krigeL Jag kommer sedan att ge exempel "Värden att försvara- Pris att betala" ...... 197 minspaning, radarspaning samt inte på hur kommande helikoptersystem kan Av Claes Tornberg minst sjö- och flygrädd ni ng. gestalta sig. Amiral Louis Patander af Vega, Nordostpassagens fartygschef, 1973 besökte jag Naval Exhibition i Greenwich och fick då för första gången i ny belysning ...... 201 Helikoptrar med sjöoperativ Av Wilhelm Odel berg se projektet Westland Lynx med sjöro• boten Sea Skua. Tio år senare sattes det­ inriktning. Dagsläge ta vapensystem in i Falklandskriget och Helikoptrarna delas normalt in i tre kl as­ ytterligare åtta år senare visade systemet ser - lätt, medeltung och tung där grän• sin förmåga i Gulfkriget. Av den kom­ serna är lite flytande mellan olika län• mande redogörelsen framgår att livs- ders benämningar. Med hänsyn till bygg-

Särtryck av införda artiklar kan beställas hos 149 redaktören inom en månad efter utgivningsdagen.

JSSN 0040-6945

Abrahamsons Tryckeri A B, Karlskrona nads- och funktionssätt kan en h elikop­ HKP 4, som haft en sådan utrustning att ter vara av tandemtyp (HKP 4), enke lro­ de kunna verka a utonomt. Skyddet av tortyp med stjärtrotor (HKP6) e ll er ko­ helikoptrarna är dock eft ersatt, men be­ axialrotortyp (KA 25/27). Huvuddelen roende på vi lka prioriteringar, som görs i av marinhelikoptrarna är avsedda a tt samband med sjökrigsföretag, är det fullt verka med b asering på fartyg och erhåll a möjligt att skydda egna fartyg och heli­ Slkorsky/Westland Se~ King/Commando såväl skydd som ledning från fartyg. Det koptrar med exempelvis jakt i patrull ba­ PowH~p!ant : 2 GE TO$-·GE-BF or f1c!!s RoyC$ Gmmw 3 Crew (A.SW) 27 !roops (Assau!t) GW ?.1.500 ;t {9. 752 kg) har i princip endast va rit våra svenska na. Weapors: To:pedoes. S~a Eag!:~, Se=~ Sk;.;a, Mnr!~ Mk 2 A$M. (j€!fN=!:ha•·ges

l nedanstående tabell visas exempel på marina helikoptrar med beväpning och vikt.

Helikopterbenämning Beväpning Totalvikt ca (ton) Kaman SH-2G Seasprite Torped Mk 46 6 SH-60 B/F SeaHawk Torped MK 46, Pingvin 10 Navy Lynx Stingray, SeaSkua 5 AS 565 Panther AS15TT, A 244 4 SH-3H 61 Sea King Stingray, SeaEagle/Skua 10 AS 532 Cougar (HKP 10) Exocet, torpeder 9 CH46 Vertol107 (Hkp 4) Torped 431 lO CH-53 Sea Stallion Minröj 33 KA 25 Hormone 40/45 cm torped 12 KA 27 Helix 40/45 cm torped 12 Helikoptrarnas utseende framgår av bild l.

BO&Ing CH-46E ~a: JwBrp!anL 2 Gerwra! Elo!;V!apons· Gum;. He!Uire A fM, Twpod~e5, P~ngul1' >'\SM

150 151 Robotbeväpning keter, dock inte lik a s tarka som den far­ vern för att göra undanmanöver e ll er be­ Exempel på robotinsats med Pingvin tygsburna robotens. Till funktionen i öv• kämpa ett nytt må l. framgå r av bild 2. De helikopterburna robotarna avsedda rigt är de helikopterburna robotarna för sjömål är i ett flertal fall derivat av i stort lika de fartygs- och respektive fl yg­ antingen fartygs- eller flygpl ans­ plansburna ro botarna av samma typ. monterade robotar framförallt med hän• De i nedanstående tabell förtecknade syn till startförloppet E n robot som fälls robotarna är exempel på robotar som in­ från ett flygplan får tillräcklig fart i start­ går i helikopterburna system för sjömåls• förloppet av vapenbäraren. En robot fälld frå n en helikopter behöver startra- bekämpning.

Benämning Porte (km) Målsökare/s tyrning Vikt (kg) Kortdistans Hellfire (USA) 3- 5 IR/Laser, ledstråle 43 Mellandistans AS15TT(F) 15 -/radarstyrd 100 Sea Skua (GB) 15 Semiaktiv radar/radar 145 Pingvin MK2/7 (N) 34 Passiv l R/- 385 Långdistans Exocet/ A M39( F) 50 Radar/- 660 Sea Eagle 40 Radar/- 600

Långdistansrobotarna styrs av egna träff så nära vattenlinjen som möjligt. system mot inmatad framförpunkt De Sea Skua har en semi-aktiv radarmål• kan således ej påverkas av helikoptern sökare, som kräve r att målet belyses av efter fällning, vilket medför att helikop­ helikopterns radar, varvid robotens mål• tern är helt fri i sin manöver. Om det sökare låser. Höjdhållningen sker med finns många mål i målområdet finns det hjälp av radiohöjclmätare, som under en viss osäkerhet om roboten(-arna) transportsträckan håller roboten på en träffar ursprungligen utpekat mål. låg höjd, men i slutskedet låter roboten De tre medeldistansrobotar, som inta en höjd, som bestämts av helikopter­ finns angivna i ovanstående tabell, har besättningen och som är vald med hän• olika styr- och målsökarsystem. syn antingen till målets storlek eller till AS15TT är en radarstyrd robot, som sjöhävningen. saknar målsökare. Roboten kan fällas Pingvin är en något större robot med från mycket låg höjd - 15 till 25 meter­ längre räckvidd. Eftersom roboten har och styrs sedan i helikopterradarns hu­ en IR-målsökare måste helikoptern i vis­ vudlob in mot målet. Flyghöjden i banan sa vinklar till solen ta hänsyn till denna, bestäms i helikoptern före fällning varvid vilket medför att man vid dessa tillfällen hänsyn tas till aktuell sjöhävning. Inställd får skjuta så kallade vinkelskott Robo­ höjd hålls av en radiohöjdmätare. När ten får före fällning målposition och fly­ roboten är på ett visst avstånd fr ån målet ger seelan efter fällning mot målområdet. initieras en höjdminskning för att erhålla Helikoptern blir således helt fri i manö- SH-60 B Sea Ha w k fäller Pingvin. Bild 2

152 153 AS15TT och Sea Skua har inga andra tion av robot och torped har inte varit få tillgång till den militära koden. Man Marinhelikoptrarnas roll krav på helikopterns manövrering efter aktuell i helikoptersammanhang på får dock en mycket hög lägesnoggrann• under Golfkriget fällning än att helikopterradarn belyser grund av helikopterns rörlighet och rela­ het även utan tillgång till den militära De största bidragen till koalitionens sjö• målet. tiva snabbhet. koden. stridskrafter lämnades från USA och Kortdistansroboten Hellfire kan ledas - Införandet av lR-spaningsmedel Storbritannien. Hotet mot fartygen kom mot mål av annan helikopter eller eld­ Torpedbeväpning samt utrustningar för mörkerseende från den irakiska flottans robot­ ledningspatrull, som belyser målet med ökar väsentligt förmågan att uppträda i Helikopterburna torpeder tillverkas i bestyckade enheter förstärkta med be­ laser. En helikopterburen robot av den­ mörker samt att därvid också kunna USA, Storbritanien, Frankrike, Italien, slagtagna kuwaitiska robotbåta r, som var na typ bedöms kunna bli mycket effektiv identifiera mål på större avstånd. Ryssland och Sverige. byggda i Tyskland, samt från tusentals i skärgårdsterräng av svensk typ. Exempel på helikopterburna torpeder Det är huvudsakligen i USA, som det minor utlagda av irakiska flottan. I norra De helikopterburna robotarna är av­ i nedanstående tabell. för närvarande pågår utbyte av marinhe­ delen av Persiska Gulten fanns även ett sedda för mål på ytan. Någon kombina- likoptrar. Det är exempelvisKaman SH- hot från landbaserade flygplan, helikop­ 2 Seasprite av äldre årgångar (den första trar och robotbatterier. Något ubåtshot Benämning Diameter( cm) Fart Porte Målsökare Vikt levererades i december 1962) som nu er­ förelåg dock inte under operationerna. Mark 46(US) 32 40kn JO km Aktiv 260 kg sätts av den nytillverkade G-versionen. Tyngden i koalitionens flottstyrka låg i Stingray(GB) 32 45kn JO km Akt/Passiv 270 kg Vidare ersätts SH-3H Sea King, som va­ fyra stridsgrupper med hangarfartyg och A244(It) 32 32kn 7km Akt/Passiv 220 kg rit ryggraden i den fartygsbaserade heli­ två stridsgrupper med slagskepp. Inled­ 43J (S) 40 28kn 20 km Passiv/Fjs 310 kg kopterubåtsjakten sedan 1961, av SH- ningsvis gjordes insatser med hangarfar­ 60F Sea Hawk. Hittills har 4 av 11 tygsbaserat flyg och kryssningsrobotar flottiljer moderniserats. Programmet be­ huvudsakligen fasta mål i Irak. Med De tre förstnämnda torpederna fälls något dagsläge med hänsyn till den snab­ mot räknas vara genomfört 1997. fullständigt luftherravälde rörde sig sjö• med fallskärm och kan således fällas från ba utvecklingen, är radar- och stridsled­ sedan längre in i Golfen högre höjd av såväl helikoptrar som flyg­ ningsutrustningar, lägesbestämningssys• SH-60F har betydligt högre kapacitet stridskrafterna genom att slå plan. I det svenska konceptet har man tem, IR-spaningsutrustningar, mörker• än Sea King samt tar mindre plats om­ för att skapa sjöherravälde flottan och dess baser valt att fälla torpeden i fritt fall utan nå• siktsutrustningar (NVG), förbättrad avi­ bord, vilket medför att två räddningsheli• ut den irakiska samt andra vapensystem som kunde ut­ gon fartbromsande utrustning. Anled­ onik. Följande kommentarer kan dock koptrar av typen HH-60H kan tillföras fartygen. Minröjningen ningen till detta är att den fall­ göras: varje division. SH-60 har en mycket hög göra ett hot mot var i detta sammanhang en mycket viktig skärmsförsedda torpeden i allmänhet - Mindre röjande radaranläggningar tillgänglighet och betydligt bättre uthål• öka fartygens rörelsefri• kräver ett sådant vattendjup att det skul­ med 360 graders täckning införs succes­ lighet, vilket medfört att "tid i området" uppgift för att minst för att möjliggöra le innebära en taktisk begränsning i våra sivt, ökats med mer än 200%. Dessa helikop­ het, och då inte av mål vid den grunda farvatten samtidigt som fall­ - Strids- och eldledningssystem i lik­ trar har utrustats med en hydrofon slagskeppens beskjutning Det kan vara svårt att skärmsutrustningen skulle innebära en het med vårt svenska PEAB-system i oli­ (AQS-13), som förutom att den har kuwaitiska kusten. , som var ökad risk för trådbrott De andra tre tor­ ka grader av förfining tillförs för att öka mycket hög tillgänglighet även ökat värdera vilka helikopterinsatser Gulfkriget. De mera pedmodellerna är av typen "fire and for­ helikoptrarnas operativa förmåga samt räckvidden betydligt. standardtorped­ viktigast under gjordes i mark­ get", vilket också kräver högre torped­ självständighet, utrustning är för närvarande MK 46, som spektakulära insatserna TV-team ofta fick följa fart för att förhindra att ubåten hinner - För lägesbestämning sker en snabb dock kommer att ersättas av MK 50, då kriget, eftersom med och filma, medan helikopterinsat­ lämna torpedens målsökningsområde. övergång till GPS och differentierad denna kommer i produktion. Med SH- naturliga skäl endast Ovanstående tabeller över helikop­ GPS med stöttning av tröghetsnavi• 60F har ubåtsjakthelikoptrarna nu flyttat serna till sjöss av form av kortfattade med­ trar, robotar och torpeder är av naturliga geringssystem. Med tillgång till den mili­ fram sina positioner och kan operera upp rapporterades i De marina heli­ skäl ej kompletta utan får ses som exem­ tära kodningen av detta system kommer, till 100 M från moderfartyget. AQS-13 delanden i efterhand. dock framstående in­ pel på operativa enheter som ingår i da­ då det är fullt utbyggt med alla satelliter, kommer snart att ersättas av en nyut­ koptrarna gjorde markoperativa som det gens helikoptersystem. en lägesnoggrannhet som ligger inom vecklad lågfrekvenshydrofon (l-2kHz) satser i såväl det kriget. En ny roll för de ma­ Viktiga delar inom helikopter­ metern att erhållas. Det är dock tvek­ med ytterligare förbättrad räckvidd och sjöoperativa var att utföra robot- vapensystemen, där det är svårt att ge samt om exempelvis Sverige kommer att bättre egenskaper i grunda farvatten. rina helikoptrarna

154 155 T

(exempelvis åtta Hellfire) men saknade trarna bestående dels av sex elivisioner anfall mot irakiska fartyg av olika storlek Hawk ur US Navy. Om kontakten klassi­ radar och navigeringshjälpmedeL Navy Sea King och de fartygsbaserade Kaman och med olika beväpning. Det var två ficerades som fientlig eller om det be­ Lynx hade radar och navigeringshjälp• SH-2F Seasprite respektive SH-60B Sea helikoptervapensystem, som främst fick hövdes ytterligare identifiering för att medel, men man hade kunnat konstatera Hawk ägna sig åt andra uppgifter såsom visa sin förmåga. Det ena var Navy Lynx undvika vådabeskjutning avdelades att radarn hade svårt att låsa på mindre med Sea Skua och det andra var Panther Lynx för uppgiften. Med fl yghöjd 15 m ~ radarspaning farkoster och dessutom hade dessa så med AS 15TT. och fart 120 knop flög helikoptern in mot ~ unclerhållstransporter, lågt fribord att Sea Skua varit av tvek­ Navy Lynx hade inför insatserna i målet. Det måste påpekas att sikten of­ samt värde. Lösningen blev att kombine­ ~ transport av borclningsstyrkor till Gulfen utrustats med tast ej översteg en nautisk mil. Identifie­ upp handelsfartyg, ringen skedde med flera metoder. Un­ ra två helikoptertyper. Lynx sökte ~ Navstar G PS för hög navigeringssä­ Cobran ~ på och strax uneler ytan, derrättelsetjänsten kunde normalt fast­ och identifierade målet, varefter minspaning kerhet, målet och gjorde sina insat­ ställa att det inte fanns några saudiska leddes in mot ~ sjö- och flygräddning Lo r al Challenger I R-störare för att endast eller kuwaitiska fartyg i området, varför ser med robotarna. Man hann det vill säga klassiska helikopter­ möta hotet från lätta personburna lv­ av helikopterns uppgift i princip bara var att göra en men dock framgångsrik attack uppgifter. För elen sista uppgiften har US robotar, fastställa att det var ett örlogsfartyg. detta slag innan kriget var slut." Navy tagit fram en speciellt utrustad Sea Skua ~ förbättrad IFF för att undvika våda• FUR var vid dessa tillfällen av utomor­ Minst femton träffar med "combat SAR helicopter". Det är en Sea beskjutning, dentligt värde, men stöd erhölls även konstaterades i följande mål: Hawk HH-60H försedel med radar, ra­ ~ GEC Sandpiper FUR, som medgav från den passiva spaningsutrustningen i TNC-45 Exocet-beväpnade patrull­ clarvarnare, rems- och fackelkastare, I R­ identifiering av fartygsekon upp till helikoptern. När kontakten var fastställd båtar (ex-Kuwait) störare, !R-skydd över motorerna samt kulsprutor. Det är en mer strids­ åtta M uneler dåliga siktförhållanden som fientlig beordrades helikoptern till ~ 2 T 43 minsvepare 7.62 mm samt insats. Spanaren fastställde målets posi­ zonsinriktad helikopter än svenska för• ~ 2 Polnochny landstigningsfartyg tion noggrant, varefter helikoptern intog svarets HKP 10! ~ Y ellow Ve il poclburen störsändare på robotanfalL Risk­ ~ 2 Zhuk-klass patrullbåtar Av referaten framgick även att varna­ E/F och l/J banelen för egenskydel al­ anfallsposition för var an­ ~ 2 hjälpfartyg. re och motmedel är ett absolut krav, om ternativt skydel av andra enheter i zonen för lätta luftvärnsrobotar satt till 3 M oberoende av sikt. Detta man skall gå in i stridszonen med heli­ närområdet. Men det var inte enbart Lynxhelikop­ tillät helikoptern att komma in till ett koptrar. Om man håreldrar detta kan trar med Sea Skua, som fanns på arenan. Vid en internationell konferens i Lon­ mera förmån ligt avstånd än vad ett mera man påstå att uneler krigsförhållanden är l den saudiarabiska marinen ingick ett elon i augusti 1991 'The maritime heli­ kompetent mål tillåtit. Radarn låstes på helikoptrarna i stridszonen så fort man tjugotal Panther med AS15TT. Med ba­ copter" gav Lt Cdr Rycroft RN en orien­ mål varefter robot valdes, låstes på mål startar rotorerna. sering på saudiska fregatter gjordes ro­ tering om insatserna med Navy Lynx i och fälldes. Helikoptern kunde sedan Sammanfattningsvis kan konstateras botanfallmot två irakiska Sawari 4-klass Gulfkriget. Från denna orientering vill svänga från målet även om insatsen att helikoptrarnas in satser till lanels och fartyg, vilka förstördes samt tre andra jag gärna göra ett utdrag, som handlar skedde väl utanför målets verkansom­ sjöss i hög grad bidrog till krigets snabba hjälpfartyg, som också förstördes. om ett typiskt attackuppdrag. råcle. Efter avslutad attack försökte be­ fö rlopp. En av befälhavarna i koalitio­ På irakisk sida fanns Cougar bestyck­ "Med start i gryningen från någon av sättningen få en konfirmering av de nens styrkor konstaterade lakoniskt att ade med Exocet AM39. En sådan he li­ de engelska jagarna/fregatterna, som skador målet åsamkats. Detta var lättare "the helicopters were the unsung heroes kopter sköts ned och några övriga insat­ hade luftförsvarsuppgifter, begav sig än man först trodde eftersom träffarna of the war". ser mot koalitionens fartyg kom aldrig Lynxen med två Skuarobotar upp mot normalt var spektakulära och ofta följda till stånd. nordvästra delen av Gulfen. När helikop­ av sekunclärexplosioner." Utveckling av Det kan med fog konstateras att heli­ tern kommit till anbefallt utgångsläge kopterburna robotar har visat sig effekti­ marinhelikoptrar gjordes anmälan för ASUW-commander Ett exempel på samverkan gavs också va mot robotbåtar och andra fartyg med Helikopterutvecklingen har uneler de se­ (det vill säga taktisk ledare för striden på av ltcdr Rycroft. " Den 14 februari inpla­ låg luftförsvarskapacitet. naste åren varit av relativt blygsam om­ ytan. Det fanns även en AA W -Comman­ nerades en samverkan med US Navy Sea Robotinsatserna var en del av heli­ fattning. Några genomgripande tekniska der som hade ansvar för striden i luften.) Cobra. Med hänsyn till dagens namn er­ kopterverksamheten. Då det inte förelåg genombrott har inte förekommit, utan Denne gav inriktning mot mål för identi­ höll företaget benämningen Valentine. något ubåtshot fick ubåtsjakthelikop- strävan har främst varit att öka lyftför- fiering ofta i samverkan med en Sea Sea Cobra hade en utmärkt vapenlast 157 156 mågan och dessutom förbättra driftsä• i två versioner - en taktisk transportheli­ NFH 90 och TTH 90 är specificerade mot följande uppgifter kerhet och underhållsmässighet för att kopter för armebruk TTH 90 och en far­ därigenom få lägre driftkostnader och tygsbaserad marinhelikopter NFH 90. NFH 90 TIH90 högre tillgänglighet. Lyftförmågan har Fyra länder är inledningsvis engagerade i l. handsuppgifter bland annat ökats genom förbättrade projekteringen Ubåtsjakt(ASW) Trupp- och materieltrp motorer, som med lägre vikt kan preste­ - Frankrike/ Aerospatiale 42,4% Sjöstrid(ASUW) Räddningsoperationer(SAR) ra fler hästkrafter i förhållande till bräns• Luftförsvarsuppgift(AA W) S t ridsom rådesspaning - Tyskland/MBB 24,0% leförbrukningen samtidigt som driftsä• Elektronisk krigföring(EW) E lektronisk krigföring (EW) kerheten ökar. Aerodynamiskt bättre ut­ - Italien/Agusta 26 ,9% formade rotorblad av exempelvis kolfi­ - Nederländerna/Fokker 6,7% Specialuppgifter ber har ökat fart och lyftkraft och mins­ Utvecklingskostnaderna är beräkna• Underhållstransporter(Vertrep) kat bullret. Därtill kommer utveckling av de till omkring 12 miljarder kronor, en Räddningsoperationer (SAR) komponenter för att erhålla bättre drift­ summa som säkert kommer att stiga. 2.handsuppgifter säkerhet i kombination med längre till­ Projektet har inledningsvis haft vissa Trupp-, personal- och Luftburen stridsledning synsintervall samt förbättrad elektronik födslovåndor beroende bland annat på materiel transporter E ldunderstöd för instrumenteringar, kurs/lägesbestäm• att få ekonomiska garantier från de in­ Minfällning Minfällning ning och eldledningar. blandade länderna. Behovet av NH 90 är Parafällning beräknat till 220 NFH och 364 TTH, var­ Sjuktransporter NH90 till kommer eventuell senare försäljning till länder som har ersättningsbehov av 1990-talet kommer troligen att innebära helikoptrar av denna storlek det vill säga Helikopterkroppen kommer i mycket ökad effekt och minskad sårbarhet. Som större tekniska förändringar medförande operatörer av Sea King, Navy Lynx, Yer­ stor utsträckning att byggas med kompo­ exempel på detta kan nämnas att helikoptern blir än mer konkurrens­ tol 107 och Cougar. NH 90 har tagits sitmaterieL Detta ger följande fördelar kraftig i förhållande till såväl flygplan - skrovutformningen är vald för att ge fram som en kompromiss mellan arme­ -lägre vikt (20%) som fartyg. Ett bra exempel på helikop­ minsta möjliga radarmålyta (Stealth­ och marinkrav. terutvecklingen är det sameuropeiska -högre måttprecision effekt), Följande data är aktuella idag helikopterprojektet NH 90, som tas fram - bättre hållbarhet - stryktåligt underrede för att tåla kra­ - korrosionsfritt scher, hårda sättningar samt motstå finkalibrig eld, -minskad sårbarhet NFH90 TTH90 - självtätande bränsletankar, Motorer 2 RTM 322/2 GE CT7 - blad som tål träffar av ammunition Av bild 3 framgår hur stor del av heli­ startvikt 9100 kg 8500 kg upp till23 mm kal, koptern som byggs i kompositmaterial. Max fart 150 kn 155 kn - åtgärder för att dämpa !R-profilen. AFC/CFC betyder att man blandat Marschfart 120 kn 140 kn "Armide Fiber Composite (Kevlar)" Räckvidd 500 nm 350 nm Helikoptersystemen har genom åren med " Carbon Fiber Composite". Besättning 2 piloter+ l (+l )operatör 2 piloter AFC/NOMEX är en sandwichkon­ fått ett lite skamfilat rykte att ha låg till­ Lastkapacitet 2000 kg 2000 kg gänglighet och höga kostnader. Vid kon­ struktion av NOMEX honeycomb och L/B/H (infälld stjärtrotor) 13,5x3,8x4,08m struktionen av NH 90 har man sökt vän• aramidfiber. da på detta förhållande och i stället få CFC/NOMEX är en motsvarande fram en helikopter med hög tillförlitlig• sandwichkonstruktion, där aramidfiber het och låga underhållskostnader. Den ersatts av kolfiber. höga tillgängligheten erhålls dels genom Ett stort antal åtgärder i vad avser valda konstruktionslösningar och redun- skrovutformning har vidtagits för att ge

158 159 g: VO o.

-!'>-

o:l ö:

t

pain

Radar

passive

and

countermeasures

Active

l

IR-suppressor

pain!

tal

Me

Hotparts

Camouflage

NOE-capability

SIGNATUR

si­

radar

"diamond"

Composites

with

niduce

}

to

MINSKAD

KOMPOSITMATERIAL

uselaga

shape gnaturs F

I

and

lo

Komposit

Metal

CFC/NOMEX

AFC/NOMEX

AFC/CFC

sårbarhet

utmattningshållfasthet

speed

mea

shape

korrosion

vikt curved

måttpassning

e

lip

lip

m.

m

B

noise

alic

Single seraens

ingen

minskad

lägre

exakt

-

-bättr

-

-

Fördelar Moderate

parab reduce

FLYGKROPP

...,

i::) ;::;

;>;-

0 ;::_ "' "' <:::>

'O i::) :<: ::c: "' :;. ~ "' ~ (t

;:::.

i::) i:l... "' i.

::c: "" () ;>;-

()

<:::> :<: 'O

o-

~

~

~ ~

-B

'< Cto Cto

...... o 0\

...... 0\ att ge en minskad bullernivå. Bild5 dans i viktigare system samt dels genom övergång till så kallad "on condition Ä ven instrumenteringen kommer att maintenance" dvs underhåll vid behov. skilja sig från tidigare helikopter­ Dessa åtgärder medför högre initialkost­ generationer, som i princip haft likartade nader, vilka dock snabbt betalas igen ge­ instrumentbrädor sedan 50-talet. Öns• Q) (i nom låga underhållskostnader. kad information kommer att presenteras :::> -o Mest revolutionerande är dock över• på displays med ett antal olika menyer "':::> er gången till "fly-by-wire"-teknik. NH 90 att välja mellan. strävan är att göra arbe­ -g E tet för piloterna så arbetsvänligt som N Q) kommer att bli den första helikoptern av ~~ möjligt för att öka uthålligheten och -(f) denna storlek, som utrustas med denna c . ~:s: teknik. De stora styr- och stigspakarna minska riskerna för felgrepp. Datasyste­ QJ(J) ou.. försvinner och ersätts av små sidomonte­ men är anslutna till varandra genom tre rade spakar utan några mekaniska län• så kallade "databussar" nämligen kar. Med fyrkanalsuppbyggnad erhålls - flygdriftsystem ( core system) en säkerhet, där felrisken är mindre än - uppdragssystem (mission system) ett på en miljard per flygtimme. En för• vapen (weapon system). utsättning för att kunna utnyttja "fly-by­ wire"-tekniken är datorisering. I NH 90- Principuppbyggnad framgår av bild 6. projektet kommer datoriseringen att 'O c C.>: drivas mycket långt. Datorisering av NH 90 medför att 2 "' c man framdeles kan ändra på mjukvaran i >- .r:="'"' De viktigaste datorerna ingår i flyg­ -c Q) -o o :J de olika datorerna för att dels förfina c 3:- kontroll- och autopilotsystemet Med c( o • 'O ·v; .r: Q) uppträdandet och dels ändra exempelvis (.!:) V> >- v>- hänsyn till dessa datorers betydelse har "'~ (.JQJ flygprofiler eller göra systemanpass­ o< -~ ~ u c; man byggt in en 4- respektive 2-faldig c "' ö, Q. ningar. De problem som med all säker• :E ~ g- c . säkerhet. l- (.J :.=c 0::: "' o het kommer att uppträda under projek­ :o Jämfört med ett flygplan har helikop­ 1~-o. tering och utprovning kommer med all QJ >< u.. (/)QJ tern en högre vibrationsnivå. På NH 90 (/) sannolikhet att såväl försena som fördyra kommer man att försöka eliminiera detta projektet. Många erfarenheter bedöms Q o c( e problem genom en vibrationsdämpning• dock kunna dras från Airbus A 320, där z c V> "' HHC (Higher Harrnonie Control), som ':3 --~ datoriseringen är långt driven. > ·~.g o c E o också kommer att vara datorstyrd. En Vapensystemuppbyggnaden kommer LJ..J ~ o. c :o minskad vibrationsnivå innebär bättre ..J "' Q) "' E troligen att skilja mellan de fyra inblan­ w-~ E·· 0::: s uthållighet hos besättningen och en utö• dade nationerna, där nationella industri­ ~g_ ~~ LJ..J Q) E >.> kad MTBF på grund av lägre påfrestning O> o .,_ intressen kommer att vara styrande för > "' (.J -o E .r: 21 c c på helikopterns alla komponenter. att tillgodose specifikationens krav. Då :o r.l .-::::: o 3: 13 "' o Rotobladspetsen kommer att utfor­ QJ -g "-G helikoptern projekteras i väldefinierade :J QJ Q c :0 'O­ mas på sådant sätt att risken för ljud­ g QJ o MIL STD underlättas utbytbarhet och c( u l)"' a: O. bangar och turbulens, när det framåtgå­ QJ flexibilitet mellan olika utrustningar. ~ ä ende bladets spets närmar sig MACH 1, :o Q_ De marina grundhelikoptern kommer l) minskas. Detta åstadkoms genom att pa­ (!) att vara utrustad med bland annat z raboliskt svepa bladspetsen bakåt, vilket - radar även minskar VORTEX-effekten på ef­ - JR-sensor NH 90 Överlevnadsförmåga terkommande blad. Totalt kommer detta

162 163 i form av varnare uppskattas Bild 6 - motmedelssystem Utvecklingskostnaderna med analysrustning och automatisk för närvarande till 23 miljarder kronor, rems/fackel kasta re vi lk a i en optimistisk kalkyl beräknas av 800 - IK-system kunna fördelas på en produktion enheter. 10 prototyphelikoptrar genom­ - datalänk med krypterad HF!VHF för typutprovning för närvarande. I ubåtsjaktversion är det sedan möjligt EH-1 01 kommer att produceras att välja aktiv utrustning med dopphyd­ arme-, marin- och civilversion. I marin­ med rofon och torpeder eller passiv versionen kommer helikoptern att ha MAD, hydrofonbojar och torpeder eller möjlighet att utföra kombination av aktiv och passiv utrust­ ubåtsjakt aktivt och passivt ning. Vid ytstridsuppdrag ersätts torpe­ derna normalt av robotar av mellandis­ - radarspaning tansklass samtidigt som utrustning för - sjöstrid med långdistansrobot elektronisk krigföring normalt kommer - minsvepning att medföras. - elektronisk krigföring m m. Om idag tillgängliga uppgifter förverkli• Se bild nr 7. gas i det färdiga helikopterkonceptet kommer NH 90 bli en utmärkt marinhe­ I USA pågår ett annat projekt i gräns• likopter för 2000-talet med området mellan flygplan och helikoptrar hög flexibilitet nämligen tiltrotor-konceptet V -22 Os­ god lastkapacitet pre y (fiskgjuse). Detta projekt har haft framtid av bra uthållighet och har fortfarande en osäker framförallt budgetmässiga skäl. V-22 är modern konstruktion en tiltrotor med helikopterns egenskaper - hög stryktålighet att landa på små ytor respektive att kun­ - hög tillgänglighet och na hovra samt flygplanets egenskaper fart under förflyttning. låga underhållskostnader. med avseende på I jämförelse med NH 90 9 ton och EH- 1 01 l 5 ton kan V -22 betecknas som en Övrig utveckling 25-tonnare i helikopterrollen och som Men det händer mer inom helikopterom­ 30-tonnare i flygplan rollen. Fem prototy­ rådet under 1990-talet. Den engelsk-ita­ per har byggts för utprovning av syste­ lienska projektet med en tung marinheli­ met. En har havererat på grund av fel­ kopter EH-101 går nu in i produktions­ montering. Den havererade maskinen stadiet. En första beställning av EH-1 OJ som fattade eld, visade emellertid myck­ avsedd för Royal Navy har nyligen lagts. et stor motståndskraft mot såväl eld som 0 h ID ~ii V-22 kommer i 0 " "" Det är tio år senare än vad ursprungligen mekanisk påverkan. Om ID" ~ planerats. EH-101 är en modern helikop­ serieproduktion är produktionsplanen ~ i ä

165 164 Bild 7 Bild 8

EH lndustries EH1 01 Merlin Powerplant: 3 RTM 322 (allernative 3 GE T700·401 A or CT7 ·6) 3 Crew (30 troops for assaull) GW 31 ,500 lb (14,288 kg) Weapons: Torpedoes, depth charges, ASM

Bell-Boeing V-22 Osprey Powerplant: 2 All i son T 406-AD-400 3 Crew, 24 troops GW 47,500 lb (21,546 kg) SenSOf Rescue hoisl Sonobuoy Weapons:Doorguns Up to 4 homing torpedoes process1ng (rettactable) dispensers

V-22 OSPREY i profil.

utnyttjas i rotorsystem och rotorblad och McDonald Douglas Helicopter Co i ett flertal andra system. Strävan var att (MDHC) projekterar en tvåmotorig heli­ vid konstruktionen av 360 minska ner kopter utan stjärtrotor benämnd MD antalet rörliga delar och reducera grund­ Explorer. Se bild 9. Prov med så kallad 360~ radar Mission eonsale Active dipping sonar Light stores tomvikten. Som exempel på hur man NOT AR-helikopter (NO TAilRotor) lyckats härvidlag kan nämnas att själva har genomförts med framgång och heli­ flygkroppen är 25% lättare än motsva­ koptrar av typerna MD 520N (se bild nr Royal Navy pre-productian airera/t PP5 sits on the deck o/ HMS Ark Royal during the rande metallkonstruktion, rotorsystemet 9) och 530N är redan i produktion. NO­ Royal Navy Equipment Exhibition. Diagram shows a typical EH 101 ASW layout. har 60% färre delar, underhållsomfånget T AR innebär att stjärtrotorn ersatts av har halverats och verktygskostnaderna en fläkt i främre delen av stjärtbommen, EH-101 M ER LIN i profil och med ubåtsjaktarrangemang har minskats med 90%. En långtgående som alstrar en kraftig luftström. Denna datorisering av avionik och flygkontroll­ styrs sedan via gälar ut på endera sidan takten relativt låg. Produktion respekti­ kan i så fall dra en parallell med Kaman system har också gjorts. Någon övergång av stjärtbommen varigenom helikoptern ve modifiering av CH-47 Chinook pågår Seasprite, som också är en 50-talsheli­ till "fly-by-wire" har dock inte gjorts. manövreras sidledes. På bommen sitter fortfarande. CH-461Vertol107 har modi­ kopter där produktionen av en moderni­ Utvecklingen av de lättare heli­ också två slitsar, som släpper ut en luft­ fierats och livstidsförlängts av sina ope­ serad version återupptagits. koptrarna pågår också kontinuerligt för ström, som tillsammans med nedström• ratörer. Då tandemrotorhelikoptrarna Boeing har dock i egen regi tagit fram att uppnå hög driftssäkerhet, god lastka­ men från huvudrotorn genom den så har ovedersägliga fördelar inte minst till en tandemrotorhelikopter i helkomposit pacitet och låga driftskostnader. kallade KOANDA-effekten minskar sjöss med avseende på stabilitet, rymlig­ - Boeing 360 - som provplattform för I storleksklassen tvåmotoriga heli­ vridmomentet i sida med cirka 60% . het och vindoberoende pågår övervägan• nya material och ny teknik. Hela flyg­ koptrar på cirka 2,5 ton är utvecklingen Man får med denna lösning såväl hög den om att återuppta produktionen av en kroppen är byggd av grafit, Kevlar och av MD Explorer och BO 108 av intresse manövrerbarhet som manöverfrihet moderniserad CH-46/Vertol 107. Man Nomex honeycomb. Glasfiber och grafit som presumtiva lätta marinhelikoptrar. stjärtrotorn är och har varit enrotorheli-

166 167 Bild 9 kopterns akilleshäl. Orsakerna härtill är likopterkonstruktioner (exempelvis Chi­ flera. stjärtrotorn utgör alltid en risk för nook och Seasprite) i olika grader av mo­ personal som rör sig kring en helikopter, dernisering. Trots att serierna normalt ej den begränsar i viss mån rörligheten i är så stora sker produktion av en heli­ terräng och vid starka vindar samt gör koptermodell under en lång tidrymd. vid bortfall under flygning landningen Den kan sträcka sig upp till15-20 år var­ riskabel. NOTAR-lösningen skapar ock­ vid det i de flesta fall bara är skalet som så en tystare helikopter. Vid jämförande är likt de först producerade helikoptrar­ som lämnar ban­ f-~~- ~~ 11.69m ______prov kunde konstateras att en helikopter na jämfört med de sista ____(3 _8_.2_5_11_) _ 9.68 m ------4 med NOT AR bullrade 25% mindre vid det. (31.66 ft) 60 knop och 50% mindre vid J 15 knop En "ren" helikopter utan vapen och jämfört med en HKP 6. sensorer klarar inte av någon av de mari­ l Tandemrotorhelikoptern har ej dessa na uppdragsprofilerna, varför det är 3.66 m problem. I Ryssland har man på Ka25/ kombinationen av helikopter och dess (12.0 ft) 27/29 löst problemet genom att ha en ko­ vapensystem som är intressant. Inom va­ axialrotor. Ytterligare en lösning är att pen- och sensorområdet är det normalt kapsla in stjärtrotorn, vi lket dock ger re­ många leverantörer ti ll ett komplett va­ ducerad effekt. NOTAR är därför av pensystem. Genom en långt driven stan­ synnerligen stort intresse. dardisering är det idag betydligt lättare Explorers flygkropp kommer att byg­ att skapa dessa vapensystem utan an­ gas upp av såväl kompositmaterial som passningsproblem. 90-talets helikoptrar metall. Rotorsystemet görs också i kom­ kommer att utrustas med digi taliserade posit och så kallad flexbeam, som är ett stridsledningssystem, som är anpassade lagerlöst system med drifttid upp till till vapen de utrustas med samt med goda 10 000 timmar. Motorerna kommer att få möjligheter att utbyta data med samver­ en drifttid på 3500 timmar mellan över­ kande enheter på krypterad datalänk på syner. HFIVHF/UHF-banden. Messersch m i t t- Bölkow-B l ohm En utökad användning av FLIR i oli­ (MBB) projekterar BO 108, som är i ka applikationer kommer också att ske. samma storleksklass som Explorer. Den­ En utveckling av "tysta" (mindre rö• na helikopter har samma typ av flex­ jande) radaranläggningar pågår också, beamrotorsystem som Explorer, aerody­ vi lket är viktigt för helikoptern, eftersom namisk anpassning av bladen för att den sällan är på lägre höjd än 25 meter. förbättra hovringsegenskaperna, hög För helikoptrarnas egenskydd finns procent av kompositmaterial i såväl flyg­ idag kompletta system med varnare, ana­ kropp som komponenter och ett antivi­ lysutrustning och automatisk aktivering brationssystem som minskar vibrationer­ av störsändare, remsor eller facklor vid na i helikoptern. Bild nr 10-11. uppkomna hot. Erfarenheterna från För såväl Explorer som BO 108 be­ Gultkriget kommer att påskynda infö• räknas godkännande och certifiering ske randet av motmedelssystem för all a heli­ 1994-95. koptrar. Installationernas omfattning Ovan relaterat är ett axplock av in­ kommer att bli beroende på heli­ koptrarnas storlek och uppgifter. NOTAR-helikoptrar. tressanta helikopternyheter. Samtidigt pågår nyproduktion av relativt gamla he-

168 169

• •

ö: ö:

co co

o o

......

co co

ö: ö:

! !

l l

AFCS AFCS

HfS

•• ••

stability stability

DOC's DOC's

Stabilizers Stabilizers

for for

System System

Mission Mission

ooo ooo

R R

l l

/

-=-::=1 -=-::=1

140INC

ICICJCIOIJ ICICJCIOIJ

l l

Leading Leading

Low Low

T

pment pment

simplex simplex

• •

. .

i

DPIFR DPIFR

Natural Natural

Rear Rear

Equ

and and

Additional Additional Campartment Campartment

Gapability Gapability

Sufficient Sufficient for for

for for

Equipment Equipment

Provision Provision

Suitable Suitable

' '

two two

Campartment Campartment

of of

Engines) Engines)

engine engine

Undivided Undivided

Cargo Cargo

modern modern

(Choise (Choise

configuration configuration Twin Twin

Locations Locations

1988 1988

METAL METAL

ic ic

le le

~ ~

Electr

separate separate

Doub

System, System,

since since

s s

me me

EGENSKAPER EGENSKAPER

u u

l l

DOC' DOC'

System System

Vo R R Large Large

Tank Tank

Features Features

/

M

Low Low

COMPOSITE COMPOSITE

~ ~

Design Design

Gear Gear

mainiain mainiain

to to

B0108 B0108

New New

Equipment Equipment

Large Large

Campartment Campartment

SPECIELLA SPECIELLA

Easy Easy

Landing Landing

ACRYLIC ACRYLIC

incl. incl.

~ ~

System System

Material Material

Flight Flight

ad ad

B0108 B0108

Levet Levet

Fuselage Fuselage

Cabin Cabin

Actuators Actuators

Hydraulic Hydraulic

Pax Pax

Comfort, Comfort,

Noise Noise

Warklo Warklo

Redundant Redundant

Aerodynamically Aerodynamically

lmproved lmproved

Low Low

lmproved lmproved High High

Spacious Spacious

Bladas Bladas Low Low

Per1ormance Per1ormance

Double Double

for5-7 for5-7

Centroi Centroi Cockpit Cockpit and and

-d -d

...... t!;! t!;!

......

~ ~ i% i%

E:. E:.

a a ......

~ ~

;:s· ;:s·

ii; ii;

'"& '"&

...., ....,

~ ~ ?;-

"' "'

~ ~ s= s=

;:,;· ;:,;·

"' "'

"~:j "~:j

{5 {5

;a ;a

~ ~

-:J -:J

..__. ..__.

..__. ..__.

o o -:J -:J ...... De helikopterburna robotarnas räck• fram effektiva motmedeL Bild 12 vidd och storlek kommer att bli beroen­ Några nya robotar eller torpeder de av de framtida fartygens storlek och kommer troligen inte att tas fram till en det hot de kan generera mot helikoptrar­ specifik helikoptermodell utan utveck­ na. r dagsläget har den taktiskt uppträ• lingen kommer som i dag att löpa paral­ dande helikoptern den fördelen att den lellt. Detta innebär att köparen får välja i som mål är svårdefinierad - varken yt­ den vapenarsenal, som finns vid tiden för eller luftmåL Dessutom pågår utveckling helikopterns i driftsättning. Det kan se­ av små ultrasnabba antirobotrobotar för dan bli aktuellt att under helikopterns helikopterns skydd. Som vanligt kommer livstid antingen modernisera vapnen el­ kampen mellan medel och motmedel att ler byta ut dem mot nya. vinnas av den vapenbärarkategori, där I Sverige började man 1984 att moder­ hotet är störst och man är villig att satsa nisera de tre då 20-åriga HKP 4B som pengar för att skapa motmedel som eli­ marinen hade och fyra HKP 4A, som minerar hotet. småningom skulle överföras från flyg­ Torpedutvecklingen går i relativt små vapnet till marinen. En motsvarande mo­ steg. En ökad uppmärksamhet har dock dernisering och livstidsförlängning gjor­ riktats mot ubåtsjakttorpedens möjlighet des därefter på de sju HKP 4C, som att verka i grunda farvatten. Tidigare har levererades från Japan 1972- 74. Moder­ det ju främst varit svenska marinen som niseringsarbetena beräknas vara klara jagat ubåtar i grunda farvatten medan under 1992 med vissa kvarstående bris­ övriga mariner med ubåtsjakthelikoptrar ter. Ä ven stormaktsmarinerna har valt haft verksamheten inriktad mot ubåts• att i vissa fall modernisera sina helikop­ Motmedelsinsats i krigs zonen. jakt i öppna havet med stora djup. Man terpark i stället för att genomföra nyan­ bör dessutom ha klart för sig att de far­ skaffning. vatten som vi i Sverige betecknar som Den brittiska Navy Lynx, som har Åren 1987- 91 anskaffade USA heli­ ter vad som finns på marknaden och vad grunda har ett mindre medeldjup än vad några år på nacken, kommer att moder­ koptrar för cirka 100 miljarder kronor det kostar. Så enkel är emellertid inte stormaktsmarinerna klassificerar som niseras till en standard benämnd Mk 8 och modifierade under samma period tillvaron. Anskaffning och införande av grunda. l USA pågår utveckling av tor­ innebärande bland annat införande av helikoptrar för 32 miljarder kronor. ett nytt helikoptersystem tar åtminstone ped Mk 50, som skall ersätta Mk46. Ut­ ett digitaliserat stridsledningssystem, Dessa siffror ger en god uppfattning om tio år och omfattar bland annat vecklingen har emellertid ej varit helt som ersätter det tidigare med anor från storleksordningen på modifieringar och - UTTEM problemfri, varför såväl ytterligare me­ Swordfish. Navy Lynx Mk 8 kommer att livstidsförlängningar. - PTTEM del fått tillskjutas som förseningar upp­ kunna operera betydligt mera självstän• stått. l Europa har samarbete igångsatts digt men också bättre kunna samverka - Prototypanskaffning, prov och försök mellan franska DCN och italienska med andra helikoptrar och med fartyg. Svensk helikopterutveckling - Utvärdering, specifikation, STTEM Som tidigare nämnts är HKP 4 nu mo­ Whitehead, vilka utvecklar Murene res­ I USA har de cirka 400 CH-46 Sea - Anskaffningsprocess pektive A 290. Knight tillhörande marinkåren och flot­ derniserad och livstidsförlängd för att - Leverans Att utnyttja helikopterburna torpeder tan livstidsförlängts, delvis enligt samma kunna verka en bit in på 2000-talet. Ma­ i sjöstridsföretag mot övervattensmål har program som våra svenska HKP 4. Vida­ rinens HKP 6 bedöms också efter ett - Förbandsintroduktion. inte praktiserats i någon större omfatt­ re har prov genomförts med roboten smärre moderniseringsprogram kunna Marinens nästa helikoptergeneration ning. Detta kan förefalla märkligt efter­ Pingvin på Sea Hawk 60-B . Proven har vara i drift fram till sekelskiftet. Med det­ kommer med all säkerhet att vara robot­ som torpeden är en mycket sofistikerad varit framgångsrika och man räknar med ta relativt goda helikopterläge kan man bärande. Med ett minskande antal fartyg undervattensrobot, som är svår att be­ att från 1993 kunna uppträda operativt kanske tro att CM skulle kunna slå sig till i flottan kan robotbärande helikoptrar kämpa, då det förefaller vara svårt att ta med detta system. ro för att sedan framåt sekelskiftet se ef- med sina relativa snabbhet och stora 173 172 Bild 13 flexibilitet skapa ett kompletterande handling har nu möjliggjort detta, något gränsskydd som är betydande. som i kombination med trådstyrningen Kustartilleriets amfibiebataljoner troligtvis kommer att revolutionera kommer att vara utrustade med RB 17/ ubåtsjaktinsatserna på grunda farvatten Hellfire. Denna robot utnyttjas av ett och i skärgårdsområden. Denna torped flertal nationer med helikopter som va­ kommer att utgöra HKP 4 huvudbeväp• penbärare. Om amfibiebataljonerna ges ning för att sedan ärvas av nästa tunga möjlighet att utnyttja lätta helikoptrar helikoptergeneration. som vapenbärare torde såväl effekt som Under HKP 4 hittillsvarande tid i ma­ snabbhet i systemet att öka. I december rinen har behovet av en eller flera heli­ 1991 utfördes i USA prov med en heli­ koptrar för prov och försök varit stort. kopter typ BO 105, som avfyrade Hellfi­ Orsaken till detta ligger främst i det för• re på 4,5 respektive 5,25 km avstånd och hållandet att helikoptrarna inte anskaffa­ med fullträffar som resultat. Bild nr 13. des i form av ett färdigt vapensystem Försvarets materielverks provnings­ utan kom hit "rena" för att sedan kom­ avdelning disponerar en BO 105 för pletteras bit för bit till ett färdigt vapen­ provverksamhet Det finns således goda system. Många prov och försök har fått förutsättningar att snabbt och enkelt sät• göras, mycken flygtid har lagts och det ta igång prov och försök för att tekniskt har varit dyrbart. Tid och pengar kan och taktiskt utvärdera hur de lätta heli­ sparas inför anskaffningen av de kom­ koptrarna kan öka amfibiebataljonernas mande helikoptergenerationerna om hu­ slagkraft. vuddelen av proven genomförs före leve­ För ersättaren till HKP 4 går det inte rans av helikoptrarna. att välja i marinen befintliga robotar, då Tidigare omnämnd BO 105 är exem­ dessa inte är lämpliga att fälla från heli­ pel på lämplig provplattform. Om någon kopter. Om man väljer Pingvin i helikop­ av flygvapnets nu utrangerade HKP 4 terversion finns det dock en hel del ge­ kunde vidmakthållas ytterligare några år mensamma delar med patrullbåtarnas kunde prov med torpeder, robotar och RB 12. Även här bör prov och försök motmedelssystem för nästa helikopter­ snarast igångsättas, så att valet av robot­ generation genomföras med denna heli­ typ är gjort när det är aktuellt att beställa kopter. Om detta inte är möjligt måste helikoptrarna. särskilda helikoptrar från förbanden av­ Nästa generation av svenska målsö• delas. kande lätta torpeder är nu på gång. Det Svenska marinen har lång erfarenhet är en 40 cm torped med beteckningen av helikoptrar som löser marina uppgif­ torped 45. Denna torped kommer att få ter. Nästa generation marinhelikoptrar en aktiv/passiv målsökare samtidigt som kommer att ge mer valuta för de satsade trådstyrningen bibehålls. Det har tidiga­ pengarna och kommer med utvidgade re ej varit tekniskt/ekonomiskt möjligt uppgifter i än högre grad än i dag kom­ att få fram en effektiv aktiv målsökare plettera de alltför fåtaliga fartygen i flot­ med förmåga att diskriminera ej relevan­ tan och det minskande antalet kustartil­ ta bottenekon i verkligt grunda far­ lerienheter. vatten. Modern datateknik och databe- BO 105 under utprovning av TOW och Hellfire

174 175 '- ~ 1HOMSON SINTRA • ACTIVITES SOUS·MARINES Ledamoten HÅKAN LARSSON

Kommendör Håkan Larsson är chefför rorpedbyrån vid Försvarets materielverk. Svensk torpedutveckling Inirädesanförande avhållel vid sammanträde med Kungl Örlogsmannasällskapel onsdagen 22 april/992.

Torpeden har ibland ansel/s vara e/1 omo­ nyttjande av kraftfulla datorer, avan­ dernt vapen, som i konkurrens med fly­ cerade hydraakustiska målsökare och gande robotar kommer all avvecklas. I navigeringssystem samt energi- och pro­ detta anförande redovisas el/ flertal fakto­ pulsionssystem med höga prestanda. rer, som talar mol delta synsäll och i stäl• Sverige har en egen torpedtillverk­ let påvisar all /orpeden såsom ett unikt ning sedan början av 1900-talet. Övriga undervattensvapen har en avsevärd ut­ länder med egen torpedtillverkning är vecklingspotential. USA, England, Tyskland, Italien, Frank­ Sjörobot och torped utgör komplette­ rike, Ryssland och Japan. Från 1941 har rande vapensystem, som lillsammans ger tillverkningen skett vid Centrala Torped­ avsevärda taktiska och slrids!ekniska syn­ verkstaden (numera "Bofors Underwa­ egieffekter i sjösfriden mol ytmål. ter System AB" ) i Motala. Thomson Sintras affärskoncept är kompetens och teknik för sjöförsvar. Inom ubåtsjakt är IOrped ett vapensys­ I årets försvarsproposition anges att tem som har potential all utvecklas som det är angeläget att behålla den svenska Den svenska marinen använder Thomsons hydrofoner på kustkorvetter, e/l smart vapen att kunna användas i torpedindustrin med hänsyn till sekretess minjaktfartyg och ubåtar. lrånga och grunda havs- och skärgårds• samt den unika svenska militärgeografin områden med hög effekt. och hydrografin, som ställer särskilda Marinens helikopterburna hydrofoner uppdateras med Thomsons digi­ krav på torpedsystemen. talteknik och får nya och höjda prestanda. Samma teknik som den ameri­ Tillbakablick Svensk torpedutveckling har känne• kanska och brittiska flottan valt i hydrofonerna för sina nya helikoptrar. Torpeder finns i alla större mariner som tecknats av målinriktade projekt med stor teknisk och ekonomisk säkerhet. Inom området hydrofoner är Thomson världsledande. Till den svenska ytstrids- och ubåtsjaktvapen. Ytstridstor­ peden introducerades i slutet av 1800- Detta har resulterat i låga utvecklings­ marinen en av de ledande leverantörerna. talet och ubåtsjakttorpeden efter VKII kostnader och kostnadseffektiva system då torpedmålsökaren infördes. med goda prestanda och väl anpassade Torpedtekniken har kontinuerligt ut­ till svenska förhållanden. Som exempel på torpedutveckling, där Sverige varit Representant i Sverige: vecklats i takt med övrig vapenteknikut­ veckling och kännetecknas i dag av ut- världsledande, kan nämnas det unika

FRANSCATOR AB 177 Box 5738 •114 87 STOCKHOLM • Telefon 08-662 82 20 • Telex 10600 • Telefax 08-667 75 03 I USA pågår vidareutveckling av tor­ nikområdet för att ge lägsta möjliga sys­ peden "MK 48 ADCAP" vilken drivs temkostnad. med samma typ av bränsle som "Spear­ TORPED 62, skall bli marinens nya fish " och har ungefär samma prestanda. ytstridstorped för 2000-talet. Jämfört Dessa torpeder är mycket dyra i förhål• med typ 61 är den nya torpeden ca l m lande till den svenska TORPED 62 som kortare, dvs ca 6 m lång och ca 30 % har ungefär samma prestanda. lättare, dvs väger ca 1200 kg. Trots detta Tyskland och Frankrike har också på• är farten högre och maximala porten av­ gående projekt med vidarutveckling av sevärt längre (över 50 km). Intressanta tunga torpeder. Ä ven ett flertal ubåts• tekniska nyheter är ett nyutvecklat ma­ jakttorpeder, som ofta benämns "lätta skineri, ett nytt framdrivningssystem torpeder" (diameter 32 cm) är under ut­ med s k pump-jet och en ny målsökare. veckling. Frankrike och Italien utvecklar Torpeden har ett kraftfullt datorsystem tillsammans torpeden "MU 90", som be­ konstruerat i hybridteknik för kommuni­ döms bli operativ i slutet av 90-talet. Tor­ kation, navigering, målsökning, styrning peden är elektriskt driven och har som och målanalys. Den avancerade målsö• TORPED 45 och 62 kraftkälla ett kvalificerat aluminium-sil­ karen och elektroniken ger torpeden en veroxid batteri med en ung effekt på 100 avsevärd kapacitet för autonomt uppträ• kW, vilket ger en fart på ca 50 knop och dande. Den kan också utnyttjas för spa­ och effektiva fjärrstyrningssystemet slutfas, kommer att införas i kustflottan räckvidd ca 1O km. ning inom ett målområde och informa­ "Tore" och energisystem med väteper• under 1993. USA utvecklar ett s k "SCEP-system" tion kan överföras till vapenplattformen oxid som syrebärare. (Stored Chemical Energy Propulsion­ för samordnad insats med t ex sjörobot. Det tunga torpedsystemet typ 61 in­ system) för ubåtsjakttorpeden "MK 50". Styrande för utvecklingen har förut• fördes på 60-talet och vidareutvecklades Utländsk torpedutveckling Den kommer att drivas med termiskt om goda prestanda också varit god miljö• tillsammans med Norge och Danmark i Internationellt pågår flera intressanta ut­ maskineri där drivmedlet består av liti­ tålighet, hög teknisk tillgänglighet och början av 80-talet i det framgångsrika vecklingsprojekt. Någon tendens till am­ um och svavelhexafluorid (Li+SF6). Sto­ låga underhålls- och övningskostnader. projektet 613. TORPED 61 bedöms kun­ bitionssänkning inom torpedvapensyste­ ra tekniska svårigheter föreligger dock TORPED 62 beräknas var färdigut• na var operativ till ca 2000-201 O. Under men till förmån för t ex sjörobot kan ej vid styrning och reglering av detta ener­ vecklad 1996 och operativ några år sena­ denna period kommer den att ersättas av skönjas. Istället kan konstateras att tor­ gi- och propulsionssystem och utveck­ re. TORPED 62, som är under utveckling peden, som är ett svårupptäckt och svår• lingen kommer därför att bli mycket dyr­ TORPED 45 är en vidarutveckling av och planeras att systemutprovas med bekämpat vapen med stor verkan i de­ bar. Farten bedöms bli ca 50 knop och den lätta torpeden typ 43 till ubåtsjakt• början 1994 vid kustflottan. placerande fartyg, vidarutvecklas för att räckvidden ca 10 km. torped med en ny kvalificerad aktiv mål• Framtagning av lätta 40-cm torpeder, nå ännu bättre prestanda. Dessa ubåtsjakttorpedsystem är di­ sökare och ny elektronik. Den kombine­ påbörjades under slutet av 50-talet med I England pågår utveckling av torpe­ mensionerade för insats mot stora och rar i viss utsträckning torpeders och målsättning att utveckla en torped för den "Spearfish". Det är en 53-cm yt­ oceangående atomdrivna ubåtar. ROV (Remotly Operated Vehicle) egen­ självförsvar för ubåt mot ubåtar och stridstorped med hög fart (maxfart troli­ skaper genom att den har datakommuni­ mindre ubåtsjaktfartyg. När ubåtsjakt• gen omkring 50 knop) och medellång Aktuell svensk kation med skjutande enhet. Torpeden uppgiften nedprioriterades för marinen porte. Torpeden kommer att drivas med har goda prestanda mot små undervat­ under 60-talet stannade utvecklingen av OTTO FUEL (flyttande krut) och HAP torpedutveckling tensmål i grunda och trånga havs- och ubåtsjakttorpeder upp. Av ekonomiska (hydroxylaminperklorat). Detta bränsle I Sverige pågår t n nyutveckling av en skärgårdsområden. Den är avsedd för skäl har utvecklingen inte kunnat åter• avger giftiga ångor och reaktionsproduk­ tung torped, TORPED 62, och vidamt­ kustkorvetter, ubåtar och helikopter upptas igen förrän 1990. ter, som angriper konstruktionsmaterial veckling av ett lätt torpedsystem, TOR­ men skall också anpassas för att kunna Vår första svenska ubåtsjakttorped, och har bl a därför förkastats som bräns• PED 45. De båda projekten är till stor skjutas från mindre plattformar såsom TORPED 45 , som nu är i utvecklingens le i svenska torpeder. del tekniskt samordnade inom elektro- ptrb och mröjfartyg.

178 179 Systemkraven är id ag styrande i det höga priset (1-2 mkr för en Jångdi­ större utsträckning ä n tidigare. För en stanstorped) vilket bl a medför dyrbara ubåtsjakttorped kan således lågt utstrålat utbildnings- och provskott För utbåts• buller samt goda nav igerings- och styr­ jakttorpeder, som har lägre krav på räck• prestanda vara viktigare än h ögsta möj• vidd, är dock batteridrift ofta ett lämpligt li ga fart och lång räckvidd. För ytstrids­ alternati v. torpeder värderas motmedelstålighet och rätt målval samt dess sä nkande ver­ Framdrivning kan allt högre. Framdrivning med motroterande pro­ Teknikutvecklingen kommer att med­ pellrar har hittills varit det vanligaste föra ständiga prestandaökningar. Var framdrivni ngssystemet. Vattenstråledrift gränserna ligger in om överskådlig tid är (s k "pump-jet") är dock nu så etablerad svårt att bedöma men toppfarter upp att flertalet moderna torpeder är utrusta­ mot 100 knop och räckvidder p å 50-100 de med denna typ av aggregat. Som ex­ km för ytstridstorpeder med "kryssnings­ empel kan nämnas de amerikanska "Mk fart" torde vara rimliga. Nedan redovisas 48" och "MK 50", den engelska "Spear­ ett antal teknikområden tillämpade på fish ", den fr ansk-i talienska "MU 90" och torpedutvecklingen. den svenska "TORPED 62". Med denna teknik får torpederna ett högre fartregis­ Torpedmaskineri och energikällor ter och bättre manöveregenskaper samt Stort energi-innehåll, lågt utstrålat bul­ bullrar avsevärt mindre. ler, inga eller vattenlösliga avgaser samt Forskning och utprovning pågår av hög säkerhet och teknisk tillgänglighet är raketdrivna torpeder. Denna teknik tor­ normalt styrande för utveckling av tor­ de dock endast vara tillämpbar på torpe­ pedmaskineri och energikällor. I äldre der med kort räckvidd inom ubåtsjakt torpeder var syre i form av komprimerad eller som vapen mot torpeder. luft och bränsle såsom fotogen och etyl­ TORPED 62 (maskineri, pump-jet) alkohol vanligt. Vid förbränningen till­ Målsökare och elektronik fördes vatten och de heta fö rbrännings• Dagens torpeder är försedda med avan­ gaserna omvandlades till mekanisk ener­ cerade hydraakustiska målsökare, som Torpeden har en avsevärd autonom överraskning och därmed ofta stora gi i kolv- eller turbinmaskinerier. I mo­ arbetar som aktiva och/eller passiva so­ funktion vilket medför att relaktivt enkla stridsavstånd efterstävas i sjöstrid. derna torpeder används mer energirika narer. Det svenska målsökarkonceptet, preparerings- och styrutrustningar kan Maskineri, propulsionssystem och e­ drivmedel såsom väteperoxid (Sverige), som är under utveckling, är utformat mot utnyttjas i ställ et för komplexa och dyr­ nergimängd samt styr- och navigerings­ OTTO FUEL (USA) och litium med krav på utnyttjande i grunda och trånga bara eldledningar. TORPED 45 kommer system dimensionerar torpedernas pre­ svavelhexafluorid (under utveckling i vatten med besvärliga vattenförhållan• att tillföras kustflottan under 1993. standa fö r fart, distans, manöverfö rmåga USA och England). den (varierande temperatur och skikt­ och verkan. Farter på 30-40 knop med Elektriska torpeder h ar funnits sedan ning). Målsökaren har också ett flertal Torpedteknik motsvarande distanser på ca 15-10 km 1930-talet. Nackdelen med dessa har va­ andra egenskaper för att kunna diskrimi­ Prestandakraven styr utvecklinge n och var van li ga för äldre torpeder. I dag är rit den begränsade batterikapaciteten. nera falska mål samt finna och klassifice­ de tekniska lösningarna. Kraven varierar motsvarande prestanda för moderna yt­ Utvecklingen har emellertid medfört att ra små mål. Val av arbetsmod kan ske beroende på hotbild, taktik, stridsteknik, stridstorpeder ca 40-60 knop och distan­ moderna batterier nu konkurrerar med automatiskt genom logiska val i m ålsö­ militärgeografi m m. Av tradition har sen 50- 20 km. Moderna ubåtsjakttorpe­ andra energisystem vad gäller energi­ karen eller av operatör med datakom­ fart och distanskrav alltid styrt torpedut­ der har farter på ca 30-50 knop och mängd. Nackdelen är dock ännu så länge munikation via styrtråden. Funktioner vecklingen för ytstridstorpeder eftersom räckvidd ca 10-7 km.

181 180 'l l

'j l

Exempel på torpede/ektronik.

såsom målval, diskriminering av motme­ skrovens sårbara undervattensdelar. del och träffvinkelberäkning hanteras i Torpeden har också förmågan att med torpedens centraldator. Målsökarens in­ zonrör utlösa detonationen i predikterat formation kan också lämnas till fartygets läge i förhållande till målet där den gör eldledning om torpeden är fjärrstyrd störst verkan. Detta medför att en tor­ med tvåvägskommunikation såsom i pedträff normalt har sänkande verkan Torpedträffmed TORPED 613. svenska torpeder. Datorsystem överva• både mot stora ytfartyg och ubåtar. kar och styr även torpedens övriga funk­ I takt med att tänkbara mål görs allt tioner såsom styrning, framdrivning, na­ mer motståndskraftiga (t ex moderna Utvecklingen inom torpedtekniken av extern målinformation samt torpe­ vigering, kommunikation, målföljning, ubåtar med dubbelskrov) eller svårträf• medger ökad vapenprecision och verkan dens möjligheter att själv analysera mål• målanalys och verkansberäkning samt fade (t ex sidakölsvävare med litet djup­ varför torpederna även i framtiden kom­ område, diskriminera skenmål samt välja torpedens autonoma funktioner såsom gående) eller utnyttjar motmedel måste mer att ha sänkande verkan mot aktuella och anfalla mål skapar ökad taktisk och logiska val. verkansdelarna göras effektivare. Ver­ mål. stridsteknisk handlingsfrihet för vapen­ Den kvalificerade och kraftfulla elek­ kansberäkningar, utlösningsfunktioner, plattformarna. Det räcker således att tor­ troniken är uppbyggd med hybridteknik zonrör och sprängämnesteknik är områ• pederna ges sådan information att den i likhet med moderna sjörobotar. den som därför måste utvecklas kontinu­ Taktik och stridsteknik kan nå målområdet. erligt. Krav på hög funktionssäkerhet Torpedsystemens förbättrade prestanda Ökade skjutavstånd påverkar självfal• och miljötålighet samt hög ammunitions­ med bl a stor autonom kapacitet, hög let också det taktiska uppträdandet. Här• Verkansteknik säkerhet styr också de tekniska lösning• fart och lång räckvidd kommer att påver• vid kan synergieffekten vid kombinerad Torpedens stridsdel verkar mot fartygs- arna mot t ex lågkänsligt sprängämne. ka taktik och stridsteknik. Utnyttjande insats med sjörobotar och ytstridstorpe-

182 183 (

der utvecklas ytterligare. Samordning av tade med integrerade torpedvarnings­ trädande. Långräckviddiga torped- och den kommer därmed att få en avsevärd vapeninsats inom ett ytstridförband eller och motmedelsutrustning. Av ytfartyg sjörobotsystem skulle således tillsam­ effekthöj ni ng. av torpedsalvor från ubåtar kan ske utgör konventionella svävare och si­ mans med långräckviddiga passiva spa­ Nästa generations ubåtsjakttorpeder snabbt och effektivt genom att torpeder­ dokölssvävare mål, som kan vara besvär• ningsssystem såsom bogserade sonarer kommer i högre grad att kombinera nas position och målinformation konti­ liga att bekämpa. av typen "T AS" (=To w ed Arra y Sonar), egenskaper, som i dag av tekniska skäl nuerligt kan kommuniceras och följas i Utvecklingen inom torpedtekniken fartygsburna elektroniska signalspa­ måste separeras mellan vapen och pl att­ fartygens stridsledningssystem. Härvid ger dock goda möjligheter att möta den­ ningssystem, ubåtssonarer av typen form. Likaså kommer torpeden att tillfö• skapas större handlingsfrihet för vapen­ na utveckling t ex med: "FAS" (Flank Array Sonar) och flygbur­ ras egenskaper som tidigare ej varit tek­ plattformarnas taktiska uppträdande - hög attackfart (över 50 knop) na långräckviddiga radarsystem kunna niskt och ekonomiskt möjligt. Vår nästa samt utnyttjande av sensorer och mot­ just har - god manöverförmåga (girhastigheter täcka större dele n av våra omgivande svenska ubåtsjakttorped, som medelssystem. kunna på 30-90 gr/sek) havsområden över och under ytan. Sjö• börjat studeras, torde därför bl a Moderna ubåtsjakttorpeder såsom styrkor med operativ och taktisk rörlig• ha följande egenskaper: - lågt utstrålat egenbuller (ger sen eller TORPED 45 med kvalificerad målsöka­ het får med dessa system möjlighet till med målsöka• ingen upptäckt) - stor spaningskapacitet re i kombination med dubbelriktad data­ taktisk och teknisk hotanpassning och re som möjliggör utnyttjande av tor­ uppträdande i målområ• kommunikation kan utnyttjas både som - "intelligent" kraftsamling inom stora områden. Inva­ peden som spaningssystem och vapen spaningssystem med klassificeringskapa­ det (autonoma funktioner) sionsförsvaret skulle därmed innehålla - stort fartregister som ger lång tid i citet och vapen. Härvid tillförs en resurs och zonrör med kostnadsefffektiva och långräckviddiga - avancerad målsökare vattnet (1 -2 tim) och överraskande som kompletterar plattformarnas sonar­ radarsystem som vä l balanserar de far­ hög motmedelsresitens anfall med hög fart system och ger möjlighet till utökade - fjärrstyrning och kommunikation tygsburna lednings- och informationssys­ spaningsområden och säkrare beslutun­ avancerad målsökare som arbetar med stor kapacitet (t ex med fiberop­ temen. derlag. Det är f n endast Sverige som mot flera måleffekter tisk kabel) med disponerar lätta ubåtsjakttorpeder Ubåtsjakttorped - tyst framdrift och god manöverför• dubbelriktad datakommunikation. - kapacitet i mycket grunda vatten måga Studier har visat att målsökande torpe­ der är det mest stridseffektiva vapensys­ - återanvändbar stridstorped om mål ej Hotutveckling Torpeden i framtiden temet mot moderna ubåtar. Dagens tor­ påträffas (bärgas efter uppdrag) Torpeden ger god stridseffekt då den är peder har vissa begränsningar i grunda - stor autonom kapacitet svårupptäckt och svårbekämpad samt Ytstridstorped vatten och i skärgårdsområden. Därför - navigeringssystem med hög nog- har hög träffsannolikhet och god verkan. Ett utökat utnyttjande av torpeder som vidareutvecklas TORPED 43 till TOR­ grannhet och bl a utnyttjande av bot­ Torpedsystem är också kostnadseffekti­ långdistansvapen kan förutses. TOR­ PED 45 med ett helt nytt målsökarkon• tenkartor. va, eftersom endast en torped behöver PED 62, som kommer att vara operativ i cept anpassat till vår mycket besvärliga Denna torpedtyp bör tillföras våra skjutas mot varje mål till skillnad från slutet av 90-talet, har en längsta porte vattenförhållanden och militärgeografi. I nya fartygsplattformar YSM och UB sjörobotsystem där t ex bekämpning över 50 km. En vidareutvecklad TOR­ kombination med förbättrat kommuni­ 2000, som tas i bruk omkring sekelskif­ med luftförsvarssystem framtvingar salv­ PED 62 skulle kunna erhålla den dubbla kations- och fjärrstyrningssystem kom­ tet. Dessa fartsystem får därmed ett skjutning. och kunna ges förmåga att navigera utef­ mer därför TORPED 45 att få en väsent• ubåtsjaktvapen i balans med övriga sys­ Medel och motmedel för en ständig ter botten inprogrammerad bottenkarta li gt bättre förmåga att verka även i dessa tem. kamp. Torpedens motmedel är hydraa­ ("kryssningstorpeder") och/eller med områden. De svenska ubåtsjaktförban- kustiska skenmål och störsändare men tröghetsnavigeringssystem med hög pre­ också målens konstruktion och egenska­ cision. Torpeden kan ha attackuppgift, per kan motverka torpeders effekt. Som spaningsuppgift eller vara min bärare. exempel på mål som försvårar torpedens Torpedens elektroniksystem ger möj• effekt kan nämnas moderna ubåtar med lighet till att själv inhämta och behandla reflexdämpande skrovbeläggning, goda information för navigering målanalys fart- och manöveregenskaper och utrus- verkansberäkningar och autonomt upp-

184 185 Ledamoten INGE ANDBLOM

Versatile propulsion Kommendör Inge Andblom är chefför spaningsbyrån inom Försvarets materielverk BO-talets uppbyggnad av vår hydraakustiska w=:"' k ··· .. ···~ J:::;;;; , ;;;;: :::::::: ' : ' :::'~::-y- ubåtsjaktkapacitet ·~- Inträdesanförande avhållet vid sammanträde med Kungl Örlogsmannasällskapet ons­ No matter what your priorities ma y be- fuel dagen 22 apri/1992. economy, high comfort, good manoeuvr­ l början av 70-talet togs det kända poli­ * Ombord msvp för minkontroll (Hfn ability, stealth properties, reliability or tiska beslutet om nedskärning av vår 104) world-wideservice facilities- we' re certain ubåtsjaktkapacitet Ubåtar betraktades Ombord bevb som kvalificerat eko­ to merit your confidence. som ett begränsat hot och vår kapacitet lod (hfn 101 , handriktad) begränsades ti ll skydd av konvojer till Ou r product range covers all elements * Ombord Belos för ubåtsräddning of propulsion- from high-skew controllable och från Gotland med hjälp av helikop­ För ubåtsjakt var alltså endast heli­ and fixed pitch propellers to water-jet u nits, ter. Resultatet av beslutet blev en kraftig koptrarna utrustade med kvalificerad ut­ and from tunnel thrusters to rotatable nedrustning. Vartefter fartyg med ubåts• rustning (hfn 204). Denna sonar, som är thrusters. To !ink it all, our electronic con­ jaktförmåga avrustades minskades tillverkad i Frankrike används för övrigt the individual units tro! system will make ubåtsjaktutbildningen och den kompe­ förutom av svenska marinen också i fran­ into a high-tech propulsion system. tenta personalen övergick till annan ska och nederländska flottorna. Be it a ferry, tug, dredger, tanker, verksamhet. De 12 ubåtarnas utrustning var kvali­ luxury yacht or naval vessel- KaMeWa has ficerad men saknade möjlighetatt detek­ more to offer. tera ubåtar. Decenniet 1981 till1991 Möjligheterna till ubåtsspaning var EXCELLENCE IN PROPULSION alltså mycket begränsade och kunde 1981 fanns i svenska marinen mycket få egentligen med någorlunda framgång sonarutrustningar, nämligen huvudsakli­ bara genomföras med helikoptrar och ut­ gen följande: KAMEWA omskärs eftersom helikoptersonaren är FÖR UBÅTSJAKT KaMeWa AB. konstruerad för spaning på stora djup. Box 1010, S-681 29 Kristinehamn, Sweden. * 7 st hkphfn (kvalificerad materiel) Den upprustning av vår ubåtsjakt• Tel inr +46 550 840 00. Fax +46 550 181 90. Telex 660 50 kamewa s. * 16 st ptrbhfn (fiskesonarer) kapacitet, som sköt fart efter U137:s plötsliga uppträdande i Karlskrona 1981 och gav bl a t ill resultat en forcerad anskaff­ FÖR ANNAN VERKSAMHET ning av sonarmateriel som påbörjades * 12 st ubåtssonarer (Dra, Sor, Näk) redan samma år.

186 187 ~l l t

Stora ekonomiska satsningar inom (best -90) l det hydraakustiska området har gjorts * 2 st Side-Scan-Sonar till kkv Sto (best under hela decenniet. De upparbetade -90) l uppdragen listas nedan i ekonomiska ter­ * 40 st hfnbojsystem (1. best -82) (Fig 5) mer. * 4 st analysutrustning för hfnbojfartyg Bå 81/82 155 Mkr (best -89) Bå 82/83 42 Mkr * Hfnbojsystem för flygplan (best -83) Bå 83/84 140 Mkr * Ytterliggare 7 st (totalt 14 st) hkp­ sonar Hfn 204 (3 st best -82) Bå 84/85 95 Mkr * 6 st bottenfasta aktiva sonarer (best - Bå 85/86 225 Mkr 83) Bå 86/87 76 Mkr * 80 st passiv Hfn 301 (huvudbest -83, Bå 87/88 391 Mkr -85 och -86) (Fig 6) Bå 88/89 221 Mkr * Analysdator MARKUS (best -87) Bå 89/90 258 Mkr * 22 st ljudhastighetsmätare LH-mät 90 Bå 90/91 65 Mkr (best -90) * 10 st sonarmål Bå 91/92 (plan) 137 Mkr och därutöver stora mängder utrustning Figl. Sonararrangemang ub typ Vgd. dvs omkring 1800 Mkr. av "kringtyp" som t e registrerings­ utrustningar, analysinstrument och ut­ Dessa ekonomiska satsningar har bildningsanläggningar. gjort det möjligt att under perioden Några av de nämnda utrustningarna 1981-1991 anskaffa eller starta anskaff­ diskuteras mera nedan. ning av följande huvudmateriel: Fig l nedan visar Flank- Array- So­ * 4 st V gd-sonarer (best -81) nar (FAS) m m på Ub typ Vgd. 1983 be­ * 7 st FAS för Vgd och Näk (best -88) ställdes en unik provutrustning för ubåt, (Figl) nämligen en s k F AS (Flank Arra y So­ * Ny elektronik för Sor (best -88) nar), som benämndes Snäckan. Detta var * 12 st navsonar för ubåt (best -88 och så vitt bekant den första utrustningen i -90) sitt slag i världen för konventionella ubå• * 3 st sonar till ubåt Gotland (best -90) tar. Utprovning och succesiva modi­ * 14 st s k Side-Scan-Sonar för bla msvp fieringar av utrustningen skedde i intimt (hfn 115) (1. best -81) (Fig 2) samarbete mellan Krupp Atlas Elektro­ nik GmbH, ubåtsflottiljen och materiel­ * 7 st Hfn 122 för minjakt (1. best -81,7. verket (FMV:Span) och pågick till1988. -89 (Fig 3) Fördelen med en sonar av detta slag är * 6 st VDS för Kkv (Hfn 184 och 188, att den långa bas längs vilken hydrofo­ huvudbest -82 och -85) nerna kan placeras ger stora detekte­ * 1O st Hfn 109 för be v b (best -84) rings- och målföljningsavstånd. FAS är i Fig 2. Hfn 115 är en s k Side Sean Sonar (SSS). Den bogseras efter fartyget och ger en * 13 st Hfn för ptrb (hfn 190) (best -88) skrivande stund driftsatt på flera ubåtar fotografiliknande bild av botten på avstånd upp till ett par hundra meter. En av nack­ (Fig 4) och visar sig uppfylla högt ställda för• delarna med sonarer av denna typ är att de inte kan bogseras med högre hastighet än ett * 10 st sonarer till kustbevakningen väntningar. par knop, vilket gör att endast små ytor kan av spanas per tidsenhet.

188 189 HYDROFONBOJSYsTEM SLAGLJUDSDETEKTERING FFT-ANALYS STATISTIK KODGEN. START/STOPP BOJÖVERVAKNING MM D

BO>- DHOTTACiiJIE

DLO(iii((HHET

Bottom Shadow Echo Bottom Vo1ume backscltter backscaner merheratian Fig 3. Hfn 122 är en minjaktsonar som tack vare mycket smala lober kan detektera och ibland klassificera minor på avstånd upp till några hundra meter.

Fig 5. Hydrofonbojsystem i olika utföranden används över hela världen, dock mest i djupa vatten och med s k engångsbojar med en livslängd kortare än 8 timmar. Den svenska varianten med flergångs bojar, som plockas upp och laddas om efter använd• ning är unik och är ett försök att begränsa driftskostnaderna. Speciella hydro­ fonbojfartyg driftsätts just nu. De utrustas med modernast möjliga analysutrustning och förväntas förbättra möjligheterna till passiv spaning från havsytan avsevärt.

Fig 6 på följande sida visar hur Hfn 301 utnyttjas för passiv spaning fast installerad på botten. Sonaren finns i ett 80-tal exemplar. Varje system kan bestyckas med upp till8 mikrofonpar och i grunda vatten har en hfn 301-mikrofon en räckvidd mot ubåt på max några hundra meter. Systemen kan betjänas från en central belägen upp till 50 km från mikrofonerna.

Fig 4. Hfn 190 på patrullbåt består av två sonarer, en bogserad som kan användas antingen som V DS eller som Dipping- Sonar (dvs kan utnyttjas med fartyget stillalig­ gande) och en skrovfast. Den bogserade sonaren används för spaning och den skrovfasta för målföljning på kortare avstånd.

190 191 .....--- / l HYDROFONFÄLT ~ A l \ .. ) l \ TOWING CABLE '\ l \ ARRA Y CABLE " "' l \ ROPE TA l L t e 1000 m r:Bpressor J. "' t e 250 "' HYDR0- j J A. A FONER AR RA Y Fig 7. TAS (Towed Array Sonar) bogseras efter fartyget för att minska den störande SPANJJ

I skrivande stund pågår därutöver ar­ tersonar i avsikt att förbättra sona­ bete med anskaffning av bl a rens egenskaper inomskärs * bottenfast aktiv sonar (fig 8) * sonar till ubåt 2000 Fig 8. Bottenfast aktiv sonar för spaning i grunda vatten mot moderna små ubåtar har * utökad databas vid MU SAC * sonar till YSM hitintills varit el/ unikt svenskt problem, vilket gjort att vi fått arbeta utan hjälp utifrån * nya och förbättrade analysmetoder * sonar till BevB under flera år. Vi närmar oss nu en lösning. Prototyp till en sådan sonar levereras våren huvudsaklingen för passiva system * TAS (Towed Array Sonar) för över- -94. * försöksutrustning för hydraakustiskt vattensfartyg (fig 7) informationssystem (arbetsnamn * skrovfast sonar på kustkorvett HAlS) i avsikt att förbättra vår för• * nya typer av hydrofonbojar måga att taktiskt utnyttja den anskaf­ satsningen på sonar har gått hand i förbättras och vi närmar oss nu den kom­ * hydrofonbojövningsanläggning fade materielen. hand med kvalificerad utbildning, vilket petens vi hade när nedrustningen börja­ * uppgradering av existerande helikop- gör att vår ubåtsjaktkapacitet ständigt de på 70-talet.

192 193 Framtiden p g a mediets instabilitet) och sonar med kräver flera av ovannämnda signal­ kommer att förbättras med hjälp av nya syntetisk apertur. l framtiden kommer vi att mötas av ännu behandlingsmetoder. stora och snabba minnestyper. Även hydrofonerna kommer att ut­ informationssys­ så att domine­ tystare ubåtar med minskad bullernivå De hydraakustiska Framtiden kommer allt vecklas och kompletteras med sensorer i flera mariner datorer, vilket från motorer, pumpar osv, tystare fram­ tem som idag är operativa ras av mycket kraftfulla av andra materiel än dagens. F n pågår byggas ut med ytterli­ krav på ope­ drivningsmaskineri, t ex vattenstråldrift kommer därför att kommer att ställa speciella arbete med flera sådana typer t e fiber­ nya och bättre . Det är tro­ samt ubåtar belagda med effektivare R­ gare miljöinformation, ratören och hans utbildning optiska sensorer, jättemagnetostriktiva ll er, detaljerade da­ att utnyttja beläggning eller med utpräglad smyg­ vågutbredningsmode ligt att människans förmåga (terfenol) och PYDF (polyvinyl­ ljudhastighetsprofiler, att vara konstruktion, vilket gör att svårigheterna tabaser för bl a datorernas kapacitet kommer diflourid). o s v och ocea­ utveck­ att detektera ubåt både med passiva och topografi, sedimentdata gränssättande för hjälpmedlens Andra metoder än hydraakustiska är Möjlighe• aktiva hydraakustiska metoder kommer nografiska prognosmodeller. ling. också av stort intresse men problemet ll denna information att öka. terna att lagra a med korta räckvidder för andra energi­ Detta förändrade hot möts inom det former än hydraakustiska kvarstår givet­ hydraakustiska området med en utveck­ Vis. ling av signalbehandlingsmetoder både Som exempel kan nämnas det pågå• för passiva och aktiva signaler. signalbe­ ende arbetet med laserspaning från heli­ handlingsmetoderna kan utvecklas tack kopter ell er flygplan. Projektnamnet är Böcker vare tillgången på datorkraft FLASH och utrustningen har en räck• Reklam Det är nödvändigt att denna utveck­ vidd under vattenytan på storleksord­ Tidskrifter ling fortsätter för att göra det möjligt att ningen 30 meter. Eftersom dessa 30 me­ upptäcka och analysera allt svagare sig­ ter i det aktuella fallet är liktydigt med Datablanketter naler. Redan nu arbetar man med signal/ spaning ned till 30meters djup är utrust­ brusförhållanden på minus 25 dB men i ningen trots det av mycket stort intresse. framtiden är det nödvändigt att komma Andra metoder som studeras är mag­ betydligt längre ner i bruset än så, t ex netiska, elektromagnetiska med låg frek­ med hjälp av adaptiva metoder. vens (signaler med låga frekvenser däm• Andra principer än dagens kommer pas mindre än signaler med höga att tillämpas. Exempel på sådana är ana­ frekvenser), radarspaning mot speciella lys av s k inre vågor genererade av ubå• ytvågor, som ubåtar antas generera, ter­ ten, analys av reflekterade resonanser misk detektering av speciella vågrörelser orsakade av ubåtens geometriska egen­ i det sk språngskiktet, kemiska metoder skaper, utnyttjande av den s k "matched (nog har ubåtar en speciell odör alt field-metoden", som bygger på en korre­ arom) men hitintills har resultaten inte lation mellan uppmätt och ett datorsimu­ varit uppmuntrande pga bl a falsklarms­ lerat hydraakustiskt fält. sannoiikheter och korta räckvidder. Även nya principer inom sonar­ Framtidens operatörshjälpmedel tekniken kommer att utvecklas. Redan kommer att kompletteras med s k ex­ nu pågår utveckling av multistatisk sonar pertsystem och neutrala nätverk, som ger (sändare och en eller flera mottagare operatören hjälp med detektering Abrahamsons placerade på avstånd från varandra) och (CAD=Computer Aided Detection) och forskning kring tyst sonar (spread spee­ klassificering (CAC=Computer Aided tryckeri trum-teknik som har tillämpning inom Classification). Artificiell intelligens av Box 6017, 371 06 Karlskrona radartekniken, i det hydraakustiska fal­ beskrivet slag kräver goda kunskaper om Tel. 0455-229 90 let är problemen dock mycket större den miljö vi arbetar i. Samma kunskaper

194 195 Ledamoten Mer än 40 Mk3-system i order. CLAES TORN BERG Och dessutom en utmärkelse! Genom åren har NobelTech levererat 150 lednings- och eldledningssystem till fartyg i Sverige och utomlands. Konteramiral Claes Tornberg är chefför Den tredje generationen av dessa system, 9LYMk3, har hittills beställts för 40 fartyg; Militärhögskolan våra svenska korvetter i Göteborg-klassen och de nya ubåtarna i Gotland-klassen, danska inspektions- och Standard Fl ex­ - Pris att betala" fartyg och Finlands Rauma-klass. Med "Värden att försvara 9LVMk3 vann vi också elektronikkontrak­ ten för ANZAC-fregatterna till Australien Inledningsanförande vid etikseminarium på Militärhögskolan onsdagen 13 maj 1992. och N ya Zeeland. Programvaran i 9LV Mk3 är givetvis amerikanska ex­ skriven i Ada. Av ledande Nationen Sverige har i demokratisk ord­ mycket svåra etiska problem. Gjorde di­ perter anses det vara ett av de mest fram­ visionschefen kommendörkapten Hag­ gångsrika Acta-projekten i världen. Därför ning beslutat att vi skall ha ett militärt fick vi också 1992 års utmärkelse "The Ada försvar. Detta försvar utgör ett av med­ man för de nyinköpta Italienjagarna rätt lndustry Leadership Award" som årligen len för att uppnå vårt säkerhetspolitiska då han överlämnade fartygen utan strid delas ut vid "The US Annual National mål - att bevara vår frihet och minska til l engelsmännen på Färöarna 1940? Det Conference on Ada Technology". risken för krig. Det är en åtgärd som är få som idag anser att det var ett felak­ stöds av det absoluta flertalet svenskar. tigt beslut. Då var beslutet i hög grad Rl NobelTech Enligt gallupundersökningar anser mer omstritt. Det ansågs ge en signal från det neutrala Sverige att vi inte var beredda Nobel Industries än 3/4 av oss svenskar att vi skall försvara vårt land om så behövs med vapen. Dvs att slåss för vår integritet oavsett ojämna vara beredda att bruka våld och därmed odds för framgång. också döda i syfte att värna vår frihet. Folkrätten ger vissa riktlinjer/be­ För mig som officer räcker detta kon­ gränsningar rörande krigföringen. Gäl• staterande för att klara ut den övergri• lande praxis och snabbt förändrade va­ pande frågan för detta seminarium dvs penprestanda ger dock ingen klar grund att det är det pris vi får betala mht de för att etiskt rättfärdiga ett militärt värden vi har att försvara. handlande. Enligt 1936 års London­ Gränsen mellan krig och fred är fly­ protokoll skall t ex en ubåtschef varna tande. Formella krigsförklaringar o dyl ett transportfartyg före vapeninsats. hör historien till. Absolut krig eller fred Denna regel bröts inte enbart under den existerar sällan i praktiken. Behovet att tyska ubåtskrigföringen utan i samma utnyttja militär styrka av något slag kan grad av USA i Stilla Havet under andra uppstå när som helst mellan dessa ytter­ världskriget. Risken för motverkan har ligheter även under perioder av relativ sålunda skapat en annan praxis. Jag an­ fred . ser det inte oetiskt att vi i vår sjökrigfö• - -- -~------.•.. 'U il Det finns många situationer där mili­ ring följer etablerad praxis i vår strävan tära chefer kommer att ställas inför att avvärja en invasion.

197 Man blir präglad av sina erfarenheter. militära resurser förhindra att kränk• Vi utnyttjade på kustflottan resurser­ - Varning genomförs ej på inre vatten. För mig som haft en aktiv roll i jakten på ningarna fortsätter". Utrikesminister na maximalt dvs inom ramen för det Anfall insätts direkt. Alla fartyg skall inkräktande ubåtar utgör dilemmat var Sten Andersson talade senare om att fredsmässiga regelverket i form av ramma om ubåt påträffas i yt/mellan­ gränsen går för rätten och skyldigheten blod kan komma att flyta. Regelverket i arbetstidsbestämmelser, upphand­ Iäge oavsett risk för sänkning av eget att bruka våld och därmed att döda. IKFN ändrades på inre vatten till att syf­ lingskungörelse, ekonomi, etc. Margi­ fartyg. Ubåtskrisen har inte enbart varit en test tet med insatsen skulle vara att tvinga nalerna för överträdelser togs bort - Varning på yttre vatten genomförs en på svensk vilja och förmåga att hävda upp inkräktaren. dvs misstag accepterades. Däremot gång för alla som en taktisk åtgärd i vårt oberoende utan har också inneburit Var ändringen att regelverket och ut­ förkastades mht den lilla chansen till samband med insatsen (jfr Hävringe ett moraliskt dilemma rörande utnyttjan­ rikesministerns uttalande tillräckligt för framgång ett hänsynslöst utnyttjande 88). det sannolikt skulle leda till de av vapenmakt. Detta har ytterligare att etiskt rättfärdiga brukande av vapen­ eftersom - Vapeninsatsen görs direkt mot målet. förstärkts genom statsmakternas otydli­ makt under fredstid som kan leda till att ett kraftigt bakslag om vi inte lycka­ - Massiv vapeninsats görs mht den ga och svävande regelverk. Ej heller de människor dödas? Svaret var enligt vår des och därmed motverka framgång ringa träffsannolikheten för enskilt militära tillämpningarna från ÖB/CM uppfattning nej. Som ansvarig för de tak­ på sikt. vapen. har gett en tydligare vägledning. Så små• tiska anvisningarna gällde det att ge an­ Taktisk ningom och successivt har insatsreglerna fallande chef entydiga handlingsregler Vi tydde sålunda på vårt sätt vad vi - Anfallsvilja inpräntades. av kon­ blivit något tydligare. Vi tvingades att på som var etiskt försvarbara. uppfattade som intentionerna i statsmak­ klassificering (dvs bedömning för insats. fältet själva inledningsvis klarlägga enty­ Senare kom IKFN bestämmelser att ternas styrning. De faktiska skrivning­ takt till sjöss) avgörande beslutsun­ diga regler. ändras. Syftet med insatsen på inre vat­ arna och uttalandena var och förblev Efteranalys och taktiskt åt. Under Utö-incidenten 1980 framkom ten blev att få den främmande verksam­ otydliga. Enligt min mening syftade de derlag måste tydligt skiljas att gällande insatsregler i form av dåva• heten att upphöra. ÖB fick rätt att ange till att delegera ansvaret och skulden om Utan tvekan utnyttjade vi på detta rande bestämmelser i IKFN och ÖB/CM samma syfte på territorialhavet om risk något skulle gå snett ner till förband/far­ sätt regelverket maximalt för att kunna tillämpningsföreskrifter ej svarade mot för felnavigering kunde uteslutas. Ej hel­ tygschef ombord. Ett föga etiskt beteen­ insätta vapen i syfte att sänka med bästa den nya kränkningsbilden. Ubåtarna lät ler detta gav någon entydig vägledning. demönster men kanske realpolitiskt en möjliga effekt. sig ej längre avvisas vid varning. Insats­ I den ombrytning av beredskapen på normal åtgärd. reglerna såväl på territorialhavet som kustflottan som gjordes under fjärde 1989 ändrades regelverket till att ge För mig var den grundläggande etiska inre vatten syftade ju till att avvisa efter kvartalet 1983 lades följande till grund: en bättre vägledning för militärt ingri­ frågan: Har militära förband rätt att ak­ föregående varning om erforderligt med pande. Målet blev att "ubåten skall hind­ utnyttja vapenmakt i syfte att sänka/ vapenmakt. Detta i kombination med en tivt ras från att bedriva fortsatt verksamhet" en inkräktare under fredsför• från militär sida överdriven riskbedöm• - Oavsett att statsmakterna under 60- döda med förtydligandet att "därvid får va­ förband de­ ning om sänkning i samband med vapen­ och 70-talet med olika beslut elimine­ hållanden? För kustflottans penmakt tillgripas utan föregående var­ oss i ett insats gjorde att vapeninsatsen snarast rat vår reella ubåtsjaktförmåga ålåg klarerades därför att vi befinner ning. Om det behövs får sådana vapen måste tett sig löjeväckande från inkräk• det oss nu att göra allt vad som stod i krig under vattnet. Denna deklaration användas som medför risk att ubåten tarens sida. Vi måste uppenbart gett fel vår makt att organisera så effektiva meddelades vid besök ombord till stats­ sänks .. ". Det tog närmare tio år att få signal. taktiska förband som möjligt. Otill­ minister, utrikesminister, försvarsminis• denna, om inte helt täckande, så ändå Den parlamentariskt sammansatta räckliga medel i form av sensorer, ter, samtliga partiledare, m fl. Någon of­ betydligt klarare inriktning från stats­ ubåtskommissionen efter Hårsfjärden• plattformar, vapen, utbildning etc ficiell kommentar gavs aldrig, ej heller makternas sida. incidenten 1982 fastslog i sin rapport skulle sålunda utnyttjas trots alla be­ någon invändning. Den som tiger sam­ Trots att vi ännu ej lyckats sänka en 1983 att det inte längre var fråga om gränsningar. tycker blev slutledningen. För mig och inkräktande ubåt är det min bestämda harmlösa kränkningar utan intrång syf­ - Vi var medvetna om att chansen till cheferna på kustflottan var det helt till­ uppfattning att vi från militär sida så tande till rena krigsförberedelser mot framgång var försvinnande liten. Den räckligt och etiskt klarläggande med de­ småningom lyckades med att ge en tydlig vårt land. Kommissionen uttalade att reella chansen var rent slumpartad klarationen om krig under vattnet. signal att Sverige menar allvar med att vi diplomatiska medel uppenbart ej var till­ och kanske i bästa fall några promille. För att klara ut entydiga insatsregler aldrig kan acceptera att någon annan stat räckliga för att få ett slut på verksamhe­ Vi levde i sanning i olika världar, cen­ lades sedan följande till grund för de tak­ utnyttjar vårt territorium för sina syften. ten "Vad som återstår är att med egna tralt och till sjöss. tiska anvisningarna: Vi lyckades också att klarlägga den etis-

198 199 ka grunden för vår verksamhet och våra Det är viktigt att understryka den Korresponderande ledamoten regler. självuppoffring som krävs av det militära WILHELM ODELBERG Ett exempel på hur man inom en stor­ ledarskiktet Kraven ski lj er sig markant makt beskriver krigets syfte framgår av från andra funktioner i statsförvaltning• marinkårens "code of conduct, War­ en. fighting": Den etiska grundregeln för en svensk "The aim in war is to achieve our will. officer skall enligt min uppfattning vara: Fil dr Wilhelm Ode/berg var till sin pensionering 1984 över• The immediate requirement is to overco­ Officeren skall i sitt fredstida värv uppvi­ bibliotekarie hos Stockholms universitet med Kungl Veten­ me our enemy's a bility to resist us , which sa en sådan kunskap, ett sådant beteen­ skapsakademien bibliotek. Han är ordförande i Sjöhisto• is a product of the physical means at his de, normer och värderingar som skapar riska samfundet. disposal and the strengh of his will. We förtroende för att han rätt kan ful lfölja must either eliminate his physical ability sina uppgifter att värna om landets frihet to resist or, short of this, we must destroy och fred. l krig skall han lösa sina upp­ Amiral Louis Palander af Vega, his will to resist In military terms, this gifter med kraft under iakttagande av Nordostpassagens fartygschef, i ny belysning. means the defeat of the enemy's fighting fo lkrättsliga regler och konventioner forces, but always in a manner and to a med inriktningen att undvika onödigt li­ Artikeln baseras på Louis Palanders efterlämnade men icke publicerade självbiografi. degree consistent with the national poli­ dande och skadegörelse. cy objective.". Amiral Louis Patander af Vega är känd hos Nordisk Rotogravyr, gift med Palan­ som fartygschef under den av Adolf Erik ders dotterdotter friherrinnan Beatrice Nordenskiöld ledda färden runt Europa Cronstedt, lät utföra en maskinskriven och Asien, "Nordostpassagen". Vid kopia, 283 opaginerade tätskrivna sidor i Palanders bortgång 1920 skrevs minnes­ oktav, som bands i pergamentsband. Det­ teckningen i Tidskrift i sjöväsendet av ta exemplar, vilket sålunda får betraktas ledamoten, sedermera viceamiralen och som ett unikum, ägs av dottern, hov­ chefen för marinen Charles de Champs. kanslisten Ann Cronstedt, som välvilligt Det är den hittills utförligaste biografis­ utlånade boken. ka artikeln om Palander. I samband med Palanders självbiografi är av stort in­ utgivningen av Svenskt biografiskt lexi­ tresse, inte bara genom de detaljrika och kon blev undertecknad ombedd att skri­ färgstarka skildringarna av hans många va artikeln om Palander, grundad på se­ sjöexpeditioner och interna förhållanden nare forskning. Under arbetet fick jag inom marinen, utan framförallt genom ERNST NYMANS HERREKIPERING kännedom om att Patander skrivit sin hans synnerligen öppenhjärtiga åsikter självbiografi, vilken inte varit utnyttjad i rörande händelser i samband med hans Etablerad 1 890 sjöhistorisk forskning. Jag fick tillgång deltagande i Adolf Erik Nordenskiölds till denna skrift. expeditioner till Svalbard på 1860- och Under senare levnadsår, omkring 1870-talet samt framför allt under Vega­ Erbjuder allt i uniformer och 1910, skrev Patander utförligt om sitt liv. färden 1878-1880. Palander besvärades tillbehör för Kungl. Flottan Av den detaljrika framställningen att enligt egen åsikt under dessa färder av döma har han flitigt använt sig av samti­ Nordenskiölds opraktiska läggning och känsla för prestige. John-Erik Jansson da anteckningar. Originalmanuskriptet hans överdrivna till självbiografin tycks enligt efter­ Nordenskiöld hade det högsta ansvaret vid flera Ronnebygatan 39 371 00 Karlskrona Tfn 0455-1 02 98 kommande har gått förlorat, men dispo­ för Vega-expeditionen. Hans nenten Theodor Thäberg (1898-1970), tillfällen givna order, som enligt Palan-

200 201 der skulle fört Vega i fördärvet, återtogs helm von Otter, som kom att få väsent• efter hårda meningsutbyten med fartygs­ ligt inflytande på Palanders liv. chefen. Att Patander trots tidigare erfa­ Adolf Erik Nordenskiöld förberedde renheter med stolthet åtog sig att bli far­ till 1868 en ny expedition till Svalbard. tygschef på Vega får tillskrivas Norden­ Regeringen hade ställt till förfogande en skiölds omvittnade karismatiska framto­ liten postångare Sophia med von Otter ning, som för det mesta fick folk att följa som fartygschef. Han ville ha Palander honom. som sekond. Härmed började ett tolv­ Föreliggande artikel är en utvidgning årigt samarbete mellan Palander och av manuskriptet, som antagits av Svenskt Nordenskiöld. Förhållandet dem emel­ biografiskt lexikon och som beräknas bli lan var ambivalent och belyses av Palan­ publicerat tidigast 1993. ders självbiografiska anteckningar. Palander uppskattade Nordenskiöld i flera avseenden, men han irriterade sig ofta på dennes opraktiskhet och envetna Patander bar på starka sjömilitära tradi­ prestigelystnad. Sophia hade ombord, tioner. Farfadern var amiralitetsläkare förutom Nordenskiöld som mineralog, och gift med en dotter till amira­ botanisk, fysisk och zoologisk expertis. förde befälet under A E Nordenskiölds Svalbard­ litetsläkaren Arvid Faxe, känd för sina Patander trivdes väl med vetenskaps­ Postångaren Polhem, där Palander framgångsrika dietföreskrifter för att männen. De huvudsakliga arbetena för• expedition 1872- 73. polar-expeditionen år 1872-1873. Sthlm 1875. motverka skörbjugg ombord. Fadern var lades till lsfjorden, men tanken att nå Från F. R. Kjellman, Svenska under några år varvschef i Karlskrona. Nordpolen föresvävade Nordenskiöld Morfadern Arnold de Rees var överste hela tiden. Sophia satte kurs mot Sjuöar• vid skärgårdsflottan. Fjorton år gammal na, norr om Svalbard. Under en storm fälle att deltaga i åtskilliga festligheter i transportabelt hus, kallat Polhem, upp­ antogs Patander till sjökadett och deltog kastades fartyget mot ett isberg. Sophia samband med invigningen av Suezkana­ rättades vid en vik i den norra delen av åren 1857- 63 i korvetterna J arramas och fick en stor läcka men räddades genom len, detaljerat beskrivna i hans anteck­ Wijdefjorden. Meningen var att Gladan af Chapmans sommarexpeditioner. Se­ att alla ombord öste vatten i 11 timmar. ningar. Sedan Patander 1870 blivit löjt• och Onkel Adam vid höstens inbrott dan han gått igenom den sjömilitära av­ Vid ett annat tillfälle då Sophia skulle nant, förde han ångaren Polhem i skulle återgå till Sverige. Den 16 septem­ delningen på Karlberg, blev Patander se­ krängas, hamnade Nordenskiöld i en posttrafik mellan Gotland och fastlandet ber blev avgörande i expeditionens his­ kundlöjtnant i flottan. Palanders första ofarlig men obehaglig situation, hängan• 1870-71, samt i Öresund följande år. toria. Alla fartygen blev plötsligt infrus­ stora sjöexpedition var korvetten Gefles de i rep, som föranledde honom att "i Nordenskiöld planerade en ny is­ na. Man fick bereda sig på att föda 67 färd till Medelhavet och västkusten av den mest ömkliga ton ropa på hjälp. havsexpedition med övervintring 1872- man istället för beräknade 24. Dessutom Afrika 64-65. Patander påminde sig att Nordenskiöld 73 på Sjuöarna för att därifrån göra en visade det sig att fyra fångsfartyg med Overksamheten inom marinen då det upprepade gånger under resan sagt att framstöt mot Nordpolen. Finansmannen dålig proviantering och 57 mans besätt• gällde sjöexpeditioner föranledde Pa­ "ett människoliv icke hade större värde Oscar Dickson ställde pengar till förfo• ning frusit in i närheten. Norrmännen lander att under fem år taga hyra som än en flugas, då det offrades i vetenska­ gande. Fartygen Polhem, med Patander bad om hjälp. situationen var ytterligt styrman på handelsfartyg som seglade på pens tjänst". Alla brast i skratt, då som chef, briggen Gladan och transpor­ besvärande men Nordenskiöld bestämde nord- och sydamerikanska leder. 1866 Patander ropade åt Nordenskiöld: "En tångaren Onkel Adam förhyrdes. Den att det inte var möjligt att låta människor fick han kommendering på korvetten fluga mer eller mindre betyder ingen­ vetenskapliga staben var väl bemannad i närheten svälta ihjäl så länge det fanns Norrköping under expedition i Östersjön ting". och rikligt försedd med instrument o lit­ något att dela på. Fångstfartygen lycka­ och Nordsjön. 67 kommenderades han Palanders nästa mera betydande teratur. Fyrtio renar och fyra samer som des efter hand komma loss och gick sö• till kanonbåten Ingegerd, som gick till kommendering var hans tjänst på fre­ skötare togs ombord på Onkel Adam. derut till kända depåer, men i de flesta fiskerierna på norska västkusten. Far­ gatten Vanadis under expeditionen till Nordenskiölds plan att nå Sjuöarna kun­ fall till död i skörbjugg. Till råga på tygschef på Ingegerd var Fredrik Wil- Medelhavet 1869-70. Här blev han i till- de inte följas. Vinterkvarteret med ett olyckorna rymde renarna en stormnatt.

202 203 expeditionen åter i Sverige. De veten­ de rna gjorde rännan mellan stranden och skapliga resultaten var goda, men allt polarisen mycket grund. Dimman var hade kunnat sluta med en katastrof. Fritz ofta tät. Säkerheten berodde på oupp­ von Dardel antecknade från välkomst• hörlig lodning. Palander beräknade att festen i Stockholm att ''officerarna, som man gjort mellan 25- och 30 000 prov på åtföljt Nordenskiöld, äro enstämmiga i vattendjupet. sitt omdöme att han visat sig olämplig Omedelbart efter passagen av Kap som chef och att hans planer varit illa Tjeluskin kom den första sammanstöt• uppgjorda". Efter 1873 hade Palancler ningen mellan Palander och Norden­ tjänst som befälhavare på lastfartyg och skiöld. "Dicksons sista ord då vi skiljdes i gick mest på England. Förhåll andet mel­ Göteborg var en varning att lämna det lan Palancler och Nordenskiöld var inte jämförelsevis varma vattnet längs kusten sämre än att Palander, som han skrev, och inte lämna denna ränna och icke låta med "glädje och stolthet" åtog sig att sig narras av någon tillfällig öppning i vara fartygschef under elen planerade ex­ polarisen. Han sade att vi härigenom peditionen att fullfölja norclostpassagen. kunde riskera hela expeditionen och däri Dickson, som stod för huvuddelen av hade han otvetydigt alldeles rätt". Dick­ kostnaderna, hade uppdragit åt Palancler son hade emellertid lämnat Norden­ att skaffa ett lämpligt fartyg. Av privata skiöld ett skriftligt intyg på att denne skäl ville Dickson att Palander i England Den mängd renar som medföljde expeditionen, och som Nordenskiöld hoppades skulle skulle ha full dispositionsrätt över farty­ skulle köpa Pandora, en fel engelsk ka­ draga en del av densamma till Nordpolen, rymde en stormnall ji·ån sina samiska get och vad däri fanns ombord. Av denna nonbåt. Palancler fann fartyget alldeles skötare. En enda ren återfanns med ett stort sår, antagligen efter möte med en isbjörn. fullmakt begagnade sig Nordenskiöld två olämpligt. Dickson som hade fullt förtro• Från Kjellman, anförda arbete. gånger. Då Vega utan större svårighet ende för Palancler, gav med sig. Pandora kunnat komma till Kap Tjeluskin, ansåg såldes sedan till Amerika. Det olycksbå• Nordenskiöld det vara fegt att bara följa De tretusen säckarna med renlav, avseel­ Palander flera dagar att laga dem. Palan­ dande namnet ändrades till Jeanet/e och kusten. Vega borde gå åt nordost, där det da för djuren, blev obehövliga. Palancler ders och Nordenskiölds färd över Nord­ är förbundet med De Langs katastrofala kunde finnas nya land att upptäcka. fann på att laven kunde användas som ostlandet under två månader tillsam­ expedition, som slutade i Ishavet norr "Tänk", sade han enligt Palander "om nödbröd, uppblandat med mjöl. Laven mans med nio man var mycket riskabel. om Sibirien. Palancler fäste sig istället vid amerikanaren (De Long med .leanelle), torkades, stöttes och maldes. Brödet var Det hände lätt att man föll ned i de ett sälfångstfartyg Vega, som ägdes av vilken Nordenskiöld fått för sig redan fullt ätbart "men något beskt och grönt många djupa issprickarna och blev häng• A-B Ishafvet i Göteborg. Affären kom detta år skulle komma upp genom Be­ till färgen". PaJanders besvär med Nord­ ande i dragremmarna. Det fordrades god till stånd. Seclan blev det Palanclers upp­ rings sund, "tog den norra vägen och enskiöld hade börjat redan vid uppfär• kondition, men Nordenskiöld i fyrtioårs• gift att sköta utrustning och upphandling upptäckte dessa okända land under det den. Nordenskiöld hade försummat en åldern framhöll, att han hade ett mindre samt att utvälja besättning av dem som att vi kröpe längs land, vilken smälek del utbetalningar, varför Polhem togs i hjärtfel och kunde därför inte dra släde. anmält sig vilja deltaga. Proviantförrådet skulle detta ej vara för oss". PaJanders beslag under en vecka i Göteborg innan "Han var alltför opraktisk för att vara beräknades för 24 månader och 30 man. protester ignorerades. Dicksons fullmakt saken omsider reglerades. Palander hade annat än till besvär" ansåg Palander. Vid Den 21 juli 1878 lämnade Vega Tromsö, kom fram för första gången och Palander för den kommande färden mot Sjuöarna återkomsten till basen fann man de övri• där Nordenskiöld gick ombord. Den 21 var, "ehuru genomledsen" tvungen att anskaffat tre slädbåtar och fyra slädar. ga expeditionsmedlemmarna i dåligt till­ september frös fartyget fast ungefär en lyda. Han såg framför sig att man skulle Mot PaJanders kraftiga protester skulle stånd; åtskilliga hade skörbjugg. Att ing­ dags färd från Berings sund. Vega hade fastna i isen och med denna driva väster• nu dessa sågas itu och göra tjänst enligt en dog tillskrev Palander förtjänsten hos att uneler svåra betingelser gå utmed Si­ ut för att i bästa fall efter några år kom­ en metod som Nordenskiöld kände till den engelske ishavsturisten Leigh Smith, biriens kust. Användbara sjökort sakna­ ma loss ur isen någonstans i närheten av från järnbruket i Värmland. Nästan ge­ som med sitt fartyg försett svenskarna des. Slammet från de stora sibiriska flo- Grön land med oförrättat ärende. Det nast blev slädarna till trasor och det tog med mängder av mat. I augusti 1873 var

205 204 Nordenskiöld hade begärt all Vega skulle, i likhet med vad som skett vid hans tidigare expeditioner, föra svensk tretungad flagga. Sjöförsvarsministern Fredrik von Otter avslog delta. Han hade själv deltagit som fartygschef under Nordenskiölds Svalbards­ expedition 1868. Möjligen delade han andra deltagande sjöofficerares tvivel om Nord­ enskiölds förmåga som ledare. Han vill inte se den svenska marinens flagg ömkligen nedskruvad i isen norr om Sibirien. l stället kom Vega att föra Kungl Svenska segelsällskapets då för tiden brukade tretungade flagga med kung Oscar 1/:s i krönta namnchiffer. Detta var naturligt, efter­ Vega i polarisen vid Pitlekaj nära Berings sund september 1878 - juli 1879. Träsnitt som kungen så starkt engagerat sig för Nordenskiölds planer. KSSS kom därför som en efter fotografi av Palander. av de främsta i raden att hylla Vega-expeditionens ledare och fartygschef vid ankomsten Från Nordenskiöld, anförda arbete. till Stockholm. Från A E Nordenskiöld, Vegas färd kring Asien och Europa, 1- 2, Sthlm 1880-81. och musikaliska Samfundet SHT, antog karen Ernst Almquist (1852-1946). Mel­ han ordensnamnet Menka. lan denne och sekonden på Vega E C dröjde heller inte så länge förrän man många svårigheter få ut Vega ur isen och "Loss, loss! Ja vi är verkligen loss" Brusewitz (1844-1919) hade uppstått ett inte kunde komma längre. "Nu först vak­ in i landrännan. skrev Palander i sin dagbok den 18 juli spänt förhållande. Enligt Palander roade nade Nordenskiölds besinning och han Under övervintringen vid Pitlekaj in­ 1879. Den triumfatoriska hemfärden sig Almquist ofta med att springa och överlät åt mig att rädda oss ur obehaget". tresserade sig Palander mycket för den kunde börja och slutade utan äventyr. skvallra för Nordenskiöld om en del sa­ Detta lyckades den följande dagens ef­ infödda befolkningen, kusttjuktjerna, till Undantaget var i Yokohama, då Pa­ ker. I Nagasaki hände det att Norden­ termiddag. vilken han hade det bästa förhållande. lander höll på att omkomma, när han vid skiöld ville avskeda Brusewitz och sända Den 3 september, då Vega var i när• Palander hade redan under 60-talet ut­ en middag hos den tyska ministern av hem honom. Då Palander kom ombord, heten av Björnön, ville Nordenskiöld be­ bildat sig till en skicklig fotograf och han misstag blivit serverad den livsfarligt gif­ fick han till sin häpnad se Brusewitz söka ögruppen. Palander protesterade, tog åtskilliga bilder. Starosten Menka, tiga fisken och fick våldsamma kolera­ packa sina saker. Palander förklarade för eftersom öarna var omgivna av mycket dvs hövdingen över östra delen av liknande krampanfall. Nordenskiölds Nordenskiöld att om Brusewitz avskeda­ tät och grov is. Han fann företaget ytter­ Tjuktjerhalvön, som for omkring bland och PaJanders tryckta skildringar av Ve­ des, skulle också han lämna fartyget och ligt riskabelt. "Dicksons papper kom sina landsmän för att ta upp skatt i form gafärden berör knappast de inre förhål• resa hem. Nordenskiöld lugnade sig och fram igen -dock för sista gången och jag av rävskinn, kom ombord. Han drack ko­ landena ombord på fartyget. Givetvis var bad Brusewitz om ursäkt. Det visade sig måste forcera Vega in i isen. Ju närmare piösa mängder av te och korsade sig det psykologiskt besvärligt att vara in­ att Almquist anmält för Nordenskiöld att vi kommo Björnön, desto grövre och mycket framför bilderna av kung Oscar stängda så länge med varandra. På det Brusewitz, som fått Nordenskiölds upp­ mera packad var isen och slutligen var all och Dickson "troligen tagande dem för hela taget var Palander nöjd med veten­ drag att köpa två dussin höns, bara köpt framkomst omöjlig". Under kvällen föl• våra gudar". Det hör till historien att då skapsmännen, dock med två undantag. ett dussin. Nordenskiölds auktoritet var jande dag lyckades Palander att efter Palander i Göteborg invaldes i det glada Orosstiftare var läkaren och lavfors- därmed trampad på tårna.

206 207 H il il Ii. H 'l il il. Julafton ombord på Vega. Vid bordet sitter från vänster Patander och Nordenskiöld. Dansen kring "julgranen", hopsnickrad av drivved, leds av en av vetenskapsmännen, H möjligen botanisten Frans Kjellman, Palanders vän sedan tidigare Svalbardsexpedition 1872-73. 0. Från Nordenskiöld, anförda arbete.

Det andra problemet var italienaren Han kom ombord utan ytterkläder, un­ "Vegas hjältar". Tryckfrån KSSS bankett. Giacomo Bove (1852- 1885), under fär• gefär som han gick och stod. Patander den navigationsofficer, kartritare och an­ gav honom pengar för att komplettera svarig för kronometrarna m m. Bove var utrustningen. Det visade sig att Stuxberg 4 000 kr i årlig pension. Då någon i And­ Kung Oscar utnämnde 1880 Palander till enligt Patander en svårbegriplig person. köpt en halmhatt och femtio cigarrer. ra kammaren framförde att Norden­ sin adjutant. Detta medförde att han följ• Han var inte så begåvad, men mycket Under färden stack kamraterna då och skiöld, som hade den större hedern av de kungen på flera av dennes resor. Vid arbetsam. Förhållandet mellan Palander då en tvål eller ett par strumpor till expeditionen, sk ulle få större belopp än ett tillfälle i London fick han lösa en de­ och Bove blev spänt, då det visat sig att Stuxberg. Varje kväll bredde han ut sin Palander, reste sig den inflytelserika Liss likat uppgift. De båda så ngerskorna J en­ Bove brutit mot villkoret att enskilda ex­ kavaj så att de medförda collie-hundarna Olof Larsson och förklarade att " Nord­ ny Lind och Christina Nilsson hade var peditionsmedlemmar inte fick göra egna Sofia och Polhem "skulle ha det litet var­ enskiöld och jag skulle aldrig ha kunnat för sig anhållit om audiens hos kungen. samlingar. Av en tillfällighet fick Patan­ mare och mjukare". Efter hemkomsten utföra den bragden, men förvisso jag och Det var känt att de båda inte kunde tåla der i Japan klart för sig att Bove fört i blev Palander, liksom i första hand Nord­ Palander" Det blev ingen skillnad i pen­ varandra. För att undvika " något obe­ land mängder av etnografiska och natur­ enskiöld, överhöljd med hedersbetygel­ sion. hagligt uppträde" var det Palanders upp­ vetenskapliga specimer vilka sedan sän• ser av olika slag. Han kallades till akade­ Ännu en gång återvände Palander till gift att ordna så att damerna vid audien­ des till Italien. Här visades samlingarna mier och lärda sällskap. Han adlades arktiska trakter, då han, som äldste be­ sen på samma dag inte fick syn på på en särskild utställning, arrangerad av med namnet Patander af Vega. Enligt fälhavare för kanonbåtarna Urd och varandra. Då Jenny Lind missuppfattat Bove. traditionen var Nordenskiöld missnöjd Verdani, 1882 förde den svenska meteo­ tiden och kungen höll henne kvar ovän­ En originell kamrat fann Patander i med hans val av namn. Palander fick rologiska expeditionen till Kap Thordsen tat länge, var det nära att Palander miss­ zoologen Anton Stuxberg (1849-1902). jämte Nordenskiöld nationalbelöning, vid lsfjordens inre del på Spetsbergen. lyckats i sin uppgift. Med list och lögner

208 209 lyckades han uppehålla Christina Nilsson De hade, ansåg Palander, alltför små för• ansedd högre marinofficer som stod ut­ politiska verksamheten. Adolf Hedin så att det inte blev någon konfrontation. råd av kol och kunde inte undkomma anför partilivet Patander fann att myck­ ständig väktare av grundlag och demo­ Sedan F W von Otter blivit varvschef i större fientliga kryssare, som hade högre et talade för att han borde avstå, men till kratiska principer, interpellerade i riks­ Karlskrona, tog han Palander till sin ad­ fart. Palander hade sagt till kungen att slut insåg han att von Otter hade goda dagen med anledning av att Palander an­ jutant 81-83. Därefter tjänstgjorde PaJ­ det var bättre att bygga jagare, som gjor­ skäl: "kanske även av en viss äregirig• gripit en medarbetare i Göteborgs ander vid skeppsgossekåren och var far­ de 27 a28 knop. De kostade i tillverkning hetskänsla lät jag betänkligheterna fal­ handels- och sjöfartstidning då denne tygschef på övningsfartygen Skirnir och 600 000 kr medan torpedkryssarna kos­ la ". PaJanders utnämning togs i allmän• kritiserat vissa förhållanden inom mari­ Falken. 1885- 86 var han under von Ot­ tade 900 000 kr. Man kunde sålunda få het väl upp av pressen, men han var nen. Hedin slutade sitt anförande sålun• ters ordförandeskap ledamot av en kom­ tre jagare för samma kostnad som två politiskt sett okänd. En tidning undrade da: "Ett vackert sjömansnamn skulle fara mitte i Karlskrona som skulle avge för• Örnen-fartyg. Kungen bad Patander att om han inte med sitt skägg skulle frysa illa på försöket, men vi opponenter, radi­ slag till omorganisation av det fasta redogöra detta för Boström. Denne an­ fast i nordostpassagen. kaler och bråkmakare, vi vilja skydda det minväsendet och i andra marina frågor. mälde givetvis detta för Christerson, som PaJanders tid som sjöminister var en namnet. Vi skola ha det namnet i vårt Palander förflyttades som adjutant till i sin tur for ut mot Palander. Den 31 maj tid av framgång för marinen, inte minst minnesgoda förvar tillsammans med Sjöförsvarsdepartementets kommando­ 1901 kallades Patander att vara sjöminis• mot bakgrunden av de ständiga unions­ Nordenskiöld och vi vilja försvara det expedition. Som sekond deltog han i kor­ ter i F W von Otters ministär. Bakgrun­ schismerna och rädslan för Ryssland. mot honom själv". vetten Sagas expedition 1888-89 till Syd­ den till detta ministerbyte var en obetyd­ Han fick i regel riksdagen med sig i En annan affär som hotade Palander amerika och Sydafrika . Palander blev lig befordringsfråga inom marinen. propositionerna. Palander lyckades ge­ var avlägsnandet av hans efterträdare 1889 kommendörkapten av 2:a graden Sjöministern Gerhard Dyrssen anklaga­ nomdriva löneregleringar för marinens som chef för marinförvaltningen, konter­ och 1:a graden 1892 samma år som han de i ett privatbrev befälhavande amira­ officerare och underofficerare med an­ amiralen Magnus Ingelman. Denne hade blev chef på Saga gjorde långresa till len i Karlskrona Jacob Hägg för indis­ ledning av tillkomsten av 1901 års här• utnämnts mot PaJanders vilja, men med Västindien. 1894-95 var han chef på pan­ kretion i ärendet. Hägg svarade, att han ordning. Flottans och kustartilleriets per­ stöd av kungen, Boström och von Otter. sarbåten Thule och pansarbåten Svea. talat om vad alla visste. Dessutom hade sonal utökades. Marinläkare- och Nu hade han visat sig olämplig på flera Efter att ha blivit kommendör 1896, var Dyrssen, så sjöminister han var, anlagt marinintendentkårerna omorganisera­ sätt, vilket regeringen insåg. Palander Palander flaggkapten i Högste befäl• en ohövlig ton mot en väsentligt äldre des. Riksdagen beviljade medel för pan­ ville gå mjukt fram. Han begärde och havarens stab 1896-97 med placering på officer inom marinen. Dyrssen svarade sarkryssarna Fylgia o Oscar II, jagaren fick av Ingelman en förklaring att denne pansarbåtarna Göta och Oden. 1900 be­ med att ålägga Hägg arrest. Det blev en Magne, torpedbåtarna Capella och Ple­ skulle avgå vid en viss tidpunkt. Ingel­ fordrades Palander till konteramiral, livlig presskampanj i ärendet. Hägg hade jad. Dessutom införlivades ubåtsvapnet man bröt överenskommelsen. Saken 1903 till viceamiral och vid avskedet 1910 stort anseende och opinionen mot Dyrs­ med marinen. Palander fick också se blev offentlig och kom upp i riksdagen. till amiral. Palander var 1890-92 chef för sen underblåstes enligt Palander av pansarskeppen Manligheten, Tapperhe­ Hedin anade ministerstyre eller makt­ ekipagedepartementet i Stockholm, för många inom marinen, som mindes den­ ten, Vasa och Äran löpa av stapeln. "Do­ missbruk och angrep Palander. Ingel­ marinförvaltningens intendenturavdel­ nes översitteri mot yngre kamrater. sa­ pet" av Äran, som skedde på sedvanligt mans tanke att Palander skulle prickas i ning 1893-97, varvschef i Karlskrona ken kom inför Konstitutionsutskottet. ceremoniellt sätt av kungen, åstadkom Konstitutionsutskottet gick dock om in­ 1897-99, chef för Marinförvaltningen Då det gällde straff som utdömts utan enligt Palander "ett fasligt oväsen" av P tet. Palander motsatte sig starkt utrikes­ 1899- 1901. regelmässig behandling och som grundat P Waldenström, som fann det ovärdigt ministern Lagerheims vilja att den nor­ Under denna tid hade Palander varit i sig på en privat brevväxling, lades an­ att denna heliga akt profanerades genom ska konsulatsfrågan skulle lösas genom delo med sjöministern i Boströms första märkningen mot sjöministern med gil­ "dop" av fartyg. I fortsättningen, skrev en kommitte. Denna kom till stånd och ministär 1892-98, konteramiralen J art lande till handlingarna. Dyrssens avgång Palander, döptes därför inga fartyg inom ledde fram till unionskrisen 1905. Carl Christerson. Detta föranledde en för var därmed ofrånkomlig. marinen. Seden återupptogs senare då von Friesen ansattes av kungen, kron­ Palander obehaglig och som han själv von Otter hade stort bekymmer med Waldenström förlorat sitt inflytande el­ prinsen och kolleger. Han ville inte för• uppfattade det, en nedsättande kom­ att få ersättare på posten som sjö• ler "oväsendet" glömts bort. störa sitt politiska anseende. Palander mendering till Karlskrona. Palander minister. Han bad enträget Palander att Om Palander i regel hade framgång tyckte det var fegt och fosterländskt att hade ogillat de av Christerson 1895 före• åtaga sig denna. von Otter fann det nöd• med statsverkspropositionen, hade han neka i denna situation. Palander som satt slagna torpedkryssarna av Örnen-typ. vändigt att till ämbetet knyta en allmänt bekymmer med andra områden av den nära von Friesen, såg "hur svetten icke

210 211 pärlade utan rann i strömmar utför hans i de södra fa rvattnen". Man väntade sig i ansikte". Statsrådet Ramstedt b lev röda• Göteborg anfa ll av den norska flottan. re och rödare. Han förstod att hans stund Palander fick hård kritik för att ha läm­ Vi bygger var kommen och han "gav gråtande med nat staden utan sjöförsvar. Ett m edde­ sig". Palander stannade kvar som stats­ lande, som visade sig vara falskt, var att ALUMINIUMBÅTAR råd i Ramstedts ministär och kom under en flotta under norsk flagg styrde mot .. unionskrisen att tillhöra ytterlighets­ Göteborg, föran ledde Palander att oro­ FOR FART OCH STYRKA männen. "Personligen var jag nog en av ligt vaka hela midsommarnatten. dem som var mest krigisk", anförde E fter Ramstedts regerings avgång Palander "och skulle med nöje velat mo­ lämnade Palander politiken och övergick bilisera, men jag fick inte en enda röst till att fram till sin pension vara befälha• med mig i regeringen". Efteråt insåg vare vid Stockholms örlogsstation. Till Palander att det som skedde var det bäs• sin död fö ljde Palander med intresse den ta. I varje fall fick Palander till stånd en arktiska forskningen. Han rådfrågades i kraftig ansamling av fartyg på norra regel inför planer på expeditioner. I västkusten, som var överlägsen norska Svenska säll skapet fö r antroplogi och flottan. "Jag tror", skrev Palander i sin geografi intog han en central och uppbu­ självbiografi "att Sverige har mig mycket ren ställning. Bidragsgivare samlade till 12 13 att tacka för genom denna åtgärd. Ty ut­ en fond inom Sällskapet som skulle bära 10 11 " . gången av Karlstadkonferensen hade Palanders namn. aldrig fått den utgång den fick om inte Som person kunde Palander enligt STRIDSBAT 90H större delen av den svenska flottan legat samtida vittnesbörd verka ganska barsk. Prototyperna Strb 801-802 lev. 1989 klar att vilket ögonblick som helst kasta Läsningen av hans sjä lvbiografi ger in­ Serie 1 Strb 803-814 lev. 1991-1992 sig över den norska, vilken låg i trycket av en varmhjärtad och humoris­ Serie 2 Strb 815-877 lev. 1993-1996 1l Melsomvik, och färdig att förstöra den tisk människa. norska handeln ti ll en början åtminstone N. SUNDIN DOCKSTAVARVET AB S-870 33 DOCKSTA SWEDEN Tfn. 0613-402 80

GOTLANDS VARV AB S-620 35 FÅRÖSUND Tfn 0498-22 19 00 1l Levererar al la båtar med jämna nummer i Serie 2

212 213 155 årgången 1992 skräddarsytt camouflage mot alla avancerade Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek sensorsystem Biblioteket i KARLSKRONA

Biblioteket hålles öppet måndagar och torsdagar kl 11.30-13.00. Under tiden då mässen hålles stängd Uul- och nyårshelgerna samt sommarsemester under juli månad) håller även biblioteket stängt. l övrigt efter överenskommelse med bibliote­ karien. Bibliotekarie är korresponderande ledamoten Gunnar Nordanfors.

Telefon: Biblioteket under öppningstid 0455/259 91 Bibliotekariens bostad 0455/105 62

Bibliotekets postadress är Amiralitetstorget 7, 371 30 KARLSKRONA

Biblioteket i STOCKHOLM har delats upp i två avdelningar. Den moderna litteraturen samt bildarkivet och Den militära spaningstekniken utvecklas mot allt mer avancerade kalendrar har flyttats till Jungfrugatan 51, källarvåningen i MHS elevhotelL sensorer. UV-, infraröda, värme- eller radarsensorer kan upptäcka äldre litteraturen, huvudsakligen de böcker som inköptes av framlidne korre­ Den och identifiera utrustning även i svår terräng. För att effektivt skyd­ sponderande ledamoten Karl-Erik Westerlund finns kvar i Kastellet. Där finns också persondatorn samt två studieplatser. da människor och materiel mot upptäckt, krävs camouflage som är ytterst avancerat. Bibliotekarie är ledamoten Bo Granath. Med Barracurlas RAPCAM-system kan man maskera t ex ett fordon Biblioteket hålls öppet under tiden 1 oktober t o m 30 april i Kastellet tisdagar kl eller en landstigningsbåt på några få minuter. 13.30-15.00, på Jungfrugatan torsdagar kl 11.15-13.00. l övrigt efter överenskom• melse med bibliotekarien. Tillverkas och marknadsförs av: Telefon: bostad 08-84 98 58, sommarbostad 0221-301 30. Bibliotekets postadress är: Box 10186,100 55 STOCKHOLM. Telefon: 08-611 17 82 (till Kastellet). Ny adress fr o m 1992-12-01: BARRACODA Technologies AB Division Camouflage Box 160 594 00 GAMLEBY -- Tel: 0493-10800 ,.:; BARRACUDA Fax: 0493-12064 - 8 Technologies

214 215 Tillverkning och reparation av manometrar för sjöfart och industri SIMRAD AB Svenska Manometerfabriken

Blå bodarna 1-9, 116 45 Stockholm, Tfn 08-640 25 94, Fax 08-644 16 90 HYDROFONER och EKOLOD

Rätt klimat ombord G Fläkt ABB Fläkt Marine Generalagent i Sverige NAUT/&

Skeppsbron 3 : 411 21 Göteborg C : Telefon 031-11 12 00

216 POSTriDNING

Vi gör intelligenta försvar smartare! Ericsson Radar Electronics-specialister på intelligenta elektroniska system för försvaret och för civilt bruk. Summan-helheten - är större än de enskilda delarna tillsammans. Därför utvecklar vi egna system med unika egenskaper, anpassade för våra kunders behov. Vi utvecklar flygelektron ik. Radar, presentationssystem, datorer och elektroniska motmedel är några specialiteter. De ingår alla i JAS 39 Gri pen. Vi utvecklar sensore r för luftförsvar. Vi är världsledande på mobila och fasta spaningsradarsystem för armen och marinen. Laser för avståndssmätn ing och lA-system är andra specialiteter. Vi utvecklar avancerade civila produkter baserade pä försvarselektronikens teknikområden. Digitala radiolänkar, radarfyrar och satellitburna system är några exempel. Våra produkter finns ombord på de flesta europeiska satelliter. The Electronic Art of Self-Defense! ERICSSON ~ Ericsson Radar Electronics AB, 43 1 84 Mölndal. rel. 03'1-67 10 oo. Telei