Sofia Sjöborgs Lefnad

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Sofia Sjöborgs Lefnad Sofia Sjöborgs lefnad Avskrift av Sofias handskrivna anteckningar, ingående i det Henschenska släktarkivet på Uppsala Universitetsbibliotek Fotograferat, avskrivet och kompletterad av Christian Fürst 2018 – 2019 Att fokusera på individer är inte bara svårslaget i den mån man vill göra det förflutna levande igen; det tenderar även att göra rättvisa åt det rika, motsägelsefulla och komplexa som kännetecknar all historisk verklighet, samtidigt som det även blir uppenbart hur öppen upplevelsen av denna verklighet var, där och då. Peter Englund, Dagens Nyheter 2 december 2018 Växjö 2019-02-17 - Sofia Sjöborg lefnad.docx Sofia Sjöborgs lefnad Sida 2 av 152 Inledning Anledningen till att jag tagit mig an att skriva av Sofia Sjöborgs levnadsminnen är att det utgör ett av de fåtal dokument som berör en av våra anmödrars uppväxt, liv och död, nämligen Sofias syster Hanna och föstås deras föräldrars liv. Det beskriver dessutom livet, vanor och umgänge i samhället och i den stora släkt som bodde där – förfäderna fanns där åtminstone från 1600 –talet. Adolf Magnus Sjöborg och Ulrica Abelin – Sofias och Hannas föräldrar är farfar morföräldrar till Carl Andreas Fürst, min farfar. Om detta dokument Detta dokument utgör en komplett avskrift av Sofia Sjöborgs handskrift ”Anteckningar ur min lefnad”. Det är hennes beskrivning från barndomen i Ronneby fram till hon var omkring 48 år gammal (1853), då boende i Uppsala. Mest möda och intresse att spåra personer, relationer och platser har jag lagt vid hennes beskrivning av tiden i Ronneby. Därför har jag inkluderat äldre byggnadsbeskrivningar för några ”släkttomter” samt kartor från Ronneby i detta dokument (sida 143 ff). Kompletterande uppgifter till personer o.s.v. i beskrivningen eller där jag inte kunnat tyda skriften, anges inom hakparantes. Vissa av Sofias längre religiösa tankar har jag kortat av i avskriften. Var det skett framgår av avskriften. Illustrationer och register En omfattandelista över omnämnda personer (mer än 280 stycken!) - släktingar och andra - finns efter Sofias anteckningar (sida 111), följt av en kortare plats- och litteraturreferenslistan. Sofias minnen, brevväxling och annat ”Anteckningar ur min lefnad” är en del av det gigantiska Henschenska släktarkivet vid Uppsala Universitetsbibliotek (UUB) och finns där i en låda märkt ”Sofia Sjöborg, korrespondens, Minnen fr Ronneby hälsobrunn …, Resedagbok ..:”. Anteckningarna utgörs av fem olika delar bestående av totalt ca 175 handskrivna sidor, i ett format som är något mindre än A4. Den femte och sista delen omfattar tiden i Uppsala. Ett kortare utdrag ”Ur Sofia Charlotta Sjöborgs minnen” utgavs i skriften ”Blekinge-bygder” 1925 av Gottlieb Wirde och bygger på avskrifter gjorda av Carl M Fürst. Sofia skrev även ett kortare dokument med rubriken ”Minne af Ronneby Helsobrunn från 1810 till 1840”. Detta publicerade Folke Henschen (barnbarn till Sofias fosterbror Lars Henschen) 1955 i Blekingeboken. Såväl Anteckningar ur min lefnad och minnen från hälsobrunnen skrev hon i USA. Sofias brevväxling finns i olika delar av Henschenska släktarkivet. Huvuddelen finns i lådan beskriven ovan. Där finns även en del ekonomiska dokument. I övrigt finns ett 60-tal brev till Salomon Henschen i hans brevsamling i en låda ”… från svenskar S”). Sofia Sjöborgs lefnad Sida 3 av 152 I lådan ”Sofia Sjöborg” finns Sofias brevväxling med bl.a. Far, styvmor, syskon, Hennes svåger Carl Johan Fürst, dennes söner och far, inkl. Betty Hubendick Hennes moster Carin Abelin Lars Henshen, dennes syskon, hustru och deras barn Hennes fästman Alexis Hennes Pella Sundin, Wigelius och andra avlägsna släktingar Vänner Sofia Sjöborgs lefnad Sida 4 av 152 Innehåll Inledning .......................................................................................................................................................2 Sammanfattning samt kommentarer och kompletteringar .........................................................................5 Anteckningar ur min lefnad ....................................................................................................................... 15 Förord till Anteckningar ur min lefnad ................................................................................................... 15 1sta Delen ................................................................................................................................................ 16 2dra Delen ................................................................................................................................................ 37 Anteckningar ur min lefnad. 3dje delen ................................................................................................ 56 Anteckningar ur min lefnad. 4de delen ................................................................................................. 75 Anteckningar ur min lefnad. 5te delen .................................................................................................. 91 Referenser ................................................................................................................................................ 111 Omnämnda personer ........................................................................................................................... 111 Omnämnda platser .............................................................................................................................. 137 Omnämnda böcker, Tidningar ............................................................................................................. 140 Ronneby byplan 1780 .............................................................................................................................. 143 Utvalda tomtbeskrivningar Ronneby ....................................................................................................... 145 Figurförteckning ................................................................................................................................... 150 Urval referenser ....................................................................................................................................... 151 Sofia Sjöborgs lefnad Sida 5 av 152 Sammanfattning samt kommentarer och kompletteringar Sofias berättelse om sin levnad är i stort sett kronologiskt ordnad. Hon börjar med att beskriva de släktingar som finns runt hennes barndomshem i Ronneby. Hennes mor, Ulrika Abelin, blev sjuk i samband med Sofias födelse i april 1805 och blev aldrig frisk innan hon dog i 34 års ålder i oktober 1814, då Sofia bara var ca 9 år gammal. Sofia beskriver henne som sangvinisk och melankolisk och minns henne enbart som ”allvarsam”. Hennes far, Adolf Magnus Sjöborg var provinsialläkare i Blekinge samt var brunnsläkare vid Ronneby brunn. I och med detta var de ofta värdar för bjudningar med de finare brunnsgästerna, där även Sofia och hennes två syskon fick deltaga när det fanns plats. Hon beskriver skolkamrater, lärare, personer i olika hushåll, vid brunnen och en del andra mer eller mindre märkvärdiga människor hon stöter på (spåkvinnor, generaler, biskopar, o.s.v.), likaväl som olika platser, tillställningar och företeelser vid brunnen och i närheten av Ronneby. När Sofia var 10 år kom en resande dansmästare till Ronneby för att lära ut dans till syskonen. Att dansa ansåg fadern vara bra för hälsan. Dansläraren var dock mycket sträng och Sofia ”tyckte det var mycket svårt att någon för en sak som var blott för nöjet skulle emottaga bannor och stryk”. Ny familj på Bustorp Mor Ulrikas omkring 10 år äldre syster (Beata Abelin ) hade förlorat sin make ett halvår efter Ulrikas död. Beata var tveksam till ett giftermål med Sofias far trots att han hjälpt henne vid Beatas gård (Bustorp) efter makens död. Hennes äldsta syster Johanna, änke efter Bolmstedt, övertygades om att gifta om sig med Adolf Magnus, eftesom han planerade söka en läkarplats på Gotland och försvinna från orten. De gifte om sig inom två år efter dessa dödsfall, i mars 1816. Familjens hem inne i Ronneby lämnades och Adolf Magnus med barn flyttade till Bustorp, belägen ca 1,5 km SV om Ronneby brunn.. Beata och hennes första make, skeppsbyggmästare Lars Daniel af Thunberg, hade varit barnlösa men hade en fosterson, Lars Henschen. Han var det femte barnet efter Carin Abelin (mellansyster till Ulrika och Beata) och kyrkoherden i Ronneby Wilhelm Peter Henschen. Beata beskrivs som ”mycket nerfsvag” och ” under vigseln var Moster Beata af sinnesrörelse så matt och klen att hon nära var afsvimmad och måste stödjas af Morbror Per”. Det krävdes barnen ett lugnare beteende i det nya hemmet men verkar inte haft begränsningar på vad de fick göra utomhus, fick gå i skafferiet utan begränsning o.s.v. Syskonen fick även ge sig ut med häst och vagn eller fara ut på sjön. Sofias far Adolf Magnus spelade piano och sökte även lära döttrarna spela. Endast Sofias storasyster Johanna (Hanna) lärde sig detta. Vid denna tid var inte Hanna road av Sofias lekar längre utan mer av ”sina kläder och granlåter: och någon sömnad eller brodderi hade hon alltid till hands”. Fadern månade om Sofias utbildning. Han lärde Sofia att läsa och skriva i hemmet under sommarmånaderna då Sofia var 6 år gammal. Hon och storasyster Hanna gick i en flickskola som startats 1801 av en avlägsen släkting, Britta Widing. Då storasyster upphörde med skolan i Ronneby, ”slapp” även Sofia gå i skolan, eftersom hon skulle ”dricka brunn”. Fadern läste franska med dem i hemmet. Som viss kompensation för att hon slutat skolan i förtid fick bo
Recommended publications
  • Kampen På Det Gustavianska Litterära Fältet. Om Kellgrens Problematiska
    Titel · 1 Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 118 1997 Svenska Litteratursällskapet 2 · Författare REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Lars Lönnroth, Stina Hansson Lund: Per Rydén, Margareta Wirmark, Eva Hættner Aurelius Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed Uppsala: Bengt Landgren, Johan Svedjedal, Torsten Pettersson Redaktörer: Hans-Göran Ekman (uppsatser) och Claes Ahlund (recensioner) Distribution: Svenska Litteratursällskapet, Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, 752 37 UPPSALA Utgiven med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Redaktionen tackar de professorer i ämnet som verkat som referenter under en tvåårsperiod: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Eva Hættner Aurelius, Ulla-Britta Lagerroth och Thure Stenström. Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, 752 37 Uppsala. Samtliga insända uppsatser granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall lämnas först i form av utskrift och efter antagning även på diskett i något av ordbehandlingsprogrammen Word for Windows, Word for DOS eller Word Perfect. ISBN 91–87666–12–x ISSN 0348–6133 Printed in Sweden by Gotab, Stockholm 1998 14 · Dag Hedman Kampen på det gustavianska litterära fältet Om Kellgrens problematiska förhållande till Bellman och Thorild Av DAG HEDMAN En litterär produkt – den må förefalla aldrig så verklig- nerhet som fält, där nykomlingar visar musklerna hetsfrämmande, aldrig så exklusivt l’art-pour-l’art-mäs- genom att söka hävda sig mot dem som
    [Show full text]
  • Det Åndelige Klima I Sverige Efter Mordet På Gustaf III
    Det åndelige klima i Sverige efter mordet på Gustaf III af docent, fd.dr. Gunnar Syréhn, Institut for nordisk filologi, Københavns Universitet Der findes en scene i Lars Forssells teaterstykke Galenpannan (Galfrans), som har fascineret mig lige siden jeg stødte på den første gang. Personen, der kaldes Galen­ pannan, men som egentlig forestiller Sveriges afsatte konge, Gustaf IV Adolf, sidder som landflygtig nede i Sankt Gallen og drømmer om at fa lov at dø på samme måde som faderen Gustaf III, nemlig ved et pistolskud. Dette bliver ham dog ikke forundt; han dør på scenen ligesom i virkeligheden af et slagtilfælde, men lige før han falder om, råber han teatralsk og triumferende: "Der kom skuddet!"1 Dermed er cirklen sluttet; mordet på Gustaf III i 1792 blev, som vi ved, slut­ ningen på en æra i svensk historie og naturligvis samtidig begyndelsen på en ny tid, og hvis det er sandt, at historien er kongernes, som Erik Gustaf Geijer opfattede det, så afsluttedes denne epoke med afsættelsen af Gustav IV Adolf i 1809. Mellem de poler som udgøres af Gustaf IIIs død og revolutionen i 1809 vil også min fremstilling hovedsageligt bevæge sig. Som vi ved, nærede Bellman en gensidig kærlighed til Gustaf III, og hans hyldester kan synes rørende i deres uskyldige underdanighed. Fredmans sang nr 64 "Fjåriln vingad syns på Haga", afsluttes med den tanke, at den, som rammes af Gustafs blide blik, begynder at græde af taknemmelighed, og at den sørgende bliver glad bare monarken ser på ham.2 Eller tag "Gustafs skål", som skjalden skrev for at hylde kongen ved den ublodige revolution i 1772, og hvor han lovpriser Gustaf III som "Den bedste konge, som Norden ejer", en som ikke bare er "God og glad", men tillige retfærdig og udrustet med evnen til at gennemskue dårskab.3 42 "Gustafs skål" har et søsterdigt som begynder med ordene "Således lyser din krone nu, Kong Gustaf, dobbelt dyrebar".4 I et andet teaterstykke af Lars Forssell, Haren og Musvågen, har skælmen Guntlack faet fat i manuskriptet til denne sang og bebrejder Bellman hans devote hyldester til kongen.
    [Show full text]
  • Of Kings •Srmatio on Berna and Evolu
    4 of Kings •srmatio on Berna and evolu MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Celebrating Monarchy Panegyrics as a Means of Representation and Communication NILS EKEDAHL In the summer of 1810, the four estates of the riksdag gathered in Örebro in order to elect an heir to the Swedish throne. The election had been preceded by a number of diplomatic changes of direction, but when it was eventually held on 21 August, Jean Baptiste Bernadotte was elected by general consen- sus. In the evening of the same day, his appointment was celebrated at "the club of the honourable Peasant Estate" with a song written for the occasion: BERNADOTTE! O! Swerges hopp och Hieltars ära! Tag den lott Wårt hjerta will Dig bära. Swea röst I dag Dig allment kallar. Glädjen skallar - känslan swallar Uti wåra bröst. Blif wår Far: Du trogna Barn bland oss skall finna. Glädjens dar För Manhem låt upprinna. Tukta swek. Låt ingen styfbarn wara: Lik wår CARL i fred och fara samt i bardalek.1 1 "BERNADOTTE! Oh, Swedens hope and heroes' honour. Accept the vocation we offer you with our hearts. Unanimously, Sweas voice summons you today. The joy resounds, the feel- ings abound, in our bosom. Become our father! You will find faithful children among us. Let the day of happiness break for Manhem. Punish perfidy, let no one be a stepchild. Like our King Charles in peace and danger, as well as in warfare." "Svenska Enighetens glada stämma, wid Riksdagen i Örebro, höjd på Hederwärda Bondeståndets Klubb, d. 21 Aug. 1810", Örebro Tidning 45, August 23 1810.
    [Show full text]
  • Of the Royal Family Resided Mainly on the First Floor
    4 of Kings •srmatio on Berna and evolu MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Opuscula Historica Upsaliensia utges av Historiska institutionen vid Uppsala universitet och syftar till att sprida information om den forskning som bedrivs vid och i anslutning till institutionen. Huvudredaktör: Mikael Alm Redaktion: Josefin Englund, Jonas Lindström, Cristina Prytz och Patrik Winton. Löpande prenumeration tecknas genom skriftlig anmälan till Opuscula, Historiska institutionen, Box 628, 751 26 Uppsala, [email protected], http://www.hist.uu.se/opuscula/ Enstaka nummer kan beställas från Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala, www.ssp.nu, [email protected], telefon 018/36 55 66, telefax 018/36 52 77 Scripts of Kingship Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolution MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Distribution Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala [email protected], www.ssp.nu Cover illustration: Pehr Krafft (the Younger), The Coronation of Charles XIVJohn in Stockholm 1818 (detail). Nationalmuseum. Photo: Nationalmuseum, Stockholm. © The authors Graphic design: Elina Antell Print: Reklam & katalogtryck AB, Uppsala 2008 ISSN 0284-8783 ISBN 978-91-977312-2-5 Editors' Preface The following nine essays emanate from the interdisciplinary project The Making of a Dynasty (Sw: En dynasti blir till. Medier, myter och makt kring Karl XIV Johan), financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation and directed by Nils Ekedahl. The introduction by Solfrid Söderlind is written specifically for this book, and Torkel Janssons contribution is an elaborated version of a previously published artide. The remaining seven essays were all presented as conference papers at the European Social Science and History Conference (ESSHC) in Amsterdam in March 2006.
    [Show full text]
  • Download Som
    Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 661 Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer Skrifter 5 1 Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer. Skrifter ISSN 1601-1562 1. Vid texternas vägskäl. Textkritiska uppsatser. Red. av Lars Burman & Barbro Ståhle Sjönell. Svenska Vitterhetssamfundet, Stockholm 1999 (distribution: Almqvist & Wiksell International). ISBN 91-7230-087-6 2. Megen viden i forskellige hoveder. Om kommentering af nordiske klassikere. Red. af Johnny Kondrup & Karsten Kynde. C.A. Reitzels Forlag, København 2000. ISBN 87-7876-200-6 3. Bok og skjerm. Forholdet mellom bokbasert og digitalt basert tekstutgivelse. Red. av Jon Gunnar Jørgensen, Tone Modalsli, Espen S. Ore, Vigdis Ystad. Fagbokforla- get, Oslo 2001. ISBN 82-7322-171-7 4. Text och tradition. Om textedering och kanonbildning. Red. av Lars Burman & Barbro Ståhle Sjönell. Svenska Vitterhetssamfundet, Stockholm 2002. ISBN 91- 7230-107-4 2 VARIANTER OCH BIBLIOGRAFISK BESKRIVNING Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer 4–6 oktober 2002 Redigerad av Pia Forssell och Rainer Knapas Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2003 3 Abstract Varianter och bibliografisk beskrivning, red. Pia Forssell och Rainer Knapas (Va- riants and Bibliographical Description, Ed. Pia Forssell and Rainer Knapas), Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer. Skrifter 5, Skrifter utgivna av Svenska lit- teratursällskapet i Finland 661, Helsingfors 2003, 184 pp. ISBN 951-583-102-4. ISSN 0039-6842 (SSLSF), ISSN 1601-1562 (NNES). The volume consists of six papers from a conference arranged by the Nordic Network for Textual Critics (Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer, NNE) in 2002: Britta Olrik Frederiksen: “Under the line – on the external variant apparatus in a historical perspective”.
    [Show full text]
  • The KINGDOM of SWEDEN
    The KINGDOM of SWEDEN An Introduction Written by Johan Maltesson © Johan Maltesson Johan Maltesson The Kingdom of Sweden: An Introduction Cover photo: Örelid Iron Age Grave Field, Veinge, Halland, Sweden. Photo by Johan Maltesson. Contact: [email protected] Helsingborg, Sweden, February 2018 Preface This book is a condensed guide to Sweden intended for visitors and guests as well as for persons interested in studying or working in Sweden, or just learning a little more about the country in general. Its main focus is on things such as: Language (including a small glossary of common words and phrases, with a pronounciaton guide) Society and politics Culture, sports and religion Nature and geography (including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial verte- brate animals) Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden Transportation options within the country Media channels Science and education options An overview of Sweden’s history (including lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest) The most common Swedish given names and surnames … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2017. Political parties and government are as of February 2018. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to ad- ministrative divisions. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2018 season and for ice hockey and handball as of the 2017-2018 season.
    [Show full text]
  • Carina Burmans Publicerade Arbeten Vetenskapliga Verk I Bokform (Utom
    1 Carina Burmans publicerade arbeten Vetenskapliga verk i bokform (utom textkritiska utgåvor) Vältalaren Johan Henric Kellgren, Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, nr 23 (diss, Uppsala, 1988) Mamsellen och förläggarna. Fredrika Bremers förlagskontakter 1828-1865, Litteratur och samhälle 30:1, Avd. för litteratursociologi, Uppsala Universitet, 1995 Finlands svenska litteraturhistoria I, Svenska Litteratursällskapet i Finland och Atlantis (1999). Huvudförfattare till 1700-talsdelen, d.v.s. avsnitten "I kyrkans och akademins hägn", "Ståndssamhällets litteratur", "Upplysningens tidevarv" samt essäer om bl.a. Gustaf Philip Creutz och Musikaliska sällskapet i Åbo. Avsnitten "1700-luvun jälkipuolen ruotsinkielinen kirjallisuus" samt essäerna "Kirjojen kauppa", "Henrik Gabriel Porthan" och "Yliopiston kirjasto" finns också på finska i Suomen kirjallisuushistoria I, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (1999) Bremer. En biografi (Stockholm, 2001) Den finländska Sapfo. Catharina Charlotta Swedenmarcks liv och verk (Uppsala, 2004) K.J. En biografi över Klara Johanson (Stockholm, 2007) Djävulspakten. Gösta Ekmans liv och konstnärskap (Stockholm, 2011) Dubbelt öl ger gott humör. Bellman, ölet och Bryggareföreninens biblioteksdonation i Uppsala (Uppsala, 2015) Textkritiska utgåvor Johan Henric Kellgren, Skrifter I-II, under redaktion av Carina och Lars Burman och med inledning av Torgny Segerstedt. Svenska klassiker utgivna av Svenska Akademien (Stockholm, 1995). Också publicerad
    [Show full text]
  • Plays and Politics in Eighteenth Century Sweden
    Alan Swanson Plays and Politics in Eighteenth Century Sweden he story goes that in 1771, while attending the theatre in Paris, the Swedish crown prince, Gustaf, was told of his T father’s death.1 It is also reported that Gustaf’s first royal act was to sack the French theatre troupe then resident at the court in Stockholm. 2 This was not because they were terrible actors, for he kept some of them on, nor was it because he could not under- stand French, for that was both the court language and the lan- guage in which he usually wrote, nor was it an attack of Lutheran pietism, for Gustaf had, if anything, mild Catholic leanings. No, the reason was both simpler and more complex. Gustaf III had two passions in his life, theatre and government, and these passions coalesced in the very fact of the Swedish lan- guage and in a vision of Sweden as a gathering and nurturing home for all that is Swedish [called today in Swedish folkhemmet]. In send- ing home the troupe of French actors, Gustaf III sent a political as well as a cultural message: his reign was to be overtly nationalistic in its pretentions. This could not have been unexpected and, in- 1 Beth Hennings, ed., Ögonvittnen om Gustav III (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1960), pp. 55-56. See also Erik Lönnroth, Den stora rollen. Kung Gustaf III spelad av honom själv (Stockholm: Norstedts, 1986), p. 35. 2 Beth Hennings, Gustav III. En biografi (Stockholm: Norstedts, 1957), p. 180. © TijdSchrift voor Skandinavistiek vol.
    [Show full text]
  • Tekst Alan Swanson [Tvs 2/93]
    Alan Swanson KELLGREN THE LIBRETTIST It is hard to say just when Gustaf III got the idea that there would be a national theatre in Sweden. It is, indeed, likely that he had been thinking about it all his life. Certainly, he had inherited his mother's taste for plays and, apparently, spent a good part of his childhood organizing performances in which he and his brother, Carl, would play the leading parts. It was, I suppose, merely a natural extension of that play which lead him, in one of his first acts as King, to dismiss the French troupe resident in Stockholm and make plans to "restore the Swedish theatre".1 When, toward the end of 1771, Petter Stenborg (1719-81), sought royal permission to play in Stockholm during the coming Parliament, the King noted on the paper at some time, "Förste anledningen till Svenska operans instickelse [first idea for the creation of Swedish opera]."2 That this opera would not merely take place in Sweden but in Swedish, as well, was taken for granted. Opera, in the places where opera was done, was always expected to be in the local language. This presented a problem. For reasons not apparent today, but ap- parently obvious in the eighteenth century, the Swedish language, and, indeed, most non-Romance languages apart from English, was considered, even—perhaps especially—by Swedes, to be rude and unsatisfactory for sensitive literary expression. Despite the poetry of Stjernhielm, Lucidor, Messenius, Creutz, Nordenflycht, and others, and the energetic prose of de la Gardie and Dalin, the King and his court had the notion that this was a raw language which would, in some literal sense, damage the ears of its listeners.
    [Show full text]
  • Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century
    KNOWLEDGE COMMUNITIES Hellerstedt (ed.) Hellerstedt Eighteenth Century the to Antiquity Late from Virtue Ethics and Education Edited by Andreas Hellerstedt Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century Knowledge Communities This series focuses on innovative scholarship in the areas of intellectual history and the history of ideas, particularly as they relate to the communication of knowledge within and among diverse scholarly, literary, religious, and social communities across Western Europe. Interdisciplinary in nature, the series especially encourages new methodological outlooks that draw on the disciplines of philosophy, theology, musicology, anthropology, paleography, and codicology. Knowledge Communities addresses the myriad ways in which knowledge was expressed and inculcated, not only focusing upon scholarly texts from the period but also emphasizing the importance of emotions, ritual, performance, images, and gestures as modalities that communicate and acculturate ideas. The series publishes cutting-edge work that explores the nexus between ideas, communities and individuals in medieval and early modern Europe. Series Editor Clare Monagle, Macquarie University Editorial Board Mette Bruun, University of Copenhagen Babette Hellemans, University of Groningen Severin Kitanov, Salem State University Alex Novikofff, Fordham University Willemien Otten, University of Chicago Divinity School Virtue Ethics and Education from Late Antiquity
    [Show full text]
  • Peter-Henning
    Peter Henning, Minne, jag, 1800. Litterär självframställning hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heidenstam (diss. Lund 2015) Upplaga för elektronisk publicering via Lunds universitet på http://lup.lub.lu.se, för lärosätets forsknings-, utbildnings- och biblioteksverksamhet och ej för kommersiella ändamål. Publicerad med tillstånd från Makadam förlag Tryckt utgåva finns i bokhandeln: ISBN 978-91-7061-173-5 Makadam förlag, Göteborg & Stockholm www.makadambok.se Peter Henning, I, Memory, 1800. Representations of the Self in Atterbom, Geijer, Widerberg and Heidenstam (diss. Lund University 2015) Edition to be published electronically through Lund University at http://lup.lub.lu.se, for the research, educational and library needs of the university and not for commercial purposes. Published by permission from Makadam Publishers A printed version is available through book stores: ISBN 978-91-7061-173-5 Makadam Publishers, Göteborg & Stockholm, Sweden www.makadambok.se Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se minne, jag, 1800 Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Peter Henning Minne, jag, 1800 Litterär självframställning hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heidenstam makadam förlag Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Makadam förlag Göteborg · Stockholm www.makadambok.se Tryckt med bidrag från Per Anders och Maibrit Westrins stiftelse Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare
    [Show full text]
  • Oscar Levertin · Kritisk Prosa I
    Oscar Levertin Kritisk prosa i SVENSKA KLASSIKER utgivna av svenska akademien oscar levertin kritisk prosa i Oscar Levertin Kriti sk prosa I urval och med inledning av Ulf Linde samt under redaktion av Per Rydén I SVENSKA KLASSIKE R utgivna av svens ka ak ademien i samverkan med bok för laget atlantis Oscar Levertin Kritisk prosa I Atlantis, Stockholm © 2007 urval och inledning: Ulf Linde och Svenska Akademien textredigering, kommentarer: Per Rydén och Svenska Akademien formgivning och typograf i: Anders Ljungman oc h Johan Melbi pdf-generering: Megin Media 2008 Inn ehåll Volym I Ulf Linde: En intellektualismens evige resenär ................... vii Lögnens förfall ................................................. 1 Svenskt familjeliv i slutet av 1700 -talet ............................. 9 En Bellmanskaraktäristik ....................................... 45 August Strindberg ............................................. 81 Till »Naturens Epos« .......................................... 99 Verner von Heidenstams skaldskap ............................. 121 Rokokon .................................................... 133 Emile Zola .................................................. 141 Modern konstforskning ....................................... 157 Kriarättning, kritik och diktkonst .............................. 171 Appendix: Pepitas bröllop ..................................... 181 Kommentarer och ordförklaringar ................................ 209 Volym II Fru Nordenflycht ............................................... 1 Dygdens sångare
    [Show full text]