LOKAL UTVECKLINGSPLAN för ROLFSTORP Varbergs kommun Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
INNEHÅLLSF ÖRTECKNING
INLEDNING ______3 Projektet LISA ______3 Lokal utvecklingsplan ______5
BYGDEPROFIL ______9 Här ligger Rolfstorp! ______9 Natur och landskapsbild ______11 Befolkning ______13 Befintlig bebyggelse ______14 Historien i korthet ______15 Kulturmiljöer ______20 Kommunala planer ______23 Bostadsmarknad ______24 Arbetskraft och pendling ______24 Vägar och trafik ______24 Teknisk försörjning ______25 Service och handel ______26 Övrig service ______26 Folkliv ______27 Turism ______28 Mer att läsa om Rolfstorp ______31
Bygdens karaktär - en sammanfattning ______32
ANALYS ______33
Starka sidor – att utveckla ______33
Svaga sidor – att förbättra ______33
VISION ______34
En levande bygd med aktiva ortsbor och ett bra utbud av service ______34
Bra boendealternativ till såväl unga som gamla samt öka inflyttningen till bygden______34
Säkrare trafiklösningar ______34
Barn och unga ska trivas ______35
Rolfstorp med omgivning ska locka turister och besökare ______35
Rolfstorp ska ge ett positivt intryck ______35
Fler och större företag till bygden ______35
Ungdomarnas egna idéer och förslag ______36
Prioriterade arbetsområden ______37
2
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
INLEDNING
Projektet LISA Sedan sommaren 2009 är Varbergs kommun med i ett treårigt EU-projekt. Projektet är ett så kallat ”Interreg IV A”-projekt inom Öresund-Kattegatt-Skagerack- programmet, vilket förkortas KASK. Man har valt att kalla projektet LISA vilket är en förkortning på Landsbygdsutveckling I SkandinaviA.
I Varbergs kommun är orterna Rolfstorp samt Kungsäter/Gunnarsjö utvalda att delta i projektet. Region Halland är så kallad Lead Partner och leder projektet som totalt omfattar 16 partners; kommuner, regioner och högskolor/universitet i Sverige, Norge och Trollsländan är LISA´s symbol Danmark.
I Sverige är det Varbergs kommun, Laholms kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun, Region Halland och Högskolan i Halmstad som deltar. Danmark representeras av Norddjurs kommune, Skive kommune, Videncentret for Landbrug och VIA University College Århus. I Norge medverkar Birkenes kommune, Evje og Hornnes kommune, Songdalen kommune, Vennesla kommune, Knutepunkt Sorlandet och Universitetet i Agder.
Kartan visar regionerna kring Kattegatt-Skagerack som deltar i
Projektets syfte LISA-projektet.
Syftet med LISA är att skapa möjligheter till framtida samarbeten och nätverk över gränserna för att nå en positiv utveckling i de skandinaviska bygderna.
Mål med projektet Huvudmålen för LISA-projektet är: Positiv utveckling av landsbygden Engagerade invånare Motverka frånflyttning, öka attraktivitet och tillflyttning Kartan visar regionerna kring Underlätta för näringsliv och besöksnäring Kattegatt och Skagerack som deltar i Gränsöverskridande utbyte och samarbete LISA-projektet.
Vad händer om vi tar andra vägar? Kanske hittar vi nya angreppsätt för att utveckla landsbygden?
3
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Fem aktivitetsområden Projektet LISA omfattar fem aktivitetsområden:
Mobilisering och utveckling Först och främst behövs ett brett engagemang från bygdens invånare, lokala företag, skolelever, föreningsliv men också från tjänstemän och politiker. Genom samarbete med övriga partners inom projektet kan inspiration inhämtas samt erfarenheter och kunskap utbytas bland annat genom hemsidan och vid möten.
Attraktivt boende Genom tillgång på bra boendemiljöer kan attraktionskraften för bygden stärkas. Viktiga faktorer i en attraktiv boendemiljö är tillgång till arbete, samhällsservice av olika slag, goda kommunikationer och möjligheter till ett rikt fritidsliv.
Näringslivsutveckling Det lokala näringslivet kan med hjälp av rådgivning och kompetensutveckling få stöd bland annat med att ta fram affärsplaner. Projektet stimulerar nätverksbyggande över kommun- och landgränser, kunskapsutbyte och marknadsföring.
Besöksnäring Bygdens besöksnäring uppmärksammas för att göras mer attraktiv för turister. Samarbetet med turistorganisationer är viktigt, liksom utveckling av ett marknadsföringskoncept.
Forskning Samarbete med högskola/universitet genomsyrar samtliga aktiviteter. Studenter kan inkluderas inom ramen för deras studier.
Ytterligare information För mer information om projektet LISA, se hemsidan www.lisakask.se
Om Du är intresserad av att delta i att utveckla Rolfstorp, har idéer eller bara vill ha mer information, välkommen att kontakta:
Vi i Rolfstorp Berit Karlsson, ordf. tel: 070-289 37 34 e-post: [email protected]
LISA-projektet Kristina Hylander, projektledare tel: 0340-884 26 e-post: [email protected]
4
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Lokal utvecklingsplan ”Det som ligger oss närmast är också det som är allra svårast att få syn på.” - Okänd -
Vad är det? ...och varför? Den lokala utvecklingsplanen är ett verktyg för att hålla utvecklingen i bygden levande. Det är ett genuint dokument som beskriver bygdens karaktär och analyserar dess styrkor och svagheter. Den redogör för Rolfstorpsbornas egen vision om hur bygden ska utvecklas. I den lokala utvecklingsplanen förankras och aktualiseras delmålen och de medel som kan behövas i arbetet med att nå visionen. Hela bygden (företag, föreningar, skolan, enskilda invånare) ska känna sig delaktig i arbetet mot bygdens gemensamma vision och att det arbete som kanske tidigare vilat tungt på några få eldsjälar i bygden ska komma att engagera många fler.
Vision Upplägg Analys Detta dokument är en lokal utvecklingsplan för Rolfstorp. Den består av tre delar, bygdeprofil, analys Bygdeprofil samt vision.
Bygdeprofil – bygdens lokala identitet
Hur och varför en ort utvecklas är svårt att sätta fingret på och är inte av samma orsaker som förr i tiden när ”Livslust är att alltid ha kommande arbetstillfällen och hemhörighet kanske var de största projekt i ögonvrån.” – Okänd - skälen till var man sökte sin bostad. Sociala, kulturella och fysiska förutsättningar har större betydelse än någonsin. Många mindre orter är i samma situation där utflyttning och minskat befolkningsunderlag slår hårt mot den lokala servicen. Konkurrensen om nya invånare blir en allt viktigare kärnfråga i bygdens utveckling. Som viktig utgångspunkt måste det finnas kunskap om platsens förutsättningar innan ett utvecklingsarbete kan inledas. Ett steg på vägen kan vara att först försöka finna bygdens identitet, dess karaktär.
I arbetet med bygdeprofilen har bygdens historia på ett övergripande sätt studerats och de nuvarande förhållandena inventerats. Samtidigt har vi försökt att hitta nycklarna till bygdens särprägel, personliga minnen, sägner och andra guldkorn som stärker den lokala identiteten. Det är de här guldkornen som gör orten intressant och personlig. Utan hjälp av bygdens befolkning, både vuxna och barn, är dessa nästan omöjliga få ta del av. Genom att försöka sätta fingret på Hemmabyggd BMX-bana utanför den lokala identiteten vet man vad man har att utgå Rolfstorps skola används flitigt. ifrån. Förhoppningsvis blir det ett hjälpmedel till att På bilden Christian Tufvesson, 15 år.
5
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010 förnya och utveckla orten samtidigt som man bevarar befintliga kvaliteter.
Bygdeprofilen tillsammans med analysdelen bygger på en arbetsmetod som kallas ortsanalys. En ortsanalys innebär att man samlar in kunskap om platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen.
Förutom att vara en viktig del av den lokala utvecklingsplanen kan bygdeprofilen användas fristående, t.ex. som information om bygden på den lokala hemsidan. Bygdeprofilen är relativt tidlös och behovet att uppdatera den ligger på längre sikt.
Analys – bygdens styrkor och svagheter Bygdens förutsättningar som på ett övergripande sätt redovisas i bygdeprofilen analyseras med hjälp av en metod som bygger på den så kallade SWOT-analysmodellen. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats, alltså; Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot.
I den lokala utvecklingsplanen har vi valt att identifiera Rolfstorps styrkor och svagheter. Styrkor som bygden kan arbeta vidare med för att utveckla och svagheter som man bör arbeta vidare med för att förbättra.
Vision – bygdens mål och medel för att uppnå önskad utveckling Visionen är bygdens eget dokument och består av invånarnas egna önskemål för hur bygdens framtid ska se ut. Visionen bör sättas så högt att tidshorisonten för att nå just den är långt fram. I handlingsplanen för att uppnå visionen definieras däremot ett antal delmål för att nå önskad utveckling. Delmålen kan vara både kortsiktiga och långsiktiga. Arbetet för att uppfylla dem kan ske på olika sätt och komma från många håll, ex. företagare, föreningar, skolor och andra grupper av människor som har något att ge. En nyinflyttad invånare som får ta del av bygdens vision kanske hittar just sin hjärtefråga att engagera sig i.
Arbetssätt
Bygdeprofilen har utarbetats av Kristina Hylander, Maria Stigsdotter Drott och Maria Hagelberg på Varbergs kommun. Bygdens invånare, framförallt styrelsemedlemmarna i Vi i Rolfstorp har varit till stor hjälp med faktainsamling och korrekturläsning. Bygdeprofilen har utarbetats under våren och sommaren
2010.
Analysen grundas på Vi i Rolfstorps identifiering av bygdens starka och svaga sidor. Därtill har arbetet med den lokala utvecklingsplanen belyst ytterligare styrkor
och svagheter som vägts in i analysen. Under startmötet diskuterades Rolfstorps önskade utveckling i grupper och många idéer kom fram! 6
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Visionen är ju egentligen ingenting som har tillkommit enbart med anledning av arbetet med den lokala utvecklingsplanen. Det är en viljeinriktning som Rolfstorps invånare har haft sedan länge. Vi i Rolfstorps styrelse har sedan tidigare redovisat kortsiktiga och långsiktiga mål för bygden i sin verksamhetsberättelse. I samband med att Rolfstorp fick möjligheten att delta i LISAprojektet diskuterades bygdens önskvärda utveckling med nya angreppssätt. Förslag på arbetsområden för utveckling togs fram på LISA-projektets uppstartsmöte i Rolfstorps församlingshem den 10 februari 2010. Hela bygdens befolkning var då inbjudna till ett stormöte för att diskutera och ge förslag på hur bygden skulle kunna utvecklas. Ett 30-tal förslag och idéer kom upp varav de som väckte störst intresse var följande:
• Trafiksäkerhetsåtgärder på väg 153 • Behålla och utveckla servicen • Cykelväg mellan Rolfstorp och Skällinge samt cykelväg till Varberg • Attraktiva boenden för både yngre och äldre • Snygga till i samhället, speciellt vid affären, få folk att stanna till i Rolfstorp • Utveckla och öka samverkan med Åkulla, utveckla inlandsturismen • Påverka hur skolan ska utvecklas • Konstgräsplan • Få igång mer företagande • Förbättra kollektivtrafiken • Förbättra bredbandstäckningen • Utveckla ungdomsgården
Lokala arbetsgrupper bildades kring sju föreslagna utvecklingsområden där en styrelsemedlem från Vi i Rolfstorp ingick i varje grupp. De lokala arbetsgrupperna kom sinsemellan överens om fortsatta möten och arbetssätt för att identifiera mål och medel inom sitt arbetsområde. Den 16 september 2010 samlades bygdens befolkning igen för ett så kallat uppsamlingsmöte. Där presenterades arbetsgruppernas visioner och diskussioner kring dessa fördes. Därefter har man i Vi i Rolfstorps styrelse diskuterat vilka frågor som ska prioriteras och vad som ligger i den långa tidplanen.
7
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Ungdomarnas perspektiv Eftersom barn och ungdomar använder sin närmiljö och förflyttar sig mellan olika platser på annorlunda sätt än vad vuxna gör lägger de märke till andra saker och deras kunskap om sin bygd är viktig att få ta del av. Bygdens utveckling är en betydelsefull del i barnens framtid och tvärtom.
I maj 2010 ordnades en brainstorming bland eleverna i årskurs 9, Rolfstorps skola, där man fokuserade på hembygden. Ungdomarna fick ange vad som är det bästa med att bo i Rolfstorp, ge förslag och idéer på hur de vill att deras bygd skulle se ut i framtiden. De fick beskriva vad som fattas för att folk ska flytta till Rolfstorp, semestra eller vad som behövs för att fler företag ska etablera sig. Ungdomarnas syn på vad det bästa med Rolfstorp är tas med i analysen. Övriga förslag och idéer redovisas i visionsdelen. I arbetsgruppen Attraktivare Rolfstorp har två ungdomar i årskurs 5, Rolfstorps skola, deltagit och kommit med idéer och förslag på förbättringar i samhället. Dessa synpunkter redovisas också i visionsdelen.
Tidplan Bygdens vision är långsiktig och parallellt med att utvecklingsarbetet fortlöper ska delmålen uppdateras regelbundet. Det är viktigt att dokumentet hålls levande så att arbetet med att nå önskad utveckling går framåt.
8
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
BYGDEPROFIL Här ligger Rolfstorp!
Rolfstorp är beläget nästan mitt i Varbergs kommun, ca 1,5 mil öster om Varbergs stad. Samhället ligger utmed väg 153 som sträcker sig mellan Varberg och Värnamo och som bland annat passerar orten Ullared. Till E6:an är det endast 1 mil och till Göteborg tar man sig med bil inom 45 min. Till Värnamo är det drygt 10 mil varifrån man når E4:an. Från Varbergs centralort finns järnvägsförbindelse med Göteborg-Köpenhamn samt Borås och dessutom färjeförbindelse till Grenå i Danmark.
Rolfstorp består av egentligen av Rolfstorp samt Rolfstorps stationssamhälle. Rolfstorp är beläget utmed 153:an och stationssamhället som uppkom när järnvägen kom till bygden ligger en dryg kilometer söder därom. Rolfstorp är en tätort* och utgör tillsammans med orten Skällinge som är belägen ca 5 km norrut serviceort* inom Varbergs kommun. Statistiska Centralbyrån (SCB) registrerar Rolfstorps stationssamhälle som en egen småort*. Orterna tillhör Himledalens församling.
I den lokala utvecklingsplanen refereras ibland till ”Rolfstorpsbygden”. Det är då främst Rolfstorps socken enligt den gamla sockenindelningen som avses. (Se karta, sid 10.)
Man har alltid vägarna förbi Rolfstorp... Från Rolfstorp når man flera målpunkter inom en timmes bilresa och har nära till större trafikleder och järnvägsspår.
*Serviceort = ort där det finns service i form av butiker och offentlig service. *Tätort = ett tättbebyggt område med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 m. *Småort = samlad bebyggelse med 50-199 invånare och där avståndet mellan husen är högst 150 m. (Sveriges Statistiska Centralbyrå, SCB)
9
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Orienteringskarta, Varbergs kommun. Rutan illustrerar inzoomat område nedan.
Rolfstorp är centralt beläget i Varbergs kommun och socknen gränsar till Falkenbergs kommun.
10
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Orienteringskarta, Rolfstorp
Natur och landskapsbild
Rolfstorps socken är belägen där den halländska kustslätten övergår i ett böljande odlingslandskap för att sedan övergå i det sydsvenska höglandets kuperade skogsbygd. Samhället ligger i ett högt läge i Himleåns dalgång med bergshöjden Rolfstorps klev i ryggen och utsiktspunkter mot
dalgången och havet åt söder och väster.
Värdefull natur I Rolfstorps omgivningar finns flera områden klassade som naturreservat av länsstyrelsen samt Utblick över Himleåns dalgång. områden med värdefull natur som ingår i Varbergs kommuns naturvårdsprogram.
Gässlösa naturreservat är beläget öster om Rolfstorp. Genom området rinner Stenån med dess djupa ravin. Utmed Stenån har tidigare funnits flera kvarnar och när den senaste byggdes leddes vattnet genom en grävd kanal och en trätub för att förbättra fallhöjden. År 2006 återskapade länsstyrelsen den ursprungliga åfåran för att den havsvandrande fisken skulle kunna passera upp i åns övre delar. Inom naturreservatet finns även
Stenån rinner genom Gässlösa naturreservat. 11
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010 bergshöjden Bösteberg med sluttningar av framförallt bokskog. Bösteberg når 111 m över havet och från toppen har man utsikt över Himleåns dalgång och vid fint väder kan man till och med skymta havet.
Hallagårdens naturreservat är en kulle cirka 3 km nordost om Rolfstorp med höga naturvärden. Här växer hedekskog med 100-åriga så kallade krattekar. Dessa ekar är senvuxna och har klena och ofta krokiga stammar. I anslutning till Hallagården ligger Skärte och Himmelsberget som också innehar höga naturvärden. I området finns även flera fornlämningar samt landsbygdsbebyggelse från 1800- och 1900-talen i ett vackert odlingslandskap.
Heimdalls slott på Himmelsberget ”Går en uppå Himmelsberget skall en finna ruiner efter ett slott. Och i det slottet bodde den där guden som såg hundra mil åt alla håll och hörde hur gräset växte. Heimdall var det visst han hette. Han hade ett horn som han blåste i när gudarna skulle församlas. Han var väktare och hans borg sades ligga vid himmelens ände.” – Rolfstorpssägen berättad av Sven Karl Bengtsson, Algutsbo, upptecknad av Gunnar Johansson, Hakatorp, Källsjö -
Åkulla bokskogar är ett 50 kvadratkilometer stort naturområde som delvis är beläget i den sydöstra delen av Rolfstorps socken. Naturen är fantastisk och flera naturreservat, vandringsleder, ridled, cykelleder och sjöar är belägna i området. I omgivningarna kring Åkulla finns möjligheter för en rad aktiviteter samt små och stora verksamheter som riktar sig mot besökare och turister. (För mer information, se Åkulla Friluftsgård under Turism, sid 29.)
Sjöar och vattendrag Inom Rolfstorps socken finns en rad sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag omfattas av strandskydd på 100 m.
Svarten ingår i Ätrans vattensystem och är en sprickdalssjö. Västsluttningen är mycket brant och reser sig ca 100 m över sjöytan. I omgivningen finns värdefulla ädellövskogar och öppna kulturlandskap. Sjön är utpekad som Natura 2000-område med anledning av förekomsten av den sällsynta växten flytsvalting.
Jättefolket och bonden i Haksered I Haksered bodde en bonde som redde sig redigt bra här i världen tack vare sin list med vilken han grundligt lurade jättefolket i det stora berget på hans ägor vid sjön Svarten. Till sist insåg jättarna det och grunnade blott på att bringa honom om livet. Så en dag var bonden ute på Svarten i en liten eka för att fiska. Rätt som det var fick jätten se honom och skrek: ”Gården är din men floen (sjön) är min, så du vet!” Men bonden bara flinade. Det retade förstås jätten än mer och han hivade iväg en stor sten för att krossa både bonden och båten. Men det slog slint, stenen föll i sjön, men så nära att svallvågen fick båten att kantra så bonden kom i sjön. Nu var det jätten som flabbade så det hördes lång väg, sades det. Men bonden kunde konsten att simma och stod snart på det torra. Då blev jätten lång i synen, kan tro. Och nästa dag satt den usla bonden på sjön igen. Då vart jätten riktigt bekymrad och gick in till sin käring och sade: ”Nu är bonduslingen på floen igen och fiskar. Vad ska jag ta mig till?” Men jättekäringen visste råd. Hon sprang ned till sjöstranden, lade sig på magen och sade till bonden: ”Den här floen ska jag väl snart dricka ur.” Men bonden satt lugn och säker i sin båt långt ut på sjön och fiskade som förut. Efter en stund vållade det häftiga drickandet en stark ström i sjön och båten drogs närmare jättekvinnan fastän bonden rodde av alla krafter, ty han hade inte lust att doppa sig igen. Men bäst det var sprack käringen med en hiskelig smäll och då tog jätten vid, men dessförinnan passade bonden på och rodde av alla krafter för att om möjligt nå stranden. Men rätt som det var blev strömmen starkare än förut, ty jätten drack det värsta han orkade. Efter en stund behövde han pusta och reste sig upp med sådan kraft att hans bild blev intryckt i bergsväggen och jätten sprack. I flera sekler syntes bilden och hade väl varit till än om inte landsvägen Böttås (Nösslinge)-Åkulla (Rolfstorp) skulle gå rakt igenom berget som därför delvis blev söndersprängt. – Rolfstorpssägen berättad av C Karlsson, upptecknad av Gunnar Johansson, Hakatorp, Källsjö, 1927 -
Del av Valasjön ingår i Rolfstorps socken. Sjön omfattas av fågelskyddsområde och söder
12
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010 om sjön är Valaklint naturreservat beläget vilket ingår bokskogsområdet Åkulla bokskogar.
Himleån rinner utmed Rolfstorps östra sida och sedan vidare västerut mellan kyrkbyn och stationssamhället. Ån är en så kallad slättå och rinner till största delen genom ett hårt brukat jordbrukslandskap. Tack vare restaurering och kalkning har ån ett produktivt laxbestånd. Fiskeriverket har klassat Himleån som riksintresse för fritidsfisket. Laxen vandrar upp i Himleån där den leker. Biflödena Horsabäcken, Örabäcken och Stenån är också lekområden för laxen. Även andra fiskarter har påträffats i åarna.
Det måste funnits många jättar i trakterna kring sjön Svarten. Enligt en annan sägen ska en jätte ha backat rakt in i bergväggen vilket lämnade en avbild av hans bakdel. Avtrycket är väl synligt från väg 153, vid sjön Svarten.
Befolkning
Antalet invånare i Rolfstorp med närmaste omgivningar är ca 1 020 personer varav ca 500 st bor i tätorten och 65 st bor i stationssamhället. Invånarantalet i Rolfstorp har länge varit ganska stabilt men minskar dock något för varje år. Som en jämförelse kan nämnas att år 1888 bodde 1 405 personer i Rolfstorps socken (Rolfstorp förr och nu, sid 156). Befolkningsutvecklingen kan ses i relation till Varbergs kommun där den sammanlagda befolkningen ökar stadigt för varje år. (Uppgifterna gäller prognos för 2010/2011.)
Vilka är vi? Åldersfördelningen av befolkningen i Rolfstorp är ganska jämn, se diagram till höger. (Uppgifter från 2007, SCB) Fördelningen mellan män (52 %) och kvinnor (48 %) är också jämn.
Andelen utlandsfödda är liten, endast 4 % av befolkningen i bygden kommer från annat land än Sverige.
Enkäter Under våren 2010 utfördes en mindre enkätundersökning bland Rolfstorpsborna. Enkäter delades bland annat ut Åldersfördelning i Rolfstorp.
13
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010 under en lördagsförmiddag i affären. Frågorna inriktade sig på vilket förhållande man hade till sin hembygd. Av de 96 personer som fyllde i enkäten var ca 50 % över 50 år och drygt hälften var män. Av de som svarade var ca 30 % födda på orten och av de som var inflyttade kom de flesta från en annan ort inom Varbergs kommun eller från Varbergs stad.
På frågan varför man valt att bosätta sig på orten framgick att följande aspekter betydde mest (i ordningsföljd): familjen, naturen, hus och tomtpriser, liten ort, service, gemenskap samt föreningsliv. Dessutom nämndes att flytten även berodde på arbetet, att man flyttat tillbaka till föräldrahemmet, kärleken, lantbruket samt att man i Rolfstorp har nära till mycket.
Enligt enkäten hade ca 40 % av de svarande mindre än 10 km till arbetet och 50 % mellan 10- 30 km. Övriga svarande hade längre resväg till sitt arbete.
Drygt 70 % av de som svarade på enkäten var medlem i minst en förening och 7 % av dem var medlem i fler än tre föreningar.
På frågan vad som skulle göra orten mer attraktiv att bosätta sig i svarade man att följande var viktigast (i ordningsföljd): bättre kommunikationer, bättre service, bättre vägar, attraktivare näringsliv, mer fritidsverksamhet, billigare boende samt lägre brottslighet. Dessutom nämndes att behov finns av fler lägenheter, en knutpunkt/samlingspunkt för alla, bussförbindelser med Åkulla samt mer gemenskap i bygden.
Enkäten innehöll även frågan om vad som är bäst respektive sämst med orten och resultaten av de frågorna ingår i Analysen, under Starka och svaga sidor, se sid 33.
Befintlig bebyggelse
Bebyggelsen i Rolfstorp är sammanhållen och bybildningen tydlig men utformningen varierar. Kyrkbyn består av ca 150 villor där de flesta uppfördes under 1960- och 70-talen som var den största utbyggnadsperioden. Stationssamhället med ett 20-tal villor byggdes främst ut under första hälften av 1900-talet. Omkring Rolfstorp sprider bebyggelsen ut sig och består av mer eller mindre aktiva jord- och skogsbruksfastigheter.
För trafikanter på väg 153 som passerar Rolfstorp är det nog främst kontrasten mellan den täta bebyggelsen som stöds av en bergshöjd på den norra sidan av vägen och utsikten över Himledalen och Grimetons radiomaster söder om vägen som man lägger märke till.
Väg 153 i tidigt morgonljus. I fonden tornar Rolfstorps klev upp sig där Rolfstorps kyrkby är beläget på dess sydsluttning, med utsikt mot Himleåns dalgång. 14
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Historien i korthet
Nedanstående fakta om Rolfstorps historia är främst hämtad ur boken Rolfstorp förr och nu (Förlag Utsikten, Grafisk Produktion, Hässleholm, 2002) där Rolfstorps hembygdsförening med hjälp av Rolfstorpsborna har dokumenterat bygdens liv från gången tid till nutid. Förutom ytterligare hjälp från Rolfstorpsbor har en skrift som Varbergs Fornminnesförening skrivit om Murrester vid Rolfstorps kyrka (2006) också varit till hjälp.
”En fråga som många säkert ställer sig är hur det sett ut i Rolfstorp för länge sedan. (...) Tänker vi oss endast tillbaka 200 år, ja, då var nog Rolfstorp mest uppodlade små jordbitar och ljungmarker. Jordbruket var mycket mer värdefullt än skogen. Inte innan slutet av 1800- talet börjades det med skogsbruk.
Vi vet ju att det varit flera istider som förändrade mycket i vårt land. Men när isen så småningom började smälta bort bildades det olika slags jordarter av de partiklar som lösgjordes. I dalgångar och havsvikar blev det bra åkermark och de leravlagringar som kanske varit havsbotten blev märgellera som under 1800-talet och i början av 1900-talet var mycket använd till jordförbättring. (...)
Forna tiders hantverk av allehanda slag bestod ju i vad bygdens befolkning kunde tillverka. De flesta var självlärda och i nästan alla byar fanns det smeder, murare, snickare, halmtäckare, skräddare, träsko- och skomakare, väverskor, sömmerskor, spinnerskor, slaktare för att nämna några. Alla var hantverkare, allt gjordes ju för hand. Några maskiner hade man inte hört talas om.” – Ur minnet på en Rolfstorpsbo, 2009 –
Varifrån kommer namnet? Namnet Rolfstorp, även skrivet som Rowelstorp eller Rollstruph, härstammar troligtvis från mansnamnet Rolf eller Roald. Efterledet ”torp” hänvisar till nybygge eller utflyttad gård och antyder att byn fått sitt namn under 1000-1200-talen. Närliggande byar som Aleslöv, Mute och Skärte är troligen ännu äldre.
Långt tillbaka i tiden Långt tillbaka i tiden, ca 3000 år f Kr stod havet ungefär 12 m över nuvarande nivå. Dalen runt Himleån var hav. På några platser utmed vikens stränder fanns boplatser som bedrev boskapsskötsel och fiske. På en sådan boplats kanske Rolfstorps ursprung finns. Boplatsen som förmodligen började med en enskild fäbod utvecklades och marken började brukas. Domarringar Flera domarringar fanns i bygden vilka iordningsställdes under framförallt Under bronsåldern (ca 1700 – 500 f.Kr.) hade fäboden brons- och järnåldern och vid behov blivit en by med gårdar. Fornvägar löpte till byn från fortsatte att användas under lång tid. En domarring består av flera stora stenar flera håll. Närmast byn och utmed vägarna anlades som ligger i en ring. En av dem ligger gravar för att hävda området. högt uppe på en kulle i Ugglarps by och kallas ”Stämmet”. Här hölls årligen rådslag och möten där allehanda saker Under järnåldern (ca 500 f. Kr - 500 e.Kr.) började bestämdes, t.ex. när korna skulle släppas, när vårsådden fick börja, när jordbruken använda gödsel. Man började med slåtter, det skulle röjas i skogen och många marken blir ensidigt brukad och stora ljunghedar andra saker som hörde bönderna till. uppkommer. Byn delade sig och gårdarna förlades mot Innan laga skifte låg alla gårdar tätt ihop och då kunde det säkert bli kiv om vem utmarken. som skulle börja skörda. Även rådslag som liknade domslut togs upp vid dessa domarringar.
I Mute by, alldeles intill gården Lynga, samt vid Mårtens gård finns ytterligare domarringar. - Arbetsgruppen Rolfstorp då och 15nu -
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Medeltiden
Socknen bildas Att Rolfstorpskyrkan och socknen fanns från 1200-talet har kunnat säkerställas men det tidigaste skriftliga belägget för socknens existens är från år 1475. Rolfstorps socken tros ha uppkommit i samband med att byn kristnades och engelska munkar därefter bestämde sockenindelningen beroende på invånarantal. Kyrkan placerades mellan huvudbyn och stormansgården Hovgården. Stormannen blev så småningom adelsman och bönderna i trakten arbetade åt honom. Kyrkan fick stort inflytande på samhället.
Viking på besök Enligt sägnen ska vikingen Gånge-Rolf ha besökt bygden på väg från Norge till Normandie. Enligt norsk-isländsk sagolitteratur var Gånge-Rolf en vikingahövding som var så tung att ingen häst bar honom. Under Harald Hårfagers tid sägs han ha blivit förklarad fredlös och har senare identifierats med den Rollo, död ca 930, som anses grundat hertigdömet Normandie. Det finns en gata i byn som har uppkallats efter vikingen, Gånge-Rolfs gränd.
Bockstensmannen Det var under den senare delen av medeltiden (förmodligen under 1300-talet) som den så kallade Bockstensmannen levde och mördades för att sedan pålas i den östra delen av socknen. (För mer information om Bockstensmannen, se under Turism, sid 29.)
1800-talet
Skiftesreformen Under 1800-talet var det främst jordbruk och hantverk som bedrevs i bygden. En av de stora händelserna under 1800-talet var skiftesreformen. Några av byarna i socknen hade redan under 1770-talet deltagit i storskiftet och i och med laga skiftet under åren 1826-30 fortsatte arbetet med att dela upp marken. Fram tills nu delades åkerstyckena upp mellan bönderna i smala tegar. På så sätt hade var och en del i den bättre jorden såväl som i den sämre. Eftersom tegarna ofta var smala var bönderna tvungna att bruka jorden gemensamt. Skiftet innebar att varje bondes andel samlades och förlades till högst två ställen men för att så få bönder som möjligt skulle tvingas att flytta sina byggnader förblev de flesta skiftena mycket långa.
Som en följd av att jordbruket effektiviserades ökade invånarantalet snabbt. Många flyttade ut till mindre torp på landsbygden och gårdsstrukturen förändrades.
Muteupproret Muteupproret eller Mutevåldet kallades ett folkupplopp som ägde rum 1854 i Mute by i Rolfstorps socken. När händelsen inträffade gällde lagar som starkt inskränkte rätten att handla i fast butik på landsbygden. När en länsman ingrep mot ett misstänkt fall av olaga handel blev han av en folkhop misshandlad och bortjagad. Efteråt placerades under en tid militär på orten och tolv personer fick stränga straff.
16
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
1900-talet och framåt
När järnvägen kom till bygden WbÄJ är förkortningen för Warberg-Ätrans Järnväg som passerade någon kilometer söder om Rolfstorp. 1908 började rallare att anlägga järnvägen och mellan 1911 och 1961 var järnvägen i bruk. Järnvägen var 49 km lång, normalspårig och sträckte sig mellan Varbergs stad och orten Ätran i Falkenbergs kommun. Banan var inte elektrifierad utan ånglok och senare diesellok drog vagnarna och på senare år förekom även rälsbussar.
Med anledning av att järnvägen passerade en bit ifrån den befintliga orten byggdes ett nytt stationssamhälle upp vid sidan av järnvägen. Det var här verksamheter och nya bostäder lokaliserades under första delen av 1900-talet. Under järnvägens blomstringstid var det full fart i Rolfstorps stationssamhälle som nu utgjorde bygdens ”centrum” där det förutom stationshus fanns mejeri, speceriaffär/lanthandel, café, post, skräddare, smidesverkstad, bensinstation, mm.
Järnvägen var fram till mitten av 1900-talet viktig för bygden då allt fraktades med tåg till och från Varberg. När sedan lastbil och personbil tog över allt mer av transporterna förlorade järnvägen sin betydelse och lades ner 1961.
Vykort. I stationshuset fanns två väntsalar på den första våningen, en för andraklass och en för tredjeklassresenärer. Här rymdes även en Mellan 1911 och 1961 kunde man ta tåget till Rolfstorp. ilgodsexpedition med telefon och morsetelegraf Bilden är tagen 1961. samt ett godsmagasin. På stationshusets andra Foto: Okänd våning bodde stinsen. Foto: Carl Widén
Rolfstorps andelsmejeri. I början kom alla bönder Vykort. Flygfoto över Rolfstorps stationssamhälle, med mjölken på vagn dragen av häst. År 1936 under första hälften av 1900-talet. köpte mejeriet in en lastbil som hämtade mjölken hos de som bodde längst från mejeriet. I mitten Foto: Liljeqvist, AB Flygtrafik, Stockholm av 1900-talet fanns två åkerier i Rolfstorp som tog över de flesta mjölktransporterna. Bilden visar mejeriets lastbil med dess chaufför Evald Nilsson, Nösslinge. Foto: Okänd
17
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Rolfstorp får nytt liv Rolfstorp bestod i mitten av 1900-talet av enstaka gårdar utmed den norra sidan av väg 153. Etablering av industrier och verksamheter hade under årens lopp skett spontant kring väg 153. Skolhusets stora byggnad utmärkte sig utmed väg 153 och på motstående sida av vägen låg vägkassans tjänstebostad. Kyrkans byggnad, belägen på en höjd, utgjorde byns avgränsning mot öster.
När järnvägen lades ner förlorade stationssamhället sin betydelse och verksamheterna som hade byggts upp kring tågtrafiken lades ner eller flyttades antingen till Rolfstorp eller till Varbergs centralort. Istället för järnvägen som tidigare varit pulsåder i bygden tog trafiken på väg 153 dess plats. År 1970 invigdes handelsföreningens nya, stora snabbköpsbutik längs med vägen och därmed flyttades ”centrum” tillbaka till Rolfstorp.
När intresset att bygga den första villan uppkom under mitten av 1900-talet, vid Georgs väg mitt i samhället, var det första beskedet från byggnadsnämnden negativt. Nämnden kunde inte föreställa sig ett villasamhälle på den här platsen och hänvisade till byggklara tomter i Skällinge istället. Efter påtryckningar från Rolfstorpsborna och med anledning av behovet av nya vatten- och avloppslösningar lämnade till slut länsstyrelsen besked om att inga hinder förelåg för byggnation här. Efter tio år var området fullt utbyggt och under 1970-talet fortsatte utbyggnaden med Kristasområdet och Mårtengårdsområdet och senare med Rolfstorp Östra.
Vykort. Flygfoto över Rolfstorps kyrkby, 1956. Foto: AB Flygtrafik, Bengtsfors
Vykort. Flygfoto över Rolfstorps kyrkby, 1983. Foto: AB Flygtrafik, Dals Långed 18
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Verksamheter i bygden Under 1900-talet utvecklades både jordbruk och verksamheter med hjälp av nya och förbättrade maskiner och redskap. Förutom flera jordbruksföretag och en rad mindre småföretagare och hantverkare fanns under 1900-talet ett fåtal större verksamheter i bygden:
Bonnas hönseri Efter en vistelse i USA där Karl. E. Svensson arbetat på hönsfarm startade han under 1920- talet kycklinguppfödning vid sitt barndomshem Bonnas i Rolfstorp. Det började med att han skickade efter höns från USA och sedan utvecklades verksamheten allt mer. Så småningom tillverkades egna äggkläckningsmaskiner och nya raser och foderblandningar togs fram. En brorson till Karl övertog rörelsen de sista åren innan verksamheten upphörde 1965.
Heimroths träindustri År 1952 startade Bertil Heimroth en träindustri vid ett grustag utmed väg 153, strax öster om Rolfstorp. Fabriken tillverkade snickerier, dörrar, köksinreden, fönster samt inreden till hönshus. Så småningom utvecklades verksamheten ytterligare och man började med husbyggen och försäljning av byggnadsmaterial. År 1970 inköptes fastigheten Håkantorp i Rolfstorp och lokalerna utökades. Under 1970-talet då företaget var som störst var ett 20-tal personer anställda. Företaget drevs under de sista åren av en son till Bertil innan rörelsen övertogs av Varbergs Träimpregnering 1985. Fram till 1995 var delar av verksamheterna igång innan de helt upphörde.
Utveckling eller avveckling? Längre tillbaka i tiden fanns det mesta av hantverk och service även i de mindre byarna i Rolfstorps socken. Förutom i kyrkbyn och i stationssamhället fanns affärer i Aleslöv, Linnarp, Haksered, Stenaljung, Tingås, Åkulla samt Obbhult och skola i Aleslöv, Linnarp, Haksered samt Bråtås. Så småningom krävdes större underlag för att behålla service och skola och funktionerna samlades därför i Rolfstorps kyrkby.
Under den senare delen av seklet började det bli allt svårare för småföretagare att få lönsamhet i verksamheten. Valet stod ofta mellan att anpassa sig till hårdare konkurrens eller kanske lägga ner. Detsamma gällde gårdarna som för att möta kraven på större enheter började läggas ihop eller arrenderas ut. Den mesta servicen är idag koncentrerad till Rolfstorps kyrkby som tillsammans med Skällinge utgör en av Varbergs serviceorter.
Handelsföreningen i stationssamhället (t.v.) har julskyltning för sista gången innan den nya butiken öppnar i kyrkbyn, vid väg 153 (t.h.).
Kommunsammanslagning Den 1 januari 1952 kom Rolfstorp att tillsammans med Hunnestad, Gödestad, Grimeton, Skällinge och Nösslinge kommuner bilda Himledalens kommun. Knappt 20 år senare var det dags för sammanslagning igen då Himledalens kommun i sin tur blev en del av Varbergs kommun, den 1 januari 1971.
19
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Utdrag ur ekonomisk karta över Hallands län, Rikets allmänna kartverk, åren 1917-1925
Kulturmiljöer
I Rolfstorps socknen finns rikligt med fornlämningar, ansamlingar av stora förhistoriska gravhögar vilket visar på tidig bosättning i området samt välbevarad landsbygdsbebyggelse från 1800- och 1900-talen. Delar av den äldre vägsträckningen är bevarad och öster om samhället finns två äldre stenvalvsbroar. Rolfstorp har dessutom ett väl samlat sockencentrum med kyrka av medeltida ursprung. Nedan följer ett axplock av kulturmiljöer i Rolfstorps socken.
Rolfstorps kyrka är belägen på en höjd i den östra delen av Rolfstorp. De äldsta delarna av Rolfstorps kyrka är byggda i romansk stil och uppfördes under medeltiden, ca 1200-talet. Det äldsta inventariet är dopfunten som är från 1200-talet eller tidigare. Dopfuntens fat, predikstolen liksom altaruppsatsen är från 1600-talet. Under 1600-talet byggdes kyrkan till några meter västerut. En omfattande reparation av kyrkan genomfördes under 1923-1924. År 1926 genomfördes ytterligare en renovering och då ersattes Rolfstorps kyrka inbäddad i höstfärger. klocktornet i trä från 1700-talet med ett i sten.
Rosen i kyrkfönstret Isolerad mellan fönsterglasen i ett kyrkfönster i söderläge växer en ros av arten Rosa canina. Eftersom den del av kyrkan där rosen finns byggdes på 1600-talet har en teori varit att rosen
20
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010 fanns redan då, men experter är skeptiska till detta eftersom stammen då borde se äldre ut. Rosen har varit en sevärdhet sedan mitten av 1930-talet eller ännu tidigare. Glasen gör att utrymmet fungerar som ett växthus och därför blommar rosen tidigt. Blomningen som vanligtvis sker under maj månad uppmärksammas under den så kallade ”Rosveckan”.
Har det funnits en borg vid kyrkan? Hösten 2005 genomförde Varbergs fornminnesförening en provundersökning vid Rolfstorps kyrka. Anledningen till detta var att man funnit dokument från 1923 från Kungliga byggnadsstyrelsen där man hade dokumenterat upptäckten av en cirkulär byggnadsrest omedelbart öster om kyrkogårdsmuren. Byggnaden har sannolikt haft en betydande och central roll för bygden men vilken typ av byggnad det handlar om är fortfarande oklart. Kanske handlar det om en medeltida rundkyrka, ett försvarstorn Rosen i kyrkfönstret eller en byggnad med borgliknande funktion där dåtidens makthavare och herremän kontrollerade handel som skedde mellan kustland och inland. Platsen ligger i anslutning till Via Regia som är latin för ”kungens väg”. Det var den äldsta vägen i nord-sydlig riktning genom Halland och gick i den inre delen av landskapet. Via Regia passerar genom områden som är rika på fornlämningar och längs dess sträckning ligger flera medeltida kyrkor. Vägens vadställen över de halländska åarna hade en stor strategisk betydelse och under medeltiden fanns borgar eller kungsgårdar placerade vid dessa. Med tanke på att havet en gång i tiden gick upp i Himleåns dalgång kan en närliggande höjd vara ett strategiskt ställe för en borg. För mer information kring utgrävningarna, kontakta Varbergs Fornminnesförening, eller se www.varberg fornminnesforening.se
En spökhistoria Öster om kyrkan finns en väl synlig ruin som enligt sägen sägs ha varit ett gravkor avsett för en adelsman som bodde på Hovgården i slutet av 1700-talet. Han fick inte begravas i vigd jord eftersom det sades att han mördat sin hustru och därför byggdes gravkoret utanför kyrkogårdsmuren. Det sägs också att folk har sett händelsen utspela sig igen då adelsmannen och hans fru spökar i trakten. (Rolfstorpsboken, sid 446-447)
Hovgård är belägen strax öster om Rolfstorp utmed väg 153 och är f.d. klosterhemman till Ås kloster, med anor från 1500-talet. Här finns även en kvarn vid Stenån samt minnesstenar med inskriptioner, varav den äldsta (raä 60) restes 1813 av prosten S P Bexell. Hovgården är sedan länge den största egendomen i Rolfstorps socken och kan räknas som en herrgård. Huvudbyggnadens fasad är putsat tegel med vita dekorationer och huset omges av en trädgård med parkliknande karaktär. Hovgården har värderats som klass B i Gamla skolan, det nuvarande församlingshemmet, är Kulturmiljö Hallands byggnads- inventering. beläget utmed väg 153 och inhyste tidigare skollokaler. Foto: Kulturmiljö Halland Byggnaden har 1,5 våning och tegelfasad. Den uppfördes 1931 och ersatte därmed flera bygdeskolor. Innan år 1861 sköttes undervisningen av klockaren i byn samt i ambulerande roteskolor. När sedan dagens skola byggdes 1977 kunde den gamla
21
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010 skolbyggnaden användas som församlingshem. I källaren har hembygdsföreningen sina lokaler där man iordningställt ett litet museum för att visa bygdens historia.
Bestämda bad... Många Rolfstorpsbor kommer ihåg skolbaden i källaren där baderskan såg till att de blev ordentligt rena. Under Rolfstorps gamla skola är numera 1930-talet var det inte så många hem som hade badrum församlingshem. Byggnaden har värderats som klass C i Kulturmiljö och därför skulle skolbarnen gemensamt badas en gång i Hallands byggnadsinventering. månaden i det nybyggda skolhuset.
Byggnadsinventering En byggnadsinventering gjordes av Kulturmiljö Halland under 2009 vilken resulterade att ett 70-tal byggnader med särskilt intresse i Rolfstorps socken uppmärksammades. Främst handlar det om mer eller mindre välbevarade byggnader som är av kulturhistoriskt värde och där det är viktigt att de bevaras och förvaltas varsamt. Byggnaderna klassades som A, B eller C, där klass A har det högsta bevarandevärdet.
22
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Kommunala planer
Utvecklingsstrategi för landsbygden En utvecklingsstrategi för landsbygden håller på att arbetas fram med syfte att öka kvaliteten för boende på landsbygden och stärka kommersiell och kommunal service.
Översiktsplan för Varbergs kommun I Varbergs kommuns översiktsplan* 2010 pekas Rolfstorp/Skällinge ut som en av kommunens serviceorter/områden. Den kommersiella och offentliga servicen i serviceorten har stor betydelse för omkringliggande landsbygd. Översiktsplanens mål är att stärka de befintliga serviceorterna med bebyggelse och kollektivtrafik så att befolkningsunderlaget kan öka och orterna fortsätta att utvecklas. Kommunens bebyggelseutveckling föreslås dessutom ske i huvudsak i orter längs tre kollektivtrafikstråk varav det ena är väg 153.
Översiktsplanen anger också att standarden för väg 153 inte motsvarar behovet för gods- och persontransporter och behöver förbättras och sträckningen föreslås ändras på två ställen för att gå strax norr om Gödestad och strax söder om Rolfstorp. En gång- och cykelväg utmed den nedlagda järnvägssträckningen Varberg-Ätran föreslås också.
Områden i kommunen där vindkraftsetablering kan utredas redovisas och ett av dessa är beläget öster om Rolfstorps samhälle. Översiktsplanen anger att ingen bebyggelse får tillkomma som försvårar eventuell vindkraftsutbyggnad.
Åkulla bokskogar redovisas som område med särskild hänsyn. Här prövas enstaka helårs eller fritidshusbebyggelse endast i anslutning till befintliga bybildningar. Verksamheter knutna till friluftslivet kan dock tillkomma även utanför dessa bybildningar men kräver särskild omsorg vid lokalisering och utformning. Skyddszoner kring världsarvet Grimeton redovisas. Den yttre når Rolfstorp i nordost och syftar till att hålla landskapet kring radiomasterna öppet för att bevara möjligheten till utblickar över området vilket är viktigt för totalupplevelsen kring anläggningen.
*Översiktsplan redovisar en Fördjupad översiktsplan kommunövergripande viljeinriktning för framtida För Rolfstorp gäller en fördjupad översiktsplan* från 1990. markanvändning men är _inte Den föreslår att samhället kan utökas med fler bostäder, både juridiskt bindande. i väster, norr och söder. samt i den nordöstra delen av *Fördjupad översiktsplan stationssamhället. Dessutom föreslås ett verksamhetsområde redovisar mer ingående framtida viljeinriktning för en begränsad i väster. Den fördjupade översiktsplanen redovisar vidare del av kommunen men är inte förslag på ny vägdragning av väg 153, ny sträckning av juridiskt bindande. Skällingevägen samt gång- och cykelväg under väg 153. *Detaljplan reglerar markanvändningen i detalj för ett mindre område och är juridiskt Detaljplaner bindande.
Rolfstorps kyrkby regleras till största delen av detaljplaner*. Vid frågor angående För stationssamhället finns ingen detaljplan. bebyggelse och planering, välkommen att kontakta Varbergs kommun.
23
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Bostadsmarknad
Efterfrågan på lediga hus i Rolfstorp har sedan en tid tillbaka ökat något. Förutom prisbilden bidrar samhällets läge, med pendlingsavstånd till ett flertal större orter, till att framförallt barnfamiljer ser Rolfstorp som en lämplig plats att bo. Det råder inget överflöd på någon boendeform i orten idag utan tvärtom finns behov av framförallt
lägenheter som är tillgänglighetsanpassade.
Lediga tomter Ett tiotal villatomter finns kvar till försäljning inom detaljplanelagt bostadsområde i den nordöstra delen av Rolfstorp utmed Minas väg och Enelundsvägen. Tomterna är kommunala. Tomt för bostadsändamål och/eller gruppbostad finns planlagd inom fastigheten Rolfstorp 20:41, väster om vårdcentralen. Möjlighet att uppföra ytterligare en byggnad för handels-, kontors- eller En bygd med goda utsikter… hantverksändamål finns inom fastigheten Rolfstorp 20:39 där vårdcentralen är belägen. Detaljplan som möjliggör ca 35 gruppbyggda lägenheter i en- och tvåplan finns söder om väg 153, väster om Håkantorpsvägen. Planen omfattar även gång- och cykeltunnel under väg 153. Området har inte exploaterats.
Arbetskraft och pendling
Rolfstorp saknar idag nästan helt större företag. Det finns ett antal en- och fåmansföretag inom främst jord- och skogsbruk samt hantverk och tjänster.
Inpendlingen till Rolfstorp är drygt 200 personer. Förutom boende i övriga delar av Varbergs kommun är det främst boende i Falkenbergs kommun som pendlar till Rolfstorp. Utpendlingen sker främst till andra delar av Varbergs kommun samt till Falkenbergs och Göteborgs kommun.
Av den förvärvsarbetande befolkningen i Rolfstorp arbetar ca 15 % inom orten. Arbetstillfällen erbjuds främst inom hälso- och sjukvård/sociala tjänster, handel, tillverkning samt byggverksamhet. Av de som arbetspendlar från Rolfstorp har ca 65 % sin arbetsplats inom annan del av Varbergs kommun, ca 10 % i Falkenbergs kommun och 5 % i Göteborgs kommun. (Uppgifter från 2007, SCB)
Vägar och trafik
Biltrafik De flesta som bor i omgivningarna kring Rolfstorp behöver egen bil. Väg 153 som leder igenom Rolfstorp är både en barriär och en pulsåder för orten. Åtgärder som förbättrar vägens
24
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010 standard planeras, både utmed hela sträckan samt inom Rolfstorps samhälle. (För mer information om väg 153, se Kommunala planer, sid 23.)
Trafikflöden Enligt uppgifter om trafikflöden från Vägverket (2010-06-02) är antal fordon per dygn på vägarna i området följande: Vägsträckning: Antal fordon/dygn (varav tung trafik): Väg 153, väster ca 5 520 (10%) Väg 153, öster ca 4 240 (11%) Väg 815, Skällingevägen ca 1 260 (9%) Väg 754, Tvååkersvägen ca 1 070 (9%)
Kollektivtrafik Bussförbindelserna längs med väg 153 är goda. Linje 651 (Varberg-Ullared) går i stort sett en gång i timmen mellan kl. 06.00 och 20.30 på vardagarna. Under helgen är avgångarna färre och riktar sig främst till de som pendlar till arbetet med främst morgon- och eftermiddagsturer. Med snabbaste bussturen tar det lika lång tid – 19 min - att ta sig mellan Rolfstorp-Varberg som Rolfstorp- Ullared. Nattbussen från Varberg, linje 666 (Varberg- Träslövsläge-Tvååker-Skällinge-Varberg) passerar Rolfstorp två gånger under fredags- och lördagsnatten. Att pendla med buss mellan Rolfstorp Att ta sig med nattbussen från Varberg till Rolfstorp tar och Varberg tar ca 20 min.
45 min.
Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägar finns inom Rolfstorps samhälle samt längs med Skällingevägen från skolan till Folkets hus. Förlängning av gång- och cykelbanan till Skällinge planeras. Dessutom planeras för en gång- och cykelväg utmed den nedlagda järnvägssträckningen Varberg-Ätran. (För mer information om gång- och cykelväg utmed järnvägsspåret, se Kommunala planer, sid 23)
Teknisk försörjning
I Rolfstorp finns allmänna vatten-, spill- och dagvattenledningar. En kommunal grundvattentäkt finns söder om Rolfstorps kyrkby. För att skydda vattentäkter gäller särskilda föreskrifter.
Varbergsortens Elkraft ekonomiska förening är eldistributör i Rolfstorp.
Att täckningen för mobiltelefoni Rolfstorp har egen antenn för mobiltelefoni vilket ger bra och uppkopplingen till internet har täckning. bra kvalitet är viktigt, speciellt för företagarna i bygden! www.colourbox.se Bredbandsuppkopplingen är god, i Åkulla finns fibernät och övriga hushåll erhåller Internetuppkoppling via ADSL.
25
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Service och handel Rolfstorp utgör tillsammans med Skällinge en serviceort i Varbergs kommun. Inom orterna finns det mesta av service.
Skola Rolfstorps skola är en F-9-skola med ca 160 elever. Skolans elever äter sin skollunch i äldreboendet Ekekullens matsal. Närmaste gymnasium finns i Varbergs centralort.
Förskola Förskolan Skogsbacken är belägen i anslutning till skolans byggnader och har tre avdelningar med ca 45 barn.
Primärvård Rolfstorps skola I Rolfstorps vårdcentral finns distriktssköterska, barnavårdscentral och läkarmottagning. Vårdcentralen är belägen strax väster om affären, utmed väg 153.
Äldreboende Ekekullens servicehus är beläget centralt i Rolfstorp alldeles intill skola och förskola. I anslutning till Ekekullen finns också servicelägenheter och trygghetsbostäder.
Bibliotek Biblioteket är inrymt i Rolfstorps skola.
Folkets Hus är beläget mellan Rolfstorp och Skällinge och har värderats som Rolfstorps vårdcentral Övrig service klass B i Kulturmiljö Hallands byggnadsinventering. Foto: Kulturmiljö Halland Mataffären/handelsföreningen är centralt belägen i Rolfstorp utmed väg 153. I butiken finns även postservice och tipstjänst och i anslutning till byggnaden finns återvinningscentral.
I samma byggnad som handelsföreningen finns en pizzeria.
Bensinstationen är belägen strax väster om samhället.
Lantbrevbärare täcker omgivningarna kring Rolfstorp med sin service.
26
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Samlingslokaler Det finns ett flertal lokaler att hyra för olika tillställningar. Bland annat Folkets Hus, församlingshemmet samt Rolfstorps GIF´s klubblokal Gunnevi.
Folkliv
Föreningsliv Engagemanget för bygden är stort och i Rolfstorp finns ett rikt och varierat föreningsliv. • ”Vi I Rolfstorp” är en samlande organisation för olika föreningar och företag som gått samman för att stärka bygdens intressen och utveckling. Gruppen bildades 2002 men sedan 2007 är den en förening med vald styrelse. Målsättningen är att verka för ett bättre och säkrare samhälle och för ökad delaktighet i samhällsfrågor av betydelse för utvecklingen av Rolfstorp. • Rolfstorps hembygdsförening • LRF • PRO • Rolfstorps GIF • Himledalens fritidsgårdsförening • Folkets Hus-förening • Rolfstorps Röda Korskrets
Idrott och aktiviteter Rolfstorps GIF bedriver mångsidig verksamhet för både vuxna och barn. Fotboll är den huvudsakliga verksamheten men såväl gymnastik (vuxna och barn) och bordtennis utövas i föreningen. Fotbollens seniorlag samarbetar med Skällinge BK. Ungdomsverksamheten och damerna (seniorerna) samarbetar med Skällinge BK samt Grimetons IK (SRG Himledalen). Rolfstorps GIF arrenderar marken där idrottsplatsen Gunnevi ligger men
äger byggnader och inventarier. Driften sköts i egen regi. Gunnevis idrottsplats är högt belägen Kyrkan anordnar gudstjänster och musikaftnar. Under i Rolfstorp. juli månad anordnas det ”vägkyrka”, d.v. s. kyrkan hålls öppen för guidning för ortsbor och förbipasserande. Guidningen görs av ett 20-tal Rolfstorpsbor som gör detta ideellt. Dessutom anordnas en rad aktiviteter för vuxna, ungdomar och barn, barngrupper 0-12 år, ”Draget” 13- 16 år, barn- samt vuxenkör. Ungdomarna har också möjlighet att spela innebandy i idrottshallen som kyrkan hyr en timma per vecka. Varannan vecka anordnas det i Skällinge församlingshem en ”sopplunch” där ett 50-tal Av anlagstavlan vid handels- människor samlas i gemytlig gemenskap. föreningen att döma kan Rolfstorpsborna ha fullt upp! I Folkets hus anordnas bland annat bingo varje vecka och lokalen hyrs ut till diverse arrangemang som årsmöten, knytkalas, julfest, mm.
27
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
En fritidsgård finns i Skällinge där ungdomar från både Skällinge och Rolfstorp träffas. Fritidsgården som drivs av Himledalens fritidsgårdsförening har bildats av föräldrar i Rolfstorp/Skällinge.
Samlingsplatser
Lekplatser I Rolfstorps samhälle finns två lekplatser förutom skolans och förskolans gårdar. Centralt i Rolfstorp, vid avslutningen av Georgs väg i väster finns en lekplats. Ytterligare en är belägen ca 100 m norr om vårdcentralen.
Badplatser Omgivningen kring Rolfstorp bjuder på flera sjöar där badmöjligheter finns. Närmaste kommunala badplats
finns vid Skällingesjön i Skällinge.
Norlings ö Norlings ö är en liten ö i Himleån, vid reningsverket, söder om kyrkbyn. Ön har bildats genom att man byggt en kanal en liten bit, parallellt med Himleån. På ön låg tidigare Norlings gård av vilken man fortfarande kan se grundstenarna. En liten bro leder över till ön och ungdomar i byn har från och till klippt gräset och ställt iordning grillplatser. Mindre fester och friluftsgudstjänster har under årens gång anordnats på platsen. Närmaste badplats finns vid Skällingesjön, i
Evenemang Exempel på evenemang som anordnas i Rolfstorp är Kura skymning (mars), grillkväll (juni), Rolfstorpsdagen (september), grötfest (oktober), tomtepromenad (december).
...och på nätet! Visste du att det finns en Facebook-sida för Rolfstorpsbor? Här samlas unga och gamla, nyinflyttade och infödda samt utflyttade Rolfstorpsbor och diskuterar sin bygd.
Bild från Rolfstorpsdagen den 12 september 2009.
28
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Turism
Friluftsliv och aktiviteter
Åkulla Friluftsgård med Bokskogens Bed & Breakfast och Charlottas Gästgiveri är belägen i Åkulla bokskogar, vid Yasjön. Här finns övernattningsmöjligheter och restaurang där konferenser och fester kan anordnas. Runt friluftsgården finns vandringsleder av olika längd samt skidspår med belysning om vintern. Hallandsleden och cykelleden Åkullaleden passerar anläggningen.
Genom Rolfstorps socken leder flera vandrings- rid-, och cykelleder. Hallandsleden sträcker sig genom Rolfstorps socken och passerar bland annat Åkulla. Åkullaleden är en cykelled som går österut från Varbergs stad och följer
delvis den gamla banvallen (Varberg- Ätrans järnväg).
Golf Kring Rolfstorp finns stora möjligheter att spela golf: Åkullaleden följer den nedlagda Hovgårds Golfklubb (18 hål) är belägen omedelbart järnvägens dragning. öster om Rolfstorps samhälle, utmed väg 153. Klubben erbjuder även restaurang/café.
Även Harabäckens Golfklubb och Varbergs Golf- klubb är belägna i närheten av Rolfstorp vilka bjuder på
golf-, restaurang- samt övernattningsmöjligheter.
Sevärdheter och utflyktsmål Skyltningen från väg 153 vittnar om Bockstens mosse är känd för att Bockstensmannen Rolfstorps sevärdheter och utflyktsmål. hittades där 1936. Bockstensmannens kvarlevor, hår och kläder från medeltiden är mycket välbevarade och finns utställda på Varbergs länsmuseum. Mannen hade mördats och pålats fast på platsen som idag består av en mosse, sannolikt för att därigenom hindras från att ”gå igen”. Mossen är belägen intill vägen mellan Åkulla och Svartrå. Vägen var en gång varbergsbygdens ”huvudled” mot nordost och del av Via Regia. Från Åkulla friluftsgård är det gångavstånd (ca 1,5 km) till mossen och skyltning finns.
Upptäckare... År 1936 när Thure G. Johansson var 12 år hittade han kvarlevorna av Bockstensmannen. Thure är även far till Ines Uusmann som tidigare var socialdemokratisk kommunikationsminister och generaldirektör för Boverket.
Bexells talande stenar är en större samling stenar med inristade namn och tänkespråk. Godsägaren Alfred Bexell (1831-1900) på Torstorps säteri lät i slutet av 1800-talet två stenhuggare göra ristningarna på stenar, hällar och klippväggar på sina ägor. Efter Bexells död föll stenarna i glömska. Sedan 1925 har ristningarna och deras innehåll skapat ett stort intresse. Mängder av tänkespråk och namninristningar har upptäckts och fortfarande hittas då
29
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010 och då nya. De flesta av stenarna finns i ett skogsområde i närheten av Grimeton, söder om Rolfstorps samhälle.
”Den tid som flytt den kommer icke åter hur än man klagar och hur man gråter”
”Endast den okunnige är fattig”
”Att förlita på sig sielf är att fördubla sin förmåga” - Texter på talande stenar, Bexells tänkespråk –
Rolfstorps kyrka, rosen och de medeltida ruinerna är ett besöksmål. (För mer information, se sid 20.)
Brohultarns snideri ligger mitt emot handelsföreningen i Rolfstorp, på andra sidan väg 153 i en röd liten stuga. Här håller den så kallade ”Brohultarn” till. Thage Johansson är träskulptör och hans skapelser skildrar ofta hur livet på landet var under 1930-50-talen.
På Stigs motormuseum finns bland annat antika radioapparater, solomotorer, gamla telefoner, ett 40-tal motorcyklar.
Smörkulle hål norr om Rolfstorp är en 7,5 m lång grotta som är belägen vid berget Smörkullen varifrån man har utsikt ändå ut mot havet i väster. Grottan har betydelse för både vetenskapen och friluftslivet. Sägnen säger att platsen har använts som kult- och offerplats under hednisk tid och Brohultarns snideri under krigstiderna gömde bönderna sitt smör här, därav namnet.
Fläskens hål är beläget mellan Rolfstorp och Skällinge och kan vara svårt att hitta. Det består av en stor klippa vilken är delad så att man kan gå in emellan. Längst in finns något som liknar tak över klippan. Här ska bönderna ha gömt sitt fläsk under krigstider så att inte soldaterna skulle ta hand om det.
Skyltning till Hofgårds golfbana och Övernattningar Carlssons Utsikt Bed & Breakfast från väg 153.
Åkulla friluftsgård/Bokskogens Bed & Breakfast. Se under Friluftsliv och aktiviteter, sid 29.
Carlssons Utsikt Bed & Breakfast är belägen strax norr om Rolfstorp. Verksamheten har hänförande utsikt över Himleåns dalgång.
Stall Bäckagård är beläget i utkanten av Åkulla bokskogar. Verksamheten erbjuder hästridning samt har rum för uthyrning.
I Åkulla finns ställplatser för övernattning med husvagn eller husbil. Närmaste campingplats ligger i anslutning till Varbergs centralort samt i Ullared, Falkenbergs kommun.
30
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Harabäckens Golfklubb samt Varbergs Golfklubb erbjuder övernattningsmöjligheter. Se under Golf, sid 29.
Världskändisar i närheten...
Grimetons radiostation är belägen ca 5 km sydväst om Rolfstorp. Radiostationen invigdes 1925 och sände telegrafiska meddelanden via radiovågor över Atlanten till New York. Grimeton var en del av ett världsomspännande system för trådlös kommunikation. År 2004 beslutade UNESCO att Grimetons radiostation skulle tillhöra världsarvslistan och blev därmed Sveriges trettonde världsarv. De karaktäristiska radiomasterna syns från långt Radiomasterna, Grimetons världsarv.
håll och är ett tydligt landmärke för Rolfstorpsborna.
GeKås i Ullared, Falkenbergs kommun, är Sveriges största turistattraktion som bara ligger knappt två mil öster om Rolfstorp. Lågprisvaruhuset drar besökare från hela världen och besöks årligen av miljontals kunder.
Visste du att... GeKås varuhus är Skandinaviens största och årligen drar ca 4 miljoner besökare. Väg 153 som går genom Rolfstorp kallas ibland för ”GeKås-rännan” eftersom vägen trafikeras av mängder av GeKås- besökare.
Tänk om...1 av 1000 GeKås-besökare stannar till i Rolfstorp för en bensträckare eller en fika, det blir tusentals besökare varje år och drygt 10 om dagen!
Mer att läsa om Rolfstorp
Rolfstorps socken förr och nu, Förlag Utsikten, Grafisk Produktion, Hässleholm, 2002 Rolfstorps hembygdsförening har med hjälp av Rolfstorpsborna dokumenterat bygdens liv från gången tid till nutid.
Muteupproret 1854, Ingemar Rosengren, Kuchlers tryckeri, 1991 En berättelse om ett misslyckat polisingripande
Dessutom har Ingemar Rosengrens skrivit om byarna i Rolfstorp, Aleslöv, Djurarp, Havstorp, Hovgården och Gässlösa, Linnarp, Mute, Rolfstorps kyrkby, skogsbygden, Skärte samt Stenstorp och Ugglarp.
Gerolda, historisk romantisk berättelse från senare hälften av tionde århundradet, J. P. Nyberg, H. F. Löhrs förslag, Varberg 1887, nyutgåva 1982 Historisk berättelse i halländsk miljö från 970-talet. Berättelsen utspelar sig i Rolfstorp och Grimeton.
31
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Bygdens karaktär - en sammanfattning
Det är många pusselbitar som tillsammans utgör Rolfstorpsbygdens karaktär. Sådant som gör att boende känner sig hemma och som gör att besökare känner igen sig när de återvänder till bygden.
Det är alltid nära till naturupplevelser och friluftsliv i Rolfstorps socken. Bygden bjuder på ett böljande landskap med enastående utblickar över dalgångar och - om man har tur - havet. Dessutom bjuder omlandet på spännande utflyktsmål, både okända och världskända. Bygdens historia är påtaglig genom väl bevarade kulturmiljöer och sägner. Unika fynd från medeltiden har ju hittats i en mosse, kanske ligger en gammal borgruin fortfarande gömd vid kyrkan?
Goda kommunikationer av olika slag har alltid funnits. De har gynnat samhället genom åren men också påverkat dess utveckling och framväxt och fungerat som både pulsåder och barriär. Samhället erbjuder bred service och engagemanget har länge varit starkt i bygden där nyinflyttade möts med ett leende.
Kanske skulle karaktären kunna sammanfattas med att:
Rolfstorp bjuder på goda utsikter, aktiv fritid samt hemligheter och gömställen. Hit har man alltid vägarna förbi!
32
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
ANALYS
Analysen har skett utifrån bygdens förutsättningar där styrkor att utveckla och svagheter att förbättra identifierats. Styrkor enligt ungdomar i Rolfstorps skola redovisas i kursiv stil.
Starka sidor – att utveckla + bra kommunikationer, pendlingsavstånd till flera målpunkter + alla känner alla, bra människor + bred service + bra utbud av fritidsverksamheter + lugnt, skönt och tryggt + nära till naturen och friluftsupplevelser + bra plats för barn att växa upp på + fint att bo här + fin natur + mysigt
Svaga sidor – att förbättra - trafiken på väg 153 - få tillgängliga lägenheter - cykelbana till Varberg och Skällinge saknas - bilberoende - vägstandarden är dålig - få arbetstillfällen, nästan inget näringsliv - samhället ser skräpigt ut vid genomfart - risk att Rolfstorp blir en ort som man bor men inte arbetar i – en ”sovort”
33
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
VISION
Bygdens gemensamma vision består i att utveckla och förbättra inom flera intresseområden. Även idéer och förslag från ungdomarna i Rolfstorps skola redovisas. Mål och handlingsplan för arbetet med visionen uppdateras efter hand. De arbetsområden som har prioriterats av Vi i Rolfstorp anges i fet stil och sammanfattas avslutningsvis.
En levande bygd med aktiva ortsbor och ett bra utbud av service
Mål och handlingsplan: aktivt arbeta för att servicen utnyttjas aktivt försöka hitta verksamheter till Handelsföreningens lokaler ökad programverksamhet i bibliotek, Folkets Hus, församlingshem och kyrka öka samarbetet med skolan värna om äldreboenden och vårdcentral hemsida
Bra boendealternativ till såväl unga som gamla samt öka inflyttningen till bygden
Mål och handlingsplan: byggnation av lägenheter och villor bebygg tomten väster om vårdcentralen våga bygga flervåningshus påverka Varbergs Bostad till att bygga inventera tänkbara områden lämpliga för byggnation
Säkrare trafiklösningar
Mål och handlingsplan: göra väg 153 säkrare, framförallt korsningen med Tvååkersvägen samt Skällingevägen cykelväg mellan Rolfstorp och Skällinge fartdämpning på Skällingevägen fortsätta med trafikmätningar gångbana mellan Kyrkvägen och golfbanan vägskylt ”Åkulla” sätts upp vid korsningen väg 153/väg 785
34
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Barn och unga ska trivas
Mål och handlingsplan: förbättra lekplatserna utveckla någon form av fritidsgård/café ökat utbud av fritidsaktiviteter bättre bussförbindelser, helger och kvällar hitta lämplig användning av Klockaregården roliga aktiviteter ex. loppisdagar, jul- och vårmarknad, skridskobana, tennisbana
Rolfstorp med omgivning ska locka turister och besökare
Mål och handlingsplan: utveckla turistbroschyr kring bygden skapa hemsida utveckla Hallandsleden, ridleder och vandringsstigar
Rolfstorp ska ge ett positivt intryck
Mål och handlingsplan: skapa trevlig miljö runt ”stora eken” ordna återkommande ”städdag” ställa i ordning utsiktsplats vid Gässlösa hålla fint på Norlingsö ordna glasåtervinning vid Gästgivarens snygga till övergången vid gamla kyrkbron utveckla Gunnevi som samlingsplats för alla åldrar
Fler och större företag till bygden
Mål och handlingsplan: fler företag till bygden skapa nätverk mellan bygdens företagare inventera lämpliga lokaler som kan användas till verksamheter kontakta Marknad Varberg för att få goda råd
35
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Ungdomarnas egna idéer och förslag
Trafik och säkerhet cykelväg mellan Rolfstorp och Skällinge hastighetsdämpning på Skällingevägen gångbro eller övergångsställe över väg 153 fler busstider till Skällinge och Varberg
Aktiviteter rusta upp badplatsen vid Skällingesjön med omklädningsrum, kiosk, papperskorgar, toaletter, finare strand (starkt önskemål) locka fler ungdomar till fritidsaktiviteter göra fint på Norlings ö större och roligare lekplatser (ex. större gungor, linbana, mm) små parker att sitta i äventyrsbanor för cykel (BMX, downhill) tennisplan konstgräsplan kickball-plan rullskridskobanan som blir skridskobana på vintern minigolfbana (ex. vid Klockaregården) skatebana gokartbana, paintball fritidsgård i Rolfstorp (ex. i Folkets Hus eller Gunnevi) mer aktiviteter utanför samhället, t.ex. vandringar, poängpromenader, städdag, fest, jul- och vårmarknader, loppmarknader, mm fler tider för barngympa
Övrigt rusta upp skolgården (starkt önskemål) fler lägenheter vilket ökar inflyttningen och som i sin tur kan bidra till att fler företag etablerar sig i bygden campingplats vilket bidrar till fler turister fler affärer, galleria kiosk med glass och korv café med internet, mm (ex. i Folkets Hus eller Gunnevi) måla om omklädningsrummen skylt till pizzerian fler papperskorgar inte slänga glasflaskor vid gamla gödselstacken fler träd på allmänna områden
36
Lokal utvecklingsplan för Rolfstorp 2010
Prioriterade arbetsområden
aktivt arbeta för att servicen utnyttjas
arbeta för att det sker en byggnation av lägenheter
arbeta för att den projektering av en säkrare väg 153 som tagits fram av Trafikverket ska genomföras inom en snar framtid
påverka beslutsfattare så att det byggs en cykelväg mellan Rolfstorp och Skällinge
arbeta för att det görs ytterligare fartdämpning på Skällingevägen i höjd med skolan
bevaka så att kommunens planer på förbättring av lekplatserna genomförs
arbeta för att det utvecklas en turistbroschyr tillsammans med Kungsäter och orterna i Falkenbergs inland
arbeta för att det skapas en trevlig miljö vid ”stora eken” utmed väg 153
ordna återkommande ”städdagar” varje år i Rolfstorps samhälle
arbeta för att det görs en hemsida för Rolfstorp på internet
hjälpa till att bygga nätverk mellan bygdens företagare
37