·· ekonomiskdebatt lösnummer 75 kronor www.nationalekonomi.se/ed årgång 49 Utgiven av Nationalekonomiska Föreningen med stöd av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, Bankdirektör J H Palmes Stiftelse för Ekonomisk Upplysning och Ekonomisk Forskning samt Swedbank.

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med uppgift om ny adress.

TEMANUMMER

debatt Assar Lindbeck 2 | 2021 – penningteoretikern, forskaren, forsknings- entreprenören, opinionsledaren, reformatorn, konstnären, privatpersonen

carl bildt lars calmfors pierre guillet de monthoux thorvaldur gylfason magnus henrekson ulf jakobsson mårten palme

ekonomisk debatt mats persson edmund phelps claes-henric siven dennis j snower

NÄSTA NUMMER birgitta swedenborg hans tson söderström (red)

bengt assarsson 2 jörgen weibull Ekonomporträtt: Ingemar Hansson 1951–2018 2021 solveig wikström ekonomisk

ED 2 2021 omslag r.indd 1 2021-03-15 12:39:54 ekonomiskdebatt 2 2021

3 mikael elinder Temanummer och lovisa persson till Assar Lindbecks minne

6 Assar Lindbeck-medaljen

7 Milstolpar i Assar Lindbecks liv

9 hans tson söderström Mentorn Assar Lindbeck – ett personligt porträtt

26 mats persson och Assar Lindbeck som penningteoretiker claes-henric siven – doktorsavhandlingen 1963

36 magnus henrekson Forskaren Assar Lindbeck – en biblio­metrisk analys

43 lars calmfors Forskningsentreprenören Assar Lindbeck

55 magnus henrekson Assar Lindbeck och IFN och ulf jakobsson – en sextioårig relation

64 jörgen weibull Att forska med Assar

71 mårten palme Assar, sjukskrivningar och löntagarfonder

77 edmund phelps En hyllning till Assar Lindbeck

80 dennis j snower Att arbeta med Assar – ett livsavgörande möte

91 thorvaldur gylfason Så minns jag Assar

101 carl bildt Opinionsledaren Assar Lindbeck

107 birgitta swedenborg Reformatorn Assar Lindbeck – Lindbeckkommissionen och dess uppföljare

117 pierre guillet Konstnären Assar Lindbeck de monthoux – om konst och vetenskap

120 Ett urval av Assar Lindbecks målningar

123 solveig wikström Privatpersonen Assar Lindbeck – från outsider- till insider-perspektiv

129 assar lindbeck ”Assars testamente” – ekonomernas roll i framtida samhällsekonomiska kriser ekonomiskdebatt – utgiven av nationalekonomiska föreningen

redaktörer webbplats Docent mikael elinder http://www.nationalekonomi.se/ed Fil dr lovisa persson Nationalekonomiska Föreningens stadgar finns på webbplatsen. redaktionen Docent göran bostedt, Umeå universitet och SLU teknisk redaktör Professor anna dreber almenberg, Handelshögskolan kristina holm, e-post: i Stockholm [email protected]. Professor dick durevall, Göteborgs universitet Professor johan eklund, Entreprenörskapsforum administrativ redaktör / annonser Docent lisa laun, IFAU elisabeth gustafsson, Institutet för Näringslivsforskning, Docent magnus lodefalk, Örebro universitet och Ratio Box 55665, 102 15 Stockholm. Tel: 08-665 45 03, Docent johanna palmberg, Södertörns högskola e-post: [email protected]. Docent emma von essen, SOFI och Århus universitet annonspriser ansvarig utgivare 1/1-sida 5 300 kr, 1/2-sida 3 200 kr, 1/3-sida 2 300 kr, Docent niclas berggren 1/4-sida 1 900 kr för svartvita annonser i inlagan. redaktionsråd prenumerationsärenden och lösnummer Professor ali m ahmed Prenumeration: Ekonomisk Debatt kommer ut med 8 nummer Docent niclas berggren (ordförande) per år och en prenumeration kostar 800 kr. För prenumeranter Professor per-olof bjuggren bosatta utanför Sverige tillkommer 300 kr för att täcka porto- Professor tore ellingsen kostnaden. Prenumeration kan påbörjas när som helst under Professor bengt kriström året. På www.nationalekonomi.se/medlemskap-och- Universitetslektor agneta kruse prenumeration/priser finns information för att påbörja en Civilekonom/journalist louise andrén meiton individuell prenumeration. För agenter: Kontakta Civilekonom/journalist johan schück [email protected]. Lösnummer: Kontakta [email protected]. redaktionens adress Priset är 90 kr plus porto. mikael elinder, Nationalekonomiska institutionen, Medlemmar i Nationalekonomiska Föreningen får tidskriften Uppsala universitet, Box 513, 751 20 Uppsala, e-post: som medlemsförmån. [email protected]. För vidare information om medlemskap, se www.nationalekonomi.se. lovisa persson, Högskolan Kristianstad och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Högskolan Kristianstad, 291 88 Kristianstad, e-post: [email protected]. Grafisk form Sture Balgård, Dagmar Forsberg Tryck ljungbergs tryckeri ab, klippan 2021. christina lönnblad, e-post: [email protected]. issn 0345-2646 Artikelförslag sänds som Word-fil tillEkonomiskDebatt@ Nr 2 2021, årgång 49 gmail.com. För instruktion om stilregler och formatering, Medlem av se längst bak i tidskriften. LEDARE 3 ledare

Vi hoppas att detta minnesnummer kan utgöra en värdig tribut till en värdig minnesnummer kan utgöra detta Vi hoppas att Mot denna bakgrund har det framstått som naturligt att hedra Assar hedra som naturligt att Mot denna bakgrund har det framstått Mikael Elinder och Lovisa Persson och Lovisa Elinder Mikael Lindbeck – eller Assar som alla kallade honom – med ett särskilt minnes- särskilt – eller Assar somLindbeck alla kallade honom – med ett oss till docent Vi har vänt gärning. hans liv och som Hans nummer skildrar till Assar samt där- vän nära och mångårig medarbetare Söderström, Tson min- detta för gästredaktör vara denna tidskrift 1977–78, att för till redaktör intressanta spännande och är en samling mycket nesnummer. Resultatet inblick unik en får Vi nära. Assar personer stått från bidrag som sätt olika på politik. ekonomisk svensk till och ämne vårt till bidrag hans liv, Assars i - Assar, som nationalekono under det senaste halvseklet blivit den svenska man”. old ”grand mins Professor Assar Lindbeck avled den 28 augusti 2020 i en ålder av 90 år. Han 2020 i en ålder av 28 augusti den avled Assar Lindbeck Professor nationalekonomisk svensk för roll vuxna liv en viktig spelade hela sitt under - Under sin tid som ord debatt. opinionsbildning och utbildning, forskning, tog skapandet han initiativ till Föreningen i Nationalekonomiska förande verkade utgivningsår. Han 49:e tidskrift, som denna är inne på sitt nu av utgivare ansvarig var och i redaktionsrådet under många år som ordförande med- flitigaste tidskriftens av en därtill var Han i fjol. till fram starten från inlägg. och artiklar antal stort ett med verkande till Assar Lindbecks minne minne Lindbecks Assar till Temanummer Temanummer

nr 2 2021 årgång 49 ASSAR LINDBECK 1930 – 2020

Foto: Pierre Guillet de Monthoux

5 6 ekonomisk debatt 2019 2017 2015 2013 2011 2009 2007 Mottagare av starten: Assar Lindbeck-medaljen sedan tänkande och kunskap om ekonomi i vårt land. en yngre ekonom påett som framstående sätt bidragit tillekonomiskt händigt självporträtt av delasutvartannat AssarLindbeck. Priset årtill gram, formgiven av konstnären AnnieWinbladJakubowski medett egen- f nav väger enprissummapå250000krsamtmedaljisilver som 750 debattörmisk-politisk och för att stimulera yngre forskare. Detbestår forskare, som liga och banbrytandeinsatser forskningsledare och ekono- tillkomUrwitz. Priset för att uppmärksamma AssarLindbecks föredöm- beck-medaljen påinitiativav föreningens dåvarande ordförande Gabriel Nationalekonomiska Föreningen Assar Lind- instiftade2007priset Anna Dreber Almenberg, HandelshögskolanAnna Dreber i Stockholm Almenberg, Petter Lunds universitet Lundborg, Oskar Nordström Skans, Uppsala universitet Mariassunta Giannetti, Handelshögskolan i Stockholm Per Strömberg, Handelshögskolan i Stockholm och SHoF ekonomi Jakob Svensson och David Strömberg, Institutet för internationell Tore Handelshögskolan i Stockholm Ellingsen, Assar Lindbeck-medaljen

ekonomiskdebatt 7 -

milstolpar i assar lindbecks liv lindbecks assar i milstolpar

i Umeå den 26 januari 1930 som andra barnet till fattigvårds- och barna- och barnet till fattigvårds- 1930 som 26 januari i Umeå den andra

- Riks Sveriges för priskommitté Kungl. Vetenskapsakademiens Ledamot av minne 1969–94, ordförande Nobels till Alfred vetenskap banks pris i ekonomisk där 1980–94. Gästprofessor vid Columbia University och University of California, California, of University och vid Columbia University Gästprofessor 1968–69. Berkeley, k Hellerkommission 1966–68. OECD:s s k Hellerkommission Ledamot av Rådgivare till Sveriges riksbank (Per Åsbrink) 1964–68 och 1972–74. 1964–68 och Åsbrink) riksbank (Per till Sveriges Rådgivare O Wallenbergs professur med bankvetenskap i nationalekonomi A O Wallenbergs av Innehavare 1964–71. i Stockholm vid Handelshögskolan Disputerar för filosofie doktorsgrad vid Stockholms högskola med avhand- med Stockholms vid filosofiehögskola doktorsgrad för Disputerar , 1963. Erik Lundberg försteopponent, Ananlysis lingen A Study in Monetary andre. Lars Werin Antagen som docent i nationalekonomi vid Stockholms högskola 1962. Antagen som högskola Stockholms vid docent i nationalekonomi vid återkomsten till Sverige efternamnet från Lindbäck till Lindbeck till Lindbeck Lindbäck från efternamnet till Sverige vid återkomsten Ändrar 1959. - Foun stipendium studier i USA med och Rockefeller års forskning från Två of vid University året andra University, vid Yale året dation 1957–59. Första Ann Arbor. Michigan, Amanuens i finansdepartementet 1954–56 med avhandlingsarbete om 1954–56 med i finansdepartementet Amanuens Fil lic vid Stockholms konjunkturutvecklingen. på verkningar statsbudgetens 1957. högskola Gift med farmaceut Dorothy Nordlund 1953. Barnen Dan, f 1959, och Maria, 1959, och 1953. Barnen Dan, f Nordlund Gift med farmaceut Dorothy f 1962. Militärtjänst vid Arméstaben och Försvarsstaben i Stockholm med deltids- med i Stockholm Militärtjänst vid Arméstaben Försvarsstaben och 1953–54. Samarbetartjänst i finansdepartementet med Olof Palme. Erbjuds assistentjobb av Tage Erlander 1953. Avböjer och föreslår Olof Palme. och Olof föreslår Avböjer 1953. Erlander Tage assistentjobb av Erbjuds Utträder ur statskyrkan 1951. ur statskyrkan Utträder Studier i statskunskap, nationalekonomi, sociologi nationalekonomi, Studier i statskunskap, statistik vid Uppsala och mag 1952. 1951–52. Pol i Laboremus 1948. Ordförande från universitet men frånmen Luleå högre allmänna 1948. läroverk Skolgång i Luleå, där i stadsfullmäktige. ordförande fadern blev Studentexa vårdskonsulenten Carl Ulrik Lindbäck och folkskollärarinnan Laura Eugenia Eugenia Laura folkskollärarinnan och Ulrik Lindbäck Carl vårdskonsulenten Carin född 1925. systern Sundelin. Äldre

Född Milstolpar i Assar Lindbecks liv Lindbecks Assar i Milstolpar

¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾

nr 2 2021 årgång 49 8 milstolpar i assar lindbecks liv ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾

akademien 1971. Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1970och Kungl.Vetenskaps­ Institutet för internationell ekonomi (IIES)där1971–95. Professor iinternationell ekonomi vidStockholms universitet och chef för ur föreningen 1977. och ansvarig utgivare för desstidskriftEkonomisk Debatt 1973–2020.Utträder Ordförande iNationalekonomiska F kommission 1976–77. Gästprofessor vidYale Universityoch ledamotav OECD:ss kMcCracken- 1977–79. Ledamot av delegationen(”Bjurelkommittén”) Särskildanäringspolitiska sju årskampmotlöntagarfonder . Utträder Partiet1982efter 35årsmedlemskapoch urSocialdemokratiska Hedersledamot av American Economic Association 1988. Hedersledamot av AmericanEconomicAssociation University ofIceland2006. Hedersdoktor vidLondonUniversity 1988,Helsingfors universitet 1989, mission (”Lindbeckkommissionen”)mission 1992–93. Ledamot av SNSKonjunkturråd och ordförande iregeringens Ekonomikom- Avgår chef som för IIES1995. medpension Institutet för Näringslivsforskning 1995–2020. Fortsatt professor aktivsom emeritusvidIIESoch forskare pådeltidvid 1996. Erhåller H.M.Konungens medalji12:e storleken iserafimerordens band 1997. Debuterar konstnär som medseparatutställning påGalleriSvenska Bilder Tilldelas Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj2001. Hustrun Dorothy Lindbeck avlider 2007efter enlångtidssjukdom. stående yngre forskare instiftas 2007. Nationalekonomiska F Solveig Wikström. Omgift 2008medprofessorn iföretagsekonomi vidStockholms universitet Publicerar memoarer sina Ekonomi äratt BonniersFörlag välja påAlbert 2012 . debatten, anordnad av IIESoch SNSisambandmed90-årsdagen,mars2020. vidkonferensHuvudperson iAulaMagnaomForskningens bidragtillsamhälls- Avlider iStockholm den28augusti 2020. öreningens pris”Assar Lindbeck-medaljen” tillfram- öreningen 1970–72.Initiativtagare till

ekonomiskdebatt

a . Debatt Ekonomisk 9 chef för SNS och och SNS för chef professor adjungerad - Handelshögsko vid - lan. Han är gästredak nummer detta för tör av hanstson@hotmail. com Lars tacka vill Jag Magnus Calmfors, Lars Henrekson, Lund- Nils Jonung, - Swe Birgitta gren, denborgSolveig och - värde för Wikström på kommentarer fulla versioner. tidigare HANS TSON TSON HANS SÖDERSTRÖM docentär och vid disputerade Handelshögskolan 1974 Stockholm i Lindbeck Assar med Han somhandledare. åren tillbringade Institutet vid 1971–84 internationell för två varav ekonomi, för somår redaktör och Debatt Ekonomisk somår fem bitrdande Institutet. för chef bl han var Därefter mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn

Till denna rad av ryktbara svenska ekonomer fogas namnet Assar Lind- ekonomer svenska ryktbara av Till denna rad hans antal av ett tecknar Debatt Ekonomisk minnesnummer av I detta För att vara ett litet land uppvisar Sverige en imponerande rad av national- av en imponerande rad Sverige land uppvisar litet ett vara att För - börja brukar Uppräkningen Wick med Knut med världsrykte. ekonomer att för Lindahl, Erik och Eli Heckscher med Cassel,fortsätta sellGustav och - Då har man ändå för Bertil Ohlin. och med Gunnar Myrdal sedan avslutas David som i doktrinhistorien t ex med avtryck betydande ekonomer bigått LundbergErik Hansen.Bent och Davidson, till sin bortgång aktiv fram föddbeck, i Umeå 1930, rastlöst i Stockholm ge ett för att tid har förflutit sedan dess kort 2020 vid 90 års ålder. Alltför rimligt perspektiv dess betydelse. hans livsgärning och på Endast framtiden som kvar leva att som kommer hans forskning av vilka delar kan avgöra om vi även tankebyggnaden, bestående inslag i den nationalekonomiska arbetsmarkna och - problem välfärdsstatens hans analyser av kan ana att dens tudelning i insiders och dag i redan dock outsiders hör dit. Det råder betydelse svensk för en avgörande har haft hans livsverk full klarhet om att svenska av generationer för dess ställning i världen, och nationalekonomi politik. sommånga Vi är ekonomisk djup står i svensk för och ekonomer som som medarbetare, – som till honom medbor elever, tacksamhetsskuld - Sverige. reformerat ett i gare ekonomen utlandet en bild av och i Sverige medarbetare och många vänner är personer som på olika sätt hans gärning. Författare och Assar Lindbeck först som och hans verksamhet; kan belysa Assar nära skilda delar av stått permer den slutligen och opinionsbildande den därpå - vetenskapliga, den hans inlägg från Assar själv till tals med ett kommer sonliga. Avslutningsvis medarbetare i mars 2020. Som mångårig nära sista offentliga framträdande eget per - vill jag här inleda med mitt därefter till Assar med livslång vänskap sonligaperspektiv personhans på gärning. och Det finns många förklaringar till Assar Lindbecks framgångar som interna- Lindbecks framgångar Assar till Det finns många förklaringar för Institutet som akademisk handledare, som ledare tionellt erkänd forskare, reformator som ekonomisk-politisk och opinionsbil- för internationell ekonomi, belyses av inbjudna kulturperson. Olika aspekter av detta dare, som mångsidig personligt försök görs ett Här Debatt. Ekonomisk nummer av bidrag till detta professorn fram sidor hos den nyligen bortgångne lyfta som inte alltid varit att kända. – ett personligt porträtt ett – Mentorn Assar Lindbeck Lindbeck Assar Mentorn

nr 2 2021 årgång 49 10 skaplig tidskrift. oftare medyngre isamarbete ekonomer. Hanfick ensamförfattad artikel läst, febriltverksamaktivakademiskforskare som fram tillslutet –allt isvenskposter och internationell förvaltning. Iställetförblev hanvid sin het. Menhanavböjde orubbligtsmickrande erbjudanden omframskjutna debattörer och kritiker aktiva än som forskare. eller mindre idenpraktiska världen, framgångsrik odyssé mendåmersom tet. Flera av demåtervände senare visserligen tillakademinefter enmer blev generalsekreterare chef iFN,ErikLundberg för Konjunkturinstitu- blev partiledare professorkollegan liksom Gösta Bagge. Dag Hammarskjöld hällsfilosofisk verksamhet. Myrdal blev statsråd och FN-tjänsteman, Ohlin övergick senare i livet debattinriktad till mer praktisk, politisk, eller sam- tionell nivå så långt fram i livet Assar. Många av som våra stora ekonomer tande. ligt antalytterligare professorer, formatkarriärunderAssarsinfly- som sin församlingar av olika slag. Och efter 65-årsdagen har tillkommit ett- ansen ioffentligaoch privatauppdrag kommittéer, utredningar och beslutande Därtill finnsinomsammakrets innehavare av ett oräkneligt antalandra två viceriksbankchefer och två ordförande iregeringens råd. finanspolitiska tre chefekonomer.också Inomdennaskara återfinns enriksdagsledamot, – finnsinte mindre äntretton professorer, fyra adjungerade professoreroch vänbok svenskt samhällsliv. Av detjugoekonomer uppvaktade som Assarmeden praktiker tursatt isin –som djupaspårisvensk ekonomisk forskning och Ingen av dem har fostrat så många framgångsrika ekonomer – forskare och ekonomi problemställningar hämtadehansina urdensamtidaverkligheten. OchLundberg. ilikhetmeddeflestatidigareportalfigurer i svensk national- reformer BertilOhlin.Hankundevara som lättsam Erik och spirituellsom samhällsförbättrare GunnarMyrdal. som Hanförespråkade socialliberala ErikLindahl.Hanvaranspråkslös som enobotlig rörande egenperson sin och långlivadserik ekonomisk David tidskriftsom Davidson. Hanvar att vara förnuftets Gustav talesmansom Han startade en inflytel - Cassel. troversiell idebatten Knut Wicksell. som Hanvar trosvisst övertygad om med mångaav namnkunnigaföregångare. sina Hanvar stridbaroch kon- blev Assar –som hans”nomdeguerre” –kansägashadelategenskaper 1. Lika, men ändå annorlunda hans tson söderström 3 2 1 under arbete, Därutöver bortgång. hadehandåtvåsin ytterligare samförfattade artiklar accepterad för internationell publicering Lindbeck och Snower (2019, 2020). Lindbeck och Weibull (2020). Calmfors m Även Assarengagerade isamhällsdebatt sig och utredningsverksam- Ingen av föregångarna harhellerfortsatt aktiva som forskare påinterna- Men Assar skilde sig också från föregångareMen Assarskildesig sina iväsentliga avseenden. 1 på 65-årsdagen – alla män och i någon bemärkelse elever på65-årsdagen–allamänoch inågonbemärkelse tillAssar fl (1995). 3 varav enredan tillenledandeveten insändför- bedömning vid 90årsålder,tre veckor före 2

ekonomiskdebatt 11 den och och normalt och 4 , sominput, räknas.” inte inte output, mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn Trots att Assars dörr alltid stod Assars öppen den som att för Trots 5 Men begåvning, överblick och intellektuell briljans är inte hela inte är briljans intellektuell och överblick begåvning, Men Till detta kommer en ytterst produktiv arbetsmetod. Många forskare arbetsmetod. produktiv forskare Många en ytterst kommer Till detta på denna oortodoxaDet ges många exempel arbetsmetod i de uppsat- i hårt arbete. Assar kollega hastigt besök fann Assar en yngre en julafton på Institutet Vid ett vi: till Assar på 50-årsdagen skrev doktoranderna från nidskrift på vers citerad I en senare avbröts arbetet vid samma tid i slutet på eftermiddagen. Veterligen aldrig arbetet Veterligen på eftermiddagen. vid samma tid i slutet avbröts något sent nattarbete. 5 är det att ihåg påpekade: och ”Kom dörren genom in tittade 4 är oslagbart, om det gott ”Äta dagen”. Likaså: för magen, utan Assars ord är ej till för ”Lunchen fart”. med går bara ekonomiska vetenskapens mest relevanta rön. Lägg därtill en blixtrande Lägg därtill en blixtrande rön. vetenskapens mest relevanta ekonomiska associationsförmågaklarnar. bilden och - En annan viktig förkla framgångar. till Assars vetenskapliga förklaringen arbetsdisciplin.är – som– ring fram lyfts ofta lika vid timmar Antalet inte har Det resultat. forskares bakom faktor förbisedd ofta en är skrivbordet han att nationalekonom svensk framgångsrik elakt sagts om en mindre plå- han att för skadestånd månatligt betraktadesom sin ett professorslön skriva att Assar. Han njöt av Så icke gat sig till en doktorsavhandling. fram timmarna I hans fall var därefter. på takten slog och av sin inte avhandling - samma pro morgon Varje regelbundna. synnerligen tiderna många och med forskarkollegerna menad till jobbet, lunch en timmes Många bidrag i detta minnesnummer belyser de personliga i detta Många bidrag egenskaper till en tätposition nationalekonomer. Assar fram bland svenska som förde som oundgängliga talanger vetenskapsmän hade han alla de för Självklart osed- ett däribland nivå, internationell på bedriva forskning att för krävs stora den Men det som skarpt intellekt. klart och från skilde Assar vanligt i trassliga att förmåga en osviklig var vetenskapare mängden kompetenta sig inte förirrade pudelns kärna. Han snabbt identifiera problemställningar den- bakom Hemligheten sådana. minst analystekniska på sidospår, allra - en mäs också det var skicklighet, hans analytiska bara inte na talang var problem verklighetens omgivande den både över överblick terlig 2. Vägen till framgång till Vägen 2. behövde hjälp eller vägledning och trots hans aktiva deltagande i seminarier hans aktiva trots och eller vägledning hjälp behövde - kon för det ändå många timmar över diskussioner blev vetenskapliga och arbete forskningsprojekt. pågående på centrerat bäst en problemställning grubbla på hur månader åt att och ägnar veckor data teorier finna som kan och att för ska angripas. De plöjer litteraturen - formu slår de sig att ned för därefter Först lösa problemet. att för utnyttjas signy i kast med en när han gav Assar. Direkt sinalera tankar i skrift. Så icke satte han pennan – och tangentbordet – senare forskningsuppgift så fattade studier följde därefter Först angripas. borde ned sina frågan tankar om hur diskussioner datainsamling, semina och på området, - forskning tidigare av ursprungliga tankarna måste de i normalfallet till att rier. Det ledde givetvis ibland i förkastas. Men det sin helhet och modifieras eller omformuleras ned stirrade han och – aldrig satt utgå ifrån arbetsmaterial att fanns alltid ett arket. tomma berömda det på

nr 2 2021 årgång 49 12 skapliga arbeten, särskilt licentiat- och doktorsavhandlingarna,skapliga arbeten, trädares hjulspår.Oron Assarstidigaveten var- isåfallinte heltobefogad; växande oro för att traskar fantasilöst vidare blienepigon,som före isina - Där fannsockså enmedtidenalltstarkare ambitionatt brytany mark–en följande uppsatserna. det utgjorde enytterst genomtänktstrategi. Temat återkommer iflera av de enheltbakvänddet dåsom menjagharsenare forskningsmetod, insett att rade såatt hansresonemang hängdeihop medempirin.För migframstod texten där det passade. Sedan gick hangivetvis över det hela, strök och änd- lämnade dentillmigoch badmigsätta inminafyndifotnoter ellerdirekt i utan att invänta mitt redan arbete, hadeförfattat uppsats.Hanöver sin - översikt på området. Tillmin oförställda förvåning fannjag då att Assar, någon dryg vecka kundejagstolt leverera enganskaomfattande litteratur­ attförstod detvar bråttom och kastademigöver Redan uppgiften. efter blicka empiriskastudierpådetta tema ideninternationella litteraturen. Jag internationell handelsteori. Någon motsvarande the Linder thesis iöversikterhade viddetlagetgivitupphov tillbegreppet av till utrikeshandelsteorin Burenstam som Lindersavhandling utgjorde. Den Planning” att presentera and enuppsatspåtemat ”TheEfficiency ofCompetition tentjobb för AssarpåHandelshögskolan 1970.Hanhadeblivitinbjuden följer. som Självkomser jagikontakt meddenredan vidmitt första- assis hans tson söderström 8 7 6 tion. ofullgångnadoktorsavhandling,dologiskt An Essay onTradeandTransforma - mycket tillövers för densamtidakollegan StaffanBurenstam Lindersmeto- avbedömning andra forskare. Ursprungligenhadehanexempelvis inte strävan efter originalitet överhanden hos Assar. FörstHansen. senare i livet – med den akademiska karriären säkrad – tog kännliga spårav läromästarna DonPatinkin,Richard Musgrave och Bent arbetare och medförfattare genom åren. – upplevasuppsatserna morot både som och piska av alla hans många med - med eftersläntraretande tålamod ficksom framgår – iflera avde följande viktigt att komma tillskott och likaviktigtatt kunnasätta punkt.Hansbris - innovation ännu inte hadeblivitverklighet. tillossatt Menvitog detvar självockså borde varahan nog tacksam för att dennamedicinsk-tekniska vanvördiga disciplar–tackade Gudför att såinte att var falletoch påpekade – att ensladdfrån hanönskadesig hjärnandirekt nedtillprintern. Vi–hans skrivna ordet var såtidskrävande. ibland–bara halvt påskämt Hanpåstod tid bråttom. ibland över sig att Assar beklagade vägen från hjärnan till det Burenstam Linder (1961). Lindbeck (1956, 1963). Se även Persson och Siven i detta nummer. Lindbeck (1971). Bakom dennaforskningsstrategi låginte bara enproduktiv otålighet. Tonvikten pådetnyskapande medtidenockså ihans avspeglade sig Otålighet var alltsåett utpräglat karaktärsdrag hosAssar.Detvar all- 8 Påäldre daruttryckte handäremot respekt för detnytänkande tillskott 6 videnkonferens inågonöststatoch villegärnafåhjälpatt över- Lindbeck thesis fanns inte. 7 bär omiss-

ekonomiskdebatt 13 mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn Otåligheten var sannolikt också en faktor bakom en annan påtaglig annan påtaglig en bakom faktor en också sannolikt var Otåligheten I stället vandrade vi tre upp till Assar och bad att få påbörja- doktorand bad att upp till Assar och vi tre I stället vandrade sig skulle framför samarbetsvilliga och ambitiösa doktorander tre Med Under mina trebetygsstudier hade jag även ett assistentuppdrag för ett hade jag även Under mina trebetygsstudier egenskap hos Assar: en för akademiker osedvanlig handlingskraft. Ord och och Ord handlingskraft. osedvanlig akademiker hos Assar: en för egenskap och den som inte gick Assar var men forskare, hos är sällan ett handling den som nät- tillbringade sömnlösa på beslut,grunnade mindre ännu och samarbeta Assar i administrativa med emot. Att och för väga att med ter alltige- en – var under fem år göra att – som själv hade förmånen jag ärenden som lösas, några behövde om en fråga ord Några nom angenäm upplevelse. - Genomför beslutet fattat. var lösningar, så PANG! och på tänkbara förslag till sina hand medarbetare med varm Assar vanligtvis andet överlämnade låg det orubbligt fast. fattat beslut var väl när ett lägga sig i. Och utan att Assar. för begrepp okänt ett vara föreföll thoughts” ”Second den då ledande nationalekonomen på Handels, Erik Lundberg,Erik Handels, på denne och nationalekonomen ledande då den ansluta mig till hans ”finanspolitiskavars erbjödsemina- grupp”, mig då att - som Villy Berg ekonomer gånger. Där ingick bevistat några rier jag redan erbjudandet var av Anne Wibble. Smickrad och Bertil Lindström ström, mina studiekamrater av avrådd kraftigt men blev acceptera jag benägen att en återvändsgränd från mig Lars Nyberg. och De räddade Staffan Viotti i den finanspolitiska gruppen ekonomerna tog – ingen av till en sig fram LundbergsErik under ledning. doktorsexamen han. Men accepterade viss tvekan studier under hans handledarskap. Med bemärkelse. En sådan bör i traditionell – någon handledare inte Assar blev - enligt anglo-saxisk modell till forskningsfron fram – leda sina doktorander väl han själv behärskar där peka och område väl ut intressanta, på ett ten Och som i litteraturen. olösta är alltjämt frågor, hanterbara och avgränsade för kapitel avhandlingsskrivandet kommentera och noggrant följa därefter kapitel. med gemensamt vi där makroteorin inom fält ett anvisa kunnat ha Assar Men så blev forskargrupp. fungerande honom skulle ha kunnat bilda en väl helt olika riktningar. Lars Nyberg pekade I stället i tre det inte. Assar vagt 3. En annorlunda handledare annorlunda En 3. som Assar. eget yrkesliv Ingen enskild person mitt för spelat har roll så stor på Handelshögskolan, under civilekonomutbildningen Det började redan lek- att till de få som tyckte hörde Jag professor. nybliven där Assar då var jag och visst intresse hade ett i pristeori föreläsningar träiga Rydorffs tor utläggningar om under Dahméns långrandiga hålla mig vaken lyckades i til�- föreläsningar Assars engagerade Men det var kreditmultiplikatorn. – som jordbrukspolitik och väckte – om hyreskontroll lämpad mikroteori orientera att för som redskap nationalekonomin för brinnande intresse ett i studenter flertalet hos utan mig hos bara Inte värld. sigkomplicerad en i föreläsningssalen. sprängfyllda den

nr 2 2021 årgång 49 14 prestationsångest satt som stopp för många forskarkarriärer. åtskilligtavblev teknisktoriginella. Rådet drivnamenföga bort den tog planer påvetenskapliga genombrott ivåra avhandlingar, följaktligen som doktorander lydigt lyssnade påvår handledare och skrinladeallaeventuella avhandlingen ett som skulleses gesällprov Vi enlivsuppgift. –inte som ningsproblem men också med uppmuntran och stimulans till oss andra. därhansjälvvar egnaforskdiskussionsforum ständigttillgängligmedsina - påatthan sig interaktiv forskarmiljöett skapaengod som heltprestigelöst vårdisponerade tid eller hur vi lade upp vårt I stället koncentrerade arbete. utan att behöva bekymra ossomvår försörjning.aldrigihur vi Hanladesig gavgenerösa som ossfrihetatt stipendier, ägnaossåtavhandlingsarbetet relationer goda tillforskningsstiftelser kundeAssarskakaframMed sina av förklaringen kan sammanfattas i tre frihet, F: finansiering, förtroende. karriärer. Och allaharansett ståistor tacksamhetsskuld sig tillAssar.Endel oslagbart stort antaldoktorander, närmastundantagslöstgjorde som fina ”det i själva verket var handledde Assar”. vi som Assars doktorander. Lars Calmfors uttrycker att det lite mer brutalt som work”. Därhadejagfått förlita migpåminakolleger. Såvar för alla detnog mig därhänvad gällersjälva innehållet–vad jagartigtkallade”details inthis att att Menjagsågmigändå nödsakad påpeka under arbetet. hanlämnat det en hanterbar problemställning att bygga enavhandling omkring.Iföror- därefter lyckades jag–medhjälpav kollegerna och Staffan–precisera Lasse ämne medanjagavverkade doktorandkurser påheltandra områden. Först miska litteraturen påvad jaggissadekundevara relevanta områden för mitt närmare kontakt medforskningsfronten påvåra –heltdisparata –områden. fundament. Isamtligafallfick visätta igång vårt utan avhandlingsarbete huvudsakligen var ytterst aggregerade av och i behov mikroekonomiska så. För migframhöll hanutmaningeniatt viddentiden tillväxtmodeller ettsom intressant forskningsområde, veterligen utanatt än blimerspecifik ekonometriska För modeller. StaffanViotti angav hanekonomiska system åtformuleringen hanskulleägnasig förslog av imakro importfunktioner - hans tson söderström 9 den sterila miljön iFrescati. MenAssarantydde redan dåatt hanhademer anonymt institut vidStockholms dessutom universitet, flyttat som uttill fylld professur viddenanrika Handelshögskolan för att flytta tillett ganska nationell ekonomi där.Jag frågade Assarhur hankundeöverge enprestige- ekonomi vidStockholms universitet och utnämndestillprofessor iinter- avI början 1971övertog Assarchefskapet för Institutet för internationell 4. Institutet – en forskarskola i internationell miljö Söderström (1974). 9 Ett viktigtinslagi”handledningen”var också att att Assarbetonade Vari handledare? dåAssarsstorhet som Hanhadetrots bestod alltett I mitt fallleddedettillinärmaste två årsökenvandring idenekono- avtackade jaggivetvis minhandledare hangivit Assarför alltdetstöd

ekonomiskdebatt 15 som efter en lysande doktorsexamen som en lysande doktorsexamen efter 10 mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn Under Assar fick Institutet en flygande start. Med ett generöst grundan- generöst ett start. Med flygande en Institutet Under Assar fick - gästfors Institutets var betydelse forskningsmiljön för avgörande Av Vi tre doktorander fick följa med Assar till Institutet. Där fanns då fanns då Där till Institutet. Assar följa med sedan fick doktorander Vi tre Gästforskarna bidrog till att ge oss svenskar ett internationellt nätverk. nätverk. internationellt ett ge oss svenskar till att bidrog Gästforskarna Egentligen William H Branson. Han avled dessvärre redan 2006 vid 68 års ålder. års 68 vid 2006 redan dessvärre avled Han Branson. H William Egentligen 10 tidigare bland andra Per Magnus Wijkman och Nils Lundgren vid sidan av vid sidan av Nils Lundgren och Wijkman Magnus Per andra bland tidigare på kvar själv blev som (Myrdal samarbetat Myrdal. med enstaka forskare på bero som angavs arrangemang ett Center; Wenner-Gren i kontor sitt Assar.) från krav ett sommen var också sannolikt rörelsehinder, Myrdals som titel – en senare som tillträdde forskningssekreterare Grassman Sven chef” ”biträdande till ändrades som spin- – och assistent administrativ och Eliasson, Wijkman. gift sedermera Birgitta han rekryterade nätet i del trivsam forskarmiljö en budget – ordnades universitetets slag – vid sidan av sällskapsrum som kunde fungera ett och på golven mattor med heltäckande semina- aktiva synnerligen och frekventa både som våra seminarierum för (som eftermiddagskaffe obligatoriska som forskarnas rier och kafferum för - seminarium). Nationaleko Från informellt till ett det ofta utvecklades även Myhrman, Johan under rekryterades på våningen nomiska institutionen som sin med gedigna beläsenhet i modern blev penning- makroteori och unga svenska en rad tillkom Under hand oss yngre. för en viktig inspiratör seminarium sin på ett forskning ha presenterat att ibland efter ekonomer, en Det blev personliga sällan på Assars men inte vid Institutet, initiativ. handledde praktiken i alla vi där forskarutbildning, för miljö livaktig ytterst anda. konstruktiv i varandra som Institutet av en spelare etablera att som med tiden kom karprogram, Det började med en synnerligen forskarvärlden. i den internationella rang Bill Branson, av rekrytering lyckad högtflygande planer än att köra vidare i grundaren Gunnar Myrdals fotspår. Myrdals Gunnar grundaren i vidare köra att än planer högtflygande från MIT blivit professor vid Princeton University och en världsledande en världsledande och University vid Princeton MIT blivit professor från med inriktning mot kapitalrörelser makroteori i internationell auktoritet minst – – inte och kontaktnät Hans beläsenhet, växelkurser. och överblick, seminarier och Våra forskare. Institutets lyft för hjälpsamhet innebar stort Assar. med Bill meningsutbyten och i animerade lyster extra en fick luncher de från nationalekonomer framstående sedan en lång rad Bill följde Efter flera och Israel England, Australien, i USA, Kanada, bästa universiteten min- i detta representerade finns dessa gästforskare av länder. Tre andra nesnummer. en turné till ett göra min disputation kunde jag t ex före halvår drygt Ett arbete med de mitt stämma av att dussintal för amerikanska universitet annat än till nam- kände dem ju inte Jag område. på mitt ledande forskarna kontaktpersonermed introduktionsbrev. och bidrog Branson Bill men net, och presentera att tillfälle fick och mottagen väl blev jag att innebar Det mina kontaktpersoner under USA- En handfull av forskning. min diskutera Institutet, vid som gästforskare några Sverige, till sedermera kom turnén som Ekonomipristagare. andra

nr 2 2021 årgång 49 16 han hade sina brister som handledare brister som han hadesina var hanåandraenovärder sidan - tidigt generösa AssarskapatpåInstitutet. Om som intellektuella atmosfär klart för migatt jagändåskullekomma att saknadenkrävande mensam- att jagegentligenaldrigeftersträvat ett forskare. livsom dock helt Detstod jag att jag hadehalkat in på forskarbanan genom hans egen lyskraft, men sökte egentligenaldrigövertala migatt likaväl som stanna.Haninsågnog tera. Assarantydde att enprofessur imakroekonomi var pågång,menför- verklighetsnära verksamhet överhanden och jag tvekade aldrig att accep- tid. i hur sin lägga de sig disponerade efter derasatt interna medarbetarna prestationer enbartbedöma utanatt alla akademiskainstitutioner.Även hållning: liberala härvisadeAssarsin om forskarnasintern diskussion extraknäck – ständigt en känslig fråga vid organisationer, kolumnist idagspress och mycket annat.Vihadeförstås en i offentliga utredningar, expert som styrelseledamot i diverse företag och hans tson söderström given talang. resurser.lägsna Set ex Jonung (1996).Menförmåga att attrahera resurser ärinte enallom 11 ser. verksamheten och genomförde ett antalstora internationella konferen- forskningsprogram medexterna anslag,fortsatte att utveckla gästforskar- stort eget ansvar. tog som assistent Vistartade nu flera stora gemensamma chef i,och en alltidställdeuppnärdetbehövdes menaldrigladesig som hansbiträdandemed Assarsom chef –enytterst syssla meden behaglig rande kommentar då och då. eller framförde synpunkter påenstakaartiklar.Möjligennågonuppmunt - underminredaktörstidnågonsin imitt ladesig ellerredaktionens arbete höll ett endabidrag av hanshand.Inte hellerharjagnågotminneav att han menfaktumärattbent, minförsta årgång redaktör som (1977) inte inne- tionsrådet, lågbakom. Assarvar Ekonomisk Debatts mestproduktive skri- ansvarigAssar, som utgivare och ordförande idetnamnkunniga redak- Nationalekonomiska Föreningen, men det är väl ingen vågad att gissning att bliredaktör för Ekonomisk Debatt. Erbjudandetkom från styrelsen för till de bästa forskarkretsarna.Assars namn fungerade en passersedel som att detfannsett stort intresse att gästforskare Institutet som besöka och att enplatspådennationalekonomiskai Stockholm skaffatsig världskartan, forduniversiteten. Detframgick redan undermintiddäratt vårt institut Foundation, möjliggjorde som ett forskarår iUSAvidPrinceton- och Stan- fick jagsjälvgenomAssars förmedling ett generöst från stipendium Ford svenska forskare fick senareförr eller denmöjligheten. Efter disputationen för att vidgaenungnationalekonoms vyer, och deallra flesta av Institutets sivare. Assarmenadeav egenerfarenhet att ett amerikaårvar ovärderligt Jag ärmedveten omatt ett Institutets framgångssaga som också kanses resultat av över- När jagfick erbjudandetatt bli chef mittför SNS1985 tog intresse för Jag blev kvar åren på Institutet t om1984, de sista inära samarbete Vid återkomsten tillInstitutet hadejagredan accepterat ett erbjudande trafikenDen dubbelriktade över Atlanten blev medtidenalltinten- 11 Uppdraget hindrade Uppdraget migdock inte från diverseexterna aktiviteter

ekonomiskdebatt 17

13 Gentemot sina Gentemot 12 mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn 156). I en ambitiöst upplagd essä (Bergström 1977) tog ledande Villy upp hur I en ambitiöst upplagd essä (Bergström att det är ingen överdrift och se uppsatsen i förväg ha fått Assar måste Vid Nationalekonomiska Föreningens 100-årsjubileum 1977 kom en 1977 kom 100-årsjubileum Föreningens Vid Nationalekonomiska Han lär dock ha genomfört en tämligen aggressiv extraoppositionSöderstens vid Bo aggressiv en tämligen dispu- genomfört ha dock Han lär (1977). Werin och Herin a Myrdal, Ohlin och Lundberg men även Gunnar Sträng, Gunnar Sträng, Lundberg Ohlin och men även bl a Myrdal, av med bidrag behandla om frågan känsliga den att För Rausing. Ruben och Nicolin Curt - inbjudit Villy Berg Werin hade arbetarrörelsen och nationalekonomerna som uppgiften. entusiasmmed sigkastat ström, över brytpunkter fyra under program sig till arbetarrörelsens förhållit ekonomer - efterkrigs politik: 1932, arbetarrörelsens krispolitiken ekonomisk i svensk kring slutligen den då alltjämt pågående striden och ATP-striden program, - mot de akademiska ekonomer kritik framförs Mycken löntagarfonderna. stegras Men tonläget debatterna. osaklighet i de tidigare nas partiskhet och Vad på den sista med Assar som måltavla. punkten, huvudsaklig avsevärt (s 151) mot Meidners fondförslag korståget” Villy kallar ”det lindbeckska en natio- decennier har på flera ”Inte granskning. en skoningslös för utsätts politiskt med sådana argument förslag ett land debatterat i vårt nalekonom ”Osakligheten senare: somtonläge sådant Och (s 152). Lindbeck” i ett och sigger ofta politiskavidlyftiga på in ekonomerna bedömningar att detta – någon speciell besitter – finner jag … uppseen vilka de inte kompetens - för (s deväckande” den skulle lyftas ut ur jubi- att Han krävde det tog i helvete. hus påstå att stod stadigt i Lars Werin så försynte men den vanligtvis leumsskriften, sin kritik i jubileumsskrif- framföra Assar erbjöds att vägrade. och stormen 12 tation. 13 5. Tre konflikter Tre 5. I konflikter. i regelrätta resultera ogärnaAssar lät meningsmotsättningar med gå i öppen debatt att han helst från avstod akademiska sammanhang personer kunde respektera. han inte ståndpunkter vars lig inspiratör och mentor. Som sådan fick jag privilegiet att honom behålla att privilegiet jag fick sådan Som mentor. och inspiratör lig liv. hans av resten under kolleger var han däremot helt prestigelös i att erkänna misstag när han erkänna misstag att i helt prestigelös han däremot var kolleger det mesta han för var angelägenheter praktiska I fel. någon gång resonerat tillgodosåg lösningar finna motstridiga vil- sätt som på något i att skicklig pengar, en mästare som extra tillskjuta lite Assar ju var jor. (Ofta genom att sta- och starka övertygelser med en akademiker Men för skaffa fram.) i att någon meningsmotsättningar om inte det orimligt vore bilt självförtroende bli inte Assar skulle Bilden av stridigheter. i renodlade gång resulterade dessa. av några skildra att utan komplett ordföranden dåvarande den hade jubiléet Till ytan. till upp konflikt allvarlig - belysa nationalekono att namnkunnig församling inbjudit en Lars Werin jubileumsboken präktig i i samhället. Det hela resulterade mernas roll

nr 2 2021 årgång 49 18 ekonomisk-politiskt budskap på basis avekonomisk-politiskt budskappåbasis doktorsavhandling sin tutet. driva Sven hade emellertid ettvid den tiden börjat ganska extremt precis förfinansiering, som deflestaandra sin stipendier forskarnavidInsti- dyr för Institutet. Hanföreslog därför att Sven fortsättningsvis skullesöka allt ha varit frid och fröjd. Birgitta, ipraktiken som skötte Institutets administration. Därmedkunde övertog jagSvens sysslor och ärvde också hans utomordentliga assistent ta ut ur sitt chefskontor, lön och andra förmåner. men med bibehållen Själv Han nappadeomedelbartpåförslaget och skred tillhandling.Sven fick flyt- att jagskulletaöver biträdande som chef för Institutet efter Sven Grassman. forskningsresultatmina begränsade på.Jag stegade intillAssaroch föreslog för Ekonomisk Debatt sågjagmigomefter någonannanverksamhet att skylla själv var enav orsakerna redaktör till.Närjagfullbordat min gärningsom ordförande.som Han återinträdde aldrig. det sårade lejonetNationalekonomiska Föreningen, därhannyligen avgått verksamhet pådennanivå och av detta slag”(s 39).Meddessaord lämnade att ståkvar ienförening åtenpublicistisk jubileumsskriftägnarsig isin som någonanledning en slutkläm meddelar han så:”Personligen kanjaginte se under rubriken ”Förvanskningar om ekonomerna och arbetarrörelsen”. I redaktionen. Assarsinlägggick tillstorms motVillysanalyspåallapunkter Debatt, ten menvägrade tur.Iställetinkom isin hanmedett bidrag tillEkonomisk hans tson söderström regeringen den borgerliga som bedrev.politik den och underskottet ibytesbalansen och anförde konspiratoriska teorier bakom denstrama utan hänsynför till utlandsskul- mer expansiv finanspolitik borde en betydligt kunna bedriva var bättrebetalningsbalans än vad denofficiella statistiken angav. Hanmenadeatt Sverige där- 15 14 1992, blott 52 år gammal. debattören renodlat politisk långtutpåvänsterkanten. Hanavled iförtid och konflikten tonade medtidenutallteftersom hangradvis utvecklades till get klövs. Kontakterna mellan Sven och Institutets övriga forskare bröts gick Sven tillmötes vad gälldelokalfrågan, dock utanatt Institutets bud- stor tillskyndare av Institutet), götoljapåvågorna som och fannenlösning Styrelsens dåvarande ordförande, universitets rektor Staffan Helmfrid (en Gunnar Myrdal dökuppmedkrav påatt Sven omedelbartskullesparkas. färdig Assarredogjorde för Svens planerpåatt ”klyva Institutet”. Självaste lokaler. Assars kontroll) och att skulleförläggas utanför hansarbetsplats Institutets att lönebudgetskildfrån fåsin Institutets (och påsåsätt komma utanför försökte fåSven att ekonomisk-politiska agitationkrävde dämpasin denne Institutet. Hanvägrade att överge löneförmåner. sina NärAssarsamtidigt tänkte att enosäker skullebliett finansiering sätt att motauthonomfrån Avhandlingen den s (Grassman 1972) behandlade Lindbeck (1978). Efter entidinsågemellertidAssaratt hanskapatblev denlösning ganska Nästa stora konflikt,som inträffade ettsenare, parår ärjag rädd att jag Nu tog detpånyttNu tog hus ihelvete. Styrelsen kalladesin,därensprick- 14 därjagdåvar redaktör uppskattad –medVillysom medlemav k restposten och visade att Sveriges 15 och miss-

ekonomiskdebatt 19 mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn Den tredje konflikten behöver jag inte orda mycket om. Assars kamp Assars kamp om. mycket orda jag inte behöver konflikten tredje Den rena honom därigenom för utsatte löntagarfonderna kring Debatten Assar var inte heller någon lysande talare. Han deltog Han policyinriki gärna - talare. lysande heller någon inte var Assar - genomslag? Sva så stort då Assars inlägg i samhällsdebatten fick Varför Det stora genomslaget för Assars debattinlägg berodde inte på att han berodde på att inte Assars debattinlägg genomslaget för Det stora mot löntagarfonderna är redan berörd ovan och finns skildrad på många på många skildrad finns och ovan berörd är redan mot löntagarfonderna Det var nummer. i detta Palme Mårten och Carl Bildt håll, bl a av andra i egentlig en utan mer bemärkelse ingen konflikt naturligtvis kamp, politisk politiska vänsterns den nya av kritiken med den systeminriktade jämförbar Assar. Men kampen för genombrott internationellt ett som blev ekonomi, påpekade – med en – som Villy Bergström fördes mot löntagarfonderna som hade föga med de sakligt akademiska resonemang gemensamt hetta sammanhang. andra i stil Assars sompräglade kallad blev företrädare av en facklig personangrepp han fiendeskap. När och fana” beklagadePalme uttalandet Olof ”lusen i arbetarrörelsens hans vän angrepp. liknande för utsatt blivit han även att med honom tröstade och bröts skede avgörande in i ett 1970-talet gick Men när kampen av i slutet Det tog vänskap. knappt kvartssekels ett med Palme efter även kontakten kon- av hans till någon modifiering ledde självklart inte hårt på Assar, men fonderna. till inställning frontatoriska var någon påtagligt frekvent debattdeltagare. Många ekonomer idag och i och idag ekonomer Många debattdeltagare. frekvent påtagligt någon var dagstidningar- på de stora betydligt flitigare har varit är och det förgångna bli erbjudanden om att undantagslöst också Han avböjde nas debattsidor. följa att alltid oss andra han rådde och veckopress i dags- eller kolumnist när man har något viktigt att gå in i debatten ”Man ska bara hans exempel. råd. hans följde vi alltid bekantSom inte det var motto. hans var säga”, Föreningen, Nationalekonomiska i exempelvis möten och tade konferenser han oftast talarna begärde tillhörde när han inte även SNS och och IVA talanger hans oratoriska inte inlägg. Men det var något kortare för ordet på sak utan krusi- som rakt skapade lyssnarnas uppmärksamhet. Han gick var tanken att Det märktes oftast i staccato. gick framförandet duller och brukade slutkläm riktig Någon med. mäktade talorganen vad än snabbare bli. heller inte det engagemang till han begränsade sitt del i att ligger naturligtvis till stor ret 6. Assarismer 6. bedöma som blir bestående- vad tidigt att i Assars veten är för Om det ännu som opinionsbil- hans roll detsamma för gäller inte skapliga produktion, som Bildt Carl Eller ”opinionsledare”, frågor. i ekonomisk-politiska dare rubrik bland en vanlig var på Lindbeck!” kalla honom. ”Lyssna att föredrar med oftast han bemöttes Men i publicistkretsar. hans många anhängare ledarskribenter och bland de politiker som alltid delade inte även respekt när dök upp på nytt och i debatten länge kvar hans mening. Inläggen levde aktualiserades. frågor gamla

nr 2 2021 årgång 49 20 Tyvärr kom denna skrift aldrig till stånd. samla alladessafyndigaaforismer ienliten skriftmedtiteln ”Assarismer”. språk och dessgenomslagskraft. Handelgav planerpåatt migengångsina mén för ”Sveriges störste ekonom”. andra kalladehandentvå sidan meter långeprofessorskollegan ErikDah- en konstaterade hanförnöjt att tidskriften av nu Å stöddes ”småfinansen”. Efter det att hade ordnats finansiering genom Svenska Sparbanksförening- skulle kunnakomma att anklagasför att styras av starkakapitalintressen. Ekonomisk Debatt krävdes ett Haninsågatt stöd. stabiltfinansiellt tidskriften riären”. han nyktert attsom enstatstjänsteman ikar- ”detfinns ingentingsåtyst reformförslag mötte sedan svagt gensvar inomförvaltningen konstaterade argumentet att ”i Sverige ligger karriärstegen platt på marken”. Om hans och befordringsintresse,på arbetsvilja meningenannanmeddettalande löneutjämningens och den progressiva inkomstskattens skadliga effekter hand ersatts av GunnarSträngs fulltsynliga”. Mångaekonomer harpåpekat ringar av han att olikamarknaderpåpekade ”härharAdamSmithsosynliga förstöra Närdetgällderegeringens enstad–näst efter bombning”. regle- attstort genomslagutanpåpekandet regleringen ”var detsäkraste sättet att skulle knappast ha fåttleringens skadliga effekter på bostadsmarknaden så redan tolv!”. tittadeän detfyllosom påtermometern och utbrast ”Åh f-n,ärklockan kator påstatsbudgetens effekter påkonjunkturen inte var mycket klokare han menadeatt dedebattörer använde som budgetunderskottet indi- som använderberusad iställetför Ellernär ”för upplysning”. stöd enlyktstolpe: meningsmotståndarenär han beskyllde för att använda en som en uppgift konstruktiva förslag till lösningar. såattte sig folk begrep och diskuterade sällanproblem utanatt också ge med sakligtunderlag.Dessutom hittade hanoftanya infallsvinklar, uttryck- viktiga samhällsfrågor och att inläggenbaseradespåengenomtänktanalys hans tson söderström 17 ningsartiklar (Lindbeck och Söderström 1983a, 1983b, 1983c) om alternativen till fonderna. 16 motvilja motmaktkoncentration, särskiltnärmakten inte var förenad med övertygelser.mål menockså medstarkapolitiska Däriblandendjuptrotad Assar var enmanmedanalytiskhållningtillrenodlat ekonomiska- spörs 7. Politik och kultur fattade hansbudskap. talangattAssars speciella finnaaforismersom påett koncist sätt samman- Alla citat i detta avsnitt är hämtade ur minnet och inte ordagrant nödvändigtvis korrekta. Detsenare gällerför övrigt även löntagarfondsfrågan, därvisamförfattade tre dagstid- Assar var medveten om att han besatt en särskild talang för detta bild- När AssartillsammansmedNilsLundgren initiativtillskapandetav tog Men oftastvar Assarismerna helthansegna.Hansanalysav hyresreg- Men enunderskattad faktor isammanhangetvar hans”Assarismer” – 17 Iblandåteranvände hanvälkända t ex sådana,som 16

ekonomiskdebatt 21 mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn i Wien. Under dagen hade vi tillsammans försökt att lösa att i Wien. Under dagen hade vi tillsammans försökt 19 stolt och kärleksfullt sin fars arbete som fackföreningsman, kärleksfulltoch stolt sin fars arbete somfackföreningsman, 18 Jag ställde en gång under tidigt 1970-tal Assar och Nils Lundgren mot mot Lundgren Nils Assar och tidigt 1970-tal ställde en gång under Jag Men hans far var mer pragmatiker än dogmatiker. För mig berättade mig berättade För än dogmatiker. mer pragmatiker Men hans far var med honom mjukare göra till att Assars kulturintresse Möjligen bidrog följande av de i flera väl dokumenterat måleriet finns och Konstintresset Lindbeck (2012). Lindbeck Analysis. Systems Advanced for Institute International ett komplicerat ekonomiskt problem, men till kvällen hade jag lyckats fixa hade jag lyckats men till kvällen problem, ekonomiskt komplicerat ett Glada änkan på av till en föreställning separata sista minuten-biljetter två 18 19 väggen med frågan ”Hur kan det komma sig att just ni två som så ensidigt just ni två sig att det komma ”Hur kan med frågan väggen er som betecknar samtidigt med marknadsekonomi betonar fördelarna tittade och svarslös Assar en gångs skull blev socialdemokrater?”. För svaret: med det förlösande Nils som kom Det var ned på sinabekymrat skor. socialdemokratin är något man bestäm inte att - du väl ”Men, Hans, det vet i det naturligtvis. Assar skildrar så var mer sig den föds man till.” Och för, memoarerna - mark med fördelen betoning ständiga hans av personligtDärav ansvar. - politisk eko och begreppet att ville Han nadslösningar”pluralism”. av och över makten liksomi samhället, spridd även väl makt skulle vara nomisk opinionsbildningen. fattigvårdskonsulent och socialdemokratisk ordförande i stadsfullmäktige i socialdemokratisk och ordförande fattigvårdskonsulent nog den miljö som det var självklart för vuxit upp i, och han Luleå. Det var Uppsala. till kom han när Laboremus i in gå att honom som tack kungaporträtt signerat sig ett tillsänt hans far fått Assar en gång att porträttet kastat fadern hade besökt kungen Luleå. Föraktfullt det att efter pensionerad sade Assar, ”när han blev ”Men,” kröp i nedersta byrålådan. genomgick Kanske hamnade på hyllan.” igen och fram det där porträttet - Han avslö process. – samma andra oss liksom– Assar sin av många och far han som socialdemokrat,stridbar välkänd då 1960-talet, på slutet i jade att att notera ”Vi vill bara med beskedet: ordenskansliet blivit uppringd från lade på. Som och Sade uppringaren nej till Nordstjärneorden.” du tackar av medalj H. M. Konungens han långt senare förlänades på såren plåster guldmedalj, som han stora IVA:s band och i serafimerordens storleken 12:e accepterade. villigt - 1947 kom redan musik och för starkt intresse Som ung hade han ett åren. som han i folkton”, ”Fantasi piano, och poneradeklarinett en sonathan för med goda I recensioner. offentligt framförande vid ett exekverade också sinunder hann han och börjanöver måleri för tog 1970-talet på intresset välbesökta godavernissager (och med separatutställningar livstid med flera kunnig cineast, som och en intresserad också Han var försäljningsresultat). Filmhuset.på biokvällar till vänkretsen lockade regelbundet - Person konsterna. de sköna för intresse bredare uppsatserna, liksom ett möjligen detta, av jag aldrig såg mycket erkänna att dock jag ligen måste samtalspartner i sådana ämnen. han såg mig som en ointressant att därför sympo- befann tillfälle då vi gemensamt oss på ett ett mig t ex erinrar Jag sium på IIASA

nr 2 2021 årgång 49 22 storslagna byggnadsverk. omtumlade av detta kompletta ointresse för ett av mänsklighetens mest nom denföreläsning han skullehålla dagen därpå. Våra värdar blev något kvarsamt: ”Nja,jagstannarnog härnere.” Jag tror han villetänkaige- få vandra pådetta världshistoriska monument. MenAssarmeddeladestill- muren.kinesiska Väl därvar jaggivetvis helt uppfylldav möjligheten att upp ett mycket ambitiöst program, givetvis som innefattade ett vid besök Våra värdar akademinför viddenkinesiska samhällsvetenskaper hadelagt levelser upplevde jagvidengemensamföreläsningsturné med AssariKina. reducerar antalet ekvationer…”. med: ”Du,jagfunderar påominte systemet skulleblilättare att lösaomvi omedelbart inledde konversationenihop medAssar, som mednågotistil Hanna Glawari iett magnifiktframförande av vilja-sången.Därstötte jag Volksoper. Imellanakten kom jagutifoajén heltförtrollad av enunderskön hans tson söderström möten och bidrog med ett eget utmärkt kapitel om målkonflikter mellan åtagandenivårtAssar minutiöst sina råd,konstruktivt deltog iallavåra bördan medatt ledaekonomikommissionen under starktidspress fullföljde kollapsa. ma mig. arbete Trots Men jag misstog - den ansvarsfyllda arbets statsministerns uppdrag. han hadeaccepterat att sätta sammanoch ledaenegenkriskommission på delar av Den andra rapporten. kom strax därefter, när Assar meddelade att närkronanber föll och viomedelbartinsåg att stora vimåste omarbeta rejäla chocker motslutet av vårt Denförsta kom arbete. den19novem- Staffan Viotti utöver Assaroch migsjälvirådet. Vidrabbades dock av två medKlasEklund,MatsPersson och påenspännanderapport samarbete accepterade omedelbart.Detvar krisåret 1992och vifick ett högklassigt föreslagna samgåendet mellan Volvo och Renault. närviordnade moderator SNS-böcker, jat omsom enutfrågning kringdet enderåd, talare som vidvåra internationella konferenser, författare som till Konjunkturråd. Assarställdelojaltuppförledamotidessförtro SNSsom - lämnat Institutet för att tillträdachef som för SNSoch ordförande idess biträdandesom chef för Institutet. Vårt fortsatte samarbete efter detatt jag pådettapel underdefemårjaghadeprivilegietatt vidhanssida arbeta hårt fastviddentilldesshanfullföljt vad hanlovat. Jag fick många exem- mer. hans karaktärsdrag ytterligare som iflera belyses av bidragen idetta num- Jag villavsluta över dennaexposé jagsåghonommednågra Assarsom av sällskaplig 8. Plikttrogen, prestigelös också och till sist Samma oförmåga att släppavetenskapliga grubblerier inför stora upp- Det svartnade närjagframför för ögonen migsåghelavårt gemensam- En endagångbadjagAssarmedverka iSNSKonjunkturråd, och han Det första är - plikttrohet. han ben stod en uppgift När Assar åtagit sig

ekonomiskdebatt 23 mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn Tonen sattes redan på bokstaven A: ”Assar var en gång en gosse/somen gång en var ”Assar A: bokstaven på redan sattes Tonen under en mid- forskarna de 20 medverkande av överlämnades Skriften bristande sociala länge känd för Slutligen: Assar var talanger. Många ­ är Assars pre lyftas fram som att förtjänar annat karaktärsdrag Ett stigelöshet. Som chef tog Assar ansvar, men han satte sig aldrig på några satte men han tog Assar ansvar, stigelöshet. Som chef och andra alla bland forskarkollega han en högavar Institutet På hästar. synnerligen på våra tecken tydligt på särbehandling.hade inga anspråk Ett i samband honom för vi utsatte är den uppvaktning relationer informella vid hedras De flesta akademiska institutionschefer med hans 50-årsdag. artigt av uppsatser i en festskrift som frambäres lärda sådana tillfällen med utarbetade yra studentikos utslag av Assar. I ett Så icke bugande kolleger. från CD-lära och AB- på Pyttans – en pastisch LM-lära” IS- och vi ”Assars som originalet. precis illustrerad rikligt 1896, alfabetet genom till betraktades fram som vidare det sosse”.gick Sedan in samband visuellt tolka att tendens med Assars Ö, där vi drev bokstaven är professor”. man redan ”Ögat duger som regressor/om i punktsvärmar: tidigare Utöver av Assars särdrag. om de flesta elakheter kom Däremellan vi om hans klädsel enligt ”Skjortor skojade rim om hans matvanor citerade för stunden/ ej äro Assars smak/bör bak” eller ”Tofflor och ha lufthål fram på Insti- de börDen ensidiga slitas ned i grunden”. könssammansättningen – / abstraktioner på Q: ”Qvinnan – svag på bokstaven kommenterades tutet ideologi dimensioner”. sammanfattades Hans ekonomiska flera har dock Assar”. Värst alla passar/men nog bäst för sålunda: ”Marknaden för allra i den känsliga konflikten mitt skott ett C satte vi på bokstaven att kanske var uppsats: ”Censur är till mot farligt gift/som fyller med Villy Bergströms jubileumsskrift.” tog och emot. I dag tackade dag med högläsning. förtreten, Assar svalde - men mer res vänskaplig en lika han hade förtjänat att kan man konstatera nämnda den tidigare blev på såren plåster litet Ett pektfylld uppvaktning. vid 65-årsdagen. kolleger svenska av mer seriösa vänbok han förärades med hyllas i modern att förtjänat tid hade ekonom Men om någon svensk så skulle det ha en högklassig ledande ekonomer internationellt vänbok av aldrig. han fick sådan En Assar. varit på middags - han hatade small talk. Vid drinken här betonar att bidragsgivare till höna. Väl an som och en värpsjuk av han oroligt bjudningar vandrade ekonom någon med samtal sinaofta han för bordsdamer försummade bords ambassaden svenska en gång utkastad från sidan Han blev bordet. på andra kort och lång sikt i den ekonomiska politiken. I januari 1993 kunde vi stolt stolt kunde vi 1993 I januari politiken. sikt lång och i den ekonomiska kort 1993). (Söderström krona” flytande kurs med rapporten ”Fast presentera - av ekonomikommis fullständigt överflyglas att den i debatten kom Tyvärr för synd, Det var sionensnågon månad senare. rapport bara som lades fram det med Konjunkturrådet väl: varandra rapporterna kompletterade de två stabiliseringspolitiska perspektivet med det Lindbeckkommissionen och brygga en förträfflig i SNS-rapporten utgjorde Assars kapitel strukturella. två. de mellan

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER 24 Jonung, L (1996),”Ekonomisk –en politik ka Föreningen 100år, debatt och ekonomisk politik – Nationalekonomis- Herin, Joch LWerin (red) (1977),Ekonomisk sitet. internationell ekonomi, Stockholms univer- Commercial Capital Movements, Institutet för ForeignFinancial Structure of Trade: A Study in Grassman, S(1972),Exchange Reserves andthe holm. vänbok tillAssar Lindbeck, SNS Förlag, Stock- Calmfors, Lm Uppsala. sell, Trade andTransformation,Almqvistoch Wik - Burenstam Linder,S(1961),An Essay on Nordstedts, Stockholm. nalekonomiska Föreningens jubileumsskrift, Ekonomisk debatt ochekonomisk politik, betarrörelsen”, iHerin,Joch LWerin (red), Bergström, V(1977),”Ekonomerna och ar- rande och bestående dagsverke.rande och bestående fattigvårdskonsulent som trägna arbete iNorrbotten. Detärett- impone etablerade intressen. Påsitt sätt kanhanienny tidsägashafullföljtfars sin inte harnågonröst iett samhälledominerat av starkaorganisationer för vas enenvis som vanligtvis kampför alladesmåoutsiderssom och modig missbruk av välfärdssystemen. avlektivisering ägandet.Hanvärnade omvälfärdsstaten menvarnade för påentreprenörernasmarknaden. Hanstod krav motpolitiska sida påkol- motmäktigafackföreningar sida ken. pådearbetslösas - Hanstod påarbets - ibostadspoliti motetablissemanget sida pådebostadssökandes Han stod konsumenternas mot starkaproducentintressen sida ijordbrukspolitiken. ensam forskares kampför outsidersmotinsidersivår ekonomi. på Hanstod var ett vackert slutpåett tillstora en långtlivsom som delarkanbeskrivas förlåtande även atmosfär för drabbades. dem som råkade säganågotpåtagligtdumt,menhanssmittande humor skapadeen bordssamtalen. Han hade då aldrig långt till det vassa intellektet omnågon attuppdraget redogöra för egnareflexioner ellersammanfatta kontentan av sällan met vidKarlaplanisamband med bioaftnar.Deltagarna besparades iskärgårdengar ifritidshuset ihem- och spännande diskussionsmiddagar hanpågenerösaTillsammans medSolveig- bjöd och gladasommarmidda utan protester ikrocketspel och kubbvidsammankomster påsomrarna. ändå trivas av även ekonomer. inte enbart bestod isällskapsom Handeltog metamorfos. Utan att bli någon utpräglad sällskapsmänniska föreföll han krigföring med en amerikansk gäst. i Vietnam i en diskussion hagåtti Parisefter att odiplomatiskt tillstorms motUSA:s uppenbarligen hans tson söderström Assars bana som ekonomisk-politisk opinionsbildare- Assars banasom kanalltsåbeskri Så utvecklades livet. Det från Assartillsist outsiderinsideridetsociala medSolveig genomgickMen underäktenskapet Assarnågotav en fl (1995),Ekonomisk politik–en Nordstedts, Stockholm. Natio- ciality, Reciprocity and Identity”, Working Lindbeck, Aoch D JSnower (2019),”Proso- moarer, Lindbeck, A(2012),Ekonomi äratt välja, me- Debatt, ekonomerna och arbetarrörelsen”, Ekonomisk Lindbeck, A(1978),”Förvanskningar om Macmillan, London. Portes (red), PlanningandMarket Relations, Moch R andPlanning”,iKaser, petition Lindbeck, A(1971), ”TheEfficiency ofCom- Stockholm. ries III, Almqvist & Wiksell, lysis, Stockholm Economic Studies, New Se- Lindbeck, A(1963), AStudyinMonetary Ana­ mentet, SOU 1956:48, Stockholm. på konjunkturutvecklingen, Lindbeck, A(1956), Statsbudgetens verkningar batt, årg 24, nr 3, s tillAssarLindbeck”, Ekonomiskvänbok De- årg 6, nr 1, s Albert Bonniers Förlag,Albert Stockholm. 179–191. 34–39. Finansdeparte-

ekonomiskdebatt

2021-03-11 13:022021-03-11 13:02 25 Band 1-viii Band Liedership (CD-skiva). Liedership Utkommer våren 2021. våren Utkommer Konstföretaget, Schwung, Schwung, Konstföretaget, www.bokforlagetkorpen.se Företagets filosofi Företagets Rikt illustrerad. Samlingsbox. Rikt illustrerad. Det sublimas konstnärliga ledning, sublimas konstnärliga Det Konjunkturrådets rapport, Konjunkturrådets Handling och existens, Doktor Kant och existens, Doktor Handling och den oekonomiska rationaliseringen, och den oekonomiska rationaliseringen, Läran om företaget, Läran om penningen, Läran om företaget, Läran ”Ägaransvar och löntagarfonder – snabb löntagarfonder och ”Ägaransvar Dagbladet , Svenska möjlig”, fondavveckling 1983. augusti 26 ”Delega- (2020), J Weibull A och Lindbeck Decisions, and Optimal tion of Investment Economic of Agents”, European Remuneration 103559. oktober,129, vol , article Review i Studies ”Preface”, H T (1974), Söderström, of Microdynamics in the Produc- and Production internationell för Institutet tivity Change, universitet. Stockholms ekonomi, kurs med (1993), Fast H T (red) Söderström, flytande krona, Stockholm. SNS, Pierre Guillet de Monthoux Guillet Pierre Annons mentorn assar lindbeck – ett personligt porträtt personligt ett – lindbeck assar mentorn - Dagbla Svenska T Söderström (1983c), T Söderström T Söderström (1983a), (1983a), Söderström T T Söderström (1983b), T Söderström , 26 juli 1983. juli 26 det, H A och Lindbeck, - Dagbla Svenska till fonderna”, ”Alternativen 1983. juli 27 det, H A och Lindbeck, - en av krävs – nu skede nytt i ett ”Fondfrågan fonderna”, för vecklingsplan Paper SM-WP-2019, Blavatnik School of School Paper Blavatnik SM-WP-2019, Oxford. of University Government, (2020), ”Social D J Snower A och Lindbeck, manuskript, Matching”, of Job Foundations - Stock ekonomi, internationell för Institutet holm. H och A Lindbeck,

nr 2 2021 årgång 49 annons_ek_debatt__ver_B_210311.indd 1annons_ek_debatt__ver_B_210311.indd 1 kring makroekonomi socialförsäkringarna. socialförsäkringarna. sitet. Han har forskatsitet. sitet. Han har forskatsitet. MATS PERSSON nationalekonomi vid historiska och analy- Hansens arbeten om arbeten Hansens politik, sedda i deras sedda politik, inflation ochinflation finans- Han arbetar f Han arbetar Claes-Henric Siven är kring inflation samt På senare år har han professor emeritus i Stockholms univer- Stockholms univer- Nationalekonomis- tiska sammanhang. Institutet för inter- i nationalekonomi, HENRIC SIVEN nationell ekonomi, professor emeritus sektorns ekonomi.sektorns främst sysslat med att skriva om Bent och den offentliga problemen kring ka institutionen, OCH CLAES- brott och straff. mats.persson@ Mats Persson är [email protected] iies.su.se n med 26 stor litteratur och kunde knyta ihop den till en sammanhängande helhet. var därmed ett ”lärdomsprov” där författaren visade att en han behärskade problem behöver nödvändigtvis ha något samband. Lindbecks monografi varsom och entaruppett problem det,utanatt speciellt och löser dessa ningsavhandlingen, iställetav åandrabestår tre–fem sidan, separata artiklar det är helheten är det värdefullaoch syntesen som bidraget. Sammanlägg­ avhandlingen gernågondirekt påett lösning väldefinierat problem, utan taren måste hålla i huvudet och opponenten samtidigt. Ibland kanske inte ett heltproblemkomplex, och detärdärför enmassasaker bådeförfat som - svårare att försvara och sammanfatta videndisputation; denskabehandla fin äriallmänhet svårare att skriva för författaren,och troligen psykologiskt monografi tillskillnadfrån dagens sammanläggningsavhandlingar­ . Monogra total koncentration på intressanta och delvis svåra problem”. i memoarboken (s 96):”Avhandlingsarbetet var enhärligtid–mednästan hade andra, merpsykologiska orsaker. Såskriver hanockså lätt nostalgiskt mest värdefulla verk, menvimisstänker att värdering hanshöga av den man tror påarbetsvärdeläran skulledärför kanske avhandlingen vara hans lingen var däremot säkert detverk ivilket Om hanlagtnermestarbete. därefter viljasätta skullevinog ett frågetecken för detpåståendet.Avhand ­ tiker – doktorsavhandlingen 1963 penningteore-Assar Lindbeck som mats claes-henric siven persson och 1 bästa verk, Assar Lindbecks doktorsdisputation. fördesom Manhadehamnatpå enanimerad ompenningteori. diskussion Nortullsgatan 2.Kom några mansåinihörsalDskullese herrar ifrack kunde manpassapåatt slinkainidetstora medgrekiska huset kolonner på inärheten av sig någon gångvidtiotidenpåförmiddagen Odenplan befann inte riktigthunnit spricka utmendevar ändåpågång.Ommandendagen Lördagen den4maj1963var envacker vårdag iStockholm. Löven hade avolikakreditregleringar. En viktigdelavavhandlingenbehandlareffekterna som banker ochförsäkringsbolag, ochpenningmängdenblirdärmedendogen. disaggregerad iGurleys&Shawsanda,medenradfinansiellaintermediärer, klassisk allmän-jämviktsmodell.Penningteorinanalyserasiavhandlingensom kins ochBentHansens sätt att analyseramakroekonomin medhjälpavenneo- Assar Lindbecksdoktorsavhandling ärstarktpåverkad avfrämstDonPatin- Se även Lindbeck (2012, s Avhandlingen var, sågott som allaavhandlingar som pådentiden,en Assar brukade ibland säga att doktorsavhandlingen från 1963 var hans 1 menmedtanke påalladeviktigasaker hanåstadkommit 99).

ekonomiskdebatt 27

dag, serade a relativpriser och varukvantiteter varukvantiteter och relativpriser a assar lindbeck som penningteoretiker som lindbeck assar (1956). Det(1956). Interest and Prices Money, Den senare frågan hade Lindbeck diskuterat i diskuterat hade Lindbeck frågan Den senare 2 Money in a Theory ofman kan mening viss en I Money Finance. ekonomisk grund och han och hans efterföljare kunde på ett mer kunde på ett hans efterföljare han och grund och ­ekonomisk kins argument för att den reala kassan ger nytta bygger på det bygger kassan ger nytta den reala att för kins argument nivån). Ett sådant förfarande kan kanske te sig tvivelaktigt i sigte tvivelaktigt kanske kan förfarande sådant Ett ­nivån). ner inte endast hade konsumtionen av olika varor som argument olika varor av endast hade konsumtionen ner inte sianska argumentet om transaktions-, säkerhets- och spekulations och ­ säkerhets- om transaktions-, sianskaargumentet holms Högskola (1959). Lärare var en ung filosofie licentiat vid namn var (1959). Lärare holms Högskola tio­ röst sätt än tidigare diskutera en rad frågor, som realbalanseffekten och som realbalanseffekten frågor, en rad diskutera än tidigare sätt röst ­ fram mer en penningteorinfick att till anledning viktig annan En Ett viktigt framsteg inom penningteorin var också när Gurley och Shaw Shaw och när Gurley också inom penningteorin var viktigt framsteg Ett - föränd av handlande påverkas hushållens och företagens innebär att Realbalanseffekten bestämsbestäms prisnivån där del monetär en och kvantitetsteorin. via 2 innebär Den klassiska prisnivån). kassor med dikotomin (kassan dividerat reala ringar i deras bl där del real en i indelad är teorin ekonomiska den att men Patin­ hålla pengar. Patinkin ansågs därmed ge penningteorin att en för motiven solid mikro rigo­ den klassiska dikotomin. ­ keyne ­ nytto hushållens där t ex upp en mikroteori bygga att var Patinkin gjorde funk­ kassan, alltså kassan dividerad av realvärdet kassan (eller snarare utan även pris med skjuten plats var Don Patinkins bok Patinkins Don var plats skjuten - rik att främst uppmärksamheten kom genombrott Under keynesianismens medan tas mot finanspolitiken, länge penningpolitiken som ett betraktades ekonomin. stabilisera när det gällde att instrument verkningsfullt mindre - Penning den statliga att var frågan uppfattade man på hur exempel Ett rapport gedigen en med hade finanspolitiken om värdesundersökningen (Hansen om penningpolitiken. 1955) men inte Synen på penningpolitiken från Lindbeck en skrift av under 1950-talet och börja revideras att dock kom En anledning 1959 ger en god den aktuella problematiken. beskrivning av effektiv den ansågs penningpolitiken att för var intresset till det växande bekämpa för ansågs mer effektiv (medan finanspolitiken inflation att för träda att kom bekämpa inflationsbekämpningen arbetslöshet) att att och 1950-talet. under fokus i alltmer 1. Bakgrunden 1. kring ordentliga kurser – och inte (som i Sverige) bara byggde på inläsning i byggde kurser (som bara inte – och i Sverige) kring ordentliga professor. annan eller en med samtal informella och ensamhet, boken ut gav (1960) - disaggre penningteorin genom att revolutionerade den boken säga att finansiella mellanhänder icke-monetära och in banker den, dvs föra gera pensionsfonder(försäkringsbolag, sparbanker, En viktig distinktion etc). mellan inside money och skilja att var outside money. Den senare de gjorde exogena den på definition en penningmängd som sett stort i utgör termen , se stor bokPatinkins (1961). Lindbeck Tidskrift fick Ekonomisk i artikel en kurs- utgöra den att bl a kom hela världen; över betydelse makroteorin för vid moderna den första i nationalekonomi doktorandkursen för litteratur ­ Stock stipendievistelse i en nästan tvåårig från just hemkommen Assar Lindbeck, penning i den senaste med forskningen - kontakt i dels kommit där han USA ­ organi var de amerikanska doktorandstudierna att dels upptäckt teori,

nr 2 2021 årgång 49 28 makromodell på mikroekonomisk bas. kom analyser Bent Hansens att sammanbyggd tillenlogiskt sammanfogas fyllas av Lindbecks avhandling, ivilken Patinkins,Gurleys &Shaws och vakuum att fylla och naturen avskyr vakuum. Detta bekant som kom att kassakvoter och likviditetskvoter –nämndes inte alls. och bara ifråga omräntevariationer. medel–som Andra penningpolitiska verkligheten syntes på ett spegla modell bra sätt. men var förhållandevis makro neoklassiska små,entiddåBentHansens - proble- Åren dådestabiliseringspolitiska 1955till1965var entidsperiod och stigandearbetslöshet). inflation successivt isläptåghadebådehög (som även iandra länderi Västvärlden mellanKoreakriget och Vietnamkriget Koreakriget manatt ser bådalågvidcatvå procent. Motsvarande gällde Men tittar manpåutvecklingen avoch iSverige efter inflation arbetslöshet sysselsättning och prisstabilitet, kunde accepteras i mitten av 1950-talet. medjämvikt modell påallamarknader ochi grundenneoklassisk medfull denkandetkanskei dag läser vara svårt att förstå att hansanalys, meden licerades av Harvard University Press 1958,blevberömd. Närman snabbt pareras med olika åtgärder. fades ekonomin av störningar fick deras effekter pådemålsatta variablerna stabilitet –räckte detiallmänhetmedtvå medelför att uppnåmålen.Träf- hade två målför den ekonomiska politiken –t ex fullsysselsättning och pris- åtgärderpolitiska räckte emellertidtillför att garantera jämvikt. Omman i jämviktekonomin sig befann vid varje- tidpunkt. Finans- och penning garanterade makromodell därprismekanismeninte isig en neoklassisk att inflationen hölls i schack?digt som gjorde Det Hansen var att bygga upp avbörjan 1950-talet.Var detmöjligtatt uppnåfullsysselsättning samti- skriftfrån Hansens 1955vargen, som endelav, var Koreainflationen i politikens ekonomiska teori. menenbyggstenlingsarbete, utredning saknas:BentHansens omfinans- vill skapa en realistisk penningteori? intressant av för läsning enambitiösungdoktorand ibörjan 1960-talet som har misslyckats enmer –kanmantänkasig meddenmerstriktaanalysen de dentillskyarna för harrätt dessidérikedom. som Enbok ansats,mensom förödande kritikienrecension av dock samtidigthöj- Patinkin(1961),som illa skrivenoch och innehöllflera fel missuppfattningar. Denutsattes för en härrörningmängden som från affärsbankernas inlåning. kvantitetsteorin dendelav- med.Denförra pen arbetar termen inbegriper mats claes-henric siven persson och bankens av kassa ha statspapper olika slag i täljaren. havande iRiksbanken) dividerad medinlåningenibanken. Enlikviditetskvot kanförutom ettsom En kassakvot av led i Riksbankens kan bestå bankens- penningpolitik. kassa (tillgodo 4 3 Kassa-och likviditetskvoter ärplaceringsregler för enligtlageller bankerna bestäms som Matthiessen Beträffande se Hansen, m Hansen diskuterade i sin bok penningpolitiken, menytterst penningpolitiken, diskuterade bok kortfattatHansen isin och framför bok, alltdenengelskaöversättningBent Hansens pub- som Nu ärvinästanframme vidstartpunkten för AssarLindbecks avhand­ Gurleys och Shaws innebarett bok stort vetenskapligt framsteg menvar 3 Bakgrunden till Penningvärdesundersöknin- fl (2007). 4 Härfannsalltsåett

ekonomiskdebatt 29 6 ex försäkringsbolag och ex assar lindbeck som penningteoretiker som lindbeck assar Lindbeck går ett steg längre än Patinkin och antar än Patinkin och längre steg går ett Lindbeck 5 -ansats. cash-in-advance k - respek nämligen affärsbanker kreditinstitut, 6 introduceras I kapitel - hushål såväl perioder,om att antagande två Modellen plus ett omfattar har Lind- i sina nyttofunktioner har realbalanser hushållen att Tanken - argument och antagandet om pengar (1967) kritiserade senare i nyttofunktionen Clower som under sin Lindbeck Tobin, vistelse i USA 1957–58 hade lärt känna James är att Faktum sparbanker). De förra antas ha checkräkningar som inlåning, de senare som inlåning, de senare antas ha checkräkningar De förra sparbanker). betalningar. göra Affärsbank- att för sominlåningsräkningar används inte medan de icke-monetära erna håller sin kassa som inlåning i centralbanken - kreditin Båda typerna sin håller av kassa i affärsbankerna. intermediärerna tive icke-monetära finansiella (t mellanhänder icke-monetära tive 5 s en för stället i erade 6 1958). den moderna artiklar (Tobin viktigaste portföljvalsteorins en av vid den tiden skrev kunna speciell att för för ännu (1952), var Markowitz somMen denna teori, hade grundlagts av makromodell. en i in byggas Om man tittar på innehållsförteckningen ser man att framställningen växer växer framställningen ser att man innehållsförteckningen på tittar man Om - res hushållens om par mikrokapitel ett kommer logiskt. Först mycket fram om kapitel ett finansiella och därefter planering, reala pektive företagens - central av och skatter av beteende påverkas företagens och hushållens hur om hur kapitel ett operationer marknaden. Sedan kommer i öppna bankens finans- om hur och olika störningar och av påverkas i ekonomin jämvikten ett kommer penningpolitiken Därefter dessa störningar. kan motverka kapitel som tar upp om finansiellakapitel slutligen ett mellanhänder, och penningpolitiken. inom 1960-talet aktuella problem antal i början av ett en endast analyseras hålla analysen på en rimlig komplexitetsnivå att För ekonomi. sluten vid utgån- tillgångar även kvarvarande av ha nytta kan len som företagen periodgen av om en tre-periodig 2 (det är således egentligen fråga modell). konsumtion i period över definierade ha nyttofunktioner antas Hushållen i period1, konsumtion kassor 2, arbetsutbud, i period reala 3, reala 1, 2 och pri- statsobligationer av i period av innehav innehav 3, samt reala 1, 2 och perioderna. (det finns i de tre obligationer På samma vis har företagen vata en som och konsumtionsvaror en typ som producerar företag: typertvå av Den nyttofunktion. en ganska komplicerad investeringsvaror) producerar reala av innehav företagens utan även vinsten, bara har som inte argument detta är lånar företaget (om obligationer privata av innehav kassorreala och perioderna. tre de i negativt) innehav Patinkin. från fått beck 2. Avhandlingen 2. Antaganden att hushållens nyttofunktioner även innehåller realvärdet av statsobliga- av innehåller realvärdet även nyttofunktioner hushållens att förklara att till syftar antagande sådant Ett obligationer. privata och tioner olika för gränsnytta med avtagande portföljval: företagens och hushållens att bankerna, och företagen även och hushållen, tillgångar kommer riskabla moderna den port balanserad portfölj. en ihåg att Man bör­ välja komma . tid denna vid uppstått hade ens knappt följvalsteorin

nr 2 2021 årgång 49 30 slösheten som berorslösheten på bristande effektiv efterfrågan. som därreallönen inte arbetslöshet ärförom denkeynesianska- sisk hög, arbet beror på att lönerna kan vara trögrörliga nedåt. Det är alltså fråga om klas- kanuppkomma ärijämvikt. som om arbetsmarknaden Denarbetslöshet detta diskuteras. arbetslösheten Fullsysselsättning sammanhangsom råder effekterna några steg utan att förDet är i den skull lösa ut totalmodellen. na påmarknadsjämvikten av följa envissstörning och sedan deindirekta åtgärder.politiska äratt Denandra metoden analyseradedirekta effekter- sysselsättning och finans- kanelimineras genomkompenserande penning- effekterna hoshushållen och företagen av enstörning påt ex prisnivå och problemet.sig att Detförsta utgårfrånmetod BentHansens diskutera hur förenkla ensmula,använder och sedan modellen hantvå sätt att närma betydelse för hurbetydelse störningar fortplantas i systemet. utanäventagens beteende kreditinstitutens agerande kommer nu att ha företagens och hushållens nyttofunktioner. Inte bara hushållens och före- (checkräkning) och den räntebärande inlåningen i de övriga bankerna, i stats- och privatobligationerna tillkommer nu inlåningiaffärsbankerna ingår, utanockså realvärdet av olikatillgångaroch skulder.Tilldetidigare stitut antas maximera nyttofunktioner sina där inte bara den reala vinsten mats claes-henric siven persson och lösheten diskuteras ändå på flerasidor. 8 osäkerhet) på s hänvisar tilldeniett annatsammanhang(omhur manbästskaanalysera tillgångar under 7 it såkomplicerat att detvore heltoöverskådligt. Foundationsi sin Economic Analysis of ; ett sådantförfarande- skullehabliv tiera systemet av första ordningens villkor beskriver på det vis Samuelson hanintestörningar komparativ bedriver statikgenomatt totaldifferen- verbal om tecknet diskussion på olika partialderivator. lens och företagens påverkas beteende av olikastörningar genomatt föra en leda beteendeekvationerna. Iställetanalyserarhan(ikapitel 4)hur hushål - att endasttafram första ordningens villkor, utanatt därefter explicit här - det är fråga om en synnerligen komplicerad analys. Lindbeck väljer därför budgetvillkor. Redan av denkorta sammanfattningen ovan förstår manatt leds genomatt manmaximerar deras nyttofunktioner underrespektive Hushållens och företagens, samtisenare kapitel bankernas, här- beteende Analys från löntagarhushållen tillföretagen och deras ägare. Enandelav deökade då att på konsumtionsvaror priset stiger och att inkomsterna omfördelas Antaemellertidattbörjan. ärfulltrörliga. priserna Deninitialaeffekten blir erna stela kommer företagens lagerav konsumtionsvaror att minskatillen ändras, såatt och ökarefterfrågan kassor påvaror. deminskarsina Ärpris- la förlopp. Somexempel kantaseffekterna av att hushållens preferenser Pågrundav enmiss finnsordet unemploymentinte mediavhandlingens­ index, menarbets enstor roll spelar för Lindbeck – som är dock medveten Patinkin – och bok om Samuelsons När han sedan ikapitel 5analyserarhurNär hansedan ekonomin påverkas av olika Den förenklade makromodellen dock ingaenk- ikapitel 5beskriver 23. 7 Iställetväljer hanatt 8

ekonomiskdebatt 31 naderna ras med ras , eftersom osäkerheten om eftersomfine tuning, osäkerheten assar lindbeck som penningteoretiker som lindbeck assar Men analysen är betydligt mer komplicerad i Men analysen är betydligt komplicerad mer 9 input-output-modellernas koefficienter fasta och coarse tuning. fine tuning på högfine nivå. ­ kredit och 6, med banker i kapitel i den utvidgade makromodellen Även Om målen för stabiliseringspolitiken är full sysselsättning och stabila och stabiliseringspolitiken sysselsättning är full Om målen för Den precist utformade ekonomiska politiken är hämtad från en värld i en värld är hämtad från politiken ekonomiska utformade Den precist kan härledas. Här som kreditmultiplikatorer system sådant Det är i ett på trodde han inte att säga Assar brukade i livet Senare olika åtgärders effekter var alltför stor. Inte minst gällde detta i fråga om tidseftersläpningar, i fråga minst gällde detta Inte stor. alltför var effekter olika åtgärders innerst inne keynesian och ändå var Men han avhandlingen. som med i finns inte problem ett på sigsade tro 9 ­ kan elimine på målvariablerna effekter störningarnas hur och Stabiliseringspolitiken beskrivs åtgärder. ekonomisk-politiska liksom i Det är fråga i en allmän jämviktsmodell. ingrepp Hansen (1955) som precisa om konsumentvarupriser, hur ska man kunna eliminera störningens effekter effekter störningens eliminera ska man kunna hur konsumentvarupriser, metoder Flera dis- priset och på konsumtionsvaror? på sysselsättningen eller höja inkomstskatten att eller bidragen, reducera att som t ex kuteras - komp medför Alla åtgärderna på konsumtionsvaror. omsättningsskatten - transfere minskade att nämnas kan exempel Som olika slag. av likationer på även utan konsumtionsvaror på efterfrågan minskar bara ringar inte marknader än de som påverkades obligationer. Andra kassa och av innehav ­ kompli och påverkas alltså att kommer den ursprungliga störningen av finans- pen- och ytterligare Det innebär i sin startas. förlopp tur att cerade vidtagas. behöva att kommer ningpolitiskaåtgärder ­ mellan mark fortplantas olika störningar hur institut, diskuteras vinsterna behålls inom företagen och den andel som delas ut beskattas så att att så andel som den och ut beskattas delas behållsvinsterna företagen inom Dessutom något. minska att kommer realinkomster totala hushållssektorns - minska när priset på konsum att transfereringarna av realvärdet kommer - på konsum efterfrågan att innebär detta Sammantaget stiger. tionsvaror på efterfrågan ändå kommer detta Trots tillbaka en del. faller tionsvaror börjar kapitalvarupriser löner och öka så att arbetskraft kapitalvaror och sammanfattar Lindbeck de finansiella marknaderna påverkas. öka. Även välbekantaden - inflationsspi beskrivningen är av detta att säga att med ralen. Lindbecks fall eftersom Lindbecks modellen marknader. fler till hänsyn tar ­ i avhand diskuteras jämviktsvärlden utanför fenomen även Men jämvikt. därmed 7 som och kan nämnas kapitel är verbalt lingen. Som exempel ­ om kredit Det handlar avhandlingen. av än resten har en annan karaktär på politik genom restriktioner som ekonomisk ransonering och verkar I det senare likviditetskvoter. nämligen kassa- och agerande, banksystemets inne- bankens om fråga vara kassa i täljaren bankens fallet kan det förutom bostadsobligationer att av statsobligationer (för liksom innehav dess av hav 1950-talet). från exempel svenskt ett ta inblandade. Analy- intermediärer icke-monetära och är både affärsbanker senmed både likheter har med den keynesianska multiplikatormodellen. Ett problem med analysen, problem multiplikatormodellen. Ett med den keynesianska eft- fögaär autonoma multiplikatorerna att är Lindbeck, påpekas av vilket - i samband med expan till bl a räntevariationer ersom tar hänsyn de inte

nr 2 2021 årgång 49 32 opponenterna och betygsnämnden? opponenterna den, trots tidsbundenhet, var sin så vittfamnande. vis också vara uppskattande MarshallLecture) Stiglitzisin (som över att ojämvikt à la Barro och Grossman (1976)). Men eftervärlden kan naturligt- portföljvalsteori av imakromodellen, ellerenexplicit modell keynesiansk inte ännu hadeupptäckts av forskarna (t ex ett inkorporerande av modern (1963)…” (s that presented here (dvsiStiglitz’föreläsning, vår anm)isthatofLindbeck viewsthe most complete articulation of these which is closest in spirit to Marshall Lecture,vidEuropean Economic Associations årsmöte, att ”Perhaps met, ett stort framsteg. Så säger t skapadavminst var av penningmängd, banksyste analysen enendogen - var Lindbecks bidrag att skapaenviktiglänkiforskningen påområdet. Inte leys och Shaws idérikamendåligtframställda utvidgningav penningteorin avhandlingenensystematiseringhang. Eftersom av som delviskanses Gur- tillräckligt, nämligenbankväsendet, och satte indetta iett större samman- ekvationssystem för av ensektor ekonomin tidigare som inte analyserats olika delarav litteraturen. Lindbeck byggde påett systematiskt sätt uppett ett den som i ställetskamanse framgångsrikt försök att göra ensyntes av resultaten idenkaninte formuleras itermer av något”Lindbecks teorem”; början avochpenningpolitiken i analysen av 1960-talet. finans- ligt avancerat uttryck för hur långtmankundedriva och penningteorin utan snararegenom efterklokhetens ett den som glasögon se utomordent­ ativt fria från dessa styggelser. Men man kanske inte ska läsa avhandlingen detta att andra halvan av 1950-taletoch deförsta åren av 1960-taletvar rel- och inflationsförväntningar nämnsbara i förbigående. Delvisåterspeglar från fullsysselsättning. Tanken omjämviktsarbetslöshet finns inte med na av ledertillenändrad destörningar som prisnivå, ellertillavvikelser antaseliminera effekter - och finanspolitik penning- staten genomsin som liten och spelar roll i dess.Inflation arbetslöshet sedan avhandlingen efter­ teorin utanockså denekonomiska verkligheten harutvecklats betydligt Avhandlingen skrevs och inte bara juför60årsedan, denekonomiska snart avhandlingen i dagläser Den som stigerpåsätt och visnerienannanvärld. En sentidavärdering inte vara konstanter. ellerkontraktionsprocesser.sions- behöver Koefficienterna medandra ord mats claes-henric siven persson och enkommande som Lindbeck haderykte omsig maninomsvensk national ­ Disputationen var iSveriges enstor händelse akademiska värld. Assar 3. Disputation och betyg Hur togs dåavhandlingenHur togs emotdendärdagenimaj1963?Vad tyckte bedömare kannaturligtvissaknaendelmekanismer som En sentida Som vi påpekade tidigareSom vipåpekade var detta Deviktigaste entypiskmonografi. 269). ex Joseph Stiglitz (1992) långt senare i sin

ekonomiskdebatt 33

Ber- skaps­ 10 De var De var 11 assar lindbeck som penningteoretiker som lindbeck assar - (1965), Jour (1964), Zeitschrift Journal Economic für Nationalökonomie Efter disputationen sammanträdde betygskommittén, som bestod av betygskommittén, disputationen sammanträdde Efter bekräftades små- avhandlingen av höga värdering Betygskommitténs - Lundberg både försteopponenten betygskom och att Man kan notera 10.15 till klockan klockan fem timmar, från i drygt Disputationen pågick Beträffande Lundberg, se Lindbeck och Persson (1987). Lars Werin hade gjort sig känd som Lundberg, se Beträffande (1987). Lars Werin Persson och Lindbeck (1963). LundbergSe Werin och (1963) allmänt positiva men hade naturligtvis en rad synpunkter – det var ju vad ju vad – det var allmänt positiva synpunkter en rad men hade naturligtvis manér Lundberg på välkänt att allt slås man av Framför för. inkallade de var på utvidgningar som ha kunnat tas med förslag skulle med en rad kommer avhandlingen. i Wedberg kul- och filosofenSvennilson, Anders Ingvar nationalekonomen betyget tilldelades ”a”. Hannerberg, avhandlingen och David turgeografen kunna skulle man att för ”AB” högt betyg; krävdes det mycket ett var Detta god med (det marginal krav bli docent, alltså detta klarade Lindbeck och bety inte - kanske Nu var aldrig). nästan förekom högsta allra betyget,”A”, hade faktiskt blivit docent fall: Lindbeck redan get så viktigt i just detta och om finans- skrifter tidigare flera disputationen, på basisav före året penningpolitik (se bibliografin på basis 2012, s 441–442) och i Lindbeck av kvalitet. avhandlingens om förväntningar ome- Under åren fackpressen. internationella i den recensioner ningom av ew Revi Economic den i American publiceringen recenserades delbart efter (1964), - (1966). Recen Archiv Weltwirschaftliches (1965) och nal ofEconomy Political dem påpekar på bristen av om några positiva, i huvudsak även sionerna var modellen den och kapitlen formella den mellan sammanhang första de i uppenbartär Det 7. kapitel i att kreditregleringar diskussionen av verbala 10 som specialitet;jämviktsmodeller professor allmänna 1969 med blev han teoretiker skarp en universitet. Stockholms vid 11 a visas av att hans lilla skrift om penningpolitikens lilla skrift hans effekt att av bl a visas vilket ekonomi, upplaga i en andra ut 1959) hade kommit (Lindbeck på kredit på tillgången Erik makroekonom ledande då Sveriges fungerade disputationen Vid 1962. som andreopponent. Lundberg som försteopponent Lars Werin och til Ohlin extraopponerade, vilket var mycket logiskt han eftersom det var mycket var vilket extraopponerade, til Ohlin Arbetslöshetsutredningen för ramen inom år tidigare som nästan trettio bekämpa arbets penningpolitikens att möjligheter ­ av hade gjort en analys (selöshet 1934). Ohlin ­ avhand hade följt och väl kände Lindbeck Svennilson ordförande mitténs sugges- valuable ”their för i förordet lingsarbetet håll; de avtackas på nära ­ vän på som tecken detta tolka skulle kanske tions”. En modern läsare den akademiska på att tecken som tolkas ett men det ska snarare korruption, liten. snartväldigt sedan,år sextio för då, var världen göra hade således god Åhörarna tid på sig att i mitten. 15.25, med lunchpaus i hörsal D på Norrtullsgatan. Vad träbänkarna sig på de hårda hemmastadda pub- opponenternaLundbergbåde i dag; än läsa man sade kan Werin och . Tidskrift i Ekonomisk artiklar av i form sina kommentarer licerade

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER 34 s Lundberg”, Lindbeck, Aoch MPersson(1987),”Erik Bonniers Förlag,bert Stockholm. Lindbeck, A(2012), Ekonomi äratt välja, Al- tures, Yrjö Jahnssonin Säätiö, Helsingfors. and GeneralEquilibrium, Yrjö Jahnsson Lec- Lindbeck, A(1967),Monetary-Fiscal Analysis Stockholm. ysis, Almqvist & Wiksell, Lindbeck, A (1963), AStudyinMonetary Anal- s omien’”, ’dichotLindbeck, A(1961),”Denklassiska - Stockholm. lagan, Almqvist & Wiksell, Credit Control inthe United States,andra upp­ Lindbeck, A(1959),The”New” Theoryof bridge MA. Fiscal Policy, Harvard UniversityPress, Cam- B (1958), Hansen, teori, SOU 1955:25. B(1955),FinanspolitikensHansen, ekonomiska Washington D Finance,TheBrookings Institution, Theory of Gurley, J Goch S Shaw E (1960), Money ina Western Economic Journal, vol 6, s the Microfoundations ofMonetary Theory”, Clower, R W(1967),”A Reconsideration of versity Press, Cambridge UK. Employment, andInflation, Barro, R Joch H IGrossman (1976),Money, öppen för honom. öppen and General Equilibrium”(Lindbeck 1967).Denakademiskavärlden låg hålla YrjöJahnssonLectures iHelsingfors om”Monetary-FiscalAnalysis vid Handelshögskolan iStockholm. Och tre årsenare blev haninbjudenatt boken; den kom ut i en andra tryckning 1965. penningteoretiker. Detta antyds också av att detfannsenstor efterfrågan på Assar Lindbeck genomavhandlingen bliviteninternationellt respekterad mats claes-henric siven persson och 459–466. 24–46. Redan året efter disputationenblev Assarprofessor inationalekonomi Ekonomisk Tidskrift, årg 63,nr1, Ekonomisk Debatt , årg 15,nr6, C. The Economic Theory of The Economic Theoryof Cambridge Uni- 1–8. , årg 65, nr 2, s skrift itinstitut och värdepapper”, II ‒enkvalitativ jämviktsmodell medkred- Werin, L(1963),”Studier imonetäranalys Studies, vol 25, s Behavior towards Risk”, Tobin, J (1958), ”Liquidity Preference as s omies”, Economic Fluctuations in Capitalist Econ- Stiglitz, J (1992), ”Capital Markets and misk Debatt, årg 17, nr 6, s Petersson, J(1989),”ErikLindahl”,Ekono s Theory”, Structurearies and theLogical ofMonetary Patinkin, D(1961),”FinancialIntermedi- Row, Peterson, Evanston Ill. Patinkin, D(1956),Money, InterestandPrices, betslöshet, SOU 1934:12. beten, subventioner ochtullarsommedelmotar- Ohlin, B (1934), 35, nr 4, s Ekonomisk(2007), ”BentHansen”, Debatt, årg Matthiesen, L,C-HSiven och PSvedberg Finance,volThe Journal7,s 77–91. of Markowitz, H M(1952),”Portfolio Selection”, 2, s struktioner”, analys I‒analysproblem och modellkon- E(1963),”Studierimonetär Lundberg, 269–306. 95–116. 59–77. European Economic Review, vol 36, 51–63. American Economic Review, vol 51, Ekonomisk Tidskrift, årg 65, nr 65–86. Penningpolitik, offentliga ar- Penningpolitik, offentliga 78–86. 557–570. Rewiew Economic of Ekonomisk Tid- -

ekonomiskdebatt 35 ekonomisk debatt ekonomisk Om Ratio höga forskningsmiljö med tvärvetenskaplig Ratio är en bred nätverk, kvalitetskrav, starka internationella vetenskapliga kommunikativ kompetens. och utvecklad finansiering doktorand inom arbetsmarknadsprogrammet. även en Ratio söker på om Ratio och arbetsmarknadsprogrammet Läs mer www.ratio.se. till [email protected]. CV Skicka din ansökan med Ratio söker senior forskare söker senior Ratio med arbetsmarknadsinriktning med profil mot forskare senior en söker Ratio Forskningsinstitutet bakgrund inom nationalekonomi, en med arbetsmarknadsfrågor, sociologi historia, statsvetenskap, företagsekonomi. ekonomisk vårt arbetsmarknadsprogram för inom ramen arbetsrätt, eller kvalitativt – – kvantitativt eller inriktad Du är empiriskt och trivs akademiska ambitioner höga med samhällsintresserad miljö. Du är tvärvetenskaplig och stimulerande intellektuellt i en kommer till praktisk dina forskningsresultat mån om att även inom politik, näringsliv och förvaltning. nytta ingår ingen I tjänsten deltid. – eller på hel kan erbjuda tjänsten Vi är önskvärd. eller högskola till universitet Affiliering undervisning.

nr 2 2021 årgång 49 ber 2020.Hanforskar ber (IFN). Han var IFN:s magnus.henrekson@ Näringslivsforskning gare utkast till denna artikel och Simon Ek vd i 15 år t Horn och Simon Ek citeringarna i för framtagandet av entreprenörskapets punkter på ett tidi- huvudsakligen om för värdefulla syn- Berggren, Henrik vid Institutet för Jag tackar Niclas HENREKSON är professor och senior forskaresenior MAGNUS o ekonomi. och och m okto- Scopus ifn.se WoS 36 . odlat måttodlat pådetinomvetenskapliga genomslaget. andra forskare ideras vetenskapliga publikationeroch gersåledes ett ren- kares inflytandepålite olikasätt. WoS endast redovisa citeringar enligt en av en fors dessa källor, då de beskriver - – en bibliometrisk analys Forskaren Assar Lindbeck magnus henrekson inte lika långt tillbaka i tiden. sidan 2 (2018). son 1990-talet(Lozanom fl2012). sedan För ytterligare fördjupning hänvisasoch tillEk Henrek- en enskildartikels och motsvarande tidskrifts citeringsfrekvens förefaller också haförsvagats ras artiklar med låg eller försumbar citeringsfrekvens (Oswald 2007) och sambandet mellan rande dengenomsnittliga artikeln itidskriften. Även rankade tidskrifterna i de högst publice- vilken detpublicerats, dådetskulle 1 Science re. Dei dagtre mestanvända källornaför vetenskapliga citeringar ärWeb of te ärhur oftadetblivituppmärksammatoch därför citerat av andra forska- sättetDet gängse att värdera inflytandethosett- enskilt vetenskapligt arbe 1. Att mäta inom- och utomvetenskapligt inflytande utanförinom som den strikt akademiska sfären. artikel äratt kortfattat presentera genomslaget för Assarsforskning såväl Vilka av hansmångabidrag harhaftstörst genomslag?Syftet meddenna hans forskning harhaftiden vetenskapliga och policyanalyser världen. debatten.nomisk-politiska Menmindre ärkäntomhur stort genomslag samma iSverige torde vara ovetande omAssarLindbecks tyngdideneko- Få nationalekonomer, opinionsbildare beslutsfattare och politiska verk- policyrelevanta forskningsinriktning. debatt ochpolicyanalys, vilket ärett resultatavhansvetenskapliga breddoch rade internationellt.Assars genomslagharvarit relativtsett störreisamhälls- hans specialområdeninomämnet.Några avhansböcker ärockså mycket cite- 1985.Tillskedde därförefter stordelrördetsigdåomsamförfattade artiklarpå Huvuddelenavhansinomvetenskapliga genomslag vetenskapliga tidskrifter. forskare inationalekonomi, inteså inriktadpåpubliceringiinternationella Fram tillbörjanav1980-taletvar Assar Lindbeck,ilikhetmeddeflestasvenska tiklar. Eftersom i regeltiklar. Eftersom 80procent ellermerav citeringarna i GSinte avser och tilltidningsar- görsipolicyrapporter citeringar, inklusivesådanasom Skillnaden är att Scopusinkluderar en något bredare krets av publikationer men går å andra Betydelsen av ett verk utifrån kaninte bara hur dentidskriftäri bedömas inflytelserik ( WoS ), och Google Scholar Scopus och innebär a att verket automatiskt tillskrivsett värde motsva- och Scopus och ( GS). 1 Detvore missvisande att 2

fångar alla typer avGS fångarallatyper fångar citeringar från

ekonomiskdebatt 37

4 måste ett verk verk ett måste Web of Science core Web och i normalfallet i och WoS WoS startades av Elsevier 2004 och 2004 och Elsevier av startades Genom att använda flera flera använda Genom att än i än Scopus 3 är ännu bredare och fungerar som en sök- fungerar och bredare är ännu än enligt de övriga två måtten (i storleksordningen storleksordningen (i måtten två övriga de enligt än GS forskaren assar lindbeck – en bibliometrisk analys bibliometrisk en – lindbeck assar forskaren m 2005. Från början ingick endast citeringar bakåt till 1996, men arbetemen 1996, till bakåt citeringar endast början Från 2005. m ingick o - fack mest kända citeringsdatabasen äldsta och är den i särklass startades 1964 och för Sammantaget finns 24 arbeten bland de 15 mest citerade publikatio- 24 arbetenSammantaget finns bland de 15 mest citerade särskilt var Assar inte är att resultat oväntat, kanske slående, och Ett WoS

of Science avser september av 2020. Web i slutet Analysen genomfördes olika mått ökar robustheten i de redovisade resultaten. Som vi kommer att att Som vi kommer resultaten. i de redovisade ökar robustheten olika mått poängerna som del av en också data­ på skillnader mellan görs se bygger baserna. nerna enligt minst ett av måtten: Tre böcker (varav en samlingsvolym av av en samlingsvolym (varav böcker Tre måtten: av ett nerna enligt minst 21 artiklar i fackgranskade artiklar) och publicerade tidigare huvudsakligen i stort och fem är samförfattade Alla artiklar utom tidskrifter. vetenskapliga sam- är grundforskning ren somartiklar samtliga klassificeras kan som sett dessa av nio att konstateras kan forskningsområden gäller Vad författade. - om välfärds nio handlar arbeten sysselsättning, och lönebildning berör och välfärdsstaten) (inklusive specifiktsvenska om den problem statens om stabiliseringspolitik, sex politikde övriga eller i allmänhet ekonomisk incitamentsproblem. generella 1980. Undantagen är tidskriftspublicering före inriktad på internationell (Lind- artiklar i Kyklos of två och Journal par artiklar i Swedish Economics ett Här citerade. mest de bland förekommer inte vilka 1975b), 1970b, beck fram forskning nationalekonomisk normen i svensk återspeglas att tydligt artik- publicera att självklara: numera den var inte 1970-talet av slutet till verket själva I tidskrifter. vetenskapliga fackgranskade i internationella lar började tidskriftspublicering redan internationell Assar betona av vikten Under i det avseendet. levererat utsträckning innan han själv i någon större modernt fullt ut ett sin karriär anammade han däremot delen av senare - med sikte och på publicering i internatio samförfattande med arbetssätt - alla fram till nästan i stark kontrast Detta tidskrifter. nella vetenskapliga som vanligtvis nationalekonomer, internationella) och (svenska stående senast tidskrifter publicering i vetenskapliga med internationell upphörde pensionsåldern.vid 3 granskade verk. Den sträcker sig tillbaka till år 1900. För att komma med i WoS komma att sig tillbaka till år 1900. För Den sträcker verk. granskade Scopus tidskrifter. utvalda plattformens en av av ha publicerats akademiska från böcker men också tidskrifter antal fackgranskade betydligt större ett täcker fr publicerade förlag 2. Mest citerade arbeten citerade Mest 2. i tabell 1. redovisas citeringsmåtten enligt de tre citeringar Assar Lindbecks sägas att i första hand vara vara hand första i att kan GS sägas så tidskrifter i vetenskapliga citeringar genomslag. på utomvetenskapligt just mått ett motor för akademiska publikationer och hämtar relevanta citeringar från alla källor den kan från citeringar hämtar relevanta publikationer och akademiska för motor i citeringar fler regelmässigt därför får forskare Yngre hitta. (2018). Henrekson Ek och vidare Se fler). gånger sex till fyra 4 pågår för att förlänga databasenbakåt till 1970. GS förlänga att pågår för har en forskare avsevärt fler citeringar i citeringar fler avsevärt forskare en har collection.

nr 2 2021 årgång 49 mått inom parentes) (rang för respektive Assar Lindbecks 15 mest citerade verk Tabell 1 38 magnus henrekson L och Snower (1989), Andel 15 mest citerade (procent) as the Outcome of Political Competition”, as the Outcome of Political Competition”, L och Weibull (1987), ”Balanced-Budget Redistribution ment andUnemployment, MIT Press of Economics of nomic Incentives in the Welfare State”, och WeibullL, Nyberg Norms and Eco- (1999), ”Social Review: P&P Relations”,and Insider-Outsider L och Snower (1986), ”Wage Setting, Unemployment, Approach”, Involuntary Unemployment: An Insider-Outsider HarassmentL och Snower and (1988), ”Cooperation, Economic Literature of Lindbeck A (1997a), ”The Swedish Experiment”, zation”, ganization of Work: From Tayloristic to Holistic Organi- L och Snower (2000), ”Multitask Learning and the Reor- Economic Perspectives nal of L och Snower versus (2001a), ”Insiders Outsiders”, EconomicJournal Literature of L och Persson (2003), ”The Gains from Pension Reform”, Politicians”, Endogenous L (1976), ”Stabilization Policy Economies with in Open Lindbeck m Economy The Economics of Fait Accompli”, L och Weibull (1988), ”Altruism and Time Consistency: Labor-Market Inequality”, L och Snower (1996), ”Reorganization of Firms and L (1993), can Economic Review: P&P L (1995b), ”Hazardous Welfare-State Dynamics”, and Outsiders”, and Outsiders”, L och Snower (1987b), ”Efficiency Wages versus Insiders Growth”, L (1983), ”The Recent Slowdown of Productivity Economic Review Persistence and Wage-Employment Ratchets”, L och Snower (1987a), ”Union Activity, Unemployment EconomicsJournal of Altruism, Work Insurance”, Norms and Social (2006), ”RaisingL och Nyberg Children to Work Hard: Behavior”, Norms in Household L (1997b), ”Incentives and Social mics in a Representative Democracy”, L och Weibull (1993), ”A of Political Equilibrium Model Totalt antal citeringar enligt respektive mått Verk Journal of LaborEconomicsJournal of Unemployment andMacroeconomics, MIT Press Economic Journal American Economic Review: P&P American Economic Review fl (1994), European Economic Review The Insider-Outsider Theory of Employ- The Insider-OutsiderTheoryof Turning Sweden Around, MIT Press American Economic Review: P&P American Economic Review Journal of PublicEconoJournal- of American Economic Journal of PoliticalJournal of Quarterly Journal Quarterly Public Choice Quarterly Quarterly European Journal Ameri- Jour- 18 1 2 (10) (14) (12) (11) (15) (13) 35,7 816 870 568 532 593 601 670 480 309 349 371 307 309 (2) (1) (4) (3) (8) (9) (7) (6) (5) GS 750 074 955 Scopus 2 (13) (10) (11) (12) 81,8 602 280 178 132 167 148 106 (1) (2) (3) (6) (4) (5) (9) (8) (7) 51 75 55 80 95 53 576 3 WoS (12) (11) (15) (14) (10) 75,2 522 211 239 168 156 105 140 111 117 100 (1) (3) (2) (4) (5) (9) (6) (8) (7) 86 87 66 75 008

ekonomiskdebatt 39

5 78 (13) (Lind- symposium om

47 39 (14) (15) Analysen bygger på Analysen bygger 7 AEA Distinguished Lecture) Swedish Economic Policy Policy Economic Dels Swedish 6 European European forskaren assar lindbeck – en bibliometrisk analys bibliometrisk en – lindbeck assar forskaren m 2020 omdöpt till omdöpt 2020 m o Google Scholar. Journal of the European Economic of Economic Journal the European Scandinavian Journal of Journal Scandinavian Economics med ett förord av den tidens mest lysande stjärna, MIT- av förord med ett , vars första upplaga utkom 1968 upplaga utkom första politik, vars ekonomisk Svensk från 1971 (Jacobsson och Lindbeck 1971). Lindbeck och (Jacobsson 1971 från Dessförinnan hade dock Assar publicerat två internationellt mycket mycket internationellt två Assar publicerat hade dock Dessförinnan Identifiering av en mekanism för att förklara tillväxten i offentlig sektor tillväxten förklara för att av en mekanism Identifiering of Journal Swedish i t o m 1979 (i GS) är en artikel tidskriftsartikeln Den näst mest citerade Quarterly of ett Journal utgivning anordnade bokens Economics efter Året Marianne Biljer-Ahnmar- av” skrivna ”under medverkan (1975, 1976) var de sista två Varav L och Snower (2001b), ”Centralized Bargaining and Bargaining ”Centralized (2001b), Snower och L Compatible?”, They Are Work: Reorganized Economic Review Economic - ”Social(2003), Wel and Norms NybergL, Weibull och Dynamics”, State fare Association Endogenous with Disincentives State ”Welfare (1995a), L Norms”, and Habits ges på särskild inbjudan sedan 1962 av en framstående nationalekonom nationalekonom en framstående ges på särskild inbjudan sedan 1962 av måste ifråga komma att AssociationsEconomic American vid För årsmöte. till den yppersta man höra inom professionen. eliten bekämpa vad att tenderar allmänna val före strax regeringar antagandet att på det sam- just då betraktar problemet somväljarna det mest trängande arbetslöshetinflation, svag exempelvis en eller området, hällsekonomiska realinkomster. hushållens av utveckling Left: An of Economy Dels The Political the New uppmärksammade böcker: , Outsider’s View 1970). Samuelson (Lindbeck Paul professorn beck 1968) och sedan kom ut i ytterligare sju upplagor. sju ytterligare i ut sedan och 1968) beck kom (Lindbeck 1975a) – en internationellt anpassad version av hans inhemska anpassad version av 1975a) – en internationellt (Lindbeck standardverk (fr Lecture Richard T Ely 5 Economics 6 4. Inomvetenskapligt mest citerade arbeten citerade mest Inomvetenskapligt 4. - genomslag fram inomvetenskapliga Assars citeringsanalysenEnligt härrör områden: tre från allt för genom att val vinna partier försöker modellerkonkurrerande där av i form (G L Bach, ledande ekonomer Left . De olika inläggen av of Economics med titeln boken the New 1972) publice- (Lindbeck Assars svar och Roosevelt) Frank Hymer och Stephen Sweezy, Paul sedan tidskriften. i rades 7 Calmfors. Lars och ker Genombrottet för Assar vad gäller publicering i ledande internationella tid- ledande internationella i gäller publicering Assar vad för Genombrottet om ”stabiliseringspolitik är hans föreläsning skrifter endogena med poli- vid American Economic Associations publice- tiker” 1975, vilken årsmöte 1976). Proceedings (Lindbeck Papers and Review: Economic i American rades genombrott Internationellt 3. Källa: Web ofoch Science, Scopus Web Källa:

nr 2 2021 årgång 49 40 observationer. Jag nöjer mig här med två. Assars tyngst vägande forsknings- med Jörgen Weibull och tre med Sten Nyberg. –insider-outsider-teorin. Femlångtidsarbetslöshet artiklarärsamförfattade tone sex av denteori degemensamtutvecklat dembehandlar för att förklara mest citerade på detta artiklar analyserar aspekter grundtema. de incitamentindivideroch system utsätts för. Ytterligare fyra av Assars15 och inkomsterpriser turförändras isin av beror pånormersom endogent 1995:efter den formella pensioneringen att av beteendeeffekterna ändrade kom idet som huvudpoängerna att bliAssarsviktigaste forskningsområde och Jörgenmans medSten Nyberg Weibull. Idennaartikel formaliseras normer i välfärdsstaten, EconomicsJournal om sociala of skriven tillsam- ett tvåpartisystem. ett som nomiska grupper resultat av konkurrens makten i om den politiska budget ibalanskangeenekonomisk omfördelning- mellanolikasocioeko mest citerade artikeln. Artikeln ärenteoretisk visarhur enstats- studiesom Weibull;som dennäst dennaartikel såmångaciteringar har flerändubbelt Scopus) enartikel iPublicChoice från 1987skriven tillsammansmedJörgen rankade s ktopp fem-tidskrifterna. inte någonavarbete hansfemordinarie fullängdsartiklarartiklaridehögst Mats Persson och JörgenNyberg, Weibull. medSten och harihuvudsak gjortsisamarbete formella pensionering och alltflerutnyttjar dem.Denna forskning härrör från tidenefter Assars system tenderar att försvagas över tid när systemen blir alltmer generösa ala välfärdssystemen och omvänt normerna att hur de sociala utnyttja dessa och nyinträdandefrån arbetslösa på arbetsmarknaden. antal skältillatt harfastaanställningar skyddas desom mot lönekonkurrens tade med Dennis Snower samlats i Lindbeck och Snower som (1989) – ett Inom ramen förbetslöshet. teorin identifierasserie artiklarsamförfat –ien - lättrörliga (Lindbeck och Weibull 1987, 1993). tiska partierhardåincitamentatt som bedöms gynnaväljargrupper som värdering av partiernaiandra avseenden. depolitiska Konkurrerande- poli fördelningen, detråder samtidigtsom osäkerhet omindividuellaväljares erbjuda olikaväljargrupper av förmåner oberoende deras platsiinkomst- magnus henrekson särställning. DessaärAmerican Economic Review, 8 publicerar i dessa, hänvisas till Ek och Henrekson (2019) och Henrekson (2020). och Nielsen artikelnden sista förekommer 1.För itabell enanalys av topp fem-tidskrifterna, och vilkasom ochochoch (2006) beck Lindbeck m fl(1999),Lindbeck (2018).Allautom Nyberg Persson någon av dessatidskrifter ärLindbeck och Snower (1988),Lindbeck och Weibull (1988),Lind- Review Economic Economicsterly Journal Studies. och of of

I nationalekonomi ärdetvanligt att gepubliceringarides ktopp-fem-tidskrifterna en Tabellen medde24välciterade verken gerockså upphov tillflera andra Åtta 1ärsamförfattade artiklaritabell medDennisSnower och åtmins- Näst mestciterad av andra forskare ärartikeln från 1999iQuarterly Kanske någotförvånande ärAssarsinomvetenskapligt mestciterade normerkanmotverka incitamenten attHur sociala överutnyttja- desoci Utvecklingen av dens kinsider-outsider-teorin för att förklara långtidsar - 8 I ställetärdet(enligtsåväl WoS Econometrica, Assars femordinarie fullängdsartiklar i Journal of PoliticalJournal Economy of , som som - Quar

ekonomiskdebatt REFERENSER 41 273–293. 48, nr 3, (om än i (om än , årg Debatt Ekonomisk är sex till sju gånger högre än till sju gånger högre är sex 49–61. fem-publiceringar av Sverigebaserade forskare forskare Sverigebaserade fem-publiceringar av 1989–2019”, s the ”On (1971), Lindbeck A och L Jacobsson, Change”, of Wage Mechanism Transmission s 73, ofvol , Journal Economics Swedish Svensk ekonomisk politik – ekonomisk A (1968), Svensk Lindbeck, problem och teorier under efterkrigstiden, Aldus/ Stockholm. Bonnier, forskaren assar lindbeck – en bibliometrisk analys bibliometrisk en – lindbeck assar forskaren fl m fl (Lindbeck Around Sweden Turning 1993) och (Lindbeck 33–46. dag regelmässigt citerar när de hänvisar till teorin. Två andra böck andra - Två teorin. till hänvisar de när citerar regelmässigt dag , vilka endast fångar rent inomvetenskapliga citeringar i citeringar och inomvetenskapliga rent Scopus, vilka endast fångar , vol 66,, vol of Economy Journal Political Scottish Delvis beror detta på att han i endast begränsad utsträckning var inrik- var han i endast begränsad utsträckning på att detta Delvis beror Assars inflytande har sålunda i rätt hög grad skett genom hans - böck hög skett grad rätt Assars inflytande har sålunda i är den mest citerade artikeln Lindbeck och Weibull (1987) Weibull och Lindbeck artikeln i GS är den mest citerade Även 46, nr 1, s 1, nr 46, 9

WoS 215–245. till citeringar adderar Scopus även i takt med att bli än tydligare sannolikt att kommer Detta WoS somsamma artiklar i WoS kommer tre och som två och nummer huvudbe- Lindbeckkommissionens av 1994), den engelska översättningen 1993:16). (SOU tänkande er. är heller inte alls lika koncentrerade alls lika koncentrerade i GS är heller inte Citeringarna tidskrifter. utvalda i citeringar tio minst har som verk 163 mycket så – verk antal mindre ett till i genomslag betydligt större ett haft Assar att på indikation en är Detta GS. - upp sig respektingivande för än hans i och policyanalys och samhällsdebatt akademin. rena den inom märksamhet Unemployment and in bland de enligt GS 15 mest citerade: också er kvalar Macroeconomics Det kan noteras att antalet citeringar i GS antalet citeringar att Det kan noteras i att är dock måtten två viktig skillnad mot de övriga En ordning). omvänd - pre Den bok till böcker. citeringar som inkluderar ger en bredare GS även är enligt 1989) Snower och (Lindbeck insider-outsider-teorin sentation av som- fors det verk det är sannolikt också och verk GS Assars mest citerade i kare 5. Större genomslag i samhällsdebatten i genomslag Större 5. artiklar är samförfattade med Sten Nyberg, Mats Persson, Dennis Snower Nyberg, Sten med Snower Dennis Persson, Mats är samförfattade artiklar karriärer. betydelse stor deras för fått sannolikt vilket Weibull, eller Jörgen - hämtat sina medförfatta utsträckning i stor Assar notabeltDet är också att de närmsta medarbetarna. Persson Mats sidan Vid av av kretsen utanför re samarbetspartners ledande svenska de inbegripit inte av av några har valet ekonomi. internationell för Institutet vid ekonomerna Henrekson, M och H Nielsen (2020), ”Topp H Nielsen M och (2020), ”Topp Henrekson, Ek, S och M Henrekson (2018), ”Citeringar – (2018), ”Citeringar M Henrekson Ek, S och , Debatt Ekonomisk mäta rätt”, att mäta och att årg (2019), ”The Geogra- M Henrekson Ek, S och of Authorship in the and Concentration phy Econom- European Implications for Five: Top ics”, s 9 2005. före böcker tad på publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter före början av början av före tidskrifter vetenskapliga tad på publicering i internationella Assars allt visar denna bibliometriska analys på 1980-talet. Men framför forskningsinriktning på hans verklighetsnära och bredd vetenskapliga stort som fått bidrag med många populärvetenskapliga policyrelevanta och genomslag.

nr 2 2021 årgång 49 42 Lindbeck, Aoch D JSnower (1986),”Wage Around, MIT Press, Cambridge MA. Lindbeck, Am fl(1994),Turning Sweden cal Economy, vol 126, s Insurance”, Norms in Social Lindbeck, Aoch MPersson (2018),”Social nomic Literature, vol 41, s Gains from Pension Reform”, Eco Journal- of Lindbeck, Aoch MPersson(2003),”The Association, vol 1, s theEuropeanDynamics”, Journal Economic of Norms and Welfare(2003), ”Social State och J WWeibullLindbeck, A,S Nyberg Economics, vol of 114, s tives intheWelfare Journal State”, Quarterly Norms and Economic Incen- (1999), ”Social och JWWeibullLindbeck, A,S Nyberg Economics, volnal of 121, s Insurance”, Norms andSocial Children to Work Hard: Altruism,Work (2006),”RaisingLindbeck, Aoch SNyberg 87, s Economic Review: Papers and Proceedings, vol Behavior”,Norms inHousehold American Lindbeck, A (1997b), ”Incentives and Social s ment”, - Lindbeck, A (1997a), ”The Swedish Experi Review: PapersandProceedings, vol 85, s fare-State Dynamics”, Lindbeck, A(1995b),”Hazardous Wel- vol 97, s Norms”, Habitsand incentives withEndogenous Lindbeck, A(1995a),”Welfare State Dis- roeconomics, MIT Press, Cambridge MA. Lindbeck, A(1993),Unemployment and Mac- vol 93, s of Productivity Growth”, Lindbeck, A(1983),”TheRecent Slowdown Proceedings, vol 66, s cians”, Politi- Economies with Endogenous Open Lindbeck, A (1976), ”Stabilization Policy in the National State”, Lindbeck, A(1975b),”TheChangingRole of Angeles CA. California University Press, Berkeley och Los Lindbeck A(1975a),Swedish Economic Policy, EconomicsJournal, vol of 86, s Lindbeck, A(1972),”Rejoinder”, Quarterly s of EconomicStabilization”,Kyklos, vol 23, Lindbeck, A(1970b),”FiscalPolicy asaTool Row, New York NY. theNewof An Outsider’sView Left: & , Harper Lindbeck, A(1970a),ThePolitical Economy magnus henrekson 1273–1319. 7–30. 370–377. American Economic Review: Papersand Journal of EconomicJournal Literature, vol of 35, 13–34. 477–494. Scandinavian Journal of EconomicsScandinavian Journal, of 533–542. 1–19. Kyklos, vol 28, s S116–S139. 1–35. 74–112. American Economic 1473–1503. Economic Journal, 665–683. Journal of PolitiJournal- of Quarterly Jour- Quarterly 23–46. 9–15. get, Stockholm. av Ekonomikommissionen, AllmännaFörla- – SOU 1993:16, Nya villkor förekonomi ochpolitik sion-Makers”, nals: Evidence andImplications for Deci- the Reliability ofPrestigious Scholarly Jour- Oswald, A J(2007),”An Examination of gy, vol 63, s can Society forInformationScienceandTechnolo - the Ameritions intheDigitalAge”,Journal- of tween the Impact Factor Cita- andPapers’ (2012), ”TheWeakening Relationship- be Lozano, G A,VLarivière och YGingras nomics, vol 51, s PublicEcosentative Democracy”, Journal- of ofPolitical EquilibriuminaRepreModel - Lindbeck, Aoch J WWeibull (1993),”A vol 96, s of Fait Political Accompli”,Journal Economy of , ism andTimeConsistency: TheEconomics Lindbeck, A och J W Weibull (1988), ”Altru- vol 53, s come of Political Competition”, anced-Budget Redistribution astheOut- Lindbeck, A och J Review, vol 45, s Are They Compatible?”,European Economic tralized Bargaining andReorganized Work: Lindbeck, Aoch D JSnower (2001b),”Cen- Perspectives, vol 15, s Economic versus Journal siders Outsiders”, of Lindbeck, Aoch DJSnower (2001a),”In- s nization”, Work: From Tayloristic to HolisticOrga - titask LearningandtheReorganization of Lindbeck, Aoch D JSnower (2000),”Mul- and Proceedings, vol 86, s equality”, ganization ofFirmsandLabor-Market In- Lindbeck, Aoch D JSnower (1996),”Reor- ployment, MIT Press, Cambridge MA. Employment andUnem- sider-Outsider Theoryof Lindbeck, Aoch D JSnower (1989),TheIn- American Economic Review, vol 78, s Approach”,ployment: AnInsider-Outsider eration, Harassment andInvoluntary Unem- Lindbeck, Aoch D JSnower- (1988),”Coop European Economic Review, vol 31, s ciency Wages versus and Outsiders”, Insiders Lindbeck, Aoch D JSnower (1987b),”Effi - nomic Review, vol 31, s Wage-Employment Ratchets”, European Eco- Activity, Unemployment Persistence and Lindbeck, Aoch D JSnower (1987a),”Union Papers andProceedings, vol 76, s Relations”,sider American Economic Review: Setting, Unemployment,- andInsider-Out 353–376. Ekonomikommissionens förslag,betänkande 273–297. 1165–1182. American Economic Review: Papers Journal of LaborEconomicsJournal, vol 18, of 2140–2145. Economica, vol 74, s 195–209. 1851–1875. W Weibull (1987), ”Bal- 165–188. 157–167. 315–321. 235–239. Public Choice, 21–31. 407–416. 167–188.

ekonomiskdebatt 43 Jag är tacksam för för tacksam är Jag från synpunkter B Carl Flam, Harry Magnus Hamilton, Hans och Henrekson Söderström. Tson LARS LARS CALMFORS emeritus professor är internationell i - Stock vid ekonomi och universitet holms Institutet vid forskare Näringslivs- för var Han forskning. för chef biträdande - inter för Institutet ekonomi nationell chef dess och 1988–95 har Han 1995–98. för ordförande varit Finanspolitiska rådet, Arbetsmarknads­ och rådet ekonomiska Economic European AdvisoryGroup. avser forskning Hans arbetsmarknads- och makroekonomi. lars.calmfors@ iies.su.se forskningsentreprenören assar lindbeck assar forskningsentreprenören Ekonomisk Debatt Ekonomisk

De berömda ekonomerna i 1930-talets Stockholmsskola – Dag Ham- i 1930-talets Stockholmsskola ekonomerna De berömda Tillkomsten av av Tillkomsten Sveriges för priskommittén för som ordförande ledamot i och Rollen Nobels minne Alfred till vetenskap ekonomisk i pris Riksbanks Bidragen till att etablera en strukturerad forskarutbildning i national- forskarutbildning en strukturerad etablera till att Bidragen ekonomi ett till (IIES) ekonomi internationell för Institutet av Utvecklingen forskningsinstitut ledande internationellt

marskjöld, Alf Johansson, Erik Lindahl, Erik Lundberg, Karin Kock, Lundberg,Erik Erik Lindahl, Johansson, Alf marskjöld, Kock, Karin med – vilka parallellt Svennilson Ingvar Bertil Ohlin och Gunnar Myrdal, miss- konjunkturpolitik, och konjunkturer för teorier utvecklade Keynes Ett av Assars viktigaste bidrag till svensk nationalekonomi, som mån- nationalekonomi, till svensk bidrag Assars viktigaste av Ett en etablera att känner till, är hans insatser inte för ekonomer ga yngre doktorandkurser Idag är organiserade doktorandutbildning. strukturerad i doktorsexamen där man kan avlägga universitet vid svenska självklara 1960-talen. och under 1950- inte det var Så nationalekonomi. 1. Forskarutbildningen 1. Jag hade förmånen att arbeta som Assar i mer än 45 år: som doktorand, nära att hade förmånen Jag somunder honom, på IIES chef biträdande och somdoktor, färsk professor hans ”pensionering”, slutligen som där efter och chef som professorskollega (IFN). Näringslivsforskning för Institutet på forskare • • • • Assar Lindbeck är känd som forskare och samhällsdebattör. Men han var var han Men samhällsdebattör. och somkänd är Lindbeck Assar forskare handlar om hans i vid mening. Min artikel forskningsentreprenör också insatserområdet: det på Assar Lindbeck hade avgörande betydelse för att höja svensk nationalekonomisk nationalekonomisk svensk höja för att avgörande betydelse Lindbeck hade Assar få till stånd en för att genom sina insatser kvalitet: forskning till internationell Insti- utveckla men framför allt genom att formaliserad doktorandutbildning - internationellt framstående forsknings till ett ekonomi tutet för internationell inspirationskälla en vara institut. Det senare gjorde han inte minst genom att letande efterför yngre forskare, ständigt och gamla – forsknings- – på nya svar som ett etablera ekonomipriset för att hans insatser kommer detta frågor. Till i Nobelprisen dignitet som de ursprungliga av samma pris i samhällsvetenskap naturvetenskap. Assar Lindbeck Assar Forskningsentreprenören Forskningsentreprenören

nr 2 2021 årgång 49 44 även vid andra svenska universitet. programmet iStockholm inspirerade såsmåningomtillliknandeprogram tydligt kombinerade teoretisk stringensmedpraktisk relevans. Doktorand - makroteori för öppnaekonomier demestintressanta –som därför att deså och makroteori upplevdega som – då allmän penning- Assars kurser samt doktorandstudier 1971 fanns ett fullständigt program på plats. Vi var mån- att flera heltellerdelvislämnadedenakademiskaprofessionen, lyckades nästanheltmedatt utbildanya forskargenerationer. Ett skälvar lars calmfors 5 4 3 vilketmodeller, inte var för befrämjande avhandlingsskrivande (Lindbeck 2012). kommentarerpande isina tilldoktorander och blev medåren alltmerkritisk tillteoretiska motsvarade1960-talen som Assarsunderdeföljande kundevara decennierna.Lundberg drä- vid Handelshögskolan och med en ställning inom svensk nationalekonomi på 1950- och 2 ledare för de statliga långtidsutredningarna. tiet) och Svennilson chef för IndustriensUtredningsinstitut (IFN:s föregångare) och senare för FN:sEkonomiska kommission för Europa, Ohlinpolitiker (mångårigledare för Folkpar- tralbyrån, chef Lundberg för Konjunkturinstitutet, Myrdal minister och generalsekreterare generaldirektör för Bostadsstyrelsen, Kock politiker och generaldirektör för Statistiskacen- 1 del av Stockholms universitet. Under Myrdal fungerade IIES närmast som delsensjälvständigmyndighetsom medenegen(liten) budget,delsen Ekonomiska kommission för Europa. Institutet hadeendubbelställning återvände generalsekreterare som till Sverige sejour efter sin iFN:s 1971–95 utveckla dettillett internationellt framstående forskningsinstitut. Assars främsta insats för svensk nationalekonomi var att chef som för IIES 2. Institutet för internationell ekonomi av systematiskt uppbyggda kursprogram enligt amerikansk modell. legor och offentligtför att doktorandutbildningen måste organiseras i form lektuella briljans bort många potentiella nya många potentiella lektuella briljans bort doktorer. bristandeintresse.förmodligen Kanske skrämde intel- deockså genomsin parallellt medstudenterna). organiseradesvisningen i”studiecirkelform” såatt Assarficksig utbilda offentlig ekonomi) (därunder- påområden som vilkahaninte behärskade på såväl områden och makroteori vilkahankunde(främst penning- samt universitet). Hanfortsatte därefter enligtegenutsagoatt gesådanakurser nalekonomi” vidStockholms högskola (föregångaren tillStockholms första organiserade doktorandkursen, medefterföljande tentamen, inatio- komsten från två årsforskarstudier var iUSA”vad förmodligen den som universitet. Assarvar enav drev demsom processen. i Stockholm mellan Handelshögskolan fram och Stockholms i samarbete Andra drivande krafter var Östen Johansson och Karl Jungenfelt. Lindbeck (1959, 1963). Lindbeck (2012, s professor DetgälldesärskiltErik Lundberg, först vidStockholms högskola och senare och så småningom FN:s generalsekreterare, Hammarskjöld blev ämbetsman Johansson IIES skapades 1962 som enplattformIIES skapades1962som för GunnarMyrdal närhan Enligt sina memoarerEnligt sina arrangerade Assarvårterminen 1959efter hem- Under 1960-taletväxte ett successivt strukturerat doktorandprogram 76–77). Se också Henrekson (2020). 3 Samtidigt argumenterade hanbådeblandkol- 5 Närjaginleddemina 2 1 ett annat 4

ekonomiskdebatt 45 forskningsentreprenören assar lindbeck assar forskningsentreprenören Assar rekryterade också nydisputerade doktorer från andra institu- andra från doktorer nydisputerade också Assar rekryterade till forskare nydisputerade och doktorander av rekryteringar I dag sker av ljus kan den ensidiga könssammansättningen Särskilt i eftervärldens doktoranderna där mening vedertagen handledning i inte bedrev Assar ­ avhand sitt av delar eller hela utförde nationalekonomer svenska Många lingsarbete vid IIES under Assars tid som chef. Dessa listas i tabelli listas Dessa lingsarbetesomtid Assars under IIES vid 1. chef. under av skolning sin grundläggande delar fick dessa forskare tioner. Även tabelli 2. redovisas De ledarskap. Assars formaliserat på ett institutioner i Sverige nästan alla nationalekonomiska till när Assar rekryterade, det inte minst IIES. Så gick Det gäller inte sätt. ge kan förfarande sådant Ett uppstuds”. ”på intuitivt mer skedde det utan framgångsrikt: han synnerligen det fall var I Assars resultat. katastrofala identifiera kontakter i undervisning andra och att förmåga hade en sällsynt men de flesta som förekom, felrekryteringar Enskilda forskare. lovande kom och/eller forskare framgångsrika mycket så småningom blev anställdes sam- svenskt till bidrag stora ge sätt andra på att sinmed forskarbakgrund akademiskt i ett det är viktigt att att kan vara det av En lärdom hällsliv. tillämpa oortodoxa personer att kreativa lämna utrymme för också system metoder. sig te märklig: alla i tabellerna under Assars chefstid 1 och IIES forskarstab - könsfördeln är män. Han såg knappast en jämnare forskare 2 uppräknade den skulle avleda att för sig snarare utan oroade ing som en viktig fråga dock Man måste forskningen. från intresse (de manliga) doktorandernas 1980-talen på 1970- och var annorlunda förhållandena ihåg hur komma särbeskat obligatorisk - av införandet efter först med i dag. Det var jämfört en som under 1970-talet det skedde daghemsutbyggnaden tning 1971 och doktorander arbetskraftsdeltagande. Kvinnliga kvinnors ökning av gradvis färre. ännu nationalekonomer kvinnliga disputerade och få länge var feedback. Ett strukturerad motta avhandlingsplaner och tydliga redovisa fick vi som var verket det i själva att var skämt bland oss doktorander vanligt vilken forskningsmiljö handledde Assar. Men han skapade en unikt kreativ En forskarutbildningsinstitution forskarutbildningsinstitution En i verksamheten 1971 förändrades IIES för somNär Assar utnämndes chef insti- förvandlade och unga doktorander grunden. Han började rekrytera - Dok forskarutbildningsinstitut. som han själv betecknade ett till vad tutet vid gjordes detta utan där, avläggas inte skäl formella av kunde torsexamen eller universitet institutionerna vid Stockholms de nationalekonomiska arbetsplats doktorandernas och utgjorde men institutet Handelshögskolan, handledningsinstitution. som också deras realiteten i fungerade ett slags författarfabrik med ett antal assistenter anställda för att biträda biträda att för anställda assistenter antal med ett slags författarfabrik ett the into Inquiry An Drama: Asian verk honom i arbetet omfattande på hans - Ing av 1967 som chef efterträddes Myrdal 1968). (Myrdal ofPoverty Nations sin prägel sätta aldrig sjukdom grund av hann på men denne Svennilson, var verksamheten. på

nr 2 2021 årgång 49 under Assars chefstid Harry Flam Lars Calmfors Clas Wihlborg Svensson Söderström Hans Tson Jakob Svensson Dahlquist Magnus John Hassler Paul Söderlind Ole Risager Henrik Horn Torsten Persson Lars E Nils Lundgren Staffan Viotti Lars Nyberg Johan Myhrman lingsarbete vid IIES lingsarbete som helt eller delvis som Nationalekonomer gjorde sitt avhand- O

Tabell 1 46 1981: Handelshögskolan Stockholm 1978: Handelshögskolan i sitetet 1976: Princetonuniver- versitet 1976: Stockholms uni- 1974: Handelshögskolan Disputation versitet 1996: Stockholms uni- versitet 1995: Stockholms uni- 1994: MIT sitetet 1993: Princetonuniver- 1986: Aarhus universitet i Stockholm 1983: Handelshögskolan versitet 1982: Stockholms uni- i Stockholm versitet 1975: Stockholms uni- i Stockholm 1975: Handelshögskolan i Stockholm 1975: Handelshögskolan versitet 1975: Stockholms uni- i Stockholm lars calmfors 6 (om devar mindre genomtänkta). av pålikastort allvar ställningtogs (omdevar genomtänkta)elleravfärdades fungerade ett som därallas inlägg oberoende ständigtpågåendeseminarium Källa: Se också Calmfors (1995, 2020a, 2020b). Egen sammanställning.

1974– 1974–77 1975–2001 Tid vidIIES 2000– 1993–96, 1990–96 1990– 1993–96 1982–84 1978–2007 1979– 1980– 1966–76 1971–81 1971–78 1971–84 1971–84 2007–11 rådetmiska rådet 1993–2001 och i Finanspolitiska Professor vid IIES 1988–2015, ordförande i Ekono- manuniversitetet från 2008 School 2001–08 och Chap- Business Copenhagen Professor universitet vid Göteborgs 1989–2001, 2007–13 universitetet 2001–07 samt vice riksbankschef Professor vid IIES 1984–2001 och vid Princeton- Karriär Professor vid IIES från 2007 2006 Professor vid Handelshögskolan i Stockholm från rådet 2013–16 Finanspolitiska Professor vid IIES från 2005 och ordförande i Professor vid universitetet i St Gallen från 2003 2019 School 1996– Business Professor vid Copenhagen Professor vid IIES 1994–2007 2003 Economic Association miska rådet 2000–02 och ordförande i European Professor vid IIES från 1987, ordförande i Ekono- rådet 2016–20 Finanspolitiska Professor vid IIES 1995–2016 och ordförande i ledamot av Europaparlamentet 2004–09 1980–99, partiledare för Junilistan 2004–08 och Chefsekonom på PK-banken/Nordbanken/Nordea 1998–2009 professor vid Handelshögskolan i Stockholm 2012–17 och adjungerad på Finansinspektionen Rådgivare på Riksbanken 1996–2012 respektive Vice riksbankschef 1999–2011 1984–97 Professor vid Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm 1992–2015 (SNS) 1985–2002 och adjungerad professor vid Chef för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 6 Inte minstfortgick­ dessa”seminarie

ekonomiskdebatt 47 Tabell 2 Tabell national- Disputerade som fick ekonomer sin grundläg- av delar på skolning gande Assars under IIES chefstid Karriär universi- tekniska Luleå vid professor Adjungerad 2006 från där gästprofessor och 1991–2006 tet 1991–97, universitet Stockholms vid Professor i Handelshögskolan vid professor adjungerad för riksdagsledamot och 1999–2005 Stockholm Liberalernaflera under perioder 1983 från universitet Islands vid Professor 1992–2009 IIES vid Professor och 1991–95 universitet Stockholms vid Professor 1995 från Stockholm i Handelshögskolan vid vid och 1988–98 universitet Uppsala vid Professor 1998 från Stockholm i Handelshögskolan 1989–2016 IIES vid Professor 1994–2019 universitet Uppsala vid Professor och 1992–2000 universitet Uppsala vid Professor 2000–07 universitet Stockholms vid 1975–89 1974–91 1978–96 1976–2009 1984–89 1984–88 1984– 1985–94 1989–92 Tid vid IIES vid Tid

forskningsentreprenören assar lindbeck assar forskningsentreprenören 1972: Handelshögskolan Handelshögskolan 1972: Stockholm i of School London 1974: Economics - Princetonuniver 1976: sitetet uni- Stockholms 1977: versitet Tekniska Kungliga 1978: högskolan Handelshögskolan 1979: Stockholm i Handelshögskolan 1979: Stockholm i uni- Stockholms 1985: versitet universitet Uppsala 1986: Disputation Egen sammanställning. Egen Vi doktorander fick i stort sett handleda varandra eller söka kontakt med eller söka varandra handleda i stort sett fick Vi doktorander Marian Radetzki Marian Hamilton B Carl - Gyl Thorvaldur fason Svedberg Peter Weibull W Jörgen Englund Peter Persson Mats Gottfries Nils Agell Jonas Vid Assars chefstillträde hade IIES en mycket begränsad budget. Den hade IIES en mycket Vid Assars chefstillträde genom ordnades utan detta alla doktorander finansiera att för inte räckte Riksbankens olika stipendiefonder. Anslag från medel från av lapptäcke ett IIES utveckling IIES utveckling samtal” under luncher och kaffepauser: under de förra var Assars taktik att att Assars taktik var kaffepauser: under de förra och samtal” under luncher alla äta av först genom att problemformuleringsmonopol tillskansa sig ett - for munnen, i maten hade fortfarande andra vi medan därefter, att upp för som den fortsatta ståndpunkter för utgångspunkt provokativa några mulera diskussionen. få lyckades som kontinuerligt Assar gästforskare utländska de framstående - till forskningsin en inspiratör vara som att sin roll till IIES. Assar såg främst bollplank den som utgöra fast- för att alltid beredd han satser. Samtidigt var tid till annan. gör från alla doktorander – vilket nat i någon forskningskris personligt min disputation hade börjat jag inför tvivla på minne är hur Ett bestämmakunde inte jag skulle om och för mig avhandling min i kvaliteten därmed försena processen – och – kapitel ett på ytterligare arbeta vidare han snabbt ”dilemma” löste Assar om mitt jag rådfrågade När eller inte. tillba- och glida fram ”inget är så plågsamt som att med repliken problemet säga ”sluta att sätt en sann nationalekonoms ka längs en indifferenskurva”, spelardet dig, roll”. ingen oroa Källa: Källa:

nr 2 2021 årgång 49 48 stor förmåga att hitta kreativa lösningar. finansiella tutet för internationell ekonomi, också stor roll. spelade av föret, vilka kanaliserades genomen särskild Stiftelse stödjande Insti- Jubileumsfond samtbidrag från olikaforskningsstiftelser och näringsliv- lars calmfors 1920-talets ”byggmästarfinansiering” (Lindbeck 2012, s 8 få in medel. Stig Ramel och Micha Sohlman samt juridikprofessorn stora för Sven-Olof insatser att Lodin 7 småprat elleratt omständigheter kundeockså ventilera merpersonliga kontroversiellsåg honomsom och dominant.Hansovilja att åt ägnasig ledde tillatt mångautanför –och iblandockså inom–forskningsvärlden kvalitethög att internationella den tidskrifter.kunde publiceras i goda enskilda forskarna: det”enda”kravet var att forskningen skullevara av så gäller –var att inte styra forskningsinriktningenutan att lämnadentillde utgöra centrala delarav som verksamheten. – fortfarande Assarsfilosofi allmän makroteori och tillväxtteori klimatfrågor) (inklusive kommit att ga forskningsområden. Senare harutvecklingsekonomi, ekonomi, politisk vikti- och lönebildning,utrikeshandelarbetsmarknad och penningpolitik på IIESmakroteori för öppnaekonomier. Menunder1980-taletblev vetenskaplig kompetens. icke menoftautandjupare disputerade lärare pedagoger, –iblandgoda våg trängts iställetövertagits undanfrånsom denundervisningen av av professorer. Det hade inte varit de efter 1968 års vänster fallet sedan - gen i nationalekonomi vid Stockholms universitet åter kom att bedrivas ekonomiska institutionen.Detleddetillatt mycket av grundutbildnin- devidNational­ erna skullehasammaundervisningsskyldighet som forskningsprofessur. Men han var drivande bakom att de nya professur- avgick 1995hadeytterligare sjutillkommit. Assarsegentjänstvar enren blev det också. näven slog O Karlsson ibordet och fällderepliken: ”dåskadehatvå”. Så lär haslutatmedatt dåvarande statssekreteraren ifinansdepartementet Jan tet motsatte ytterligare sig medeltill IIESför att inrätta ännu enprofessur mellandepartementenEn intern diskussion därutbildningsdepartemen- nadsekonomiska Förståelsen lösningar. var större ifinansdepartementet. vars chef profil hadeenhög isamhällsdebattensom förespråkare av mark- mer resurser tillnationalekonomisk forskning och särskilttillett institut strävigt: motviljamotattbetydande detverkade ideologisk finnasen ge till flerprofessurer änAssars.Utbildningsdepartementet var dock mot- både utbildnings-och finansdepartementet omökadestatsanslaginklusive ing för att stannakvar. Därför uppvaktades vidåterkommande tillfällen tidigare doktorander disputerat och efterfrågade- enmerstabilfinansier expansion baseradpåosäkra externa anslaginte hållbar,särskiltinte när EnligtAssarsmemoarer ska GunnarMyrdal vid detspekulativa haliknatIIESfinansiering Härgjorde Svenska Handelsbankens ordförande Tore Browaldh, vd:arna iNobelstiftelsen Assars starkauppfattningar och förmåga tillslagkraftiga formuleringar I mitten av 1970-taletvar denhuvudsakliga forskningsinriktningen Vid Assarsflytt tillIIES1971 var hansprofessur denenda.Närhan 146–147). 8 Menilängden var en 7 Assar hade en

ekonomiskdebatt 49

10 Det gällde inte minst inte Det gällde 9 - har således fort Institutet 12 Till detta kom fyra professorer professorer fyra kom detta Till 11 forskningsentreprenören assar lindbeck assar forskningsentreprenören Assar prioriterade att få tid till sin egen forskning. Därför delegerade delegerade få tid till sin Därför egen forskning. att Assar prioriterade 25-årsperiod Assar under en knapp byggde upp Sammanfattningsvis Institute for International Economic Studies (1995). Studies Economic International for Institute professorerna En av doktoranderna. av tolv och är kvinnor forskarna de disputerade av Fyra besökt 2021. februari 16 https://www.iies.su.se/research/researchers/faculty chef 1971–79. IIES biträdande Grassman, personkonflikten gällde Sven Den enda större frågan om grundforskning kontra tillämpad forskning innefattande även även innefattande forskning tillämpad kontra grundforskning om frågan under mer praktisk-politiska uppdrag. fanns betydande Här motsättningar inrik- å ena sidan1980-talet mellan mer teoretiskt (vid den tidpunkten) Horn samt Henrik Persson som Torsten E O Svensson, Lars tade forskare som Hans Hamilton, Carl B sidan å andra mer policyinriktadeoch forskare på att skicklig var Assar jag själv. och Marian Radetzki Söderström, Tson som om de professurer åsiktsskillnaderna. När vi konkurrerade desarmera lösa upp gen- uppstod att Assar till utlystes dessa bidrog spänningar: också i hans hem sommiddag till en till respektive oss alla med inbjuda om att som som skydde han annars just åt det slags småprat ägnades allas förvåning pesten. (i tur chef till en biträdande institutet av skötseln han den administrativa och Carl B Hamilton Söderström, Hans Tson Grassman, Sven ordning och att lätt honom som mycket upplevde vi alla i den rollen att tror jag själv). Jag samarbetamed. unga doktorander bestående en forskarutbildningsinstitution IIES från av star- genom att Det skedde toppklass. europeisk av forskningsinstitut till ett dem som argument sedan och använda resultat skala, åstadkomma ta i liten bjuda in att betydelse Assars strategi var avgörande Av resurstillskott. för vilket till konferenser, och som ”toppstjärnor” gästforskare internationella lade grunden till många samar- och kontaktnät forskarnas vidgade de yngre ett att för som krävs på vad sin själv i punktform syn Han angav betsprojekt. (se box framgång nå ska forskningsinstitut 1). samhällsvetenskapligt I februari 2021 var antalet professorer sex (varav en utländsk). Den övriga Den övriga en utländsk). (varav sex antalet professorer I februari 2021 var och Sverige) (ingen från forskarstaben forskare bestod 14 disputerade av utlandet). från 22 (varav doktorander 29 emeriti, alla från Sverige (inklusive jag själv). Sverige emeriti, alla från 9 volym. denna i Tson bidrag Söderströms Hans i beskrivs Konflikten 10 11 kvinna. är 12 - som ovan social han som chef uppfattas var samtidigt Men inkompetens. IIES att en prestation ligt socialt Det var avseenden. i andra kompetent trots konflikter interna allvarliga helt undvek nästan ledning under hans forskarstaben bestodpersonligheter starka att av motstridiga ofta med bedrivas. borde verksamheten om hur uppfattningar IIES i dag 1995. som chef Assar avgick IIES är i dag en helt annan institution än när forskare 18 andra av professorer Då bestod åtta av forskarstaben förutom Sverige. från var två utom odisputerade). och Alla forskare (disputerade satt att växa efter Assars avgång, samtidigt som sammansättningen ändrats ändrats som samtidigt sammansättningen Assars avgång, efter växa att satt

nr 2 2021 årgång 49 en forsknings- institution ”budord” för Assars tio Box 1 50 13

skick. De återgesmandments”: http://perseus.iies.su.se/~alind/. häriöversättning och nedkortat tionell toppklass och minskarriskerna för ”inavel”. Mensamtidigtpekade ingsstrategi dengaranterar äruppenbara: anställningav forskare iinterna- av hans forskarkollegor på institutet fann hans inlägg närmast pinsamma. under senare åroftafram påinterna möten påIIES.Minbildäratt deflesta svenska studenter” (Lindbeck 2012,s 151).Denhärsynpunkten förde Assar delen av doktorander och yngre forskare vidinstitutet rekryteras bland tet, förvaltning och privata organisationer i Sverige ärdetviktigt att huvud- att leverera välutbildade och framstående nationalekonomer för universi- forskare. Menhanmenadeockså att ”för att institutet faktisktskallbidra till och förmågaIIES internationalisering att attrahera utländska högklassiga lars calmfors 13 inte ge företräde till svenska forskare. veten strävan att rekrytera och att pådeninternationella arbetsmarknaden så att deflesta forskarna numerasenare enmed- ärutländska.Det speglar Se Lindbeck (2012, s 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Jag har enannansyn. Fördelarna medIIESnuvarande rekryter- Assar hadeenkluven inställning till förändringarna. Hangladdesöver intresserade lekmän. internationella forskarsamhället, utanockså för ekonomiskt ekonomi producera artiklaroch böcker, bör inte bara för det Åtminstone endelmedlemmarvidett forskningsinstitut i framstående universitet. Det ärenstor fördel för ett forskningsinstitut att vara endelav ett kan delegeras.uppgifter förtigaste uppgifterna chefen vid ett forskningsinstitut, andra och finansiering av Anställningsbeslut verksamheten ärdevik- och å andra tillämpad forskning. arbeten sidan metodinriktade Det ärviktigtmedinteraktion teoretiskt mellanåenasidan och eller några få områden. Framgångsrik forskning förutsätter enkritiskmassapånågot Forskningen koncentreras bör till ett antal områden. begränsat Varje forskare utveckla bör sitt eget internationella nätverk. kompetensimportera och för att höja ambitionsnivån. Det ärviktigtmedframstående utländskagästforskare för att nellt respekterade tidskrifter. Forskningen ska publiceras internationellt, i regel i internatio- forskningsfronten och bidra till att gradvis förskjuta den. Ett påatt forskningsinstitutskasikta nådeninternationella 155–156). Punkterna återfinns ocksåsom ”Ten155–156). Punkterna återfinns på hans hemsida Com- 13

ekonomiskdebatt 51 Assar 16 Sven G Svensson, som Sven på 17 Idén föddes under ett samtal Idén föddes under ett 15 forskningsentreprenören assar lindbeck assar forskningsentreprenören och Sparbankstidskrift. Svensk Revy Några Ekonomisk Jag skulle dock snarare formulera det som att som det att formulera snarare skulle dock Jag 14 Skandinaviska Enskilda Bankens Kvartalsskrift ner. Kvartalsskrift Bankens Skandinaviska Enskilda kom ut 1973. Nils Lundgren blev blev ut 1973. Nils Lundgren kom Debatt Ekonomisk av Nummer ett Assar hade själv inte något konkret förslag om hur man ska hantera hantera man ska hur om förslag något konkret Assar hade själv inte finnas det borde att kan invändas Mot Assars problembeskrivning Ekonomisk Debatt Ekonomisk Se också Eklund (2012). Eklund också Se (2020). Lundgren och (2020) Henrekson (2012), Lindbeck Se tidskrift Bankföreningens t ex Dit hörde Vid den tidpunkten fanns ett stort antal mindre sparbanker i Sverige. De flesta har sedan i Sverige. sparbanker antal mindre stort fanns ett Vid den tidpunkten stående fot lovade att agera för att sparbanksrörelsen skulle finansiera tid- sparbanksrörelsen att för agera att lovade stående fot ske. att kom också vilket skriften, mellanspel av ett efter Han efterträddes, redaktör. första tidskriftens på verksam då också Söderström, Tson Hans av Ysander, Bengt-Christer Ett av Assars mindre kända bidrag till svensk nationalekonomi är att han var var han att är nationalekonomi svensk till bidrag kända mindre Assars av Ett . Debatt till Ekonomisk initiativtagarna en av 3. Assar på ett viktigt problem som djupt kända med hans samman hängde problem viktigt på ett Assar - interna på den ”tvåbenta” ”en fot med vara ska ekonomer att övertygelse debattmyllan” i den inhemska den andra och tionella forskningsfronten 2012, s 153–154). (Lindbeck 14 15 16 år senare lades senare år 17 Swedbank. dagens till fusionerats utländska forskare på en svensk samhällsvetenskaplig institution riskerar riskerar institution samhällsvetenskaplig på en svensk forskare utländska eller sina sig Sverige i vare i samhällsdebatten bli hemmastadda inte att En fara mer tillämpad forskning. för till förfång kan vara hemländer, vilket som handla mer om vem att samtalen kommer de mer vardagliga är att vart, än om som flyttar vilka forskare tidskrift, och i vilken vad publicerar samhällsproblem. forsk- ett såg. Men han menade sannolikt att som han de målkonflikter utan i stället erbju- tjänster till formella ningsinstitut som rekryterar inte finansiering ibland skulle av någon form för garantier forskare der utvalda skulle en På så sätt överväganden. diskretionära kunna tillåta sig mer av samhälls­ (nordiska) svenska av intresserade forskare ”kritisk massa” av tryggas. kunna problem - inriktning i det svens en institution med IIES internationella plats för är forskningslandskapet, aktörer eftersom andra ka nationalekonomiska (Institutet IFN, IFAU t ex mer inriktade på inhemska samhällsproblem: Finanspolitiska arbetsmarknads-för utbildningspolitisk och utvärdering), på internationaliser- Assars synpunkter fall förtjänar SNS. I varje och rådet diskussion. allvarlig en samhällsrelevans nationell kontra ing med dåvarande doktoranden på IIES, Nils Lundgren, där de båda oroades där de båda oroades på IIES, Nils Lundgren, doktoranden med dåvarande ner. lagts svenska på ekonomtidskrifter breda tidigare flera att över och Nils kom fram till att Nationalekonomiska Föreningen skulle vara en skulle vara Föreningen Nationalekonomiska till att fram Nils kom och mellan tidskrift som en brygga kunde utgöra en ny för lämplig huvudman politik. Under samtalets gång ring- ekonomisk och forskning ekonomisk Sparbanksföreningen, för de Assar upp vd:n

nr 2 2021 årgång 49 52 it vägledande för prisarbetet. tralt för framgångsrika etablering. prisets den utomvetenskapliga kritiken mot ekonomipriset harvisatatt många värderingen av deras vetenskapliga Detkan tyckas insatser. självklart,men för att inte åsikter skafåpåverka hänsyn tillpriskandidaternas politiska vidare Assarstod iolikasammanhangupp gi, statskunskapoch sociologi. ekonomisk ekonomioch historia, finansiell gränsområden motpsykolo- blev att ekonomisk vetenskap skatolkas brett, innefattande också statistik, ing, inte skavara och dras från belastande dessa.Enannanviktigprincip ningsbidrag påandra områdenärföremål ändemsom - för prisbedömn inte ”netto”, alltså att demeriterande t insatser, viktig utgångs­ tillstudierav problemområdenbelönats. En specifika metodarbete har syn påvilken prisvärd: forskningskaanses som alltifrån grundläggande försvårar mellan ochexperter lekmän. dialogen sammanhang, vilket faktisktkanutgöra ett demokratiproblem det eftersom risk för anglifieringfinns enuppenbar avspråket inationalekonomiska Vetenskaplignologi. publiceringsker numera främst påengelska.Därför Han var inte minstangelägenatt bevara svensk nationalekonomisk termi- avtionalisering svensk ekonomisk forskninghansåstarktbidragit som till. skiftet 2020. också tidskriftens ansvariga utgivare, tillhalvårs enroll­ hanbehöll som sett med totalt de flitigaste medarbetarna ett drygt 40-talbidrag. Hanblev misk Debatts första varit decennier.Detgälldeockså Assarsjälvsom enav IIES. Forskarna där blev återkommande särskilt under skribenter lars calmfors 19 beck (2012). och IngvarLundberg Svennilsson för inrättandet av Seockså Sidea(2010)och Lind - priset. 1968–69 dådeavgörande InomKVA togs. besluten agerade Gunnar Myrdal, BertilOhlin,Erik 18 någon avgörande roll. givare tillÅsbrink,konsulterades menmenadesjälvatt haninte spelade var tillkomst inblandadvidprisets dåhanpåett råd tidigtstadium, som - använda endelav bankens vinster änatt indem tillstatskassan.Assar betala Åsbrink. Dennesågendonationtilldetta ett ändamålsom bättre sätt att 1980–94. priskommitté i25år,från starten 1969till1994,och dessordförande Alfred minne.Hanvar ledamotav Nobels Kungl.Vetenskapsakademiens förär hansinsatser Sveriges Riksbanksprisiekonomisk vetenskap till forskningsentreprenör viktig del i Assars gärning som En sista i vid mening 4. Ekonomipriset Se Lindbeck (1985, 2012). Assarvar tillkomst vidprisets inte ledamotav KVA dessutom iUSAläsåret och arbetade Assar gav avgörande bidrag tillatt utveckla bliv- som deprinciper Assar sågEkonomisk Debatt ett som viktigtkomplement tilldeninterna- Idén tillekonomipriset kom från dåvarande riksbankschefen Per punkt blev att ”brutto” priskandidater ska bedömas och 18 Däremot var ipriskommittén hansarbete heltcen- 19 Detkanske viktigaste var enpluralistisk ex tveksamma forsk- Ekono -

ekonomiskdebatt 53

21 strategi strategi person kunde utöva så stort så stort person kunde utöva

20 forskningsentreprenören assar lindbeck assar forskningsentreprenören 95). Det råder stor konsensus bland nationalekonomer om det stora värdet värdet om det stora bland nationalekonomer konsensus stor Det råder - kopplin att har varit En kritik omdebatterat. har varit Ekonomipriset blir då fråga En central forskning. till ekonomisk Priset bidrag utgår för Enligt Sylvia Nasars biografi över John Nash var det nära att priset- till honom 1994 stop att var det nära John Nash över Enligt Sylvia Nasars biografi s (2012, Lindbeck Under Assars priskommittétid finns exempel på alla tre slagen av priser. slagen exempel på alla tre finns Under Assars priskommittétid på i) har fokuserat (inklusive dem som jag själv ingått kommittéer Senare som övriga gällt för i linje med vad bidrag, preciserade enskilda mer tydligt pris­ en sådan snävare Nobelpris. att vetenskapliga Assars åsikt var fortsätta att säkert kommer Frågan passade en samhällsvetenskap. inte diskuteras. renommé. ekonomiprisets etablera att Assars insatser under 25 år för av en att det principiellt tveksamt Samtidigt var för regler nya 1995 infördes priset Därför tid. lång så under över inflytande - i dag kan en ord mandatperioderledamöternas i ekonomipriskommittén: - ledamot längst nio år plus ytter en ordinarie år och i längst tre sitta förande är desamma som för en karantänperiod år. Reglerna år efter på tre tre ligare fysiki kemi. och priskommittéer KVA:s gen till de ursprungliga Nobelprisen skulle stå i konflikt med Alfred Nobels ursprungliga Nobelprisengen till de med Alfred skulle stå i konflikt högerliberala med Friedman Milton pristagare åsikter t ex – av vilja. Val funnits Det har vidare vänsterhåll. från kritiserats skarpt också 1976 – har skulle vara inte samhällsvetenskap, och nationalekonomi, en kritik att att prisets renommé för avgörande har det varit Därför ”riktig vetenskap”. organisera i att drivande Assar var sätt. kompetent på ett prisarbetet skett Nobelprisen, de ursprungliga det, liksom för arbetet baseras på ett så att som priskandidater och prisområden bedömningar antal externa av stort insatserna Ingen får priset utan att över. världen ledande forskare görs av av valen att framgång år. Det är en stor flera under grundligt utvärderats peka på att inte går det acceptans: inomvetenskaplig stor fått pristagare val. uppenbart några misslyckade eklektisk. I sina var Assars inställning begreppet ska tolkas. hur ”bidrag” insats vid avgränsad en snävt ”Det kan vara han följande: skriver memoarer en bestämd tidpunkt som belönas. distinkta gälla flera Men det kan också en livslång insats.” alternativt eller åtskilda) forskningsbidrag, (relaterade 20 samma dag som prisbeslutet plenarsammanträde skulle till- sådana skäl vid KVA:s pades av något utgjorde Nashs mentala ohälsa inte att var kännages (Nasar 1998). Assars uppfattning spelteorintill bidrag hans belönas. skulle att för hinder 21 5. En enastående forskningsentreprenör enastående En 5. stor har fått samhällsdebattör och insatserAssar Lindbecks som forskare i vid uppmärksamhet. Men hans gärning somforskningsentreprenör betydelse att för Han hade avgörande viktigare. ännu kanske mening var gånger är så inte alls fallet. Lika självklart var det för Assar att en kandidats en kandidats att Assar det för var självklart fallet. Lika alls är så inte gånger spelaska inte hälsa mentala roll. någon

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER 54 universitet”, Lindbeck, A(1959),”Våra underutvecklade Debatt, årg 48, nr 6, s hällsdebatt kaninte överskattas”, Ekonomisk tydelse för svensk nationalekonomi och sam- Henrekson, M(2020),”Assar- Lindbecks be (1995), Institute for International EconomicStudies Ekonomisk Debatt, årg 40, nr 6, s Eklund, K (2012),”Verklighetens ekonom”, cle/assar-lindbeck-1930–2020. 1930–2020”, Calmfors, L(2020b),”Assar Lindbeck, gens Nyheter,1 september. för forskarkollegorna”, alltidöppen stod Da- Calmfors, L(2020a),”Assar Lindbecks dörr Assar Lindbeck, SNS förlag, Stockholm. fors, Lm fl,Ekonomisk politik – En vänbok till stitutet för internationell ekonomi”, iCalm- Calmfors, L(1995),”Assar Lindbeck och In- forskning. insatsförhans livsgärningenepokgörande svensk nationalekonomisk inaturvetenskap. Sammantagetutgör deursprungligaNobelprisen som etablera ekonomipriset ett som prisisamhällsvetenskap av sammadignitet nya –och gamla–forskningsfrågor. Tilldetta kommer för hansinsatser att ständig inspirationskälla för yngre forskare, ständigtletandeefter svar på ende forskningsinstitut. Detsenare gjorde haninte minstgenomatt vara en men framför alltgenomatt utveckla IIEStill ett internationellt framstå- genom hansbidrag tillatt fåtillståndenformaliserad doktorandutbildning höja svensk nationalekonomisk forskning tillinternationell kvalitet: lars calmfors Annual Report 1994/95, Stockholm. Tiden, nr 5. VoxEU, https://voxeu.org/arti- 3–7. 68–73. Affärer, 10 december. vilja”,Veckans– instiftadeprismotNobels Sidea, E(2010),”Riksbankens okändakupp Schuster, New York. Nasar, S (1998), York. Nationsinto thePoverty of , Pantheon,New Myrdal, G(1968),Asian Drama:An Inquiry s på demalla”,Ekonomisk Debatt, årg 48,nr7, tre –AssarLindbeck var uppgifter lysande Lundgren, N(2020),”Universiteten har Bonniers Förlag,bert Stockholm. Lindbeck, A(2012),Ekonomi äratt välja, Al- Economic Literature, volof XXIII, s Science inMemoryofAlfred Journal Nobel”, Lindbeck, A(1985),”ThePrize in Economic forskarkarriär”, Lindbeck, A(1963),”Forskarutbildning och 5–6. Tiden, nr 10. A Beautiful Mind, Simon & A Beautiful 37–56.

ekonomiskdebatt m o a varit varit a 55 MAGNUS MAGNUS HENREKSON ULF OCH JAKOBSSON är Henrekson Magnus senior och professor Institutet vid forskare - Näringslivsforsk för var Han (IFN). ning t år 15 i vd IFN:s oktoberHan 2020. - huvudsak forskar - entrepre om ligen nörskapetsekonomi. magnus.henrekson@ ifn.se är docent Ulf Jakobsson nationalekonomi i vd IFN:s var och har Han 1994–2005. forskat huvudsakligen beskattning om ägarstyrning och bl har och i planeringschef finansdepartementet för chefekonom och Handelsbanken SAF, - Industriförbun och somtiden Efter det. han var IFN för vd professor adjungerad Internationella vid i Handelshögskolan Jönköping. ulf.jakobsson@ jakab.se

1 assar lindbeck och ifn – en sextioårig relation ochlindbeck assar sextioårig en – ifn

Vi redogör här för de insatser Assar gjort vid IFN under dessa tre perio insatser de - Assar gjort vid IFN under dessa tre här för Vi redogör Det är därför ganska naturligt att Assar och IFN kom att ha ett omfat- ha ett att IFN kom Assar och ganska naturligt att Det är därför Assar levde som han lärde; under sju decennier var han en mycket aktiv han en mycket sju decennier var under som han lärde; Assar levde grundandet 1939 t o m 2005 Indu- från hette (IFN), Näringslivsforskning för Institutet tande samarbete. Detta skedde under tre perioder. tre under perio den första Under - skedde samarbete.tande Detta Under den den, 1961–62, analyserade han bostadsmarknadensproblem. Den jordbrukspolitiken. perioden,andra han en analys av gjorde 1965–68, perioden tredje påbörjades pensionering formella Assars vid 1995 januari i Under den sista till hans bortgång perio 25 år senare. fram drygt - pågick och ekonomi internationell han sinden delade för Institutet och mellan IFN tid - interna för artiklar skriva då inget annat uppdrag hade (IIES) och än att påkallat. det ansåg han när samhällsdebatten i delta och tidskrifter tionella upp Assars vid IFN tar vi också der. Med utgångspunkt i hans verksamhet problem. dess och välfärdsstaten på syn hans forskningsmetodik på och syn under sin tredje han bedrev i den forskning tema centralt ett var Detta periodIFN. vid 1 det nuvarande använda genomgående att dock (IUI). Vi kommer striens Utredningsinstitut framställning. denna i IFN namnet Nationalekonomisk forskning ska ta sin- forskning utgångspunkt i ekonomisk-poli Nationalekonomisk ska både bedrivas resultat dess på hög och nivå akademisk tiska problem, somkunna fungera underlag i det politiska debat- i och beslutsfattandet politik. Så skulle man med utgångspunkt ekonomisk och om ekonomi ten hans eget 2012) kunna formulera (Lindbeck memoarer i Assar Lindbecks bedrivas.ska nationalekonomi i forskning hur för ideal - mediaframträ och böcker artiklar, av i form i samhällsdebatten deltagare - de eko Med det lilla tillägget att danden grundade i akademisk forskning. skulle man näringslivet för relevanta vara ska nomisk-politiska problemen sätt. på samma debatt och gäller forskning IFN:s ideal vad kunna formulera Assar Lindbeck och IFN kom att ha ett mycket omfattande samarbete som samarbete omfattande mycket ha ett att IFN kom Lindbeck och Assar bostads- och 1960-talet analyserade Assar sex decennier: Under sträckte sig över tid mellan IFN och problem och fr o m 1995 delade han sin jordbrukspolitikens projekt på IFN. Vi denna tid inte knuten till något enskilt under var IIES. Han - hans verk utgångspunkt i gjort vid IFN. Med Assar redogör här för de insatser på forskningsmetodik och hans syn på syn upp Assars vi också vid IFN tar samhet tema i den forskning han centralt ett var och dess problem. Detta välfärdsstaten period vid IFN. bedrev under sin tredje – en sextioårig relation sextioårig en – Assar Lindbeck och IFN IFN och Lindbeck Assar

nr 2 2021 årgång 49 56 marknaden redovisadesarbete iboken Bostadsbristen 25-årig IngemarStåhl,sedermera professor iLund.Resultatet av deras problem tillsammansmedIFN:sdåvarande chef Ragnar Bentzeloch en År 1961och 1962analyseradeenungAssarLindbeck bostadsmarknadens 1. Bostadspolitiken magnus ulf jakobsson henrekson och flytta tillenlägenhetmedlägre hyra.senare Idet fallet skulle vederbörande att kvar enhögre hyra antingenbo och betala med hjälpav växeln, eller till hyresgästen Hyresgästen för en del av skulle då kunna besluta beloppet. kar höja hyran med ett skulle vara givet belopp tvingad att ge ett skuldbevis till fastighetsägarnautanatt använda skattevapnet. Enhyresvärd öns - som lanserades ett sofistikerat förslag attbegränsa omfördelningen av inkomster fastighetsägare. Iboken Bostadsbristen(Bentzel,Lindbeck och Ståhl1963) detta skulledock vara enkraftig inkomstomfördelning från hyresgäster till infördessom bieffektav Enoönskad underandra världskriget bort. togs fordradeutbud och efterfrågan ihela bostadsbeståndet att denhyreskontroll beck 1970, s kända tekniken att förstöra (Lind - enstad,medundantagför bombning” själva verket tycks hyreskontroll i många fall vara denmest effektiva, hittills der. Dessaförhållanden leddeAssar tilldenmålandeformuleringen: ”I ändå bliruthyrda, dereglerade eftersom hyrorna- skaparenbristpåbostä agerande underlättas också av att lägenheterna idåligtunderhållnahus kostnaderna genomatt dra nerpåreparationer och underhåll.Ett sådant krävssom för att hålla fastigheterna i fullgott skick återstår endast att kapa följd av regleringen. Närfastighetsägarna ärförhindrade att tautdehyror Det undermåliga underhållet av hyresfastigheter en direkt ut som pekades på enkonstlat lågnivå kanmanförvänta köbildning sig och svarthandel. direkt följd av dereglerade hyrorna. Påvarje regleras marknaddärpriserna I huvudsak kvarstårpriser. alltså problemet. gan påredan byggda därhyresregleringen bostäder ledertillkonstlat låga nyproduktionen, mendetkommer dåändåatt finnas kvar en överefterfrå- subventioner fåbalansmellanutbudoch efterfrågan kanmanvisserligen i fattare visade att inte går att bostadsbristen bygga Genom kraftiga bort. jonprogrammet var enfruktav detta tänkande.Assaroch hansmedför- cerades hade det gått drygt Rydenfelts tio år sedan och Heckschers inlägg. 1942. Deras syn fick dock ingetgehöridebattenoch närBostadsbristenpubli- ken att pådenhyresreglering berodde bostadsbristen hadeinförts som (Heckscher svårsmälta, 1952)lanserat denenkla,menuppenbarligen tan- Rydenfelt (Rydenfelt 1950,1952)och ekonomihistorikern EliHeckscher lundaekonomenekonomer. på1950-talethadevisserligen Sven Ibörjan mycket ovanligt, inte bara bland politiker och allmänhet utan även bland ett som lysera bristen påbostäder prisbildningsproblem, var då något Den viktigaste politiska slutsatsen iutredningen slutsatsen varDen viktigaste politiska att balansmellan visadeockså attAnalysen endelavarter var en påbostadsmarknaden Huvudspåret isåväl debatt var att politik som byggabostäder. Mil- fler (Bentzel m fl1963). som i dagärensjälvklarhet,attVad ana - 34). – en studieiprisbildningenpåbostads-

ekonomiskdebatt 57

3 2 dag. assar lindbeck och ifn – en sextioårig relation ochlindbeck assar sextioårig en – ifn Assar fortsatte livet ut att debattera hyresregleringen och dess följder dess följder och hyresregleringen debattera ut att livet Assar fortsatte dag invända mot analysen slutsatserna och i boken. skulle i dag invända ekonomer Få - Hyresgäströrel av minst inte protester, intensiva av möttes Förslagen som redan universitet vid Köpenhamns Ohlin som professor är samme Bertil blev Detta 2019 januari i överenskommelse skriftlig en 73-punktsuppgörelsen,eller var Januariavtalet, ex i Lindbeck under medverkan av Blomqvist 1972). Frågan fick ett rela- ett fick Frågan Blomqvist 1972). av under medverkan i Lindbeck (t ex en tid åter den för ledde till att vilket utrymme i hans memoarer, tivt stort i det s k Januariavtalet förslaget också kritiserade Han in i debatten. kom Seth 2019). (von till nyproduktionen begränsa en avreglering 2019 att från Genom stora hyreshöjningar skulle detta visserligen skapa balans mellan skulle detta hyreshöjningar Genom stora lägenheter på nyproducerade men hyreshöjningarna efterfrågan, utbud och mark- bli den enda delen av i så fall skulle då detta större skulle bli desto skulle bli politiskt hyrorna av En avreglering naden med fri prissättning. det och i nyproduktionen gapet det stora mellan hyrorna av misskrediterad beståndet. äldre Assar kvar. pekar finns fortfarande regleringen sig varför Man kan då fråga - för har ett hos dem som redan på det starka egenintresset i memoarerna Trots förklaring. är om det är en tillräcklig Frågan månligt hyreskontrakt. knappast en politisk- majo innerområden i storstädernas allt är hyresgäster behövsHär ritet. forskning. mer 2 i Stockholm som 30-åring vid Handelshögskolan i nationalekonomi en professur 25-åring, fick Ohlin uppehöll sin professuren 1977 för utrikeshandelsteori. ekonomipriset somoch mottog - Folk för till sin pensionering fram partiledare vid Handelshögskolan parallellt var 1965 och Liberalerna) 1944–67. (nuvarande partiet 3 kunna utse att Liberalerna Miljöpartiet och mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, för riksdagsvalet efter regeringsbildare och statsminister till socialdemokratenLöfven Stefan 2018. Den andra stora prisregleringen var jordbruksregleringen. Under ca tre år Under ca tre jordbruksregleringen. var prisregleringen stora Den andra Odd Gulbrandsen, jordbruksekonomen och Assar med början 1965 gjorde 2. Jordbrukspolitiken 2. - hyresreg om att regeringen Assar övertyga par år lyckades sen. ett Men efter själv i uppdrag att fick Assar avskaffas. den måste att så skadlig leringen var - i kom hyresregleringen avskaffa utarbeta en proposition med sikte att på inkomstökning fastighetsägarnas del av en av bination med en indragning och mot skattehöjningen lade då in veto Gunnar Sträng via skattesystemet. hyresregleringen. avskaffade bara regeringen att bättre vore det att menade – skulden för skattehöjning regeringens – inte Det skulle ge fastighetsägarna leda till. Propositionen oundvikligen skulle avregleringen den hyreshöjning menade att Bertil Ohlin och folkpartiledaren då reagerade men lades fram skat- kompenserande utan hyresregleringen avskaffa att oansvarigt det var tillbaka propositionen drogs att utspel Ohlins tepolitiska gjorde åtgärder. i än kvar finns hyresregleringen och kunna få ut mellanskillnaden i kontanter. Detta skulle samtidigt möjlig - samtidigt skulle Detta i kontanter. få ut mellanskillnaden kunna i effektivitet och bostadsmarknadenpå balans göra valfrihet därmed (och bostadsbeståndet)socialt en och acceptabel inkomstfördelning.

nr 2 2021 årgång 49 58 så långtid.Centern var längeenvågmästare mellanblocken iriksdagen. därmed ett viktigt skäl tillatt jordbruksregleringen under blev bestående relationen tillCenterpartiet inför 1968årsval. Ohlinidentifierade kanske menterade för att boken skullestoppas. Den skulle nämligenkunnastöra Bertil Ohlinringdeuppinstitutets dåvarande vd och argu LarsNabseth - varit: ”Hammarskiöld platsar inte i gänget”. lämnade styrelsen. Wallenbergs lakoniska kommentar tilldethelalärha venera ienskilda forskningsprojekt. Detta leddetillatt Hammarskiöld gjorde samtidigtklartatt styrelsen helsträtt inte hadenågonsom att inter - inte ärförden som friforskning inte skasitta iinstitutets styrelse. Han Enligt Ragnar Bentzelsvarade styrelseordföranden Marcus Wallenberg att föresloganalys som utslagning av deninhemskasockerproduktionen. Hammarskiöld att boken skulle stoppas. Hankundeinte ståbakom en ipreliminärstyrelse. Närarbetet form presenterades för styrelsen, föreslog AB:s (Sockerbolaget) chef Sven Hammarskiöldsatt viddenna tidiIFN:s men även tillkonvulsioner iinstitutets styrelse. Svenska Sockerfabriks att den inhemska sockerproduktionen ut. slogs flera beredskapspolitikhundra skulledärmedledatill procent. Enoptimal lagra socker än att subventionera där gränsskyddet inhemsk betodling, var allt socker. Devisadeockså att detskullevara billigare att och importera skulle vara lönsamt med lagring av vissa livsmedel under fredstid, framför tuellt framtida handelsstopp. Assaroch Gulbrandsen menadeockså att det övergå tillett mervegetabiliskt orienterat jordbruk isambandmedett even- skullevaraoptimal politik att skära nerodlingsarealen tilldrygt hälften och målet: att klara livsmedelsförsörjningen vid en framtida avspärrning. En svenska överskotten på världsmarknaden. till underpriser problemet detomvända: överproduktion. Här blevatt lösningen dumpade vilket priser, leder till för blev höga effekten av jordbruksregleringen, blir terfrågan och köbildning, vilket blev När regleringar falletför bostäder. leringar sänker nivån under den marknadsmässiga uppstår överef priset - kunde förklaras inomramen för Assarsoch Gulbrandsens analys.Närreg- jordbruksfastigheter. rande ägare, inte bara från konsumenter utanockså från framtida köpare av ter, vilket innebaratt jordbruksstödet omfördelade inkomster tillexiste - jordbruksstödet kapitaliserades imarknadsvärdena påjordbruksfastighe- effekter av jordbruksstödet.sociala En avgörande var att poäng förklara att brandsen och Lindbeck 1966,1969).Iböckerna analyseras ekonomiska och rad skrift–Jordbrukspolitikens målochmedel–omjordbrukspolitiken (Gul- forskningsmonografi- –Jordbruksnäringens ekonomi –och en mer popularise härvanästan ogenomtränglig av regleringar. Tillsammansskrev debådeen avpå uppdrag IFN,enanalysav jordbrukspolitiken, av vilken en bestod magnus ulf jakobsson henrekson och Vad är mindre memoarer, som Assar tar upp i sina känt, men som är att Förslagen leddetillramaskri och jordägare, blandSveriges bönder identifieradeAnalysen ett avsevärt billigare sätt attberedskaps uppfylla - På dennamarknadskapaderegleringen avarter också relativt som enkelt

ekonomiskdebatt 59 137). assar lindbeck och ifn – en sextioårig relation ochlindbeck assar sextioårig en – ifn Den svenska jordbruksregleringen avskaffades först 1990. Då var Assars 1990. Då var först avskaffades jordbruksregleringen Den svenska Vid ”anställningsintervjun” invigde Assar Ulf i sina ”tio budord”, som sinaUlf i Assar budord”, ”tio ”anställningsintervjun”Vid invigde i legat i linje med strävan i huvudsak Som vi ser det har IFN:s utveckling Han höll sina arbetstider det och plikttrogen. mycket också Assar var Under denna period med sikte ägnade Assar sig på att åt fri forskning - Perioden med en avregle jordbruksminister. Hellström Mats elev tidigare jordbruket det svenska 1995 blev Redan kort. dock blev jordbrukssektor rad inne- vilket EU-inträdet, av resultat gång som Denna ett reglerat. återigen ramverk jordbrukspolitiska till EU:s anslöts automatiskt Sverige att bar (CAP). 3. Den tredje perioden, tredje Den 3. 1995–2020 för Institutet för chefskap sitt och År 1995 lämnade Assar sin professur oss som då var Den av universitet. vid Stockholms ekonomi internationell tidigare det återuppta goden att idé vara då fann det (Ulf) IFN för chef samarbetetframgångsrika Glädjande nog institutet. mellan Assar och ställ- i en deltidsan- resulterade sigde han positiv Det han fick. det erbjudande till dela sin arbetstid IIES. mellan IFN och Assar att kom därefter ställning och (seIIES somhaft själv han Lars för sina under ledstjärna somår 24 chef genom- ). Budorden Debatt Ekonomisk av nummer i detta artikel Calmfors ska man avseende I akademiskt i forskningen. kvalitet efter strävan av syras ska publi- forskningen den egna och konkurrenskraftig internationellt vara betonade han att Därutöver tidskrifter. vetenskapliga i internationella ceras dvs på institutet, ”tvåbenta ekonomer” några finnas fall måste det i varje även forskningen kommunicera att förmåga och för med intresse ekonomer akademin. utanför av ledningen i del aktiv någon ta att aldrig dock kom Han budord. tio Assars - beslut. sigstrategiska eller anställningar när det gäller Han utöva IFN, vare att efter Hans strävan förebild. inflytande som inspirationskälla och de sitt sig i högt internationellt publicera alltid ”höja ribban” och renommerade forskare. dess och institutet för drivkrafter viktiga blev tidskrifter hans åta- han ”jobbade hemma” de dagar som innefattade hände aldrig att akademiska semi- som alltid i de veckovisa gande på IFN. Han deltog så gott när inlägg, även med konstruktiva tognarierna och där alltid en aktiv roll specialområden.egna hans ifrån långt låg somuppsats den diskuterades - num 2021, i detta (Henrekson tidskrifter internationella för artiklar skriva arbetslöshet, socialförsäkringar makroteori, om det handlade Främst mer). Partiet fällde ofta avgörandet när det gällde vem som fick bilda regering, regering, bilda som fick gällde vem det när avgörandet ofta fällde Partiet Socialdemokraterna med de samregerade att av minst illustreras inte vilket Bertil Ohlins dom över 1950-talet. Assars delar av stora och på 1930-talet bekämpa socialdemokratiskaden att För hård. var ställningstagande Ohlin marknader var hårt reglerade liberalisera två att försök regeringens liberala grundläggande den principen offra om att beredd med och ”till s 2012, (Lindbeck yttrandefrihet” och forsknings-

nr 2 2021 årgång 49 60 varav 31 publicerades på debatten. 1995skrev formella Efter sin pensionering han38debattartiklar kom också flitigtidenekonomisk-politiska samhälls- ut2012.Handeltog miska reformerna i landet (Lindbeck 2007, 2008). konsekvensernaekonomiska iKinaav och sociala deomfattande ekono- Arrow yngre än så, medan Assar var gången han gjorde 88 år sista det! Smith –var 81årvidpubliceringen, Paul var Samuelson 69åroch Kenneth publicerat originalforskning inågonav defemtopptidskrifterna –Vernon nationellt perspektiv. Denav allaekonomipristagare varit som äldstnärhan cal Economy (Lindbeck och Persson2018).DetgörAssarunikäven iett inter- Insurance”, skriven PolitiSocial tillsammansmedMatsPersson, i Journal- of och Weibull 2020).Två årtidigare publicerades artikeln Normsin ”Social (skrivensatser medJörgen Weibull) iEuropean Economic Review (Lindbeck Debatt och endastett parveckor enav antogs hansupp- bortgång innansin internationella tidskrifter. omfattar 42vetenskapliga artiklar,varav flera publicerade i topprankade Hansbibliografi för de25åren närhanblev ålderspensionär. påbörjades var omfattande,na period även ommaninte väger inatt tjänsten påIFN och andra frågor kringvälfärdsstaten. Hansegenproduktion underden- magnus ulf jakobsson henrekson och och resultat, alltid vara beredd att lära nytt. sunda förnuft”. Med andra ord: Man ska alltid vara för nya öppen tankar statiskt utandetär”viktigtatt kunnatänkaom,att revidera och förfinasitt med att vikten av betona att vägledas av sitt sundaförnuft, mendetta ärinte att växla mellanverbal analysoch formaliserad analys. Hanvar också noga i varje isamhällsvetenskaplig enskildmetod forskning ärdetoftaenfördel mekanismer”. Menhanmenadesamtidigtatt pågrundav begränsningar nomisk forskning [handlar]omatt klarlägga viktiga samhällsekonomiska lelig relevans. Imemoarerna ”Nationaleko (s 386)blirhanmerspecifik: - verktyg som skases förmetoderna att hitta svaren påfrågor av samhäl- hög och matematiskt krävandemer metodtungt fastvidatt höllhanbenhårt kunde förstås långt utanför kretsen av utbildade ekonomer. sannolikt också tillböckernas stora och resultaten genomslag.Analysen apparat används som på ett skickligt sätt. Valet av bidrog analysinstrument strålande exempel påhur långtmankannåmedenenkel ekonomisk analys- nomi påuniversitetets trebetygsnivå. För studenter iämnetäranalyserna sträcktemässigt dessaknappastutöver sig vad lärdes som utinationaleko- och hansmedförfattare medrelativt basalaekonomiska verktyg.- Metod av och jordbrukspolitikenBåde ianalysen Assar bostadspolitiken arbetade är ett4. Metoden verktyg Under dennatidskrev memoarer hansina –Ekonomi äratt välja –som Assar genomförde av också enstudiepåuppdrag Världsbanken omde på2020publiceradeDN hansig Ibörjan inidetsista. Assar arbetade Trots att ämnet nationalekonomi under Assars karriär gradvis blev allt - DN Debatt.

ekonomiskdebatt 61

- fl 1993). fl assar lindbeck och ifn – en sextioårig relation ochlindbeck assar sextioårig en – ifn artiklar, mediaframträdanden, deltagande i offentliga utredningar osv. utredningar offentliga i deltagande artiklar, mediaframträdanden, Under hela sin karriär betonade Assar vikten av ”tvåbenta ekonomer” – ”tvåbenta hela sinUnder ekonomer” betonade karriär av vikten Assar År 1997 var Mancur Olson, välkänd professor vid University of professor Mancur Olson, välkänd År 1997 var Generellt sett ansåg han att interventionismen i svensk ekonomi gick gick ekonomi i svensk interventionismen ansåg han att sett Generellt Ett annat problem är att den statliga interventionismen kan bli allt- bli kan interventionismen statliga den att är problem annat Ett ­ batt att resultaten förs ut i samhället genom uppsatser i svenska tidskrifter, de­ tidskrifter, uppsatser ut i samhället genom i svenska förs resultaten att utöver att forskarna förväntas bidra med högklassig med bidra bör forskning de se förväntas tillforskarna att utöver Astra årliga Astra på institutets inledningstala att IFN för Maryland, inbjuden av Growth. En huvudtes and Economic Seminar Series on Human Capital Ericsson på genom sina krav starka särintressen att var i Mancur Olsons forskning undergräva till den egna gruppen, eller bidrag till att bidrog rättigheter 6. Ingen 1970-talsnostalgi Ingen 6. till mycket hade inte Assar att fögadet är bakgrund denna Mot förvånande epoken den 1970-talsnostalgi som för att kunde dyka upp långt efter övers episoder Två belyserIFN på detta. graven. i gått - väl av den offentliga produktion och bidrag långtgående. De skatter, för en stark innebär oundvikligen välfärdsstaten som utgör själva färdstjänster - Om insatserna små kan väl är för systemet. på det ekonomiska påverkan leder det till nås, men om insatserna mål inte blir omfattande färdsstatens system det marknadsekonomiska fall förstörs I värsta effektivitetsförluster. politik grund. En framgångsrik gå en balans- måste som är välfärdsstatens ofta att kom Assars insatser i debatten gång mellan dessa båda ytterligheter. långt. för gått interventionismen att ansåg han där siginrikta områden på allt långt under periodenför framför 1997). Det var 1970–90 (Lindbeck under 1970-talet som den socialdemokratiskapolitik som haft sin idéut- på moset blommade ut. Som grädde 1960-talen under 1950- och veckling under personer Centrala 1984. löntagarfonder i idéutvecklingen infördes påvisade Assar Meidner. Rudolf och Rehn Gösta var 1960-talen och 1950- under dessa decennier bidrog politik den interventionistiska som fördes att decennier tidigare både relativt utveckling ekonomiska svaga till Sveriges till att genom Lindbeckkommissionen, själv, länder. Han bidrog andra och m (Lindbeck utvecklingen negativa den vända 5. Välfärdsstatens problem Välfärdsstatens 5. sistaden under tjugofemårsperioden forskning Assars för huvudområde Ett anhängare värderingsmässigt Assar var dess problem. och välfärdsstaten var problem kring välfärdsstatens Forskningen välfärdsstat. fungerande en av fortbestånd. I välfärdsstatens möjliggöra ses att ska därför som insats för betonade- samspelet han särskilt dessa problem mellan ekono studierna av samspel, socialamiska incitament och menade han, bidrog Detta normer. - för välfärdsstatens missbruk av och ökat överutnyttjande gradvis till ett existens. framtida välfärdsstatens därmed äventyras förlängningen I måner.

nr 2 2021 årgång 49 62 len in memoriam” (Jakobsson 2004). avpå ingångfångadesperfekt hansrubrikförslag: ”Rehn-Meidner-model- en hyllningsskrift. som mast betraktas och förslag Assars syn på modellen anledning av Rehn-Meidner-modellens 50-årsjubileum.Boken kundenär- nomisk framgång. drivit igenomlöntagarfonderna –inte rimligenkundevara nyckeln tilleko- hårda tonenav kom nog att sig hanansågatt ett centraliserat fack –som var både omfattande och rigorös. Assars energi och den för honom ovanligt upplevtvi någonsin påett Kritiken akademiskt seminarium. motOlson var över.glad näroppositionen Denblev enav demestkraftfulla sågningar mycket gladoch hedrad över detta val av Hanvar dock inte opponent. lika Lights?”. Assarvar kände Assarväl, som enav var Olson, opponenterna. fackföreningsrörelsen. den svenska debatten. uppskattning Särskilthög fick teorierna iden svenska des av TheNordic Olson Lights.Meddetta väckte hanstor uppmärksamhet i snävaolika grupperingars egenintresse. Detta- påståddafenomenbenämn han –av encentraliserad fackföreningsrörelse, förmådde som internalisera framför alltiSverige 1990).Därhöllssärintresset (Olson ischack –menade dock hafunnitett sig Han påstod undantagidenordiska ländernaoch då ekonomins funktionsförmåga idetlandvilket deverkade 1982). (Olson magnus ulf jakobsson henrekson och till en både välargumenterad och träffsäker bedömning. detta med omfattande och på så sätt institutionella kunskaper komma fram översamtidigt lyfta sig enskilda smala forskningsresultat, att kombinera problem. Hanhadeden ytterst sällsynta förmågan att påoch sig både stödja han nästanundantagslösthamnade rätt av ibedömningar viktigasamhälls- oöverträffad intuitionoch ett exceptionellt gott gjorde omdömesom att tuell, medbred och djupbildningpåstora områden. Det gav honomen Wagner: ”För lite arior och för mycket arier.” ofta använde debattartiklar. isina Han var enstor vän av menogillade opera Även härkundehankrydda meddentypav diskussionen han oneliners,som var stora.hans kunskaper Påmångaområden var starka. också åsikterna jazz och inte dans, opera, musik, minst film klassisk var favoritområden där påmycketmånga områden låghanskunskaper nivå. hög Konst, arkitektur, intressen gick långt utanför nationalekonomi och ekonomisk På politik. medhonom.Hans upp nästan vilket helst till diskussion ämne som seriöst lyckade öppningsrepliker vid ett samtal med Assar. Däremot kunde man ta länge skadetdröja innanvåren kommer?” ärtvå exempel påtotalt miss- memoarer att utmedsmalltalk.”Hurgårbilen?”och ”Hur haninte stod miljönpåIFN.Hanskriver självisina Assar bidrog också tilldensociala 7. Inte bara akademisk fackekonom År 2004blev Ulftillfrågad omatt skriva enrecension av med enantologi Rubriken presentation påOlsons var ”How BrightAre theNordic Assar var sålundainte bara envetenskapsman, utan ensannintellek-

ekonomiskdebatt 63 REFERENSER 8–14. Journal of- Journal Politi S116–S139. ekonomikommissionens förslag, ekonomikommissionens , vol 8, s 8, vol , CESifo Forum 113–139. hur hyresregleringen skapar bostadsbrist, Natur - för eko villkor A m fl (1993), Nya Lindbeck, nomi och politik – , vol 126, s 126, vol , cal Economy Ekonomikommissionen, Betänkande av - Stock Allmänna Förlaget, SOU 1993:16, holm. (2020), ”Delegation J Weibull A och Lindbeck, - Decisions, Remu and Optimal of Investment , Review Economic of Agents”, European neration oktober, 103559. article 129, vol - Olson,ofDecline and Rise M (1982), The Na Social and Stagflation, Growth, Economic tions: Haven New Press, University Rigidities, Yale CT. - the North Olson, Bright Are M (1990), How Questions, Lund ern Lights? Some about Sweden Lund. Press, University bostadskrisen S (1950), Den svenska Rydenfelt, – Stockholm. Kultur, & - och samhäl S (1952), De bostadslösa Rydenfelt, Stockholm. Kultur, & Natur let, – nya Lindbeck Seth, C J (2019), ”Assar von - är en farlig idé”, Da hyresreform regeringens januari. 18 gens Nyheter, Lindbeck, A (2008), ”Economic–Social A Lindbeck, In- of Economics in China”, Transition, teraction s 16, vol a, Al- välj är att Ekonomi A (2012), Lindbeck, Stockholm. bertFörlag, Bonniers (2018), ”Social M Persson A och Lindbeck, Socialin Norms Insurance”, Economy”, Economy”, assar lindbeck och ifn – en sextioårig relation ochlindbeck assar sextioårig en – ifn IUI och Almqvist och IUI (även publicerad på publicerad (även årg , Debatt Ekonomisk årg , Debatt Ekonomisk 36–42. 43–54. 36–40. , vol 35, ofvol Literature, Journal Economic , 26 november 1952. november 26 Dagens Nyheter, 1273–1319. s Reformed A (2007), ”China’s Lindbeck, The Economics of The Economics engelska 1973 med titeln the Sector). Agricultural på bostadstill- (1952), ”Recept E Heckscher, gång”, – en Lindbeck ”Assar M (2021), Henrekson, analys”, bibliometrisk s 2, nr 49, - (2004), ”Rehn-Meidner-mo U Jakobsson, kommentarer dellen in memoriam – några , årg Debatt till en jubileumsskrift”, Ekonomisk 5, s nr 32, politiska vänsterns A (1970), Den nya Lindbeck, Stockholm. Aldus/Bonnier, , ekonomi - S Blom av A, under medverkan Lindbeck, , och bostadsmarknad qvist (1972), Hyreskontroll Wiksell,& Almqvist och IUI Stockholm. Experi Swedish ”The (1997), A Lindbeck, - ment”, Bentzel, R, A Lindbeck och I Ståhl (1963), I Ståhl och R, A Lindbeck Bentzel, bo- på prisbildningen av studie en – Bostadsbristen 1963:27, IUI från , Småtryck stadsmarknaden Stockholm. Utredningsinstitut, Industriens - L (2021), ”Forskningsentreprenö Calmfors, Lindbeck”, Assar ren s 2, nr 49, - (1966), Jord A Lindbeck O och Gulbrandsen, mål och medel, Aldus/Bonniers, brukspolitikens Stockholm. (1969), A Lindbeck O och Gulbrandsen, , ekonomi Jordbruksnäringens & Wiksell, Stockholm

nr 2 2021 årgång 49 var ledamot av Veten- ekonomisk vetenskap grunderna för sociala grunderna för sociala bankvetenskap. Han och dess ordförande Handelshögskolan i kommitté för Sveri- Stockholm, där han ekonomi, men även är professor i natio- ges Riksbanks pris i 2005–07. Han fors- sedan 1995 innehar sedan om de evolutionära Svensson och Hans kar inom spelteori, kar inom spelteori, preferenser, moral minne 1999–2007 Tson Söderström. kommentarer och Jorgen.Weibull@ Persson, Lars E informationseko- nomi och politisk nomi och politisk skapsakademiens till Alfred Nobels förslag från Lars- Göran Mattsson, A Sten Nyberg, Ulf Sten Nyberg, professur i natio- nalekonomi och nalekonomi vid O Wallenbergs Författaren är och beteende. WEIBULL tacksam för JÖRGEN hhs.se 64 O Att forska med Assar jörgen weibull diskuterade visedan och som ningar”, därjag föreslog olikamodellansatser, frågan. Sedangick detfram och tillbakamellanoss,med många”omtag- föreslog förjag som att matematiska analysramar, modeller, analysera terna, med Ockhams rakkniv i handen. detaljer förRensade att onödiga bort lyftafram och förtydliga väsentlighe- i komplexa därmången forskare analyser och snåriga lätt kundegåvilse. ens inte villasbort med.Lätsig idenfrågeställningliga ursikte viarbetade upp sitt staffli! inspireraslåter sig av klassikerna. Detgälldeatt gåutinaturen och ställa allt iSverige. Somforskare var hanalltsåmerav enfriluftsmålare änensom av deaktuella problem och frågeställningar hansågisamhället,framför som forskningI sin inspirerades hanmindre av denakademiskalitteraturen än forskare1. Assar som människor och jag tror att han inte själv. uteslöt sig Det var ett mer som konstaterande av ett närmast komiskt drag hos oss den egnaförmågan. Hansågdock inte nedpådessamänskligasvagheter. sade hanatt mänskligheten drivsframåt av fåfängaoch överskattning av hyckleri och ett och inställsamhet. Medenglimtiögat tillbakahålletskratt Lyssnadeämbeten. enbartpåsakargumenten. Hangenomskådadesnabbt teoretiska avoch inte imponeras hypoteser. Assar lätsig finatitlar höga omsvep. Ingentidför ellericke-falsifierbara kallprat, lösaspekulationer sammanhang.Gick isamtalalltidrakti sociala påväsentligheterna, utan siv, energisk och djärv, meninnerst inne blyg. obekväm Kunde känna sig Assar var imångaavseenden enovanlig människa.Rakryggad, otålig,inten- intuitivtbegripligaekonomiskaöver slutsatser. strävan efter problemställningar urdagenssamhälle ochaldriglättekniken taöverhand Det var spännandeochläroriktatt samarbeta medAssar, somalltidvalde sina kare avvek fråndetvanliga ochhanföljdemålmedvetet sinaegnaprinciper. Assarscerade iinternationellavetenskapliga tidskrifter. arbetsmetodsomfors- Vårt forskningssamarbete pågicki35årochresulteradeåtta uppsatser publi- ten av1980-talettogstegetfråntillämpadmatematiktillnationalekonomi. Tillsammans medJanos Kornai var Assar Lindbeckminmentornär jagimit- Det var kom oftast han som med den ekonomiska frågeställningen och Assar var målmedveten. Släppte aldrigdetsamhällsekonomiskt väsent-

ekonomiskdebatt 65 att forska med assar med forska att Detta arbetssätt visade sig effektivt och stimulerande. Ty när vi väl så Ty när vi väl visade sig stimulerande. effektivt och arbetssätt Detta Samtidigt som läsarens ”transportsträcka” fram till resultaten skulle skulle resultaten till fram ”transportsträcka” somSamtidigt läsarens imponerande. En sann maratonlöpare. var uthållighet och Assars energi När vi sedan skrev ned våra resultat eftersträvade Assar alltid en ”kort en ”kort Assar alltid eftersträvade resultat ned våra När vi sedan skrev 2. Vårt arbetssätt Vårt 2. hämtad ur verkligheten, en frågeställning utifrån Vi började projekt varje vissa saker varför över En undran samhällsekonomin. oftast den svenska ana- inom en mikroekonomisk förklaras och om de kunde förstås skedde, - konsul först började vi skissa på analysansatser utan att lysram. Vanligen för val medvetet ett var Detta på området. akademiska litteraturen den tera - kon och etablerade av bli ”hjärntvättade” som att Assar sade, undvika att, utan förutfattade Vi ville angripa frågeställningarna synsätt. ventionella uppenbar. hjulet” var Men vi skulle ”återupptäcka att meningar. Risken eftersom- Assar hade en så god ta. Och över att värd ansåg vi vara den risken en fick småningom också jag så och hela nationalekonomiämnet, över blick stor. alltför inte kanske allt trots risken var överblick, viss dessa forskare vad arbeten tydligare andras såg vi desto småningom läste perspektiv vilket och det var, de valt, eller lätt svårt gjort, hur inte gjort och i strövat och ute eftersom vi då hade varit bort.vilka aspekter de valt Detta egna uppsatser mot bakgrund av forskares läsa andra Att den ”terrängen”. det sett redan Hade de andra lärorikt. spännande och var intryck och försök transportsträcka” för läsaren fram till huvudresultatet. Med detta menade menade detta Med till huvudresultatet. fram läsaren för transportsträcka” ej eller hjälpresultat observationer definitioner, om vissa begrepp, han att fram gå så raskt ska man huvudresultatet, av förståelse läsarens behövs för diskutera och införa därefter först och man kan till resultatformuleringen Han till resultatet. nå fram som att behövs för redskap och de byggstenar avlagring” en uppsats blir en ”arkeologisk undvika att det gäller att sade att funnit svaret, ha närmat sig och frågeställningen råkar författarna hur av - resulta för som och är ovidkommande läsaren något som sällan intresserar giltighet. och relevans tets mellan ”avståndet” det intellektuella vi ändå att eftersträvade kort, vara Slutsatsen icke-trivial stort. bör vara vara slutsats skulle antaganden och analyser där avståndet imponerad inte av Assar var förståelsen. fördjupa och - för kunde genomskåda hur där han kort, slutsats var mellan antagande och den. Även ut därpå dra strax att för in kaninen i hatten” ”stoppade fattarna med. inte han rycktes applåderade publiken om de av oberörd till synes han, ge upp, medan att jag beredd Många gånger var i rekord Ett attack. till förnyad vi gjort, i stället uppmanade ansträngningar sista arbete vårt år. Mer om än sju som blev tog avseende mindre inte detta senare. det förkastade. Till sist nådde vi en punkt då vi båda tyckte modellen fångade sist Till vi båda tyckte då vi en punkt nådde förkastade. - frå den ekonomiska av förståelse till fördjupad bidrog och något väsentligt geställningen.

nr 2 2021 årgång 49 66 strävan i alla våra projekt. detta och diskussion, tera denmedenintuitiv beskrivning var enmedveten Att pekar. det hållhusse utföra rigoröst analysen och precist, och komplet- motsatt glatten hund håll. Ungefär som som viftar på svansen och tittar åt tionen är.Denkanefter enkort tidsreflektionoch resonerande fåsatt gååt bakahållna skratt hur ochlättlurad glimten iögat intui- och opportunistisk andras. Hannoterade och kommenterade någongångmedsitt typiskatill- Men därmedinte sagtatt intuition.Vare Assarlitadepåsin egeneller sin sig ägna mycken åtekonomisk möda intuitionför antaganden och slutsatser. ekonomiskmer fundamental förklaring, en begriplig intuition. de påforskningsresultat ”beror påtredjederivatan”. som Hansökte alltiden ter därmeduppnåtts. (”intäkter”) som Assarbrukadesägaatt haninte trod- menvägdeteknik isig, denna”kostnad” motdesamhällsekonomiska- insik Hanvar alltsåintemiska frågeställning behandlades. emotavancerad som sett var devar publicerade, såvida deinte gav fördjupad idenekono insikt - Hanvar avhög. inte imponerad tekniskt mycket avancerade oav analyser, - frågeställning och antalet kombinationer är därför mycket stort. göra många strategiska val i uppbyggnaden av en analysapparat för en given vid närmare granskning väsentligt från skiljde sig vår. Forskare måste alltid hittadesedan envidförsta liknandeanalysilitteraturen, påseende mensom avseenden. Detta kundegällanågonanalysvisjälva utvecklat och därvi i väsentligaandra, skilde sig vid noggrannare och begrundande läsning samma område, videnförsta som anblick kundeförefalla mycket likavar- hade de missat något av det vi hade upptäckt? vi trodde osshaupptäckt? Hadedesett vimissat?Eller någotväsentligt som jörgen weibull (1999, 2003) och Lindbeck och Weibull (2020). 1 i augustidet sista i år. Assar och jag har tillsammans publicerat åtta Det första 1986 och arbeten. 3. Våra forskningsprojekt och sociologiska delmotiviindividersekonomiska beslutfattande. Ibland och sociologiska nationalekonomins dåvarande gränser genom att införliva psykologiska tionell nationalekonomi gick några av de andra enbitutanför uppsatserna demisk disciplin. fångasinomenendaaka- nomiska frågeställningarjusällanlåter sig –som lar justdetförhållandet att vilåtitossinspireras av aktuellasamhällseko­ ganska brett fältinomoch utanför nationalekonomin. Dennaviddavspeg- tiska fenomen,utanempiri.Våra åtta publikationerärspriddaöver ett var Allaarbeten teoretiskaSten Nyberg. av analyser ekonomiska- och poli Lindbeck och Weibull och Weibull (1986,1987,1988a,1988b,1993),Lindbeck, Nyberg För enstor migvar utmaningatt detibörjan hållaigentekniken och Assar eftersträvade alltid att ”kvoten och teknik” ska vara mellan insikt förvånade varNågot som hur migibörjan två inomett uppsatser och Medan den första och sista uppsatsen håller sig inom ramen håller sig förMedan den första uppsatsen tradi och sista - 1 Två av de åtta skrevs uppsatserna tillsammans med

ekonomiskdebatt 67 att forska med assar med forska att Med denna enkla idé kunde vi visa hur en liten förändring i skatte- och och i skatte- förändring en liten Med denna enkla idé kunde vi visa hur Vi arbetade med denna frågeställning på dåvarande IUI, numera IFN, IUI, numera Vi arbetade på dåvarande med denna frågeställning där vi träffades en dag i veckan. Där arbetade även Sten. Det visade sig att sig Det visade Sten. att Där arbetade även en dag i veckan. där vi träffades slogVi på inkomstskatter. som idéer liknande hade han fokus med vi, men - de eko individer, vid sidan en modell av i vilken byggde och oss ihop alla tre sociala av utgick Vi normer. motiverade delvis är incitamenten, nomiska inte att en social nämligen finnas i de flesta samhällen, från norm som tycks från avvika att obehagetav att antogVi vidare andra. för en börda till vara normen. från avviker som andra fler ju svagare är normen den bete- i det kollektiva förändring kan leda till en radikal transfereringssystem socialaden genom men individuella, individers många av kaskad en endet, normen så från beroende,normen inbördes beslut. avviker Om få andra I ett självuppfyllande. kan då vara normen och avvika att mer emot tar det en finansiera att för låga skatter det med relativt sådant samhälle räcker mer det litet vore högre något skulle sättas Om skatten transferering. given Men belastningtill andra. för vara inte att normen från avvika att lockande själv avvika. skambelagt att så blir det mindre börjar andra avvika om några individuella beslut som en kaskad av kan då initiera skattehöjning En liten - över med ett helt annorlunda tillstånd, och nytt leder hela samhället till ett 5. Sociala5. normer tillsammans med Sten skriven 1999 och I en annan uppsats, publicerad Nyberg, ger vi oss en bit in på sociologins m fl 1999). (Lindbeck område medan socialbidrag andra och att på observationen baserades Projektet nästan skambelagda var under välfärdsstatens välfärdstransfereringar blitiden med att de kom om), med som(något var Assar ju uppbyggnad missbrukade. 4. Altruism 4. pensions analys av beteendeantaganden på annorlunda - exempel är vår Ett något individuellt eller kollektivt, bör vara detta huruvida Frågan sparande. sparandebeslut individers att på 1980-talet. Vi menade som diskuterades och/eller kunna hjälpa andra senare viljan att av motiverade delvis kan vara att ökar viljan motivet första Det andra. hjälpt av bli att förhoppningen (1988a) visade vi hur Weibull och det. I Lindbeck minskar det senare spara, – kan leda något förvånande – kanske välfärd materiella om andras omtanke modell spelteoretisk visade I en enkel ineffektivitet. till samhällsekonomisk för sämre var altruistiska individer för den unika jämvikten vi nämligen hur sig helt själviska eller kunnat binda till att hade varit båda än om individerna pensionssystem obligatoriskt Då kan ett i framtiden. hjälpa varandra inte Paretoförbättrande. strikt vara möttes därför våra arbeten av skepsis från kolleger: ”Är detta verkligen verkligen detta ”Är kolleger: från skepsis arbeten av våra därför möttes nationalekonomi?”.

nr 2 2021 årgång 49 68 majoritet av väljarkåren tar emot transfereringen. sta möjliga skattesatsen – med tillhörande transferering – under vilken en laissez-faire, dvsingaskatter och transfereringar alls.Denandra ärdenläg- var och en av dessa faktiskt är en jämvikt. Den ena jämviktskandidaten är jämvikterendast två politiska och potentiella vikundeangenär ivår modell varavisade sig menvigav enutmaningisig, ossinte. Vivisadeatt detfinns vore iett oslagbar”undermajoritetsbeslut sådantsamhälle.Detta ”politiskt ten, närmare vilken bestämt beskattning och transferering, omnågon,som fenomenet. Vivilleäven förstå jämvik implikationernaför denpolitiska - transfereringssystemet. lig kedja. Enny jämvikt skatter uppstår,medhöga och överutnyttjande av tur ytterligare stärker incitamenten att avvika från normen, osv ienoänd- utnyttjat transfereringssystem. Detta kräver högre beskattning, vilket i sin jörgen weibull till ganska flitig användningpolitiska ekonomin. i den uppmärksammadesändåoch harunderårenskrift. Menmodellen kommit gade senare att vi inte skickat och vidalästtid- tillenmeransedd inmanuset statsvetenskapen. även stämdeväl som medetablerade haandra observationer egenskaper i med svaga kandidat- eller partipreferenser. Jämviktsfördelningen visade sig unik. Idennajämvikt gynnasswingvoters, dvsväljare ellerväljargrupper såatt jämviktbeslut enpolitisk faktisktexisterar och denärdådessutom väljarkårens preferenser idetta avseende stabilisera väljarnas aggregerade partierna,såkantillräckligkandidaterna ellerdepolitiska heterogenitet i profil ellerideologisk ningen ifråga hos utanäven egenskaper personliga andel och dela överskottet mellan de andra grupperna. andra enmajoritet parten av fåmedsig väljarna genomatt minskaengrupps partietänföreslår kandidaten ellerpolitiska ning denenapolitiska kanden däringengrupputgörenmajoritet.mellan fleräntvå Vilken grupper, del- möjligt och därbådaparterna haratt föreslå endelningav engiven resurs ka motståndare var som och eneftersträvar att vinnasåmångaröster som det inte finnsnågonNashjämvikt ienkampom väljarepolitis- mellantvå inte detärväl minsteftersom käntidenstatsvetenskapliga litteraturen att att enoch endastenjämvikt existerar. Att existensen var bevisa enutmaning, lan vilkaomfördelning av engiven ekonomisk resurs kanske, kundevivisa att väljarkåren betrakta mel- heterogen som och indelad i distinkta grupper, utfall av partiers, eller kandidaters, konkurrens politiska om väljare. Genom i statsvetenskapens domänergenomatt analyseraomfördelningspolitik som citerade Lindbeck och Weibull arbete, vinämligenett (1987),tog litet steg in Politisk jämvikt var Assaroch jaganalyserat tidigare. någotsom Ivårt mest 6. Politisk ekonomi Vi nöjde oss inte med att enbart analysera den ekonomiska av sidan - PublicChoiceVi publicerade vårt ispecialtidskriften . Assarbekla arbete Vi visadeatt omväljarnas preferenser inte enbartavser resursfördel-

ekonomiskdebatt 69 att forska med assar med forska att . darlings kill your Men Assar menade att vi kanske ändå kan komma på något nytt, genom något nytt, på kan komma ändå vi kanske Men Assar menade att Nästan hela staffliet. Flyttade perspektiv. ändra att var vi gjorde Vad - De teknis en återvändsgränd. som visade sig i vad Vi hamnade dock vara Varför inte analysera belöningssystem? undrade han. Det föreföll så föreföll han. Det belöningssystem? analysera undrade inte Varför orimligt, tyckte vi båda, att företagsledare och fondförvaltare ibland får ibland fondförvaltare och företagsledare båda, att vi orimligt, tyckte - verksam har haft tur”. De kan t o m ha kört enorma bonusar fast de ”bara undrade first principles från i sank. Kan sådana belöningssystem förstås heter vi om kände mig osäker vikt men med om frågeställningens höll Assar. Jag och begåvade Många synnerligen en sådan utmaning. rustade för väl var hade ju arbetat minst i decennier, inte sådana frågor med kunniga forskare - ekonomiprista gällde t ex principal-agent-modeller. för Detta inom ramen Tirole. Jean och Hart Oliver Holmström, Bengt garna börja arbeta scratch och på egen hand. Så från ordning, oss framåt i vanlig att, sig ta med målarpenslar ge staffli och terrängen! att sig ut i bara och det var spännande. ju var det emot, inget jag hade det Och (t ex agenter hade nämligen ägnats analys av principal-agent-litteraturen öka som har till uppgift ägarna) att sin från principal (t ex företagsledare) ogynnsamma. minska den för gynnsamma utfall och Jag för sannolikheten analysera situationer uppdrag i vilka agentens vi kunde försöka att föreslog investeringsbeslut (eller rekommendera) bedöma fatta och att i stället var Hur belöna en belöningssystem ska då användas? Vilket i givna projekt. analys antog vi att I vår en investeringsmöjlighet? från agent som avråder - i utgångsläget har samma (sannolikhets-)uppfatt agenten principalen och - kan skaffa sig agenten mer infor men att investeringsprojekt, ning om varje råder denna. Det eller verifiera kan kontrollera principalen mation utan att antar investering från Vid avrådan då endogent information. asymmetrisk belöningen kan betingas som inte till agenten skulle ha varit på vad vi att genomförts. hade investeringen om vinsten som att Det var oss övermäktiga. blev analysansats med vår ka svårigheterna snårskog ta sig i en oöverskådlig enkla där endast vissa små och försöka fram den ansatsen. överge Vi kände oss tvungna att kunde göras. observationer i linje ouppmärksam” är ”rationellt vi en annan, där agenten Då prövade Chris Sims. Detta med en beslutsmodell ekonomipristagaren lanserad av främ- alls var Assar inte bra bit, staffliet en flytta ansats, att helt byta att att devisen dramaturgiska den till ofta han hänvisade Tvärtom för. mande kunna - sista arbete gemensamma företagsle om belöningssystem handlar för Vårt sentimentala vi litet år sedan och blev ungefär åtta en middag för Vid dare. längesedanju var Det till. uppsats en skriva kunde inte vi om frågade Assar projekt. tidigare vi hade arbetat goda vi hade och ihop våra från minnen en tom framför vi på IFN träffades måndagsmorgon Följande Så jag sa ja. hade en vag Jag vi varandra. om?” frågade vi forska ska ”Vad whiteboard. Assar modell 1987 om politisk vår från jämvikt. av idé om en generalisering förslag. annat ett själv hade men intressant, lät idén tyckte han att sade 7. Vårt sista arbete Vårt 7.

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER 70 s Public ChoicePolitical, vol Competition”, 52, budget Redistribution astheOutcome of Lindbeck, Aoch JWeibull (1987),”Balanced- Economics, vol 88, s rowing andDebt”,ScandinavianJournal of ofPublicTransfers, Bor- nerational Aspects Lindbeck, Aoch JWeibull (1986),”Interge- Papers andProceedings, vol 1, s theEuropeanJournal Economic of Association: NormsandWelfare”Social State Dynamics”, och JWeibullLindbeck, A,SNyberg (2003), mics, vol 114, s the Welfare Econo Journal- State”,of Quarterly Norms and Economic Incentives in ”Social och J WeibullLindbeck, A, S Nyberg (1999), jörgen weibull rott även detta projekt ihamn.Bara ett parveckor senare Assarin. somnade enstor lättnadglädjande beskedet. Detkändessom för ossbådaatt vihade Själv var jagpåÖsterlen, sådetblev hanshustru Solveigframförde som det påsjukhemiStockholm.då fyllt90år,var tyvärr viddålighälsaoch bodde 2020 antagenförLindbeck och Weibull publicering,se (2020).Assarhade med löneavdrag. bestraffas seras och dåliga utfall bör för extremt belöningar bör bra utfallvara lägre betydligt prakti ändesom - och vikundevisahur deavviker från deipraktiken använda. Blandannat de tydliga resultat för ut,idennateori, hur ser optimalabelöningssystem 273–297. Efter mångarevideringar av texten av blev ibörjan augusti uppsatsen Den nya fungera visadesig utmärkt.Vikom ansatsen långtoch uppnåd- 1–35. 239–272. 533–542. mic Review article, vol 129, oktober, 103559. Remuneration ofAgents”,iEuropean Econo- tion ofInvestment and Optimal Decisions, Lindbeck, Aoch JWeibull (2020),”Delega- 51, s Democracy”, of Political EquilibriuminRepresentative Lindbeck, Aoch JWeibull (1993),”A Model s Spending”, fare EffectsofAlternative Forms ofPublic Lindbeck, Aoch JWeibull (1988b),”Wel- vol 96, s Politicalof faitaccompli”,Journal Economy of , ism andTimeConsistency –theEconomics Lindbeck, Aoch JWeibull (1988a),”Altru- 101–127. 195–209. 1165–1182. European Economic Review, vol 32, Journal of PublicEconomicsJournal, vol of

ekonomiskdebatt 71 MÅRTEN PALME MÅRTEN natio- i professor är vid nalekonomi Nationalekonomiska på institutionen - univer Stockholms tid sitet.senare På forskning hans har inriktad varit främst intergenerationell på - inkomst mobilitet, samt fördelning pensionssystem hur tidpunkten påverkar från utträdet för arbetsmarknaden. marten.palme@ ne.su.se assar, sjukskrivningar ochsjukskrivningar assar, löntagarfonder

- Johans tillsammans med Per en del om sjukförsäkringen hade forskat Jag Mitt första minne av Assar härrör från någon gång på 1960-talet. Assar någon gång på 1960-talet. från Assar härrör minne av första Mitt dag professor i statistik vid Uppsala universitet). Forskningen hade Forskningen i statistik vid Uppsala universitet). son (i dag professor ­ incitament genom ersättnings ekonomiska inriktad på hur varit främst En dag ringde Assar och sjukfrånvaron. påverkade i sjukförsäkringen nivån - med honom om sjukförsäkringsmyste en artikel om jag ville skriva frågade som hade Mats Persson, också riet. Det ville jag så klart gärna. Dagen före Den andra eran av vår bekantskap vår började på 2000-talet då av senare, långt eran Den andra insti- till Nationalekonomiska Handelshögskolan från jag hade flyttat vid den samhällsproblem stort Ett universitet. tutionen på Stockholms hade sjuk- år några sjukskrivningarna: på bara de skenande tiden var genomförts hade policyförändringar Inga stora fördubblats. frånvaron skulle ha folkhälsan att den enorma ökningen och som förklara kunde bete- det skulle kunna motivera år att några på bara så mycket förändrats - mys som ett osannolikt. Ökningen föreföll verkade endeförändringen terium. 1. Mysteriet med sjukskrivningarna med Mysteriet 1. och hans familj hade flyttat in i en villa på Ryttmästarvägen i Vällingby. Vällingby. i Ryttmästarvägen på villa en in i hade flyttat familj hans och alla modernitetens guidade runt mig landvinningar, av Assar, tillskyndare vi en del umgicks Vällingby till flytten i villan. Efter mina föräldrar och gånger på sinvilla. Några i källaren pingisbord ett Assar hade familjevis. Assars jag och spela pingis. Andäktigt satt att jag med min pappa för följde vidtog spel. intensiva fäders matcherna Efter på våra son tittade och Dan diskussioner samhällsproblem. olika om intensiva lika I seminarierummet på Institutet för internationell ekonomi hänger ett por- hänger ett ekonomi internationell I seminarierummet för på Institutet tillbakalutad man med distanserad, visar en lätt på Assar. Porträttet trätt poängen missar totalt Det – allt det som med Assar inte var. blick slocknad och brinnande samhällsintresse ett intensitet, Assar. Han hade smittande diskussionslystnad. prestigelös en Jag kände Assar från min barndom som en vän till mina föräldrar. Långt Långt till mina föräldrar. från min barndom som en vän kände Assar Jag på igen då vi började arbeta korsas att vägar våra kom senare, på 2000-talet, sjukskriv- den skenande bakom forskningsprojekt om orsakerna gemensamt ett fråga: en outtalad bekantskap fanns nya vår Under eran av ningen i Sverige. umgås i slutet av 1970-talet? min far slutat att och hade Assar Varför löntagarfonder Assar, sjukskrivningar och och sjukskrivningar Assar,

nr 2 2021 årgång 49 72 frånvaron? påproblemetvi kunnatillämpaliknandemetoder meddensvenska sjuk- 2009) och användandet av i USA(Bertrand m fl2000).Skulle socialbidrag (Rege t ex hadestuderat förtidspension studier som socialförsäkringar, m fl (Sacerdotesar, s kpeer-groupeffects 2001).Dethadeockså kommit endel och m fl1996) skolresultat (Glaser ochbostadsområden bekantskapskret - rades valochoch av (Duflo Saez2003),kriminalitet privata pensionsplaner forskningen. Tillämpningarnavarierade brett mellanstudierna,t ex stude- de traditionella marknaderna)vuxitfram inomdennationalekonomiska interaktioner” (dvshur människorom ”sociala påverkar varandra utanför re effekter än enligt den traditionella teorin om sjukförsäkringar. ersättningsnivåer isjukförsäkringen –skulledärför kunnafåmångfaltstör- t ex sämre rehabiliteringsinsatser, tillfälligabrister ivården ellerlite högre Små, initialaförändringar av sjukförsäkringsutnyttjandet –orsakadeav försvagas.lande faktorn smitta”. successivt Detskulledåuppståen”social många människor överutnyttjade systemet skullestyrkanidentillbakahål- vilketmissnöje, var höllöverutnyttjandet enfaktor som tillbaka.Menom niskor ideras nära omgivningutnyttjade skulledevisasitt systemet ionödan bruk av systemet accepterat. inte var Omfolk upptäckte socialt att män­ i allmänhet,byggde samhälleligtkontrakt påensorts innebaratt som miss- ringssystemet, ersättningsnivåer meddesshöga och kanske välfärdsstaten att förena våra krafter. skrivit endelomsjukförsäkringen, ringtisammaärende och vibeslutade mårten palme emot samhället. folk rättigheter i allmänhet såg till sina snarare skyldigheter än sina gent- Tidernahadeförändratsstödet. dess.Välfärdsstaten sedan hademedfört att försöka förmå debehövande familjerna att svälja stolthet och taemot sin met pådentidenvar inte att defattiga utantvärtom villehamerstöd, att företrädde fattigvårdsnämnden, tillfattiga familjeriLuleåsomnejd. Proble- de uppstå.Assarberättade barndomföljt pappa,som hur hanisin med teoretiska och de ekonometriska modellen specifikationerna. den aktuellapolicydebatten iSverige vävdes påsåsätt medden iniarbetet våra respektive bekantskapskretsar. Iakttagelser från ”verkligheten” och andra forskningsprojekt diskuterade viockså iakttagelser från mediaoch vetenskapliga artiklar.Imycket högre utsträckning änjagärvan vidfrån interaktioner. Inför varje möte enadesviomläxor iform av av läsning olika var allatre meddenvetenskapliga litteraturen ganskaobekanta omsociala på ettAssar organiserade arbetet för mig nytt sätt enstudiecirkel. –som Vi 2. Forskning i studiecirkel Vid tiden för när vi började vårt hadeennyVid tidenför arbete närvibörjade empirisklitteratur Vi var omdetgrundläggandeproblemet. ense Detsvenska sjukförsäk- Ibland flöt samtalen ut mot livsfrågor i allmänhet – ochIbland flötsamtalen utmotlivsfrågor iallmänhet– därifrån till Mycket av rörde diskussionerna hur lokalasjukskrivningskulturer kun-

ekonomiskdebatt 73 000 assar, sjukskrivningar ochsjukskrivningar assar, löntagarfonder fl 2016). fl - central Statistiska från datamaterial stort ett till tillgång snabbt fick Vi Det vi kämpade mest med under arbetet identifika- med uppsatsenvar av den individuella sjukskrivningen påverkades visade att resultat Våra byrån som omfattade hela den vuxna svenska befolkningen och 1996–2002 svenska hela den vuxna som omfattade byrån - datamate omfattade innehöll uppgifter om utbetald sjukpenning. Totalt – i på den tiden exotiskt början var Det miljoner observationer. rialet flera olika register mikrodatabaser med uppgifter Sveriges då stora från eran av – den nivå Bostadsområde forskning. börjat ekonomisk bli tillgängliga för den sociala s k genom där vi trodde ägde rum – definierades interaktionen som definie- Statistic), dvs det område Market (Small Area SAMS-område 9 ca finns Sverige I bostadstyp samma församling. varje inom av ras 3. Identifikationsproblemet 3. - forsk i vår svårighetsgraden underskattade initialt vi alla tre att tror Jag - inom sam fundamentalt problem till ett gränsar Den ningsfrågeställning. individens på gruppens man identifierar påverkan hur hällsvetenskaperna: indivi- av formeras grupper utsträckning i stor beteende det faktum att från med frågeställningen i klinch dock der med likartade beteenden? Assar gick - i forsknings Hans envishet förenklingar. och alla genvägar avvisade och - formule och pregnans arbetetspråkliga med hans omisskännliga parades ringsglädje. sådana områden. områden. sådana på bostadsområ i sjukskrivningen en variation - hitta – att tionsproblemet med egenskaper individerna i bostads hos - korrelerad som var desnivå inte beskriva sjukskrivningen. Att med som, korrelerad områdena i sin tur, var sammanhang; långt i detta skulle leda för problem detta vi tillslut löste hur uppsats (se Lind- publicerade i vår titta kan dock läsaren den intresserade m beck ganska liten; dock i bostadsområdet. var nivån Effekten den genomsnittliga på 1,23. Detta en multiplikatoreffekt gav huvudanalys i vår punktestimatet (till följd på en procentenhet sjukfrånvaron en initial ökning av innebar att epide- en smittsam höjd sjukpenning exempelvis av eller uppträdandet av - procenten 0,23 på sjukfrånvaron av ökning ytterligare en i resulterade mi) kunde den gruppeffekt bara vi identifierat således att Slutsatsenheter. blev konst. Måleri och, kanske framför allt, musik uppfattade jag som Assars allt, musik uppfattade framför kanske och, Måleri konst. poesi Han gillade - jag en diktsam till konsten. ingångar gång fick En också. Det hände att honom. i födelsedagspresent av Tranströmer Tomas ling av - sighan ställde kompositioner målade någon sorts och med tusch abstrakta Man möten. pennor i seminarierummet på whiteboarden hade våra där vi fåfänga, han. Materiell tyckte liv, intressant ett leva att efter skulle sträva - han som inver definierade Lycka Assars grej. inte lyx var och bekvämlighet Olycka livsutfallet. förväntade det och upplevda det mellan avståndet senav - högt ofta sin hade enligt honom i alltför grund ställda förvänt bitterhet och livet. på ningar

nr 2 2021 årgång 49 74 besvikelse. tens nivå lågundervåra ställdaförväntningar högt –Assarsdefinitionpå tidskrift. Att viändåinte varatt riktigtnöjdahadenog göra medatt tidskrif- enganskahygglig som fåranses Economicsnog Scandinavian Journal , som of gemensamma projekt. Tillslutlyckades viiallafallfåstudienpublicerad i en akutdepression. Hanmisstänkte att jagprioriterade annatframför vårt han skrev att minaideligafördröjningar av hadedrivithonomini arbetet inte skullekunnaavslutas.arbetet Engångfick jagett mail av honomdär inte mäta. kundevi ägderumpånationellnivå potentiellt underperioden ringar som faktorer massmediam m).Effektenandra av (som sociala denormföränd- liga. Enmänniskapåverkas inte enbartav grannarna, utanockså av enrad interaktionen bara ärenav påbostadsområdesnivå den sociala enrad möj- av1990-talet och början 2000-talet.Detärdock viktigtatt komma ihågatt förklara enliten delav dendramatiska ökningenav sjukfrånvaron islutet av mårten palme ettlösning dugg närmare under lunchen. Så varför hadedetvå slutatatt umgåsunder 1980-talet?Vikom inte gåtans menade att hanvisst hadekritiserat regeringen ienrad andra sammanhang. Vid lunchen protesterade och dock Assarhögljutt motden beskrivningen Assars indirekta vetenskaplig hadegivitpolitiken ensorts legitimitet. stöd arbetare Minfarmenadeatt skulleförlora jobbutandestatligastöden. sina att problemen sopa under mattan, men svårt att många kritisera eftersom sande varvs- och tekoindustrierna finansierade genom lån.Det var ett sätt medstora tilldekri- statligastöd politik” ingen en”dåligsocialdemokratisk regeringen.inte hadekritiserat denborgerliga Enligtminfarbedrev reger- met tidigtpå1980-talet.Hansvarade att hanvar surpåAssarför att han ut saken. Jag erinrade mig att min pappa fått frågan av någon gäst i hem- attVi beslutade hanoch jagskulleätalunch tillsammansför att försöka reda och samtidigt uppmanat honom att fortsätta kritiken. i rörelsens uttalandet fana”. MinpappahaderingtuppAssaroch beklagat fondsdebatten av någonpartifunktionär,oklartvem, blivitkallad”enlus Assarberättadesom flera gånger var att haniett tidigtskede av löntagar- nomisk Debatt nr 7 2020). Vissa saker talar emot den hypotesen. En historia Assars kritikav löntagarfonderna lågbakom t ex (se NilsLundgrens iEko upphörde.vänskapen att Italrikanekrologer omAssarantarskribenterna memoarer, isina händelsen menkundeinte genågonentydig bildav varför ner. Någon gång i slutet av 1970-talet hade de slutat umgås. Assar beskriver på1950-talet,hadeAssaroch minpappavarittid, från nära början vän- En stor delav präglades vår av bekantskap enouttalad fråga. Underenlång 4. En outtalad fråga Assars intensitetdrevs fram av enslagsoro, gränsande tillångestöver att Genom åren harmångafrågat mig vad minfaregentligen tyckte omlön- Efter detatt Assarsmemoarer hadepublicerats kom frågan uppexplicit. -

ekonomiskdebatt 75 . Även om han var var han om Även . cycles business real assar, sjukskrivningar ochsjukskrivningar assar, löntagarfonder ex teorin om teorin ex Jag tror att hans syn på välfärdsstaten också avspeglade sig han avspeglade också i hur på välfärdsstaten hans syn att tror Jag Det liv. intressant ett otroligt han fick efter: det han strävade Assar fick - löntagarfon till motståndare högprofilerad en tiden med blev Assar - välfärds han på det som trodde han ansåg var välfärdsstaten av en kritiker pay-as-you- och allmän sjukförsäkring t ex fundament – inkluderande statens - välfärds av till utvecklingen han mer skeptisk go-pensioner. var Däremot barnomsorg i av Utvecklingen medel till samhällsförändring. somstaten ett såg han som en form föräldraförsäkringar av utbyggnaden och offentlig regi ”socialisering familjen”. av av - aver av samhälle – den dominerades i ett betraktade inkomstfördelningen - inkomst jämn en i egenvärde ett såg han att än snarare sionfattigdom, mot riktigt från inkomster omfördela befolkningen.hela Att över sett fördelning utan högarika till någon sorts medelklass såg han mest innebära kostnader vinster. tydliga samhälls- i den svenska roll ha spelat en så framträdande att är få förunnat - framgångsrikt forsk upp ett tid. Han byggde under en formativ debatten till den med imponerande bredd bidrag ningsinstitut lämnade ett och sinhan under jag tid tyckte Dessutom forskningen. nationalekonomiska som hela den influerade relevanskriterium och sort en kvalitets- upprätthöll förstå målet – att honom var För i Sverige. forskningen nationalekonomiska något om analysen tillförde Och i samhället – huvudsaken. viktiga problem 5. En liberalEn 5. interventionist beskrivningen är Assar beskrivs tycker liberal. ofta som Jag en utpräglad principerfrihetliga - uppfat hyllade klart så han om Även missvisande. delvis keynesian utpräglad i hjärtat. Han var tade jag honom som interventionist Chica- många av över gärna ironiserade och när det gällde konjunkturteori som– teorier t go-skolans derna. Jag tror min pappa uppfattade det som omöjligt att under den eran eran den under som det att omöjligt uppfattade min pappa tror Jag derna. rätt m fl Nils Lundgren hade väl vänskapen med Assar. I så motto återuppta att ihåg dock kommer Jag vänskap. deras för vägen i löntagarna kom i att sortsnågon försvarade och Assar mot lojalitet upprätthöll pappa alltid min han ett sedan och för upp olika förutsättningar ställer först honom. ”Assar han en gång sa till en jag ihåg att logiskt kommer 100 procent resonemang”, föräldrahem. mitt i besökare Assar-kritisk tagarfonderna. Jag har aldrig kunnat ge ett entydigt svar på frågan. Jag tror tror Jag frågan. på svar entydigt ge ett kunnat har aldrig Jag tagarfonderna. samtalet vilket bort fonderna, styra från försökte skede tidigt ett i han att begränsa deras försökte skede senare ett han i att och indikerar, med Assar att sagt honom till far min att gång en berättade Schein Harry omfattning. bort SAF löntagarfonder. namnet utom allt kompromissa att villig varit han eftersom insett de kompromiss av form sig varje motsatt hade emellertid kunde SAF i de egna leden. På så sätt mobilisera potential att fondernas för sina fram positioner samhällsde- allmänna den i borgerligheten flytta och batten.

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER på högst [email protected]å A4-sidor två till senast den31maj 2021. 75000kronor,på som kan fördelas mellanpersoner. flera och Mejla en motiveringarbetet löshetsförsäkringen under 2019-2021?Välkommen att nominera forskningspris vårt demtill Känner du forskare som har publicerat arbeten om arbetslöshet, arbetsmarknad arbets- eller till forskning omarbetslöshet Sveriges a-kassor delar ut75000kronor 76 vol fare Economics Cultures”, Journal, of Quarterly athan (2000),”Network EffectsandWel- Bertrand, M,E FPLuttmer och SMullain- ”Sickness Absence and Local Benefit Cul- ”Sickness andLocal Absence Lindbeck, A, M Palme och M Persson (2016), s Economics Journal, vol of 111, tions”, Quarterly Interac- man (1996),”CrimeandSocial E L,BSacerdoteGlaeser, och J AScheink- Economics , of Journal Quarterly Randomized Experiment”, tirement Evidence PlanDecisions: from a InteractionsInformation inRe andSocial - ochDuflo, E ESaez(2003),”The Role of teori och användes. vilken som metod till vår förståelse av dennaverklighet värd, –var denmödan oavsett vilken mårten palme 507–548. 115, s 1019–1055. vol 118, s 815–842. vol 116, s Roommates”, Resultsdom Assignment: for Dartmouth Sacerdote, B(2001), ”Peer Effects with Ran- an Economic Association, theEuropeity PensionUtilization”,Journal- of ”The EffectofPlantDownsizing onDisabil- Rege, M, K Telle och M Votruba (2009), s på demalla”,Ekonomisk Debatt, årg 48,nr7, tre –AssarLindbeck var uppgifter lysande Lundgren, N(2020),”Universiteten har vol tures”, Economics, TheScandinavianJournal of 5–6.

118, s 49–78. 681–704. Quarterly Journal of Economics Journal, of Quarterly

vol 7, s 754–785.

ekonomiskdebatt ”analys

riges

Dynamism 77 Översatt från från Översatt av engelska Lönnblad. Christina EDMUND EDMUND PHELPS är född- mot 1933 och ­ togSve 2006 - eko i pris Riksbanks vetenskap nomisk Nobels Alfred till sin för minne intertemporala av mak- i avvägningar poli - roekonomisk numera är Han tik”. Center för Director and Capitalism on SocietyColumbia vid han där University, McVickar var tidigare Political of Professor väckte Han Economy. upp- internationellt seende boken med - Foun Microeconomic dations of Employment and Inflation Theory hans Bland (1970). arbeten märks senare Flourishing Mass och (2013) (2020). [email protected]

en hyllning till assar lindbeck assar till hyllning en

Första gången jag träffade Assar var någon gång kring 1958. Det var på någon gång kring 1958. Det var Assar var gången jag träffade Första och interaktioner våra beröra få denna möjlighet att är glad att Jag arbeteAssars följt hade på jag inte att säga att det är korrekt tror Jag Det känns hedersamt att bli inbjuden att delta i denna hyllning till Assar delta i denna hyllning bli inbjuden att Det känns hedersamt att - Sve i ekonomerna svenska främsta de av en anser vara Assar Jag Lindbeck. Cassel, Gustav Wicksell, tillsammans med Knut riges lysande förflutna, Myrdal. Gunnar och Ohlin Bertil uppehåll i sina studi- under ett när han besökte Yale Haven en middag i New Den där. doktorandstudier mina avsluta att på höll jag och hemmaplan på er gemensamma speciellt intressen, våra respektive i våra bredden avsevärda penning- – exempelvis finanspolitik och intressen arbetsmarknaden – och år tre drygt bara han var 24 år och unga (jag var vi var att det faktum och i framtiden. skulle ha många fler utbyten vi säkerligen innebar att äldre) stort vi ett decennierna träffades sex de följande det hade vi. Under Och akademiska sam- i andra och kongresser antal gånger på internationella i juli 1984 då jag besöktemanhang – en gång under en hel månad Institutet dagar i en gång under några och i Stockholm ekonomi internationell för Axel av juli 1990 när Assar besökte som Siena Summer School, anordnades Axel). av (mest mig och Leijonhufvud tidsperiod. långa anmärkningsvärt denna under utbyten 1959 och hade erhållit min doktorsgrad 1960-talet, eftersom jag precis uppdrag vid RAND Corporation. Sedan mitt utföra upptagen med att var att syfte i Foundation på Cowles en anställning för Yale jag till återvände 1969–70, när jag under förrän inte Det var en fast professur. mig för meritera Sciences i Study in the Behavioral Advanced for vid Center forskare år var ett omfattande nya och av andras läsning återuppta tid att som jag fick Stanford, det vid just denna tid – i början så var en slump på 1970-talet – Av verk. of Economy av Assars The Political the New förskottsexemplar ett som jag fick på min skriva med posten. att från Vid enstaka pauser Left: Outsider’s View An

Assars och mina vägar korsades redan i slutet på 1950-talet, då vi fann att vi på 1950-talet, då vi fann att redan i slutet korsades och mina vägar Assars intressen. Sedan dess har vi hafthade många gemensamma många fortsatta besök i och Solveigs professionellt vid Assar och privat kontakter, på konferenser i hans bok om angreppssättet blev tidigt imponerad av det djärva Jag York. New ekonomisk om svensk i hans senare böcker Reformagendan vänstern. Den nya haft föreföll- Han dåligt ekono stor betydelse. politik har säkert irriterad över och opinionsbildare. miskt tänkande hos politiker En hyllning till Assar Lindbeck Lindbeck Assar till hyllning En

nr 2 2021 årgång 49 78 debate, perhaps especially in the United States” (Tobin especially debate, perhaps 1972, s ­ from debate tended duringthepost tosometimes disappear thepolitical values which ingeneral –aspects havenalities, publicparticipation,andsocial litical debate –issuesofownership, distributionofincomeandpower, exter- to remindhas been usoncemore ofeternal problems­ ofanumber inthepo för dessambitioner.Denhävdade att ”themaincontributionoftheNew Left tern”, vad detnu var för såuttryckte något.Menpåvissasidor boken sympati JagavMises. antog titeln att detskullevara ensaftigkritikav ”Dennya väns­ eller tillbaka tillTractonMonetary Reform av enfyrtioårigJohn Maynard Keynes Ingen, vad jagvet, skrev längre skrifter. densortens Manskullebehöva gå penetrerade jag olika delar avegen bok denna nya och egenartade volym. edmund phelps i Finland och Danmark (medan Sverige föll tillbaka). (ungefär sammanivå hadeuppnåtts som nivåer iUSA)och tillhöga år2000 saklig källatillatt nivå hadeökat tillenhög 1990 tillfredsställelsen iarbetet exemplen. Den förnyelsen i näringslivet kan mycket väl ha varit en huvud - en renässans –därtillkomsten av ärdemestvälkända Nokiaoch Spotify gång under1990-taletelleriallafallungefärdå,för att geinnovationer det skedde en kraftfull ansträngning iSverige, Finlandoch Danmarknågon 1980-talet. större än nedgången i OECD och OECD Europa och pågick en bra bit in på avmattning iinnovationerna iUSA.MennedgångenSverige var betydligt under 1970-talet,denföll ivästvärlden rent generellt, främst tillföljd av en OECD-data att tillväxten capitatrots iBNPper alltinte föll enbartiSverige ekonomiska utveckling skulleskadasav Dennya vänstern. Detframgår av för denuppfattning hanframfört redan på1970-talet,att ibörjan Sveriges från hanpåett 1997,TheSwedish Experiment, pekade överväldigande stöd ekonomisk och atten klassisk modell så tvivel om deras bok klokhet. I sin avannorstädes under återstoden hans långa karriär. bli ett ledmotivgenommångaav hansböcker iSverige och rapporter och etableradesis som på 1930-taletunderbeteckningen korporatism kom att kritik iSwedish Economic Policy (Lindbeck 1975)av institutioneroch prax- förespråkades av vad hankalladeför Dennya vänstern och hanssenare tionella debatter. välfärdsprogramfinanspolitik, och i ochsvenska arbetsmarknaden interna - noterats och som ovan, inom penning- expertkunskap såtillämpadehansin which inany arise ”an awareness oftheenormousdifficultiesinvolvedsolving theproblems in nya vänsterns idéeromhur manbästskaparett bra samhälle.Detkrävde Jag blev Mitt ganskaimponerad. första intryck var bokens djärvhet. Med tidenfick jagenkänsla av att Assarhadeblivit kraftigt irriterad över Icke desto mindre förstår jag–skandinaver vet detta bättre änjag–att Assar ägnadeinte resten av karriäråtatt sin påavvikelser bara peka från Det slårmigatt AssarstidigakritikiPolitical Economy av som denpolitik Boken utgjorde emellertidtillstor delenskarpkritikav bristerna iDen Die Gemeinwirtschaft: UntersuchungenüberdenSozialismus Die Gemeinwirtschaft: social andeconomicsystem” (Tobinsocial 1972,s 1217).Och, av Ludwigvon 1217). war

ekonomiskdebatt REFERENSER 79

Gustav Gustav

t, Experimen The Swedish en hyllning till assar lindbeck assar till hyllning en Fisher Verlag, Jena. Verlag, Fisher - Eco of The Political J (1972), ”Review Tobin, - Jour ”, Left:View Outsider’s An ofnomy New the 10, s 1216–1218. nal of Literature, vol Economics Lindbeck, A (1997), Lindbeck, Stockholm. Förlag, SNS Mises,Gemeinwirtschaft:von L (1932), Die , Untersuchungen über den Sozialismus Jim Mirrlees, James Buchanan, Gary Becker och andra. Jag Jag andra. och Becker Gary Buchanan, James Mirrlees, Jim London. Det fanns säkert andra tillfällen när vi var tillsammans på programmet. på programmet. tillsammans tillfällen när vi var andra Det fanns säkert en fantastisk personNär Assar gift sig med Solveig, Assar som gjorde att Henrekson, Magnus Assar IFN:s vd, och 2013 bad Solveig Hösten dess utanför hans inflytande i Sverige och och liv väl, sitt Assar levde session där talaren, vars namn jag inte minns, hävdade att sysselsättningen att hävdade minns, jag inte namn vars session där talaren, löne­ höja att ingripit för om regeringen högre skulle ha varit i hans land som det påståendet, varken över – förbannad – med rätta Assar blev nivåerna. - eller keynes till Pigou Ricardo från grundat i klassisk nationalekonomi var Tobin. Samuelson och Hicks, till Keynes från nationalekonomi iansk sannolikt 1985–86, spons­ konferens, en tidigare minne av vagt har ett Jag jag deltog Assar och där till- skärgården, IBM, på en ö i den svenska av rad med sammans att inte men jag tror oense var jag som med Becker, vanligt att minns vagt deltogAssar skärmytslingen. i vid deras sällskap deras jag och Viviana fru min åtnjöt lycklig, mycket De delade Assar. det bästa hos tog Solveig fram många besök York. i New ­ föreställ sin till opera kärlek vi har fantastiska minnen av och med oss dem. med tillsammans Metropolitan på ningar bok Mass på tesen i min nya som i Stockholm byggde en konferens arrangera Solveig och Television Sveriges sändes på TV av Flourishing. Konferensen om att mycket tyckte Jag anförande. på mitt kommentatorerna en av var sig Assar satte förträfflig. Hon var på scen tillsammans med Solveig. vara för text noggrant förberedd mycket en utifrån talade Jag publiken. i mitt Oxford, och London till Hamburg och bokturné europeisk en Zürich från modernism, om det goda värderingar, livet, där jag tog upp föreställningar - Schumpet (kontra jag kallade naturliga innovationer vad och vitalitet Medan jag diskussion golvet. en livlig Det blev från ers nyföretagande). arbetslivet som i princip den enda källan till hade hyllat anförande i mitt framföra hinder och, övervinna ta initiativ, experimentera, att möjligheter - i sin pre Vladimir Kvint liv – hade gott ett leva sagt att skapa – kort allt, att det goda välstånd. materiellt somsentation livet en passiv sett njutning av irriterad Assar blev rörig. blev frågor andra dessa och Men diskussionen av med menade olika saker kommentatorerna påpeka att att för ingrep och sista aktion. i Assar såg jag gången var Det använde. de ord vissa honom. efter kvar leva att kommer gränser vad han ansåg vara dåligt ekonomiskt tänkande bland svenska ledare och ledare bland svenska tänkande ekonomiskt dåligt vara han ansåg vad 1990 deltog School Vid Siena Summer jag i enpolitiskt han och ansvariga. , Reform J M (1923), Tract on Monetary Keynes, Macmillan, The Political Economy of Economy A (1971), The Political Lindbeck, , Harper& Left: Outsider’s View An the New York. New Row, , Policy Economic A (1975), Swedish Lindbeck, London. Macmillan,

nr 2 2021 årgång 49 nance i Berlin, Senior - teorin” om arbetslös Fellow vid Brookings makroekonomi. Till- Christina Lönnblad. het. dennissnower@ Institution. Han har skapat och utvecklat the World Economy sammans med Assar för Kiel Institute for Solutions Initiative, professor vid Hertie Research Fellow vid samt Non-Resident arbetsmarknad och arbetsmarknad Hans forskning har of Government vid huvudsakligen rört Oxford University ”insider-outsider- Lindbeck har han tidigare varit chef är chef för Global School of Gover- Blavatnik School (Kiel Institut für Weltwirtschaft). Översatt från DENNIS J engelska av SNOWER ifw-kiel.de 80 – ett livsavgörande möte Att med Assar arbeta dennis j snower och uppmärksammotunga forskare medlovande idéer, och han delade om forskaren var Åandrasidan kändoch inflytelserik. var hanomtänksam väl grävt djupare vara ingenroll –visadesig ytlig.Detspelade för honom kritik av forskninggav som intryck av att vara men–närhan djupsinnig, tryck.kad av kunde han vara socialt Å ena sidan brutalt uppriktig i sin värderingar. Han var orubbligt ärlig, outtröttligt nyfikenoch helt opåver- avseenden, med djupintegritet utanäven och inspirerande enperson som inte bara idessaprofessionellaAssar var personlighet, enimponerande 1. Hur det började med en av dessa individer: Assar Lindbeck. farna imitt liv, varade som inästanfyra decennier,var att kännaoch arbeta vår väg genomframtiden medförnyad tillförsikt. Enav destörsta lyckträf- och hjälpaossatt händelser av navigera ekonomiska, och sociala politiska på och utformare av utanäven politik visionärer kanförstå som utvecklingen i varje generation inte enbartärframstående –ärindividersom ekonomer sällsynt osslyckligt art–vikananse lottade omvihartvå ellertre av dem av politiken. Jag harhaftturen att även kännasådanamänniskor. Enänmer breda allmänheten och därmedövervinna dessafaror genomomläggningar ligt för ossatt identifiera faror långtinnandeharblivituppenbara för den framstående ekonomer och grundligautformare av policy. Degördetmöj- ett antalav dem.Ett mersällsynt bådeär betydligt släkte ärindividersom att förstå världen pånya och användbara sätt. Jag harhaftturen att känna teoretiskmen tillsolid gördetmöjligtför och empiriskanalys,som oss framstående ekonomer kunnatrenodla ett som viktigtekonomiskt feno- århundradetUnder detsenaste hardetivarje generation alltidfunnitsflera insider-outsider ekonomi 1983ochpågickinästanfyradecennier.Tillsammans utvecklade vi Samarbetet medAssar börjadegenomenvistelsevidInstitutetförinternationell ekonomin. han enproduktiv,inspirerandeochrevolutionerande innovatör inomnational­ uppdrag,förblev engagemangochofficiella blem. Trotssinamångaoffentliga enklaochanvändbaraHan svar påkomplicerade eftersträvade samhällspro- förrän endjupsinnigtanke kundeframställas så att denframstodsomsjälvklar. ekonomiska problem.Att samarbeta medAssar var krävande: hanvar intenöjd - teorin förarbetslöshetochtillämpadedenpåmångaolika

ekonomiskdebatt 81 att arbeta med assar – ett livsavgörande möte livsavgörande ett – assar med arbeta att - frågor de viktiga obesvarade var intuition för Han hade en märkvärdig Han hade alltid ett hans glupska läsande. av Hans intuition förädlades Under denna lunch – som han åt upp på dryga fem minuter för att sedan att för fem minuter – som han åt upp på dryga Under denna lunch Så när mig ingen ro. De gav ur huvudet. få Assars frågor kunde inte Jag Denna ärlighet och generositet förändrade mitt liv. Efter det att jag – det att Efter liv. mitt förändrade generositet och Denna ärlighet 2. Intuition och enkelhet och Intuition 2. en stark känsla för enastående talanger: två av Assar hade en kombination finna att ambition en stark finns och olösta samhällsproblemen de stora var politik. betydelse ekonomisk för av svar enkla samhälls- över var djupt finna. Han bekymrad stod att na i nationalekonomi politikmiss- av och marknadsmisslyckanden av en följd som var problem marknadsmisslyckanden. lösa dessa att som uppstod i försöken lyckanden politik med goda Han förstod att skadliga bieffekter. kunde få intentioner - om ”farlig välfärdsstats litteratur omfattande en mycket Han genererade dynamiken kunde undergräva välfärdsstaten hur dynamik” som förklarade Han hade en lysande associationsförmåga, i ekonomin. som sammanförde exempel helt. Ett sammanhängande till ett hans många olikartade bidrag hängde ihop med insi- hans arbete om välfärdsstatsdynamik är att på detta somder-outsider-teorin, i sin tur hängde ihop med hans arbete om sociala politik. makroekonomisk och normer som på skrivbordet, han tillgodogjorde manuskript - sigberg i skrämman av som en stackars okänd universitetslektor – gav mitt första seminarium vid första mitt – gav universitetslektor okänd som en stackars har visat oss ”Du som han den enda en fråga: ställde 1983, var Assars institut gör du så?”. idé. Varför till myra en liten av lass analys som enormt dras ett mig en förklaring, skyldig han var att modfälld, och När jag, kränkt svarade tillsammans. lunch på vi gick försök betrakta mina nervösa halvtimmen med att tillbringa den följande för forskning min förklara jag åter få i mig min mat snabbt – försökte att seminarium mer. om ditt prata mig: ”Låt oss inte honom, men han avbröt skulle verkligen på en liknande fråga stod ut med det. Men svaret Jag inte arbetslösa med att misslyckas analys: Varför seriös en förtjäna ekonomisk de hindrar bjuda under de anställda? Hur i sina lönekrav få jobb genom att de får från löneerbjudanden acceptera att från anställda sina arbetsgivare den med somutmaning uttrycktes arbetslösa?”.ofrivilligt koncis en var Det för. känd som var Assar precision och klarhet på sömn och tanke jag upp varje så gav rum på kvällen till mitt jag återvände mor- följande kontor dök upp på Assars började igenom. Jag arbeta natten en ny gon med början från modell på en matematisk hans fråga som angrep arbete diskussion sa han till mig: ”Vi har mycket en kort Efter infallsvinkel. insider- gemensamt arbete början rörande oss”. Det var på 15 år av framför arbete. vårt i grundvalen förblev frågor första två Assars outsider-teorin. generöst med sig av sin diskussioner och seminarier, tid vid sig med i kafferaster av generöst korridoren.

nr 2 2021 årgång 49 82 infallsrika sätt.infallsrika Politiken iolikaländerkundehananalysera påsammaokonventionella och gallerier påenmorgonpromenad någonhelg;självblev jagheltutpumpad. och likgiltigförvar alltsom konventionellt. Hankundeavverka enmängd i en skräckinjagande takt, hänryckt av något nytt fönster mot verkligheten, tavloroch begrundade och skulpturer, igenomgallerierna utankastadesig konstgallerier medhonomvar t ex enutmattande inte upplevelse. Hanstod andra områden. iefterhand föreföllnågot som trivialtoch hadeskapatnya påhelt insikter annat perspektiv. Hanvar inte nöjdförrän kärnidéernahadeförvandlats till om igenoch bytte ämneför sedan att därpååtervända tillkärnidéernaurett steg gångpågång,hoppadeöver andra, tänkte igenomkärnidéernaomoch iniden,avbrötinte tillminanalys;hankastadesig mig,gick genomvissa två talanger–hansintuition och hanssträvan efter enkelhet. Hanlyssnade är sålunda inte användbara beslut. underlag för som politiska lättfattliga kan inte vara enkla att hålla i huvudet, kan därför inte spridas och den ärheltklartenegenskapivår tolkning av dennavärld. inte är Idéersom Naturlig enkelhet kanske inte ärenegenskapivärlden omkringoss,men expost(närmanvälex ante,menheltuppenbara hadeförstått insikterna). hanattallt påstod var hadeimplikationersom djupainsikter förvånande nationalekonomi och annorstädes–ärlättfattliga natur.Framför tillsin näringavsin någonmärkligövertygelse omatt –inom alladjupainsikter andra mycket längre än vad författarna hade avsett. samma gång,fannsitt egetsammanhang,förkastade vissaidéeroch förde över dem,bläddrade igenomflera på fram uppsatser och tillbaka,ögnade de takt.Detvore felatt sägaatt Nej,hankastadesig hanläste uppsatserna. dennis j snower 1 gav ett tredjesvar: insiders–priviligierade åtnjuter enmakt - anställdasom främja produktiviteten (effektivitetslöneteorin). Insider-outsider-teorin anställda själva gör och därför använder incitament för lönerna som att devetlönebud, eftersom mindre om deanställdas produktivitet änvad de För detandra:att företagen inte harnågra incitamentatt acceptera lägre och lobbygrupper harincitament att hållalönernaovanför jämviktsnivån. ningsanslutna arbetstagare. Detta tillföljd av att politiker, statstjänstemän minimilöner ellerkrav påatt kollektivavtal skagällaäven icke fackföre- För detförsta:att bjudaunderkanvara pålagreglerade olagligt,beroende ett enkelt svar. Detfannstvå svar ekonomiska idenbefintliga litteraturen. en enkel fråga –varför krävde inte bjudaunder?–som kandearbetslösa Vår 3. Lindbeck och Snower (1984, 1986) är tidiga framställningar. Insider-outsider-teorin Han tillämpade sina talanger ävenHan tillämpadesina påandraav sidor livet. Att gågenom jagmigikorseldenI alltmitt mellandessa medhonombefann samarbete Hans strävan efter enklasvar påolöstaproblem och fick var obönhörlig insider-outsider-teori 1 utsattes även Vihade denför sammabehandling.

ekonomiskdebatt 83

­anställda är villig är outsider använder sin Insiders använder relaterade rent seeking-relaterade inom företagen? Svaret är att är att Svaret inom företagen? alltid erhöll sin reservationslön alltid erhöll sin reservationslön - motsva ett till leda insider-lönen . Dessa kostnader kan vara kan vara med outsiders. Dessa kostnader att arbeta med assar – ett livsavgörande möte livsavgörande ett – assar med arbeta att - marknadsmakt sysselsättnings av utövande . Även om sådana underbud skulle förekomma, underbud skulle förekomma, om sådana outsiders. Även från att konkurrera på lika villkor med insiders. Med villkor på lika konkurrera att outsiders från fördelar i form av löner, anställningstrygghet eller andra aspekter andra eller anställningstrygghet löner, av form i fördelar fortfarande arbetslösa till följd av de arbetslösa av till följd outsiders fortfarande oförändrade. När allt kommer omkring, ju högre de framtida de framtida högre omkring, ju allt kommer När outsiders oförändrade. relaterade kostnader för att rekrytera och säga och rekrytera att för kostnader Hur skapar då rent seeking-relaterade Hur minskar då insiders - frå enkla fler många till upphov gav fråga enkel på en svar enkla Detta - ställning än outsiders? Sva en mer priviligierad insiders åtnjuter Varför från att lyckas bjuda under, eftersom det skulle riskera några av av några eftersom under, bjuda skulle riskera det lyckas att outsiders från kostnaderna för att anställa och säga upp personal.upp säga och anställa att för kostnaderna insiders upp arbetskraft marknadsmakt för kan företagen och faller på företagen utsträckning i stor dessa kostnader har varje verket på sina insiders. I själva dessa kostnader fullt ut överföra inte med: insiders och förhandla att motparter outsiders. alternativa två företag avgör säga upp arbetstagare anställa och att för seeking-kostnaderna Rent är det dyrare Ju förhandlingar. alternativa två dessa mellan utbytbarheten med sina börja sluta förhandla insiders och med förhandla att företaget för har insiders. förhandlingsstyrka större outsiders, desto förhandlingsmakt i eget intresse, vilket driver upp deras löner ovanför den löner ovanför upp deras driver vilket i eget intresse, förhandlingsmakt dem. behålla motivera och som att nödvändigär för miniminivå outsiders? Om outsiders för möjligheterna vid anställning (dvs den lön som mellan sysselsättning gör dem likgiltiga arbetslöshet) av ökning och varje skulle sysselsättningsmöjligheterna därmed lämna fall i outsider-lönen och rande för accep- är de lägsta löner man är villig att lägre lönerna är, desto förväntade löneutgif- framtida av nuvärde skulle arbetsgivarens I det fallet så nu. tera - oför förbli sysselsättningen sålunda skulle även och oförändrat förbli ter antal skäl. Exempelvis ett av i praktiken emellertid inte sker Detta ändrad. outsiders att låga för för som uppstår ofta vara skulle de reservationslöner andra ord, för att få ett jobb så är det inte tillräckligt att en att tillräckligt inte det är jobb så ett få att för ord, andra - före i ett produktiva outsiders göra att för (utgifter ”produktionsrelaterade” - ”rent-seeking och upplärningskostnader) och tag, som många rekryterings- många upp- som ex t insiders rent-seeking-aktiviteter, (utfallet av relaterade” är en del kostnaderna Medan de produktionsrelaterade sägningskostnader). ny integrera produktionsprocessen – beroende att på behovet av - omfördelnings resursslukande av resultatet – är rent seeking-kostnaderna ochstrider mellan insiders som ger kostnader outsiders. Det är dessa senare dessa kostnader är att marknadsmakt. Hur? Det enkla svaret insiders deras förhindrar skillnaderna i yrkesskicklighet , givet lön än en insider arbeta lägre för att mellan insiders och vore insiders anställningsvillkoren. av gor. säga upp personal, anställa och dvs att för förslog vi, är kostnaderna ret, insiders ersätta att för kostnaderna - icke-priviligiera hindra att av intresse ett – har sina inom ställning företag de

nr 2 2021 årgång 49 84 till hur andra arbetsmarknadsfenomen. ursprungliga. kom att bli mitt. Denna obevekliga systematik genomsyrade också Assarstänkande,som genom enkla svarinsikter på enkla frågor rör som viktiga samhällsproblem. mer jämlikt. att åstadkomma ett resultat ärmersamhällsekonomiskt som effektivtoch erbjuderenmöjlighetför situationen arbetsmarknadspolitik ogynnsamma skapat. Dessa kostnader är både ineffektiva och ojämlikhetsskapande. Den lösa på grund av deanställnings-och uppsägningskostnader som Detkanvara såattsäga upppersonal). - outsidersförblir ofrivilligtarbets skillnader (inklusiveproduktionsrelaterade kostnader för att rekrytera och för mindrearbeta änderådande lönerna,normaliserat för produktivitets- när detfinnsmänniskorsom inte fårjobb trots att deskulle bereddavara att siders. lönersåminskarföljaktligenupp sina sysselsättningsmöjligheterna för out- att fallatillräckligt. Närinsidersanvänder marknadsmaktför sin att driva och påtryckningar från fackföreningar förhindrar som nyanställdas löner upp nyanställdas normer löner,samtlagaromminimilöner,och sociala orsaker kanvara att insidersoftaanvänder marknadsmaktför sin att driva ska kunnaacceptera dem(pågrundav kreditbegränsningar), medanandra dennis j snower 3 2 lan branscher, genomsnittliga också var arbetslöshetstiden relativt lång i dessa länder. Vidare arbetslöshet”. fannviattuppvisade sålundaenmer”persistent den gångar och förblev även hög videkonomiska återhämtningar. Dessaländer steg över efterländer därarbetslösheten ekonomiska längre ned- perioder (t ex tillföljd av villkoren för anställningstrygghet) –tenderade att vara de produkt- och kreditmarknaderna kostnaderpå arbets-, och höga för utträde –kännetecknademed stela arbetsmarknader av kostnader höga för inträde teorin påskillnadenmellansysselsatta Vifannatt och arbetslösa. länder lösheten detstora problemet iKontinentaleuropa och därför tillämpadevi effekterna av privilegier.Närviskapadeteorin- på1980-talet var arbets Insider-outsider-teorin var igrunden en redogörelse för orsakerna tilloch 4. Tillämpningar av den hadeockså implikationerför kunde förändringar som iarbetslösheten Lindbeck och Snower (1987b). Lindbeck och Snower (1990). Kort sagt Nästa steg var att påandra tillämpadessainsikter områden ände Insider-outsider-teorin äralltsåett bra exempel påhur mankanfåviktiga föreligger Ofrivillig arbetslöshet Hur uppstår ofrivillig arbetslöshet? Utöver detta kundeteorin också spridaljusöver lönestrukturen mel- insiders så hadeinsider-outsider-teorin kommit enförklaring tillsom 2 fackföreningsaktiviteter, marknadsmakt kunde leda till ofrivillig arbetslöshet, men marknadsmakt kunde leda till ofrivillig arbetslöshet, insider-outsider-teorin 3 intertemporala lönekarriärer och rent seekers

ekonomiskdebatt 85

4 Orsaken är att vid är att Orsaken 6 Den underminerade också också Den underminerade 5 Assar och jag undersökte vidare bety- vidare undersökte jag Assar och 7 att arbeta med assar – ett livsavgörande möte livsavgörande ett – assar med arbeta att Detta bidrar till att förklara den s k utplaningen förklara till att bidrar Detta 8 -teorin bidrog även till att urholka den konventionella konventionella den urholka att till även bidrog Insider-outsider-teorin - i sysselsätt arbete en hel del senare om dynamiken inspirerade Teorin -teorin har också viktiga implikationer för avvägningen avvägningen för viktiga implikationer har också Insider-outsider-teorin vi in en utvidgad version av (1984) skickade Snower och Lindbeck ha författat att Efter (1998). Exempelvis Snower och Karanassou (1997). Exempelvis Snower och Karanassou (1993). Lindbeck Tesfaselassie och Snower m fl (2005) (2008), Karanassou och Snower och Graham Se t ex det statiska begreppet ”naturlig arbetslöshet” som mellan lång- skillnaden inflation. Skälet är utbud på arbetskraft och siktig vid konstant efterfrågan med eftersläpande kontinuerligt växer reallöner och när produktivitet att anpassningsmekanismer på arbetsmarknaden den långsiktiga så beror jäm- anpassningsprocesserna.viktsarbetslösheten på själva delsen av eftersläpningar i produktionen för Phillipskurvan i Lindbeck och och i Lindbeck Phillipskurvan för i produktionen eftersläpningar delsen av samspelet till en undersökning av också inspirerade (1999). Teorin Snower i penningmäng priser- förändringar och för mellan anpassningskostnader inflation mellan och relation det fanns en omvänd att den, som indikerade arbetslöshetpå lång sikt. - effek Medan arbetslöshetens beständighet tendensen att karakteriserar består långt efter konjunkturchocker temporära på arbetslösheten terna av en situation där beskriver hysteres försvunnit, har chockerna själva att har permanenta arbetslöshetseffekter. och Lindbeck I chocker temporära till fenomenet jag denna analyslinje (1987a) utvidgade Assar och Snower arbetslöshetspersistens”,med ”asymmetrisk effekterna dvs tendensen att gynnsamma än av blir djupare och består längre ogynnsamma chocker av chocker. - konjunktursväng arbetslöshet” ”cyklisk distinktionen mellan (skapad av arbetslöshet” (som på arbetsmarknadens ”strukturell och ningar) beror persistens en stor i arbetslöshelångsiktiga struktur). När det föreligger - arbetslöshet. typer två särskilja dessa Vidare, av att kan det bli svårt ten, persistens, eller asymmetrisk arbetslöshet cyklisk kan hysteres av till följd blir det viktigt att i strukturarbetslöshet. Under dessa förhållanden övergå - på olika efter tiden beror över arbetslöshetensundersöka hur utveckling anpassningsprocessersläpande arbetsmarknaden.på inspirerade Därmed arbetslöshet”. för ”kedjereaktionsteorin teorin ning och arbetslöshet,ning och om arbetslöshetens inklusive teorin ”hysteres”. ex ante¸ ex ante¸ beläggas ”förvånande Assars teorin uppfyllde Sålunda empiriskt. ”-princip. trivial ex post 4 att Trots redaktörer. Summers var och till Quarterly of, där Blanchard artikeln Journal Economics års referee hade den slående likheter två i denna tidskrift efter -granskning refuserades artikeln hysteres. gäller vad (1986) Summers och Blanchard med 5 6 7 8 (2017). av Phillipskurvan i många länder under det gångna årtiondet. gångna det under länder många i Phillipskurvan av ekonomisk tillväxt kommer anpassningen aldrig att bli fullständig. bli anpassningen att aldrig kommer tillväxt ekonomisk av dessa arbetslöshet.mellan inflation behandlas i Assars Några och bok . Unemployment and Macroeconomics

nr 2 2021 årgång 49 86 inom eller utom den egna gruppen) för attinom ellerutom den egnagruppen) förklara hur ekonomiskt sam- skilde påempatioch egennytta) sfären (iform av och densociala identitet av arbetskraft kostnader beror påminskadearbetsprestationer vidökadomsättning som varandrainsiders behandlar annorlunda än underbjudande nyanställda), uppsägnings-, samarbets- och trakasserikostnaderuppsägnings-, samarbets- av De kanantaformen institutionella stelheter av på arbetsmarknaden. der för att rekrytera därdeflestaäroberoende och sägaupparbetskraft, påstående är djupt felaktigt, av två viktiga skäl. ansågsvarastela), meninte iUSA(därarbetsmarknaderna flexibla). Detta na teori främst var relevant iEuropa ansågsvara (därarbetsmarknaderna leddetillattarbetslöshet mångaamerikanskaekonomer hävdade att den- Insider-outsider-teorins ursprungliga fokus på distinktionen sysselsättning– 5. Enbart ett europeiskt problem? dennis j snower 10 9 lämpade säkra höglönejobb. Teorin sprideräven ljusöver samexistensen av omfattande och arbetslöshet industriländer och utvecklingsländer underde två decennierna. senaste i den formella och den informella har blivit allt viktigare sektorn) i många yrken kvalifikationskrav medlåga respektive höga eller mellan arbetstagare Grekland och Spanien).Menandra mellananställdai ojämlikheter (som ungdomar och minoriteter) (som ivissaländer(som viktig för vissagrupper en underklass.Distinktionenmellananställningkontra förblir arbetslöshet skillnader och bidra tillatt utanförskap förklara och uppkomsten socialt av Utanför den ekonomiska sfären kan distinktionen även tillämpas på sociala kontra visstidsanställda,korttidsarbetslösa kontra osv. långtidsarbetslösa fackanslutna kontra icke-fackanslutna arbetstagare, tillsvidareanställda mell kontra informell sysselsättning, graden av påarbetsplatsen, senioritet outsiders existerar längs många skiljelinjer: anställda kontra for- arbetslösa, legier manifesterar Medandra sig. ord, distinktionenmellaninsidersoch främst enredogörelse för anställningsprivilegier, oavsett hur dessaprivi- anställning och arbetslöshet. distinktionen mellan”bra” och ”dåliga”jobbänmeddistinktionenmellan att kostnaderna för omsättning av därharmeratt arbetskraft göra med ningstrygghet. Av detskäletärinsider-outsider-teorin relevant för USA,trots av dessakostnader förekommer även utanenstriktlagstiftningomanställ- nyanställda) hospotentiella änbeteendet beteende och mycket mer.Många företagenningar (eftersom harstörre kunskapomnuvarande anställdas tamenten tillansträngningar), kostnader beror påriskvidnyanställ som - tade framtida ersättningen för nuvarande prestationer, vilket minskarinci- Lindbeck och Snower (1988a). Lindbeck och Snower (1988b). För detförsta finnsdetmångaolikaslagsrentseeking- relaterade Mot slutet til�- av Assar och jag med en uppsats som hans liv arbetade För detandra, och viktigare, noterats ärinsider-outsider-teorin som insider-outsider 10 (när anställningstryggheten minskar så faller den förvän - distinktionen inomdenpsykologiska sfären (därvi 9 (som uppstår eftersom uppstår eftersom (som kostna-

ekonomiskdebatt 87

15 Detta ledde till att jag ska- jag att till ledde Detta 13 - om jobb teori en ny skapa att för och att arbeta med assar – ett livsavgörande möte livsavgörande ett – assar med arbeta att 11 14 teorin för att belysa det att för teorin insider-outsider arbete använder Detta 12 en starkare röst i lönebildningen). i röst starkare en outsiders -analysen är alltså ett bra exempel på Assars ständiga jakt exempel bra Insider-outsider-analysen är alltså ett Resultaten av våra diskussioner som följde av detta var en serie artiklar var detta diskussioner som av följde våra av Resultaten - litte till inspiration och politikDenna som en föregångare fungerade De senare åtgärderna tar ofta formen av yrkesutbildningsprogram och och yrkesutbildningsprogram av formen tar ofta åtgärderna De senare Lindbeck och Snower (2019). Snower och Lindbeck (2020). Snower och Lindbeck exempel. nyligt ett är (2019) Biegert (1994). Snower (1996). Snower och Lindbeck – som också blev min – på enkla, fängslande idéer som rör viktiga samhälls- viktiga min – på enkla, fängslande idéer som– som rör blev också politiska lösningar. nya till upphov ger och problem pade ett bidrags-transfereringsprogram, där passiva bidrag automatiskt automatiskt bidrag där passiva bidrags-transfereringsprogram, pade ett särskilt anställnings-vouchers åtgärder, av aktiva till finansiering omvandlas långtidsarbetslösa. för matchning. 11 12 13 14 15 om ”organisationsrevolutionen” och dess implikationer för ojämlikhet dess implikationer för och om ”organisationsrevolutionen” Vid 1990-talets mitt dränkte Assar mig plötsligt i en störtskur av empiriska av mig plötsligt i en störtskur Assar dränkte Vid 1990-talets mitt djup- till upphov som gav tekniken digitala den i beläggförändringar på arbetsorganisation, i design, gående förändringar mark- och produktion omstruktureringsprocess en till ledde framstegen tekniska De nadsföring. fenomen: antal samverkande ett av som kännetecknades i många företag produktionsprocesser, kraftigt mer flexibla organisationsstruktur, plattare mindre med produktionslinjer informationsflöden, bredare förbättrade - olika yrkeskate mellan gränserna av en rasering och produktionsvolymer gorier. 7. Konsekvenserna av digital teknisk utveckling teknisk digital av Konsekvenserna 7. rådgivning till arbetslösa, rådgivning (där de anställda får en del vinstdelningsplaner sådana som och vinstandelar), optionsprogram av i form sin ersättning av regleringar avveckla att (t ex företag nya för marknadstillträde underlättar miss- mindre företag som nya gör skattereformer om företagsetablering, den minska politik och att för företag etablerade till förhållande i gynnade kollektivavtal). av geografiska och täckningen branschvisa yrkesmässiga, arbetsmarknadspolitik”. ”aktiv om raturen 6. Policyimplikationer 6. har viktiga policyimplikationer,Insider-outsider-teorin som för argument på arbetsmarknaden som ökar såväl och lika villkor skapar mer åtgärder (i) ”maktbegränsan- innefattar someffektivitet jämlikhet. Sådana åtgärder de politik” (som (ii) ”rösträttspolitik” insiders marknadsmakt) och minskar (somger arbete på socialt vilar samarbete nyligen uppkomna fenomenet social fenomenet som uppkomna till iden- bakgrund fragmentering nyligen titetspolitik.

nr 2 2021 årgång 49 88 jobbpolarisering och arbetslivets framtid. och arbetslivets jobbpolarisering 8. Styrkorna bakom Assars intellektuella bedrifter och arbetsmarknad. dennis j snower 16 tioner, geföreläsningar världen över och mycket annat–tappadehanaldrig Lindbeckkommissionens 1993) och olikainternationella organisa rapport - under mångaår,vara rådgivare tilldensvenska regeringen t ex (som genom Sveriges Riksbanksprisiekonomisk vetenskap tillAlfred minne Nobels till ett av världens toppforskningscentra, vara ordförande ikommittén för bygga uppInstitutet för internationell ekonomi vidStockholms universitet Äntligen förstår vi vadbörjan. vi håller på med.” ipapperskorgenAssar uppsatsen och sa”Nuskriverfrån viomuppsatsen liggande tanken var tillräckligt enkel för att Dåkastade verka uppenbar. den 51:a versionenav enuppsats och viäntligenenatsomatt denunder­ mycket Jag kommer hårt arbete. medhonompå ihåg närjagarbetade och praktiskt användbara resultat. Att utveckla idéerpådetsättet krävde att viktigaidéerskullegöras enklaatt förstå och ledatillöverrask­ ekonomiska litteratur eftersträvar som intellektuell akrobatik, ansågAssar och görainsikt densåenkel möjligt.Imotsatstillallden och tillämpligsom han ett och enoändliguthållighetiatt tålamod outsinligt förfina denna byte. om ekonomisk omänefter ett teori och politik, extremt krävande- åsiktsut blev oftaförbluffad över hur enkelt hankundeändra iviktiga frågor åsikt honom var sökandetefter genuin förståelse för stora samhällsproblem. Jag någotför hantillämpade påandra. betydde tala ärlighetsom Detendasom utan att självmedsammabru- tänkamerpåsaken. sig Hanbehandlade påvisade att var hansåsikter missvisande ellerfeltänktaövergav handem Att hålla kontakten med Assar var oändligt utvecklande för hjärnan. Assar inte gav någotannatval änatt vyer vidgasina och blianpassningsbar. när han ångadepå i sitt tänkande. Min erfarenhet var att med samarbete var villiga att jungfrulig mark av beträda idéer, kom på efterkälken snabbt inte var villigaatt ikastmedenormamängderlitteratur, gesig inte ellersom tem, ekonomisk och ekonomisk metod doktrinhistoria. Människor som internationell ekonomi,nomi, arbetsmarknadsekonomi, ekonomiska sys- offentligeko ägnades åtmakroekonomi,- på artiklarsom penningpolitik, och andra samhällsvetenskapliga ämnen.HansCVinnehållerlångalistor dig tänkare, sträckte som över sig enormaområden inomnationalekonomi kända ellerokända.Hansnyfikenhet- gjordeoerhört mångsi honomtillen made och respekterade enbartviktigaidéer,oavsett omförfattarna var väl- Assar levde akademiska ideal.Hanuppmärksam- orubbligtupptillhögsta Lindbeck och Snower (2000, 2001). Trots att ansvarsområden hanhademångabetydelsefulla samtidigt–att När han var helt säker på att uppvisade han hade vunnit en viktig insikt, Han värnade egnatidigare inte omsina idéer.Omrigorösa argument 16 Detta var arbete föregångaren tilllitteraturen om ande

ekonomiskdebatt 89 REFERENSER 760–784. 81–88. 157–167. - and Eco Labour Relations J Snower (1987b), ”Strike ”Strike (1987b), Snower J (red), (red), , vol 86, vol , Review Economic American , vol 78, , vol Review Economic American , vol 18, of , vol Journal Economics Labor Scandinavian Journal of , vol Scandinavian Journal Economics 453–474. 167–189. 315–321. 353–376. J Snower (1988a), ”Co- D J Snower A och Lindbeck, Involuntary and operation,Harassment, Insider-Outsider An Unemployment: Ap- proach”, s (1988b), ”Job D J Snower A och Lindbeck, - and Unemploy Incentives Work Security, ment”, s 90, (1990), ”In- D J Snower A och Lindbeck, Power the and Structure Wage ter-industry C R och i Brunetta, of Incumbent Workers”, Dell’Aringa J Snower (1987a), ”Union D J Snower A och Lindbeck, and Persistence, Unemployment Activity, - Eco European Ratchets”, Wage-Employment s 31, vol , nomic Review Ox- and Fiscal Policy”, Threats and Lock-out s 39, vol Papers, ford Economic London. nomic Performance, Macmillan Press, - (1996), ”Reor D J Snower A och Lindbeck, In- Laborof Firms and ganization Market equality”, s (1999), ”Price D J Snower A och Lindbeck, Lags”, American Dynamics and Production s 89, vol , Review Economic (2000), ”Multi- D J Snower A och Lindbeck, of task Learning and the Reorganization Work”, s (2001), ”Cen- D J Snower A och Lindbeck, Work: and Reorganized Bargaining tralized Economic Compatible?”, European They Are Lindbeck, A och D och A Lindbeck,

att arbeta med assar – ett livsavgörande möte livsavgörande ett – assar med arbeta att vol 40, vol - Europe 559–569. 1–32. J Snower (1998), ”How ”How (1998), Snower J J Snower (2008), ”Hyper(2008), - Snower J , vol 17, , vol Review Socio-Economic 235–239. Att känna Assar innebar att följa med på en hisnande resa. Det var en Det var med på en hisnande resa. följa känna Assar innebar att Att Denna virvelvind av aktivitet omfattade många andra aspekter av hans aspekter andra många av omfattade aktivitet av Denna virvelvind 76, s 76,

255–281. 427–448. 832–849. liv. Han uppskattade konst djupt och blev en skicklig konstnär sent i livet. sent i livet. konstnär en skicklig blev och djupt konst Han uppskattade liv. kunde helt naturligt samtal där våra promenader gå på långa Vi brukade pendlapolitik, konst. forskning, mellan filosofi och som mig – liksom kän- andra som gjorde liv, mitt som förändrade relation ärli- kreativ, mer modigare, människa: annorlunda en till – väl honom de rättskaffens. och nyfiken mer samvetsgrann, rättvisare, självsäkrare, gare, jag hur jag arbetar, hur utan även påverkat bara känna Assar har inte Att Tillsammans med hans många med andra. jag interagerar hur och tänker som enbart jag en djup tacksamhet närstående bevarar och kolleger andra de höga som mål eftersträva lika outtröttligt att genom rättvisa kan göras till. upp levde Assar siktet på sin huvudsakliga kallelse som forskare. Trots sina offentliga många Trots siktet sin på kallelse huvudsakliga som forskare. sålunda alltid en produktiv, han förblev uppdrag, officiella och engagemang nationalekonomin. inom innovatör revolutionerande och inspirerande Biegert, T (2019), ”Labor Market Institu- Biegert, T (2019), ”Labor Market tions, The Insider-Outsider Divide and So- Affluent in Employment in Inequalities cial Countries”, MA. Cambridge Press, MIT 1, vol , Annual D och L Graham, s 41, vol , Review an Economic s Summers (1986), L H O och Blanchard, - Unemploy and the European ”Hysteresis NBER Macroeconomics ment Problem”, bolic Discounting and the Phillips Curve”, and Banking, of Credit Journal Money, (1997), ”Is D J Snower M och Karanassou, Point?”, a Reference Rate Natural the D J Snower M, H Sala och Karanassou, of the Inflation-Un- Reappraisal (2005), ”A Tradeoff”,employment of Journal European s 21, vol , Economy Political s D och M Karanassou, - Affects Unemploy Flexibility Labor Market of the Chain Implications ment: Long-term 108, , vol Journal Theory”, Economic Reaction s - and Mac A (1993), Unemployment Lindbeck, MA. Cambridge Press, MIT roeconomics, - (1984), ”Invo D J Snower A och Lindbeck, as an Insider-Outsiluntary Unemployment - PaperSeminar Dilemma”, der Institutet 309, Stockholm. , ekonomi internationell för (1986), ”Wage D J Snower A och Lindbeck, and Insider-Out Unemployment, - Setting, , Review Economic American sider Relations”, vol

nr 2 2021 årgång 49 90 holm. Institutet för internationell ekonomi, Stock- Foundations ofJob Matching,” manuskript, Lindbeck, Aoch D JSnower (2020),”Social Government, University of Oxford. SM-WP-2019,BlavatnikPaper School of ciality, Reciprocity andIdentity”, Working Lindbeck, Aoch D JSnower (2019),”Proso - Review, vol 45, s dennis j snower noslma / 1/ 27/8 pdf-filer. som Lämna gärna annonserna 5 Tel: [email protected]. 08-665 45 03, e-post: 11/5 Institutet för Näringslivsforskning, Box 55665, 102 15 Stockholm. 15/9 28/4 2/6 Annonsbokning:Ekonomisk Debatt, Gustafsson, c/o Elisabeth 4 8/4 3/5 20/8 29/3 Utgivning Annons lämnas 3 Bokning Bokningstider nr gäller svartvitaPriserna i inlagan. annonser Priser: ekonomiskdebatt annonsera i 1/3-sida: 2 300 kr, 1/4-sida: 1 900 kr. 2 300 kr, 1/4-sida: 1/3-sida: 3 200 kr, 5 300 kr, 1/2-sida: 1/1-sida: 1851–1875. ics, vol 21, s run PhillipsCurve”, Macroeconomic Dynam- ”Job Turnover, Trend Growth andtheLong- Snower, D Joch M F Tesfaselassie (2017), American Economic Review, vol 84, s ment Benefitsinto Employment Subsidies”, Snower, D J(1994),”Converting Unemploy- 835–861. 65–70.

ekonomiskdebatt 000 European European 91 THORVALDUR THORVALDUR GYLFASON natio- i professor är vid nalekonomi universitet. Islands - doktors en har Han - Prince från examen har University, ton arbetat Institutet på internationell för SNS och ekonomi som IMF, vid såväl på undervisat har varit har Princeton, för redaktör , Review Economic konsult varit har internationella för och organisationer 300 ca publicerat artik- vetenskapliga 1 böcker, 24 lar, dagstidningsartiklar 100 komponerat och en var Han sånger. representanter 25 av - författ Islands i som2011, ningsråd för nationen av valdes Islands revidera att grundlag. [email protected] tackar Författaren Hochreiter, Eduard Mats Jonung, Lars Tson Hans Persson, Robert Söderström, Mag- Per och Wade för Wijkman nus konstruktiva deras en på kommentarer av version tidigare Översatt text. denna av engelska från Lönnblad. Christina så minns jag assar jag minns så

Mitt uppdrag under hans besök på Island bestod av att köra Assar från Assar från uppdrag köra under hans besök på Island bestodMitt att av Som ung gästforskare vid Institutet för internationell ekonomi från från ekonomi internationell för vid Institutet Som ung gästforskare Fem år tidigare, 1973, träffade jag Assar vid hans första besök jag Assar vid hans första på Island. 1973, träffade år tidigare, Fem min huvudarbets på Islands universitet, institutionen - Nationalekonomiska vidskandaliserades somLandsbanki, och senare framåt, och 1983 från givare - före par ge ett för att 2008, hade bjudit in Assar till Island finanskollapsen den Manchester från min examen sommar. hade fått läsningar. Jag Det var hösten. på Princeton vid doktorandutbildningen till väg på var och våren sefå han skulle några att för föräldrahem närliggande mitt till Saga Hotel - nationalkonst inklusive Jóhannes Kjarval, isländska konstnärer, av tavlor - den isländska tvåtusenkrónurse har prytt tavlor och porträtt vars nären, Assar hem gick hade anlänt till mina föräldrars deln sedan 1995. När vi väl förvåning, till min mors roade vardagsrumsgolvet, tillbaka över och fram 1. Begynnelsen1. Att vistas nära Assar, och att arbeta med honom, kändes som att vara i en vara arbeta med honom, kändes som att att Assar, och vistas nära Att skulle Assar ha avfärdat rättfram, mans närhet. Eftersom han alltid var stor perspektiven sådan bedömning. Ur mitt stod han emellertid som en jäm- axlar. nationalekonomers svenska generationen föregående den på like gestal- huvudsakliga all de tre träffa hade jag privilegiet att framåt 1978 och som ekonomer svenska av ”mellangenerationen” i Stockholmsskolan, terna (1898–1987), Bertil dem: Gunnar Myrdal (1990) beskrev William Baumol sätta LundbergErik att mig och (1899–1979) Ohlin De hjälpte (1907–87). förflutna. det från historier av deras några höra fick Jag Assar i perspektiv. tusenårsju fira - att till Island för sin resa Bertil Ohlin hade träffat fru på en Erik Lundberg sa till mig 1930. Det första Alltinget på Thingvellir bileet av du! än gånger fler Island på varit har jag var: 1978

De makroekonomiska konsekvenserna av starka fackföreningar var ett av Assar av Assar ett av starka fackföreningar var konsekvenserna De makroekonomiska som visade byggde vi modeller Gemensamt Lindbecks stora intresseområden. kunde leda mellan löner och sysselsättning avvägning hur fackföreningarnas resulterade i sex publicerade samarbete Vårt arbetslöshet. till både inflation och om inflationen för tillfället försvunnit sin aktualitet även artiklar, som behåller intervju jag kvalificerad 2005–06 kan ha gjorde med honom från radarn. En kan betraktas som den bästa sina memoarer. De skriva retat hans aptit på att skrivit. har nationalekonom självbiografi som någon Så minns jag Assar jag minns Så

nr 2 2021 årgång 49 92 kostnaden”. Assarsvän DonPatinkinfrån Annaoch jagträffade Israel,som 1982: ”Återvänd tilldinarötter, detärdärduhörhemma, brydiginte om institutet Ex besökte ante , saminvän vidMIT,som CharlesKindleberger utan snarare två äldre besökare vidinstitutet, enexante,denandraex post . Hans Tson Söderström och Per Magnus Wijkman. däriblandCarlBHamilton, MarianRadetzki,ner och samarbetspartners, Institutet för att medhonomoch andra. Detgav arbeta miglivslångavän- jag fortsatte fram till1996att tillbringanågra lyckliga månadervarje årpå för att flytta tillbakatillIsland1983 för att tillträda enprofessur där.Men ning. Assarvar mig besviken förstående närjagbestämde menuppenbart Gorbatjovvindpinat, litet och oansenligt. ficksig emellertiden överrask- liknade Michail Gorbatjovs förhållningssätt gentemot debaltiskastaterna: intresse för Island. Hans förhållningssätt det, jag förstod till Island, som da policyparametrar. variabler reagerade som påekonomiska krafter snarare änexogent fastställ- offentligautgifter, skatterekonomisk såsom politik endogena m m,som ursprung hosJan och andra, Tinbergen försökte parametrar modellera för bidrag till teorin om ekonomiskinsiktsfullt Denna teori, med sitt politik. och av SimonKuznets året efter. Assars ämne var politiker, ett endogena till AEADistinguishedLecture, gavs av Robert Solow två årinnanAssar för att ge den s (AEA) 1975, dit Assar hade blivit inbjuden American Economic Association den gjorde 1973. en välkänd institutionell ekonom. Intervjun går lika bra att läsa i medAssar,gjordhelsidesintervju av senare som blev ThráinnEggertsson, varande hadesällanbevittnat någotliknande.Morgunbladid publicerade en tjänster och föreläsningarna var till slut. De när- förstklassiga från början banktjänstemän, gav enöversikt över enmarknadsekonomis mångaför- aven liten, särskiltinbjudenpublikbestående lokalanationalekonomer och Assars fängslandeföreläsningar iReykjavík, enför allmänheten och enför och hanskullekort därefter komma att undervisamigiutrikeshandelsteori. Peter Kenen var. Honom kände Assar från sitt på Columbia 1968–69 besök han för migvad jaghadeatt förvänta migav Princeton, inklusive hur lysande för Kvaran-tavla sin han betalat 1973. Assar många år senareför gånger det pris som berättade tusen för mig att alla år.Vissaav Kvarans tavlor harundersenare år,inominellatermer, sålts hängdepåväggensedan bakom skrivbordet påhanskontor påInstitutet i på Island.Detvar av Assarköpte honomsom detabstrakta konstverk som okänd konstnär 1973menmedtidenkom hanatt blimycket uppskattad senaresig att hanvar av merimponerad KarlKvarans verk. Kvaran var en intresseoch visadeföga för detavlor hanhadekommit för att Detvisade se. thorvaldur gylfason Det var gav alltsåinte Assarsom migrådet att återvända hemtillIsland, Till skillnadfrån uttryckte Ohlinoch Lundberg Assarett begränsat Nästa gångjagträffade Assarvar iDallas,Texas. Tillfälletvar årsmötet i Under vår korta resa från hanshotell tillminaföräldrars hemberättade k Richard T. Ely Lecture. Ely-föreläsningen, numera omdöpt dag som dag som

ekonomiskdebatt 93 så minns jag assar jag minns så Under den första lunchen frågade Assar mig: ”Vad håller du på med? – Assar mig: ”Vad frågade lunchen Under den första Assar att seminarium föreslog 1978 första på institutet mitt efter Kort Assars motstånd mot löntagarfonderna anser att kanske Vissa iakttagare om endogena höll med honom. Då jag kände till hans historia politiJag - vi oss endogena, viljestarka, välfärdsmaximerande I stället föreställde - natio så många svenska varför förstått jag har jag att Alltsedan dess tror Tre år efter Dallas, år 1978, fick jag ett brev från institutets biträdande chef, biträdande institutets från brev jag ett Dallas, år 1978, fick år efter Tre drog år. Jag besöka som bjöd Grassman, under ett institutet Sven in mig att - William Bran vid Princeton, på min avhandling handledaren slutsatsen att Jag detta. hade föreslagit besökare, en frekvent och till institutet son, vän var IMF, som tjänstledigt från fick och inbjudan med glädje accepterade - välkomna I Stockholm forskarutbildningen. efter arbetsgivare min första - administra Wijkman, institutets alla. Här spelade Birgitta av des jag varmt gammal. år 27 var Jag roll. viktig en chef, tiva överlycklig. var Jag satt. var Tonen hamburgare”. din förutom - konse makt får makroekonomiska vi skulle samarbeta. Fackföreningarnas där han i Sverige, löntagarfonder striden om sa han. Den bittra kvenser, framåt, 1975 och Från tidigt skede. i ett då ännu var en nyckeldeltagare, blev det i sinsom självbiografi 2012, kap 14), hade Assar beskrev han (Lindbeck - där han häv löntagarfonder, av införandet av konsekvenserna för varnat aktie­ sist de till leda till socialism skulle genom att dade att i näringslivet kollektivt. blev ägandet ideologisktvar eller politiskt hans sida, jag. Det fak- men det gör inte från - förmö och som inkomst- i samhället, precis ansvarsfördelningen tum att sådana frågor att starka känslor innebär inte väcker genhetsfördelningen, som en förtjänar konsekvenser makroekonomiska kan ha reala också inte en bästsäljande bok hade publicerat om analys. Då han nyligen vetenskaplig mellan relationerna 1971), ansåg Assar att (Lindbeck system ekonomiska utfall, makroekonomiska för faktor en avgörande var arbetsgivare och fack frihet. och liksompluralism man skulle hur ställen, ansåg jag mig kunna föreslå andra Dallas och från ker - makroekono keynesianskt i ett endogena fackföreningar kunna införliva löner skulle att anta inte om att en fråga helt enkelt Det var miskt ramverk. på arbetsmarknader, efterfrågan antingen tillgång och vil- bestämmas av förhandlingar kollektiva genom exogent sättas USA, eller i standard var ket fackföreningar, och arbetsgivarorganisationer för mellan representanter sammanhang. europeiskt ett i realistiskt mer somverkade 2. Vårt samarbete Vårt 2. nalekonomer har valt att stanna i Sverige, eller har återvänt till Sverige efter efter till Sverige har återvänt eller stanna i Sverige, att har valt nalekonomer jobber- attraktiva avböjde Assar varför även och vistelser utomlands, längre som University. Columbia såväl IMF från bjudanden i Assars och Dorothys sommarstuga utanför Stockholm några år senare, sa år senare, några Stockholm sommarstuga utanför Dorothys och i Assars gjorde. jag vad är det och rötter”, dina ”Respektera sak: samma

nr 2 2021 årgång 49 94 ret ärnej, ominte allaforskningsämnen ärinspirerade som av nuvarande mark. även omomfattningenna period, inte var pågemensam densamma.Vistod devalveringscykler var även välkända iSverige och på andra hållunderden- Inflation” iIslandscentralbanks FinancialBulletin.Löne-prisspiraler och cerade 1981)enartikel jag(Gylfason medtiteln ”Wage ClaimsandCost sysselsättning var enviktigkälla tillIslandstvåsiffriga inflation.1981publi - av stöddes för enackommoderandearna som att penningpolitik bevara full jaghemmahadesetteftersom hur lönekrav alltför höga från fackförening- till 221 år 2018 (Economic Policy Institute 2018). och vanliga lönerfrån 16år1965till3862000,från vilket föll detsedan inkluderar deras aktieoptioner, steg förhållandet mellan ersättning tillvd drivit upp företagsledarnasegen vinning som löner i stratosfären. Om man Storföretagen hadeännu inte fått detrykte omgirighetoch agerande för avtjänade och försvann tidifängelse 1975,för sedan att aldrigåterkomma. of Teamsters 1957–71, Amerikas mest kända fackföreningsledare. Han talismen. IUSAvar Jimmy Hoffa,ledaren för International Brotherhood National Union of Mineworkers mot kapi- 1982–2002, engagerad i kampen ställning. I Storbritannien var Arthur Scargill, den marxistiska ledaren för fackföreningarna hadeblivitalltför starka och alltför villigaatt utnyttja sin att fackföreningarna skullehållastillbaka.Mångaandra ansågockså att var entiddåinte enbartThatcher och Reagan och deras anhängare ansåg innan Margaret Thatcher och Ronald Reagan kommit tillmakten. Detta jagnämnde, såinleddesvåraMen, som förberedelser redan för arbetet 1978, retiska drag och Lindbeck 1982, 1984a, 1984b, 1986, 1990, 1994). (Gylfason ga tema från olikainfallsvinklar förklarats såsom ovan,- delvismedspelteo 1982–94,därviägnadeossåtolikavariationer påvårt huvudsakliperioden - lönebildning med jämviktslöner av amerikansk typ. sättnings- och prissättningsfunktioner ett som europeiskt alternativ tillen också skullekunnaformulerassom –och formulerades – itermer av löne- skulle lönerna kunna fastna ovanför jämviktslönenivåerna. Det var en idé ingarna frestades att tolerera iutbyte högre mothögre arbetslöshet löner, viktspunkten mellanefterfrågan Omfackfören och utbudpåarbetskraft. - bination av löneroch jobbsammanfallamedfullsysselsättning vidjäm- Endast avbeteende. enslumpskulle fackföreningarnas föredragna kom- efterfrågekurva vinstmaximerande företags speglar för som arbetskraft indifferenskurva mellanlöneroch sysselsättning och dennedåtsluttande lönen vidtangeringspunkten mellanfackföreningarnas uppnåeliga högsta avhögre Tekniskt löner till priset ökad arbetslöshet. sattes den optimala lönekravha modesta var som förenliga medfullsysselsättning elleratt kräva attning. Vi såg det som fackföreningarna hade ett val mellan att antingen fackföreningar inför enavvägning stod som thorvaldur gylfason Betyder detta att vårt motiverades gemensammaarbete av Sva- politik? Jag delade Assars oro vad gällde relationerna mellan fack och näringsliv, Vårt omdetta samarbete resulterade isex publicerade artiklarunder mellan löneroch sysselsätt-

ekonomiskdebatt 95 ning­ ök­ så minns jag assar jag minns så , karakterisera karakterisera ex post, fl (2012), och andra dyker enbart sporadiskt enbart dyker andra och (2012), fl och arbetstagare bryr sig om relativinkomster och och arbetstagare bryr sig om relativinkomster konsumenter

föreställningen att 137–138) Det fanns en tid, inte allt för länge sedan, då ojämnheten i inkomster och och sedan,länge inkomster i ojämnheten då för allt inte tid, en fanns Det makroekonomi. traditionell för irrelevant förmögenhetallmänt ansågs vara … förändras. Ojämlikhet att kan komma Detta modeller. makroekonomiska upp i förmögenhet och har helt plötsligt uppmärksammats av gäller inkomst vad ... en natt en sensation (2014) blev över Capital Pikettys nationalekonomer. (s löner som hävdats av Duesenberry (1949) och senare även av Gylfason och Lindbeck även och senare av Duesenberry (1949) löner som hävdats Card m (2009), m fl Acocella 1984b), (1984a, Jag fortsatte: Jag mina egna citera som tveksam jag är att denna utveckling, av ”I skenet Kom ihåg: Vi började vårt samarbete 1978, före Thatcher och Reagan. Reagan. och Thatcher börjadeVi ihåg: samarbete före 1978, vårt Kom poänger då återuppstå i våra börjat se har nyligen relevansen Jag arna. Lönerivalitet mellan olika fackföreningar amplifierar kostnads­ amplifierar mellan olika fackföreningar Lönerivalitet Två dagar efter sin nittioårsdag tackade Assar mig för den gratulation den gratulation för Assar mig tackade sin dagar efter nittioårsdag Två - starka fackfören genom löneökningar som drivs av Kostnadsökningar ingar är en oberoende Skandinavien i Storbritannien, källa till inflation kost- samspel inflatoriskt mellan utlöser ett ställen, vilket på andra och efterfrågestyrning. och nadsökningar Jag gav ett längre svar, som följer: som följer: svar, längre ett gav Jag mer , har citerats Public Choice and artiklarna, de i Economica av ”… Två fördelningen av inkomster och förmögenhet har hamnat mer i blickpunkten förmögenhet och mer i blickpunkten har hamnat inkomster av fördelningen verk våra av mig fler citat det skälet ser jag framför Av makroekonomin. för år.” kommande under artiklar. våra citera att tillfällen två haft nyligen jag har så verk, Den senare försvagningen av fackföreningarna i Europa – som jag i Europa fackföreningarna av försvagningen Den senare även och vi som – särskilt i Storbritannien utlöste var det inte hoppas att liksom i USA, minskade begripligti Skandinavien, nog den uppenbara huvudpunkter. våra båda i angelägenheten och relevansen Exempel 1 Exempel and Democracy (2019) ”Inequality Undermines inleder min artikel Jag kursiverad: nyckelmeningen med följande, enligt … Growth” som jag hade skickat honom och la till ”Hur skulle vi, vi, skulle ”Hur till la och honom somskickat hade jag 2 eller tidigare ekonomisk, politisk poli anses ska social eller - ekonomisk, vara tidigare eller utveckling jag hoppas (och forskning all Assars i princip fall skulle I så motiverade. tiskt Friedmans Milton av anhängare en fast så. Assar var betecknas min) även uppdelning alltid positiv mellan Det var normativ nationalekonomi. och Inga arbeta komplikationer. utan Assar och tillsammans med att nöje ett sällan var Vi stil. eller oeniga. substans rörande varken uppstod, konflikter 1 ” forskningsbidrag? gemensamma våra Som ofta. Google enligt mindre övriga Scholar, gånger vardera än hundra huvudpunkter: våra serjag var det

nr 2 2021 årgång 49 96 mic Crisis”, skrivermic Crisis”, jag om Island: I minartikel från Capital,Inequality, 2015iChallenge, ”Social andEcono- Exempel 2 thorvaldur gylfason sammanbrott kunde mångaledandenationalekonomer isåväl Amerika Macroeconomic Dynamics2006,frågade jaghonom:”Efter kommunismens ävensom mot konstitutionella frågor efter Islands finansiella kollaps 2008. nomisk tillväxt, naturresurser, och hur dessa hanterades världen över, lik- plan- tillmarknadsekonomi iÖst-och Centraleuropa, moteko och sedan - Min egenuppmärksamhetdrogs ienannanriktning,motövergången från en gammalvän tillmigfrån Princeton, såväl flera som andra viktigaämnen. nydanandeanalys av ienserie medDennisSnower, arbetslöshet uppsatser med inflationsmål, vände Assaruppmärksamheten mot penningpolitik 1990-talet, tack vare deneuropeiska integrationen och enmersofistikerad och andra EES-länder. ekonomiska integrationen. Imotsvarande mångäller detsammaför Sverige inflation på Island har omintetgjorts hög av den europeiskakade bibehålla Enmycketarbetskraft. viktigdelav denautomatiska bru- mekanismsom nu arbetsgivarna ingen sådaneffekteftersom ärfriaatt utländsk importera vilketom lokalarbetskraft, drev I dagharenuppgång upplöneroch priser. utlöste en konjunkturuppgång på Island konkurrens mellan arbetsgivarna Ettsam arbetsmarknad. exempel från Islandillustrerar detta. Före 1994så det Europeiska Ekonomiska (EES)innebärengemen- Samarbetsområdet tidigaredensamma som och Lindbeck 1982).Anledningenäratt (Gylfason leder tillatt kostnadsökningar inte att uppstårpåarbetsmarknaderna vara i avslutningen av mitt svar tillAssar,såkommer risken attsom inflation Även omjagförväntar migatt inflationenskaåterkomma,som jagskrev I minintervju med AssariEkonomisk Debatt 2005såväl i som När inflationen försvann från radarn för forskare imakroekonomi på lyserade på nytt. (s kommer och att våra två huvudpunkter skabliihågkomna, upprepade och ana­ mellankostnads-samspelet och efterfrågefaktorer åter­ iinflationsprocessen Närinflationenåtervänder,som denmåste göra, så förväntar jagmigatt och 25procentsomstrejkandesjukhusläkarenyligenerhållit. påmellan20 Island nulöneökningarsomståririmligproportiontilldenlöneförhöjning i GylfasonochLindbeck(1984a,1984b).Exempelvis begärdesomarbetarpåsjukhus mellan löntagareocharbetsgivare åtföljsavenrivalitet mellanlöntagarnasåsom beskrivs krav ett som kanses uppror av DeSomInte HarmotDeSomHar....Missämjan minimilönevillkor långt utöver vad möjligt. Arbetstagarnas anser arbetsgivarna till en bråkdel av kräver fulla priset, fackföreningarna nu löneökningar samt tilldelningenavspeciellt gemensammafiskelicenser tillfiskeföretagsägare företagsledares löner,bankvinster och regressiv och bonusar, regeringspolitik, bitter arbetsmarknadskonflikt. ...Med explicit hänvisning tillojämlikhet, kom­ ... efter sex spartanskaårsåkvarstår ekonomiskt betydande trångmål bi­ nerat medåterhållen frustration iskrivande i som stundvisarsig 335–336)

ekonomiskdebatt 97 000. ­gångs­ så minns jag assar jag minns så cerade. Jag trodde trodde Jag cerade. - över en (2004) fl i­ l­ 60–61). 60). sedan uppgårde enbart 2000 år 2 ca till Times York New På sin tid publicerade Bertil Ohlin ca 2 000 dagstidningsartiklar, Gus- På sin publicerade tid Krugman, Paul tillhör, utan tvekan, i USA när det gäller detta Rekordet Jag bestämde mig för att inte skriva om över skriva inte bestämdeatt ”Jag mig för Assar svarade: dag har jag vissa svårigheter med dessa bortförklaringar för att inte inte att bortförklaringar med dessa för I dag har jag vissa svårigheter Sådan var Assar: levande, öppen för nya idéer och alltid villig att tänka tänka alltid villig att idéer och öppen nya för Assar: levande, Sådan var För en del år sedan ansåg Assar att den svenska forskarutbildningen inte inte forskarutbildningen den svenska en del år sedan ansåg Assar att För som, antal tvåbenta nationalekonomer tillräckligt ett producera verkade Carl Bildt, ”står med det ena benet citera med det i akademin och att för politiska och erfa- ekonomiska av världen benetandra i den komplicerade m Boschini gjorde Assars hypotes testa att För renheter”. 3. Tvåbenta nationalekonomer, debattartiklar debattartiklar Tvåbenta3. nationalekonomer, självbiografier och - Stock vid inskrivna som var nationalekonomi i doktorander alla siktöver som precis fann, och Stockholm i Handelshögskolan och universitet holms delta- deras främjade incitament inte studenternas att Assar misstänkte, i nationalekonomi Doktorandprogrammen gande i den politiska debatten. - inci av avsaknad motsvarande ställen ger studenterna andra på i USA och tament. ca 300 (Jonung Eli Hecksher ca 450 och Cassel Wicksell ca 1 500, Knut tav emel- ligger ungefär mitt fler, och troligen är ca 200, 1992). Assars artiklar med 150 eller där i närheten. Lars Jonung med 250 och lan Lars Calmfors på de flesta centralpunkten metoder. andra också Han var Assar använde Gun- på TV. sighan deltog. där även Han försökte akademiska konferenser - enbart ca 50 artiklar i dagstid annorlunda. Han publicerade var nar Myrdal honom frågade ningar under sin lysande karriär. När Lars Jonung långa och tyngd. större har artiklar vetenskapliga och Böcker Myrdal: svarade varför, i kolumner vars ”som all- rekordet University Krugman hade Irving Fisher vid Yale Före som Amerika har nationalekonom den mest framstående mänt ansågs vara (1987, s 369). Fishers bibliografi Tobin James citera att för producerat”, artik- och böcker 2 000 poster,inkluderar inklusive hans vetenskapliga besök första där 1957–58, hans första sedan sitt lar. Assar kände till Yale som Europa inte motstå frestelsen att tackla de många utmanande problem problem utmanande de många tackla att motstå frestelsen inte som Europa marknad. Inte till planhushållning från som uppstod genom övergången (Gylfason det?” s 2005, Varför emellertid. du, ­ mig framstod komp som för för problemen då ekonomier också att studier inom detta område skulle kräva för stor institutionell institutionell stor för kräva skulle område detta studier inom att också i dessa erfarenheterna jag att så trodde Vidare ifråga. kunskap om länderna att det skulle bli svårt skulle speglaländer främst att och tillfälliga fenomen studier. sådana av lärdom generell någon dra eftersom jag just har påbörjat en uppsats om övergångsekonomier, studera (GylfasonKina” i s socio-ekonomisk 2005, interaktion om.

nr 2 2021 årgång 49 98 School of Economics en självbiografi, därhanskrev:School ofEconomicsensjälvbiografi, ”Jag anser verkligen ett exempel från Storbritannien, såpublicerade LionelRobbins vidLondon betraktelse publiceradeöversitt också ensjälvbiografisk liv. För att även ta (1991),medmerän 30böcker ibagaget, liani (2001).CharlesKindleberger vad jagvet och jagtyckte att detfungerade förvånansvärt bra- för Modig ska flyktfrån detfascistiska Italien.Ingenannanharprövat detta koncept historier, inklusivehistoriennalekonomer, omhanshem- och personliga grafi, enmärkligblandning begripligt av för natio- tekniskt material, enbart kollega Samuelsons Modigliani, vidMIT,publicerade enovanlig självbio - vilken en nyckelroll hade spelat Samuelson i att introducera i USA. Franco såälskvärt kampmotkeynesianskalltid behandlade i sin nationalekonomi, deskriver Friedman inte om, t omPaul som Samuelson, om depersoner jag. Delvisberor detpåatt paret Friedmanenbartharvänliga saker att säga fru,Rose,sin (Friedmanoch Friedman1998)encharmerande tycker bok, Miltonsamma gällerbiografier. Friedmansamförfattadesin historia med upphetsande, även om den var och välskriven. innehållsrik itvåBertil Ohlinssjälvbiografi delar(Ohlin1972,1975)inte var särskilt idettapel ifrånminuppmuntran. avseende. sig Hanslog Vienadesomatt synd. Jag satillAssaratt jaghoppadesatt haninte skullefölja deras exem- att skriva Och ensjälvbiografi. ingen av demgjorde det,vilket jagtyckte var i USA, varelson alltför upptagen mednuet och framtiden för att tid tasig kuterade medAssar.Hanansågatt GunnarMyrdal, precis Paul Samu som - Singapore och IMF. Stanford,i Canberra, Simon Fraser University i Vancouver, University of Washington, University ofMichigan, DC, NationalUniversity ofAustralia Under åren gjorde han kortare vid Federal forskningsbesök Reserve Board i Economics 1976–77och vidVärldsbanken gästandeforskare som 1986–87. Left skrev dentidigare nämndabästsäljaren ThePoliticaltheNew Economy of s k sabbaticals där.Hanvar vidColumbia och Berkeley 1968–69,därhan gång, träffade flera av mina isländska ochkollegor deras respektive. Solveig, och även Robert Mundellfrånhedrades Columbia,som påsamma Besöket gick bra, inklusiveeninformell mottagning imitt hem,därAssar, 2006närAssarkomdet sista tillbakatillIslandför att utmärkelse. fåsin åren, inklusive tre hedersdoktorat iLondon,Helsingforsoch Reykjavík, Dessa tre är de enda nordiska nationalekonomerna på listan. Torsten Perssons2016,bådaframstående medlemmarav Assarsinstitut. Senare tillkomEconomic Association. Lars E lades Assarsnamntilllistanöver utländskahedersmedlemmariAmerican introduceradeFisher, som Assarför auditoriet iDallas1975.Följande år iUSA.Detvar Tobin,besök Yales mestframstående ekonom efter Irving thorvaldur gylfason Det finnsfåsjälvbiografier avamerikanskanationalekonomer och det- skrivna Självbiografier av nationalekonomer var en av desaker jagdis- Som enlivslångbeundrare av längre USAtillbringandeAssarallasina Assar tilldeladesmångaandra mycket välförtjänta utmärkelser genom (Lindbeck 1971),vidYale Professor IrvingFisherVisiting in som O Svenssons namn 2012 och

ekonomiskdebatt 99 så minns jag assar jag minns så Med vederbörlig respekt för de ovan nämna författarna till självbiogra till - författarna nämna de ovan Med vederbörligför respekt kollegor sina för yngre Assar en inspiration var långa yrkesliv Under sitt Men sedan gjorde han det. Kanske var det så att den intervju som den intervju jag det så att var han det. Kanske Men sedan gjorde lyckades övertyga honom att låta mig göra (Gylfason 2005, 2006) retade (Gylfason retade 2005, 2006) mig göra låta honom att övertyga lyckades som nöjd med intervjun, han han var att jag vet Men inte. vet Jag hans aptit. skrev . Efteråt Debatt i Ekonomisk publicerad fick och svenska till lät översätta speciellt är kanske dig … Jag tacka tillräckligt kan inte han till mig: ”Jag allt arbete, framför tidigare mitt förklara att en chans ha fått att glad över få som jag anser en analys som innehåller min doktorsavhandling mycket den rika mäng- om i dag, så som är medvetna mikrofundament, människor kanaler genom vilka penning- finanspolitik och den av beteendet, påverkar - (kreditranso låna’ att ’förmågan och låna’ ’viljan att distinktionen mellan ansatsennering), den intertemporala substitution (med med intertemporal permanenta och temporära - policyför av effekterna en distinktion mellan - på konti visa att chansen ha fått att glad över är också Jag ändringar) etc. med skiftningar varandra, efter arbete: flera policyområden i mitt nuiteten jag. tänkte Uppdragettillämpning.” och slutfört, teori mellan Assars av dem absolut 2012) är den bok (Lindbeck fier anser bästa jag att Sveriges om information eftersom minst användbar på rik så är den inte alla, - det är den mest fram att under hans livstid. Man kan nog hävda utveckling gångsrika lands som perioden helst t o m vilket om inte historia, i Sveriges om nationalekonomer, historier Assar oräkneliga berättar I boken historia. på en så framgångsrik hålla Sverige som till att andra hjälpte och politiker intressanta är full av Berättelsen social och ekonomisk utveckling. av väg var vilket kvickhet, som insikter associationer och strålande intryck, såväl beskriver Assar - Gun läsare. andra för nytt men vänner Assars välbekantför til�- och politisk och forskning debatt för intresse huvudsakliga nar Myrdals tala att för kapacitet hade en större brilliant som han var, Myrdal, lägger att antar – vänligt vän sin för äldre lyssna. Assar påpekade När detta att än för lyssna och tala kunde han samtidigt. att Myrdal svarade – jag alla sam- från svenskar vanliga För som en lojal vän. såväl beundrare och visdom och värme, full av Han var röst. hällsgrupper han en förnuftets var nu tystnat röst har Hans om. vittnar vackert hans självbiografi vilket vett, – kommer målningar hans och hans böcker artiklar, hans – verk hans men piano, där han själv och hans sonat klarinett för även Ja, vidare. leva att Chamber igen av som 1947 och framfördes vid premiären spelade klarinett Music Society alla att spelades2014 och i Stockholm in på CD. De kommer , som tyskarna Mensch guter ein han var: vem påminna oss om honom och att en god och oss kommer som människa ekonom säger, en stor många av djupt. sakna Maynard Keynes vara den mest anmärkningsvärda man jag någonsin man jag har mest anmärkningsvärda den vara Keynes Maynard Assar, sa jag till exempel deras följa Du borde s 193). 1971, (Robbins mött” det. göra skulle inte han att rädd var men

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER 100 Review, Capacity Utilization”,European Economic Wagepeting Claims,CostInflation,and Toch ALindbeck (1984a),”Com- Gylfason, Gylfason, Toch ALindbeck (1984b),”Union Gylfason, thorvaldur gylfason vol 35, Political Economy ofCostInflation”,Kyklos, Toch ALindbeck (1982),”The Gylfason, Cham. opment, GoodJobs andSustainability,Springer, (red), Democracy andGrowth”, iPaganetto, L T(2019),”InequalityUndermines Gylfason, s ity,”, andEconomicCrisis Capital, Inequal- T (2015), ”Social Gylfason, 10, s sar Lindbeck”, Macroeconomic Dynamics,vol T(2006),”AnGylfason, Interview with As- s Lindbeck”, T (2005), ”Intervju med Assar Gylfason, s Bulletin (Fjármálatíðindi),augusti–december, Inflation), Central BankofIcelandFinancial naðarverðbólga“ (Wage ClaimsandCost T(1981),”KaupkröfurGylfason, kost og - Press, Chicago. Lucky People: Memoirs, UniversityofChicago Friedman, Moch R DFriedman(1998),Two compensation-2018/. 1978”, https://www.epi.org/publication/ceo- HasGrownCompensation 940%since Economic Policy Institute (2018),”CEO s ing inStockholm”, Econ Journal Watch, vol 1, Leg: CasualtiesofPhDEconomicsTrain- och JRoine a (2004),”Learningto Lose Boschini, A D,MJLindquist,Pettersson 92, s 1987”, Baumol, 1907- W J (1990), ”Erik Lundberg, 326–342. 1–20. 167–181. 369–379. 101–130. 1–9. Yearning for Inclusive Growth and Devel- s Scandinavian Journal of EconomicsScandinavian Journal, vol of vol 24, s 430–455. Ekonomisk Debatt, årg 33,nr4, 1–21. Challenge, vol 58,

grave-MacMillan, London. Economics, volPalgrave 2,Pal- Dictionaryof J, MMillgate och PNewman (red), TheNew Tobin, J (1987), ”Fisher, Irving”, i Eatwell, mist, Palgrave Macmillan, London. Robbins, anEcono L(1971),Autobiography- of Stockholm. 1951 Ohlin, B(1975),BertilOhlinsmemoarer1940– man blirpolitiker, Bonniers, Stockholm. Ohlin, B(1972),Bertil Ohlins memoarer – ung mist, Texere, New York. F(2001),AdventuresanEcono - Modigliani, of Bonniers Förlag,bert Stockholm. Lindbeck, A(2012),Ekonomi äratt välja, Al- s iticians”, Pol- EconomieswithEndogenous in Open Lindbeck, A(1976),”StabilizationPolicy Row, New York. the New An Outsider’sView Left: & , Harper Lindbeck, A(1971),ThePolitical Economy of Oxford. Blackwell,nomist, Basil Cambridge,MAoch anEco­ of C P(1991),TheLife Kindleberger, nomics, Routledge, London. den: An Evaluation Swedish Research of inEco - Way”, iEngwall, L(red), Economics in Swe- Jonung, L(1992),”EconomicstheSwedish Public Choice, vol 79, s Interaction ofMonetaryPolicy andWages”, Toch ALindbeck (1994),”The Gylfason, Policy Modeling, nous UnionsandGovernments”, Money, andExchange Rates- withEndoge Toch ALindbeck (1990),”Wages,Gylfason, nomic Review, vol 30, s Game-theoretic Approach”, UnionsandGovernments:dogenous A Toch ALindbeck (1986),”En- Gylfason, proach”, Rivalry andWages: Ap- AnOligopolistic 1–19. – socialistisk skördetid kom bort,Bonniers, Economica, American Economic Review, vol 66, vol 12, s vol 51, s 33–46. 5–26. 469–493. 129–139. European Eco- Journal of Journal of

ekonomiskdebatt 101 CARL BILDT CARL riksdagsledamot var - partiord 1979–2000, Moderaterna förande statsminis- 1986–99, utri- och 1991–94 ter 2006–14. kesminister [email protected] m m o 408) opinionsledaren assar lindbeck assar opinionsledaren k löntagarfonder som faktiskt kom att dominera och t och dominera att som kom faktiskt löntagarfonder k

Att ge privata råd till regeringar eller enskilda politiker utan att samtidigt lång- utan att eller enskilda politiker till regeringar råd ge privata Att i sanden vid en ocean: skriva den allmänna opinionen är som att siktigt påverka (s skriften. ut raderar opinionen i svallvåg nästa När förslaget fördes fram skedde det stundtals med motiv som fullt inte skedde fram fördes När förslaget I två viktiga skeden av det senaste halvseklets utveckling kom hans insat- kom det senaste halvseklets utveckling av skeden viktiga I två definiera svensk politisk utveckling under ett och ett halvt decennium decennium halvt ett och ett under svensk utveckling politisk definiera det som- för LO:s sida entré från till dess att gjorde det först det att från jag ledde i början den regering av i slutligen avskaffades slaget resulterat 1990-talet. av det egentligen handlade om. Det talades allmänt om att vad ut klargjorde med den s k solidariska LO:s möjligheter skulle underlätta det på något sätt - strid kring för är alldeles uppenbart intensiva och Det första den utdraga s om slaget 1. Striden om löntagarfonderna om Striden 1. ser att bli av avgörande betydelse för den samhällsekonomiska och politiska och betydelse den samhällsekonomiska för avgörande bli av ser att utvecklingen. Andra kan betydligt bättre än jag bedöma än jag de insatser gjor- Assar Lindbeck kan betydligt bättre Andra den akademiska utvecklingens och forskningens de på den ekonomiska betydelsefull så annorlunda och honom så Men det som gjorde områden. all- den påverka såg det som han dessutom en viktig uppgift att att just var betydelse ekonomiska landets för av i frågor männa opinionens utveckling utveckling. Ekonomi – Ekonomi i sina till de sista memoarer raderna kom När Assar Lindbeck av mycket som tes sammanfattar han en liten – formulerade välja är att antal under ett samhällsdebatt få i svensk att betydelseden stora han kom decennier:

Utan någon egen maktbas blev Assar Lindbeck genom sina intellektuella Lindbeck genom sina blev Assar Utan någon egen maktbas ekonomiska inflytandet på Sveriges som hade det tydligaste en av dem insatser - striden kring löntagar Det gällde särskilt under viktiga decennier. utveckling system. framtida ekonomiska till en fråga om Sveriges fonderna, som han lyfte gav den där analys och förslag Och det gällde den s k Lindbeckkommissionen, en storar- stå på. Sammantaget en ny intellektuell grund att politiska debatten tad insats. Opinionsledaren Assar Lindbeck Assar Opinionsledaren

nr 2 2021 årgång 49 102 flikten gällde, skriver han, ”Sveriges val av ekonomiska system” (s inklusive planhushållningsdebatten omedelbartefter kriget”(s 269).Kon- konfrontationän någonannanpolitisk efter andra världskriget iSverige, konflikten och maktpolitiska i ideologiska fondfrågan var mer dramatisk ekonomi och ett fritt samhälle. bäruppenfungerande som marknads- om vilkagrundläggandeprinciper andra ekonomiska vinklingenpåfrågan, utanför honomvar detenfråga så gott all makt koncentrerades som i de fackliga organisationernas händer. tem iSverige och att därmedglidainiett skullebli”tyst”när samhällesom förklarade att vad dethandladeomvar att igrundenskiftaekonomiskt sys- fördelningen i samhället. lönepolitiken, elleratt detskullehanågontingatt göra- medförmögenhets carl bildt lektuella banerföraren. denfrämsta hade AssarLindbeck som intel- 1970-talet och 1980-taletsom kats av efterdyningarna av denviktigasystemdebatt undersenare delenav våg av vänsterradikalisering, hardenändainisenare tidpåtagligtpåver- längepåverkatsdiskussionen av efterdyningarna av 1960-talets detsena ekonomiska systemet. och Omdenoffentliga delvisockså detpolitiska liga samtaletnärdetgälldemergrundläggandefrågeställningar kringdet förde debatten kom hanockså att påett avgörande sätt syresätta detoffent- för att direkt ifrågasätta förslaget omlöntagarfonder. Genomdetsätt han bord att avskaffa dem. regering hösten 1991var ett av deallra första förslag viladepåriksdagens formuleringOlof Feldts –mennärdet blev dagsför poetiska enny borgerlig nom ”detta jävla skit” – för att använda dåvarande finansministern Kjell- återvändeSocialdemokraterna tillregeringsmakten 1982baxademanige- partiet. socialdemokratiska timitet inte minstmotbakgrundav att hantydligt var enmedlemav det legi- fåkundeståemotoch dessutomintellektuell enpolitisk skärpasom dock gradvis fartislutet avderna som tog 1970-talet.Hangav kritiken en för dengrundläggandedebatt omoch opinionsbildningmotlöntagarfon- det mesta i landet. mokratin bestämde som en kvardröjandeåtskilliga fanns nog tro att trots- det nog allt var socialde Man vågade ellerorkade inte taenmergrundläggandekonfrontation. Hos och näringslivet vacklade som och mumlade idebatten omlöntagarfonder. Striden blev hård. memoarer Isina skriver AssarLindbeck att ”den Hans argumentation motfonderna handladeinte omdenenaeller frånMed enklarhetsom mycket fåandrahantillorda tog idebatten och Men då hade man inte räknat med Assar Lindbeck. Assar Lindbecks insatser idebattenAssar Lindbecks insatser var av inte enbart stor betydelse Så småningomkom hela det märkliga fondäventyret att haverera. När Det ärsvårt att överskatta hade AssarLindbecks insatser denbetydelse Inledningsvis fannsdetinte såfåföreträdare också för partier borgerliga 269).

ekonomiskdebatt 103 opinionsledaren assar lindbeck assar opinionsledaren Men saken måste självklart ses i ett lite längre perspektiv. längre lite sessjälvklart måste ett i saken Men his- moderna in vår Lindbeck delar Assar ekonomiska I sina memoarer perioden Den första perio – somden marknadsekonomiska han kallar - perioden med han kallar den välfärdskapitalistiska vad följde Därefter 1970 från – eran han kallar interventionistiska – vad Den därpå följande skattekvoten – 1989 var påtagligt utgiftstryck och både skatte- Nu steg Försiktigt devalvera. som bekant lösa ut dessa blev försöka att att Sättet väg. var en hållbar inte detta det uppenbart allt fler blev att Men för alldeles senare eller förr den logik,bryta denna sätta och att för var Det därpå – med Ny i oktober jag ledde tillträdde året när den regering Och horisonten.vid molnen mörknade 1992 Bundesbank sommaren Från Det var jag – då statsminister – som några dagar innan den 19 november 19 november dagar innan den – som jag – då statsminister några Det var 1992 – dagen då Riksbanken tvingades att ge upp valutans knytning till den knytning ge upp valutans tvingades att 1992 – dagen då Riksbanken då i och ringt upp Assar Lindbeck Ecu – hade valutaenheten europeiska uppdrag som ett av intresserad om han skulle vara frågat allmänna ordalag detta. skeden. olika fyra i toria - världs till det andra på 1870-talet fram sig reformerna från den – sträcker kriget. - olika offentliga regel av en successiv och utbyggnad tillväxt god ekonomisk markant avvek inte utgiftstryck och perioden var Det system. skatte- när vår om åtskilliga delar av länder, även europeiska andra motsvarande från reglerade. tämligen var fortfarande ekonomi problematisk. mer avsevärt bli att ju kom framåt och sig påminda. gjorde problem ekonomiska upperad en och – procent 59 i defensivtoch ibland – som offensivt 1981 – eller mer djärvt och 1977 och som1982. undvika den struktur­ att för den valdes det ju uppenbartIbland var att den skulle lyckas. att för en förutsättning var anpassning verket som i själva utgångspunkten. till tillbaka bara allmänhet i oss den förde därmed Och - somnödvändiga hårdvalutapoliti fast- och i fokus, strukturanpassningen bemästra den att led i försöken vinna politisk mark. Som ett att kom ken till kronan maj 1990 17 krisen regeringen knöt ekonomiska påtagligare allt valutasamarbetet. europeiska det i Ecun politik. vår bas för en självklar detta – var som program Sverige Start för fungera. att inte – som– vet vi kom Det ankare. ett av Något sinamed brottades regeringen Och Det började räntan. höjde oroligt. bli skulle lotsas igenom en karensdagar två införa om att förslag Ett problem. att strid kring förslaget stor Det rådde riksdag där vi saknade majoritet. delpensioner.med systemet begränsakostsamma det Och det för naturligt över till det andra skede där hans insatser kom att bli att insatser där hans kom skede andra till det över naturligt det för Och om ”nya om kommissionen hört talas har väl betydelse. stor Få mycket av politik”för i mars 1993, men och som ekonomi presenterades för villkor begrepp. ett fortfarande Lindbeckkommissionen är många 2. Lindbeckkommissionen 2.

nr 2 2021 årgång 49 104 inte förtjusta ideförslagpresenterades. som hållhagladeinvekti På sina - slag. PåSVTtaladeAktuellt om”enfredlig statskupp”och allavar förvisso rönthistoria som också fått såstor uppmärksamhetoch som såstort genom- finns fåoffentliga utredningar i vår parlamentariska demokratis samlade hade lettter som oss in på många av de problem vi brottades med. risken påtaglig att den ekonomiska debatten skulleglidatillbakaidemöns- nytt ankare sådock enny intellektuell grundatt ståpå.Utanensådanvar tiska systemets ansträngningar att reformera vår ekonomi omäninte ett förutsättningar. utan måste också innefatta systemets hantering detpolitiska av ekonomins om denekonomiska politikens och deolikareformåtgärdernas inriktning carl bildt temkorrigering, kanske t sammansättningsionens ensys iövrigt.- Detbehövdes alldelesuppenbart systemethur såg ut ochdet politiska fungerade. använda ett uttryck sentida – gick genom rutan och han visste dessutom väl kurvor. Hanhadeförmågan att formulera iett sig klarspråk –för som att rar för den bredare allmänheten allt konstigare med siffror och modeller hällsdebatten i all synnerhet med insatser under löntagarfondsdebatten. ju sitt menhadeblivitett ursprunginomsocialdemokratin, namnisam- ning av uppskattning och misstro lägren. ibäggedestora politiska Hanhade heller åtagit sig. eller förmodligen komma att bli 113 förslag med nya villkor för ekonomi och politik. tre att månaderpåsig komma uppmedvad imarsåret som därpåskulle nytt ankare, från ljuset en ny eller se fyr i dimman, var milt sagt osannolikt. misslyckats under de två tidigare decennierna. försökt göra alltfastare iansträngningarna att komma från detsom bort samma väg. Norge skulle komma lite senare. Finland hade redan fallit. november gick detsåinte längre. Dagarnadärpågick Portugal och Spanien Runtsituationen. om oss i Europa föll valutorna käglor. Men den 19 som och enandrasymbolisk medmersubstans–bidrog tillfälligttillatt klara och utsatt land. nesday brittisk historia. Detvar imodern politisk inte lätt att vara ett litet med 500 procent var dagen då det brittiska pundet knäcktes – Black Wed- externa omständigheterna dagen var knappastgynnsamma.Denbekanta Kommissionens förslag kom att leva upp till de förväntningarna. Det Avsikten medkommissionen var såledesatt- försöka gedetsamladepoli Och inte minstdetsenare var juockså ikommis viktigtoch återspeglas - Han var ingenrenodlad akademiskekonom av produce- dentypsom Assar Lindbeck utmärktes bl aav att hanåtnjötungefärsammabland- Det var någonannan hade kunnatklara ett – näppeligen som uppdrag Det var därför jagringdetillAssarLindbeck. Och detvar därför hanfick Och att debatten denpolitiska fram självtskullekunnaletasig tillett Därmed hadedenekonomiska politiken förlorat någotav detankare vi Två breda och rätt överenskommelser unikapolitiska –enförsta mer Riksbanken använde sitt räntevapen för att försvara valutan, men de o m ett systemskifte, och det handlade då inte bara

ekonomiskdebatt 105 opinionsledaren assar lindbeck assar opinionsledaren Sammantaget var det en med alla rimliga mått mätt storartad insats. storartad mätt mått rimliga alla med en det var Sammantaget allt. med lyckades han att inte dock innebär Det med Assar Lindbecks i kontakt kom jag som student först ung att tror Jag dag tillbaka på förslagen från kommissionen det kvartssekel kvartssekel det kommissionen från Men ser vi i dag tillbaka på förslagen kris ekonomins svenska ”Den angreppssätt. brett mycket Den hade ett har under som lades fram 113 förslag de betydande antal av mycket Ett poli stå betydande- strider kring den ekonomiska det att kom Förvisso ankare ett det inte blev Kanske lyckas. att det kom och avsikten Det var - kom att offentligt säga alltför att mig från avhålla jag själv försökte Och 3. En storartad insats storartad En 3. i politiska och utvecklingen den ekonomiska diskutera går att det inte Att Assar Lind- ställas inför på och stöta under dessa decennier utan att Sverige hans insatser av skeden hans insatser och beck är uppenbart. stora Dessa två bildar och griper i varandra in ju dessutom samhällsdebatten i den vidare ekonomiskt- ett försvara handlade det om att en helhet. I det första något av reformera handlade det om att i det andra och politiskt under attack system bättre. fungerade det att så detta det näst bombning var hyresreglering att på hans tes tankar när jag stötte missionens förslag i allt väsentligt stodväsentligt i allt missionenssomgrund samma på förslag den politik vi åren. föregående närmast de under föra försökt hade - Lindbeckkom är det uppenbartsom passerat sedan att de presenterades inflytande. stort mycket ett få att missionenkom endast, eller ens kris. Det är inte institutionernas och politikens är … också utan om specifika fråga politiken, misstag i den ekonomiska i huvudsak, (Lindbeck i det politiska allmänna funktionssätt” systemets om svagheter den bara inte bakom låg dessa svagheter den menade att 2012, s 296). Och par decennier med hög återkommande inflation, akuta krisen ett utan också ökad arbetslöshetstatsskuld, gradvis relativt och växande kostnadskriser, rika OECD-länder sedan omkring till andra i förhållande låg BNP-tillväxt den akuta kri- innan mark under lång tid redan hade förlorat 1970. Sverige 1990-talet. börjani av åren senslog utsatta de under till - än de enstaka för sedan blivit politisk dess viktigare men åren verklighet, det successivt eta- att till medverka att kom kommissionen att slagen var politikens om den ekonomiska konsensus bred tämligen och en ny blerades inriktning. och skattehöjningar mellan avvägningen – som följde åren under tiken annat – och utgiftsbegränsningar, i de olika försäkringssystemen nivåer villkor nya de för utgångspunkt med huvudsak i föras att kom debatten men politik och formulerade. som ekonomi kommissionen för fyr. en förvisso men – ven över förslagen och någon facklig ledare började om Pinochet t o m tala ledare facklig någon och förslagen över ven från kvarlevor sina skälvande fortfarande hade i Chile. Samhällsklimatet tider. tidigare

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER 106 bert Bonniers Förlag,bert Stockholm. Lindbeck, A(2012),Ekonomi äratt välja, Al- gaste inflytandet över dess utveckling under viktiga decennier. enav intellektuella insatser komhan genomsina demsom att hadettydli- Assar Lindbeck aldrigmycket av offentligmaktivårt samhälle. Ändåblev lära, försöka långsiktigt påverka den allmänna debatten. aktiva också bortsett från insatser, det för- stunden efterfrågade eller popu avbar upphansengagemangsom omvikten av hansinsikt att också genom generationer av ekonomer kommer att inspireras såväl av de tankar som kommit att bromsa borde ha vart det som det i sak enda rätta. möjliga”,och starkaetablerade intressen,”det politiskt underdecennierhar detta område. Mentrots detta hardetta förblivit ett område om därteser cipiellt hademöjlighetatt försvara ellerensförklara denförda politiken på tränga in i de tankegångar låg bakom som den. åtskilligatillattledde nog iallafallav ren intellektuell nyfikenhet försöka bästa sättet att förstöra enstad.Formuleringen var minstsagtslåendeoch carl bildt Om man bortser från någon position påStockholms universitet hadeväl från någonposition Om manbortser Nu finnsinte AssarLindbeck längreoch mankanbara hoppasatt nya Och tillatt detleddenog detblev svårt attsom merprin- finnanågon

ekonomiskdebatt Politisk Politisk a biträdande biträdande a Jag vill särskilt tacka tacka särskilt vill Jag för Petersson Olof - synpunk värdefulla bara inte är Olof ter. minnesgoden med- utan kommissionär uppdaterad vad också politiskagäller - för ändringar. 107 BIRGITTA BIRGITTA SWEDENBORG - nationaleko i PhD är UCLA. från nomi tidigare har Hon bl varit dåvarande för chef IFN) (numera IUI SNS. för VD vice och forskning Hennes huvudsakligen har på inriktad varit internationella direktinvesteringar, internationella - reg prisskillnader, politisk och leringar var Hon ekonomi. - Lindbeck av ledamot och kommissionen SNS- uppföljare, dess rapporten makt med oklart ansvar. b.swedenborg@ gmail.com reformatorn assar lindbeck assar reformatorn

Nya villkor för ekonomi och politik. för ekonomi villkor Nya

Assar tackade ja till att leda en kommission men ställde flera villkor. Han villkor. flera men ställde leda en kommission ja till att Assar tackade ingå, med att där jag hade förmånen kommission, en liten blev Resultatet december. intensivt. kort En arbete blev Det av slutet i inleddes Vårt Lindbeckkommissionen, som egentligen hette Ekonomikommissionen, Ekonomikommissionen, somhette egentligen Lindbeckkommissionen, - eko 1992, när svensk Carl Bildt i november statsminister att till för kom nomi befann krisen sig sig sedan till Assar i den värsta 1930-talet, vände - när det traditio hos de flesta stor var Rådvillheten råd. få att för Lindbeck politik, just hade den fasta växelkursen, ekonomisk svensk för nella ankaret politik”, samti- ekonomiska vägens enda ”den även därmed och kollapsat fall. befann somdigt sig ekonomin fritt i själv få bestämma vilka som i kommissionen. skulle bli ledamöter att krävde inte till åtgärder förslag analys och kommissionens att också Han krävde krisenakuta den om handla skulle underliggande de om också utan bara månader. en rapport klar inom tre skulle bli till krisen att och orsakerna villkoren. accepterade Bildt Carl en sekreterare. sakkunniga och Assar samt två utöver ledamöter endast tre - vid Stock i nationalekonomi Persson, professor Torsten var Ledamöterna då Petersson, IIES, Olof vid liksom och, universitet holms verksam Assar, jag själv, vid Uppsala universitet, i statskunskap docent, professor senare professorerna var sakkunniga SNS. De till knuten och nationalekonom båda framstående Köpenhamn, Niels Thygesen, och Agnar Sandmo, Bergen utifrånperspek med sin- De bidrog med ett kunskap och nationalekonomer. Molan- dr Per tekn var Sekreterare skrivandet. tiv men deltog i själva inte Per deltog i arbetet till finansdepartementet. på samma sätt der, då knuten hjälp hade vi en fantastisk assistent, Siv Milton, som Till vår vi ledamöter. finansdepartementet. från utlånad somvar till som utlovat skickades till åtgärder kärnfull rapportoch med 113 förslag titel i mars 1993. Rapportens publicerades månader och två efter trycket blev dess uppföljare dess upp- på statsministerns att varsel sig hösten 1992 med kort Lindbeck åtog Assar - dåvaran den bakom kartlägga orsakerna med syfte att drag leda en kommission I ledningen för med förslag till förbättringar. krisen och komma de ekonomiska loppet av tre medarbetare producerade han inom en liten grupp handplockade många därefter med 113 förslag till åtgärder, varav månader en rapport genom- ansvar utkräva ska kunna uppföljning sju år senare om hur väljarna förts. En mindre uppseende. betydligt väckte av sina politiker – Lindbeckkommissionen och och Lindbeckkommissionen – Reformatorn Assar Lindbeck Lindbeck Assar Reformatorn

nr 2 2021 årgång 49 108 birgitta swedenborg organiseras kring tre analysen centrala ekonomisk-politiska mål, nämligen detaktuellakrislägetoch dessorsaker.kapitlet beskrivs Iföljande kapitel huvuddelen av Det blev rapporten. enklaroch tydlig struktur.Iinlednings- Assar hade redan en klar uppfattning från början om hur han ville lägga upp 2. Rapportens struktur medarbetare insåg att de hade fått knän. agenda i sina en ambitiös politisk och finansminister AnneWibble hennes nen, tisdagenden9mars1993,som lika.Sådet var förstalla skullebehandlas igryningendagenför presentatio- tementsledningen vad mankommit fram till.MenAssar höllstyvtpåatt slutet avsig sitt ärdetbrukligtatt arbete manunderhandmeddelardepar- kvar.dagarnas slutlämnadesingapapper Närenutredning närma börjar skott gentemot departementets övriga- verksamhet. Efter delångaarbets de lokalerpåfinansdepartementet. Ifinansdepartementet höllvivattentäta praktiskt tagetdagligen,vilket underlättades av att visatt tillsammansilåna- jagminnsdetträffadesexterna Mensom viinformellt sakkunnigadeltog. av institutioner. om betydelsen politiska Scherman utformning och Inga-Britt om socialförsäkringarnas Ahlenius JagK G analys och slutsatser. minnssärskiltGabrielUrwitzombankkrisen, och vittnesmål vissaexperters gemensamma arbetet hadestor påverkan på idet gare Olikaledamöter bidrog medolikaspecialkunskaper kunskaper. Totalt publicerades 27 expertrapporter så småningom i två bilagevolymer. vi(främstvar Assar)expertrapporter. merkunnigaänvi och oftabeställde delområden därvibehövde fördjupade intervjuade videmsom kunskaper dominerade växte På och respektfull dialog. fram rapporten ienöppen problemen hansobändigaenergi liksom styrde Menäven arbetet. omAssar svensk ekonomi, analytiska förmåga och förståelse av deunderliggande var klipptoch skuretUppdraget som för Assar.Hansbreda kunskapom 1. Lindbeckkommissionens arbete missionens ledamöter utarbetade flerasenare år ledamöter utarbetade missionens (Lindbeck m en fortsättning kom som mångainte kännertill,nämligendenrapport - som påatt gradMenjagvillockså peka barhanssignatur. detfanns isåhög som och detta ombådeAssarsstoraDet ärenpåminnelse betydelse viktigaarbete inflytande med tonvikt påAssarsbidrag –iettperspektiv. nästan30-årigt i ett 20-årsperspektiv. Ekonomisk Debatt ägnadesåtLindbeckkommissionen (Lindbeck 2013)som samt hans artikel Lindbeckkommissionen ochframtideni ett av specialnummer villjaghänvisa arbete sionens tillhansmemoarer Ekonomi äratt välja (2012) Vi höllett tiotalregelrätta sammanträden dåvihörde ellerdåde experter Den korta utredningstiden gjorde att grad fick vi i hög förlita oss på tidi- Det följande ärenkort rekapitulation av och kommissionens arbete För villveta densom hur Assar själviefterhand sågpåLindbeckkommis- fl 2000).

ekonomiskdebatt 109 Vi peka- 1 15) Det var detta sam- detta var Det 15) reformatorn assar lindbeck assar reformatorn Varje delavsnitt följs av numrerade och konkreta förslag till reformer. reformer. till förslag konkreta och numrerade av följs delavsnitt Varje - inter såg 1990-talskrisen som av orsakad Medan många observatörer Efter den ekonomiska analysen diskuterar ett särskilt kapitel det poli kapitel särskilt - ett analysendiskuterar den ekonomiska Efter Den svenska ekonomins kris är … också politikens och politikens kris är … också ekonomins vi: ”Den svenska I rapporten skrev specifika gäller vad minst inte tolkningen förra den vid fast står text färsk i en Jonung Lars 1 2020). (Jonung konjunkturpolitiken svenska den i misstag tiska systemet under rubriken Demokrati. Här kunde Olof Petersson som Här kunde Olof Petersson Demokrati. under rubriken tiska systemet samman- med ett avslutas Rapporten ge särskilt viktiga bidrag. statsvetare var struktur tydlig en hade den att Förutom slutsatskapitel. och fattnings- Assar gick att vare tack rapporten pedagogisk också mycket välskriven, och flera trots en enhetlig stil det rapportenigenom hela Därmed blev stilistiskt. arbetet. del av varje för han tog på hur ansvar exempel är ett Detta författare. analysen. ori- De flesta är inte den föregående av naturligen följer Förslagen eller under längre debatten ginella utan hade funnits med i den allmänna samman- större tid. Det som de passar in i ett är hur är originellt kortare - eko svensk till att orsakerna de ska lösa blir en del av hang, där de problem sisttill och Assar Som kris. en djup i hamnat sämre allt utvecklats hade nomi i viss mån som för kommissionen en katalysator det fungerade uttryckte diskussion. inhemsk och internationell i somidéer cirkulerade specifika och svenska den i misstag konjunkturstörningar nationella av som resultatet problemen såg kommissionen konjunkturpolitiken beslut som politiska och ofta låg långt tillbaka i tiden. åtgärder makroekonomisk stabilitet (som inkluderar hög och jämn sysselsättning), hög (som stabilitet inkluderar sysselsättning), jämn och makroekonomisk - som Sve områden inom dessa Det var tillväxt. ekonomisk och effektivitet den ekonomiska viktigt mål för annat Vi tog upp ett inte problem. rige hade mål som ett det var att tyckte vi inte att Skälet var fördelning. politiken: - fördel hade då en jämnare uppnå. Sverige med att hade misslyckats Sverige än något annat välfärdstjänster av konsumtion och inkomster både ning av jämn i mycket lika jämn men fortfarande inte land. I dag är fördelningen jämförelse. internationell de på att Sverige redan på 1970-talet började få problem med en långsam med en började på 1970-talet få problem redan Sverige de på att offentliga budgetunderskott, tendenser till stora produktivitetsutveckling, kostnadskriser som i sin tur tvingade snabb med återkommande inflation kriserna som makroekonomiska De återkommande devalveringar. fram började av i 1990-talskrisen – akut i form kulminerade på den tiden och hålla en att försöken mellan en finanskris – således på en krock berodde priser.för löner Till och inflationstrend en stark inhemsk och fast växelkurs till- och effektivitet med problem stabiliseringspolitiskade kom problemen berodde politiska i sin problemen tur ofta på tidigare ekonomiska De växt. brister. institutionella och åtgärder speciom fråga - huvudsak, i ens eller endast, inte är institutionernas kris. Det det i politiska svagheter om utan politiken, ekonomiska den i misstag fika s 1993:16, (SOU funktionssätt” allmänna systemets politiska och - aspekter ekonomiska som kommis manfogande utmärkte av sionenssynsätt.

nr 2 2021 årgång 49 110 birgitta swedenborg efterhand framstår särskilt de ilskna reaktionerna en intressant av som spegling tidsandan. 2 jat genomföras (statsgarantier av bankernas inlåning,nya kapitaltillskott, Våravinna bankkrisen. förslag ”lågredan iluften” ellerhaderedan- bör åtgärdersom genomfördesBland de specifika som skulle var de över - Den akutakrisen miska problem genomfördes i mindre grad. tutionella förändringar inte tycktes som relaterade ekono tilluppenbara - litiken. Viktiga strukturreformer påillafungerande marknaderellerinsti- - hänförde stabiliseringspo som och denlångsiktiga tilldenakutakrisen sig föras helteller delvis.Deförslagframför som alltkom att genomföras var de utredningar omekonomisk Mångaav politik. förslagen kom att genom- avsenare gruppen åtgärder kommissionen från som skilde sig tidigare ville ändra De 113 förslagen kan indelas i förslag om 4. Kommissionens förslag vina över detsvenska folket”. piller”medanenmindrenödvändiga vänlig rubrikvar ”Nuskallpiskan förklarade bakgrundentilldem.Vänliga rubriker taladeom”Beskamen samhället”. Mångagick igenomallavåra förslag idetalj–dagefter dag–och del talade om ”enfredlig i det svenska statskupp” och andra om”en bomb sätt att presentera den.Mediernauppvisade enprovkarta påreaktioner. En krisläget menockså enovanligt Assarsslagkraftiga liksom läsbarrapport Rapporten fick ett enormtgenomslag.Tilldetbidrog förstås detallvarliga 3. Mottagandet halvår. väntade sättet. Debatten –och folkbildningen – pågick under mer än ett politiska reformerpolitiska skulle öka genomslaget för som allmänintresset. Mångaavarbetsmarknadspolitiken. de113förslagen handladedärför om hade direkt erfarenhet av av från analyser sina bl ajordbruks-, och bostads- några årtidigare (James Buchanan 1986).Detvar samtidigtnågotAssar medett ekonomi, iekonomi belönats politisk eninriktningsom nobelpris sen. Detvar provocerande mendetbyggde från påinsikter publicchoiceeller bli omvald oftainflytandet speglar av olikasärintres och- partiernaspolitik realistiskt. Vad grad staten av faktiskt gör styrs i hög regeringens vilja att staten vill,och kan,vara ett instrumentför allmänintresset.Mendetärinte vanligt antagandebakom förslag tillekonomisk-politiska åtgärder äratt beslutsfattandet. Kommissionensjälva konstaterade detpolitiska att ett Exemplen harjaglånatav återger Assarsom mycket av reaktionerna memoarer. isina I Men hur mycket kom att faktiskt genomföras? Ovanligt för enstatligutredning var av också betoningen bristerna i regelsystem och och politiska institutioner. Det var främst genom den 2 Intressegrupperna formerade Intressegrupperna pådetför sig - specifika åtgärderoch förslag som

ekonomiskdebatt 111 reformatorn assar lindbeck assar reformatorn Ett antal förslag till regeländringar när det gällde stabiliseringspolitiken när det gällde till regeländringar antal förslag Ett som här tiden slog vid den igenom i många länder på penDet synsätt - i finans- Molander, med en bakgrund Per sekreterare, Kommissionens Det allvarligaste problemet, menade vi, var den höga arbetslösheten menade vi, var problemet, Det allvarligaste och där föreslog vi ett antal ganska konventionella insatser. Vi underströk insatser. underströk Vi konventionella ganska antal ett vi föreslog där och inte arbeta att i stället för att för betala människor viktigt att det var att på hur arbeta förslag också kallas ”arbetslinjen”. som – det Vi gav numera få ned den offentliga för att statsfinanserna skulle sanera man i framtiden BNP till 40–45 procent, av procent 70 från sektorns samlade bruttoskuld än vi uppnåddes sedan snabbare utgiftsminskningar. Detta genom främst - tilläts fort kronan att av underlättades med. Återhämtningen hade räknat på ca deprecieringen den stora och föreslagit, vi också flyta, vilket att sätta - En positiv27 procent. det inhemska efterfråge motverkade nettoexport behålla en flytande bortfallet. att tog ställning för inte Men kommissionen sikt.lång på växelkurs beträffande stabi- det synsätt från utgick förslag Våra också. genomfördes liseringspolitiken 1990-talet bland akademis- och på 1980- som vuxit fram politik att för en ”regelstyrd” av om behovet Det handlade ka ekonomer. avvika att fördelar kortsiktiga av ska frestas inte centralbank och regering politik en beslutadfrån hade en sådan regelstyrd politisk I Sverige strategi. ”normpoli - under rubriken Konjunkturråd av SNS år under flera förordats som skulle en fast växelkurs det bibehållandettik”. I SNS tappning var av samtidigt bibehålla få ned inflationen politiken, sys- disciplinera full och selsättning. - cen att växelkurs och på en flytande dock byggde område ningpolitikens inflations- ett efter styra i uppgift oberoende att fick och gjordes tralbanken Persson,var Torsten som kommissionsledamoten av mål. Under inflytande för förslag vårt det också blev riksbanksutredningen, expert i den sittande växelkursen. Modellen flytande sig Sverige. nu den med naturlig föll hade skrivit en ESO-rapport budgetregler om betydelsendepartementet av regel som övergripande (Molander 1992). Den finanspolitiken styra att för hela statsbudgeten utgiftstak för låsa ett måste man först att var föreslogs kan man därefter först mellan utgiftsområden, bestämmaoch fördelningen Utgif- tvärtom. besluta hade det varit om enskilda budgetposter. Tidigare de att innebar ofta självklart vilket upp, och underifrån summerades terna regering riksdag och än vad större blev sammanlagda offentliga utgifterna också budgetprocessen ingick av I uppstramningen ursprungligen avsett. att budgetdoku- och ställning en starkare fick riksdagens finansutskott att avskiljandet av krislån i vissa banker till särskilda enheter), men möjligen men möjligen enheter), särskilda till banker i vissa krislån av avskiljandet - svens den stärkte Reformerna genomförandet. kommissionen påskyndade av den hårt lika drabbades inte Sverige att till finanssektornka bidrog och lösningen i låg svenska finanskriseninternationella I den 2008–09. också, skattebetalarna inte ägare, bankernas var det att förslag, vårt enlighet med hand skulle ta som länder, fallet i många europeiska i första blev som senare förluster. bankernas

nr 2 2021 årgång 49 112 kritstreck, vilket ständiga kostnadskriser och devalveringar visade. var juatt denfastaväxelkursen ipraktiken inte hadefungeratnågot som väl utandetkritstreck denfastaväxelkursen som innebar.Menproblemet har varit särskilt förvånade över hur lönebildningen har kunnat fungera så iska monetära unionen(EMU)ärdennumera allmäntaccepterad. Många övertygande majoritet av svenska folket sadenejtillatt ingåideneurope- en tillfällig företeelse.sågs länge som Efter EMU-omröstningen 2003, då en i november 1992därför att detinte längre gick att försvara kronkursen) avföreslogs ibörjan 1990-talet.Denflytande ”uppstod” växelkursen (som självklara som i dagmendevar ses revolutionerandebudgetprocessen närde för ler den har fördahaft stor betydelse dess. sedan stabiliseringspolitiken mentet gjordes heltäckande och tydligt. Dessareformer omförändrade reg- birgitta swedenborg och göra detnågotlättare beslutshorisonten förlänga denpolitiska att fatta från tre till fyradatperioder år.Förslaget syftade tillatt åtminstone något således enkelt att få gehör för förlängningen av riksdagsledamöternas man- institutionellaförändringarmotstånd. Blandförslagen tillpolitiskt var det Det ärlätt att förstå jord vilkaförslag föll mötte som igod och vilka som Politik ochmedier munrevisionsverk ännu inte inrättats. sker. Politiker ärinte änglar.Detärminstsagtanmärkningsvärt att ett kom - intresse,medborgarnas inte kommunpolitikernas, att ensådangranskning och kvalificeradsaknas enoberoende granskning av hur detgörs.Detäri verkställer enstor delav välfärdspolitiken denstatligt beslutade mendet nerna. Ett kontrollorgan sådantoberoende tveklöst. behövs Kommunerna Riksrevisionenverk som fastriktatmotkommu medsammauppdrag - annat förslag inte genomförts som var inrättandet av ett kommunrevisions - da (sunsetclauses)och omprövas regelbundet. Detharinte genomförts. Ett reglerad. Viföreslog därför att statligaregleringar skullevara- tidsbestäm fungerar. rade trots att deharenrad negativa effekter påhur dessa viktiga marknader komma (outsiders). Dessaingrepp inpåarbetsmarknaden ärnu väl cemente- harjobb(insiders)påbekostnad av gynnardemsom försökersom demsom hyresmarknadenockså finns en rad (outsiders).Påarbetsmarknaden regler hyreslägenhet (insiders)påbekostnad av inte kommer allademsom inpå lyckats starktgynnar demsom kriget som fåett förstahandskontrakt påen naden harproblemen ihyresregleringen upprinnelse sin från andra världs - - På bostadsmark och bostadsmarknaden. arbetsmarknaden insiders) såsom särskilt inte påmarknadermedstarkasärintressen (iAssarsterminologi, ka ekonomin var viktigamensällannya. Ganskafåkom att genomföras, Våra förslag till strukturreformer för att förbättra effektiviteten i den svens- Strukturreformer Flytande växelkurs, centralbank och ett oberoende striktramverk för Regleringar adderas oftatillregleringar tillsenmarknadblirsönder-

ekonomiskdebatt 113 reformatorn assar lindbeck assar reformatorn Det brukar anses att den kraftfulla budgetsaneringen i mitten på i mitten budgetsaneringen den kraftfulla ansesDet brukar att Bland de många förslag som inte hörsammades var att halvera antalet halvera att som var hörsammades inte många förslag Bland de i kris- på mediernas roll kritiska synpunkter hade också Kommissionen en viss politik har knappast något av De som har makt eller har fördelar Nya villkor för ekonomi och för ekonomi villkor rapport, Nya med titeln I Lindbeckkommissionens avgörande politiskt för var beslutsfattande villkoren att vi politik, menade sig i just den nästa rapport fördjupade Vår fungerade. ekonomin hur för Söderström Hans Tson SNS vd att till för kom Rapporten frågeställningen. - Lindbeckkommissio att sig mig med förslaget till Assar och 1999 vände Efter SNS årliga Konjunkturrådsrapport. för skulle ansvara nens ledamöter till vi fram emellan kom diskussion oss kommissionsmedlemmar mycket erbjudandet från en sådan rapport vi accepterade skulle handla om och vad SNS. 5. Makt och ansvar – en uppföljning av Lindbeck- av uppföljning en – ansvar och Makt 5. kommissionen 1990-talet inte skulle ha varit politiskt möjlig att genomföra om inte man- om inte genomföra politiskt varit skulle ha att möjlig inte 1990-talet år. datperiodenfyra till utsträckts hade då inte intresseorganisationer att landstingen, avskaffa att riksdagsledamöter, delvis, hörsammats dock vilket och, skattemedel ska finansieras genom bör inte organ ha beslutande eller rättstillämpande partssammansatta att arbetsdomstolen exempelvis bostadsdomstolen och uppgifter borde varför minska det korporativa till att syftade förslagen De båda senare avskaffas. faktiskt har vissa positiva Här förändringar förvaltning. inslaget i svensk miljö- och bredare lite ett av ersatts jordbruksutskott Så har riksdagens skett. nr 98). Vidare lagts ned (förslag har bostadsutskottet och jordbruksutskott bostadsdomstolenhar specialdomstolarpå 1990-talet, mark- avskaffats, all- till de så sentnadsdomstolen som funktionerna har överförts 2016 och - nr 110). Arbetsdomstolenfortfaran (förslag finns dock männa domstolarna i Sverige. en ”avkorporatisering” det har skett menar att Statsvetare de kvar. såsom ofta på enskildheter vilka fokuserade Journalistiken hanteringen. befrämjade en viss politik,grupper särintressen vilket som av ”drabbades” att det därmed svårare Medierna gjorde allmänna intressen. av på bekostnad det är känsligt om att medvetna Väl de nödvändiga åtgärderna. genomföra domän inskränkte fria mediernas klampar in på de utredning när en statlig på journalistutbildningen kvaliteten förbättra om att förslag vi oss till ett annat var Ett om. Assar månade mycket förslag ett nr 113). Det var (förslag 78). Båda visar hur nr förslag (en del av ökad läxläsning i skolan av behovet reformförslagen. 113 de bland blandades smått och stort privile- som makt och minskar deras reformer genomföra att incitament de politiker av beslut kan inte fattas gier. Därför spelregler om politikens deltar i det politiska över som själva spelet.eller intressenter direkt Det för Lindbeckkommissionen. rapportnästa till från långsiktigt nödvändiga men kortsiktigt impopulära beslut. Det lär ha fått långsiktigt impopulära nödvändiga beslut. kortsiktigt men fått lär ha Det effekt.

nr 2 2021 årgång 49 114 att 2018). ge det sitt (Gylfason godkännande folkomröstning (2012).Hittills hardock detisländskaparlamentet vägrat etthar utarbetat av förslag tillny godkänts folket sedan grundlagsom i en pågåttsom påIsland,därett författningskonvent tillsatt av isländskafolket parlamentet själv skulle ha röstatsom fram. Ett annat exempel är det arbete Tysklands. Detta ungefär lika stort som befolkning, sin var knappast något innebar att Italien skulle få ett mer normalstort parlament i förhållande till antalet parlamentsledamöter ibådakamrarna med30procent. Beslutet då detitalienskafolket medöverväldigande majoritet röstade för att minska till folket folkomröstningar. i beslutande ärdirektsom påverkade. måste föras Frågeställningarna,besluten, liksom reformer nämntsovan, kan,som inte förväntas genomföras av depolitiker problem för iSverige kvaliteten och harstor betydelse ivår demokrati. Men tiska makthavare ellerav tjänstemän ärett idenoffentligasektorn allvarligt möjligheter attför medborgarna eller obefintliga utkräva ansvar poli- av att detvar enmycket Oklara viktigrapport. ansvarsförhållanden och svaga mycket fåav deca30reformförslagen genomfördes. Ändåmenadevisjälva birgitta swedenborg havarna’. Det är därför folket självt måste skriva grundlagen, inte politikerna”. (min översättning): ”Varje grundlagsyftar tillatt bygga staket för att ’skydda folket från makt- 4 handlade om konjunkturfrågor. 3 Ekonomirådsrapport abstrakta och att detärsvårt att förstå hur depåverkar konkreta problem. snarareDet berodde påatt och institutioneräralltför beslutsregler politiska en akutkrisoch att politikerna själva inte hade ett intresse av att granskas. presenterades.rapporten Detvar inte bara detatt i sig landetinte befann lätta för att medborgarna utkräva ansvar. Mendetta väckte intresse föga när visar enrad förslagskulleförtydliga som ansvarsförhållandena och under- verksamhet.beslutsfattandet och denoffentligasektorns Rapporten redo- den privata möjlighet till sektorn, nismerna för ansvarsutkrävande ärmycket svaga. i Inte hellerharman,som omöjliga för den enskilde attnog genomskåda. Sedan tillkommer att meka- ningen ärotillräcklig, delegeringskedjorna och nära ärlångaoch snåriga finns tersektorn. som för Gransk idenoffentliga - väljarna/medborgarna utkräva ansvar av företagsledningar men detäringentingmotdesvårighe- ten/beslutsfattare/politiker ellertjänstemän. Detärsvårt för aktieägare att problem medprincipalens/väljarens möjlighetatt utkräva ansvar av agen- företagsledningen iett finnsliknande Idenoffentligasektorn aktiebolag. uppdragsgivarens/aktieägarens möjlighetatt utkräva ansvar av agenten/ privata finnsprincipal-agent-problem sektorn i form av principalens/ påstat,kommun, uppdelad offentliga sektorn EUoch individen.Iden Gylfason (2018,s 41)citerar James och skriver Gylfason denamerikanskagrundlagsfadern Madison Efterrådet år2000 återtog sitt tidigare namnKonjunkturrådet trots att sällan rapporterna Ett aktuelltexempel ärdenfolkomröstning nyligen som höllsiItalien Rapporten fick titeln Politisk maktmedoklartansvar och gavs SNS utsom Att faktiskt utkräva ansvar är viktigt om man vill förbättra kvaliteten i ärstruktureradSNS-rapporten enprincipal-agent-analysav som den 3 2000.Denväckte mycket lite uppmärksamhetoch exit. 4

ekonomiskdebatt 115 reformatorn assar lindbeck assar reformatorn - som Lindbeckkommissio argumentera, meningslöst att Det kan tyckas - liv foku sitt av i slutet även Assar var och inträffa att kriser kommer Nya Det ska bli intressant att se om den sittande Coronakommissionen, som Coronakommissionen, se om den sittande att intressant Det ska bli - vid firan sista publika framträdande, kunna lösas. I sitt de ska serad på hur pekade universitet, Aula Magna på Stockholms hans 90-årsdag i han det av miljökriser,– sig finanskriser framtiden i kriserde på förvänta kan man och stringent sätt på ett han problemen Som alltid definierade migrationskriser. ägde rum den 10 mars lösas. Framträdandet de borde hur skisserade och vi befann en helt annorlun- oss i början2020, när vi just började att av förstå med potentiellt förödande oanad omfattning da kris, en global pandemi av alla kriser Det är inte som men alla kriser kan förutses, konsekvenser. måste omprövning. till förmåga en och kunskap med mötas under kunna genomföras som knappast kommer reformer för nen gjorde, - ekono var att vid hans 90-årsfirande tid. Men Assars slutord överskådlig ”politiskt som bör ansesmer inte möjligt” utan i till vad vara ta hänsyn politiskt det för att ansåg Han möjliga. vidga ramarna att till bidra stället väljer dessutom och deltar i samhällsdebatten ekonomer viktigt att det var som han levde Han sini forskning. problem relevanta samhällsekonomiskt lärde. Många av de ännu inte genomförda reformförslag som framfördes i Lind- som framfördes reformförslag genomförda inte de ännu Många av - till dagens för anpassas båda rapporter kan behöva beckkommissionens - de kvarva om många av värdefullt vore det ändå att hållanden. Klart är de största en av Assar själv pekade ofta på att genomfördes. förslagen rande fattiga från de många immigranter integrera är att utmaningar vi står inför - regle av försvåras integrationen bor att och somländer Sverige i numera ringarna på bostads- på bostads arbetsmarknaden. och - Regleringarna bort bostadsbristen bygga att går inte – det marknaden hämmar byggandet på regleringarna – kvar och finns i någon form så länge hyresregleringen på få in en fot att lågutbildade invandrare för arbetsmarknaden gör det svårt är oklart. som dessa reformer till sist ska möjliggöra arbetsmarknaden. Vad genomföras. behöver de Men 6. Återstående reformer, nya kriser och nya reformer, Återstående 6. roll ekonomernas ska analysera vem som hade ansvar för hanteringen av coronapandemin i coronapandemin av hanteringen för som hade ansvar vem ska analysera brännande. och konkret mer frågeställningen 2020, kan göra våren Sverige i dagen leder kommer sesom om de brister eventuellt att också Det återstår Lind- En av till institutionella reformer. eller någon hålls ansvarig till att - är ledamot i Corona Persson, Torsten medlemmar, beckkommissionens förhoppningar. inger Det kommissionen. Media intresserade sig inte. Inte ens Assars pedagogiska ens Assars sig Inte inte. kunde intresserade Media skicklighet det. på ändra

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER 116 port 2000, SNS Förlag,port Stockholm. makt medoklartansvar, Ekonomirådets rap- och BSwedenborg (2000),Politisktersson Lindbeck, A,PMolander,TPersson,OPe- s och framtiden,Ekonomisk Debatt, årg 41,nr4, Lindbeck, A(2013),Lindbeckkommissionen niers, Stockholm. Lindbeck, A(2012),Ekonomi är att välja, Bon- is/vara/the-new-icelandic-constitution/. Where isit?Reykjavik, https://www.forlagid. Icelandic Constitution. How DidItCome about? T(2018),Introduction.TheNewGylfason, birgitta swedenborg 5–17. nen, Allmänna förlaget, Stockholm. litik, SOU 1993:16, Nya villkor för ekonomi och po - nister, Studentförlaget Stockholm. Horisont, torn (red), och ATriberg J-E, PEmilsson Reforma - Bildtregeringen – sett i dagens ljus”, i Jonung, under L(2020),”Krisoch krispolitik studier i offentlig ekonomi, Stockholm. processen, Molander, P(1992),Statsskuldenochbudget- – omCarl Bildtmedfokuspåårensomstatsmi- Betänkande från Ekonomikommissio- Ds 1992:126, för Expertgruppen Ander,

ekonomiskdebatt The Företagets Företagets Experiments in Experiments 117 Översatt från från Översatt Hans av engelska Söderström. Tson - ver engelska Den denna sionenav tidigare har intervju Guillet P i publicerats R och Monthoux de Stasinski(red), , Room Heckscher-Ohlin Art SSE Stockholm, 2018. Initiative PIERRE PIERRE DE GUILLET MONTHOUX och gästprofessor är SSE för director och Initiative Art vid Agenda Literary i Handelshögskolan vars för Stockholm serie and Capitalism Art är han Press) (MIT svenska På redaktör. sam- hans år i utges verk; lade filosofi, handlingens etik och estetik ekonomi, (Korpens volymer 8 i Förlag). - Pierre.Guilletde [email protected] konstnären assar lindbeck assar konstnären på besökhemma. När han skulle ringa 1 Ja, det var så det började det så slumpensär var det det – Ja, skördar. 2

Vid ett senare tillfälle råkade Stig Ramel (då chef för Nobelstiftelsen) för (då chef Stig Ramel tillfälle råkade senare Vid ett en dam vid namn Bir- från telefonsamtal ett jag fick senare veckor Några Senare fick jag besök hemma av Evert Lundkvist, Sveriges främste främste Sveriges Lundkvist, Evert av jag hemma besök fick Senare kulturekonomi. om sin forskning för känd ekonom, Amerikansk anmärkning). (redaktionens 2019 var konst Lindbecks Assar senasteDen av utställningen 1 2 Hösten 1971 kom William Baumol William 1971 kom Hösten Assar Lindbeck valde spontant bildskapandet för att frigöra sitt tänkande från tänkande frigöra sitt bildskapandet för att spontant Lindbeck valde Assar bli började måla för att Han konventionalism. den metodologiska ortodoxins – genomförd och nedtecknad av forskare. I denna intervju en friare och bättre – utskriften 2012, Pierre Guillet de Monthoux engelska) godkänd av Assar (på och hur det förhåller sig till skapande syn på konstnärligt ger han sin personliga forskning. kreativitet i vetenskaplig – om konst och vetenskap och konst om – Konstnären Assar Lindbeck Lindbeck Assar Konstnären ett telefonsamtal från mitt arbetsrum fick han syn på några teckningar på teckningar några syn på arbetsrum han fick mitt från telefonsamtal ett - – skisser skrivbord telefonsam som jag hade gjort under långtråkiga mitt Han målade själv och börjar Baumol. frågade måla?”, du inte tal. ”Varför och jag till Dekorima nästa dag gick Så York. undervisade i skulptur i New Eftersom jag är ganska otålig ville jag inte akrylfärg. dukar och några köpte på torkar däremot – akrylfärg torka lång tid att som tar för oljefärg, köpa minuter. femton målningar några på syn fick Han 1990-talet. på i slutet hemma förbi komma konstkritiker främste som gillade. Han ringde upp Ulf Linde, Sveriges han den som Akademien och Marcel lanserade Svenska ledamot av (dessutom sade: ”Dom där är dyna- allihop och på Linde tittade i Sverige). Duchamp - Men dom där, dom ser ut som – det är bra. kon rörelse av fulla miska och han hade helt rätt. slog insåg att pannan och Jag mig för dommänniskor.” jag har hindrat och alla kondommänniskorna Dagen därpå målade jag över sedan återuppstå dess. att från dem Svenska konstgallerier, främsta Stockholms av ett som skötte Wallin, gitta Hon gå på utställningar. och mina konstrundor brukade göra Bilder. Jag så hon tog jag målade, gal- med sig från en medarbetare att höra hade fått en Hon ordnade hänförda. se på mina målningar. De verkade att leriet för Den separatutställningar. ytterligare två sedan1998 och utställning följde 2004. senastevar 1900-talsmålare enligt min mening. Han hade med sig några av sina egna enligt min mening. Han hade med sig av några 1900-talsmålare har målat dom målningar som ”Vem han hade lånat ut till en utställning. erkänner ”Jag målningar. mina av han såg några han när här?”, frågade

nr 2 2021 årgång 49 118 mikro- och makroteori, var fantastiska. av Lucasoch Prescott och andra begåvade forskare kopplade och som ihop gör demsjuka.Ändåansåg kolleger att förts som fram dehärmodellerna, ligt friställda och att deaktivt och förtvivlat deinte fårjobbsom söker. Det för sig attibland bestämmer fritid.Menvi vet juatt ökasin folk blirofrivil- byggersom på”intertemporal fritidssubstitution”; att folk påolikasätt ningen varierar, för detgårjuinte att förneka. Deförde fram enförklaring Prescott och Kydland gör?Dåmåste manockså förklara varför sysselsätt- var bakgrunden. makroteorin kom till just för att förklara på 1930-talet. Det arbetslösheten alltid ärijämvikt! Självansågjagatt detinte själva kanstämma,eftersom efter. Ta t ex dennya makroteorin klassiska antaratt som arbetsmarknaden att använda suntförnuft och fårberöm för detsåkommer att tusentals följa skock. Omenbegåvad forskare utan enelegantmatematisk modell löser hällsvetenskaperna vimlardetav fårien- som forskare sig beter som eller skriva vilket något mer populärvetenskapligt, inte är så roligt. förstås attoch man återuppfinner hjulet i så fall får man överge projektet därderedanser harvarit och skövlat vad finnsatt som göra där.Risken är utkast; dåförst tittar jag efter. Annarshamnarmaniandras fotspår tillplat- vad harskrivits på området som förrän jag har blivit klar med ett första har skrivit.Och närjaggermiginpånågotnytt områdejagaldrig såläser alla andra. Sammasakgällerforskningen. Jag harflyttat somjag fokus iallt genomgått helstkonstutbildning. någonsom För dåskullejagbliprecis som och horisonten. Dra bara ettfå associationer. streck horisontellt –aha,enocean och duser även omjagförsöker göra migav meddet,mendethindrar miginte från att blir merföreställande änvad jaghadetänktmig.Detfigurativa dominerar your darlings”,menjagkaninte förmå migtillatt talivet av alla,såvissa inte klarar av att takålpådem.Konstnären Peter Dahlsadeengång”kill alltför föreställande. Meniblandblirdehärmotiven såspännandeatt jag dyker upp.Dåtarjag fram det.Sedanförsöker jaghindra detfrån att bli –ientimme,tvåden slumpmässigt timmar,endag,vecka –tillsnågot attbetyder jaganvänder enslagsslumptalsgenerator handensom och rör bara ett påvad antal,beroende viråkar begränsat haihuvudet. Dethär kanhaett Slumpen oändligtantaltänkbara har slumpen. utfall;fantasin inte utan lyfteockså alla detaljer som fram tavlans huvudbudskap. kan mansäga.Efter detsåmåladejaginte bara över allakondommänniskor komma från föremålet och inte från dess omgivning. Det ärhans affärsidé, rar hanett enskiltföremål icentrumoch målarsåatt gerintryck ljuset av att också någotviktigt.”Gördetenkelt”, egenproduktion place- sadehan.Isin svaradefaderskapet”, jag.Hansadenågra allmäntvälmenande ord men pierre guillet de monthoux Ska mandåantaatt alltidärijämvikt, Lucas, arbetsmarknaden som Det finnsalltidenriskattochsom allaandra mangörsammasak isam- Ja, men mer än så: jag har aldrig det här är min grundläggande filosofi, sommålare begränsad jämförtMin filosofi är oerhört med är att fantasin

ekonomiskdebatt 119 konstnären assar lindbeck assar konstnären Jag har kämpat med mina kolleger i åratal om det här. Varför det? Jo, Jo, det? Varför det här. om i åratal kolleger med mina kämpat har Jag man måste skilja på begåvning och sunt förnuft. Att sakna sunt förnuft är förnuft sunt sakna Att förnuft. sunt och begåvning på skilja måste man - fors för är bra Det som hos obegåvade. människor hos begåvade lika vanligt Men jag är mer når högre. eftersom axlar, de på så sätt på andras stå att kare mest mig allra det som Men intresserar forskare. innovativa imponerad av fånga som som mig. Möjligheterna omger är den verklighet sig. öppnar Att passera. det låta att eller flykten i tillfället

nr 2 2021 årgång 49 Ett urval av Assar Lindbecks målningar

Utan titel

Badaren 120 Utan titel

Ur havet 121 122 Konstnären självvidstaffliet. Foto: Anna Rönnqvist Par iblått

ekonomiskdebatt 123 SOLVEIG SOLVEIG WIKSTRÖM i emerita professor är vid företagsekonomi Business,of School - univer Stockholms - profes sitet,tidigare sorHennes Lund. i - fortlö har forskning relationen rört pande kund/ och företag främst konsument, och livsmedels- inom tjänstesektorerna. varit även har Hon inom verksam som näringslivet och marknadschef och styrelseproffs - statsförvalt inom somningen expert och handel rörande industri. solveig.wikstrom@ sbs.su.se no­ mer ­ ­ekono privatpersonen assar lindbeck assar privatpersonen perspektivinsider- till outsider-

Assars sista tid var svår, delvis därför att han hade mycket ont, men också också men ont, mycket hade han att därför delvis svår, sistaAssars var tid institutionsbyggare lärare, om Assar forskare, läsa som finns att Mycket Endast ett fåtal forskare får redan under sin sin för livstid erkännande får redan fåtal forskare Endast ett storhet som akademiker. Assar var en av de uppburna. Han har hyllats för för de uppburna. Han har hyllats en av Assar var somstorhet akademiker. opinionsbildare och politiker kolleger, elever, insatsersina av vetenskapliga höga och utmär- hedersdoktorat utlandet. Han har förärats och i Sverige superlativen? Nej, hans håg låg Lutade han sig njöt av kelser. tillbaka och vid pianot eller låta siguppslu- av åt det hållet. Visst kunde han koppla inte nya eller men det fanns ändå ständigt samhällsfrågor staffliet, kas framför sista.det i in ända Nästan bakhuvudet. i som forskningsuppgifter värkte han kunde att ogjort. Man kan tycka sig ha så mycket han tyckte att därför Men han ville presterat. han redan mer än nöjd med all den forskning vara somhan mest var fram sanningen Ska vetenskapligt. vidare komma alltid artiklar. vetenskapliga på arbeta sina vidare fick han när tillfreds om honom som privatper skrivet - Men det finns lite samhällsdebattör. och de sin Eftersom jag delat hans frukostbord son. integritet. har värnat Han senaste skrivit uppsatser decennierna och - honom dessför tillsammans med privatpersonen fanns Assar. Dessförinnan en unik bild av innan har jag fått - forsk av om fördelningen tävlade då vi som en tid det dock konkurrenter har jag Därmed projekt. på olika institutioner och resurser ningsfondernas insider-perspektiv outsider- till ett på personen ett Låt mig Assar. från gått - den forskningsinrik komplettera personliga med några att bidra bilder för honom. på synen tade Som kollega och småningom som äkta hälft har jag haft glädjen att upp- somsmåningom och att glädjen haft jag har hälft äkta kollega Som i den akademiska aktör och olika sidor; många som Assar från forskare leva i medielandskapet minst som inte och pri- som stridbar debattör världen, vatperson. Företagsekonomer och nationalekonomer går inte alltid så bra ihop. Det gäller går inte alltid så och nationalekonomer Företagsekonomer - Ursprungli mig, som haftäven nationalekonomer. med åtskilliga kontroverser och 2008 vi forskning tillsammans med tiden bedrev Men med Assar. gen även sidor, som få känner till. många fina Assar visade gifte privatperson vi oss. Som – från från – Privatpersonen Lindbeck Assar ­ nationaleko att har jag upplevt Som företagsekonom ihop. sällan väl 1. Antagonisten och konkurrenten och Antagonisten 1. företags och nationalekonomer till går känner många säkert Som

nr 2 2021 årgång 49 124 inte pådenakademiskamarknaden. Sådanahadeköpts uppav näringslivet redovisning Några och finansiering. färdiga professorskandidater fanns i landetatt utbildacivilekonomer, inte hadenågonprofessur ikärnämnet brast det för Assar.Jag hadeförklarat att var institutionen,som denstörsta adjungeradLars Vinellsom professor påFöretagsekonomiska institutionen Men närjagkom att medenbegäran tainIndustriförbundets chefekonom kom med vettiga inlägg på fakultetsmötena, tyckte jag, och allt verkade gå bra. universitet och förväntades bidra tillatt höjavår institutionsstatus.Assar Stockholms universitet. Jag var nyligen återkommen efter tio år vid Lunds kulisserna. ning måste andraJag sökandestååtsidan. tyckte mig höra Assarsröst i (numera eninternationellt kändforskare Av ipenningteori). någonanled- anslag måste först till en lovande beviljas doktorand i nationalekonomi till några framgångsrikaföretagsforskare iUppsalakom backningen. Ett ningsanslag. Närjagengånghadeförmått ledamöterna att avsätta medel fond och såg hur Assars disciplar dominerade ansökningarna om forsk- ekonomi, medihuvudsak externa medel.Jag satt iRiksbankens Jubileums- höll på attnär Assar intensivt bygga upp IIES, Institutet för internationell skulle fåmotståndfrån honomockså. Detvar underdettidiga1980-talet uppbyggnaden av det nya ämnet i Lund. aldrig av någonforskarassistent påmininstitution.Jag fick ensamstå för om att denborde tillsättas medennationalekonom. Detblev såoch jagsåg ligen enforskarassistenttjänst. Ingemarlyckades dåövertyga fakulteten startensabotera påmitt nya jobb.Medminnyinrättade tjänstföljde näm- Ingemar Ståhl, skickligsor ekonom och debattör, lyckades framgångsrikt trädde enprofessur iföretagsekonomi medkonsumentinriktning. Profes- doktorshattar. ningen, fick särskilt mycket nytta av den. Det stannade i stället vid några ligheten. Jag tror inte att Gunnar Sträng, tillsatte som den fleråriga utred- tillkortakommandenjag uppleva ensådanpersons ihanteringen av verk- disciplins överlägsenhet ekonomiskt som Påköpet fick analysinstrument. ordförande. Härfick jaguppleva en renlärig nationalekonoms sin syn på centrationsutredningen på1960-taletmedprofessor som GuyArvidsson färgat min bild av nationalekonomin och nationalekonomerna. det ekonomiska förändras. landskapet hadehittills Denhäråsiktsskillnaden står närmare verkligheten. Och därför kan vi på ett tidigare hur stadium se Vi företagsekonomernas beteende. menar att vimedvårt mikroperspektiv nas fokusering i företagsvärlden av ellerbetydelsen förändringar i kunder- nomisk forskning omexempelvis organisationers funktionssätt, kostnader- gisk forskning kandeienstakafallförsöka meninte företagseko tatillsig, - vida överlägsen- disciplin som min. Psykologisk sin och sociolo merna ser solveig wikström År 1992kom nya Assaroch jaginsom ledamöter vid ifakultetsnämnden Mina initialakontakter medAssarpräglades av dessaerfarenheter. Jag Nästa nära kontakt medennationalekonom var närjag1979iLundtill- Mitt första nära möte mednationalekonomin skedde iKon expert som -

ekonomiskdebatt 125 privatpersonen assar lindbeck assar privatpersonen Vi skrev två artiklar tillsammans (Lindbeck och Wikström 2000, 2000, Wikström och artiklar tillsammans (Lindbeck två Vi skrev Efter ett par dagar ringde Assar. Till min förvåning frågade han om jag frågade dagar ringde Assar. Till min förvåning par ett Efter 4. Stimulerande och krävande och Stimulerande 4. det hade önskar att ynnest. Jag en med Assar har varit skriva och forska Att - läro om hur vittnat har också hans medförfattare av Flera tidigare. skett också var det Men Assar. med ihop jobba att varit det stimulerande och rikt uppsats en arbete stort att trodde äntligen ett efter man när Just krävande. Ribban måste göra. att det fanns visade Assar vilka förbättringar färdig var han. menade höjas, - informationsteknologin (IT) föränd den nya 2003). De handlade om hur - forsk i vår i den problematiken båda engagerade samhället. Vi var rade omdanade tekniken arbetslivet, jag om hur IT ändrade ning. Assar om hur 3. Fokusering Fokusering 3. och Institutet Forskningen, i allt han gör. viktigt är fokus sa själv att Assar Hur går det då hans absoluta till 100 procent. fokus har varit dess forskare han kunde utnyttja och kapacitet Assar hade en enorm med privatlivet? Ville han något fanns det inga delegera. tiden effektivt. Han kunde också det skulle ha hur hinder som honom. Ibland har jag undrat kunde stoppa jag Skulle familjelivet. till fem klockan efter tid all ägnat hade om Assar varit det? med orkat ha Assar var alltid en mycket privat person. Det är därför jag vill komplettera person. privat jag vill komplettera Det är därför alltid en mycket Assar var personliga och honom med några iakttagelser bilden av den professionella är karakteristiska teman följer som jag tycker Iakttagelserna reflektioner. Assar. för 2. Privatpersonen2. Assar ville komma ut och äta middag med honom. Och han tillade att jag inte jag inte han tillade att äta middag med honom. Och ut och ville komma så det det var med mig. Ja, parhäst Lars Persson och skulle ta min kollega började. till mer än dubbel lön. (Detta är företagsekonomins stora problem.) Men problem.) stora är företagsekonomins än dubbeltill mer (Detta lön. och professorer adjungerade att kraftfullt lyssnadeAssar hävdade Han inte. - Professors professorskåren. hela som degenererade otyg ett var liknande Jag mig. för också det ordentligt brast Men då värnas. kompetensenmåste - profes till en adjungerad kandidat en kvalificerad hitta att för hade kämpat honom att för viktigare om det var jag Assar frågade Högljutt sur i ämnet. - företags årskurser av kommande hålla fast vid sina rigida principer än att en adek- med universitet största landets från ut i näringslivet går ekonomer en bara jag tillade att kärnämnen. Och utbildning i företagsekonomins vat sådant ställ- med ett kan komma nationalekonom verklighetsfrämmande former. häftiga i fortsatte Ordduellen ningstagande.

nr 2 2021 årgång 49 126 minsta ändring. här. Mensågick också bådaartiklarnadirekt tillpubliceringutankrav på forskartid tidigare lagtnedsåmycket påenartikel jagfick arbete som göra företagens och konsumenternas förutsättningar. Jag hadealdrigundermin solveig wikström småningom fick förtroendet att sköta hans ekipering. Såkundevikläupphonom.Tillsjag så stöd. och som födelsedagspresenter mat.Föroch god att använde hållaAssarpresentabel viifamiljen julklappar yttre tingvar hanför egendel inte intresserad av. Däremot av konst, musik Hantycktelite pengar. om att leva enkelt. Detgerenstor frihet.Kläderoch klarade rätt han sig stipendier bra ändå. Dessutom, Assar behövde väldigt ningsmedlen viktigare änprivatekonomin. Menmedhjälpav och priser Båda har sämst på fötterna. För Assar var samhällsekonomin och forsk- Här kommer jaginpåhistorien omskomakarens hustru och smedenshäst. 7. Privatekonomin blev till spännande debatter i stället för en uppsättning tad gästgenomatt initiera intressanta Tillställningarna diskussionsämnen. sätt. Iprivata sammanhang,påmiddagaroch liknandeblev hanenuppskat- kompetens även Hanutveckladetade uppdiskussionen. sociala påandra sin småningom mertolerant ochdrastiskt kundetaframhumor, som lät- sin tåla Och dålärjagmignågotintressant omverkligheten”. Assarhadesvårt att harettEller, ”omdetärnågonsom egetjobbsåförhör jagmigomdet. han utnyttjade tidenmedatt tänkapånågonuppsatshanjusthöllmed. Han svarade att ”omdamenärointressant jagskriva istället”,dvs börjar till bordet. vägrade att festen omhonännu bevista engångskullefåAssarLindbeck FruNicolinmeddelade att ärbelysande: hon ringen vidNobelmiddagarna Assar var sällskapsmänniska.Historien inte ombordsplace- kändsom relationer6. Sociala varsom svår att motstå. ner slutadedetför detmestamedskratt. Assarhadeenförunderlig humor get, men med tiden blev det bättre jämvikt Trots- i dialogen. heta diskussio köket efter middagen,före hadeAssaröverta ellerefter Ibörjan Rapport. - ienuppsats eller bästatidenattdet handladeomslutsatserna göra iordning ment. Menmanficksom ismått. liggai.Detgälldeistort om Oberoende jaguppskattatEn egenskapsom hosAssarvar hansförmåga att taargu- 5. Tar argument Jag frågade engånghur hangjorde medkonversationen påmiddagarna. small talk.Hanmenadeatt medtiden.Menhanblev detärslöseri så small talks.

ekonomiskdebatt 127 privatpersonen assar lindbeck assar privatpersonen Livets mening Livets När Assar och jag flyttade ihop undrade kolleger, vänner och vänner kolleger, bekanta och ihop undrade jag flyttade När Assar och Samma säkra smak visade Assar när vi långt senare gjorde i ordning vårt vårt i ordning gjorde visade Assar när vi långt senare smak Samma säkra 11. liv. lyckligt ett leva De flesta vill begrepp. centralt ett många är för Lycka hans ledord. var passivt Intressant begrepp. ett Assar var tyckte Men lycka hur det skulle gå för en nationalekonom och en företagsekonom att komma komma att en företagsekonom och en nationalekonom det skulle gå för hur ”Bor tuffa mig när vi träffades: flera bekanta frågade Det hände att överens. bort. gick Assar tills ända vi, gjorde det Ja, ihop?” fortfarande Assar och du Det som överraskade mig mest när Assar öppnade sig för mig, och det gick det gick mest när Assar öppnade sig mig, och mig för Det som överraskade hans engagemang och hans känslomässiga djup, hans starka värme var fort, - Hans foku fram. tydligt fokusera att förmåga hans Här kom relation. i vår sig. jag hade önskat, men det ordnade sering med vad alltid inte stämde det i långa stunder var skulle man kunna säga att Med Märta Tikkanens ord uppleva. fick vi kärlekssaga århundradets 10. Känslodjup10. En konstnär som målar nonfigurativt och expressivt sägs måla sitt känslo­ måla sägs sitt expressivt som nonfigurativt målar och konstnär En kan det. Därför kan ta del av betraktaren landskap, så att mässiga inre göra. att Assars tavlor Det tenderar starka känslor. väcka konst expressiv jag då ville han gärna att och förnatten och Assar målade helst på kvällen bilden. han renodlade så kände han vad med det Stämde såg. jag vad tolkade när han målade. starkt känslomässigt engagerad Assar var kunde seJag att vila en god i ansiktet måste ofta röd och Han blev stund innan han kunde hans tavlor därför Det kan vara inre. sitt ut av verkligen lägga sig. Han gav sinpå integritet. omedvetet han släppte målade han När engagerar. 9. Måleri 9. gemensamma hem. Aktiv, snabb och stilsäker. Han visade också en säker en säker Han visade också snabb stilsäker. och Aktiv, gemensamma hem. var vilket min, även klädsel. dirigerade Han kvinnors gällde det när smak egen det i hans att trots ofrånkomligt, det var smälta. Men att mig för svårt stötar. in kraftiga sätta att Här gällde det estetik. klädsel fanns spår av inte - intres och en begåvad enbart var Assar inte jag seSå småningom kunde att karl. personsant snygg riktigt en också utan Assars estetiska sinne kom som en överraskning för mig. Särskilt med tanke med tanke mig. Särskilt för som en överraskning sinneestetiska Assars kom hade jag sett Med förundran honom. träffade på hans klädselförst när jag lokalerna hade de snyggaste institutioner, med andra jämfört Institutet, att på golven. mjuka mattor och i korridorerna på väggarna bilder med vackra på som seminarierummeti in rullades tre klockan kaffevagn en Dessutom en summing up. Vi på företagsekonomi, då alla samlades för eftermiddagen arrangemang. trevliga och estetiska dessa trappor av inga hade ner, två 8. Estetikern Estetikern 8.

nr 2 2021 årgång 49 REFERENSER 128 som många avsom hans efterföljare saknar och jag sörjer. outside tillinsideharjagdärmedförsökt att geenglimtav människanAssar med.Underdenlite strävaarbeta ytanvar Från hanvarm och godhjärtad. sant och känts meningsfullt. vida har Assar också lyckats. varit åt det som Han intreshar kunnat ägna sig - det exempelvis för honomatt hadrivityngre forskare tillexcellens. Såtill- vara intressant. kändes Meningsfullt Det ska också kännas meningsfullt. Han villehaett intressant livoch detfick han.Ett krav till,livet skainte bara solveig wikström s kets”, ICT Revolution inConsumerProduct Mar- Lindbeck, Aoch SWikström (2000),”The 1–99. Summa summarum. Assar var själv en fängslande person attSumma summarum.Assarvar självenfängslandeperson leva och Consumption, Markets andCulture, vol 4, 3, s holds andOrganizations”, Kyklos, vol 56,Fasc Exchange- House andtheBoundarybetween Lindbeck, Aoch SWikström (2003),”TheE- 315–340.

ekonomiskdebatt 129 ASSAR LINDBECK ASSAR - år sedan.Fördel några för 2

”assars testamente” – ekonomernas roll i framtida samhällsekonomiska kriser samhällsekonomiska framtida i roll ekonomernas – testamente” ”assars

En alternativ miljöpolitik, som ofta förordas av politiker, bygger på bygger politiker, av miljöpolitik,En alternativ som ofta förordas Tekniker säger ofta att man i många fall kan få bort 90 eller t o m 100 ofta att säger Tekniker fysiska regleringar och kvoteringar av tillåtna utsläpp. En svaghet med detta med detta utsläpp. En svaghet tillåtna av kvoteringar och fysiska regleringar - ofta resul då är uppenbara, vilket fördelningseffekterna är att alternativ verkställighet blockerar detta mellan länder, och konflikter i skarpa terar den havererade av exempelvis illustreras beslut. Denna svaghet fattade av CO utsläpp av för Paris-överenskommelsen Miljökriser sedan teori ekonomisk miljökriser har traditionell När det gäller analys av - naturligtvis på teo syftar Jag verktygslåda. en användbar länge utvecklat och med skatter som effekter, pekar externa att på möjligheterna rin för - kon och produktion miljön av på bekämpa skadeverkningar subventioner miljöpolitik med decentraliserat man kombinera kan sumtion. På så sätt beslutsfattande. ningseffekter av skatter och subventioner är mer diffusa än avregleringar, är mer diffusa än avregleringar, subventioner och skatter ningseffekter av fördelningseffekter. på debatten av koncentrationen motverkar vilket teknologis- i miljövänliga skadliga utsläpp genom investeringar av procent metoder tekniska i dag dessutom för utvecklas Som vi vet ka innovationer. Det är i haven. finns i atmosfären och som redan ta bort föroreningar att produktionsteknologi än att en miljövänlig stimulera att bättre dessutom Just sådana investeringar livsstil bland hushållen. en förändrad fram pressa Det är realistiskt att anta att globala ekonomiska kriser kommer att inträffa inträffa att kriser kommer globala ekonomiska anta att att Det är realistiskt sådana kriser är, enligt min mening, Tre i framtiden. tid till annan också från på dessa utvecklingen analysera att helt kort kommer Jag särskilt troliga. bekämpa dessa kriser på att ta upp möjligheterna dessutom och områden sätt. effektivt ett samhällsekonomiska kriser samhällsekonomiska - med hans 90-årsdag anordnade Insti Lindbeck i samband hylla Assar att För roll seminarium om forskningens och SNS ett ekonomi tutet för internationell journalister, politiker ekonomer, av under medverkan i samhällsutvecklingen 2020 i Stockholms Seminariet ägde rum den 10 mars och andra opinionsbildare. och vice riks- professor under ledning av Hassler John Magna Aula universitets Fichtelius, Bildt, Erik Carl var medverkande Breman. Övriga bankchef Anna - själv medver Persson och Gabriel Urwitz. Jubilaren Torsten Madestam, Jenny hustru, professor ”testamente”, som föredrogs av hans kade med nedanstående Wikström. Solveig – ekonomernas roll i framtida framtida i roll ekonomernas – ”Assars testamente” testamente” ”Assars

nr 2 2021 årgång 49 130 av utsläppsrätter. allmänheten. Dessutom uppståroftafördelningskonflikter vid utdelning miljö­ produktionsteknologi. knappast pressa nedmiljöförstöringarna likamycket genomförändrad som till forskning om miljövänliga Viaförändrad teknologier. livsstilkanman kan finansierasgenomskatterockså påutsläppmen genomallmäntstöd ekonomisk debatt annalkande migrationskris Befolkningsexplosion i ärockså uppenbara: Så tillfrågan ommigrationskriser. Dedjupaste drivkrafterna bakom en Migrationskriser lägre än två procent under många år. inflationsmålet tillenprocent närinflationeni praktiken systematiskt varit om finanspolitiken. Detär enligtminmening,rimligtattexempelvis, sänka manenta överskott i de offentliga finanserna. avskaffa och kommunal marknaden för- statspapper upplåninggenomper Tankenden offentligasektorn. med ett överskottsmål kanjuinte vara att ga vore, enligt min mening, att överskottsmålet ersätts av ett skuldmål för skuld nusektorns ärnere påeninternationellt sett lågnivå? Detnaturli- frågan huruvida närdenoffentliga budgetpolitikens regler modifieras bör från ungefär75procent tillstorleksordningen 35procent av BNP.I dagär rande på att statsskulden – med sikte skuld minska den offentliga sektorns upp ett tillfälligtöverskottsmål. Syftet var- att och galoppe fåneddenhöga och penningpolitiken. söka uppnåsådanstabilitet genomfastaspelregler bådeibudgetpolitiken stabil.Ennyhetlångsiktigt iLindbeckkommissionens var rapport att för- Det ärfråga omatt uppnå endelikatbalansmellaneffektivitet och stabilitet. instabilitet. Bygget inte ärinte bra klart,och alltser ut,menbygget pågår. motverkarmekanismer som bådemikroekonomisk och makroekonomisk ter också på andra marknader än finansmarknaden. under 1980-talet.Resultatet mednegativa blev finanskriser, effek- enserie politiker och ekonomer heltabrupt närfinansmarknadernaliberaliserades motverkar nonchaleradesner och mekanismersom finanskriser av många och bidrar tillatt mildra finanskrisernas konsekvenser. Vikten av institutio- bådemotverkartutioner och mekanismersom uppkomsten av finanskriser konsekvenser. Detfinnsdärföroch sociala starkaskälatt bygga uppinsti- Historien harlärtossatt även kanha finanskriser förödande ekonomiska Finanskriser Så mycket om möjligheterna att miljökriser. bekämpa Utsläppsrätter är ett alternativ till miljöskatter. Men jag tror att Man kan mycket väl ställa motsvarande som fråga om penningpolitiken När detgällerbudgetpolitiken satte Lindbeckkommissionen, vivet, som stabilitet kräverMen finansiell ocksåoch attpenning- finanspolitiken är bygga börjat Som vi vet uppinstitutioner och omsider har politiker sent skatter ärbättre utsläppsrätter eftersom ärsvåra att förklara för

ekonomiskdebatt 131 ”assars testamente” – ekonomernas roll i framtida samhällsekonomiska kriser samhällsekonomiska framtida i roll ekonomernas – testamente” ”assars I den offentliga debatten om immigration påstås ofta att en begränsning påstås ofta att om immigration I den offentliga debatten ­ välfärds negativa enskilda individer kan undvika vissa Det är sant att Det kan uppkomma liknande effekter i anslutning till liberalisering i anslutning till liknande effekter Det kan uppkomma Forskaren som politisk rådgivare som politisk rådgivare Forskaren – antingen som politiska roll rådgivare Hur ska man då se på ekonomers i den öppna eller som deltagare till regeringen som rådgivare formella som en motsvarighet roll se ekonomens Man kan kanske samhällsdebatten? behandling”. som medicinen kallas ”evidensbaserad inom till vad Men i på. dra att forskning empirisk solid mycket särskilt inte det finns fall många teori etablerad av sig förlita på en kombination tvingas då att Rådgivaren land med fast är när ett exempel empiriska studier. Ett fragmentariska och snabbt sti- av resultat som ett valuta hamnat i en övervärderad växelkurs - då rekom Bör rådgivaren till omvärlden. i förhållande gande lönekostnader till övergång eller en devalvering deflationspolitik,mendera diskretionär av utrikeshandel. Men dessa problem är inte lika allvarliga som de sociala lika allvarliga är inte problem Men dessa utrikeshandel. av som lågt utbildade immigranter av till migration i anslutning problemen till språkkunskaper. immigration leder Dessutom ofta saknar relevanta den inhemska befolk och - mellan invandrare konfrontation mer konkret - efter export till Sverige för varor i Kina somningen. Arbetare producerar gör!! migranter vilket sociala inte i Sverige frågar producerade tjänster till ges förtur bli särskilt stark om immigranter hotar att Konfrontationen internationell friare betyder att sociala ransonerade detta Allt tjänster. sociala liberaliseringän av större problem till leder arbetare för rörlighet varor. med handel bli. det inte flyktingar därhän. Men så lämnar immigrationen behöver av upprustning av än i dag för bidrag större Om rika länder skulle ge mycket skulle mer än tio gånger så många kunna hjälpas de eländiga flyktinglägren flyktingar. sommottagna antalet beteende i olika anpassa sitt genom att massiv immigration av effekter sig man skaffar inbrottsskydd, att på exempelvis syftar dimensioner. Jag att från man avstår att det är mörkt, och när vistas utomhus att undviker att som polis då händer är helt enkelt inför Men vad domstol. och vittna karaktär. byter kostnader immigrationens låglöneländer, minskade flyttkostnader och väpnade konflikter. Allt detta detta Allt konflikter. väpnade och flyttkostnader minskade låglöneländer, - pro låg relativt med länder från massmigration till försök i sigtar uttryck hög Den positiva produktivitet. sidan länder med relativt till duktivitet av som- bland immi helhet och både i världen är ökad per capitainkomst detta av klarar länder inte utvecklade sidan är att Den negativa själva. granterna - En massiv länder. invand utvecklade till alla som vill flytta integrera att sociala i allvarliga därför individer skapar problem lågproduktiva ring av återspeglas i arbetslöshet, vilket bidragsberoende och invandringsländerna, i den inhemska befolkningen många tidiga- Därmed förlorar kriminalitet. upp som byggt de nätverk de med av blir och närområde sitt i trygghet re lopp. årens under

nr 2 2021 årgång 49 en flytande växelkurs? Som vi kan erinra oss valde Lindbeckkommissionen, just i en sådan situation, att rekommendera en flytande växelkurs. Ett mer generellt problem är i vilken uträckning ekonomer bör ta hän- syn till vad som anses vara ”politiskt möjligt”. Personligen menar jag att ekonomer, vid sidan av rutinmässig rådgivning, själva bör bidra just till att vidga ramarna för det politiskt möjliga. Det underlättas om det finns många ”tvåbenta ekonomer”, som står med ena benet i akademin och det andra i den stökiga mylla av ekonomiska och politiska erfarenheter som vi kallar verkligheten. Det är därför viktigt att ekonomer deltar i den samhällseko- nomiska debatten och lyfter fram vad politikerna bör beakta och därmed på sikt vidga utrymmet för vad som är politiskt möjligt. Det är ofta också fruktbart att integrera oortodoxa mekanismer med tra- ditionella ekonomiska modeller baserade på antaganden om economic man. På så sätt skapas förutsättningar för innovativ forskning. En sådan integra- tion har i själva verket varit en röd tråd i min egen forskning, också i mina mest teoretiska arbeten. Jag syftar exempelvis på faktorer såsom altruism, avund, maktbegär, sociala normer och förtroende.

132 ekonomisk debatt