Kandidatuppsats

”Kom tillbaka med hennes hjärta!”1 En studie om hur våld skildras i Disneyfilmer ur ett genusperspektiv

Författare: Frida Göstasson

1 Disney (1937) Snövit [Film] Producent: Walt Disney. Examinator: Hans Hägerdal Handledare: Cecilia Trenter Termin: VT17 1 Ämne: Historia Kurskod: 2HIÄ2E

”Return with her heart!”: A study about how violence are depicted in Disney movies from a gender perspective.

Abstract This study examines the depiction of violence in Disney films by investigating the relation between violence and the characters from the 1930’s until today with focus on a gender perspective. The films are Snow White and the Seven Dwarfs, Sleeping Beauty, Beauty and the Beast, Pocahontas, Tangled and Frozen. The theoretical framework is based on the works of Devin McKinney, Henry Giroux and Slavoj Zizeks categorizations of violence.

The results of the study show that the hyperreal form of violence have increased substantially, while the structural violence, such as detention, has been reduced and made visible in the narrative. There has also been a change in how the female characters relate to violence. In the earlier movies they took on a passive role, but later on they used violence in a more defensive way. In terms of the antagonists, a difference could be seen between the male and female characters. The female characters more often used other people to help them exercise violence, whilst the male characters did it themselves. The physical violence was more commonly used by the male characters, and the psychological violence was more common among the female characters.

Nyckelord: Disney, våld, genus, barnfilm, stereotyper, innehållsanalys

Keywords: Disney, violence, gender, children’s films, stereotypes, content analysis

2

Innehållsförteckning Abstract ...... 2 1. Inledning ...... 4 1.1 Syfte och frågeställningar ...... 5 2 Bakgrund ...... 7 2.1 Walt Disney ...... 7 3. Tidigare forskning ...... 9 4. Teori ...... 13 4.1 Våld ...... 13 4.2 Zizeks teori om våld ...... 14 5. Metod...... 16 5.1 Kvalitativ innehållsanalys ...... 16 5.3 Metodkritik...... 17 6. Material ...... 19 6.1 Avgränsningar och urval ...... 19 6.2 Presentation av filmerna ...... 19 6.3 Materialkritik ...... 21 7. Resultat och analys ...... 22 7.1 Snövit och de sju dvärgarna ...... 22 7.2 Törnrosa ...... 23 7.3 Skönheten och Odjuret ...... 25 7.4 Pocahontas ...... 26 7.5 Trassel ...... 27 7.6 Frost ...... 30 8. Diskussion ...... 33 8.1 Hur motiveras våldet? ...... 33 8.2 Hur förhåller sig den kvinnliga huvudkaraktären till våld? ...... 34 8.3 Om en skillnad kan ses, på vilket sätt skiljer sig manliga respektive kvinnliga antagonisters inställning om våld? ...... 35 8.4 Vilken typ av våld skildras i Disneyfilmerna? ...... 35 9. Sammanfattning ...... 38 9.1 Didaktisk reflektion ...... 38 Litteraturförteckning ...... 40 Elektroniska resurser ...... 40 Opublicerad projektansökan ...... 41 Filmer ...... 41

3

1. Inledning Våld är idag ett tabubelagt ämne, men ständigt omkring oss i form av nyhetsinslag och våldsamma filmer, för att nämna några. I medier diskuteras hur våld i spel och film påverkar publiken och det uttrycks bekymmer om det meningslösa våldet. Föreliggande uppsats utgår från att det inte finns något ”meningslöst” våld. Allt våld - hur hemskt det än är – är meningsskapande. Våld, eller hot om våld, sker för att skapa förändring eller för att upprätthålla en ordning. Därför är det relevant att undersöka våld i relation till t ex genus för att förstå hur genus konstrueras som en del av samhällsordningen.

När en först tänker på Disneyfilmer, gör en inte kopplingen att de innehåller våldsamma inslag; det är ju barnfilmer. Faktum är att filmerna innehåller mängder av våld som t.ex. i scenen med den onda drottningen i Snövit som uppsatsens huvudtitel refererar till. Hon inte bara hotar om våld, utan beordrar faktiskt en avrättning på Snövit. Jag finner det i hög grad relevant att undersöka hur gestaltningen av våld ser ut i dessa filmer och hur den har förändrats över tid. Film och television är idag en stor del av barns uppväxt, och jag anser att det är omöjligt att de inte påverkas av vad de ser i filmer. Hur påverkas de av hur kvinnlig och manlig makt som konkretiseras genom våld eller hot om våld, gestaltas i ”oskyldig” fiktion? Disneyfilmerna, som är familjefilmer, kan antas förmedla vad som är accepterat gällande våld. De är producerade för att nå en bred publik och numera även med en global spridning; en kan därför anta att disneyfilmer är tämligen populära.

Ämnet är av intresse då det idag är många generationer som växt (och växer) upp med filmer skapade av Disney. Precis som att varje film speglar den tid i vilken den är skapad, så kan också samhällets normer spegla av sig i filmer och dessa tar barnen del av via bl.a. Disneys filmer. Mycket forskning kring Disneys filmer ur ett genusperspektiv har gjorts, men jag har inte funnit mycket forskning som fokuserat på gestaltningen av våld i disneyfilmerna och därför känner jag att jag kan bidra med ny kunskap.

Undersökningen syftar inte till att förstå barns uppfattning av våldet som skildras i filmerna, utan snarare skapa en medvetenhet om vad som visas i filmerna. Dock hoppas jag kunna bidra med material som kan användas vid senare forskningstillfällen.

Vad är då våld? En definition i ordets bredaste bemärkelse är: Våld är handlingar och/eller konsekvenser av handlingar med direkt eller indirekt syfte att vidmakthålla rådande ordning

4 eller uppnå alternativt förhindra förändring genom att döda, skada, förödmjuka, kontrollera eller skrämma.2 I min studie kommer jag att undersöka aktörers relation till våld, både som utövare och offer. Under metodavsnittet kommer jag att gå in mer direkt på teorier om gestaltat våld i fiktionsfilm.

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ innehållsanalys fördjupa sig i hur den historiska förändringen av gestaltningen av våld ur ett genusperspektiv har sett ut i ett antal disneyfilmer. Detta görs med start av Disneys första långfilm Snövit och de sju dvärgarna (1937), och avslutas med en av de senaste filmerna Frost (2013).

De frågor som konstruerats utifrån syftet är följande.

- Vilken typ av våld skildras i Disneyfilmerna? - Hur motiveras våldet? - Hur förhåller sig den kvinnliga huvudkaraktären till våld? - Om en skillnad kan ses, på vilket sätt skiljer sig manliga respektive kvinnliga antagonisters inställning om våld?

Då undersökningen kommer att genomföras utifrån ett genusperspektiv är det även av relevans att undersöka karaktärernas egenskaper, för att kunna se en eventuell förändring över tid.

Jag tror mig kunna finna en förändring att det ”orealistiska” våldet ökar, medan det ”realistiska” våldet minskar ju närmare nutid en kommer. Detta baseras på en uppfattning att de första Disneyfilmerna inte var menade för en barnpublik, utan kunde likaväl ses av vuxna. På senare år har det vuxit fram en helt annan barnkultur, vilket har lett till ett fokus på att göra filmer som är mer riktade till familjer och barn. Kanske har det bidragit till en medvetenhet att barn inte bör se så pass mycket våld som de tidigare gjort. Detta diskuterar bl.a. Tommy Gustafsson i sin artikel som debatterar om vad som bör visas för barnen, där han utgår ifrån tv-serien Trälarna. Han hänvisar till en moralpanik i början av 1900-talet, som bidrog till att olika restriktioner infördes, bl.a. åldersgräns och censur, med syftet att värna om

2 Hämtat ut projektansökan Att lära sig av våld i historiska drama och tevespel: Gymnasieelevers med inriktning mot uniformsyrken reception av våldets samhälleliga funktion, Huvudsökande C Trenter Vetenskapsrådet 2010. Om relationen mellan utövare, syfte och offer, se Bäck Allan: Thinking Clearly About Violence. För definitionen av objektivt och subjektivt våld, se Zizek: Violence 2008. 5 barnen.3 Under 1970-talet blev det viktigare att barnprogram skulle vara lärorika, och barn skulle få vara en del av den aktuella politiken.4 Inslag av våld och sex blev mer explicita i serien när det nu visades på tv-skärmen. Vidare hänvisar Gustafsson till debatter som för tiden var aktuella, och visar att det är ett omdebatterat ämne.5

3 Gustafsson, Tommy. ”Kan verka skrämmande för små barn”: Våld, sex och historiebruk i tv-serien Trälarna (2012) s. 2. 4 Gustafsson (2012) s. 5. 5 Gustafsson (2012) s. 7-8. 6

2 Bakgrund I detta kapitel presenteras en bakgrund kring Disneys framväxt, samt viss kritik som riktats mot företaget.

2.1 Walt Disney Enligt Walt Disney, grundare av The Disney Company, började allt med en mus – Musse Pigg. Walt Disney Company har under många år varit ett välkänt namn när en talar om animerade filmer, då företaget har producerat många av de klassiska filmer som många av oss har växt upp med. Även efter hans död 1966 så har Walt Disneys namn levt vidare och företaget fortsätter än idag att bidra med animerade filmer till barn över hela världen. Den världskända Disney-logan ses idag som en garanti för bra filmkvalité.6

Det hela började dock inte med en mus. Disney hade tidigare gjort andra kortfilmer, såsom Alice Comedies och Oswald the Lucky Rabiat, men efter konflikter mellan Disney och deras distributör förlorades äganderätten till den då populäre karaktären Oswald och detta blev ett hårt slag för Disney. Det blev dags att tänka om, och året därefter, 1928, introducerade Disney sin nya karaktär Musse Pigg i filmen Steamboat Willie, med synkroniserat ljud vilket var revolutionerande inom filmbranschen. Det var även i samband med Musse Pigg som Disneys varumärkesförsäljning började ta fart, i form av Musse Pigg-pennor, tandborstar etc.7

1937 släppte Disney den första animerade långfilmen, Snövit och de sju dvärgarna. Filmen bemöttes av beröm från såväl publik som kritiker, och den kom att hyllas som ett mästerverk. Den tilldelades även ett specialgjort Oscarspris, med en vanlig Oscar och sju små mindre vid sidan av. Filmen fick stor genomslagskraft i hela världen, dock ställde sig kritiker i Storbritannien något kritiska mot filmens innehåll och menade att det kunde vara olämpligt för barn att se.8

Företaget och filmerna har samtidigt som de varit älskade av många, fått en hel del kritik. Den kritik som är mest känd är Disneys könsrollsstereotyper. I filmerna ses flickorna som passiva, söta och i ständigt behov av att bli räddade av prinsen, eller har styvmödrarna skildrats så pass negativt att även detta riktats kritik mot. De har även kritiserats för att filmerna innehåller för lite av våldet och dess konsekvenser, medan andra tvärtemot menar att filmerna innehåller

6 Eliot, Marc. Sagan om Walt Disney (2001) S. 19. 7 https://d23.com/disney-history/ Hämtad 2017-01-05.

8 Eliot, Marc (2001) S. 123. 7 alldeles för mycket våld.9

Ett problem med den här kritiken är att den ofta tenderar att slå ihop alla filmer och göra ett uttalande som påstås gälla alla Disneyfilmer. Det saknas alltså analyser av enskilda filmer, och med denna studie hoppas jag kunna bidra med nya insikter med tanke på det urval som gjorts.10

9 Rönnberg, Margareta. Varför är Disney så populär? – Man föds inte till barn, man blir det. (2000) s. 60-61. 10Rönnberg, Margareta (2000) s. 61. 8

3. Tidigare forskning Nedan kommer tidigare forskning kring Disney att presenteras. Något som har uppmärksammats i sökandet efter tidigare forskning, är att största fokus ligger på att studera genus, särskilt de kvinnliga huvudkaraktärerna. Väldigt lite forskning som behandlar gestaltningen av våld i barnfilm har kunnat hittats.

Kapitlet behandlar även genusforskning som gjorts i förhållande till media. Genus har varit en integrerad del av forskningsläget och jag kommer att ta vid där tidigare forskare slutat. Den definition av begreppet genus som jag kommer att använda mig av är Gunilla Jarlbros. Hon beskriver genus på följande sätt ”[…] genus betecknar det sociala könet, dvs. föreställningen att könskategorierna man respektive kvinna är sociala konstruktioner medan begreppet kön betyder biologiskt kön.”11

England, Descartes och Collier-Meek (2011) får inleda med sin forskning kring Disneyfilmer. De har i sin artikel Gender Role Portrayal and the Disney Princesses genomfört en kvantitativ innehållsanalys över nio stycken Disneyfilmer, alla med en kvinnlig huvudkaraktär. Syftet är att se hur de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna har framställts, genom att undersöka en mängd olika könstypiska stereotyper, samt om de kan se någon förändring över tid.12 De har valt filmer utifrån deras utgivningsår, där några av de första filmerna, några i ”mitten” samt den senaste filmen har valts för undersökningen. Denna undersökning är gjord 2011, alltså är Disneyfilmer som producerats efter detta inte inkluderade i deras studie. Författarna visar i resultaten de fem mest förekommande egenskaperna för såväl den kvinnliga som den manliga huvudkaraktären, samt de tre minst förekommande egenskaperna hos dem. Prinsarnas vanligaste egenskaper var: atletisk, fysiskt stark, bestämd, visar känslor och kärleksfull. De egenskaper som förekom minst var: skamsen, lätt till gråt och utseendefixerad. De påpekar även att egenskaperna som var minst förekommande, var de egenskaper som traditionellt sett skulle anses vara kvinnliga. Övergår vi istället till resultaten för de kvinnliga huvudkaraktärerna, var de fem vanligaste egenskaperna: rädd, atletisk, kärleksfull, bestämd och besvärlig. De tre minst förekommande egenskaperna var: okänslig, ledarroll och utföra en räddning. 13 Resultaten visar att filmerna som var utgivna i ”mellanperioden” eller senare tenderar att vara mindre stereotypiska, då

11 Jarlbro, Gunilla. Medier, genus och makt (2006), s. 12. 12 England, Descartes och Collier-Meek (2011) s. 558. 13 England, Descartes och Collier-Meek (2011) s. 560. 9 prinsessor i de senare filmerna visar egenskaper som inte är traditionellt kvinnliga.14

Vidare har Mia Adessa Towbin m.fl. i Images of Gender, Race, Age and Sexual Orientation in Disney Feature-Length Animated Films gjort en tematisk analysstudie där 26 Disneyfilmer analyseras. Författarna inleder med att belysa vikten av en sådan här typ av analys, då media och framförallt Disney idag är så pass populärt, att det är av stor betydelse att undersöka vilka sociala konstruktioner de innehåller och vad det är barnen får se och lära sig.15 Då en tematisk analys har gjorts, är det flera olika teman som har varit centrala i studien (de återfinns i titeln), men i detta fall kommer endast studien kring genus att behandlas då det är de resultaten som är av betydelse för min egen analys. Författarna söker efter vad som kännetecknar mannen respektive kvinnan. Utifrån detta presenterades resultaten i olika kategorier, där män och kvinnor gavs olika egenskaper som var kännetecknande i filmerna.16

Studiens resultat kring genus var att filmernas bild av vad det innebar att vara man/pojke var att inneha följande egenskaper. Männen i disneyfilmerna var ofta naturligt modiga och starka, de saknar kontroll över sin sexualitet och använder ofta fysiska medel för att uttrycka sina känslor (om de visar några). De saknar jobb som är kopplade till hushållet, och slutligen är ett återkommande tema att överviktiga män framställs på ett negativt sätt.17 Övergår en istället till resultaten för innebörden att vara kvinna/flicka, såg det ut på följande sätt. I filmerna var det vanligare att kvinnans utseende var av större värde än hennes intellekt, kvinnorna var mer hjälplösa och i behov av skydd. Även för kvinnornas del var det vanligt att överviktiga kvinnor gestaltades som fula och ogifta.18 Slutligen, ett återkommande tema för kvinnliga karaktärer var att giftermål sågs som det slutgiltiga målet i livet, dock lyfter författarna här filmen Pocahontas som ett undantag. Författarnas slutsats är att könsstereotyper fortsatt är en del i Disneyfilmer, men då deras studie inte innehåller de senare filmerna Trassel och Frost, som den här studien ämnar göra, ska det bli intressant om några ytterligare förändringar kan ses.19

Även Margareta Rönnberg har studerat disneyfilmer och diskuterar detta i sin artikel Varför är

14 England, Dawn Elisabeth, Descartes, Lara & Collier-Meek, Melissa A. Gender Role Portrayal and the Disney Princesses.(2011) S. 565. 15 Towbin, Mia Adessa (m.fl). Images of Gender, Race, Age, and Sexual Orientation in Disney Feature-Length Animated Films. (2008), s. 20. 16 Towbin m.fl (2008) s. 28. 17 Towbin m.fl (2008) s. 28. 18 Towbin m.fl (2008) s. 30. 19 Towbin m.fl. (2008) s. 38. 10

Disney så populär? Man föds inte till barn – man blir det. Rönnberg har gjort en analys av återkommande teman som kan finnas i Disneyfilmer och fann att de består av tre grundtyper: fabel, husdjursbiografi och undersaga. Temat som är relevant för min studie, och som därav endast kommer presenteras i det här sammanhanget, är undersagan. Det som enligt Rönnberg betecknar undersagan är att den är ”underhållningsfiktion med fantastiska inslag, med sina förtrollningar, magiska lösningar och lyckliga slut.”20 Det är denna kategori som alla valda filmer till min studie hamnar under. Motsatt från de andra två kategorierna fabel och husdjursbiografi, så innehåller undersagan ofta konflikter i form av psykisk-verbal form, såsom avundsjuka eller bråk. Männen strider mot drakar och andra fantasivarelser, medan de kvinnliga karaktärerna istället ställs mot kvinnliga konkurrenter i form av styvmödrar eller styvsystrar.21

Rönnberg visar på en förändring över tid, dock saknas även i detta fall de senast utgivna filmerna. Hon menar att kvinnorna i de senare filmerna inte i samma mån strävar efter att uppvisa kvinnliga attribut såsom skönhet och moderliga egenskaper, utan istället egenskaper som självständighet och oräddhet. Det ses även en förändring i hur de onda har framställts, då skurkarna i de senare filmerna inte längre framställs som övernaturligt onda. Rönnberg vill avslutningsvis påpeka att hon inte ser dessa stereotyper som någonting negativt, utan snarare positivt i den mån att barn lär in dessa roller och kan först därefter börja ifrågasätta och kritisera dem.22

I sin bok Media, Gender and Identity: An introduction, skriver David Gauntlett om hur media påverkar tittarna, vilka budskap som sprids kring genus och hur de blir mottagna av åskådaren. Gauntlett menar att det i dagens samhälle är jämställt mellan könen i filmer och tv- program, men han påvisar hur representationerna av könen har sett ut tidigare och jämför det med idag.23

Vidare hänvisar Gauntlett till McNeil som gör en innehållsanalys av tv-program och filmer från 1970-talet, för att finna representationer av kvinnor och män. Resultaten blev att kvinnorna ofta syntes i samband med kärleks- eller familjeproblem. Det var vanligt att kvinnorna inte arbetade, och gjorde de det så skedde det utanför tv-skärmen. Vad gäller männen, så fann McNeil att det vanligtvis var männen som tog beslut eller ge order, medan

20 Rönnberg, Margareta. Varför är Disney så populär? Man föds inte till barn – man blir det. (1999) s. 62. 21 Rönnberg, Margareta (1999) S. 63-64. 22 Rönnberg, Margareta (1999) s. 65. 23 Gauntlett, David. Media, Gender and Identity: An introduction (2002). 11 kvinnan var passiv. De vanligaste egenskaper som hittades var att männen ofta var äventyrslystna, aggressiva och aktiva, medan kvinnorna ofta framställdes som svaga, passiva, offer eller stöttande.24

Gauntlett lyfter även hur representationen av genus ser ut idag, eller i början av 2000-talet när boken är publicerad, vilket kan vara värt att ha i åtanke. Han menar att det in på 1990-talet fortfarande var vanligast att mannen hade den ledande huvudrollen, trots att det blivit allt mer jämställt vad gäller tv-program och filmer.25 Fokuserar en istället på de egenskaper könen tillskrivs, så menar Gauntlett att män i dagens filmer inte längre är så tuffa som de tidigare varit. I dagens filmer är det vanligare att mannen endast är tuff när det behövs, men att han också kan visa en mer sårbar sida av sig själv. Kvinnor å andra sidan har definitivt blivit tuffare och tar nu mer plats än tidigare.26 Nedan följer ett citat av Gauntlett, som får sammanfatta hans slutsatser.

The traditional view of a woman as a housewife or low-status worker has been kick-boxed out of the picture by the feisty, successful ’girl power’ icons. Meanwhile the masculine ideals of absolute toughness, stubborn, self-reliance and emotional silence have been shaken by a new emphasis on men’s emotions, need for advice and the problems of masculinity.27

24 Gauntlett, David. Media, Gender and Identity: An introduction. s. 43. 25 Gauntlett, David (2002) s. 58. 26 Gauntlett, David (2002). s. 66. 27 Gauntlett, David (2002) s. 248. 12

4. Teori Följande kapitel ämnar presentera den teoretiska utgångspunkt som studien baseras på. Teoridelen kommer inledningsvis att presentera hur våld kan definieras samt den definition av våld som kommer att användas under uppsatsens gång.

4.1 Våld

As it is commonly used, violence is an almost uselessly broad term that offers no meaningful distinctions among obviously disparate representations of physical action – a gory disembowelment in a horror film is readily described as ’violent’, but so are the cartoon characters Tom and Jerry hitting each other over the head with frying pans.28

Ovan har ett citat ur James Kendricks bok Film Violence återgetts, som påvisar svårigheterna med vad som ska, eller bör, räknas som våldsamt. I boken problematiserar Kendrick hur en kan definiera våld. Det kan existera i såväl fysisk som psykisk form. Han menar att varje människa präglas av sin egen erfarenhet av olika filmgenrer och representationer i media av olika våldsformer. Alltså, uppfattningen om vad som är våld ligger snarare i publikens ögon än i själva gestaltningen av våld. En person från början av 1900-talet skulle exempelvis anse att motorsågsmassakern var brutal, medan en publik i nutid skulle se den som en form av kulturarv inom skräckgenren. Kendrick belyser vikten att förstå att olika kulturer och generationer alla har sin uppfattning av vad ett våldsamt innehåll är. En film som vid en viss tidpunkt i historien sågs som extremt våldsam, kan vid en annan tid eller plats ses som fullständigt harmlös. Det är inte bara olika generationer eller olika tidsepoker som gör att bilden av våld förändras, utan även den personliga uppfattningen kan komma att förändras över tid.29

Även om Kendrick står fast vid att våld inte går att definiera fullt ut, hänvisar han till en vanligt förekommande definition vad gäller våld. Enligt denna kan våld beskrivas som fysiskt våld, i den bemärkelsen att en skadar sig själv eller andra. Våld är att tvinga någon att utföra en handling mot dennes vilja, och slutligen, våld är att skada eller döda någon.30

28 Kendrick, James. Film Violence (2009) s. 8. 29 Kendrick, James (2009) s. 10–13. 30 Kendrick, James (2009), s. 9. 13

Vidare finns andra forskare som valt att fördjupa sig i begreppet filmvåld, och som valt att göra kategoriseringar av begreppet i ett försök att förtydliga vad (film)våld är. En av de första som kommer nämnas är Devin McKinney, som gör en distinkt skillnad mellan starkt och svagt våld. Han menar att det starka våldet visas på film i syfte att visa åskådarna ett ärligt våld, medan det svaga våldet endast har som avsikt att roa publiken, men saknar en djupare mening. Starkt våld har ofta en tendens att skapa en förändring i publikens moraliska ställning. Publiken behöver inte föreställa sig vad som sker på skärmen, då allt våld visas precis framför dem. 31 Starkt våld kan alltså ses som ett våld en ser konsekvenser av, medan det svaga våldet inte går att se konsekvenser av.

Henry A. Girouxs har vidareutvecklat definitionen av våld i fiktionsfilm. Han delar upp filmvåldet i olika kategorier: ritualistiskt, symboliskt och hyperrealistiskt våld. Med ritualistiskt våld, vanligast i action/äventyrs-filmer, menar Giroux representationer av våld som upprepar sig, och har en väldigt tillgjord stil. Vidare finns det så kallade symboliska våldet, vilket Giroux kort beskriver som ” […] it serves to reference a broader logic and set of insights.”32 Till sist har Giroux valt att kategorisera våldet som hyper-realistiskt, som kännetecknas av parodi, ironi och teknologi. 33 Det är den sistnämnda kategorin, hyper- realistiskt våld, som kommer vara centralt för min kategorisering av filmvåld, speciellt det parodiska och ironiska våldet. Detta beror på att det våld som återfinns i disneyfilmer ofta inte upplevs som realistiskt, och många gånger sker det i form av ironiskt/parodiskt våld, exempelvis då den ofta klantige medhjälparen blir slagen i huvudet och gör en grimas.

4.2 Zizeks teori om våld Studien tar avstamp i Slavoj Zizeks teori om våld, som har presenterats i boken Violence.34 Även om Zizek talar om våld rent allmänt i samhället, och inte nödvändigtvis om filmvåld, så anses hans teori ändå vara relevant för undersökningen då den bidrar med kategorier i vilka en kan dela upp våldet.

Zizek gör en distinkt skillnad mellan det subjektiva våldet och det objektiva våldet. Till det som Zizek väljer att benämna subjektivt våld hör det våld som är synligt, med direkta våldshandlingar såsom misshandel eller våldtäkt. Till det subjektiva våldet hör inte endast fysiskt våld utan även det psykiska, exempelvis verbalt våld i form av kränkande

31 Prince, Stephen. Screening Violence (2000), s. 103–106. 32 Kendrick, James. Film Violence (2009) s. 18. 33 Kendrick, James (2009) s. 18. 34 Zizek, Slavoj. Violence: Six Sideways Reflections (2008). 14 kommentarer. Därav blir dess motsats det objektiva våldet, som Zizek menar är det osynliga våldet, samhällets systematiska våld som bidrar med förutsättningarna för det subjektiva våldet. Denna typ av våld är det samhället har accepterat som det normala, och allt som sticker ut från denna normala nivå anses vara våldsamt. Både det subjektiva och objektiva våldet samverkar med varandra, och den ena parten kan endast förstås utifrån den andra och vice versa. Han vill alltså belysa vikten av att förstå våldets kontext, dess sammanhang i vilket det utspelar sig. Vad som uppfattas som våldsamt i ett visst sammanhang behöver inte nödvändigtvis göra det i ett annat.35

Vidare gör Zizek ytterligare en uppdelning av det objektiva våldet genom att dela upp det i symboliskt och systematiskt våld. Med systematiskt våld menas i detta sammanhang det våld som ständigt existerar i våra samhällssystem, och som anonymt upprätthåller samhället. Det går alltså inte att koppla en handling till en viss individ. Om istället det symboliska våldet ska förklaras, menar Zizek att det huvudsakligen handlar om språket, och att språket har en väldigt viktig roll. Han menar att språket alltid är våldsamt i sig, då en genom att benämna någonting automatiskt har gjort en symbolisk koppling till något annat.36

35 Rossholm, Anna Sofia. Michael Haneke och Slavoj Zizek om våldets två ansikten (2011), s. 49. 36 Lundqvist, Maja. Våldets reglerande kraft (2011), s. 34. 15

5. Metod Kapitlet nedan syftar till att redogöra för undersökningens valda analysmetod samt de svagheter som kan finnas med metoden.

5.1 Kvalitativ innehållsanalys Den här undersökningen grundar sig i en kvalitativ analys, där fokus ligger på att tolka det valda materialet. Den metod som har varit central i genomförandet är en innehållsanalys, som är en inriktning inom textanalysen. Att använda sig av en innehållsanalys är lämplig för den här undersökningen då den syftar till att undersöka vad det är för typ av våld som går att se i filmerna. Det är alltså ett fokus på filmernas innehåll, och inte på hur människor uppfattar dem. En innehållsanalys kan användas för att finna det som uttrycks såväl explicit och implicit, vilket är av relevans återigen då det är filmernas innehåll och tolkningen som är det centrala i undersökningen. Denna typ av analys är också ett bra alternativ om en vill undersöka och jämföra texter (filmer) från olika tidpunkter, vilket denna studie ämnar göra.37

I analysen granskas och analyseras de Disneyfilmer som valts ut för undersökningen i två omgångar. Till filmerna ställdes ett antal frågor, som är samma som de givna frågeställningarna och lyder: Vilken typ av våld skildras? Hur motiveras våldet? Hur förhåller sig karaktärerna till våld?

I den första analysomgången fokuseras på vilket våld som kan urskiljas. Den empiriska genomgången består av att jag har antecknat vilka scener som innehåller någon form av våld, fysiskt (slag eller dödande) såväl som psykiskt (hot eller elaka kommentarer). Resultaten presenteras som återgivna nyckelscener som är av vikt för att exemplifiera och stärka analysen. Nyckelscenerna innehåller exempel på när våld eller annat som är av relevans för studien förekommer i filmerna. Scenerna återges så exakt som möjligt, och i centrerad samt en storlek mindre text för att tydligt skiljas ifrån den egna analysen av resultaten. Den övriga texten i resultatdelen är min egen analys.

I den andra analysomgången har jag skapat en förståelse för vem som utövar våldshandlingarna, och fokuserar nu mer på de våldsamma karaktärerna. Där analyseras vilka motiv som ligger bakom våldet och om de besitter några könsstereotypa egenskaper, samt om det går att finna en skillnad mellan de kvinnliga och manliga antagonisternas motiv till våld. Även i den andra analysomgången så återges nyckelscener för att stärka argumenten i

37 Bergström, Göran & Boréus Kristina. Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S. 51. 16 analysen.

Filmerna granskades inte på deras originalspråk, engelska, utan på svenska. Detta gjordes då svenska är mitt modersmål och det kändes därför enklare att ta till sig filmernas innehåll om de var på svenska istället för att riskera att felaktigheter uppstår i analysen.

Genom att undersöka hur protagonister och antagonister gestaltas i relation till våld och genus, vill jag undersöka hur gestaltningen av våld och genus har förändrats från 1930-talet till idag. Om det går att urskilja några återkommande stereotyper, och om karaktärernas framställning har förändrats.

Att stereotypera innebär att vi tillskriver människor vissa egenskaper utifrån den ”grupp” de tillhör. Stereotyper har fått mycket kritik och påståtts vara felaktiga då grundtanken bakom en stereotyp är att den förutsätter att alla i gruppen är likadana. Exempelvis att alla engelsmän gillar att dricka te.38 Hinton gör ett försök att förtydliga detta genom att dela in begreppet stereotyp i tre olika komponenter.

1. En grupp människor kännetecknas utifrån en viss egenskap, t.ex. kön, etnicitet eller nationalitet. Genom denna uppdelning så skiljs den gruppen människor från andra grupper som saknar den egenskapen. 2. Gruppen i helhet tillskrivs sedan ytterligare egenskaper, oftast i form av personlighetsdrag. 3. Sista steget är då personen tillskrivs den stereotypa egenskapen. Vi har därmed dragit en slutsats om personens egenskaper utifrån den grupp personen tillhör. 39

Stereotyper är aktuellt för denna studie då det kopplas till analysen av protagonist/antagonist och till manligt/kvinnligt.

5.3 Metodkritik Den kvalitativa metoden kritiseras ofta då den grundar sig i tolkningar, och inte baseras på faktiska mätningar och siffror. Dock hade ett större omfång filmer samt mer tid för analys krävts för att göra en rättvis kvantitativ analys, vilket inte fanns utrymme för inför denna C- uppsats. Min personliga tolkning kan till exempel påverkas av min förförståelse av filmerna, då det är filmer jag har sett under hela min uppväxt, och kanske påverkar detta de resultat jag når. Filmerna granskas i den ordning de producerades, för att enklare kunna se en förändring.

38 Hinton, Perry R. Stereotyper, kognition och kultur (2003) s. 31. 39 Hinton, Perry R. (2003) s. 11–12. 17

Genom att granska filmerna i flera omgångar och föra anteckningar under filmernas gång, så arbetar jag kontinuerligt för att undvika felaktiga slutresultat. Analysen är uppdelad i två steg med olika fokus för att belysa uppsatsens huvudfråga ur två perspektiv.

Det kan också kritiseras att filmerna inte granskades på originalspråket, då det alltid finns en liten chans att felaktigheter kan inträffa i översättningen och betydelsefull information går förlorad. Jag förlitar mig dock på att jag blir tilldelad den information som är av vikt för studien. Då det är skildringen av våld som undersöks så kommer språket inte vara av lika stor vikt, det är i så fall elaka kommentarer som kan tänkas försvinna i översättningen. Det fysiska våldet kommer att visas oavsett, av den anledningen anser jag inte att språket är ett större problem. Framförallt är svenska mitt modersmål, jag kan därav svenska bättre än engelska, vilket gör min analys mest tillförlitlig då jag ser filmerna översatta.

18

6. Material

6.1 Avgränsningar och urval Materialet som har använts i denna undersökning består av ett antal disneyfilmer, som presenteras kort nedan. Då Disney har en lång lista över gjorda filmer krävdes en ordentlig avgränsning i val av material. De kriterier som utgicks ifrån var att jag skulle börja med den första disneyfilmen, alltså Snövit och de sju dvärgarna (1937) och avsluta med den senaste filmen (med kvinnlig huvudkaraktär) som är Frost (2013). Disney har gjort filmer som utkommit efter Frost men dessa saknar kvinnlig huvudkaraktär, eller har ett djur som huvudkaraktär och har därmed blivit bortvald för studien. Övriga kriterier var att det skulle vara jämnt fördelat med både en kvinnlig och en manlig antagonist, samt att filmerna skulle vara något utspridda över åren i och med att analysen ska genomföras utifrån ett förändringsperspektiv.

6.2 Presentation av filmerna Nedan kommer varje film presenteras kort, så att läsaren får en övergripande bild av vad de handlar om.

Snövit och de sju dvärgarna (1937)40 Producerad av Walt Disney och regisserad av David Hand. Filmen handlar om en flicka, Snövit, som lever tillsammans med sin styvmor i ett slott. Styvmodern, antagonisten i filmen, är besatt av sitt yttre och vill till vilket pris som helst vara landets vackraste. Varje dag frågar hon sin magiska spegel ”vem som skönast i landet är” och då svaret en dag blir Snövit, beordrar styvmodern en jägare att döda henne och skära ut hennes hjärta. Jägaren, som finner Snövit så oskuldsfull, klarar inte av att döda henne utan låter henne fly. Snövit flyr ut i skogen tills hon hittar fram till de sju dvärgarnas hus, med vilka hon sedan bor. När styvmodern får reda på att Snövit lever bestämmer hon sig för att ta saken i egna händer. Hon söker upp Snövit och erbjuder henne ett förgiftat äpple som gör att Snövit faller i ”dödens sömn”. Hon kan endast väckas av den sanna kärlekens kyss.

Törnrosa (1959)41 Producerad av Walt Disney och regisserad av Clyde Geronimi, Les Clark, Eric Larson och Wolfgang Reitherman. Filmen handlar om prinsessan Aurora, och filmen inleds med hennes dop dit hela kungariket är bjudna för att fira hennes födelse. Dock är en person inte bjuden - den onda fen. Hon är avundsjuk för att hon inte har blivit bjuden, och

40 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. 41 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. 19 som hämnd kastar hon en förbannelse över Aurora. Enligt förbannelsen ska Aurora innan sin sextonde födelsedag sticka sig på en spinnrock och dö. Tack vare de goda feerna går förbannelsen att göras om, så istället för döden så ska Aurora falla in i djup sömn, ur vilken hon endast kan väckas med hjälp av den sanna kärlekens kyss.

Skönheten och odjuret (1991)42 Producerad av Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur och regisserad av Gary Trousdale och Kirk Wise. Filmen tar sin början då en gammal trollgumma besöker ett slott en kall vinternatt för att be om skydd. Hon blir nekad av prinsen som bor där på grund av hennes fula yttre. Som straff för sin hjärtlöshet kastar trollgumman en förbannelse över prinsen och hans slott, som förvandlar honom till ett odjur – vilket han ska förbli till den dagen han lärt sig älska och blir älskad tillbaka. Filmens huvudperson är Belle, en ung flicka som älskar att läsa. När hennes far en dag är på resande fot, går han vilse och hamnar vid Odjurets slott. Där blir han tillfångatagen för att ha inkräktat, men blir fri då Belle erbjuder sig att ta faderns plats som fånge. Samtidigt är filmens antagonist, den stilige Gaston i krokarna, med målet att gifta sig med Belle – och redo att ta till vilka medel som helst för att giftermålet ska äga rum.

Pocahontas (1995)43 Producerad av James Pentecost och Baker Bloodworth och regisserad av Mike Gabriel och Eric Goldberg. Filmens huvudperson är indianprinsessan Pocahontas, en nyfiken men också självständig flicka. Pocahontas far, hövdingen, har lovat bort henne till Kocoum, en av stammens bästa krigare - men hon är inte alls intresserad. Samtidigt anländer en båt från London, som ombord har den girige guvernören Ratcliffe med målet att finna guld i ”det nya landet”. Ombord finns också äventyraren John Smith. Pocahontas, som är väldigt nyfiken av sig, smyger omkring för att kika på de nyanlända människorna. Hon och John börjar träffas i smyg, då de båda är förbjudna att träffa varandra på grund av att deras folk är oense. Konflikten mellan indianstammen och engelsmännen trappas upp, då engelsmännen förstör allt i sin väg för att finna guld. Frågan är om Pocahontas och John klarar av att förhindra ett krig.

Trassel (2010)44 Producerad av Roy Conli och regisserad av Nathan Greno och Byron Howard. Rapunzel är en ung flicka som fötts med magiskt hår som kan hålla en person ung och frisk för alltid. Detta gäller så länge det inte klipps av, då förlorar det sin kraft. Som bebis

42 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. 43 Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth. 44 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. 20 blir Rapunzel bortrövad av den onde Gothel, som låser in Rapunzel i ett torn långt borta, för att uppfostra henne som sitt egna barn men framför allt för att ha hennes magiska hår för sig själv. Ju äldre Rapunzel blir, desto mer vill hon komma ut ur tornet – vilket är förbjudet enligt Gothel. Av en ren slump så kommer en dag den kände tjuven Flynn Ryder till tornet då han är på flykt ifrån kungarikets vakter. Rapunzel övertalar honom att ta med henne ut ur tornet för att se på de lyktor som varje år tänds på hennes födelsedag. Tillsammans ger de sig ut på äventyr som för med sig många konflikter på vägen.

Frost (2013)45 Producerad av Peter Del Vecho och regisserad av Chris Buck och Jennifer Lee. Filmen handlar om de två prinsessorna, systrarna Elsa och Anna, som sedan barnsben varit bästa vänner. Elsa har fötts med magiska krafter som gör att hon kan förvandla allt till snö och is. Efter en incident där Elsa råkar träffa Anna med en stråle is i huvudet, bestämmer sig deras föräldrar att Elsa måste dölja sina krafter tills hon lärt sig att kontrollera dem. Föräldrarna omkommer senare i en drunkningsolycka, vilket gör att Elsa ska bli den nya drottningen. På kröningsdagen ska slottets portar för första gången på flera år öppnas, och då, efter ett bråk mellan systrarna råkar Elsa avslöja sina krafter. Hon flyr upp i bergen, och förvandlar allt till evig vinter. För att få tillbaka sommaren följer Anna efter sin syster för att upphäva krafterna, men återigen slår Elsas magi snett och Anna blir av misstag träffad av is i hjärtat. Om inte en handling av äkta kärlek genomförs kommer Annas hjärta att frysa till is och hon kommer dö.

6.3 Materialkritik Då endast ett fåtal av alla Disneyfilmer som gjorts blir representerade i denna undersökning, är det svårt att ge en heltäckande bild av hur Disney har valt att gestalta våld. Resultaten hade kanske sett annorlunda ut ifall de hade inkluderats fler filmer, men i brist på tid fick denna idé överges. Med de filmer som valts ut är tanken att jag gör ”titthål” in i den tid som filmerna har producerats för att se hur våld och genus tar sig uttryck. Även om jag endast hade valt att analysera en film så är den ändå av värde i och med att den uttrycker vad som är accepterat och den mest förekommande uppfattningen om vad som anses okej att visa i familjefilmer.

Ytterligare en aspekt som kan kritiseras är det faktum att filmerna endast innehåller kvinnliga protagonister. Tanken var från början att inkludera både manliga och kvinnliga huvudkaraktärer, men då jag ville fokusera på våldsaspekten ur ett genusperspektiv kändes det mer rimligt att ha jämnt antal av kvinnliga och manliga antagonister och det föll sig därför naturligt att det blev en kvinnlig huvudkaraktär i filmerna. Många av Disneys filmer har djur

45 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. 21 som huvudpersoner, där det också fanns ett större utbud av manliga huvudkaraktärer, men jag ville hålla mig till mänskliga karaktärer.

7. Resultat och analys I detta kapitel presenteras resultat och analys av materialet. Resultaten presenteras varje film för sig, och diskuteras sedan i helhet i kommande diskussion. Analysen syftar inte till att läsaren ska kunna följa med i filmernas handling, utan de återgivna scenerna är de som anses vara relevanta för studiens syfte. Resultaten presenteras i form av nyckelscener i centrerad text, medan resterande textdelar är min analys av materialet.

7.1 Snövit och de sju dvärgarna 7.1.1 Snövit

Snövit är väldigt passiv under hela filmen. Hon utövar aldrig någon form av våldshandling, hon fäller inte ens en ofördelaktig kommentar. Snövit är istället den person som blir utsatt för våldet, fysiskt våld av sin styvmor, drottningen, och ett psykiskt våld i form av elaka kommentarer från Butter (en av dvärgarna). Snövit drömmer om att träffa sin drömprins. Hon är ofta rädd, men kan också visa en bestämd sida, bl.a. över dvärgarna. Se exemplet nedan.

Snövit ställer sig med armarna i kors och beordrar dvärgarna att tvätta händerna innan maten, något som verkar främmande för dem. När de tvekar, tvingas de visa sina smutsiga händer, varpå hon pekar mot dörren och säger ”Marsch iväg nu”.46

7.1.2 Drottningen

Drottningen – Snövits styvmor – är avundsjuk för att hon inte längre är vackrast i landet och beordrar därför jägaren att döda Snövit. Som bevis vill hon ha Snövits hjärta utskuret och lagt i en ask. Styvmodern säger till jägaren som är något tveksam, ”Du vet straffet om du misslyckas”.47

Som den återgivna scenen ovan visar så är det ett fysiskt våld som drottningen planerar att genomföra – dock inte på egen hand. Motivet till våldet är att hon vill vara vackrast i landet, och Snövit är ett hinder som måste undanröjas. Här tar drottningen till en början hjälp med att utföra den våldsamma handlingen, då hon skickar jägaren att genomföra mordet. Först när han misslyckats, tar hon saken i egna händer – vilket leder till nedanstående scen.

46 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. (00:40:20) 47 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. (00:07:00-00:09:20)

22

Dvärgarna jagar efter drottningen upp på en klippa. Drottningen försöker fälla en stor sten över dvärgarna, men blixten slår ned precis vid henne och hon faller ner för stupet, med den stora stenen efter sig.48

7.1.3 De sju dvärgarna

De sju dvärgarna står för filmens inslag av parodiskt våld. Det är synligt, fysiskt våld som skildras, med slag i huvudet med tillhyggen osv. Här ses inte konsekvenser av våldet eller någon som faktiskt får ont och blir skadad. Det blir istället ett komiskt inslag. Se nedan.

Toker blir attackerad av de andra dvärgarna då de tror att han är ”monstret” i deras stuga. De har tillhyggen som de slår Toker med, men inget blod eller tecken på att det gör ont visas. När de väl går till sovrummet, där Snövit ligger och sover, är planen att ”Döda monstret, hacka den i småbitar”. När de upptäcker att monstret i själva verket är en vacker flicka hejdar de sig och blir som förtrollade av hennes skönhet, utom Butter. Han säger istället ”Hon är kvinnfolk, alla kvinnfolk är skräp”.49

Liknande kommentarer från Butter, som nämns i scenen ovan, är återkommande genom filmens gång. Han är den enda av dvärgarna som fäller elaka kommentarer, men det hör väl till hans karaktär att vara just butter.

7.2 Törnrosa 7.2.1 Aurora

Aurora är en vacker ung flicka som lever i en torparstuga tillsammans med de tre goda feerna. Om dagarna drömmer hon sig bort efter en drömprins som hon hoppas ska komma snart. Aurora är, precis som Snövit, väldigt passiv och utför inte en enda våldsam handling under filmens gång. Hon är istället den som blir utsatt för våld, se nedan.

Scenen visar Aurora som är ute i skogen och sjunger om att hon längtar efter sin kärlek. Sedan beklagar hon sig på feerna som tar hand om henne, att de aldrig låter henne träffa någon.50

Här skulle en kunna säga att de goda feerna utövar ett psykiskt våld mot Aurora, i form av ett frihetsberövande våld. Hon tvingas leva helt avskilt från omvärlden i 16 år och får aldrig träffa någon. Denna typ av våld presenteras inte i filmen som en våldshandling, utan snarare som en ”naturlig” begränsning av rörelsefriheten för att rädda Aurora från ett framtida hot.

7.2.2 Den onda fen

48 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. (1:16:00-1:17:25) 49 Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney. (00:33:15-00:35:10) 50 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (00:26:25) 23

Den onda fen gör entré med starka vindar och åskoväder. Rummet mörknar, musiken blir intensiv. Den onda fen blir arg då hon inte blivit bjuden till festen, som hämnd lägger hon en förbannelse över Aurora. Enligt förbannelsen ska Aurora innan sin sextonde födelsedag sticka sig på en slända och dö.51

Den onda fen gör en färgstark entré som tydligt visar att hon är ond. Hon går klädd i en svart mantel, med ett långt och smalt ansikte och ett stelt ansiktsuttryck. Även om hennes förbannelse i sig inte är fysiskt våldsam, så är dess utsaga döden. Därför kommer jag att tolka hennes förbannelse som fysiskt våld. Den onda fens motiv bakom förbannelsen är alltså att hon är arg för att inte ha blivit bjuden. Och att då vilja kräva sådan hämnd som leder till döden för ett barn, känns bara det våldsamt.

Prins Philip anländer till torparstugan i tron om att träffa Aurora. Där väntar istället den onda fen och hennes undersåtar. Philip blir attackerad och fastbunden, medan den onda fen står bredvid och hånler.52

I exemplet ovan så är det tydliga fysiska våldshandlingar som skildras, där Philip är offret. Värt att notera är att den onda fen inte är den som utövar våldet, utan låter andra göra det åt henne. Motivet bakom våldet är att tillfångata Philip så att han inte kan väcka Aurora ur hennes förbannelse.

7.2.3 Prins Philip

Prins Philip står för den slutliga räddningen av Aurora, då han tack vare ”sanna kärlekens kyss” bryter förbannelsen och räddar hennes liv. Under filmens gång utövar han fysiskt våldsamma handlingar såväl som blir utsatt för dem. Han får också hjälp av de tre goda feerna, som räddar honom ur fångenskap. Se exemplet nedan.

Feerna räddar Philip från fångenskap, och de ger honom ”dygdens magiska sköld och sanningens starka svärd, då dessa vapen är rättvisans vapen och ska besegra ondska”.53

Scenen ovan kan ses som ett exempel på hur de goda i filmer endast använder sig av våld med goda avsikter.

Den onda fen förvandlar sig till en drake och börjar strida mot Philip. Hon sprutar eld och försöker bita honom, varpå Philip svarar med att vifta sitt svärd. Philip lyckas sticka svärdet i drakens mage, som faller handlöst nerför en klippa. Det rinner blod från drakens mage.54

Det här är den enda filmen, av de som analyserats, med utsagan att de goda dödar den onda. I de övriga filmerna överlever antingen antagonisten, eller dör genom en olyckshändelse. Här

51 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (00:07:25) 52 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (00:57:11) 53 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (1:05:00) 54 Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney. (1:09:16) 24

är dödsorsaken tydlig, då hon får ett svärd i magen. Hon är dock inte i sin mänskliga form utan har förvandlats till drake, vilket kan ses som en ursäkt för att faktiskt döda den onda.

7.3 Skönheten och Odjuret 7.3.1 Belle

Belle är en ung flicka som drömmer om något mer än småstadsliv, och till skillnad från tidigare prinsessor lägger hon ingen tid på att finna kärleken. Hennes stora läsintresse gör att invånarna i byn där hon bor tycker att hon är konstig. I filmen är Belle inte lika passiv som tidigare prinsessor, då hon bl.a. tar initiativ till att försvara sig när det behövs.

Belle och hennes häst blir attackerade av vargar. Hon får tag i en pinne och försöker försvara sig själv, men förgäves. Odjuret kommer till undsättning. Filmen visar när vargarna biter i Odjurets hud upprepande gånger, och det visar även hur han blöder från stora rivmärken på armen.55

Ovanstående scen skildrar det enda sätt på vilket Belle använder sig av våld i filmen, nämligen genom att försvara sig. Det är ett fysiskt våld då hon slår mot vargarna med tillhygget, men återigen endast i försvarsläge. Hon är istället den som blir utsatt för våld, både av Gaston och av Odjuret.

Belle går upp i den västra flygeln, där hon är förbjuden att vistas. Odjuret upptäcker henne och får ett utbrott. Han vrålar samt kastar och slår sönder möbler. Det leder till att Belle flyr från slottet.56

Belles far ska bli tillfångatagen (pga. Gaston) och skickad till hospitalet. Belle ber Gaston om hjälp, varpå han svarar ”Jag kan se till att fria din pappa, OM du gifter dig med mig”.57

I det första exemplet visas bara en av många gånger som Odjuret genom filmens gång får utbrott och tappar kontrollen. Detta går ut över Belle som hela tiden får står ut med hans dåliga humör och korta stubin. Odjuret är fysiskt våldsam, med motivet att han är arg på den förbannelse som han tvingas leva med, men han skadar aldrig Belle. Jag skriver i min definition av våld att det kan vara när någon tvingas göra något mot sin vilja. Den sistnämnde scenen med Gaston anser jag är ett sådant tillfälle, och är mer av ett psykiskt våld, då Belle

55 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. (00:44:56-00:46:40) 56 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. (00:44:00) 57 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. (1:07:20) 25 inte skadas fysiskt.

7.3.3 Gaston

Gaston, filmens antagonist, är muskulös och egocentrerad och utövar fysiskt våld i nästan varje scen han är med. Dock är det i de flesta fall en typ av parodiskt våld, där hans medhjälpare får slag i huvudet eller på annat vis skadas på ett komiskt sätt, utan direkta konsekvenser av våldet. Parodiskt våld är allt mer förekommande i denna film, förutom det våld mellan Gaston och hans side-kick, så förekommer det även komiskt våld mellan de förtrollade möblerna i Odjurets slott. Det finns även scener där det fysiska våldet är mer allvarligt, nedan återges en sådan scen.

Gaston skjuter Odjuret med pilbåge, varpå han knuffar Odjuret ut genom fönstret. Det blir oväder. En strid mellan Gaston och Odjuret bryter ut. Odjuret får chansen att döda Gaston, men skonar hans liv. Konsekvensen blir att Gaston sätter en kniv i Odjuret, och Gaston halkar och faller ner för slottets tak och dör.58

7.4 Pocahontas 7.4.1 Pocahontas

Pocahontas, dotter till stammens hövding, är en självständig och äventyrlig tonårsflicka. Hon är nyfiken på världen och är ute efter att upptäcka nya saker i livet, och sådant som kärlek intresserar henne inte till en början. Pocahontas blir i filmen inte utsatt för någon våldshandling, och utöver heller inte något våld. Hon strävar istället efter att avvärja våldet. Nedan ges ett exempel på en sådan scen.

John Smith ska avrättas genom ett slag i huvudet med en stor klubba och hennes far ska utföra avrättningen. Pocahontas hinner i sista sekund fram och täcker John med sin egen kropp, varpå hövdingen hejdar sig. ”Dödar ni honom, får ni döda mig också” säger hon. Pocahontas lyckas övertala dem om att inte kriga och John blir befriad.59

Pocahontas har här en avgörande roll i filmens handling. Hon räddar livet på mannen hon är förälskad i, John Smith. Alltså en kvinnlig karaktär står för hjälteinsatsen och räddar livet på mannen.

I filmens slutskede ska John Smith resa tillbaka till England. Pocahontas erbjuds att följa med,

58 Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur. (1:13:35-1:16:15) 59 Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth. (1:07:15-1:09:10) 26 men hon väljer att stanna kvar med sitt folk. Hon väljer bort kärleken, något som ingen Disneyprinsessa tidigare gjort i de filmer som har analyserats i denna studie.

7.4.2 John Smith

John Smith framställs som en modig man, inte rädd för att ta risker. John är i filmen både utövare och offer för fysiskt våld, men efter påverkan av Pocahontas så lutar han mer åt att vilja avvärja våldet istället för att se det som enda lösning. Nedanstående exempel skildrar den scen i filmen som tydligast visar fysiskt våldsamma inslag.

Pocahontas och John kysser varandra. Kocoum (och Thomas) ser detta, blir rasande och anfaller. Det utbryter en strid mellan Kocoum och John, och Kocoum har både en klubba han slår John med och en kniv som han försöker sätta i hans hals. Pocahontas försöker hindra dem men blir bortknuffad. Kocoum blir skjuten av Thomas och dör. Hans död visas väldigt tydligt, då han i slowmotion faller handlöst baklänges ner i vattnet, men varken skottskada eller blod syns.60

7.4.3 Guvernör Ratcliffe

Ratcliffe är filmens skurk, en stor, mörkhårig man med ett bestämt humör. Han är girig och på jakt efter guld, redo att offra alla i sin väg för att finna det. Förutom att bruka ett psykiskt våld i form av hot och elaka kommentarer, så brukar han även ett fysiskt våld med syftet att skada och döda. Nedan exemplifieras detta.

Guvernören blir arg att det inte blir något krig, och riktar därför ett vapen mot hövdingen. Precis när han ska skjuta så slänger sig John framför hövdingen och tar själv emot skottet. Detta sker i slowmotion, ingen skottskada eller något blod syns.61

Scenen skildrar alltså ett synligt, fysiskt våld. Återigen sker det i slowmotion för ökad effekt. Det är även det här som skulle kallas för ett svagt våld, då en inte ser några konsekvenser av våldet. Motivet bakom våldet är att Ratcliffe blir rasande över att det inte blir krig, och försöker därför själv att starta ett. Han har alltså inga goda avsikter.

7.5 Trassel 7.5.1 Rapunzel

Rapunzel är filmens huvudkaraktär. Hon blev som liten kidnappad av Gothel och har sedan dess levt instängd i ett torn hela sitt liv. Här skulle en kunna säga att hon blir utsatt för ett

60 Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth. (00:58:15-00:59:50) 61 Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth. (1:09:30) 27 psykiskt våld, då hon tvingas leva avskilt med endast en kameleont som vän. Rapunzel har länge undrat varför hon inte får lämna tornet, och Gothel har då svarat att det är för farligt, och att hon inte är stark nog för att klara sig. För att exemplifiera detta återges två scener nedan.

Gothel sjunger ”Mamma vet bäst” till Rapunzel. Efter sången avslutar Gothel med att allvarligt titta ner på Rapunzel och säger strängt ”Be aldrig om att få lämna tornet igen”. Här filmas Gothel underifrån, vilket kan visa att hon har en maktposition.62

Rapunzel har precis hissat upp Gothel i tornet med hjälp av sitt hår. Gothel säger ”Rapunzel, tänk att du orkar göra det där precis varje dag utan undantag, det ser fullkomligt utmattande ut raring” varpå Rapunzel svarar ”Åh, det är inget”. Gothel svarar ”Men varför tar det sådan lång tid då?” skrattar och förklarar sedan att hon bara retas.63

Dessa ironiska, indirekt elaka kommentarer som återges i den andra scenen får Rapunzel höra från Gothel genomgående i filmen. Att hela tiden få höra att en inte är bra nog eller inte klarar av att göra saker, tär nog på ens självförtroende i längden, vilket även detta kan ses som ett psykiskt våld som Rapunzel utsätts för.

Rapunzel som person är väldigt rädd av sig, vilket kanske inte är konstigt med tanke på hur hon har växt upp och inte vet så mycket om världen. Samtidigt drömmer hon om att upptäcka världen, och här syns inget fokus på att finna kärleken, som är fallet i de tidiga filmerna. Trots omständigheterna bevisar Rapunzel genom hela filmen att hon är en självständig individ som klarar av att försvara sig själv. Även Rapunzel utövar våldsamma handlingar i form av fysiskt våld, dock endast i försvarsläge. Detta visar att hon klarar av att försvara sig och inte är passiv som exempelvis Snövit. Nedan återges två scener som bekräftar detta.

Flynn Rider hittar tornet där Rapunzel finns, och klättrar upp för att ha någonstans att gömma sig från slottets vakter. Rapunzel slår till Flynn i huvudet med en stekpanna så att han blir medvetslös – i försvarsläge. Hon försöker sedan på ett ”våldsamt” sätt att stänga in honom i garderoben.64

Rapunzel och Flynn blir jagade av skurkarna och slottens vakter. Rapunzel klarar att skydda sig själv och räddar även Flynn. Hon behöver ingen räddande man.65

Även om ovanstående exempel visar ett fysiskt våld från Rapunzels sida, skulle jag ändå vilja

62 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:12:50-00:15:00) 63 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:10:20) 64 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:19:40) 65 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:45:15-00:47:40) 28 säga att det utspelar sig mer som ett parodiskt våld, så det blir inte våldsamt i samma bemärkelse utan snarare komiskt. Parodiskt våld sker genomgående i filmen, och det är få scener som faktiskt visar ett fysiskt, allvarligt våld.

7.5.2 Gothel

Gothel är filmens antagonist. Dock anser jag inte att hon är lika stereotyp som tidigare ondskefulla kvinnor. Trots att hon har kidnappat ett barn för att utnyttja dess magi, så behandlar hon barnet som sitt eget och besitter moderliga egenskaper. Gothel är aldrig fysiskt våldsam mot Rapunzel, utan som ovan nämnt så är det mer psykiskt genom att fälla elaka kommentarer och speciellt beröva Rapunzel på hennes frihet.

En förändring av Gothel kan ses under filmens gång. Hon blir allt mer elak och våldsam desto längre tid hon är utan Rapunzels magiska krafter som håller henne ung. Det ses även en förändring i hennes utseende, som sakta föråldras utan magin. Exempel på en scen då Gothel brukar ett fysiskt våld visas nedan.

Flynn blir knivhuggen i magen av Gothel – inget blod visas. Rapunzel vill rädda Flynns liv i utbyte mot sin egna frihet.66

Motivet bakom hennes våldsamma handling här är att hon inte vill lämna några vittnen som vet om Rapunzels hemlighet, alltså att hennes hår är magiskt. Genom att döda Flynn så kan hon och Rapunzel leva vidare och Gothel får ha magin för sig själv. Trots att hon knivhugger Flynn så visas inget blod på varken kniven eller från hans mage. Flynn överlever tack vare Rapunzel och hennes magi. Återigen är det den kvinnliga huvudkaraktären som räddar livet på den manliga, inte tvärtom som i de första filmerna.

7.5.3 Flynn Rider

Flynn får i filmen ta rollen som Rapunzels ”guide” och blir den som ska hjälpa henne nå hennes dröm. Han brukar såväl som blir utsatt för fysiskt våld. De gånger som han själv brukar ett fysiskt våld är när han slåss mot slottsvakternas häst, vilket istället blir en form av orealistiskt och parodiskt våld. Återigen, filmen genomsyras av parodiska och orealistiska våldsinslag, nedan ges exempel.

Flynn Rider blir jagad av slottets män som skjuter pilar mot honom. Han hamnar i ”närkamp” med hästen Maximus – dock blir deras strider mer komiska våldsinslag, alltså orealistiskt våld, med tanke

66 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (1:22:15) 29

på att han slåss mot en häst.67

Flynn är av stor betydelse för filmens utsaga. Efter att ha blivit knivhuggen och ligger döende så gör han en sista insats som leder till döden för Gothel. Scenen återges nedan.

Flynn skär av Rapunzels hår så att det tappar sin magiska kraft, vilket gör att Gothel föråldras i väldigt snabb fart och börjar tyna bort – hon faller ut genom tornets fönster och dör. Innan hon ens har slagit i marken har hennes kropp tynats bort helt.68

Även om Flynn inte fysiskt rör Gothel så leder hans handling till hennes död. Det bör även tilläggas att hennes fall från tornet, framställs som en olycka. Hon skulle ha dött även om hon aldrig fallit ner från tornet, men oavsett vilket så är det ingen av de goda som faktiskt fysiskt skadar henne.

7.6 Frost 7.6.1 Anna

Anna är den som i filmen blir utsatt för fysiskt våld flest gånger, men hon utövar våld också, dock endast med motivet att försvara sig själv och skildras nästan alla gånger på ett parodiskt sätt. Det som hon har gemensamt med de tidiga prinsessorna är att hon drömmer om och längtar efter att finna ”den rätte”. Anna är väldigt bestämd och handlingskraftig, och hon ser till att saker händer. Hon är inte passiv som de tidiga prinsessorna, utan kan försvara sig när det behövs, se exempel nedan.

De blir jagade av vargar. Anna hjälper till med att försöka skaka av sig vargarna, och använder Kristoffers gitarr som tillhygge att slå vargarna med. Hon räddar även Kristoffers liv.69

Snögubben Olof gör entré i filmen. Anna blir rädd och som reflex råkar hon sparka av Olofs huvud. Sker flera gånger under filmen att Olof faller sönder i delar, som han sedan pusslar ihop av sig själv.70

Scenen ovan skildrar ett fysiskt våld, men på ett orealistiskt och parodiskt sätt, att det dels är en levande snögubbe, men också att hans huvud blir avsparkat och han reagerar inte alls. Detta är bara ett exempel på hur parodiskt våld skildras i filmen, dock är det allt mer förekommande än det varit i de tidigare filmerna. Filmen innehåller nästan inget realistiskt, fysiskt våld, och de gånger det faktiskt är inslag av fysiskt våld så sker det på ett komiskt sätt.

Anna slår till Hans med ett knytnävslag och han faller i vattnet, slottets folk hurrar och klappar

67 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (00:17:00-00:18:35) 68 Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli. (1:24:45-1:25:18) 69 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (00:42:10-00:43:30) 70 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (00:45:35) 30

händerna.71

I scenen som återgetts ovan så använder sig Anna, protagonisten, av fysiskt våld där motivet är att skada. Trots att även denna scen skildras på ett parodiskt sätt, så har ändå en våldshandling ägt rum. Här kan en lyfta resonemanget som Kendrick för, att då de goda använder våld är det alltid för en god sak, medan om de onda utövar våldsamma handlingar är deras avsikter alltid fel och dåliga.72

7.6.2 Elsa

Elsa är storasyster till Anna, och besitter magiska krafter. Som scenerna nedan visar ska dessa krafter hållas hemliga, vilket får följden att Elsa blir väldigt osäker och rädd av sig som person. Hon visar i filmen inget intresse av att finna kärleken, vilket skiljer sig från de tidigaste prinsessorna. Nedan återges en scen där Elsa utför en fysiskt våldsam handling, dock en orealistisk sådan.

Anna och Elsa leker tillsammans. Elsa tappar kontrollen över sina krafter och råkar av misstag skjuta en stråle is i huvudet på Anna som faller ihop medvetslös. Föräldrar besöker trollen i skogen för att rädda Anna. De kommer fram till att den bästa lösningen måste vara att stänga igen slottet och tömma det på folk, men framförallt att hemlighålla Elsas krafter, till och med för hennes syster Anna.73

Föräldrarna beslutar att hemlighålla Elsas krafter, vilket kan ses som ett psykiskt våld. Att inte låta henne vara sig själv, och att hon hela sitt liv ska behöva vara rädd för att visa vem hon egentligen är. Motivet bakom Elsas våldshandling är i detta fall inte att medvetet skada sin syster, utan beror på att hon inte lärt sig kontrollera sina krafter än.

När Anna berättar att hela staden befinner sig i evig vinter, blir Elsa stressad för att hon inte vet hur hon ska kunna få bort det. Hon reagerar med att börja skjuta strålar av is. En av dem råkar träffa Anna i hjärtat. Elsa skapar sedan ett snömonster som ska få bort Anna, Olof och Kristoffer från hennes slott.74

Motivet bakom Elsas våld här är snarare en form av självförsvar, hon vill bli lämnad i fred och därav skjuts strålarna av is. Dock skadar hon återigen Anna, men inte med flit. Här skulle en form av starkt våld kunna urskiljas. Vi ser konsekvenserna av hur Elsas ”olycka” skapar två offer, dels hon själv men också Anna som skadas. En kan också se hur frihetsberövandet blir problematiskt för Elsa eftersom hon blir isolerad och för att klara det och för att hantera

71 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (1:29:12) 72 Kendrick, James (2009) s. 18-19. 73 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (00:05:10-00:08:30) 74 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (00:56:45-1:01:10) 31 sina ofrivilliga gåvor, så blir hon kall och därmed utför onda handlingar. Den senare delen av scenen, med snömonstret, visar snarare på en orealistisk och parodisk form av våld, som nämnts ovan är allt vanligare i filmerna.

7.6.3 Hans

Hans är filmens antagonist, men ser inte ut som en typisk Disneyskurk utan snarare en drömprins, som en tar för givet att filmerna innehåller. Han är artig och visar omtänksamhet gentemot Anna. Inte förrän i filmens senare delar får tittarna reda på sanningen, nämligen att han är redo att göra vad som krävs för att få makt och bli kung. Under filmen utövar han fysiskt våld genom att bl.a. slåss mot Elsas snömonster, men också psykiskt våld genom att lura Anna och sedan lämna henne för att dö, återigen hans motiv för våldet är hans girighet för makt. Nedan återges en scen som visar hur Hans är fysiskt våldsam.

Hans berättar för Elsa att Anna är död, och att det är hennes fel. Elsa blir ledsen, försvagad och ett lätt offer. Hans har ett svärd som han ska döda Elsa med, men Anna hinner dit i tid och går emellan, fryser till is och tar själv emot svärdsslaget och svärdet går sönder. Anna offrar sitt eget liv för att rädda sin syster – en äkta kärlekshandling. Den systerkärlek som finns mellan systrarna gör att Anna överlever.75

Som kan läsas i scenen ovanför, är det Anna som räddar Elsas liv, och detta är den första Disneyfilmen som inte har en manlig karaktär i den slutliga räddningen. I uppsatsens tidigare delar, se Materialkapitlet, nämns det att denna film är den enda av filmerna som har en kvinnlig regissör. Om detta påverkar filmens slut eller inte är för mig okänt, men det är värt att påpeka.

75 Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho. (1:25:15-1:27:50) 32

8. Diskussion I detta kapitel sammanfattas studiens resultat och diskuteras. Varje frågeställning blir en egen underrubrik för att varje fråga ska bli besvarad. Återigen, det fanns inte mycket forskning kring våld i barnkultur, och därmed inte mycket att jämföra med. Det jag kommer göra är att föra en egen diskussion kring mina resultat, och istället fokusera på den tidigare forskning som går att relatera till undersökningen, nämligen den kring stereotyperna i filmerna.

8.1 Hur motiveras våldet? Kendrick skriver om hur många populära filmer anpassar våldet efter sociala normer, så att när en skurk utövar våld ses det direkt som negativt, medan tvärtom publiken inte bara har accepterat utan även hejar på våld som utförs av de goda. Filmerna framställer alltså våld på ett accepterat sätt då de goda karaktärernas motiv är för en god sak.76 I den här studien har jag funnit att Kendricks resonemang stämmer väl in på filmerna som analyserats. När protagonisten på något sätt utövar våldshandlingar så var det vanligaste motivet bakom att försvara sig själv, exempelvis Rapunzel som slår inkräktaren medvetslös med en stekpanna. Motivet bakom antagonisternas våldshandlingar är vanligtvis hämnd eller att medvetet fysiskt skada den andra, exempelvis den onda fen i Törnrosa som vill hämnas för att hon inte blev inbjuden till en fest. Om en skillnad mellan de manliga och de kvinnliga antagonisternas motiv till våld ska urskiljas, skulle jag vilja hävda att kvinnornas motiv bakom våldet snarare var hämnd, medan männen strävade efter en maktposition. T.ex. Prins Hans som vill bli kung och är redo att döda både Anna och Elsa för att uppfylla sin dröm.

Jag noterade även att de onda, om de dör, alltid dör genom en olycka. Inte i någon av de analyserade filmerna blir antagonisten dödad, utan det sker i form av en olycka, om de ens dör. Det är som om när den onde dör är det naturkrafterna som återställer ordningen och låter det goda vinna. Undantaget är Törnrosa, där den onda fen faktiskt blir dödad av prinsen. Dock har hon förvandlat sig till en drake, och är alltså inte i mänsklig form – kanske blev det därför accepterat att låta prinsen döda henne.

Även det faktum att det är prinsen som kommer till undsättning, medan prinsessan ligger nedsövd och endast agerar offer, passar bra in på de traditionella stereotyperna för man och kvinna och går att se i såväl Snövit som Törnrosa. Dessa traditionella stereotyper att kvinnan är passiv och mannen agerar hjälte, går att se en förändring redan i Skönheten och Odjuret, där det är Belle som räddar Odjurets liv. Likadant är det i både Pocahontas och Trassel, där alltså

76 Kendrick, James (2009) s. 18–19. 33 kvinnan utför den slutliga räddningen. I den sista analyserade filmen, Frost, uteblir mannen helt ifrån den slutliga räddningssituationen. Det som England (m.fl.) har kommit fram till i sin undersökning, där den minst förekommande egenskapen för de kvinnliga karaktärerna var att de utförde räddningar, går här att motbevisa. För som ovan har bevisats står de kvinnliga karaktärerna för den slutgiltiga räddningen i alla filmerna, utom de två tidigaste.

8.2 Hur förhåller sig den kvinnliga huvudkaraktären till våld? Towbin presenterade i sin undersökning att de vanligaste egenskaperna för kvinnorna var att de var hjälplösa och i behov av skydd.77 Det överensstämmer med min undersökning till viss del, åtminstone gällande de tidigaste prinsessorna (Snövit och Törnrosa) som förhåller sig väldigt passiva. De faller endast offer för andras våld, men själva utövar de ingen våldshandling alls. Även här sågs en förändring. Redan i Skönheten och Odjuret gör Belle ett försök att försvara sig själv genom att använda våld, och Pocahontas strävar hela filmen efter att avvärja våldet. Även i de senaste filmerna, Trassel och Frost, blir det allt vanligare att de kvinnliga huvudkaraktärerna använder sig av våld för att försvara sig själva. Det bör dock påpekas att även om huvudkaraktärerna utövar våld i större utsträckning än i de första filmerna så sker det på ett parodiskt sätt och ses därför inte som våldsamt i samma mån. Det kan även tilläggas att det finns Disneyfilmer som utkommit mellan Törnrosa och Skönheten och Odjuret, som inte har analyserats i denna studie, så det är mycket möjligt att denna förändring har ägt rum tidigare. Det går alltså att se en förändring av Disneyprinsessorna över tid, och som nämnts ovan inkluderar inte Towbin de senare filmerna. Denna studie bekräftar alltså att de kvinnliga karaktärerna i Disneys filmer inte längre håller sig till den traditionella passiva rollen som offer, utan kan agera självständigt – även om det fortfarande finns en man med i bilden.

Gauntlett skriver om hur den traditionella stereotypa kvinnorollen har förändrats och nu snarare visar bilden av en självständig och kaxig kvinna.78 Studien visar att de senare prinsessorna är just mer självständiga, med mindre fokus på kärlek och mer intresse för att upptäcka världen. Att kvinnorna i de senare filmerna tar mer plats och har drömmar är ett faktum, och en tydlig förändring ses här från de tidigaste filmerna.

77 Towbin, Mia Adessa (m.fl). Images of Gender, Race, Age, and Sexual Orientation in Disney Feature-Length Animated Films. (2008) s. 30. 78 Gauntlett, David (2002) s. 248. 34

8.3 Om en skillnad kan ses, på vilket sätt skiljer sig manliga respektive kvinnliga antagonisters inställning om våld? Något jag noterade var att de kvinnliga antagonisterna vanligtvis tog hjälp med att utföra en våldsam handling, och först efter att deras medhjälpare misslyckats tog de saken i egna händer. Undantaget är Gothel, som istället arbetar ensam. Gothel skiljer sig även ifrån den stereotypa ”skurken”, då hon besitter moderliga egenskaper och inte ger intrycket av att vara ond (till en början). De kvinnliga skurkarna utför aldrig några fysiska våldshandlingar i den meningen att de fysiskt rör eller skadar den kvinnliga huvudpersonen. Det sker istället i form av förbannelser, psykiskt våld eller som i Törnrosa, genom att faktiskt byta form till en drake innan våldet utövas.

McNeil skriver att det var vanligt för de manliga karaktärerna att ta beslut och ge order.79 Denna studie visar att de manliga protagonisterna var mer fokuserade på att själva ta hand om det som skulle utföras, till skillnad från de kvinnliga. Detta passar alltså bra in på det McNeil skriver om att männen ofta ger order och själva tar beslut. Dock finns ett undantag, Pocahontas, där antagonisten Ratcliffe skickar den unge pojken Thomas att jaga efter indianer, och först när det inte fungerar försöker han ta saken i egna händer. Förutom att det går att urskilja en skillnad mellan de manliga och kvinnliga antagonisterna när det gäller deras tillvägagångssätt, så går det också att se en skillnad i deras användning av våld. De manliga skurkarna var mer fysiskt våldsamma, såväl parodiskt som ”allvarligt” våldsamt. Männen slogs och använde sig av vapen i klart större utsträckning än kvinnorna, som ovan nämnt var mer indirekt våldsamma. McNeil skriver även att vanligt förekommande egenskaper hos männen var att de är aggressiva och aktiva, vilket även denna studie kan bekräfta.80

Vad gäller deras utseende, kan en förändring ses även där. De senare skurkarna Gothel och Hans, besitter inte det stereotypa utseendet för en skurk som kan ses i Disneys första filmer, där de onda går iklädda svarta mantlar och ser ”onda” ut. Exempelvis Hans ser ut som en typisk Disneyprins, och inte förrän i filmens slutskede visar han sitt rätta jag.

8.4 Vilken typ av våld skildras i Disneyfilmerna? Undersökningen har funnit att det förekommer en bred variation mellan vad för slags våld som skildrats. Det är allt från fysiskt våld till orealistiskt och parodiskt våld. Det gick att se en förändring över tid, då de tidigaste filmerna Snövit och de sju dvärgarna och Törnrosa, var klart mycket mer våldsamma än de senaste filmerna. Nedan följer en argumentation för detta

79 Gauntlett, David (2002) s. 43 80 Gauntlett, David (2002) s. 43 35 ställningstagande.

Alla filmer som analyserats har innehållit inslag av ett parodiskt våld, dock är det allt mer förekommande desto närmare nutid en kommer. I de tidiga filmerna var det endast bikaraktärerna som stod för ett parodiskt våld, t.ex. dvärgarna i Snövit och de tre goda feerna i Törnrosa. I de nyare filmerna står även huvudpersonen för ett parodiskt våld. Ju närmare nutid en undersöker filmerna, desto mer ser en att det orealistiska våldet har ökat, och ytterst lite av ett realistiskt våld går att finna.

Den form av frihetsberövande våld som återfinns i bl.a. Trassel och Frost, har jag tolkat som en form av psykiskt våld. I de båda filmerna är budskapet att frihetsberövande är fel, men i både Törnrosa och Snövit (som flyr från ett hot om våld), dramatiseras aldrig frihetsberövandet utan presenteras som naturligt (för att undvika faran). Också i Skönheten och Odjuret ses ett frihetsberövande. Belle förbjuds att vistas i västra flygeln men bryter mot detta, som sedan visar sig vara viktigt för filmens slut. Här kan en alltså se på en förändring över tid, vad som anses vara accepterat och inte. Frihetsberövandet kan ses som ett utslag av Zizeks objektiva våld, alltså ett accepterat våld – åtminstone i de tidiga filmerna. Här ses en förändring då frihetsberövandet i de senare filmerna Trassel och Frost istället problematiserats och framställs negativt.

Uppdelningen Giroux gör mellan starkt och svagt våld, var också kategoriseringar som jag använde mig av i analysen. Även om det svaga våldet förekom i större utsträckning, med exempelvis det parodiska våldet som sker utan vidare konsekvenser, så gick det att urskilja ett starkt våld också. Exempelvis i Frost kan ett starkt våld urskiljas, detta resonemang för jag i analysavsnittet.

Utifrån Zizeks olika kategoriseringar av våld, kan det alltså bekräftas att det subjektiva våldet förekom i störst utsträckning. Det fysiska våldet var vanligast i de tidigaste filmerna, medan de psykiska blev allt mer förekommande ju längre fram i tiden en kom. Jag fann det svårt att urskilja ett objektivt våld, kanske just för att det är ett våld som ska anses vara nollpunkten och därmed accepterat av samhället. Disney är inte direkt några samhällskritiker, så de kanske inte heller gör ett försök att visa ett indirekt våld som strider mot samhällets värderingar. Detta gör resultaten än mer intressanta ur genusaspekten, eftersom det visar att t ex frihetsberövande av kvinnor framställs som accepterade som rådande norm för att skydda flickorna under 1930–1960-talet. Detta sammanfaller med att protagonisterna, varken manliga eller kvinnliga, använder parodiskt våld. Det sker ett trendbrott någon gång under periodens

36 senare del vilket framförallt Trassel och Frost visar.

För vidare forskning skulle jag föreslå att fokusera mer på barns uppfattning av våldet i filmerna och kanske genomföra ett antal intervjuer med barn för att studera deras reaktioner på filmernas våldsamma inslag. Uppfattar barnen våld på samma sätt som vuxna? Antagligen inte, och de kanske till och med accepterar våldet som ett självklart innehåll utan att vidare reflektera över det. Denna undersökning hade exempelvis kunnat ligga till grund för en sådan studie.

37

9. Sammanfattning Studien har syftat till att undersöka gestaltningen av våld i Disneyfilmer ur ett genusperspektiv, och se om en förändring kan ses från 1930-talet till idag. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys analyserades sex stycken Disneyfilmer, med utgångspunkt i Zizeks teori om våld.

Resultaten visade att det realistiska våldet minskar allt mer ju närmare nutid filmerna producerades, och ersattes istället av ett parodiskt, orealistiskt våld. Det gick också att se en förändring i de kvinnliga huvudkaraktärernas inställning till våld. Från att förhålla sig passiva och inte utöva några våldshandlingar, till att allt mer använda våld – men endast för att försvara sig själva. Antagonisternas motiv bakom våldet var hämnd eller att medvetet skada. Det gick även att se en skillnad i vad för typ av våld den kvinnliga respektive manliga antagonisten använder sig av. Det psykiska våldet, hot eller frihetsberövande, var vanligare bland de kvinnliga skurkarna, medan det fysiska våldet var mer förekommande bland männen.

9.1 Didaktisk reflektion Att använda sig av filmanalyser av olika slag i undervisningen börjar bli allt vanligare, även om det fortfarande är relativt nytt. Det ger eleverna möjlighet att utveckla sina källkritiska kunskaper och kunskaper kring historiebruk. Detta är en central del i kursplanen för historia, där det står att eleverna ska utveckla följande: ”Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer” och ”Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.”81 I och med att eleverna dagligen kommer i kontakt med historia förutom i skolan, i form av reklam, tv-spel eller film, är det viktigt att läraren bidrar med den källkritiska kunskap eleverna behöver för att kunna ställa sig kritiska till vad de ser. Liljegren skriver om detta att ”I en demokrati där medborgarna förväntas fatta sina egna beslut är förmågan att kritiskt kunna granska och tolka budskap som använder sig av historien för att nå ut naturligtvis särskilt viktig.”82

En annan diskussion som är betydelsefull är den om våld, som varit centralt i denna studie. Som nämnts tidigare är det sällan en kopplar Disneyfilmer till ett våldsamt innehåll, men som bevisats i studien kan en mängd våldsamma inslag ses. Speciellt inom historieämnet kommer

81 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. s. 67. 82 Liljegren Bengt, Att undervisa historia: Tusen och ett sätt att inspirera sina elever. S. 173. 38 det vara centralt att lyfta ämnen som varit (och är) känsliga och våldsamma. Det är därför av betydelse att reflektera över hur mycket våldsamt och känsligt material vi som framtida lärare bör lyfta i undervisningen. Ett vanligt inslag bland lärare är att under temat Förintelsen, visa en film som skildrar händelsen – för att ge eleverna en tydlig bild av hemskheterna. En kan då ställa sig frågan, är det viktigt för eleverna att se nästintill döda människor för att förstå innebörden av händelsen? Jag anser att det är viktigt för att skapa förståelse, men också då eleverna ändå kommer komma i kontakt med händelsen utanför skolan. Det är relevant att skolan ger eleverna korrekt information så att de inte själva letar upp en film om samma ämne som kanske är helt felaktig eller på något sätt vinklad. Och om eleverna tycker att filmen som visas på lektionen är allt för hemsk och/eller våldsam, är det lärarens uppgift att kunna förklara i vilket syfte filmen visas och diskutera med eleverna efteråt. Tänker en dock att det är en gymnasieklass det gäller, tror jag vi glömmer att ungdomar idag är härdade vad gäller våldsamt innehåll och det beror på att de kommer i kontakt med våldet hela tiden. Våldet har även kunnat smyga sig in i Disneyfilmer utan att någon vidare har reflekterat över det. Min studie visar att våldet är kopplat till hur genus är konstruerat och därför kan en anta att reception av våld inte enbart säger något om våldet utan även om hur genuskonstruktionen ser ut i samhället.

39

Litteraturförteckning Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012

Eliot, Marc, Sagan om Walt Disney: [en biografi], Epsilon press, Göteborg, 2001

England, Dawn Elisabeth, Descartes, Lara & Collier-Meek, Melissa A. Gender Role Portrayal and the Disney Princesses. Sex Roles, April 2011, Volume 64, Issue 7-8, 555-567, 2011

Gauntlett, David, Media, gender and identity: an introduction, Routledge, London, 2002

Hinton, Perry R., Stereotyper, kognition och kultur, Studentlitteratur, Lund, 2003

Jarlbro, Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund, 2006

Kendrick, James, Film violence: history, ideology, genre, Wallflower, London, 2009

Liljegren, Bengt, Att undervisa i historia: tusen och ett sätt att inspirera sina elever, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012

Prince, Stephen (red.), Screening violence, Rutgers University Press, New Brunswick, N.J., 2000

Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Ž iž ek, Slavoj, Violence: six sideways reflections, 1st Picador ed., Picador, New York, 2008

Elektroniska resurser Gustafsson, Tommy. ”Kan verka skrämmande för små barn”: Våld, sex och historiebruk i tv- serien Trälarna, 2012. Hämtad 2012-12-29 från http://www.barnboken.net/index.php/clr/article/viewFile/134/201

Lundqvist, Maja. Våldets reglerande kraft, 2011. Hämtad 2017-01-03 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:455282/FULLTEXT01.pdf

Rossholm, Anna Sofia. Michael Haneke och Slavoj Zizek om våldets två ansikten, 2011. Hämtad 2016-12-28 från https://open.lnu.se/index.php/hn/article/view/275/261

Rönnberg, Margareta. Varför är Disney så populär? - Man föds inte till barn, man blir det, 2000. Hämtad 2016-12-20 från http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitel-pdf/13_059-068.pdf

Towbin, Mia Adessa (m.fl). Images of Gender, Race, Age, and Sexual Orientation in Disney Feature-Length Animated Films, 2008. Hämtad 2016-12-20 från http://www.wstudies.pitt.edu/wiki/images/5/5b/Images_of_Gender,_Race,_Age,_and_Sexual_ Orientation_in_Disney_Feature-Length_Animated_Films.pdf

40 https://d23.com/disney-history/ Hämtad 2017-01-05

Opublicerad projektansökan Att lära sig av våld i historiska drama och tevespel: Gymnasieelevers med inriktning mot uniformsyrken reception av våldets samhälleliga funktion, Huvudsökande C Trenter Vetenskapsrådet 2010.

Filmer Disney (1937) Snövit och de sju dvärgarna [Film] Producent: Walt Disney.

Disney (1959) Törnrosa [Film] Producent: Walt Disney.

Disney (1991) Skönheten och Odjuret [Film] Producent: Don Hahn, Howard Ashman och Sarah McArtur.

Disney (1995) Pocahontas [Film] Producent: James Pentecost och Baker Bloodworth.

Disney (2010) Trassel [Film] Producent: Roy Conli.

Disney (2013) Frost [Film] Producent: Peter Del Vecho.

41