Detaljplan för Mertainengruvan OBS En del av detaljplaneområdet del av fastigheten Svappavaara 1:25 m.fl. (område för sidobergsupplag) Kiruna Kommun, Norrbottens län har undantagits från kommun- fullmäktiges antagande.
Upprättad i november 2012 Plankartan rev. februari 2013
ANTAGANDEHANDLING
Detaljplan för Mertainengruvan del av fastighet 1:25 m.fl.
Kiruna kommun Norrbottens län
Upprättad i november 2012 Plankartan rev. februari 2013
ANTAGANDEHANDLING
PLANBESKRIVNING
Innehållsförteckning 1 INLEDNING ...... 3 HANDLINGAR ...... 3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG ...... 3 PLANFÖRFARANDE ...... 3 Preliminär tidsplan för planläggningen ...... 3 PLANFÖRFATTARE ...... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ...... 4 Översiktsplaner ...... 4 Berörda detaljplaner ...... 4 BESLUT ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING ...... 4 Miljöbedömning ...... 4 Kulturminneslagen (KML) ...... 5 Strandskydd ...... 5 Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken ...... 5 Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ...... 6 Bearbetningskoncession ...... 7 Provbrytning ...... 7 Tillståndsbeslut enligt miljöbalken ...... 8 KOMMUNALA BESLUT INFÖR PLANUPPDRAGET ...... 8 2 FÖRSLAG TILL NY DETALJPLAN ...... 9 PLANOMRÅDET OCH DESS AVGRÄNSNING ...... 9 Lägesbestämning och areal ...... 9 BEBYGGELSE SAMT MARK- OCH VATTENANVÄNDNING ...... 11 Industri, gruva (J1) ...... 11 GESTALTNING INDUSTRIOMRÅDE ...... 13 Målsättning från landskapsbildssynpunkt ...... 13 3 FÖRUTSÄTTNINGAR ...... 16 MARK, VEGETATION OCH NATUR M.M...... 16 Topografi och landskapsbild ...... 16 Naturvärden ...... 20
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 1 (64)
Geotekniska förhållanden ...... 24 Grundvatten ...... 25 Ytvatten ...... 25 Friluftsliv ...... 27 Strandskydd – upphävande ...... 27 Kulturmiljö ...... 27 Rennäring ...... 29 TRANSPORTER ...... 30 Befintliga trafikförhållanden ...... 30 Gruvans transportbehov ...... 30 Skoterled / vandringsled ...... 32 STÖRNINGAR ...... 33 TEKNISK FÖRSÖRJNING ...... 33 Vatten och avlopp ...... 33 El ...... 34 Avfall ...... 35 4 TIDIGARE OCH PLANERAD GRUVVERKSAMHET ...... 36 TIDIGARE VERKSAMHET ...... 36 PLANERAD VERKSAMHET ...... 36 5 PLANKONSEKVENSER ...... 38 Konsekvenser för industriverksamhet och näringsliv ...... 38 Konsekvenser för grundvatten ...... 40 Konsekvenser för ytvatten ...... 40 Konsekvenser för rennäring ...... 47 Konsekvenser för natur, kultur och friluftslivet ...... 48 Konsekvenser för landskapsbilden ...... 51 Konsekvenser för hälsa och säkerhet ...... 56 Konsekvenser för riksintressen och miljökvalitetsnormer ...... 61 6 ADMINISTRATIVA, FASTIGHETSRÄTTSLIGA OCH GENOMFÖRANDEFRÅGOR ... 63 GRUNDKARTA OCH FASTIGHETSFÖRTECKNING ...... 63 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR ...... 63 Markägoförhållanden ...... 63 Servitut, ledningsrätt m.m...... 63 Plangenomförande - Markförvärv, avtal m.m...... 63 GENOMFÖRANDETID ...... 64 ANSVARSFÖRDELNING ...... 64 HUVUDMAN ...... 64 ÄNDRING AV LOVPLIKT ...... 64 STRANDSKYDD ...... 64
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 2 (64)
1 INLEDNING
HANDLINGAR Planens fullständiga handlingar består av: Plankarta med bestämmelser. Denna handling blir juridiskt bindande när den vinner laga kraft. Planbeskrivning Illustration
Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning
(•=handlingar som hör till detta planskede) Följande planhandlingar antas: Plankarta med bestämmelser, planbeskrivning och godkännande av utlåtande.
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att möjliggöra återupptagande av gruvdriften vid Mertainen. LKAB planerar att bryta upp till 15 miljoner ton malm per år. För LKAB är det angeläget att kunna säkra tillgången på järnmalm för att kunna tillgodose efterfrågan på järnmalmsprodukter på världsmarknaden.
Brytningen kommer att ske i dagbrott. Malmen kommer att brytas med pallbrytning. Efter att malmens sprängts lös lastas den på truckar som transporterar den inom Mertainens industri- område för vidare bearbetning. Dagbrottets storlek beräknas maximalt bli cirka 1 300 meter långt, 700 meter brett och mellan 270-370 m djupt. Gruvbrytningen beräknas pågå under cirka 10-15 år.
Malmen som losshålles i Mertainen kommer att krossas och sovras på plats, för att sedan transporteras vidare till Svappavaara, Kiruna eller Malmberget.
Den planerade verksamheten beskrivs närmare i avsnitt 4 Tidigare och planerad gruv- verksamhet. Som grund för planläggningen finns pågående prövning av miljötillstånd.
PLANFÖRFARANDE Planen kommer att handläggas med ett normalt planförfarande med samråd och gransk- ning enligt 5 kapitlet 6 § PBL (SFS 2010:900). Planprocessen kommer att ske jämsides med prövning av miljötillstånd. Miljöprövningen och detaljplaneringen ska samordnas, så att frågor som inte kan regleras i detaljplanen hanteras i miljötillståndet.
Preliminär tidsplan för planläggningen Samråd september/oktober 2012 Granskning/utställning januari 2013 Beslut om antagande april 2013 Laga kraft/fastighetsbildning tre veckor efter antagande
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 3 (64)
PLANFÖRFATTARE Planförfattare är arkitekt SAR/MSA Yvonne Seger på Sweco Architects i Falun. Planerings- arkitekt Sara Bergvin och landskapsarkitekt Maria Westerdahl har medverkat i planarbetet. Petra Berggrund, Sweco Environment har medverkat i beskrivningen av planens konsekven- ser. Göran Olovsson har medverkat från LKAB.
Kommunens planhandläggare är Angelika Marielund-Holmqvist på samhällsbyggnads- kontoret.
Beskrivningen av genomförandefrågor har upprättats i samråd med Lantmäterimyndigheten.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplaner Översiktsplan för Kiruna kommun 2002 Planområdet ligger inom delområdet X2 Mertainen i den kommuntäckande översiktsplanen. Enligt rekommendationerna i översiktsplanen får inga åtgärder vidtas som försvårar öppnandet av en gruva.
Strax norr och sydväst om planområdet ligger delområdet NS20 Kiruna Närrekreations- område i översiktsplanen. Området är av intresse för kirunabornas närrekreation. Enligt områdesbeskrivningen bör särskild hänsyn tas till berget Siikakielinen, cirka 1 mil norr om Mertainen. Öster och sydost om planområdet ligger delområde GS Skogslandet, som är av intresse för skogsbruk, rennäring, friluftsliv och naturvård. Strax sydväst om planområdet, söder om E10, ligger delområde N2 Naturreservat, som omfattar Aptasvare fjällurskog som utgör del av Natura 2000-området Rautas.
Berörda detaljplaner Inom eller i anslutning till planområdet finns inga gällande detaljplaner.
BESLUT ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING
Miljöbedömning Vid upprättande av en detaljplan ska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i 6 kap.11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 4 kap. 34 § PBL. För detaljplaner som enbart gäller en verksamhet som ska tillståndsprövas enligt miljöbalken behöver dock ingen MKB upprättas enligt 4 kap. 35 § PBL. En MKB för Mertainengruvan har upprättats vid ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och därför behöver en separat MKB för denna detaljplan inte upprättas. Konsekvenser av planen redovisas istället i denna planbeskrivning.
Kommunen har bedömt att planens genomförande kan leda till betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens bestämmelser därför behöver upprättas. Kommunen grundar sitt ställningstagande både på den planerade verksamhetens fysiska arealbehov som bl.a. direkt påverkar rennäringen och på den plane- rade verksamhetens omgivningspåverkan bl.a. när det gäller relationen till väg E10. Eftersom en miljötillståndsprövning för verksamheten redan inletts där en MKB har utarbetats, så menar kommunen(med hänvisning till PBL 4 kap.35§) att denna MKB kan nyttjas även i detaljplaneprocessen och att ingen särskild plan-MKB behöver upprättas. De frågeställningar
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 4 (64)
som kommunen ansett vara av betydelse för kommunens ställningstagande är påverkan på rennäringen, Natura 2000 och övriga naturvårdsfrågor, fornlämningar, friluftslivet och påver- kan på väg E10. Länsstyrelsen har i samrådsyttrande 2012-06-25 framfört att man delar kommunens bedömning, men påpekar att det är viktigt av slutsatserna från miljötillstånds- MKB:n förtydligas och redovisas som konsekvenser av planens genomförande. När det gäller väg E10 anser Länsstyrelsen att förutom frågan om säkerhet med avseende på sprängningar i gruvan, så behöver också störningarna från den ökade trafiken belysas.
Kulturminneslagen (KML) Inga registrerade fornlämningar finns inom detaljplaneområdet. Strax sydost om planom- rådet, mellan planområdet och bäcken Mertaseno finns två registrerade fornlämningar, härdar. Cirka en kilometer nordväst om planområdet finns också två registrerade fornläm- ningar, en härd och en förvaringsgrop. Se karta över fasta fornlämningar och kulturhistoriska lämningar sid 27. Fornlämningarna är skyddade enligt lagen om kulturminnen m.m.
Strandskydd Generellt strandskydd gäller vid sjöar och vattendrag enligt 7 kap 13 – 18 §§ miljöbalken, vilket innebär att strandskydd gäller utmed bäcken Mertaseno, som angränsar planområdet i söder. Inom planområdet finns en mindre del av bäckens tidigare lopp, som avskurits i samband med byggandet av E10.
Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.
Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Grundläggande hushållningsbestämmelser Hela planområdet ligger inom riksintresse för värdefulla ämnen och material enligt bestäm- melserna i 3 kap. 7 § miljöbalken (SGU beslut 46-1094/2011, 2011-12-15). Det innebär att området är viktigt för landets materialförsörjning. Detaljplanen är ett medel att säkerställa riksintresset.
Strax söder om planområdet går väg E10, som är av riksintresse för kommunikationsanlägg- ningar enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Ytterligare cirka 500 m söder om väg E10 går järnvägen mellan Råtsi och Svappavaara. Denna järnväg, som räknas som en del av Malmbanan och som endast nyttjas för godstrafik, är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Kiruna flygplats, som ligger cirka 22 km nordväst om planområdet, är riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 § miljöbalken.
Direkt söder samt öster om planområdet finns flyttleder som utgörs av riksintresse för ren- näring enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Den av Jordbruksverket utpekade riksintressanta flytt- leden går dels söder om planområdet mellan E10 och järnvägen, dels i sydost där den passerar E10 och tangerar planområdets sydöstra hörn. Flyttlederna nyttjas både av samebyarna Laevas (i söder) och Gabna (i norr). Flyttlederna tros vara cirka 500 år gamla och nyttjas vid höstflyttningar och vissa år även vid vårflytt.
Särskilda hushållningsbestämmelser Inom planområdet finns inga områden som omfattas av särskilda bestämmelser för hushåll- ning med mark- och vatten enligt 4 kap. miljöbalken.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 5 (64)
Natura 2000-område Mertainenområdet ligger inom Torne älvs avrinningsområde. Därmed är samtliga vattendrag i förlängningen biflöden till Torne älv och ingår som sådana i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem.
Direkt söder om E10 ligger också naturreservatet Aptasvare fjällurskog, vilket omfattar 14 000 ha av mestadels urskogsliknande barrskog. Reservatet ingår som en del i Natura 2000-området Rautas (SE0820243).
Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken finns för utomhusluft vad gäller halter av kväve- dioxid, kväveoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon. Från december 2012 finns även normer för utsläpp av arsenik, kadmium, nickel samt bens(a)pyren.
LKAB har utfört mätning av PM10 och PM2,5 i Svappavaara, som är den tätort som ligger närmast Mertainen. Mätningarna som utfördes under perioden juni 2010 till juni 2011 sam- tidigt som malmbrytning pågick i Gruvberget visar på låga halter av dessa ämnen. (IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2011).
I miljökonsekvensbeskrivningen för Mertainen har LKAB, baserat på bl.a. mätningar av par- tiklar i Svappavaara, bedömt att det inte finnas risk för överskridande av miljökvalitetsnor- merna för utomhusluft eller dess utvärderingströsklar vare sig i nuläget eller då den plane- rade gruvverksamheten i Mertainen är i drift.
Samtliga större sjöar och vattendrag i Sverige har kvalitetsklassats av vattenmyndigheterna. Informationen går att finna i VattenInformation System Sveriges (VISS) databas (www.viss.lst.se). Klassificeringen är grundad på biologisk, fysikalisk-kemisk och hydromor- fologisk kvalitet. Ekologisk ytvattenstatus graderas i en femgradig skala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Klassificering följer de bedömningsgrunder som anges i Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 (2007) och föreskrifter (NFS 2008:1).
Klassningen är en del i arbetet med att implementera EU:s ramdirektiv för vatten. Arbetet pågår i cykler där målet är att samtliga vatten ska uppnå god ekologisk status till år 2015. Flera undantag från detta har utfärdats. En viktig del av ramdirektivet är att inget vatten får försämras, dvs. få en lägre status än det haft tidigare.
Länsstyrelsen Norrbottens län har den 18 december 2009 beslutat om föreskrifter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. Dessa finns antagna i Författningssamling för Norrbottens län (Länsstyrelsen i Norrbottens län (Vattenmyndigheten i Bottenviken) föreskrifter 25 FS 2009:176, A 93). Vattenmyndigheten för Bottenvikens distrikt har även beslutat om Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2009-2015. I tabellen nedan redovisas nuvarande ekologiskt och kemisk status för vatten- förekomster mellan Mertainen och Torne älv. Ingen klassning av ekologisk eller kemisk status enligt vattendirektivet har gjorts för Mertasenosystemet uppströms sammanflödet med Mättiköjoki. Detsamma gäller övre delarna av Pounujoki.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 6 (64)
Vattenförekomster mellan Mertainen och Torne älv. Nuvarande status och tidsfrister enligt gällande miljö- kvalitetsnormer (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725) Riskbedömning (risk Kvalitetskrav. att ekologisk God/hög status ska status/potential uppnås/bibehållas respektive kemisk till senast år: status ej uppnås 2015): Vattenförekomst Ekologi Kemisk Risk Risk Tidsfrist Tidsfris 1 (id-nr) sk status ekologis kemisk ekologis t status 2009 k status status k status kemisk 2009 status Bergsmannijoki måttlig god risk ingen 2021 2015 uppströms Ainasjärvi risk (motsvarar Mertaseno nedströms sammanflödet med Mättiköjoki) (SE751925-171455) Ainasjärvi måttlig god risk ingen 2021 2015 (SE751948-171660) risk Bergsmannijoki god god ingen ingen 2015 2015 nedströms Ainasjärvi risk risk (SE751844-171826) Liukattijoki måttlig god risk ingen 2021 2015 (SE751837-172085) risk Luongasjärvi måttlig god risk ingen 2021 2015 (SE751713-172755) risk Luongasjoki måttlig god risk ingen 2021 2015 (SE752213-172678, risk SE751787-172662) Västra utloppet från måttlig god risk ingen 2021 2015 Luongasjärvi risk (SE751799-172543) Torne älv god god ingen ingen 2015 2015 (SE752023-175459) risk risk Pounujoki hög god ingen ingen 2015 2015 (SE752610-171577) risk risk
Bearbetningskoncession Bolaget har bearbetningskoncession för den aktuella fyndigheten enligt beslut meddelat av Bergstaten 2000-04-19 (Mertainen K nr. 1).
Provbrytning Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har i beslut 2011-04-06 lämnat bolaget tillstånd enligt miljöbalken att provbryta maximalt 300 000 ton järnmalm och i beslut 2011-11-28 i ändringstillstånd lämnat bolaget tillstånd att bryta ytterligare 80 000 ton. Den lovgivna provbrytningen har genomförts under 2011 och under inledningen av 2012.
1 Kemisk status exklusive kvicksilver. Gränsvärdet för kvicksilver i biota är satt till 20 µg/kg, vilket överskrids av samtliga ytvattenförekomster i landet. Därför brukar man ange kemisk status exklusive kvicksilver.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 7 (64)
Tillståndsbeslut enligt miljöbalken LKAB har under mars 2012 inlämnat en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för planerad gruvverksamhet. Ärendet ligger för närvarande hos Mark- och Miljödomstolen för prövning. Preliminärt beräknas förberedande arbeten så som avverkning, anläggande av vägar m.m. kunna påbörjas hösten 2012 om byggdom lämnas av miljödomstolen. Miljötillstånd beräknas erhållas hösten 2013, vilket skulle innebära att gruvbrytningen kan påbörjas hösten 2014.
Ansökan omfattar miljötillstånd till gruvanläggning för brytning samt krossning/sovring av järnmalm från Mertainen. Ansökan omfattar även den kringverksamhet i form av losshållning och deponering av sidoberg och sovringsavfall samt bortledning av bl.a. grundvatten som erfordras för att möjliggöra brytningen.
Den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken ligger till stor del som grund för beskrivning av planeringsförutsättningar, förändringar och konsekvenser i denna planbeskrivning
Förstudie väg och järnväg Trafikverket har påbörjat en förstudie för att utreda förutsättningarna och hitta lösningar för väg- och järnvägstransporterna till följd av gruvbrytningen. Förstudien omfattar att utreda möjligheterna till att ansluta ett industrispår från gruvan i Mertainen till Svappavaarabanan samt en ny driftplats i anslutning till detta. Förutom lösningar för järnvägstransporterna ska behoven på E10 till följd av gruvbrytningen klarläggas, bl.a. korsningsutformningar för att upprätthålla god trafiksäkerhet, hastighetsbegränsning, säkerhetsavstånd vid sprängning. Förstudien planeras att vara klar i januari 2013.
KOMMUNALA BESLUT INFÖR PLANUPPDRAGET Miljö- och byggnämnden beslutade 2012-01-26 att LKAB får upprätta en detaljplan med normalt planförfarande.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 8 (64)
2 FÖRSLAG TILL NY DETTALJPLAN
PLANOMRÅDET OCH DESS AVGRÄNSNING
Lägesbestämning och areal Planområdet är beläget norr om väg E10, cirka 3,2 mil km sydost om Kiruna centrum.
Planförslaget omfattar i stort sett den kommande gruvverksamheten i Merttainen med dess dagbrott, kross- och sovringsupplag, upplag av sidoberg och sovringsavfalll, moränupplag och personalbyggnader m.m.
Plangränsen går cirka 45 meter från befintlig vägbanan på E10 och följer sedan planerat stängsel som följer planerade uppsamlingsdiken för vatten. I sydost gränsar planområdet mot planerad ny sträckning av flyttled för renar.
Utanför planområdet i sydost kommer enn inhägnad vattenreningsanläggning att uppföras och en ledning för vatten anläggs från planområdet till reningsanläggningen och därefter vidare ned till Mertaseno.
Planområdets areal är cirka 672 ha.
Alternativa utformningar av verksamhetsområdet I miljötillståndsansökan har utifrån dagbrottets placering fem huvudalternaativ vad gällere placeringar och utformningar av gruvverksamheten studerats. I fyra av dess alternativ är sidobergsupplaget placerat öster eller nordost om Mertainen och i ett alternativ är sidobergs- upplaget placerat väster om dagbrottet occh Mertainen. I miljötillståndsansökan finns beskrivit
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 9 (64)
motiven för valet av den utformning som ligger till grund för detaljplanen med placering av sidobergsupplaget i öster.
Det östra alternativet har valts på grund av att alternativet är bäst ur produktionssynpunkt och att det underlättar möjlighet till framtida utvidgning av gruvan om framtida prospektering visar på ytterligare utvinningsbara fyndigheter. Det valda alternativet innebär att ett mindre markområde tas i anspråk för gruvverksamhet, men till del tas mark med högre naturvärden i anspråk. Med ett mer sammanhållet gruvområde minskar utsläpp till luft, damning och buller. Förslaget innebär även att endast en recipient påverkas av vatten från gruvverksamheten. Sammantaget har alternativet med sidobergsupplaget placerat i öster bedömts som bästa alternativ.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 10 (64)
BEBYGGELSE SAMT MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
Industri, gruva (J1) Befintliga anläggningar Inom planområdet finns idag ett mindre dagbrott där provbrytningen har skett samt en mindre väg till dagbrottet. Genom södra delen av området går en kraftledning. I övrigt är planom- rådet obebyggt.
Planerad verksamhet Gruvverksamheten kommer att ha behov av ett antal anläggningar för sin drift. Förutom dagbrottet kommer följande byggnader och anläggningar behövas för gruvverksamheten:
Kross- och sovringsanläggning Pumpstation Sedimentationsbassänger Verkstadsutrymmen för service av borrutrustning och övriga mobila maskiner Tankstationer för drivmedelsförsörjning till fordon och maskiner Lagring av komponenter till sprängning Ytor för renspolning av fordon Parkeringsplatser för bilar Utrymmen för kontor, omklädning och personalmatsal Utrymme för försörjning av servicemedia Elkraftförsörjning (transformatorstation, ställverk)
Storleken på verkstadsbyggnaden bestäms av truckstorleken. Byggnaden dimensioneras för att innehålla en spolhall samt för att kunna genomföra service av truckar och övrig mobil utrustning, som t.ex. borriggar.
Tvätt/spolhallen finns i verkstadsbyggnaden men är avskild från övrig verkstad. Vatten från spolplats samlas upp och renas i slam- och oljeavskiljare innan vattnet leds vidare till den gemensamma anläggningen för övrig vattenhantering.
Inom området planeras uppbyggnad av utrymmen för kontor, omklädning och personalmat- sal uppförda som mobila baracker som lätt kan flyttas.
Reglering av byggnadshöjder, upplag mm inom J1
Begränsning av markens byggande, byggnadshöjd, upplagshöjd m.m. Generellt för hela planområdet gäller att byggnader inte får placeras närmare plangräns än 10 meter.
Planområdet är indelat i fyra olika zoner för tillåten byggnadshöjd.
I zonen närmast E10 och utmed delar av plangränsen i väst-nordväst samt i öster tillåts enstaka teknikbyggnader med en maximal byggnadsarea på 150 m2 och med en högsta byggnadshöjd på 10 meter. I denna zon får inte parkering eller upplag anläggas.
Det centrala området med dagbrott och där moränupplaget och de flesta byggnaderna planeras tillåts byggnadshöjder upp till 50 meter. Högsta tillåtna upplagshöjd i detta område
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 11 (64)
är +450 m.ö.h. Då den naturliga marknivån ligger högre inom den nordvästra delen av zonen är inga upplag möjliga att uppföra där. Inom detta område kommer bl.a. kross- och sovrings- anläggning samt verkstad uppföras.
I den lägre och flackare sydöstra delen har byggnadshöjden begränsats till 20 meter och upplagshöjden till +410 m.ö.h.
I den norra delen av planområdet, öster om Mertainens högsta topp (+628 m), kommer upplaget för sidoberg och sovringsavfall att finnas. Högsta tillåtna upplagshöjd i detta område är +550 m.ö.h. och högsta byggnadshöjd 20 meter. Högsta upplagshöjden kommer att ligga strax under höjden av Mertainens västra topp.
Markens anordnande, utfartsförbud I zonen närmast E10 samt delar av plangränsen i väst-nordväst samt i öster ska minst 80 % av vegetationen sparas.
Längs med E10 har möjligheten till utfarter begränsats. Den befintliga utfarten längst till väster nyttjas under byggskedet och kommer därefter att stängas. LKAB kommer att ansöka om tillfällig dispens för att kunna ta in långa/breda fordonstransporter här vid enstaka tillfällen. Planbestämmelse om utfartsförbud har införts i denna del.
I öster finns en längre sträcka av den södra kvartersgränsen där inte utfartsförbud råder. Planområdet för gruvområdet ligger indraget från E10 och dess vägområde och är avskilt från vägen av icke planlagd naturmark. Anslutning av enskild körväg mot allmän väg ska prövas genom tillstånd enligt 39§ Väglagen. Det innebär att Trafikverket har att besluta om antal anslutningsvägar och läge för anslutning av väg från industriområdet. Placering och utformning av anslutningsväg/vägar utreds i Trafikverkets pågående förstudie.
Lovbefrielse av vissa åtgärder (a1) Inom planområdet, förutom zonen närmast E10, föreslås bygglovbefrielse för vissa åtgärder. Byggnaderna/åtgärderna får dock inte strida med planens övriga bestämmelser. För följande åtgärder krävs inte bygglov, marklov eller rivningslov:
Uppförande av ny byggnad med en största byggnadsyta på 500 kvm och en högsta höjd på 20 meter. Tillbyggnad och annan ändring av byggnad med en högsta höjd av 20 meter. Rivning av byggnader eller del av byggnad. Uppfyllnader och schaktningar. Anordna upplag eller materialgård. Inrätta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, även om dessa är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser. Uppföra eller väsentligt ändra murar eller plank. Anordna eller väsentligt ändra parkeringar.
Luftburna allmänna ledningar (l) Inom planområdet finns en befintlig 130 kV kraftledning som ägs av Vattenfall Eldistribution AB. Den befintliga ledningen ska flyttas till söder om planområdet.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 12 (64)
Nya matarledningar ska anläggas in till en ny transformatorstation inom planområdet. Transformatorstationen ska ägas av LKAB. För att säkerställa nya ledningssträckningar för den elektrisk kraftmatning har område för luftburna ledningar (l) införts på pplankartan.
GESTALTNING INDUSTRIOMRÅÅDE
Målsättning från landskapsbildssynpunkt Från landskapsbildssynpunkt är målsättningen med gestaltningen av industriområdet att naturupplevelsen av områdets liksom upplevelsen av berget Mertainen som landmärke bibehålls i möjligaste mån. Detta gäller framförallt planområdet sett från väg E10 i söder. Den visuella upplevelsen sedd från vidsträckta myrområdena i öster/norr respektive från höjder inom Natura2000-området i söder liksomm från Svappavaara bör dock ocksså beaktas.
Landskapets sårbarhet för förändringar Vyn sedd från väg E10 (den mest sårbara vyn):
Hela zonen längs med E10 inom planområdet är ur ett landskapsperspektiv sårbar för förändringar. Detta beroende på: - I höjd med både västra och östra toppen återfinns öppna myrområden varifrån exploateringen kan komma att bli mycket synlig eftersom ingen skog döljer. - Skogsområdena norr om vägen är dels lågvuxna, dels fragmenterade av befintlig kraftledningsgata, gammal vägsträckning och myrar. Vyn från öster bedöms som sårbar för förändringar i form av skog försvinner eftersom en exploaatering här blir synlig sedd från långt håll.
Sårbarhet för förändringar. Vyer från väg E10 seddd västerifrån
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 13 (64)
Sårbarhet för förändringar. Vyer från väg E10 seddd från söder och sydost.
Eftersom berget Mertainen utgör ett isolerat lågfjäll är berget synlig sedd från ett stort omland. Framförallt planerat upplag och ddagbrott men också verksamhetssområde kommer att bli synliga sedd från omgivande myrmarker i norr och öster, Natura20000-området i öster och delar av Svappavaara i öster.
Sårbarhet för förändringar. Vyer från myrmarker i nnorr resp. öster, Natura2000-område i söder samt Svappavaara i öster.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 14 (64)
Förslag till riktlinjer LKAB bör sträva efter att;
- bevara en bred zon norr om E10 som skyddszon där skogen bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Här bör byggnader, anläggningar, upplag och parkeringar undvikas i möjligaste mån. Eventuella byggnader inom denna zon bör få begränsad yta och höjd. - infarter till området planeras så att långa siktlinjer in i området sedd från E10 så långt som möjligt undviks. Vägarna in till området kan utformas svagt s-formade för att möjliggöra känslan av sammanhållen vegetation längs E10. - byggnader ges en sammanhållen dovare färgsättning som gör att de anknyter till landskapet och inte blir framträdande solitärer Höga byggnader kommer att vara synliga från långt håll, och behöver därför placeras och utformas med hänsyn till landskapet. - upplag bör om möjligt ges en mjuk linjeföring och en rundad form med tydligt lägre nivå än Mertainens två toppar. Detta för att den nya terrängformen inte ska vara helt avvikande från Mertainens tydliga form/gestalt. Utformningen bör studeras från olika väderstreck. - skogsmark bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt i runt planerat dagbrott och upplag för sidoberg och sovringsavfall. Speciellt inom högre belägna områden i terrängen kan bevarade skogsridåer bidra till att visuellt skärma av eller rama in dagbrott och upplag.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 15 (64)
3 FFÖRUTSÄTTNINGAR
MARK, VEGETATION OCH NATUR M.M.
Topografi och landskapsbild Mertainen är beläget i Kiruna kommun, Norrbottens län, cirka 12 km nordväst om Svappa- vaara by och cirka 32 km sydost om Kiruna tätort. Mineraliseringen är belägen strax norr om väg E10.
Mertainen gruvområde i Kiruna kommum n. (LKAB, MKB för ansökan om miljötiillstånd till bryttning och krossning/ sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
Området kring Mertainen är glesbebyggt och närmaste bebyggelse är en renvaktarstuga cirka 3 km söder om dagbrottet och fritidshus vid sjön Sarvijärvi cirka 4,5 km bort.
Mertainen är ett isolerat lågfjäll inom flack skogs- och myrmark som bredeer ut sig mot Torne älv i norr respektive mot Svappavaara i öster. Söder och väster om Mertainen är landskapet mer kuperat med flera berg som når över trädgränsen, vilken ligger på cirka + 550 – 600 m.ö.h. Högre liggande områden har därför kalfjällskaraktär. Berget Mertainen har två karak- täristiska toppar där den västra toppen ligger på cirka + 565 m.ö.h och den östra toppen på cirka + 628 m.ö.h. När man färdas längs väg E10 mellan Kiruna och Svapppavaara utgör berget ett landmärke sedd från ett antal vyer. Berget är även synlig sedd frrån delar av västra Svapppavaara liksom från det flacka, sjörika myr- och skogslandskapet i norr respektive öster liksom från höjdpartier inom det i söder angränsande Natura 2000-området (Aptasvare fjällurskogsnaturreservat).
Den vanligaste vyn över Mertainen erhålls av resande på väg E10 och delar av Svappa- vaara, varför beskrivningen fokuseras ditt. Vyn av berget sedd från det sjörika myrområdet i öster och Natura 2000-området i söder bör också beaktas då naturupplevelse torde vara en viktig del i vistelsen i dessa områden.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 16 (64)
Även om järnvägen och kraftledningar ibland ligger i anslutning till väg E10 på sträckan mellan Kiruna och Svappavaara är helhetsupplevelsen att man färdas genom naturmark där Mertainen utgör en del av upplevelsen som ett tydligt landmärke. Berget är synligt från vägen i glimtar som längst på cirka 5 km avstånnd väster om berget respektive cirkka 7 km öster om berget.
Berget Mertainens två toppar med sluttningar är markerade på skissen liksom synvinklar längs väg E10 i söder.
Vid färd västerifrån (från Kiruna) syns berget i några längre vyer över öppna myrmarker. Härifrån framträder tydligt de två rundade topparna varav den högre utgör kalfjäll. Bergets västra skogsklädda sluttningar är också synliga medan området för planerad exploatering (sydöstra sluttningarna) döljs av terrängformer. Först när man befinner sig på väg E10 i höjd med den västra toppen är område för planerat gruvområde visuellt exponerat.
Foto från väg E10 sedd från väster. Mertainens tvvå toppar framträder tydligt. Den bortre, östra toppen är högst och återfinns i vänstra delen av bilden.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 17 (64)
Vid resa österifrån (från Svappavaara) är den östra, högsta toppen synlig sedd från flertal korta vyer. I en kraftledningsgata, cirka 2 km öster om den östra toppen, är vyn av den östra toppen med dess skogbevuxna sluttningar framträdande. Sedd från vissa vinklar österifrån syns även befintligt dagbrott i kullen söder om toppen. I och med att skylande terrängformer saknas mellan E10 i öster och Mertainenns sluttningar är det i princip endast skogsvegetation som visuellt döljer det område som avses tas i anspråk för gruvexploatering.
Det omgivande landskapet har storskaliggt en nordväst-sydostlig orientering i och med den senaste inlandsisens påverkan. Mertainen utgör en markerad höjd i landskapet med sin tvådelade topp (västra toppen cirka + 565 m.ö.h och östra toppen + 628 m.ö.h). Landskapet i övrigt är i övrigt relativt flackt i nordlig och östlig riktning, med stora våtmarker som sträcker sig mot Torne älv i norr. Söder och väster om Mertainen är landskapet meer kuperat med flera berg som når över trädgränsen, vilken ligger kring +600 m.ö.h i området. Högre liggande områden har därför kalfjällskaraktär.
Vy från väg E10 sedd från sydost i höjd med föreslagen detaljplans östra gräns.
När man färdas på väg E10 i höjd med (söder om) berget under cirka 3-4 kkm befinner man sig på ett kort avstånd från berget sluttningar. Mertainen är då oftast synligt då myrar och lågvuxen skog återfinns mellan vägen och berget. När man färdas längs med partier med öppen myr är berget mycket exponerat. Sedd från söder framträder några lägre bergs- formationer framför de två höga topparna. Sydost om den västra toppen (som är belägen närmare väg E10 än den östra toppen) stträcker sig en brant höjdrygg/platå på cirka + 520 m.ö.h mot öster, parallellt med vägen. Höjdryggen övergår i öster i en storr, mjukt rundad skogklädd kulle på cirka +500 m.ö.h, där dagbrottet är upptaget på dess sydsluttning. Sedd från vägen är det svårt att uppfp atta hur stor denna kulle är. Den östra toppeen framträder ovanför kullen. I detaljplanen avses denna kulle till stora delar tas i ansprååk för nytt dagbrott.
Befintligt dagbrott och upplagshögar liksom infartsväg är väl synliga sedd ffrån en kort sträcka av E10, varvid illusionen att färdas genom ”obruten naturmark” på sträckan mellan Kiruna och Svappavaara brister. Dagbrottet och upplagshögarna är dock, jämfört med bergets skala, måttfulla och ligger under trädgränsens nivå varför de inte upplevs som dominerande.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 18 (64)
Vy strax norr om E10 i höjd med befintligt dagbrotttt. Den högsta, östra toppen syns i bakgrunden.
Framförallt den högsta toppen i öster har branta sluttningar. Toppens lutning är brant mellan nivåerna +628 till cirka +480 m.ö.h. Därefter fortsätter sluttningen mot öster och norr i en mindre brant lutning som succesivt övergår i flackt, sjörikt myr- och skogslaandskap (nivå cirka + 400 m.ö.h som långsamt sänker sig mot öster).
Mertainen är synlig sedd från delar av Svappavaara. Från tunet på hembyygdsgården syns berget tydligt ovanför omgivande låglänt terräng. Framförallt är det den östtra toppen med dess sluttningar som syns men den västra toppen syns också.
Utblick från tunet på hembygdsgården i Svappavaara mot Mertainen.
Inom själva planområdet representerar områden med gammal urskog i fraamförallt planom- rådets östra delar höga upplevelsevärden. I planområdets närområde utgör de milsvida utblickarna från Mertainens toppar över omgivande naturlandskap de största kvaliteterna från upplevelsesynpunkt.
Förändringar I detaljplanen planeras upplag ansluta öster om Mertainens högsta topp, inom område för mindre brant sluttning och flackt myrområde.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 19 (64)
Det dagbrott som är illustrerat i illustrationsplanen (cirka 1 x 0,7 km) kommer till stora delar att omfatta den stora kulle (cirka +500 m.ö.h) med sluttningar som återfinns söder om den östra toppen.
Planerat upplag för sidoberg och sovringsavfall, återfinns öster om den östra toppen, inom område för mindre brant sluttning och flackt myrområde. Upplaget kan komma att ungefär motsvara halva berget Mertainen. Upplaget redovisas som en vidsträckt platå på cirka +550 m.ö.h, dvs. ungefär lika hög den stora kullen med befintligt och planerat dagbrott.
Område för kross- och sovring liksom övriga byggnader, parkeringar m.m. är planeras till ett skogs- och myrområde sydost om Mertainen, d.v.s. söder om planerat område för upplag.
Utöver detta kan åtgärder behöva vidtas på E10. Inom i ett område sydost om detaljplane- området kan ett industrijärnvägspår komma att anläggas över E10, planskilt eller i plan. Även en ekodukt för renpassager kan tillkomma över E10.
Naturvärden LKAB har låtit utföra naturvärdesinventeringar i området under 2010, 2011 och 2012. Den första omfattade det område som berördes av den då planerade provbrytningen. Invente- ringen 2011 omfattade det område som bedömdes kunna komma att tas i anspråk för planerad verksamhet (naturinventeringsområde). 2012 kompletterades inventeringarna med ytterligare områden bl.a. vad gäller alternativ lokalisering av gråbergsupplag samt anslut- ningsspår för järnväg. Det totala inventeringsområdet (utredningsområdet) framgår av figur på efterföljande sida. Naturvärdesinventeringarna har innefattat både inventeringar i fält av inventeringsområdet samt tolkning av flygbilder, satellitbilder och topografiska kartor. Inventeringsområdet har utifrån flygbildstolkning delats in i ett antal naturvärdesobjekt, vilka efter genomförd fältinventering grupperats efter naturvärdesklass enligt kriterier i tabell nedan. Vid naturinventeringarna har även fågelobservationer noterats.
Under 2011 och 2012 genomfördes även biologiska vattenundersökningar i ett antal provtagningspunkter kring Mertainen, se avsnitt avseende Ytvatten. Under 2012 har LKAB låtit utföra en utredning av arter inom utredningsområdet samt en bedömning av påverkan på berörda Natura 2000-områden.
Kriterier för naturvärdesbedömning (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725). Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 1 Högsta naturvärde Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis Värdekärna påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. 2 Högt naturvärde Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Ordinärt Ordinärt naturvärde Låga naturvärden och starkt påverkad mark.
Tidigare kända naturvärden samt de objekt som bedöms hysa höga naturvärden (orange och gul färg) redovisas på karta på efterföljande sidor.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 20 (64)
Tidigare kända naturvärden inom inventeringsområdet vid Mertainen Följande områden kan likställas med nyckelbiotoper: 1 Granskog opåverkad av skogsbruk, inslag av döda och döende träd (id-nr 5575) 2 och 3 Mycket gammal granskog opåverkad av skogsbruk (id-nr 5570 och 5576) 4 Gammal granskog med många döda och döende träd (id-nr 5578) Detaljplanegräns inlagd med heldragen svart linje (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen)
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 21 (64)
Bedömda naturvärdesklasser och beteckningar föör delområden. I bilden finns planområdesgränsen inritad med svart heldragen linje (LKAB, MKB för ansökan omm miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen).
Nedan sammanfattas översiktligt resultatet från naturinventeringarna. Stora delar av planområdet har urskogsartad skog med högsta naturvärde. Skogen är mestadels grandominerad med inslag avv glasbjörk. Framförallt de delar av inventerings- området som utgör berget Mertainens östsluttningar (område G) har urskogsartad skog med goda växtförutsättningar för sällsynta eller hotade arter, varav många är knutna till gamla träd eller död ved. Den norra delen av planområdet tangerar område N som har skog med
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 22 (64)
insprängda våtmarker och är liksom Mertainens östsluttningar urskogsartad med begränsad mänsklig påverkan.
I nordost och ost strax utanför planområdet finns ytterligare områden, både myrar och skogsområden, med högsta naturvärden (P, Q, S, R och T).
Kring befintligt dagbrott finns naturskogsartade skogsbestånd med hög medelålder. Söder därom ner mot väg E10 och söder om gamla dagbrottet är skogen mer påverkad av både äldre och nyare skogsbruk i form av plockhuggning och vedtäkt.
Söder om E10 och därmed utanför planområdet finns en fuktig skog-myrmosaik kring en meandrande bäck, Mertaseno (område C). Även här handlar det om urskogsartad skog med liten mänsklig påverkan. Söder om E10 ligger också naturreservatet Aptasvare fjällurskog, vilket omfattar 14 000 ha av mestadels urskogsliknande barrskog. Reservatet ingår även som en del i Natura 2000-området Rautas.
Våtmarker finns främst i söder och i nordost nedanför Mertainens östsluttningar. De flesta våtmarkerna är hydrologiskt sett opåverkade, dvs. dikning har ej förekommit. Dock passerar E10 och järnvägen genom söder om planområdet vilket där givit lokal dikningspåverkan. Några myrar består av en mosaik med bitvis öppna partier och bitvis mer träd (område C), vilket ger varierande miljöer med hög grad av mångformighet. Andra myrar är övervägande öppna med få träd. En stor öppen myr är belägen i norr (område M). I öster, norr om väg E10 (område I) finns ytterligare en större öppen myr samt ett pärlband av småmyrar, samtliga i igenväxningsfas.
Nedan redovisas de arter som observerats eller kan finnas inom utredningsområdet.
Fåglar Under naturinventeringarna 2010-2012 har nedanstående fågelarter observerats inom utredningsområdet för naturmiljö (d.v.s. inte enbart inom planområdet). Inom parentes anges kategori enligt den nationella rödlistan.
Skogsfåglar - korp, korsnäbb, dubbeltrast, björktrast, talltita, bofink och domherre, blåmes, kungsfågel, hökuggla och videsparv (nära hotad) Skogshöns – järpe, tjäder och orre. Förmodligen finns även dalripa i området. Hackspettar – större hackspett, spillkråka samt spår av tretåig hackspett (nära hotad). Övriga arter – lappmes (nära hotad), lavskrika (nära hotad), Rovfåglar – ej observerat inom planområdet, se avsnitt nedan.
Det finns rapporter om havsörn (nära hotad) från Sarvijärvi och om fjällvråk (nära hotad) från Mertasvuoma, strax väster om naturinventeringsområdet. Havsörn och fjällvråk noterades dock inte i samband med fältinventeringarna som utfördes efter fåglarnas häckningsperiod. Lyckade häckningar av kungsörn (nära hotad) har förekommit både söder om och nordost om inventeringsområdet. Pilgrimsfalk har tidigare funnits i området.
Däggdjur Inom området finns både björn, älg och skogshare. Även allmännare arter såsom rödräv, mård och ekorre antas förekomma. Hermelin, småvessla och olika sorkarter liksom skogs- lämmel förekommer i varierande antal mellan olika år. Fladdermöss har inte noterats och bedöms inte förekomma i området. Inventeringsområdet ligger inom lodjurets utbrednings- område, varför enstaka lodjur (nära hotad) kan förekomma. Även enstaka järv (sårbar) (som normalt förekommer mest i fjällkedjan) kan tänkas röra sig genom området, då de ofta har stora revir. Utter skulle kunna finnas i vattendrag utanför planområdet.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 23 (64)
Växter Av de arter som tas upp i artskyddsförordningens bilaga 1 (fridlysning: förbjudet att avsiktligt fånga, döda, störa eller plocka exemplar av de arter som räknas upp i bilagan) finns lapp- ranunkel och myrbräcka inom utredningsområdet. Motsvarande för artskyddsförordningens bilaga 2 (förbjudet att den omfattning som framgår av bilagan plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av arterna som räknas upp) är ett tiotal noterade arter inom utredningsområdet. Det framgår av utredningsunderlaget inte exakt var dessa arter återfunnits. Myrbräcka har dock hittats utanför planområdet.
Ett tiotal arter av rödlistade vedsvampar och lavar vilka är signalarter för skogar med höga naturvärden noterades vid fältinventeringarna. Många av vedsvamparna är knutna till gam- mal granskog och granlågor (döda träd) eller till äldre lövträd. Inom inventeringsområdet eller i direkt anslutning till det finns ytterligare ett tiotal rödlistade arter inrapporterade på Artportalen.
Övriga naturvärden Sjön Sarvijärvi och dess närmaste omgivningar utgör fågelskyddsområde utpekat enligt 7 kap. 12 § miljöbalken. Innebörden i fågelskyddsområdet är att jakt efter änder och vadare är förbjuden på sjön och inom hundra meter från stranden. Avståndet från planområdet till sjön är drygt 4 km.
Geotekniska förhållanden Den dominerande bergarten är en cirka 1960-1860 miljoner år gammal finkornig intermediär vulkanit med en del strukturella variationer genom en varierande förekomst av fältspatströ- korn. Bergarterna är mer eller mindre biotitrika (20-30 %), och innehåller upp till 5 % magnetit.
Järnmineraliseringen i Mertainen består av mineralet magnetit. Magnetiten uppträder dels som massiva mineraliseringar och gångar, där järnhalten uppgår till cirka 52-70 %, dels som sprickfyllnader-ådror-fläckar och impregnationer med lägre järnhalt. Det finns i huvudsak ingen tydlig övergång mellan mineraliseringen och sidoberget.
Den dominerande jordarten inom området är en siltig-sandig morän, vilken bitvis överlagras av ett lager torv, i synnerhet i de lägre liggande partierna. Total jordmäktighet varierar generellt mellan 3 och 5 meter. Söder om E10 har dock mäktigheter på 10-13 meter doku- menterats. En sammanställning av borrprotokoll inom utbredningen för dagbrottet visar jordlagren har relativt hög vattengenomsläpplighet.
Provtagning och analys av moränprover från området har skett under 2011. På proverna har ett antal olika analyser genomförts. Data har även inhämtats från SGU:s moräninventeringar i området.
Sammantaget innebär resultaten att moränen i Mertainen innehåller naturligt förhöjda halter av vissa metaller, med att moränen varken bedöms komma att vittra eller laka i någon signifikant omfattning. Moränen uppfyller dock inte utvinningsavfallsförordningens (SFS 2008:722) definition av inert utvinningsavfall på grund av de förhöjda metallhalterna. Moränen bedöms lämplig för användning vid efterbehandling av gruvområdet, men det har inte bedömts lämpligt att sprida/försälja för användning utanför gruvområdet.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 24 (64)
Grundvatten LKAB har låtit utföra en geohydrologisk utredning för området. Grundvatteennivåerna i jord är ytliga i det plana området nere vid väg E10. Längre upp i sluttningen ökar djupet till grund- vattenytan snabbt och uppe i sluttningen bedöms inget uthålligt grundvattenmagasin finnas. Grundvattennivåerna i berg i området ligger vanligen mellan 10-30 m under markytan, generellt sett med de större djupen högre upp i terrängen.
Generellt fungerar de topografiskt sett högre liggande delarna av området som inströmnings- områden för grundvatten medan de lägre delarna, ner mot Mertaseno i söder, Pounujoki i norr respektive Saittajärvi i öster, fungerar som utströmningsområden. För uppgift om nuvarande bortledning avv grundvatten se avsnitt Ytvatten.
Ytvatten Två vattendrag avvattnar området kring Mertainen - Mertaseno och Pounujoki. Söder om berget Mertainen ligger Mertaseno och i norr Pounujoki. Bägge vattendragen mynnar ned- ströms i Torneälven. I egenskap av biflöde till Torne älv är båda vattendragen del av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Både Mertaseno och Pounujoki kan komma att bli recipienter för vatten från planerad gruvvverksamhet i Mertainen.
På grund av den relativt branta topografin inom större delen av området avrinner en del, framförallt under snösmältning, av nederbörden som direkt ytavrinning.
Teoretiska beräkningar ger att den nuvarande bortledningen av grund- och ytvatten i det befintliga dagbrottet bedöms uppgå till cirka 4 m3/h i medeltal.
Karta över ytvattendrag, detalj: Vattendragens namn, flödesriktningar (blå pilar), planerad avbördningspunkt för överskottsvatten från verksamheten (gul cirkel) samt ett urval av provtagningspunkter vavattenkemi (röda cirklar) visas i figuren (LKAB, MKB för ansökan om miljötilllstånd till brytning och krossssning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 25 (64)
I syfte att beskriva nuvarande status, och därmed skyddsvärde och känslighet för eventuell ytterligare påverkan, för de bägge vattendragen har biologiska och kemiska undersökningar i ett flertal punkter i de bägge vattensystemen genomförts. Nedan följer en beskrivning för vattendragen Mertaseno och Pounojoki.
Mertaseno avvattnar höjdområden på nordsidan av Aptasvare naturreservat i söder och berget Mertainens sydsluttning i norr. Mertaseno rinner förbi gruvan vid Mertainen och sedan österut via ett system av sjöar. Efter Ainasjärvi byter bäcken namn till Bergsmannijoki och rinner strax väster om Svappavaara ihop med Liukattijoki. Bäcken mynnar därefter i sjön Luongasjärvi som via Luongasjoki slutligen mynnar i Torne älv cirka 2 mil uppströms Vittangi.
Mertaseno har fungerat som recipient för den tidigare gruvverksamheten vid Mertainen. Detta genom att vatten från dagbrott och vatten från stollgången dränerats ut söderut, till Mertaseno. Restprodukter från brytningen på 1950-talet har också till hösten 2011 legat upplagda på sluttningen (dessa restprodukter har med start under 2011 omhändertagits av LKAB för utvinning av brytvärt metallinnehåll). Bäcken är idag i stort sett opåverkad av skogsbruksåtgärder och den har inte rensats för flottning. Få dikningar finns inom dess avrinningsområde. Mertaseno är i området varierad med ett meandrande lopp, små sel och forsar.
Bitvis är bäcken lugnflytande med ett antal stora höljor (små tjärnar) vilka skapar förut- sättningar för ett storvuxet öringbestånd. Bäcken är därför attraktiv för fritidsfiske med handredskap.
LKAB:s provtagningar i Mertaseno visar på god näringsstatus (dvs. låga fosfor- och kväve- halter), och bra pH och alkalinitetsvärden. Metallhalterna är mycket låga. Bottenfaunaunder- sökningarna visar på naturlig sammansättning av påväxtalger och bottenfauna Vid inven- tering av flodpärlmussla noterades inga flodpärlmusslor och inga riktigt lämpliga lokaler för arten bedömdes finnas. I nuläget finns inga indikationer på att den tidigare gruvverksam- heten vid Mertainen haft någon negativ effekt på det biologiska livet i recipienten Mertaseno nedströms gruvområdet.
Pounujoki avvattnar Mertainens nordsida och stora våtmarksområden söder om Sokakielinenvägen i norr. Bäcken mynnar i Torne älv drygt 3 mil uppströms Vittangi. Till skillnad från Mertaseno har den endast några små tjärnar ned mot sammanflödet med Torneälven. Dikning har inte förekommit i någon större utsträckning i bäckens avrinnings- område och den har inte rensats för flottning.
LKAB:s provtagningar i Pounujoki visar på god näringsstatus (dvs. låga fosfor- och kväve- halter), och normala pH och bra alkalinitetsvärden. Metallhalterna var mycket låga. Botten- faunaundersökningarna visar på naturlig sammansättning av påväxtalger och bottenfauna, dock med undantag för att uppströmslokalen i Pounujoki, där några surhetskänsliga arter/- artgrupper saknas. Vattenproverna indikerar dock inte på något sätt att bäcken skulle vara försurad. Troligen är det istället så att de övre delarna av bäcken under vårfloden tar emot surt ytligt grundvatten från de stora våtmarksområden som finns i övre delen av bäckens avrinningsområde. Detta kan göra att surhetskänsliga arter inte trivs. Vid inventering av flodpärlmussla noterades inga flodpärlmusslor och inga riktigt lämpliga lokaler för arten bedömdes finnas.
I övrigt är metallhalterna mycket låga i samtliga sjöar. Samtliga sjöar har naturlig sammansättning av såväl påväxtalger som bottenfauna. Gemensamt för de små sjöarna i området (dvs. Ainasjärvi undantagen) är att de är grunda med vegetationsrika stränder. Provfisken i Sarvijärvi och Bergsmannijärvi visar på goda bestånd av abborre och gädda. Saittajärvi har däremot ett glest bestånd av enbart gädda, troligen på grund av att abborren
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 26 (64)
inte lyckats etablera sig i den grunda sjön. Provfisket i Ainasjärvi utfördes i reducerad omfattning, men fångsten indikerar bra bestånd av sik och abborre. Båtar längs stränderna tyder också på att sjön nyttjas av ortsbefolkningen för fritidsfiske. I egenskap av del av älvsystemet Torne älv utgör aktuella sjöar del av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Sjön Sarvijärvi och dess närmaste omgivningar utgör dessutom fågelskydds- område. Innebörden i fågelskyddsområdet är att jakt efter änder och vadare är förbjuden på sjön och inom hundra meter från stranden.
Torne älv har ett av Sveriges största avrinningsområden (drygt 40 000 km2) varav drygt hälften ligger i Finland. Vid Junosuando cirka 5 mil nedströms Vittangi förlorar Torneälven cirka hälften av sitt vatten till Kalix älv via bifurkationen Tärendö älv. I älvsystemet finns ursprungliga reproducerande bestånd av både lax och havsvandrande öring. Även populationer av flodpärlmussla och flera andra sällsynta arter förekommer. Älvsystemet är oreglerat och har därför naturligt varierande vattenföring med höga flöden på senvår och låga flöden strax innan vårfloden börjar. Torne älv är tillsammans med Kalix älv och biflöden till desamma utpekade som Natura 2000-område. Torne älv används som råvattentäkt för vattenverket i Vittangi. Inget vattenskyddsområde finns upprättat.
Friluftsliv Mertaseno är ett bra vatten för öringfiske. Även i Ainasjärvi förekommer fritidsfiske, vilket båtar på stränderna vittnar om. Delar av området kring Mertainen används också för bär- plockning.
Vad gäller jakt så innehar respektive fastighetsägare jakträttigheterna. Även samebyarnas rätt till jakt och fiske finns reglerat i rennäringslagen.
Strandskydd – upphävande Inom detaljplanens södra del finns en mindre del av tidigare sträckning av bäcken Mertaseno. Denna sträcka, som har avskurits från huvudflödet i samband med byggandet av E10, sträcker sig knappt 100 meter in i detaljplaneområdet. Det planerade moränupplaget inom planområdet kan komma att läggas upp strax norr om denna del av bäcken. Den nya sträckningen av Mertaseno, söder om E10, ligger drygt 60 meter från plangränsen.
Planområdet, gruvområdet, kommer att inhägnas av säkerhetsskäl.
I planen införs en planbestämmelse om att strandskyddet upphävs inom planområdet. Verk- samheter eller åtgärder som tillståndsprövas med stöd av miljöbalken omfattas dock inte av förbudet om att åtgärder inte får vidtas inom strandskyddsområdet enligt 7 kap. 15§ miljö- balken. Men planbestämmelse införs ifall åtgärder som inte är särskilt prövade kommer att ske inom strandskyddat område.
Särskilt skäl för upphävandet av strandskyddet: Området behöver tas i anspråk för att tillgodo se ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap. 18c§ punkt 5). Den planerade verksamheten är bunden till platsen genom den befintliga mineraliseringen.
Kulturmiljö Berget Mertainen ligger mellan Torneälven och Kalixälven längs vilka det finns en mängd fornlämningar från 9000 f. kr. till nutid. Det aktuella området bär spår främst efter renskötsel och tidigare gruvdrift. Den flyttled för renar som passerar i söder och mot öster har länge
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 27 (64)
använts och tros vara cirka 500 år gammal. Tillsammans med påträffade lämningar visar detta på renskötselns betydelse inom området kring Mertainen.
Malmfyndigheterna upptäcktes 1897 och arbete med blottning av malmkroppen påbörjades omgående. 1899 var Mertainen belagt med hela 15 utmål. Undersökningarna fortsatte 1901 men utvinning i nämnvärd omfattning förekom inte bland annat på grund av transportsvårig- heterna (ingen riktig väg och ingen järnväg fanns förbi Mertainen på den tiden). I statens regi återupptogs undersökningsarbetet 1918-1920. Bland annat gjordes då de långa jordavrym- ningarna som finns på bergets sydvästsluttning. Då drevs också i undersökningssyfte en stollgång knappt 400 m in i berget. Planerna gick dock om intet på grund av vikande malm- priser. 1956 anlades det gamla dagbrottet av Norrbottens Jernverk (NJA) men gruvan lades ner 1958 på grund av svikande malmpriser på världsmarknaden. Därefter har ingen utvinning av malm skett på platsen innan provbrytningsverksamheten påbörjades 2011.
Arkeologiska inventeringar i fält har genomförts under 2010 och 2011 inom det område som förutsågs kunna komma att beröras av LKABs planerade gruvverksamhet. Syftet med utredningarna var att fastställa om fast fornlämning eller kulturhistorisk lämning kan komma att beröras, och i förekommande fall beskriva, registrera och märka ut eventuella lämningar i fält. Resultaten av dessa utredningar/inventeringar redovisas översiktligt nedan liksom en allmän beskrivning av områdets kulturhistoria. Enligt den arkeologiska inventering som gjorts visar de påträffade lämningarna i form av härdar, ett viste och ett flertal barktäkter tillsam- mans med flyttleden av riksintresse samt lokaliseringen inom samebyarna Gabna och Laevas på renskötselns betydelse inom området.
I figuren på nästa sida redovisas de fornlämningar (skyddade enligt lagen om kulturminnen) och övriga kulturhistoriska lämningar som återfunnits inom planområdet samt i anslutning till detta.
Inom planområdet Inga registrerade fornlämningar finns inom detaljplaneområdet. I den nordöstra delen av planområdet finns tre kulturhistoriska lämningar i form av tre barktäkter (Raä 2524, 2525 och 2526) och i den sydvästra delen av planområdet finns två kulturhistoriska lämningar i form av jordavrymningar/gruvhål (4A-1 och 4A-2). Barktäkterna finns på tall, vars innerbark ger ett bra näringstillskott om den skördas vid rätt tid på året.
Utanför planområdet Strax sydost om planområdet, mellan planområdet och bäcken Mertaseno finns två registrerade fornlämningar, härdar (Raä 2518 och 2520). Här finns även en kulturhistorisk lämning i form av en barktäkt (Raä 2519).
Cirka en kilometer nordväst om planområdet finns också två registrerade fornlämningar, en härd (Raä 1245:1) och en förvaringsgrop (Raä 1246:1).
Ungefär 200 m norr om planområdet finns två kulturhistoriska lämningar i form av bläckor (Raä 2521 och 2523).
Söder om väg E10 och söder om Mertaseno finns två kulturhistoriska lämningar i form av ett viste (Raä 2522) och barktäkter (Raä 2527)
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 28 (64)
Fasta fornlämningar (röd prick) och kulturhistoriskka lämningar (blå prick) i området kring Meertainen (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
Rennäring Rätten att bedriva renskötsel är baserad på urminnes hävd, och regleras i rennäringslagen. Renskötselrätten beskrivs i lagstiftningen som en rätt för samer att begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. I renskötselrätten ingår bl.a. rätt till renbete, jakt och fiske samt rätt att ta skog till bränsle och byggnadsvirke för husbehov samt för slöjdvirke. Denna rätt är exklusiv för samer som är medlemmar i en sameby. Med sameby menas både ett geografiskt område, en kooperativ arbetsorganisation och en ekonomisk verksamhet. Riksintresse för rennäring åtnjuter särskilt skydd enligt 3 kap 5 § miljöbalken.
Söder om planområdet finns en av Jordbruksverket utpekad riksintresseklassad flyttled, se avsnitt ovan avseende riksintressen.
I arbetet med rennäringsanalys för ansökan om miljötillstånd för gruvverksamhet har samebyarna redovisat vilka flyttleder inom området som nyttjas för rennäriingen. Dessa redovisas i figur nedan. Av figuren framgåår att Gabna sameby nyttjar de norra delarna av området och Laevas sameby nyttjar de södra delarna av området, se gräns mellan samebyarna.
Flyttlederna används framförallt för flytten österut under november/decembber. En av Gabna samebys vinterbetesgrupper viker av länggs en lokal flyttled till berget Mertainens norrsida för vinterbete. Det finns även en lokal flyttled för strörenar som går in genom planområdet. Övriga Gabnas vintergrupper flyttar vidare österut längs huvudflyttleden. Laevas sameby flyttar österut och viker efter delningen söderut för vidare färd österut.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 29 (64)
Översiktsbild flyttleder förbi planerat verksamhetsområde. Gränsen mellan Gabna och Laeevas samebyar visas i blått. I figguren visas även renvaktarstuga och övergångshage tillhörande Laevas (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av jjärnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
TRANSPORTER
Befintliga trafikförhållanden Planområdet gränsar i söder till E10:an. Dagens trafik på E10 är 2450 ÅDT (årsvardags- dygnstrafik, dvs antalet transportrörelse på vardagar). Av denna trafik utgör den tunga trafiken 540 ÅDT. . Cirka 200-500 meter söder om planområdet går även järnväg, Svappavaaarabanan, som har sin anslutning till Malmbanan strax söder om Kiruna. Banan är i dagslägett trafikerad med 2 tåg dagligen, dvs 4 tågrörelser/dag. I gällande tidtabell finns 3 tågtider inn respektive ut från Svappavaara. Det innebär att det finns 1 reservtid in respektive ut.
E10 är rekommenderad väg för transporter av farligt gods.
Gruvans transportbehov Verksamheten medför transportbehov, fräämst uttransport av malm till någon av bolagets anläggningar i Svappavaara, Kiruna eller Malmberget.
Den sovrade produkten kommer inledningsvis transporteras via landsväg ttill Svappavaara för vidareförädling eller för omlastning till järnväg för vidare transport till LKAB:s andra produk- tionsanläggningar eller som färdig produkt direkt till kund. En lösning med järnväg kan komma att bli aktuell efter några års produktion
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 30 (64)
Externa transporter - Vägtransporter
Tunga transporter De externa transporterna till Mertainen omfattar dels intransporter av främst diesel, komponenter till sprängning, dels uttransporter av sovrad produkt.
I tabellen nedan anges beräknat antal transporter /dygn, vilket ger det dubbla antalet transportrörelser, dvs in till gruvområdet och sedan ut därifrån).
ÅDT = Antal transporter/ Produkt transportrörelser/ dygn dygn Diesel 1-2 2-4 Komponenter till sprängning 2 4 Sovrad produkt - inledning 120* 240* - full produktion 680* 1360*
*LKAB utreder möjligheterna att erhålla dispens för specialtransporter, vilket skulle minska antalet lastbilstransporter
Intransporterna beräknas komma från Kiruna cirka 32 km nordväst om Mertainen. Uttrans- porterna beräknas ske till Svappavaara cirka 12 km öster om Mertainen. Ett alternativ till vägtransporterna är järnvägstransport, se nedan.
Av dagens trafik på E10 utgör den tunga trafiken 540 ÅDT. Det innebär att inledningsvis kommer den tunga trafiken öka med cirka 45% och vid full produktion är ökningen cirka 250%.
Hastigheten på E10 inom berörd sträckning är 100 km/tim. Under provbrytningen var hastig- heten på E10 vid infarten till dagbrottet sänkt till 70 km/tim.
Persontransporter Utöver de tunga transporterna tillkommer persontransporter för de anställda vid gruvan. Av dagens trafik på E10 utgör personbilstrafiken 1910 ÅDT (årsvardagsdygnstrafik).
LKAB räknar med upp till cirka 250 anställda vid full produktion och med lastbilstransporter till Svappavaara, om transporterna sker på järnväg beräknas antalet anställda vara cirka 150-175 personer. Till dessa personer tillkommer externt underhåll m.m. med cirka 20 personer.
Sannolikt kommer huvuddelen av de anställda vara bosatta i Kiruna och Svappavaara. Lastbilschaufförerna för transporterna mellan Mertainen och Svappavaara kommer att börja och sluta sina pass i Svappavaara. Personbilstrafiken kan beräknas öka med upp till 50 ÅDT till Svappavara och cirka 100 ÅDT till Mertainen. Det innebär en ökning av personbilstran- sporterna på E10 med cirka 5-10 %.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 31 (64)
- Järnvägstransporter En alternativ transportlösning med nyttjade av järnväg för uttransporterna av sovrad produkt är under utredning. I detta alternativ anläggs en järnvägsterminal i direkt anslutning till kross- och sovringsfunktionen i Mertainen.
Transport med järnväg kan tidigast komma att bli aktuell under åren 2016-2017. Utifrån det framtida behovet vid full drift kommer flödet av rågods gå både in och ut från Mertainen. Det bedöms behövas minst 4 tågtider in till Mertainen från Råtsi, två tågtider från Mertainen till Svappavaara och två tågtider ut från Mertainen till Råtsi, dvs åtta tågrörelser/dygn. Sträckan Råtsi – Svappavaara kommer i och med LKAB:s förädling i Svappavaara, Northland Resources planerade utlastning i Pitkäjärvi och LKAB:s planerade utlastning från Mertainen öka till cirka 13 tåg/dygn, dvs cirka 26 tågrörelser dagligen. Utöver detta kommer några reservtider att behövas. En kapacitetsanalys pågår för bansträckan. Stickspårets passage över E10 och anslutning till Svappavaarabanan ingår inte i detaljplanen utan regleras vid järnvägslagstiftningen.
Vägtransporter inom gruvindustriområdet De interna transporterna vid planerad brytning i Mertainen är transporter av diesel, komponenter till sprängning, morän, malm, sidoberg, sovringsavfall samt sovrad produkt.
Från brytningen i dagbrottet kommer truckar användas för att transport till krossverk. Därifrån transporteras sidoberg (bergmassor som inte anses värda att förädla) till upplag i Mertainen. Den sovrade produkten läggs i upplag för uttransport. Till dagbrottet transporteras komponenter till sprängmedel samt diesel till borriggar.
De interna transporterna beräknade utifrån en brytning av 15 Mton malm per år redovisas i tabell nedan.
Mängd Mängd Produkt Antal trp./dygn (Mton/år) (kton/dygn) Malm 15 41,7 185 Sovrad produkt 9,3 25,8 420 Sidoberg 26 72,2 325 Sovringsavfall 5,7 15,8 75 Morän (end. år 1) 2,2 Mm3 6 200 m3/dygn 105
Antal Material Mängd Mängd trp./dygn Sprängmedel 13 700 ton/år 38 ton/dygn 2-3 Diesel (borrigg) 2 500 m3/år 7 m3/dygn 1-2
Skoterled / vandringsled Inom planområdet eller dess närhet finns inga statliga, kommunala eller lokala skoterleder.
Inom planområdet finns inga vandringsleder. Cirka 2,5 km nordost om Mertainen utgår en stig mot Nikin-Jussinjänkkä. Söder om väg E10 utgår en stig mot höjderna Sitnusgobba och Lulip Sitnus. Stigen ansluter till E10 cirka 1 km nordväst om planområdet.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 32 (64)
STÖRNINGAR Befintliga störningar inom planområdet är begränsade. Störningskällor i området är i huvud- sak trafiken på väg E10 samt på Svappavaarabanan (del av Malmbanan). Störningar kan även förekomma från Kalixfors skjut- och övningsfält vars östra gräns ligger drygt 5 km väster om Mertainen. Större övningar förekommer dock endast i begränsad omfattning och dessa störningar är därför begränsade.
Den nu aktuella detaljplanen kommer att ge förändrade störningar framför allt vad avser buller, vibrationer, luftstötar, stenkast, damning. Konsekvenser av dessa störningar redovisas under avsnitt 5 Plankonsekvenser.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten och avlopp Vattenhanteringen vid planerad verksamhet kommer att vara utformad för att inte onödigtvis påverka grund- och ytvattensystemen i eller nedströms området. Bortledning av inläckande vatten i dagbrottet kommer dock att vara nödvändigt. Som en skyddsåtgärd kommer dess- utom anläggande av skärmdiken och uppsamlingsdiken att ske. Anläggningar för rening av vatten inför avbördning till recipient kommer också att finnas.
Länshållningsvatten och processvatten Det totala framtida länshållningsbehovet (grundvatten och nederbörd) bedöms uppgå till cirka 300 m3/h vid planerad brytning respektive cirka 450 m3/h vid en eventuell förlängd brytning. Pumpkapaciteten planeras dock vara 900 m3/h, för att hantera kraftiga nederbörds- tillfällen eller snösmältningar. Vid extrema situationer, exempelvis vid ett 100-års regn, kan vattennivån i dagbrottet tillåtas stiga och arbetet tillfälligt avbrytas.
Eftersom sovringen i Mertainen planeras ske genom en torr process behövs inget normalt processvattensystem, istället kommer återföring av renat överskottsvatten ske för förbrukning i verkstäder, dammbekämpning etc.
Sanitärt avloppsvatten Inom området anläggs system för omhändertagande av hushållsspillvatten (spillvatten från WC samt vatten från bad, dusch och tvätt, s.k. BDT-vatten).
Klosettvattnet som uppkommer vid anläggningen kommer att samlas upp i sluten tank för transport till extern anläggning för vidare hantering. Snålspolande toaletter nyttjas för att minimera mängden vatten som samlas upp och därmed minska tömningsfrekvensen för den slutna tanken.
Systemet med uppsamling av klosettvatten i sluten tank kommer att kompletteras av ett separat system för omhändertagande av BDT-vatten. BDT-vattnet kommer att omhändertas i ett system där vattnet infiltrerar vertikalt genom en mark/sandprofil och därvid renas genom en kombination av i första hand fysisk/biologisk rening. Infiltrationslagret kommer antingen att utgöras av befintlig mark eller av ett anlagt sandlager. Innan infiltration kommer BDT-vatten att genomgå slamavskiljning.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 33 (64)
Dricksvatten Dricksvattenförsörjningen planeras ordnas genom anläggande av borrad brunn (beräknad förbrukning cirka 10 m3 per timme).
Dagvatten I Mertainen kommer följande system för vattenhanteringen att installeras:
system för bortledning av inläckande yt- och grundvatten från dagbrott uppsamlingsdiken runt industriområde och upplagsytor för uppsamling av vatten reningsanläggning i form av sedimenteringsbassänger och oljeavskiljare (ligger utanför planområdet) system för återföring av vatten till intern förbrukning för t.ex. verkstad personalutrymmen, etc. system för avbördning av överskottsvatten till recipient avskärmande diken
För att minimera volymerna ytvatten och ytligt grundvatten som rinner ner i dagbrottet kommer skärmdiken att anläggas i sluttningen uppströms dagbrottet. Syftet med detta är att minska länshållningsbehovet, vilket är en fördel sett till energiförbrukning. Det minskar även föroreningsbelastningen på recipient eftersom det generellt är lättare att omhänderta even- tuella föroreningar i länshållningsvattnet om volymerna vatten är mindre.
Nedströms plan för krossning/sovring samt nedströms upplag för sidoberg och sovringsavfall kommer uppsamlingsdiken att anläggas. Syftet med dessa diken är att samla upp vatten som kan innehålla föroreningar härrörande från gruvverksamheten och leda det till reningsanlägg- ning för lämplig rening, inför avbördning till recipient.
Vatten som pumpats upp ur dagbrottet/länshållningsvatten (eller vatten som under tidiga skeden av brytningen bortletts via självfall) samt vatten från verkstäder kommer att ledas till en sedimenteringsbassäng försedd med oljeavskiljare, där sedimentering av i vattnet upp- slammat material samt oljeavskiljning sker.
Vatten från övriga uppsamlingsdiken kommer att renas genom avskiljning av slam i sedimen- tationsbassäng. Efter sedimentationsbassängen placeras pumpstation för återföring av vatten till intern förbrukning och avbördning av överskottsvatten till recipient.
Totalt bedöms årligen cirka 750 000 m3 lakvatten bildas från upplaget.
Vatten från skärmdiken kommer inte att renas, då dessa vattenflöden inte varit i kontakt med den potentiellt förorenade verksamheten inne på gruvområdet.
Överskottsvattnet från verksamheten planeras att, efter behövlig rening enligt ovan, avbör- das till Mertaseno, strax söder om gruvområdet. Förväntade flöden av renat överskottsvatten till Mertaseno är cirka 480 m3/h, fördelat på 300 m3/h från länshållning av dagbrott och 180 m3/h från uppsamlingsdiken (samtliga angivna flöden är medelflöden).
El Elenergi planeras användas för att försörja anläggningar för vattenhantering, kross och sovringsfunktion, verkstäder, personalutrymmen, etc.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 34 (64)
Vid brytning i Mertainen med en årsproduktion på 15 Mton malm per år beräknas elanvänd- ningen vid kross- och sovringsanläggningen, för borrning i dagbrott samt för verkstad och övrig belysning till cirka 88 GWh per år. LKAB behöver därför uppföra en ny transformator- station inom planområdet.
Avfall Sidoberg2 och sovringsavfall3 läggs på upplag.
Uppkommet avfall utöver utvinningsavfallet (sidoberg och sovringsavfall) vid den planerade verksamheten i Mertainen, kommer att bestå av bland annat spilloljor, kylarvätskor, utbytta reservdelar, etc. för underhåll av maskinparken. Detta övriga avfall kommer att insamlas och bortforslas i enlighet med LKAB:s rutiner och föreskrifter i den lokala renhållningsförord- ningen i Kiruna kommun. Samtliga spilloljor och kemikalier kommer att transporteras till LKAB:s industriområde i Kiruna där det finns en anläggning för mellanlagring av kemikalier, etc.
Totalt kan cirka 280 Mton sidoberg och 60 Mton sovringsavfall komma att läggas upp på upplag i Mertainen.
2 Sidoberg - Tidigare benämnt gråberg, bergmassor som inte anses värt att förädlas. Sidoberg transporteras ut ur dagbrottet och deponeras som avfall. 3 Tidigare benämnt gråberg. Avfall efter sovring, deponeras som avfall.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 35 (64)
4 TIDIGARE OCH PLANERAD GRUVVERKSAMHET
TIDIGARE VERKSAMHET Inom området har gruvdrift/prospekteringar bedrivits gruvverksamhet i slutet av 1800-talet fram till 1901 av Mertainen grufaktiebolag. Transporterna av malm var problematiska eftersom det varken fanns väg eller järnväg. Det var ett problem med att kunna transportera malmen och bolaget var i stor skuld när staten tog över malmfältet 1907.
Nya undersökningar gjordes 1918-1920. Resultatet av dessa undersökningar var positiva och man planerade för brytning i stor skala, men 1920 – 1930-talets depression satte stopp för planerna.
Nuvarande dagbrott anlades 1956 av Norrbottens Järnverk och brytning pågick fram till 1958.
PLANERAD VERKSAMHET I LKABs ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen beskrivs den verksamhet som nu är aktuell.
Den planerade verksamheten innebär brytning och bearbetning av upp till 15 miljoner ton malm per år, motsvarande en mängd av drygt 9 miljoner ton sovrad produkt (rågods efter krossning och sovring) per år. LKAB avser att använda malmen från Mertainen för tillverk- ning av pellets och/ eller krossade och sovrade torra produkter. Krossning och sovring (särskiljning av malm från övrig bergmassa) av malmen kommer att ske i Mertainen. Den fortsatta förädlingen till pellets planeras ske i någon av bolagets anläggningar i Svappavaara, Kiruna eller Malmberget. Torra specialprodukter för leverans direkt till kund kan tas fram antingen i Mertainen eller vid någon av de övriga förädlingsanläggningarna.
Förberedande arbeten inför brytningen är bl.a. skogsavverkning och jordavrymning. Vidare kommer avskärmande diken för att avleda vatten och uppsamlingsdiken för att samla upp vatten att anläggas. Reningsanläggning med sedimenteringsbassänger och oljeavskiljare anläggs. Vägar kommer att anläggas och instängsling av verksamhetsområdet kommer att genomföras. En 130 kV kraftledning som idag går genom området kommer att flyttas.
Brytningen av malmen i Mertainen kommer att ske i dagbrott, vilket innebär pallbrytning. Dagbrottet beräknas bli cirka 1 300 meter långt, 700 meter brett och mellan 270-370 meter djupt, beräknat i förhållande till sydvästra respektive nordöstra delen av dagbrottet. För att kunna bryta malmen och ha säkra väggar måste sidoberget först tas ut för att frilägga malmen. Lönsam brytning bedöms i dagsläget kunna ske ner till +130 m.
Kross- och sovringsfunktionen är indelad i olika processteg där primärkrossning, siktning, sekundär- och tertiärkrossning, samt torr magnetseparering utgör huvudstegen.
Den sovrade produkten kommer inledningsvis transporteras via landsväg till Svappavaara för vidareförädling eller för omlastning till järnväg för vidare transport till LKAB:s andra produk- tionsanläggningar eller för försäljning direkt till kund. En transportlösning med järnväg kan komma att bli aktuell efter några års produktion. Om detta blir aktuellt anläggs en järnvägs- terminal i direkt anslutning till kross- och sovringsplanen i Mertainen. Transport med järnväg kan tidigast komma att bli aktuell under åren 2016-2017.
Totalt kommer cirka 280 Mton sidoberg och cirka 60 Mton sovringsavfall läggas upp på upplag. Volymen beräknas till cirka 200 Mm3. Resultatet utifrån den genomförda
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 36 (64)
karakteriseringen visar att sidoberg och sovringsavfall inte kommer att prooducera sura lak- vatten och att materialet inte lakar i någon nämnvärd omfattning.
I Mertainen kommer systemet för vattenhantering att bestå av bortledning av inläckande yt- och grundvatten från dagbrott, uppsamlingsdiken nedanför kross- och sovrringsplan samt nedströms upplag för sidoberg och sovringsavfall, avskärmande diken, reningsanläggningar i form av sedimenteringsbassänger och oljeavskiljare samt system för återföring av vatten till intern förbrukning och för avbördning av ööverskottsvatten till recipient.
Arbetet vid Mertainen planeras att ske dygnet runt, veckans alla dagar.
Totalt kommer cirka 120-180 personer att vara verksamma vid produktionen i Mertainen dagbrottgruva. Antalet personer varierar med produktionstakten per år i dagbrottet och på hur uttransporterna av malm kommer att ske. Uttransporterna de första åren kommer att ske med lastbil och det innebär behov av cirka 80 chaufförer, vilket innebär attt under dessa år kommer totalt cirka 250 personer vara verksamma inom Mertainen. Transpportbehov redo- visas närmare under 4 Förutsättningar, Transporter. Därutöver kommer uppskattningsvis ytterligare ett 15-tal entreprenörer för olika servicefunktioner att vara verksamma vid Mertainen.
Illustration av tänkbar disposition av planområdet
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 37 (64)
5 PLANKONSEKVENSER Detaljplanen möjliggör att området kan nyttjas för industriändamål, gruva. Ianspråktagande av marken förutsätter dock tillstånd enligt miljöbalken. De konsekvenser som beskrivs i detta avsnitt bygger huvudsakligen på den MKB som tagits fram i miljötillståndsansökan med tillhörande bilagor med speciella utredningar som t.ex. naturvärdesinventering, arkeologisk inventering, rennäringsanalys och bullerberäkningar. Utöver dessa utredningar har i samband med detaljplanearbetet gjorts en översiktlig landskapsanalys, se sid 13.
Åtgärder för att undvika eller minska negativa konsekvenser av gruvverksamheten regleras i kommande miljötillstånd.
Konsekvenser för industriverksamhet och näringsliv Efterfrågan på järnmalmsprodukter har ökat de senaste åren och förväntas vara hög under en längre tid. För att möta marknadens efterfrågan avser LKAB att påbörja produktion av magnetit från Mertainen i Svappavaara. Gruvan beräknas sysselsätta cirka 150-250 per- soner, den högre siffran gäller vid uttransport av malm med lastbil. Gruvverksamheten är även positiv för övrigt näringsliv, t.ex. entreprenörer, serviceföretag m.m.
Utbyggnaden innebär belastning på befintlig infrastruktur, vilket kan komma att innebära sämre framkomlighet i trafiken och därmed påverkan på näringslivsverksamheten.
Konsekvenser för infrastrukturen Gruvverksamheten alstrar stora behov av transporter, framför allt uttransporter av malm. E10 kommer att få stor ökning av trafikmängden, med en ökning av den tunga trafiken på upp till 250 % vid full produktion om uttransporterna sker med lastbil till Svappavaara. E10 kan också behöva stängas av i samband med sprängning i dagbrottet. Om utbyggnad av industri- spår till gruvan sker, via stickspår från Svappavaarabanan, minskar belastningen på E10 medan trafikbelastningen på järnvägen öka med cirka åtta tågrörelser/dag, vilket kan komma att påverka framkomligheten på banan. Även framkomligheten på E10 kan påverkas om industrispåret inte utförs med planskildhet över E10. En utredning har nyligen startat för att analysera behov av anläggande av mötesplats för järnväg strax sydost om planområdet.
Beroende på hur in- och utfarterna E10 till gruvan anordnas kan hastighetssänkning behöva vidtas på E10 i anslutningen till gruvan. Framkomligheten på E10 bedöms minska något på grund av att malmtransporterna har en annan hastighet (max 80 km/timme) än stor del av den övrig trafik, framför allt är det en lång accelerationssträcka. Frågor kring säkerhet och framkomlighet studeras i den pågående förstudien som beräknas vara klar till årsskiftet 2012/2013.
En riskanalys med avseende på för risk för stenkast vid sprängning i dagbrottet har gjorts. Med utgångspunkt från denna planerar LKAB att använda ett säkerhetsavstånd vid spräng- ning om 800 meter. Det innebär att E10 kommer att ligga inom riskzonen vid sprängning inom zon 2, se karta på nästa sida.Vid dessa sprängningstillfällen kommer E10 att stängas av. Vid sprängningar inom zon 1 påverkas inte trafiken på E10. Sprängningar inom zon 2 kommer att påbörjas tidigast tredje kvartalet 2015. Då kommer E10:an behöva stängas av i genomsnitt 3 gånger/vecka (minst 1-2 gånger och högst 4 gånger per vecka). Avstäng- ningarna sker på vardagar. Medeltiden tid för avstängning av E10 beräknas till 15 minuter (minst ca 10 minuter och högst 20 minuter). Genom tydliga rutiner för avstängning med bl.a. säkerställande att inte utryckningsfordon är i antågande, tydlig information till allmänhet och berörda myndighets- och samhällsfunktioner och anpassning av sprängtider till tider med låg trafikintensitet kan olägenheterna med avstängning av E10 minskas. Rutiner ska upprättas som säkerställer att sprängning inte sker om utryckningsfordon behöver nyttja vägen.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 38 (64)
Zonindelning av dagbrottet vid produktion sprängning med håldiameter 251 mm. Sprängning inom zon 1 (lila gräns för säkerhetsavstånd) påverkar inte E10.
Svappavaarabanan ligger precis utanför riskzonen på 800 meter. Dessutoom behöver luftrummet över gruvan avlysas vid sprängning. Mertainen liggere dock utanför Kiruna flygplats CTR-område (dvs. kontrollzon för att skydda luftrummet närmast flygplatsen under start och landning). Gruvan ligger inom flygplatsens TMA-område (terminalområde).
Den ökade trafikmängden med tunga transporter på E10 innebär också ökad risk för trafik- olyckor, eftersom malmtransporterna har en annan hastighet än stor del av den övriga trafiken på E10.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 39 (64)
Konsekvenser för grundvatten LKAB har i sin ansökan om miljötillstånd beskrivit konsekvenser för grundvatten av planerad verksamhet. Nedan återges beskrivningar och bedömningar från LKABs MKB samt från underkonsultutredning som utförts av Bergab.
Vad gäller tillgänglighet och betydelse för vegetation, våtmarker och vattendrag är det i första hand grundvattennivåer i jord som är av intresse. Indirekt påverkan på grundvattennivåerna i jord kan dock fås genom att grundvattenbildning från jord till berg sker. Den planerade bryt- ningen innebär att grundvattennivån närmast dagbrottet avsänks.
Berg I och med att dagbrottet kommer att länshållas, kommer grundvattennivåerna i vattenförande strukturer i berget i dagbrottets omedelbara närhet att sänkas av för att till slut vara i nivå med dagbrottets botten. En avsänkning av grundvattennivån i vattenförande strukturer i berget som har hydraulisk kontakt med dagbrottet kommer därför att ske. Beroende på struk- turernas vattenförande förmåga och nybildningen av grundvatten, kommer avsänkningen att bli större eller mindre. Någon generell, heltäckande avsänkning av grundvattennivåerna i berg över ett större område kommer inte att ske. Det så kallade influensområdet, dvs. det område i berg som påverkas av sänkt grundvattennivå, bedöms enligt LKAB få en maximal utbredning på cirka 2,5 km sett från dagbrottets centrum.
Jord En direkt dränering av grundvatten i jordlagren till dagbrottet kan komma att ske då avbaning av jorden sker. Omfattningen av påverkan är bland annat beroende av jordlagrens mäktighet i anslutning till planerat dagbrott, jordlagrens vattenledande förmåga samt hur eventuell dikning genomförs.
Viss indirekt avsänkning av grundvattennivåerna i jord kan komma att ske genom att grund- vattennivåerna i berg sänks av i de vattenförande strukturer som har god hydraulisk kontakt med dagbrottet. Detta kan då (om den hydrauliska kontakten mellan jord och berg är god, dvs. att inga tätande jordlager finns i jordlagerföljden) ge markant ökad grundvattenbildning från jord till berg, vilket alltså kan ge sänkta grundvattennivåer i anslutning till den aktuella vattenförande strukturen. Påverkan genom minskat utflöde av grundvatten från berg till jord i utströmningsområden i dalbottnen vid Mertaseno kommer också att ske. Tillförseln av grund- vatten till Mertaseno kommer alltså enligt LKAB att minska längs ett kortare avsnitt av Mertaseno vid gruvområdet.
Negativ påverkan i form av avsänkning av grundvattennivån kan därför komma att ske på de våtmarker som ligger mellan planerat dagbrott och väg E10. Troligen fungerar vägen som en hydraulisk rand, genom att den dämmer upp vattnet så att en eventuell avsänkning av grund- vattennivån i jord norr om vägen inte sprider sig till den södra sidan.
Mertaseno kommer även den att motverka avsänkning av grundvattennivåerna, då den tillför vatten till grundvattenmagasinet i jord där den passerar.
Konsekvenser för ytvatten LKAB har i sin ansökan om miljötillstånd beskrivit konsekvenser för ytvatten av planerad verksamhet. Nedan återges beskrivningar och bedömningar från LKABs MKB.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 40 (64)
Nedan redovisas de olika föroreningskällor som förväntas vid planerad verksamhet, vilka typer av föroreningar som är aktuella samt vilka koncentrationer och mängder som bedöms spridas till omgivningarna via grund- och ytvatten. LKAB håller på att uppdatera dessa beräkningar inför kompletteringar i miljötillståndsärendet. Beräkningarna håller på att upp- dateras genom mer precisa beräkningar av flödesförändringar. Beräkningarna uppdateras på ett mer omfattande kemiunderlag samtidigt som en studie av hela recipienntsystemet görs. De preliminära resultaten från beräkningarna visar att bedömningarna nedan kvarstår på så sätt konsekvenserna bedöms vara godtagbara.
Föroreningar i länshållningsvatten från dagbrottet Provtagningar och analyser av vattenkvalitet i befintligt dagbrott, vatten från länshållning i samband med provbrytningen, vatten från den stollgång som till viss del fungerat som dräne- ring för det gamla dagbrottet på platsen samt grundvatten i prospekteringsborrhål i området ger en bild av vilka effekter planerad gruvdrift förväntas ge. Analyserna av dess prover ger en kompletterande bild till den karakterisering av sidoberg som genomförts samt en god indikation om vilka ämnen (och vilka koncentrationer av dessa) som kan förväntas komma att mobiliseras ifrån det dagbrottet.
Sammantaget beskriver LKAB i sin MKB att dagbrottsvattnet hållit ett basiskt pH (kring pH 8), och låga halter sulfat och metaller. Tidigare gruvbrytning i Mertainen påverrkar således inte dagbrottsvattnet negativt i påtaglig utsträckning. Mycket begränsad utlakniing av metaller och sulfat sker till dagbrottsvattnet. Dessa data indikerar att risken för att den nya brytningen eller avfallet skall medföra någon betydande miljöpåverkan på längre sikt är att betrakta som liten eftersom det är samma geologiska formationer som kommer att brytas och påverkas.
Under drift kan näringsämnen (framförallt kväve) komma att mobiliseras frråån dagbrottet till följd av de sprängmedel som kommer att användas.
Länshållningsvatten kommer att avbördas till Mertaseno via oljeavskiljningg och sedimenta- tionsbassäng. I tabellen nedan redovisas bedömda koncentrationer samt årliga utsläppta mängder av metaller och kväve i länshålllningsvatten.
Länshållningsvatten från dagbrott (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 41 (64)
Föroreningar från upplag för sidoberg och sovringsavfall LKAB bedömer utifrån tidigare genomförda karakterisering av sidoberg och sovringsavfall att materialet inte kommer att varken vittra eller laka i några nämnvärda koncentrationer eller mängder. Kväve kommer dock att lakas ur till följd av de sprängmedelsrester som följer med materialet från dagbrottet respektive från kross-/sovringsfunktionen.
Totalt bedöms årligen cirka 750 000 m 3 lakvatten bildas från upplaget. Uttransporten av metaller har uppskattats från resultaten från lakförsöken och bedöms bli i storleksordning enligt nedanstående tabell.
Lakvatten från upplag för sidoberg och sovringsavfall (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
Lakvattnet kommer att hålla ett pH på över pH 8.
Uppsamlingsdiken kommer att finnas nedströms upplaget. Vatten från dessa diken kommer att ledas till Mertaseno via sedimentationsbassäng. Till viss del kommer dock lakvatten från upplagen att via grundvattnet nå omgivande våtmarker i norr och öster.
Upplag för avrymningsmassor Övriga avrymningsmassor, som består av avbaningsmassor med högt inslag av organiskt material och där resterande mängd består av morän, har i princip samma geokemiska egenskaper som det sidoberg och sovringsavfall som kommer att produceras vid brytning av fyndigheten. Inte heller dessa massor bedöms av LKAB komma att varken vittra eller laka i några nämnvärda koncentrationer eller mängder. Lakning av metaller från morän och övriga avrymningsmassor bedöms av LKAB vara försumbar jämfört med lakning från de färska mineralytor som skapas vid berhanteringen (dagbrott och upplag för sidoberg/sovringsavfall).
Utsläpp av kväve Vid ofullständig detonation och spill finns sprängmedelsrester kvar i massorna efter spräng- ning. Dessa sprängmedelsrester innehåller kväve (ammonium och nitrat) som lakas ur vid kontakt med vatten och därför antingen hamnar i länshållningsvatten eller följer med sido- berget till upplag för detta eller följer med malmen till kross-/sovringsfunktionen och därifrån vidare till upplag för sovringsavfall eller transporteras bort med sovrad produkt.
Totalt sett rör det sig om cirka 2 % av kväveinnehållet i sprängmedlet som på ett eller annat sätt rapporterar till länshållningsvatten, sidoberg och malm. Utifrån känd fördelning vid dagbrottet i Aitik har fördelningen vid verksamheten i Mertainen bedömts bli att ungefär lika
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 42 (64)
delar av totala kväveläckaget sker från: sovrad produkt, dagbrott respektive upplag för sido- berg och sovringsavfall. Den kväveandel som följer med sovrad produkt till extern mottagare belastar alltså inte området kring Mertainnen.
I Mertainen kommer under ett normalår cirka 13 700 ton sprängmedel att användas, varav cirka 27 % utgörs av kväve, varav alltså ungefär 2 % förblir odetonerat. Detta innebär ett spill av kväve på cirka 74 ton, varav två tredjedelar, dvs. totalt cirka 49 ton, bedöms hamna i länshållningsvatten samt på upplag för siidoberg/sovringsavfall. Resterande tredjedel trans- porteras alltså bort med sovrad produkt.
Totala utsläpp till vatten Till övervägande del kommer vattenburna föroreningar att hamna i Mertaseeno. Totalt sett bedöms den årliga föroreningsbelastninggen under drift bli enligt redovisninng i tabellen nedan. I tabellen nedan redovisas bedömda mängder och koncentrationer av mettaller och kväve i utgående flöde från verksamheten.
Totalt utsläpp till vatten från planerad gruvverksamhet (LKAB, MKB för ansökan om miljötillllstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
Beräknade koncentrationer i utgående flöde från verksamheten kan jämförras med Natur- vårdsverkets bedömningsgrunder. Samtliga parametrar hamnar i klass 1 eller 2, utom koppar där utgående vatten hamnar i klass 3. Hg har istället jämförts mot direktivet för prioriterade förorenade ämnen (EU-direktiv 2008/105/EC), där riktvärdet är 0,005 (µg/ll). Beräknad koncentration understiger detta riktvärde. Utgående koncentrationer får därför beskrivas som relativt låga.
Den planerade gruvverksamheten kan generellt sett ge upphov till två typer av påverkan på ytvattensystem i området och nedströms området. Dels hydrologisk påverkkan, genom att flödesmönster kan förändras, och dels kemisk påverkan, genom att föroreningar släpps ut till recipient för överskottsvatten eller diffusa utsläpp från upplag, då ofta indirekt via grund- vattensystemet. Dessa aspekter beskrivs specifikt nedan.
Hydrologisk påverkan Vattenföringen i Mertaseno är vid beräknningspunkten vid planerad gruva cirka 390 l/s (års- medelflöde, MQ).
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 43 (64)
Totalt beräknas flödet av vatten från dagbrott och övriga delar av verksamhetsområdet till recipienten Mertaseno bli 480 m3/h eller 135 l/s. Vattenflödet kan delas upp på delflöden enligt nedan.
Mertasenos avrinningsområde kommer att utökas genom att vatten från uppsamlingsdiken på Pounujokis sida av vattendelaren genom pumpning överförs till Mertaseno. Denna ökning av avrinningsområdets storlek innebär en ökning av medelflödet (MQ) i Mertaseno om cirka 40 l/s. Uppskattningsvis hälften av detta vatten skulle, i frånvaro av uppsamlingsdiken, ha nått Mertaseno längre nedströms. Ungefär 10 % av vattnet skulle ha nått Pounujoki och resterande del skulle ha gått till Torne älv via myrar och en mindre bäck som mynnar i älven strax söder om Pounujoki.
Utöver ökningen av vattenflödet som följer av ett utökat avrinningsområde, tillkommer flödet av vatten från uppsamlingsdiken inom Mertasenos ursprungliga avrinningsområde samt länshållningsvatten från dagbrottet. Bägge dessa delflöden består dock till stor del av vatten som ändå, i frånvaro av planerad verksamhet, skulle ha nått Mertaseno.
Den ökning av medelflödet i Mertaseno som kommer att ske, kan med bakgrund i resone- manget ovan, bedömas ligga mellan 40 och 135 l/s. En konservativ, dvs. något överdriven, skattning är 100 l/s. Detta flöde kan jämföras med beräknat medelflöde i Mertaseno som i nuläget beräknats vara cirka 390 l/s, i beräkningspunkten nedanför planerat dagbrott. Medel- vattenföringen skulle alltså öka med cirka 25 % i beräkningspunkten vid Mertainen.
Lågvattenföringen (årlig lågvattenföring, MLQ) har beräknats till 130 l/s vid Mertainen. Fram- tida lågvattenföring i beräkningspunkten vid Mertainen, om planerad verksamhet genomförs, har beräknats till cirka 150 l/s respektive 230 l/s inklusive respektive exklusive flödet från länshållningen av dagbrottet. Detta innebär totalt sett en ökning av lågvattenföringen med cirka 75 %.
Den årliga högvattenföringen i Mertaseno vid Mertainen (MHQ, förväntad årlig högvatten- föring) har beräknats öka från 6200 l/s till cirka 6900 l/s, vilket är en ökning med drygt 20 % jämfört med idag.
Längre nedströms i systemet kommer påverkan avta i takt med att inflödet av grund- och ytvatten från omgivande marker och biflöden gör att flödet i Mertaseno ökar.
För Pounujoki visar beräkningar att planerad verksamhet innebär mindre än 1 % minskning av medelflöde och årligt lågvattenflöde samt cirka 1 % minskning av årligt högvattenflöde.
Sammantaget bedöms enligt LKAB hydrologisk påverkan för Mertaseno vid Mertainen bli påtaglig vad gäller den årliga lågvattenföringen som normalt sett infaller under våren innan snösmältningen kommer igång. Medelvattenföringen kommer att öka något och den årliga högvattenföringen knappt märkbart. Längre nedströms i Mertaseno, i synnerhet efter sammanflödet med Mättikjoki och vidare i systemet kommer eventuell påverkan succesivt att mildras. Detta genom att opåverkade biflöden till Mertaseno ”späder ut” påverkan från gruvan i Mertainen.
För Pounujoki blir påverkan försumbar. Även för vattendragen nedströms Mertaseno och Pounujoki i respektive system bedöms påverkan bli försumbar.
Kemisk påverkan Vid normala flöden i Mertaseno och normalt flöde av renat överskottsvatten från gruvan kommer en utspädning om cirka 4 gånger att ske, varför påslagen och resulterande koncen-
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 44 (64)
trationer av utsläppta ämnen i bäcken kommer vara av den storleksordning som redovisas i tabellen nedan.
Vid den framtida årliga lågvattenföring skulle cirka 40 % av totala vattenflödet i Mertaseno vid tidpunkten bestå av renat vatten från gruvverksamheten4, motsvarande en utspädning om cirka 2,5 gånger. Dock är det troligt att länshållningsflödet från dagbrottet vid dylika tillfällen även det skulle vara lägre än normalt, varför andelen enligt LKAB troligen är överskattad. I tabellen nedan redovisas de motsvarande koncentrationerna i Mertaseno.
Tabell med bedömda mängder och koncentrationer av metaller och kväve i Mertaaseno i nuläget, i utgående vatten samt resulterande koncentrationer vid olika flöden i bäcken (färgkoder se efterföljande tabell) (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krosssning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
4 Beräknat på normalt flöde från dagbrottet och årlig lågvattenföring för relevanta delavrinningsområden inom verksamhetsområdet.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 45 (64)
Tabell: Risk för biologiska effekter som funktion av halt för olika ämnen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.
Tabellen (kolumn 4) visar att utsläpp av metaller till vatten inte för något ämne gör att risken för biologiska effekter ökar i nämnvärd utsträckning. Inte heller vid lågvattenföring i bäcken (kolumn 5) bedöms någon påtaglig påverkan ske. Koncentrationerna av metaller kommer dock att öka, men denna effekt klingar av i takt med att ytterligare utspädnning sker nedströms.
Tabellen visar även att kvävekoncentrationen i Mertaseno ökar med 3-4 mg/l. Även denna effekt kommer att klinga av nedströms. LKAB har i MKB för ansökan om miljötillstånd till gruvverksamhet vid Mertainen bedömt att planerad verksamhet inte innebäär någon förö - ändring av vattendragets tillstånd med avseende på risk för övergödning enligt Naturvårds- verkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999). Om planerad verksamhet kommer till stånd, kommer fosfor (inte kväve) liksom i dagsläget vara begränsande för produktionen.
LKABs beräkningar utifrån ammoniumkvävekoncentration, vattentemperattur och pH i Mertaseno visar att koncentrationen av ammoniak i bäcken kommer att understiga den koncentration för vilken risk för påverkan på akvatiskt liv kan föreligga. Som underlag för denna bedömning har beräkningar gjortss med hjälp av de kanadensiska rikktlinjer (CCME, 2010) vilka är allmänt vedertagna vid beräkning av påverkan från ammoniuum/ammoniak i vatten.
Indirekt påverkan via grundvatten som inte hamnar i uppsamlande diken nedströms (öster) om upplaget för sidoberg och sovringsavvfall skulle teoretiskt kunna tänkass ske på Saittajärvi. De låga koncentrationer av metaller det handlar om i lakvattnet, i kombinattion med det begränsade flödet bedöms enligt LKAB göra eventuell påverkan försumbar.
Torne älv utgör råvattentäkt för Kiruna kommuns vattenverk i Vittangi. Vatttenföringen vid Vittangi har uppskattats till i storleksordningen 135 m3/s, vilket kan jämföras med ett upp- skattat medelflöde av totalt 0,48 m3/s (480 l/s) från verksamhetsområdet. Tillflödet från gruvan kommer enligt LKAB därmed att spädas cirka 280 gånger innan vattenverkets råvattenintag, varför risken för problem med råvattenkvaliteten får anses vara helt försumbar.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 46 (64)
Konsekvenser för rennäring LKAB har i sin ansökan om miljötillstånd beskrivit konsekvenser för rennäring av planerad verksamhet. Nedan återges beskrivningar och bedömningar från LKABs MKB samt från den rennäringsanalys som utförts av Hifab.
Strax söder om detaljplanen går den av Jordbruksverket utpekade flyttleden av riksintresse för rennäringen. Riksintresset tangerar det sydöstra hörnet av planområdet.
Inom planområdet finns idag flyttleder som nyttjas av Gabna sameby, se figur under avsnitt Förutsättningar och Rennäring sid 30. Planläggningen av industriområdet innebär att detta område (J-område) inte kan nyttjas för rennäringen, eftersom kvartersmarken kan komma att inhägnas. De befintliga flyttlederna som ligger inom planområdet kommer att kanaliseras till området söder om E10 för att sedan korsa E10 sydost om detaljplaneområdet. Se illustra- tionskartan som hör till detaljplanen (i förminskning på sid 37). Passagen av E10 har diskute- rats att utföras som en ekodukt. Avgränsningen av detaljplanen är utformad så att en passage av E10 ska vara möjlig sydost om planområdet.
En direkt påverkan av planerad verksamhet vid Mertainen är att betesområden inom verksamhetsområdet (planområdet) inte längre kan nyttjas för renbete, eftersom marken tas i anspråk för dagbrott, upplag eller dylikt samt att viss instängsling kommer att ske. Även flyttleder för rennäringen kommer att tas i anspråk och inte längre kunna nyttjas som tidigare. Detta berör i första hand Gabna sameby men i viss utsträckning även Laevas sameby om järnvägstransport av sovrad produkt blir aktuellt.
Gruvverksamheten kommer även enligt rennäringsanalysen att medföra störning i form av buller och allmänt ökad aktivitet i området. Renar har i relation till människor mycket god hörsel och brukar vara känsliga för tillfälliga, plötsliga ljud. Därför kommer bullerstörningen medföra minskad betesro, så att renarna i mindre utsträckning uppehåller sig i området kring gruvan. Dessa effekter berör bägge samebyar.
Verksamheten kommer även att medföra viss damning (se avsnitt nedan). Bägge same- byarna har under samråd med LKAB eller under arbetet med framtagande av rennärings- analys framfört att de befarar att även detta kan ge indirekt försämring av renens möjligheter till bete i området. LKAB har i samarbete med Boliden Mineral utfört mätningar av metall- halter i mossa i området kring Gällivare/Malmberget. Dessa visar inte på några väsentliga förhöjningar av metallhalter i mossa.
Planerad verksamhet kommer att ge ökad trafik på väg och/eller järnväg. Detta kommer i bägge fall att resultera i ökad risk för renpåkörningar. Laevas bedömer att ökad trafik på järnvägen dessutom kommer att försvåra renarnas övergång av järnvägen under höstflytten samt i hög grad försvåra övergång under renarnas fria strövning.
Gabna sameby bedömer att planerad verksamhet kommer att leda till ökad arbetsbelastning till följd av ökad bevakning av renarna. De tror också att det kommer att leda till ökade behov av tekniska hjälpmedel såsom skoter, samt ökade anläggnings- och drivmedelskostnader. Detta gäller i synnerhet den vinterbetesgrupp som brukar hålla till kring Mertainen, men även samebyn som helhet. Ökad spridning av ren till omkringliggande samebyarna Laevas i syd och Talma i norr befaras. Det innebär också ökade behov av underhåll av stängsel. Vid spridning av renar till andra samebyar måste renskötarna bevaka andra samebyars ren- gärden i samband med skiljning, för att återfå sina renar, vilket innebär ett omfattande merarbete då Talmas skiljningshagar ligger långt från Gabnas åretruntmarker.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 47 (64)
Ur ett socialt perspektiv så ökar risken för konflikter både internt och mellan samebyar, då tillgängliga betesområden minskar. Alltför mycket oavsiktligt nyttjande av angränsande samebyars område riskerar även att leda till konflikter då det innebär ett merarbete för alla parter.Även Laevas sameby bedömer att planerad verksamhet kommer att leda till ökade arbetsinsatser och behov av mer resurser för tekniska hjälpmedel för att övervaka och hålla renarna samlade på önskat sätt. Detta gäller i synnerhet den vintergrupp som brukar hålla till söder om Mertainen, men även samebyn som helhet, då denna passerar området under flytt. Försämrade betesmöjligheter för vintergruppen i området befaras också öka risken att vinter- gruppen behöver uppsöka andra betesområden, med ökat betestryck och risk för samman- blandning av grupper som följd. Ökad spridning av ren till angränsande samebyar, Girjas i syd och Gabna i norr, befaras också. Merarbetet och den försämrade fysisk status för renen som kan bli effekten av den störning som den planerade verksamheten befaras innebära, är förknippade med försämrad långsiktig ekonomisk bärighet för renskötseln.
Den planerade verksamheten vid Mertainen utgör en av flera kumulativa effekter som innebär störningar för samebyns verksamheter.
LKAB arbetar för närvarande med att få till ett samarbete med berörda samebyar för tillsam- mans med samebyarna arbeta fram lämpliga åtgärder. Vad gäller flyttleden för LKAB diskussioner med Gabna sameby om möjliga lösningar för att minimera påverkan på leden. Även Laevas deltar i dessa diskussioner eftersom även de kan komma att beröras av överenskommen lösning. Verksamhetsområdets layout, inklusive dagbrottets utformning har anpassats för att minimera påverkan på flyttleden. Möjligheterna att anlägga en ekodukt för passage av befintlig och med gruvan förknippad infrastruktur diskuteras liksom möjligheten att anlägga stängsel på strategiska platser för att styra renarna i önskad riktning förbi gruv- området.
Konsekvenser för natur, kultur och friluftslivet Naturmiljö LKAB har i sin ansökan om miljötillstånd beskrivit konsekvenser för naturmiljö och friluftsliv av planerad verksamhet. Nedan återges beskrivningar och bedömningar från LKABs MKB inklusive utkast till kompletteringar samt från underkonsultutredningar som utförts på uppdrag av LKAB. Av bild på sid 22 under avsnitt Förutsättningar och Naturmiljö finns en närmare beskrivning av identifierade naturvärden inom planområdet.
Naturen inom inventeringsområdet (myrar, skog samt övergångszoner mellan och bland- ningar av dessa två) består till övervägande del av områden som är opåverkade av modernt skogsbruk och dikning. De rikaste granskogsmiljöerna inom inventeringsområdet finns på berget Mertainens östsluttningar (delområde G). Här finns också flest fynd av rödlistade arter knutna till skogar med lång skoglig kontinuitet (urskogsartade).
En stor del av delområde G samt delar av delområde K, på Mertainens östsluttning och det flacka området nedanför, kommer att tas i anspråk för upplag för sidoberg och sovringsavfall. Därmed kommer dessa områden att gå förlorade, vilket innebär förlust av urskogsbiotoper. Även i inventeringsområdets östra och norra delar (delområden K, N och O) finns urskogs- artad skog av olika slag men dessa områden är mer lågproduktiva och hyser inte lika många värdefulla arter.
Myren i delområde M kommer att även den att tas i anspråk för upplaget för sidoberg och sovringsavfall och den kommer därmed att gå förlorad. Våtmarkerna i område C och E kan delvis komma att påverkas genom eventuell grundvattennivåsänkning i jordlagren kring dagbrottet. Detta kan komma att försämra deras i dagsläget relativt höga naturvärden. Detta gäller endast de delar av nämnda delområden som ligger mellan E10 och dagbrottet.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 48 (64)
LKAB har låtit utföra en utredning avseende förekomst och påverkan av arter som omfattas av Artskyddsförordningen. Vad gäller arter som omfattas av bilaga 15 i Artskyddsförord- ningen bedöms inga individer av de stora rovdjuren (björn, järv, lodjur) komma att dödas eller dö till följd av den planerade etableringen. Däremot kan deras revir eller hemområden på- verkas genom att mark tas i anspråk men detta bedöms inte påverka dessa djurs popula- tioner. Samma bedömning gäller för nordisk fladdermus. Sannolikheten för att den finns i området har bedömts som liten. Vad gäller växtarten lappranunkel kommer de individer som finns på platsen försvinna vid direkt ianspråktagande av mark. Myrbräcka finns utanför plan- området. Då båda arterna är knutna till fuktiga miljöer, lappranunkel till sumpskogar och myrbräcka till blöta myrar kan det antas att även en sänkning av grundvattennivån kommer innebära att de individer som berörs av detta småningom dör. Lappranunkel finns spridd i hela Norrland och bedöms i Sverige ha en livskraftig population. Myrbräcka däremot minskar i landet och bedöms som nära hotad. Den förekommer i huvudsak från Jämtland och norrut men har fortfarande starka fästen i bland annat Tornedalen. Det finns 60 rapporter om myrbräcka i Kiruna kommun. Mot denna bakgrund bedöms ett ingrepp vid Mertainen inte påverka status för någon av arterna i stort, varken nationellt eller regionalt.
Vad gäller fridlysta arter som omfattas av bilaga 2 i Artskyddsförordningen är bedömningen att arter som skogsödla, vanlig groda och vanlig padda kan antas finnas i området och att dessa, om de finns här, kan antas dödas eller dör av den planerade verksamheten. Dessa arter är dock vanligt förekommande i större delen av landet och en gruvetablering här bedöms inte påverka arternas populationer varken nationellt eller regionalt.
Skyddsvärda växtarter (enligt bilaga 2) och doftticka bedöms försvinna när deras livsmiljö försvinner. Flera av arterna (Spindelblomster, Jungfru Marie nycklar, lopplummer, rev- lummer, mattlummer och plattlummer) är alla vanliga arter i en stor del av landet och deras status bedöms inte påverkas av att deras förekomster vid Mertainen försvinner. Även brud- sporre, grönkulla och korallrot anses ha en livskraftig population i landet varför arternas status inte bedöms påverkas av en gruvetablering vid Mertainen. Skogsfru, knärot, käppkrok- mossa och långksaftad svanmossa är arter som är klassade som nära hotade i den nationella rödlistan. Doftticka är klassad som sårbar i den nationella rödlistan. För dessa fem arter bedöms deras numerär i norra Sverige fortfarande vara sådan att den gruvetableringen vid Mertainen inte bedöms påverka deras status i landet.
Den enda arten där borttagandet av varje enskild växtplats bedöms medföra konsekvenser för den lokala eller regionala utbredningen är skogsfru. Det är dock oklart om denna art finns inom planområdet.
Utöver ovanstående finns ett antal rödlistade arter som observerats inom området. Ett tiotal arter av rödlistade6 vedsvampar och lavar som är signalarter för skogar med höga natur- värden noterades vid fältinventeringarna. Många av vedsvamparna är knutna till gammal granskog och granlågor (döda träd) eller till äldre lövträd. Dessa arter kommer att påverkas negativt av planerad verksamhet, då en stor del av deras livsmiljöer kommer att försvinna. Det är även troligt att flera av de övriga rödlistade arter som finns rapporterade på artportalen som observerade i eller kring inventeringsområdet kan komma att påverkas.
Ett flertal skyddsvärda fågelarter har observerats direkt eller indirekt (spår) inom invente- ringsområdet; . hökuggla, lavskrika, tretåig hackspett, videsparv och lappmes. De tre
5 Bilaga 1 innehåller en förteckning över alla arter som anges i bilagorna 1-3 fågeldirektivet samt bilagorna 2,4 och 5 till art- och habitatsdirektivet. 6 Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier. De som förekommer i detta dokument är: NT – nära hotad och sårbar (VU).
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 49 (64)
förstnämnda är knutna till urskogsartade granskogar och gärna då fjällnära sådan. Arternas livsmiljöer utgörs inom planområdet främst av delområden G, N och K. Stora delar av delområde G och K kommer att tas i anspråk för upplaget för sidoberg och sovringsavfall. Denna habitatförlust kommer att påverka dessa arter negativt.
Videsparv är knuten till sumpskog, gärna kantzon mellan skog och myr. Dess livsmiljöer inom inventeringsområdet finns i norra delen, vilka inte kommer att påverkas direkt av planerad verksamhet. Arten bedöms därför inte komma att påverkas negativt av planerad verksamhet. Tjäder, orre och ripor är vanliga i hela regionen och deras populationer bedöms inte påverkas påtagligt negativt av planerad verksamhet. HavsörnNT har rapporterats från sjön Sarvijärvi. Arten bedöms inte påverkas negativt av planerad verksamhet.
LKAB har utrett huruvida ökande bullernivåer från ökad trafikintensitet på landsväg (malmtransporter) eller kortvarigt buller/luftstötvågor från sprängningar, skulle kunna ge störningar på fågellivet i och kring fågelskyddsområdet vid Sarvijärvi. Önskvärt är att den skogsridå som finns mellan väg E 10 och Sarvijärvi i dagsläget får vara kvar som skydd för buller från vägen, annars kan sjöns värde som fågellokal försämras. Denna slutsats gäller oberoende av eventuell landsvägstransport av anrikningsrågods. Effekten av tillkommande buller på grund av LKAB:s planerade transporter bedöms bli större om den skyddande skogsridån skulle försvinna.
Om fåglar skräms upp av luftstötvågor eller kortvarigt buller i samband med sprängning i dagbrottet kommer de med all sannolikhet att snabbt återvända igen. Sammantaget bedöms fågelskyddsområdet kring Sarvijärvi inte påverkas negativt av planerad verksamhet.
Detaljplaneområdet gränsar i princip i söder till Natura 2000-området Aptasvare fjällurskogs- naturreservat. Direkta konsekvenser som gruvbrytningen kommer att medföra på Natura 2000-området är ökade bullernivåer, vars ekvivalenta, genomsnittliga nivåer blir märkbart högre än i dagsläget inom en zon av cirka 2 km. Gruvbrytningen kan medföra indirekta konsekvenser på Natura 2000-området i och med förlusten av urskogsbiotoper. Detta då den biologiska spridningsmöjligheten för arter förknippade med urskogsbiotoper kommer att försvagas mot norr.
LKAB har i sin MKB bedömt att vattenkvalitén i Mertasenosystemet inte kommer att för- sämras på något avgörande sätt. Inte heller bedöms den hydrologiska påverkan vara av sådan art att bestånden av öring och annan attraktiv matfisk i bäcken hotas.
Friluftsliv Inför en uppstart av gruvverksamheten planerar LKAB att ansöka om markanvisning samt även köpa alternativt arrendera marken inom anvisningens gränser. I och med det kommer frågan om jakträttigheter att hanteras med berörda parter.
Eftersom markområden tas i anspråk för planerade anläggningar kommer viss försämring av möjligheter till bärplockning och liknande att ske. Det bedöms dock finnas relativt gott om bärmarker i området i stort, varför denna effekt av LKAB bedömts som liten.
Som ovan har beskrivits kommer ej öring och annan attraktiv matfisk i Mertaseno att hotas.
Verksamheten kommer att innebära att bullernivåerna i naturmiljöerna kommer att öka påtagligt ett par kilometer från detaljplaneområdet och utmed väg E10 och järnvägen. Förutsättningarna att t.ex. uppleva tystnad, vilket kan vara en kvalitet vid friluftsutövande, kommer därmed att minska inom dessa områden.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 50 (64)
Beträffande visuell förändring av landskapsbilden liksom påverkan på naturupplevelse, se nedan under rubrik Konsekvenser för landskapsbilden.
Kulturmiljö Inga fasta fornlämningar berörs av planerad verksamhet, se karta sid 29. Tre kulturhistoriska lämningar i form av barktäkter (Raä 2524, 2525, 2526) kommer dock att förstöras, då de ligger på platsen för upplaget för sidoberg och sovringsavfall. Dessutom ligger en kultur- historisk lämning i form av spår av prospektering inom området för det planerade dagbrottet (4A-2). Ytterligare en kulturhistorisk lämning (4A-2) ligger inom det område som planläggs som J – Gruvindustri och ligger därför på mark som kan komma att tas i anspråk för gruv- verksamheten.
Strandskydd En mindre del av södra delen av planområdet i anslutning till E10 berörs av strandskydd, se sid 27 samt kartillustration på sid 37.
I och med planläggningen som industriområde/gruvområde så kommer området att inhägnas, dvs området kommer inte längre att vara tillgängligt för allmänheten på grund av säkerhetsrisker. Strandskyddet upphävs genom planbestämmelse inom planområdet. Livsbetingelserna för djur- och växtliv kan komma att påverkas. Denna fråga hanteras i samband med prövningen av miljötillståndet.
Konsekvenser för landskapsbilden
Förändringar som detaljplanen medger Det dagbrott som är illustrerat i illustrationsplanen (cirka 1 x 0,7 km) kommer till stora delar att omfatta den stora kulle (cirka +500 m.ö.h) med sluttningar som återfinns söder om Mertainens östra topp. Dagbrottet kan komma att bli cirka 200-300 m djupt. Planerat upplag för sidoberg och sovringsavfall återfinns öster om Mertainens östra topp, inom område med mindre brant sluttning och flackt myrområde. Upplaget kan komma att arealmässigt ungefär motsvara drygt halva berget Mertainen, cirka 2 x 2 km. Upplaget planeras uppbyggt i 20- metersterasser till en platå. Detaljplanen reglerar den maximala höjden på upplaget till cirka +550 m.ö.h, dvs. nästan lika hög som Mertainens västra topp. Ett moränupplag kan komma att placeras öster om föreslaget dagbrott. Det är illustrerat som ett i öst-västlig riktning lång- smalt upplag med en illustrerad höjd på 35 m (+450 m.ö.h) och kan komma att ligga som närmast på 130 m avstånd norr om väg E10. På sikt kommer moränupplaget till stora delar att användas för att sluttäcka sidobergs- och sovringsupplagen. Planerat område för kross- och sovring liksom övriga byggnader, parkeringar m.m. planeras till ett skogs- och myrom- råde sydost om Mertainen, dvs. söder om planerat område för upplag. Detaljplanen medger inom detta område att byggnader uppförs till en maximal höjd av 50 m. I detaljplaneområdets sydöstra hörn kan 20 m höga byggnader uppföras. I övrigt kommer truckvägar, vägar, parke- ringar, transformatorstation liksom kraftledningar att tillkomma inom planområdet.
Inom en cirka 100 m bred zon norr om väg E10 ska minst 80 % av vegetationen sparas och varken parkeringar eller upplag får anläggas. Inom detta område får endast enstaka mindre teknikbyggnader på högst 10 m uppföras. Dessa begränsningar gäller även för del av en zon på cirka 50 meter utmed delar av plangränsen i väst-nordväst samt cirka 100 meter utmed en sträcka av 500 meter i öster.
När gruvdriften upphör ska området efterbehandlas. Detta kommer att regleras i en efter- behandlingsplan.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 51 (64)
Förändringar utanför detaljplaneområdet Utöver ovan angivna förändringar kan åtgärder på E10 behöva ske för t.ex. av-/påsväng- ningsfiler. Sådan åtgärder regleras via väglagstiftningen.
Inom i ett område sydost om detaljplaneområdet kan ett industrijärnvägspår från Svappa- vaarabanan komma att anläggas över E10, planskilt eller i plan. Detta regleras genom järnvägslagstiftningen. Vidare kan en bro/ekodukt komma att anläggas för renpassager över väg E10. Utanför planområdets sydöstra hörn planeras reningsdammar att uppföras vilka prövas i miljötillståndsansökan. Eventuell järnvägsbro och ekodukt för renpassage skulle upplevas framför allt vid passage på väg E10 och förstärka intrycket av verksamhetsområde.
Diskussion kring möjligheter att styra förändringar och generella konsekvenser Detaljplanen reglerar endast i tämligen liten omfattning hur planerat verksamhetsområde kommer att utformas. Det som regleras i detaljplanen är olika zoner med maxhöjder för upp- lag respektive byggnader. Vidare att minst 80% av vegetationen ska sparas och att varken parkering eller upplag får uppföras inom cirka 100 m norr om väg E10 eller inom delar av randzonen vid plangränsen mot väst/västnordost samt i öster.
Detaljplanen reglerar endast i liten utsträckning bevarande av skog/vegetation. Även om det inte är sannolikt innebär det teoretiskt att all skog inom planområdet kan komma att för- svinna. I planområdet sydöstra hörn, mellan planerat verksamhetsområde och väg E10, kommer många olika funktioner att erfordras såsom infartsvägar, kraftledningar med trans- formatorstation och moränupplag. Vidare kan ev. järnvägsspår och ekodukt för renar till- komma angränsande till planområdet i detta område. Sannolikheten är därför stor att visuellt avskärmande trädridåer på sikt kommer att försvinna inom detta område. Ett från landskaps- bildssynpunkt kritiskt område är även zoner med högt belägen skogsmark som återfinns mellan planerat dagbrott och upplag respektive verksamhetsområde. Dessa skogsområden är visuellt synliga sedd från långt avstånd varför de skulle kunna bidra till att visuellt rama in planerat upplag. För att bedriva verksamheten kommer breda truckvägar att behöva anläggas inom dessa skogsområden vilket innebär risk för fragmentisering och på sikt vind- fälle pga utsatt läge.
Konsekvenser för upplevelse sedd från väg E10 För resande som färdas längs väg E10 västerifrån kommer inte upplevelsen av landskaps- bilden att förändras förrän man befinner sig i höjd med Mertainens västra topp. Den tydliga upplevelsen av Mertainens två toppar med dess skogklädda sluttningar, som redovisas på fotografi under kapitel Förutsättningar, kommer således att bevaras från detta väderstreck.
På sträckan i höjd med och sydost om Mertainen kommer planerad gruva i form av dagbrott, upplag och till viss del byggnader att bli visuellt mycket exponerade. Även om skogsmark i zonen närmast vägen skulle bevaras kommer vida vyer över område erhållas vid partier med öppna myrer och låglänt skog. Eftersom huvuddelen av skogspartiet inom 100 meter från E10 ska bevaras ges visuell inramning som ”mjukar upp” intrycket av den storskaliga industrin sedd från avstånd liksom bidra till att dölja de stora öppna ytor, upplag och industriella byggnader.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 52 (64)
Exempel på vad som medges i detaljplanen. Vyn vvisar befintlig infartsväg till gruvområdet ffrån E10. Till vänster syns dagbrottet och i bakgrunden sidoobergsupplaget som ligger tiill höger om Mertainens topp. Till höger kan verksamhetsområdet anas liksom moränupplaget. (Infartsvägen ska stängs på sikt).
Sedd från väg E10 vid resa från Svappavaara i öster kommer planerat upplag att vara visuellt synlig sedd även från långt avstånd. När man befinner sig några kilometrar öster om planområdet kommer även övriga delar av verksamheten såsom verksamhhetsområde med byggnader liksom dagbrott bli visuellt exponerade i mer eller mindre omfatttning. Hur mycket av industriområdet som kommer att bli synlig kommer att vara beroende av hur mycket skog som kommer att bevaras inom planområdet i zonen mellan väg E10 och planerat verksam- hetsområde med byggnader resp. dagbrott och upplag. I och med att inga terränghinder återfinns mellan vägen och planområdet och planområdet i svag lutning erhåller högre mark- nivå kan planerad industri komma att bli mycket visuellt exponerat sedd från väg E10 i höjd med östra delen av gruvområdet.
Konsekvenser för upplevelse sedd omgivande myrlandskap i norr och öster resp. sedd från Natura2000-område i söder Planerad verksamhet kommer att bli visuuellt exponerad sedd från ett stort omland. Planerat upplag öster om Mertainen kommer att innebära den väsentligaste förändring av landskaps- bilden även om planerat upplag och verkksamhetsområde också kommer att vara visuellt exponerad sedd från höjder inom Natura22000-området i söder liksom det sjörika myrland- skapet öster om Mertainen.
Upplaget kommer att innebära ett nytt ”berg” i samma skala som Mertaineens västra topp anläggs i anslutning till Mertainens östra topp – dvs att Mertainen får ”tre” ttoppar varav den nya erhåller mer av en platåform och vars terrassformer också kommer attt tydliggöra att det nya berget inte har ett naturligt ursprung.. Den östra, högsta toppen, kommer dock även fortsättningsvis att nå den högsta nivån. IInom det vidsträckta, öppna myrlandskapet norr och nordväst om Mertainen, där Mertainen utgör ett självklart landmärke, erhålller man idag upplevelser av ursprungligt naturlandskap. I och med planerad verksamhet kommer inom detta område naturupplevelsen delvis attt ersättas med upplevelse av indusstriellt landskap. Sedd från öppet myrlandskap väster och nordväst om Mertainen kommer llandskapsbilden inte att förändras då befintliga bergformationer kommer visuellt att skärmaa av planerat upplag och dagbrott mm.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 53 (64)
Landskapsbildsupplevelsen som erhålls från höjder inom Natura2000-området söder om planområdet kommer att förändras väsentligt om man blickar norrut. Mertainen utgör idag del av det vidsträckta, sammanhängande naturområde mot Torneälv i norr, som är visuellt synligt sedd från höjder inom Natura2000-området. Även om det där idag finns ett mindre dagbrott i området, liksom väg E10, järnväg och kraftledning, är idag upplevelse av ursprunglig natur stor. Sedd från höjdpartier kommer planerat dagbrott och upplag liksom verksamhetsområde att bli mycket synliga. Naturupplevelsen inom delar av Natura2000- området kommer därmed att försvagas då ett industriellt landskap kommer att bli fram- trädande vid utblickar från höjdpartier mot norr. Bevarande av visuellt inramande skogsridåer mellan dagbrott och upplag kommer at ha viss betydelse för upplevelsen sedd från dess höjdpartier.
Konsekvenser sedd från Svappavaara Berget Mertainen är visuellt synlig sedd från delar av Svappavaara, bland annat från tunet på hembygdsgården. Mertainen utgör idag ett välkänt landmärke - ett berg som mot väster framträder ovan den långlänta skogshorisonten. Planerat upplag liksom högre delar av planerat verksamhetsområde kommer att vara synliga sedd från dessa vypunkter i Svappa- vaara. Upplevelsen av bergets form och siluett kommer att förändras i och med planerat upplag och dagbrott. Befintlig östlig topp kommer även fortsättningsvis att vara den ”högsta toppen” och den västra toppen kommer också att vara synlig. Se perspektiv på nästa sida.
Under perioden som gruvan är i drift kommer under den mörka årstiden/tiden på dygnet belysning inom gruvområdet liksom viss belysning från fordon som rör sig på upplaget att bli visuellt synlig sedd från dess vypunkter i Svappavaara. Dagens upplevelse av att Mertainen och skogslandskapet i väster är ”mörkt” nattetid kommer därmed under åren av gruvdrift att förändras. På sikt, när gruvdriften har upphört, kommer den industriella förändringen av landskapsbilden sedd från Svappavaara, att vara synlig. Förändringen kommer att vara mest framträdande under perioden med drift och under årets mörka period.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 54 (64)
Vy i dagsljus mot Mertainen från tunet på hembygdsgården i Svappavaara
Vy i kvällsljus/mörker mot Mertainen mot tunet på hembygdsgården i Svappavaara
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 55 (64)
Konsekvenser upplevd inom eller angränsande till planområdet Planområdet kommer att genomgå en stor omvandling. Dagens naturområde där gammal urskog utgör områdets mest värdefulla kvalitet från upplevelsesynpunkt, kommer att för- svinna och till största del överföras till ett industriellt landskap där nytt dagbrott och upplag kommer att utgöra påfallande nya inslag.
Upplevelsen sedd från Mertainens toppar kommer också att förändras i stor utsträckning, det gäller framförallt sedd från den östra, högsta toppen. Dagens förhärskande upplevelse av att befinna sig ett i vidsträckt naturlandskap kommer att ersättas av upplevelse av ett nytt industriellt landskap vars stora upplag och dagbrott kommer att vara belägna direkt öster respektive söder om Mertainens översta branta topp.
Konsekvenser för hälsa och säkerhet LKAB har i sin ansökan om miljötillstånd beskrivit konsekvenser för hälsa och säkerhet av planerad verksamhet. Nedan återges beskrivningar och bedömningar från LKABs MKB samt från den bullerberäkning som utförts av ÅF.
Storleken på den s.k. störningszon som buller, damning och aktivitet i gruvan ger upphov till är enligt LKAB svår att uppskatta, då bullerspridning och effekterna av den, liksom damning- en, beror på väder och vind och förekomsten av övriga störningar.
Mertainens geografiska läge innebär en fördel eftersom bostadsbebyggelse saknas i området, vilket innebär att direkta olägenheter för människor i form av buller, damning vibrationer och liknande minskar i omfattning.
Buller LKAB har låtit utföra bullerberäkningar för den planerade verksamheten vid Mertainen. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till externa transporter samt befintlig trafik på väg E10 och på järnvägen. Bullerberäkningar har även utförts för nollalternativet (nuläget), där de huvud- sakliga bullerkällorna i området utgörs av befintlig trafik på väg E10 och järnvägen.
I figurerna nedan redovisas bullernivåer för nuläget samt vid full produktion och transport med lastbil. Av figurerna framgår beräkningspunkter (Bp) för buller vid Sarvijärvi (Bp1), vid en renvaktarstuga (Bp2) och vid fågelskyddsområdet Saittajärvi (Bp3). Samtliga angivna mät- värden anger ekvivalentbullernivåer två meter över mark.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 56 (64)
LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytniing och krossning/sovring av järnmalm viid Mertainen, LKAB- rapport 12-725.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 57 (64)
Beräknade bullernivåer i olika beräkningspunkter uutifrån olika trar nsportsätt och transportinttensitet (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAKAB-rapport 12-725).
Beräkningarna visar att bullernivåerna vid Sarvijärvi (där alltså fågelskyddsområde och även närmaste fritidshusbebyggelse finns) förväntas öka från cirka 43 dB(A) till cirka 47 dB(A), om lastbilsttransport och maximal produktion antas.
Beräkningarna visar också på att bullerniivåerna kring gruvindustriområdett ökar i alla rikt- ningar utom åt norr kring verksamhetsområdet. Åt norr skärmar topografin effektivt av buller- påverkan. I anslutning till väg E10 eller järnvägen, beroende på vald transpportlösning, kommer bullernivåerna att stiga något till följd av externa transporter från gruvområdet vid Mertainen.
Vid transport av gods kommer bullernivåerna längs väg E10 alternativt länngs järnvägen från Mertainen fram till Svappavaara att öka. Det ökade bullernivåernas utbredning beror av terrängen längs vägen. Av figurerna ovan framgår att det framför allt är bullernivåer på 45-50 dB(A) som får en större utsträckning frånn vägen. Enligt LKABs ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken bedöms ljudnivåerna från dessa transporter hålla sig inom rekommende- rade rikktvärden enligt regeringens infrastrukturproposition (prop. 1996/97:53).
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 58 (64)
LKAB har i sin ansökan inte föreslagit några bullervillkor, detta då närmaste bostadsbebygg- else ligger på ett avstånd om cirka 4,5 km bort, undantaget är dock en renvaktarstuga som ligger cirka 3 km bort. Buller från brytning samt krossning/sovring har av LKAB inte bedömts vara ett problem när det gäller bostäder.
Vibrationer, luftstötar och risk för stenkast LKAB har låtit utföra en riskbedömning samt beräkningar och bedömningar av vibrationer, luftstötar och risker för stenkast i samband med sprängning vid planerad verksamhet.
Vid sprängning uppstår vågrörelser som ger vibrationer i marken. Storleken på vibrationen beror främst på avståndet till sprängningen och energin från den samverkande laddningen. Området kring Mertainen är glesbebyggt och inga objekt som bedöms vara vibrations- känsliga finns i närheten av planerad gruva. Utförda vibrationsberäkningar visar på vibra- tionsnivåer på upp till 0,5 mm/s vid Sarvijärvi cirka 4.5 km bort, där fritidshusbebyggelse finns. Vibrationer i denna storleksordning innebär ingen risk för skada på byggnader, men kan komma att märkas av de som vistas på platsen.
Vid sprängning uppstår ett tryck i luften, som sedan fortplantar sig som en tryckvåg i luft. Luftstötvågor kan påverka byggnader på relativt stora avstånd från sprängplatsen. Området är glesbebyggt och inga objekt som bedöms vara känsliga för luftstötvågor finns i närheten av planerad gruva. Utförda luftstötvågberäkningar visar på förväntade nivåer på upp till 25-30 Pa vid Sarvijärvi cirka 4.5 km bort, där fritidshusbebyggelse och fågelskyddsområde finns. Luftstötvågor av denna storlek får anses låga. I vissa fall kan de dock märkas av boende och sannolikt även fåglar, men de medför ingen som helst risk för skador på byggnader.
Vid sprängning i produktionssyfte förekommer alltid stenkast, dock oftast i mindre omfattning och med kastlängder som inte är speciellt långa. Dessa kastlängder kallas nedan normal kastlängd. Om verksamheten följer allmänt vedertagna sprängtekniska säkerhetsrutiner, är stenkast längre än den normala kastlängden ovanliga och orsakas normalt av att något gått fel vid sprängningen. Denna teoretiska risk för längre kastlängder innefattas i begreppet teoretisk kastlängd, vilket bygger på försök gjorda för extremfall för given håldiameter.
LKAB kommer att tillämpa normala säkerhetsrutiner, varför risken för kastlängder kring den teoretiska får betraktas som helt försumbara och sprängningstillfällen med kastlängder längre än den normala bedöms bli ovanliga. LKAB planerar att använda dubbla normala kastlängden framåt (800 m) som säkerhetsavstånd vid sprängning, vilket får anses vara väl tilltaget ur säkerhetssynpunkt. I tabellen nedan redovisas beräknade kastlängder i olika riktningar för de sprängtekniska förutsättningar som kan komma att råda vid planerad verk- samhet. Vid beräkningarna har en maximal tänkbar borrhålsdiameter använts, vilket enligt LKAB tenderar att överskatta kastlängden.
Beräknade kastlängder vid sprängning (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/ sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
Teoretisk Normal kastlängd Normal kastlängd (bakåt) Håldiameter kastlängd [m] (framåt) [m] [m] 251 mm 1200 400 240
Kortaste avståndet från planerad dagbrottskant till E10 är endast cirka 300 m.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 59 (64)
Det bedöms inte finnas några effektiva, praktiskt och ekonomiskt sett genomförbara, metoder att minska risken för stenkast så pass mycket att väg E10 hamnar utanför säkerhetsav- ståndet. Därför planerar LKAB att i samråd med berörda myndigheter och andra intressenter ta fram rutiner för att tillfälligtvis stänga av trafiken på E10 i samband med sprängning, se vidare sid 38-39.
Utsläpp till luft och damning
Utsläpp från interna och externa transporter Utsläpp till luft från planerad gruvverksamhet genereras av förbränning av diesel i fordon för interna och externa transporter samt vid borrning. Utsläpp till luft genereraas också genom damning från verksamheten samt vid sprängning. I tabell nedan redovisas beräknade utsläpp till luft från planerad verksamhet i Mertainen. Utsläpp från avrymning av jordmassor ingår inte.
Totala årliga emissioner till luft för valt alternativ (ang. beräkning se MKB för miljötillståndsansökan) (LKAB, MKB för ansökan om miljötillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen, LKAB-rapport 12-725).
Damning Eftersom sovringsavfallet har relativt liten kornstorlek finns det risk att damning kan uppstå, i synnerhet vid hård blåst. För att förebygga detta planerar LKAB att så långt möjligt utforma sovringsfunktionen med liten fallhöjd från transportör till respektive hög för sovrat gods eller sovringsavfall. LKAB planerar även för att åtgärda damningsproblem som kan uppstå vid upplag för sovringsavfall/sovrat gods genom dammbekämpning.
Viss damning kommer att ske från dagbroottet i samband med sprängning. I övrigt sker damning från kross- och sovringsverk, från vägar inom området samt från upplag. Vad gäller damning från upplag kommer det främst att gälla den delen där sovringsavfallet deponeras, eftersom dess andel finfraktion är högre än för sidoberget.
Utefter vägar och liknande i Mertainen kommer dammbekämpning utföras i form av bevatt- ning och eventuell tillsats av medel för dammbindning. LKAB har också för avsikt att i möjligaste mån kvarlämna befintliga skogsridåer inom och runt industriomrrådet för att på så sätt undvika damning orsakad av ogynnsamma vindförhållanden. Vid kritiska omlastnings- punkter i kross- och sovringsanläggningen kommer dammbegränsande åtggärder vidtas, exempelvis i form av täckta/inkapslade anläggningsdelar eller bevattning, eeventuellt med tillsats av godkända dammbindare.
Till skillnad från hälsopåverkande små partiklar finns inga relevanta bedömningsgrunder för nedfallande stoft som mer är av karaktären nedsmutsande. LKAB har på övriga orter genom- fört mätningar på nedfallande stoft inom ramen för egenkontrollen och harr därför en god fingervisning vad gäller trenderna för den diffusa damningen. För provtagningen används stoftprovtagare enligt rekommendation i Svensk standard SS 028419. Mättningarna sker enligt den så kallade NILU-metoden, där stoftnedfallsbehållarna insamlas och utbytes en
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 60 (64)
gång per månad. Insamlade prov filtreras och vägs. Eftersom moderna bedömningsgrunder saknas har LKAB ett internt målsättningsvärde på 250 g/100 m2, 30 dygn (baserat bl.a. på ett tidigare målsättningsvärde från Luleå kommun). Norska institutet för luftforskning (NILU) har tagit fram riktlinjer för nedfallande stoft där nivån 500 g/100 m2 och 30 dagar anses som måttligt nedsmutsande och 1000 g/100 m2 och 30 dagar anses som icke tillfredsställande. Denna typ av mätningar har LKAB för avsikt att starta upp även i området kring Mertainen. Mätningarna kommer att startas innan verksamheten inleds för att på så sätt ge förutsätt- ningar för en uppföljning av de förändringar som gruvverksamheten kan innebära.
Transporter av farligt gods E10:an är rekommenderad väg för transporter av farligt gods. Det innebär risk för hälsa och miljö i samband med olyckshändelse på vägen med utsläpp av farliga ämnen. När det gäller risk för miljön hanteras detta av Trafikverket genom åtgärder inom vägområdet. Detaljplane- området för industriändamål ligger 45 meter från vägbanan. Planbestämmelserna inom 100 meter från vägbanan reglerar att det endast är tillåtet att uppförande av enstaka mindre teknikbyggnad. Det innebär att inom en 100-meterszon från E10 inom industriområdet kommer människor endast tillfälligt att uppehålla sig.
Inga transporter av farligt gods bedöms komma att ske till industriområdet. Komponenterna till sprängmedel är var för sig ofarliga och blandning av sprängmedel sker vid borrhålen, vilket innebär att farliga transporter bedöms förekomma inom industriområdet.
Konsekvenser för riksintressen och miljökvalitetsnormer Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Planen tangerar i sydost riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. LKAB har redovisat att vissa negativa konsekvenser för rennäringen är oundvikliga. LKAB har dock för avsikt att anpassa verksamheten för att förhindra att den negativa påverkan blir större än nödvändigt.
Planen innebär säkerställande av riksintresse för värdefulla ämnen och material enligt 3 kap. 7§ miljöbalken.
Planen innebär påverkan på riksintressen enligt 3 kap. 8§ miljöbalken för kommunikationer på väg, järnväg och flyg. Utvinningen av malm i Mertainen kommer att innebära stor ökning av trafiken på E10, med en ökning upp till 250 % av den tunga vägtrafiken på E10 mellan Mertainen och Svappavaara. Om uttransporter av malm i stället sker via järnväg (tidigast från 2016) innebär det en stor trafikökning på Svappavaarabanan, vilket innebär behov av kapa- citetsökning på banan. Framkomligheten på E10 sträckan Mertainen-Svappavaara komma att minska med hänsyn till ökningen av tunga fordon som har en lägre hastighet en stor del av den övriga trafiken. Behov av förändringar på samt säkerhetsåtgärder E10 och Svappa- vaarabanan kommer att utredas av Trafikverket och LKAB. Trafiken på Kiruna flygplats bedöms komma påverkas i ringa omfattning.
Planområdet omfattar inget naturområde av riksintresse enligt 4 kap. 8 § miljöbalken, dvs så kallade Natura 2000-områden. Strax söder om E10 ligger dock Rautas (SE0820243) som är fjällurskog och Natura 2000-område. Planförslaget bedöms inte innebära någon påverkan på naturreservatet Aptasvare fjällurskog, och därmed ej heller på Natura 2000-området Rautas, vilket förstnämnda område är en del av. Reservatet är beläget på södra sidan om järnvägen och berörs alltså inte av planområdet. Detta är positivt sett till skyddade eller speciellt skyddsvärda arter.
Vattendragen vid Mertainen, vilka är en del av Torne älvs Natura 2000-område, kommer att påverkas lokalt med avseende på förändrade vattenflöden. Påverkan på Mertaseno kommer
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 61 (64)
främst att kunna registreras under lågvattenflöden. Påverkan innebär att vattenflödet blir något högre under dessa perioder, men den naturliga flödesfluktuationen under året kommer inte att påverkas på ett betydande sätt. Längre ner i avrinningsområdet kommer flödesför- ändringen att vara liten eller obefintlig i fallet för Torneälven. Någon påverkan p.g.a. den sökta verksamheten bedöms därmed inte heller uppstå i denna del av avrinningsområdet.
Eftersom flödesförändringen inte kommer att vara betydande för den naturliga flödesbilden bedöms den därför inte ge upphov till negativ påverkan på ekosystemet (fisk, bottenfauna eller vattenlevande växter) i avrinningsområdet. Detta innebär också att de viktigaste förut- sättningarna för en gynnsam bevarandestatus i de utpekade naturtyperna i Natura 2000- området, ett naturligt fluktuerande vattenstånd, inte bedöms påverkas.
Den sökta verksamheten kommer ge upphov till en förändrad vattenkvalitet, främst i Mertaseno och i Bergsmannijoki. Kvävehalten kommer att öka betydligt liksom halter av huvudelement, t.ex. kalcium, klorid, natrium och kalium. Fosforhalten kommer däremot inte att påverkas. Den fortsatt låga fosforhalten i systemet innebär att några övergödningseffekter inte är att vänta. Ammoniumkvävehalten liksom pH-värdet kommer att öka i Mertaseno, vilket innebär att även ammoniakhalten ökar. Halterna av ammoniak sommartid, som bedöms vara den känsligaste perioden, beräknas dock ligga på nivåer som motsvarar ungefär riktvärdet för laxvatten enligt miljökvalitetsnormen för fisk och musselvatten. Metallhalterna förväntas öka något i Mertaseno och i Bergsmannijoki. Halterna kommer dock fortsatt att vara låga och bedöms inte innebära någon ekologisk risk. Metallhalternas status kommer också att kunna klassas som minst god i hela avrinningsområdet ner till Torneälven. Den bedömning som tidigare gjorts är att en förändrad vattenkemi inte medför en betydande påverkan avseende utpekade arter och naturtyper i Natura 2000-området.
Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken I miljökonsekvensbeskrivningen för Mertainen har LKAB, baserat på mätningar i Svappa- vaara samt beräkningar av förväntade emissioner från planerad verksamhet, bedömt att det inte finns någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna för luft eller dess utvärde- ringströsklar vare sig i nuläget eller då den planerade gruvverksamheten i Mertainen är i drift.
Utsläppen till vatten från den planerade verksamheten kommer att resultera i låga eller mycket låga metallhalter i Mertaseno enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Halterna uppfyller enligt LKAB de rikt- och gränsvärden som finns för prioriterade ämnen (tabell 7 i EU-direktiv 2008/105/EC). LKAB har bedömt att den planerade verksamheten inte kommer att påverka miljökvalitetsnormer för vatten.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 62 (64)
6 ADMINISTRATIVA, FASTIGHETSRÄTTSLIGA OCH GENOMFÖRANDEFRÅGOR
GRUNDKARTA OCH FASTIGHETSFÖRTECKNING För området har tagits fram en digital grundkarta baserad på kommunens primärkarta. Planförslaget ritas i digital form med stöd av AutoCAD. Grundkartan är upprättad 2012-07- 28. Koordinatsystemet i plan är SWEREF 99 TM och i höjd RH2000.
Lantmäterimyndigheten har upprättat en fastighetsförteckning.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Markägoförhållanden De fastigheter som finns inom planområdet är Kiruna Svappavaara 1:25 och Kiruna Svappa- vaara 15:5 som ägs av Statens fastighetsverk, Allmänningsskogen S:1 förvaltas av Jukkas- järvi Sockenallmänning samt Svappavaara S:23 som förvaltas av Svappavaara bysamfällig- hetsförening.
Inom planområdet finns även renskötselrätter för Gabna sameby.
Angränsande fastigheter till planområdet är Kiruna Svappavaara 6:3 och 12:4 som ägs av Statens fastighetsverk, Kiruna Svappavaara 28:4 är privatägd, #kollas i planens fastighets- förteckningen : Kiruna Svappavaara 100:1 ägs av Trafikverket (järnvägsfastigheten) och Svappavaara S:20 ägs av Svappavaara byasamfällighetsförening (fiskevatten).
Servitut, ledningsrätt m.m. Vattenfall har befintlig 130 kV kraftledning genom planområdet. Förrättning om upplåtelse av ledningsrätt för ledningen pågår.
Befintlig kraftledning ska flyttas till söder om planområdet, vilket innebär att omprövning av ledningsrätten (som är under handläggning) kan komma att ske. Vattenfall ska anlägga ledningar in till planerad ny transformatorstation inom planområdet. Inom detaljplanen finns områden betecknade med ”l” redovisat. Inom l-områden kan ledningsrätt för allmänna luft- ledningar upplåtas. Ledningsinnehavaren (Vattenfall) ansöker om ledningsrätt hos Lant- mäterimyndigheten.
Plangenomförande - Markförvärv, avtal m.m. LKAB svarar för genomförande av åtgärder inom J1-området, samt övriga åtgärder som ingår i samband med ansökan av miljötillståndet.
Del av Allmänningsskogen S:1 och del av Svappavaara S:23 som ligger inom planområdet förvärvas av LKAB, vilket innebär ny fastighetsbildning som bekostas av LKAB.
För Svappavaara 1:25 och 15:5 som ägs av Statens fastighetsverk upprättas arrendeavtal.
LKAB bekostar de åtgärder som behövs för förändring av renflyttningsled m.m.
Flytt av befintlig kraftledning, anläggning av nya matarledningar samt uppförande av nytt ställverk bekostas av LKAB. Vattenfall kommer att ombesörja flytt av denna ledning och även
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 63 (64)
söka erforderliga tillstånd för detta. Om ledningen flyttas behöver ledningsrätten ändras/- omprövas.
LKAB bekostar och Trafikverket genomför åtgärder på E10 som erfordras på grund av gruvverksamheten liksom eventuellt nytt stickspår från Svappavaarabanan.
GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är satt till 10 år. Under genomförandetiden får planen bara ändras mot berörda fastighetsägares vilja om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän betydelse som inte kunde förutses vid planläggningen (se PBL kap 4 § 39 ).
ANSVARSFÖRDELNING Kiruna kommun handlägger planen fram till den vinner laga kraft. Ett avtal har upprättats mellan kommunen och LKAB. Av avtalet framgår bl.a. att LKAB bekostar framtagandet av detaljplanen, genom att anlita en av kommunen godkänd plankonsult.
Bygglov, marklov och rivningslov söks hos miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun.
Ansökan om avstyckning och marköverlåtelse genom fastighetsreglering samt bildande av gemensamhetsanläggning, ledningsrätt eller servitut inlämnas till Lantmäteriet.
HUVUDMAN Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Det finns dock ingen allmän platsmark inom planområdet.
ÄNDRING AV LOVPLIKT
Inom större delen av J1-området har bestämmelse om minskning av lovplikten infört för vissa åtgärder, se sid 11 och plankartan.
STRANDSKYDD Strandskyddet är, i och med att denna plan antas, upphävt inom planområdet. Upphävandet framgår som en administrativ planbestämmelse.
DP Mertainengruvan Antagandehandling sidan 64 (64)