Synen På Icke-Fiktion I TV Resultatredovisning

Arbetsrapport nr. 33

Synen på icke-fiktion i TV Resultatredovisning

Åsa Nilsson Lennart Weibull Annette Hill Arbetsrapport nr. 33

Synen på icke-fiktion i TV Resultatredovisning

Åsa Nilsson Lennart Weibull Annette Hill

ISSN 1101-4679

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Box 710, 405 30 GÖTEBORG Telefon: 031-773 49 76 • Fax: 031-773 45 54 E-post: [email protected] 2005 INNEHÅLL

ÅSIKTER OM TV I SVERIGE 2005...... 3 …med fokus på fakta och icke-fiktion...... 3

SVENSKARNAS TITTARVANOR, KANALPREFERENSER OCH ÅSIKTER OM PROGRAMINNEHÅLL ...... 5 Huvudresultat ...... 5 Kanalval och kanalattityder: i mycket en åldersfråga...... 6 Viktiga och mindre viktiga typer av faktaorienterade program ...... 7 Tittande på olika typer av TV-program ...... 8 Information mot underhållning...... 9 Televisionens opinionsbildande roll ...... 11 Icke-fiktionens etik...... 11 Reflexioner ...... 12

REFERENSER ...... 13

BILAGA 1: RESULTAT I FIGURER OCH TABELLER

BILAGA 2: METODDOKUMENTATION

BILAGA 3: FORMULÄR

Åsikter om TV i Sverige 2005

Föreliggande rapport redovisar kortfattat resultaten från studien ”Åsikter om TV i Sverige 2005”, en frågeundersökning om faktabaserade TV-program, riktad till 2 000 vuxna invånare i Sverige (16–80 år). Undersökningen utgör den svenska delen av ett större projekt om allmänhetens och TV-publikens attityder till verklighetsorienterade TV-program i Sverige, Television Audiences and Factual and Reality Programming, som har genomförts under ledning av professor Annette Hill, University of Westminster, London (Hill 2005; Hill, kommande; Hill m.fl. 2005).

Den svenska frågeundersökningen upprepar till stora delar en liknande undersök- ning utförd i Storbritannien. Frågorna rör olika typer av faktabaserade program (”factual programming”): hur viktiga är de, hur tar man del av dem, vilka krav ställs på dem, hur uppfattas innehållet? Faktabaserade program ges i undersökningen en mycket vid innebörd; härmed ska förstås all typ av icke-fiktion, från nyheter och samhällsprogram till livsstilsprogram och dokusåpor. Närmare uppgifter om under- sökningens uppläggning och utfall redovisas i bilaga.

För undersökningens fältarbete, genomfört i samarbete med Kinnmark Information AB, svarar biträdande forskare Åsa Nilsson som tillsammans med professor Lennart Weibull svarar för innehållet i föreliggande rapport. Biträdande forskare Karin Mossberg har varit behjälplig med inkodning av svar på ett antal s.k. öppna frågor som ingick i enkäten. Undersökningen är genomförd med stöd från MMT Centre, Jönköping International Business School, vid Högskolan i Jönköping (professor Robert Picard).

…med fokus på fakta och icke-fiktion

Frågeundersökningen fokuserar tolv kategorier av icke-fiktiva programtyper (tablå 1). Dessa kategorier valdes ut för att i så hög grad som möjligt svara mot innehålls- kategorierna i den brittiska studien. I den första av enkätens frågor där programkategorierna nämndes följdes dessa av ett antal programexempel, hämtade från både SVT, TV4 och någon privat kanal, i syfte att undvika svar färgade av kanalkontext.

3 Tablå 1 De tolv programkategorier som fokuserades i enkäten

Nyheter ex: Rapport, Nyheterna, TV3 Nyheter

Samhällsprogram/dokumentärer ex: Dokument utifrån, enskilda dokumentärer

Undersökande journalistik ex: Uppdrag granskning, Kalla fakta, Insider

Politiska debattprogram ex: Agenda, Debatt, Ekdal mot makten

Talkshows ex: Sen kväll med Luuk, TV-huset, David Letterman show

Konsumentprogram ex: Plus, Kontroll, Motorjournalen

Naturprogram ex: Mitt i naturen, Farligt möte

Dokumentära serier ex: Djurpensionatet, Barnsjukhuset, Veterinärerna

Rekonstruktioner ex: Efterlyst, På liv och död

Livsstilsexperiment ex: Par på prov, Switched, Blind date

Livsstilsprogram ex: Äntligen hemma, Solens mat, Roomservice, Fab 5, Gröna rum

Dokusåpor ex: Big Brother, Farmen, Riket

4 Svenskarnas tittarvanor, kanalpreferenser och åsikter om programinnehåll

Huvudresultat

Nyheter innehar en särställning hos den svenska TV-publiken: det är utan kon- kurrens den mest viktiga typen av faktaorienterade program och har också flest tittare på regelbunden basis. Det finns i övrigt en klar skiljelinje mellan hur svenskar ser på traditionella faktaprogram å ena sidan och livsstilsprogram, talkshows och dokusåpor å den andra. Detta gäller i högre grad synen på programmens viktighet än ifråga om tittarvanor. Yngre personer gör i sina viktighetsbedömningar en mindre åtskillnad mellan olika programtyper än äldre.

Individens mer generella kanalpreferenser slår igenom i såväl tittarvanor som be- dömningar av icke-fiktionsprogram. SVT:s och TV4:s trogna tittare och de som är positiva till dessa kanaler ser i högre grad på nyheter, samhällsprogram och andra mer traditionella typer av faktaprogram. Det är också denna typ av program som anses ha högst informationsvärde. Dessa program anses också ge en bättre bild av verkligheten än andra icke-fiktionsprogram som livsstilsprogram, dokusåpor och talk shows.

Programtypen som bryter mot det generella mönstret längs dimensionerna viktighet, information/underhållning, kanalberoende och verklighetsförankring är politiska debattprogram. Dessa anses ge en relativt bristfällig bild av verkligheten samtidigt som de upplevs som informativa snarare än underhållande och anses utgöra en typ av program som är relativt viktig att visa i TV. I denna typ av program uppfattar också en relativt stor andel av befolkningen att medverkande ”vanliga människor” förställer sig, samtidigt som det inte anses acceptabelt. Även i dokusåpor, talk shows och livsstilsprogram anses de medverkande förställa sig i tämligen hög grad, men det är i dessa sammanhang betydligt mer accepterat. En rimlig anledning till detta är att de till skillnad från nyhets- och samhällsprogram främst uppfattas som underhåll- ning, vilket gör det mer oproblematiskt om programmen uppfattas som regisserade skådespel snarare än som fönster mot verkligheten.

Ifråga om verklighetsförankringen i faktaorienterade program mer allmänt framkommer hur uppfattningarna skiljer sig åt beroende på från vilka länder programmen kommer. Svenska program anses något mer verklighetsförankrade än program från övriga Norden, vilka i sin tur anses ge en bättre bild av verkligheten än program från Storbritannien, vilka i sin tur anses mer verklighetsförankrade jämfört med program från övriga Europa och än tydligare i relation till USA. Det finns dock en intressant åldersfaktor i sammanhanget i det att yngre allmänt är mer skeptiska oavsett programmens produktionsland.

Undersökningen visar att traditionella nyhets- och samhällsprogram uppfattas som viktigare för inlärning och åsiktsbildning än icke-fiktion med inriktning på livsstil

5 och relationer. Unga anser emellertid oftare än äldre att de lär sig från de senare typerna av program.

Huvudtendensen är att oavsett vilka grupper av människor det gäller ställer TV- publiken generellt betydligt högre krav på att medverkande i nyhetsprogram behandlas på ett korrekt/rättvist sätt än medverkande i dokusåpor. Skillnaden är minst ifråga om kändisar, vilka liksom politiker och experter i minst utsträckning anses förtjäna ett korrekt bemötande i såväl nyheter som dokusåpor.

Kanalval och kanalattityder: i mycket en åldersfråga

SVT:s två huvudkanaler och TV4 har en särställning bland svenska folket: över 80 procent har som vana att titta på dessa kanaler minst tre dagar i veckan, att jämföra med ungefär hälften så stor andel som ser på TV3 och Kanal 5 (figur 1). Därefter följer Eurosport, TV4+ och ZTV med mellan 13 och 16 procent som tittar lika ofta, medan övriga kanaler ses av mindre än var tionde svensk. Även sett till dagligt tittande har SVT:s och TV4:s kanaler en överlägset stor publik: 60 respektive 48 procent jämfört med TV3 och Kanal 5:s knappa 20 procent. Resultaten speglar mycket väl dem från den nationella SOM-undersökningen 2004 (se metodbilagans figur 3). Det finns en tydlig åldersfaktor i kanalvanorna: inom gruppen 16–29- åringar tittar två tredjedelar på TV3 och Kanal 5 minst tre dagar i veckan men bara 50 procent på någon av SVT:s kanaler. ZTV har också en ung tittarprofil. TV4 har däremot en jämn tittarandel över åldersgrupperna (figur 2; jfr. tabell 3). Utbildning inverkar positivt på tittande på SVT:s kanaler och tvärtom negativt på tittande på andra kanaler än SVT, vilket framgår av tittarprofilen för SVT relativt andra tittar- grupper (tabell 3). De som inte tittar regelbundet på någon kanal är yngre och mer välutbildade än andra (två faktorer som tenderar att hänga samman).

Mönstret för tittarvanor återspeglas i värderingarna av de olika svenska kanalerna (figur 4). SVT:s huvudkanaler och TV4 värderas mest positivt: cirka två tredjedelar har en åtminstone ganska positiv syn på dessa kanaler, att jämföra med cirka 30 procent för Kanal 5 och TV3. SVT:s två specialkanaler – Kunskapskanalen och SVT24 – är ungefär var femte ganska positivt inställd till, ZTV ungefär var tionde. Kännedom är dock en viktig faktor härvidlag; sett till enbart dem med en åsikt är skillnaden mellan kanaler betydligt mindre, även om ZTV fortfarande värderas förhållandevis lågt (figur 5). Ju mer man tittar på respektive kanal, desto positivare är man generellt (tabell 6). Ifråga om SVT och TV4 är emellertid även de som inte alls eller sällan tittar relativt ofta positiva; det gäller cirka var femte, vilket är en betydligt större andel jämfört med den motsvarande för de kommersiella kanalerna (ungefär en på tjugo).

Utöver tittarvanor framträder genom en faktoranalys tre mer kvalitetsrelaterade förklaringsfaktorer. Kanalbedömningarna för respektive kanal faller ut på ett sätt som kan tolkas i termer av underhållning, ”digitalservice” respektive ”public

6 service”, där de privata kanalerna laddar högt på den första, SVT:s nya kanaler på den andra och SVT1/SVT2 och TV4 på den tredje (tabell 7). Liksom beträffande tittarvanor slår också åldersfaktorn i det att unga bedömer de kommersiella kanalerna och i viss mån TV4 mer positivt än äldre, som Tvärtom värderar SVT:s kanaler högre (figur 8; jfr. tabell 9). I den grupp som ställer sig positiva till samtliga kanaler är kvinnor i klar majoritet, i övrigt syns inga könsskillnader. Högutbildade är överrepresenterade i gruppen positiva till både SVT och TV4 men inte till de kommersiella kanalerna, medan lågutbildade är överrepresenterade i gruppen som är negativ till SVT (tabell 9).

Viktiga och mindre viktiga typer av faktaorienterade program

Olika typer av TV-innehåll värderas som olika viktigt. Nyheter har i sammanhanget en särställning; 95 procent anser att det är mycket viktigt att nyhetsprogram visas i de svenska TV-kanalerna, ytterligare 4 procent svarar att det är ganska viktigt (figur 10). När det gäller de andra typer av icke-fiktionsprogram som ingick i frågebatteriet tycker drygt hälften att det är mycket viktigt att man visar debattprogram/dokumen- tärer och undersökande journalistik, omkring var tredje att man visar politiska debattprogram, konsumentprogram och naturprogram. I botten hamnar livsstilsprogram, dokusåpor, talkshows och rekonstruktioner, med några fåtal procent som anser det är mycket viktigt att detta visas. Dokumentära serier intar en mellanposi- tion med 17 procent. Ser man till andelen som svarar åtminstone ganska viktigt för- svinner nyheternas särställning, medan skiljelinjen mellan traditionella informationsorienterade program och nyare genrer med större underhållningsprägel förblir tydlig.

En faktoranalys av viktighetsbedömningen för respektive innehållskategori resulterar i dimensioner som pekar på betydelsen av ”kommunikativ form”. De genrer som bygger på en undersökande typ av journalistik kring samhällsorienterade ämnen faller ut i en första dimension, de som skildrar människors liv i ett inte sällan speku- lativt syfte faller ut i en andra, medan dokumentära program inriktade på specifika ämnen bildar ytterligare en dimension och nyheter till sist faller ut i en egen trots att den i mycket delar den undersökande typ av journalistik som präglar den samhälls- orienterade första gruppen – en följd av nyheternas särställning hos publikens vik- tighetsbedömning (tabell 11). Skillnaderna i bedömningar är förhållandevis små sett till kön och ålder. Men det finns ändå generella skillnader mellan ungas och gamlas värderingar i det att unga i högre grad anser mer moderna genrer som rekonstruktioner, talkshows, dokusåpor och livsstilsprogram vara viktigt TV-innehåll medan äldre tvärtom värderar konsumentprogram högre (figur 12).

Tidigare forskning har visat hur TV-kanalerna är nischade mot olika typer av inne- håll (Nordström 2001). Våra resultat visar i likhet med tidigare studier att SVT generellt bedöms som bäst på nyheter och andra traditionella samhällsorienterade program och ämnesspecifika dokumentära program (figur 14). TV4 rankas som bäst ifråga om talkshows och livsstilsprogram, medan TV3 hamnar i topp för rekon-

7 struktioner och Kanal 5 för dokusåpor. SVT:s ställning som bäst på samhällsorien- terade program och dokumentärer är egentligen endast hotad vad gäller dokumen- tära serier där TV4 får nästan lika många röster. Dokusåpor och livsstilsprogram är de genrer där konkurrensen mellan kanalerna är som störst.

Tittande på olika typer av TV-program

Precis som är fallet med värderingar av olika typer av icke-fiktionsprogram i TV har nyheter en särställning sett till tittarvanor. Nästan alla svenskar ser nyheter minst varje vecka (95 procent) (figur 15). Ifråga om andra samhällsorienterade genrer – som över lag värderas som relativt viktigt innehåll – är tittandet mer splittrat; sam- hällsprogram/dokumentärer och undersökande journalistik ser drygt hälften minst varje vecka, konsumentprogram cirka 40 procent, medan politiska debattprogram samlar knappt 30 procent. Andelen för naturprogram och dokumentära serier ligger på cirka 40 procent. Av programmen med generellt lägre viktighetsbedömning är livstilsprogram den typ som fångar flest tittare på veckobasis, 55 procent. Minst andel tittare har i jämförelse kategorin livsstilsexperiment, 10 procent. Dokusåpor, rekonstruktioner och talkshows samlar ungefär en fjärdedel.

Resultaten kring tittarmönster matchar väl resultat från den nationella SOM-under- sökningen 2004 i de fall jämförelser kan göras (Nilsson & Weibull 2005). Störst differens mellan undersökningarna gäller kategorin ”naturprogram”, där andelen tittare minst varje vecka är 45 procent i denna studie att jämföra med SOM-under- sökningens 64 procent, men där den senare frågar efter ”djur/natur”. I övrigt är tittarmönstret över olika programtyper mycket likt.

Genom jämförelser med den nationella SOM-undersökningen 2004 kan tittandet på icke-fiktivt TV-innehåll även relateras till fiktionsgenrer. Nyheter hamnar fortfarande i topp, men därefter placerar sig lättare underhållning och film vid en rangordning beträffande det veckoregelbundna tittandet (figur 16). Andelen tittare på samhällsprogram/dokumentärer respektive undersökande journalistik är i ungefär samma storleksordning som den för drama/serier respektive sport.

Olika programtyper visas olika ofta på TV, varför det kan finnas skäl att vidga tittar- kriteriet till månadsfrekvens, särskilt med tanke på de hushåll som inte har tillgång till de kommersiella kanalerna. Nyheter hamnar då fortfarande i topp (98 procent), men försprånget till de andra programtyperna minskar väsentligt (figur 17). Doku- såpor är den kategori som får mest förändrad plats i rangordningen, från åttonde till elfte plats. Sett tvärtom till dagligt tittande intar dokusåpor andraplatsen efter nyheter relativt de andra kategorierna, sjätte plats om kriteriet är tittande minst flera gånger i veckan (figur 18). Det betyder att om erfarenheten av dokusåpor från månatligt tittande gäller en relativt liten andel av befolkningen, mindre än hälften, så är programtypen desto mer central i regelbundna tv-vanor. Tittande på dokusåpor är också tillsammans med tittande på livstilsprogram relativt utbrett i förhållande till

8 graden av viktighet som programtypen tillmäts (figur 19). I jämförelse är de sam- hällsorienterade program som av många bedöms som viktiga ett innehåll som inte många tittar på flera gånger i veckan. En rimlig orsak är att denna typ av program har karaktär av prestigeprogram, men resultaten kan även vara en konsekvens av ett mer begränsat utbud. Sambandet på individnivå mellan tittande och viktighets- bedömning blir också starkare om kravet sänks till tittande åtminstone någon gång per vecka (tabell 20).

Tittande på olika programtyper har en tydlig koppling till kanalval. De som tittar på samtliga kanaler tittar i större utsträckning på samtliga programtyper (tabell 21). Annars framkommer hur de som exklusivt tittar på SVT i högre grad ser på nyheter, samhällsprogram/dokumentärer, politiska debattprogram och naturprogram än de som inte tittar på SVT. De senare tittar tvärtom i relativt hög grad på dokusåpor, livsstilprogram, dokumentära serier, rekonstruktioner och talkshows. Mönstret är detsamma sett till kanalbedömningar (tabell 22). De svenska kanalerna är med andra ord tydligt publiknischade till sitt innehåll.

Information mot underhållning

En aspekt av programinnehållet som kan relateras till kanalprofilerna som framträtt ovan är graden av information kontra underhållning. Resultaten visar att ett pro- grams viktighet i mycket ska förstås utifrån dess prägel av informationsförmedlare. I alla fall är det omvänt de programtyper som bedöms vara viktiga och där SVT har sin starkaste ställning som upplevs som mest informationsorienterade (figur 23; jfr. figur 10 och 14). De kategorier som upplevs som mindre viktiga och där särskilt Kanal 5 men också TV3 har starkast ställning är tvärtom de som upplevs som mest underhållningspräglade. Naturprogram upplevs av flertalet som en blandning i detta avseende, liksom dokumentära serier och rekonstruktioner, men också i viss mån livsstilsprogram. De dimensioner som faller ut i dessa uppfattningar kan beskrivas i termer av samhälle, livsstil, ”verklighetsinblickar” och relationer (tabell 24).

En aspekt av informationsorienterat innehåll är dess anspråk på att leverera någon typ av fakta. Relevant i det avseendet är i vilken mån TV-programmen upplevs ge en god eller felaktig bild av verkligheten. Beträffande de olika programkategorierna anser det stora flertalet respondenter att nyheterna, de samhällsorienterade programmen och de dokumentära serierna generellt ger en åtminstone ganska god bild av verkligheten (figur 25). Politiska debattprogram hamnar dock relativt lågt i en sådan rangordning, med 42 procent som anser att programtypen ger en ganska god bild, en nivå jämförbar med den för rekonstruktioner. Motsvarande andel för livsstilsprogram är en dryg femtedel, livsstilsexperiment en dryg tiondel och för dokusåpor och talkshows 5 respektive 6 procent. Beträffande de senare kategorierna är det endast 2, 3 procent som anser att de ger en mycket god bild. Med detta strängare kriterium blir nyheternas topposition tydligare; här är det 38 procent som anser att programtypen ger en mycket god bild av verkligheten, att jämföra med 29 procent

9 för naturprogram som är den kategori som placeras närmast efter. Det finns en viss åldersfaktor i sammanhanget, särskilt vad gäller rekonstruktioner, undersökande journalistik och politiska debattprogram som äldre tycks förhålla sig något mer kritiskt till än yngre (figur 26). Konsumentprogram och naturprogram är de enda kategorier som äldre uppfattar som mer verklighetstrogna än yngre.

På frågan om hur viktigt det är att programmen ger en god bild av verkligheten, svarar det stora flertalet att det är ganska viktigt för alla samhällsorienterade program, nyheter och dokumentärer, och i viss mån även beträffande rekonstruktioner (figur 27). Tveksamheten är större beträffande livsstilsprogram, och vad gäller doku- såpor och talkshows är andelen en knapp fjärdedel respektive en knapp tredjedel. Detta innebär att det beträffande politiska debattprogram finns en avsevärd diskre- pans mellan viktighetsbedömningen och uppfattningen om i vilken grad programmen lever upp till detta krav. Om 88 procent anser att det är åtminstone ganska viktigt att denna typ av program ger en god bild av verkligheten, är det bara 42 procent som uppfattar att programmen lever upp till detta åtminstone ganska väl (figur 28). Att dokusåpor, talkshows och livsstilsprogram inte ger en vidare verklig- hetstrogen bild ses inte i lika hög grad som ett problem. Detta förhållande avspeglas även på den individuella nivån; en tredjedel anser att politiska debattprogram inte ger en god verklighetsbild men tycker det är viktigt att programmen gör det (tabell 29). Här kan också urskiljas en ungefär lika stor grupp som tycker att naturprogram är verklighetstrogna, men att det inte är så viktigt att de är det; det tycks alltså finnas ett visst publikt underlag för mer underhållsinriktade och spekulativa naturprogram, vilket i viss mån även gäller dokumentära serier.

Ett skäl till att program inte upplevs som särskilt verklighetstrogna kan vara det att man uppfattar dem som medverkar i programmen som onaturliga, konstlade. Detta är en rimlig förklaring till synen på dokusåpor som inte särskilt verklighetstrogna, och i princip utan informationsvärde; tre fjärdedelar av respondenterna anser att vanliga människor i denna typ av program förställer sig inför kameran i åtminstone ganska hög grad, 59 procent svarar ”i mycket hög grad” – vilket placerar denna pro- gramkategori i en särställning (figur 30). Men också i talkshows och livsstilsprogram upplevs i relativt hög grad människor förställa sig. Intressant att notera är att detta också gäller politiska debattprogram; nästan hälften av respondenterna anser att vanliga människor i åtminstone ganska hög grad förställer sig i denna typ av miljö – vilket kan relateras till att drygt tre fjärdedelar anser det vara oacceptabelt (figur 31). Övriga samhällsorienterade program saknar denna typ av mycket tydliga kritik. När det gäller dokusåpor och talkshows och i viss mån livsstilsprogram ställs inte samma krav på verklighetstrogna skildringar; dessa programtyper uppfattas ju också som underhållsorienterade och resultaten kan tolkas som att de i högre grad uppfattas som fiktion, dvs. program med rätt att luras.

Det finns en dimension i synen på TV-programmens verklighetsbild som gäller programmens ursprung: svenska och nordiska program uppfattas generellt som mer verklighetstrogna än program från Storbritannien, vilka i sin tur uppfattas – rimligen

10 med grund i Storbritanniens public service-tradition – som mer verklighetstrogna än program från övriga Europa och än mer så jämfört med program från USA (figur 32). Det finns emellertid en intressant åldersfaktor med i spelet: det är särskilt bland äldre som skillnaden mellan länderna är markant, bland yngre är synen på särskilt svenska och nordiska program mer skeptisk, dvs. mer jämförbar med den på euro- peiska och amerikanska program (figur 33).

Televisionens opinionsbildande roll

Televisionens program har potential att förse sin publik med fakta och opinions- skapande material. Nyheter är i särklass den programtyp som i högst grad anses erbjuda ett sådant innehåll. Två tredjedelar av de tillfrågade anser att nyheter ”för de mesta” eller ”alltid” hjälper dem att bilda uppfattning i olika frågor (figur 34). Mot- svarande andel för samhällsprogram/dokumentärer, konsumentprogram och under- sökande journalistik är cirka 40 procent, medan andelen för politiska debattprogram är 26 procent, vilken är i nivå med dokumentära serier. Som jämförelse är andelen som anser sig ofta bilda uppfattningar genom att titta på talkshows och dokusåpor 3 respektive 6 procent. Här finns dock en åldersskillnad i det att unga oftare än gamla bildar uppfattningar utifrån tittande på denna typ av program, liksom utifrån livsstilsprogram och rekonstruktioner (figur 35). Äldre tycker tvärtom att naturprogram i väsentligt större utsträckning fyller den funktionen.

Icke-fiktionens etik

I nyhetsprogram – liksom i andra icke-fiktionsprogram – medverkar i varierande utsträckning ”verkliga” människor, det vill säga andra än professionella skådespelare. Denna typ av samarbete mellan producent och medverkande (t. ex. källor, vittnen, bärare av personliga historier) bygger på frivillighet; det kan därför finnas skäl att förvänta sig att de medverkande behandlas på ett korrekt/rättvist sätt. Uppfatt- ningarna om hur det förhåller sig med den saken skiljer sig dock något beroende på vilka grupper av människor det handlar om. Kändisar, politiker, människor med psykiska eller fysiska handikapp och människor tillhörande etniska minoriteter som medverkar i nyhetsprogram anses inte få ett korrekt/rättvist bemötande i lika hög grad som grupperna män, kvinnor respektive barn; andelen som anser att respektive grupp behandlas korrekt/rättvist i åtminstone ganska hög grad varierar totalt mellan en och knappt två tredjedelar (figur 36). Ungdomar och gamla hamnar här i en mellanställning. Med kravet ställt på ett i mycket hög grad korrekt/rättvist bemötande är skillnaderna betydligt mindre – och resulterar även i en förändrad rangordning; oavsett om det handlar om experter eller psykiskt handikappade människor är andelen med denna uppfattning mellan 10 och 20 procent. Men totalt sett finns det således en utbredd skepsis beträffande nyhetsproduktionens etiska sida. Det fram- träder särskilt i relation till hur viktigt man anser en korrekt/rättvis behandling av nyhetsprogrammens medverkande vara; 83 procent tycker att det är mycket viktigt

11 ifråga om barn, hälften när det handlar om kändisar – med övriga grupper rang- ordnade emellan (figur 39). Genom att inkludera även dem som anser det ganska viktigt växer andelen till mellan 70 och 94 procent. Resultaten innebär inte desto mindre att det finns ett viss publikt stöd för att inte alltid behandla medverkande experter, politiker och särskilt kändisar på ett korrekt/rättvist sätt (jfr. figur 42).

Även dokusåpor gör anspråk på att skildra människor som medverkar som ”vanligt folk”. Men här är uppfattningen att de medverkande behandlas på ett helt annat sätt, oavsett vilken kategori människor det handlar om. Andelen som anser att respektive grupp behandlas ganska korrekt/rättvist varierar mellan 13 och 24 procent; med det hårdare kravet (”mycket…”) mellan 5 och 10 procent (figur 37). Här legitimerar samtidigt publiken producenternas agerande i större utsträckning: andelen som tycker det är mycket viktigt med en korrekt/rättvis behandling av de medverkande i dokusåpor varierar mellan 33 och 54 procent beroende på grupp (figur 40). Det är särskilt kändisar, politiker och experter som i viss mån uppfattas som medverkande ”på egen risk” (jfr. figur 43), det vill säga samma grupper som i nyhetssammanhang i minst mån anses ”förtjäna” en korrekt/rättvis behandling.

Reflexioner

Översikten av den svenska allmänhetens bedömning erbjuder på relativt få över- raskande resultat. Det som möjligen är något oväntat är den mycket tydliga skillnad som genomgående framträder mellan samhällsorientering och underhållning och som i sin tur är mycket nära kopplad till förtroende för kanaler och innehåll. Det generella mönstret är således att Sveriges Television som innehåller högst andel nyhets- och samhällsprogram (Svenskt TV-utbud 2004) värderas högst, medan särskilt TV3 och Kanal 5 får låga värderingar. Samma mönster återkommer i fråga om genrer, där nyheter och samhällsjournalistik ligger på en helt annan nivå än doku- såpor, liksom det indirekt kan utläsas i kravet på de medverkande i de olika typerna av program. Svenskarnas värderingar av särskilt olika typer av TV-kanaler är i detta avseende mycket tydligare än de är i motsvarande studie i Storbritannien (Hill, kommande).

Resultatet har också stöd i andra svenska undersökningar (Holmberg & Weibull 2004; Nordström 2001; Weibull 2004), men frågan är hur det ska tolkas. En rimlig förklaring är att public service under lång tid har haft en stark ställning i Sverige. Ända fram till början av 1990-talet var Sveriges Televisions kanaler helt domine- rande, medan de kanaler som förmedlades via satellit hade en klar underhållnings- karaktär och till en början nådde relativt få. Situationen kan jämföras med Storbri- tannien, där BBC i och för sig har en stark ställning men där reklamfinansierade privata TV-kanaler som även haft krav att sända samhällsprogram har funnits sedan 1950-talet (Hadenius & Weibull 2005). De särskilda förväntningarna på public service i förhållande till andra kanaler kom tydligt till uttryck i debatten om det rimliga att SVT sände dokusåpan Robinson 1998 (Weibull 1999).

Samtidigt finns det två andra iakttagelser att göra. För det första stämmer inte åsikter och beteende helt överens. Även om det finns en mycket positiv uppfattning om samhällsprogram och undersökande journalistik väljer TV-publiken i ökande utsträckning att titta på underhållning. SVT har sedan början av 1970-talet halverat sin publikandel från över 90 procent av tittartiden till omkring 40 procent. I under- sökningar av tittarpreferenser ligger också underhållning relativt högt (Asp 2002) och här anses andra kanaler än SVT ha de bättre programmen (Nordström 2001). För det andra visar bedömningarna av de faktabaserade programmen att det finns en viss åldersskillnad i bedömningarna; överlag är yngre något mer positiva till underhållningskanaler och till dokusåpor. Det finns anledning att tro att detta inte bara har att göra med levnadsåldern som sådan utan att det reflekterar bedömningar hos en generation som vuxit upp med de nya TV-kanalerna (jfr. Nilsson 2005).

En rimlig slutsats av undersökningens samlade resultat är att positioneringen av de svenska TV-kanalerna (Gustafsson & Weibull 1995) står stark i publikens med- vetande, men att den sakta men säkert är på väg att erodera bland annat som en följd av de många underhållningsinriktade kanalerna och det förändrade TV- utbudet. Det kritiska förhållningssätt som publiken uppvisar i förhållande till underhållningsutbudet är i den situationen en viktig del av den svenska TV- traditionen.

Referenser

Asp, Kent. (2002) ‘TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september”. I Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red.) Det våras för politiken. SOM-rapport nr. 30, SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg. Gustafsson, Karl Erik & Weibull, Lennart (1995) ”Sweden”. I European Institute for the Media (red.) Television Requires Responsibility. Bertelsmann Foundation Publishers, Gütersloh. Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2005) Massmedier – En bok om press, radio & TV. 8:e, rev. uppl. Albert Bonniers Förlag, Stockholm. Hill, Annette (2005) Reality TV: Audiences and Popular Factual Television. Routledge, London. Hill, Annette (kommande) Factual TV: The Reception of News, Documentary and Reality Television. Routledge, London. Hill, Annette med Weibull, Lennart & Nilsson, Åsa (2005) Audiences and Factual Reality Television in Sweden. Research Report nr. 2005-4. Media Management and Transformation Centre, Jönköping International Business School, Jönköping. Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2004) MedieAkademins förtroendebarometer 2004. MedieAkademin, Göteborg. Nilsson, Åsa (2005) “Tidningsläsandets åldrar och generationer”. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela & Lennart Weibull (red.) Nypressat – Ett kvartsekel med svenska dagstidningsläsare. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet, Göteborg.

13 Nilsson, Åsa och Weibull, Lennart (2005) Medier eller innehåll? I Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red.) Lyckan kommer, lyckan går. Trettio kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-rapport nr. 36, SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg. Nordström, Bengt (2001) ”Public servicetraditionens starka och svaga sidor”. I Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red.) Land, Du välsignade? SOM-rapport nr. 26, SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg. Svenskt TV-utbud 2004 (2005) Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr. 17, Stockholm. Weibull, Lennart. (1999) “Hälften för, resten emot”. JMG Granskaren, nr.3/1999. Göteborgs universitet, Göteborg. Weibull, Lennart (2004) ”Förtroendet för mediernas innehåll”. I Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red.) Ju mer vi är tillsammans. SOM-rapport nr. 34, SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg.

Bilaga 1: Resultat i figurer och tabeller Watching channels (per cent)

SVT1/SVT2 60 83

TV4 48 84

TV3 19 44

Kanal 5 16 39

Eurosport 5 16

TV4 plus 4 15

ZTV 4 13

Canal+ or TV1000 3 9

MTV 2 7

SVT24 2 8

BBC or CNN 2 5 At least 3 days/w Viasat Nature/Action 1 5 Daily SVT/UR Kunskapskanalen 0 4

0 102030405060708090100

Table: 1 Watching channels by age (per cent)

100

SVT1/SVT2 90

70 TV4

50 TV3

30 Kanal 5

10 ZTV

0 16–29 30–49 50–64 65–80

Table: 2 Profile of channel audiences (watching at least 3 days/week)

SVT/ SVT Not All All TV4 only SVT None respondents

Per cent 27 25 17 16 13 100 Under 30 16 6 4 50 27 18 65+ 14 23 26 5 9 17 Women 51 49 59 57 55 53 Men 49 51 41 43 45 47 Basic education 61 53 47 66 54 57 Higher education 20 22 23 20 12 20 High education 20 25 30 13 35 23

Table: 3 Channel evaluation (per cent) No opinion:

1 SVT1/SVT2 14 68

1 TV4 13 64

24 Kanal 5 7 32

SVT/UR 59 6 22 Kunskapskanalen

20 TV3 5 29

61 SVT24 2 15 Fairly positive

Very positive 43 ZTV 2 11

0 102030405060708090100

Table: 4 Channel evaluation; opinions only (per cent)

SVT1/SVT2 14 69

TV4 14 65

SVT24 14 54

Kanal 5 9 42

SVT/UR 6 39 Kunskapskanalen

TV3 6 36 Fairly positive

Very positive ZTV 4 19

0 102030405060708090100

Table: 5 Evaluation of SVT (SVT1/SVT2) by watching habits, including comparison with positive evaluation of other channels (per cent)

Watching SVT1/SVT2: Less regularly/ Daily 5–6 d/w 3–4 d/w 1–2 d/w never

Very positive 18 15 6 7 2 Fairly positive 62 52 48 34 21 Neither positive/negative 15 31 36 33 35 Fairly negative 4 3 9 21 15 Very negative 000415 No opinion 000113 Sum 100 100 100 100 100 Diff. Number of responses 558 110 99 89 62 daily-never

Sum: positive 80 66 55 40 23 57

Positive channel evaluation by habits of watching channel respectively

TV4 80 65 52 37 20 60 TV3 64 58 30 21 4 60 Kanal 5 75 55 40 27 6 69 ZTV 55 50 33 18 3 52 SVT24 52 78 74 43 6 46 SVT/UR Kunskapskanalen 100 100 79 73 14 86

Table: 6 Dimensions in channel evaluation (factor scores)

Entertainment Digital service Public service

ZTV 0,89 0,09 -0,21 TV3 0,85 -0,15 0,27 Kanal 5 0,85 -0,20 0,19

SVT24 0,01 0,92 0,13 SVT/UR Kunskapskanalen -0,22 0,69 0,38

TV4 0,38 0,13 0,79 SVT1/SVT2 -0,11 0,43 0,76

Explained variance (%) 35 23 22

Comment: Factor Analysis (varimax rotation; 3 compontents extracted)

Table: 7 Channel evaluation by age (per cent amongst those with opinion) 100

80 SVT1/SVT2

70 SVT/UR Kunskapskanalen 60 TV4

50 SVT24 40

Kanal 5 30

20 TV3

10 ZTV

0 16–29 30–49 50–64 65–80

Table: 8 Profile of channel evaluation groups

SVT/ All All+ TV4+ SVT+ SVT- All- respondents

Percent 28 24 17 19 11 100

Under 30 22 16 17 39 20 18 65+ 11 18 20 5 7 17

Women 62 50 48 56 47 53 Men 39 50 52 44 53 47

Basic education 59 44 48 69 59 57 Higher education 19 22 27 18 19 20 High education 22 34 25 13 22 23

Table: 9 Importance of showing on Swedish channels (per cent)

News 95 99

Current affairs/documentaries 57 92

Investigative journalism 50 87

Political debate programmes 33 75

Consumer programmes 31 85

Nature programmes 27 79

Documentary series 17 67

Reconstructions 6 35

Lifestyle programmes 6 33

Talk shows 4 14 Fairly important Docusoaps 3 10 Very important Lifestyle experiment programmes 2 14

0 102030405060708090100

Table: 10 Importance showing on Swedish TV channels (factor scores)

Society People/life "Reality" News

Investigative journalism 0,84 0,01 0,07 0,06 Political debate programmes 0,79 0,01 -0,01 0,04 Current affairs/documentaries 0,73 -0,09 0,27 0,17 Consumer programmes 0,53 0,13 0,37 0,18

Lifestyle experiment programmes 0,06 0,77 0,18 -0,19 Lifestyle programmes 0,17 0,73 0,13 0,00 Docusoaps -0,29 0,64 0,06 0,06 Talk shows 0,03 0,54 -0,06 0,47

Documentary series 0,20 0,12 0,79 0,05 Nature programmes 0,12 -0,02 0,68 0,38 Reconstructions 0,04 0,31 0,61 -0,24

News 0,22 -0,07 0,12 0,74

Explained variance (%) 20 16 15 9

Comment: Factor Analysis (varimax rotation; 4 compontents extracted)

Table: 11 Importance of showing on Swedish channels, by age (per cent)

92 News 95 96 51 Current affairs/documentaries 62 55 48 Investigative journalism 55 47 29 Political debate programmes 40 29 26 Consumer programmes 27 37 22 Nature programmes 28 29 15 Documentary series 19 17 14 Reconstructions 5 5 8 Lifestyle programmes 5 5 11 Talk shows 3 2 15–29 9 Docusoaps 2 2 30–49 3 50–80 Lifestyle experiment programmes 2 1

0 102030405060708090100

Table: 12 Best channel

News SVT1/SVT2

Current affairs/documentaries SVT1/SVT2

Investigative journalism SVT1/SVT2

Political debate programmes SVT1/SVT2

Talk shows TV4

Consumer programmes SVT1/SVT2

Nature programmes SVT1/SVT2

Documentary series SVT1/SVT2

Reconstructions TV3

Lifestyle experiment programmes TV4

Lifestyle programmes TV4

Docusoaps Kanal 5

Table: 13 Best channel (per cent)

SVT1/SVT2 TV4 TV3 Kanal 5

Consumer progr. Political debate progr.

News Nature progr. Current affairs/documentaries Investigative journalism

Documentary series

Lifestyle progr. Docusoaps Talk shows Reconstructions Lifestyle experiment progr.

0 102030405060708090100

Table: 14 Viewing habits: watching at least once a week (per cent)

News 95

Current affairs/documentaries 61

Investigative journalism 55

Lifestyle programmes 49

Nature programmes 45

Consumer programmes 39

Documentary series 37

Docusoaps 29

Political debate programmes 28

Reconstructions 27

Talk shows 23

Lifestyle experiment programmes 10

0 102030405060708090100

Table: 15 Viewing habits Factual programming and National SOM 2004 (watching at least once a week; per cent)

95 News 95

Light entertainment 78

Film 69

61 Current affairs/society 69

Drama/series 62

Sports 59

Investigative journalism 55

Lifestyle programmes 49

Culture 46

45 Animal/nature 64

Consumer programmes 39

Documentary series 37

Food 34

29 Docusoaps 33

Political debate programmes 28

Game shows 28

FP Reconstructions 27 SOM 23 Talk shows 21

0 20406080100

Table: 16 Viewing habits: watching at least once a month (per cent)

News 98

Current affairs/documentaries 88

Investigative journalism 86

Lifestyle programmes 79

Nature programmes 78

Consumer programmes 78

Documentary series 64

Political debate programmes 57

Talk shows 55

Reconstructions 54

Docusoaps 43

Lifestyle experiment programmes 27

0 102030405060708090100

Table: 17 Most regular viewing habits (per cent)

News 68 88

Current affairs/documentaries 2 21

Lifestyle programmes 2 17

Investigative journalism 2 16

Nature programmes 2 15

Docusoaps 5 14

Documentary series 2 11

Political debate programmes 1 8

Consumer programmes 1 7

Reconstructions 2 7 Several times a week Talk shows 1 4 Daily Lifestyle experiment programmes 0 2

0 102030405060708090100

Table: 18 Important contents vs. regular viewing habits (per cent)

100 95 90 88 Very important showing on Swedish channel 80 70 Watching several times a week 60 57 50 50 40 33 31 30 27 21 16 17 17 20 15 14 11 8 7 7 10 6 6 4 4 3 2 2 0

ies ews lism r N rammes alk shows ocusoaps umentaries journa c e T D econstructions nt programmes R e ature programmesocumentary se N D ifestyle programmes erim onsumer programmes L p Investigativ C urrent affairs/do olitical debate prog C P ifestyle ex L

Table: 19 Individual relation between regular wiewing habits and notion of importance (per cent)

Watches weekly: Yes Yes No No Sum Important: Yes No Yes No per cent

News 95 0 4 1 100 Current affairs/documentaries 59 3 33 5 100 Investigative journalism 51 4 36 9 100 Nature programmes 41 4 39 16 100 Consumer programmes 36 3 49 12 100 Documentary series 28 9 39 24 100 Political debate programmes 26 2 49 23 100 Lifestyle programmes 22 27 11 40 100 Reconstructions 16 11 19 54 100 Docusoaps 8 22 2 68 100 Talk shows 7 16 8 69 100 Lifestyle experiment programmes 4 6 10 80 100

Mean 33 9 25 33 100

Table: 20 Content preferences by channel habits (per cent watching at least several times/week)

Channels watched SVT/ SVT Not All (at least 3 days/week): All TV4 only SVT None respondents

News 96 98 97 69 59 88 Current affairs/documentaries 30 22 22 13 7 21 Lifestyle programmes 26 15 8 22 4 17 Investigative journalism 25 18 12 11 4 16 Nature programmes 19 17 15 9 6 15 Docusoaps 21 4 3 35 4 14 Documentary series 17 9 5 16 3 11 Political debate programmes 12 7923 8 Consumer programmes 12 8650 7 Reconstructions 12 3 3 10 3 7 Talk shows 72272 4 Lifestyle experiment programmes 30071 2

Table: 21 Content preferences by channel evaluation (per cent watching several days/week)

Channel evaluation: SVT/ All All + TV4 + SVT + SVT - All - respondents

News 90 95 92 77 77 88 Current affairs/documentaries 29 21 32 12 17 21 Lifestyle programmes 29 15 13 24 6 17 Investigative journalism 23 17 21 12 10 16 Nature programmes 19 10 17 12 7 15 Docusoaps 21 5 10 36 7 14 Documentary series 21 6 9 15 7 11 Political debate programmes 10 9 10 4 7 8 Consumer programmes 12 7 10 5 4 7 Reconstructions 15 6389 7 Talk shows 92293 4 Lifestyle experiment programmes 30271 2

Table: 22 Perception of information vs. entertainment (per cent)

Information (1–2) As much/mixture (3–5) Entertainment (6–7) Mean (1–7):

News 1,3

Political debate programmes 2,4

Current affairs/documentaries 2,3

Investigative journalism 2,4

Consumer programmes 2,4

Reconstructions 3,9

Documentary series 3,6

Nature programmes 3,7

Lifestyle experiment programmes 5,7

Lifestyle programmes 5,2

Talk shows 6,2

Docusoaps 6,8

0 102030405060708090100

Table: 23 Dimensions in perceptions of information/entertainment (factor scores)

Society Lifestyle "Reality" Relations

Investigative journalism 0,79 -0,02 0,18 0,12 Current affairs/documentaries 0,71 -0,12 0,22 0,15 Political debate programmes 0,61 0,24 -0,03 0,01 News 0,55 0,01 -0,14 -0,27 Consumer programmes 0,41 0,27 0,27 -0,20

Lifestyle experiment programmes 0,00 0,83 0,12 0,19 Lifestyle programmes 0,08 0,83 0,07 0,16

Documentary series 0,08 0,08 0,82 -0,01 Nature 0,06 0,07 0,74 0,09 Reconstructions 0,12 0,48 0,51 0,04

Talk shows 0,11 0,13 0,00 0,78 Docusoaps -0,11 0,19 0,07 0,77

Explained variance (%) 17 15 14 12

Comment: Factor Analysis (varimax rotation; Kaiser's criterion)

Table: 24 True-to-life (per cent)

News 38 91

Nature programmes 29 80

Current affairs/documentaries 22 86

Consumer programmes 20 73

Investigative journalism 17 73

Documentary series 15 64

Political debate programmes 10 42

Reconstructions 9 43

Lifestyle programmes 3 22

Lifestyle experiment programmes 2 11 To a fairly high degree Docusoaps 2 5 To a very high degree Talk shows 2 6

0 102030405060708090100

Table: 25 Fairly true-to-life, by young and old (per cent)

90 News 92

82 Nature programmes 90

87 Current affairs/documentaries 85

68 Consumer programmes 79

80 Investigative journalism 64

64 Documentary series 63

54 Reconstructions 34

57 Political debate programmes 45

30 Lifestyle programmes 23

14 Lifestyle experiment programmes 12 16–29 10 Docusoaps 6 65–80 9 Talk shows 8

0 102030405060708090100

Table: 26 Important that true-to-life (per cent)

News 90 96

Current affairs/documentaries 76 93

Investigative journalism 74 93

Consumer programmes 66 91

Political debate programmes 64 88

Nature programmes 49 86

Documentary series 46 85

Reconstructions 38 72

Lifestyle programmes 20 51

Lifestyle experiment programmes 16 38 Fairly important Talk shows 15 32 Very important Docusoaps 13 23

0 102030405060708090100

Table: 27 True-to-life: importance vs. percpetion (per cent)

120

Fairly important 100 96 91 93 93 91 88 86 86 85 80 To a fairly high degree 80 73 73 72 64 60 51 42 43 38 40 32 22 23 20 11 6 5 0

s s e hows News mm series s entarie a m rogrammes rogrammes Talk Docusoaps p e ative journalism l g Reconstructions umer programmes s Nature p Documentary Lifesty xperiment programmes Investi Con ical debate progr e le Current affairs/docu Polit Lifesty

Table: 28 Individual relation between perception of true-to-life and notion of importance (per cent)

True-to-life: Yes Yes No No Sum Very important: Yes No Yes No per cent

News 84 7 6 3 100 Current affairs/documentaries 71 15 8 6 100 Investigative journalism 60 13 15 12 100 Consumer programmes 57 16 11 16 100 Nature programmes 45 35 4 16 100 Documentary series 38 26 10 26 100 Political debate programmes 32 10 33 25 100 Reconstructions 25 18 14 43 100 Lifestyle programmes 10 12 10 68 100 Lifestyle experiment programmes 5 6 12 77 100 Talk shows 3 4 12 81 100 Docusoaps 3 3 10 84 100

Mean 36 14 12 38 100

Table: 29 Ordinary people act up for the camera (per cent)

Docusoaps 59 74

Talk shows 30 64

Lifestyle experiment programmes 28 55

Lifestyle programmes 16 43

Political debate programmes 13 46

Reconstructions 8 29

News 6 22

Investigative journalism 5 30

Consumer programmes 4 21

Nature programmes 4 14 To a fairly high degree Current affairs/documentaries 4 23 To a very high degree Documentary series 3 21

0 102030405060708090100

Table: 30 People acting-up in TV: Non-acceptance vs. perception (per cent)

100 Unacceptable 90 80 79 People do 78 77 76 80 74 69 70 65 62 64 60 55

50 46 43 43 40 36 31 30 29 30 23 23 22 21 21 20 14 10

m es s es es es i m m mes News ari mmes shows a am k ary series l ument journal ogramm Ta Docusoaps e pr iv program ent program doc er re ate progr u Reconstructions airs/ ment f estigat deb Docum Nat Lifestyle progr peri Inv Consum

Current af Political Diff: 58 56 48 31 55 48 51 Lifestyle 33 ex 0 -19 -33 -51

Table: 31 True-to-life: programmes from different countries (per cent)

Mean Hardly (0–4) Fairly (5–8) Very (8–10) (0–10):

Sweden 5 42 53 7,3

Other Nordic countries 6 48 46 7,0

6,5 UK 10 59 31

Other European 6,1 13 67 21 countries

4,9 US 40 45 15

0 102030405060708090100

Table: 32 True-to-life: programmes from different countries, by age (per cent)

80 Sweden

70 Other Nordic countries 68 UK 60 60 Other European countries 56 USA 50 48 45 42

40 37 38 34

30 26 25 21 20 18 19 15 16 14 15 14 15

0 16–29 30–49 50–64 65–80

Table: 33 Opinion forming (per cent 'always' or 'most of the time')

News 66

Current affairs/documentaries 46

Consumer programmes 40

Investigative journalism 40

Nature programmes 32

Documentary series 26

Political debate programmes 26

Reconstructions 13

Lifestyle programmes 12

Lifestyle experiment programmes 8

Docusoaps 6

Talk shows 3

0 10203040506070

Table: 34 Opinion forming, by young and old (per cent)

66 News 79

57 Current affairs/docum 46

39 Consumer progr 53

52 Investigative journalism 39

24 Nature progr 55

25 Documentary series 31

33 Political debate progr 33

21 Reconstructions 13

18 Lifestyle progr 11

8 Lifestyle experiment progr 6 16–29 10 Docusoaps 2

8 65–80 Talk shows 5

0 102030405060708090

Table: 35 Perceptions of fair treatment in news programmes (per cent)

Experts 20 62

Celebrities 18 46

Politicians 18 48

Men 16 64

Children 15 61

Women 14 56

Elderly 13 51

Teenagers 12 50

Ethnic minorities 12 44

Disabled people 11 40 To a fairly high degree

People w. mental health problems 10 33 To a very high degree

0 10203040506070

Table: 36 Perceptions of fair treatment in docusoaps (per cent)

Celebrities 10 24

Children 8 22

Teenagers 8 22

Women 7 21

Men 7 24

Disabled people 6 16

People w. mental health problems 6 13

Elderly 6 17

Experts 5 19

Politicians 5 16 To a fairly high degree

Ethnic minorities 5 15 To a very high degree

0 10203040506070

Table: 37 Perception of fair treatment in news vs. docusoaps (per cent)

100 News 90 Docusoaps 80

70 64 62 61 60 56 51 50 48 50 46 44 40 40 33 30 24 24 22 21 22 19 20 17 16 15 16 13 10

0 Men Experts Children Women Elderly Teenagers Politicians Celebrities Ethnic Disabled People w. minorities people mental health problems

Table: 38 Importance of fair treatment in news programmes (per cent)

Children 83 94

Elderly 81 95

Disabled people 80 94

Teenagers 78 94

Women 78 94

People w. mental health problems 78 93

Men 75 94

Ethnic minorities 71 89

Experts 60 87 Fairly important Politicians 58 83 Very important Celebrities 50 70

0 102030405060708090100

Table: 39 Importance of fair treatment in docusoaps (per cent)

Children 54 75

Disabled people 53 76

People w. mental health problems 51 75

Teenagers 50 75

Elderly 49 74

Women 46 73

Men 43 72

Ethnic minorities 43 72

Experts 34 64

Politicians 33 60 Fairly important Very important Celebrities 33 58

0 102030405060708090100

Table: 40 Importance of fair treatment in news vs. docusoaps (per cent)

100 News 90 83 Docusoaps 81 80 78 80 78 78 75 71 70

60 60 58 54 53 50 51 49 50 50 46 43 43 40 34 33 33 30

0 Children Elderly Disabled Teenagers Women People w. Men Ethnic Experts Politicians Celebrities people mental minorities health problems

Table: 41 Fair treatment in news programmes: importance vs. perception (per cent)

100 Very important 90 83 81 80 Treated fair 80 78 78 78 75 71 70 64 62 61 60 58 60 56

51 50 50 48 50 46 44 40 40 33 30

0 Children Elderly Disabled Teenagers Women People w. Men Ethnic Experts Politicians Celebrities people mental minorities health problems

Table: 42 Fair treatment in docusoaps: importance vs. perception (per cent)

100

80 Very important

70 Treated fair

60 54 53 51 50 49 50 46 43 43 40 34 33 33 30 24 22 24 22 21 19 20 17 16 15 16 13

0 Children Disabled People w. Teenagers Elderly Women Men Ethnic Experts Politicians Celebrities people mental minorities health problems

Table: 43

Bilaga 2: Metoddokumentation

TV OPINIONS IN SWEDEN: METHOD AND REPRESENTATIVITY

ÅSA NILSSON

Survey design

The survey study TV Opinion In Sweden is aimed at the Swedish population aged 16–80 years, including foreign citizens. The questionnaire was sent out to a random sample of 2 000 people living all over Sweden.

The questionnaire contained 12 pages of questions on TV habits and TV attitudes (see Appendix). Most questions contained fixed response alternatives, requiring a single mark, but the questionnaire also included two open-ended questions. In all, the questionnaire contained 39 questions, most of them multi-item questions.

Field work

The main part of the questionnaires was collected in February and March 2005. The field period began January 31 when the questionnaires were mailed out together with a letter, reaching (most) respondents on February 3. During the month to come, the initial send-out was followed up by a thanks/reminder postcard; a new questionnaire; and by a set of telephone reminders. Due to the relatively low response rate (cf. e.g. Nilsson 2005), an extra set of telephone reminders were added in order to encourage the respondents to fill in the questionnaire. Table 1 shows the field work in detail.

As an initial response to the survey, on February 7, 115 questionnaires had been completed and returned, meaning a first gross response rate of 6 per cent (Table 2). This corresponds to 12 per cent of the questionnaires that would be completed by the end of the field period. Monday one week later, the gross result was 17 per cent, two weeks later 24 per cent. Beginning on the sixth week, the response rate was still not higher than 36 per cent; however, by a new set of telephone reminders, the response rate accelerated somewhat (cf. Figure 1). In the end of April, i. e. after 12 weeks of fieldwork, a gross result of 47 per cent was reached.

From Figure 2 it is evident how the filling-in of questionnaires was encouraged by the reminders. (Observe the fact that Saturdays and Sundays – with no mail delivered – are included along the time axis, which somewhat exaggerates the pattern by bringing the response curve all the way down to “0” each weekend.)

Response rate and sample loss

From the gross sample, common procedure is to exclude persons that have diseased, are invalids, non Swedish-speaking, have changed address, have moved abroad or for other similar reasons are not considered part of the population (cf. note to table 3), i. e. the so-called sample loss. Excluding the sample loss, the net sample is the established base when presenting a survey’s response rate.

From the original sample of 2 000 people, 146 were excluded as known sample loss (Table 3). The net sample is thus 1 854 people; with 944 respondents that means a net response rate of 51 per cent.

The telephone reminders are helpful also when it comes to gain knowledge of why people are not able or willing to participate in the survey. Together with the information from the “refuse questionnaire” and from contacts initiated by the respondents, we learnt that the most common reason for not being able to participate is being ill/disabled/unable, which covered one third of the people (Table 4). But almost as big a share of the sample loss was due to people living abroad or away travelling. People having moved or living by unknown address make up one fifth, non Swedish-speaking one tenth. A small share was due to mortality.

The most often stated reason for not wanting to participate is lack of time (table 5). This result is not unique for this study but is an experience also from other survey studies (Nilsson 2005). Not wanting to participate as a matter of principle is also quite common, as is the reason that the questions are not found interesting enough. A relatively common reason mentioned is that one is not watching TV, at least not very often.

Representativity and response rate by population groups

For a representative survey, the degree of variation in response rate in different population groups is crucial. If a certain group is underrepresented and the responses from this group tend to differ from the average, the survey’s general results are less valid for the population as a whole.

As is evident from the data in Table 6, women participate to a somewhat higher degree than men, an experience often made in other studies (e. g. Nilsson 2005). When it comes to age, there is a dividing line at 50 years – those under, especially the 20–29-year-olds, being somewhat less willing to participate. In terms of geography, people living in the Stockholm area, in Western and in Southern Sweden are somewhat less inclined to participate than those living in other parts of the country; the somewhat weaker response willingness in the big city areas is also a common experience (ibid.).

The demographic composition of the respondents constitutes a kind of miniature Sweden. By Table 7, the distribution amongst responses with regard to gender, age, and geographic region is compared with the Swedish population, as well as with the gross and net sample respectively.

In the table, the variations in response rate between women and men is reflected in women being somewhat overrepresented amongst the respondents; it has nothing to do with a skewness in the drawn sample. Also we see that the age group 20–29 is somewhat underrepresented compared with in the Swedish population, and people in their fifities and sixties on the contrary somewhat overrepresented. There is also a slight underrepresentation of people living in the Stockholm area. On the whole the responses very well match the demographic pattern of the Swedish population.

Apart from demographic profile, it is possible to validate the representativeness of the response sample by comparing its feature with that of another survey on a, to the study, very crucial area: general tv- habits. The results from the question on how often one watch certain TV channels are possible to compare with the results from the National SOM study 2004 (“Riks-SOM 2”; age span adapted to that of this study, i. e. 16–80), based on a response sample of 1 772 people. The SOM survey has a somewhat higher response rate: 66 per cent. From Figure 3 it is clear how very similar those two surveys measure TV channel habits; the

biggest difference in the results, focusing on the share watching at least 3 days a week, is four percentage points (referring to the ZTV channel).

References

Nilsson, Åsa (2005) ”Den nationella SOM-undersökningen 2004”. I Holmberg, Sören & Lennart Weibull (eds.) Lyckan kommer, lyckan går. Report no. 36. The SOM Institute, Göteborg University.

Field work

Jan. 31 Questionnaire with missive sent out (reaching respondents by Feb. 3).

Feb. 7. “Post-card” reminder (reaching respondents Feb. 10).

Feb. 15 Postal reminder: questionnaire with new missive sent out (reaching respondents Feb. 18).

Feb. 24–Mar. 7 Phone reminding.

Mar. 8 Postal reminder: questionnaire with new missive to those not reached by phone (reaching respondents Mar. 11).

Mar. 17–Mar. 22 Phone reminding.

Apr. 1 Postal reminder: questionnaire with new missive including a one-page “refuse questionnaire” to fill in for those not wanting to or not able to fill in the survey questionnaire (reaching respondents Apr. 6).

Apr. 18 “Refuse questionnaire” (without ordinary questionnaire) sent to those respondents remaining from above.

Apr. 29 Field period closed.

Table: 1 Received responses week by week (number; per cent)

Response Cumulative per week Date (Monday) Number Gross per cent cent

1 Feb. 7 115 6 12 2 Feb. 14 348 17 37 3 Feb. 21 487 24 52 4 Feb. 28 600 30 64 5 Mar. 7 653 33 69 6 Mar. 14 715 36 76 7 Mar. 21 800 40 85 8 Mar. 29 861 43 91 9 Apr. 4 894 45 95 10 Apr. 11 919 46 98 11 Apr. 18 930 47 99 12 Apr. 25 937 47 99 Apr. 29 942 47 100

Unknown arrival 2

Sum 944 47

Table: 2

Gross response rate (gross cumulative per cent)

Per cent 50

Feb. 4 Mar. Apr.

01-01- 01- 01- 02-02- 02- 02- 02 04 06 14

Figure: 1

Received responses day-per-day (numbers)

Number of questionnaires 120

100 Initial effect of first send-out (received Feb. 3)

80 Effect of reminder card (received Feb. 10) 60 Effect of second questionnaire send-out (received Feb. 18) 40

Feb. 4 Mar. Apr. 01-01- 01-01- 01- 01- 02-02- 02-02- 02- 02- 02 04 06 08 14 22

Figure: 2

Responses and sample loss

Gross sample 2 000 Sample loss 146

Net sample 1 854 Unwilling/not reached 912

Responses 944

Gross response rate 47% Net response rate 51%

Comment: The net sample equals the gross sample minus samples loss: people living on unknown/changed address; living/studying/working abroad; long-time vacation; long-time ill, invalid, hospitalised, mentally retarded; diseased; military service; non Swedish- speaking; non communicative.

Table: 3

Reasons behind sample loss (per cent)

Ill/disabled/unable 34 Living abroad/long-time travelling 31 Address unknown/changed 22 Non Swedish-speaking 11 Diseased 2

Sum per cent 100

Number of responses 146

Table: 4

Reasons for not wanting to participate (per cent)

Per cent

Not having the time 37 A matter of principle 19 Questions not interesting 18 Never/rarely watch TV, have no TV set 14 Questions too difficult 5 Not without compensation 2 Not trusting the anonymity 1 Combination of reasons 4

Summa procent 100

Number of responses 346

Table: 5 Net response rate in demographic groups (procent)

Group size Per cent (net)

TOTAL 51 1 856

Gender Female 54 929 Male 48 925

Age 16–19 44 127 20–29 42 279 30–39 46 347 40–49 49 325 50–59 59 344 60–69 59 255 70–80 55 177

Region Stockholm 47 371 Östra Mellansverige 55 337 Småland med öar 54 148 Sydsverige 47 272 Västsverige 48 373 Norra Mellansverige 54 167 Norrland 57 186

Table: 6

Profile of responses, gross sample, net sample and of the Swedish population in 2004 (per cent)

Population Gross sample Net sample Responses

Gender Woman 50 50 50 53 Man 50 50 50 47

Age 16–19 7 7 7 6 20–29 16 16 15 13 30–39 18 18 19 17 40–49 17 17 17 17 50–59 18 18 18 21 60–69 14 14 14 16 70–80 10 10 10 10

Region Stockholm 21 21 20 19 Östra Mellansverige17 18 18 19 Småland med öarna 9 8 8 8 Sydsverige 14 14 15 14 Västsverige 20 20 20 19 Norra Mellansverige9 9 9 10 Norrland 10 10 10 11

Comments: Population data are calculated from SCB data bases (www.scb.se/databaser); sample data refers to register data; response data are based on questionnaire responses (register data if response is missing).

Table: 7 Watching channels at least 3 days/week; results compared with those of National SOM 2004 (per cent)

83 SVT1/SVT2 80 84 TV4 85 44 TV3 45 39 Kanal 5 41 16 Eurosport 16 15 TV4 plus 13 13 ZTV 17 9 Canal+ or TV1000 10 7 MTV 9

SVT24 8 7 TV opinion in Sweden 5 BBC or CNN 7 National SOM 2004 5 Viasat Nature/Action 6 4 SVT/UR Kunskapskanalen 5

020406080100

Figure: 3

Bilaga 3: Formulär ÅSIKTER OM TV I SVERIGE 2005

En studie av vad allmänheten tycker om olika typer av TV-program SÅ HÄR FYLLER DU I FORMULÄRET

Här är ett exempel:

Fråga 1 Hur väl anser du att påståendet ’I dag skiner solen’ stämmer?

Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer helt och ganska varken bra ganska inte hållet bra eller dåligt dåligt alls Om du tycker att påståendet inte stämmer alls, sätt då ett kryss längst till höger på följande sätt:

Om du tycker att påståendet stämmer ganska bra, markerar du så här:

Skulle du råka sätta ett kryss i fel ruta, rätta till det genom att stryka över hela rutan. Sätt därefter kryss i rätt ruta på följande sätt:

Formuläret läses optiskt av en dator. Håll därför om möjligt kryssen innanför rutorna. Kryssa så här: Kryssa ej så här:

Använd helst kulspetspenna och inte tusch eller blyerts. TV-TITTANDE, TV-KANALER OCH PROGRAMTYPER ______Fråga 1 Hur ofta brukar du titta på program i följande TV-kanaler?

Tittar på kanalen: Har ej 5–6 ggr/ 3–4 ggr/ 1–2 ggr/ Mer tillgång Dagligen vecka vecka vecka sällan Aldrig SVT1/SVT2 TV3 TV4 Kanal 5 ZTV SVT24 TV4 plus SVT/UR Kunskaps- kanalen MTV Viasat Nature/Action Canal+ eller TV1000 Eurosport BBC eller CNN ______

Fråga 2 Vilket är ditt allmänna intryck av de svenska TV-kanalerna?

Mycket Ganska Varken positivt Ganska Mycket Ingen positivt positivt eller negativt negativt negativt uppfattning SVT1/SVT2 TV3 TV4 Kanal 5 ZTV SVT24 SVT/UR Kunskaps- kanalen ______

Fråga 3 I TV brukar man skilja mellan fiktionsprogram, som t. ex. såpoperor, dramaserier och biograffilmer, och program som inte är fiktion utan mer verklighetsorienterade, som t. ex. nyheter och dokumentära program av olika slag. De verklighetsorienterade eller dokumentära programmen kan vara mycket olika, och det finns skilda uppfattningar om vilka typer av program som räknas dit. Vi skulle vilja be dig att nedan ge några exempel på enskilda program eller programserier (oavsett om du tittar på dem eller inte) som enligt din uppfattning är verklighetsorienterade eller dokumentära.

......

...... forts.

1 Fråga 3 forts...

......

...... ______

Fråga 4 Nedan följer en rad olika typer av TV-program. För varje kategori ges några exempel. Hur ofta tittar du på följande typer av TV-program?

Flera gånger Någon gång Någon/några Mer sällan/ Dagligen i veckan i veckan gånger i månaden aldrig Nyheter (ex. Rapport, Nyheterna, TV3 Nyheter) Samhällsprogram/dokumentärer (ex. Dokument utifrån, enskilda dokumentärer) Undersökande journalistik (ex. Uppdrag granskning, Kalla fakta, Insider) Politiska debattprogram (ex. Agenda, Debatt, Ekdal mot makten) Talkshows (ex. Sen kväll med Luuk, TV-huset, David Letterman show) Konsumentprogram (ex. Plus, Kontroll, Motorjournalen) Naturprogram (ex. Mitt i naturen, Farligt möte) Dokumentära serier (ex. Djurpensionatet, Barnsjukhuset, Veterinärerna) Rekonstruktioner (ex. Efterlyst, På liv och död) Livsstilsexperiment (ex. Par på prov, Switched, Blind date) Livsstilsprogram (ex. Äntligen hemma, Solens mat, Roomservice, Fab 5, Gröna rum) Dokusåpor (ex. Big Brother, Farmen, Riket)

2 Fråga 5 För samma typer av program, vilken TV-kanal tycker du har de bästa programmen? (Markera endast en kanal per programtyp.)

Ingen SVT1/SVT2 TV3 TV4 Kanal 5 uppfattning Nyheter Samhällsprogram/ dokumentärer Undersökande journalistik

Politiska debattprogram Talk shows Konsumentprogram