DOCSLIB.ORG

Samråd I Krigstid. Utrikesutskottets Memorialprotokoll 1940-1945

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Samråd I Krigstid. Utrikesutskottets Memorialprotokoll 1940-1945 SAMRÅD I KRIGSTID Utrikesutskottets memorialprotokoll 1940–1945 ED © Sveriges riksdag 2007 Samråd i krigstid : Utrikesutskottets memorialprotokoll 1940–1945 Redaktörer: Lars Frykholm, Margareta Brundin Artikelförfattare: Krister Wahlbäck, Andreas Tjerneld Grafisk formgivning: Louise Edlund Omslag: Mikael Stridh Bildredaktör: Margareta Eliason Tryck: Edita Västra Aros AB, Stockholm, 2007 ISBN 978-91-85050-63-5 TALMANNENS FÖRORD Det är viktiga dokument som härmed publiceras. De belyser betydelse- fulla aspekter av svensk politik under andra världskriget 1940–1945. Dokumenten har tidigare använts av forskare, men genom denna utgiv- ning bör de kunna bli mera allmänt tillgängliga för studier, forskning och journalistik. Vi möter här intressanta bilder av hur den svenska statsledningen be- dömde händelseutvecklingen och hur framför allt regeringen handlade. Här finns utrikespolitik handelspolitik, försvarspolitik och frågor kring flyktingar och bistånd till de krigshärjade folken. Det speglas i omfattan- de föredragningar av statsråd, diplomater och höga militärer, men också i de diskussioner som sedan följde i utrikesutskottet. Medlemmarna där var personer med ledande positioner i sina partier. Flera var också fram- trädande publicister. De hade i många fall goda möjligheter till informa- tion från andra kvalificerade källor inomlands och utomlands. Det gör att diskussionerna kring händelseförloppen präglas av relevans. Ståndpunkter och förhållningssätt i utrikesutskottet var inte helt de- samma som i den sittande samlingsregeringen, trots att samma partier var företrädda i regeringen respektive utrikesutskottet. De akuta samrå- den och ställningstagandena mellan partierna skedde i regeringen och Utrikesnämnden. Utskottet blev i de sammanträden som här återges kanske ändå en faktor som på sikt utövade ett inflytande på regerings- politiken. I utrikesutskottets diskussioner finns ofta mer än bara dagsak- tuella problem; här finner man inlägg som belyser medellånga och längre perspektiv, både framåt och bakåt. Många krafter ligger bakom dessa dokument. Utrikesutskottets me- morialprotokoll nedtecknades vid utskottets möten av olika sekreterare och notarier. Före detta överbibliotekarien vid Riksdagsbiblioteket Lars Frykholm, som också får en utförlig biografi i boken, redigerade under 1980-talet materialet till ett maskinskrivet manus, som vi vid utgivning- en noggrant har följt. Här finns också utförliga biografier av utrikesut- skottets dåvarande ledamöter liksom ett omfattande personregister, sakregister och ortregister. Ledamotsbiografierna har hämtats från det av Sveriges riksdag tidigare utgivna fembandsverket ”Tvåkammarriksda- gen 1867–1970 : ledamöter och valkretsar”. Registren har utarbetats av 3 Talmannens förord biblioteksrådet Margareta Brundin vid riksdagsförvaltningen, som också ansvarat för utgivningen. Bildansvarig har varit redaktör Margareta Elia- son. Den grafiska utformningen har gjorts av byrådirektör Louise Ed- lund och informationssekreterare Mikael Stridh. Det är med tacksamhet som vi också kunnat få ambassadören, professor Krister Wahlbäck, en av våra ledande forskare kring Sverige och tiden för andra världskriget, att skriva introduktioner till protokollen. Jag ber att få tacka alla. Det är med en känsla av ansvar som Sveriges riksdag härmed låter publicera utrikesutskottets memorialprotokoll 1940–1945. Stockholm i september 2006 Björn von Sydow Talman 4 REDAKTÖRENS FÖRORD Utrikesutskottets memorialprotokoll 1941–1945 är en redovisning av föredrag med åtföljande diskussioner som hölls i utrikesutskottet 1940 till 1945. Med ett undantag föreligger sådana memorialprotokoll. Som ersättning har här det ordinarie protokollet från den 17 mars 1942 åter- givits. Vid sidan av de möten som skildras i memorialprotokollen förekom en rad möten med summariska protokoll, som inte har tagits med i denna skrift. Utrikesutskottet sammanträdde under krigsåren på följan- de datum: 1940: 16/1, 19/1, 22/2, 27/2, 23/4, 7/5, 9/5, 11/6, 5/8, 5/10, 3/12 1941: 16/1, 11/2, 20/2, 13/5, 10/6, 9/12 1942: 16/1, 17/2, 17/3, 14/4, 30/6, 9/7 1943: 16/1, 26/1, 27/1 (två möten denna dag), 12/3, 22/3, 19/6, 24/10, 11/11 1944: 15/1, 25/1, 1/2, 15/2, 29/2, 23/3, 12/5, 6/6, 12/6, 5/12, 14/12 1945: 16/1, 15/1, 16/1 (de två sistnämnda protokoll från val till utskot- tet), 30/1, 16/3, 10/4, 13/4, 29/5, 5/6, 19/6, 7/11, 4/12, 19/12 1945: Sammansatta utrikesutskottet och 1:a lagutskottet: 12/6, 14/6, 16/6 Memorialprotokoll från utskottet finns från följande datum: 1940: 19/1, 5/10, 3/12 1941: 20/2, 13/5, 9/12 1942: 17/2, 9/7 1943: 26/1, 27/1, 12/3, 22/3, 11/11 1944: 25/1, 1/2, 15/2, 29/2, 23/3, 12/6, 5/12, 14/12 1945: 30/1, 16/3 Lars Frykholm tjänstgjorde som notarie i utrikesutskottet under åren 1941–1944 och sammanställde efter sin pensionering från överbibliote- karietjänsten vid Riksdagsbiblioteket det underlag, som här har följts. 5 Redaktörens förord Han har även gjort några mindre tillägg, som också tagits med i manus. Utrikesdepartementet hade garanterat honom ett bidrag på 50 000 kro- nor för skriftens utgivning. Vid hans död överlämnades Frykholms ma- nus till Riksdagsbiblioteket och Utrikesdepartementets bidrag överför- des till riksdagen. Chefsarkivarie fil. dr Anders Norberg började utgiv- ningsarbetet med att jämföra manus med originalet, som förvaras på Riksarkivet. Då Anders Norberg hastigt avled övertogs ansvaret av un- dertecknad. Manuset kan efter bearbetning nu presenteras. En mängd personer inom och utom riksdagen har bidragit till att skrif- ten har kunnat färdigställas. Jag vill tacka Riksarkivet och då särskilt Ingrid Karth för allt vänligt stöd. Ovärderlig hjälp att finna information om personer som nämns i manus har erhållits från följande personer och organisationer: Christer Berggren, Anna Lindh-biblioteket; Per Clason, Krigsarkivet; Elisabeth Larsson Olin, UD:s bibliotek; Sven Johansson, UD:s arkiv; Marketta Lehto-Toivakka, Riksdagsbiblioteket, Finland; Hisae Umeda, Diet Library, Japan; Jeannette Berseth och Björn Rön- ning, Stortinget, Norge; Karel Sosna, Parlamentsbiblioteket, Tjeckien; John Prince, House of Commons Library, Storbritannien; Foreign Re- lations Department, Turkiska Parlamentet; Gisela Gruhn-Accaino, Bundestagsbibliothek, Tyskland, och Donna Scheeder, Library of Con- gress, USA. Vidare vill jag tacka mina kolleger i riksdagsförvaltningen Louise Edlund, Margareta Eliason och Mikel Stridh för professionellt arbete vid framställning av boken. Jag vill också ge ett stort tack till ambassadör professor Krister Wahl- bäck, som genom sitt bidrag medverkat till att klargöra Sveriges utrikes- politik under krigsåren, samt till fil. dr Andreas Tjerneld för hans biografi över Lars Frykholm. Utan Lars Frykholms engagemang och nit hade denna skrift aldrig kommit ut. Slutligen ett varmt tack till talman Björn von Sydow, som med sin kunskap och sitt stora intresse bidragit till projektets slutförande. Margareta Brundin Biblioteksråd 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talmannens förord .....................................................................3 Redaktörens förord ....................................................................5 1940: Vinterkriget ......................................................................9 1940–1941: Finland och Norge ................................................... 13 Utrikesutskottets memorialprotokoll 1940 ................................... 17 Utrikesutskottets sammanträde fredagen den 19 januari 1940 ................. 19 Utrikesutskottets sammanträde lördagen den 5 oktober 1940 ................. 29 Utrikesutskottets sammanträde tisdagen den 3 december 1940 ............... 42 1941–1942: Kriget Tyskland–Sovjetunionen ................................. 57 Utrikesutskottets memorialprotokoll 1941 ................................... 59 Utrikesutskottets sammanträde torsdagen den 20 februari 1941 .............. 61 Utrikesutskottets sammanträde tisdagen den 13 maj 1941 ....................... 71 Utrikesutskottets sammanträde tisdagen den 9 december 1941 ............... 84 Utrikesutskottets memorialprotokoll 1942 ................................... 95 Utrikesutskottets sammanträde tisdagen den 17 februari 1942 ................ 97 Protokoll, hållet vid sammanträde med utrikesutskottet tisdagen den 17 mars 1942 ............................................................................ 108 Utrikesutskottets sammanträde torsdagen den 9 juli 1942 ......................110 1943: Vändpunkten ..................................................................117 Utrikesutskottets memorialprotokoll 1943 ..................................119 Utrikesutskottets sammanträde den 26 januari 1943 ..............................121 Utrikesutskottets sammanträde den 27 januari 1943, kl. 10.45 ...............130 Utrikesutskottets sammanträde den 27 januari 1943, kl. 14.00 ...............134 Utrikesutskottets sammanträde fredagen den 12 mars 1943 ....................143 Utrikesutskottets sammanträde måndagen den 22 mars 1943 .................154 Utrikesutskottets sammanträde den 11 november 1943 .........................165 1944–1945: Slutskedet ..............................................................171 Utrikesutskottets memorialprotokoll 1944 ..................................173 Utrikesutskottets sammanträde den 25 januari 1944 ..............................175 7 Innehållsförteckning Utrikesutskottets sammanträde den 1 februari 1944 .............................. 191 Utrikesutskottets sammanträde den 15 februari 1944 ............................ 200 Utrikesutskottets sammanträde den 29 februari
Load more

Recommended publications
  • Little Red Sweden in Ukraine – the 1930S Comintern Project in Gammalsvenskby
    Little Red Sweden in Ukraine – the 1930s Comintern project in Gammalsvenskby Soon the brothers will see the East in the Gold Swedish Communist Party’s slogan May Day 1931 ANDREJ KOTLJARCHUK The history of Gammalsvenskby offers a unique opportunity to investigate totalitarian political techniques in the twentieth century. The Swedish agricultural colony on the bank of the river Dnipro, not far from its fall into the Black Sea, is the only Scandinavian settlement in Eurasia. The church of Gammalsvenskby was the first Lutheran parish in the Azov and Black Sea territories. It functioned from 1782 to 1929. They owned the plots they cultivated and as foreign colonists they had a considerable degree of self- government in the Russian Empire and Soviet Ukraine.1 Recent research shows that the colonists of Gammalsvenskby had a high degree of ethnic self-consciousness. They considered themselves Swedes and spoke Swedish fluently in its dialect and standard form.2 Since the middle of the nineteenth century the inhabitants of the village were in continuous contact with the Kingdom of Sweden and ethnic Swedes of the Grand Duchy of Finland. A number of Swedish cultural institutions (e.g., school, new church, library and choir) were erected or founded thanks to 1 Svetlana Bobyleva, “Shvedy i gosudarstvennaia vlast Ukrainy,” in Voprosy germanskoi istorii, ed. Svetlana Bobyleva (Dnepropetrovsk: Porogi, 2008), 247268. 2 Anton Karlgren, Gammalsvenskby: land och folk, serie: svenska landsmål och svenskt folkliv (Uppsala, 1929); Alexander Mankov, “Selo Staroshvedskoe (Gammalsvenksby) i ego dialekt. Rezultaty issledovanii 2004–2006 gg.,” in Shvedy: sushchnost i metamorfozy identichnosti, ed. Tamara Torstendahl-Salycheva (Moskva: RGGU, 2008), 294–314.
    [Show full text]
  • Stormklockan
    Stormklockan En kritisk röst inom arbetarrörelsen 1908-1914 Peter Sundborg Examensarbete för magisterexamen Huvudområde: Historia Högskolepoäng: 30 hp Termin/år: Vårterminen 2018 Handledare: Roland Anrup Examinator: Per Sörlin Utbildningsprogram: Magisterutbildning med inriktning mot historia Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte och frågeställning 3 Forskningsläget 4 Metoder och källor 10 Källkritik och avgränsningar 13 Bakgrund 14 Det socialdemokratiska ungdomsförbundet 17 Parlamentarismen och kampen för allmän rösträtt 20 Lågkonjunktur och kampen mot ungsocialisterna 23 Krisen inom arbetarrörelsen 26 ”Rättning vänster” 28 Kritik av riksdagsgruppen 32 Sammanfattning 36 Ministersocialism och samarbete med liberalerna 37 Storlockout och storstrejk 43 Liberalerna efter storstrejken 46 Ett val mellan två vägar för socialdemokraterna 52 Ministersocialismen och revisionismen 54 Sammanfattning 58 Staten och parlamentarismen 60 Diskussion om parlamentarismen 62 Statens klasskaraktär 65 Sammanfattning 71 Polemiken mot försvars- och militärpolitiken 72 Ned med vapnen 74 Stormklockan och värnpliktstrejken 75 Antimilitarismen och skytterörelsen 77 Försvar eller avrustning? 79 Pansarbåtsstriden 82 Pansarpatriotism och krigsrisker 83 1 Krigsindustri, imperialism och revolutionsrisk 86 Partikongressen 1914 93 Första världskriget bryter ut 95 Sammanfattning 98 Avslutande diskussion 100 Krisen inom arbetarrörelsen 100 Ministersocialismen och samarbetet med liberalerna 101 Staten och parlamentarismen 102 Försvaret och militären 103 Två typer av kritik
    [Show full text]
  • Hjalmar Branting Folket I Bilds Förlag 1949
    Zeth Höglund Hjalmar Branting Folket i Bilds Förlag 1949 Oljemålning av Richard Bergh Denna skrift, som utgör en kort sammanfattning av författarens 1929 utgivna arbete Hjalmar Branting och hans livsgärning, gavs ut 1949 i serien Banérförare som redigerades av en kommitté med representanter från ABF, LO; SAP, SSU och Folket i Bilds Förlag. Se även Kata Dalström, av Mauritz Västberg, från samma serie. 1 Ett svärd, en eld, en fana. Ett svärd, en eld, en fana. Hjalmar Branting. Redan i namnets metallklang låg en symbol av den kampens man han skulle bliva. Som svärdsklang brusar hans namn genom vår historia i modärn tid. Han var hövdingen för arbetareklassen. Han blev ledaren för hela vårt folk. Han gav ära åt sitt parti i Internationalen, åt sitt fädernesland i folkförbundet. Hans mäktiga kämpagestalt motsvarades av en andlig kraft, vilja, målmedvetenhet och karaktär, som skapade hans enastående ställning. Under en mansålder står Hjalmar Branting i spetsen för svensk arbetarerörelse. Han är dess banbrytare både på det politiska och fackliga området. Han gav den en fast teoretisk grund. Han lärde den sammanhållning och solidaritet. Han lärde den taktikens konst. Han utformade den till en bred social demokrati. På 40 år växte den, huvudsakligen genom honom, från intet till en folkmajoritet. I sin ungdom inspärrades han som en förbrytare på Långholmen för sin samhällskritiska verk- samhet. På sin ålderdom stod han tre gånger i spetsen för socialdemokratiska regeringar. Vilken väldig samhällsomdaning hade icke skett under denna tid och genom den rörelse han företrätt! En eld var denna rörelse — en väldig låga av den lidelse för sanning och rätt, som bodde i Hjalmar Brantings själ.
    [Show full text]
  • Great Britain and the Revision 8 P the Aland Convention, 1938-319
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se GREAT BRITAIN AND THE REVISION 8P THE ALAND CONVENTION, 1938-319 The historical significance of the Aland lslands derives almost entirely from their strategic importance. The islands dominate the entrance to the Gulf of Bothnia and a hostile force which had gained possession of them would represent a major threat to the Stockholm area and south-western Finland. It was only after Sweden was obliged to cede Finland and the Alands to Russia in 1809 that such considera. tions acquired a lasting importance. The demilitarization of the islands, if they could not be regained, became a major objective of Swedish foreign policy. During the Crimean War, Sweden granted Britain and France the use of her naval bases and, in the course of hostilities, an Anglo-French fleet destroyed the Russian fortifications on the Wlands. As a result of Sweden's co-operativeness towards the Western Powers, her aspirations were partially satisfied by a conven- tion signed by Russia, Britain and France, and annexed to the Peace of Paris of 1856, which forbade fortifications on the islands in the future. However, the long term value of the Gonvention was doubtful since Russia had only accepted it under pressure and hoped for its eventual revocation. In 1906-8, Russia tried unsuccessfully to secure the abrogation of the 1856 Gonvention by diplomatic action and during the first phase of the First World War she unilaterally erected fortifications again on the Wlands. This action caused great apprehension in Stockholm but there was little that the Swedish Government could do before the Bolshevik Revolution and the Finnish declara- tion of independence towards the end of 1917.
    [Show full text]
  • Swedbalt 20-40 TL
    1 Thomas Lundén draft 2018-09-02 The dream of a Balto-Scandian Federation: Sweden and the independent Baltic States 1918-1940 in geography and politics This paper will focus on the attempts by Swedish and Baltic geographers in the inter-war period to discuss a geopolitical regionalism defined by Sweden, Finland and the three Baltic States, and the political use of the so called Balto-Scandian concept1. Introduction For a long time in the 20th century, the Baltic region, or Baltikum2, here defined as the area south of the Gulf of Finland and east of the Baltic Sea, was more or less a white spot on the mental map of Swedish politicians and social scientists alike. The “inventor” of geopolitics, political scientist and conservative politician Rudolf Kjellén, urged for Swedish cultural and economic activism towards the Baltic part of Tsarist Russia (Marklund, 2014, 195-199, see also Kuldkepp, 2014, 126), but the program was never implemented, and the break-up of the Russian Empire and the new geopolitical situation, as well as Kjellén’s death in 1922, with a few exceptions put a new end to Swedish academic interests in the contemporary geopolitical situation of the area. From Eastern Baltic point of view, any super-state regionalism with Norden3 was primarily connected with Estonia, in combination with Sweden (Kuldkepp 2010, 49, 2015). Sweden and Estonia thus played a special role in the Baltic discussion about regionalism. The independence of Estonia, Latvia and Lithuania in 1919-1920 gave Sweden a geopolitical buffer to the neighboring great powers Russia/Soviet Union and Germany, which were initially weakened and politically unstable.
    [Show full text]
  • Nordic Health Care Systems Pb:Nordic Health Care Systems Pb 11/8/09 14:04 Page 1
    Nordic Health Care Systems pb:Nordic Health Care Systems pb 11/8/09 14:04 Page 1 Nordic Health Care Systems Recent Reforms and Current Policy Challenges European Observatory on Health Systems and Policies Series “The book is very valuable as actual information about the health systems in the Nordic countries and the changes that have been made during the last two decades. It informs well both about the similarities within the ‘Nordic Health Model’ and the important differences that exist between the countries.” Bo Könberg, County Governor, Former Minister of Health and Social Insurance in Sweden (1991-1994) “The publishing of this book about the Nordic health care systems is a major Nordic Health Care Systems event for those interested not only in Nordic health policy and health systems but also for everybody interested in comparative health policy and health systems. It is the first book in its kind. It covers the four “large” Nordic countries, Denmark, Norway, Sweden and Finland, and does so in a very systematically comparative way. The book is well organized, covers “everything” and is analytically sophisticated.” Ole Berg, Professor of Health Management, University of Oslo This book examines recent patterns of health reform in Nordic health care systems, and the balance between stability and change in how these systems have developed. Nordic Health Care Systems The health systems in Norway, Denmark, Sweden and Finland are investigated through detailed comparisons along a variety of policy-driven parameters. The following themes are explored: Recent Reforms and Current Policy Challenges • Politicians, patients, and professions Financing, production, and distribution • &Saltman Magnussen,Vrangbaek • The role of the primary health sector • The role of public health • Internal management mechanisms • Impact of the European Union The book probes the impact of these topics and then contrasts the development across all four coumntries, allowing the reader to gain a sense of perspective both on the individual systems as well as on the region as a whole.
    [Show full text]
  • The Evolution of Sweden's Neutrality and Security Policy 1945
    From National to International Security: The Evolution of Sweden’s Neutrality and Security Policy 1945 – Present Research Thesis Presented in partial fulfillment of the requirements for graduation with research distinction in History in the undergraduate colleges of The Ohio State University by Nathan Byrne The Ohio State University March 2019 Project Advisor: Professor Joseph Parrott, The Department of History Byrne 1 Chapter 1 Introduction: Research Questions, Scope, Organization, and Background Following the Second World War, the international balance of power shifted, creating a new political landscape with the United States and the Soviet Union at the forefront, and these two powers, which did not cooperate very efficiently during the war, quickly became rivals to dominate the smoldering remains of the desolate political scene. This conflict would become known as the Cold War, and, while not involving open hostilities in any direct order of battle in Europe, it enveloped nearly every nation in one way or another and affected how nations formed international policies. In 1945 Sweden was in a precarious situation despite staying neutral in the Second World War, for it was situated between the East and the West. With the Soviets advancing to Berlin, conquering all that was in their path, the Swedes were worried about how far the Soviet drive would go. Holding onto their traditional line of non-alignment during peacetime and neutrality in war time had left them in an isolated position in the wreckage of Europe. In the aftermath of the war, the Swedes faced a difficult challenge, for they had to reevaluate their security policy to fit the new power dynamic in the world.
    [Show full text]
  • HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden)
    HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:1 • 2011 ÖVERSIKT 21 författare om 22 regeringschefer bo g. hall Uppsala universitet Per T. Ohlsson & Mats Bergstrand (red.), Sveriges statsministrar under 100 år, box om 22 böcker (Stockholm: Albert Bonniers förlag 2010). Under vissa perioder har ett vanligt tvisteämne bland historiker och statsvetare slagordsmässigt brukat formuleras: struktur eller aktör? Dis- kussionen har alltså avsett vilka faktorer som väger tyngst när historien förs framåt. Numera får väl en viss konsensus anses råda om att båda har betydelse. Kanske kan dock någon övervikt gälla till förmån för den enskilde individens roll och faktiska möjligheter när det gäller att påverka utvecklingen. Ett stöd för en sådan ståndpunkt är att Albert Bonniers förlag på senvåren 2010 tog det goda initiativet att ge ut en så kallad box med biografier över Sveriges statsministrar under de senaste 100 åren. Såvitt jag vet har inte något liknande publicerats efter Valfrid Spångbergs Från Arvid Posse till Per Albin Hansson: svenska statsminist- rar, riksdagsmän och publicister (1936), Sven Swenssons Från De Geer till Per Albin: de svenska statsministrarna (1945) samt Olof Ruins Statsminis- ter: från Tage Erlander till Göran Persson (2007). Överlag är dessa dock betydligt mindre ambitiösa och ger begränsat utrymme åt varje reger- ingschef. Denna gång kom uppslaget från en duo samhällsjournalister med förankring i två av våra största morgontidningar: Per T. Ohlsson på Sydsvenska dagbladet och Mats Bergstrand, i många år redaktör för Dagens nyheters debattsida. Totalt innehåller boxen 22 häften med korta biografier – högst 128 sidor – över följande svenska regeringschefer: Karl Staaff (författad av Peter Esaiasson), Arvid Lindman (Leif Lewin), Hjalmar Hammarsköld (Mats Svegfors), Carl Swartz (Eva Helen Ulvros), Nils Edén (Gunnar historisk tidskrift 131:1 • 2011 21 fÖrfattare oM 22 regeringschefer 57 Wetterberg), Hjalmar Branting (Lars Ilshammar), Louis De Geer (Johan- nes Åman), Oscar von Sydow (Per Svensson), Ernst Trygger (MarieLouise Samuelsson), Rickard Sandler (Per T.
    [Show full text]
  • Anti-Fascism in a Global Perspective
    ANTI-FASCISM IN A GLOBAL PERSPECTIVE Transnational Networks, Exile Communities, and Radical Internationalism Edited by Kasper Braskén, Nigel Copsey and David Featherstone First published 2021 ISBN: 978-1-138-35218-6 (hbk) ISBN: 978-1-138-35219-3 (pbk) ISBN: 978-0-429-05835-6 (ebk) Chapter 5 ‘Make Scandinavia a bulwark against fascism!’: Hitler’s seizure of power and the transnational anti-fascist movement in the Nordic countries Kasper Braskén (CC BY-NC-ND 4.0) This OA chapter is funded by the Academy of Finland (project number 309624) 5 ‘MAKE SCANDINAVIA A BULWARK AGAINST FASCISM!’ Hitler’s seizure of power and the transnational anti-fascist movement in the Nordic countries Kasper Braskén On a global scale, Hitler’s seizure of power on 30 January 1933 provided urgent impetus for transnational anti-fascist conferences and rallies. One of the first Eur- opean, but almost completely overlooked major conferences was organised in Copenhagen in mid-April 1933 in the form of a Scandinavian Anti-Fascist Con- ference. This formed a transnational meeting point of European and especially Scandinavian workers and intellectuals that provided an important first response to developments in Germany. The chapter will use the Scandinavian conference as a prism to look back at anti-fascist activism in the Nordic countries during the preceding years, and to then follow its transformation after 1933. It will contribute to the global analysis of the transition period of communist-led anti-fascism from the sectarian class-against-class line to the inception of the popular front period in 1935. What were these largely overlooked, first anti-fascist articulations in Europe, and how were they connected to the rising transnational and global anti-fascist mobi- lisation coordinated in Paris and London? As we shall see, on the one hand Hitler’s seizure of power vitalised anti-fascism in Scandinavia but paradoxically, on the other, it further sharpened the communist critique of reformist social democracy and empowered social democratic anti-communism.
    [Show full text]
  • Från Branting Till Erlander
    TORSTEN NOTHIN FRÅN BRANTING TILL ERLANDER Tredje upplagan Stockholm Wahlström <& Widstrand INNEHÅLL Förord 5 Genombrottet 9 Bakgrunden 9 Vänstersamverkan 12 »Höstrevolutionen» 1918 14 Kommunalskattefrågan 18 Edénska ministärens sprängning 21 Brantings första ministär 24 Ministären och dess förutsättningar 24 Kommunalskattefrågans öde 32 Ålandsfrågan 35 Socialiseringsutredningarna 38 Ministärens rekonstruktion 40 Spridda hågkomster 41 Regeringens avgång 44 Första mellanakten 47 »Fackmannaministärens» tillkomst 47 Mina egna arbetsuppgifter 49 1921 års valrörelse 54 »Fackmannaministärens» avgång 56 Brantings andra ministär 59 Regeringens sammansättning och program 59 Regeringens arbete 63 Regeringens fall 69 Andra mellanakten 73 Några detaljer om tryggerska ministären 73 Nya arbetsuppgifter 75 Arbetarpartiets jordpolitik 76 Valrörelsen 1924 83 389 Brantings tredje ministär 85 Personvalet 85 Försvarsfrågan 87 Statsministerskiftet 89 Rickard Sandler 94 Hjalmar Branting 95 Fredrik Vilhelm Thorsson 97 Lagstiftningsarbetet 101 Andra arbetsuppgifter 107 1925 års soldatinstruktion 111 Stripakonflikten 117 Lantniäteritiden 119 Allmänna arbetsuppgifter 119 Personalärenden 121 Lagstiftningsfrågor 124 Reseminnen 126 Utredningsuppdrag 129 Jag lämnar riksdagen 133 Utnämningsfrågor 138 Fortsatt utredningsarbete 140 Kreugerkrisen 144 Den första generationsväxlingen 154 Per Albin Hansson blir partiledare 154 Efter 1928 års val 157 Per Albin Hanssons första ministär 158 Överståthållarämbetet 160 Utnämningen till överståthållare 160 Överståthållarens allmänna
    [Show full text]
  • D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N
    Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978.
    [Show full text]
  • Mmubn000001 080482082.Pdf
    PDF hosted at the Radboud Repository of the Radboud University Nijmegen The following full text is a publisher's version. For additional information about this publication click this link. http://hdl.handle.net/2066/113675 Please be advised that this information was generated on 2021-10-06 and may be subject to change. SWEDISH NEUTRALITY AND THE COLD WAR, 1945 -1949. Gerard Aalders SWEDISHNEUTRALITYANDTHE COLD WAR, 1945-194 9. Gerard Aalders Amsterdam 1989 SWEDISH NEUTRALITY AND THE COLD WAR, 1945-194 9. Een politicologisch-historische studie Een wetenschappelijke proeve op het gebied van de Beleidswetenschappen. Proefschrift ter verkrijging van de graad van doctor aan de Katholieke Universiteit van Nijmegen, volgens besluit van het college van decanen in het openbaar te verdedigen op maandag 2 October 1989 des namiddags te 1.30 uur door Gerhardus Hendrik Aalders geboren op 14 maart 1946 te Hellendoom. Promotor Prof. Dr. Göran Therborn Universiteit van Gotenburg, Zweden SWEDISH NEUTRALITY AND THE COLD WAR, 1945 -1949. Acknowledgements Introduction 1 a. Neutrality and Swedish neutrality 2 b. Neutrality and World War 11 7 с The Cold War 11 d. The period 1945-1949 13 e. Problems to be discussed 15 1. The United Nations Membership 17 1.1 The League of Nations Debate 17 1.2 The UN debate 19 2. Between East and West. The credit- and tradeagreement with Russia 25 2.1 History and background 25 2.2 The terms of the Ryssavtalet 28 2.3 Swedish political and press debates on the Ryssavtalet 29 2.4 The industry and Ryssavtalet 34 2.5 The American protest note 40 2.6 The failure of the credit 43 3.
    [Show full text]