ÅRETS KVALITESTIDSKRIFT 2015 NR. 2/2015 ASTRA SAMHÄLLE kropp tema | KULTUR | FEMINISM INFO ASTRA 2/2015

ASTRA – SAMHÄLLE, KULTUR, FEMINISM MEDVERKANDE I ASTRA 2/2015 Anna Remmets Tallbergsgatan 1/175 Christin Sandberg 00180 Helsingfors Hanna-Pirita Lehkonen Hanna Sistek E-POST: [email protected] Hilla Mäkelä Ida Brattmo WEBBSIDA: astra.fi Jenny Carlbom FACEBOOK: ASTRA facebook.com/tidskriftenastra Johanna Bruun SAMHÄLLE | KULTUR | FEMINISM Johanna Sjöberg CHEFREDAKTÖR: Nina Nyman [email protected] Martina Moliis-Mellberg AD: Nina Grönlund [email protected] Miia Vistilä ADMINISTRATION & Nanó Wallenius-Verthongen PRENUMERATION: Ida Söderlund [email protected] Nina Grönlund Nina Nyman PRENUMERERA: Rebecka Bülow ASTRA utkommer fyra gånger om året. Rebecka Vilhonen En helårsprenumeration i Finland kostar 39 euro. Sara Östman NINA NYMAN REBECKA BÜLOW Mera information får du på astra.fi eller genom att Tanja Lönnroth 4 EN HÄLSOSAM KROPPSBILD 38 NORMBRYTANDE YOGA mejla [email protected]. Terhi Adler Tina Vernon TINA VERNON REBECKA VILHONEN LÖSNUMMER: 10 euro Tove Nylund 10 VEM ÄR MIN KROPP? 41 SH*T! TRYCKERI: KTMP | Ykkös-Offset Vilhelmina Öhman SARA ÖSTMAN JENNY CARLBOM Medlem i Tidskriftscentralen 11 FÖR ATT JAG OCKSÅ HAR VARIT 44 AISHA SARWARI DET DÄR BARNET – FEMINIST I PAKISTAN ISSN-L 2323-3966 JOHANNA SJÖBERG CHRISTIN SANDBERG ASTRA ges ut av 13 MIN KROPP OCH DET OFFENTLIGA RUMMET 48 VITA MIGRANTER UTGIVARFÖRENINGEN FÖR TIDSKRIFTEN ASTRA NOVA. Stöd ASTRA genom medlemskap i utgivar­ VILHELMINA ÖHMAN ANNE NIMELL föreningen! Medlemskap kostar 10 euro/ 16 DIKTER 52 KROPPEN OCH KAPITALISMEN år, kontakta styrelsen för mera information: [email protected]. JOHANNA BRUUN MARTINA MOLIIS-MELLBERG 18 KROPP SOM FÖREMÅL OCH 55 MED KROPPEN SOM INSATS ÅR 2015 BESTÅR STYRELSEN AV: FÖREMÅL SOM KROPP Mia Haglund (ordförande), Helena Björk, 56 BOKRECENSIONER Johanna Bruun, AnneSophie Hokkanen, VICTORIA MACHMUDOV Ina Kauranen, Fanny Malmberg, Olivia Maury, 28 DEN HIMMELSKA NJUTNINGEN 58 FEMSKA SIDOR Inkeri Rönnberg, Stefanie Sirén, Jonna Similä, Fanny Södergran, Elisabeth Wide HANNA SISTEK 60 PRIDE-KALENDER och Vilhelmina Öhman. 32 FOSTERMORD? 62 PRENUMERERA OMLSLAG: Iiu Susiraja, Haista Nakki NANÓ WALLENIUS-VERTHONGEN 36 FRÅN TRÖSTE – KVINNA TILL MISS SAIGON 63 ORDLISTA TEXT: Nina Nyman ASTRA 2/2015

En av de diskurser som i dag är starkast när det gäller kroppar är den om Ledare hälsa – men märkligt nog är det just de saker som för inte så länge sedan fick din kropp att se bra ut som nu presenteras som att de gör din kropp hälsosam. När en bläddrar genom veckotidningar är det lätt att undra om texterna är 15 år gamla och återanvända, med enda justeringen att där ordet ”smal” tidigare stod står nu ”hälsosam”. Genom att legitimisera utseendehets i hälsans namn upprätthålls samma trista och snäva standarder. En hälsosam kropp i den här tolkningen representerar långt ifrån alltid en hälsosam syn en hälsosam på kroppen. Om hälsa granskas från andra premisser än BMI och nyans på solbrännan kroppsbild så kan hälsa däremot vara ett bra mått på sociala orättvisor mellan olika grupper. Områden som till exempel tandvård och livslängd fungerar som avslöjande mått på ojämställdhet i förhållande till exempel till klass eller ras. Hur din kropp tolkas begränsar också vilken typ av utrymme den tillåts ta i samhället. Och en kropp som tolkas som ohälsosam inger inte respekt och ”Nina är du tjock eller smal?” frågar min då 4-åriga brorsdotter mig en det betyder i förlängningen att du som människa inte respekteras. Det är inte morgon när hon kryper upp i min säng. en naturlag utan ett maktmedel som upprätthåller framförallt klasskillnader. ”Vad tycker du?” frågar jag tillbaka. ”Tjock!” ler hon stort och jag svara att ”kanske det”. Sen tar hon tag i sitt smala lår och säger ”här är jag tjock!”. Samtidigt som vi för en politisk kamp för våra kroppars rättigheter, att de inte ”Oj, det är du inte alls” hinner jag skratta innan jag, för sent, ser hennes ska utsättas för våld, att de inte ska definiera vår plats på arbetsmarknaden besvikna ansikte. och i hemmet, att de ska få tillgång till också svåråtkomliga utrymmen, Jag totalt misstolkade situationen och trodde hon försökte släta över att de inte ska sexualiseras då vi inte vill det – samtidigt förs en personlig att hon ha kallat mig tjock. Vad hon egentligen gjorde var att benämna kamp för att vägra de destruktiva uppfattningarna om den egna kroppen. min kropp som hon ser den och sen söka efter sätt hon kan vara lik mig på Kroppen är och förblir det mest privata och det mest politiska. eftersom hon tycker om mig och min kropp. Som den gången hon tittade sig omkring i bastun, på kvinnorna som satt där, och konstaterade att när Feminister är experter på de här områdena och i det här numret av ASTRA kan hon blir stor ska hon också ha jättelånga bröst. ni läsa om både möjligheter och begränsningar som kroppar stöter på. Men framförallt kan ni läsa om hur feministiska tolkningar kan se ut. A Uppfattningen om vad en bra kropp är, är långt ifrån universell, men någon uppfattning om det lärs tidigt in. Kroppen slutar vara och börjar symbolisera. Som feminister vet vi att kontroll över kroppar är patriarkatets intimaste verktyg och efter att rösträttsfrågan till stor utsträckning avklarats så har

L kroppen varit feminismens största fråga. Rätten till den egna kroppen, att L E få definiera vad den är, vad den får göra och vad den kan vara. Efter mer E D D A än 100 år har många kamper vunnits, men väldigt många nya dykt upp. A R Kärnfrågorna är de samma, bara uttrycken för förtrycket av (kvinno)kroppen R E förändras genom tid och plats. E

4 5 BILD: Johanna Bruun

”begrunda också följande konsekvens: om genus är någonting man blir – men aldrig kan vara – då är genus i sig ett slags blivande eller aktivitet och bör inte uppfattas som ett substantiv eller ett konkret ting eller en outplånlig kulturell stämpel, utan snarare som oupphörlig och upprepad handling av något slag.” JUDITH BUTLER

”språket kastar knippen av verklighet över den tema: sociala kroppen.” MONIQUE WITTIG 6 7 BILD: Nanó Wallenius-Verthongen ”och var gång vi behandlar kvinnokroppen som ett estetiskt objekt utan reella funktioner deformerar vi både den och dess ägarinna. vare sig de kurvor som påtvingats kvinnan är bystdrottningens översvallande arabesker eller jugenddrömmens kraftlösa små spiraler, så är de dock ändå alltid deformeringar av den dynamiska individuella kroppen, och begränsningar av kvinnovarandets kropp möjligheter.” GERMAINE GREER

8 9 TEXT: Tina Vernon ASTRA 2/2015 TEXT: Sara Östman

kommersiella intressen är nämligen, till skill- nad från resten av samhället, väldigt måna om vem är min att lära mig saker om min kropp. Hur de tycker för att jag också har att den ska se ut och vad den ska klara av för kropp? att vara bra. varit det där barnet Som kvinna är du din kropp. Det är inte nå- gonting du väljer själv, samhället gör det åt dig. Hur väl känner du din kropp? Vad vet du om Du förväntas alltså vara någonting du aldrig När jag läser artisten Navid Modiris brev till den? Alldeles säkert vet du hur den ser ut. Du fått lära dig särskilt mycket om. En person du sin dotter på Facebook, reagerar jag för mig vet hur den reagerar när du är trött, hungrig. aldrig lärt känna. Du slängs in i en identitet du själv oväntat. Det är ett brev från en oroad kroppsångest har Du vet att den behöver näring, vila och motion enbart kan forma utifrån vad andra säger åt dig pappa till en dotter med tidiga symtom på i många fall ingen för att må bra. att du, din kropp, borde vara. Eftersom du inte allvarliga kroppskomplex. En kan hitta brevet framträdande Du vet hur mycket mat den behöver. Får vet något annat. med en enkel sökning på Modiris namn, men förövare den för mycket eller för onyttig mat blir den precis som allt annat har den viktiga diskussio- fet. Du vet hur ofta den behöver röra på sig. Din uppgift som kvinnlig kropp är att uppfylla nen dött ut några månader efter publiceringen. Rör den på sig för sällan blir den också fet. vissa kriterier. Kriterierna din tilldelade iden- Jag vet inte ens vem människan är, men mina Du vet att fet är dålig. Du vet att den ska vara titet ska uppfylla innefattar både det yttre och ögon bränner och käken spänns. än vävnad som kan förtvina och förändras. I smal, stark, snabb, tålig, gärna lätt solbränd. inre. Regeln för det yttre är mycket simpel – du grundskolan får eleverna analysera reklambil- Den ska ha mat i fem dagar och svälta i två. ska vara vacker, och vacker definieras utifrån c der för att det ska födas ett kritiskt tänkande Eller så ska maten vara fri från kolhydrater, rådande skönhetsideal. På insidan ska din Jag minns en dag från mitt femte år, ett av kring den stereotypa porträtteringen av krop- vätskebaserad eller fettsnål (allra helst fettfri). livmoder fungera, du ska vara hälsosam, din mina starkaste minnen från den åldern. Kanske pen och de normer vi stöps i. Eleverna blir in- Annars blir kroppen fet, och du vet att en fet hjärna ska vara lycklig enligt kemins alla regler var det ett kritiskt år i min utveckling, kanske formerade om att något odefinierbart vid namn kropp är en dålig kropp. Din kropp ska vara och du ska komma av penetrerande sex. var skadan redan skedd. “medierna” har grepp om verkligheten och att bra. Snygg, fräsch, kåt. Peelad, rakad, lukta gott, Tänk om du istället hade fått lära dig Pappa och jag är ensamma hemma. Han det är otroligt viktigt att sätta dit denna obero- kännas mjuk. Spänstig! Den ska kunna springa, andra saker om din kropp. ska koka potatis och föreslår att jag går ut och ende kraft, när den börjar spöka i våra huvuden. klättra, simma, göra pilates, slänga kettlebells, leker innan maten är färdig. Jag börjar klä på För mig var diskussionen om medierna köra spinning, spela squash, lyfta vikter, dansa Jag vill lära känna min kropp på nytt. Under mig ytterkläderna men drabbas av en plöts- som förövare svår att greppa. Medierna fram- zumba. Du ska vara nöjd med den, men samti- andra omständigheter. Utan att någon annan lig rädsla, en djup äckelkänsla. Jag klarar inte stod som ett övernaturligt ont, ett okontroller- digt veta att det alltid finns någon defekt som bryter in och hojtar om hur min kropp fung- av att dra byxbenen över knäna. Det är som om bart virus. Viruset kunde lätt infektera de som du skulle kunna slipa lite till på… erar eller borde se ut. Bara jag och min kropp man har skruvat upp motståndet på en mo- inte var mentalt förberedda och i värsta fall or- när jag känner hur mjuk min mage är. Hur tionscykel: jag vill inte, jag skäms. Pappa frågar saka den om möjligt ännu mer diffusa anorexi­ c hårstråna på mina ben glittrar i solen. Hur vad det är med mig, varför jag är så ledsen? an­. Det var svårt att förstå varför person efter Det här får du veta om din kropp. Det här har tappert mitt hjärta slår på, varje dag, varje se- Inte förrän han frågar och jag svarar, för- person gick på samma billiga trick. Vem kunde du lärt dig om din kropp. Det här kanske till och kund. Njutningen på tungan när jag äter något står jag varför: ”Min bak ser så fet ut i overall”, på riktigt tro att alla kroppar ska eller kan vara med är det enda du har lärt dig om din kropp. gott. Hur det rusar i magen, hjärnan, könet när säger mitt femåriga jag. spindelnätstunna och släta som plast, utan att För uppmuntran och stöd till att lära någon kysser min öronsnibb. Den enorma lät­ Jag vet inte om någon hade sagt det åt helt negligera hur omgivningen, den verkliga, känna sin kropp, verkligen lära känna, lyser tnaden när kroppen, helt av sig självt, blir frisk mig, jag bara visste med säkerhet: det var inte såg ut? Inte jag. dessvärre ofta med sin frånvaro. från en riktigt jobbig förkylning. Min kropp så här man skulle se ut. Jag är kort för åldern Samtidigt såg jag hur vad som kändes gör allt det där. Det är så jag vill känna den. och inbillar mig att min kroppsmassa istället som alla unga kvinnor i min omgivning hade KUNSKAPSBRISTEN växer på bredden, sådär som mormor olustigt allvarliga kroppskomplex eller bortviftade ät- Tillåt mig skylla mina psykiska tillkorta- Bara jag kan på riktigt och fullt ut lära känna min brukar skämta att hennes kropp beter sig. Jag störningar. Tankarna låser sig i en underkas- kommanden på min barndom. Till exempel kropp. Bara jag behöver lära känna min kropp. minns pappas blick. Som att han först brusar tad kropp, låser sig inuti den. Ingen var bra. har en så banal sak som vad och hur mycket Alla andra kan nöja sig med att känna mig. Mina upp och sedan som att luften bara går ur ho- Alla var för feta eller för beniga, för sminkade K min kropp behöver få i sig för att fungera tankar, mina åsikter, min personlighet. nom. ”Alla ser ut så i overall”, försöker han. eller för osminkade – för håriga, för mycket K O förpassats till ett mörkt hörn av högstadiets Vem är min kropp? Min kropp är en del kurrande i magen och för äggig fis. Ingen O L hemkunskap. Det lades i princip två timmar av mig. Mitt verktyg för att färdas genom den HJÄRNSPÖKET undrade varför. L U på att lära mig vad min kropp mår bra av, för fysiska världen. Inte min identitet. A Kroppen har alltid varit ett verktyg för Tyvärr verkar inget ha förbättrats sedan U M att under resten av livet höra vad andra vill makt. Med kroppen menas ofta kvinnokrop- jag lämnade grundskolan. Jag slutade sminka M N att min kropp ska må bra av. Media och olika Skribenten är frilansjournalist pen, som om män var gjorda av något annat mig vid den tidpunkten, men jag känner N

10 11 FÖR ATT JAG OCKSÅ HAR VARIT DET DÄR BARNET TEXT: Johanna Sjöberg / BILD: Terhi Adler ASTRA 2/2015

fortfarande att jag borde räkna upp orsakerna. hur låren ”(inte)” breder ut sig på toalettsto- Med en kropp som ges kvinnlig könstillhörig- len är lika absurt som att trosor idag är så het är du dömd till att försöka klara av att se ­minimala i storlek, att det känns som att det naturligt vacker ut, samtidigt som du inte får inte är meningen att man ska ha könshår som låta kroppen vara som den är. vuxen kvinna. Bara för att vi är trötta på ordet Därför bränner det i mina ögon: jag kän- kroppsångest betyder det inte att femåringarna ner för lill-Modiri, för jag har också varit det har slutat gråta. där barnet. Jag är fortfarande den där dot- Redan vid mitt femte levnadsår var jag tern som förvånar med en till utsidan osyn- nedbruten av kraven. Redan vid mitt femte år lig ångest. Samtiden viftar bort så kallat “väs- borde någon ha ifrågasatt mina Barbiedockors terländskt feminismtjafs” om normativitet på onaturliga anatomi och jag borde också ha fått samma sätt som mina jämnåriga i högstadiet möjligheten att leka med något annat. Mycket viftade bort sina spyreflexer i matsalen. tidigare borde det ha funnits Lammily-dockor i alla former, färger och kön – men det är först FÖTTERNA PÅ JORDEN 2015 som den delen av leksaksindustrin tar ett En liten upplösning i maktstrukturens litet steg i rätt riktning. strypgrepp på kroppen syns dock i och med Det femte året är ändå inget särskilt år. lanseringen av Lammily, den nya generatio- Enligt en undersökning av SVT konsume- nens Barbiedocka. Lammily finns endast i en rar 3-6-åringar elektroniska medietjänster i testversion, ett kön, en form, en etnicitet. Men genomsnitt tre timmar per dag. Precis som formen är mera anatomiskt möjlig och det ­Modiri säger i sitt brev så håller utseendefix- finns tillhörande klistermärken som antyder att eringen på att ta ett fast grepp om allt yngre kroppen också förändras. Å ena sidan är hon barn. När jag var liten kunde jag få ångest över ett fortsatt bevis på vad vi tycker att våra döt­ bilden över tändernas vithetsskala på tand- trar ska leka med. Å andra sidan en frisk fläkt krämstuben vi hade hemma. Det får mig att bland de orealistiskt dimensionerade, postpu- fundera på hur den digitala tidsålderns nya bertala kroppar som små flickor hittills förvän- ­generationer ska kunna tackla informations- tats projicera sina känslor på (se Action Man översvämningen, om inte de som producerar för pojkar). Lammily har breda och flexibla innehållet tar sitt ansvar. fötter som håller henne stadigt på marken, på Men framför allt måste vi sluta skylla ifrån min kropp och det ett sätt som Barbie aldrig kommer att klara av oss. Sjutton år efter mitt första kroppskom- (jämför Action Man för pojkar). Dockan utgör plex borde det inte fortfarande få finnas stun- därmed en bättre förutsättning för att väcka der som jag, samtidigt som Modiris femåriga offentliga rummet den kritiska förmåga som är livsviktig för att dotter, ibland sjunker djupt ner i ångesten över överleva i den digitala tidsåldern. att se ut som Lammily. Medierna är produk- För mitt femåriga jag är det en ytterst för- ter av människor och en porträttering av män­ Jag minns så väl vad jag hade på mig. En ska få betala för vad jag har gjort. Att han ska virrad pappa som får assistera min kritiska för- niskornas egen syn på världen. Medierna är prickig röd klänning, som jag en gång bar på ta mig på gatan, utanför, sen. Att jag är en hora. måga. Vi hittar på den tillfälliga lösningen inte ett främmande virus som ger dig anorexia, ett bröllop, men som jag i februari stod och Han försöker slå mig med knytnäveslag och när att inhandla alternativet jacka och ytterbyxor. de är vad du och jag har skolat varandra i att drog i och förbannande hos polisen. Benen han flyr så visar han tydligt med fingret över Lite bättre till mods går jag ut med overal- tänka om oss själva och de enda kropparna vi ville inte bära mig och jag kallsvettades och halsen vad jag har att vänta. len på mig, men sätter mig i snön och väntar har. När våra barn inte vet varför de hatar sina klänningen fastnade lite i ryggen. Jag minns Min kropp, som kvinna, är aldrig bara min på att potatisen ska bli färdig. Då kan inte ens kroppar, måste vi kunna ställa frågan för dem. A att jag tänkte att jackan inte passade till klän- på mitt jobb. Jag arbetar i en offentlig kom- en oväntad gäst se det jag tror att jag behöver ningen, att lysrören var starka och att folk munal kulturverksamhet och där får jag stå ut skämmas över. Skribenten är ofärdig journalist kikade ur ögonvrårna på mitt gråtiga ansikte. med allt ifrån kommentarer om min kjollängd och människa Det minns jag så väl. Jag har aldrig använt den och slafsiga utbjudningsförsök till hot och AXLA ANSVARET K klänningen igen. misshandelsförsök. K O Kroppsångest har i många fall ingen fram- Redan innan den här februaridagen und- O L trädande förövare. Men ångesten är inget ab- c vek jag mannen om jag såg honom ute på L U strakt, utan ett konkret och frustrerande djä- En februarifredag förra året dödshotar en man gatan. Jag bytte alltid trottoarsida om jag såg U M vulskap i vardagen. Att en femåring kan mig och försöker misshandla mig. Mitt på ljusa honom komma, han sökte alltid ögonkontakt M N tillbringa timmar med att sitta och gråta över dagen. På min arbetsplats. Han skriker att jag på ett obehagligt sätt och visade så tydligt N

12 13 TEXT: Johanna Sjöberg ASTRA 2/2015 MIN KROPP OCH DET OFFENTLIGA RUMMET

till min plats tack vare GPS. Jag döper honom det genom att inte säga sanningen. Jag hade eftersom jag behöver den humorn, det är enk- mått bättre innan, efter och nu om vi faktiskt min kropp, som lare att säga och tänka att jag måste ha Hector sa ”detta är ett problem på en strukturell nivå, kvinna, är aldrig med mig än att tänka att jag måste ha ett larm det var inte ditt fel och det var inte fel av dig bara min på med mig. För att någon vill döda mig. Hela att bli rädd”. För jag har gått runt med så mitt jobb. våren är Hector med mig överallt. Larmet är mycket skam och skuld, skam över att jag blev en falsk tröst men Hector gör ändå så att jag och är rädd. En av de sakerna som tär värst är vågar gå ut. Jag vågar gå till och från jobbet, känslan av att detta är något som sopas under även om jag inte vågar gå på huvudgatan mattan eller inte ses som ett riktigt problem, att han kände igen en. När han är hos oss på på stan alls, utan smyger till och från jobbet för signalerna som sänds är att min kropp inte kultur­huset bråkar han och stör, vakterna får på smågatorna. är värd mer. visa ut honom varje dag. Eftersom han är så Veckan efter sitter jag på ett möte i ett Nu har det gått snart 14 månader sedan aggressiv. Ibland är han lugnare och det är ljust konferensrum med stilrena möbler och anmälan gjordes, jag mår bättre men det har nästan ännu obehagligare, för då är han sliskig. glasburspråk. Min chef informerar de andra fortfarande inte varit någon rättegång. Allt En gång berömmer han min kjol, säger att jag om förra veckans händelser. Han avslutar tar så lång tid och ingen informerar mig. Jag är farligt vacker och försöker trycka upp mig genom att säga ”tryck inte på larmet på ett ringer med jämna mellanrum och blir kop­ mot en vägg. Jag smiter undan och gömmer provocerande sätt, alltså gå inte fram till perso- plad till en ny polis varje gång. Vissa är snälla, mig på kontoret. nen ni ska larma om och tryck på larmet”. Han förstår allvaret och lovar att se till om de kan gör en trycka-på-knapp-rörelse i luften och skynda på processen. RÄDSLAN jag känner hur jag blir kall. Jag påpekar att vi Inför den här texten ringer jag återigen för Efter hoten gör jag en polisanmälan. Och aldrig larmar så att folk ser, att det inte hände att höra om fallet gått till åklagren än. Till slut är livrädd. Veckan som följer vågar jag inte gå förra veckan heller. Chefen ser irriterad ut får jag tag på polisen som har hand om mitt ut själv, en snäll kollega hämtar mig på mor- och säger ”ja men som sagt det är bra om man ärende. Han kollar och det visar sig att ärendet gonen och kör hem mig på eftermiddagen. Jag inte provocerar i onödan”. Jag undrar stilla om gått vidare till en annan avdelning. De ringer har alltid någon med mig när jag är ute, min det är så folk ser det, att jag provocerade fram upp mig dagen efter och berättar att de har allt mamma eller en vän, och kan ingen gå med detta och förtjänar hoten då. material de behöver – men att just nu händer mig då går jag inte ut. Och jag går inte ut när Folk säger för övrigt så mycket dumt inget – för mannen är försvunnen. De hittar det är mörkt, inte alls. Jag är rädd rädd rädd, under den här tiden. Saker som ”är du inte över honom inte och han har ingen adress längre. konstant. Jag sover knappt och funderar hela det, det var ju jättelänge sen?” och ”han kom- Hon förklarar att ”sådant händer ibland och tiden: vet han var jag bor? Och hur stark är mer säkert inte att göra något”. Det hjälper det är ju tråkigt, för då drar det ut på tiden”. min ytterdörr? inte mig, jag är rädd att jag alltid ska vara rädd Innan vi ska lägga på så säger hon att om han Jag blir besatt av säkerhetstänk, byter – i all framtid. För män, för mörker, för prassel inte dyker upp till slut så gör de en efter­lysning klackarna mot platta skor för jag kanske måste i skogen, för sena nätter och för stimmig miljö på honom, ”det är det ju inte riktigt dags för springa fort. Skaffar ryggsäck för tanken på att i dagsljus. ännu”. ”Nähä” säger jag och kroppen. Nästa inte ha händerna fria ger mig panik. Jag ändrar dag på jobbet är en man kränkt och besviken mina smyckesvanor. Slutar ha örhängen. Tanken SKAM OCH SKULD för att jag har ändrat min frisyr, tydligen var på att ha Stora Dinglande saker i öronen föder Ett halvår senare går jag sönder. Jag har jag och mitt hår ett skönare inslag i hans var- tankar på att någon i en misshandelssituation svårt att sova och är konstant rädd. På före- dag innan. Och så fortsätter det, för mig och kan ta fördel av det. Ta tag i mitt öronbling och tagshälsan konstaterar de att jag har post­ min kropp. A dra, jag ser blod och sargade öronsnibbar fram- traumatiskt stressyndrom och sjukskriver mig för mig. Däremot sätter jag på mig så många på halvtid. Jag får träffa en bra psykolog som Skribenten är journalist och ringar som det går. De största och tyngsta, och lyssnar och säger att min rädsla och alla mina litteraturfantast som sagt många. Så om det skulle behövas är säkerhetsbeteenden är helt normala reaktioner. det inte bara mina rätt svaga knytnävesslag som Som tyvärr går på loop i mitt huvud och därför träffar utan också några gram fejkguld. är jag så trött, för mitt huvud stänger aldrig av. K Säkerhetsavdelningen i kommunen tar det Huvudet är liksom konstant fyllt av våld, blod K O på allvar och för det är jag evigt tacksam. De och skrik. Och jag ser faran i allt. O L fixar ett personlarm åt mig, de kollar upp man- Problemet är att vi inte pratar tillräckligt L U nen och tar mig och min rädsla på allvar. om detta, på mitt jobb och i samhället. Vi U M Hector är en svart liten dosa och larmar pratar inte om hur min kropp inte är min i det M N jag skickas väktare, polis och ambulans direkt offentliga rummet. Vi låtsas som att den är N

14 15 TEXT: Vilhelmina Öhman ASTRA 2/2015

Trådarna brista Någon har gjort Hundra minuter och mer tills gryning Du köpte alltid en när du hittade en falla ihop i en hög ett hål i min tunga men du visste aldrig vad du skulle göra av dem Hon säger ”En eld brinner inuti mig Söt sav sipprar ut från mina mungiporna Mur omger som inte går att släcka” Smaskande otydbara mumlanden ditt ansikte Tillbaks till dig. rinner ur mitt svalg Grått hav Ögona blå, En glöd i min handflata Ordlösa ljud så att säga sköljer över Han sår sina egna sår den pyr, den gnistra, nästan flammar, tynger ner din Ingen ovanlighet, famlar Axlarna höjs i luften kropp Det gör ju var och en. huden när glöden Nacken böjs i en fågels rörelse trögt åt vänster mot det gröna tjocka djupa Lysande blå ögon i Hundra minuter kvar till gryningen Mitt medvetande är utdraget Kraniet tungt i, blommor strös över som ett vitt lakan den som har gjort ett hål i min tungas, ditt medvetande bakom mina ögonlock famn. försvarar Sheela na gig Stålsätter ditt Fastsatt med spikar hjärta På tredje steget placerade ut längs Homunculus knäna under vattenytan sömmarna Jag spyr ut olja Hundra minuter och mer tills gryning Solen som håller på att gå ner jag röker uran blir så tyst Jag kan släta ut bucklorna, jag tuggar kemikalier Ljuden som det bara blir här dra i de punkter jag vill Andas svart rök och orden fastnar i väggarna och släppa taget av andra suger in smog betong asfalt utanför Rör vid mitt fitthår sluten tvättar det rent Nu ligger lakanet Solar i strålning sent om natten Handen genom vattnet i kanten av mitt synfält med plast över huden sedan upp till min mun En ihopsurrad knycklig klump Stoppar i tungmetaller Hundra minuter och mer tills gryning går upp på bryggan Helt stilla Buken sväller sväller mer gatljus sipprar Mensblod färgar regnvattnet rött Själv är jag för ordlös flyter över fönsterbräden löses upp för att släta ut Smäller atombomber som nyårspjäser! stolsryggen ryggen bordet armbågen handen Tittar på det fyllda fatet Jag skulle definitivt behöva en mangel. Sprejar senapsgas som parfym! som slappt lyfter det Vapen! men med något uns av vilja Pepprar nacken full av pistolskott! ligger kvar på bordet Bland bladris, blåbär, barr och mossa Det är upp till dig I hundra år och hundra mer. ligger det nu där och när om du vill vara med mig Hundra minuter och mer tills gryning Blodet kommer ligga upplöst Om du skulle tappa mig nu Sedan ska jag, skulle jag rinna ut längs golvet färdig och förstörd, nacken blottad få allt att växa sy ihop isflak med nål och röd tråd ögat torrt frånvarande locka till sig kryp lämna en klibbig massa täta rymd med ren ingenting inne i ett eget viktigt osagt outrättat för fötter att fastna i vända jord med tusen frön rundad rygg mossa att svälla Och sänka mig själv till havets botten, knäna böjda Näring som var menat till någon annan smälta in i skorpan hundra minuter och mer tills gryning och brinna ner till stoft. D Jag tror få känt det Skribenten studerar nordisk litteratur D I Torra kex och apelsiner på bänken och genusvetenskap på HU, är I K 67 nätters kaffesump i avloppen kattsjuk och tycker om sånt som är så K T tomma plåtburkar på rad fint så att det gör ont T E ”Men du ser, de ser så vackra ut” E R R

16 17 TEXT: Johanna Bruun / BILD: Iiu Susiraja ASTRA 2/2015

LUUTA kropp (HYVÄ KÄYTÖS, 2008-2010) som föremål och föremål som kropp

18 TEXT: Johanna Bruun / BILD: Iiu Susiraja ASTRA 2/2015 KROPP SOM FÖREMÅL OCH FÖREMÅL SOM KROPP

En brunspräcklig rya, en kitschig var varken kulturell eller bohemisk. På väggarna fanns stilleben. I självporträttet figurerar hon alltid tillsam- landskapsmålning, ett par ögon som hötorgsmålningar, det fanns inga konstnärer i familjen mans med olika föremål, ofta med referenser till mat och förutom en keramikkurs vid arbetarinstitutet och eller hem. En stor del av hennes mest kända bilder är stirrar uppriktigt i kameran, en sopkvast församlingens konstklubbar var konst inget som upptog tagna i hennes föräldrars egnahemshus i Åbo. Det finns som hålls stadigt i luften under ett par tankarna eller talades om i Iius barndomshem. en sorts mörk, dadaistisk humor i fotografierna som fylliga bröst, en stor kropp som väller – Som liten då man skulle fylla i ”vänböcker” skrev fångar och förvillar betraktaren. jag att mitt drömyrke var veterinär. Jag berättade inte för Ända sen år 2007, då Iiu hämtade sin första digital- över kanterna i ett alldagligt rum. Iiu någon att jag ville bli konstnär, jag tänkte att det inte var kamera från posten, gick hem, tog ut den ur förpack- Susirajas fotografier präglas av en absurd något som kunde tas på allvar, säger hon. ningen och knäppte några självporträtt, humor och en slående självklarhet. Utmaningen med att ta till sig en har hon arbetar med samma tematik. så socialt laddad identitet som konstnä- – Den största skillnaden mellan de ren är en av orsakerna till att Iiu idag bilderna och de jag tar nu är att de ti- har examen från tre olika utbildningar. diga bilderna saknade humor. De andra Och till att Pirre Karvinen blev Iiu Su- det är spännande delarna: hemmet, föremålen och ma- siraja – att byta namn var en viktig sym- att bilderna ten, fanns redan i de första fotografierna. bolisk handling. Men då jag tog mitt allra första själv- – Det var först 2012 då jag fick mina upplevs som porträtt hade jag inte sett mig själv på kandidatpapper från Åbo konstakademi provocerande, det bild på väldigt länge, så det var svårt för som jag började kalla mig själv för konst- handlar mera om mig att föreställa mig hur slutresultatet när, då hade jag liksom rätt till det. Det samhället och skulle se ut. har varit en lång men bra resa. Samti- den tid vi lever digt tror jag inte att jag som yngre skulle i än om bilderna Visste du redan då att det fanns något i bil­ ha haft något att säga som konstnär, det i sig. om trettio derna du ville ta fasta vid? skulle inte ha funnits någonstans att ta år kanske de inte – Jo, jag märkte nog genast att de ifrån. För vissa krävs det kanske mera alls är så upp­ här bilderna hade något. Jag minns att livserfarenhet. min vän sa att hon gillar att mina tjocka Under resans gång har Iiu gjort seendeväckande, armar syntes och då tänkte jag att min en mängd andra jobb: städat, tillverkat säger iiu. storlek, som först chockade mig själv, var smältost, jobbat med paketering, kund- något jag kunde använda. Paradoxer och service, som tygförsäljare och en hel del motsägelser i konsten är sådant jag all- väldigt vardagliga saker. Vändpunkten tid­ tyckt om; att man blir förvånad el- kom i början av 2000-talet, då hon stod ler överraskad och inte vet om man ska inför valet att utbilda sig till ett yrke som skatta eller inte. Att det finns skönhet, garanterat ger jobb eller ge konstnärs- fulhet och brutalitet i samma bild. drömmen en ärlig chans. Iius säger att det finns två orsaker till att hon bara – Jag hade sökt in till utbildningen för närvårdare fotograferar sig själv. För det första finns hon alltid till onstnären Iiu Susirajas fotografier har Vi dricker Coca cola och försöker ignorera ett hög- och kommit så långt i ansökningsprocessen att det bara hands då det behövs, för det andra vill hon inte ”under- fått stor uppmärksamhet runt om i värl- ljutt gäng som håller låda i båset bakom. Hennes sätt att var intervjun och de psykologiska testerna kvar. Då fun- kasta” eller förnedra någon annan. den. Med jämna mellanrum löper de vara motsvarar hennes bilder: avslappnad, direkt och to- derade jag om det här verkligen är det jag vill göra och – Jag har svårt att tänka mig att jag skulle förnedra k amok på sociala medier. De har kallats talt okonstlad. Men hon ler och skrattar ofta till skillnad beslöt mig sen för att byta riktning. Jag studerade sen andra människor, till och med i misstag. Jag skulle kan- för selfies, för ställningstagande mot skönhetsideal och från personen i självporträtten. olika ämnen som tangerade konsten, till målarartesan ske ha svårt att be dem göra saker som jag vill att hän- för feministiska. Det är etiketter som Iiu Susiraja gärna Iius bilder fungerar som en sorts revansch och som och textilartenom, men de var ändå inte helt rätt. Jag der i bilden. tar emot, men inget hon tänker på när hon står fram- vittnen om att hon kommit i mål, att en dröm som länge sökte också in till Bildkonstakademin i Helsingfors och för kameran. verkade för stor och främmande för att tas på allvar bli- Åbo konstakademi men kom inte in. Först som 32-åring Tror du att självporträttet alltid kommer att vara centralt – Jag försöker inte medvetet provocera någon. När vit verklighet. I dag kallar hon sig för konstnär. I vår då jag sökte in till Åbo igen, den här gången till foto- för dig? jag gör en bild tänker jag inte på några samhällsfrågor. utexamineras hon från Bildkonstakademin i Helsinfors, linjen, kom jag in. – Jag har nog tänkt på det, att självporträttet är gan- Jag ser bilderna som en dokumentation av känslor och men vägen hit har varit lång och gått via många krokar. ska begränsat. I längden blir det svårare att hitta den där som grund fungerar ofta människorelationer. De sam- KROPPEN, MATEN, HEMMET finurliga aspekten i bilderna. Det skulle vara intressant hälleliga tolkningarna kommer som en slump och det är EN FÖRORTSUNGE BLIR KONSTNÄR En bra konstnär har förmågan att uppfinna hjulet att ta med en man i bilderna. Inte som aktören i bilden, egentligen det fina, säger Iiu då jag träffar henne en lör- Iiu Susiraja (f. 1974 som Pirre Karvinen) växte upp i på nytt. Iiu Susirajas fotografier bygger på två av konst- utan snarare som en närvaro i bakgrunden, medan jag dag mitt på dagen i en bar i Åbo. ett höghus i förorten Heponkulta i Åbo. Hennes familj historiens mest klassiska bildtyper – självporträtt och och föremålet fortfarande är i förgrunden. Jag har hört

20 INTERVJU 21 MYYTINMURTAJA (TUHMA PULLA, 2011-2012)

VOIMANAINEN (TUHMA PULLA, 2011-2012) PUSSIJALAT (HYVÄ KÄYTÖS, 2008-2010) TEXT: Johanna Bruun ASTRA 2/2015 KROPP SOM FÖREMÅL OCH FÖREMÅL SOM KROPP

att det i vissa av mina bilder finns en tydlig frånvaro av rum för slumpen, alltid kan jag inte veta om ett föremål Det finns en stark självporträttstradition bland finländska något, men jag vet inte om det är ett smart drag att ta fungerar eller inte när jag börjar leka med dem och tes- fotokonstnären. Under de senaste decennierna är det främst med den där närvaron, att ge svaret. tar de olika idéerna. kvinnor, till exempel Nelli Palomäki och Elina Brotheus, – Överlag kämpar alla konstnärer med ifall de borde Det är ingen medveten laddning som Iiu försöker som slagit igenom internationellt i den här genren. Hur förnya sig eller inte. För mig handlar det mera om att sa- åstadkomma i bilderna, hennes relation till kameran är ser du på balansen mellan konstnärer som identifierar sig ker och ting spelar ut sin roll. Till exempel mina föräld- mera konstaterande. Hon placerar kameran på sitt sta- som kvinnor respektive män på det finländska konstfältet? rars vardagsrum, där jag har fotograferat så mycket att tiv och ställer sig helt enkelt framför den, tar en bild – Det är ganska intressant att jag alltid kallas för jag numera har jag svårt att bli inspirerad och hitta nå- och det är det. kvinnlig konstnär, jag har nog funderat på vad det be- gon intressant vinkling. Dessutom finns det där rummet – Det är på något sätt en väldigt avklädd situation tyder och varför de inte bara kan kalla mig för konstnär. redan i så många av mina bilder att det börjar bli pro- och eftersom där inte finns några andra människor så Och det gäller många andra saker också, det där kvin- blematiskt att använda. Men hemmil- ler jag inte. Jag förbereder mig inte men- no-prefixet. Då känns kvinnligheten på något sätt som jön är överlag väldigt intressant. Den är talt för att fotografera, utan försöker bara en börda. Men jag tycker om att vara kvinna, jag är nöjd färdigt laddad, full av budskap och sym- vara så öppen som möjligt. Sen vet jag med mitt kön och upplever inte att jag skulle ha blivit bolik. Ett hem kan vara en scen för så inte riktigt varifrån den där rätta stäm- orättvist behandlad som konstnär på grund av det. Det många olika sorters känslor, för positiva paradoxer och ningen kommer. En stor del av bilderna kan i och för sig också bero på att det gått så bra för eller för negativa. motsägelser i blir dåliga, men sen i andra finns det nå- mig, kanske du skulle få ett annat svar om du frågade en konsten är sådant got som är bra och intressant. Det är frå- kvinnlig konstnär i en annan position. FÖR MYCKET SNÄLLHET DÖDAR jag alltid tyckt gan om så små ögonblick att de inte rik- En av mina favoriter bland Iius själv- om; att man blir tigt går att styra. Varför tror du att dina bilder väckt så mycket uppmärksam­ porträtt är en bild där hon bundit fast het just nu? förvånad eller KROPPEN SOM EN DEL två knackkorvar på hennes långfingrar överraskad och – De upplevs väl viktiga eller intressanta för att de som riktas mot kameran. Verket ”Haista AV KOMPOSITIONEN på något sätt skiljer sig från andra bilder. Jag vet faktiskt inte vet om man nakki” är befriande på många nivåer. Dina bilder har bland annat kallats inte riktigt för jag läser inte så mycket av det som skrivs Inför din examensutställning från ska skatta eller för selfies. Vad tycker du om den självcen­ om mig, speciellt inte det som skrivs på nätet och går Åbo konstakademi myntade du uttycket inte. att det finns trerade fotokulturen som blommar just nu, sällan på galleriöppningar, inte ens mina egna. Jag vill ”För mycket snällhet dödar”, vad menar du skönhet, fulhet alla ­selfies, bloggar och så vidare där folk behålla friheten i min konst och undvika att börja forma med det? och brutalitet i visar upp sig själv och sitt liv för andra? mig efter vad andra förväntar sig eller tycker och tän- – Snällheten som fenomen är ett samma bild. – Att fotografera sig själv kan vara ker om mig. Det är spännande att bilderna upplevs som sorts kvinnoproblem. Kvinnor uppfostras upp­byggande eller förgörande, det har provocerande, det handlar mera om samhället och den till att vara snälla, goda och ta hänsyn till alltid varit kamerans kraft. Man kan tid vi lever i än om bilderna i sig. Om trettio år kanske andra. Jag tror att människor som alltid bygga sin identitet genom kameran, de inte alls är så uppseendeväckande, säger Iiu. sätter andra före sig själva lätt blir sjuka, men det kan också vara traumatise- Våra glas är tomma men gänget bakom oss har inte både psykiskt och fysiskt. För mycket rande att se sig själv genom kamerans tystnat utan snarare tvärtom, middagsölen har fyllt sin snällhet föder ingenting gott, det finns lins. Den kan ta något av din själ. Om uppgift. Iiu ska i väg och köpa blommor, de har en cen- alltid de som sen vill och kan utnyttja en snäll människa. du som människa är väldigt sårbar och du fotograferar tral roll i hennes slutarbete på galleri Kluuvi. Hon ser Jag har själv varit allt för snäll, men i min konst tar jag det dig själv, är det inte nödvändigtvis en bra sak. Kame- framemot att bli färdig, att få papprena från Finlands här området tillbaka, den är en sorts revansch. ran visar människan på ett annat sätt än spegeln, den mest prestigefulla konstskola i handen. Iius fotografier är en kombination av noga uttänkt är mycket råare. – Nu känner jag att jag är framme. Jag vill koncen- symbolik och en stor dos spontanitet och intuition. Hon trera mig på att göra konst på allvar nu och att ingen- har sagt att det ofta finns en tankelek bakom bilderna, Det sägs ju att människan lätt kan börja objektifiera sig ting annat tar tid. A att de är en hyllning till byfånen eller porträtterar en själv och börja se sig själv med en ”utomståendes” ögon. hemmafru som flippar ur. Den största delen av sin tid Skulle du säga att du objektifierar dig själv i dina bilder, el­ Skribenten studerar grafisk design i Lahtis, använder Iiu till att tänka. ler vem är personen framför kameran och vem är du? skriver gradu i konstvetenskap och jobbar som – Varje dag gör jag något som har med konsten att – Det finns en stor skillnad mellan hur jag beter mig konstkritiker, frilansjournalist och illustratör. göra. Det kan vara att planera bilderna eller ansöka om framför kameran och ute i det civila. Men visst finns det Älskar kaffe. stipendier och ganska ofta går dagen ut på att leta efter något av mig själv i bilderna. Egentligen ser jag inte den rekvisita. Det är en ständigt pågående process och själva där fetman som något personligt, min kropp fungerar fotograferandet är en väldigt liten del av den. Ibland mera som en del av kompositionen. På samma sätt kan fotograferar jag varje dag och ibland kan det gå flera jag se mig själv i de stilleben jag gör. Ibland talar jag om veckor utan att jag fotograferar något. Det som tar tid självporträtts-stilleben. Jag ser mänskliga drag i föremå- är att tänka och komma på bra idéer. Jag lämnar också len, det går liksom att identifiera sig med dem.

26 INTERVJU 27 TEXT: Victoria Machmudov ASTRA 2/2015

När tv-programmet Kobra sände ett avsnitt på temat onani på SVT tidigare i år konstaterades det att försäljningen av sexleksaker idag är rekordhög och man frågade sig om ett tabu är på väg att dö ut. Men marknaden är fortfarande penisfixerad och massagestaven är det som dominerar.

den himmelska njutningen

är tv-programmet Kobra sände ett av- snitt på temat onani på SVT tidigare i år konstaterades det att försäljningen av n sexleksaker idag är rekordhög och man frågade sig om ett tabu är på väg att dö ut. Men mark- naden är fortfarande penisfixerad och massagestaven är det som dominerar.

Svenskfödda Paola Bjäringer bor och arbetar i Paris som gallerist och designkonsulent. För det egenstartade före- taget Exquise Design har hon producerat en kollektion med sexleksaker för kvinnor bestående av bland annat 8th Heaven som istället lägger fokus på klitoris och upp- märksammats för sin okonventionella form. För tidskrif- ten ASTRA berättar hon om sin hängivenhet för design- konst och varför hon anser det vara politiskt.

28 INTERVJU 29 TEXT: Victoria Machmudov ASTRA 2/2015 DEN HIMMELSKA NJUTNINGEN

Kan du berätta om upphovet till 8th Heaven? född i Sverige och uppvuxen i Frankrike, har jag kon- att sexuell läggning ofta binder samman människor. Paola Bjäringer: År 2004 skrev jag en avhandling fronterats med de radikala skillnaderna som råder i atti- ­LGBT-människor är generellt mer öppensinnade att dis- för min master i genusstudier på LSE i London om kom- tyder och kunskap kring genusfrågor mellan norra och kutera, de har mer att säga om dessa objekt. Antagligen mersialiseringen av sexleksaker gjorda av och för kvin- södra Europa. Samtida konst och design är i min åsikt för att de är vana vid att tala om sin sociala positione- nor. Under min research drömde jag, bokstavligen talat, ultimata studieområden att ställa könsrelaterade frågor ring. En annan observation är att män, homo eller he- att den franska designern Matali Crasset designade en om vårt alltmer komplexa samhälle i. tero, hade mindre problem än kvinnor att prata om sex sexleksak för kvinnor. Dagen efter ringde jag upp henne överlag och sexleksaker också. Att dessa love toys inte och presenterade min idé om en kollektion av sexuellt Kan du utveckla? ser ut som stora mekaniska fallosar gjorde att macho- orienterade enheter för kvinnor designade av kvinnliga­ – I Sverige är det politiskt inkorrekt att inte vara fe- argumentet, att en dildo försvagar den manliga hetero- designers. Jag döpte dessa objekt för ”love toys”. Några minist, vare sig du är man eller kvinna. Svenska män partnern genom att ”ersätta” honom, försvann. år senare föddes 8th Heaven. har till och med ett eget feministparti! Det finns inte på kartan i Frankrike. Sexleksaksindustrin har skjutit i höjden de senaste åren. Vad Varför använder ni er av ordet love toy Bara för ett tag sedan har ordet femi- har det för konsekvens för kvinnors sexualitet att män ofta istället för sexleksak? – den brief som nism börjat bli en cool term att använda ligger bakom designen? – För att bredda omfånget av käns- – mest på grund av popkulturen. Or- – Historiskt sett ligger den medicinska världen lor som finns och överförs av ett objekt. jag gav dessa tre det ”genus” dök först upp i folks ordför- bakom uppkomsten av sexleksaker som skulle bota hys- Sex är mer än bara sex. kvinnliga design­ råd förra året. Media eller skolsystemet teriska kvinnor. Manliga läkare och industriföretag gick ers var följande: hade aldrig hört talas om termen. Ge- samman för att designa dessa kraftfulla, metalliska och Till skillnad från många andra sexleksa­ designa en love nerellt skulle jag säga att fransmän är läskiga enheter. Senare gick porrens verkställande di- ker saknar 8th Heaven en dildostav. Var­ toy för kvinnor stolta över skil­lnaderna mellan kvinnor rektörer ihop med liknande industriföretag och mark- för tog ni det beslutet? som är icke-meka- och män medan svenskar anser att ett naden svämmade över av falliska vibratorer och dildos. – Den brief som jag gav dessa tre nisk, ej sexuellt samhälle eller privatliv är lyckat om det Designers designar självklart från sitt eget perspektiv kvinnliga designers (Matali Crasset, igenkännbar och är jämställt. beroende på den specifika kontexten. Inget annat än Sara Szyber och Andrea Knecht) var gjord av silikon penisliknande former eller mekanik hade annars kun- följande: designa en love toy för kvin- Hur upplever du att designvärlden förhål­ nat bli resultatet. Först när den lesbiska rörelsen började nor som är icke-mekanisk, ej sexuellt och som integre- ler sig till frågor kring objekt och kön? ”reclaima” kvinnors kroppar och den sex-positiva femi- igenkännbar och gjord av silikon och rar de naturliga – Som när det kommer till det mesta niströrelsen vaknade till liv förändrades sexleksakernas som integrerar de naturliga rörelserna rörelserna hos en i samhället är frågor kring genus i för- design. Expansionen av sexleksaker på senare år följer hos en kvinnas kropp. Att jag valde kvinnas kropp. hållande till design marginaliserat. Först bara trenden av en lyxindustri som blir mainstream. När professionella designers som inte har och främst på grund av att det finns väl- Marc Newson designade en sten-liknande sexleksak för något att göra med porr- och sexindu- digt få kvinnliga designers högst upp i brittiska Myla började saker att ändra sig. Kvinnor hade strin och att de var kvinnor gjorde det näringskedjan – Matali Crasset är en av äntligen ett val. Märken som Ann Summers demokrati- dubbelt så osannolikt att den slutgil- dem. Samma sak gäller beslutsfattare i serade sexleksaker för kvinnor i en rolig och trygg miljö. tiga designen skulle likna sexleksaker branschen och medieägare. Men den Det finns nu mer och mer kvinnor som designar och som redan finns. Självklart hade jag ingen aning om hur främsta anledningen är brist på utbildning i skolor och grundar sexrelaterade varumärken för kvinnor. A deras individuella designförslag skulle se ut, det enda hemma hos familjer. Hur tusan kan en mamma eller en jag var på det säkra med var att vi behövde alternativ pappa förväntas reflektera över sånt om de inte själva Skribenten är en Parisbaserad frilansjournalist till sexindustrin som domineras av den manliga blicken. kan stava till ordet eller urskilja vad som är medfött kon- Särskilt i en tid då exklusiva sexshoppar för kvinnor är tra vad som är en social konstruktion. I Frankrike blev en framväxande industri. ordet ”genus” (le genre) en del av den offentliga debat- ten först förra året, under 2014. Ironiskt nog var det ett Hur kom ni fram till just den här formen? franskt geni som slängde ur sig ”man föds inte till kvinna, – Matali Crasset följde min specifika brief och in- man blir det”, men nordiska länder är de enda som inte- spirerades av formen av en kvinnas handflata, formen av grerat den meningen betydligt mycket tidigare än andra. symbolen för oändlighet som ser ut som siffran 8 och av japanska bakverk. Inuti de åtta silikonfälten finns me- Har du märkt av någon skillnad på hur produkten tagits tallkulor som rör sig fritt i materialet och skapar en vib­ emot i olika länder? ration när objektet är i rörelse. – Jag förundras alltid över det spann av känslor som väcks av dessa love toys. Från nöje, blyghet eller Hur har dina studier inom genusvetenskap påverkat dig? fniss till avsky eller ilska, dessa objekt är laddade med – Genusstudierna förändrade mitt liv. Som kvinna, känslor. Istället för kulturella skillnader skulle jag säga

30 INTERVJU 31 TEXT: Hanna Sistek / BILD: Nina Grönlund ASTRA 2/2015

För första gången någonsin har en amerikansk kvinna dömts för fostermord. Purvi Patel fick 41 års fängelse för att i praktiken ha gjort en illegal abort. ”Det här är precis tvärtemot vad vi behöver. En kvinna borde kunna besöka ett sjukhus och få vård istället för att slängas i fängelse om något går snett under graviditeten”, säger Elizabeth Nash på Guttmacher-institutet.

fostermord?

lafayette, Indiana: Det var en ljum- På sjukhuset fick Patel efter två timmar träffa en lä- men sommarkväll den 13 juli 2013 som kare och fick bedövning för att avlägsna moderkakan. Purvi Patel, en indisk-amerikansk d 33-åring, kom in till akuten i Mishawaka Tre timmar senare, klockan 03.00 på natten efter ett re- i norra Indiana. Klockan var 21.43 och hon blödde kraf- dan traumatiskt dygn får Patel ett oväntat besök på sjuk- tigt från underlivet. Först ville Patel inte berätta vad som husrummet. En konstapel från mordroteln kliver in. hänt men så småningom kom det fram hon hade haft När sjukhuspersonalen anat oråd ringde de till po- ett missfall. Det är oklart hur långt gången hon var, men lisen. I delstaten Indiana är det olagligt att abortera ett troligen runt vecka 23 till 25. Patel hävdade att hennes foster annat än genom medicinskt administrerad abort. baby hade varit dödfödd. Hon lindade in fostret, lade det Personalen misstänkte att Patel velat göra sig av med i en plastpåse och slängde det i en sopcontainer. barnet på egen hand. Patel blev förhörd direkt i sjukhussängen och poli- Senare skulle Patels försvarsadvokat hävda att hon drab- sen fann ett sms till en väninna om att Patel hade köpt bats av panik när hon börjat föda. Patel kommer från en läkemedel för att framkalla ett missfall. Inga spår av ke- konservativ hinduisk familj och hade blivit gravid till mikalier kunde dock upptäckas i hennes kropp. följd av en romans med en arbetskollega. Hon ville inte Polisen gav sig ut till containern och hittade att föräldrarna skulle veta. fostret. Enligt ett vetenskapligt ifrågasatt så kallat

32 ARTIKEL 33 TEXT: Hanna Sistek ASTRA 2/2015 FOSTERMORD? lungflytningstest kom en läkare fram till att fostret kan skydda gravida – istället har åberopats för att arrestera har regler kring obligatorisk betänketid vid aborter. Lig- Sue Ellen befarar att domen mot Purvi Patel kommer ha levt ett par sekunder eller minuter innan det dog. kvinnor för deras handlingar under graviditeten. Fors- ger kliniken långt bort så kan kvinnorna behöva över- att leda till att kvinnor kan åtalas för missfall eller ohäl- karna Lynn M. Paltrow, ordförande för National Ad- natta. Aborter kostar runt 500 dollar och sedan tillkom- sosamt leverne under graviditeten. ”Jag tror att det kom- PATEL DÖMS vocates for Pregnant Women, och sociologiprofessorn mer eventuella rese- och logikostnader. Sammantaget mer att göra kvinnor rädda att söka vård”, säger hon. Den 30 mars 2015 dömdes Patel som första ameri- Jeanne Flavin på Fordham University, har studerat ökar kostnaden och den dåliga tillgången på kliniker kanska kvinna för fostermord och därtill vanvård av per- tvångsåtgärder mot gravida sedan abortlagarna infördes risken för hemaborter, men dessa kan alltså förutom att Domen har fått organisationen National advocates for son i beroendeställning. Straffet blev totalt 41 år, varav 6 i USA 1973. De har dokumenterat över 800 fall då kvin- vara hälsoskadliga även leda till åtal. pregnant women att vädja till samtliga intressefören- års fängelse för fostermord och 30 år för vanvård (10 år nor arresterats för att ha intagit alkohol, droger, abort- En relativt ny röst i antiabortlägret är Personhood ingar att sluta fokusera på rätten till abort och istället har upphävts). Efter frisläppning kommer Patel att ha piller utan recept eller till och med för att ha vägrat re- USA. Organisationen, som startade 2008 i Colorado, an- enas bakom en grundläggande princip: att en kvinna skyddstillsyn i ytterligare fem år. Totalt kommenderade kejsarsnitt. ser att allt liv är okränkbart och lobbar för att ändra la- aldrig bör förlora sina civila och mänskliga rättigheter behöver hon tillbringa 20 år bakom lås De hårresande exemplen är många. garna så att embryon räknas som personer direkt från under sin graviditet. A och bom. I Washington DC beordrade en domare befruktningsögonblicket. Idag är USA:s abortlagstiftning Domen är motstridig. Vanvård av kejsarsnitt på en dödssjuk 27-åring som baserad på en historisk dom från 1973 i det så kallade Skribenten är frilansjournalist som gillar barn kräver att barnet varit vid liv. Fos- var gravid i 26:e veckan. Varken mam- Roe mot Wade-målet, där kvinnans rätt till medicinsk att dansa kontaktimprovisation termord kräver att barnet är dött. Pa- man eller barnet överlevde. I Iowa an- sekretess och medicinska beslut överskrider statens rätt tel dömdes för både och. ”Jag kan inte mäldes en gravid kvinna till polisen ef- att skydda fostret de första fem-sex månaderna. Om ett för mitt liv förstå hur sekunder av för- abortlagarna är ter att hon ramlat ned för en trappa. embryo räknas som en person så kommer den balansen summelse kan leda till decennier i fäng- under attack från Hon arresterades för ”försök till fos- dock att ändras. Abort blir i princip förbjudet, för det else, särskilt om hon låg och blödde på den konservativa termord”. I Utah födde en kvinna tvil- skulle ju innebära att man mördar en person. Frågan är ett golv och var oförmögen att handla”, högern, vilket lingar, varav en dog vid födseln. Sjuk- också vad som händer i fall av utomkvedshavandeskap, säger Sue Ellen Brandin, ordförande bland annat lett vårdspersonalen ansåg att barnet dött där det befruktade ägget befinner sig på fel plats, eller i Indianas religiösa koalition för re- till att abort­ på grund av mammans beslut att vänta för den delen vid provrörsbefruktning. Idag befruktas produktiva val, IRCRC. Organisationen kliniker tvingats med kejsarsnitt. Mamman arresterades ofta ett flertal ägg på samma gång och de som inte an- är engagerad i Patels fall och besöker för fostermord. vänds fryses ned, att ha ifall graviditeten inte lyckas vid henne i fängelset. Patel själv förnekar slå igen. Palthrows och Flavins observatio­ första försöket. En lagändring skulle innebära att bara brott och vill överklaga domen. ner publicerades redan 2005 i den ve- ett ägg skulle kunna befruktas åt gången, eller så skulle tenskapliga tidskriften Journal of ett flertal ägg behöva implanteras samtidigt (vilket var Purvi Patel är första kvinna att dömas Health Politics, Policy and Law och de vanligt speciellt förr, med många flerlingar som resultat). under Indianas fostermordslagar, men ser antalet fall öka. inte första att åtalas. 2011 tillbringade Hittills är Personhood en relativt liten del av abortmot- amerikansk-kinesiska Bei Bei Shuai ett ABORTLAGAR UNDER ATTACK ståndet i USA enligt Nash, men ovanligt välorganiserad år i fängelse även hon misstänkt för fos- På det välrenommerade Gutt- och högröstad. På kort tid har de introducerat lagänd- termord, efter att ha försökt ta livet av macher-institutet som jobbar med re- ringsförslag i ett flertal delstater. Då dessa röstats ned av sig under graviditeten. Shuai som kom- produktiv hälsa, ser Elisabeth Nash invånarna har organisationen istället vänt sig direkt till mit till USA år 2000 från Shanghai blev gravid med en ny en ”kollaps av kvinnors rättigheter runt graviditet och politikerna och hittills har fyra delstatsparlament rös- OM PERSONHOOD: man efter att hennes äktenskap fallit isär. När den nye abort”. Trots att USA har blivit mer progressivt inom an- tat igenom personhood-lagar, lagar som dock har upp- Startades 2008 och har idag 1,37 mannen övergav henne åt Shuai råttgift i ett suicidför- dra områden som HBTQ-frågor, så har kvinnors repro- hävts av antingen domstol (då de anses oförenliga med miljoner medlemmar och 92 000 vo- sök. Hon överlevde men det 33 veckor gamla fostret dog. duktiva rättigheter försvagats, enligt institutet. Abort- landets HD-beslut från 1992 i fallet Planned Parenthood v. lontärer runt om i landet och kallar Shuai blev till sist benådad i rätten, men inte förrän hon lagarna är under attack från den konservativa högern, Casey, vilket tillåter delstater att stifta vissa abortrestrik- sig själv för USA:s största gräsrotsor- tillbringat över ett år i fängelse. vilket bland annat lett till att abortkliniker tvingats slå tioner, men förhindrar dem att upphäva den konstitu- ganisation pro-life. Bakom det ökade straffet för fostermord i Indiana igen. I den hårdast drabbade delstaten Texas har antalet tionella rätten till att avsluta en graviditet) eller i påföl- ligger en tragisk historia. Det var en bankrånare som kliniker halverats, till dagens 20. Vidare saknar 37 pro- jande folkomröstningar. ABORTRÄTTEN I USA: sköt en fem månaders gravid banktjänstekvinna i ma- cent av landets kvinnor i reproduktiv ålder försäkrings- De senaste fyra åren har antalet gen i delstatshuvudstaden Indianapolis 2008. Kvinnan skydd för aborter. 21 procent av kvinnorna saknar helt När det gäller fostermord har 40 av USA:s delstater lik- abortrestriktioner skjutit i höjden överlevde men förlorade sina tvillingar. försäkring och den statliga sjukvårdsförsäkringen för nande lagar som Indiana, men många har undantag, i USA – totalt 231 restriktioner har låginkomsttagare, Medicaid, täcker inte aborter (annat samtliga för legal abort men många även medicinsk be- antagits på delstatsnivå. Gutt- Sue Ellen Braunlin var närvarande när lagändringen än vid bl.a. våldtäkt). Kostnadsfrågan slår särskilt mot handling och den gravida kvinnans egna handlingar. macher-institutet kallar det ett röstades igenom, men hon trodde aldrig i sina vildaste låginkomsttagare och färgade kvinnor, berättar Nash, då En konsekvens av de lagar som inte undantar kvin- ”dramatiskt förändrat landskap för drömmar att lagen skulle kunna komma att använ- dessa ofta jobbar långa timmar inom lågbetalda bran- nans egna handlingar, är att de slår mot drogmissbrukare. kvinnor som vill göra abort”. das emot den havande kvinnan. Det är dock inte för- scher och har svårt att ta ledigt. Abortkliniken behö- ”Istället för att ge dem vård så märker vi att kvinnor låses sta gången som liknande lagar – trots grundtanken att ver inte sällan besökas två gånger då många delstater in och nyckeln slängs iväg”, säger Nash. KÄLLA: Guttmacher-institutet

34 ARTIKEL 35 TEXT / BILD: Nanó Wallenius-Verthongen ASTRA 2/2015

transkriberades. I filmen ses Ljuus ringa upp dessa historier dessa män i jakt på svar. ”Asian girls know how har dessvärre to do it in bed, if I can put it that way”, är ett från starkt påverkat av många uttalanden som visar den attityd som Ljuus stöter på som kvinna med östasiatiskt hur kvinnor ursprung. Ljuus menar att sexism och rasism tröste- med östasiatiskt går hand i hand och att vi måste bli bättre på ursprung avbildas att prata om det. inom västerländsk kvinna populärkultur. c Trettiosju år har gått sedan Edward Said skrev i sin bok Orientalism (1978): ”[The local] women are usually the creatures of a male För två år sedan fick jag möjligheten att åka rer som gör kvinnan till ”det andra könet” gör power-fantasy. They express unlimited sensua- på en utbytesperiod till en konsthögskola i också andra etniciteter än den vita västerländ- lity, they are more or less stupid, and above all ­Guangzhou i Kina. Eftersom jag siktade in mig ska till ”de andra etniciteterna”. Precis som they are willing.” Allt fler utsatta pratar nu öp- på att jobba med kvinnor i min egen generation det finns en underrepresentation av kvinnliga pet om denna stereotypisering och översexua- kändes det naturligt att börja läsa om hur kvin- ­huvudkaraktärer i böcker och filmer finns det lisering och hur det påverkar deras vardag. Ak- nokroppar med östasiatiskt ursprung avbildas en underrepresentation av ”andra etniciteter” i tivister och skribenter som Ninni Sundin och i västerländsk populärkultur. Professorn Sumi västerländsk populärkultur. Jag tolkar det som Angela Larsson skriver och berättar på nä- K. Cho berättar i sin essä Converging Stereo­ att den snedvridna representationen av kroppar tet om sina erfarenheter. På det separatistiska types in Racialized Sexual Harassment att stereo­ i samtidens bildkultur till stor del handlar Instagram-kontot Makthavarna skrev nyligen typerna rörande östasiatiska kvinnor existerar om marknadsföring. Reklam ska tilltala en så Linnea Brännström under en vecka om sina som konstruktion gällande både kön och ras. bred publik som möjligt och många reklam- upplevelser. Avslutningsvis vill jag citera pro- Cho menar att dessa stereotyper är ett resultat makare tycks leva i tron att alla kan identifiera fessorn Hortense J. Spillers essä Mama’s Baby, av kolonial krigsföring. sig med vita män. Personer som man inte kan Papa’s Maybe: An American Grammar Book som identifiera sig med kan inte få en att köpa en behandlar etnicitet i förhållande till konstruk- c produkt. Hur stor del av detta som är sant är tion av kön: Om man går bakåt i historien, till exempel till ­naturligtvis diskuterbart. I am apparition and flesh, fantasy and night­ det filippinsk-amerikanska kriget, andra världs- mare. I am Suzie Wong, Madame Butterfly, Geisha till miss kriget samt Vietnamkriget, hittar vi begrep- c Girl, China Doll, Miss Saigon. I am bargirl, prosti­ pet ”comfort woman” eller tröstekvinna. Sex- Vid en googling av ”exotification Asian tute, gook, dead yellow whore, slit-eye, slant-cunt, industrier etablerades snabbt i de inblandade ­women” är den första träffen en annons. Iro- chinky slut, leather-clad dominatrix with a whip. I saigon länderna, ibland även i grannländerna, för sol- niskt nog består annonsen av ”Pretty Chinese am adopted daughter, model minority, professional daters användning. Inte minst för de ameri- Women – AsianDate.com – Visit Our Pre- woman, sewing woman, shopkeeper, peasant­ wo­ Vad har operan Madama Butterfly, musikalen kanska soldaterna som kom hem med historier mium Dating Site & Feel Free to Make Your man, war bride, mail-order bride. I am petite, sexy, Miss Saigon, filmen China Doll och tv-­serien om ”little brown fucking machines powered by Choice!” Med tanke på att exotifiering är ett mysterious. Me so horny, me love you long time. A Ally McBeal gemensamt? De är alla väster- rice”. Detta vidriga citat genererar hela 5730 re- akademiskt begrepp som ofta används i en kri- ländska produktioner som avbildar kvinnor sultat med Google. När USA infiltrerade Japan tisk kontext är det förbluffande hur snabbt en Skribenten studerar konstfotografi vid med östasiatiskt ursprung på stereotypa sätt. I under andra världskriget fick amerikanerna till- tydlig bekräftelse på hela denna problema- konsthögskolan KASK Antwerpen samt västerländsk populärkultur är denna sexualise- gång till bordellerna som den kejserliga japan- tik oavsiktligen levereras till en via nätet. Att genusvetenskap och kinesiska ring och exotifiering långt ifrån en ny företeelse. ska armén tidigare hade satt upp. Med biljett kvinnor med östasiatiskt ursprung alltjämt vid sidan om. och kondom fick soldaterna tillgång till tröste- ­förekommer inom en kontext som denna le- c kvinnorna. Dessa historier har dessvärre starkt der dessvärre till ytterst obehagliga konfron- Som studerande i konstfotografi är min upp- påverkat hur kvinnor med östasiatiskt ursprung tationer. En konstnär som använt denna kon- K gift att se. Jag ser fotografier, reklam, konst – avbildas inom västerländsk populärkultur. flikt i sitt arbete är Caroline Ljuus. Under K O jag ser världen i bilder. När man börjar jämföra ­arbetet med sitt videokonstverk Your Kind O L blickar, bilder, perspektiv och sammanhang blir c ­Makes Very Good Kissers (2011) ringde hon upp L U en sak väldigt uppenbar. I många fotografier Med detta i bakhuvudet går det att tolka väster- svenska män som lämnat kontaktannonser i U M är människors kroppar porträtterade på olika ländsk populärkultur ur ett post­kolonialistiskt Dagens Nyheter där de specifikt sökte ­efter M N sätt beroende på bland annat kön och etnicitet. feministiskt perspektiv. Liknande struktu- asiatiska kvinnor. Samtalen spelades in och N

36 37 TEXT: Rebecka Bülow / BILD: Ida Brattmo ASTRA 2/2015

uppenbarligen upplever inte alla att yogarum- met är en plats där de duger som de är.

i den rökelse­ YOGA I ETT KAPITALISTISKT SYSTEM doftande källarlokalen i Yogan är alltså inte nödvändigtvis god, men vi kan använda yoga som ett verktyg för centrala stock- att sprida goda handlingar och stämningar. holm berättade Ett sätt att komma ifrån den exkluderande hon för mig att aspekten av dagens yogarörelse är att inte låta jag, och alla andra den spela med i det kapitalistiska systemet. I i rummet, dög som antologin ”21st Century Yoga – Culture, Poli- vi var, att vi inte tics & Practice” skriver Matthew Remski att vi behövde förändra behöver skapa yogarum där alla har ekonomisk våra kroppar. möjlighet att vara. Anledningen till att yoga är dyrt är nästan alltid höga lokalhyror, så en viktig aspekt är att flytta yogan till mindre kostsamma platser. Det finns redan alternativa, gratis yogarum, till exempel yogaklasser som upplevt dessa fördelar hyser en närmast blind går att streama på internet. Det finns yoga tilltro till att yoga är gott, att yoga automatiskt i parker, och initiativ som nordamerikanska medför fred och hälsa. Yoga to the People och svenska, nystartade Jag fortsatte att yoga, allt oftare, och ut- YogaRevolt, som tar pris efter förmåga. bildade mig så småningom till yogalärare. Men Jag menar inte att alla yogastudios bör läg- under de år som jag har utövat yoga har det gas ned, tvärtom, jag tror att de kan få en ännu blivit tydligt för mig att yoga inte alls nödvän- viktigare funktion. De kan vara platser för mer digtvis är gott. Yoga är ett verktyg, och vi måste djuplodande yogautbildning, de kan bli viktiga vara medvetna om hur vi använder det. knytpunkter och kunskapscenter. Yogastudion Lila Shala i Visby drivs av Mariancila Kim FÖRSTÄRKER EXKLUDERANDE NORMER och är ett strålande exempel. Varje år under normbrytande Idag när jag går in i en yogastudio möts Almedalsveckan drivs där ”yoga för aktivister”. jag ofta av en mängd intryck som inte alls Under samma vecka upplåts även studion till signalerar att vi duger som vi är, eller att alla är organisationer och aktivister med socialt enga- yoga välkomna. Exkluderingen sker på många plan, gemang men med knappa resurser. ett är de höga prisnivåerna. En annan aspekt Men samtidigt som initiativ som Lila är att yogastudios vanligen marknadsför sig Shala och YogaRevolt blir fler och starkare, Yogarörelsen i västvärlden är skrämmande källarlokalen i centrala Stockholm berättade endast med bilder på smala, vita, unga kvinnor, förstärker andra delar av den västerländska ­homogen, och yogaindustrin reproducerar ofta hon för mig att jag, och alla andra i rummet, en stereotyp som också är flitigt använd av yo- yogarörelsen kapitalistiska ideal. Yogastudios trånga normer. Skribenten och yogautövaren dög som vi var, att vi inte behövde förändra gatidningar och yogaböcker. Normen förstärks säljer kurser till företag med slogans om att Rebecka Bülow frågar sig hur vi kan skapa våra kroppar. Vi uppmanades att istället inta en i sociala medier där miljontals följer flöden av yogan ska göra medarbetarna ”effektiva”. Yoga mer inkluderande yogarum, samt funderar utforskande och medvetet observerande roll. bilder på dessa nästan likadana kvinnor som används för att marknadsföra kläder och mat, på hur yogan kan fungera som motstånd mot Jag var i tonåren och upplevde stor press att graciösa och solbrända intar ytterst krävande till exempel genom att en energibar kan vara ­förtrycket av kroppar utanför normen. prestera både i skolan och socialt. För mig var yogapositioner. Yogaindustrin reproducerar ”mindful” och en tröja en ”yogatröja”. På så vis budskapet revolutionerande. på så vis hela tiden samma, för de flesta oupp- har yoga blivit en livsstil att konsumera, sna- c Delar av den västerländska yogakulturen nåeliga ideal, istället för att öka acceptansen rare än som ett förhållningssätt eller en filosofi. När jag besökte en yogastudio för första sprider just ett sådant budskap och lär oss för olika kroppar. Påföljden blir att bara vita, Och precis som allt annat i ett kapitalistiskt K gången var jag spänd av nervositet. Skulle att lyssna till kroppens gränser och behov. slanka, unga, heterosexuella, välbärgade per- system, så är det bara till för de som kan betala. K O jag vara sämst? Minst vig, otåligast? Yoga­ Yoga kan göra underverk för självkänslan och soner som uppfyller funkisnormen vågar sig O L läraren fick mig att släppa de funderingarna, kropps­acceptansen. Många medicinska studier till yogastudios. Särskilt de som är i störst ATT TA DEL AV ANDRAS KULTURARV L U och det var snarare hennes ord än de olika visar dessutom att yoga fungerar stressredu- behov av yogans läkande fördelar, alltså de När yoga nyttjas som marknadsföring U M kroppspositionerna som fick mig att komma cerande och kan förebygga sjukdomar och som statistiskt är sjukast och bär trauman från används ofta urgamla symboler och berättelser M N tillbaka nästa vecka. I den rökelsedoftande skador. Det är vanligt att yogaentusiaster som förtryck, känner sig inte välkomna dit. Nej, som är en del av många (icke-vita) människors N

38 39 NORMBRYTANDE YOGA ASTRA 2/2015 TEXT: Rebecka Vilhonen / BILD: Hilla Mäkelä

kulturarv. Attributen görs till något som vita, Det är en stor utmaning, men yogarörelsen välbärgade människor kan köpa för att vara är relativt ung i västvärlden och har knappt hippa. Under yogaklasser reflekteras sällan över ens hunnit testa inkluderande strategier som innebörden i mantran och symbolerna. Yoga- exempelvis separatistiska rum, stödnätverk för filosofin ”vittvättas”, blir en statussymbol för minoritetsgrupper eller subventioneringar. vita, en slags kulturell stöld eller appropriering. Yoga är mycket mer än att lära sig att en Men yoga kan användas på ett ödmjukare duger som en är. Yoga är en filosofi, en tradi- sätt. Istället för att kapa någons heliga symbo- tion och ett sätt att leva. Men det är viktigt ler, kan vi prata om dem och studera dem. Vi att vi skapar yogarum där alla upplever att de kan använda yogafilosofin som en plattform duger som de är på det där viset som jag kände för att diskutera både existentiella och sam- under min första yogaklass. Först då kan det hälleliga frågor. I texter som Yoga Sutras finns bli en plats där vi förenar oss för att bojkotta gott om underlag för detta. Varför inte ägna tio effektivitets- och kroppshets, för att förstå att minuter av varje lektion till att gå igenom vad vi hänger ihop, och för att sprida acceptans för det innebär att praktisera aparigraha, att inte ta alla kroppar, både våra egna och andras, oavsett mer än vad du behöver, eller ahimsa, icke-våld, egenskaper. A både på yogamattan och i samhället? Istället för att svänga oss med ord på sanskrit för att Skribenten är frilansjournalist det ”låter häftigt”, eller för att en yogalärare har sagt till oss att vi borde, kan vi använda dessa begrepp som grund för att reflektera över hur vi kan göra mer gott i samhället.

YOGA SOM MOTSTÅND För mig är yogan alltså inte nödvändigt- vis god, men jag tror att vi, med större med­ vetenhet om hur vi använder den, kan skapa förutsättningar för genomtänkta och goda handlingar. Jag hoppas att vi kan vända den exkluderande trenden inom yogarörelsen, eller åtminstone skapa starka alternativ till den. Världen är för orättvis för att vi ska ha råd att sh*t! låta yogan bli något som inte motverkar det.

– DEN DAGLIGA KAMPEN SOM FÅR DIG ATT RODNA

Alla människor bajsar. Oavsett din könsidenti- Att hitta forskning kring bajs ur ett socialt el- tet, ålder, hudfärg, etnicitet, identitet, religion, ler kulturellt perspektiv är svårt, vilket i sig kan funktionalitet, sexualitet eller kroppsform baj- ses som ett tecken på hur vi inte vill prata om sar du. Det är inte svårare än så. Men trots att ämnet. I en av de få böcker jag hittade hade vi alla måste göra det, som är lika naturligt som en undersökning gjorts bland 2000 personer LÄS VIDARE: att andas och sova, finns det ett visst hysch i Finland. Resultaten visade att 70 % av kvin- K Antologin 21st Century Yoga – Culture, hysch om ämnet speciellt när det gäller kvin- norna pratade om bajs, med partners, vänner K O Politics & Practice, Carol Horton nor. Menstruation har länge varit och är fortfa- eller bekanta. För männen rörde sig det om 77 O L och Roseanne Harvey (red.) rande tabu på olika sätt i olika kulturer. Bajs är %. I boken fanns det ingen djupgående dis- L U också tabu och delar med mens en stämpel av kussion om resultatet, men författarna påpe- U M Bloggen Decolonizingyoga.com som att vara vidrigt, äckligt och ett ämne som det kade att det inte verkade finnas en större skill- M N drivs av Be Scofield inte skall pratas om. nad mellan könen angående hur många som N

40 41 TEXT: Rebecka Vilhonen ASTRA 2/2015 SH*T!

diskuterade bajs, däremot fanns det en skillnad har ångest inför eventuell bajsning i samband kring tröskeln till att prata om ämnet och att med barnafödande. Som om förlossningen i sig den var högre för kvinnor än för män. mun on pakko inte är skrämmande nog känner dessa blivande När jag jobbade på en kryssningsbåt be- mennä paskal. föräldrar ångest över att inte göra något så fult rättade en svensk manlig kollega till mig om och äckligt som att bajsa på sig framför sjuk- hans tidigare arbetserfarenhet på en annan lik- vårdspersonal och sin partner. nande båt. Vi diskuterade skillnader mellan Vissa kan anse att hela detta ämne är full- svenskar och finländare och han berättade då Genom de attityder vi vuxna visar barnen ständigt löjligt och att det bara är att accep- om en traumatisk upplevelse när en finsk kvin­ får en pojke en mer naturlig relation till sina tera sig själv och bajsa när det behövs. Visst vill nlig kollega hade vänt sig till honom och sagt: kroppsliga behov och en mer accepterande jag uppmana alla, oavsett könsidentitet, att ut- “Mun on pakko mennä paskal“. Översatt till ­attityd av de vuxna för hans nyfikenhet för föra sina behov utan stress och ångest men det svenska behövde hon helt enkelt gå och skita. sina kroppsliga funktioner, även det som an- är viktigt att påpeka att detta ämne enbart är Enligt mannen skulle en svensk kvinna tro- ses äckligt. en del av en större bild. Bajs i sig är tabu och ligen inte säga något sådant och säkert ­aldrig diskuteras sällan, annat än i medicinska el- uttrycka sig på det sättet. KVINNLIGA BAJSARE ler i komiska sammanhang. Därför är det vik- Nåväl, det finns en hel del saker som kan I vuxen ålder, och under hela vägen dit, blir tigt att diskutera ämnet ur ett genusperspektiv diskuteras i berättelsen utifrån klass- eller kul- kvinnor bombarderade av orimliga skönhets­ och som en del av helheten om hur könsrol- turella skillnader, men jag kommer enbart att ideal, både utseende- och beteendemässigt. En lerna skapar olika förutsättningar och förvänt- diskutera frågan varför mannen var chockerad kvinna skall vara vacker, smal, snygg, välvår- ningar i samhället även i ett sådant område över att en kvinna sa detta. dad och hårlös samt bete sig snällt, omtänk- som många kan se som onödigt eller löjligt. samt, vårdande, moderligt medan hon håller Låt oss kvinnor, och alla andra som be- KÖNAT BAJSANDE sina äckliga sidor gömda ur synhåll. Kvinnors höver, omvärdera vår relation till våra kroppar. En fisande och/eller bajsande man är nå- relation till bajs märks tydligt i undersökningar Det är ingen lätt uppgift, men den kan påbör- got komiskt, naturligt och manligt. Det finns som gjorts om toalettvanor på arbetsplatsen. jas med en liten förändring: att faktiskt bajsa inga förväntningar annat än att det inte skall År 2013 gjordes en svensk undersökning av när det behövs oavsett var och vems toalett som ske på allmänna ställen hur som helst (urinera United Minds, förvisso beställt av ett företag används. Nöden känner ingen lag och nöden allmänt är dock en annan fråga och mer ac- som tillverkar frukostflingor. Undersökningen känner definitivt inga ideal för könsrollerna. A cepterat) eller i vissa sociala sammanhang som visade att 26 % av kvinnorna tyckte att det var på middag eller i kyrkan. Detta kan ses som jobbigt att bajsa på arbetsplatsen medan ­enbart Skribenten är aspirerande frilansskribent vanlig hederlig omtanke för andra när det gäl- 9 % av männen tyckte det. Undersökning­­ med stora drömmar och bra sinne för humor ler ­illaluktande gaser samt bajs. Det finns näs- en­s legitimitet kan ifrågasättas, men liknande tan något manligt i att bajsa stort och fisa ­resultat mellan könen, dock med mycket större mäktigt, som en sorts revirmarkering för de skillnad, framkom i en undersökning som var andra hanarna. gjord i Kanada. En fisande och/eller bajsande kvinna är En naturlig situation där kvinnor är i fokus undangömd eller en sexuell fetisch. Kvinnor är vid barnafödsel. På grund av att många kvin- gör inte sådant vidrigt utan är nästan mys- nor faktiskt bajsar på sig under förlos­sning­en tiska varelser som inte håller på med något så är det lätt att tro att det inte skulle vara så tabu primitivt och naturligt. Om en kvinna skulle i just den specifika situationen. Men istället för råka fisa av misstag eller prata om att bajsa att acceptera det naturliga, har det skapats en kan hon få höra kommentarer i stil med: ”Det idealbild av en kvinna som pressar två gånger finns vissa som gillar sånt, lite som two girls och får en liten röd unge på bröstet utan att one cup“. Det är som om sexualisering av det något annat kommer ut. Att bajsa på sig vid fula och äckliga som hon gör vore en ursäkt för förlossningen är som en hemlighet som per- hennes avvikande beteende som i självaverket soner avslöjar bara om någon frågar. Trots att KÄLLOR: K är en normal kroppslig funktion. barnafödsel beskrivs och visas i många sam- K O Dessa två bilder, i grova drag, är de vi har manhang i television, filmer, dokumentärer, be- Sjaak van der Geest: http://www.thedailybeast.com/witw/ O L av könens fis- och bajsvanor. Vi kan se hur rättelser och även i diskussioner vid matbordet, Not knowing about defecation ( 2007 ) articles/2013/04/27/the-last-office-taboo-for- L U skillnaden skapas redan vid barnsben, där det nämns på sin höjd sprickor eller moderkakan. women-doing-your-business-at-work.html U M är vanligare att pojkar får pruttkuddar, fis- Bajs nämns sällan trots att diskussionsforum Taro Korhonen & Miika Nousianen: M N böcker och pruttlukts-sprayflaskor i present. har många samtalstrådar där gravida personer Paskakirja ( 2007 ) N

42 43 TEXT / BILD: Jenny Carlbom ASTRA 2/2015

Som en av Pakistans få uttalade feminister har 33-åriga Aisha Sarwari vant sig vid de negativa konsekvenserna av att vara kvinnorättsaktivist i ett av världens värsta länder för kvinnor. Enligt World Economic Forum1 är Pakistan det näst värsta landet att vara kvinna i år 2014, bara ett snäpp över Jemen.

aisha sarwari – feminist i pakistan

m du slåss för rätten att vara den kvinna offentliga Twitterkonto som har över 9 000 följare får du vill vara, blir du helt utstött i Pakis- hon ofta nedsättande kommentarer och blir kallad för tan”, säger Aisha när vi träffas en ky- hora och slampa. o lig lördagseftermiddag på det trendiga ”Få kvinnor här skriver om politik från ett feminis- kaféet” Coffee Planet i området F11 Islamabad. Hon tiskt perspektiv”, säger hon. ”Men än så länge har jag menar att motståndet inte bara kommer från män utan inte blivit direkt hotad. Det är det många andra som också andra kvinnor. ”Många kvinnor här har interna- har blivit.” liserat kvinnohatet och tror på allt det negativa de hör om kvinnor.” Aisha växte själv upp i en konservativ, religiös familj där kvinnors rättigheter inte var något som diskutera- JOBB OCH FAMILJ des. Hon säger att hon blev feminist genom erfarenhet, Som kolumnist i tidningarna Daily Times och Gu- av att växa upp i ett patriarkalt system. Till skillnad från ardian där Aisha regelbundet skriver om pakistanska många andra pakistanska kvinnor fick hon dock själv kvinnors situation, är hon välkänd i Pakistan och van välja vem hon ville gifta sig med och hon valde att göra vid att bli trakasserad av meningsmotståndare. På sitt det tidigt, vid 22 års ålder.

44 INTERVJU 45 TEXT: Jenny Carlbom ASTRA 2/2015 AISHA SARWARI – FEMINIST I PAKISTAN

”Jag ville alltid gifta mig tidigt för att kunna gå min här inte stämmer, men du har text efter text i de heliga Något av det viktigaste för att föra kvinnokampen egen väg i livet.” skrifterna som slår fast det.” framåt i Pakistan är enligt Aisha också att ha med män- Genom sitt giftermål med en likasinnad man, som ”Är du själv religiös?” nen i den. nu är människorättsadvokat, fick Aisha frihet att bli ak- ”Nej, trots att jag själv kommer från en religiös fa- ”Vi måste ha med oss männen som partners, inte tivist och uttrycka sina åsikter. milj. Och jag kan inte förstå hur någon kan rättfärdiga sätta dem på andra sidan i kampen – de är ju 50 procent ”Min familj anser att min man har radikaliserat mig, religion som ett sätt att uppnå jämställdhet mellan män av befolkningen. Har vi inte med dem kommer vi bara men det är nu när jag är gift som jag kan säga saker som och kvinnor.” att ha friktion utan riktig förändring.” jag inte kunde säga innan.” ”Vad vill du att läsarna av den här artikeln ska veta Men många av de andra aktiva feministerna i Pakistan om kvinnors situation i Pakistan?” PAKISTAN MOVEMENT FOR JUSTICE är troende muslimer och Aisha säger att ”Att det är fruktansvärt, så fruktansvärt som de kan Aishas aktivism sträcker sig över hon accepterar dem också. föreställa sig. Kvinnor här behandlas väldigt illa och många områden. Förutom att vara ”Jag anser att den ökade trenden kommer fortsätta att göra det en lång tid framåt, tills skribent för olika tidningar har hon va- hos muslimska kvinnor att täcka sig är det att vi kan föra in modernitet i samhället.” rit aktiv i partiet PTI, Pakistan Move­ ett sätt för kvinnor att försvinna från Ändå är Aisha hoppfull inför kvinnors situation i ment for Justice. PTI är ett parti som rönt den offentliga arenan. Men det är min det framtida Pakistan. stora framgångar i Pakistan 2014 med många kvinnor personliga åsikt. Jag respekterar kvin- ”Tio miljoner kvinnor har anslutit sig till arbets- sina massdemonstrationer i Islamabad känner inte heller nor som säger att det är för mycket fo- marknaden de senaste 10 åren, och när kvinnor väl har för att regeringen ska avgå, demonstra- till lagstiftningen kus på slöjan i debatten om muslimska kommit ut på arbetsmarknaden blir de ekonomiskt obe- tioner som pågår några kvarter från ka- som, i alla fall på kvinnors rättigheter, kvinnor som anser roende. Och informationsåldern är väldigt avgörande för féet där vi sitter. Partiledaren Imran papper, förbjuder att det är deras rätt att bära slöja utan kvinnor. Det finns en möjlighet for dem att skapa nät- Khan har profilerat sig som progres- bland annat våld att bi ifrågasatta.” verk med varandra som inte fanns tidigare.” siv och fått många kvinnor att gå med i Och trots sin hårda kritik av sitt hemland säger hon mot kvinnor och FORTSATT KVINNOKAMP demonstrationerna. Men när Aisha var tvångsäktenskap. att hon är en patriot som älskar sitt land och inte pla- aktiv på en hög nivå i partiet och ar- Kaféet som vi träffas på, det är nerar att flytta någon annanstans. Det är här hon vill betade fram en jämställdhetsplan, blev hur ska dessa kvin- Aisha som har föreslagit det, är en ty- stanna och se sina två döttrar växa upp. hon motarbetad av Imran Khan själv. nor kunna hävda pisk samlingsplats för den urbana med- ”Vet du varför?” frågar hon. ”Pakistans grundare ”Han sa sådana kvinnofientliga sa- sina rättigheter? elklassen i Pakistan, där unga kvinnliga Muhammed Ali Jinnah var feminist, det är det inte så ker i möten när jag var närvarande”, sä- studenter sitter med sina Macdato- många som känner till, och han brukade säga: ’No nation ger Aisha. ”Bland annat att kvinnor rer och män och kvinnor umgås till- can rise until your women are side by side with you’. Det är borde vara tacksamma över att vårt sammans. Precis som Aisha har många det Pakistan som jag tror på.” A samhälle hedrar dem, att man i Storbri- kvinnor som sitter vid de andra borden tannien säger nedvärderande om kvin- moderna kläder; tajta jeans och höga Skribenten är frilansjournalist och nor, men det gör man inte här”. klackar. Den heltäckande burqan som biståndsarbetare som bott i Pakistan. är så vanlig i stora delar av landsbyg- Partiet antog enligt Aisha aldrig en jämställdhetsplan den ser man i princip aldrig i Islamabad. Men de flesta och hon kände sig så motarbetad att hon gick ur par- kvinnor i Pakistan tillhör inte den här gruppen; ca 41 % tiet. Istället satsade hon på sin aktivism genom ideellt av alla kvinnor är analfabeter2 och 21 % av befolkningen arbete. Hon var aktiv i nätverket Business Professional lever under fattigdomsgränsen3. I en storstad som Islam­ Women för yrkesarbetande kvinnor där hon arbetade för abad finns det möjligheter för kvinnor att utbilda och att få företag att anta en jämställdhetsstrategi och för att organisera sig, möjligheter som kvinnor på landsbygden stötta kvinnor som försöker göra karriär. Hon fortsatte inte har. Många kvinnor känner inte heller till lagstift- också med sitt journalistiska skrivande, som var det som ningen som, i alla fall på papper, förbjuder bland annat gjorde henne känd. våld mot kvinnor och tvångsäktenskap. Hur ska dessa kvinnor kunna hävda sina rättigheter? REFERENSER: Jag frågar henne vad hon anser att anledningen är till ”Det måste ske genom samhällsutveckling. Du kan 1. http://reports.weforum.org/global- det patriarkala samhället och vad det är som gör att fe- inte undervisa kvinnor i deras rättigheter om de inte har gender-gap-report-2014/ rankings/ minister blir så utsatta. stöd från samhället i att utöva dem. Det krävs vilja från 2. http://www.unicef.org/infobycountry/ ”Religionen är en avgörande faktor; hur människor politikerna att utveckla samhället. Regeringen måste er- pakistan_pakistan_statistics.html pratar om och till kvinnor genom religionen”, säger bjuda skolor och modern sjukvård för både män och 3. http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_ Aisha. ”Den institutionaliserar kvinnor till att vara un- kvinnor i hela Pakistan om vi ska kunna hjälpa dessa countries_by_percentage_of_population_ derlägsna män. Vissa kvinnor kommer att säga att det kvinnor att kämpa för sina rättigheter.” living_in_poverty

46 INTERVJU 47 TEXT / BILD: Christin Sandberg ASTRA 2/2015

Svenskar som flyttar utomlands benämns sällan som migranter. Men att komma som vit kvinna från Sverige till ett annat land tydliggör maktrelationer och får nyanser av vithet att träda fram i denna transnationella miljö. Om det skriver sociologen Catrin Lundström i sin bok, White Migrations – Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration.

vita migranter

enom att intervjua svenska kvinnor som maktrelationer som laddar kroppar med innebörder har migrerat till Singapore, Spanien och skapade genom berättelser om det förflutna, nuet och USA undersöker hon hur vithet, migra- framtiden”. g tion och genus samverkar hos kroppar i – Jag ser det som att kroppar installeras i olika olika kontexter. kontexter och redan existerande maktrelationer, där fö- Samtidigt ställer hon vår föreställning om vem mig- reställningen om vithet och olika slags vithet, föregår ranten är på ända. den specifika kroppens närvaro, förklarar hon. – Jag ville studera svenskhet och de föreställningar På så sätt går det inte att välja hur ens närvaro ska som kopplas till svenskhet utanför den nationella uppfattas utifrån ens egna subjektiva erfarenheter en- kontexten, men ganska snart blev det en studie om mig- ligt Lundström. ration och dess kopplingar till genus och vithet, för det – Det handlar dels om den koloniala historien och särskilt vithet – var så osynligt i migrationsforskningen, dels om nyare maktrelationer på ett globalt plan, som säger Catrin Lundström som forskar vid Tema Kultur att Asien snarare än Europa är ett uttryck för framtiden. och Samhälle (Tema X) vid Linköpings universitet. – Mitt i detta dimper svenskarna, eller kropparna, De vita privilegierna är förkroppsligade menar ner och både tillskrivs, bär upp och förhåller sig till allt Lundström och ”intimt förbundna med de asymmetriska som finns där innan, säger hon.

48 ARTIKEL 49 TEXT: Christin Sandberg ASTRA 2/2015 VITA MIGRANTER

NYANSER AV VITHET Lundström drar paralleller mellan den koloniala situa- Talet om invandrare speglar en oförmåga att prata Intervjuerna gjorde Lundström med svenska kvin- tionen och den transnationella vita diasporan. om just ras, menar Lundström. Invandrare blir syno- nor som ingår i nätverket SVEA: i Singapore hade de – De här kvinnorna, precis som andra vita européer, nymt för icke-vit, vilket innebär att invandrarskap går flesta följt med sin man, iUSA hade många av dem stan- är del av en kolonial historia. Våra kroppar bär på en i arv för vissa grupper och vissa människor förblir in- nat efter att ha förälskat sig i någon när de var där för kolonial historia och det går inte att ställa sig utanför, vandrare för alltid. studier eller jobb och i Spanien handlade det om en säger hon. – Jag vill problematisera föreställningen om hur och grupp kvinnor som helt enkelt hade flyttat dit. Hon I USA handlar det om bosättarkolonialism som vem som avses när vi pratar om migranter eller invand- ville studera olika lager av vithet i den västerländska Sverige historiskt har varit en del av. Lokala eliter som rare och menar att det i Sverige oftare är en eufemism kontexten. på olika sätt har trängt undan eller approprierat ur- för att prata om ras, säger hon. – Det är intressant att föreställningen sprungsbefolkningens mark. I Singa­ Hon tycker inte heller att vita behöver producera om svenskheten som absolut – den mest pore finns det fortfarande en koppling sin egen kunskap om ”de andra”. Själv har hon lärt sig nordiska vitheten – på sätt och vis består, mellan den brittiska koloniseringen mycket av både chicana och svarta feministiska fors- säger hon. våra kroppar bär och den svenska vita diasporan. Det är kare i USA. Under arbetets gång kom hon även på en kolonial en rumslig koppling på så sätt att den – Budskapet är rakare och radikalare tack vare att det att skriva mer än hon tänkt om kvinnor i historia och det knyter an till olika koloniala rum där ofta är texter som bottnar i sociala rörelser, säger hon om hemmet, hushållsarbetare och hur dessa går inte att stäl- svenskar vistas. var hon hittar sin inspiration. kvinnor möts i hemmet utifrån olika po- la sig utanför, sitioner. Hon menar att det blev ound- säger hon. Lundström menar att den vita migran- Lundströms nästa studie handlar om invandrare i Sve- vikligt att beskriva de globala omsorgs- ten i princip inte finns – att vit och mig- rige, nämligen svenska kvinnor som återvänder till hem- kedjorna, eftersom de fanns där på ett rant sällan kopplas ihop. Det tycker hon landet. Hon säger sig vilja komma åt vår föreställning konkret sätt i de svenska kvinnornas liv i visar att det finns en på förhand etable- om invandrare även på hemmaplan. Den största grup- det nya landet. jag ville studera rad syn på vad som är bra respektive pen är just svenska medborgare som återvänder. svenskhet och de dålig migration. Hon citerar forskaren – När man migrerar tydliggörs de globala relatio- Det handlar om kvinnor som migre- föreställningar ­Stephen Castles: ”Migration är dåligt nerna på ett annat sätt, säger Lundström och avslutar rar från till exempel Filippinerna eller som kopplas och rörlighet är bra.” Det är så vi har med att konstatera att vi helt enkelt måste studera pri- Afrika till Asien för att jobba som hem- till svenskhet kommit att uppfatta distinktionen. vilegierade grupper – privilegier och makt. hjälp bland annat hos de rika migran- Catrin Lundström är feminist och – Vi kommer aldrig få bukt med ojämlikhet om vi utanför den A terna, bland dem de svenska kvinnorna. nationella specialiserad på kritisk vithetsforskning. bara studerar den ena änden. Därmed har även platserna, dit vita eu- Kritiska vithetsstudier handlar om att ropeiska migranter tar sig, betydelse för kontexten. problematisera vad det innebär att vara Skribenten är frilansjournalist och bosatt den andra migrationen. På så vis möts vit och tillhöra normen. i Panajachel, Guatemala. olika migrationskedjor. – Jag studerar sånt som jag tycker – Till en början var det förvånande är viktigt, saknas eller som jag vill för- att träffa svenska hemmafruar och kon- nya, säger hon. fronteras med deras verklighet. Att inse att svenska kvin- nor kan vara hemmafruar och vara ganska nöjda med det, EXKLUDERANDE SVENSKHET men också att se vad de gör och hur hela beroendesitua- Catrin Lundström började undersöka svenskhet re- tionen ser ut, säger Lundström. dan i sin avhandling Svenska Latinas (2007). Den hand- Under studiens gång framkom även nyanserna kring lar om hur unga kvinnor med latinamerikansk migrant- den inomvästerländska vitheten. Ett exempel på det, bakgrund, som ofta är födda eller uppväxta i Sverige, som hon inte hade kunnat tänka ut själv, hämtar hon uppfattar svenskheten som exkluderande. från Singapore: – Resultatet visade att svenskheten är exkluderande – De svenska kvinnorna i Singapore uppfattade sig på rasmässiga grunder – hudfärgen och det den bär inte vara lika vita och uppfattade inte heller sin vithet med sig – snarare än kulturella, säger hon. som lika högt värderad som den singaporianska vithe- Lundström använder rasbegreppet – ett begrepp ten, säger Lundström. om är naturligt och vanligt i en amerikansk kontext Referensramarna var helt enkelt andra. Även sven- men på grund av dess historia relativt sällan används skorna i USA sade sig ha blivit medvetna om sin vithet i explicit i Sverige. Catrin Lundström det nya landet, ibland för första gången. Men mer som – Jag tycker att ras är helt nödvändigt för att förstå White Migrations – Gender, Whiteness en identitetsmarkör som fick dem att se sig som en del och göra vissa analyser och att det är en självklar del av and Privilege in Transnational Migration av det vita majoritetssamhället. en intersektionell analys, säger hon. Palgrave Macmillan, 2014

50 ARTIKEL 51 TEXT: Anne Nimell / BILD: Lilja Lehmuskallio / ÖVERS.: Nina Nyman ASTRA 2/2015 kroppen och kapitalismen

oreografen och dansaren Sanna Ke- kännas sig hemma med kroppen på scen, alltså en of- käläinen är K&C Kekäläinen & Com- fentlig situation har blivit privat. När hon planerar före- panys konstnärliga ledare och grun- ställningarna är hon väldigt medveten om hur gesterna k dande medlem i Zodiak – centrum för i föreställningen tolkas offentligt. Enligt Kekäläinen är ny dans. Kekäläinen har skapat verk i över trettio år redan. det privata politiskt. Betraktarens kropp är för henne en Verken både planerar hon, koreograferar och uppträder sorts kumpan, starkt Annan. I Kekäläinens arbeten an- hon i. I dem kombinerar hon filosofi, genusproblema- vänds ofta nakenhet, dess uppgift är att tjäna budskapet, tik, queer-teori, samt feminism som fysiskt rörelsespråk. innehållet eller det politiska.

Kekäläinen berättar att danskonstnärens yrke är oer- Kritik av kapitalism är aktuellt för Kekäläinen. Hon är hört fysiskt och konkret. Kroppen och föreställningarna förskräckt. Enligt Kekäläinen tvingar den globala kapi- är undflyende. Till exempel finns inget fysiskt kvar -ef talismen in människan i ett katastrofalt tillstånd, vidare ter förställningen, förutom livebilder, foton, texter och förstör den all mening och alla värden och via det påver- erfarenheter. kar kapitalismen människans känsloliv i hög grad. Me- ningen försvinner i virrvarret av snabb njutning. Vär- Kekäläinens egen kropp har med tiden blivit allt mer be- deringarna blir flyktiga som aska i vinden. Och vi är kant. Hon vet vad den behöver, hur hon tar hand om den redan långt där enligt henne. Kekäläinen tror inte att och hur dess fulla kapacitet kan tas i bruk. Musklerna något kan växa i evighet utan att det förstörs eller börjar behöver näring. Den egna kroppens gränser upplever äta något annat. Ett intressant fenomen, enligt Kekäläi- Kekäläinen som tydliga. Hon tänker dem långt genom nen, är att det inte överhuvudtaget längre finns gemen- sitt jobb, tankemönstren ligger djupt i hennes identitet. samma föreställningar om rätt och fel. Vad händer då? Tidigare upplevde hon sin kropp som mer amöba-aktig, på senare tid har den blivit mer samlad. När hon upp- Kekäläinens nya verk DIVA VULVA – kroppen som ka- träder tänker hon på kroppens utmaningar som mer psy- pitalismens symbol hade premiär den 18.4.2015. Enligt kiska än fysiska. På ett fysiskt plan har de kroppsliga Kekäläinen kritiserar verket kapitalismens konsekven- försöken och sökandet efter gränser förändrats från ti- ser med hjälp av bilden som begrepp. Bilden förtydli- digare, de har förstorats. Konstnärens erfarenhet är att gar. Kropparna som kapitalismen producerar är uttömda. det skett en otrolig utvekling av möjligheterna och an- Bilder säljs till oss och vi formar oss efter dem. Kekälä- vändningen av det omedvetna i föreställningar. I sina inen förkunnar inget, det är inte till hjälp just nu. För- föreställningar representerar Kekäläinen inget specifikt. kunnandet fungerar som kapitalismen. Kekäläinen vill Hon vill genom sitt handlande möjliggöra en bred och visa hur kvinnokroppen är ett offer för kapitalismen. Allt mångdimensionell upplevelse av vad det är att finnas till det här upplever hon som nedtystande, som förstum- i den här världen. mande. Hon berättar att DIVA VULVA är en tyst föreställ- ning. Genusproblematiken är väldigt stark, men den kan Frågor kring den privata och den offentliga kroppen har inte tutas ut karnevalistiskt. Genuina möten är betydel- Kekäläinen, som producent och artist, funderat mycket sefulla och de behövs. Kekäläinen söker konceptuell in- på. När man som scenartist placerar kroppen som mål timitet, möten och kommunikation. A för blickar kan det samtidigt upplevas som offentligt och privat. Det privata är inte något viljemässigt. Det är per- Skribenten är teaterregissör och scenkonstnär sonligt, eget, det är något annat än att dela med sig till andra. Det existerar ingen allomfattande upplevelse av det allmänna eller det specifika. Kekäläinen har börjat

52 ARTIKEL 53 ✦ ✦ TEXT: Martina Moliis-Mellberg ASTRA 2/2015

✦ ✦ ✦ hypermaskuliniserad sport där aggressivitet, svett och bröl glorifieras. En plats för ”riktiga” med män att samlas, bonda och känna. En plats där homofobi och sexism har fått frodas – något som håller på att förändras men det går lång- ✦ ✦ ✦ kroppen samt. Det är också en plats där kroppen offras ✦ för spelets skull och där även skadorna är en som del av maskulinitetsprojektet. Att kunna tåla lite smärta, att fortsätta spela trots skador. Amerikansk fotboll är en kontaktsport och insats hjälm och lite skydd eliminerar inte riskerna. ✦ Detta är ett återkommande ämne kopplat till ✦ ”Clear eyes, full heart, can’t lose.” Det är mot- sporten – vilka risker finns, vem bär ansvaret, tot för fotbollslaget (amerikansk fotboll) Dil- och är det värt det? psst: lon Panthers i tv-serien Friday Night Lights. Platsen är Dillon, Texas och hela staden lever c ✦ för fotbollen. När hemmalaget spelar på fre- Här kommer Friday Nights Lights in i bilden dagskvällarna stänger alla butiker och folk vall- igen. Efter den rätt tama inledningen blir det astra nu färdar till stadion. På den lokala radiostationen så fredagskväll. “Feed the dogs, spit the fire, pratas det fotboll hela veckan. Pojkarna i laget, lock up your daughters. Turn on the radio, high school-elever, är kungar, hjältar. Men bara sit down, and shut up ’cause it is game time, ✦ ✦ när de vinner. Pressen är enorm. Till denna people!” ropar radioprataren. Lamporna lyser också stad och till detta lag kommer coach Eric Tay- upp stadion och Dillon Panthers tar sig an ✦ lor med sin fru och sin dotter. Det är han som Westerby Chaps. Laget börjar starkt men ska leda Dillon till State Champions. ligger snart under och allt hänger på Jason, ✦ frälsaren. En av motståndarna får bollen och digitalt! c springer mot en touchdown. Jason är den enda Seriens första avsnitt är på många sätt ett som har en chans att stoppa honom och han konventionellt och typiskt pilotavsnitt. Det täcker, blir tacklad, flyger ner på marken och ✦ utspelar sig under en vecka och avslutas med stiger inte upp igen. Hela stadion tystnar. Jason Eric Taylors första match som coach för Dil- är vid medvetande men rör sig inte. Läkare ✦ lon Panthers. Vi får träffa samtliga karaktärer och ambulans tillkallas och den blivande fot- ✦ MERA INFORMATION och ges ett litet smakprov på vilka relationer bollsstjärnan lämnar planen på en sjukhusbår. och fejder som ligger i luften. Matt Saracen Medan matchen avslutas ser vi Jason på opera- ✦ bor med sin mormor och är med i fotbollslaget tionsbordet. Han kommer att bli förlamad från men har aldrig fått spela. Tim Riggins är den midjan neråt. PÅ WWW.ASTRA.FI tuffa slackern med eventuella alkoholproblem. ✦ ”Smash” Williams, Riggins fiende, är en stor c ✦ talang med ännu större självförtroende. Sta- Att Jasons väg till toppen inte skulle bli spik- ✦ dens stjärna är dock Jason Street, kronprins rak var lätt att räkna ut – han porträtterades ✦ och quarterback. Han är ämnad för stordåd som alldeles för sympatisk och talangfull för och har högst antagligen en professionell fot- det. Men serien nöjer sig inte med att bara låta bollskarriär framför sig. Här etableras också Jason misslyckas eller hamna snett en stund, ✦ stadens mentalitet och förhållande till fotbolls- den formligen omöjliggör hans framtid inom ✦ laget. Stackars coach Taylor får allas åsikter om fotboll. I första avsnittet. Det är både vågat, hur han ska/inte ska göra sitt jobb. Fast det är politiskt och berättartekniskt suveränt. Clear K A frågan om skolidrott är det på blodigt allvar. eyes, full heart, can’t walk. O ✦ L c Skribenten är frilandsjournalist, U ✦ Amerikansk fotboll har kulturellt sett varit filmkritiker och har nyligen debuterat med M ✦ något av maskulinitetens högborg. En diktsamlingen ”A”. N

54 55 ✦ ✦ TEXT: Anna Remmets ASTRA 2/2015

Det är ingen slump att fler av texterna på ett eller an- det antimilitaristiska nätverket Ofog kritik mot den im- lyfter fram transkvinnors perspektiv och kräver att den nat sätt utgår från Nordiskt Forum i Malmö 2014. En perialistiska tanken om att fred och jämställdhet kan cisdominerade mainstreamfeminismen gör upp med del texter är sammanfattningar av tal och intervjuer som ”exporteras” genom krig, ett argument som ofta hördes den transfobi som präglat den i både nu och förr. ägde rum där, medan en del skribenter tar spjärn mot i diskussionen om krigen i Afghanistan och Irak. Upp- vad de uppfattar att forumet symboliserade. Medan fattningen att det kan vara berättigat att försvara natio- I Utvägar kommer flera av de perspektiv som ofta ex- Nordiskt Forum har kallats den mest betydelsefulla fe- nalstatens intressen med vapen hänger också samman kluderas fram: praktiserande muslimska kvinnor, kvin- ministiska sammankomsten sedan kvinnokonferensen i med det nationalistiska projekt som sätter upp grän- nor som rasifieras, transkvinnor och kvinnor med funk- Peking 1995, så har det också för många feminister, där- ser för att stänga människor ute. Människorättsaktivis- tionsvariationer. Detta är inte en bok som i första hand ibland bokens författare, på ett negativt sätt kommit att ten Foujan Rouzbeh pläderar kraftfullt för en värld där vill servera konkreta åtgärder och förslag. Istället ger den bli en sinnebild för vad statsfeminismen är idag. Nord- människor kan röra sig fritt. Också arbetsnormen får ut- läsaren ett smörgåsbord av visioner som inte är rädda för iskt Forum kritiserades för att vara en homogen tillställ- manande kritik. Patricia Lorenzoni ifrågasätter den fe- att närma sig det utopiska. För att citera nätverket Ofog: ning där framförallt vita, normalfungerande ciskvinnor ministiska kamp som enbart gått ut på att kvinnor ska ”Det här är visioner. Det här är realistiska alternativ.” A fick komma till tals. Grädden på moset blev närSolveig ha samma rätt som män att sälja sitt arbete utan någon Horne, partiledare för det rasistiska norska Fremskritts- kritik av den exploaterande arbetsnormen som sådan. Skribenten är frilandsjournalist partiet och samtidigt jämställdhetsminister i den norska och bosatt i Stockholm utvägar regeringen, bjöds in. Andra texter som sticker ut är Katrine Anderssons dis- kussion om monogamin som norm och Maria Ramne- Utvägar: Feministiska allianser för en solidarisk framtid är Alla författare i Utvägar delar kritiken mot denna femi- hills viktiga text om transkvinnors upplevelser och mar- en antologi bestående av kortare teoretiska texter, inter- nism som de anser opererar inom ett system som i grun- ginalisering i den feministiska rörelsen. Ramnehill har Utvägar: Feministiska allianser för en solidarisk framtid vjuer och dikter av såväl kända som mindre kända femi- den är rasistiskt, kapitalistiskt och militaristiskt. I boken kommit att bli en av de viktigaste, bland de alltför få, c Red. Edda Manga och Rebecca Vinthagen c nistiska tänkare och aktivister. framför bland andra Maud Eduards, Edda Manga och rösterna inom den svenska feministiska debatten som Ordfront förlag

TEXT: Christin Sandberg

mammor gör Ladydi och hennes mamma allt för att till den avlägsna hålan och bara vill få tiden att gå tills Efter att ha bott på den guatemalanska landsbygden hon ska vara så ful som möjligt. När stora svarta bi- de kan åka igen. nära den mexikanska gränsen under flera år känner jag lar hörs närma sig gömmer sig flickorna i hål i marken. I koncentrerad form lyckas hon fånga tillstånd, be- igen mycket av skildringarna i boken. Att det inte finns Ingen vill hamna i drogkartellernas våld, bli deras pri- svara frågor och förklara många subtila uttryck som fat- några vuxna män i byarna längre, att människor försvin- vata mänskliga leksaker. tigdom, rasism och diskriminering skapar. Osynliga för ner och andra kroppar dyker upp. Vad som har hänt för- Historien Clement berättar är resultatet av tio års blotta ögat, men som finns där i relationer och fram- blir dolt. Straffriheten är total. Att ingen vill prata, och efterforskningar för att förstå hur den utbredda drog- för allt genom begränsningar i livsrummet. Som när det som det inte pratas om finns inte, men dyker snart handeln, knarkkriget och våldet i Mexiko drabbar och Ladydi får chansen att lämna byn när vännen Marias upp i en narco-corrido – knarkkartellernas egen musik villkorar flickor och kvinnors liv. bror Michael erbjuder henne ett jobb hos en rik familj i som berättar det ingen annan får tala högt om. – Tänk dig 11-åriga flickor, som gömmer sig i hål, ­Acapulco, och hon hamnar mitt i hans knarkuppgörel- En annan sak är acceptansen. Clement har sagt att som harar. Det var ett motiv som jag inte kunde sluta ser utan att ha en aning. ”Ladydis röst kom till mig. Hon förväntar sig inte något. tänka på och som gjorde mig sömnlös, säger Clement. ”Vi var bara två sidor från kontinentens historie­ Hon till och med vet att hon inte kommer att bli räddad, Därför kom hon också att ta sin utgångspunkt i den böcker”, tänker Ladydi när hon lär känna Luna, den och accepterar sitt tillstånd fullt ut”. Det är både befri- verklighet där de mest utsatta kvinnorna befinner sig: de unga guatemalanska tjej, som hon delar cell med efter ande och respektingivande att Clement gestaltar livet så som växer upp i fattigdom på landsbygden. Ladydi och att oskyldig ha hamnat i fängelse. Båda tillhör de ur- som det är och utan att romantisera fattigdomen. Det hennes vänner växer upp nästan helt i avsaknad av män. sprungsfolken i sina respektive länder. finns ingen snabbfix till lycka. Däremot finns stunder en bön för de stulna Liksom Ladydis far har de flesta migrerat till USA och Men det finns som tur är både överlevnadsinstinkt av nyförälskelse ”då motorljudet låter som floder, diesel­ skaffat ny familj eller dött på vägen. Andra har anslu- och styrka hos karaktärerna. avgaserna från bussarna doftar som blommor och de fem Amerikansk-mexikanska poeten Jennifer Clement be- tit sig till gängen. – Något som intresserar mig både som författare och dagar gamla soporna luktar sött”. A rättar i sin nya roman En bön för de stulna om en flickas Clement har framför allt hittat rätt i språk och ton. person är ”de svagas vapen”. Hur människor som inte har uppväxt i en ökenby utanför turistorten Acapulco, där Det finns inte en överflödig mening. Hon har en exakt makt ändå utövar sin makt, säger Clement. Skribenten är frilansjournalist och bosatt i alla flickor görs fula. blick för detaljer. Jag kan känna hettan, öllukten och Som när Ladydi hämnas den oförskämda chauffö- Panajachel Guatemala Flickan är döpt till Ladydi efter prinsessan Diana – myrorna som kryper på skinnet när jag läser. Se bar- ren med att kissa i baksätet i taxin, eller när Aura berät- alla bedragna kvinnors helgon – men kallas ”Boy” av sin nens skolår passera revy utan att de får någon egent- tar att hon lade gift i knarkbaronernas kaffe och på så En bön för de stulna c Jennifer Clement c mamma. Liksom alla hennes flickkompisar och deras lig undervisning av de uttråkade lärarna, som skickas vis dödade dem. Övers. Niclas Hval c Albert Bonniers förlag

56 BOKRECENSION 57 Hanna-Pirita Lehkonen hannapirita.tumblr.com hannapirita.sarjakuvablogit.com

Tanja Lönnroth Miia Vistilä tanjais.ratata.fi amicomix.tumblr.com 30ardetnyasvarta.ratata.fi amina.sarjakuvablogit.com

58 59 ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ Pride-kalender♥ 2–5.7 ♥ ASTRA VAD VORE SOMMAR presenterar stolt Tornedalen Pride ♥ ♥ HELA SOMMARENS Pajala PARAD DEN 4.7 UTAN PRIDE? HÖR GÄRNA AV ER PRIDE-KALENDER, ♥ TILL ASTRA OCH TIPSA OSS OM det är bara för ♥ MERA PLATSER dig att pricka in OCH HÄNDELSER maximera ♥ SOM INTRESSERAR antalet festivaler ♥ FEMINISTER! i sommar! ♥ 27.7–1.8 Stockholm Pride Stockholm ♥ ♥ PARAD DEN 1.8 ♥ ♥ ♥ 6.6 ♥ 10–14.6 12–14.6 3–9.8 4–9.8 10–16.8 Pirkanmaan Pride West Pride Luleå Pride Regnbågsfestivalen Reykjavik Pride Turku Pride Tammerfors Göteborg Luleå Malmö Reykjavik Åbo PARAD DEN 14.6 PARAD DEN 13.6 PARAD DEN 8.8 PARAD DEN 8.8 PARAD DEN 15.8 ♥ 15–21.6 19–28.6 22–28.6 12–15.8 17–23.8 17–20.9♥ EuroPride Oslo Pride Helsinki Pride Copenhagen Pride Åland Pride Umeå Pride Riga Oslo Helsingfors Köpenhamn Mariehamn Umeå ♥ PARAD DEN 20.6 PARAD DEN 27.6 PARAD DEN 27.6 PARAD DEN 15.8 PARAD DEN 22.8 PARAD DEN 19.9 ♥ ♥ ♥ 60 ♥ 61 ♥ ♥ Prenumenera! Ordlista

APPROPRIERA: HAISTA NAKKI: Vill du prenumerera på GÅ IN PÅ: astra.fi tillägna sig, lägga be- någonting och dadaismen är en direkt översatt betyder slag på, beslagta. proteströrelse som startade i bör- det ”lukta på knackkorv”, men det ASTRA eller ge någon en ELLER SKICKA BLANKETTEN jan av 1900-talet som en reaktion är en lek med de finska skällsorden ASYMMETRISK: gåvoprenumeration? NEDAN TILL ADRESSEN: osymmetrisk, ojämn. mot ett samhälle som skapar krig. ”haista paska” som betyder ”lukta på Tidskriften Astra Biomakt: med biomakt avses den Samtidigt är dadaismen en protest skit”. makt samhället på olika sätt har och mot det förnuftiska, logiska och Tallbergsgatan 1/175 utövar över fysiska kroppar. Det kan traditionella. HOMUNCULUS: robot 00180 Helsingfors, Finland t.ex. vara något mer abstrakt, som normer, eller något konkret som FÖRKROPPSLIGA: förkroppsligande SHEELA NA GIG: stenfigurer med för- SKICKA E-POST TILL ADRESSEN: hälsovårdsundersökningar. Biomakt kan ses som en social process där storade vulva trodda att symbolisera har oftast att göra med att ha kon- kroppar förhåller sig till sin omgiv- fertilitet och skydda mot onda ting. [email protected] troll eller försök att kontrollera. ning och skapas eller förändras ut- gående från den, vilket betyder att DADAISTISK: ordet ”dada” är i sig en kön t.ex. kan förstås som en form protest eftersom det inte betyder av förkroppsligande.

✂

JAG VILL: SKICKA TIDNINGEN TILL Prenumerera Förnamn: Ge tidningen i present Efternamn: Göra en adressändring Gatuadress: Postnummer: VÄLJ PRENUMERATION (4 NR) Ort: Finland: 39€ Telefon: Studerande/Pensionär: 30€ E-post:

Övriga Norden: 44€ / 440 sek Studerande/Pensionär: 39€ BETALARE BEHÖVS BARA OM Övriga världen: 47€ UPPGIFTERNA ÄR ANDRA ÄN OVAN Studerande/Pensionär: 42€ förnamn: efternamn: GÅVOPRENUMERATION (4 NR.) Gatuadress: FÖR DIG SOM ÄR PRENUMERANT Postnummer: Finland: 28€ ort: Övriga Norden: 33€ telefon: Övriga världen: 36€ e-post:

62 ÅRGÅNG 97

SIDA 27 SIDA den tid viden lever i det spännande är de inte så alls är de det handlar mera det handlar om samhälletom och som provocerande, som uppseendeväckande. än om bilderna i sig. i bilderna om än att bilderna upplevs bilderna att om trettioom kanske år