Morfars långa resa 1891 -1957
Soela … - - - … Eskilstuna
Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 Förord 5 Inledning 9 Tsarryssland 10 1710 Svensktiden tar slut, tsaren tar över. 12 Republiken Estland 14 Båtarna 15 Kildin 17 Marianne 19 Luise 21 Ösels försvar 22 1940-1941 Sovjettiden 23 1941 Deportationerna 25 1941 - 1944 Tyskarna 27 1944 Sverige 31 Mihkels och Pauliines liv i Eskilstuna 39 Mihkels och Pauliines barn 42 1944 - 1991Sovjetunionen 43 Mihkel Hiiuväins tro
Bilaga 1. Maa Hääl 20.11-1936 Källor Bild. Laugu strand, trälager Esterna i Sverige Estland firar 100 år under tre års tid, 2018 till 2020! Slutord Flyktbåtar Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 1 av 44
Förord
Den dag som nu är på 2000-talet kan en blick tillbaka till 1800-talet kännas främmande. Trots att det för mig endast är två generationer bakåt i tiden. Det finns i mig levande minnen av dessa människor. Esterna i exil har givit ut kring 2000 boktitlar på estniska och i flera världsdelar tidningar på estniska. Ett svåråtkomligt material för den som är novis i språket. Att skriva på svenska kan sprida kunskap till en större grupp.
Hur var deras liv? Det är saker som jag funderat på under många år. Ett särskilt intresse väcktes efter en tid på stadsarkivet i Eskilstuna och än mer accelererat efter arbetet med att digitalisera Eskilstuna esternas arkivmaterial.
En rad ansikten som jag träffat steg fram ur dokumenten. Det visade sig att en stor del av estniska föreningens material var komplett från 1945 fram till att verksamheterna avklingade. Handlingar hade sparats i mängd. Detta material borde vara en stor tillgång för den som vill ta reda på vad som hände i den första stora flyktinggruppen till Sverige. Huvuddelen av det digitaliserade materialet är tillgängligt på www.leht.se/ees3.
Att lämna ett land på andra sidan Östersjön och i minst 40 år inte kunde ha normala förbindelser med de nära och kära som blev kvar sätter djupa spår. Sådant framträder i arkivet där det stundtals ser ut som tiden stannat vid flykten medan tiden samtidigt flyter på. Estniska föreningen bildades dagen efter baltutlämningen hade som första punkt i stadgarna att arbeta för Estlands återupprättande. Helt i strid mot vad svensk politisk doktrin påbjöd om avhållsamhet i politiska frågor.
Esterna hade sedan 1200-talet varit under främmande härskare och under en kort tid mellan de två världskrigen varit fria i republiken Estland. En tid som Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 2 av 44
för många kändes allt för kort och i exil bäddades in i rara minnen. De estniska kolonierna som bildades i Sverige höll hårt på arvet. Språk och att den korta historien skulle föras vidare till dem som fötts i exil.
De ursprungliga flyktingarna hävdade länge att den som inte talar estniska kan inte vara est. Till en del hade de rätt. Det de upplevt av främmande knektar i hemlandet var svar nog. Dock var det oundvikligt att de som föddes i exilen talade majoritetsfolkets språk och tog till sig deras kultur och seder, var än i vilket land de hamnade. Ändå var det kring köksbordet som språket levde. Det var där barnen lärde sig en enkel konversation och tänkande på estniska. I många familjer var minnena såriga, tunga att tala om. Den skräckperiod som varade under det andra världskriget ville man inte föra vidare. Många barn ställde sig frågan vad som egentligen hänt deras föräldrar och varför inget berättades. Berättelser som i många fall följde flyktingarna in i graven.
1940-talets tre ockupationer av Estland gjorde att vid en ny ockupants intåg förvandlades hederliga demokratiska människor till brottslingar. Vid Sovjets annektering infördes sovjetlagar retroaktivt vilket betydde att många normala verksamheter som hade bedrivits i Republiken Estland kom att betraktas som olagliga och var grund för bestraffning. Att äga jord, fabriker, båtar eller bedriva affärsverksamhet kunde i sovjetmaktens ögon betraktas som fientliga och brottsliga handlingar och det blev därmed legitimt att bortföra dessa individer. Så skedde första gången den 14 juni 1941 då det planerade bortforslandet av 35.000 människor inleddes. En andra deportationsvåg med 35.000 var planerad men Tysklands inmarsch i Baltikum kom emellan.
Under tre år härskade tredje riket i Estland och när det började svikta fruktade människorna att den röda terrorn på nytt skulle ta ett järngrepp om Estland. Under 46 år kom sovjetepoken att vara. En rad större deportationer genomfördes fram till Stalins död 1953 då skräckväldet lindrades medan skräcken var kvar.
Det kan i efterhand konstateras ett skräcken släcktes när människor protesterade emot sovjets planer 1987 att ödelägga Estland i jakt på fosfor. Självkänslan steg ytterligare 1989 med den 60 mil långa mänskliga kedjan mellan Tallinn och Vilnius. Manifestationen uppmärksammade att det gått 50 år sedan Molotov-Ribbentrop pakten som delade upp Europa i intressesfärer mellan två diktaturer. Med kedjan stärktes folket enighet och diktaturens skräck löstes upp. Den egna valutan kom. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 3 av 44
Statskuppen i Sovjet 1991 öppnade för det osannolika att Estland på nytt skulle bli en självständig Republik.
Idag är Estland en naturlig del av ett demokratiskt Europa.
Jag vill med denna korta berättelse beskriva mina minnen och dokument om min morfar och mormors liv, från födseln i tsarryssland, livet i Estland och tiden i Sverige fram till slutet.
Grunden för berättelsen är material ur arkiven i Estland. Originalhandlingar som kopierats kring gården Õie (blomman), skeppsdokument kring Mihkel Hiiuväins båtar och de inköp av skog som var grunden för frakterna med skeppen Kildin, Marianne och Luise.
Estland nationalbibliotek har digitaliserat tidningar och tidskrifter från 1812 till 2010. Detta arkiv har givit grunden för detaljer kring båtarnas öden. Folkbokföringen före 1944 är öppen att studera på nätet. Svårigheten är att den fram till 1917 förs på ryska och tyska. Dokument före 1917 som krigsdagböcker från första världskriget och skeppsböcker har inte kunnat tolkas.
Ur Estlands riksarkiv har följande akter hämtats ERA.R-66.271 Lån till båtbygge ERA.1682.2194 Segelfartyget Luise, skeppsböcker 1939, 1940, 1944 samt skeppet Leidus 1943. ERA.3653.8.2040 Bankärenden köpekontrakt, skatt och gården Õie 16A. Ur Tallinns juridiska arkiv har sekretessbelagda handlingar studerats.
Material som min bror Mati Nömm sammanställt i en serie av böcker om upplevelser kring flykten och livet i exil, har bidragit med inspiration.
En del muntliga källor används liksom vad jag själv har upplevt. Ett tack till broder Mati Nömm som i tid dokumenterade berättelser från människor vi inte längre kan fråga.
Från Valhalla finns det starka minnet av Pauliine Hiiuväin. Pauliine var märkt av sjukdom som redan konstaterats i Estland.
Pauliine låg i sängen och att jag som treåring skulle vara tyst när jag gick in i rummet. Bilden av en intorkad människa drabbad av kräfta Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 4 av 44
brände sig fast och är det enda minne jag har av mormor. På fotografier tar hon varsamt hand om oss.
På en bild tagen 1952 sitter jag Mihkel N i Pauliines knä. Bakom står dottern Salme. I Mihkel H:s famn sitter Hugo N och bakom dem står dottern Leida N. Pojken och herrens identitet obekant, troligen Lembit Hiiuväin som reste vidare till Kanada. Bakom kameran står Einar Nordvall, Salmes make.
Vad Mihkel och Pauliine gjorde var säkert det bästa som efter omständigheterna var möjligt att göra, under en osäker tid av främmande makthavare och vistelse i ett land som inte gav fullständig trygghet.
Jag vill postumt tacka morföräldrarna för den stora kärlek de visade sina barn och barnbarn. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 5 av 44
Inledning. Att äga rötter i ett annat land skapar frågor.
Gården Soela 1929, fotograf Gustav Ränk
I forna tider var vattenvägen det enkla sättet att resa. Så gjorde förfäderna från bronsåldern fram till de kända vikingarnas resor i österled. Estland har ett flertal öar längs kusten som var den yttersta kontakten med sjöfarare. Landets floder leder inte österut så som Neva i Ryssland.
Berättelser finns om bosättare i Estland. En av dem är Gutasagan från 550-700-talet då var tredje man skulle lämna ön. Berättelser om Beowulf, svear och danskar kan i sammanhanget vara sanna. Tiden sammanfaller med svearnas expansion runt Östersjön. Båtgravarna, före vikingatid (650-750) i byn Salme på Ösel bekräftar kontakter kring 650-700 över havet med svear från Mälardalen. Spåren av dessa bosättningar slutar på 800-talet. Nya kontakter kom under vikingatid.
Inför korstågen sker en utflyttning från Öland till Ormsö på 1200-talet. Birger Brosas korståg på 1200-talet blev i alla hänseenden ett misslyckande. Motståndet från de som skulle kristnas blev för stort, istället gick korstågen Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 6 av 44
mot Finland. Den svensktalande befolkningen i Estland var som störst under 1500-talet.
Det var först Erik XIV som lovade Reval, på dess begäran, skydd under villkor att staden gav sig 1561 under Sverige. Erik XIV försvarade Tallinn med omland vilket gav svenskarna fotfäste i det som var furstendömet Estland. Därmed började erövringen och koloniseringen av Estland och Livland. Storpolitiska skäl gjorde att de baltiska områdena inte betraktades som en del av kärnlandet utan som en provins. Den sista del som svenskarna införlivade var Ösel, som vid freden i Brömsebro 1645 blev svenskt. År 1710 tillföll ön Ryssland och införlivades i guvernementet Livland. Före år 1800 hade både Ösel och Dagö en betydande svensktalande befolkning. Den svensktalande befolkningen fanns kvar på de mindre öarna fram till 1944.
Släkten Hiiuväin kommer från gården Soela. Namnet härleds ur det gamla svenska ordet Söäl, vilket betydde säl. Sundet mellan Dagö och Ösel kallas på estniska Soelaväin omväxlande med Hiiuväin, på äldre kartor Sälsundet. Där finns en fiskehamn och namnet antyder att det varit en punkt för säljakt. Mihkel Hiiuväins farfar Tõnis Hiuwäin föddes 3.jan.1817. De som var boende på gården Soela fick 1826 släktnamnet Hiuwäin.
Vilket liv hade släktingarna som 1944 kom till Sverige flyende undan kommunismens terror?
För att få några ledtrådar börjades forskning i historien. I Estland är det så bekvämt ordnat att många av dokumenten kan läsas på nätet. Och ambitionen är att fortsätta med digitaliseringen då det är en stor besparing i tid för personal och forskare.
Folkbokföringen är något komplex. Fram till 1710 fördes den av Svenska kyrkan. Sedan förs delar av folkbokföringen till Sverige och Finland.
Efter freden i Nystad 1721 avträdde Sverige både Ingermanland, Estland och Livland och sydöstra Finland till Ryssland. Nystadsfreden kom fram till 1918 ha inverkan på estlandssvenskarnas status.
Under tsartiden förs folkbokföringen av herrgårdarna och församlingarna på tyska eller ryska. Dock med ett arv från svensktiden då en pojke betecknades med ett ”S” son, flickor saknar markering. Från 1917 fördes folkbokföringen även på estniska. Folkbokföringen gjordes utifrån den tro människorna Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 7 av 44
uppgav. Den dominerande var den lutersk evangeliska. Även den rysk- ortodoxa tron växte sig stark under 1800- talets andra hälft. Mycket på grund av den ortodoxa kyrkans löften om jord.
När det gäller att söka förfäderna ska man känna till deras tro och var de bodde. Vid giftermål mellan församlingar flyttades båda till en församling. Var de båda av olika tro fick de välja samma trosuppfattning. Det kan då hända att vid giftemål kan en person helt plötsligt upphöra eller försvinner in i en annan trosuppfattnings folkbokföring.
Ett stort arbete utfördes av mina kusiner i Estland för att lägga grunden för släktträdet. Utan deras arbete hade stor okunnighet rått.
En ytterligare faktor är att ortsnamn kan ges på flera språk, tyska, ryska, svenska men även utifrån de två estniska språken sydestniska (livländska) och nordestniska, båda med egen grammatik fram till 1917. Exempel är; Tallinn (n-est.), Reval (tyska/svenska), Tallin (ryska). Tartu / Tarto (n-est./liv.), Dorpat (tyska/svenska), Юрьев, Jurjev (ryska). Kuressaare (n-est.), Arensburg (tyska/svenska), Kingiseppa (sovjet).
Något enklare blev det sedan den estniska staten övertog ansvaret. En annan komplikation att hitta personer är att namnen förestniskades, från tyska, svenska och ryska till att motsvara estniska. Stavningen ändrades till att följa den estniska grammatiken, Hiuwein/Hiuvein blev Hiiuvein. Det var tvunget att anmäla namnändringen och somliga struntade i detta och behöll tidigare namn och stavning.
En annan källa att hämta information från är tidningarna. Från 1821 fram till 2010 har det mesta digitaliserats (2019) och kan sökas på nätet. Några tidningsartiklar har hittats där Hiiuväin omnämns. När det gäller båtarna anges det i tidningarna när de ankommer hamnar och när de avgår, ibland anges även lasten. Stockholmstidningen och Eskilstuna Kurirens estniska sidor är tillgängliga att läsa . Länk http://dea.nlib.ee.
En annan viktig källa är vad som muntligen överförts och där är min mors berättelser om livet i Estland nedtecknat av min bror Mati Nömm.
Efter 1992 har även juridiska dokument om händelser blivit tillgängliga. Bl.a, upprättelse för sovjetsystemets gärningar och kompensation för konfiskerad Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 8 av 44
egendom. T.ex. återfördes egendomar till efterlevande släktingar. 28 mars 2014 besökte jag riksarkivet och fotograferade av de 250 sidor som begärts ut.
Besök i det juridiska arkivet gjordes samtidigt, maximalt 12 sidor fick kopieras, alla sekretessbelagda.
Bröllop på Soela, 16 mars 1924. Släkten Hiiuväin till vänster om brudparet. Brudgummen Johannes H. (med kors, 27 år) bredvid till vänster Viiu H. På andra raden sittande längst ut till vänster i pälsmössa Mihkel H .bredvid Ado H. med kryss. Mannen i skägg bredvid Viiu en bror till Mihkel H;s far.
Bruden är Juuli Mägi (Õigeusu Apostla Kirik, (Ortodox församling) 24 år). Till höger släkten Mägi.
Johannes Hiiuväin kom att stå som ägare av Posti gård i Metsküla.
Om Pauliine Tatter hittades inte några arkivhandlingar förutom i folkbokföringen. Pauliine borde ha gått i Laugu äldre skola 1906 till 1911. Arbete från 12 års ålder kunde förväntas av den tidens unga. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 9 av 44
Tsarryssland
Vad är att berätta om Mihkel Hiiuväin och Pauliine Tatter?
Mihkel föddes 1891 under tsartiden i den lutherska församlingen Karja. 1898 avlider Mihkels far. Hur var det med skolgången? I tsaryssland var det 4-5 års skolplikt. Det administrativa språket var ryska. Undervisningen från 1882 skedde på ryska, vilket torde ha varit helt främmande för barnen på Ösel där det inte bodde ryssar. Russificering och religion prioriterades och konvertering till den rysk ortodoxa kyrkan uppmuntrades med löften och lättnader i pålagor.
Morfar Mihkel Hiiuväin föddes 4/5-1891 och Mormor Pauliine Tatter den 4/8-1899.
Mihkels far var Priidu (Ridu) Hiuwäin f1853-1898 och mor Viiu Terri f1857- 1944. Mihkel H. hade 6 syskon, Tiina H. Ado H. Miia H. Liisa H. (gift Sasse;) Miina H. Reet H. och Johannes H.
Pauliine Tartters far var Jaan Tatter f1866 -1930 mor var Reet Toompuu f1871- (1924 saknas säker källa). Pauliine hade 4 syskon, äldste sonen Joonas f1883 dog 1920 och P a u l i i n e b l e v n ä s t ä l d s t i syskonskaran. Kusto f1897 var äldst. Viiu Hiiuväin 09.05.1857-10.04.1944 Pauliines yngre syster Juuli f1907 nådde vuxen ålder och gift Avik. Yngste broder Johannes f1910.
Pauliine och Mihkel gifte sig 1920. De fick 6 döttrar, Leida 1920, Aino 1922, Liisi 1924, Salme 1927, Elli 1929 och Luuba 1930. Alla barnen födda i Republiken Estland. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 10 av 44
1710 Svensktiden tar slut, tsaren tar över
1710 var Carl Nieroth Estlands siste svenska guvernör, från denna tid och fram till 1918 hade esterna att hantera tre språk tyska som var överhetens språk, ryska som var officiellt språk, estniska/livländska som var majoritetsspråk. Estlandssvenskarna skulle därutöver hantera svenska och rickulsvenska. I områden där svenskarna var i minoritet på Dagö och Ösel övergick befolkningen till att tala estniska medan det i områden som hade rickulsvenska som majoritetsspråk absorberades de estnisktalande. På 1700-talets språkkartor markeras Lauguviken som ett område med svensktalande.
1721 vid freden i Nystad avträddes Ingermanland, Estland och Livland formellt till Ryssland. Här fick estlandssvenskarna en särställning så som att de var fria och kunde äga jord.
1860 infördes skolplikten mellan 9-12 års ålder. Kyrkan ansvarade för undervisningen. Det är osäkert hur mycket Mihkel H. gick i skolan då han föredrog sjön.
1861. Den slavlika, livegenskapen upphävdes i Ryssland den 19 februari 1861 av tsar Alexander II. Han ansåg att ”Det är bättre att börja avskaffa livegenskapen ovanifrån än att vänta tills den avskaffar sig själv underifrån”. Nu kunde bönderna börja friköpa de gårdar de brukat i generationer.I praktiken ägde herrgårdarna fortsatt sina underståtar och kunde kräva dagsverken.
1882 protesterar estniska bönder vilket leder till att russificeringen intensifieras. Folkskolan skiljs från kyrkan, undervisningsspråk blir ryska. De nationella rörelserna växte och bekämpas av tsaren.
1891. Mihkel Hiuwein föds på gården Soela, Karja församling, S a a r e m a a ( Ö s e l ) Tsarryssland.
Laugu gamla skola 1860-1930 Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 11 av 44
1900 vid 9 års ålder smiter Mihkel med en båt till sjös och blir hjälpreda åt kocken.
1905. Mihkel Hiuwäin är 14 år och Pauline Tatter 7 år när 1905 års revolution utlöstes. Ryssland var efter i utveckling jämfört med Europa men i de västra delarna utmed Östersjön hade en industri växt upp. Rysslands förlorade krig emot Japan lede till försämringar för befolkningen vilket blev, en tändande gnista till protest. Upproret riktades mot de usla levnadsvillkoren och utsugningen av arbetskraften. Udden ställdes mot eliten i Ryssland. Lönesänkningar bidrog som brasved och protesterna inleddes i de västliga industrialiserade provinserna i Baltikum. På landsbygden runt om i Estland kom balttyska herrgårdar att vandaliseras eller att brännas. Protesterna slås tillbaka medan levnadsförhållanden förblir usla.
1914 utbryter första världskriget, fronten mellan Ryssland och Tyskland går genom Estland och Livland. Ester kallades in till den kejserliga ryska armén. Under denna tid hamnar Mihkel H. i fångenskap i Tyskland. Troligen infångad från ett ryskt fartyg.
1917 började det gå sämre för Ryssland, hungerprotester i februari och mars i huvudstaden Petrograd (dagens St.Petersburg) orsakade samhälleligt kaos. Ester genomför en stor demonstration i mars och kräver ett enat språkområde.
1917 14 april. Estland och norra Livland blir ett språkligt administrativt område (Estland) ryska upphör att vara administrativt språk och (nord)estniska blir det gemensamma administrativa språket.
Under sommaren 1917 ockuperade tyska trupper Baltikum samt södra Finland. Därmed var esterna indragna i första världskriget.
1917. Den 12 oktober ockuperades Saaremaa (Ösel) av tyska styrkor. Esterna var under ockupation och avskärmade från den ryska revolutionen. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 12 av 44
Republiken Estland
1918. 23-24 februari. Republiken Estland utropas. Dagen efter självständigheten den 25 februari ockuperar Tyskland Estland.
1918 3 mars. Freden i Brest-Litovsk mellan Ryssland på ena sidan och centralmakterna – Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Osmanska riket – på den andra. I utbyte mot fred på östfronten gav Ryssland upp Finland, Polen, Ukraina, Vitryssland, Estland, Lettland och Litauen.
Tyskland ville inte godkänna Estlands självständighetsförklaring. I stället lades Estland och Lettland under tyskt styre. Många tyskspråkiga balttyskar värvades till administrationsuppgifter. De planerade att göra ett tyskt furstendöme av Estland och Lettland. Litauen skulle bli ett tyskt lydrike med en tysk furste som kung Mindaugas II, och Finland skulle en tysk furste, Friedrich Karl av Hessen bli kung Wäinö I.
1918 21 november. Den tyska ockupationen upphör och Republiken återupprättas.
1918 22 november. Frihetskriget bryter ut. Estland attackeras av bolsjevikerna från Ryssland. Ester och letter tvingas även strida mot balttyska Landeswehr. 1920 3 januari. Frihetskriget avslutas efter två år med freden i Tartu.
Mihkel Hiiuvein har via 20 år till sjöss utbildat sig i yrket samtidigt som han lärt sig behärska sex språk. Han skaffar sig en fast punkt på land.
1920 13 februari. ”Mihkel Hiuwein” (28 år) och och ”Pauline Tatter” (20 år) vigs enligt vigselutdraget ovan. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 13 av 44
1922. Svärmor Ruut Tatter köper gården Õie 16A. Köpehandling till höger. Mihkel Hiuwän och Kirill Johanson undertecknar köpet som borgenärer. Enligt källor ska Õie vara en släktgård för släkten Tatter.
1927 skrivs lånet på Õie om med Mihkel H. som gäldenär. Här har Mihkel Hiiuväin anmält namnändring. 1929 tecknar Mihkel Hiiuväin försäkringen (Poliis) på gården. Premien 4 kroon 55 sent. Försäkringsbelopp 700 kr. Som jämförelse kan ges att en daglön var kring 2 Kr.
Därefter följer en riklig korrespondens där banken upprepade gånger påpekar uteblivna betalningar. Några delgivningsbrev återsänds till banken med påskrift att Mihkel Hiiuväin är ute till sjöss.
Banken annonserar i tidningen där de som har skatteskulder eftersöks. Om Mihkel Hiiuväin står det ett år att skatten är betald, fast sent. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 14 av 44
Båtarna
Kring 1929 lämnar Mihkel Hiiuväin de stora haven och börjar med sjötransport i egen regi och i sitt bolag. Inget kan ske på egen hand och en fraktbåt behövde en besättning på 3-5 man.
Den första båten som kommer i Mihkel H;s ägo är Kildin, tidigare Juuli. Fram till 1928 är kaptenen Õispuu. Sedan upphör registrering av ägare i skeppsregistret. Från 1931 kan Keldin varit i Mihkel H;s. ägo. Någon gång före 1940 förliser båten.
1931 utannonseras Marianne till försäljning och blir köpt av Mihkel H. Marianne hade Pärnu som hemmahamn.
1937 köps Luise av tre kompanjoner samtidigt som Marianne är till försäljning. Marianne blev kvar i familjens ägo. Mihkel H. äger 3/5 fram till att fartygen 1940 f ö r s t a t l i g a s a v sovjetsystemet.
Bild; Tallinns hamn 1937. På kajen skedde försäljning av skeppslasten.
Bild: Loksa Estlands största tegelbruk dit båtarna fraktade många laster med ved. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 15 av 44
Kildin.
Kildin byggdes 1901 med hemmahamn Vihula Vala under namnet Juuli. Kildin hade ett djupgående,1,52m. Fartygssignal ESKS. Kildin är en liten tvåmastare och kvalificerar sig på gränsen att upptas i fartygsregistret. 1928 står J. Õispuu, hemort Emmate Vallas, Ösel som ägare. I skeppsböckerna anges endast kaptenen. För 1930 finns två skeppsböcker vilket signalerar ett ägarbyte.1931 var båten till försäljning och det kan vara då hon kom i Hiiuväins ägo.
Det finns fyra arkiv-dokument om keldin samt en bild på marinmuseum. Kildin finns i signalregistret 1926 till 1940. Från 1929 upphör registreringen om vem som är ägare till fartyg. I Riksarkivets databas AIS finns Kildins skeppsböcker från åren 1929, 1930, 1934 och 1935. I 1935 års skeppsbok står Johannes Hiiuväin som kapten.
1936 Linda.
På hösten 1936 är Kildin på väg till Tallinn med en vedlast och drabbas av en storm vid Grossgrund. Ankaret kastas ut men vågorna var våldsamt höga och ankare med kätting tappas. Kildin skadas vid tillfället.
Mihkel Hiiuväins bror tar sig senare ut till platsen för att leta efter ankaret. Vid dragningen får han upp en bit friskt trä. Det han hittar på fem meters djup är P.-l Linda som utan att lämna några spår förliste 1 nov. 1934. Kapten, matros samt ytterligare en person hittas i skeppet. Linda var nybyggt och var på 46 Br.reg.tn. hemmahörande i Kuressaare. Händelsen redovisas i ett flertal tidningar. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 16 av 44
Förutom upptäckten av P.-l Linda finns det inte så mycket att berätta om Kildin. Kildin var den första båtar som innehades av familjen. Enligt texten i tidningarna 1936 så fraktade Kildin ved till Tallinn / Loksa.
Ur tidningarna kan hittas uppgifter på laster. Kalksten, massaved, timmer och brasved. Det var vanligt att läsa om skepp som förlist. Livet på segelskutorna kunde vara hårt.
På Marinmuseum finns en bild på Kildin, arkiv nr. MM F 4536.
Enligt Mihkel H;s dotter Leida var det Johannes Hiiuväin som förliste båten, troligen våren 1940. Kildin borde ha varit med i beslaget om den varit sjöduglig.
1939/40 Kildin upphör anteckningar om frakter. Kildin, med litet djupgående kunde ha använts till att nå avverkat timmer nära stranden. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 17 av 44
Marianne
1931 utannonseras Marianne och kommer i Mihkel H;s ägo.
Båtarna fraktar gods till och från Ösel. För Marianne var det huvudsak trätransporter.
I en annons från 1936 kan läsas, att i Tallins hamn såldes från Kildin matvaror och från Marianne såldes ved.
Maa Hääl 1936.11.20. En artikel från Loksa i kort översättning. Bilaga 1 hela texten.
Ju kallare desto närmare vinter, desto tunnare med båtar i hamnen. Dessa " v i t h å r i g a " v a t t e n f å g l a r, s o m fortfarande kan ses här är här för sin sista tur för att snart gå i vintervila.
Endast två segelbåtar lossar ved. "Marianne" är i slutskedet. "Snart är vi av med veden”, säger Mariannes kapten Mihkel Hiiuväin.
Det kommer nu att bli en segling hem, man kan vara mer nöjd med snö och lite tid att leva med hustrun. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 18 av 44
Det blir nu en tid att fiska. Det visar sig att kapten Hiiuväin också är en fiskare och tar alltid knivarna ur båten när han stiger i land. Förra sommaren var det mycket fiske. Segling och frakter ger större inkomster. I Soela är fiskfångsten nu god och mer framgångsrik än någon annanstans. Vissa fiskare i området har utrustade båtar med motor, men de flesta har segelbåtar. Det finns stora fiskfångster i sikte, och män gör mer än att dricka.
1937 utannonseras segelfartyget Marianne till försäljning i tidningen Päewaleht. Marianne blir dock kvar i familjens ägo.
Marianne Tallinn 1939. Foto; familjealbum.Tre män ur besättningen samt sittande ”skeppsgosse” Aino Hiiuväin.
1941, 21-27 februari. Rättegång, segelbåten Marianne, åtalspunkt slöseri och förskingring av statlig egendom. ERA:R-38.1.14.
Den 5 december 1940 seglas Marianne av Johannes Hiiuväin till vinterförvar i Orissaare på Ösel. När hon leds av Parki fyr, släcks den plötsligt Kl. 20.30, för vintern. Skeppet är i mörker i ett mycket farligt vatten. Inget annat val för besättningen än att i blindo ta sig förbi klippor och grund. Vid 21 tiden går Marianne på klipporna och förliser. Besättningen klarar sig och ställs inför rätta där den frias för händelse. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 19 av 44
Luise
1937. Luise inköps och Mihkel H. blir ägare till 1/3. Mihkel Hiiuväin m e d k o m p a n j o n e r i n k ö p t e segelfartyget Luise byggd före 1932. Postimees (Tartu: 1886-1944) nr. 254 / sid 6 20 september 1937.
Saarlased ostsid "Luise". Saaremaal Pärsamaa merimehed kapten Mihkel Hiiuväin, Johan Ligi ja Artur Avik ostsid hiinlastelt kahemastilise purjeka "Luise". Purjek rakendatakse puude veole Saare randadest Tallinna.
Tre öselbor från Ösel Pärsamaa sjömän AB, Mihkel Hiiuväin, Johan Ligi och Artur Avik köper den tvåmastade segelbåten Luise från Dagö, 1937. Båten avses frakta ved från öarna till Tallinn. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 20 av 44
1939 Krossar isen Luise i Triigi hamn.
Flera tidningar skriver den 15 april 1939 om Mihkel H;s. båt Luise som i Triigi hamn med last gått till botten. Den starka vinden i Triigi hamn fick isen att flytta sig. Isen pressade hårt mot segelbåten, Luise, i vinterlägenhet. Flera bord i aktern brast, vattnet trängde in och fartyget sjönk snabbt. Båten hade före vintern överraskats av isläggningen och fullastad fryst in i isen. Bärgningen blir svår och lasten måste lossas. Ägare till segelfartyget Luise är Mihkel Hiiuväin och uppskattar skadorna till 3 000 estniska kroon.
Tidningen Uus Eesti 15/4 1939.
Båten ligger på 3,5 till 4 meters djup och bärgas. Tidningen Postimees skriver 19 april, att det sjunka skeppet Luise lyfts upp.
Den 8 maj mönstras en ny besättning.
Skeppsboken visar att det var få frakter 1939. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 21 av 44
Ösels försvar
Den 23 augusti 1939 träffades utrikesministrar från Sovjetunionen och Tyskland-Vyacheslav Molotov och Joachim von Ribbentrop. Sovjetunionen och Nazityskland ingår ett avtal med hemliga klausuler som blir ödesdigert för Estland. Den så kallade Molotov-Ribbentrop-paktens hemliga klausuler ger Sovjet fria händer att ockupera Estland. Avtalet som beställts av de överordnade Stalin och Hitler, undertecknades av utrikesministrarna, ett fördrag som kom att direkt påverka ödet för sex länder och för Europa. Denna pakt, och den hemliga klausuler den innehöll, delat inflytandesfärer för Sovjetunionen och Tyskland blev förberedelsen till andra världskriget.
Sovjetiska trupper går den den 18 oktober 1939 in i Estland. Nu grundas militärbaser efter att Sovjet påtvingar Estland ett ömsesidigt avtal om militärt samarbete.
I Saaremaa Maleva Tetaja 22 november redogör den militära befälhavaren för vad som gäller försvaret. Mihkel Hiiuväin skrivs 20/11-1939 in i Leisi kompani. Döttrarna Aino och Leida Hiiuväin skrivs samma datum in i Naiskodu- kaitse ”Kvinnliga hemvärnet”. Salme och Liisi var sedan tidigare medlem.
Den 23 februari kommer i Saaremaa Maleva Tetaja nya order om hur man uppträder tillsammans med den sovjetiska militären. Ett flertal kommenderingar utlyses samt att en rad anpassningar till vad kommunistiska central kommittén anser samt vad de sovjetiska trupperna påkallar.
Från Estlands sida uppmanas personal inom Estland förvar att uppträda korrekt mot den sovjetiska militären. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 22 av 44
1940-1941 Sovjettiden
1940 6 augusti. Efter riggade val förklaras Estland som sovjetrepublik. Retroaktiv sovjetisk lag införs och esterna blir med sovjets ögon systemets fiender. Hemvärn, scouter, och flertal föreningar förbjuds. Fackföreningars fonder, sjukkassornas medel och pensionskassor konfiskeras. Politiska partier förbjuds. 19 till 22 augusti 1940 upphör alla tidigare tidningar. Nya med socialistisk rätt innehåll utkommer.
Fartygen förstatligas.
Den 12 oktober 1940 förstatligande av fartyg. Ägarna lämnar båtarna utan någon ersättning. Besättningen lämnas utan lön eller försäkring.
Beslagen kungörs i ENSV Teetaja 12 oktober 1940.
Kapten Hiiuväin är utan båtar och kommenderas att tjänstgöra på andra båtar. På vilken båt bland alla beslagtagna är svårt att fastlägga då skeppsböcker för många båtar saknas. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 23 av 44
1941 Deportationerna
Gulag fylldes från 1934 vid de storskaliga deportationer som ägde rum i samband med jordbrukets kollektivisering i Sovjet och dels jakten på kulaker. Vladimir Lenin, lämnade över en fungerande polisstat till Stalin.
Vitahavs- Östersjökanalen, var det första byggnadsprojekt helt utfört av slavarbetskraft. Tanken var att visa lägerarbetet som vägen till kommunismens idealsamhälle.
Från 1940 tillfördes nya lägerkategorier, däribland krigsfångar och antikommunistiska grupper från Baltikum och övriga territorier som infogats i Sovjetunionen. Nya kategorier i de ockuperade områdena förklarades som sovjets fiender.
1941 kommer den stora sjutsningarna (deportationen) till Sibirien. Personer med högre utbildning och företagare väljs ut. 35.000 personer ska sändas första gången 14 juni 1941. Samtidigt gjordes insamling av utvalda på öarna. Mihkel H. med familj är utvald. Familjen varnas och gömmer sig i potatislandet och klarar sig.
De som sökte Mihkel H. kommenterar i arkivhandlingarna ”att han flytt”. Möjligen var han på havet.
Ur arkivet MIHKEL HIIUVÄIN # 0000139457 Lisanimestik nimekirjade R1-R7 täiendamiseks:
HIIUVÄIN, Mihkel, eluk. Saaremaa Leisi v., arr. 1941 Saaremaa Leisi v., põgenes (Flydde, hittades ej, skulle deporteras) konvoeerimisel Kuressaares 1941. (13) [Püüa]
En vecka senare var det dags för sjutsningarna till Gulag från öarna.
En andra planerad sjutsningen av 35.000 människor till Sibirien hinner inte genomföras pga Tysklands invasion. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 24 av 44
Vid sovjetarméns evakueringen av Tallinn till Kronstadt 26-29 aug.1941 användes 160 större båtar och ett stort antal mindre båtar. Tysk- och finsk militär sänkte utöver militära skepp 43 större lastfartyg och många mindre ej namngivna båtar. I sovjetisk historieskrivning har denna händelse förtigits. Ansvariga belönades i flera fall med avrättning.
1941 blir 55.000 ester tvångsrekryterade till sovjetarmén.
Under tiden Luise var förstatligad hade hon fått en hjälpmotor. Dock sker ingen nyregistrering till motorseglare.
Triigi hamn (58° 08,52’N, 24° 01.36’E).
Frakterna och färjetrafiken från Triigi hamn nådde 1939 sin höjdpunkt med gods- och färjetrafik. Allt upphör under sovjets första ockupation.
Hamnen demoleras vid tyskarnas inmarsch 1941 och vid reträtten i oktober 1944 förstörs den helt.
Triigi hamn repareras först efter 1991 när Estland åter blivit Republik. Färjetrafiken mellan Sõru på Dagö och Triigi på Ösel återupprättas efter Estlands själv- ständighet 1991.
Triigi hamn bombas 1941 Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 25 av 44
1941 - 1944 Tyskarna
1941 kommer tyskarna till Estland. Mihkel H. arbetar vidare på någon båt. I början av 1942 återstod 11% av ångfartyg, 5% motorbåtar, 23% motor segelbåtar och 61% segelfartyg, jämfört med den totala tonnagen före nationaliseringen 1940.
Tyskarna tvångsmobiliserar 10.000 ester.
1943 20 maj. Luise förblev någonstans i Estland. Luise återlämnades till Mihkel Hiiuväin, nu som ägare.
1943 december, under den tyska ockupationen, ansöks om lån till bygge av en motordriven båt på 200 grt. Som låntagare står August Linde och Mihkel H. Lånet beviljas till 130.000 RM (reichmark). varav 15.000 RM. utkvitterades den 24 februari 1944.
Hela tiden är Mihkel H. på båtar med olika frakter. 1944 när fronten närmar sig tar Mihkel H. Luise till Lauguviken och efter en del krångel utverkas ett tillstånd att resa till Tyskland. Luise har en mindre last av gruvstöttor.
När budet kommit om att Tallinn fallit skapas panik på ön. Det var en tidsfråga innan sovjetiska styrkor kommer. Fruktan över åter- upprättandet av sovjetmakten och risken av att dö i Sibirien ledde till mänsklig handling att fly. Sedan länge har det sparats bränsle och gömts undan båtar. Luise ligger i Lauguviken, de flyende tar med sig livets nödtorft då Mihkel H. har bestämt att inget onödigt tas ombord. Några ångrar sig och lämnar båten. Efter att några av gården Õies djur slaktats till mat för resan, släpps Õies djur fria. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 26 av 44
Vädret är bra och vid lunchtid 22 september löper Luise med segel ut med kurs mot Tyskland, motorn krånglade. Luise hade nu kring 200 personer ombord. I mörkret med släckta lanternor vänds kursen mot Sverige. I mörkret syns bränder inne på land.
Under färden upptäcks att båten läcker. Mihkel H. söker efter läckan, som medvetet gjorts av två tidigare besättningsmän (delägare) som stannade kvar i Estland. Fartygets last av gruvstöttor kastas överbord. Båten tar in mycket vatten och allt onödigt kastas överbord. Läckan hittas och tätas och vattnet minskar i båten. Under överfarten förvandlas det bra vädret till storm, rodret slutar fungera och båten får styras med hjälp av segelsättningen.
Mihkel H;s vilja och högsta önskan var att ingen skulle betala för resan. ”Det viktigaste var att alla med Guds hjälp kom ifrån det hemska kriget med livet i behåll".
Mihkel H;s dotter Elli var 15 år och lyckades inte i tid resa hem över sundet från Dagö. Elli stod den 23 september vid en tom strand. För henne berättade lokalbefolkningen att skeppet hade läckt och gått i havets djup. Hon hade möjlighet att resa med Helene, men tvekade. Helene ankom till Furusund dagen efter Luise.
Helene hade lämnat Kõiguste på söndagen 24 september 1944 på morgonen klockan 10. Befälhavare var kapten Meikar, med hjälp av ytterligare tre kaptener, Rähesson, Saarna och Randsalu, vilka var påmönstrade som styrmän. Helene kom till Furusund på kvällen den 26 september. Före Helene hade Luise och flera små båtar kommit dit. Enligt svenska polis hade Helene 494 personer ombord
Arnold Randsalu har skrivit en b e r ä t t e l s e o m E s t n i s k bondpojken som blev svensk kapten. http://leht.se/luise/Randsalu.html
Bild; Luise i Furusund 1944 Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 27 av 44
1944 Sverige
På resans tredje dag morgonen den 25 september lyckas Mihkel H. få motorn att gå. På Luise siktas land. Luise hade med stor tur klarat sig förbi minor och flera grund. I boken ”De flydde kriget” spekuleras om det var Lemlands eller Föglö skärgård Luise anlöpt.
Luise når en kust, ingen vet var. En båt sjösattes och en grupp språkkunniga ror iland för att utforska var skeppet anlänt. Det visar sig att de är på Åland, mitt i ett minfält. All militär utrustning lämnas på Åland och alla militär klädda byter till civila kläder. Rodret lagas.
En lots anlände med en mjölkanna för att ge mjölk till barnen. Från Åland varskoddes de svenska myndigheterna. Luise går med åländsk lots ut genom den åländska skärgården och möts av en svensk lots. På kvällen 25 september kl 22 anländer Luise till Furusund. Senare fick alla genomgå den ”svenska avlusningen”.
I tysk radio kunde höras, att fartyget Luise varit i sjönöd och begärt hjälp men att alla eftersökningar varit resultatlösa, endast flytande props (gruvstöttor) hade påträffats. I finsk radio meddelades att Luise efter nödhamn på Åland lyckligt anlänt till Sverige.
Mihkel H. förs till Norrtälje Sjukhus med blodförgiftning. Mihkel H. var kvar på sjukhuset över julen. Döttrarna har efter lägervistelse i Enköpings tennishall placerats ut på olika gårdar i Enköpingstrakten. En av döttrarnas treåriga barn hade tagits omhand av Pauline som hamnat i Eskilstuna. Senare kom Mihkel H. hit och de flyttade in på Strömsborg. Senare Stadsäga 10 eller Bredängsgatan 1. Efter ett halvår kunde barnets mor ansluta. Senare kom ytterligare två av döttrarna till Eskilstuna medan en bosatte sig i Uppsala och en blev kvar i Enköping.
Mihkel Hiiuväins båtar konfiskerades av ockupanten Sovjet. Luise återlämnades 1943 av den tyska ockupanten och konfiskerades på nytt i maj 1945 av Sverige för att återlämnas till den sovjetiska ockupanten. Tre båtar, ett kapital skapat under en aktivt arbetsliv, var nu borta. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 28 av 44
Båtarna tas i beslag 1945
Pappret sattes fast på båten. Dokumentet skrivet på fyra språk
”Denna. farkost jämte tillbehör har tagits i beslag av svenska staten. Den som gör anspråk på ersättning med anledning av beslaget har att göra ansökan därom hos Fartygsersättnings- nämnden, Stockholm, inom sex månader från beslaget. Förfogande över, skadegörelse på eller bortförande av farkosten eller tillbehör medför straff och skadeståndsskyldighet.
LÄNSSTYRELSEN”.
Luise hade beslagsnummer 284.
Från Luise avlägsnas kompass, barometer och segelnål.
Båten " Luise" hämtades den 9 sept. 1945 av sovjetiska ”S/S Kildin" och bogserades tillsammans med Helene genom den åländska skärgården till Tallinn.
Ett ödets ironi är att Mihkel H;s första båt hette Kildin. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 29 av 44
1945 kommer ett nytt skräckbesked.
Samlingsregeringen är i juni enig att tillmötesgå Stalins önskan om att återsända alla baltflyktingar till Sovjet.
Regeringens beslut leder till att många balter planerar lämna landet. De som får visum gör det legalt och de som inte får visum gör det med flyktbåt, mot Kanada över Atlanten. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 30 av 44
Livet i Sverige var fyllt av kontroller.
När flyktingarna kom gavs oftast en visering på 14 dagar. Senare gavs främlingspass ut där man via poliskammaren skulle visa upp sig och få förlängning på uppehållstillståndet. De första förnyelserna var på två år senare utsträckta till fem år. Denna rutin pågick, för de som inte blev svenska medborgare, in på 1970-talet.
Det var inte heller möjligt för balterna att vistas i storstäder. Uppehållstillståndet ”Gäller icke för vistelse inom Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad, Lidingö stad, Danderyds, Nacka el. Spånga landsfiskalsdistrikt i Stockholms län, ej heller inom Göteborgs stad eller Malmö stad.”
Från 1946 har Stockholm ”öppnats” medan begränsningen ”Gäller icke för vistelse i Göteborg eller Malmö” finns kvar.
I Riksdagens årsberättelse för 1947 uppskattar antalet balter i landet till omkring 27 000. Handlingar rörande flyktingarna kan i betydande mängd sökas i de svenska arkiven. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 31 av 44
Mihkels och Pauliines liv i Eskilstuna
Mihkel och Pauliine med döttrarnas barn flyttade till Eskilstuna 1945.
Mihkel H. arbetade på ett gjuteri och senare som avsynare på Bolinder Munktell. En medarbetare på Bolinder Munktells kommenterade Mihkel H;s arbete.
”Från det fria livet på havet med rullande däck till att rulla fram däck till traktorer”.
1946 gav Riksdagen baltiska fiskare tillstånd att fiska i svenska vatten. Mihkel H. köper en fiskebåt. Dottern Leida och barnet Kalle är med. Vid köpet följer några nät. Näten kom säkerligen aldrig till användning mer än att Mihkel H. hade möjligheten till att fiska. Trotsande alla förbud kom barnbarnen senare att skära bitar ur näten till att använda som små nät i Eskilstuna ån.
Redan när esterna flyttade in på Strömsborg saknades en viktig detalj. Brygghuset vid ån hade en vattenkokare lämplig för tvätt men det som saknades var en bastu. Av bilder framgår att en tillbyggnad till brygghuset har utförts under de sista åren av 1940-talet. Bastuugnen bestod av en stor tegelugn. Den eldades från brygghussidan. Ångan fick man genom att öppna luckorna i överdelen och kasta in vatten i ugnen. Hur arrangemanget såg ut inuti ugnen gick ej att se. Troligen ett stenlager som värmdes av elden och rökgaserna
Det var många ester som bodde på Strömsborg och traditionen med bastu var stark. Berättelser från tidigare hyresgäster ger vid handen att bastun var mycket uppskattad. Bastun luktade alltid av björkris. Vad jag mins så fanns sådant året runt, med blad om än bruna.
I brygghuset fanns en stor träbalja och den användes som badkar för de mindre barnen. Säkerligen användes den även som tvättbalja. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 32 av 44
Familjerna hade enbart rinnande kallt vatten indraget i bostäderna. Bekvämlighetsinrättningen bestod av torrdass, fördelat på fyra dörrar. För de manliga invånarna fanns invid soptunnorna en pissränna som mynnade ut i diket mot båtslipen. Lukten av sopor och urin var tämligen påtaglig.
Dottern Aino hade gift sig med Voldemar Jaanpark. De bodde i Uppsala. Aino födde dottern Aili. I maj 1951 emigrerar familjen till Kanada.
1952 på bryggan vid Mihkel H;s båtar i Sverige. På bild August N. Leida N. Puliine H. Richard F. och Liisi F. Sittande Mihkel N. Mihkel H. och Hugo N.
Ett minne från mina första år som satt sig väldigt djupt var iskarlen. Mitt i sommarhettan kom en vagn dragen av en häst. Vatten rinner från vagnen. Iskarlen är klädd i en läderväst. Han tar med en tång ett isblock. Kastar upp det på ryggen och bär det över gården in i huset där det finns ett isskåp. Ställer ner isblocket, flyttar den lilla isbiten som är kvar under skåpet och lyfter in den nya isbiten i överskåpet. Storögda ser vi barn på. Sedan vandrar han lugn ut, vänder vagnen och med iskuberna droppande kör han ut från gården till nästa kund som behöver förnyelse av is. Isskåpen och isstackarna fanns kvar några år in på 1950-talet. Sedan tog de eldrivna kylskåpen definitivt över och en yrkesgrupp försvann.
Den stora tomten var en bra lekplats för små barn. Ständigt fick vi höra att vi inte skulle leka vid vattnet. Fast det gjorde vi och trillade i flera gånger och räddades av någon vuxen. Stora lådor kunde duga som flytetyg. Berättelserna om dessa dopp är flera och kunde om en riktig olycka varit framme blivit tragisk. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 33 av 44
Bild; Pauliine H, Aili Jaanberg, Mihkel H, Liisi, Einar, Richard och Salme.
Pauliine Hiiuväin går bort 6 maj 1953. Hon hade i Sverige varit hemma och tagit hand om barnbarnen. Det fanns en betydande trädgård att sköta. Hon var den sista tiden svårt sjuk och vistades en längre tid på sjukhus.
Efter Stalin död 1953 började kontakterna med Sovjet att mjukna och bli något bättre. Nu kunde efterforskningar om dottern ske utan att det skulle ge henne bestraffning från sovjetstyret. Mihkel H. bad Röda Korset om hjälp att leta efter sin dotter Elli. Pauliine Hiiuväin. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 34 av 44
Gruppfoto Valhalla 1955.
1954 köper Mihkel Hiiuväin Stadsäga 10, Strömsborg 1. i Vallby storkommun, Valhalla. Tomten gränsade till det som var Eskilstuna stad. 1951 införlivades Vallby med Eskilstuna. Närheten till vatten var för Mihkel H. en tröst.
Generalstabskartan, dJ243-74-1 1903. När de nyanlända k o m t i l l S v e r i g e uppstod genast bostadsproblem. Till Eskilstuna och T o r s h ä l l a k o m omkring 2000 ester och därtill många andra flyktingar. Samtidigt skriver tidningarna om de dåliga bostäderna Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 35 av 44
och att ett stort antal ska utdömas. Efter statssystemets upphörande stod torp tomma och nödtorftiga bostäder utnyttjades till de nyanlända. Det blev närmast ett måste att köpa en egen bostad. Det var inte lätt att få pengar till husköp. Flyktingarna var vid starten i Sverige utan till- gångar. Genom hårt arbete sparades det till en liten insats. Mihkel H. fick många att skriva på en mindre borgen och även små bidrag gavs vilket gjorde det möjligt att köpa två hus på Bredängsgatan 1.
Mihkel Hiiuväin bodde redan i huset där det redan flyttat in ett flertal estniska familjer. Totalt fanns det 7 lägenheter i husen. Alla var glada att få någonstans att bo och när bättre tillfälle gavs kunde man flytta vidare. Trähuset eldades upp som brandövning 1967. Det mindre huset stod kvar ytterligare några år innan det revs.
Granne med Strömsborg var Blomqvists Handels-trädgård. Företaget startades efter 1907 av Axel Ljungdahl och övertogs 1922 av trädgårdsmästare G. Blomqvist. 1943 övertog Ragnar Blomqvist trädgården. Något år i slutet på 1950-talet brann pannrummet till växthusen. En tid stod brandresterna spöklikt vid infarten till tomten.
Den andra grannen var båtslipen. En plats där vi barn inte fick vara men vistades ändå. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 36 av 44
Strömsborg 1950-talet. Kastanjeträdet till vänster på bilden huggs ned. 2019 står där en ny kastanj och stubben efter den på bilden är kvar. Björken mitt i bilden har vuxit och finns fortfarande 2019 kvar.
Jul på Strömsborg 1954. Aili J. Kalle Hiiuväin och August Nõmm i bakre raden, Mihkel Hiiuväin med dopbarnet Elli N. Mihkel N. Leida Nõmm och Hugo N. i främre raden. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 37 av 44
1956. 12 år efter flykten till Sverige.
Mihkel H;s första brev, till dottern Elli 2/6 1956, Elli nu 27år.
/ G 2G 3 (09 409 4 *9. G 6! 9/6' (93a%+G,1 99099 19 5G *9 \S*},b=}}*w"9,wc>M>,w wq>qw"&c,,w G*?9$GI9L"c q\TG"97)L >qwRX* S. &>M*`*>9
// 9 )29.!-9 7!98!91 5'9 9/5" 9-# 9$ 9
"93]lw\gw*,XX"&>M* ^ ; *>9%G,*"9 "9qL}NM,&M> T)L,w9Q#*\T*}M,,b^; ,;*24G>=FG6\,"4\rw,cN"X* ":4\m6c"Y*, >N>,wS,ZT""GNVY"w\qq$,;w= EG1#;% ; 5 -;,;! 3 ; %#;,;#3; 8#,; X:b"/"8-4%,;% ; (-' "; 2";5; !G 3; ; ,>P @X"G\); *@X"qqwhe#G"NM"9>8q>9 *} ^Lq9>8
!GG$; ##; 6-; #NM$!GNTY$xS>;$d$ ,>*#(f>*:G <5G0&" ; ; 9); #&;CGX}(s{{E"X"*" T,*q?XS"X\); *\{{,e X9\wq{wv5\cwuw|,bMC,w"9qL}MN, q 9qL>)L"X9\Yw>X9 *>9T,X ,w,G "* tT&,=q GYN>9 ^= qLc> rqL">G F3q9L""wwqL>)L"G _"L,y
G +M@ w 9 Gq\UXX}O,-c !9,X"{|H"9 G9G :}*qwj tTG"9w"__"*,(n9c}X*"T>X"*~T=,w,c }*qLcN,LCGvq{\c G T\c9\X *,#;GG}XD vL,cH"9 w>NN w^L=\MTkc"ww'L" 9qwKXqw \)= ki}XY",q}q ,ww" 8 +,; T>: >S>Xq\c9^=q\T ,wc}q qLc>,c"wwT/9M*J9c >w>MM,q}q ;G>( #733;wopq% ;>M5;T0*,XX"OX9w"[
GXN>9qLc>wBMMS>9\T*,ww"DGWGO>9w >X MqL"*,*\ww,bG"9 OTX#c ,Xqw\c :.&)*# #;w?NM +}BG>O@,z
>Y "*c1q >
G5G)() 3G!9 9%69 9 9 *A9 - G=A+81G ,1 -00+&+ 5='5G ?!97! 9 &69 +3 9 "__"
Källa: ESTER I EXIL Mati Nömm.
Utmed stensättningen mot ån var det under Mihkel H;s tid vatten och båtar. Redan 2003 har vattnet förvandlats till fast mark.
Kvarnstenarna som förankrade bryggan har lyfts upp på land. Tomten och ån blir allt mer igenväxt. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 38 av 44
Ida
Mihkel H. träffar Ida, ”änka vid graven bredvid”. De gifter sig 1956 och flyttar in på Nyforsgatan 21.
Till julen 1956 går far och jag till Nyforstorget för att köpa gran åt morfar. Det blev en ståtlig grann som släpas hem och in i det trånga trapphuset med gasdoft. Granen ställdes där för att tina upp. Nästa dag var det julafton och morfar ger i förtid mig ett paket. Han här glad över att hittat kärleken och att snart fylla 67, få statlig pension och att äntligen slipper arbeta.
På sommaren 1957 gör Mihkel H. en båttur med döttrar och husets hela barnaskara, från Valhalla till Torshälla, för att uppvakta på dottern Salmes födelsedag 4 juli.
Mihkel H. gör även besök vid Einar Nordvalls bygge i Mälarbaden. Hans hälsotillstånd är inte bra med tilltagande diabetes.
Dagen före min skolstart ringer telefonen. Salme är den ende av Mihkel H;s döttrar som har telefon. Jag är hemma, föräldrarna arbetar. Beskedet som ges är att Mihkel Hiiuväin har avlidit. Även i Estland noteras händelsen.
Dagen efter en tung sista dag som sexåring avlöstes av en skolstart för en sjuåring. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 39 av 44
Mihkels och Pauliines barn
Mihkel H. och Pauliine H. hade sex döttrar. Deras barn fick gå i skola i Laugu herrgård. De äldsta barnen gick i början i den gamla skolan där deras föräldrar hade gått. 1937 finns tre döttrar med på bild vid städdagen vid Laugu skola. Salme står vid vagnen och Liisi i bildens mitt, båda med rutig kjol.
Bild Sjöskolan besöker Papisaare skeppsvarv 1934-36.
1938 sänds Mihkel H;s dotter Leida H. till sjöskolan. En bild tas vid tillfället. Samtliga sjöskolor stängs 1940. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 40 av 44
Efter ankomsten till Sverige sändes döttrarna efter någon vecka i Furusund till interneringsläger i Enköpings tennishall. Området var inhägnat med taggtråd och bevakades av militär. Halmmadrasser och papperslakan prasslade högt när man ville sova, berättar Salme.
Därifrån placerades döttrarna ut på olika gårdar. Leida hamnade i Örsundsbro. Salme i Aspa, Luuba i Valsbrunna, Liisi okänt och Aino i Karlslund, Uppsala. Efter ett halvår på landsbygden sökte fyra av döttrarna arbete i Eskilstuna.
Leida började arbeta i den tunga järnindustrin. Senare Gift med August och mellan barnafödandet arbetade hon natt på Stadshotellet.
Bröllopsbild; Richard, Liisi, Salme brudtärna, Einar marskalk samt Lena brudnäbb.
Liisi började arbeta på bok Öbergs och gifter sig med arbetskamraten Richard Fahrman.
Salme gifter sig med Einar Nordvall. Hon arbetade i köket vid lasarettet och extra på Stadskällaren i Torshälla och 1960-1962 i köket på Snäckberget. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 41 av 44
Aino gifte sig med Voldemar, får dottern Aili. Bodde en tid i Uppsala. Emigrerade 1951 till Kanada där familjen byggde och drev ett motell utanför Toronto.
Luuba gifte sig med Nils Olsson, lantbrukare på gården och blev kvar i Valsbrunna. Aino och Aili
Dottern Elli var kvar i Estland, gifte sig med Endel Loitjärv. Äldsta barnet Mariann och tvillingarna Maire och Ülle (f1963).
Bild. Morfar vid gårdsinfarten.
1965. Elli träffade syskon efter 21års väntan.
Under Leonid Brezjnev ”den stora stagnationen” fick dottern Elli besöka Sverige 1965. Motivet var att besöka systrar och föräldrars grav.
Jag med mitt bristfälliga estniska språk åkte med Elli tåg till Enköping. Vi promenerade ner till tennishallen där lägret 1944 var. Åkte buss till Eskilstuna där vi hämtades av Mihkel H;s dotter Liisi. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 42 av 44
1944 - 1991 Sovjetunionen
Gulag (1928-1961) kopplas till ekonomin i Sovjetunionen. 2.500 000 satt i fängelseläger vid Stalins död. En betydande del av den sovjetiska ekonomin baserades på slavarbete. Slavarna skulle bidra till att genomföra industrialiseringen av Sovjetunionen. Från Gulag-lägren levererades slavarbetare till Stalins abnorma byggprojekt.
Kollektiviseringen av jordbruket som på Ösel igångsattes 1946. Det krävde lojala arbetare. Massdeporteringarna 1949 banade väg för kollektiviseringen av jordbruket i sovjetestland.
All jord konfiskerades 1946 och överlämnades till den sovjetiska staten. 25-29 mars 1949 genomförde Sovjetunionen en deportation i Baltikum, vid namn ”Priboi". Kring 20 000 jordbrukande ester, 7 000 familjer deporterades till Sibirien.
1952/53 genomförs inventering av förstatligade egendomar. Mihkel Hiiuväin omnämns som tidigare ägare av Õie 16 A som nu ingår i ”Ühine jõud kolhoos” (Gemensam kraft). Ühine jõud existerar 1946 till 1970.
Arkivhandling kolchosens tilgångar. (SAMA.128.2.5, Rahvusarhiiv Tartus) Saare Maakonna TSN TK Rahandusosakond konfiskeeritud ja muude varade raamat: peremeheta vara kolhoosile "Ühine Jõud”. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 43 av 44
Mihkel Hiiuväins tro
Mihkel H. var baptist och hade predikat i bönehuset i Meiuste.
Vid några tillfällen talade han inför Baptisterna i Stockholm. Mihkel H skriver att han hittat tillbaka i sin tro och att han beklagar de dumheter han gjort.
Vid mitt besök till kapellet 1988 möttes jag av en äldre dam Juuli. Hon hade som 17-åring blivit föräldralös och när de flesta flytt byn flyttade hon in i kapellets kök. Då kapellet nu var en bostad fick det i glömska stå där. Det märkliga var att kapellet 44 år senare fortfarande var så som det hade lämnats. Förändringen var att huset fått eternittak.
Juuli blev glad när Mihkel Hiiuväins barnbarn (Maire och Mihkel) kom och drog upp den klocka som Mihkel H. skänkt till kapellet. Det hade inte gjorts på 44 år. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna 44 av 44
Hiiuväins släktträff 2014, Meiuste församlingshem (Baptist kapell).
En sjöman som rest på de sju haven lärde sig sex språk och upplevt hur värden förändras vilar 1957 på en brygga i Mälarbaden. Nu fick det sjunde språket användas.
Månaden efter var den långa resan slut. Tiden för den eviga vilan hade anträtts och för sista gången hade ankaret fälts vid resans sista hamn.
Mihkel Nõmm 1950 A›‹Ω © 2019 Bilaga 1
Maa Hääl 20.11.1936 Sidan 4.
Loksa tegelbruk. Lossning av ved (Marianne) och lastning av tegel (Vega). Källor
Arkivmaterial:
Estlands riksarkiv http://ra.ee/vau/ http://ais.ra.ee/ Estlands nationalbibliotek http://nlib.ee/ Digitaliserade tidningar 1821-2010 http://dea.nlib.ee. Folkbokföring. Karja Evangeliskt luterska församling (Saaga) Minnesbilder Mihkel Nõmm
Bilder:
Soela tallu, Gustaaf Ränk,1929 Riksarkivets bilder http://ra.ee/fotis Familjealbum http://leht.se/Stromsborg/ Mihkel Nõmm Marek Hiiuväin Einar Nordvall
Böcker:
Memento http://memento.ee/ Flykten från Estland Mati Nömm 1994 http://leht.se/luise/ Eesti keeles http://leht.se/Laugu/ Flyktinglägret i Furusund Mati Nömm 1995 http://leht.se/Furusund/ Estniska minnen Mati Nömm 2011 De flydde kriget… flyktingar runt Åland….. Karl-Johan Edlund 2012
Bilaga:
1 Maa Hääl 1936.11.20 Esterna i Sverige
1. De estniska flyktingarna var den första stora invandrargrupp som kom till Sverige. De flesta kom hösten 1944 när Sovjet för andra gången ockuperade Estland.
2. Omkring 20 000 ester är 1945 den fjärde största språkliga minoriteten. Finska, samiska och estniska är alla språk i samma språkgrupp.
3. Esterna lärde sig snabbt svenska och blir lojala medborgare. De har bevarat och utvecklat ett rikt kultur- och organisationsliv på estniska.
4. Det estniska författarförlaget i Lund, EKK-förlaget, var det första kooperativa författarförlaget i Sverige. Estniska bild- och tonkonstnärer och andra kulturutövare, har satt kraftiga avtryck i det svenska kulturlivet.
5. Flera estniskspråkiga tidningar gavs ut i Sverige, längst Eesti Päevaleht (Estniska Dagbladet).
6. Esterna i Sverige har grundat otaliga organisationer och fram till 1991 ett exilparlament.
7. Sverige var förutom ”Nazi-Tyskland” det enda västland som erkänt den sovjetiska ockupationen av Estland. I Sverige påtvingades esterna därför fram till 1991, mot sin vilja sovjetiskt medborgarskap.
8. Sammanhållningen är stark mellan esterna i Sverige. Esterna i landsflykten samlas bland annat till världsfestivaler vart fjärde år. Detta fortgår även efter 1991, i samarbete med Estland.
9. Esterna i den friare världen är tacksamma för att under 50 år i exil fått en fristad undan sovjetisk förföljelse- och förtryck.
Det estniska folket drömde om frihet. Den förverkligades med sång den 20 augusti 1991.
Lästips: Estland och esterna i Sverige: Bernard Kangro, ”Estland i Sverige”, EKK-förlaget, Lund 1977. Andres Küng ”En dröm om frihet!”, 1978. Om passivt motstånd och mänskliga rättigheter i dagens Baltikum. Fosforitbrytningen i Estland, Ülo Ignats, 1988. ISBN 91-971051-1-2. Nybyggare i folkhemmet, 1991. ISBN 91 87954 04 4 Efterord: Morfars långa resa. Estland 100 Flykten 75 Sammanställd av Mihkel Nõmm
Estland firar 100 år under tre års tid, 2018 till 2020! Den 24 februari firar Republiken Estland sin självständig- hetsdag och den 20 augusti återuppståndelsen.
För 100 år sedan, mellan 1917 och 1920, var det estniska folket fullt upptaget med en frihetskamp mot ryska och tyska imperier. Den mest betydelsefulla dagen var 24 februari 1918, då Estland förklarade sig självständigt, dagen firas sedan dess som nationaldag.
Under århundraden av främmande styre närde esterna drömmen om att bli en oberoende stat. Den 23 februari 1918, i vågorna av det första världskriget, utropades deklarationen om Estlands självständighet som nation från balkongen på, Endlateatern i Pärnu.
Folkmassan under balkongen tog spontant upp en sång som senare skulle bli nationalsången Mu isamaa, mu Õnn ja rõõm (Mitt Fosterland, min lycka och glädje). Följande dag, den 24 februari, nådde manifestet Tallinn där det publicerades, och markerade Republiken Estlands födelsedag. Dagen efter ockuperad tyska trupper landet.
Efter freden i Tartu 1920 blev det en kort tid som den Republiken Estland fanns. Från 1940 till 1991 var det andra som styrde.
Vid den andra sovjetiska ockupationen 1944 flydde människor. Det fanns två val mot Tyskland eller Sverige. Mot Finland kunde man inte fly eftersom Finland sände sovjetmedborgare tillbaka till sovjet.
Den stor flykten som ägde rum för 75 år sedan och är väl beskriven i esternas värld. Minnet från den första sovjetiska ockupationen var sådana att människor föredrog att ta risken att dö på havet före valet att stanna kvar.
Estland återtog sin självständighet den 20 augusti 1991. Vi ester i exil kunde därefter söka våra sanningen och våra rötter i arkiv som öppnades.
Med denna enkla skrift vill jag uppmärksamma min morfars och min mormors resa från Estland till Sverige och vad som blev deras liv i Eskilstuna.
Fördjupning om esternas exil i Eskilstuna finns att läsa på www.leht.se.
Eskilstuna november 2019
Barnbarnet
Mihkel Nõmm De kom över havet i små och stora båtar. Trotsande storm och kyla för valet de tog. Valet var ett liv i frihet eller en död i havet. framme på stranden lämnade de döda båtar. Tacksamma för ett liv i länder väster om hemmet.
Mihkel Nõmm 2019