DOCSLIB.ORG

Morfars Långa Resa 1891 -1957

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Morfars långa resa 1891 -1957 Soela … - - - … Eskilstuna Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord 5 Inledning 9 Tsarryssland 10 1710 Svensktiden tar slut, tsaren tar över. 12 Republiken Estland 14 Båtarna 15 Kildin 17 Marianne 19 Luise 21 Ösels försvar 22 1940-1941 Sovjettiden 23 1941 Deportationerna 25 1941 - 1944 Tyskarna 27 1944 Sverige 31 Mihkels och Pauliines liv i Eskilstuna 39 Mihkels och Pauliines barn 42 1944 - 1991Sovjetunionen 43 Mihkel Hiiuväins tro Bilaga 1. Maa Hääl 20.11-1936 Källor Bild. Laugu strand, trälager Esterna i Sverige Estland firar 100 år under tre års tid, 2018 till 2020! Slutord Flyktbåtar Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna !1 av ! 44 Förord Den dag som nu är på 2000-talet kan en blick tillbaka till 1800-talet kännas främmande. Trots att det för mig endast är två generationer bakåt i tiden. Det finns i mig levande minnen av dessa människor. Esterna i exil har givit ut kring 2000 boktitlar på estniska och i flera världsdelar tidningar på estniska. Ett svåråtkomligt material för den som är novis i språket. Att skriva på svenska kan sprida kunskap till en större grupp." Hur var deras liv? Det är saker som jag funderat på under många år. " Ett särskilt intresse väcktes efter en tid på stadsarkivet i Eskilstuna och än mer accelererat efter arbetet med att digitalisera Eskilstuna esternas arkivmaterial." En rad ansikten som jag trä#at steg fram ur dokumenten. Det visade sig att en stor del av estniska föreningens material var komplett från 1945 fram till att verksamheterna avklingade. Handlingar hade sparats i mängd. Detta material borde vara en stor tillgång för den som vill ta reda på vad som hände i den första stora flyktinggruppen till Sverige. Huvuddelen av det digitaliserade materialet är tillgängligt på www.leht.se/ees3." Att lämna ett land på andra sidan Östersjön och i minst 40 år inte kunde ha normala förbindelser med de nära och kära som blev kvar sätter djupa spår. Sådant framträder i arkivet där det stundtals ser ut som tiden stannat vid flykten medan tiden samtidigt flyter på. Estniska föreningen bildades dagen efter baltutlämningen hade som första punkt i stadgarna att arbeta för Estlands återupprättande. Helt i strid mot vad svensk politisk doktrin påbjöd om avhållsamhet i politiska frågor." Esterna hade sedan 1200-talet varit under främmande härskare och under en kort tid mellan de två världskrigen varit fria i republiken Estland. En tid som Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna !2 av ! 44 för många kändes allt för kort och i exil bäddades in i rara minnen. De estniska kolonierna som bildades i Sverige höll hårt på arvet. Språk och att den korta historien skulle föras vidare till dem som fötts i exil. " De ursprungliga flyktingarna hävdade länge att den som inte talar estniska kan inte vara est. Till en del hade de rätt. Det de upplevt av främmande knektar i hemlandet var svar nog. Dock var det oundvikligt att de som föddes i exilen talade majoritetsfolkets språk och tog till sig deras kultur och seder, var än i vilket land de hamnade. Ändå var det kring köksbordet som språket levde. Det var där barnen lärde sig en enkel konversation och tänkande på estniska. I många familjer var minnena såriga, tunga att tala om. Den skräckperiod som varade under det andra världskriget ville man inte föra vidare. Många barn ställde sig frågan vad som egentligen hänt deras föräldrar och varför inget berättades. Berättelser som i många fall följde flyktingarna in i graven." 1940-talets tre ockupationer av Estland gjorde att vid en ny ockupants intåg förvandlades hederliga demokratiska människor till brottslingar. Vid Sovjets annektering infördes sovjetlagar retroaktivt vilket betydde att många normala verksamheter som hade bedrivits i Republiken Estland kom att betraktas som olagliga och var grund för bestra#ning. Att äga jord, fabriker, båtar eller bedriva a#ärsverksamhet kunde i sovjetmaktens ögon betraktas som fientliga och brottsliga handlingar och det blev därmed legitimt att bortföra dessa individer. Så skedde första gången den 14 juni 1941 då det planerade bortforslandet av 35.000 människor inleddes. En andra deportationsvåg med 35.000 var planerad men Tysklands inmarsch i Baltikum kom emellan." Under tre år härskade tredje riket i Estland och när det började svikta fruktade människorna att den röda terrorn på nytt skulle ta ett järngrepp om Estland. Under 46 år kom sovjetepoken att vara. En rad större deportationer genomfördes fram till Stalins död 1953 då skräckväldet lindrades medan skräcken var kvar." Det kan i efterhand konstateras ett skräcken släcktes när människor protesterade emot sovjets planer 1987 att ödelägga Estland i jakt på fosfor. Självkänslan steg ytterligare 1989 med den 60 mil långa mänskliga kedjan mellan Tallinn och Vilnius. Manifestationen uppmärksammade att det gått 50 år sedan Molotov-Ribbentrop pakten som delade upp Europa i intressesfärer mellan två diktaturer. Med kedjan stärktes folket enighet och diktaturens skräck löstes upp. Den egna valutan kom. " Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna !3 av ! 44 Statskuppen i Sovjet 1991 öppnade för det osannolika att Estland på nytt skulle bli en självständig Republik." Idag är Estland en naturlig del av ett demokratiskt Europa." Jag vill med denna korta berättelse beskriva mina minnen och dokument om min morfar och mormors liv, från födseln i tsarryssland, livet i Estland och tiden i Sverige fram till slutet." Grunden för berättelsen är material ur arkiven i Estland. Originalhandlingar som kopierats kring gården Õie (blomman), skeppsdokument kring Mihkel Hiiuväins båtar och de inköp av skog som var grunden för frakterna med skeppen Kildin, Marianne och Luise. " Estland nationalbibliotek har digitaliserat tidningar och tidskrifter från 1812 till 2010. Detta arkiv har givit grunden för detaljer kring båtarnas öden. Folkbokföringen före 1944 är öppen att studera på nätet. Svårigheten är att den fram till 1917 förs på ryska och tyska. Dokument före 1917 som krigsdagböcker från första världskriget och skeppsböcker har inte kunnat tolkas." Ur Estlands riksarkiv har följande akter hämtats" ERA.R-66.271 Lån till båtbygge" ERA.1682.2194 Segelfartyget Luise, skeppsböcker 1939, 1940, 1944 samt skeppet Leidus 1943." ERA.3653.8.2040 Bankärenden köpekontrakt, skatt och gården Õie 16A." Ur Tallinns juridiska arkiv har sekretessbelagda handlingar studerats." Material som min bror Mati Nömm sammanställt i en serie av böcker om upplevelser kring flykten och livet i exil, har bidragit med inspiration. " En del muntliga källor används liksom vad jag själv har upplevt." Ett tack till broder Mati Nömm som i tid dokumenterade berättelser från människor vi inte längre kan fråga." Från Valhalla finns det starka minnet av Pauliine Hiiuväin. Pauliine var märkt av sjukdom som redan konstaterats i Estland. Pauliine låg i sängen och att jag som treåring skulle vara tyst när jag gick in i rummet. Bilden av en intorkad människa drabbad av kräfta Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna !4 av ! 44 brände sig fast och är det enda minne jag har av mormor. På fotografier tar hon varsamt hand om oss. På en bild tagen 1952 sitter jag Mihkel N i Pauliines knä. Bakom står dottern Salme. I Mihkel H:s famn sitter Hugo N och bakom dem står dottern Leida N. Pojken och herrens identitet obekant, troligen Lembit Hiiuväin som reste vidare till Kanada. Bakom kameran står Einar Nordvall, Salmes make. Vad Mihkel och Pauliine gjorde var säkert det bästa som efter omständigheterna var möjligt att göra, under en osäker tid av främmande makthavare och vistelse i ett land som inte gav fullständig trygghet." " Jag vill postumt tacka morföräldrarna för den stora kärlek de visade sina barn och barnbarn. Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna !5 av ! 44 Inledning. Att äga rötter i ett annat land skapar frågor. Gården Soela 1929, fotograf Gustav Ränk I forna tider var vattenvägen det enkla sättet att resa. Så gjorde förfäderna från bronsåldern fram till de kända vikingarnas resor i österled. Estland har ett flertal öar längs kusten som var den yttersta kontakten med sjöfarare. Landets floder leder inte österut så som Neva i Ryssland. Berättelser finns om bosättare i Estland. En av dem är Gutasagan från 550-700-talet då var tredje man skulle lämna ön. Berättelser om Beowulf, svear och danskar kan i sammanhanget vara sanna. Tiden sammanfaller med svearnas expansion runt Östersjön. Båtgravarna, före vikingatid (650-750) i byn Salme på Ösel bekräftar kontakter kring 650-700 över havet med svear från Mälardalen. Spåren av dessa bosättningar slutar på 800-talet. Nya kontakter kom under vikingatid. Inför korstågen sker en utflyttning från Öland till Ormsö på 1200-talet. Birger Brosas korståg på 1200-talet blev i alla hänseenden ett misslyckande. Motståndet från de som skulle kristnas blev för stort, istället gick korstågen Morfars långa resa Soela SOS Eskilstuna !6 av ! 44 mot Finland. Den svensktalande befolkningen i Estland var som störst under 1500-talet. Det var först Erik XIV som lovade Reval, på dess begäran, skydd under villkor att staden gav sig 1561 under Sverige. Erik XIV försvarade Tallinn med omland vilket gav svenskarna fotfäste i det som var furstendömet Estland. Därmed började erövringen och koloniseringen av Estland och Livland. Storpolitiska skäl gjorde att de baltiska områdena inte betraktades som en del av kärnlandet utan som en provins. Den sista del som svenskarna införlivade var Ösel, som vid freden i Brömsebro 1645 blev svenskt. År 1710 tillföll ön Ryssland och införlivades i guvernementet Livland. Före år 1800 hade både Ösel och Dagö en betydande svensktalande befolkning. Den svensktalande befolkningen fanns kvar på de mindre öarna fram till 1944. Släkten Hiiuväin kommer från gården Soela. Namnet härleds ur det gamla svenska ordet Söäl, vilket betydde säl. Sundet mellan Dagö och Ösel kallas på estniska Soelaväin omväxlande med Hiiuväin, på äldre kartor Sälsundet. Där finns en fiskehamn och namnet antyder att det varit en punkt för säljakt.
Recommended publications
  • Saaremaa Vald Külad 1) Aaviku 2) Abaja 3) Abruka 4) Abula 5

    Saaremaa Vald Külad 1) Aaviku 2) Abaja 3) Abruka 4) Abula 5

    Saaremaa vald Külad 1) Aaviku 50) Jaani 99) Kaunispe 2) Abaja 51) Jauni 100) Kavandi 3) Abruka 52) Jootme 101) Kehila 4) Abula 53) Jursi 102) Kellamäe 5) Allikalahe 54) Jõe 103) Keskranna 6) Anepesa 55) Jõelepa 104) Keskvere 7) Angla 56) Jõempa 105) Kihelkonna-Liiva 8) Anijala 57) Jõgela 106) Kiirassaare 9) Anseküla 58) Jõiste 107) Kingli 10) Ansi 59) Jämaja 108) Kipi 11) Arandi 60) Järise 109) Kiratsi 12) Ardla 61) Järve 110) Kirderanna 13) Are 62) Järveküla 111) Kiritu 14) Ariste 63) Jööri 112) Kiruma 15) Arju 64) Kaali 113) Kogula 16) Aru 65) Kaali-Liiva 114) Koidula 17) Aruste 66) Kaarma 115) Koiduvälja 18) Aste 67) Kaarma-Jõe 116) Koigi 19) Asuka 68) Kaarma-Kirikuküla 117) Koigi-Väljaküla 20) Asuküla 69) Kaarma-Kungla 118) Koikla 21) Asva 70) Kaarmise 119) Koimla 22) Atla 71) Kaavi 120) Koki 23) Audla 72) Kahtla 121) Koksi 24) Aula-Vintri 73) Kahutsi 122) Koovi 25) Austla 74) Kailuka 123) Kopli 26) Easte 75) Kaimri 124) Kotlandi 27) Eeriksaare 76) Kaisa 125) Kotsma 28) Eikla 77) Kaisvere 126) Kugalepa 29) Eiste 78) Kakuna 127) Kuiste 30) Endla 79) Kalju 128) Kuke 31) Ennu 80) Kallaste 129) Kungla 32) Haamse 81) Kallemäe 130) Kuninguste 33) Haapsu 82) Kalli 131) Kuralase 34) Haeska 83) Kalma 132) Kuremetsa 35) Hakjala 84) Kalmu 133) Kurevere 36) Hiievälja 85) Kandla 134) Kuumi 37) Himmiste 86) Kangrusselja 135) Kuuse 38) Hindu 87) Kanissaare 136) Kuusiku 39) Hirmuste 88) Kapra 137) Kuusnõmme 40) Hämmelepa 89) Karala 138) Kõiguste 41) Hänga 90) Kareda 139) Kõinastu 42) Hübja 91) Kargi 140) Kõljala 43) Iide 92) Karida 141) Kõnnu 44)
  • Rahvastiku Ühtlusarvutatud Sündmus- Ja Loendusstatistika

    Rahvastiku Ühtlusarvutatud Sündmus- Ja Loendusstatistika

    EESTI RAHVASTIKUSTATISTIKA POPULATION STATISTICS OF ESTONIA __________________________________________ RAHVASTIKU ÜHTLUSARVUTATUD SÜNDMUS- JA LOENDUSSTATISTIKA REVIEWED POPULATION VITAL AND CENSUS STATISTICS Saaremaa 1965-1990 Kalev Katus Allan Puur Asta Põldma Muhu Leisi Pöide Mustjala Laimjala Kihelkonna Valjala Kuressaare Pihtla Kärla Lümanda KURESSAARE Salme Ruhnu Tallinn 2003 EESTI KÕRGKOOLIDEVAHELINE DEMOUURINGUTE KESKUS ESTONIAN INTERUNIVERSITY POPULATION RESEARCH CENTRE RAHVASTIKU ÜHTLUSARVUTATUD SÜNDMUS- JA LOENDUSSTATISTIKA REVIEWED POPULATION VITAL AND CENSUS STATISTICS Saaremaa 1965-1990 Kalev Katus Allan Puur Asta Põldma RU Sari C Nr 14 Tallinn 2003 © Eesti Kõrgkoolidevaheline Demouuringute Keskus Estonian Interuniversity Population Research Centre Kogumikuga on kaasas diskett Saaremaa rahvastikuarengut kajastavate joonisfailidega, © Eesti Kõrgkoolidevaheline Demouuringute Keskus. The issue is accompanied by the diskette with charts on demographic development of Saaremaa population, © Estonian Interuniversity Population Research Centre. ISBN 9985-820-71-1 EESTI KÕRGKOOLIDEVAHELINE DEMOUURINGUTE KESKUS ESTONIAN INTERUNIVERSITY POPULATION RESEARCH CENTRE Postkast 3012, Tallinn 10504, Eesti Kogumikus esitatud arvandmeid on võimalik tellida ka elektroonilisel kujul Lotus- või ASCII- formaadis. Soovijail palun pöörduda Eesti Kõrgkoolidevahelise Demouuringute Keskuse poole. Tables presented in the issue on diskettes in Lotus or ASCII format could be requested from Estonian Interuniversity Population Research Centre. II EESSÕNA
  • Leisi Valla Arengukava 2011–2020 Koostamise Algatas Leisi Valla Volikogu 20.01.2010 Määrusega Nr 1

    Leisi Valla Arengukava 2011–2020 Koostamise Algatas Leisi Valla Volikogu 20.01.2010 Määrusega Nr 1

    Leisi valla arengukava 2011 –2020 LEISI VALLA ARENGUKAVA 2011 –2020 2010 Leisis Leisi valla arengukava 2011 –2020 Sisukord Sissejuhatus ..................................................................................................................................................... 3 Arengukavas kasutatavad mõisted ................................................................................................................. 3 1. Ülevaade Leisi valla arengukava 2003–2012 täitmisest ............................................................................. 4 2. Leisi vald aastal 2010 ja aastal 2020 ........................................................................................................... 6 2.1 Olemasolev olukord .................................................................................................................................. 6 2.2 Leisi valla visioon 2020 ............................................................................................................................. 8 3. Leisi valla hetkeolukord, vajadused, arengueesmärgid ja tegevused ........................................................ 9 3.1 Territoriaalne asend ja looduslikud tingimused ....................................................................................... 9 3.2 Rahvastik ja asustus ................................................................................................................................ 10 3.3 Maakasutus, ehitustegevus ja ruumiplaneerimine ...............................................................................
  • Saare Maakonnaplaneering 2030+

    Saare Maakonnaplaneering 2030+

    Saare maakonnaplaneering 2030+ Algatatud 18.07.2013 Vastu võetud 06.09.2016 Kehtestatud 1 2 Sisukord Sisukord ............................................................................................................................................................... 2 Sissejuhatus ......................................................................................................................................................... 4 1. Ruumiline areng............................................................................................................................................... 6 1.1 Ruumilise arengu analüüs ......................................................................................................................... 6 1.2. Trendid ..................................................................................................................................................... 7 1.3. Ruumilise arengu visioon ......................................................................................................................... 9 1.4. Ruumilise arengu põhimõtted ................................................................................................................ 11 2. Austusstruktuur ja asustuse suunamine ....................................................................................................... 12 2.1. Toimepiirkond ........................................................................................................................................ 12 2.2. Teenuskeskused ....................................................................................................................................
  • Lisa (Majandus- Ja Taristuministri 09.04.2021 Määruse Nr 14 Sõnastuses)

    Lisa (Majandus- Ja Taristuministri 09.04.2021 Määruse Nr 14 Sõnastuses)

    Majandus- ja taristuministri 25.06.2015. a määrus nr 72 „Riigiteede liigid ja riigiteede nimekiri” Lisa (majandus- ja taristuministri 09.04.2021 määruse nr 14 sõnastuses) RIIGITEEDE LIIGID JA RIIGITEEDE NIMEKIRI Terviktee Riigitee asukoha kirjeldus tervikteel Tee nr Nimi (E–tee nr) 1 2 3 1. Põhimaanteed Tallinna linnas (asustusüksus, Lasnamäe linnaosa) Väo tänava ristmikust kuni Narva 1 (E20) Tallinn–Narva linna (asustusüksus) läänepoolse piirini; Narva piiripunkti idapoolsest pääslast kuni Vene Föderatsiooni piirini Narva jõe sillal Tallinna linna (asustusüksus, Kesklinna 2 (E263) Tallinn–Tartu–Võru–Luhamaa linnaosa) lõunapiirilt kuni tee lõpuni ristmikul riigiteega 7 Napi külas Tee algusest ristmikul riigiteega1 kuni ringristmikuni riigiteega 13213 Jõhvi linna (asustusüksus) läänepoolsel piiril; Jõhvi linnas (asustusüksus) ringristmikust Veski ja Uue tänavatega kuni ringristmikuni Pargi tänava ja Puru teega; Jõhvi linna 3 (E264) Jõhvi–Tartu–Valga (asustusüksus) lõunapiirilt kuni Tartu linna (asustusüksus) põhjapiirini ristmikul Kvissentali teega; Tartu linnas (asustusüksus) liiklussõlmest riigiteega 2 kuni tee lõpuni riigipiiril Läti Vabariigiga Valga linnas Tallinna linna (asustusüksus, Nõmme linnaosa) läänepoolselt piirilt Pääsküla jõe 4 (E67) Tallinn–Pärnu–Ikla sillal kuni tee lõpuni riigipiiril Läti Vabariigiga Ikla külas Pärnu linna (asustusüksus) idapoolselt piirilt 5 Pärnu–Rakvere–Sõmeru kuni tee lõpuni ristmikul riigiteega 1 Sõmeru alevikus Valga linna (asustusüksus) lääneosas Ränioja 6 Valga–Uulu truubilt kuni tee lõpuni ristmikul
  • Leisi Valla Teeregistrisse Kantud Kohalike Maanteede Ja Erateede Nimekiri

    Leisi Valla Teeregistrisse Kantud Kohalike Maanteede Ja Erateede Nimekiri

    LISA Leisi Vallavolikogu 21. detsembri 2004. a määrusele nr 21 LEISI VALLA TEEREGISTRISSE KANTUD KOHALIKE MAANTEEDE JA ERATEEDE NIMEKIRI Tee nr Tee nimi Tee liik Omand 4030002 Lõpi-Koikla maantee kohalik maantee 4030003 Luulupe-Haeska soo I maantee kohalik maantee 4030004 Luulupe-Haeska soo II maantee kohalik maantee 4030005 Parasmetsa-Metsküla maantee kohalik maantee 4030006 Laugu-Nurme maantee kohalik maantee 4030007 Pöitse-Purtsa maantee kohalik maantee 4030008 Pamma-Purtsa maantee kohalik maantee 4030009 Aruste tee maantee kohalik maantee 4030010 Õeste-Aruste maantee kohalik maantee 4030011 Mätja-Viira maantee kohalik maantee 4030012 Leisi-Parasmetsa maantee kohalik maantee 4030013 Pikamäe tee maantee kohalik maantee 4030014 Tomba tee maantee kohalik maantee 4030015 Valdi tee maantee kohalik maantee 4030016 Patiaugu I tee maantee kohalik maantee 4030017 Metsküla karjääri tee maantee kohalik maantee 4030018 Tomba karjääri tee maantee kohalik maantee 4030019 Karja lasteaia tee maantee kohalik maantee 4030020 Karja I tee maantee kohalik maantee 4030021 Karja II tee maantee kohalik maantee 4030022 Nõmme-Nurme maantee kohalik maantee 4030023 Pöitse-Pikasoo maantee kohalik maantee 4030024 Tiitsuotsa tee maantee kohalik maantee 4030025 Koiduvälja tee maantee kohalik maantee 4030026 Allküla tee maantee kohalik maantee 4030027 Laugu tee maantee kohalik maantee 4030028 Roobaka-Pahila maantee kohalik maantee 4030029 Ratla-Pärsama maantee kohalik maantee 4030030 Lõpi lauda tee maantee kohalik maantee 4030031 Parasmetsa tee maantee kohalik maantee
  • Saaremaa-Stonehenge.Pdf

    Saaremaa-Stonehenge.Pdf

    Toimetaja Piret Pihlak Kaanekujundus Kaspar Ehlvest Küljendus Erje Hakman Kaardid Rein Kask Fotod ja illustratsioonid: Rūta Celma, Pentti Muhonen, Wolfgang Wagner, erakogu Geodeet Kristjan Kaljulaid © Autor ja kirjastus Argo, 2018 www.argokirjastus.ee ISBN 978-9949-607-58-7 Trükitud trükikojas Print Best Pühendatud kõigile saarlastele, aga eelkõige Meiuste inimestele, kes elavad ühes kõige unikaalsemas paigas Euroopas. Autor tänab kõiki, kes kohal käinud ja hea sõnaga toeks olnud. Erilise tänu ja lugupidamise pälvivad Alar Tamming ja Jaanus Lember, kelle abita poleks see raamat vähemalt sellisel kujul teoks saanud. Sisukord Sõna saateks. Meiuste memoraat 9 Sissejuhatus. Kas siis selle maa kivid ... 15 Saaremaa muinasobservatoorium 22 Suveöö unenägu, talveöö unenägu 38 Meiuste muster: nagu taevas, nõnda ka maa peal 52 Iisaki intihuatana 59 Igal kivil oma lugu 78 Kui taevas oli palju madalamal 98 Saare suured nõiad 115 Pythagoras, Hyperborea Apollon 137 Templirüütlid Saaremaal: kuhu nad siit kadusid? 147 Kalevipoja tegevusareaal Saaremaal 169 Kuressaare meridiaan, maailma meridiaan 188 Soela salasadam 193 Soovitatavat kirjandust 207 Register 210 7 Sõna saateks Meiuste memoraat Aasta 1913. Jõulud on kohe käes. Nii lootusrikast jõulurahu pole kristlikule Euroopale enam antud näha väga pikka aega. Saaremaal Karja kihelkonna- kooli internaadis põhukotil magades näeb üks 11aastane koolipoiss õudset ulma, mis püsib tal haruldase selgusega meeles kogu elu. Tulevasele maailmamainega Rootsi etnoloogile, Kuningliku Gustav Adolfi Akadeemia auliikmele,
  • Leisi Valla Üldplaneering Sisukord

    Leisi Valla Üldplaneering Sisukord

    LEISI VALLA ÜLDPLANEERING SISUKORD Sissejuhatus 4 I Olukorra kirjeldus 6 1.Asend ja kujunemine 1.1.Valla haldamine ja koostöö 6 2.Territoriaalne jaotus 7 2.1. Asustus ja keskused 7 2.2. Puhkealad 8 3.Looduskeskond 9 3.1. Maavarad 9 3.2. Mullastik 11 3.3. Metsad 12 3.4.Veekogud 13 3.5.Põhjavee reostuskaitstus 14 3.6.Kliima 15 3.7.. Looduskaitseobjektid 15 4. Sotsiaalne infrastruktuur 17 4.1 Demograafiline seisund 17 4.2. Tööturg ja toimetulek 20 4.3 Meditsiin ja sotsiaalhooldus 21 4.4.Turvalisus 22 5.Haridus ja kultuur 22 5.1 Haridusasutused 22 5.2. Kultuur 24 5.3. Sport 25 5.4. Kirikud ja kalmistud 25 5.5. Muinsuskaitse 25 6. Majandus 26 6.1. Maakasutus 26 6.2. Põllumajandus ja kalandus 28 6.2.1. Põllumajandus 28 6.2.2..Kalandus 29 6.3. Teenindus, kaubandus 30 6.4. Turism ja puhkemajandus 31 6.5. Metsa- ja puidutööstus 31 7. Tehniline infrastruktuur 32 7.1. Elamumajandus 32 7.2.Soojamajandus 33 7.3.Veevärk, kanalisatsioon ja puhastusseadmed 34 7.4. Jäätmemajandus 35 7.5. Teed ja ühistransport 35 7.6.. Elektrivõrk 36 7.7. Telefonivõrk 37 II Leisi valla SWOT-analüüsi koond 38 III Arengustrateegia põhisuunad aastatel 2001-2010 41 8. Asend ja asustus 41 9.Sotsiaalne infrastruktuur 42 9..1.Haridus 42 9.2.Kultuur 43 9.2.1.Klubiline tegevus 43 9.2.2.Raamatukogud 43 9.2.3.Sport 44 9.3.Kirik, kalmistud 44 9.4.Majandus ja ettevõtlus 44 9.5.Sotsiaalhoole ja turvalisus 46 10.Tehniline infrastruktuur 46 10.1.Elamumajandus 46 10.2.Soojamajandus 47 10.3.Veevärk, kanalisatsioon ja puhastusseadmed 47 10.4.Jäätmemajandus 48 10.5.Teed ja transport 49 10.6.Elektrivõrk 49 10.7.Telefonivõrk 50 10.8.Postiteenus ja pangandus 51 10.9.Maa funktsionaalne tsoneerimine 51 10.10.Maakasutus 52 10.11.Valla arenguks ja ülesannete täitmiseks vajalike maade munitsipaliseerimine 53 IV Maa- ja veealade kasutuspõhimõtted, piirangud, keskkonnakaitse 54 11.
  • Liiklusloenduse Tulemused 2007. Aastal

    Liiklusloenduse Tulemused 2007. Aastal

    Liiklusloenduse tulemused 2007. aastal AS Teede Tehnokeskus 2008 MAANTEEAMET Tallinn 2008 AS TEEDE TEHNOKESKUS PMS GRUPP & LIIKLUSUURINGUD JA TEEILMAJAAMAD LIIKLUSLOENDUSE TULEMUSED 2007. AASTAL Tööde teostajad: Tiit Kaal, PMS-grupi projektijuht Stanislav Metlitski Osakonna juhataja Veiko Tikas PMS-grupi peaspetsialist Maret Jentson PMS-grupi peaspetsialist Egon Horg, PMS-grupi peaspetsialist Luule Kaal Osakonna juhataja Tallinn 2008 Liiklusloendus 2007 aastal SISUKORD SISSEJUHATUS ……………………………………………………………………..….. 3 LÜHENDITE SELGITUSED ……………………………………………………...…..… 5 MAJANDUS 2007. aastal …...………………………………………...………………... 6 Mootorikütus ………………………………………………………………………. 8 Sõidukid ja juhiload ……………………………………………………………….. 9 ILMASTIK 2007. aastal …..…………………………………………………………..…. 12 Õhutemperatuur ............................................................................................. 12 Sademed ........................................................................................................ 13 LIIKLUSLOENDUSSEADMETE KIRJELDUS ….…………………………………..… 14 Pikaajaline liiklusloendus …………………………..…………………………….. 14 Lühiajaline liiklusloendus …………………………..…………………………….. 15 LOENDUSSEADMETE JA VOOLIKUTE PAIGALDUSSKEEMIDE VÕRDLUS ….. 17 Liiklusloendurite võrdlus …………………………………………………………. 17 Voolikute paigaldusskeemi võrdlus ……………………………………………... 20 LIIKLUSLOENDUSANDMETE TEISENDAMINE AKÖL-ks ……………………….... 22 LIIKLUSLOENDUS 2007. aastal …..………………………………………………..…. 24 Liiklussagedus püsiloenduspunktides …………………………………..…..... 24 Liiklussagedus põhimaanteedel ……………………………………………….
  • Worth Seeing

    Worth Seeing

    8 ALTJA 20 THEME PARK OF 32 ANGLA WINDMILL PARK AND 44 HAAPSALU EPISCOPAL 56 HURMIORU 68 OLUSTVERE MANOR 79 THE VENTSPILS CRAFTS HOUSE 91 THE DAIRY MUSEUM 103 THE “SELONIAN FARM” BRANCH 115 THE MEKE PUB 127 THE LATVIAN OPENAIR 139 THE LUDZA FISHING VILLAGE GOTHAMITES HERITAGE CULTURE CENTRE CASTLE THE VENTIŅI DIALECT OF THE JĒKABPILS MUSEUM PARTNERSHIP AND PARK Quadrant group dining, ETHNOGRAPHIC MUSEUM CRAFTS CENTRE Quadrant Quadrant Quadrant D3 year-round B4 I– XII Quadrant I– XII Quadrant Quadrant OF HISTORY A4 I– XII B2 I– XII B2 I– XII B4 I– XII Quadrant Quadrant tours year- Quadrant Quadrant C5 D1 I – XII E1 Quadrant D3 IV – XII E5 I – XII round thematic programmes, Müüsleri küla, Kareda vald, Järvamaa, +372 5191 4282 E4 June to October Altja küla, Vihula vald, Lääne-Virumaa Angla küla, Leisi vald, Saaremaa, +372 5199 0265 Lossiplats tn 3, Haapsalu, Läänemaa, +372 518 4664 Hurmi küla, Kanepi vald, Põlvamaa, +372 517 4470 Olustvere alevik, Suure-Jaani vald, Viljandimaa Kilometre 51 on the Rīga-Tallinn Highway (A1), www.kilplased.ee, [email protected] Skolas Street 3, Ventspils, + 371 63620174 Seiksāte, Rudbārži Parish, Skrunda distr. www.anglatuulik.eu, [email protected] www.haapsalulinnus.ee, [email protected] www.hurmiorg.ee, [email protected] +372 566 52923, www.olustveremois.ee Filozofu Street 6, Jēkabpils, + 371 26598507, 65232501 Liepupe Parish, Salacgrīva distr. Riga, Brivibas gatve 440, +371 67994515 (cashier), 6799-4106 Tālavijas Street 27A, Ludza, + 371 29467925, 29123749 GPS: 25°53’1’’ E, 58°55’11’’ N www.muzejs.ventspils.lv/amatu-maja/, [email protected] Altja village in Lahemaa GPS: 22°41’58’’ E, 58°31’36’’ N GPS: 23°32’19’’ E, 58°56’50’’ N [email protected], GPS: 25°33’26’’ E, 58°33’1’’ N + 371 26518660, www.pienamuzejs.lv www.jekabpilsmuzejs.lv, [email protected] + 371 29113777, www.meke.lv, [email protected] (tours), www.brivdabasmuzejs.lv, [email protected] www.ludzasamatnieki.lv, [email protected] Scale 1:1000 000 National Park was first recorded The theme park of wise men Owner: Līga un Ēriks Kondrāti.

  • Leisi Osavalla Põhimäärus

    Väljaandja: Saaremaa Vallavolikogu Akti liik: määrus Teksti liik: algtekst-terviktekst Redaktsiooni jõustumise kp: 20.11.2017 Redaktsiooni kehtivuse lõpp: Hetkel kehtiv Avaldamismärge: RT IV, 17.11.2017, 20 Leisi osavalla põhimäärus Vastu võetud 10.11.2017 nr 6 Määrus kehtestatakse kohaliku omavalitsuse korralduse seaduse § 22 lõike 1 punkti 11 alusel. § 1. Osavalla nimi ja piirid (1) Osavalla nimi on Leisi osavald (edaspidi osavald). (2) Osavald on Saaremaa valla (edaspidi vald) territooriumil ja koosseisus Saaremaa Vallavolikogu (edaspidi volikogu) kinnitatud osavalla põhimääruse ja kohaliku omavalitsuse korralduse seaduse alusel tegutsev piirkondlik üksus, mille eesmärk on kohaliku initsiatiivi ja identiteedi hoidmine, elanike kaasamine kohaliku elu küsimuste otsustamisse ning piirkondlike huvide esindamine valla ülesannete täitmisel. (3) Osavalla haldusterritoorium on ühinenud Leisi valla haldusterritoorium ning osavalla piir on ühinenud Leisi valla piir. § 2. Osavalla sümboolika (1) Osavallal võib olla oma lipp ja vapp, mida kasutatakse piirkonna sümboolikana. (2) Osavalla vappi on lubatud kasutada: 1) osavallakogu dokumentidel; 2) osavalla autasudel ja meenetel; 3) muudel juhtudel kooskõlastatult osavallakoguga. (3) Osavalla lippu on lubatud kasutada: 1) piirkonna üritustel; 2) valla üritustel piirkonda esindades; 3) muudel juhtudel kooskõlastatult osavallakoguga. § 3. Osavallakogu (1) Osavalla elanike esinduskoguks on osavallakogu, mis moodustatakse ja tegutseb käesolevas põhimääruses sätestatud korras . (2) Osavallakogu volituste aeg on võrdne volikogu volituste ajaga. § 4. Osavallakogu moodustamine (1) Osavallakogul on vähemalt 5, aga mitte rohkem kui 11 liiget. Osavallakogu liikmete arvu otsustab osavallakogu ettepanekul volikogu 90 päeva enne kohaliku omavalitsuse volikogu valimisi. (2) Kohaliku omavalitsuse volikogu valimistel valitud volikogu liige on tema nõusolekul elukohajärgse osavallakogu liige. Sellisel juhul on osavallakogu liikmete arv volikogu liikmete arvu võrra käesoleva paragrahvi lõikes 1 märgitust suurem.

  • Leisi Valla Arengukava 2011–2020

    Leisi valla arengukava 2011–2020 LEISI VALLA ARENGUKAVA 2011–2020 2010 Leisis Leisi valla arengukava 2011–2020 Sisukord Sissejuhatus ....................................................................................................................................... 3 Arengukavas kasutatavad mõisted .................................................................................................... 3 1. Ülevaade Leisi valla arengukava 2003–2012 täitmisest ............................................................... 4 2. Leisi vald aastal 2010 ja aastal 2020 ............................................................................................. 6 2.1 Olemasolev olukord ................................................................................................................ 6 2.2 Leisi valla visioon 2020 ........................................................................................................... 8 3. Leisi valla hetkeolukord, vajadused, arengueesmärgid ja tegevused .......................................... 9 3.1 Territoriaalne asend ja looduslikud tingimused ..................................................................... 9 3.2 Rahvastik ja asustus .............................................................................................................. 10 3.3 Maakasutus, ehitustegevus ja ruumiplaneerimine .............................................................. 12 3.4 Tööhõive ja ettevõtlus .........................................................................................................