88Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 89 (2013) Yoga i skolan Hinduisk utövning eller sekulariserad rit för avslappning och rörelse? KIM LÖFQVIST Kim Löfqvist studerar på masterprogrammet i teologi och religionsvetenskap med inriktning religionshistoria vid Lunds universitet. Hennes intresseområden är tolkning och nydaning av asiatiska traditioner och idéströmningar, nyandlig- het samt genusvetenskapliga teoribildningar. Den kommande masteruppsatsen kommer att handla om mindfulness. Synonymt med utövningen av fysiska positioner året deltog hon i tv-programmet Debatt för att (asana) och andningsövningar (pranayama) för diskutera frågan och bemöta kritiken. Odevall hälsa och välmående1 har yoga blivit ett välkänt menade, liksom andra med henne, att yoga är en globalt fenomen. De flesta svenskar vet vad en andlig utövning utan kopplingar till religion. solhälsning är och många gym och hälsocenter I slutet av samma månad meddelade Skolin- inkluderar yogaklasser i sitt utbud. Yogaträning spektionen sitt beslut att godkänna företeelsen, skrivs ut på recept2 och under hösten 2012 inför- eftersom man bedömt att yogan inte skett som en de en skola i Stockholm yoga på schemat. Indi- form av religiös utövning utan med fokus på ens största kulturella export har slagit rötter i det hälsa och välbefinnande.5 svenska samhället. På ett sätt får diskussionen ett naturligt avslut Det var i samband med att Östermalmsskolan där. Samtidigt ger debatten upphov till en rad förde in yoga på det obligatoriska schemat som frågetecken som är viktiga att reda ut för att för- debatten om huruvida yoga är kompatibelt med stå, analysera och hantera de förändringar som lagen om icke-konfessionell undervisning tog sker i det svenska religiösa landskapet. Dialogen fart. En anmälan gjordes till Skolinspektionen om yoga i skolan ställer tre relevanta frågor på eftersom undervisningen inkluderat mantran på sin spets: vad är andlighet i förhållande till relig- sanskrit, vilket tolkades som en hinduisk utöv- ion? Är yoga en träningsform eller religiös utöv- ning och att barnen tvingats tillbe gudarna Shiva, ning? Hur bör icke-konfessionell undervisning Vishnu och Brahma.3 Filippa Odevall är en av utformas? initiativtagarna till ”Skolyoga”, det koncept som Förestående artikel ämnar resonera kring lärdes ut på Östermalmsskolan, där syftet bland dessa frågor. Utifrån en översiktlig redogörelse annat är att öka elevernas kroppsmedvetenhet av yogas historiska utveckling klargörs fenome- och koncentrationsförmåga.4 Den 4 oktober förra nets komplexitet; vi kommer att se att man inte kan betrakta yoga som en enda obruten flertu- 1 Mark Singleton, Yoga Body, the Origins of Modern senårig traditionslinje, utan som flera olika ut- Posture Practice (New York: Oxford UP, 2010), 3. Se vecklingslinjer vilka ibland har mötts i skär- även Knut Jacobsen, “Introduction: Yoga Traditions”, ningspunkter och ibland fortlöpt parallellt. Fokus 1-28 i Theory and Practice of Yoga, Essays in Honour ligger på senmodern yoga där relationen till and- of Gerald James Larson (red. K. Jacobsen; Leiden: lighet hamnar i blickfånget samt hur utövningen Brill, 2005), 25. uttrycks genom nyskapade riter med fokus på 2 URL = <www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Motion- och-rorelse/FaR---fysisk-aktivitet-pa-recept/> (besökt 2013-05-02). 5 URL = <www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/ 3 Registrerades 120504 med diarienummer 2012:2569. Nyheter-Anmalningar/Ingen-kritik-i-yoga-arende/> 4 URL = <www.skolyoga.se> (besökt 2013-06-26). (besökt 2013-05-02) Yoga i skolan. Hinduisk utövning… 89 individen. Först när en förståelse för yogas histo- På grund av begreppets mångsidiga bruk har riska framväxt etablerats kan man diskutera om Mark Singleton föreslagit att termen kan använ- yoga bör läras ut i skolan och i så fall hur denna das som en homonym istället för en synonym.8 undervisning bör utformas. Det innebär att även om termen är identisk i Yoga kommer att diskuteras i fyra olika kon- stavning och uttal refererar man till olika inne- texter; här benämnda som klassisk yoga, medel- börder som är beroende av sin kontext. När be- tida hathayoga, modern yoga och senmodern greppet används i artikeln åsyftas därmed homo- yoga. Det vore omöjligt att på ett uttömmande nymer eftersom praktiska och teoretiska sätt diskutera fenomenet i de olika tidsperioder- utgångspunkter skiljer sig åt väsentligt i olika na. Syftet är istället att kontrastera yogatradit- tidsperioder. ionens olika historiska gestaltningar med den utövning man ofta förknippar yoga med idag. Innan vi ger oss i kast med den historiska bak- grunden ska vi titta lite närmare på termen yoga. Klassisk yoga År 1921 påbörjades arkeologiska utgrävningar av den civilisation som ungefär 2500 f.Kr. fanns i Indusdalen (nuvarande Pakistan). Man hittade Yoga som begrepp bland annat stenstämplar som tolkades föreställa En vanlig utgångspunkt för att definiera ett fe- människor eller gudar i olika yogapositioner. nomen är att börja med att precisera centrala Stämplarna förklaras av en del forskare9 som ett termer. Att fastställa en definition av begreppet första konkret bevis för yogautövning. Geoffrey yoga är dock inget lätt företag - ordet har ett Samuel och David Gordon White påvisar dock större antal översättningar än nästan något annat det orimliga i att dessa stenstämplar avspeglar en ord på sanskrit.6 Inom ramen för denna artikelns tidig utövning eftersom källmaterialet helt enkelt relevans används här Knut A. Jacobsens sam- inte är tillräckligt i sig självt för att skapa en till- manfattning i fem huvudsakliga betydelser:7 förlitlig historisk konstruktion.10 De första textkällorna sammanställdes långt yoga som en disciplin för att nå ett uppsatt senare. Även om det finns referenser till aske- mål tiska övningar som skulle kunna kopplas till yoga i de vediska Brahmana skrifterna, är det yoga som tekniker för att kontrollera sinnet först i upanishaderna (framför allt Katha Upa- och kroppen nishad) begreppet används i skrift för första yoga som namnet på en skola eller filosofi- gången. Dessa texter från cirka 300 f.Kr. stod system (darsana) under inflytande av asketiska rörelser, framför allt buddhism och jainism. Det är också i upa- yoga i kombination med andra ord, såsom nishaderna doktrinen att söka frigörelse från hatha-, mantra- etc, för att referera till trad- återfödelse genom insikt om ”självets sanna na- itioner som specialiserar sig i olika tekniker tur” introduceras, som en separat och perifer yoga som målet med utövningen av yoga. tanketradition i opposition till den vediska tradit- ionen.11 Begreppet har alltså en mångfald av innebörder, och i sina olika historiska kontexter kommer vi 8 Singleton, Yoga Body, 15. dessutom att se hur utövningen och dess till- 9 Se exempelvis Mircea Eliade, Yoga - Immortality skrivna syfte förändrats med sitt sammanhang. and Freedom (Oxford: Princeton UP, 1969), 355. 10 Geoffrey Samuel, The Origins of Yoga and Tantra: Indic Religions to the Thirteenth Century (Cambridge: 6 David Gordon White, “Yoga, Brief History of an Cambride UP, 2008), 1-9. David Gordon White, Sinis- Idea”, 1-23 i Yoga in Practice (red. D.G. White; Ox- ter Yogis (Chicago: Chicago UP, 2009), 48-59. ford: Princeton UP, 2012), 2. 11 Johannes Bronkhorst, The Two Sources of Indian 7 Jacobsen, 4. Asceticism (Bern: European Academic Publishers, 1993), 55-65, 75. 90 Kim Löfqvist Svetasvatara Upanishad tecknar för första typen av mer akrobatiska positioner som ofta gången konturerna av yoga som medi- präglar nutida utövning. Singleton menar att tationspraxis, och i Maitri Upanishad beskrivs Yoga Sutra lyfts fram som auktoritär källa idag i yoga för första gången som ett metodsystem. syfte att signalera autenticitet.17 Detta består av andningskontroll (pranayama), Sammanfattningsvis syftade yogametoderna i sinneskontroll, meditation, koncentration, filoso- kontexten av klassisk yoga generellt till att stilla fisk kontemplation och mental absorption medvetandet för att nå direkt insikt om, och erfa- (samadhi).12 Ett liknande system återfinns i Yoga renhet av, den yttersta verkligheten. Målet var att Sutra, en text som länge varit i stort fokus för befria själen från att återfödas på nytt; att genom akademisk forskning. Metodsystemet omfattar förlösande insikt uppnå den yttersta friheten (ka- etisk träning, meditationsställningar (asana), ivalya).18 andningskontroll (pranayama), sinneskontroll, koncentration, meditation och mental absorption (samadhi).13 Man refererar ofta till Patanjali som författare av Yoga Sutra. Utövningen som besk- Medeltida hathayoga rivs i texten är starkt influerad av samkhya och Nästa tidsperiod som är särskilt intressant för buddhism, och har ofta fått representera klassisk studiet av yogatraditionernas historiska utveckl- yoga.14 Den första och mest inflytelserika kom- ing är perioden mellan cirka 1200- och 1700- mentaren, Yogasutrabhasya av Vyasa som date- talet då den så kallade hathayogan blomstrade.19 rats till cirka 350- 400-talet, definierar yoga som Termen hatha översätts som ”kraftfull” eller ”upphörandet och stillandet av sinnets rörel- ”våldsam” men kan även tolkas som en spegling ser”.15 Phillip Maas har dock påvisat att Yoga av målet att förena inre ”solär” (ha) och ”lunär” Sutra och Yogasutrabhyasa troligtvis alltid varit (tha) energi.20 Syftet att förena polariteter speg- en helhet; författade vid samma tidpunkt och lar en grundläggande doktrin i tantra, den tanke- förmodligen av samma upphovsman.16 tradition hathayoga föddes ur, där verklighetens Klassisk yoga omfattade alltså inte den essens betraktas som enhetlig.