Samisk arkitekturprägel i teori och gestaltning
Johanna Minde
Arkitektur, kandidat 2018
Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser SAMISK ARKITEKTURPRÄGEL I TEORI OCH GESTALTNING Vad anses ge samisk arkitekturprägel till en modern byggnad?
SAMISK ARKITEKTURPRÄGEL I TEORI OCH GESTALTNING
JOHANNA MINDE
© Johanna Minde, 2018
Examinator: Jennie Sjöholm Handledare: Hans Walloschke Extern handledare: Ulla Alberts, Murman Arkitekter
Examensarbete, 15 hp Teknologie Kandidat Arkitektur 180 hp
Insitutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Avdelningen för arkitektur och vatten Luleå tekniska universitet I
Förord
Som ingenjörsstudent inom arkitektur var medverkan i ett pågående projekt i Sápmi. Du har valet av ämne “samisk arkitekturprägel av en genom arbetets gång visat stort engagemang modern byggnad” inte självklar. Jag vill därför runt samisk arkitekturprägel, samt kommit med tacka professor Kristina Nilsson vid Luleå tekniska många råd och tips till gestaltnings-arbetet. universitet för att du såg mina möjligheter och Ett tack riktas även till medverkande arkitekter stöttade mig att göra kandidatarbetet om arkitektur Hans Murman, Lars Sundström och Joar i Sápmi. Kandidatarbetet omfattas av femton hög- Nango för att ni tagit er tid till arbetet och skolepoäng och ges inom institutionen för samhälls- delat med er av era tankar runt arkitekturen i byggnad och naturresurser vid Luleå tekniska Sápmi, samt till alla som svarat på frågor under universitet. Denna rapport innehåller en studie kandidatarbetets gång. och ett gestaltnings-förlopp.
Med bakgrund i det samiska hantverket duodji och ingenjörsstudier inom arkitektur fanns innan projekttidens start både kulturförståelse och akademiska grundförutsättningar för arbetet. Luleå, april 2018. Frågeställningarna, på vilket arbetet byggs är på Johanna Minde många sätt personliga tankar som lyfts in iett större sammanhang.
Ett tack ges till handledare Hans Walloschke, lektor vid Luleå tekniska universitet. Jag vill också tacka handledare Ulla Alberts, arkitekt och VD på Murman Arkitekter, som gett möjlighet till II
Sammanfattning
Behov av byggnader med konstnärlig ambition grund berör påståendet; genom att förstå använts för att uttrycka samisk arkitekturprägel. Det i Sápmi, det samiska området i Sverige, Norge, tanken bakom de traditionella byggnads- som återfinns i samtliga objekt är “igenkännings- Finland och Ryssland, finns. Behovet täcker institu - traditionerna som finns i Sápmi och fokusera på faktorer” något som kan uttryckas både i bygg- tioner, offentliga byggnader, center, bostadshus det samiska tankesättet kan en platsanpassad nadens utformning, material, ornamentik med med mera. Hit hör Idre Sápmi Lodge, ett samiskt arkitektur skapas (Nango, 2009). Under mera. Igenkänning av något slag kan av referens- center som gestaltas av Murman Arkitekter1. rubriken igenkänning behandlas andra påstå- objekten sammanfattas som en viktig ingrediens Kandidatarbetet vid Luleå tekniska universitet endet; genom förstärkning av arkitekturen med för samisk arkitekturprägel. har genomförts som ett sidoprojekt till det etablerade tecken för samisk kultur och befintliga projektet Idre Sápmi Lodge. Arbetet har historia kan igenkänning säkras (Haugdal, 2007). Genom hela gestaltningsuppgiften har varje - del utförts genom att praktisera gestaltning i en utvald Utan referens till etablerade byggnadsstrukturer moment analyserats och kopplats tillbaka till del av den planerade byggnaden, samt genom att berör tredje påståendet; genom att bryta förväntnin- teorin. Det gestaltningsförslag, se 5. Idre undersöka vilka kriterier som krävs för samisk garna på vad arkitektur i Sápmi är kan arkitektur Sápmi Lodge, som arbetats fram i de olika stegen arkitekturprägel. Kandidatarbetet har på så sätt som inte är kopplad till tidigare byggnads- är en kombination av igenkänning och arkitektoniska gett möjlighet att tillämpa lämpliga gestaltnings- strukturer visas fram (Haugdal, 2007). Med hjälp av element utan referens till samiska byggnads- metoder mot ett befintligt byggprojekt. arkitekterna Hans Murman, Lars Sundström och traditioner. Färg och materialval är koncept- Joar Nango har den framtagna teorin testats baserat och bygger på verkligheten, naturen, det Under studiens gång har tre huvudinriktningar genom samtal och intervjufrågor, vilket till- jordnära i den samiska kulturen, och traditionen gällande arkitektur i Sápmi hittats. Dessa går till sammans med inläst litteratur bygger rapportens pynta sig. Färg och materialval är valda för att viss del in i varandra och har liknande berörings- teoriavsnitt, se arkitektur i Sápmi. rummet ska upplevas lugnt och balanserat. Som punkter. I rapporten sammanfattas de under material föreslås koppar, gran, björk samt fanér rubrikerna; samisk byggnadstradition som grund, Till arbetet har även arkitektoniska referens- av furubark. Till färgsättning valdes ett spektra av igenkänning samt utan referens till tidigare bygg- objekt valts för närmare analys, se avsnitt 4. Nutida grönt, där den klara gröna färgen som återfinns i nadsstrukturer. Samisk byggnadstradition som referensobjekt. Analysen har baserats på litteratur- den ortkaraktärisktiska dräkten (Jannok, 1999) har studien med avsikt att se vilka element som konverterats till en mjukare variant. 1 Muntlig projektinformation. III
Innehållsförteckning
1. Inledning 1 8. Referenser 27 8. 1 Käll- och litteraturförteckning 27 2. Metod 2 8. 2 Intervjuer 28 3. Arkitektur i Sápmi 4 Bilaga 1, Volymstudie 29 3. 1 Samisk byggnadstradition som grund 5 3. 2 Igenkänning 6 Bilaga 2, Formtest av väggar 30 3. 3 Utan referens till etablerade byggnadsstrukturer 7 Bilaga 3, Formtest av rummets volym 31 4. Nutida referensobjekt 9 Bilaga 4, Val av rumsvolym 36 5. Idre Sápmi Lodge 10 5. 1 Gestaltning 10 5.1.1 Volymstudie 11 5.1.2 Analys av rum 11 5.1.3 Formtest av väggar 13 5.1.4 Formtest av rummets volym 13 5.1.5 Val av rumsvolym 15 5.1.6 Formtest av gradäng 17 5.1.7 Utformning av väggar 17 5.1.8 Färgsättning och materialval 19 5.1.9 Gestaltningsförslag 19 6. Slutsatser 24 7. Diskussion 26 IV
Ordförklaring
Sápmi Det samiska området i Sverige, Norge, Finland och Ryssland Duodji Hantverk utfört av en samisk person Bealljegoahti Bågstångskåta Čogugoahti Klykstångskåta Hirsagoahti Timmerkåta Njalla Stolpbod Lávvu Samiskt sommartält Siida I detta fall, ett hem/läger 1 informationscenter, u.å.). Kandidatarbetet vid Luleå Underfrågor tekniska universitet, LTU, har genomförts som ett ● Vad anses som det viktigaste att ta med sidoprojekt till det befintliga projektet Idre Sápmi sig av den teoretiska kunskapen om samisk Lodge. Projektet har uförts genom att praktisera byggnadstradition? gestaltning i en utvald del av Idre Sápmi Lodge. ● Hur viktigt anses igenkänning vara för bygg- Genom kanddatarbetet har gestaltning på så sätt nadens och brukarnas identitet? 1. Inledning kunnat praktiseras mot ett befintligt byggprojekt. ● Kan man likställa variationerna inom den samiska kulturen genom arkitektur? Kandidatarbetets syfte är att undersöka vad som ● Hur kan arkitektur i Sápmi utvecklas? Behov av byggnader med konstnärlig ambition i ger samisk arkitekturprägel till en byggnad. Syftet Sápmi, det samiska området i Sverige, Norge, omfattas av att undersöka hur arkitektur i Sápmi Ämnen som studerats är begreppet samisk Finland och Ryssland, finns. Behovet täcker institu- har gestaltats fram tills idag, hur arkitektur i arkitektur kontra samisk arkitekturprägel, hur tioner, offentliga byggnader, center, bostadshus Sápmi kan gestaltas, samt att gestaltning samisk byggnadstradition kan bidra till den med mera.De senaste åren har flera arkitektur- praktiserats i ett reelt projekt. Gestaltningen under- moderna arkitekturen i Sápmi, hur arkitektur i tävlingar ägt rum i Sápmi. Hit kan bland annat byggs av litteraturstudier och intervjuer så att Sápmi gestaltas fram till idag, hur arkitektur i parlamentsbyggnaden för sametinget i Sverige, lämpliga gestaltningsmetoder ska kunna tillämpas. Sápmi kan gestaltas i framtiden och vilka kriterier arkitekturtävling utlyst av Statens fastighetsverk Att tillämpa teori med gestalning kan också ses som finns för arkitekturen i Sápmi. (2005), och Naturum Laponia, arkitekturtävling som kandidatarbetes mål, där processen är målet. utlyst av Länsstyrelsen i Norrbottens län (2008), Kandidatarbetet har avgränsats till arkitektonisk räknas. Men även utanför tävlingsarenan planeras Vad samisk arkitekturprägel är och vilka kriterier gestaltning av en modern byggnad. Historisk byggprojekt. Hit hör Idre Sápmi Lodge som gestaltas som behövs för att uppfylla det, är tankar som väcks samisk byggnadskonst benämns endast med valda med hjälp av Murman Arkitekter1 i Stockholm. då det är dags att arkitektoniskt gestalta för exempel. Vid intresse av traditionella samiska Murman Arkitekter har sedan tidigare ritat bygg- samiska ändamål. De frågeställningar kandidat- byggnadstraditioner hänvisas läsaren till de böcker nader ämnat till samiska ändamål. År 2006 utsågs arbetet bygger på är personliga tankar vilka lyfts in i och publikationer som djupare berör ämnet. De tävlingsförslaget, Badjáneapmi, som vinnare till ny ett större sammanhang. Genom arbetet har dessa historiska referensobjekt som rapporten hänvisar byggnad för sametinget (Murman Arkitekter, 2005). frågeställningar prövats via teoristudier, gestalt- till har valts ut med avsikt att exemplifiera tidiga ning och intervjuer. Huvudfrågeställningen för samiska byggnadstraditioner. De nutida referens- Idre Sápmi Lodge är ett samiskt center vilket kandidatarbetet är vad som anses ge samisk objekt som studerats i samband med teoridelen planeras byggas i anslutning till den nya skid- arkitekturprägel till en modern byggnad. Hela har valts ut efter efterforskning av byggnader byggt anläggningen Idre Himmelfjäll1. Byggnaden är menat frågeställningen sammanfattas nedan. från början av tvåtusentalet tills idag. Under att bli en samlingspunkt för den samiska kulturen gestaltningsarbetet har flera avgränsningar gjorts samt fungera som ett nav till turistnäringen1. Huvudfråga allt eftersom projektet har utvecklats. Avgräns- Idre sameby som bedriver renskötsel i angränsande ● Vad anses ge samisk arkitekturprägel till en ningarna berör vilka delar av byggnaden som fjällområde är Sveriges sydligaste sameby (Samiskt modern byggnad? vidareutvecklas och analyseras. 2 Den teori som tagits fram genom litteratur- av informationsinhämtning och till placering i studier har testats på tre stycken informanter svenska-, norska-, och finska sidan av Sápmi. genom samtal och intervjufrågor. Informanterna Tanken fanns att Ryssland även skulle bidra Hans Murman, Lars Sundström och Joar Nango med ett referensobjekt, men då ingen lämplig är tre arkitekter vilka på något sätt är involverade byggnad hittandes bestämdes att välja två stycken i arkitektonisk gestaltning i Sápmi. De med- från Sverige. Till referensobjekt i Sverige har 2. Metod verkande arkitekterna valdes ut i samråd med tidigare byggnader som gestaltats av Murman handledare vid Luleå tekniska universitet. Frågorna Arkitekter valts. Referensobjektet “Diehtoosiida” som ställdes till de tre informanterna kopplar har observerats genom besök innan kandidat- Till examensarbetet har en inledande litteratur- tillbaka till de frågeställningar på vilka kandidat- arbetets början. Observationer har även gjorts studie genomförts. Få vetenskapsartiklar och arbetet byggs. Genom informanterna har av flera andra byggnader i Sápmi, däribland rapporter har skrivits om arkitektur i Sápmi litteraturen på så sätt kunnat kompletteras Kiruna kyrka. (Haugdal, 2013). Några av de artiklar och rapporter med kvalitativ informationsinhämtning. som finns att tillgå har hämtats från Universitets- Med detta i bagaget påbörjades gestaltnings- biblioteks databas och genom sökningar på Google. Intervjufrågorna som gavs var följande: uppgiften Idre Sápmi Lodge. Varje moment har Till sökningarna i Universitetsbibliotekets databas ● Vad anser du ger samisk arkitektur prägel därefter analyserats och kopplats tillbaka till användes nyckelord som ”Samisk arkitektur”, på en modern byggnad? teorin. Som analysverktyg har framförallt SketchUp ”samisk byggnadskonst”, med variationer av ● Hur viktigt anser du att igenkänning är för används. SketchUp nyttjades eftersom det enkelt ”samisk”, ”Sápmi”, ”arkitektur”,” byggkonst”, byggnadens och brukarnas identitet? går att skissera 3D-objekt i programmet. Analyser ”byggnadsskick” med mera. Dessa nyckelord ● Vad anser du är det viktigaste att ta med som skisserats upp för hand utfördes också under användes på svenska, norska, nordsamiska och sig av den teoretiska kunskapen om arbetet. Resultatet av analyserna är egna tolkningar engelska. Varianter av ”artic indigenous people” samisk byggnadstradition? kombinerat med input från handledare och projekt- och ”indigenous architecture” söktes endast på ● Är det något speciellt som du önskar medarbete på Murman Arkitekter. För att producera engelska. På Google söktes artiklar med författarens trycka på när det gäller arkitektur i Sápmi? illustrationer till rapporten har förutom SketchUp namn och titel på artikeln som sökord. ● Hur kan arkitektur i Sápmi utvecklas? också Illustrator och Photoshop använts. I figur 1 illustreras den valda metoden. Val av artiklar till kandidatarbetet gjordes med Till arbetet har fyra arkitektoniska referensobjekt avseende på relevans till ämnet samisk arkitektur- valts för närmare analys. Analysen har baserats på prägel. Arkitektur i Sápmi omnämns även i litteraturstudien med avsikt att se vilka element icke-vetenskapliga tidskrifter och böcker, då som som använts för att byggnaden ska uttrycka och ett reportage eller beskrivning av den aktuella kännas samisk. Referensojekten har plockats ut byggnaden. Efterforskning av information i sådana efter efterforskning av byggnader byggt från källor har även gjorts för att bland annat öka början av tvåtusentalet tills idag. Byggnaderna förståelsen för den byggda arkitekturen i Sápmi. har även utsetts med hänseende till tillgänglighet 3
TEORI REFERENS- ANALYS GESTALTNING ANALYS GESTALTNING ANALYS GESTALTNING ANALYS RESULTAT OBJEKT
Figur 1. Illustration av den valda metoden. Bilden visar hur varje moment har kopplats tillbaka mot teorin. 4
3. Arkitektur i Sápmi
Termen arkitektur avser allt mänskligt byggande samisk kontext. än en som är inblandad. På så sätt menar Nango (Nationalencyklopedin, 2018). Mer avgränsat avser (2017) att all arkitektur i Sápmi kan gå under termen byggnader med konstnärlig ambition Ett sätt att se på detta är att jämföra samisk form kontexten samisk arkitektur. (Nationalencyklopedin, 2018). Arkitektur berör gentemot svensk form, där en svensk har möjlighet förutom rumskonst även trädgårdskonst, stads- att göra svensk form och en same har möjlighet Under seminariet “Berätta rätt om samer - är det byggnadskonst, fysisk planering och inrednings- att göra samisk form (Sundström, 2017). Detta är alls möjligt?” berör Somby (2018) att samiska konst (Nationalencyklopedin, 2018). Genom ett förhållningssätt som bland annat används i historier bör berättas. Stoor (2018) menar “att inredningskonsten berörs även konsthantverket duodji. Med duodji menas hantverk som tillverkats berätta rätt är att berätta med respekt för den man av begreppet arkitektur (nationalencyklopedin, av samer (Sunna, 2006). Om detta förhåll- berättar åt och med respekt för den man berättar 2018). ningssätt till slöjd analyseras så kan ett reciprokt om”. Alla berättar med sin förmåga, det vill säga förhållningssätt till arkitektur formas. Således att man använder den bakgrund man har (Somby, Byggnadsskick är ett folkligt inarbetat mönster blir arkitektur skapad av en svensk arkitekt en 2018). Somby (2018) menar också att en för utformning av den fysiska miljön (Haugdal, arkitektur i det geografiska området Sápmi, berättelse kan ges olika uttryck beroende på om 2007), vilket faller under termen arkitektur medan arkitektur skapad av en samisk arkitekt berättaren står på insidan eller utsidan av den (Nationalencyklopedin, 2018). Traditionell samisk kan komma att kallas samisk arkitektur, samtidigt samiska kulturen. En analys av detta sätt att se på byggnadskonst innefattas således i den samiska som det utgör en del av arkitekturen i Sápmi. berättandet borde på motsvarande sätt kunna ges arkitekturhistorien. Den samiska kulturen har dock i uttryck i arkitekturen. ingen tradition av monumentala byggnader och Ett annat sätt att förhålla sig till begreppen är att att bygga varaktiga byggnader med konstnärlig alla involverade parter i skapandet av arkitektur I rapporten har samisk arkitekturprägel och ambition i Sápmi är därför komplext (Haugdal, inkluderas i samtalet (Nango, 2017). Detta arkitektur i Sápmi i första hand valts för att beskriva 2013). eftersom arkitektur enligt Nango (2017) inte kan det gestaltade. Detta för att öppna upp för kategoriseras på samma sätt som i exempelvis samtal runt ämnet och för att inte tankarna runt Samisk arkitektur, arkitektur i Sápmi och samisk duodji. Nango (2017) berör vidare att arkitektur arkitekturen ska begränsas. I viss mån har även arkitekturprägel är några av de varianter som även signeras annorlunda jämfört med ett annat samisk arkitektur använts, då som referat till används för att beskriva arkitektur i en konstnärskap, då det i arkitektur är fler aktörer kandidatarbetets informatörer. 5 Under studiens gång har tre huvudinriktningar Igenkänning naturmaterial som begränsat, de har en naturlig gällande arkitektur i Sápmi hittats. Dessa går till Genom förstärkning av arkitekturen med livscykel, vilket gör de idag stående traditionella viss del in i varandra och har liknande berörings- etablerade tecken för samisk kultur och historia samiska byggnadstraditionerna bara är till en liten punkter. Med hjälp av arkitekterna Hans kan igenkänning säkras (Haugdal, 2007). del av det som funnits. Murman, Lars Sundström och Joar Nango har den framtagna teorin testats genom samtal Utan referens till etablerade byggnadsstrukturer För att använda samisk byggnadstradition som och intervjufrågor. Genom intervjuerna gavs Genom att bryta förväntningarna på vad arkitektur grund till skapandet av arkitektur menar Sundström möjlighet att öppna upp för samtal runt arkitek- i Sápmi är kan arkitektur som inte är kopplad till (2017) att det gäller att förstå byggnadens funktion turen i Sápmi. Samtliga arkitekter är på olika sätt tidigare byggnadsstrukturer visas fram (Haugdal, i den samiska kontexten, det vill säga att trans- aktiva inom gestaltning av arkitektur i Sápmi. 2007). formera funktion i tillgängliga byggnadsmaterial och form. Något som också berörs av Murman Intervjufrågorna som gavs var följande: 3. 1 Samisk (2018) då byggmetoder och lokala material ● Vad anser du ger samisk arkitekturprägel ges som exempel till vad som anses viktigt för byggnadstradition som grund på en modern byggnad? arkitekturen i Sápmi. Att studera samisk arkitektur- ● Hur viktigt anser du att igenkänning är för Nango (2009) beskriver i sin artikel ”the Saami historia och forska i historiska byggnadsformer byggnadens och brukarnas identitet? building tradition: a complex picture”, genom att belyses vidare av Murman (2018) som ett möjligt ● Vad anser du är det viktigaste att ta med förstå tanken bakom den traditionella byggnads- sätt att nå utveckling av arkitekturen i Sápmi. sig av den teoretiska kunskapen om sam traditionen som finns i Sápmi och fokusera på Till historiska byggnadsformer kan bland annat isk byggnadstradition? det samiska tankesättet kan en platsanpassad bågstångskåta, bealljegoahti, klykstångskåta, ● Är det något speciellt som du önskar arkitektur skapas. Samiska byggnadstraditioner čogugoahti, fyr- och sexkantig timmerkåta, hirsa- trycka på när det gäller arkitektur i Sápmi? kännetecknas av förmågan att anpassa sig i relation goahti, (Israelsson, 2015) samt njalla, ett förråd på ● Hur kan arkitektur i Sápmi utvecklas? till landskapet, med platsspecifika historiska och stolpe (Kresa, 1997) nämnas. Genom att förvalta ekologiska kriterier som grund (Nango, 2009). Till och utveckla historiska byggnadsformer menar Resultatet av studierna tillsammans med samtal dessa kan hänsyn till naturen, klimatet och historien Sundström (2017) att det samiska arbetssättet kan kring teorin beskrivs i denna rapport under tre räknas, men även material och metafysiska nivåer tas till vara i en ny kontext och på sätt möjliggörs rubriker, vilka sammanfattas nedan. (Sundström, 2017). Någon enhetlig byggnads- att behovet av samiska byggnader lyfts in iett tradition i Sápmi finns däremot inte utan har modernt sammanhang. Samisk byggnadstradition som grund utvecklats beroende på landskap och näring Genom att förstå tanken bakom de traditionella (Haugdal, 2007). Traditionella samiska byggnader Exempel på hur byggnadsutvecklingen sett ut byggnadstraditionerna som finns i Sápmi och lämnar få spår när de överges eller flyttas, ofta på norska sidan av Sápmi ges av Skålnes (2008) i fokusera på det samiska tankesättet kan en plats- är det bara den ring av sten som använts för att artikeln “Samtidig samisk arkitektur”. Skålnes anpassad arkitektur skapas (Nango, 2009). avgränsa elden som finns kvar, vilket även kan beskriver i artikeln hur arkitektur från efterkrigs- vara svårt att urskilja (Israelsson, 2015). Israelsson åren på 60-talet och 70-talet har präglats av (2015) beskriver levnadstiden för byggnader i centralisering av bostaden, en stadsutveckling där 6 arkitektur efter nationella standarder infördes i Detta menar Nango (2017) kan ses som ett resurs- Förstärkning av arkitekturen kan enligt Haugdal Sápmi (Skålnes, 2008). Skålnes (2008) beskriver ekonomiskt sätt att bygga. Att samer traditionellt (2007) också ses som ett föremål för representa- vidare hur detta av flertalet upplevdes som ett byggt mikroklimat, siida, hem med relation till tionens trovärdighet. Viljan till igenkänning kan förlorande av traditionella samiska byggnads- vatten, ved och god termik belyses även av på så sätt övergå i en stereotypisk bild som bidrar former. En liknande utveckling kan ses på svenska Sundström (2017) . Det vill säga att man lever med till exotifiering av den samiska kulturen (Haugdal, och finska sidan av Sápmi där bostadshus präglas av naturen istället för mot den (Sundström, 2017). En 2007). För att komma bort från exotifiering en svensk alternativt finsk hustyp från en standar- annan aspekt på resursekonomiskt tankesätt är att behövs enligt Nango (2017) ett genuint intresse diserad husleverantör (Skålnes, 2008). Av Skålnes inta ta mer i anspråk än vad man behöver, vilket och nyfikenhet till arkitekturen och den samiska (2008) belyses även att dessa standardiserade belyses av Murman (2018) som ett icke kulturen. På så sätt kan dessa frågeställningar byggnader ofta hamnar utanför den samiska imperialistiskt sätt att leva. Ett exempel pådär lyftas och ett samtal runt arkitekturen kan bildas kontexten i diskussionen om arkitektur i Sápmi, resursekonomiska tankegångar används är tält- (Nango, 2017). vilket beror på att bostaden i sig saknar etniska kåtan, lávvu (Nango, 2017). En lávvu är flyttbar, särdrag. Samiska drag är dock lätt att finna om har utvecklats genom produktutveckling med Byggnader i Sápmi refererar ofta till historiska hela det arkitektoniska rummet inbegrips, det vill avseende på konstrution, ljusinsläpp och plan- byggnadstraditioner kopplade till renskötsel säga även uterummet (Skålnes, 2008), vilket också lösning där enligt Nango (2017) det profana, (Haugdal, 2013). Valet av form beskrivs av Nango berörs av Nango (2017). Murman (2018) menar att det heliga, och vardagliga samsas tillsammans, (2017) som instinktivt då dessa former är symboliskt förändringen av bostadsformer från traditionella vilket bidrar till ödmjukhet och respekt. Murman starka och har en stor igenkänningsfaktor. Ett av byggnadstraditioner till dagens bostäder gör att det (2018) berör att eftersom byggande är ett sätt dessa igenkänningsfenomen beskrivs av Nango idag inte finns en typisk samtida samisk bostads- att skydda sig från klimatet, där väder och vind (2009) som ”den gigantiska lávvun” och berör arkitektur. Däremot menar Murman (2018) att en påverkat produktutvecklingen, har kunskapen om vidare i artikeln att tiden för en arkitektonisk ny samisk bostadsarkitektur skulle kunna utvecklas. byggande i det samiska samhället gått i arv. gigantisk lávvu bör vara över. Varför kan av både Då med ledord som funktion, flexibilitet och ekologi Nango (2009) och Skålnes (2008) tolkas som bland tillsammans med kreativitet och en vacker och annat överutnyttjande av formelement på ett omsorgsfull gestaltning (Murman, 2018). 3. 2 Igenkänning mindre genomarbetat sätt. Nango (2017) belyser Haugdal (2007) berör i rapporten ”ny monument- dock att det är viktigt att se arkitekturen isitt Nango (2017) har en esttik vilket till mångt och alitet” att genom förstärkning av arkitekturen med sammanhang, detta är speciellt väsentligt för mycket bygger på idén om det nomadiska och etablerade tecken för samisk kultur och historia byggnader som ger historiska, politiska och föränderliga rummet, något som är temporärt. kan igenkänning säkras och i vissa fall bidra till att samhällsmässiga perspektiv. Murman (2018) menar Detta grundas i den folkliga arkitekturen, som i förvalta delar av kulturen som håller på att förloras. att för byggnader som ska representera samerna detta fall till stor del handlar om arkitektur i Igenkänning kan nås på flera olika nivåer, det kan mot övriga samhället blir byggnadens symboliska relation till landskapet och ett levnadssätt bland annat vara materialval, färg, utformning av värde viktigt. Då gäller det att fundera över vilka där självförsörjning, återanvändning och problem- detaljer och organisering av volymer (Haugdal, signaler som sändas ut och pröva dem mot ett lösning i det organiserade rummet skapar 2007). Haugdal (2007) menar även att få antal samiskt förhållningssätt, där funktion och känsla en behovsanpassad arkitektur (Nango, 2017). identitetsmarkörer räcker för igenkänning. samverkar (Murman, 2018). Sundström (1999) och 7 Nango (2017) är eniga att god arkitektur i Sápmi i sin doktorsavhandling “Är jag en riktig Same?” kunnandet och skapandet av bruksföremål, med lávvu som referens har byggts, kapellet i berör detta sätt att förmedla kunskap. Sundström vilket ger den samiska befolkningen en närhet till Kaitum, Gällivare kommun, och Kiruna kyrka, Kiruna (2017) belyser vikten av att ta med sig meningen artefakter som exempelvis duodji. Även Sunna kommun tillhör dessa exempel. Två byggnader som med kommunikation och metaforer in i arkitek- (2016) menar att “duodji är en viktig del av den berör begreppet igenkänning utan att starkt för turen. Detta menar Sundström (2017) är ett sätt samiska kulturen”. Duodji är ett förfinat konst- knippas med renskötseln är samiskt vetenskapshus att föra in närvaro och begrepp i det gestaltade. hantverk med känsla för det finstilta, något som Diehtosiida (Statsbygg, 2009) i Kautokeino och Igenkänning kan också enligt Sundström (2017) vittnar om handens skicklighet, med både omsorg kulturcentret Sájos, Inari (HALO Architects, u.å.). förutom genom kommunikation och metafor och insikt om den egna kulturen (Sunna, 2016). uttryckas genom poesi. En tredje kulturbärare för gestaltning av modern Förstärkning av arkitekturen genom ornamentik arkitektur är samisk byggnadstradition, vilken kan ses som ett annat sätt att kommunicera Av Murman (2018) ges ytterligare en dimension till Sundström (2017) menar bör förvaltas och (Sundström, 2017). Sundström (2017) belyser att begreppet igenkänning, då Murman (2018) menar utvecklas. En fjärde är, kunskap om det samiska en del av den samiska kommunikationen är kopplat att ”i igenkänning sitter mycket av tryggheten och samhället, vilket av Åhrén (2008) kan uppfattas som till ornamentiken. Detta sätt att kommunicera det som gör att man är stolt över sin miljö”. På så en viktig del för förståelse av den samiska kulturen. används speciellt i duodji då mönster, färger och sätt skapar samisk arkitekturprägel en trygghet för En arkitekt kan enligt Sundström (2017) projicera former använder tyst kommunikation som bland människorna som använder byggnaden (Murman, övergångsobjekt i samiska objekt. Vid projicering annat genom ortkaraktäristiska drag kan berätta 2018). Samisk arkitekturprägel har enligt Murman kommer man dock inte över kulturförståelse och det varifrån bäraren och/eller slöjdaren har sitt (2018) inslag av högklassigt hantverk, arkitek- artificiella klimat som inom den samiska kulturen ursprung (Sunna, 2006). Genom att applicera toniska mjuka former dekorerat med geometriska tagit generationer att utveckla (Sundström, 2017). ornamentik till arkitekturen bidrar ornamentiken mönster och rena starka kulörer. enligt Sundström (2017) att byggnaden blir språklig 3. 3 Utan referens till och därmed kan identifieras. Även Murman (2018) Sundström (2017) menar att man måste tillägna menar att ornamentiken gärna får appliceras till sig den samiska kulturen och skaffa sig kunskap etablerade byggnadsstrukturer arkitekturen. Ornamentik hämtat med inspiration om den för att kunna skapa för det samiska Haugdal (2007) belyser även alternativet att bryta från närområdets mönstertraditioner har flitigt samhället. Det kan ses som ett annat sätt att förväntningarna på vad arkitektur i Sápmi är använts till Kiruna kyrka. Till Diehtosiida i Kautokeino skapa trygghet. Här är både Nango (2017) och genom att arkitektur som inte är kopplad till tidigare har även mönster av annat slag än ornamentik Sundström (2017) inne på samma spår, då Nango byggnadsstrukturer visas fram. Vilket i sin tur kan kopplat till duodji använts (Statsbygg, 2009). (2017) nämner genuint intresse som ingrediens ses som en kritik mot att det samiska ska kunna för att komma bort från exotifiering samt för att identifieras (Haugdal, 2007). Ett annat sätt av tyst kommunikation sker via tyst lyfta arkitekturen. Sundström (2017) menar att kunskapsöverföring. Detta är ett sätt att lära där en viktig kulturbärare för gestaltning av arkitek- Detta sammanfattas av Sundström (2017) som handlingsmönster studeras och härmas och där turen är användningen av språket, där grunden innovation, vilket Sundström (2017) menar att allt som är irrelevant plockas bort (Sundström, till den samiska kulturen sitter. En annan menar det samiska eftersträvar. Innovation är även enligt 2017). Detta belyses även av (Åhrén, 2008) som Sundström (2017) är det samiska gestaltnings- Sundström (2017) nödvändigt för kulturens över- 8 levnad. Vidare menar Sundström (2017) att det samiska och därför inget rätt eller fel. Murman här gäller att fundera och tänka till, samt att inte (2018) menar dock att formerna gärna får vara vara rädd för att innovation är kostbart både vad mjuka och runda, samt innehålla intimitet och gäller ekonomi och i form av eventuella miss- rymd. Nango (2017) belyser att det estetiska lyckanden. Murman (2018) belyser att en bra start samiska språket till viss del består av kulturell för att nå utveckling är att identifiera och formulera appropriation, ett lån av element från andra förhållningsätt och målbilder, samt att pröva dem kulturer, vilket i sin tur ger ett estetiskt språk som är mot ett samiskt synsätt. På så sätt kan identifieras hybrid. Det som är väldigt samiskt behöver inte hur och varför byggnaden eller strukturen är bara vara samiskt men det samiska samhället samisk (Murman, 2018). har tagit det till sitt (Nango, 2017). Sunna (2006) är inne på samma spår och berör att duodjin För att skapa någonting som är nytt krävs det att genom tiderna påverkats av influenser samer man helhjärtat måste gå in för att skapa samisk emellan, men även med impulser från andra folk. arkitektur (Sundström, 2017). Ett sätt att nå innovation är att vara med i kulturen, det är enligt Vad arkitekturen bör utgöra menar Sundström Sundström (2017) också viktigt för att kunna (2017) är en kombination av form, typologi, skapa åt kulturen. Detta kan knytas an till av vad ekologi och naturvärden. Något som av Murman Sundström (2017) tidigare nämnts om samisk form (2018) beskrivs uppkommer av ett behov, gestalt gentemot svensk form, se 3. Arkitektur i Sápmi, med omsorg till den lilla skalan samtidigt som den där en svensk gör svensk form och en same gör tar in det storskaliga landskapet. Det kan också samisk form. Sundström (2017) anser vidare att man beskrivas som en följsam, inbjudande arkitektur förutom att tillägna sig kulturen bör respektera som visar vördnad till naturen (Murman, 2018). kulturen och transformera den för att kunna bygga Sundström (2017) anser även att man ska ha åt den. Respekt för berättandet belyses även av respekt för formelementen, vatten, eld, luft och Stoor (2018), se avsnitt 3. Arkitektur i Sápmi. Det jord och integrera dessa så de är formmässigt gäller också att förstå den specifika uppgiften fysiskt närvarande i arkitekturen. På liknande sätt och fånga varje uppgifts specifika möjlighet lyfter Murman (2018) eldens närvaro som en viktig (Sundström, 2017), där “nyckeln till framtida ingrediens till arkitekturen. Murman (2018) menar samiska byggande är att transformera eller förvalta att elden har en central funktion i den samiska traditionella lösningar i framtida byggnads- arkitekturen. Sundström (2017) anser att integrera mönster” citat av Sundström (2017). formelementen i arkitekturen kan ses som ett sätt att ta med sig meningen med kommunikation och Det finns enligt Sundström (2017) inte några metafor in i arkitekturen, det vill säga att föra in specifika arkitektoniska former som är ämnat det närvaro och begrepp. 9
4. Nutida referensobjekt
Till referensobjekt har fyra byggnader i Sápmi valts. De element som använts för att uttrycka samisk sätt såsom i byggnadens utformning, material, Byggnaderna är placerade i svenska- norska- och arkitekturprägel sammanfattas i Figur 2. I Figur ornamentik med mera. Igenkänning av något slag finska sidan av Sápmi och är byggda på tvåtusen- 2 kan utläsas att igenkänningsfaktorer återfinns kan av referensobjekten sammanfattas som en talet. Från ryska sidan av Sápmi har inget referens- i samtliga objekt. Detta har uttryckts på olika viktig ingrediens för samisk arkitekturprägel. objekt används, det beror på att ingen lämplig byggnad hittats. Parlamentsbyggnaden “Badjá- neapmi” (Murman Arkitekter, 2005) som gestaltats Figur 2. Element som hittats för att uttrycka samisk arkitekturprägel. till sametinget i Sverige samt Enoks, en restaurang vid sjön Láddjujávri (Murman Arkitekter, 2016) är två byggnader som formgetts av Murman Arkitekter. Andra byggnader som valts till referens- objekt är samiskt vetenskapshus “Diehtosiida”, Kautokeino, ritat av Reiulf Ramstad Arkitekter (Statsbygg, 2009) och kulturcentret “Sájos” (HALO Architects, u.å.) i Inari.
De valda referensobjekten har använts till analyser BADJÁNEAPMI DIEHTOSIIDA LADDJUJAVRI SÁJOS med hänseende till vilka element som använts för Legitima material Legitima material Legitima material Legitima material att uttrycka samisk arkitekturprägel med avseende Organisk karaktär Förfinade detaljer Organisk karaktär Organisk karaktär till teorin. Det som analyseats är, om samisk Legitima former Visuella referenser Identitetsmarkörer Förfinade detaljer byggnadstradition finns med i objektet och på Visuella referenser Visuella referenser Visuella referenser vilket sätt, hur igenkäning använts samt hur Samspel med naturen Förfinade detaljer arkitekten väljer att referera byggnaden i avseende Ekologi Samspel med naturen till tidigare byggnadsstrukturer. 10
5. Idre Sápmi Lodge
Gestaltningsarbetet Idre Sápmi Lodge har utförts som ett separat arbete vid sidan av det befintliga projektet. Därför har kravet på att följa det existerande gestaltningsprogrammet2 inte funnits. Projektet Idre Sápmi Lodge är under kandidat- arbetets fortskridande ännu under konstruktion. Därför har de idag aktuella ritningarna använts som underlag. Dessa kommer mest troligt ytterligare revideras. I rapporten visas endast det underlag som berörs av kandidatarbetet.
5. 1 Gestaltning Ett gestaltningsförslag som bygger på den inledande studien har arbetats fram. Förslaget innehåller rumslig formgivning samt koncep- tuell färgsättning och materialval till den nivå arbetsprocessen kom. Här är det viktigt att poängtera att detta är endast ett exempel på hur samisk arkitekturprägel på en modern byggnad kan uttryckas. 2 Sekretessbelagd information. Äger ej rätt Figur 3. Bilden visar den avgränsning som sattes till byggnadens axel i nordväst-sydostliga riktning. att beskriva eller hänvisa till programmet. Plan, Idre Sápmi Lodge (Murman Arkitekter, 2017), SKALA 1:350. 11 Då Idre Sápmi Lodge projektet presenterats i föredrag, guidning och lek. Evenemangsdelen bör 5.1.2 Analys av rum kandidatarbetets första skede fanns en tanke om att även integrera med trivselrummet och att gästerna Då volymstudien avslutats och resultatet analys- arbeta med byggnadens utvändiga skal och ingångs- ska kunna följa evenemangen alternativt leken erats övergick arbetet till att kreera idée till partier. Byggnadens planritning och upp skissade från bägge rummen. Den 222 kvadratmeter stora vad som hade kunnat göras och i vilka rum. Bland form ändrade emellertid på sig och ett nytt beslut restaurangen ska rymma de boende på Idre Sápmi annat gjordes en snabb studie av rummen behövde fattas. Efter ännu en genomgång av Lodge samt matgäster från hela Idre Himmelfjäll. och dess fotavtryck, samt en analys av väggar, projektet bestämdes att kandidatarbetet skulle Restaurangen förväntas även fungera för andra golv och tak. De rum och ytor som bedömdes behandla gestaltning av byggnadens insida. kommande evenemang i huset, såsom dop eller mest intressanta att arbeta vidare med kunde på Projektets första avgränsning sattes därför till bröllop. så sätt plockas ut. Resultatet blev en avgränsning byggnadens axel i nordväst-sydostliga riktning till evenemangsrummet (figur 5) då dessa ytor (figur 3). Detta eftersom en stor del av umgänges- 5.1.1 Volymstudie ansågs som spännande. Valet av evenemangskåtan ytorna placerats på axeln och för att denna Efter den inledande studien där första avgränsningen gav även en kittlande utmaning till begreppet igen- axel mest troligt skulle bestå under hela Idre beslutades fortsatte arbetet med en volymstudie känning och hur igenkänning av den samiska Sápmi Lodge projektets gång. De ytor som berörs av av byggnadens nordväst-sydostliga axel, se Bilaga 1. kulturen kan nås utan att det blir klyschigt. Haugdal studien innehåller restaurang, trivsel och evene- Syftet med studien var att se hur de redan (2017) beskriver under rubrik 3. Arkitektur i mangsdel. Det är öppna ytor vilka placerats i en utritade volymerna integrerats med varandra och Sápmi att det behövs få identitetsmarkörer för diagonal linje. Flera avgränsningar har gjorts vilka lärdomar som kunde tas från det. På så sätt att uppnå igenkänning. Evenemangsrummet har eftersom, dels för att kunna arbeta med axeln i sin kunde också en helhetsbild över diagonalen skapas, en koppling till byggnadens organiska, fjälltopps- helhet och dels för att titta i detalj på utvalda delar. vilket var viktigt för att kunna gå vidare i projektet. och kåtalika form (figur 4) och bär därmed en redan igenkänningsbar identitet. Under arbetets gång kom ritningen av Idre Sápmi Lodge att ändras ännu en gång. Vid det tillfället var det främst byggnadens organiska form som ändrades. Detta påverkade inte val av axel, men utrymmena krympte en aning. I den nuvarande ritningen av Idre Sápmi Lodge har trivsel tilldelats en yta på 179 kvadratmeter. I byggnadens trevnadsrum kan gästerna samlas och umgås i en mysig miljö. Det är i trivselrummet gästerna förväntas vistas efter en skiddag i Idre Himmelfjäll eller efter en av de gruppaktiviteter turistnäringen i området erbjuder. Evenemangskåtan som har en full höjd på 9 meter och en yta på 92 kvadratmeter Figur 4. Byggnadens volym. ska tillgodose behov för bland annat uppträdande, Inom cikeln är evenemnagsrummet placerad. 12
Figur 5. Bilden visar den avgränsning som sattes till evenemangsrummet. Plan, Idre Sápmi Lodge (Murman Arkitekter, 2017), SKALA 1:350. 13 5.1.3 Formtest av väggar evenemangskåtans upplevda höjd och samtidigt Efter att ha ritat upp evenemangskåtan i SketchUp bevara rummets befintliga identitetsuttryck. (figur 6) bestämdes, i samråd med handledare, att testa luta de två raka väggarna i rummet 5.1.4 Formtest av rummets volym för se om volymen skulle upplevas mindre. Två En tredje variant av ändring av rummets volym varianter prövades. I första alternativet lutades testades genom att expandera rummet mot bägge väggarna från golv till tak, in mot mitten förrådet som är placerat i anslutning till av rummet (figur 7) och i det andra alternativet evenemangskåtan. Syftet med studien var att försöka (figur 8) lutades väggarna, mot mitten av rummet, öppna upp rummet och undersöka om detta kunde en bit upp på väggelementen. leda till att de vertikala väggarna inte skulle upplevas Figur 6. Evenemangsrummet. hugga av rummets runda båge. Fler bilder kan ses I samband med att de två olika volymerna testades i Bilaga 3. kombinerades de med vertikala och horisontella linjer, se Bilaga 2. Lutande väggar resulterade Efter att den ursprungliga volymen studerats, i som beräknat att rummet kom att upplevas skisserades sju stycken varianter (figur 9-15) av mindre än vad det egentligen är. Lutande väggar expansion fram. Utmaningen satt i att inte ta för i kombination med horisontella linjer resulterade mycket av de omkringliggande utrymmena och få i sin tur att rummet kom att kännas ombonat och det att passa in i övriga byggnaden. lugnt. Linjer i den vertikala riktningen gjorde däremot att rummet upplevdes högre och öppnare än Alternativ 1. Evenemangsrummet expanderades med de horisontella linjerna. De lutande väggarna i detta genom att flytta väggen så linjen vid trappan fall påverkade ändå slutresultatet till att rummet Figur 7. Lutande väggar, golv till tak. vid balkongen på plan två förlängdes (figur 9). Detta kom att upplevas mindre. gjorde endast att rummet blev större och syftet med att ta bort den avhuggna känslan försvann inte. Att vinkla in väggarna hade kunnat bli ett sätt att stärka rummets identitet. Efter avslutat formtest Alternativ 2. Rummet gjordes större på samma sätt kan konstateras att de lutande väggarna endast som i alternativ 1. Enda skillnaden är att den vägg medverkar till att rummen känns mindre. För att som flyttades böjdes konkavt för att se om det stärka identiteten ytterligare mot förslagsvis en kunde bidra till att stärka rummets organiska vägg- kåtaformation eller fjälltopp hade gradtalet av parti. Resultatet (figur 10) blev ett rum som inte väggarnas lutning behövt ökas. På så sätt hade förmedlade harmoni. rummets volym ändrats märkbart. Eftersom tanken inte var att stärka identiteten på detta sätt, blev ett Alternativ 3. I den tredje varianten (figur 11) Figur 8. Lutande väggar, en bit upp. mindre gradtal ett utmärkt sätt att endast sänka vinklades den ursprungliga väggen 45 grader 14
Figur 9. Alternativ 1. Figur 10. Alternativ 2. Figur 11. Alternativ 3.
Figur 12. Alternativ 4. Figur 13. Alternativ 5. Figur 14. Alternativ 6. Figur 15. Al ternativ 7. 15 genom förrådet. Resultaten blev ett förråd 5.1.5 Val av rumsvolym till kåtan minskas, det eftersom rummets cirkulära med ett spetsigt hörn, vilket inte är optimalt Efter att alternativ fyra (figur 12) och alternativ sju uttryck förändras till en organisk form som har en för byggnadens funktion. (figur 15) jämförts och testats övervägdes att gå starkare koppling till naturen. vidare med nummer sju. Valet gjordes eftersom Alternativ 4. Fjärde alternativet är snarlikt den runda formen varken upplevs hugga av Då både indragna väggar och expansion av det tredje. Skillnaden är att väggens vinkel rummet samt att en konvex båge gav rummet rummet testats beslutades att gå vidare med genom förrådet mot ytterväggen ändrades ett mjukt intryck. Alternativet skisserades sedan rummets ursprungliga form, samt att låta vägg- (figur 12). Genom att byta väggens vinkel upp- upp med gradänger för att utforska rummets elementet luta mot mitten av rummet med en levdes förrådet mer praktiskt än föregående variant. möjligheter (figur 16), för fler bilder se Bilaga 4. början en bit upp på väggen. Det beslutet togs Detta alternativ plockades sedan ut som en av de eftersom att expandera rummet inte motsvarade två tänkbara kandidater för rummets expansion. Att expandera rummet bidrog till att utmana förväntningarna. En expansion av rummet innebar kreativiteten då inga riktlinjer för utvidgningen att hela rummet inte kunde ses från trivsel- Alternativ 5. Resultatet av att expandera gavs. Här fanns inga intentioner med att förändra utrymmet och i hörnet bredvid den rundade rummet enligt alternativ fem (figur 13) blev rummets identitet eller påverka besökarens väggen var man inte heller en del av det övriga ett evenemangsrum med ett otillgängligt hörn upplevelser av densamma. En expansion av sammanhanget i den ursprungliga axeln. som varken förmedlar harmoni eller funktion. rummet bidrar dock till att den rumsliga kopplingen Alternativet gav däremot ett funktionellt förråd.
Alternativ 6. Rummet gjordes större på liknande sätt som i variant fem och fick samma resultat (figur 14). Skillnaden mellan alternativen är att väggen flyttades i linje med trappens mitt och evenemangskåtan fick på så sätt en större yta.
Alternativ 7. Här expanderades rummet genom att böja den ursprungliga väggen konvext mot evenemangsrummet. Slutresultatet (figur 15) blev ett rum som hade kunnat passa till byggnadens syfte. Rummet upplevs som harmoniskt och motsvarar till viss del evenemangkåtans intention att integrera med de andra utrymmena i axeln. Detta alternativ blev det andra som valdes till att undersökas mer. Figur 16. Alternativ 7 med gradänger. 16
Figur 18. Analys av gradängsutformning.
Figur 17. Analys av gradängsutformning. Figur 19. Analys av gradängsutformning. 17
5.1.6 Formtest av gradäng Detta för att ha möjlighet till att sitta bekvämt inte var tänkbara, sedan mindre tänkbar, ganska Då beslutets tagits att återgå till ursprunglig form över två nivåer. Den slutgiltiga gradängen har som tänkbar och tillslut tänkbar. Tre varianter på vägg- med lutande väggar började arbetet av formen högst 7 nivåer vilka mäter tillsammans totalt 1540 utformning togs ut som alternativ (nr 1, 2, 3), två på gradängen. Målet var att gradängen skulle millimeter. Resultatet kan ses i vy (figur 24), plan med vertikala linjen och en med horisontella. upplevas organisk och att någonstans på gradängen (figur 25) och sektion (figur 26). Horisontella linjer valdes efter det bort, eftersom skulle finnas plats för en mindre föreläsning eller de bidrog till att sänka rummets volym ytterligare. spelning. Ett annat alternativ var att placera Med hjälp av den organiska gradängen Vertikala linjer stärker i detta fall däremot rymden. evenemangen på golvet framför gradängen. På förändrades även evenemangsrummets uttryck. På nummer ett visas horisontella smala linjer det underlag som gavs till uppgiften fanns redan Från att starkt förknippas med en kåta inomhus vilken ger ett enhetligt uttryck, men som också kan en gradäng utritad som förslag till rummet. Från till att kunna förflytta upplevelserna mellan inne ge rummet ett plant utseende. Därför valdes denna denna gradäng utgick sedan arbetet. och ute. Med hjälp av materialval och färger kan variant bort i förmån för oregelbundna vertikala gradängen tillsammans med det övriga rummet linjer (nr 3). Förslaget stannade vid att definiera Skissarbetet påbörjades efter att rummets och det angränsande trivselrummet ge besökaren de horisontella linjerna, men bör i ett fortsatt möjligheter undersökts. Först genom att bygga möjlighet till olika upplevelser. Det ena att vistas arbete också utvecklas vidare. Poängtera att här upp gradänger i olika höjd för att analysera inomhus i en kåta eller som i det andra scenariot utforskades endast vertikala och horisontella linjer. vad som passade till rummet (figur 17). Flera vistas på en platå med utsikt över landskapet. Ett Andra typer av linjer och mönster hade också varit varianter testades, bland annat ett förslag på att tredje scenario är om besökarna oberoende av lämpligt att testa. gradängen kunde fortsätta likt höjdkurvor upp varandra kan uppleva bägge saker på samma gång. längs väggen så en bergvägg bildades. Detta Om detta uppnås definieras inte rummets syfte Tanken med det valet av uttryck grundades i alternativ lades dock åt sidan i förmån för en och besökaren kan med hjälp av övriga utryck själv igenkänningsbara former. Efter att ha skapat ett enklare variant. Att bygga gradängen med höjd bestämma var han/hon vistas. På så sätt ges inte rum med plats för fria tolkningar till den samiska på ena sidan och lägre på den andra blev det rummet en specifik och fastställd identitet utan kulturen, se 5.1.6 Formtest av gradäng, fanns slut-giltiga valet. Vidare startade arbetet med att öppnar upp för egna tolkningar och kopplingar till möjligheten att åter använda sig av igenkänning. utveckla två varianter av gradäng (figur 18) och den samiska kulturen. Linjer används på många sätt inom den samiska (figur 19). Den ena en gradäng med en större formgivningen och finns att hämta bland höjd utan plats för evenemang och den andra en 5.1.7 Utformning av väggar annat i den ortkaraktäristiska dräkten (Jannok, alternativ gradäng vilken byggdes upp med en större Då den slutgiltiga formen på gradängen fastställts 1999) och bruksslöjden (Nordiska museet, u.å.) platta som kan användas för rummets evenemang. övergick arbetet till att fundera på vad som samt i naturen. Mönster med diagonala linjer Bägge alternativen gavs en organisk form och kunde göras med väggpartierna i rummet. och flätmönster kan nämnas som exempel på en trappstegshöjd på 220 millimeter. Valet av Arbetet började med att rita upp rummet och andra former som finns med i den ortkaraktär- gradäng föll på alternativ två, med en större yta kreera och skissera idéer för att se vad som istiska ornamentiken (Nordiska museet, u.å.). ämnat åt evenemang. Vidare började arbetet med hade kunnat fungera och vad som inte passade Att använda sig av traditionella mönster- den slutgiltiga gradängen. Oregelbundna former (figur 20). Sedan kunde en sortering börja ske, traditioner och konvertera dem till en naturlig del testades med en trapphöjd på 220 millimeter. först genom att plocka bort de alternativ som av arkitekturen kan vara ett sätt att nå igenkänning. 18
1 2 3
4 5 6
7 8 9
Figur 20. Idéer på utformning. 19 5.1.8 Färgsättning och materialval samiska inte behöver användas för att förmedla platsen. Till förslaget har även en fanér av furubark Färg och materialval är konceptbaserad för bygg- samiskhet. Den klara gröna färgen har därför valts. Till färgsättning valdes ett spektra av grönt, nadens helhet, där en variation av färger och konverterats till en mjukare variant. Till förslaget där den klara gröna färgen som återfinns i den nyanser kan förekomma. Konceptet bygger på en kan även röda och orangea jordtoner läggas ortkaraktärisktiska dräkten (Jannok, 1999) har färgsättning som ska representera verkligheten, till, då i nyanser som passar till övriga konceptet. konverterats till en mjukare variant. Till konceptet naturen, det jordnära i den samiska kulturen, men kan även röda och orangea jordtoner läggas till. Ett även traditionen och viljan att synas och pynta sig. 5.1.9 Gestaltningsförslag förslag på hur material och färg kan kombineras Färg och materialval är även satta för att rummen Figur 21-26 visar det gestaltningsförslag som kan ses i figur 23. ska upplevas lugnt och balanserat, vilken ska främja arbetats fram i de olika stegen som beskrivits stämningen och upplevas mysigt. Till materialval ovan. Gradängen bidrar till att rummets syfte inte (figur 22) används i förslaget koppar, björk, gran definieras utan öppnar upp för egna upplevelser samt en fanér av furubark. Gran och björk är två och kopplingar till den samiska kulturen. träslag som kan kopplas till platsen, vilket i sig knyter Gradängen har även en mindre platå där evene- an till samisk byggnadstradition, där platsspecifika mang såsom föreläsningar och en mindre spelning kriterier har skapat byggnadskomponenter, se kan hållas. I förslaget har igenkänningsbara avsnitt 3.1 Samisk byggnadstradition som grund former använts till väggens uttryck. Linjer som Valet föll även på koppar, eftersom det lyfter fram på många sätt används inom den samiska jorden och markens färger, samt en furubarks fanér. formgivningen har konverterats till arkitekturen. Fanéren har tagits fram för möbler (ForssZetterlund, Att anväda sig av traditionella mönstertraditioner 2016a), men hade kunnat användas på liknande och konvertera dem till en naturlig del av sätt som kork. arkitekturen kan vara ett sätt att använda sig av igenkänning. Att välja en färgsättning som upplevs lugn, samtidigt som den ska symbolisera det samiska Färg och materialval är konceptbaserat, där en gjorde att valet föll på ett spektrum av grönt variation material, färger och nyanser kan (figur 21). Grönt återfinns både i naturen och förekomma. Konceptet bygger på verkligheten, i den traditionella användningen av färg både naturen, det jordnära i den samiska kulturen, och övergripande i de samiska slöjdtraditionerna traditionen att pynta sig. Färg och materialval samt i den ortkaraktäristiska användningen är även satta för att rummen ska upplevas lugnt (Jannok, 1999). Däremot undviks i förslaget och balanserat, vilken ska främja stämningen och den klara gröna nyansen som är symboliskt upplevas mysigt. Som material föreslås koppar, förknippad med samisk identitet. Dels på grund gran, björk samt en fanér av furubark. Koppar av färgens intensitet men även för komma eftersom den lyfter fram jorden och markens bort från att allt som är starkt kopplat till det färger, gran och björk då träslagen är kopplat till 20
Figur 21. NCS: S 7020-B90G, S 6020-B90G, S8010-B90G, S 7010-B90G (Natural Colour System [NCS], 2004).
Figur 22. Gran, Furu fanér (ForssZetterlund, 2016b), Koppar (Towne, 2010). 21
Figur 23. Förslag på hur material och färgsättning kan kombineras med varandra. Bilden visar gran, koppar (Towne, 2010), NCS: S 7020-B90G, S 6020-B90G, S8010-B90G, S 7010-B90G, S 9000-N (Natural Colour System [NCS], 2004). 22
Figur 24. Vy över evenemangskåtan. 23
A
A
Figur 25. Plan, SKALA 1:150. Figur 26. Sektion, SKALA 1:150. 24 turen, vilket belyses av Nango (2017) som en viktig ursprungliga ritningen och gestaltningsarbetets ingrediens för att skapa arkitektur till samisk resultat kan ses i figur 27. kontext. På så sätt kan innovation skapas. Innovation kan även nås genom att transformera och/eller När väggarnas lutning, se 5.1.3 Formtest av väggar, förvalta traditionella lösningar till framtida analyserats blev slutsatsen att rummets koppling byggnadsmönster, vilket av Sundström (2017) till fjälltopps- och kåtaformation upplevdes belyses som en nyckel för framtida samiska starkare eller svagare beroende på väggarnas 6. Slutsatser byggande. Något som också kan kopplas gradtal. Valet föll på att endast luta in väggarna en ihop med förståelsen för byggnadens funktion aning med början en bit upp på väggen. Detta i den samiska kontexten. eftersom lutningen påverkade rummets uttryck, Av kandidatarbetets teoridel och referensobjekt både genom en rundare känsla och genom att kan sammanfattas att igenkänning är en viktig Att likställa variationerna inom den samiska höjden i rummet upplevdes lägre. Att expandera ingrediens när ska gestalta arkitektur för samiska kulturen genom arkitekturen är en frågeställning rummet, se 5.1.4 Formtest av rummets volym, ändamål. Igenkänning kan skapas på många som mer behöver beröras då det är en intressant valdes bort eftersom alternativet inte motsvarade sätt, både via visuella referenser, se igenkänning synvinkel på arkitekturen i Sápmi. Under rubrik förväntningarna. och genom att konvertera kärnvärdena i den samiska 3.1 Samisk byggnadstradition som grund berörs kulturen till arkitekturen. Samisk arkitekturprägel att någon enhetlig byggnadstradition i Sápmi Den organiska gradäng, se 5.1.6 Formtest av kan via visuella referenser uttryckas genom inte finns (Haugdal, 2007). Därför går det inte att gradäng, som byggdes upp bidrog även till byggnadens utformning, konstruktion, material, säga att endast ett arkitektoniskt formspråk ger förändring av rummets uttryck. Från att starkt ornamentik med mera. samisk arkitekturprägel. Något som också berörs av förknippas med en kåta inomhus till att kunna Sundström (2017), se avsnitt 3.3 Utan referens till förflytta upplevelserna mellan inne och ute. Några viktiga saker att ta med sig av den teoretiska tidigare byggnadsstrukturer. Av Haugdal (2013) Gradängen bidrar tillsammans med färg och kunskapen om samisk byggnadstradition samman- beskrivs att byggnader i Sápmi ofta refererar till material i detta fall att rummet inte ges en fastställd fattas av Sundström (2017) som förståelse för byggnadstraditioner kopplat till renskötsel, vilket identitet utan öppnar upp för egna upplevelser byggnadens funktion i den samiska kontexten, se kan lyftas fram som ett exempel för symbolmässigt och kopplingar till den samiska kulturen. Efter 3.1 Samisk byggnadstradition som grund. byggande, se 3.2 Igenkänning. Genom att ge samisk att ha skapat ett rum med plats för fria tolkningar I detta ryms bland annat byggnadens konstruktion, arkitekturprägel ett fritt formspråk och möjlighet till den samiska kulturen fanns möjligheten användning, relation till landskapet och så vidare. till att bejaka variationerna i kulturen kan varia- att åter tillämpa begreppet igenkänning, tionerna i kulturen stärka arkitekturen i Sápmi. se 5.1.7 Utformning av väggar. Därför har Ett sätt att nå utveckling av arkitekturen i Sápmi igenkänningsbara former använts till väggens kan ske genom att helhjärtat gå in för att skapa Genom gestaltningsarbetet Idre Sápmi Lodge gavs utryck (figur 24). Att använda traditionella samisk arkitektur (Sundström, 2017). Detta kan möjlighet att utforska vad som påverkar ett rums mönstertraditioner och konvertera dem till en göras genom genuint intresse till den samiska uttryck. Gestaltningsarbetet behandlar till största naturlig del av arkitekturen blev ett sätt att använda kulturen kombinerat med nyfikenhet till arkitek- del begreppet igenkänning. En jämförelse av den begreppet igenkänning. 25
A
A
Figur 27. Jämförelse av underlaget åt vänster och gestaltningsarbetets resultat åt höger. SKALA 1:150. 26
Genom symbolmässigt byggande väljs ofta starka Igenkänning kan enligt teorin nås på flera sätt. symboler som representerar delar av den samiska Igenkänning hänger även ihop med identitet. kulturen. På så sätt förstärkts det som redan är Ornamentik kan vara ett sätt att nå igenkänning. starkt kopplat till det samiska. Ett sätt att geen Ornamentik används flitigt inom duodji, där byggnad samisk identitet utan användning av detaljering och finjustering används för bildandet starka symboler kan vara att försöka nå kärnan i av grafiska mönster. Ornamentik används också 7. Diskussion den samiska kulturen och konvertera den. Man som tyst kommunikation, vilken är en viktig del måste dock sätta byggnaden i sitt sammanhang. av den samiska kulturen. Ett sätt att använda En turistisk spetsprodukt ställer andra krav på ornamentik i byggnaden kan vara att inspireras Genom att följa de tankegångar och slutsatser byggnaden än ett hem eller en byggnad för politik, och konvertera den till materialanvändning och författarna till genomgången litteratur och intervju- vetenskap eller innovation. mönster inbäddat i arkitekturen. Genom arkitektur personer ger kan konstateras att arkitektur i ges möjlighet att konvertera det som i många fall Sápmi är ett ämne där tankar om identitet, kultur Andra funderingar har rört hur de traditionella traditionellt anses representera kulturen, detta och arkitektur väcks. samiska byggnadstraditionerna kan tas till vara och gäller inte bara ornamentiken utan kan också vara utvecklas för att användas i ett nytt sammanhang. färger, materialval och det samiska hantverket. Att Det har varit givande att lyfta frågeställningen Därför kändes det viktigt att lyfta den frågeställningen konvertera kulturen kan därmed vara ett sätt att vad samisk arkitekturprägel är. Något som enligt i intervjuerna med Murman, Sundström och Nango. använda tyst kommunikation och tyst kunskaps- egen slutsats inte finns ett givet svar på. Däremot De historiska samiska byggnadskonstruktionerna överföring för att förmedla arkitektur i Sápmi, där har insatsen i arbetet gett en grund att bygga ett bär på en skatt, vad gäller mångårig funktionell byggnaden får väcka sinnen. fortsatt arbete av arkitektur i Sápmi på. Kandidat- kunskap av förmågan att anpassa sig till klimatet arbetet har även bidragit med viljan att lyfta samtal och landskapet i Sápmi. Genom att ha samisk Det finns således många vägar att välja när man om Sápmis arkitektur. byggnadstradition som grund kan en ny samlings- ska gestalta arkitektur i Sápmi. Det finns heller arkitektur i Sápmi skapas. Detta kan även inget rätt eller fel. Samisk arkitekturprägel är ett Egna tankar runt arkitekturen har under arbetets vara ett sätt att skapa inkluderande arkitektur, komplext ämne, där många kriterier ställs mot gång bland annat rört sig om hur en inkluderande en arkitektur som likställer variationer inom varandra. I gestaltningsuppgiften Idre Sápmi arkitektur kan gestaltas. Med inkluderande menas den samiska kulturen. Byggnadstradition som Lodge har några variationer testats för att sedan i det här fallet, arkitektur där variationerna inom grund kan vara ett sätt att ge byggnaden en utvärderas. Genom uppgiften har lärdomar om den samiska kulturen likställs. Att symbolmässigt samisk prägel. Byggnadens form och känsla kan av rummets uttryck genom förändring getts. Här var skapa för hela den samiska kulturen är komplext, teorin ses som en viktig ingrediens för samisk det viktigt att försöka förstå varför det ena då variationer av kultur inom kulturen finns. I en identitet. Om byggnaden kommer för långt bort alternativet ansågs bättre än det andra. De material inkluderande arkitektur bör dessa variationer från beställaren och/eller brukarens identitet kan och färgval som presenterats bygger på egen likställas. Att välja en annan väg än symbolmässigt beställaren och brukaren ha svårt att ta till sig tolkning av den samiska kulturen. Såklart kan andra byggande kan vara ett sätt att nå hela Sápmi. byggnaden och känna för den. material och färger användas. 27 96(1). 36-51. uppslagsverk/encyklopedi/lång/arkitektur> 23 februari 2018. Israelsson, I. (2015). Traditionella samiska kåtor, Material och byggnadsteknik. Duoddaris 30. Nango, J. (2009). The saami building tradition : a Jokkmokk: Ájtte, svenskt fjäll- och Samemuseum. complex picture. Hämtat från
Towne, R. (2010). Gold Copper Explosion [bild]. Hämtat från https://www.flickr.com/photos/ stockerre/4770102477/in/photolist-8gw2ha- aEiiDC-65roRa-4sMHKk-fdwbN3-9ZNrpy-9xEwKm- msi42-9rGtAz-a2SG3-RL97HS-tDaPn2-9ZNrtS- bk9hDf-5Xyyz4-7wYYY3-9ckZcg-RbdjtZ-5iTFca- a3WAiJ-921K63-4MkZdA-eHARcu-xzoKS-fd4QY- 643Xp7-9mE9b7-Z2Yzns-bxKuJo-7wYZnm-aontxB- RsSEUt-6VQnoA-Dvnw3-MFw4n7-6yjp3s-avS83n- eWciwi-tCFUvV-FsyDXQ-dsstzN-MXWH5n-5Dt- 6DU-Dmq23-83c8nB-5KD1jC-4fKaA3-66oqth- 9qYmRr-hE64db 8 mars 2018.
Åhrén, C. (2008). Är jag en riktig Same? En etnologisk studie av unga samers identitetsarbete. Nordantjäl: Institutionen för kultur- och medie- vetenskaper/Etnologi, Umeå universitet. ISBN 978-91-7264-692-6. 29
Bilaga 1 Volymstudie
Ursprunglig volymfördelning
Figur 28. Bilden visar hur de olika elementen har fly- ttats horisontellt för att testas i olika kom- binationer. Slutsatsen blev att ursprunget bedömdes vara mest harmoniskt. 30 Bilaga 2 Formtest av väggar
Figur 29. Formtest av vertikala linjer. Figur 30. Formtest av horinsontella linjer. 31 Bilaga 3 Formtest av rummets volym
Figur 31. Expantion av rum Alternativ 1. Figur 32. Expantion av rum Alternativ 1. 32
Figur 33. Expantion av rum Alternativ 3. Figur 34. Expantion av rum Alternativ 3. 33
Figur 35. Expantion av rum Alternativ 4. Figur 36. Expantion av rum Alternativ 4. 34
Figur 37. Expantion av rum Alternativ 6. Figur 38. Expantion av rum Alternativ 6. 35
Figur 39. Expantion av rum Alternativ 7. Figur 40. Expantion av rum Alternativ 7. 36 Bilaga 4 Val av rumsvolym
Figur 41. Vy över alterativ 7. Figur 42. Vy över alterativ 7. 37
Figur 43. Vy över alterativ 7. Figur 44. Vy över alterativ 7.