_

*S*T*E*L*L*A*

är medlemstidningen UTGIVEN av och för STAR, Stockholms amatörastro- nomer. Tidningen UTKOMMER med ca 300 ex. 4 GGR/ÅR och erhålles gratis av medlemmar. i REDAKTÖRER och ansvariga utgivare är

Hans Hellberg Jens Ergon Lofotengatan 16, Husby Kaggeholmsvägen 66 164 33 KISTA 122 40 ENSKEDE i ALLA BIDRAG AR VÄLKOMNA. men de skall helst vara utskrivna på elskrivmaskin, skön- eller laserskrivare. Red förbehåller sig att taga bort i eller redigera artiklar så att de passar det aktuella numret i samråd med förf. Ar du tveksam om materialet passar. ring och hör med red. Tala om hur du vill ha din artikel. ~k MEDLEM i STAR blir man genom att betala in ársavgiften till STAR'S postgiro 70 87 05 - 9. För l992 gäller följande avgifter: 75:- för dem som är under 26 är, 100:- för övriga. För ytterligare l00:- kan man även bli medlem av Svenska Astronomiska sällskapet och fà Astronomisk Tidsskrift. Detta förmånliga erbjudande gäller endast för STARmedlemmar, som betalar avgiften till STAR'S postgiro. Glöm ej att ange namm adress, samt om du är ny medlem. Å' STAR bildades 1988 och är en sammanslagning av tidigare astronomi- föreningar i Stockholm. STAR förfogar över tre OBSERVATORIER i Stockholmstrakten; i Djursholm. i Saltsjöbaden och i vàr KLUBBLOKAL, MAGNETHUSET på Observatoriekullen. STAR anordnar föredrag, bild: och filmvisningar. astronomiska observationer, astrofoto, teleskopbygge, vanlig mötesverksamhet m m. Pâ måndagar håller STAR, utom under helg eller lov, ÖPPET HUS i Magnethuset. på Observatoriekullen. kl l9,00. Har du frågor? Kom till oss eller skriv, via KLUBBENS ADRESS: STAR _ Gamla Observatoriet Drottning atan 120 113 60 OCKHOLM

Ordförande; Mikael Jargelius Teknisk redaktör; Hans Hellberg Grafikv. 3 Lofoteng. 16 121 43 Johanneshov 164 33 Kista 08-91 23 80 08-751 37 89

Vice ordförande; Ivar Hamberg Nyhets redaktör; Jens Ergon

Kassör; Mats Eriksson Obs chef Gamla observ; Sven Lindeberg Dalbobranten 31 123 53 Farsta Obs chef Saltsjöbaden; Göte Flodqvist 08-93 49 93 Obs chef Djursholm; Hans Hellberg Sekreterare; Jonas Nordin Revisor; Gunnar Lövsund Informations sek;Peter Mattisson Revisor; Leif Lundgren __- išï Ledare rå? _

Nu kör Vi igång stort, efter en varm och förhoppningsvis skön sommar. Höstsäsongen har börjat på allvar, vi kör som vanligt med öppet hus på måndagar kl 19.00.

Ena delen av red. har varit uppe i norr och tittat på midnattsolen och norrsken!! Nåväl, det senare var på världens nordligaste planetarium, som finns i Tromsö, Norge. Andrfa red-delen har varit på Oland och bland annat bevakat stjämträffen där, se artikel i detta nummer.

Nu så har höstmörkret börjat tätnat. När det är mulna kvällar så det inte går att obsa och man sitter där och rullar tummarna och har dötrist, då fattar man pennan och skriver ett par rader till STELLA, hoppas red. Kort eller kortare spelar ingen roll, allt är välkommet. STELLA är ju tidningen av medlemmar för medlemmar med astronomi som intresse.

Clear Skies, HH

Omslagsbild; Den så kallade Barnards loop i stjärnbilden Orion, nere till höger ser man Häst- huvudnebulosan. Fotat med ett Schmidt teleskop 20,22,30cm och film TP 44 15 Hyprad Exponering 40 minuter med ett WR 92 rödfilter. foto Lennart Dahlmark _ fx HäntiStâr ß? _

*** Eniigt vårprogramet så var det studiebesök på Rymdboiaget i Soina,onsdag 29 aprii. Där samiades en iiten men tapper skara. Vi togs emot av Håkan Hedberg som guidade oss runt och berättade om vad Rymdboiaget syssiar med och viika tjänster dom er- bjuder. Biand annat fick vi en ordentiig inbiick i fjärranaiys från sateiit... Pâ biiden överst ti11 vänster syns nâgra av *STAR*gänget tittandes på fjärrana- 1yskartor, tiii höger därom guiden Håkan med en noskon tiii den raket som skjuts i sverige(Esrange) i naturiig storiek (t.h.) Där under ungnar tiii metaiiurgiska expriment som finns ombord på raketerna och får en tyngdiöshet på 7 minuter (men nu testar man raketer som ska ge 11 min. tyngdiöshet). tii] vänster därom en fuii- skaiemodeii av den iyckosamma norrskens-sateiiten Viking. Red undrar i sitt stiiia sinne vadför denna programpunkt inte iockade fier mediemar ?? *** Sparbössan i Magnethuset har tömts igen. Den innehöTT 72:10 aTTtså bättre än förra gången. Men red tycker att vi borde kunna ännu bättre. Pengarna används tiTT att finnansera teTefonen...

*** Svenska Astronomiska SäTTskapet har föTjande möten på G. Tisdagen den 13 oktober. Lyssnar vi tiTT professor Bernt Rönnäng från OnsaTa rymdobservatorium som taTar om: Jordrotationen,po]arvandringen och kontinentaTdriften:nya fakta med rymdteknikens hjäTp Tisdagen den 10 november. TaTar professor CTaes Fransson från Stockhoims observatorium om: GaTaxfrön från Big Bang. Senaste rön från COBE-sateTiten... Mötena håTTs i KATAsaTen, ABF-huset, Sveavägen 41, STH. TID: 19:00...

*** Natten meTTan den 11 och 12 augusti var det ju dags för "århundrandtes" stjäfaTT ? Se förra nr av STELLA. Red HH var norr om Stockho och där var heTmuTet. Var det någon annan STAR medTem som hade bättre tur ? Skriv och berätta, red är nyfiken...

*** StyreTsen tänkte och funderade varför våra medTemar inte kommer på måndagskväTTar eTTer andra arrangemang. Då kTäckte vi ideñ att medTemarna kanske tycker att det vore roTigt med en fest. Sagt och gjort, vi inbjöd tiTT en vårfest, där dom som så önskade kunde ta med sig respektive för att få Tite mysig stämmning. EnTigt programet skuTTe vi äta och sedan dansa och ha aTTmän gTamm, viTket red tyckte Tät toppen. Men detta Tockade bara 11 personer. Det tycks mig konstigt att inte fier tycker det är roTigt att äta Tite gott och dansa i gTada vänners Tag l!!

********~k~k* av Jens Ergon

En handfull STARar begav sig i bör- lertid det största nordiska inslaget. jan av augusti ner till södra Öland. Minst ett tjugotal amatörer med olika Där anordnades under början av au- instrument. B|.a. ett 63-cm Dobson- gusti - 1:a-8:e - en astronomivecka teleskop av märket Obsession, samt med tyngdpunkt på observationer. en 135 mm fältkikare!! De flesta var Meningen med Sagittarius '92, som entusiastiska Deep-sky-observatörer träffen döpts till, var att samla i UFlSAs Kvadrantsektion (URSA är amatörastronomer, med eller utan Finlands motsvarighet till SAAF), en medtagna instrument, från hela nor- sektion som går samman om inköp den, och ge möjlighet till goda förhål- av stora instrument. Under slutet av landen att observera och disktutera veckan besöktes träffen dessutom av observationsteknik. tidningen Barometern och av lokal- radion. Under en kväll var det också Sagittarius '92 utformades så att del- öppet hus för allmänheten. tagarna fick goda möjligheter att komma och gå, turista, bada o.d. un- Veckan gav amatörastronomerna god der dagarna. Det skedde två sam- utdelning med klara kvällar. Det var lingar, dels på eftermiddagen, och kanske lite knaggligt i början, men dels på kvällen. Då hölls kortare före- sedan blev det flera fina nätter. Det drag, och man visade också resultat var fakiskt så att när den sista klara från den senaste observationsnatten. observationsnatten lade sig över del- Samlingspunkt under veckan var tagarna så var de flesta så utmattade Grönhögens skola på sydvästra efter veckans nattliv att de inte or- Öland. Därfanns möjlighettill diabilds- kade observera alls! visningar, föredrag, fika, m.m. Man hade också utrustat ett rum med ett Även om mötet döpts till Sagittarius komplett fotolabb för astrofotografer. så fanns kanske inte de mest obser- verade objekten i vintergatans cen- Deltagarna kom och gick under trum. Veckans objekt blev förmodli- veckan. De flesta STARarna fanns gen supernovaresten Slöjnebulosan förmodligen där under den första i Svanens stjärnbild. Den observera- veckohelgen. Bl.a. hade Peter Ulf- des i många olika instrument. Man heden tagit med sitt 18" Dobson- diskuterade vilka delar som syntes teleskop. Från Danmark kom dels bäst, vilka filter som borde användas teleskopförsäljare med sina artiklar och hur många detaljer man kunde från Astromekanik, dels ett par ama- se. Oxygen lll-filter stod sig tydligen tör- och proffsastronomer. En norr- väl(ellersomfinnarnasa:”lt'samustl”) man dök upp. Från Finland kom emel- Faktum är att en observatör kunde skönja alla tre delarna av nebulosan ideala platsen intill en ödsligt belägen i en 9 cm refraktor! gård. När de skulle ta sig hem från platsen var emellertid vägen spärrad Nattverksamheten var i viss män upp- av bondens traktor. De fick spendera delad. Man hade en nybörjargrupp i natten i sin bil. Sä kan det gà om man närheten av Grönhögen, och en grupp inte frågar bonden om lov! med de riktigt stora teleskopen intill Eketorps fornborg. Sedan fanns det Egentligen var det bara en sak som naturligtvis en del som for omkring var fel med Sagittarius '92. Vi förlo- efter den ideala observationsplatsen. rade fotbollsmatchen mot finnarna. Dessutom fanns en mindre grupp Får man be om revanch? Artikelför- astrofotografer vid ett amatör- fattaren var för övrigt inte med på den observatorium intill Eketorp. förnedrande förlusten. Han stod i fotolabbet. Att hitta egna observationsplatser kunde för övrigt gátill pä olika sätt. Ett par amatörer tyckte sig funnit den ****~k***~k~k~k*~k~k~k****~k Dom astrofoton som publiceras här är tagna av artikelförfattaren under Sagittarius '92. De är tagna på hyprad TP 2415, framkallad i D19 ca 8 min. Bild 1 föreställer Dubbelhopen och intilliggande (svàrobserverade) nebulosor och är tagen med 45 min exponeringstid med 135 mm f/3,5 och nr 29 rödfilter. Bild 2 är M31 med 500 mm f/8 och 65 min exponeringstid. Dessa bilder är tagna "piggi-back". Bild 3 och 4 visar STARs deltagare Peter Ulfheden, Göte Flodqvist och Ivar Hamberg, samtträffenstvå största teleskop, finnarnas 25" Obsession och Peter Ulfhedens 18" Dobsonteleskop.

Nedre bilden foto Jörgen Danielsson övriga JE Konsten att observera

av Mikael Wittberg

Att observera stjärnhirnlen med ögo- utvecklat sinne för att uppfatta svaga föregående. Trll slut så når man på nen är inte alldeles enkelt. För att ljusfläckar . De som observerar plan- detta sätt den ljussvagaste stjärnan man ska lyckas så bra som möjligt så eter verkar istället ha en mycket som är synlig på himlen. finns det dock fem stycken enkla te- stark skärpa i sitt seende som möjlig- Nästa steg är att , genom att använda kniker som man bör hålla sig till för gör för dem att se fina detaljer på både atlas och stjärnkatalog, bekanta att uppnå bästa möjliga resultat. Man planeter och upptäcka hårfina färgn- sig med detta område på himlen och kan med dessa tekniker nämligen yanser. lära sig en väg så att man lätt kan hit- lära hjärnan och ögonen att registre- Psykologen William Sheehan har ta dessa stjärnor. Denna övning kan ra betydligt mera information än ti- kommit fram till att en observatörs man sedan göra vilken natt som helst digare, dvs man kan lära sig att se möjligheter att urskilja detaljer är för att avgöra sin egen gränsmagni- bättre. oberoende av möjligheterna av att se tud just den natten. Artikeln beskriver alltså metoder för svagt ljus. Detta resultat innebär att En teknik som kallas avledande syn hur en observatör på bästa sätt ska en och samma observatör kan lära kan användas för att förbättra möj- kunna se på stjärnhimlen. Detta sk sig de båda typerna av observations- ligheterna att se detaljer. Tekniken seende är inte detsamma som det as- metoder som angivits ovan. innebär att man genom att titta på tronomiska begreppet seeing som En observatörs visuella känslighet är kanten av ett objekt, istället för rakt snarare är en term för att beskriva hans eller hennes förmåga att se på det, faktiskt kan få ögat att upp- jordatrnosfärens turbulens. Om see- svagt ljus. En bra approximativ upp- fatta flera detaljer på objektet. Detta ing är dålig så kommer de rymdob- skattning av den visuella känsligheten beror på att ögonen använder sig av jekt som man tittar på att vara får man genom att bestämma gräns- ett sk indirekt seende som har en stor mycket diffusa och även se ut att magnituden, dvs den svagaste stjärna förmåga att upptäcka detaljer. vara större än vanligt pga att luften som kan ses med ögat eller med ett Kontrasten är mycket viktig för har förvrängt objektens utseende. givet teleskop av en viss storlek. Den förmågan att se ett Objekt. Genom att Denna förvrängning av himmelska normala gränsmagnituden under en använda sig av litenförstoring så ökar objekt beror på att vissa luft-lager i förhållandevis mörk natt ligger om- kontrasten, vissa nebulosor kan man jordens atmosfär är mycket turbu- kring 6. Gränsen för ett teleskop t ex endast se i låg förstoring. En lenta vilket medför en konstant beror på objektivets diameter. Men anna metod för att förbättra kontras- skiftning av de solstrålar som fösök- om du ser ett objekt eller inte beror ten är att använda ett sk nebulosa-fil- er tränga ned till jordytan. på ett flertal faktorer, inkluderande ter, dvs ett filter som blockerar ut Astronomen William Herschel ansåg det astronomiska begreppet seeing, him- störande jordiskt ljus. följande: ”Att kunna se är en konst som lens grad av mörker, synförmdga, mörk- Att se med två ögon istället för med man måste lära sig". Herschel hade eranpassning, hur trött man är och ett, dvs binokulärt seende, ger också ett rätt, med övning så kan ögat klara att kvaliten på teleskopets optik. bättre seende. Detta beror på, enligt detektera en ökande mängd detaljer i Man kan bestämma sin egen gräns- psykologerna, att hjärnan då den får himmelska objekt. Vare sig man är en magnitud genom att göra upp en lista in två synimpulser är mycket mera nybörjare eller en slipad observatör över några olika ljussvaga stjärnor benägen att tro på det den ser och som söker efter en supernova i en av- som man kan se under olika nätter. den kan därmed bättre skapa sig en lägsen galax, så är konsten att se en Dessa stjärnor hittar man i ett stjär- inre bild av det objekt som studeras. kritisk del av observationen. natlas som går ned till stjärnor med Lyckligtvis så finns följande tekniker magnitud 8, t ex Sky Atlas 20000 eller att tillgå för en hängiven observatör: Uranometria 20000. Vidare behöver mörker-anpassning, avledande syn, rätt man en stjärnkatalog där det står an- förstoring, användningen av nebulosa- givet den exakta magnituden för de filter och binokulärt seende. Dessa te- olika stjärnorna, t ex Sky Catalogue kniker tillsammans med ett konstant 20000. observerande kan avsevärt förbättra Välj ett område på himlen som ligger möjligheterna till observationer. In- nära zenit och som inte är alltför tätt nan du vet det så har dessa diffusa med stjärnor. Välj ut några stjärnor bilder av galaxer och suddiga bilder till att börja med, dock inte de abso- av planeter förändrats till mera de- lut svagaste du kan se, utan försök taljerade bilder som är mycket intres- att välja ut några stjärnor med mag- santa att se på. nituder omkring 3 eller 4. Identiñera Ordentlig mörkemnpassning en observatör ser beror på vilken dem på ett atlas och fortsätt att arbe- är viktigt. Efter fem minuter Hur utomhus så är ögat relativt okänsligt förljus (vänstra delen). typ av observatör som han eller hon ta vidare på allt mer ljussvagare stjär- Efter femton minuter i mörker så har dock ögat förbättrat är. De som observerar ljussvaga gal- nor. Varje ny stjärna bör vara ungefär sin känslighet dramatiskt (mittersta delen). Maximalt mörk- axer tycks ha ett mycket starkt en halv magnitud ljussvagare än den erseende får man efter ca 40 minuter i mörker (högra delen). GRANATSTJÅRNAN

av Hans Hellberg

I stjämbilden Cephus (Kungen) finns stjärnan My (u) som är den rödaste man kan se från norra halvklotet för blotta ögat, av Herschel kallad Granatstjärnan.

Det är en variabel och Variationen tycks först blivit noterad 1848 av J R Hind. Den varierar mellan 3,7 och 5 och den är oregelbunden, men är i genomsnitt ca 755 dagar, med kortare svängningar på 100 dagar eller mindre. Även en längre variation på 12,8 år misstänks. I en analys av ljuskurvan från 1881 till 1935 av Balasoglo (1949), identifierade han också perioder på 700, 900, 1 100 och 4 500 dagar. Emellertid har denna långa periodisitet blivit ifrågasatt, men liknande resultat har upptäckts av Sharpless, Riegel och Williams 1966 vid en genomgång och analys av ljuskurvan.

Det exakta avståndet till Granatstjärnan är okänt men torde vara mellan 800 till 1 200 ljusår. My Cephei är en röd jätte, tydligen av samma klass som den liknande pulserande stjärnan' Betelgeuse i Orion.

Vid en jämförelse av spektrat, tycks det som Granatstjärnan kanske har en högre verklig ljusstyrka än Betelgeuse och hamnar bland dom mest briljanta av alla röda jättestjärnor. Dess beräknade diameter är åtminstone flera hundra gånger solens. Granatstjärnan är också en av dom få vilken visar vattenånga i sitt spektrum.

Mullaney och McCall, i deras The Finest Deep-Sky Objekts 1966 skriver: Nästan röd i en 7,5 cm refraktor med 45 gångers förstoring, djupt orange i en 20 cm (70 ggr), och gul-orange i en 31 cm refraktor. För att verkligen kunna njuta av Granatstjärnans karakteristiska färgton bör den jämföras med en vit stjärna som till exempel Alpha Cephei vid samma tillfälle.

Den årliga rörelse på himlen av My är vara 0,002 bågsekunder. Den verkliga hastigheten är drygt 1,5 mil i sekunden. En katalog som kallas ADS nämner 2 svaga kompanjoner på magnitud 12,3 och 12,7 men dom är troligen bara optiska, alltså på samma synlinjc... -'_\ l

j ,. * L ' “v i. - .1.Äi i s" ". f

Astronomiska höjder med COSMONOVA, Naturhistoriska riksmuseet. Sveriges första omniteater som invigs 16 oktober döptes till COSMONOVA. Vid ett informellt dop övervarat av speciellt inbjudna döpte Kjell Engström omniteatern vid Naturhistoriska riksmuseet till COSMONOVA genom att krossa en flaska champagne mot fasaden. Kjell Engström är chef för COSMONOVA och detta markerade början på den sista fasen på vägen till anläggningens färdigställande och öppnande 16 oktober. COSMONOVA som är Sveriges första omniteater, är en anläggning för planetarieverksamhet och visning av filmer i Omnimax-format. Här kommer man att erbjuda underhållning, kunskap och populärvetenskap på ett mycket annorlunda, engagerande och unikt sätt. COSMONOVA kommer att bli Stockholms senaste attraktion, Sveriges främsta multimediaanläggning och en upplevelsegarantí utöver det vanliga. Anläggningen har det senaste inom mediateknik. Här finns bl a datagrafik, en mängd olika projektorer, en 6-kana1ig digital ljudanläggning och en datorstyrd planetarieprojektor. I denna projektor lagras olika stjärnhimlar, planeters och hirnlakroppars rörelse och läge i tid och rum. I hisnade färder kommer man att kunna resa i rymden då dessa bilder projiceras på den kupolformade filmduken som omsluter åskådarna och ger en mycket stark närvarokänsla Filmvisníngarna med världens största filmformat är lika sensationella. Besökarna kommer att vara med under vattenytan, ha djuren tätt intill sig och få en mycket realistisk upplevelse att vara en del av skeendet. COSMONOVA slår upp portarna 16 oktober 1992. För vidare information vv kontakta: Yvonne Edenmark Marknadsansvaríg, tel. 08 - 666 51 03

Red kan tillägga att första planetarieföreställningen kommer att heta LIV I UNI- VERSUM. Biljetter kan beställas på tel 08/6665130 och kostar 55:- ...... Rymdstationen MIR med Krista11 och Kvant 2 moduïer t111kopp1ade. Kosmonaterna So1ovyov och Ba1and1n tog detta fotografi fron Soyuz TM-9 när dom 1ämmnade stationen för att återvända tí11 Jorden... BOKFÖRLAGET INOVA

Som bla. utger Astronomisk årsbok och Stjärnhimlen

Bokförlaget Inova i Box 6004 121 06 Johanneshov Tel.00/7000 48 50 Fak 08/ 600 48 50 l

Astrologi är vetenskapiig miljöförstöring.

Du, bli aktiv i *STAR*, lova det l

\\ =\ \\- \ se W ww\ .\« ' \ tx--xx-:M x iNFOENDAsTTwLDHnsoMFöRANMÄLr iNTREssE FÖR LA PALMA RESA 1993.

Sekreteraren har inte haft en aning om sin förmåga som PR-man. Intresset "7 den planerade resan till ön La Palma har visat sig sà stort att vi till 28 r45'2o.5" p " dags dato fatt in 235 anmälningar. Det finns inget charterbolag som ställer upp pà sä stora grupper och det går inte att förlägga sa manga personer pà ön. Detta innebär att vi maste anordna flera resor. Kostnaden för en vecka kommer att belöpa sig till 5000 a 6000:- \ Avresa fràn GÖTEBORG. Den exakta kostnaden för resan kan fastställas “i först i juni 1993, Vi kommer bara att kunna besöka La Palma på grund av transportsvarigheter mellan öarna. RESAN GÅR DIREKT TILL LA PALMA, SANTA CRUZ. Sekreteran återkommer med mer information under hösten innevarande är, Alt32450 m ö h KOLLA REDAN NU ATT DlTT PASS ÄR GILTIGT TILL HÖSTEN 1993. PRELIMINÄRA RESTIDER 1993: V 44, 50 pers. Och V 45, 50 pers.

i. w . . x Svensk åßmç ÅmatörAstronomisk Astro Förening

Medlemstidskriften för dig som vill hitta aktuell information om astronomi. Här finns information för dig som vill syssla med astronomi som hobby, vad du kan se på stjärnhimlen och nya rön om astronomi ooh rymdfart. l Astro kan du även läsa om de astronomi-träffar som SAAF ooh andra lokala astronomiföreningar anordnar.

Tidskriften för alla som är intresserade av rymden. Astronytt

En automatisk telefonsvarare som uppdateras flera gånger i veckan. Där kan du lyssna på aktuella saker att observera på stjärnhimlen.

Astrobasen

Med en persondator och modem kan du hämta informa- tion om observationer, läsa artiklar om astronomi och rymdfart eller hämta astronomiprogram. Astrobasen ger dig också möjlighet att kommunicera med aktiva amatör- astronomer i Sverige, eller i andra delar av världen.

Sektioner l SAAF finns ett antal sektioner där specialintresserade per- soner samlas. Sektionerna utger vanligtvis ett sektionsblad med detaljinformation,

Som medlem i SAAF har du tillgång till alla dessa tjänster, och några till. Vill du veta mer ooh erhålla ett gratisexemplar av tidskriften Astro, kontakta: SAAF, c/o Jan Persson, Stampgatan 62, 411 01 Göteborg Djur och Galaxer! Med en spaningskikare - eller ännu hellre ett teleskop - kommer du nära. Utan att störa och utan att skrämma observerar du skygga fåglar och andra djur. = Övervakar segelregattan. Riktar mot natt- himlen och fascineras av galaxer, nebulosor, kometer, saturnus ringar, månens kratrar... Astromedia har ett brett utbud av teleskop, spaningskikare och långa teleobjektiv från amerikanska Celestron och japanska en. Beställ katalogmaterial eller besök vår butik på Nordhemsgatan 67 i Göteborg. Astromedia AB, Box 7170, 402 33 Göteborg Tel: 031-120190, Fax: 031-120340

PC Globe, EZCosmos, BodyWorks, Orbits, Bushbuck Charms, Geolígsaw, Fakta, Links, Martial: Memorandum, Larry 5... Vi har program som gör dig glad!

_ man: 3.5 _' : Hun objekt : Centrera objekt Zenit-uy Y Zuma hvut = I'hgnltndfiltcr Stjh. linjer itu/Pl

Itlm.

UI:- bilder min" plantan-nl Hjälp . Utskrift Shtussluu-n^' u'ólj alternativ _

*PC/AT, 640 kb RAM im I i HD 1.3 \!!- EZCosmos 3.0 är en stjärn- och planetsimulator som visar dig mer Orbíts 2.0 är ett informativt och lättanväntprogram som beskriver än 10,000 objekt på stjärnhimlen såsom solen, månen, planeter. planeterna i vårat solsystem och deras struktur. Programmet stjärnor, nebulosor och stjärnbilder. Studera stjärn-himlen från fungerarsom en interaktivsimulatordärdubla. kan seplaneternas 1,100 fördefinierade platser på jorden, titta på VGA-bilder med kretslopp kring Solen. jämföra planeternas storlek, struktur info från NASA, simulera solförmorkelse mm densitet mm Üagclïsšdšigïnšasï _ _ _Pr-i: _nešaš _ F _s~______l | EZCosmos 3.0 svensk ...... st 690.- :I 20.-*1 :I f_l *FH ' _) * Orbits 2.0 eng IIIIII St 690: Ü 209%) u U 1 oretag.y ...... l _.__ *i Bif: him/kontant. AdrESSI ...... I lZZOft ab :IKOmPlCHPTOdUkaIfllOg Postadress: ...... ä |_B<>¿ewælyeteåte wlßißë-:awetåwL _TïfF______|-k I stjärnbíïden Skorpionens södra de1 på cza -35O finns NGC 6334. Fotot är 0,4 grader brett och exponerat 1 tim. 45 min. på rödkänsïig 103a-E fí1m... Plu'tO, planeten i solsystemets avkrok.

av Ralf Toppar

Pluto befinner sig 3400 miljoner kilometer Vidare kunde man genom mätningar på planerar att sända en rymdsond till planeten. från jorden och tills nyligen visste forskarna Charons bana visa att Pluto har en större tä- Rymdsonden, som skall skickas iväg med en nästan ingenting om planeten. Nu framträder thet än vad man väntade sig av en himlakropp Deltaraket, når dock fram till Pluto först efter en bild av en himlakropp som är så intressant som befinnersig langt från solen. Det betyder 13,6 år. att NASA planerar att sända dit en rymdsond att Pluto måste innehålla en hel del sten och -trots att färden dit kan ta 13 åri anspråk. kanske en mindre mängd metaller. Pluto är så liten att en rymdsond Pluto är den mest avlägsna och mest okända Plutos atmosfär har också överraska! for- inte kan gå in i en av solsystemets planeter, för det är den enda skarna. När en grupp astronomer från MIT, bana. som ännu inte haft besök av en rymdsond. Massachusetts Institute of Technology, i USA Med sinnrika mätningar och komplicerade studerade hur en stjärna förmörkades av Plu- För att man skall få en billig och lätt rymd- beräkningar har forskarna emellertid bit för bit to, fann de att planetens atmosfär sträckte sig sond kan den bara föra med sig ett begränsat avlockat planeten upplysningar, som till och 800 kilometer ut från planeten. Detta är myckV antal instrument. Det blir b|.a. en spektrome_ med i de största teleskopen bara syns som en et i förhållande till Plutos diameter på 2400 ki_ ter, som skall undersöka sammansättningen prick. Dessa informationer ger en bild av en lometer. av Plutos yta, två kameror samt mätinstru planet, som är så speciell att forskarna nu är Men detta gäller endast vid det tillfälle som ment för solvinden och hur den växelverkar angelägna om att skicka iväg en rymdsond. mätningarna utfördes. Det var under Plutos med Plutos atmosfär. Forskarna tänker sig att Med en radie på bara 1200 kilometer, dvs "högsommar”, då det är så varmt att frusna at- rymdsonden endast skall göra en förbiflygn- mindre än månen, är Pluto en liten värld i den mosfärgaser smälter. När Pluto sedan färdas ing av Pluto. Tyvärr är möjligheterna att låta del av solsystemet som annars domineras av utåt i sin bana kondenseras atmosfären helt farkosten gå in i omloppsbana runt Pluto ganf de stora gasplaneterna. Så sent som 1978 eller delvis och fryser för att sedan lägga sig ska begränsade på grund av den svaga gravi upptäckte man att det runt Pluto snurrar en som snö på ytan. itationskraften. drabant som fått namnet Charon. Charon är Väl framme vid Pluto skall rymdsonden söka en förhållandevis stor måne som med en efter ytterligare en eller flera månar, samt när- Med en radie Dä bara 1200 kilome- radie på 400 kilometer är en tredjedel så stor mare undersöka den kemiska sammansätt- som Pluto. Vissa astronomer brukar därför ter är Pluto mindre än månen. ningen av Plutcs rödaktiga yta. Det är en upi beskriva Pluto och Charon som en dubbel- pgift som står högt på vissa astronomers ön- planet. När en stjärna lyste genom Plutos atmosfär skelista, då man tror att det där förekommer Sedan 1985 har Charon legat i en sådan gjorde astronomerna ytterligare en intressant organiska molekyler av samma slag som livet bana att den från jorden sett passerar framför iakttagelse. på jorden uppstod ur. Bilder av Plutos stora och bakom Pluto. Stjärnans ljus försvann inte plötsligt när Pluto polarkalotter kan säga oss en hel del om hur Detta har varit ett gyllene tillfälle för astrono- passerade framför den. Dess ljus förändrades klimatet på Pluto förändras under dess 248- merna. Varje gång som Charon dolt en del av istället gradvis. Det innebär att det måste ha åriga bana runt solen. Plutos yta har man mätt hur ljuset från Pluto funnits moln eller dimma i atmosfären. Pluto är långt ifrån den döda värld som man förändrats. Efter datorberäkningar har man Teoretiska beräkningar har även visat på trott den vara, och det är fullt möjligt att rymd- gjort en karta med låg upplösning över de möjliga märkligheter hos Plutos atmosfär. Det sonden kan komma att fotografera geologiska större strukturerna på Plutos yta. är nämligen möjligt för gas att flöda över till fenomen på planeten och Charon. månen Charon, så att denna får en, om än Genom att dessa befinner sig på litet Pluto har polarkalotter av frusen tillfällig, atmosfär. Det kan ske på grund av at- avstånd från varandra kan man förvänta sig att de påverkar varandra med tidvattenskraft- metan. mosfärens stora volym och Plutos svaga at- traktionskraft. er som ger upphov till värme i de båda värl- Att en planet skulle utväxla atmosfär med sin darnas inre. Den geologiska aktiviteten är nog Man fann då att Pluto har polarkalotter som måne är en situation så märklig att inte ens en inte så intensiv, utan torde likna de gejsrar tros bestå av metansnö och andra kolväten. science fiction med kväve som upptäckts på Neptunus måne Dessutom fann man ett ljust område i närhet- författare hade kunnat föreställa sig den. Med Triton. en av Plutos ekvator som ännu är av okänd dessa upptäckter i åtanke är det föga märkligt natur. att intresset för Pluto ökats, så att NASA nu Illustrerad Vetenskap nr 3/91

Planeten Pluto med månen Caron taget med .jordbaserat teleskop och med rymdteleskopet Hubble _ få” Nyheter är Jens Ergon

* Fà nyheter cember. De som vill fotograferadenna förmörkelse bör således ta lärdom av Det har under sommaren förekommit Kidgers rapport. Förmörkelsen den få intressanta händelser på himlen 9-10 december är kring midnatt och kan observeras från Sverige och * Mörk mànförmörkelse Stockholm. Mer om den i nästa num- mer. Mark Kidger meddelade i juni från Teneriffa om en mycket mörk månför- SAAF Astrobas mörkelse, den 15:e samma månad. Dennaförmörkelses totalitet kunde ej observeras från Sverige. * Ny supernova av Evans Kidger berättar: "...förmörkelsen den 15:e juni var exceptionellt mörk. Den världskände supernova- Så exceptionellt mörka förmörkelser upptäckaren Robert Evans, Hazel- förekom år 1620 (två gånger), 1642, brook, New South Wales, upptäckte 1761, 1816, 1884, 1902 och 1963. den 1 :ajuli en ny supernova, medde- Den mörkaste förmörkelsen som nå- lar RH. McNaught vid Anglo- gonsin observerats tycks vara den år Australian Observatory. 1761. Förmörkelsen i juni 1992 tycks Supernovan tycks vara av typ ll vara jämförbar med den 1761 (ll) och var vid upptäckten av magnitud enligt de observationer som fram till ca 13,5. Den ligger 40" öster och 40" nu rapporterats...". Vidare: "...Obser- söder om kärnan i sin modergalax vatörer i "AgrupacionAstronomica de NGC 4411B. Galaxen är en spiral Tenerife" säger att den förmörkade vänd mot oss med låg ytljusstyrka, randen av månen ej kunde ses i en 20 och man får se upp med att förväxla cm reflektor. VictorGonzales raporte- supernovan med en 13:e magnitud- rar att tom en 60 sekunder lång expo- ens förgrundstjärna framför andra si- nering på 100 ASA film genom en dan av galaxen. 0.20-m reflektor knappt registrerade den förmörkade randen. l dags dato IA UC 5552 verkar det som om förmörkelsen bör klassificeras som 0 på danjon- skalan...” (Danjonskalan går från 0-4 * Komet Machholz (1992k) där 0 är för de allra mörkaste förmörkelserna) Donald E. machholz, Colfax, Califor- Kidgers rapport tyder på att stof- nia, yupptäckte den 2:a juli en ny ko- tet från de stora vulkanutbrotten lig- met. Han använde sig av en 27x120 ger kvar i atmosfären. Vi bör också fältkikare, och kometen var vid upp- kunna räkna med en mycket mörk täckten av magnitud ca 9, diffus, med total månförmörkelse den 9-10 de- kondensation och en 3' koma. l mitten avjuli beräknade S. Nakano visar (dvs kring 80 st/timme). Nu var följande ungefärliga banelement för det ju tyvärr fullmåne i år, men den kometenzT= 1992-07-11 ,058TT, Perl. som observerat något intressant kan =163,117, Nod=235,136,q=0,82016 gärna meddela det till red. En förhöjd AE, lncl. = 57,747 (2000,0) intensitet kan tyda på en näraförestå- Kometen låg till en början nära ende återkomst av kometen som tros solen på morgonhimlen, men har se- orsaka Perseiderna, Swift-Tuttle. dan rört sig bort från solen och söde- rut, samtidigt som den blivit svagare i magnitud. * Schomaker-Levy floppade i Sverige /AUC 5553 Och 5562 Komet 1991a1 ,Schomaker-Levy, har inte varit något lätt objekt från Sveri- * Nova nr två i Skytten ges breddgrader. När SAAFs komet- observatörer siktade kometen var den William Liller, Chile, upptäckte foto- stor, ljussvag och mycket diffus. En- grafisktden 9:ejuli en nova i Skyttens dast ett fåtal observationer kunde stjärnbild. Det är den andra för i år i göras och det är förmodligen inte just Skyttens stjärnbild. Novan hade många som över huvud taget hittills vid upptäckten magnitud 8,5 och upp- sett kometen. visade som starkast en magnitud av Från USA och Sky Line rapporte- 7,8. Den ligger på deklination -28,3 rades däremot under mitten avjuli att grader och kan därför ej observeras kometen var excellent och av magni- från Sverige. tud 7,5. Antingen hade kometen då gaskat upp sig, eller också (troligare?) /AUC 5561 så var det den svenska sommarnatt- himlen och kometens låga läge på kvällshimlen som ställde till med pro- * Var det någon som såg många blem. meteorer 11-12:e augusti? SAAF Astrobas Meteor och kometastrononomer är Imycket intresserade av Perseid- skuren i år. Speciellt kring 22 UT den * Lyckad astronomisk vecka 11 :e augusti (00 svensk sommartid, den 12:e). Då har man antagit att en Sagittarius '92 gick planenligt av sta- förhöjd aktivitet skall kunna ha ägt peln på södra Öland under första rum. Föregående år har vid en sådan veckan i augusti. Det blev en lyckad topp registrerats meteorantal per träff för amatörastronomer med flera timme som är mångdubbelt större än klara kvällar och minst 60 deltagare. vad det vanliga Perseidmaximat upp- Merom dettaidettanummeravStella.

******~k**~k****~k***~k**********~k*~k~k**~k~k~k~k~k~k Några notiser

av Ftalf Toppar

Rymdsamarbete Europa-Japan.

Europa och Japan ska samarbeta tekniskt med sina rymdskyttelprogram. Esa utvecklar bemannade Her- mes och japanska Nasda obemannade Hope. Rymdorganisationerna försöker förbilliga utvecklingen. Esa har svart att fa med sig alla medlemsländer pà de stora utgifter satsningarna pä Hermes, nya bärra- keten Ariane 5 och rymdstationsmodulen Columbus kräver. Nasda har haft kostsamma bärraketsproblem. Ny Teknik nr 10, 1992 Rvmdsamarbete Rvssland-USA.

Amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har funderat pä att köpa sovjetiska rymdfarkoster. Avsikten var att använda dem för transporter till den planerade internationella rymdstationen Freedom. Men nu har Bush-regeringen satt tillfälligt stopp för planerna. En rad amerikanska myndigheter och indus- trier har protesterat mot hotet att de skulle förlora order pà rymdteknik. Amerikansk industri vill gärna komma at den bästa ryska tekniken. Men inte till priset av att man förlorar teknikprojekt till de värsta konkurrenterna bland rymdindustrierna. Ny Teknik nr 10, 1992

Beqaqnad rvmdstation till salu.

Sovjet kan tänka sig att sälja rymdstationen Mir till USA. Det menar den amerikanska agenten Space Commerce som säljer sovjetiska rymdtjänster. Priset är drygt fyra miljarder kronor. "Mir till salu" är både en konsekvens av omvälvningen i Sovjet och de förändrade relationerna mellan stormakterna. Sovjet behöver fä in västvaluta och saluför nu allt säljbart. Besök pä Mir har länge varit till salu. Flera har sälts av en brittisk agent, Jardine Glanvil. Senast var det just Storbri- tanniens första astronaut, den brittiska kemisten Helen Sharman, som tillbringade en vecka pà rymdstationen. Den sovjetiska organisationen Glavkosmos har också länge velat sälja rymduppskjutningar med sina Proton- och Cyklon-raketer, för framtiden kanske också med jätteraketen Energija. Men de tänkbara kunderna har varit amerikan- ska eller amerikanskbyggda satelliter. Och USAs regering har sagt nej. Risken för ovälkommen tekniköverföring har ansetts för stor. Nu är dock det politiska läget ett annat, USA och Sovjet har sedan en tid diskuterat att pä nytt ta upp ett samarbete i rymden. Senast det hände ledde det till hopkopplingen i rymden av en Apollo- och Sojuz_kapsel 1977. Nu diskuteras sovjetiska kosmonauter pä USAs rymdskyttel och USA-astronauter ombord pà Mir. USA tillåter nu också för första gången Nasa att skicka upp ett avancerat amerikanskt instrument, en ozonspektrom- eter (TOMS) med en Cyklon-raket. Och för nägra veckor sedan provade de senaste kosmonauterna pä Mir Coca Cola i ett rymdexperiment med separation av gas och vätska. Annons Det här kan bli den öppning som behövs för sovjetisk rymdförsäljning. Glavkosmos behöver valuta för att kunna fortsätta utveckla rymdteknik. Hela rymdveiksamheten är för övrigt i fara. Flera av republikernas presidenter, med Boris Jeltsin i spetsen, har krävt kraftiga nedskärningar av rymd- verksamheten. Ryssarna behöver livets nödtorft, rymdfärder och rymdstationer fär komma i andra hand. Men konstruktionsbyràerna Saljut och Energija NPO jobbar pà en ny station Mir 2, Och Mir 1 har minst tre är kvar innan utrustningen kan behöva bytas ut. Sä varför inte sälja den till USA. De jobbar visserligen tillsammans med Europa och Japan pä en egen, Freedom. Men den blir mängdubbelt dyrare, trots att mycket av den forskning som kan göras ombord på Freedom kan utföras på Mir. USA-kongressen vill nu banta Freedom ännu mer. Och kan M'HP (M I R) rentav tänkas nappa pä ett erbjudande att spara pengar. Moderstation: smnek lax 4 m Ny Teknik 1991 nr 37 Massa 20 ton

T'jjjvah 4 alt. arbetsmoduler

Sojuz för personu'anspørt Progress för godwansport

EN BÄTTRE BEGAGNAD sovjetisk rymdstation till sa- Prisidé: 7oo|v|usoø||ar lu. Det kan låta som ett skämt men är idag en realitet. TEckNiNG iNGEMAR FRANZEN *mm G'Mm'm'” c°'“"'°'°° Han tar tempen på rymden Radioastronomi klarlägger stjämonms tillkomst

av Gösta Lindencrona

59118

.LDNHH Artikeln är från GÖTEBORGS POSTEN 14 juni i år

NOZÛNDVW

RECIS SOM här på jorden centimeter. Som en jämförelse kan kan man tala om ett kretslopp nämnas att i jordatmosfären är täthe- läsas som spektrallinjer inom millime- också i universum. Döende ten 20 tiopotenser högre. Eller, ut- tervåglängdsområdet. stjärnor kastar på dödsbäd- tryckt på annat sätt, ett tal med 20 Varje molekylsort fungerar som en den ut stora mängder materia nollor gånger större. . . liten sändare med en för sorten speciell ut i rymden. Där blandas denna mate- igenkänningssignal som kan fångas ria med redan befintligt interstellärt RYMDENSEGET upp och tolkas här på jorden. stoft. Materien koncentreras med tiden KRETSLOPP till galaxernas spiralarmar. När gravi- Motl-:KYLER Avu'tsER tationen sedan drar ihop stoftpartik- Från jordisk synpunkt kan ett moln TEMPERATUREN lama till en täthet som är så stor att med några tusen molekyler per kubik- kämprocesserna börjar verka, är en ny centimeter tyckas tunt. Molnens enor- Vissa molekyler fungerar därtill som stjärna påväg att födas. ma storlek gör emellertid att mängden utmärkta ”temperaturavläsare”. Deras Per Bergman, civilingenjör och ny- materia mer än väl räcker till för signaler ger besked om temperaturen i bliven teknologie doktor, har studerat många nybildade stjärnor. Molnen kan galaxmoln på i bästa fall tio grader galaxmoln både i vår egen Vintergata vara lOO-talet ljusår stora. när. Noggrannheten är störst i mol- och i andra galaxer. Studierna har han När Per Bergman studerat olika gas- nens kalla områden, sämre i de varma. bedrivit vid Onsala rymdobservatori- moln har han varit tungen att söka sig l gasmolnens tunnare områden rå- um utanför Göteborg och vid ESO- fram till molnens tätare delar. Detta der en temperatur på 10 K (Kelvin- observatoriet i Chile. har inneburit att han också bidragit till grader), vilket innebår att där är 10 Med radioastronomiska metoder har kartläggningen av några av univer- grader C varmare än absoluta noll- Per Bergman bland annat mätt tempe- sums många gas- eller molekylmoln, punkten, -273,16 grader C. Tempera- bland andra Orion-nebulosan. turen i galaxmolnen har inte bara med Inledningsvis nämndes rymdens tätheten att göra utan är också beroen- VÄXANDE eget kretslopp där stjärnor vissnar, dör de av nybildade stjärnor som kan på- och föds på nytt. För att få en inblick i verka temperaturen på upp till fem-tio detta kretslopp har Per Bergman stu- ljusårs avstånd. Men då rör det sig om VETANDE derat gasmoln från döende stjärnor, solar som är mycket större än vår i moln mellan olika stjärnor och moln sammanhanget ganska lilla sol. raturen i så kallade gas- eller molekyl- som är påverkade av stjärnor under _ Arbetet med att utveckla metoder moln på mer än tusen ljusårs avstånd bildande. att bestämma temperatur och täthet i från jorden och i vissa fall med en _- Skillnaderna är påtagliga, när det gasmoln handlar mer om att sitta vid noggrannhet på tio grader när. gäller såväl täthet som molekylsam- datorn än att bedriva radioastronomis- Han har också fastställt molnens tät- mansättning, säger han. Inte oväntat ka studier, berättar Per Bergman. het och förekomst av olika enklare mo- hittar man de lite tyngre grundämnena Skulle jag uppskatta tidsfördelning så lekyler. Dessa radioastronomiska i sådana moln som utgörs av utslungad får nog datorn 80 procent av min tid observationer har han sedan jämfört materia från döende stjärnor. och de radioastronomiska mätningar- med datamodeller av molekylmoln i lntressanti sammanhanget är att när na 20. vilka täthet och temperatur kunnat va- en stjärna föds så tycks det stimulera Att de sistnämnda till stor del bedri- rieras. bildandet av ytterligare andra stjärnor. vits i Chile har flera förklaringar. ESO- _ Syftet med studierna är att bidra Stjärnor tenderar med andra ord att anläggningen där ligger på hög höjd till förståelsen av de processer som le- födas i grupp. och har ett torrt klimat. Det gör det der fram till att nya stjärnor bildas, Radioastronomi går enkelt uttryckt lättare att uppfatta radiostrålningen säger Per Bergman. ut på att med hjälp av jättelika anten- från rymden. Radioteleskopet i Chile För bara 25 år sedan hade man ingen ner och med avancerade förstärkare är för övrigt modernare än det på On- aning om hur täta dessa gasmoln fånga upp radiostrålning från rymden. salahalvön. egentligen var och varav de bestod. De flesta av G-P:s läsare har säkert ESO står för European Southern Tack vare utvecklingen på radioastro- någon gång på bild eller i verkligheten Observatory och består av en del för nomins område har kunskaperna suc- sett de stora parabolantennema vid optisk astronomi och en för radioastro- cessivt ökat. Onsala rymdobservatorium. nomi. Den sistnämnda delen har ut- I dag har forskarna identifierat ett Att Per Bergman kunnat identifiera vecklats och byggts upp av forskare 80-tal olika molekyler i molnen. Varje molekyler och beräkna deras täthet på och tekniker från Onsala rymdobser- år brukar man hitta ytterligare ett par. tusen ljusårs avstånd eller mer beror vatorium och drivs nu av Chalmers. l _ I molnens yttre delar rör sig mole- på att varje molekyl har sitt mönster det optiska observatoriet är Sverige kyltätheten om ett 1 000-tal per kubik- eller signal som kan uppfångas och bara en av flera europeiska "andelsä- gare”. Voyager-sondernas Uppdrag och Resvägar

av Mikael Winberg

De två systersonderna Voyag- Voyager var så anpassade till magnetfältet så kan man dra er 1 och 2 skickades iväg från varandra i rymden att de många slutsatser om en plan- vår planet Jorden år 1977. De- kunde undersökas av samma ets inre struktur. Voyager upp- ras uppdrag var att undersöka sond genom utnyttjandet av täckte att Uranus hade ett solsystemets yttre delar: Voy- planeternas gravitationsfält. magnetfält som lutade 58 ager 1 skulle undersöka Jupi- Detta lyckosamma läge inträf- grader mot rotations-axeln ter och Saturnus och därefter far bara ca en gång per sekel! och att Neptunus lutade 50 avvika i en bana vinkelrätt Bland de upptäckter som Voy- grader mot rotationsaxeln. mot solsystemets plan, Voyag- ager-sonderna gjorde var: Detta visar på en oväntad er 2 skulle undersöka plan- konstaterandet av ringar runt likhet mellan dessa planeter. eterna Jupiter, Saturnus, planetema Jupiter, Uranus Voyager mätte också mass- Uranus och Neptunus.Even- och Neptunus, upptäckten av distributionen inom planeter~ tuella ringsystem och förbi- vulkanutbrott på Jupiters na. Detta gjordes genom att passerande månar skulle måne Io, utforskandet av den låta Jord-baserade instrument också undersökas. komplicerade strukturen hos mäta doppler-förskjutningen Sonderna medförde 11 olika Saturnus ringsytstem och på signaler utsända av Voyag- vetenskapliga instrument, upptäckten av ett flertal tidig- er då den accelererade mot en inkluderande kameror, are okända månar. planet. Med hjälp av dessa spektrometrar, magnetfälts- En viktig uppgift för sonderna data så kan forskare kon- mätare och plasma~mätare var att undersöka det inre av struera matematsika modeller Planeterna som underöktes av planeterna. Genom att mäta som beskriver en planets inre förhållanden.

msw ufvsnoø row noswsx swAwme uzvzxvon

, mmoo Foumsn- i / svsxmousrsk ,-.~ fovcpoummsrsn namnen :on mums minimum MED LAG ENERGI

_ ANTENN FOR MmcV 0C~ MSWWÅGOR

En mosaik avfotografier tagna av Voyager Z på nattsidan av Jupiter. Ringen syns tydligt mot den svarta rymden. Voyagers högteknologiska utrustning. Felande länken funnen Fläckig bakgrundsstrålning stöder teorin om Big Bang

Av ROLAND GYLLANDER specialbyggda forskningssa- nen utjämnades alla skillna- Nästan alla _ för en sällsam telliten COBE äntligen fått syn der genom att universum följd av den snabba uppblås- Universum är mer svind- på dem (DN 25/4). och uppstån- genomgick ett ögonblick av ningen var att den ursprungli- lande än någonsnn Den delsen i forskarvärlden är otroligt snabb förstoring, upp- ga punktens kvantmekaniska senaste astronomiska stor. blåsning. variationer följde med "av upptäckten tycks bekräf- Ren energi bara farten” när punkten blev ta att det ofantligt stora En gång nara en volym. Och det är dessa är en àterspegling av det På 1920-talet fann den ameri- Denna var en sällsam följd kvantfluktuationer som ski- kanske astronomen Edwin ofantligt lilla. Galax- av att universum underkyldes ner igenom i bakgrundsstrål- Hubble att världsrymdens ga- på ett sätt som påminner om hoparna har uppstått ur ningens fläckighet och även laxer rör sig bort från varand- underkylt regn: vatten kan bli det formlösa flimret i återspeglas i det nuvarande ra. Slutsatsen måste bli att de kallare än noll utan att frysa. I universums trådiga och bubb- materiens innersta. en gång befunnit sig mycket universums fall uppträdde fe- liga struktur av galaxer och Sällan har ett forskningsre- nära varandra, i en och sam- nomenet när de krafter som i galaxhopar. sultat vållat en sådan sensa- ma punkt. Så uppstod före- dagens tillvaro härskar i ma- tion som den nyligen publice- ställningen om Big Bang, en teriens inre “frös fram" ur ett Ingen precision rade upptäckten att världs- ursprungsexplosion i något urtillstånd av het, ren energi. rymdens bakgrundsstrålning Fluktuationerna är en följd oändligt litet, tätt och hett. För ett ögonblick hamnade av Werner Heisenbergs be- _ ljusresterna från urexplo- Idén kunde inte avvisas med universum i ett tillstånd av römda osäkerhetsekvation, sionen, Big Bang _ är tläckig. att man inte visste vad som "falskt vakuum", och en. spök- kvantmekanikens grundbult. Annars sansade astronomer exploderade _ så fungerar lik bieffekt blev utåtriktad Den förbjuder oändlig preci- talar om att man nu funnit inte vetenskapen, den söker gravitation. Universum deto- sion, som till exempel "kosmologins heliga Graal" att en förklaringar till observerade nerade. viss mängd energi är exakt Fläckigheten ses som den fenomen, och om förklaringen Ett område långt mindre än lika stor under hur korta felande länken mellan Big täcker fenomenet så får man en atomkärna blev på miljard- tidrymder som helst, eller att Bang för femton miljarder år acceptera den och gå vidare delar av miljarddelar av mil- en partikels läge och rörelse sedan och det nutida univer- för att ta itu med de nya frågor jarddelar av en sekund stort samtidigt kan bestämmas med sum. Ljusfläckarna är de förs- som möter vid vägs ände. som en knytnäve. Först däref- oändlig noggrannhet. Kvant- ta tecknen på galaxernas och Bakgrundsstrålningen, ga- ter fortsatte den lugnare ex- mekaniken härskade redan stjärnornas uppkomst. laxflykten och universums plosion som vi än i dag ser i vid universums start och för- Upptäckten stöder flera and- m_ateriafördelning bekräftade galaxernas flykt. bjöd oändlig jämnhet i dess ra kosmologiska teorier, bland Big Bang-bilden, men det I detta knytnävsstora rum ursprungspunkt. annat föreställningen om en fanns också många tunga in- myllrade oräkneliga materie- På denna kvantmekanik ba- hisnande "uppblåsning" med vändningar. En var "hori- partiklar fram, ett fantastiskt seras också en av spegelvänd gravitation under sontproblemet": universum är uppblås- utbrott av "frusen" energi ningsteorins de första ögonblicken. likadant åt ena hållet som åt kritiska förutsä- som precis balanserades av gelser: de ljusare det rakt motsatta. Varför? fläckarna i Det äldsta ljuset den gravitation, negativ ener- universums bakgrundsstrål- Om våra ögon kunde se Allt lika varmt gi, som an i dag försöker dra ning borde skilja sig från den värmestrålning, ungefär som Enligt Big Bang har univer- ihop det expanderande univer- svalare bakgrunden med un- en infraröd kamera, skulle sums mest avlägsna' delar sum till en punkt igen. De två gefär 30 miljondelar av en hela natthimlen stråla av ett sedan skapelsen flugit bort energiformerna tar precis ut grad. Och tro det eller ej, men ljus som inte kommer från från varandra med sådan has- varandra. Hela universum är det är detta värde och denna stjärnorna. Det är det äldsta tighet att de befunnit sig ett nollsummespel. jämna temperaturskillnad ljus som finns, den sista "bortom varandras horisont". Obegripligt? Hav tröst. Få som satelliten COBE nu fun- kallnande resten av Big Bangs Inte ens värmestrålningen, människor behärskar den ma- nit. tematik och de kunskapsteore- vitglödande explosionssken _ som ändå rör sig med ljusets Flimret frös universums bakgrundsstrål- hastighet, kan ha hunnit ut- tiska fundament, kvantmeka- ning. jämna några temperaturskill- nik och relativitetsteori, som I ur-punkten, före uppblås- Detta ljus frigjordes 300 000 nader mellan dem. Andå visar tankegångarna baseras på. ningen, härskade kvantmeka- år efter urexplosionen då Big inte minst bakgrundsstrål- Men uppblåsningen löser nikens mikroskopiska kaos Bangs heta eldklot hunnit ningen att universum är så flera av det enkla Big Bangs där energi under omätbart svalna till en 3 000-gradig gas. jämnvarmt och jämnt fördelat svårigheter, bland annat hori- korta tidrymder blev materia Redan då borde det ha funnits att det måste ha startat från sontproblemet. Utvidgningen som blev energi som blev spridda förtätningar i gasen, ett orimligt jämnt utgångs- slätade ut nästan alla ojämn- materia igen i ett sorts obe- som sedermera av sin egen läge. heter så att universums alla stämbart flimmer. gravitation sjönk ihop till För tio år sedan föreslog delar blev likadana. (En grov Och detta flimmer har alltså galaxer och stjärnor. Dessa Alan Guth vid Massachusetts liknelse är en skrynklig lek- nu frusit och svällt till kosmis- förtätningar borde synas i Institute of Technology en saksballong som får en helt ka strukturer som sträcker sig bakgrundsstrålningen i form djärv förklaring: I de första slät yta när man blåser upp över miljontals ljusår. Nog av ljusare fläckar. Nu har den ögonblicken efter urexplosio- den.) kan man hisna. EJ

* * * * * * Artikeln är från DAGENS NYHETERs vetenskapliga sida 22 maj i år * * * * * * *

Latitud 600

|\

LES Hffcu

. l - /\¶_,.,,

.\\\\\\:~\\\\\\\\1\fEsAsus \ -\.'~~ '\/' ...';_/. /O

.."\,ÅOUM}\US\ ./ \\\ .f "\_/ Fo ' . 'na/”övr /- Plsus Ausmmus š

En Uvmbojd H59 Éváírs över* Synfäl'l'cåf