Kandidatarbete i Medieteknik, 30 hp Vårtermin 2013

Matte Painting Skapandet av en virtuell kuliss

Andreas Hasseltun Victor Terman

Handledare: Pirjo Elovaara & Jens Sjöberg Examinator: Peter Ekdahl Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign

1

Abstrakt

Det här kandidatarbetet kommer framförallt att beröra filmtekniken, Matte Painting, men vi kommer även röra oss runt omkring ämnet och presentera andra delar från filmproduktionen och framförallt postproduktionen för att lättare kunna sätta Matte Painting i ett relevant sammanhang.

Vi jämför Matte Painting med en teaterkuliss, en bakgrund som på nära håll eller ses från fel vinkel kan bryta illusionen av att det är en verklig miljö. Vi undersöker och presenterar hur man kan bygga upp en digitalt skapad Matte Painting som möjliggör att inte behöva åka land och rike runt efter den idealiska filmplatsen, utan kan spela in filmscenen i en studiomiljö.

Vi analyserar existerande filmscener som har använt sig av Matte Painting, gör jämförelser mellan olika användningsområden för Matte Painting samt diskuterar fram en slutsats som besvarar vår frågeställning:

“Hur har utvecklingen av filmtekniken, Matte Painting, sett ut och hur kan man tillämpa en digital Matte Paint i postproduktion för att förstärka helhetsupplevelsen av en filmscen?”

Nyckelord: Matte Painting, kuliss, postproduktion, green screen, process.

2

Abstract

This thesis will primarily concern the film technique, Matte Painting, but we will also roam around the subject and introduce other elements of the film production, and above all post production for ease of putting Matte Painting in a relevant context.

We compare Matte Painting with a theatrical backdrop, a background that closely or viewed from the wrong angle can break the illusion that it is a real world environment. We will investigate and present how to build a digitally created Matte Painting that enables not having to travel across the country for the ideal film location, but can shoot the scene in a studio environment.

We analyze existing film scenes that have made use of Matte Painting, making comparisons between different uses for Matte painting and discuss a conclusion that answers our main question:

"How has the evolution of the film technology, Matte Painting, looked like and how you can apply a digital matte paint in post production to enhance the overall experience of a movie scene?"

Keywords: Matte Painting, backdrop, post production, green screen, process.

3

Innehållsförteckning:

1. Inledning 5

2. Bakgrund 6

3. Frågeställning 7

4. Syfte 7

5. Tidigare forskning 8

5.1. Filmproduktionen 8

5.1. Varför postproduktion ? 9

5.2. Postproduktionsprocessen 10

5.3. Matte Painting 13

5.3.2. Matte Painting idag 15

5.3.3. Matte Painting i 2D/2.5D och 3D 16

5.3.4. Varför använda sig av Matte Painting? 17

6. Analys av Matte Painting i filmer med varierande budget 18

6.1. Iron Sky 18

6.2. Alice i Underlandet 20

6.3. 300 22

7. Kontakt med företag 24

8. Tillvägagångsätt 27

8.1. Metoder 27

8.2. Teknik 29

8.3. Processen 30

9. Resultat och Diskussion 34

9.1. Vår filmscen 34

4

9.2. Kunskapsresultat 38

9.3. 3D 38

9.4. Slutsats 40

9.5. Slutord 41

10. Ordlista 41

11. Källförteckning 43

1. Inledning

Du ser på filmer men tänker du någonsin på allt arbete som ligger bakom en film? Vad som måste göras innan du kan se filmen hemma i din TV-soffa? Eller på vad som är på riktigt och vad som är konstgjort i en film? Det är en del av filmmagin att inte veta, utan låta sig själv bli lurad att tro på allt som händer på vita duken. Hur blir vi då lurade, vad är det som krävs?

En filmproduktion är en mycket lång och ansträngande process som ibland sträcker sig över flera år. Man kan säga att en filmproduktion framför allt består av tre stora delar som i sin tur består av flera olika avdelningar och processer. De tre delarna kallas för; förproduktion, produktion och postproduktion. Det finns även två andra stora delar av filmprocessen; utveckling och distribution som sker före respektive efter filmproduktionen. (W. Rea, K. Irving, Producing and Directing the Short Film and Video, 2010).

Vi ska i det här arbetet fokusera på den avslutande delen av filmproduktionen, den som kallas postproduktion. Vi kommer att gå igenom vilka delar som ingår i postproduktion samt hur processen kan se ut.

5

Vi kommer lägga störst tyngd på hur man kan bygga upp en scen i datorn som annars hade varit väldig svår eller omöjlig att spela in på riktigt. Vi kommer använda oss av Matte Painting som innebär att man skapar en scenbakgrund av sammansatta bilder, filmklipp eller 3D-modeller. Matte Painting möjliggör att man kan ta tittaren med på en resa ut i fantasins värld, fram och tillbaka i tid och rum eller varför inte till en helt annan galax!

När vi går in i den gestaltande delen av kandidatarbetet ska vi skapa en egen scen med Matte Painting som heltäckande bakgrund till vår skådespelare. Effekten av den här filmtekniken fungerar som en kuliss, vilket innebär att bakgrunden bara fungerar från ett håll precis som en vanlig teaterkuliss gör.

2. Bakgrund

Detta kandidatarbete tog sin början när vi fann ett gemensamt intresse, nämligen att vi båda var intresserad av postproduktion för film. Vilken aspekt av postproduktionen kunde vi då lära oss mest av och på så sätt lämpligast ha som huvudområde i detta arbete?

Vi kom fram till att filmtekniken, Matte Painting, var något som vi tidigare inte hade någon större erfarenhet av. Vi såg det dels som en utmaning att ta sig an det egna skapandet av en Matte Painting-scen, men även som en möjlighet att få lära något nytt och förhoppningsvis intressant. Matte Painting är även något som blir allt mer vanligt att använda sig av inom filmindustrin samt i reklamsammanhang, vilket gör att det känns relevant för oss att göra en djupdykning i ämnet.

Våra förutsättningar inför den här undersökningen och gestaltande delen ser vi som relativt goda då vi besitter stor teknisk kunskap om mjukvaran samt har viljan och engagemanget att lära oss något som är givande för vår framtid.

6

Vi vill även undersöka hur Matte Painting kan bidra till filmproduktionen och höja filmens helhetsintryck, om filmtekniken har en viktig plats i efterarbetet av filmen som komplement till de existerande inspelningsplatserna samt hur den kan hjälpa att förtydliga manus.

Eftersom tekniken har gått framåt rejält de senaste 20 åren, då mjukvaror har utvecklats, har det bidragit med att det blivit allt enklare att effektivt arbeta med efterarbetet i filmer. Det har även möjliggjort effekter som man inte tidigare kunnat göra, vilket kan förbättra filmproduktionens helhet. Kontentan av den tekniska utvecklingen är att man har möjlighet att höja den totala filmupplevelsen med välgjorda effekter om manuset är i tunnaste laget. Ett bra exempel på detta är filmen "Transformers" från 2007, där en välarbetad postproduktion höjer filmens underhållningsvärde.

Vårt intresse för filmtekniken och dess påverkan på filmscener leder oss in på vår frågeställning som ska fungera som grundstommen för hela detta kandidatarbete.

3. Frågeställning

Hur har utvecklingen av filmtekniken, Matte Painting, sett ut och hur kan man tillämpa en digital Matte Painting i postproduktion för att förstärka helhetsupplevelsen av en filmscen?

Med ordet “förstärka” menar vi att göra filmens berättelse tydligare samt göra det omöjliga möjligt. Till exempel om filmen ska utspela sig i rymden enligt manus, behövs det att man skapar en virtuell rymd för att kunna sälja effekten att karaktärerna verkligen är på plats.

4. Syfte

Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur vi kan använda oss av en effektiv postproduktionprocess för att skapa och förstärka scener virtuellt genom att bygga upp en

7 digital bakgrund (Matte Painting), för att på så sätt förbättra den totala filmupplevelsen för åskådaren.

5. Tidigare forskning

Vi har undersökt Matte Paintings historia samt hur den används idag, vad som ingår i postproduktionsprocessen, varför det är så viktigt med efterarbete av film och hur företag i branschen jobbar. Vi kommer ge en övergripande inblick hur det ser ut, men inte gå in på djupet på varje del inom postproduktionen, eftersom vår fokus kommer att ligga på Matte Painting.

Vi har också helt valt bort att undersöka ljud och musik, som också hör till postproduktionen, eftersom det inte är relevant för vår undersökning.

5.1 Filmproduktionen

Det som följer är en mycket förenklad förklaring på hur en filmproduktion ser ut, men ger en bättre översikt för hur postproduktionen kan sättas i ett sammanhang.

Det är under utvecklingsfasen som filmidén kläcks och manuset skrivs. Under förproduktionen bryter man ner manuset i scener och gör bildmanus och ett inspelningsschema. Andra förberedelser som att leta efter inspelningsplatser, hitta/skapa rekvisita, anställa skådespelare, bygga kulisser och dylikt sker också under förproduktionsfasen. När allt är klart och alla är förberedda går förproduktionen över till produktionsfasen.

Produktion är själva inspelningen av filmen. En regissör tolkar manuset och förmedlar sin vision av filmen till medarbetarna (fotograf, klippare, scenograf, ljudtekniker, ljussättare etc.). Regissören förväntas ha en tydlig tanke om vad för slags alternativ det finns att filma på och diskutera detta med huvudfotografen. Regissörens huvudsakliga fokus ska dock ligga på

8 skådespelarna och på deras presentationer. Resten av filmteamet monterar upp kameror, ljus och rekvisita samt testar så allt fungerar innan inseplingen kan börja.

Postproduktionen är själva produktionen efter att filminspelningen är klar, ibland sker den även parallellt med produktionsdelen. Det är under denna process där filmen klipps, färgkorrigeras och visuella effekter skapas och läggs till. Musik och ljudläggning räknas även dessa in i postproduktionen, men vi kommer att fokusera på den visuella delen av postproduktionen av en film. Vi kommer att gå igenom postproduktionsprocessen mer ingående senare i texten. När allt visuellt är klart läggs det samman med den färdiga musiken och ljudläggningen och filmen är redo för det sista fasen som kallas distribution. Det är i det är stadiet som filmen släpps för allmänheten, vilket kan vara allt från att den går upp på biografer till att den släpps på DVD/ Blu-ray eller på filmfestivaler.

5.1 Varför postproduktion

Postproduktionen är en av det viktigaste delarna i en filmproduktion. Om denna process inte hade existerat hade filmerna inte kunnat hålla samma kvalitet som de gör i dagsläget och intresset för filmen hade kanske då inte varit lika stort. Det finns vissa delar som är ganska självklara som till exempel klippning, för när en film är färdiginspelad är det ofta väldigt många klipp, ibland kan det vara flera hundra timmar inspelat material.

“The Girl with the Dragon Tattoo” hade 483 inspelade timmar. Detta måste då klippas ihop till en kortare version där endast de bästa och nödvändiga scenerna är med, vilket i det här fallet blev en film på 2 timmar och 38 minuter. (magazine.creativecow.net, 2011)

Eftersom filmkameror fortfarande har begränsningar av vad de klarar av, i form av att ta upp ljus och färg, är det i postproduktionen som färger, ljus och högdagrarna (bildens ljusaste delar) kan rättas till så att filmen blir enhetlig. Färgkorrigering och visuella effekter bidrar också till att filmen får den konstnärliga stil som passar till regissörens vision för filmen. Postproduktionen möjliggör saker som annars hade varit omöjliga, för dyra eller för farliga att

9 göra. Man kan kortfattat uttrycka sig att man använder sig av postproduktion för att förbättra och förtydliga filmen. ( http://fkdv.se/enkel-guide-till-vad-postproduktion-handlar-om/)

5.2 Postproduktionsprocessen

För att skapa en komplett visuell filmscen med Matte Painting involverat, räcker det inte med att bara ha en snygg bakgrundsbild. För att verkligen förstärka filmscenen och sälja effekten av att karaktärerna i filmen verkligen är på en annan planet eller på en gladiatorarena eller var som helst, krävs det att filmen är klippt, färgkorrigerad samt att visuella effekter har lagts till. Postproduktionsprocessen består av många delar som samverkar mot samma mål och kompletterar varandra på ett ypperligt sätt. Av den anledningen kommer det i det här kapitlet en kort beskrivning om varje del i processen som sedan går in djupare på Matte Painting som är vårt huvudområde.

Filmklippningen är en av de delar av processen som tar längst tid (Hays, Österman). Först klipper klipparen en så kallad grovklippning som följer manuset till punkt och pricka. Det ger en bra överblick över hur filmens dramaturgi (hur berättelsen är uppbyggd) fungerar eller om några scener ska tas bort eller byta plats. Efter grovklippningen kan man också se om det behövs mer inspelat material för att komplettera filmen. Ändringar i klippningen görs efter att grovklippning har analyserats och filmen kan börja ta en annan form och skilja sig en hel del från det ursprungliga manuset. (W. Rea, K. Irving, Producing and Directing the Short Film and Video, 2010).

Efter filmen är klippt skickas den vidare till ljudläggning, färgkorrigering och annat efterarbete som exempelvis visuella effekter. Det förekommer dock att arbetet med visuella effekter sker parallellt med klippningen.

Färgkorrigering är den del i processen där filmens färger, ljus och högdagrarna rättas till samt sätter en känsla med en viss färgton. Exempel på hur olika färgtoner kan användas är till

10 exempel att en blå ton ger en mer kall bild, och används ofta för skräck eller nattscener medan en gul ton ger ett mer lyckligt och varmt intryck

( http://en.wikipedia.org/wiki/Color_temperature).

Färgkorrigeringsavdelningen får mer och mer arbete på att rätta till klipp där det slarvats på inspelningsplatsen. Detta beror delvis på att man nuförtiden har blivit slarvigare och förlitar sig på att det mesta kan fixas digital i efterhand. Den största faktorn varför råmaterialet inte håller samma höga standard är dock att man idag ofta filmar digitalt gentemot analogt. När filmandet endast skedde analogt så var det mycket mer kostsamt med film och man var då tvungen att vara mycket noggrannare under inspelningen (Hays, Österman).

Visuella effekter (VFX) är effekter som är tillagda digitalt efter inspelningen, effekter som görs på plats kallas specialeffekter. Detta har man utvecklat för att kunna möjliggöra saker som annars skulle vara farliga eller extremt kostsamma för produktionen, eller helt enkelt skapa möjligheter att göra saker som är overkliga.

Visuella effekter finns i nästan alla storfilmer som skapas idag, och det kan vara allt ifrån eld ifrån mynningen på ett vapen som avlossar ett skott till skapandet av en helt digital karaktär. Visuella effekter använder sig ofta av CGI som står för ”computer generated imagery”, datorgenererad grafik. Det blir allt vanligare även i mindre produktioner, då det har blivit billigare och tillgängliga mjukvaror har ökat.

Det finns framförallt tre anledningar till när man ska använda sig av visuella effekter. Dessa tre anledningar är när en scen kostar för mycket att göra praktiskt (stora folkmassor där det behövs tusentals människor), när en scen är för farlig för skådespelaren (om en karaktär ska stå i eldsvådor) eller när det helt enkelt inte går att göra scenen praktiskt (rymdscener osv). (A. Okun, Zwerman, The VES Handbook of visual effects, 2010)

När man kombinerar två eller flera olika visuella element från olika källor så att det ser ut som att det är en del av samma scen kallas det ”compositing”. Detta sker när de visuella effekterna är klara och ska implementeras in i filmen så att de fungerar tillsammans med det inspelade

11 materialet. För att ytterligare sälja effekten av att allt sker på riktigt i filmen används färgkorrigering för att matcha bilderna med varandra. (M. Kaufmann, the Art and Science of Digital Compositing, Second Edition, 2008)

Se bild nedan för ett exempel på hur en postproduktionsprocess kan se ut i en större produktion.

http://www.outside-hollywood.com/2006/10/the-post-production-process/

12

5.3 Matte Painting

Matte Painting är ett slags målning av till exempel ett helt landskap eller ett föga tillägg till ett redan existerat scenbygge. Dessa kombinerar man sedan med filmat material för att skapa en illusion av att de målade bilderna är verkliga. Man använder sig av Matte Painting för att möjliggöra saker som annars hade varit väldigt dyra, avlägsna eller omöjliga att återskapa praktiskt. Tekniken används i de flesta storbudgetfilmerna som produceras idag.

Ordet Matte Painting myntades av att man från början använde sig av matta glasskivor som man målade landskapen på. Det finns ingen direkt översättning av ordet till svenska utan Matte Painting används som korrekt term även i Sverige.

En Matte Painting, skapad av oss.

5.3.1 Matte Paintings historia

Tekniken Matte Painting har sina rötter i stillbildsfotografi i mitten av 1800-talet då fotografen William H. Mumler började använda sig av dubbelexponering som han upptäckte av en slump. Tekniken innebar att man tog två liknande bilder, en med en person och en utan och kombinerade dessa för att personen på bild skulle smälta in med bakgrunden och ge resultatet av att spöklika varelser var fångade på bild. http://en.wikipedia.org/wiki/Spirit_photography

13

Det var inte förrän på tidigt 1900-tal som stillbildsfotografen Norman Dawn utvecklade tekniken till att modifiera med verkligheten genom att byta ut ett föremål i bild. Han hade fotograferat en stadsbild men var missnöjd med att en telefonstolpe fanns med i bild. En kollega föreslog att han skulle ta bilden en gång till, fast den här gången använda sig av en matt glasskiva med ett målat träd på och hålla det mellan kameran och staden och på så sätt täcka telefonstolpen med det målade trädet. Genom denna teknik fick han det resultatet han eftersökte, det vill säga en mer tilltalande stadsbild.

Norman Dawn var på väg in i filmbranschen och utvecklade den gamla tekniken vidare för att kunna implementera den i filmat material, den kom att kallas The Dawn Process eller in-the- camera matte shot. (M, Cotta, Vaz C, Barron, the Invisible Art: The Legends of Movie Matte Painting, 2004).

Tekniken som Dawn utvecklade fungerade genom att man placerade ut en glasskiva, i en låda monterad på kamerans framsida, som man sedan målade med svart färg på det man ville ersätta och det som man inte korrigerade var bland annat skådespelarna och en del av inspelningsplatsen.

Genom att göra på det här sättet när man spelade in så blev negativen bara delvis exponerade till ljus då den svarta färgen blockerade en del och resulterade med att den delen blev underexponerad. Man spelade in flera minuter film för att kunna använda de extra minuterna till tester. I själva postproduktionen av filmen använde man sig av dessa testnegativ som referensbilder för att skapa de nya målningarna där konstnären målade över de svarta delarna av bilden. När detta var klart monterade man den nya glasskivan i kameralådan och filmade, denna gång var det svartmålat på den motsatta delen av skivan. Resultatet när dessa var kombinerade blev en realistisk skildring av verkligheten. (R, Fielding, Techniques of Special Effects of Cinematography Library of Communication Techniques, 1985).

Norman Dawn använde den utvecklade tekniken redan i sin första film, Missions of California (1907), som även var den första film som använde sig av Matte Painting. Många av

14 byggnaderna som han filmade var delvis förfallna, men i den färdiga produkten uppfattades byggnaderna som hela med hjälp av Matte Painting.

Dawns teknik blev mycket populär och användes i flera decennier och storfilmer som bland annat Planet Of The Apes (1968). Ett tydligt exempel på detta är en av de mest minnesvärda scenerna i filmen, en scen där frihetsgudinnans överdel ligger på Malibu Beach. Utan Dawns teknik hade det inte varit möjligt att genomföra scenen med en ekonomiskt hållbar metod.

Den analoga Matte Painting höll sig relativt outvecklad till mitten av 80-talet då mjukvaror började att utvecklas för att kunna använda en digitala Matte Painting. Till en början gjordes grafiken analogt precis som förut för att sedan skannas in till ett digitalt format där man sedan fortsatte med att bearbeta bilden. Det var inte förrän på 1990-talet som den första filmen med en digital Matte Painting producerades (Die Hard 2: Die Harder (1990)). Slutscenen av filmen där flygplan syns i bakgrunden på en flygplats gjordes möjlig tack vare digital Matte Painting. http://design.osu.edu/carlson/history/lesson14.html)

5.3.2 Matte Painting idag

I den moderna filmproduktionen är den klassiska Matte Painting, där man målade på glasskivor, väldigt sällsynt. Matte Painting har, som vi skrev i det tidigare stycket, utvecklats parallellt med digitaliseringen av efterarbetet för film. Förut var det viktigast att kunna hantera en målarpensel, idag är det viktigare att kunna hantera en mus och ett tangentbord. Till skillnad från den analoga Matte Painting så har den digitala tekniken möjlighet att även integrera 3D-miljöer.

“With the new technologies the possibilities for digital environments are endless -

Jaime Jasso”

15

Idag används Matte Painting i de flesta storbudgetfilmer som produceras och det blir allt vanligare med en heltäckande Matte Painting än bara ett komplement. Filmer som 300 (2007) och den finska filmen Iron Sky (2012) är filmer som är näst intill enbart filmade framför en grön eller blå skärm, och är bra exempel på moderna filmer där den gamla Matte Painting- metoden är föråldrad. Anledningen till att den äldre analoga metoden inte hade fungerat är att illusionen av kamerarörelse hade avslöjat den platta glasskivan, och det hade även varit mer tidskrävande.

Den digitala tekniken har möjliggjort att man kan använda heltäckande Matte Painting, det vill säga, en hel kuliss uppbyggd i datorn. Tidigare har det varit komplimenterade Matte Painting, där enbart delar av scenen är konstgjord. (M, Cotta, Vaz C, Barron, the Invisible Art: The Legends of Movie Matte Painting, 2004).

Idag är det inte bara filmer som använder sig av tekniken, utan det har spridit sig vidare till andra medier såsom TV och även reklamfilmer. I till exempel Lottos reklamfilm “Farsta Forever” använder man sig av Matte Painting för att placera Farstas tunnelbanestation på en strand i Thailand. Postproduktionsbolaget The Chimney Pot var ansvariga för postproduktionen. http://johanrosenberg.se/255-lotto

5.3.3 Matte Painting i 2D/2.5D och 3D

Skillnaden mellan Matte Painting i 2D/2.5D och 3D är att i en Matte Painting gjord i 2D har bilderna man använder sig av inte något djup, men genom att placera dem i olika avstånd till kameran skapar man en illusion av att det är djup i bilden. Det kallas 2,5D och fungerar att använda sig av om kameran inte har för stora rörelser som avslöjar att det egentligen är helt platta bilder. För att enklare förklara det kan man tänka att en scen gjord i 2D/2.5D är som en teaterkuliss, den är säljande från en vinkel, det vill säga rakt framifrån ( http://en.wikipedia.org/wiki/2.5D).

16

Det bästa är att använda sig av 3D, där bilderna är formade efter sina naturliga konturer och fungerar därmed bättre vid mer rörelse och det ger en mer verklig och levande scen. 3D möjliggör användandet av rörlig kamera vid inspelning. En film som använt sig av enormt många 3D-landskap är Alice i Underlandet(2010).

5.3.4 Varför använda sig av Matte Painting?

Den största anledningen till varför man ofta använder sig av just Matte Painting i film är för att möjliggöra det man vill förmedla. Det kan vara som till exempel i bilden nedan där vi ser ett exempel på hur Matte Painting ändrar bilden markant för att förstärka scenen. Om man inte hade manipulerat bilden med en bro hade bilden uppfattats som intetsägande och tråkig, men med bron har bilden fått mer liv och djup. Det blir ett intressantare landskap när det inte bara är en äng med buskar framför ett tåg. Varför man inte har filmat vid en bro istället för på en åker kan ha olika orsaker, det kan till exempel ha varit att man inte kunnat hitta den typ av bro som står beskrivet i manus eller att det var för kostsamt att resa till den befintliga bron. Andra exempel på hur Matte Painting kan användas är om man spelar in en film med en specifik tidsepok såsom historiska filmer, futuristiska filmer eller fantasifilmer.

http://www.thedesignwork.com/amazing-use-of-matte-painting-in-films/

17

6. Analys av Matte Paintings i filmer med varierande budget

I den här delen kommer vi att analysera tre olika filmklipp från filmer som valt att arbeta med heltäckande eller komplimenterande Matte Painting.

Vi har valt att analysera tre scener från tre olika filmer med fokus på postproduktion. “Iron Sky” (2012), “Alice i underlandet” (2010) och “300” (2006). Alla dessa filmer har något gemensamt, de är alla till största del filmade framför green screen där miljöerna har skapats digitalt i postproduktion.

Vi kommer att skriva kortfattat om vad filmerna handlar om för att sedan gå vidare till vad som händer i klippen, vilka visuella effekter de har använt, hur de är skapade samt hur vi kan ta lärdom från klippen till vår egen produktion.

6.1 Iron Sky: http://www.youtube.com/watch?v=uX2cS8wvQHI (Fokus på sparsam Scen).

Filmen handlar om nazister som efter andra världskriget i hemlighet flyr upp till månens baksida. Uppe på månen förbereder nazisterna sin återkomst och sin plan att ta världsherravälde med att bygga en stor månbas, rymdskepp och skapa en ny armé. När en amerikansk astronaut befinner sig på fel plats på fel tillfälle och blir tillfångatagen av nazisterna på månen, konfiskerar de hans Smart Phone. De förundras över den nya teknologin och bestämmer sig för att ge jorden en visit de sent kommer att glömma.

Vad är det vi ser?

Det första vi ser är en panorering mellan jordklotet och månen där en rymdfarkost flyger med kameran. Sedan får vi följa rymdfarkosten i några olika vinklar. Efter ett tag får vi se hur

18 farkosten skjuter iväg en månlandare som sedan landar på månen och ut kommer två astronauter, en vit- och en gråklädd. Tittaren får följa den vitklädde astronauten när han bestiger en kulle och när han spejar ut över vad som ser ut att vara en gruva. Plötsligt dyker det upp en svartklädd person med gasmask och skjuter astronauten i huvudet. Sedan kommer det fler personer i gasmasker och spränger astronauternas farkost och tar den kvarvarande astronauten tillfånga. Filmens titel kommer fram och det är slut på första scenen ur filmen “Iron sky”.

I den första delen av scenen upplever vi att man ser ganska tydligt att grafiken är skapad digitalt, men detta är inte någonting som förstör känslan av att de är i rymden, då allt går långsammare. I den nästkommande scenen där de använder sig av skådespelare känns det verkligt, det är stort och tomt och man ser ett stort djup i bilden då skådespelarna är långt ifrån varandra. De har lyckats bra med scenen då ena astronauten blir avrättad av nazisten och faller till marken för då syns ett tydligt djup i bilden med hjälp av några välplacerade stenar på marken.

Att filmen har lägre budget än till exempel Alice i Underlandet syns relativt tydligt, då mycket av grafiken i Iron Sky känns datorgjord. Alice i Underlandet är en fantasifilm och mer förlåtande av vad som är äkta eller inte, då vi vet att den miljön inte existerar, medan i Iron Sky jämför vi med verkligheten. Det är alltså viktigare för en film som ska återspegla någon form av realism att ha övertygande datorgjord grafik, och därmed dömer vi kanske Iron Sky hårdare än exempelvis Alice i Underlandet.

Vilka effekter innehåller filmklippet?

Klippet börjar med att visa datorgenererad grafik som jordklotet, månen och rymdfarkosten, och senare månlandaren. Det är inte förrän vi får se astronauterna som vi ser någonting som “finns på riktigt”. Där har man använt sig av green screen och Matte Painting för att bygga månlandskapet. I slutet av klippet får vi se hur den vitklädde astronauten blir skjuten och blod kommer ut ur hjälmen. Blodet är gjort helt digitalt i efterhand.

19

Man har även lagt till reflektioner i visiret på de båda astronauterna för att skapa mer trovärdighet, för att få astronauterna mer intrigerade i scenen.

Man har valt att inte jobba så mycket med bakgrunden i detta klipp utan det är mestadels helt svart, men gruvan är en välgjord digitalt skapad Matte Painting.

Hur är dessa effekter skapade?

Klippet är till största del filmad mot green screen bortsett från små delar av scenen som är konstruerade på plats, som till exempel stenar och markterräng som de går på. Resten av terrängen som inte har direkt kontakt med skådespelaren är skapade digitalt i ett 3D-program. Detta möjliggör att man slipper bygga upp enorma scener på riktigt utan kan filma tänkta stora scener i små lokaler.

På green screenen sitter det en del orange kryss, de fungerar som trackpunkter så att man kan filma med rörlig kamera och behålla den tänkta bakgrunden på plats.

Reflektionerna i visiret har man lagt dit i efterhand genom samma teknik som med green screenen, att man haft punkter på visiret som man har trackat för att sedan lägga på digitalt skapade reflektioner.

6.2 Alice i Underlandet: http://www.youtube.com/watch?v=nPHvX3ylCcg(00:00-01:20)

Den här filmen är en fortsättning på de klassiska barnböckerna Alice i Underlandet av regissören, Tim Burton. Alice har nu fyllt 19 år och återvänder till den magiska värld där hon upplevde sina största äventyr i som barn. Där återförenas hon med sina gamla vänner, och med deras hjälp inser hon sitt öde; hon måste besegra Hjärter Dams terrorstyre i Underlandet. Filmen utspelar sig till största del i en färgglad och lite tokig fantasivärld.

20

Vad är det vi ser?

Det vi ser i klippet är när Alice stöter på varelsen, Bandersnatch, han är under kontroll av The Red Queen och ska försöka få tag på Alice. Vi får se när hon springer igenom en färgglad fantasivärld full av svampar och underliga saker som hon måste undvika. Bandersnatch är tätt bakom och river ner svamparna när han springer, sanden yr och saker flyger åt alla håll när han springer.

Vi upplever miljön som väldigt färgstark och den heltäckande Matte Painting fångar oss som tittare och får oss att tro på denna fantasivärld. Detta är möjligt då den är väldigt välgjord med mycket detaljer, liv och rörelse i bilden. Med många saker både i bakgrunden samt förgrunden infinner det sig ett visst djup i bilden och på så sätt kan vi köpa att denna fantasivärld kan existera.

Vilka effekter innehåller filmklippet?

Klippet som vi valt att analysera innehåller heltäckande greenscreen. 3D-miljöer och 3D- karaktärer. En stor del av filmen är enbart filmad mot green screen och mycket av scendekoren är grönklädd. På så sätt kan nästan allt gå att skapa digitalt: miljöer, möbler och karaktärer.

Hur är dessa effekter skapade?

För att skapa de nämnda effekterna så har man arbetat mot en heltäckande greenscreen där skådespelaren fått skådespela. Sedan har man skapat världen digitalt i 3D i cirka fyra lager; bakgrund, mellangrund, förgrund och sedan ett lager med sanddamm. Själva jaktscenen har de kunnat skapa genom att antingen ha ett gigantiskt rum som hon kan springa obehindrat i eller som i detta fall, då hon springer på ett modifierat löpband som är målat grönt.

21

Bandersnatch är skapad och helt animerad digitalt. I slutet av scenen springer Alice iväg med två stora bollfigurer och dessa är även de på plats vid inspelningstillfället, men med gröna kläder och trackpunkter på sig. Det är för att skådespelerskan ska kunna få perspektiv om var hon ska hålla blicken och lättare kunna agera.

6.3 300: http://www.youtube.com/watch?v=qdDdHMwhU2s http://www.youtube.com/watch?v=B0stRHsw5YE

Filmen “300” är en film av regissören Zack Snyder som är baserad på Frank Millers serieroman vid samma namn. “300” handlar i stora drag om den spartanska kungen, Leonidas, som tog sina bästa män (300 stycken) ut i krig mot en hel persisk armé.

“300” har en mycket distinkt “filmlook”, det vill säga hur filmen ser ut visuellt. Färgkorrigeringen är snål på färger och det är mörkbrunt med höga kontraster. Under produktionens gång har de lagt ner mycket tid, pengar och fokus på att skapa storslagna bakgrunder (Matte Painting) till filmen. Bakgrunder som tar oss tittare på en resa till en annan epok eller bakgrunder som hjälper till att bygga upp en helt ny värld.

I Klippet som är länkat ovan får vi se när de 300 spartanska soldaterna blir anfallna av ett enormt pilregn från den persiska armén. I slutet av klippet får vi se hur solen dramatiskt tittar fram genom molnen. Filmen 300 är ett bra exempel på en film som använder sig av dramatiska bakgrunder och sparsamma förgrunder.

I denna filmscen fungerar Matte Painting mer som en målning, att den finns där i bakgrunden och har inte lika mycket djup som till exempel Alice i Underlandet. Detta tycker vi fungerar ändå för att “300” är tänkt att efterlikna formatet av serieromanen med samma namn, vilket den lyckas med anser vi.

22

Filmen är filmad mot en blue screen istället för en green screen, och anledningen till det är att filmen innehåller mycket rött, och rött smälter lätt ihop med den gröna skärmen och blir svårt att skilja på karaktärer och bakgrund senare i efterarbetet (Keya).

6.4 Hur kan vi använda oss av detta i vår produktion?

Alla de filmer vi valt att analysera har på ett eller annat vis haft koppling till vår frågeställning, filmerna har haft fokus på olika delar i det vi vill lära oss och haft intressanta tekniker och lösningar till de problem man kan komma att stöta på. Ett av de största problemen man har när man filmar green screen är att utrymmet ofta är begränsat, vilket det även kommer att vara för oss när vi ska filma i skolans green screen-lokal. Vi kommer därför att utnyttja utrymmet så gott det går för att sedan utöka scenen digitalt i postproduktionen.

Alla dessa filmer har genom att gå den digitala vägen möjliggjort saker som annars hade varit väldigt kostsamma, tidskrävande och svåra att återskapa praktiskt.

Att skapa ett djup i bilden med Matte Painting är något som vi kommer att ta till oss och sträva efter i vår egen produktion. Även färgkorrigering har vi sett har en betydande del med att sälja effekten av hur Matte Painting fungerar i en filmscen.

Det vi planerar att göra under den gestaltande delen av kandidatarbetet är att skapa en helt ny digital miljö, och därför bara använda oss av en skådespelare mot en green screen för att enkelt kunna ta bort bakgrunden. Vi kommer att ta med oss det vi lärt oss under denna analys för att använda oss av de lösningar och tekniker som de professionella använt sig av.

23

7. Kontakt med företag

För att få lite mer kött på benen angående hur vi ska gå tillväga när vi ska jobba tillsammans med en scen i postproduktion, valde vi att kontakta några produktionsbolag som specialiserar sig på just postproduktion.

Vi mejlade 26 stycken postproduktionsbolag angående postproduktionsprocessen och postproduktion i allmänhet men fick endast svar från tre stycken, men dessa tre svar var mycket givande och var av varje bolagstyp, det vill säga ett från Sverige (Cinepost), ett från USA (Efilm) och ett från en frilansare (Simon Möller). Varför vi fick så få svar tror vi kan bero på att de flesta företagen arbetar under stor tidspress, och under tystnadsplikt om hur de jobbar och med vad. Företaget Weta workshop svarade negativt på vårt utskick med just dessa anledningar.

De postproduktionsbolag som svarade var ledande inom branschen i de land de befinner sig i. Båda företagen har jobbat med större produktioner, Cinepost har bland annat jobbat med “I Rymden Finns Inga Känslor” (2010) och “Kommissarie Späck” (2010) och Efilm har jobbat med filmen “Argo” (2012) och “Django Unchained” (2012). Simon Möller har även han varit med och jobbat med större projekt som den turkiska filmen “A.R.O.G” (2008).

Den första frågan vi valde att ställa var hur lång produktionstid de generellt har på sig att leverera ett resultat på. Svaren vi fick förvånade oss genom att det var väldigt kort tid på mindre uppdrag. På ett reklamjobb hade de bara 24 timmar på sig att bli klara och vid större uppdrag som en spelfilm var tiden runt tre månader. Under den tiden är det mycket som ska göras och den delen av postproduktionen som rent generellt tar längst tid är klippningen. Ändringar sker konstant, och filmen klipps om mer än en gång innan den är helt färdig. Detta utesluter inte att mer tid kan läggas på andra saker, till exempel tog det cirka 19 månader att modellera Hulken i filmen, “The Avengers” ( 2012).

Vi ville även veta hur ofta under projektets gång som ett postproduktionsbolag har kontakt med klienten. Vi fick liknande svar från de tre företag som svarade på våra frågor. Under den tid

24 som bolaget arbetar med projektet sker kontakt med klienten i regel varje dag, detta är för att man inte ska missförstå kunden och lägga mycket arbetstid på någonting som inte alls är vad kunden tänkt sig, vilket kan resultera till att mycket måste göras om och det kan bli oerhört kostsamt för produktionsbolaget. När kunden och produktionsbolaget har en bra relation och förstår varandra bättre kan kontakten minska till 2-3 gånger per vecka.

För att arbetet ska kunna ske så effektivt som möjligt utan att man offrar kvalitén är det viktigt hur man lämnar över arbetet. Hur man gör detta är väldigt varierande beroende på var man jobbar, ofta har bolaget sina egna regler och metoder för hur överlämningen ska hanteras. Det är framförallt filformat som är viktiga för att filmen ska hålla hög kvalitet genom hela processen. ”Cinepost” berättar om vilka format de använder sig av vid överlämning till de olika delarna, en illustration som vi har sammanställt på detta följer:

De tre sista frågorna vi ställde handlade om hur utvecklingen och möjliga trender inom postproduktionen ser ut.

De olika postproduktionsbolagen svarade väldigt lika varandra på hur postproduktionen har utvecklats och vart den är på väg. En av de största skillnaden just nu är att man har möjlighet

25 att få och leverera materialet digitalt, vilket är viktigt eftersom det är tidssparande då man slipper att skanna filmen till video innan man kan börja arbeta med den. Det sparar även tid att man nu har möjlighet att lämna det färdiga materialet till bland annat biografer digitalt. Detta kallas DCP och innebär att sändningsfilerna är digitala istället för att skanna tillbaka till film och ha sändningsmastrar på band.

Den digitala övergången medför inte bara förbättringar utan även mycket slarv under inspelningen då det är billigare att spela in digitalt än analogt. Detta medför bland annat att det inspelade materialet ofta inte har korrekt vitbalans, som framförallt frilansaren som vi ställde frågor till påpekade. Han hade bara fått in ett uppdrag som hade korrekt vitbalans på hela det senaste året. Även de större bolagen har erfarit detta, och anser att det fortfarande är bäst att åtgärda det på plats.

"Det var som någon sa en gång: Skiten rinner alltid neråt. Så är det faktiskt, men jag tycker det är synd för tänk vad bra resultat man hade kunnat få om man fick lägga den tiden på att göra riktigt häftiga grejer, istället för att bara rädda materialet.” – Simon Möller.

Vi valde att med dessa frågor få reda på hur vi kan anpassa vårt framtida arbete till en mer professionell och modern nivå där vi arbetar som en grupp och inte enskilt. Att ha en bra arbetsprocess är A och O för att kunna få en bra slutprodukt som vi är nöjda med.

Vi kommer att använda oss av de svar vi fått under vår produktion för att kunna underlätta arbetet i grupp och som en vägledning av hur lång tid saker och ting bör ta när vi gör vår planering.

26

8. Tillvägagångsätt

I det här kapitlet kommer vi att redovisa vilka tekniker och metoder vi använde oss av till vår produktion.

8.1 Metoder

Vi har framförallt tillämpat en iterativ arbetsmetod under produktionens gång. Det går till som så att vi planerar vad vi ska göra och vad som behövs för att göra det, för att sedan testa detta och utvärdera om det fungerar eller inte. Processen möjliggör att vi kan gå fram och tillbaka mellan våra klipp och på så sätt stirrar man sig inte blind på sitt arbete utan kan se med nya ögon när man går tillbaka.

Till skillnad från en annan arbetsmetod som kallas “Vattenfall” där arbetet sker i en lodrätt ordning där man gör klart varje del innan man går vidare till nästa, liknar iterativ arbetsordning en cirkel, en loop som inte har ett slut. Iterativa arbetsmetoden innebär att vi inte behöver vara helt färdiga med ett klipp innan vi går till nästa, utan vi kan hela tiden återkomma och göra justeringar.

Bild på hur en iterativ arbetsmetod kan se ut.

27

Vi valde att arbeta med en iterativ arbetsmetod av den anledningen att vi känner oss bekväma med det arbetssättet sen tidigare. Det känns mer som ett kreativt arbetssätt än den mer strikta vattenfallsmetoden, och vi känner oss inte låsta i vårt arbete utan kan gå över till något annat om vi skulle sitta fast.

Detta arbetssätt har fungerat mycket bra för oss när vi har jobbat nära varandra och hjälpts åt, vi kan lätt ge feedback på varandras arbete och göra ändringar på saker som inte fungerar. Det är oerhört viktigt att få ett nytt perspektiv på saker och ting och att kunna testa något för att sedan återgå till det och se över vad som fungerar eller inte.

Vår filmanalys med fokus på postproduktionen har också fungerat som en arbetsmetod för oss under den gestaltade delen av kandidatarbetet. Analysen hjälpte oss med hur vi kunde gå tillväga för att skapa vår egen scen, vad det fanns för möjligheter samt för att hitta inspiration. Inspiration var en stor del av vårt förarbete, utöver analysen så använde vi Youtube för att se vad andra hade gjort och vad som kunde vara roligt att testa. Vi har även använt oss av bloggar som gått igenom hur man går från skiss till en levande filmscen. Mattepainting.org var ett forum som vi hittade de flesta hemsidorna på.

Vi använde oss av en gemensam molnbaserad lagringsplats (Dropbox) för alla våra bilder, klipp och projektfiler. Detta underlättade arbetsflödet väldigt mycket då vi alltid hade tillgång till allt material och kunde lätt se vem som gjorde vad i produktionen. På grund av detta var det väldigt viktigt att vi hade en bra struktur på projektfilerna så att vi lättare kunde navigera i varandras projektfiler. Vi använde oss av de svar vi fick under vårt mejlutskick under den tidigare delen för att ha som en lathund att följa.

Ett av våra tillvägagångsätt för att ta reda på hur en postproduktionsprocess kan se ut har varit att kontakta några yrkesmän/kvinnor med frågor angående själva processen och om postproduktion. Vi valde att kontakta bolag och frilansare baserade i Sverige och i USA, då vi ville ta reda på om det var skillnad i själva processen mellan bolag baserade i olika länder. Vi valde att hålla oss kortfattade, med sju konkreta frågor för att öka våra chanser att få svar.

28

8.2 Teknik

Vi har använt oss av tre stycken datorprogram ifrån Adobe serien CS6: Photoshop, After effects och Premiere Pro. Vi valde framförallt dessa datorprogram då vi känner oss bekväma att jobba med dessa sedan tidigare, vi kan hantera dem bra, men det finns även mycket kvar att lära och utforska inom programmen. För att lyckas skapa vår scen kombinerade vi de olika användningsområdena i respektive program, det vill säga, stillbildsbehandling, animering och composit och klippning.

Vi filmade allt material med kameran “Sony PMW-EX1” fastmonterad på en kameradolly. Vi valde just den kameran då vi vet hur den fungerar och kan på så sätt fokusera på att ljussätta green screen-duken istället för att lära oss hur en ny kamera fungerar. En kameradolly är ett slags kameravagn som möjliggör jämna kamerarörelser i sidled eller framåt och bakåt. Vi använde en vanlig stege som räls för kameradollyn för att få ännu stadigare rörelse med kameran. Vi ville framförallt få stadigare kamerarörelse, vilket skulle underlätta för oss senare i postproduktion då en för skakig kamerarörelse är svår att “tracka”. För att vi överhuvudtaget skulle kunna filma green screen med rörlig kamera var vi tvungna att sätta ut punkter i en annan färg på väggen så att bakgrunden följde kamerarörelsen, detta kallas “tracking”. Vi kommer att skriva mer ingående om detta senare i texten när vi går in på användandet av datorprogrammet “Adobe After Effects”.

29

8.3 Processen

Nedan kommer processen kortfattat i punktform som sedan förklaras mer ingående.

· Idé

· Inspiration

· Analoga skisser

· Digitala Landskap

· Filmning av green screen

· Val av klipp

· Storyboard

· Efterarbetning av klipp (Track, key, färg)

· Sammanställning av klipp

· Temporär ljudläggning

· Slutrendering

Först och främst började vi med att diskutera vad vill ville göra för något. Vi enades om att vi skulle jobba med green screen med rörlig kamera och få till en bakgrund som inte uppfattas som platt. Detta var något som vi inte tidigare hade någon erfarenhet av så vi såg det som ett ypperligt tillfälle att få lära oss något nytt. När vi visste ungefär vad vi vill göra började vi med att leta efter inspiration och se på andra filmklipp som använde sig av samma teknik. Vi kom fram till att vi skulle ha en verklig person som skulle stå och titta ut över ett digitalt skapat landskap.

Vi såg störst möjligheter och utmaningar att skapa ett öppet landskap än att nöja oss med att bara gör en sluten miljö till exempel. Med ett öppet stort landskap kunde vi arbeta mycket med djupet i bilden, till exempel ha berg och moln långt borta i bakgrunden och kanske stenar i

30 förgrunden. Större landskap gav oss fler möjligheter att få utlopp för vår kreativitet och utmana oss själva till att skapa något som vi tidigare inte hade gjort. Vi utgick från det men byggde senare vidare på den idén med andra kameravinklar som visade bland annat skådespelaren framifrån, vilket resulterade i att vi fick göra en helt ny Matte Painting att ha som bakgrund. Detta gjorde så att vi hade en mer komplett scen där åskådaren fick en bättre överblick hur miljön i scenen var tänkt att se ut.

Vi valde att först sitta enskilt och skissa ner på ett papper vad för slags landskap vi ville göra. Detta för att se om vi båda var någorlunda på samma spår om vad som skulle göras. Vi visade skisserna för varandra och kunde då ta idéer från dem och bygga vidare på det gemensamt. Tonen på landskapet skiljde sig en del från varandra, ett landskap var väldigt mörkt och dystert medan det andra var ljusare och gladare. Vi bestämde oss att vi kunde använda oss av båda, att det fridfulla landskapet skulle förvandlas till det dystra under scenens gång. Detta för att det ska hända mer i scenen och på så sätt göra det mer spännande att se på. Efter de analoga skisserna gick vi över till att jobba digitalt med sammansättningen av ett landskap.

Vi använde Adobe Photoshop för att skapa alla våra bilder och bakgrunder. När vi arbetade såg vi till att varje bildkomponent var rätt namngivet för att få bättre struktur (berg_förgrund_vänster) och var i ett separat lager. Användandet av separata lager möjliggjorde att vi kunde modifiera varje bild enskilt utan att resten av bilderna påverkades, vilket gjorde att vi fick bättre kontroll över varje bild. En annan viktig och bra aspekt av lageranvändingen var att vi kunde importera dessa in till After effects och på så sätt få det lättare att animera och interagera bilderna med vårt filmmaterial. Detta leder oss in på nästa del av processen; ordna filmmaterial.

Vi har använt oss av en av skolans lokaler där det finns en “Green screen”, vilket är exakt vad det låter som, en grön skärm eller i det här fallet en grön vägg. Med Lampor i taket riktade mot väggen justerar man ljuset så att det blir en så jämn grön yta som möjligt bakom karaktären eller objektet som man ska filma. Detta är för att underlätta i efterarbetet när vi ska ersätta den gröna bakgrunden, därför att skuggor och olika nyanser av grönt gör det svårare att urskilja vad som är karaktären/objektet.

31

Vi filmade hel del olika vinklar och kamerarörelser för att senare kunna ha mycket att välja på i klippningen. Med ett bildmanus eller ett så kallat storyboard valde vi ut vilka klipp vi skulle ta vidare och arbeta med. Vi valde fyra klipp (två med kamerarörelse och två med stillastående kamera) som vi klippte ihop till en filmscen på cirka 30 sekunder.

I Adobe After effects CS6 började vi med att stabilisera de klippen som hade en åkning med hjälp av det inbyggda verktyget “Warp Stabilizer”, det är ett mycket effektivt verktyg att använda om kameran är skakig. Vi valde att stabilisera klippen på grund av den anledningen att skakningen tog för mycket fokus och vi ville att åskådaren skulle kunna se bakgrunden utan att bli distraherad av något onödigt som just en kameraskakning. Problemet med verktyget är att det skalar upp klippet en del beroende på hur skakig rörelsen är, men eftersom vi filmade mot en green screen spelade det ingen roll då vi skulle keya bort den gröna bakgrunden.

Eftersom vi valde att arbeta i den senaste versionen av After Effects så fanns det även en bra 3D tracker inbyggt, det går till som så att verktyget analyserar klippet och följer de punkter vi hade placerat ut på green screenen och genom matematiska ekvationer räknar programmet ut hur punkterna är placerade i bilden, och vi kan då lägga in andra bildkällor som följer kamerans rörelse så att det ser ut som att de är filmade på plats.

Vår green screen var inte absolut bäst ljussatt och det skapade problem med keyningen (borttagning av det gröna), det var dock inget som vi upptäckte på plats utan senare i postproduktionen. Vi löste vårt ljussättningsproblem genom att använda oss av ett verktyg som heter “Selective Color” och med det kan man öka eller minska specifika färger, och i det här fallet ökade vi det gröna för att på så sätt lättare kunna “keya”.

Vi använde oss av ett tredjepartsverktyg “Primatte” för borttagandet av den gröna duken. Det är ett mer avancerat verktyg än den redan inbyggda keyern i After Effects och underlättar och skyndar på hela processen. Ett problem som vi stötte på med borttagandet av den gröna färgen var att skådespelarens tröja också försvann. Vi hade inte tänkt på färgvalet av tröjan under inspelningen, den var nämligen turkos och därför liknade bakgrunden. Vi löste problemet

32 genom att göra en simpel lagermask runt tröjan så att ”Primatte”-effekten inte skulle påverka just det specifika området.

När Klippen var keyade och hade en kamera-tracker var det dags att lägga in våra digitala landskap och placera ut dessa på Z-leden, det vill säga djupet i bilden samt X- och Y-leden, vågrätt och lodrätt. När landskapen var placerade korrekt i bild matchade vi de olika bildernas färger för att det skulle smälta ihop, vi använde oss framförallt av verktygen; “Curves”, “Levels” och “Hue/Saturation”. Dessa verktyg är enkla att förstå och snabba att använda vid färgmatchning, och det vi framförallt har gjort är att ändra toner och minska/öka färger på de olika bilderna. Vi använde även “Hue/Saturation” på skådespelaren då det fanns grön spillfärg från green screenen på honom.

När klippens bakgrunder och förgrunder var uppbyggda adderade vi oskärpa där det logiskt skulle ha varit om kameran hade filmat på en verklig plats. För att scenerna inte skulle vara för stela lade vi även till partiklar som gav en illusion av att solen slår mot dammkorn.

När vi hade ordnat det sista med klippen gjorde vi ytterligare en färgkorrigering (grade) där vi satte den ton vi vill ha på filmen. De första tre klippen fick en gul och varmare ton, och det sista en blå-grön ton som är lite kallare.

Vi renderade ut klippen i Quicktime-formatet .mov, i maxkvalité, detta för att vi skulle lägga ihop klippen i Premiere Pro och inte förlora någon bildkvalitet på vägen. Från Premiere Pro renderade vi ut filmen i formatet H.264 som fungerar bra på videouppladdningshemsidan Youtube.com.

33

9. Resultat och Diskussion

I det här kapitlet kommer vi att besvara vår frågeställning och reflektera över problemområdet samt presentera och diskutera en slutsats av kandidatarbetet. Vår frågeställning som vi baserade vårt kandidatarbete på löd:

Hur har utvecklingen av filmtekniken, Matte Painting, sett ut och hur kan man tillämpa en digital Matte Painting i postproduktion för att förstärka helhetsupplevelsen av en filmscen?

9.1 Vår filmscen

Filmen som vi producerade under den gestaltande delen av kandidatarbetet visar ett digitalt skapat landskap, där vi har filmat skådespelaren mot en heltäckande green screen. Vi använde oss av olika vinklar och en kamerarörelse för att kunna förmedla en kort historia endast filmad i en studio. Rörelsen på kameran förtydligar djupet i filmklippen. Scenen består av fyra olika klipp med fyra olika kulisser.

Resultatet går att se på följande internetadress: http://youtu.be/djZlHZxMjuQ Nedan följer urklipp ifrån scenerna.

34

Klipp ett:

I klipp ett ser vi en digitalt skapad kameraåkning mot ett berg, i berget finns det en öppning till en grotta där man kan skåda vår skådespelare när kameran närmar sig. Kameran åker förbi träd och berg som förtydligar känslan av djup i bilden för att sedan komma till sin slutposition. Klippet är färgkorrigerat varmt och ljust för att förmedla att en sol är befintlig och skiner starkt mot bergsväggen. Färgkorrigeringen ger en harmonisk känsla för tittaren och tydliggör att det inte till exempel är en hotfull scen.

Klipp två:

Kameran byter vinkel och gör en analog åkning från skådespelaren. Anledningen till att vi gjorde så var för att fortsätta med samma åkning som klippet innan, att åkningen går in mot berget. Det uppfattas som mer naturligt och får inte en ”jojo-känsla”. Klippet är färgkorrigerat ljust och varmare i öppningen av grottan och mörkare i utkanten av bilden. Man kan skåda ett landskap i öppningen och partiklar av solljus som slår emot dammkorn i grottan är tillagda för att få mer stämning i bilden.

35

Klipp tre:

I klipp tre har vi en närbild på skådespelarens ansikte, grottan ser vi i bakgrunden och det är en vag åkning mot skådespelaren. Klippet fungerar som en bra övergång mellan klipp två och fyra, och vi ville undvika att klippa till en vinkel som är för lik den andra, eftersom det kan bli ett så kallat “Jump cut” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Jump_cut).

Klipp fyra:

Här ser vi skådespelaren bakifrån, han skådar ett nytt landskap som är dystert och färgsnålt, himlen är orolig och landskapet är inte lika välkomnande som tidigare landskap. Kameran har en extrem åkning i en halvcirkel runt skådespelaren, kameran börjar nära för att sedan avsluta längre ifrån. I detta klipp syns det tydligt att ett landskap i 3D hade varit nödvändigt då rotationen är så pass extrem som den är.

36

Genom att vi har använt oss av olika vinklar och åkningar på de olika klippen stötte vi på olika problem och fick hitta på olika lösningar. Ett exempel på ett problem vi stötte på var att ett av klippen var väldigt svårt att tracka då verktygen inte “såg” någon skillnad på punkterna och den gröna skärmen. Problemet löste vi genom att höja kontrasten på klippet, och fick då en större skillnad mellan de olika färgerna och sedan när vi hade trackdatan kunde vi ta bort kontrasten från bilden.

Vi provade även på att göra om två scener från en tidigare film som vi har gjort (Projekt Gliese, 2012) genom att skapa en Matte Painting som komplement till scenerna. Här nedan följer före och efter Matte Painting har blivit applicerad på scenerna.

Den ena scenen utspelar sig utomhus och där har vi bytt ut himlen, lagt till en övergiven byggnad samt gjort en dyster färgkorrigering på scenen. Vi upplever nu att scenen kan utspela sig i en postapokalyptisk värld än tidigare då det bara var en bergbakgrund.

37

I den andra scenen som utspelar sig inomhus i en stor lokal har vi fortsatt med samma postapokalyptiska tema. Det är mörkare och ser övergivet ut, vi har tagit bort en hel vägg och lagt dit ett annat landskap bakom samt skapat texturer på maskiner och lagt dit sand på golvet så att det ska uppfattas som ett förfallet maskinrum.

Våra två produktioner är ett bra exempel där man kan se skillnaden av användandet av heltäckande kontra komplimenterande Matte Painting.

9.2 Kunskapsresultat

Efter genomförd produktion har vi fördjupat våra redan existerande kunskaper om de olika delarna av postproduktion för film. Vi har lärt oss att samarbeta på ett mer professionellt och effektivt sätt, där vi enkelt kan växla projektfiler mellan varandra. Vi har utvecklat våra tekniska kunskaper till en mer avancerad nivå, inte bara om Matte Painting, utan även andra delar inom postproduktionen som till exempel färgkorrigering där vi har fått färgmatcha våra klipp och även sätta en känsla på klippen. Vi har lärt oss att samspela med grafik och rörelse för att få en så levande scen som möjligt trots de begränsningar vi har haft gällande kameravinklar. Som vi nämnde under metod så har vårt arbete förts på ett strukturerat sätt, där vi har arbetat tillsammans som en gemensam enhet. Vi ser det som ett resultat av vad vi velat åstadkomma under det här projektets gång och är någonting som vi tror har förbättrat vårt slutgiltiga resultat av vår filmscen.

9.3 Användandet av 3D

En idé som vi fick tidigt var att vi ville använda oss av 3D på de bilder vi valde att använda, just för att ge filmklippet ett mer realistiskt djup då vi använde oss av rörliga kamerarörelser med bland annat en rotation. Användandet av 3D hade gett våra bilder ett mer levande intryck och hade underlättat att sälja scener som har bilder nära kameran eller extrema åkningar. Till exempel klippet där vi har en steglös åkning emot skådespelaren, hade det varit bättre att

38 använda sig av 3D, men vi båda saknade kunskaper till att addera dessa 3D-effekter till vårt klipp.

Vi lade tid till att lära oss grundläggande 3D för att kunna skapa själva modellen som behövdes, men att gå vidare med dessa modeller skulle kräva att vi var tvungna att lära oss hantera ytterligare ett avancerat program och det hade vi inte tid med. Vi resonerade fram att majoriteten av klippen inte nödvändigtvis behövde vara i 3D för att vara realistiska så vi valde att utesluta 3D, men om vi skulle få tid över skulle vi återgå till det.

Bild på vårt 3D-test.

39

9.4 Slutsats

Matte Painting i filmer är ett slags kuliss, en kuliss bakom det som händer i bild. Matte Painting fungerar både som ett komplement till en scen där den inte märks av och som en drivande faktor för berättelsen. Som till exempel tågscenen som vi visade ovan, där finns Matte Painting i hemlighet medan i Alice i Underlandet är vi medvetna om att miljöerna inte kan vara verkliga.

Med vår produktion använde vi oss av den senare, en heltäckande Matte Painting, och lät miljön driva berättelsen framåt. Vi valde detta på grund av att vi ville bli duktigare på att arbeta med green screen, så vi slog två flugor i en smäll på det sättet.

För att svara på vår frågeställning, så har vi med vår scen verkligen förstärkt den filmade scenen med Matte Painting i postproduktion. Men det är å andra sidan självklart att vi lyckades med det då vi annars bara hade haft grön bakgrund kvar. I våra andra scener som inte var vårt primära fokus har vi lyckas förstärka scener då vi förändrade en verklig, existerande miljö med Matte Painting som komplement. Våra sekundära klipp gav alltså i själva verket ett intressantare svar på vår frågeställning än vår primära gestaltning. Skillnaden när man applicerar Matte Painting på en verklig, existerande miljö är att man har något att jämföra med, att kunna se hur scenen var från början och hur den uppfattas efteråt. Vi är dock nöjda med att vi gjorde båda för då fick vi även mer erfarenhet av att jobba med green screen samt filma med rörlig kamera och trackpunkter, något som vi inte hade gjort tidigare.

Med facit i hand är vi nöjda med vad vi har lärt oss och åstadkommit, men vi skulle vilja göra mer. Vi kommer absolut att fortsätta arbeta med postproduktion och då försöka applicera Matte Mainting i riktiga filmade miljöer med rörlig kamera och på så sätt förstärka en filmscen ytterligare.

40

9.5 Slutord

Att det “fuskas” i filmer är inget som vi kommer ifrån vare sig vi vill eller inte, så har det alltid varit och kommer sannolikt alltid att vara. Men gränsen mellan vad som är verkligt och digitalt är i dagens filmer tunnare än någonsin. Utvecklingen går med rasande fart framåt och det är svårt att förutspå vart det kommer sluta. Finns det ens ett slut? Nej, det tror vi absolut inte, varför ska vi säga nej till utveckling och nöja oss med det vi har? Vi fungerar inte så, människan har under alla år aldrig varit nöjda, utan alltid pressat gränserna och utvecklat nya tekniker och lösningar. Det är samma sak i filmens värld; går något inte att skapa på riktigt så hittar man ett annat sätt att göra det på, vilket är fantastiskt. Att skapa något extraordinärt för åskådaren, att för en timme eller två fly från verklighetens stress och bekymmer, är en betydande del av vad film innebär.

Hur kommer då vår undersökning om Matte Painting in i allt det här? Vi har lärt oss att Matte Painting i filmer i hög grad möjliggör just detta, en flykt från verkligheten. Det kan användas till mycket, hela scener skapade digitalt, eller bara en liten del. Men, oavsett vad den appliceras på förstärker Matte Painting den känslan eller platsen som filmskaparna vill förmedla.

Vårt intresse för postproduktion och framför allt Matte Painting, har inte minskat utan bara ökat efter detta arbete. Det ska bli intressant att följa dess utveckling och förhoppningsvis vara en del av den i framtiden.

Vi tror att Matte Painting kommer att växa tillsammans med de nya tekniska möjligheterna som utvecklas. Vi tror att det kommer bli vanligare att filmer använder sig av en heltäckande Matte Painting, på både gott och ont. En stor fördel är att det blir billigare och enklare att spela in en film, men det blir även svårare för skådespelarna eftersom det kanske försämrar deras rollpresentationer då det inte finns något att annat än ett grönt rum att agera mot.

Matte Painting kommer att fortsätta sprida sig till andra medier, och bli vanligare i TV och reklam och även till musikvideos. Det kommer att vara svårt att avgöra vad som är verkligt eller inte.

41

10. Ordlista

AAF: Advanced Authoring Format.

After Effects: Datorprogram framförallt för behandling av rörlig grafik.

Blue screen: Som green screen fast blå.

Blu-ray: form av digital lagring.

CGI: Computer Generated Imagery.

Compositing: När flera bilder läggs samman till en.

Curves: Justeringsverktyg för färg och kontrast.

DCP: Digital Cinema Package är en samling av digitala filer. Skanning: överföring av film till digitalt.

DPX: Digital Picture Exchange.

Dropbox: Lagringstjänst på internet.

DVD: Digital Versatile Disc, lagringsmedia.

EDL: Editing Decision List.

Färgkorrigering: Ändrar filmens färger för att få fram olika känslor. Grade: Annat ord för konstnärlig färgkorrigering.

Green screen: Grön skärm/rum.

HDCAM SR är high-definition video digital recording videokassett.

Hue/Saturation: Nyans och mättnad.

Högdagrarna: De ljusaste områdena i bilden.

Kameradolly: Ett slags kameravagn.

Keying: Borttagning av enfärgad bakgrund.

Levels: Justeringsverktyg för färg och kontrast.

Mjukvaror: Programvara.

42

Photoshop: Datorprogram för bildbehandling.

Postproduktion: Efterarbete, allt som läggs till efter filminspelningen

Premier Pro: Datorprogram för framförallt redigering.

Redigering: Filmklippning, filmens olika klipp och scener läggs ihop till en hel film.

Specialeffekter: Effekter som görs på inspelningsplatsen.

Telecine: Processen när film skannas in till digital video.

TIFF: Tagged Image File Format.

Timing: Annat ord för matchning av klipp med hjälp av färgkorrigering.

Visuella effekter: Effekter som görs i efterhand i datorprogram.

WAV: Waveform Audio File Format.

11. Källförteckning

Böcker

Chandler, G. Film Editing: Great Cuts Every Filmmaker and Movie Lover Must Know, 2009.

Cotta, M & Barron, V. The Invisible Art: The Legends of Movie Matte Painting, 2004.

Fielding, R. Techniques of Special Effects of Cinematography, Library of Communication Techniques, 1985.

Kaufmann, M. The Art and Science of Digital Compositing, Second Edition, 2008.

Okun, A, Zwerman. The VES Handbook of visual effects, 2010.

Rea, W, & Irving, K. Producing and Directing the Short Film and Video, 2010.

Wright, S. Compositing Visual Effects, 2008.

43

Webbsidor

Artikel om postproduktion: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://motion.kodak.com/motion/uploadedFiles/US_plugins_acrobat_en_motion_hub_Post_Pr od uction2.pdf [2013-02-22].

Bakom kulisserna på “Iron Sky”: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=mn2I1bRlcaE [2013-05-02].

Filmen “Argo”: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.imdb.com/title/tt1024648 [2013-02-25].

Filmen “A.R.O.G”: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.imdb.com/title/tt1286126 [2013-02-25].

Filmen “Django Unchained”: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.imdb.com/title/tt1853728 [2013-02-25].

Filmen “I rymden finns inga känslor”: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.imdb.com/title/tt1686313 [2013-02-25].

Filmen “Kommissarie Späck”: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.imdb.com/title/tt1580798 [2013-02-25].

Frilansare, Simon Möller:[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.simonmoller.se/ [2013-02-25].

Färgtemperatur: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Color_temperature [2013-02-20].

Information om “Saving private Ryan”: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sproe.com/s/spr-4.html [2013-02-20].

Information om “The Avengers” visuella effekter: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.craveonline.com/film/interviews/204575-in-the-nosebleeds-jeff-white-a-victoria- alonso-on-the-avengers [2013-02-21].

Information om “The girl with the dragon tattoo”: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://magazine.creativecow.net/article/4k-di-on-the-girl-with-the-dragon-tattoo [2013-02-20].

44

Iterativ arbetsmetodsbild: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/File: Iterative_development_model_V2.jpg [2013-05-09].

Kort klipp om postproduktion: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://fkdv.se/enkel-guide-till-vad- postproduktion-handlar-om/ [2013-02-20].

Matte Painting-exempel: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.thedesignwork.com/amazing- use-of-matte-painting-in-films [2013-05-02].

Om 2.5D: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/2.5D [2013-05-02].

Om visuella effekter: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://design.osu.edu/carlson/history/lesson14.html [2013-05-02].

Produktionsbolaget, Cinepost: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://cinepost.se/ [2013-02-25].

Produktionsbolaget, Efilm: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.efilm.com/ [2013-02-25].

Postproduktionsprocess: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.motionpicturecapital.com/film-production-process/post-production [2013-02-21].

Postproduktionsprocess: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.outside- hollywood.com/2006/10/the-post-production-process/ [2013-02-21].

Spirit photography: [Elektronisk]. Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Spirit_photography[2013-05-02].

45