Riksdagens Protokoll 2016/17:21 Onsdagen Den 26 Oktober
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Riksdagens Protokoll 2015/16:23 Fredagen Den 6 November
Riksdagens protokoll 2015/16:23 Fredagen den 6 november Kl. 09.00–10.18 § 1 Justering av protokoll Protokollet för den 21 oktober justerades. § 2 Anmälan om kompletteringsval Talmannen meddelade att Socialdemokraternas riksdagsgrupp anmält Anna Vikström som suppleant i socialförsäkringsutskottet under Mathias Tegnérs ledighet och Anders Lönnberg som suppleant i näringsutskottet under Åsa Westlunds ledighet. Talmannen förklarade valda under tiden den 6 november 2015– 30 april 2016 till suppleant i socialförsäkringsutskottet Anna Vikström (S) suppleant i näringsutskottet Anders Lönnberg (S) § 3 Anmälan om fördröjt svar på interpellation Följande skrivelse hade kommit in: Interpellation 2015/16:140 Till riksdagen Interpellation 2015/16:140 Högre kvalitet i hemtjänsten av Lars-Arne Staxäng (M) Interpellationen kommer att besvaras den 24 november 2015. 1 Prot. 2015/16:23 Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang. 6 november Stockholm den 5 november 2015 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Socialdepartementet Åsa Regnér (S) Enligt uppdrag Marianne Jenryd Expeditionschef § 4 Anmälan om faktapromemoria Talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott: 2015/16:FPM10 Handlingplan kapitalmarknadsunion KOM(2015) 468 till finansutskottet § 5 Ärenden för hänvisning till utskott Följande dokument hänvisades till utskott: Propositioner 2015/16:40 och 41 till utrikesutskottet 2015/16:43 till socialutskottet 2015/16:44 till utbildningsutskottet Svar på § 6 Svar på interpellation 2015/16:55 om riksdagens inflytande på interpellationer filmpolitiken Anf. 1 Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP): Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig om jag kommer att åter- komma till riksdagen med en proposition om framtidens filmpolitik. Den nuvarande filmavtalsmodellen har inneburit en bristande politisk förankring av filmpolitiken i riksdagen. -
Riksbankens Jubileumsfond's Annual Report 2016
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 7 Chief Executive’s Comments 32 Sector Committees Sector Committee for Technology, 8 Overview of research Institutions and Change 32 support in 2016 Sector Committee for Mediatisation 10 Procedures, support forms and of Culture and Everyday Life 32 quality assessment 33 Nordic cooperation 11 Awarded research grants 33 Additional grants for research and Projects 13 cultural activities Programmes 21 33 International collaboration Infrastructure for Research 23 36 The Rönnberg Donations Research Initiation 24 36 Grants for costs of premises and 25 Targeted initiatives indirect costs Pro Futura 26 36 Follow-up and assessment Europe and Global Challenges 27 38 Open access Flexit 27 38 Research communication RJ Sabbatical 28 New Prospects for the Humanities and Social Sciences 29 Research on premodernity 29 Long-term Provision of Knowledge 29 Collections and Research 30 Governance and Scrutiny of the Public Sector 30 Riksdag Research 30 Swedish Foundation’ Starting Grant 30 Communications projekt 31 4 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 PLATS FÖR VINJETT 42 Annual report 58 Financial result 43 Administration report 60 Income statement Purpose 43 61 Balance sheet Important events during the 62 Specificering förändring eget kapital financial year 43 63 Cash flow statement Governance 44 64 Accounting and valuation principles Budget and appropriations 45 Valuation of tangible assets 64 Regular forms of support 46 Valuation of financial assets 65 Targeted initiatives 47 Valuation of current assets -
Sven Wimnell 11 Maj 2015: Hur Sverige Styrs. Socialdemokraternas Politik
Sven Wimnell 11 maj 2015: Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande. Sven Wimnell 11 maj 2015: 17 Kapitel 2. Socialdemokraternas politik och Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. ansvaret för den. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande. 18 Socialdemokraterna har inte skött informationen om sin http://wimnell.com/omrzzza.pdf politik 20 Nyvald partistyrelse 32 Nya verkställande utskottet 22 Socialdemokratiska ministrar. Innehåll: 29 Gruppledare Sida 34 Regeringen styr Sverige. 7 Kapitel 1. Regeringen och politiska partier styr 36 Regeringens ministrar från miljöpartiet Sverige. 37 Miljöpartiet ger upp kampen om Fi-väljarna 39 Oklart om fokus på två frågor fungerar 8 Sveriges regeringar under 100 år 40 Makthavare i världen efter andra världskriget. 10 22 politikområden. 11 Politiska problem i de 22 politikområdena 42 DN/Ipsos: Dyster högtidsdag för S 13 Gammalmoderaterna måste hålla fingrarna i styr 45 Ett uttryck för väljarnas grusade förhoppningar 15 Ett omöjligt samarbete 47 Stefan Löfven. Tal på första maj i Sundsvall. 54 Första maj-tal 2015 av LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson 67 På marsch mot okänt mål 68 S säger nej till LO:s nya krav 70 Vilka är Stefan Löfvens största utmaningar? 71 Oppositionen hoppas på färre höjda skatter 72 Sjöstedt pressar S om jobben 73 Löfvens seger leder mot permanent försvagning. 75 Låt DÖ dö 77 DÖ-snack ska inte få styra 78 En tredje väg i svensk invandringspolitik 80 Innovationspolitiken måste samlas i egen proposition 82 Ankare i ett hav av kaos 84 Kapitel 3: Politiska problem betald av staten, samtidigt som jobbskatteavdragen minskas med 100 kr per månad utom för de lägsta inkomsterna. -
Slutlig Rösträkning
1/1 PROTOKOLL 2018-09-10 — 09-15 Dnr: 201-10617-2018 Slutlig rösträkning Val till riksdagen 2018-09-09 Valkrets: Östergötlands län Plats: Länsstyrelsen Östergötland, Östgötagatan 3, Linköping Rösträkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Sten Olsson Justerat: Rebecka Djerfsten Valmyndigheten 618 utg 1 1/1 Bilaga 1 Val till riksdagen 2018-09-09 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 61 354 20,40 9 101 14,83 Centerpartiet 25 162 8,37 5 335 21,20 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 16 082 5,35 2 857 17,77 Kristdemokraterna 20 065 6,67 6 129 30,55 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 87 450 29,07 14 540 16,63 Vänsterpartiet 20 352 6,77 4 050 19,90 Miljöpartiet de gröna 12 595 4,19 2 424 19,25 Sverigedemokraterna 53 017 17,63 16 065 30,30 Feministiskt initiativ 1 210 0,40 338 27,93 Övriga anmälda partier 3 491 1,16 1 107 31,71 Summa giltiga röster 300 778 61 946 20,60 Ogiltiga röster 2 829 0,93 (varav inte anmälda partier 86 0,03) (varav blanka 2 602 0,86) Summa avgivna röster 303 607 Röstberättigade 344 396 Valdeltagande 88,16 % Valmyndigheten 618 utg 1 1/6 Bilaga 2 Val till riksdagen 2018-09-09 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster. -
Socialavgifter
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU12 Socialavgifter Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. lägre socialavgifter för unga respektive äldre, små företag och företag i glesbygden samt undantag från kravet på att betala socialavgifter. I ärendet finns två reservationer (M, SD). Behandlade förslag 18 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16. 1 2015/16:SfU12 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Utskottets överväganden ................................................................................. 6 Nedsättning av socialavgifter ....................................................................... 6 Undantag från att betala socialavgifter ......................................................... 9 Reservationer ................................................................................................ 12 1. Socialavgifter för äldre, punkt 2 (M, SD) ............................................. 12 2. Undantag från att betala socialavgifter, punkt 4 (SD) .......................... 12 Bilaga Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 13 Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 ......................................... 13 2 2015/16:SfU12 Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Socialavgifter för unga Riksdagen avslår motionerna -
Megafoner Och Cocktailpartyn
Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier. -
Vuxenutbildning
Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU16 Vuxenutbildning Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om vuxenutbildningen, främst med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående beredning och tidigare ställningstaganden. Sju motionsyrkanden bereds förenklat eftersom de till sin huvudsakliga innebörd överensstämmer med motionsförslag som har behandlats tidigare under valperioden. I betänkandet finns 13 reservationer (M, SD, C, L och KD). Behandlade förslag Cirka 50 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16. 1 2015/16:UbU16 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 6 Ärendet och dess beredning .......................................................................... 6 Utskottets överväganden ................................................................................. 7 Övergripande om vuxenutbildning ............................................................... 7 Yrkeshögskolan .......................................................................................... 12 Eftergymnasial utbildning för särskoleelever ............................................. 17 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ................................ 20 Validering ................................................................................................... 25 Motioner som bereds förenklat -
Bet. 2009/10:Juu5 Förfarandet När Ett Beslag Har Hävts
Justitieutskottets betänkande 2009/10:JuU5 Förfarandet när ett beslag har hävts Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:227 För- farandet när ett beslag har hävts. Vad som ska ske med ett beslagtaget föremål när beslaget hävts är inte generellt reglerat i lag. I propositionen föreslås att bestämmelser införs som anger till vem ett beslagtaget föremål ska lämnas ut när beslaget hävs. Om det inte finns någon som föremålet kan lämnas ut till eller det inte hämtas ut inom en viss tid, får den myndighet som förvarar föremålet sälja det för statens räkning eller förstöra det. Förslaget syftar till att för- bättra hanteringen av föremål som varit tagna i beslag. Förslaget förväntas medföra större möjligheter för enskilda att ta till vara sin rätt samtidigt som förvaringskostnaderna minskar och administrationen förenklas. Lagänd- ringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. 1 2009/10:JuU5 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 4 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................................................ -
Bet. 2020/21:NU17 Regelförenkling För Företag
Näringsutskottets betänkande 2020/21:NU17 Regelförenkling för företag Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om regelförenkling för företag. Yrkandena rör övergripande frågor om hur regel- förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser, företagens uppgiftslämnande, genomförande av EU-lagstiftning, regelbördan för företag samt Regelrådet och konsekvensutredningar. I betänkandet finns 30 reservationer (M, SD, C, KD, L). I en reservation (M, SD, KD, L) föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om att företag bara ska behöva lämna uppgifter en gång till myndigheterna enligt konceptet ”En dörr in”. Behandlade förslag 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21. 1 2020/21:NU17 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 4 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 8 Ärendet och dess beredning .......................................................................... 8 Utskottets överväganden ................................................................................. 9 Övergripande om regelförenkling för företag ............................................... 9 Handläggningstider och tillståndsprocesser................................................ 21 Företagens uppgiftslämnande ..................................................................... 28 Genomförande av EU-lagstiftning ............................................................. -
Riksdagens Protokoll 2020/21:35 Fredagen Den 13 November
Riksdagens protokoll 2020/21:35 Fredagen den 13 november Kl. 09.00–12.23 § 1 Justering av protokoll Protokollet för den 23 oktober justerades. § 2 Avsägelse Förste vice talmannen meddelade att Jamal El-Haj (S) avsagt sig upp- draget som suppleant i utrikesutskottet. Kammaren biföll denna avsägelse. § 3 Anmälan om kompletteringsval Förste vice talmannen meddelade att Socialdemokraternas riksdagsgrupp anmält Jamal El-Haj som leda- mot i utrikesutskottet, Inge Ståhlgren som suppleant i finansutskottet, i skatteutskottet, i justitieutskottet, i civilutskottet, i socialförsäkringsutskot- tet, i socialutskottet, i kulturutskottet, i utbildningsutskottet, i trafikutskot- tet, i miljö- och jordbruksutskottet, i näringsutskottet och i arbetsmark- nadsutskottet, att Moderaternas riksdagsgrupp anmält Emma Ahlström Köster som suppleant i justitieutskottet under Louise Meijers ledighet samt att Vänsterpartiets riksdagsgrupp anmält Gudrun Nordborg som sup- pleant i justitieutskottet, Hanna Gunnarsson som suppleant i utrikesutskot- tet och Nooshi Dadgostar som ledamot i Utrikesnämnden. Förste vice talmannen förklarade valda till ledamot i utrikesutskottet Jamal El-Haj (S) suppleant i finansutskottet Inge Ståhlgren (S) suppleant i skatteutskottet Inge Ståhlgren (S) 1 Prot. 2020/21:35 suppleanter i justitieutskottet 13 november Inge Ståhlgren (S) ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Gudrun Nordborg (V) suppleant i civilutskottet Inge Ståhlgren (S) suppleant i utrikesutskottet Hanna Gunnarsson (V) suppleant i socialförsäkringsutskottet Inge Ståhlgren (S) suppleant i socialutskottet -
Naturvård Och Områdesskydd
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2015/16:MJU6 Naturvård och områdesskydd Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16 om bl.a. nationalparker, naturreservat, natura 2000- områden, strandskydd och vandringsleder, främst med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat. I betänkandet finns fyra reservationer (M, SD, C). Behandlade förslag Ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16. 1 2015/16:MJU6 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Ärendet och dess beredning .......................................................................... 5 Utskottets överväganden ................................................................................. 6 Nationalparker och naturreservat .................................................................. 6 Intrångsersättning ....................................................................................... 10 Natura 2000-områden och marina skyddade områden ............................... 11 Strandskydd och musselodlingar ................................................................ 13 Vandringsleder m.m. ................................................................................. -
Europakorridoren
2009/10 mnr: T425 pnr: m1859 Motion till riksdagen 2009/10:T425 av Betty Malmberg m.fl. (m) Europakorridoren Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om Europakorridoren. Motivering Totalt finns idag mer än 550 mil höghastighetsbanor i Europa och år 2025 väntas 850 mil banor vara klara. Eftersom hela Europa satsar på höghastig- hetståg är det nu hög tid för Sverige att slå följe på det spåret. Med de sats- ningar och viktiga överenskommelser som har träffats mellan Danmark och Tyskland om förbindelsen över Fehmarn Bält kommer det att skapas en snabb och effektiv transportsträcka alltifrån Stockholm till Hamburg. Om Sverige vill dra nytta av de samhällseffekter som det kan ge måste vi därför gå vidare i planeringen för ett modernt, snabbt, trafiksäkert och miljövänligt sätt att transportera resenärer. Vi måste gå vidare i planeringen för Europakorridoren. Nyligen presenterades en utredning om höghastighetsbanor. Utredningen som tillsattes av regeringen för att belysa framtida transportkrav i ett förän- derligt samhälle, visar glädjande nog att Europakorridoren, det vill säga sträckan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö (dubbla förgreningen enligt utredarens förslag), är samhällsekonomiskt lönsam att bygga. Trots investeringskostnader beräknade till otroliga 125 miljarder kronor, är det alltså försvarbart att bygga höghastighetsbanor i dessa stråk sett till samhällets totala nytta av satsningen. Och egentligen är det inte så märkligt. De stamba- nor som byggdes på 1850-talet har tjänat oss länge men är nu 160 år senare helt enkelt underdimensionerade för dagens och morgondagens trafikbehov. Trängsel i tågen och på spåren gör att nyinvesteringar krävs.