Styrka, Uthållighet & Självuppoffring

ÖREBRO UNIVERSITET Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Svenska Va, Självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng HT 2020 Styrka, uthållighet & självuppoffring En studie om maskuliniteter utifrån mangaserierna My hero academia, One-punch man & Jojo’s bizarre adventure: part 1 phantom blood Ellinor Ranta Handledare: Per Klingberg Abstract Ellinor Ranta: Styrka, uthållighet & självuppoffring: en studie om maskuliniteter utifrån mangasserierna My hero academia, One-punch man & Jojo’s bizarre adventure: part 1 phantom blood (2020). Svenska, självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar maskuliniteter i tre populära mangasserier: Kohei Horikoshis My hero academia (2014), One och Yusuke Muratas One-punch man (2012) samt Hirohiko Arakis Jojo’s bizarre adventure: part 1 phantom blood (1986). Syftet med föreliggande studie är att synliggöra vilka maskuliniteter som representeras i mangorna och på så sätt kunna diskutera och problematisera de manliga ideal som ungdomar möter i populärkulturen. För att besvara uppsatsens syfte utgår studien från en kvalitativ metod och materialet tolkas utifrån ett genusperspektiv med inriktning på maskuliniteter. Resultatet visar att samtliga verk innehåller representationer av ideala samt icke-önskvärda maskuliniteter. Den självuppoffrande, uthålliga, starka och moraliskt drivna hjälten utgör verkens maskulina ideal. De icke- önskvärda maskuliniteterna underbygger sina handlingar med egoism. Vidare synliggör resultatet att mangornas konstruktioner av maskulinitet och femininitet både reproducerar och utmanar samhällets föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. I samtliga verk görs exempelvis femininet till något passivt och vackert och maskulinitet till något starkt och aktivt. Verken tar dock avstånd från tanken att män till sin natur är aggressiva. Resultatet visar också att mangorna skiljer sig i sina maskulina representationer. I My hero academia och Jojo’s bizarre adventure utgör protagonisterna verkens maskulina ideal medan protagonisten i One-punch man kan betraktas som en skrattspegel till ett traditionellt hjälte-ideal. Nyckelord: Kohei Horikoshi, One, Yusuke Murata, Hirohiko Araki, manga, shōnen, tecknade serier, maskulinitet, ungdomskultur Innehållsförteckning 1. Inledning .............................................................................................................................................. 1 2. Syfte .................................................................................................................................................... 2 3. Bakgrund ............................................................................................................................................. 3 4. Tidigare forskning ............................................................................................................................... 4 4.1 Shōnen ........................................................................................................................................... 4 4.2 Maskuliniteter i ungdomslitteratur & manga ................................................................................ 5 5. Teoretiskt ramverk .............................................................................................................................. 8 5.1 Maskuliniteter ................................................................................................................................ 8 6. Metod & material .............................................................................................................................. 10 7. Introduktion av det undersökta materialet ......................................................................................... 11 7.1 My hero academia ....................................................................................................................... 12 7.2 One-punch man ........................................................................................................................... 12 7.3 Jojo’s bizarre adventure: part 1 phantom blood .......................................................................... 13 8. Analys & resultat ............................................................................................................................... 13 8.1 Maskulina ideal – protagonister, antagonister och hjälteroll ....................................................... 13 8.1.1 My hero academia ................................................................................................................ 14 8.1.2 One-punch man .................................................................................................................... 17 8.1.3 Jojo’s bizarre adventure ........................................................................................................ 20 8.1.4 Sammanfattning .................................................................................................................... 22 8.2 Konstruktion av maskulinitet och femininitet ............................................................................. 23 8.2.1 My hero academia ................................................................................................................ 23 8.2.2 One-punch man .................................................................................................................... 26 8.2.3 Jojo’s bizarre adventure ........................................................................................................ 27 8.2.4 Sammanfattning .................................................................................................................... 30 8.3 Likheter och skillnader i verkens representation av maskulinitet ............................................... 30 9. Slutsatser och diskussion ................................................................................................................... 33 9.1 Studiens didaktiska implikationer ............................................................................................... 37 10. Litteraturförteckning ....................................................................................................................... 39 1. Inledning Under tidigt 2000-tal blev manga, japanska tecknade serier i bokform, oerhört populärt i Sverige. Böckerna toppade svenska säljlistor och för många bibliotek var manga den genren med högst utlåningsfrekvens (Strömberg 2008, s. 31–32, 40). Idag har många växt upp med manga och litteraturformen väckte en ny läslust och ett behov att skapa egna bilder och berättelser (s. 34, 37). Sedan introduktionen på den svenska marknaden erbjuder stora aktörer såsom Adlibris, Akademibokhandeln samt Science-fictionbokhandeln ett brett sortiment med importerad manga, som i sig skulle kunna ses som ett tecken på att intresset för formatet håller i sig. Manga, liksom annan ungdomslitteratur/kultur har dock förkastats av såväl allmän media som anställda inom skolverksamheten. Förutom rädslan över att manga ska leda till ungdomars moraliska förfall på grund av förekomsten av pornografiskt och våldsamt innehåll (som kännetecknar vissa subgenrer av manga) har formatet också ansetts bidra till passivitet och förlust av kreativitet hos elever. Detta till trots att det finns forskning som pekar på det raka motsatta - att media som denna kan bidra till en god kognitiv utveckling då manga kräver en bredare läsförmåga än förståelse av text (Gravett 2004, s. 9; Schwartz & Rubinstein-Ávila 2006, s. 40). Det finns flera röster som lyfter behovet av att behandla ungdomars populärkultur i skolan. Både för att främja elevers läslust men också för att eleverna ska ges chansen att utveckla förmågan att kunna kritiskt granska bilderna de möter i vardagen (Nilson 2010, s. 9–10). Manga är kategoriserat utifrån den tänkta läsarens kön och ålder och därför impliceras en tydlig genusdimension hos avsändaren. Mangaserierna som är populärast i västvärlden vänder sig mot tonårspojkar och genren kallas för shōnen. Manga som marknadsförs mot flickor kallas för shōjo (Harrell 2007, s. 4; Schodt 2012, s. 12–13). Mangornas innehåll anpassas efter vad som anses vara lämpligt och intressant för ett viss kön. Eftersom pojkar sällan betraktar sig själva som läsare är det intressant att det är just genren för pojkar, shōnen, som är den mest populära i Sverige (Lindberg 2020, s. 82). I gymnasieskolans läroplan står det skrivet att skönlitteratur är en nödvändig del för elevens utveckling av sin egna identitet, hens förståelse för omvärlden och för andra människor (Skolverket 2018a). I manga, liksom i noveller och romaner, möter läsaren olika värden och normer representerade. Är shōnen-manga den enda formen av litteratur som vissa elever tar till sig blir dess bilder extra viktiga att studera. Denna studie riktar sig därför mot de representationer av maskulinitet som förekommer i populära verk då dessa antas påverka elevers uppfattning om sin egen samt andras identitet. Manga har inte sällan anklagats för att 1 bidra till könsstereotyper (Lindberg 2020, s. 79) och därför är det värdefullt att undersöka om så är fallet och diskutera de bilder som förekommer. Eftersom det ligger i skolans och lärarens uppdrag att motverka olika typer av diskriminering samt förmedla värden såsom jämställdhet (Skolverket 2018b) behöver lärare vara medveten om och kunna hjälpa elever att förhålla sig kritiskt till de genusföreställningar

Load more