Feministisk Medieforskning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
MEDIERS KÄNSLA FÖR KÖN KÄNSLA FÖR MEDIERS Medier kan ses som ett av de viktigaste områdena för hur idéer om kön och om normer kring kvinnligt och manligt formas, represente- ras och förs vidare. I vår medieanvändning konsumerar vi ett alltmer omfångsrikt utbud men producerar också eget material genom digitaliseringen. I denna mediekultur är symboliska representationer kanske viktigare än någonsin. Texter och bilder är avgörande för MEDIEFORSKNING FEMINISTISK vårt identitetsskapande och för hur vi förstår, upplever och kategori- serar människor efter kön, ålder, hudfärg, nationalitet och sexualitet. I medierna finns en närvarande men ofta svårfångad symbolisk ordning, som förkroppsligar föreställningar om kön, ger dem yta och omger dem med olika känslor. Den nya mediesituationen innebär att fältet för mediestudier vidgas och därmed nya perspektiv i den feministiska medieforskningen. I denna antologi undersöks hur vi skapar och formar det vi i dagligt tal kallar kön. Här redovisas studier kring Facebooks användning i Iran, om queera begär och närhet i forskning på onlinespel, om Anja Hirdman & Madeleine Kleberg (red) & Madeleine Kleberg Anja Hirdman maskulinitet i träningsbloggar och om hur genus skapas i digitalt musikbruk. I studier av etablerade medier analyseras den musika- liska diskursen i talang-realities, hur unga kvinnor relaterar till en lesbisk tv-serie och hur affektiva bilder av kvinnors kroppar kan förstås. Studier av nyhetsredaktioners könsordningar redovisas och hur kvinnliga journalister använder ny medieteknik. Den betydelse så kallade vetenskapliga vändningar haft för den feministiska medie- forskningen tas upp liksom hur ett intersektionellt angreppssätt ökar förståelsen för makt, identitet och representation. Feministisk medieforskning Anja Hirdman & Madeleine Kleberg (red) Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige Telefon +46 31 786 00 00 | Fax +46 31 786 46 55 www.nordicom.gu.se | E-post: [email protected] NORDICOM är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet. Med ut- gångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Arbetet syftar till att utveckla med- iekunskapen och bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet. Nordicom är en institution inom Nordiska Ministerrådet. Verksamheten utmärks av tre huvudsakliga områden. • Medieforskningen och dess resultat i de nordiska länderna Nordicom utger en nordisk tidskrift, Nordicom Information, och en engelskspråkig, tidskrift, Nordicom Review (refereed), samt antologier och rapporter på flera språk. Olika forsknings- databaser, bl a gällande litteratur och pågående forskning, uppdateras löpande och är tillgängliga via Internet. Nordicom kan sägas utgöra navet i det nordiska samarbetet vad gäller medieforskningen. Ett viktigt inslag i Nordicoms arbete är att göra nordisk medie- och kommunikationsforskning känd i andra länder samt förmedla kontakter mellan nordiska och internationella forskningsmiljöer. Verksamheten är uppbyggd kring nationella dokumenta- tionscentraler. • Medieutvecklingen och medietrender i de nordiska länderna Nordicom utarbetar samnordisk mediestatistik och redovisar kvalificerade analyser i skrift- serien Nordic Media Trends. Även medieägande och medielagstiftning i de nordiska länderna dokumenteras. Nordicom ger de nordiska länderna en samlad röst i flera europeiska och in- ternationella nätverk och organisationer som utarbetar underlag i medie- och kulturpolitiska frågor. Samtidigt insamlar Nordicom relevant omvärldskunskap för vidareförmedling till olika brukargrupper. Det gäller mediepolitiska frågor inom EU, Europarådet och internationella organisationer. • Forskning om barn, unga och medier i världen Nordicom startade 1997 på uppdrag av UNESCO The International Clearinghouse on Children, Youth and Media. Arbetet syftar till att öka kunskapen om barn, ungdomar och medier och därmed ge underlag för relevant beslutsfattande, bidra till en konstruktiv samhällsdebatt samt främja barns och ungdomars mediekunnighet och mediekompetens (media literacy). Det är också en förhoppning att Clearinghusets arbete ska stimulera vidare forskning om barn, ungdomar och medier. Verksamheten är uppbyggd kring ett globalt nätverk med 1000-talet deltagare som representerar inte bara forskarsamhället utan även t ex mediebran- schen, politiken och frivilliga organisationer. Olika publikationer utges, t ex en årsbok och nyhetsbrev. www.nordicom.gu.se NORDICOM Mediers känsla för kön Feministisk medieforskning Anja Hirdman & Madeleine Kleberg (Red.) © Författarna och Nordicom 2015 ISBN 978-91-87957-12-3 Nordicom Göteborgs universitet Box 713 SE 405 30 Göteborg Omslag: Daniel Zachrisson Tryck: Taberg Media Group AB, Taberg, 2015 Innehåll Förord 7 Anja Hirdman & Madeleine Kleberg Inledning 9 I. VÄNDNINGAR OCH INTERSEKTIONALITET Madeleine Kleberg Medieforskningens känsla för kön 19 Anna Roosvall & Kristina Widestedt Medier och intersektionalitet 35 II. KROPP OCH BILD Anja Hirdman Femininitet som spektakel Avsmak, affekt och kvinnliga kroppar 57 Yvonne Andersson Med känslan i kroppen Om maskulinitet, femininitet och muskulinitet i träningsbloggar 73 Mona Hajin (O)synliga kroppar Iranska kvinnors självporträtt på Facebook 93 III. KROPP OCH QUEERA BEGÄR Jenny Sundén Spelförälskelser Om närhet och queera begär i feministisk forskning på onlinespel 107 Martina Ladendorf Queera identifikationer Platser och världar i relation till den lesbiska tv-serien ’The L-word’ 123 INNEHÅLL IV. KROPPAR, RÖSTER OCH MUSIK Hillevi Ganetz Musik, maskulinitet och rädslan för flickor Om talang-realities i svensk television 139 Ann Werner & Sofia Johansson Genusskapande i digitalt musikbruk 155 V. JOURNALISTER OCH JOURNALISTIK Margareta Melin Fäktas genom att fly Omförhandlad journalistik med digitala hjälpmedel 173 Monica Löfgren-Nilsson En lång och slingrande väg Könsordningar på SVTs nyhetsredaktioner 199 Författarna 223 Förord I ett läge då forskning om medier och kön knappt hunnit etablera sig tog Ulla Carlsson, då föreståndare för Nordicom, initiativ till att ge ut en bok i ämnet. Med Ulla Carlsson som redaktör utkom för drygt 20 år sedan antologin Nordisk forskning om kvinnor och medier (1993). Utan Ulla Carlsson som entusiastisk tillskyndare och med Nordicom i ryggen hade inte den nu föreliggande antologin förverkligats. Boken kan därför ses som ett uttryck för Ulla Carlssons aldrig sinande engagemang i frågor om medier och kön både på nationell, nordisk och med åren alltmer internationell nivå. Det är nu snart två år sedan vi tillskrev feministiskt inriktade medieforskare, verksamma i Sverige, med en förfrågan om de kunde tänka sig medverka i en antologi med titeln Mediers känsla för kön. Svaren var överlag såväl jakande som positiva till idén om att det var dags att i en antologi samla ”det senaste” vad gäller teori, metodologi och empiri. Vid ett seminarium våren 2013 träffades bokens medförfattare, utbytte synpunkter på bidragens inriktning och delade med sig av sina kunskaper. Det var ett givande, livligt och roligt möte. Därefter har det varit mest spontanmöten liksom elektronisk brevväxling. Några av oss deltog i konferensen g14-Att utmana makten som ägde rum i Umeå, november 2014. Vi fick där tillfälle att under ett seminarium presentera bokens innehåll. Vi vill som redaktörer tacka våra medförfattare för bidragen och för ett mycket gott samarbete. Till de anonyma granskarna riktar vi ett tack för värdefulla synpunkter. Slutligen tackar vi Karin Poulsen, Nordicom, som med erkänd skicklighet gjort våra texter bokmässiga. Stockholm i mars 2015 Anja Hirdman och Madeleine Kleberg 7 Inledning Anja Hirdman & Madeleine Kleberg Denna bok om kön och medier är skriven i en tid av stora mediala föränd- ringar. Ny kommunikationsteknologi har öppnat för nya sätt att bruka medierat innehåll. Att upprätthålla särskiljande mellan å ena sidan ”producenter” och å andra sidan ”konsumenter” blir allt mer knepigt och irrelevant. I dag är alla medier digitala. Våra ”gammelmedier” press, radio och television, som dominerade före digitaliseringen, återfinns på nätet i delvis ny form med inslag av interaktivitet. Men fortfarande kan dessa identifieras genom en klar uppdelning mellan producent och konsument. På producentsidan finns i stor utsträckning de etablerade ”gamla” mediehusen kvar även om de dras med ekonomiska problem som till delar kan förklaras av den konkurrens de utsätts för av ”nya” teknikföretag som Google, Apple, Facebook, Amazon, Spotify. För att garantera intäkter är kampen om brukarnas intresse hård. Sociala medier på nätet möjliggör aktiviteter som kombinerar social inter- aktion och skapande av nytt medieinnehåll, till exempel olika typer av dis- kussionsrum, bloggar, twitter, sociala nätverk som Facebook, Instagram och online-dataspel. Att se användarna av sociala medier som antingen konsumenter eller producenter är inte riktigt meningsfullt. Trots nya former av kommunikationsteknologi ska man inte heller glömma att televisionen i sin traditionella form än idag är det största globala mediet. Inte heller har ny medieteknologi alltid inneburit nytt innehåll, eller nya sätt att berätta om världen, även om formen de tar kan vara ny. Under alla omständigheter kräver den nya digitala mediesituationen ett brett och öppet mediebegrepp, vilket används i denna bok. Den teoretiska grund detta vilar på är att teknologier, informationssätt och kommunikationskoder,