Motioner 2001:1 T 9

G 0 o KOMMUNFULLMÄKTIGE

Motioner 2001:1 T 9

2001:1 Motion av Rebwar Hassan och Christopher Öd- mann (båda mp) om krav på testat kött i skolor och på andra kommunala inrättningar m.m.

När miljöpartister under årens lopp har föreslagit att endast KRAV-märkta eller motsvarande råvaror ska serveras i skolor och på andra kommunala in- rättningar, har avslagen från ansvariga politiker motiverats med att detta är inget kommunen ska lägga sig i och att statliga myndigheter i övrigt svarar för kvalitetskontrollen. I dag vet alla bättre och rädslan för nervsjukdomen BSE märks numera även på lrekrogar, där man helst använder ursprungsbetecknat kött. BSE sprids genom den bisarra idéen att utfordra vegetarianer, som kor och får är, med köttmjöl från kadaver (sjuka och självdöda djur som malts ner). I Sverige har hittills den ansvariga jordbruksministern inte velat inse allvaret i frågan vilket gör det ännu angelägnare att på kommunal nivå skydda så många invå- nare som möjligt. Oskarshamns kommun har visat vägen genom att sluta servera även svenskt kött. Låt oss i Stockholm reagera lika snabbt och kraftfullt. I detta fall om nå- got bör försiktighetsprincipen råda. Samtidigt bör Stockholms stad hos regeringen hemställa att testning av kött genomförs i hela landet. Den uppkomna debatten bör föras i ett vidare perspektiv. Frågor om djur- hållning, livsmedel, etik och hälsa bör diskuteras bl a i stadens skolor. Med- vetna konsumenter kan göra egna val kring den mat de önskar äta och välja bort produkter de anser oetiska eller ohälsosamma. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad endast ska servera garanterat smittfritt kött, d.v.s. sådant kött som testats för BSE detta skrivs in i kommunens inköpspolicy hos regeringen hemställa att testning av kött genomförs i hela landet 2

4. Stockholms stad genomför en informationskampanj i stadens skolor där djurhållning, livsmedel, etik och hälsa diskuteras.

Stockholm den 10 januari 2001

Rebwar Hassan Christopher Ödmann C 0, KOMMUNFULLMÄKTIGE

Motioner 2001:2

2001:2 Motion av Ann Mari Engel (v) om de kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre

I Stockholm finns ett stort behov av äldreboende i olika former. Vi vet att antalet äldre kommer att öka betydligt under den kommande 20-årsperioden. Det är idag en målsättning att så många som möjligt ska kunna bo kvar hemma, vilket förutsätter ökade resurser för det öppna hemstödet. Många äldre vill ha ett eget boende, men har behov av viss service och tillsyn. Det finns också hos många önskemål om möjligheter till mer social samvaro. I servicehusen bor allt fler vårdkrävande äldre. Där finns idag inte plats för dem som har mindre vårdbehov. För dem skulle kunna skapas en variation i boendet genom en lättare form av servicehus, en sorts gemenskapsboende. Fastigheter med vanliga hyreslägenheter i olika storlek kan tillföras en gemen- samhetslokal och restaurang/matsal. Man bör utreda hur det till sådana hus kan knytas personal, som ska kunna finnas till hands för enklare tjänster, ha någon sjukvårdsutbildning samt ha jour. En sådan funktion skulle också kunna inne- bära det finns personal som kan slussa vidare till sjukvård, ta emot larm och hjälpa till med frågor kring boendet. Denna personal borde kunna anställas av kommunen och tillhöra äldreomsorgen. Bemanningsbehovet beror på husets storlek och antal boende. Det kan handla om en eller ett par tjänster som kan betjäna ett eller flera hus. I övrigt har de boende tillgång till det ordinarie öpp- na hemstödet. Ett gemenskapboende av detta slag skulle fylla ett stort behov. Det kan ses som en mindre resurskrävande variant av servicehus, med vanliga hyreslägen- heter. Många i övrigt friska personer i Stockholm kan när de blir äldre inte bo kvar i sina hyreslägenheter p g a dålig boendestandard, brist på hiss etc. Med tilltagande ålder kommer också behovet av viss trygghet och service, utan att det finns behov av det fullt utbyggda servicehuset och utan att man vill lämna möjligheten att bo i en normal lägenhet. De sociala behoven är också viktiga och kan i denna boendeform tillfredställas genom naturlig gemenskap med övriga boende. 2

Dessa hus skulle komplettera det seniorboende som idag byggs med bo- stadsrätt. Det är viktigt att det också finns lägenheter för äldre med hyresrätt, så att de kan bli tillgängliga för alla. De kommunala bostadsbolagen har en uppgift som allmännyttiga och är väl lämpade att åtaga sig denna uppgift. Jag föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt de kommunala bostadsbolagen att i samråd med äldreom- sorgsberedningen utreda en modell för gemenskapshus för äldre enligt ovan skisserad modell.

Stockholm den 18 januari 2001

Ann Mari Engel

G H0 o< KOMMUNFULLMÄKTIGE E—. 4 tp. .`' Motioner 2001:3 T AS)

2001:3 Motion av Ann-Marie Strömberg (v) om resursför- delningen till äldreomsorgen och äldreomsorg för äldre med särskilda behov

Rapporten "Äldreomsorgsutnyttjande 1993 och 1998" genomförd och utgiven av Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum innehåller uppgifter som bör leda till eftertanke inför utformningen av den framtida äldreomsorgen. Det finns utifrån rapporten anledning utreda följande: m resursfördelningen till stadsdelsnämnderna ökande behov av äldreomsorg för äldre med invandrarbakgrund behov av äldreomsorg för äldre med icke-åldersrelaterade funktionsned- sättningar. Rapporten från Äldrecentrum påvisar att pensionärer med låg inkomst be- höver äldreomsorg i betydligt högre utsträckning än pensionärer med högre inkomst. Den påvisar också att samtidigt som antalet pensionärer i åldersgrup- pen 75 - 84 år har minskat totalt, har ändå andelen i denna åldersgrupp som behöver äldreomsorg ökat. Vidare påvisas en kraftig ökning av behovet av äldreomsorg för pensionärer från länder utanför Västeuropa, i synnerhet bland de yngre pensionärerna. Det finns flera förklaringar till ovanstående. Stora omvälvande förändringar har skett inom vård och omsorg: psykiatrireformen, kommunernas övertagande av ansvaret för boende och sysselsättning för utvecklingsstörda, det ökande antalet äldre med invandrarbakgrund, allt kortare vårdtider på akutsjukhus och inom geriatriken. Sammanfattningsvis ställs kommunerna inför kravet att inom äldreomsorgen klara vården av människor med både större vårdbehov och med mera varierande vårdbehov än tidigare. Stadens Äldreomsorgsplan bygger på kvarboendeprincipen. Äldre männi- skor skall så länge som möjligt bo kvar i sina egna lägenheter. Det brukar för- utsättas att de yngre pensionärerna klarar sig utan bistånd i hög utsträckning och att det är först i 80-årsåldern som ålderskrämporna och därmed bistånds- behovet inträder. Stadens fördelningsnycklar tar inte hänsyn till att pensionärer med lägre inkomster har större behov av äldreomsorg. Inte heller tar fördel- ningsnycklarna hänsyn till att kvarboendeprincipen genererar både ökat behov 2 av äldreomsorg och gör arbetet i den öppna hemtjänsten tungarbetat i de stads- delar där stora delar av bostadsbeståndet saknar hiss och där lägenheterna inte heller är anpassade för människor med funktionsnedsättningar. Bland de äldre med invandrarbakgrund finns det äldre arbetskraftsinvandra- re som haft tunga och slitsamma arbeten och därför behöver äldreomsorg vid yngre år. Det finns också äldre som kommit som flyktingar och har traumatisk bakgrund och vårdbehov orsakade av detta. Det finns äldre anknytnings- invandrare som är gamla och skröpliga redan vid ankomsten till Sverige. Många äldre med invandrarbakgrund har ett långt arbetsliv i Sverige bakom sig. Samtidigt gäller beträffande språkkunskaper principen "sist in, först ut". Språkkunskaper förvärvade vid vuxen ålder kan försvinna och de äldre blir i behov av bistånd på sitt ursprungliga modersmål. För de som är äldre redan vid ankomsten till Sverige blir det ofta inte aktuellt med att lära sig svenska språket. Att kunna få bistånd av personal som behärskar det egna modersmålet och den egna kulturen, att kunna bli förstådd och förstå, att få den mat man är van vid och kunna fira sina kulturella och religiösa högtider är lika viktigt för alla. Det går heller inte att förutsätta att anhöriga tar hela ansvaret. Alla äldre har inte anhöriga och relationerna är inte heller alltid sådana att anhörigvård fun- gerar. Anhörigvård förutsätter alltid frivillighet - för båda parter. Det finns i staden flera dagverksamheter för äldre med invandrarbakgrund. Några exempel: Kista stadsdelsnämnd driver en dagverksamhet för äldre iranier. Det finns i Tensta en dagverksamhet för äldre greker. Casa de Chile driver dagverksamhet för äldre spansktalande. Judiska församlingen har en väl ut- byggd och väl fungerande vårdkedja med olika verksamheter för äldre. Före- ningen för iranska seniorer har uttryckt önskemål om att fa till stånd ett äldre- boende för äldre iranier och Kurdiska kulturföreningen önskar driva dagverksamhet för äldre kurdisktalande. I Tensta kommer ett äldreboende för äldre turkar att starta. Det är dock osäkert hur stora behoven av äldreomsorg med etnisk/kulturell inriktning är och i vilken utsträckning sådan äldreomsorg efterfrågas av äldre med invandrarbakgrund. Äldreomsorgsverksamheter med etnisk/kulturell inriktning bör av både praktiska och rationella skäl ses som resurser för hela staden. Det torde också vara möjligt med lokalmässig integration, till exempel att vissa avdelningar på stadens servicehus avdelas för etniska grupper och att personal med språklig och kulturell kompetens rekryteras till dessa avdelningar. Avinstitutionaliseringen gör att vi också kan förutse ökat behov av äldre som förutom åldersrelaterade behov också har icke-åldersrelaterade funktionsned- sättningar. Dessa funktionsnedsättningar upphör inte på 65-årsdagen. Det finns 3

äldre utvecklingsstörda och äldre med psykiska funktionsnedsättningar som har samma rätt som andra äldre att fa både boende och den omsorg de är i behov av i övrigt, men som har svårigheter att fa sitt bistånd tillgodosett inom gängse äldreomsorg. Jag vill med ovanstående bakgrund föreslå kommunfullmäktige besluta att utreda behovet av ändrade fördelningsnycklar med hänsyn taget till de äldres inkomster och boendesituation, utreda behovet av äldreomsorg för olika etniska grupper i staden, utreda behovet av äldreomsorg för äldre med icke-åldersrelaterade funktionsnedsättningar.

Stockholm den 22 januari 2001

Ann-Marie Strömberg 25_ .9,

k 'e

G KOMMUNFULLMÄKTIGE 4 . Motioner 2001:4

2001:4 Motion av Per Ohlin (v) om att aktivera stadens godsspår

I debatten om trafikolyckorna och bilismens skadliga inflytande på miljön framhålls det ofta att tunga transporter måste flyttas bort från vägarna. Inte minst inom EU pågår också ett intensivt arbete med att höja järnvägens kon- kurrenskraft och attraktivitet för transporter såväl inom som mellan medlems- länderna. Byråkratiska och tekniska hinder i samband med gränspassage håller på att tas bort. Transporttiderna minskar och leveranssäkerheten höjs. Med all säkerhet kommer järnvägen att kunna komma igen åtminstone för längre av- stånd och större volymer. Mycket av det gods som kommer till Stockholm på järnväg lastas idag om till bil vid godsterminalen i Årsta. Detta är dyrt och tidskrävande för företagen samtidigt som det alstrar tung och miljöfarlig vägtrafik. Målet för ett uthålligt transportsystem måste vara att järnvägen når ända fram till godsmottagaren i så stor utsträckning som möjligt. Stockholms stad bör därför slå vakt om det kvarvarande industrisp'årsnätet med sikte på ett ökat utnyttjande i framtiden. Jag föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar som ett första steg att genomföra en inventering av inom kommunen befintliga godsspår vad avser ägarförhållanden, nyttjande företag, godsslag och spå- rets tekniska standard instifta ett miljöpris att årligen utdelas till de företag med spåran- slutning som också verkligen använder sig av järnväg för någon del av sina transporter.

Stockholm den 22 januari 2001

Per Ohlin E j' 1. 45" OIL ir.

‘.4

Jir&-

Tir( Sqr 442l

ILT

4 n,

A! "3.61

10»

yer,

.•7

4r. 5 1%

(J (

; a.

'5771

• kr z"

4. ±

C l( 11 0 0 KOMMUNFULLMÄKTIGE E-4 4 tp . .`-' Motioner 2001:5 T AV

2001:5 Motion av Dick Urban Vestbro (v) om medlemskap i Abolition 2000

Berlinmurens fall och det kalla krigets slut ingav löften om militär nedrustning i allmänhet och av kärnvapen i synnerhet. Vid förhandlingarna om Icke- spridningsavtalet (NPT) 1995 visade det sig emellertid att nedrustningsviljan hos kärnvapenmakterna var svag. För att öva påtryckning på dem bildades därför nätverket Abolition 2000. Sedan dess har nätverket växt till att omfatta över 2000 organisationer. Syftet är att få till stånd ett bindande avtal mot spridning av kärnvapen och en nedrustning av kärnvapnen hos särskilt de stora kärnvapenmakterna. Var och en som stöder plattformen kan bli med i nätver- ket. Utveckling, tillverkning och innehav av kärnvapen har inget berättigande. Det finns inget militärt eller annat hot som motiverar användning av så farliga vapen. De stora arsenaler som fortfarande finns kvar - och de nya, mer sofisti- kerade kärnvapen som nu utvecklas i USA - utgör genom sin blotta existens ett hot mot mänskligheten. Datorstyrda, automatiska system för avfyrning av kärnvapen finns kvar och innebär risk för kärnvapenkrig av misstag. Risk finns vidare att kärnvapen kommer på avvägar eller säljs till terrorister. De stater som håller på att utveckla egna kärnvapen (Israel, Indien, Pakistan, Irak, Iran) har som argument för sina utvecklingsprogram att de etablerade kärnvapen- makterna inte förbinder sig att nedrusta. Därför är det extra viktigt att de stora kärnvapenmakterna förbinder sig att nedrusta för att på sikt avskaffa kärnvap- nen helt och hållet. Icke-spridningsavtalet innebär just en sådan kombination av stopp för utvecklingsarbete, stopp för spridning och en nedrustning av befintliga kärnvapen. Ett internationellt förbud måste införas på samma sätt som skett för kemiska och biologiska vapen. Det som gör att kärnvapennedrustningen inte fortsätter är bristen på politisk vilja. För att ändra på denna situation krävs påtryckning från den allmänna opinionen. Att skriva under uppropet för Abolition 2000 är ett sätt fa utveck- lingen att gå åt rätt håll. 2

Abolition 2000 är öppet även för kommuner. Fram till mars 2000 hade 242 kommuner runt om i världen skrivit under plattformen. Undertecknarna finns både bland länder med och länder utan kärnvapen (bilaga). Stockholm bör bli den första svenska kommun som skriver under plattformen. Med hänvisning till ovanstående föreslås att Stockholms kommun ansluter sig till Abolition 2000 och deltar i dess aktiviteter för att bilda opinion för kärnvapennedrustning.

Stockholm den 22 januari 2001

Dick Urban Vestbro 3

Bilaga Abolition 2000 Statement A Global Network To Eliminate Nuclear Weapons On April 1995, during the first weeks of the Non-Proliferation Treaty Review and Extension Conference, activists from around the world recognized that the issue of nuclear abolition was not on the agenda. Activists met together to write the following statement that has become the founding document of the Abolition 2000 Network. 2,000+ organizations in over 90 countries have now signed the Abolition 2000 State- ment and are actively participating in ten working groups to accomplish the eleven points listed below. A secure and livable world for our children and grandchildren and all future generations requ-ires that we achieve a world free of nuclear weapons and redress the envi- ronmental degrada-tion and human suffering that is the legacy of fifty years of nuclear weapons testing and production. Further, the inextricable link between the "peaceful" and warlike uses of nuclear technologies and the threat to future generations inherent hi creation and use of long- lived radioactive materials must be recognized. We must move toward reliance on clean, safe, renewable forms of energy production that do not provide the materials for weapons of mass destruction and do not poison the environment for thousands of cen- turies. The true "inalienable" right is not to nuclear energy, but to life, liberty and security of person in a world free of nuclear weapons. We recognize that a nuclear weapons free world must be achieved carefully and in a step by step manner. We are convinced of its technological feasibility. Lack of poli- tical will, especi-ally on the part of the nuclear weapons states, is the only rue barrier. As chemical and biolo-gical weapons are prohibited, so must nuclear weapons be prohibited. We call upon all states particularly the nuclear weapons states, declared and de facto to take the following steps to achieve nuclear weapons abolition. We further urge the states parties to the NPT to demand binding commitments by the declared nuclear weapons states to imple-ment these measures: 1 Initiate immediately and conclude by the year 2000 negotiations on a nuclear weapons abolition convention that requires the phased elimination of all nuclear weapons within a timebound framework, with provisions for effective verifi- cation and enforcement.* Immediately make an unconditional pledge not to use or threaten to use nuclear weapons. Rapidly complete a truly comprehensive test ban treaty with a zero threshold and with the stated purpose of precluding nuclear weapons development by all states. Cease to produce and deploy new and additional nuclear weapons systems, and com-mence to withdraw and disable deployed nuclear weapons systems. Prohibit the military and commercial production and reprocessing of all weapons-usable radioactive materials. 4

Subject all weapons-usable radioactive materials and nuclear facilities in all states to inter-national accounting, monitoring, and safeguards, and establish a public international regi-stry of all weapons-usable radioactive materials. Prohibit nuclear weapons research, design, development, and testing through laboratory experiments including but not limited to non-nuclear hydrodynamic explosions and com-puter simulations, subject all nuclear weapons laboratories to international monitoring, and close all nuclear test sites Create additional nuclear weapons free zones such as those established by the treaties of Tlatelolco and Raratonga. Recognize and declare the illegality of threat or use of nuclear weapons, pub- licly and before the World Court. Establish an international energy agency to promote and support the development of sus-tainable and environmentally safe energy sources. Create mechanisms to ensure the participation of citizens and NGOs in plan- ning and moni--toring the process of nuclear weapons abolition. A world free of nuclear weapons is a shared aspiration of humanity. This goal cannot be achieved in a non-proliferation regime that authorizes the possession of nuclear weapons by a small group of states. Our common security requires the complete elimination of nuclear weapons. Our objective is defmite and unconditional abolition of nuclear weapons. * The convention should mandate irreversible disarmament measures, including but not limi-ted to the following: withdraw and disable all deployed nuclear weapons systems; disable and dismantle war-heads; place warheads and weapon-usable radioactive materials under interna-tional safeguards; des-troy ballistic missiles and other delivery systems. The convention could also incorporate the measures listed above which should be implemented independently with-out delay. When fully implemented, the convention would replace the NPT. If your group or organization wishes to sign on to this statement, please send an e- mail stating contact name, organization name, address, fax, telephone to ad- [email protected] Swedish organizations, which signed the Statement 1.Fellowship of Reconciliation (FOR)/Sweden 2.IPPNW/Sweden (International Physicians for the Prevention of Nuclear War) 3.Librarians for Peace/Sweden 4.Swedish Fellowship of Reconciliation/Sweden 5.Swedish Peace Council/Sweden 6.Swedish Psychologists Against Nuclear Arms For Peace and Ecological Balan- ce/Sweden 7.Swedish Scientists and Engineers/Sweden 8.Swedish Veterinarians Against Nuclear Weapons/Sweden 9.Transnational Foundation for Peace and Future Research/Sweden 10.WILPF, Arsta/Sweden 11.WILPF, StockhoLm/Sweden 5

Municipalities Supporting Abolition 2000 (The total on March 13, 2000 is 242 municipalities) The World Conference of Mayors for Peace Through Inter-City Solidarity: 458 cities in 100 countries and regions supporting the total abolition of nuclear weapons Ver- monters Urge Abolition of Nuclear Weapons in Town Meeting Day Forums Across State Note these symbols after the names of the following municipalities: All municipalities listed below have passed the Abolition 2000 Resolution for Local Authorities. Those with + have endorsed the goals of Abolition 2000. Those with * have endorsed the Abolition 2000 State-ment. All municipalities with ** have endorsed the Abolition 2000 Resolution for Local Aut-horities as well as the Abolition 2000 Statement. Austria 1.City of Salzburg + ** Australia 1.National Assembly of Local Government, Australia (National body) 2.Government of the Australian Capital Territory 3.Local Government Association of New South Wales, New South Wales (State body) 4.Local Government Association of South Australia, South Australia (State body) 5.Municipal Association of Victoria, Victoria (State body) 6.Western Australian Municipal Association, Western Australia (State body) 7.Adelaide City Council, South Australia** 8.Alexandrina Council, South Australia 9.Ashburton Shire Council, Western Australia 10.Auburn Council, New South Wales 11.Ballarat City Council, Victoria 12.Bay Precinct of North Sydney Council, New South Wales 13.Bellingen Shire Council, New South Wales 14.Bennett Precinct of North Sydney Council, New South Wales 15.Blacktown City Council, New South Wales 16.Blue Mountains City Council, New South Wales 17.Borroloola Community Goverrunent Council, Northern Territory 18.Bowen Shire Council, Queensland 19.Bridgetown-Greenbushes Shire Council, Western Australia 20.Brighton City Council, South Australia* 21.Brimbank City Council, Victoria 22.Brisbane City Council, Queensland 23.Broadsound Shire Council, Queensland 24.Broken Hill City Council, New South Wales 25.Burnie City Council, Tasmania 26.Burwood Council, New South Wales 27.Busselton Shire Council, Western Australia 28.Campbelltown City Council, South Australia* 29.Casey City Council, Victoria 30.Cessnock City Council, New South Wales 31.Charle5 Sturt City Council, South Australia 32.Clare District Council, South Australia* 33.Clifton Shire Council, Queensland 34.Cockburn City Council, Western Australia 35.Collie Shire Council, Western Australia 36.Concord Council, New South Wales 37.Coolah Shire Council, New South Wales 38.Coolamon Shire Council, New South Wales 39.Coonamble Shire Council, New South Wales 40.Corangamite Shire Council, Victoria 41.Crow's Nest Shire Council, Queensland 42.Cuballing Shire Council, Western Australia 43 .Douglas Shire Council, Queensland 44.Dundas Shire Council, Western Australia 45.East Torrens District Council, South Australia* 46.Edward Precinct of North Sydney Council, New South Wales 47.Elliston District Council, South Australia 48.Eurobodalla Shire Council, New South Wales 49.Fairfield City Council, New South Wales 50.Flinders Council, Tasmania 51.Frankston City Council, Victoria 52.Galiwinlcu Community Inc., Northem Territory 53.Glenelg City Council, South Australia* 54.Gloucester Shire Council, New South Wales 55.Gosford City Council, New South Wales 56.Gawler Town Corporation, South Australia 57.Greater Geelong City Council, Victoria 58.Greater Lithgow City Council, New South Wales 59.Greater Taree City Council, New South Wales 60.Griffith City Council, New South Wales 61.Gumeracha District Council, South Australia 62.Gundagai Shire Council, New South Wales 63.Happy Valley City Council, South Australia* 64.Hindmarsh Shire Council, Victoria 65.Hindmarsh Woodville City Council, South Australia* 66.Holdfast Bay City Council, South Australia 67.Hornsby City Council, New South Wales 68.Horsham Rural City Council, Victoria 69.Jerramungup Shire Council, Western Australia 70.Johnstone Shire Council, Queensland 71.Jondaryan Shire Council, Queensland 72.Karoonda East Murray District Council, South Australia 73.Kiama Municipal Council, New South Wales 74.Koorda Shire Council, Western Australia 75.Kyogle Council, New South Wales 76.Laidley Shire Council, Queensland 77.Leeton Shire Council, New South Wales 78.Leichhardt City Council, New South Wales 79.Lismore City Council, New South Wales 80.Livingstone Shire Council, Queensland 81.Logan City Council, Queensland 82.Longreach Shire Council, Queensland 83.Mallala District Council, South Australia 84.Mandurah City Council, Western Australia 85.Manly City Council, New South Wales 86.Marion City Council, South Australia* 87.Maryborough City Council, Queensland 88.Merriwa Shire Council, New South Wales 89.Mitcham City Council, South Australia 90.Mount Magnet Shire Council, Western Australia 91.Mount Remarkable District Council, South Australia 92.Munno Para City Council, South Australia* 93.Murray Shire Council, New South Wales 94.Murweh Shire Council, Queensland 95.Nambucca Shire Council, New South Wales 96.Naracoorte District Council, South Australia 97.Narromine Shire Council, New South Wales 98.Neutral Precinct of North Sydney Council, New South Wales 99.Nillumbik Shire Council, Victoria 100.Noaralunga City Council, South Australia 101.Northern Areas Council, South Australia 102.Nymboida Shire Council, New South Wales 103.0nkaparinga City Council, South Australia 104.Peak Downs Shire Council, Queensland 105.Peterborough District Council, South Australia 106.Pine Rivers Shire Council, Queensland 107.Playford City Council, South Australia 108.Port Adelaide Enfield City Council, South Wales 109.Port Hedland Town Council, Western Australia 110.Port Lincoln City Council, South Australia* 111.Prospect City Council, South Australia** 112.Randwick City Council, New South Wales 113.Richmond River Shire Council, New South Wales 114.Roebourne Shire Council, Western Australia 115.Salisbury City Council, South Australia** 116.Shark Bay Shire Council, Western Australia 117.Shellharbour City Council, New South Wales 118.Singleton Shire Council, New South Wales 119.5outh Sydney City Council, New South Wales 120.Stanthorpe Shire Council, Queensland 121.Stanton Precinct of North Sydney Council, 122.Surf Coast Shire Council, Victoria 123.Tambellup Shire Council, Western Australia 124.Thuringowa City Council, Queensland 125.Tweed Shire Council, New South Wales 126.Ulmarra Shire Council, New South Wales 127.Uralla Shire Council, New South Wales 128.Victoria Plains Shire Council, Western Australia 129.Vincent Town Council, Western Australia 130.Wakefield Regional Council, South Wales 131.Wanneroo City Council, Western Australia 132.Wellington Shire Council, Victoria 133.West Wimmera Shire Council, Victoria 134.Whyalla City Council, South Australia 135.Wingecarribee Shire Council, New South Wales 136.Wirliyajarrayi Council, Northern Territory 137.Wodonga City Council, Victoria 138.Wollondilly Shire Council, New South Wales 139.Wollongong City Council, New South Wales 140.Wyndham City Council, Victoria 141.Wyndham-East Kimberley Shire Council, Western Australia 142.Wyong Shire Council, New South Wales 143.Yarra City Council, Victoria 144.Yarrowlumla Shire Council, New South Wales 145.Yuendumu Commtmity Govenunent Council, Northern Territory Canada 1.Bridgewater Town Council, Nova Scotia. 2.Halifax Regional Municipal Council, Nova Scotia 3.Lalcefield Village Council, Ontario 4.Lunenburg Town Council, Nova Scotia. 5.Peterborough City Council, Ontario 6.Peterborough County, Ontario 7.Saskatoon City Council, Saskatchewan. Germany 1.Darmstaedter City Council Japan 1.Urayasu City Council New Zealand 1.Auckland City Council 2.Auckland Regional Council+ 3.Buller District Council+ 4.Canterbury Regional Council+ 9

5.Central Otago District Council 6.Christchurch City Council 7.Clutha District Council+ 8.Dunedin City Council 9.Gisborne District Council+ 10.Hamilton City Council 11.Hauralci District Council+ 12.Hawkes Bay Regional Council+ 13.Horowhenua District Council 14.Hutt Valley City Council 15.Invercargill City Council+ 16.Kawerau District Council 17.Manukau City Council 18.Masterton District Council 19.Nelson City Council+ 20.New Plymouth City Council+ 21.North Shore City Council+ 22.0tago Regional Council+ 23.Palmerston North City Council 24.Porirua City Council 25.Rotorua District Council 26.South Taranaki City Council+ 27.Tasman District Council 28.Thames Coromandel District Council 29.Waikato District Council+ 30.Waimalcariri District Council 31.Waitakere City Council+ 32.Wellington City Council 33.Westem Bay of Plenty District Council+ United Kingdom 1.Blackburn with Darwen Council 2.Blackpool Borough Council, Lancashire 3.Bolsover District Council** 4.Bury Metropolitan Borough Council 5.Clacicmanshire Council, Scotland 6.Derbyshire County Council 7.Knowsley Metropolitan Borough 8.Leeds City Council** 9.Manchester City Council 10.Merthyr Tydfil Borough Council, Wales 11.0xford City Council 12.South Tyneside Metropolitan Borough Council 13.Stevenage Borough Council, Hertfordshire, England 14.Wansbeck District Council** 1 0

15.Welwyn Hatfield Council* United States California 1.Alameda County, CA 2.Davis City Council, CA 3.0akland City Council, CA 4.San Anselmo Town Council, CA 5.Santa Barbara City Council, CA 6.Santa Cruz, CA 7.Sebastopol City Council, CA Colorado 1.Boulder City Council, CO Connecticut 1.New Haven, CT Maine 1.Arrowsic, ME 2.Bangor, ME 3.Belfast, ME 4.Deer Isle, ME 5.Falmouth City, ME 6.Georgetown, ME 7.Manchester, ME 8.New Gloucester, ME 9.0rono, ME 10.Portland, ME 11.Sebago, ME 12.Sedgewick, ME 13.South Bristol, ME 14.South Portland, ME 15.Vienna, ME 16.Wayne, ME 17.Woolwich, ME Massachusetts 1.Cambridge City Council, MA New Jersey 1.Lambertville City Council, NJ 2.Lawrence Township, NJ 3.Princeton Borough, NJ 4.Princeton Township, NJ 5.Roosevelt City Council, NJ 6.Trenton City Council, NJ 7.Cherry Hill City Council, NJ Pennsylvania 1.Philadelphia City Council, PA 11

2.Pittsburgh City Council, PA Washington State 1.Waldron Island, WA r.rn(-• •07, irtf

c Iktkr Lt. Lr;

.A4

.trr• -kJ P 4iC•

n 4144

.■44 R

ff,

-0,7b4

tyr.

67'4:

>4,

^-0 i n

prd„,

tia

L--0 5-040å

-J

4:211

G 0 KOMMUNFULLMÄKTIGE H 4 tp. . Motioner 2001:6

2001:6 Motion av Yildiz Kafkas och Viviann Gunnarsson (båda mp) om rätten att ge dispenser för intrång i skyddade områden

För närvarande ligger den operativa tillsynen av kommunens naturskyddsom- råden hos Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det gör att Miljö- och hälso- skyddsnämnden besitter bättre uppföljningsmöjlighet av skyddsområdenas aktuella tillstånd, bättre kunskaper om natur- och miljö och bättre kan bedöma behoven av skyddsåtgärder än Stadsbyggnadsnämnden. Ändå är det Stads- byggnadsnämnden som beviljar dispenser för verksamheter, t.ex. bebyggelse inom naturskyddsområde. Det är olämpligt att en nämnd som har till sin huvuduppgift att planera och besluta om exploatering också bedömer vilka naturområden som är av mindre värde ur miljö- och natursynpunkt vid beviljandet av dispenser. I detta fall sitter Stadsbyggnadsnämnden på två stolar: exploaterarens och bevararens. Den nuvarande beslutsordningen skapar godtycklighet och otrygghet vid beslut om dispenser som berör kommunens skyddade områden. Att flytta be- slutsrätten från Stadsbyggnadsnämnden till Miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle även kunna undanröja senare konflikter mellan olika allmänna intressen. Mot denna bakgrund föreslås kommunfullmäktige besluta att flytta rätten att ge dispenser för skyddade områden från Stadsbygg- nadsnämnden till Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Stockholm den 22 januari 2001

Yildiz Kafkas Viviann Gunnarsson 'i tg .•••,, ::,:„.•-," °:,,,,.., _.,.:-..,•,14.

719

414.:4

g, ri 74. Sr , P t3Ife-ki Å gokrk.7,5

r.,

412," k

44, G H 0 0 KOMMUNFULLMÄKTIGE

tn. . Motioner 2001:7 T A V

2001:7 Motion av Annika Billström m.fl. (s) om införande av maxtaxa inom barnomsorgen

Riksdagen har beslutat att erbjuda samtliga kommuner i landet en möjlighet att införa en enhetlig låg taxa för förskoleverksamhet (förskola och familjedaghem) och skolbarnsomsorg (fritidshem och familjedaghem), maxtaxa. Riks- dagsbeslutet innebär att de kommuner som väljer att införa maxtaxa som kom- pensation för de lägre intäkterna från avgifterna erhåller ett särskilt statsbidrag. För att erhålla statsbidraget far avgiften för förskoleverksamhet inte överstiga 1 140 kr/månad för det första barnet, 760 ler/månad för det andra barnet och 380 kr/månad för det tredje barnet. För skolbarnsomsorgen far avgiften inte överstiga 760 kr/månad för det första barnet och 380 kr/månad för det andra barnet. Vi socialdemokrater i Stockholms stad ser mycket positivt på riksdagens erbjudande utifrån vår syn på förskolan som det första viktiga steget för alla barn i det livslånga lärandet. En bra förskola för alla barn utgör en förutsätt- ning för vår strävan att ge alla barn lika möjligheter till en bra utbildning ut- ifrån sina egna behov och förutsättningar. Maxtaxan är ett steg i förverkli- gandet av detta. Ett ytterligare steg, att ge alla barn en förskola med god kvalitet måste vi kommunalpolitiker ta ansvar för. Vi socialdemokrater har i vår budget till skillnad från den borgerliga majoriteten valt att inte sänka skatten utan istället valt att satsa på bland annat förskolan. I praktiken innebär vårt budgetalternativ att barngrupperna i förskolan i genomsnitt skulle kunna mins- kas med två barn per grupp. Att de borgerliga partierna i riksdagen motsatte sig förslaget om maxtaxa och att samma partier (och stockholmspartiet) i Stockholms kommunfullmäk- tige valt att sänka skatten istället för att värna bland annat förskolans kvalitet är beklaglig. Särskilt beklagligt är det att folkpartiet och stockholmspartiet nu uppenbart övergett förskolan och i huvudsak anslutits sig till moderaternas och framförallt kristdemokraternas negativa hållning till en bra förskola för alla barn. 2

Vi socialdemokrater är dock övertygade om att stockholmarna i gemen har en positivare syn på förskolan än de borgerliga partierna och att kommunfull- mäktige i Stockholms stad så snart som möjligt bör fatta beslut om att införa maxtaxa. För oss socialdemokrater bör stadens system för maxtaxa utformas så att alla föräldrar far sänkt avgift, att systemet med syskonrabatt bibehålls och att systemet med deltidstaxa och deltidsschabloner avskaffas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till avgifter för förskola och skolbarnsomsorg i enlighet med vad som anförs i motionen.

Stockholm den 22 januari 2001

Annika Billström Erik Nilsson Barry Andersson

Elisabeth Brandt Catharina Dag Larsson Tarras-Wahlberg C II 0 KOMMUNFULLMÄKTIGE E-. 4 xp Motioner 2001:8

2001:8 Motion av Annika Billström m.fl. (s) om likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla stockholmsele- ver i grundskolan oavsett huvudman

Det politiska ansvaret för barn och ungdomar i Stockholm kan delas in i två delar; dels ta ansvar för att skolorna erhåller tillräckliga resurser så att alla elever utifrån sina förutsättningar och intressen kan erbjudas en likvärdig utbildning, dels ta ansvar för att staden gör bra uppföljningar och utvärderingar av samtliga skolor i syfte att kontrollera att läroplanens mål uppfylls. Enligt vår mening bör detta gälla alla skolor som finansieras med skattemedel oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Föräldrar och elever i Stockholm har möjlighet att välja mellan kommunala och fristående skolor. Vi socialdemokrater tycker att detta är positivt. En grundläggande förutsättning för en rättvis konkurrenssituation mellan kommunala och fristående skolor är dock ett resurfördelningssystem som utgår ifrån alla elevers lika rätt till en bra utbildning är att det inte föreligger struktu- rella skillnader mellan resurserna till kommunala och fristående skolor. Idag kan vi tyvärr dock konstatera att kostnaderna för skolpliktsbevakningen utgör en sådan skillnad mellan kommunala och fristående skolor. Skol- pliktsbevakningen innebär att de kommunala grundskolan har rättslig skyldighet tillse att samtliga elever inom skolans upptagningsområde bereds plats i den kommunala skolan. De fristående skolorna har inte denna skyldighet utan bereder endast plats för det elevantal som skolan själv finner bäst. Ekonomisk innebär detta att fristående skolor kan välja det för skolan opti- malt bästa antalet elever medan den kommunala skolan inte kan styra sitt elevantal. I praktiken innebär detta att de kommunala skolorna inte kan optimera antalet elever utifrån de resurser som ges på samma sätt som fristående skolor kan göra. En konsekvens av ett resursfördelningssystem som ger samma till- delning per elev till såväl kommunala som fristående grundskolor utan hänsyn till de kommunala skolornas ansvar för skolpliktsbevakningen innebär att ele- verna i de kommunala skolorna riskerar att få gå i större grupper än elever i fristående skolor. 2

För oss socialdemokrater strider detta uppenbart mot vårt uppdrag att ge alla elever likvärdiga förutsättningar oavsett om man valt en fristående eller en kommunal skola. Uppskattningar av kostnaderna för skolpliktsbevakning pekar på att de kommunala skolorna är underkompenserade med cirka 5 procent. I budet för år 2001 har majoriteten valt att inte anvisa några resurser nämnd- och förvaltningsorganisationen. Jämfört med år 1998 innebär detta minskade anslag till stadsdelsnämnderna med 180 mkr. Detta innebär att stadsdelarna måste finansiera nämnd- och förvaltningskostnader genom att inom förvaltningen omfördela pengar från t ex skolan till nämnd- och förvalt- ningsorganisationen. I praktiken innebär detta att de kommunala skolorna far bidra till finansieringen av bland annat det demokratisak systemet något som de fristående skolorna är befriade ifrån. Mot denna bakgrund föreslår vi socialdemokrater att staden skyndsamt utreder denna fråga och återkommer med förslag till justering av skolschablonen så att skolschablonen till de kommunala grundskolorna kan justeras för kostnaderna för skolpliktsbetsbevakningen och nämnd- och förvaltningsadmi- nistration från och med höstterminsstaren år 2001. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till höjning av skolschablonen utifrån vad som anges i motionen.

Stockholm den 22 januari 2001

Annika Billström Erik Nilsson Bang) Andersson

Elisabeth Brandt Catharina Dag Larsson Tarras-Wahlberg

G -K H 0 0 KOMMUNFULLMÄKTIGE E-, 4 xn . .c1' Motioner 2001:9 T p:9

2001:9 Motion av Paul Lappalainen m.fl. (mp) om konse- kvenserna för de sämst ställda barnen med anledning av det höjda barnbidraget

Barnbidraget höjdes den 1/1-01 från 850:-/mån till 950:- av riksdagen Med de nuvarande regler som används i kommunerna innebär detta att denna extra hundralapp kommer att nå alla barn i Sverige förutom de i familjer som har socialbidrag/försörjningsstöd. Med Stockholms nuvarande regler om försörj- ningsstöd kommer Stockholm att ta denna barnbidragshöjning just från dessa barn. Med andra ord kommer de sämst ställda att drabbas - just de som har kanske det största behovet av höjningen. Höjningen var inte planerad som ett sätt att förstärka kommunernas ekonomier. Barnens bästa ska komma i första rummet vid alla beslut. Barn är beroende av sina föräldrar vilket oftast innebär att när man stöttar föräldrarna så blir barnens situation också bättre. Barnbidraget ska komma barnen tillgodo oavsett föräldrarnas inkomster i övrigt. Det borde därför vara självklart att även barnen i de fattigaste familjerna ska fa del av barnbidragshöjningar. Allt annat är systemfel och en orättvisa av stora mått. Det gör att barnen i dessa familjer inte far samma möjlighet till meningsfull fritid och social utveckling. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta att ändra reglerna om försörjningsstöd så att barnbidragshöjningen inte dras in av Stockholms stad utan går i stället till alla barnfamiljer

Stockholm den 22 januari 2001

Paul Lappalainen Christopher Ödmann Rebwar Hassan

Yildiz Kafkas Sabina Bossi Viviann Gunnarsson - -

1■•

,Q4C 1 11 .7n6ft,

-r

r11,

r:y

‘0 401- ,

."4K!

» '-'4;■:, rh,

:44114.,

1 4441;' ,ft, 5 i 1.1 `.4 1.7 r 4 G W 11 0 0 KOMMUFULLMAKTIGE H 4 Kn Motioner 2001:10 T P:9

2001:10 Motion av Ann-Marie Strömberg (v) om elsäkerhet på dagis och fritids

1997 försvann den obligatoriska förhandsgranskningen och S-märkningen av elektriska produkter för hem och hushåll. Tidigare typgodkändes alla apparater innan de kom ut på marknaden. Nu granskas de bara genom stickprov. S- märkningen är frivillig. Det kan finnas farliga apparater som inte upptäcks. Ett exempel är det elektriska ishockeyspel som för två år sedan nästan dödade en sjuårig flicka på ett fritidshem. En tragisk dödsolycka på ett fritidshem i Tanumshede kunde ha undvikits om det funnits en jordfelsbrytare. Höljet på ett elelement hade blivit strömförande på grund av felkoppling. En jordfelsbrytare upptäcker om strömmen i ett elsystem går fel. Brytaren stänger då av strömmen. Jordfelsbrytare kan även hindra att det bör- jar brinna vid kortslutningar. Från och med den 1 juli 2000 måste jordfelsbrytare installeras när nya bo- städer, grundskolor, fritidshem och daghem byggs. Elektrikerförbundet har i en kampanj framfört kravet att även äldre byggnader skall förses med jordfelsbrytare och att alla lokaler där människor vistas ska ha en jordfelsbrytare. Kostnaden för att installera brytaren är försumbar, menar förbundet. Cirka 2.000 kronor i en vanlig lägenhet. Kostnaden måste ställas mot de kostnader och det mänskliga lidande som storbränder orsakar - och storbränder orsakas ofta av elfel. I riksdagen föreligger flera motioner med förslag att lagstifta om att jordfelsbrytare skall installeras i elanläggningar på alla daghem, fritidshem, skolor och andra platser där barn vistas. I avvaktan lagstiftning bör staden föregå med gott exempel för att skydda barnen i staden. 2

Jag föreslår kommunfullmäktige besluta att låta installera jordfelsbrytare i elanläggningar på alla daghem, fritidshem och skolor i fastigheter som staden har rådighet över.

Stockholm den 5 februari 2001

Ann-Marie Strömberg