Michael Laudrup

AV: Daniel Habtu

Spelaren som vann 5-0,5-0

Hristo Stoichkov "Från mer än hundra mål som jag gjorde, så är jag säker på att över 50 assisterades av Michael. Att spela med honom var extremt lätt.

Johan Cruyff: "Hade Michael varit född i ett fattigt getto i Brasilien eller Argentina, med bollen som sin enda väg ur fattigdom, skulle han idag bli erkänd som ett av det största geniet i spelet någonsin

Daniel Habtu: ”Laudrup var en mästare på dem där patenterade djupledsbollarna. Hans genomskärare var utöver det vanliga. Han kunde verkligen hitta de ”omöjliga” passningsytorna.

Ivan Zamorano: ”Jag säger alltid att Laudrup hade tre ögon på fotbollsplanen, inte två som alla andra.

Jorge Valdano (Hans Tränare): ”När han hade bollen så skulle han tända upp spelet”

Han föddes i Köpenhamn 1964, i förorten Fredriksberg och Michael Laudrup kan ha varit ämnad att spela fotboll. Morbror Ebbe Skovdal och Fader Finn var både fotbollsproffs. Den senare spelade tjugo landskamper för sitt land. Som en ung pojke inledde Michael karriären i faderns moderklubb Vanlose utanför Köpenhamn. När Finn blev spelande tränare i Bröndby kom även Michael och lillebror Brian till klubben. De var Danmarks fotbollsfamilj och alltid jagade. Tre år senare följde Michael med fadern till KB i Köpenhamn innan återkomsten till Bröndby, där de faktiskt spelade tillsammans. - Jag var sexton år och fick spela en vänskapsmatch. Så vi spelade tillsammans i 60 minuter. Självklart hjälpte han oss i början men har aldrig varit fadern som stått bredvid och skrikit vad man ska göra,

- Jag ska inte säga att jag växta upp med honom, men jag växte upp mot att spela emot honom. Jag minns en match i synnerlighet, en semifinal i Danska cupen. De hade ett överlägset bättre lag och de var på väg att vinna ligan, men vi hade också ett bra lag. Vi visste att om vi kunde få bukt med Michael så hade vi en chans, säger Peter Schmeichel. - De satte de en kille på mig i hela matchen, minns Laudrup. - Vi ledde med 2-0 när killen som markerade honom blev skadad, säger Schmeichel. - Mot slutet satte jag två mål och passade fram till ett och vi vann med 3-2, säger en skrattande Laudrup - Passa bollen till någon och sedan mål, bara, minns Schmeichel - Han minns alltid den matchen därför att de var så nära att de tog säg till cupfinal, säger Laudrup - Det var första gången i mitten av tonåren när man insåg att han skulle bli något, kommenterar Schmeichel.

- Det fanns inte någon press, men man kan inte förneka begåvning. Michael insåg att han hade vissa förmågor och jag måste utnyttja dem. Han tänkte på dessa saker och han visste att fotboll skulle bli hans öde, säger Rasmus Bech som är journalist och har följt Michaels karriär i drygt 20 år. Det ödet väntade utomlands och 1982s bästa Danska spelare attraherade och talangscouter flockades till Bröndby från hela Europa och ville värva den mogne unge talangen. - Det var väldigt nära att jag hamnade i Liverpool på den tiden. Allt var klart för ett tre års kontrakt men så ringde de och sa: ”Allt är bra, men det måste bli fyra år.” Då tackade jag nej. På den tiden var

2 Liverpool ett av Europas främsta lag då och de trodde att en ung dansk skulle ringa tillbaka och säga ”självklart kommer jag tillbaka”, ändra sig och ställa upp. Men jag gjorde det inte och två veckor senare skrev jag på för Juventus.

På sin 18 arton års födelse dag så gjorde han landslagsdebut. - Man kunde redan då se att när han hade bollen så var allt perfekt för honom. Han kunde göra allt med bollen redan som en 17-åring, säger Sepp Piontek I London 1983 kom en vändpunkt för dansk fotboll. Tonåringen Laudrup spelad en viktig roll i en EM-kval match på Wembley. Den matchen gjorde att en 20 årig Laudrup skulle spela EM i Frankrike. Danmark imponerade med att nå semifinal i EM i Frankrike (åtta lag deltog bara) där de blev straff avgörande mot Spanien. Danskarna åkte ut, men deras aktier sköt i höjden.

För Honom blev det Rom och inte Turin så blev hans hem i två säsonger. Antalet utlänningar var reglerat och Laudrup blev utlånad till Lazio. - I Italien så struntade de om var 19 eller 32 år eller om man spelat tre VM eller precis flyttat från mamma och pappa hemifrån. Det första året var jättenyttigt. Jag lärde mig så mycket det första året. Det andra året lärde jag mig inte så mycket för att vi hade fyra tränare på tio månader i Lazio. Mitt första år i Juventus var kanon, med Platini och ligasegern. Vi vann även Intercontinental Cup mot Argentinos Juniors i Tokyo. På den tiden i mitten av 80-talet så var världens två bästa spelare Platini och Maradona. Jag spelade med ena och mot den andra. Man hade bara två utlänningar i Juventus – jag och Michel Platini. Det var fantastiskt.

Maradona, Platini o Laudrup

När det var dags för VM 1986 i Mexiko kom Laudrup in i den turneringen med en Serie A medalj runt halsen. Han spelade i Italien och var van vid att möta världens bästa försvarare. Så självförtroendet var högt. Danmark briljerade och glänste stort i gruppspelet. De tog fullpott och slog alla lag i gruppen. De kom på första plats och de slog Skottland, Uruguay (6-1) och Västtyskland, och hamnade först i gruppen.

I matchen mot Uruguay så passade Laudrup fram till Elkjaers mål efter att ha tagit säg förbi två spelare. Sedan presenterade han sig själv. Det var ett av dansk sports med ikoniska ögonblick. Han

3 fintade bort tre, fyra försvarare och började få ont om utrymme men ändå fintade han bort målvakten och nätade. Ett fantastiskt mål. Pojken är ett geni kommenterade kommentatorn Det var svårt att tro att matchens profil bara var 21 år vid tiden. Men Laudrup hade lite intresse av att agera för sin ålder på planen. Sedan ligger han bakom ännu en imponerad assist till Elkjaer som målade. Danmark var nu ett tippat topplag, men Spanien stod i deras väg. Efter att ha lett matchen fram tills halvtids vila så blev andra halvlek en katastrof och de förlorade med 5-1. Två år senare kvalade Danmark till EM 1988 men man spelade bara tre matcher, de åkte omedelbart ut i gruppen. Till VM 1990 kvalade det inte ens in och Laudrup tog ett viktigt beslut och bestämde säg för att sluta spela för sitt landslag. - Jag hade debuterat i landslaget 1982. 1988 fick vi skapa ett nytt lag och tog oss inte till VM 1990. Sen bytte spelare igen. Det verkade omöjligt för oss att ta oss till EM och nu i detta moment så måste jag använda allt jag har på min karriär i min klubb. Jag kan inte vara en ledare för den tredje gången i ett landslag som återigen bytt spelare/lag. Så jag stannade där.

Efter sex år i Italien, Lazio och Juventus ville han gå vidare till något nytt, han behövde en ny erfarenhet. Annars skulle han fastna där. Han tyckte att sex år i Italien fick räcka.

Michel Platini: "En av de största talangerna någonsin. Det bästa i världen i träningsplanen, men använde aldrig sin talang till fullo under matcher." "Michael hade allt utom en sak: han var inte självisk nog."

Michael Laudrup ”I Juve hade jag allt. Det första året var bra, vi vann Scudetto och det var väldigt bra, men jag hade skade problem. Platini var borta och Juve gick igenom en övergångstid. Vi var inte på samma nivå som våra rivaler. Arrigo Sacchis Milan var kraftfulla och den tyska trion i Inter blev deras stora rivaler samt Maradonas Napoli. Jag insåg att stora klubbar inte är platsen att vara när de går igenom en övergångsperiod. Det var problemet.”

FC Barcelona

Om man ska säga en sak som speglar hans karriär så är det timingen ute på plan, inte bara på planen, men också när han valde klubbar. - Johan Cruyff var tränare och jag hade hört lite om vad han hade gjort i hans första säsong 1988- 89. Han byte ut många spelare och spelade på ett annat sätt. Så jag sa väl, det var något jag ville prova på. Johan Cruyff var en otrolig spelare och en av mina favoriter som ung, Så jag tänkte om vi kunde spela lite som han gjorde skulle det vara perfekt för mig. Sommaren 1989 skriver han på för FC Barcelona. När han flyttade till ”Barca” så var dem en bra klubb, men det var ingenstans nära vad det är nu. De vann en liga kanske var åtta eller tio år och hade aldrig lyft Europa Cupen. När Johan Cruyff tog över på Nou Camp 1988, så hade de bara vunnit en enda ligatitel under de senaste 14 åren. "Jag känner till klubben och jag vill inte att historien ska upprepa sig själv," sa han. "Om vi vill att saker ska förändras, måste vi ändra historien." Kommentarerna satte tonen för en härlig era för den katalanska klubben. För att återställa Barcelona till sina tidigare goda tider och avsluta Real Madrid dominans av spansk fotboll (som vann liga titlar efter liga tiltar under 80-talet), angav Cruyff att bygga ett drömlag som skulle ha ett djupt inflytande på det moderna spelet. Det tog inte långt tid innan Cruyffs manar började dominerade, de startade med at vinna UEFA Cup Vinnar Cupen över Sampdoria (innan Laudrup hade kommit)

Det blev perfekt. Michael vann sin första ligatitel med Barcelona 1991 och vann sedan fyra ligatroféer i rad. De blev kända som ”el Dream Team”.

- Väll, det var bara ett ord, men vi spelade bra fotboll och främst av allt så visade vi att man kan ha det bästa laget även utan de tio bästa spelarna i världen. Då pratade alla om Begiristain, Bakero, Guardiola, Stoickhov och Koeman, men när vi startade det i början så var ingen oss världens bästa spelare. Men sedan blev det bästa laget tillsammans med AC Milan i den perioden.

- Han var helt otrolig. Vad han kunde göra med en fotboll, sättet han såg passningar. När Michael spelade med stora spelare kunde de förstå säg på varandra och sättet de kunde förstå hans passar. För att hans passningar, så har jag aldrig sett sånt i hela mitt liv, kommenterar Schmeichel

- Han sa alltid att om kunde spela konstruktivt skulle han utnyttja det. Man måste inte smutsa ner tröjan för att visa att man spelat bra, Rasmus Bech

När man lyckas i inhemskt väntar ofta framgångar i Europa. Det var passande att Barcelona nådde framgång på fotbollens andliga hem. 1992 var de på Wembley och mötte Sampdoria i Europacupfinalen. Det Italienska laget från Genoa hade ett kanon lag och året innan vunnit Serie A. Anfalls duon Mancini & Vialli var lagets frontfigurer - Jag mindes alltid Wembley från TV-matcher som jag sett som liten. Så för mig att spela den finalen där var perfekt för mig Ronald Koemans frispark gav Barcelona sin första Europacuptitel någonsin Det var en häpnadsväckande framgångsperiod som definierades av revolutionär innehavsbaserad fotboll och ”el Dream Team” hämtade också klubbens första europeiska cup med en seger över Sampdoria 1992.

Cruyff, Laudrup & Stoitchkov

”Jag pratade aldrig med Laudrup på planen. Jag behövde bara titta på honom. Om jag tittade på honom ”så här,” så betydde att ”det är en lång boll” ”Så här,” lägger han till, lägger han till en annan min, ”är en kort boll”, säger Stoitchkov

Medans Laudrup skrev in säg in den katalanska klubbens historia för evigt så hände det något någonting mirakulöst i fotbollsvärlden sommaren 1992. Jugoslavien hade en supergeneration på gång och kvalade säg in till EM slutspelet i Sverige. Men man fick ge upp sin plats ca tio dagar innan turneringen skulle börja på grund av inbördeskriget som rådde i landet. - Michael och brorsan Brian beslutade sig för att inte spela. De sa att de inte tänkte spela mer för landslaget. Jag beklagade att de inte ville spela mer för sitt land men dörren var inte stängd, Danmark 1990-96, Richard Moller Nielsen (tränaren) Brodern återvände till landslaget innan turneringen, och danskarna fick fira stort utan sin bästa spelare. Den lila nationen Danmark vann hela turnéringen och slog lag som Holland och Tyskland i semifinal och final. Utan de deras största stjärna och fick det då slita ännu hårdare och spela mycket bättre för att nå bra resultat. Så, trots att han inte var med så hjälpte han dom. Men det var hans eget val och det är något han får leva med. - Jag tog det beslutet och jag håller fast vi de det. De vann och jag tycker att de var fantastiskt var dansk fotboll. Vissa brukar säga att det danska laget inte skulle ha samma glädje med Michael Laudrup på plats, att de inte skulle vara lika bra kontringsspelande lag som de var. Men det var istället brodern Brain Laudrup som glänste i turnering, hans snabbhet och precisa inläggare från sin yttermittfält roll var avgörande. Han röstade in i ”team of the tournemnt”.

När Barcelona signerade Romario från PSV 1993, innebar det att bara tre utlänningar kunde spela och Barca hade redan Stoitchkov, Koeman och Laudrup. I varje match så var Cruyff tvungen att välja bland en av hans utlänningar som skulle lämnas utanför. Romario var stjärnvärvningen, Koeman var försvarare och skötte uppspelen, och när Stoitchkov var på bänken, så kunde han starta ett bråk med sin egen skugga och när bulgaren blev arg blev han farlig.

6 Alltmer så valde han Laudrup utanför, speciellt när det började ryktas om danskens framtid efter årsskiftet. Dansken tyckte också att det var svårt att jobba med Cruyff. Här förklara han: ”Jag spelade en bra match: Ingenting. Jag spelade en dålig: Michael! Michael! Michael! Jag kunde spela fem bra matcher så skulle det bara vara normalt. Jag spelade dåligt i två matcher och jag kunde läsa om det i tidningarna. Han brukade ge mig stora komplimanger: ”även när Michael bara spelar vid 90 procent så är han den bäste men jag vill ha 100 procent”. Det är väldigt snällt men det var alltid om dem där 10 procenten” Tittar man på det i efterhand så var han var inte irriterad när han kommenterade när han gjorde någonting fel. Vad han saknade var att han berättade när han gjorde något bra. För honom var det ett av hans största misstag. Enligt Laudrup så tänkte tränare Cruyff: ”jag behöver inte säga till stora spelare när det gör saker bra för att de vet, jag behöver säga till stora spelare när de gör saker dåligt.” De har sagts att han som spelare behandlades så. Han var den bäste och ingen sa det. Men när han inte var det så de till honom och han överförde det som tränare bevisligen.

Johan Cruyff: "En av de svåraste spelarna jag har jobbat med. När han ger 80-90% är han fortfarande överlägset bäst, men jag vill ha 100%, och det gör han sällan.”

Laudrup & Cruyff

De första månaderna under 1993-94 säsongen var han den som spelade mest. Men senare under vår säsong så tappade han form och blev den utlänningen som fick mindre speltid. Under säsongens första ”classico” så ficka Laudrup börja på bänken. Barcelona körde över Real Madrid med segersiffrorna klara 5-0! Romario som var världens bästa avslutar just då satte tre bollar, Koeman dundra en kanon frispark och den okände spelaren Ivan fastställde fem noll resultatet. Laudrup fick börja som avbytare i denna legendariska match. Real fick en riktig fotbollssektion Detta var lätt en av Barcelonas bästa vinster mot Real Madrid till och detta skedde till stor del på grund av att Romário gjorde hattrick och spelade snyggt fram till sista målet. Men det är inte många som har noterat eller kommer ihåg att Laudrup hoppade in i matchen i den 47:e minuten istället för Stoitchkov, och då stod det 1-0. När domaren hade blåst i visselpipan hade

7 ”Barca” gjort 4 mål till. Dansken inhopp bidrog till att de kunde hålla i bollen och spela bättre. Han bjöd på klacksparkar, en underbar tvåfotare, och i den 81:a minuten så var det Laudrup som spelade fram Romario med en ”no-look pass” så att han kunde fullborda sitt Hattrick. En ”no-look pass” innebar att han tittar åt ett annat håll medans man passar till det motsatta hållet. Jag ska inte säga att det var han som började med såna passar, men Laudrup var mycket bra på sånt. Den attribueras ofta till honom. Iallafall i Spanien. - Många frågar mig varför jag gjorde det. Det var att lura försvaret, inte för att förlöjliga dem. Jag gjorde inte konstiga saker för att showa, bara för att vara effektivare. Till slut vill vi alla vinna och du måste använda alla resurser till ditt förfogande." När han passade till Romario så avancerade han in till straffområdet och var nära målet, och kunde då möjligvist avsluta i ett ganska si-så-där läge, men han valde att göra den passen, och skickade målvakt åt fel, anfallaren kunde bara slå in bollen enkelt.

-Jag spelade i andra halvlek och vi gick från 1-0 till 5-0. Vi spelade mycket bättre, säger Michael Laudrup

Barcelona gick och vann sin fjärde raka liga titel säsongen 93/94. Men av lagets fyra liga titlar, så kom trea raka i den sista matchdagen och det var tack vare att utmanarna gjorde bort säg. Varje gång var det inte i Barcas i egna händer, varje gång så fick de ligan som en gåva. Två år i rad så gjorde Madrid bort säg i den sista matchen och torskade ligan till antagonisten. Denna gång var det Deportivo som gjorde bort sig på mål linjen. Men man efter 38 omgångar så var Barcelona först i tabellen alla dom där åren och då har de bevisat att de är det starkaste laget, helt enkelt. Real som denna säsong hade vissa problem i ligaspelet och hamnade till slut på en fjärde plats 11 poäng bakom Barcelona.

Två år efter att de hade vunnit sin första historiska Europa Cup titel, så tog sig Cruyffs manar till ännu en Europa final (som då hade byt namn till Champions League), där ställdes de mot de andra super laget under 90-talet – AC Milan. Men denna final blev dock en väldigt annorlunda historia än den mot Sampdoria två tidigare. Inte minst för Laudrup själv, för han satte inte ens på bänken. I Aten så lämnades Laudrup utanför igen. Det var det sista strået för honom, en lättnad för Capello (noterbart

8 är också att brodern Brian Laudrup spelade i Milan vi den tiden men fick inte heller plats i final truppen). Laudrup erkände att han inte kunde jobba med Cruyff längre. Några dagar efter finalen så annonserade han att han skulle lämna. Hans tid i Barcelona var slut. - Jag minns en kväll på en restaurang i Barcelona när jag satt bredvid Guardiola och han frågade: ”Stämmer det som jag har hört. Ska Michael lämna oss?” Jag sa: ”Jag vet inte.” Då sa han: ”Snälla sig till honom att inte lämna oss. Han har lärt mig allt jag kan om fotboll.” Sen började han gråta. Tårarna rann. Det var ett oerhört ögonblick. Det var ett enormt ögonblick, berättar Rasmus Bech

- Hans enda problem är hans karaktär. Han är känslomässig och mycket reserverad. Det påverkar honom mycket, för att han tar allt personligen – spelar ingen roll huruvida någon berättar för honom något eller ett beslut som han inte håller med. Hans relationer med Cruyff var känsligt för att han inte kunde ta kritik. Jag lyssnade på vår tränare men jag brydde mig inte så mycket. För Michael var det dödligt. Han kunde inte ta det längre så han lämnade utan ett ord, säger Stoitchkov

Fabio Capello (efter Milans 4-0 seger mot Barcelona i final CL 1994): "Laudrup var killen jag fruktade men Cruyff lämnade honom, och det var hans misstag”

Men till vilken klubb? Han var i en restaurang med Nunez och Gaspart (Barcelonas president och vice-president), pratade om framtiden. De satt på övervåningen och media där nere. Då hade han nästan till 95 % säkert bestämt att han skulle gå och lämna hur som helst, men inte nödvändigtvis till Madrid. Han visste att det skulle vara hårt att byta lag och frågade sig själv: ”hur skulle de reagera om jag gjorde det?” Han tänkte: ”skulle det inte vara lättare att gå till England? - Men jag kände Spanien och spansk fotboll och jag gillade den. Jag tänkte: ”väl, det är en stor rivalitet, men jag var i Barcelona i fem år, jag gjorde mycket för klubben, jag vann fyra liga titlar och en Europeisk Cup. På ett naivt sätt tror jag att jag trodde att de skulle känna igen det. Jag visste att det skulle vara hårt, men inte så hårt”

Han lämnade en klubb som hade börjat kollapsa. Romario anlände sent efter VM 1994 och prata knappt med sina lagkamrater. Stoitchkov hade också tappat efter världsmästerskapet, han anlände tidigare än brassen till Spanien, men tillräcklig senare än bestämd tid med Barcelona. Romario försvann inom fem månader. Koeman började se långsammare ut. När han summerar sin tid i Barcelona så är det inte titlarna, vinsterna eller det fantastiska spelet på plan som han tar med sig eller tänker först på. - Det jag främst minns är lagkamraterna. Vi hade så bra relationer och fortfarande nu även nu många år senare kändes det som att vi nyss har varit tillsammans, när vi träffas. Det visar hur speciell våra relationer var, summerar Laudrup

Real Madrid

- Jag visste inte vad jag skulle göra men det var också året före VM i USA. Jag mindes av egen erfarenhet i Italien efter VM 1986 i Mexiko. Efter ett VM, speciellt efter ett VM har många spelare en sämre säsong. Många spelare en säsong som är lite neråt. Man kan dras med skador eller inte spela på samma nivå. Och sen sa jag, att jag inte trodde Barcelona skulle vinna året efter. I slut ändan beslutade jag för att gå till Real Madrid. Varför? Många har sagt att jag ville gå till Madrid för att ta revansch, ”jag sa då, revansch men för vadå?” Jag hade fem fantastiska år där, varför skulle jag göra

9 det. Jag gick till Real Madrid eftersom de var så hungriga för att vinna. De hade bara fyra-fem spelare i VM och då sa jag att detta blir perfekt. Ny tränare, nya spelare, segersugna,” förklarar Laudrup

- Om man ska säga en sak som speglar hans karriär så är det timingen ute på plan, inte bara på planen, men också när han valde klubbar, Rasmus Bech

På 1980-talet hade Jorge Valdano gjort 40 mål på tre år för Real Madrid och vid 1994 var han tränare där. Denna övergång gav Madrid en stort psykologiskt fördel och tvingade Cruyff att hitta en ersättare för honom. Dansken visste hur man öppnade upp försvar och såna är svår att hitta med rätt kvalitet på fotbollsplan. Michael Laudrup fick nr 10 bakom sin tröja!

-Ingen annan hade samma nivå när det gällde kreativitet. Vi behövde honom för hans stjärn- kvalité som kunde förföra Madrid-publiken efter fyra år med ”the Dream Team”. Vi behövde inte bara vinna titeln, men också att helt och hållet ta bollen ifrån Barcelona och det blev lättare med Laudrup, berättar Valdano Den danske mittfältsliraren guidade Real Madrid säsongen 1994/95 till en liga vinnande säsong. Hans påverkan på laget var omedelbar! Liga segern gjorde honom till den enda spelaren som någonsin som vann den spanska ligan fem gånger i rad och spelar för två olika klubbar. Som han själva sa:

”Jag gick dit och vi vann ligatiteln,” – Michael Laudrup

Men höjdpunkten av säsongen kom under ”el classico” mötet mot sin forna klubb och lagkamrater. Året innan så hade ju Barcelona krossat Madrid med hela 5-0 och då spelade Laudrup med Barcelona och var med och bidrog till det stora resultatet. Nästan exakt vid samma datum ett år senare, den 7 Januari 1995, så möttes de igen, denna gång med Laudrup på andra sidan. I blåröttrandigt spelade på den tiden Koeman, Romario, Hagi och Stoitchkov, Bakero, Abelardo och Guardiola och var ” el Dream Team”. De hade alltså spöat skiten ur Madrid året tidigare, och det var dags för revansch. I vitt

10 spelade förutom Laudrup bland andra Luis Enrique, Amavisca, Milla och Raúl. Mittbackar var Sanchís och, naturligtvis, Hierro. - Den andra matchen var med Madrid. Självklart, två månader innan den matchen så hade de redan börjat, pressen och spelarna och det handlade inte om att vinna med 5-0. Men Real Madrid var tvungna att ge igen. Vi var tvungna att vinna den matchen. När den slutliga visselpipan hade blåst för det första Derbyt i säsongen 1994-95 så gick det ett stort ekande jubel runt Santiago Bernabeu. Hemma fansen kunde fortfarande inte tro det. Resultattavlan säger: Real Madrid CF 5 - FC Barcelona 0. Madrid har återvänt. I lagets omklädningsrum så är det skrikande, jublande och firande. En man bär sin tillfredsställelse mer diskret. Ny signering Michael Laudrup, som var arkitekten bakom segern. Ivan Zamorano gjorde hattrick innan halvtid den kvällen, Luis Enrique, som senare skulle lämna Madrid för Barcelona, gjorde det fjärde målet och José Emilio Amavisca det femte. Laudrup skapade två av dem( Efter fem minuters spel lurar Laudrup bort Bakero, passar Raúl som direkt lägger vidare till Zamorano som enkelt gör 1-0 bakom Busquets i Barcelona-målet. Till 3-0 slog han en läcker assist till Zamorano efter att ha snott bollen från sina forna lagkamrater). Han hade kontroll på mittfältet. Hans gamla lagkamrater kunde inte hänga med Laudrups briljans fotbollsplanen den aftonen i Estadio Santiago Bernabéu

En ung Guardiola försöker stoppa Laudrup

Ivan Zamorano: ”Ett geni! ... Anledningen till att jag gör så många mål är Laudrup.”

En ung 17 årig Raúl som medverkade i matchen var lyriskt: ”Det bästa jag någonsin har spelat med”

Hristov Stoitchkov, som spenderade de mestadels av has tid med växla förolämpade ord med Madrids Ultra Sur, blev utvisad. ” A wind of change is blowing throughout Spanish football,” säger en rapport från huvudstaden. ”Det magiska numret, fem, numret som symboliserar Madrids uppror, tog form. Detta är slut på en era (The Dream Team syftar de på).” Ett maktskifte har just spelats ut framför en packat stadion och ingen symboliserar det lika självklart som dansken. Barcelona slog Real Madrid 5-0 och tog revansch efter den där kvällen på

11 Camp Nou då det blev föremjukade av Romario & Co. De två ”Classicon” hade inom loppet av ett år slutat, två 5-0, en tio måls swing och Laudrup på de vinnande sidor båda gångerna. - Vi spelade så bra. Matchen som jag vann med Madrid var ännu värre. Jag tror att vi kunde ha vunnit med 8-1 eller 9-1. Det var otroligt . . . Att matcherna mellan dessa två ha slutat 5-0 har hänt fem gånger på 80 år. Jag var med i två och spelade i rätt lag båda gångerna och det skedde tror jag inom 12 månader.

Romario & Laudrup stöter på varandra i matchen

(Efter Real Madrid med Laudrup hade vunnit 5-0 över Cruyffs Barcelona): "När Michael spelar som en dröm, en magisk illusion, som bestämmer sig för att visa sitt nya lag sina extrema förmågor, kommer ingen i världen någonstans nära hans nivå."

Han är den ända spelaren som har vunnit med 5-0 med båda lagen mot varandra och dessutom att göra det inom loppet av ett år. Hatten av. ”Michael var en kille som pratade tyst, alltid försiktig, reserverad,” kommer Cappa ihåg Men nu vände säg till Madrids assisterande tränare Anglel Cappa med ett leende. Och sedan, mjukt, så säger han det,” jag vann 10-0” (han menade sammanlagt) Laudrup var bra men inte så bra,” smilar Cappa

Men övergången gjorde honom jagad. Där han varit älskad var han nu föraktad. Barcelona kollapsade och rivalerna skulle mötas ansikte mot ansikte fyra matcher från slutet av säsongen. Madrid visste att en vinst skulle ge dem liga titeln till slut. Och på vilken bättre plats kunde det hända än att bryta fem år vänta än vid Camp Nou? Det var första gången Laudrup hade återvänt till Camp Nou i Real Madrids färger – och han gjorde det som arkitekten av 5-0. Han blev utvisslad och utbuad genom det hela, förolämpningar flög åt hans höll, missiler också. Hans gamla lagkamrater flög in med tacklingarna. Han hade kommit att bli inkarnationen av maktskiftet och rivaliteten, djävulen själv. Det spelade ingen roll att han flyttade som en fri agent eller hade känt sig tvungen bort från Barcelona, inte heller att han hade sina problem i Cruyff. Varje gång han fick bollen så steg bullret och giftet. ”Michael led därför att han inte väntade det, även om att vi varnade att det skulle hända,” säger Cappa. ”Fansen kunde inte bära att se honom i någon annan tröja, minst av allt vårt. Vi sade till

12 honom vad som skulle väntas men han kunde fortfarande inte ta det. Han var överraskad att hans gamla lagkamrater gick in så hårt och han kunde inte förstå det, han led väldigt mycket.” Banderoller förklarade honom som en förrädare. En till och med sa: dö. Barcelona vann 1-0 och Laudrup var förfärlig, försvunnen och förvirrad. -Det var den största chocken i hans karriär när han kom in på Barcelonas arena och spelade för Real Madrid. Han var så chockad. Jag var där, jag har aldrig sett något liknande, säger Rasmus Bech

”Det är den ända matchen i min karriär när faktorer annat än strikt fotboll influerade min insatts,” säger han. ”Det var tredje matchen från slutet av säsongen och om vi hade vunnit så skulle vi bli mästare i Camp Nou – för fans av båda lagen så finns det inget värre. Men fortfarande trodde jag inte att det skulle bli så massivt. Min flytt var annorlunda från Figos, till exempel: hans var om pengar och han gav hans ord medans jag hade nått slutet av mitt kontrakt och jag spelade inte.” På flyget hem efter matchen till Madrids så närmade sig huvud tränare Jorge Valdano Laudrup. ”Just ikväll insåg jag nu hur mycket de älskade dig,” sa han. Förlust in Barcelona betydde att Madrid behövde vänta för att ta säsongen 1994-95 liga titeln, men bara i en vecka. Det hade nästan varit deras från starten och bara förstärktes vid 5-0, som kom strax före halva av säsongen var avklarat. Efter fem år blev Real Madrid mästare igen och Barcelonas svit hade blivit slut. Madrid slutade fyra poäng före Deportivo de La Coruna. Ni poäng före Barcelona, och de gjorde det med stil. ”Vi tog inte bara liga av Barca, vi tog bollen ifrån dem också,” insisterar Valdano. Hans första säsong hade varit underbar, han tog sin femte raka La Liga titel. Laget kanske inte byggde en dynasti men de bröt en iallafall. Den Chilenska anfallaren Ivan Zamorano vann sin första och ända skytteliga titel i Europa med 28 mål.

Hristo Stoitchkov: Titta på Ivan Zamorano. Laudrup åkte dit (Real) och Zamorano blev en målskytt. Ibland avundas jag Ivan för passarna han får. Passar till fötterna efter att du accelererat. Få personer förstår fotboll som den danska spelaren.

Vid sin andra resa till Barcelona var Laudrup redo, inte längre så naiv; samtidigt hade Barcelonas fans mjuknat. Under årens lopp skulle de mjukas vidare, smält av sin anständighet och sårbarhet. Nästa säsong blev ett fiasko för Real Madrid, trots att Laudrup dubblade antal gjorda mål från fyra till åtta, slutade man på sjätteplats och Atlético Madrid vann ligan Han var inte lika bra som säsongen innan och tretton år i Italien och Spanien hade tagit ut sin rätt. Laudrup ville ha det mer fridfullt och flyttade till Japan och Vissel Kobe. Trots att han bara spelat två säsonger i Real Madrid blev han röstad som den 12: e bästa spelaren i Real Madrid-historien i en internetundersökning av den spanska tidningen Marca när klubben firade sitt 100-årsjubileum 2002.

- Om har spelat i Barcelona och går till ett annat storlag som Real Madrid får man stora problem i Spanien. Men han gjorde det och man accepterade det och applåderade för honom, säger Sepp Piontek (Tränare, Danmark -1979-90)

Till skillnad från andra spelare som har gjort den förbjudna flytten mellan klubbarna som är han ändå bra mottagen i båda lägren trots allt. - Men när jag slutade som spelare var det aldrig ett problem. Jag går fortfarande till Camp Nou ofta. Jag har alltid fått bra behandling i Spanien, både i Camp Nou och Santiago Bernabeu, men även i Bilbao och Sevilla. Sanningen är att jag inte vet varför de behandlar mig så bra på platser där jag inte spelade, men det här är vad jag är mest stolt över. "

En kväll snart efter att han annonserade att han skulle lämna Madrid, så åt Laudrup i en restaurang i huvudstaden. Det var en privat måltid och han har aldrig berättat den storyn. Tills nu.

13 Det var Mars, April vid den tiden och vid samma restaurang sa satt Spaniens kung Juan Carlos. Laudrup checkade om det verkligen var honom, kungen kallade över honom. Han gick över , fortfarande lite osäker, han sattes sig ner. ”Så,” sa Juan Carlos. ”Jag hör att du ska lämna oss.” ”Ja.” ”Det är bra.” ”Är det?” ”Ja,” sa Juan Carlos. ”Nu kan jag gå tillbaka att vara den enda kungen av Spanien.” Laudrup var förlorad av ord. Vad sa du för något? Laudrup ler vid detta minne.

Zamorano & Laudrup med liga pokalen 1994/95

Slutet av hans Karriär

Men hela tiden kändes det att något saknades. Det var en fin upplevelse att vara i Japan och spela men efter ett halvår var han nöjd som person med inte som spelare. Han ville spela på en högre nivå, detta var inte för honom. Hans gamla lagkamrat Morten Olsen skulle till Ajax och undrade om Laudrup ville hänga på och spela där. Det kunde vara bra. - Holländsk fotboll var inte på samma nivå som i Italien eller Spanien, men var ändå bra och Ajax var perfekt, så jag åkte dit. Och sedan vann vi ligan med 17 poängs marginal och vi vann cupfinalen med 5-0 mot PSV. Vad mer kunde jag begära på klubb nivå. Laudrups internationella karriär närmade också sig ett slut. Han annonserade att han skulle lägga av direkt efter VM i Frankrike. Efter att ha lämnat Spanien och spelat i Japan så bestämde han sig för att komma tillbaka till landslaget. Danmark kvalade också in till Frankrike VM.

14 - VM 1998 betydde mycket för mig. Jag skulle inte behöva tänka på säsongen efter och inte eller skador. Jag kunde bara njuta av det och ändå ge hundra procent. Men jag visste att efter den sista matchen så skulle det vara slut . . . . Mot Nigeria i åttondelsfinalen så spelade vi fantastiskt fotboll. En kvart in i andra halvlek stod det 4-0. Man undrade vad som pågick. Tre minuter in i matchen så spelade han fram till Mollers mål och vid 3-0 målet visade Laudrup sin genialitet, genom att smeka/lyfta över en pass in i straffområdet som Ebbe Sand förvaltade i mål. - Sen kom den sista matchen mot Brasilien. Slutet av min karriär var fantastiskt och kunde inte ha avslutats på ett bättre sätt. Men detta var slutet på en era. Yngre brodern Brian nätade i 2-3 förlusten mot Brasilien i kvartsfinalen, men även han valde att sluta i landslaget.

Sista matchen i karriären

En gång när flera år efter att hade slutat så var på flygplatsen i Danmark och väntade på några släktingar och då var en spansk familj där och mannen sa till son: ”Ta en bild. Vet du vem det är? Han var en skicklig spelare.” Hans son var runt tio år. Han såg på sin pappa och sa: ”Jag vet vem han är. 5-0,5-0.” Det var det enda pojken sa till pappan var 5-0, 5-0.” Inget annat, berättar en skrattande Laudrup

Slutord

Danskes kompetens på fotbollsplan kan aldrig ifrågasättas. Men det som kan ifrågasättas är att han aldrig nämns när man sitter och snackar om de bästa fotbollsspelarna som spelade under 1990-talet. Det kanske är som hans tränare en gång sa: ”Om hade varit en Brasilianare eller Argentinare så skulle hans prestationer ”hajpas” mer. Vilket stämmer. Men om det är något som inte går till hans fördel är

15 ändå att han aldrig vann något stort med landslaget. När hans land Danmark vann sitt ända mästerskap någonsin så gjorde det utan hans hjälp. Men trots det gjorde han 104 landskamper, målade 37 gånger och som ofta spelade han bra fotboll.

Kungen av spansk fotboll måste nog vara den ända spelaren som har bytt klubb mellan Barcelona och Madrid, men kommer ändå fortfarande att vara omtyckt av de både rivaliserade klubbarna. Han åkte ner som en 22 åring till storklubben Juventus under 80-talet och vann den italienska ligan. Sedan bytte han stad och fotbollsstil till Barcelona och var en av de stora centralfigurerna till Cruyffs vision. Där vann han fyra raka liga titlar, för första gången i klubbens historia (vilket inte ens Pep Guardiolas super-lag som tränare lyckats göra). 1992 kom också mäktiga trofén med stora öron till Katalonien för första gången. 93 års väntan var över. Laudrup kommer alltid bli ihåg kommen för allt detta i FC Barcelona.

Men när han bytte blårött mot vit så skulle maktbalansen ändras i Spanien. Sista säsongen i Barcelona så fick han inte tillräckligt med speltid och ville lämna. Klubben släppte honom. Men det var dansken som skulle ha det sista skrattet! Madrid hade inte vunnit Spanska ligan på fem år och Barcelona hade bara inte tagit över, men man hade gjorde det med en storartad stil. I Real så blev det omedelbar succé. Han gick dit och vann ännu en än liga titel och han var spelfördelaren som laget kunde förlita säg på. Han var navet i spelet.

- Jag var en individuell spelare, men jag gjorde alltid det för funktionen för laget. Vad som är bäst för laget är bäst för mig, inte tvärt om.

Michael Laudrup: lägg det namnet på minnet !

HYLLNINGAR

Zamorano: ”Jag säger alltid att Laudrup hade tre ögon, inte två som alla andra. Som en anfallare måste jag vara medveten hela tiden, för att han kunde göra en chans av ingenting och du var tvungen att vara redo för det ögonblicket. Michael var en trollkarl och en av de största spelarna någonsin. Han var också fantastisk i en-mot-en.”

Iniesta: "Michael Laudrup är min mittfältare för att han är en av mina idoler. Det hade varit otroligt att spela med honom - även för en sekund.”

Lionel Messi: "Jag förstår fullständigt varför han anses vara en av de bästa spelarna i Barcelonas historia och även i världen”

Johan Cruyff: "Hade Michael varit född i ett fattigt getto i Brasilien eller Argentina, med bollen som sin enda väg ur fattigdom, skulle han idag bli erkänd som det största geni i spelet någonsin. Han hade alla förmågor att nå det men saknade denna getto- instinkten, som kunde ha drivit honom där."

Pep Guardiola: "Den bästa spelaren i världen, jag kan inte tro att han inte har vunnit titeln som bästa spelare."

Franz Beckenbauer: "Pelé var bäst på 60-talet, Cruyff på 70-talet, Maradona på 80-talet och Laudrup på 90-talet."

Roberto Galia: "Jag har spelat mot Maradona, Platini och Baggio. Men den spelare som jag såg gjorde de mest obeskrivliga sakerna var Michael Laudrup.

Javier Clemente: "För mig är Michael Laudrup den mest genialspelare världen någonsin har sett. Han kommer alltid att vara min numero uno."

José Mari Bakero: "Ingen har gett klubben [Barcelona] lika mycket inspiration som Michael. Vi ser alla upp till honom. Det är ett privilegium att få din dag berikad av ett geni."

Romário: "Den bästa spelaren jag någonsin har spelat med och den 4: e bästa i spelets historia”

Ronald Koeman: "Michael var kanske den mest skickliga och eleganta spelaren jag någonsin spelat med. Få kunde dribba som han kunde. Han kunde känna när ett spel var redo att bli beslag och förvandlas av ett ögonblick av individuell glans. Om han kunde göra mer mål, så skulle han vara en av de största”

Hristo Stoichkov "En av de bästa europeiska spelarna jag någonsin sett. En elegant gammaldags playmaker, han gjorde han saker som några andra fotbollsspelare inte kunde göra."

"Från mer än hundra mål som jag gjorde, är jag säker på att över 50 assisterades av Michael. Att spela med honom var extremt lätt. Vi hittade varandra genom intuition på fältet och hittade ett gemensamt fotbollsspråk. Han kan bara jämföras med Maradona, Schuster eller Roberto Baggio. De gör saker lätt och hittar rätt lösningar. För dem är det de enkla, för motståndaren - otänkbart. Fenomenal! "Laudrup var den största."

Brian Laudrup: "Min bror började som en anfallare men blev en elegant offensiv mittfältare, kanske den mest kompletta någonsin varit. Hans vision, tankegång och genom skärrar passningar var på en annan nivå, han visste alltid vad som skulle hända innan någon annan gjorde det. Om någon hade en "fotbolls hjärna" var det han. "

Albert Ferrer: "Få personer fick mig att njuta av spelet lika mycket som Michael. Kanske fick han inte det medieigenkänning han förtjänade, men hade så mycket klass och en riktig tänkare. En mästare av blindpassen och omöjliga genom skärrar bollar och jag kommer aldrig att glömma hans "sked" pass i match mot Osasuna. Han lyfte bollen strax över försvaret och Romario rörde det med första touchen.

Fabio Capello (efter Milanos 4-0 seger mot Barcelona i final CL 1994): "Laudrup var killen jag fruktade men Cruyff lämnade honom, och det var hans misstag."

Luís Figo: "Jag tror att Laudrup kanske var den bästa spelaren jag någonsin spelat emot."

José Mourinho: "Han var fenomenal i Barcelona. Han var en fantastisk spelare som jag skulle älska att ha på mitt lag idag."

Alan Tate: "Han är fortfarande den bästa spelaren i träning vid [ålder] 48 år."

Ian Rush: "Han hade nog den mest individuella färdigheten jag har sett. Han var en otrolig spelare."

17 John Toshack: "För mig var han den bästa spelaren i sin generation, och han är mycket som Cruyff både som spelare och tränare." https://www.youtube.com/watch?v=CkwoNViAI1k: Klipp på hans briljans, 10 min

/Daniel Habtu

Källor: Football's Greatest [DVD], Fear and Loathing in La Liga: Barcelona Vs Real Madrid, Wikipedia, https://thesefootballtimes.co/, http://www.goal.com,