Målande Beskrivningar Och Bilder Som Berättar Ett Sociokulturellt Perspektiv På Bilderboken Som Pedagogiskt Redskap

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Målande Beskrivningar Och Bilder Som Berättar Ett Sociokulturellt Perspektiv På Bilderboken Som Pedagogiskt Redskap Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och Ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Målande beskrivningar och bilder som berättar Ett sociokulturellt perspektiv på bilderboken som pedagogiskt redskap Colourful words and pictures that tell A sociocultural perspective on picture books as a pedagogical tool Jens Carlsson Lärarexamen 90 hp Examinator: Marie Leijon Lärarutbildning 90 hp 2008-11-05 Handledare: Elisabeth Söderquist 2 Malmö högskola Lärarutbildningen, 90 hp Skolutveckling och ledarskap Sammanfattning Carlsson, Jens (2008). Målande beskrivningar och bilder som berättar. Ett sociokulturellt perspektiv på bilderbokens roll som pedagogiskt reskap. (Colourful words and pictures that tell. A sociocultural perspective on picture books as a pedagogical tool). Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med följande arbete är att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolår 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjälp av en intertextuell analysmetod. Därefter analyseras resultatet utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att närmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgå från bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla ämnen kan utgå från bilderböcker faller sig arbete med värdegrunden naturligt. Nyckelord: sociokulturellt perspektiv, intertextuell analys, glädje, bilderbok, Vygotskij, Bakhtin. Jens Carlsson Handledare: Elisabeth Söderquist Västra Kyrkogatan 8B Examinator: Marie Leijon 262 32 Ängelholm 3 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................. 7 1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 7 1.1.1 Undersökningsområde ............................................................................................... 7 1.1.2 Lpo94 ......................................................................................................................... 7 1.1.3 Kursplaner .................................................................................................................. 8 1.1.4 Utvecklingssamtal och IUP ........................................................................................ 8 1.2 Syfte och frågeställning .................................................................................................... 9 1.2.1 Avgränsningar ............................................................................................................ 9 2. Litteratur ............................................................................................................................... 10 2.1 Mot ett sociokulturellt perspektiv ................................................................................... 10 2.2 Acceptera mig inte som jag är ........................................................................................ 11 2.3 Lust att lära ..................................................................................................................... 11 2.4 Att skapa sammanhang ................................................................................................... 13 2.5 Vad är kunskap? ............................................................................................................. 14 3. Metod ................................................................................................................................... 15 3.1 Allmänt om metod .......................................................................................................... 15 3.2 Metodval ......................................................................................................................... 15 3.3 Urval ............................................................................................................................... 16 3.3.2 Definition av begreppet bilderböcker ...................................................................... 17 3.4 Genomförande ................................................................................................................ 17 3.5 Bearbetning av material .................................................................................................. 18 3.6 Validitet och reliabilitet .................................................................................................. 18 4. Resultat ................................................................................................................................. 19 4.1 Ulf Löfgren - Lillekatt kan många gåtor ........................................................................ 19 4.2 Jujja Wieslander och Sven Nordkvist – Mamma Mu gungar ......................................... 19 4.3 Lena och Olof Landström – Bu och Bä får besök .......................................................... 19 4.4 Gunilla Bergström - ”Där går Tjuv-Alfons!” ................................................................ 20 4.5 Barbro Lindgren och Eva Eriksson – Julia vill ha ett djur ............................................. 20 4.6 Måns Gahrton och Johan Unenge – Ronny och Julia och tjejbacillerna ........................ 21 4.7 Anna-Clara Tidholm – Hanna huset hunden .................................................................. 21 5 4.8 Inger och Lasse Sandberg – Lilla Nollan och dom andra ............................................... 21 4.9 Jørn Jensen – Varulven ylar ............................................................................................ 22 4.10 Tove Jansson – Skurken i Muminhuset ........................................................................ 22 5. Diskussion ............................................................................................................................ 23 5.1 En intertextuell analys .................................................................................................... 23 5.1.1 Fabeln och sagan ...................................................................................................... 23 5.1.2 Den realistiska berättelsen ....................................................................................... 25 5.1.3 Det abstrakta ............................................................................................................ 27 5.1.4 Vuxet och skrämmande ............................................................................................ 28 5.1.5 Sammanfattning ....................................................................................................... 29 5.2 Att skapa en kontext ....................................................................................................... 29 5.2.1 Den gemensamma litteraturen ................................................................................. 30 5.2.2 Samlingspunkter ...................................................................................................... 31 5.2.3 Det uppenbara temat ................................................................................................ 32 5.2.4 Bildernas funktion .................................................................................................... 34 5.2.5 Förankring i skolämnena .......................................................................................... 35 5.2.6 Sammanfattning ....................................................................................................... 37 5.3 Avslutande kommentarer ................................................................................................ 37 Referenser ................................................................................................................................. 39 Litteratur ............................................................................................................................... 39 Tryckta källor ....................................................................................................................... 39 6 1. Inledning Glädje är det kraftfullaste verktyg en pedagog kan använda sig av. Att arbeta med kreativa och motiverade elever är lika roligt och givande som det är tungt och svårt att arbeta med de som är trötta och ovilliga. Att skapa en pedagogik som utnyttjar elevens egen inneboende vilja att lära sig är en av de största utmaningar man kan ta sig för. Bilderböcker kan öppna en av dörrarna till dessa glada och nyfikna elever. I arbetet Du nu står i färd med att läsa utforskar jag bilderbokens potential inom pedagogiken. De teorier som används stämmer väldigt väl överens med min egen syn på lärande, vilket går som en röd tråd genom arbetet. Som pedagog har man ett enormt ansvar, men under rätt förutsättningar och med rätt metoder är det en ynnest att jobba med dessa fantastiska barn och hjälpa, leda, guida och knuffa dem mot ett livslångt och glädjefyllt lärande. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Undersökningsområde Ett barns tidiga skolår är grundläggande för hennes fortsatta utveckling som en kunskapssökande människa. De verktyg som skolan lär ut är oerhört viktiga för att eleven senare i livet ska fungera som en demokratisk medborgare och den relation som skapas till lärande följer eleven genom resterande skoltid och hela livet. Det är nu man lägger grundvalen för att läsa, skriva, räkna och agera i sociala sammanhang. Ett av skolans huvudsyften är att skapa möjligheter för livslångt
Recommended publications
  • Anna Höglund Tilldelas Astrid Lindgren-Priset
    Anna Höglund tilldelas Astrid Lindgren-priset Författaren, illustratören och konstnären Anna Höglund tilldelades idag Astrid Lindgren-priset för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen: Anna Höglund både skriver och tecknar poetiskt och precist, egensinnigt och vackert, samtida och tidlöst om relationer, känslor och identitet samt om att vara liten och bli stor så att det känns och stannar kvar hos såväl små som stora läsare. Prisutdelningen ägde rum i Rabén & Sjögrens lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Traditionsenligt bjöds på ostkaka och portvin. Anna Höglund föddes 1958 och räknas som en av Sveriges främsta illustratörer och har samarbetat med författare som Ulf Stark, Barbro Lindgren, Eva Susso, Gunnar Lundkvist och Ulf Nilsson. Hon har också skrivit flera egna böcker, som böckerna om Mina och Kåge. Hon debuterade 1982 med Sagan om pannkakan och har sedan dess publicerat ett 20-tal böcker, varav många har blivit översätta till andra språk. Anna Höglund skriver även dramatik och gör tecknad film. Hon bor tillsammans med man och barn i Stockholm. Astrid Lindgren-priset instiftades av Rabén & Sjögren den 14 november 1967 på Astrids 60-årsdag. Priset har sedan dess delats ut årligen för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Prissumman är på 50 000 kronor. Juryn för Astrid Lindgren-priset består av Karin Nyman, Annika Lindgren samt Ann Sköld, förlagschef på Rabén & Sjögren. Presskontakt: Erika Bjurling 070 279 45 11 I vårt pressrum på rabensjogren.se finns bland annat
    [Show full text]
  • Läsrörelsen (The Reading Movement), Background Story Läsrörelsen, Projects
    May 2015 Läsrörelsen (the Reading Movement), background story The first national campaign of the non-profit association, Läsrörelsen, started in 2000 with the motto “Give your children a language”, which is now the motto of the association. The initiative was partly due to a marked decrease in the number of parents who read to their young children, a development that had been going on for years and been reported in the so called Barnbarometern (Children’s Barometre) in 1999. Another reason was a study made by the OECD, which showed that 25 percent of the adult population in Sweden lacked in terms of reading and writing skills. A follow-up study showed that 20 percent of young adults (18–25 years old) did not manage to reach a level of reading and writing required to graduate from compulsory school. Läsrörelsen is also a continuation of the national Dyslexikampanjen (Dyslexia Campaign) carried out during the end of the 1990s, where Elisabet Reslegård acted as campaign leader and Bengt Westerberg (former Liberal Party leader and Deputy Prime Minister) as chairman. They maintained the same roles during the first years of Läsrörelsen. Another national campaign, Lär för livet (Learn for Life)/Läsrörelsen, began in September 2002, with curiosity as the keyword. Just like the previous campaign, it was a main theme at the Göteborg Book Fair. Läsrörelsen, projects LÄSLOVET (the Reading Holiday) week 44 – a wide collaboration to promote reading Every year, one million Swedish pupils have one week of holidays in the winter and one in the autumn. When the first holiday week was introduced in the winter of 1940 during World War II, it was called the Coke Holiday and was put in place to save heating costs in the schools (coke was used for heating at the time).
    [Show full text]
  • Lisa Bjärbo Tilldelas Astrid Lindgren-Priset 2018
    Lisa Bjärbo tilldelas Foto: Leif Hansen Astrid Lindgren-priset 2018 Författaren Lisa Bjärbo tilldelades idag Astrid Lindgren-priset för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen: ”För ett mångsidigt, insiktsfullt och lovande författarskap som inte räds svåra ämnen, och som med hög trovärdighet skapar stora läsupplevelser för barn i alla åldrar.” Lisa Bjärbo, född 1980, är journalist och författare. Hon släppte sin första ungdomsroman Det är så logiskt alla fattar utom du år 2010. Sedan dess har det blivit en rad roliga och sorgliga nutidsförankrade böcker om vardag, relationer och känslor för barn och unga i olika åldrar. Lisa Bjärbo som är aktuell med boken Viggo och rädslolistan, tar barnets känslor och rädslor på allvar och både stora och små kan känna igen sig i en här fina vardagsskildringen. – Jag satt på ett trångt pendeltåg utan täckning när meddelandet om att jag vunnit det här priset försökte ta sig fram till mig genom novemberdimman. När jag till slut fattade vad det var frågan om ploppade hjärtat nästan ut genom öronen. För en smålänning som växt upp fullständigt marinerad i Astrid Lindgrens berättelser, lekar, miljöer och tankar är det här nästan större än rymden. Jag är så extremt glad. SÅ EXTREMT GLAD, säger Lisa Bjärbo. – Jag har enorm respekt för Astrid. Hennes barnperspektiv, hennes blick, hennes humor och allvar, hennes betydelse för svensk barnlitteratur, både som förläggare och författare. Det låter så platt, för det är så många som sagt det förut. Men vare sig vi fattar det eller inte är vi väldigt många som har Astrid Lindgren att tacka för mycket, fortsätter Lisa Bjärbo.
    [Show full text]
  • A Brief Story and Characteristics of Swedish Picture Books
    BILDERBOKEN: A BRIEF STORY AND CHARACTERISTICS OF SWEDISH PICTURE BOOKS Cristina Quesada Padrón [email protected] BILDERBOKEN: A BRIEF STORY Universidad de la Laguna AND CHARACTERISTICS OF (Recibido: 14 enero 2020/ Received: 14th January 2020) (Aceptado: 4 mayo 2020 / Accepted: 4th May 2020) SWEDISH PICTURE BOOKS BILDERBOKEN: BREVE HISTORIA Y CARACTERÍSTICAS DEL ÁLBUM ILUSTRADO SUECO Abstract This article addresses a brief journey throughout the picturebook in Sweden, which starts with a definition of picture books and their characteristics according to different professionals. Some of them have developed their research activity in the Nordic countries, such as Ulla Rhedin or Maria Nikolajeva. Next, an introduction to the research of this material in Sweden has been developed chronologically followed by a brief story of Swedish picture books. Then, after the study of different works published by researchers and associations, and after the reading of numerous Swedish picture books, the peculiarities of Swedish picture books will be explained, followed by examples of books, authors, and illustrators. Furthermore, different associations and institutions that encourage and promote children’s literature in Sweden will be mentioned, accompanied by their functions, which can include the preparation of different activities, the organization of literary awards, or the participation in congresses and conferences. Keywords: Picture book; Illustration; Children’s literature; Swedish children’s literature. Resumen Este artículo aborda un breve recorrido por el álbum ilustrado en Suecia, que empieza por una definición del concepto «álbum ilustrado» y una presentación de sus características de acuerdo con distintos profesionales, de los cuales algunos han desarrollado su actividad investigadora en los países nórdicos, como es el caso de Ulla Rhedin y Maria Nikolajeva.
    [Show full text]
  • SVERIGES FÖRFATTARFOND September 2014 1(5) Box 6234 102 34 STOCKHOLM Tfn 08-440 45 50 E-Post: [email protected] De Mest Utlånade F
    SVERIGES FÖRFATTARFOND September 2014 1(5) Box 6234 102 34 STOCKHOLM tfn 08-440 45 50 e-post: [email protected] De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2013 Listan grundar sig på författarfondens undersökning av utlåningen i folk- och skolbibliotek under utlåningsåret 2013. För varje upphovsman redovisas det totala antalet lån oavsett om han/hon skrivit boken ensam eller tillsammans med ytterligare en eller två upphovsmän. Listan kan inte användas för beräkningen av de ersättningar som utgår ur författarfonden till de enskilda upphovsmännen. Med författare i denna redovisning avses även illustratör av bilderböcker. Längst bak i denna lista finns också ett diagram över upphovsmännens bosättningsort. Se även särskild information. Nr NAMN 2013 2012 2011 1 Martin Widmark 1961- 1 571 560 1 385 152 1 403 681 2 Helena Willis 1964- 925 859 825 471 855 204 3 Astrid Lindgren 1907-2002 902 972 860 366 902 220 4 Helena Bross 1950- 872 907 774 195 670 421 5 Gunilla Bergström 1942- 782 846 781 910 725 296 6 Sören Olsson 1964- 711 826 696 424 715 872 7 Anders Jacobsson 1963- 710 833 694 985 714 311 8 Margareta Nordqvist 1953- 613 953 533 019 447 891 9 Sven Nordqvist 1946- 600 198 577 890 569 029 10 Lin Hallberg 1956- 582 316 528 500 485 945 11 Jørn Jensen 1946- 558 520 610 959 629 850 12 Arne Norlin 1947- 540 930 529 862 540 421 13 Stina Wirsén 1968- 470 092 487 863 466 253 14 Catarina Kruusval 1951- 446 557 431 453 434 032 15 Eva Eriksson 1949- 432 999 445 227 460 420 16 Jens Ahlbom 1954- 432 395 449 164 455 795 17 Jonas Burman 1962- 415 176
    [Show full text]
  • SVERIGES FÖRFATTARFOND September 2012 1(5) Box 1106 111 81 STOCKHOLM Tfn 08-440 45 50 E-Post: [email protected] De Mest Utlånade
    SVERIGES FÖRFATTARFOND September 2012 1(5) Box 1106 111 81 STOCKHOLM tfn 08-440 45 50 e-post: [email protected] De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2011 Listan grundar sig på författarfondens undersökning av utlåningen i folk- och skolbibliotek under utlåningsåret 2011. För varje upphovsman redovisas det totala antalet lån oavsett om han/hon skrivit boken ensam eller tillsammans med ytterligare en eller två upphovsmän. Listan kan inte användas för beräkningen av de ersättningar som utgår ur författarfonden till de enskilda upphovsmännen. Längst bak i denna lista finns också ett diagram över upphovsmännens bosättningsort. Se även särskild information. Nr NAMN 2011 2010 2009 1 Martin Widmark 1961- 1 403 681 1 369 393 1 350 208 2 Astrid Lindgren 1907-2002 902 220 877 336 899 163 3 Helena Willis 1964- 855 204 815 033 785 042 4 Gunilla Bergström 1942- 725 296 725 855 755 980 5 Sören Olsson 1964- 715 872 744 517 748 017 6 Anders Jacobsson 1963- 714 311 742 231 743 350 7 Helena Bross 1950- 670 421 568 616 484 044 8 Jørn Jensen 1946- 629 850 647 995 673 048 9 Sven Nordqvist 1946- 569 029 537 973 579 884 10 Arne Norlin 1947- 540 421 538 023 524 175 11 Johan Unenge 1963- 518 598 452 757 465 738 12 Måns Gahrton 1961- 512 969 442 578 447 575 13 Lin Hallberg 1956- 485 945 441 410 389 553 14 Stina Wirsén 1968- 466 253 395 653 348 640 15 Eva Eriksson 1949- 460 420 489 908 529 569 16 Jens Ahlbom 1954- 455 795 446 608 447 520 17 Margareta Nordqvist 1953- 447 891 358 783 261 583 18 Catarina Kruusval 1951- 434 032 443 412 450 020 19 Barbro
    [Show full text]
  • Frida Nilsson Tilldelas Astrid Lindgren-Priset
    Frida Nilsson tilldelas Astrid Lindgren-priset Författaren Frida Nilsson tilldelades idag Astrid Lindgren-priset för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen: En vardagsnära författare som med ett koncentrerat, levande språk, med mycket humor, stort allvar och en fantastisk känsla för hur det är att känna sig annorlunda skriver om stora och viktiga frågor i barns värld. Prisutdelningen ägde rum i Rabén & Sjögrens lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Traditionsenligt bjöds på ostkaka och portvin. Frida Nilsson (född 1979) är författare och översättare. Hon debuterade 2004 med Kråkans otroliga liftarsemester och har sedan dess bland annat utkommit med böckerna om Hedvig som är inspirerade av författarens egen uppväxt och utspelar sig i hennes barndomsby Hardemo. Frida Nilssons författarskap Foto: Mia Carlsson präglas av språklig lekfullhet och genreflexibilitet. Hon skriver enkelt om stora frågor och har en fantastisk blick för barn och udda existenser. Frida Nilssons böcker är översatta till flera språk. Apstjärnan nominerades 2011 till det prestigefulla Deutscher Jugendliteraturpreis. 2013 nominerades hon till det franska litteraturpriset Prix Tam-Tam ”J’aime Lire” och hon vann även det nyinstiftade priset Les Olympiades. Hon nominerades till Augustpriset för Hedvig och Max-Olov 2006 och för Jagger Jagger 2013. Astrid Lindgren-priset instiftades av Rabén & Sjögren den 14 november 1967 på Astrids 60-årsdag. Priset har sedan dess delats ut årligen för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen.
    [Show full text]
  • Mårten Sandén Tilldelas Astrid Lindgren-Priset
    2015-11-16 15:46 CET Mårten Sandén tilldelas Astrid Lindgren- priset Författaren Mårten Sandén tilldelades idag Astrid Lindgren-priset för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen: För ett omfattande, rikt och betydelsefullt författarskap inom såväl magisk realism och spänning som vardagsnära utsatthet, väl förankrat hos unga läsare i alla åldrar. Prisutdelningen ägde rum i Rabén & Sjögrens lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Traditionsenligt bjöds på ostkaka och portvin. Mårten Sandén är född 1962, han växte upp i Lund och bor numera i Stockholm. Han är författare och låtskrivare på heltid, men har psykologexamen och en fil kand i samhällsvetenskapliga ämnen. Familjen består av hustru och fyra barn. Mårten Sandén debuterade 1995 med Roy och Perry räddar en varg, en deckare i bilderboksform. Sedan dess har han gett ut en rad bilderböcker, kapitelböcker och ungdomsböcker i olika genrer – bilderboken En stackars liten haj (med illustrationer av Per Gustavsson), kapitelböckerna Sju förtrollade kvällar och Ett hus utan speglar, ungdomsromanerna En plats de kallarlyckan och Anna d’Arc samt sexton delar i den populära serien om Petrinideckarna – för att nämna några! Mårten Sandén är ledamot av Barnboksakademin och Svenska Deckarakademin. Astrid Lindgren-priset instiftades av Rabén & Sjögren den 14 november 1967 på Astrids 60-årsdag. Priset har sedan dess delats ut årligen för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Prissumman är på 50 000 kronor. Juryn för Astrid Lindgren-priset
    [Show full text]
  • This Thesis Has Been Submitted in Fulfilment of the Requirements for a Postgraduate Degree (E.G. Phd, Mphil, Dclinpsychol) at the University of Edinburgh
    This thesis has been submitted in fulfilment of the requirements for a postgraduate degree (e.g. PhD, MPhil, DClinPsychol) at the University of Edinburgh. Please note the following terms and conditions of use: • This work is protected by copyright and other intellectual property rights, which are retained by the thesis author, unless otherwise stated. • A copy can be downloaded for personal non-commercial research or study, without prior permission or charge. • This thesis cannot be reproduced or quoted extensively from without first obtaining permission in writing from the author. • The content must not be changed in any way or sold commercially in any format or medium without the formal permission of the author. • When referring to this work, full bibliographic details including the author, title, awarding institution and date of the thesis must be given. Publishing, translation, archives Nordic children’s literature in the United Kingdom, 1950-2000 Charlotte Berry PhD University of Edinburgh 2013 I hereby declare that this submission is my own work and that, to the best of my knowledge and belief, it contains no material previously published or written by another person, except where due acknowledgement has been made in the text. It has not been submitted for any other degree or professional qualification except as specified. Charlotte Berry 24 October 2013 ABSTRACT This thesis uses a multidisciplinary approach drawing primarily on archival and bibliographical research as well as the fields of children’s literature, book history and translation to explore British translation of Nordic children’s fiction since 1950. Which works of Nordic children’s literature have been published in the UK during the period in question? And how were Nordic children’s authors and texts selected by British publishers, along with British translators and illustrators? Chapter One gives an overview of limited past research in this area, focusing on publishing and book history and Translation Studies (particularly Polysystem Theory).
    [Show full text]
  • [email protected] De Mest Utlånade F
    SVERIGES FÖRFATTARFOND Oktober 2010 1(5) Box 1106 111 81 STOCKHOLM tfn 08-440 45 50 e-post: [email protected] De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2009 Listan grundar sig på författarfondens undersökning av utlåningen i folk- och skolbibliotek under utlåningsåret 2009. För varje upphovsman redovisas det totala antalet lån oavsett om han/hon skrivit boken ensam eller tillsammans med ytterligare en eller två upphovsmän. Listan kan inte användas för beräkningen av de ersättningar som utgår ur författarfonden till de enskilda upphovsmännen. Längst bak i denna lista finns också ett diagram över upphovsmännens bosättningsort. Se även särskild information. Nr NAMN 2009 2008 2007 1 Martin Widmark 1961- 1 350 208 1 096 216 976 861 2 Astrid Lindgren 1907-2002 899 163 932 743 1 114 544 3 Helena Willis 1964- 785 042 656 186 624 512 4 Gunilla Bergström 1942- 755 980 758 446 802 691 5 Sören Olsson 1964- 748 017 759 228 757 502 6 Anders Jacobsson 1963- 743 350 757 628 757 591 7 Jørn Jensen 1946- 673 048 702 460 628 116 8 Sven Nordqvist 1946- 579 884 539 082 543 215 9 Eva Eriksson 1949- 529 569 557 644 633 623 10 Arne Norlin 1947- 524 175 490 533 427 061 11 Helena Bross 1950- 484 044 416 702 344 148 12 Johan Unenge 1963- 465 738 527 566 537 164 13 Barbro Lindgren 1937- 454 277 476 066 503 573 14 Catarina Kruusval 1951- 450 020 429 710 405 722 15 Måns Gahrton 1961- 447 575 514 742 543 902 16 Jens Ahlbom 1954- 447 520 418 350 402 366 17 Mati Lepp 1947- 443 678 462 798 463 600 18 Inger Sandberg 1930- 416 489 420 945 451 796 19 Lasse Sandberg
    [Show full text]