DOCSLIB.ORG

Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 28 · Nummer 1 · 2007 Svenska Mykologer - Matts Adolf Lindblad

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 28 · Nummer 1 · 2007 Svenska Mykologer - Matts Adolf Lindblad Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 28 · nummer 1 · 2007 Svenska mykologer - Matts Adolf Lindblad ÅKE STRID Mykologen Matts Adolf Lindblad (1821–1899) en tid innehade han en konservatortjänst. En insats som blev av bestående värde var hans medverkan som Matts Adolf Lindblad var efter Elias Fries den flitigaste fackman vid tillkomsten av Elias Fries´ svampplanscher, svenska mykologen under 1800-talet, mycket aktiv bl.a. samarbetet med konstnären Petter Åkerlund i både i fält och vid skrivbordet. Han föddes det år då Femsjö i mitten av 1850-talet. Han publicerade själv Fries´ Systema mycologicum kom ut, och han kom att ett 10-tal arbeten i mykologi och han står också som bli dennes trogne lärjunge. Redan som 20-åring var auktor för en del nya svamparter som publicerades av Lindblad en kunnig mykolog, och han var aktiv fram till Fries. Han hade ett genuint intresse för vilka svampar sin död. Hans ca 60 år inom mykologin var inte mycket som var ätliga och giftiga, och han uppmärksammade mindre än lärofaderns. t.ex. giftigheten hos stenmurklan och slätskivlingar. En Bördig från en prästfamilj växte Lindblad upp i Vallby avsikt med bildandet av Stockholms Svampvänner prästgård i Södermanland. Hans lyriska beskrivning av (1879) var nog att få njuta av svamprätter i sällskap hembygden kan ha bidragit till hans tidiga botaniska med likasinnade. Vid en ”frukostmiddag” på Börsen intresse, som snart avlöstes av intresset för svampar, 1887 serverades 19 olika svamprätter! kanske efter påverkan från Fries. I Vallby och angrän- Många av Lindblads planer kom aldrig till utförande, sande socknar samlade Lindblad ett rikligt svampma- t.ex. den svampbok som han gjorde akvareller till. Först terial (nu på Naturhistoriska riksmuseet), åtföljt av ett par år efter hans död fullbordades den av L. Romell noggranna beskrivningar. Även kring Uppsala gjorde och H. Sandeberg. De äldsta mykologerna erinrar sig Lindblad ständiga exkursioner, och han markerar i sina kanske Lindblads namn genom ”D:r M.A. Lindblads anteckningar med ”F” vilka svampar han fått bekräftade Svampbok” (1901), som var amatörernas standardverk eller bestämda av Elias Fries. I början av 1840-talet i början av 1900-talet. Ett av Lindblads tidigare arbeten verkar de två ha haft nästan dagliga kontakter. I sina behandlade släktskaperna inom organismvärlden, ett anteckningar satte Lindblad in svamparna i sitt ekolo- ämne som han aldrig slutade att spekulera över. Dessa giska sammanhang (barrskogens svampar, lövskogens grubblerier samt dålig hälsa och dålig ekonomi gjorde svampar), och man kan kalla honom vår första svamp- att han sedan han flyttat till Stockholm (1873) alltmer ekolog. beskrevs som en kroppslig och själslig ruin, som hust- Lindblad lyckades aldrig få de akademiska tjänster som run försörjde som tvätterska. han åstundade, bl.a. professuren efter Elias Fries, men Redaktion Redaktör och ansvarig utgivare Mikael Jeppson Lilla Håjumsgatan 4, 461 35 TROLLHÄTTAN 0520-82910 [email protected] Hjalmar Croneborg www.svampar.se Mattsarve Gammelgarn 620 16 LJUGARN 018-672557 Svensk Mykologisk Tidskrift [email protected] inkluderar tidigare: Jan Nilsson Smeberg 2 450 84 BULLAREN 0525-20972 [email protected] Omslagsbild Matts Adolf Lindblad vid 33 års ålder. Foto (Å. Strid) av oljemålning av Julius Alexis Wetterbergh 1854. (Bergianska trädgården, Stockholm) I detta nummer nr 1 2007 ORDFÖRANDEN HAR ORDET 2 Kerstin Bergelin ISLANDSRESA 3 Land av is och eld. Rapport från SMF:s resa till Island 2006 Kjell Olofsson BÖCKER, CD 14 Svenska mykologer Jan Nilsson KURSER 15 Veckoslutskurs - tema mikroskopering Vägar på Island. Läs mer om Islandsresan på sid. 3-11. Foto K. Bergelin. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:1 (2007) 1 ORDFÖRANDEN HAR ORDET 2006! Ett osedvanligt gott svampår! digare varit okända. Vi vill redan nu tacka Skogs- styrelsen för tilldelade medel och vi planerar Värmerekord redan under juli månad, vilket åter- att, efter avslutande inventeringar under 2007, kom under månaderna september till december. presentera projektet i ett kommande nummer av Regnet, däremot, kom inte förrän efter det att Svensk Mykologisk Tidskrift liksom på årsmötet mykologiveckan hade genomförts i augusti. De 2008. Ett exempel på en skogsmiljö med höga oroliga arrangörerna spanade veckorna innan naturvärden är taggsvampskogarna. De utgör en förgäves efter regn undrande om det överhuvud- hotad skogsmiljö som utförligt beskrivs av Johan taget skulle fi nnas någon svamp i Härjedalens Nitare i häftet Taggsvampsskogar som bifogades marker att erbjuda deltagarna. Men visst fanns kallelsen till årsmötet. det svamp! Exkursionslokalerna som deltagar- Beröm slösas över Svensk Mykologisk Tid- na fi ck besöka visade ett brett spektrum av vår skrift, vilket är redaktionens hela förtjänst. Ett unika fjällvärld och minnet från vandringarna krävande ideellt arbete under många långa kväl- kommer att bestå länge. Stort varmt tack till lar, vilket på ett förtjänstfullt sätt kombinerar arrangörerna, Hjördis Lundmark, Siw Muskos, mykologisk faktapresentation med en tilltalande Maj-Britt Såthe, Jan-Olof Tedebrand och Staf- layout. Tyvärr är produktion och distribution fan Åström. av SMT med hög kvalitet förknippat med sti- gande kostnader. Dessa kostnader täcks inte av Så till ett problem. Allt fl er av SMF:s medlem- medlemsavgifterna och SMF har därför sökt mar har upptäckt värdet av mykologiveckorna. och beviljats publiceringsstöd under 2006 av På mykologiveckan i Härjedalen kunde inte alla Naturvårdsverket samt produktionsstöd av Kap- som önskade att delta få plats och kunde bara ten Carl Stenholms Donationsfond. Ett stort tack hoppas på återbud. Det kan vara viktigt att på- för förtroendet och tilldelade medel. peka att också under kommande mykologivecka i Småland är antalet deltagare begränsat. Styrelsen vill nu lyfta fram och uppmärksamma medlemmar som utan egen vinning, utan tanke Under augusti genomfördes en resa till Island på belöning eller betalning har arbetat för att på inbjudan av Guðríður Gyða Eyjólfsdóttir vid öka allas vår kunskap inom svensk mykologi. På Icelandic Institute of Natural History i Akureyri. årsmötet i Göteborg i mars kommer styrelsen att Läs och ta del av ett utförligt reportage från en dela ut Guldkniven till en medlem i SMF som oförglömlig resa i detta nummer. Alla vi som erkänsla för ett sådant framgångsrikt arbete. var med tackar Gyða varmt och hoppas att våra Alla medlemmar är välkomna att lämna förslag insamlingar ska bidra till utökad kunskap om Is- på personer som har bidragit med insatser för lands funga. svensk mykologi. Av de inkomna förslagen väljer sedan styrelsen ut den person som tilldelas Med stolthet kan konstateras att inventering av Guldkniven kommande år. svamp i Sverige till allra största delen bedrivs genom enträgna insatser av SMF:s medlemmar. Varmt välkomna till En verksamhet som är av avgörande betydelse årsmötet i Göteborg och för arbetet med den nationella rödlistan och åt- till mykologiveckan i gärdsprogrammen. I många miljöer kan svam- Småland. Med önskan par vara viktiga indikatorer på höga naturvärden om ett riktigt fi nt svampår och SMF har fått förtroendet av Skogsstyrelsen också 2007! att genomföra ett projekt avseende dokumen- tation av rödlistade skogslevande svampar. Kerstin Bergelin Inventeringarna, på nationell basis, har under Ordförande 2006 visat på värdefulla skogsmiljöer, som ti- 2 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:1 (2007) Svensk Mykologisk Tidskrift 28 (1): 3-11, 2007 ISLANDSRESA Land av is och eld Rapport från SMF:s resa till Island 2006 KJELL OLOFSSON Abstract From 29 July to 5 August 2006 the Swedish Mycological Society arranged a foray to Iceland. Local guide and organizer was Guðríður Gyða Eyólfsdóttir from the Icelandic Institute of Natural History at Akureyri. The base camp for the foray was a small guesthouse at Syðra Langholt, near the village Flúðir, some 70 km east of Reykjavík. A number of habitats were visited: grazed grasslands, alpine heathland, natural birch forests, conifer plantations and coastal sand dunes. In between the field work, the 15 participants also had the opportunity to visit the impres- sive waterfall Gullfoss, the active geysir Strokkur and the historical sites at Þingvellir. Among new mycological records for Iceland were Amanita submembranacea, Amphinema byssoides, Coprinus heterosetulosus, Cortinarius armeniacus, C. paleaceus, C. saginus, Inocybe petiginosa, Phanerochaete sordida and Xerocomus ferrugineus. Inledning ligger på 390 möh och betraktas som alpint. Det Vi var 15 personer som samlades för att stu- är hed och gräsmark kring älven, med förekomst dera svampfloran på sydvästra Island. Guðríður av bland annat myrbräcka. Tidigare har området Gyða Eyjólfsdóttir från Naturhistoriska Museet betats av får men nu fanns ett litet stall med häs- i Akureyri hade planerat våra exkursionsmål tar och en stuga. Här hittades bl. a. Hebeloma och ordnat förläggning och buss med chaufför. marginatulum som är en alpin fränskivlingsart, Ytterligare en islänning, lichenologen Starri och nordlig lilariska (Lactarius pseudouvidus, Heiðmarsson, deltog i denna vecka. Han dis- fig. 3). På hemvägen gjordes ett stopp vid Deild, puterade i Uppsala och talar därför utmärkt ett område med hed och våtmark. Där hittades svenska. Därutöver var vi nio svenskar, två rodnande strävsopp (Leccinum roseofractum). norskor och två skottar. Ytterligare ett stopp gjordes vid en lågvuxen, Den 29 juli var resdag. Vi hade själva ordnat vår svårgenomtränglig björkskog i Tungufellsdalur resa till Island och blev upphämtade med buss i och resulterade i
Load more

Recommended publications
  • New Species and New Records of Clavariaceae (Agaricales) from Brazil
    Phytotaxa 253 (1): 001–026 ISSN 1179-3155 (print edition) http://www.mapress.com/j/pt/ PHYTOTAXA Copyright © 2016 Magnolia Press Article ISSN 1179-3163 (online edition) http://dx.doi.org/10.11646/phytotaxa.253.1.1 New species and new records of Clavariaceae (Agaricales) from Brazil ARIADNE N. M. FURTADO1*, PABLO P. DANIËLS2 & MARIA ALICE NEVES1 1Laboratório de Micologia−MICOLAB, PPG-FAP, Departamento de Botânica, Universidade Federal de Santa Catarina, Florianópolis, Brazil. 2Department of Botany, Ecology and Plant Physiology, Ed. Celestino Mutis, 3a pta. Campus Rabanales, University of Córdoba. 14071 Córdoba, Spain. *Corresponding author: Email: [email protected] Phone: +55 83 996110326 ABSTRACT Fourteen species in three genera of Clavariaceae from the Atlantic Forest of Brazil are described (six Clavaria, seven Cla- vulinopsis and one Ramariopsis). Clavaria diverticulata, Clavulinopsis dimorphica and Clavulinopsis imperata are new species, and Clavaria gibbsiae, Clavaria fumosa and Clavulinopsis helvola are reported for the first time for the country. Illustrations of the basidiomata and the microstructures are provided for all taxa, as well as SEM images of ornamented basidiospores which occur in Clavulinopsis helvola and Ramariopsis kunzei. A key to the Clavariaceae of Brazil is also included. Key words: clavarioid; morphology; taxonomy Introduction Clavariaceae Chevall. (Agaricales) comprises species with various types of basidiomata, including clavate, coralloid, resupinate, pendant-hydnoid and hygrophoroid forms (Hibbett & Thorn 2001, Birkebak et al. 2013). The family was first proposed to accommodate mostly saprophytic club and coral-like fungi that were previously placed in Clavaria Vaill. ex. L., including species that are now in other genera and families, such as Clavulina J.Schröt.
    [Show full text]
  • Clavaria Miniata) Flame Fungus
    A LITTLE BOOK OF CORALS Pat and Ed Grey Reiner Richter Ramariopsis pulchella Revision 3 (2018) Ramaria flaccida De’ana Williams 2 Introduction This booklet illustrates some of the Coral Fungi found either on FNCV Fungi Forays or recorded for Victoria. Coral fungi are noted for their exquisite colouring – every shade of white, cream, grey, blue, purple, orange and red - found across the range of species. Each description page consists of a photo (usually taken by a group member) and brief notes to aid identification. The corals are listed alphabetically by genus and species and a common name has been included. In this revision five species have been added: Clavicorona taxophila, Clavulina tasmanica, Ramaria pyrispora, R. watlingii and R. samuelsii. A field description sheet is available as a separate PDF. Coral Fungi are so-called because the fruit-bodies resemble marine corals. Some have intricate branching, while others are bushier with ‘florets’ like a cauliflower or broccolini. They also include those species that have simple, club-shaped fruit-bodies. Unlike fungi such as Agarics that have gills and Boletes that have pores, the fertile surface bearing the spores of coral fungi is the external surface of the upper branches. All species of Artomyces, Clavaria, Clavulina, Clavulinopsis, Multiclavula, Ramariopsis and Tremellodendropsis have a white spore print while Ramaria species have a yellow to yellow-brown spore print, which is sometimes seen when the mature spores dust the branches. Most species grow on the ground except for two Peppery Corals Artomyces species and Ramaria ochracea that grow on fallen wood. Ramaria filicicola grows on woody litter and Tree-fern stems.
    [Show full text]
  • A Checklist of Clavarioid Fungi (Agaricomycetes) Recorded in Brazil
    A checklist of clavarioid fungi (Agaricomycetes) recorded in Brazil ANGELINA DE MEIRAS-OTTONI*, LIDIA SILVA ARAUJO-NETA & TATIANA BAPTISTA GIBERTONI Departamento de Micologia, Universidade Federal de Pernambuco, Av. Nelson Chaves s/n, Recife 50670-420 Brazil *CORRESPONDENCE TO: [email protected] ABSTRACT — Based on an intensive search of literature about clavarioid fungi (Agaricomycetes: Basidiomycota) in Brazil and revision of material deposited in Herbaria PACA and URM, a list of 195 taxa was compiled. These are distributed into six orders (Agaricales, Cantharellales, Gomphales, Hymenochaetales, Polyporales and Russulales) and 12 families (Aphelariaceae, Auriscalpiaceae, Clavariaceae, Clavulinaceae, Gomphaceae, Hymenochaetaceae, Lachnocladiaceae, Lentariaceae, Lepidostromataceae, Physalacriaceae, Pterulaceae, and Typhulaceae). Among the 22 Brazilian states with occurrence of clavarioid fungi, Rio Grande do Sul, Paraná and Amazonas have the higher number of species, but most of them are represented by a single record, which reinforces the need of more inventories and taxonomic studies about the group. KEY WORDS — diversity, taxonomy, tropical forest Introduction The clavarioid fungi are a polyphyletic group, characterized by coralloid, simple or branched basidiomata, with variable color and consistency. They include 30 genera with about 800 species, distributed in Agaricales, Cantharellales, Gomphales, Hymenochaetales, Polyporales and Russulales (Corner 1970; Petersen 1988; Kirk et al. 2008). These fungi are usually humicolous or lignicolous, but some can be symbionts – ectomycorrhizal, lichens or pathogens, being found in temperate, subtropical and tropical forests (Corner 1950, 1970; Petersen 1988; Nelsen et al. 2007; Henkel et al. 2012). Some species are edible, while some are poisonous (Toledo & Petersen 1989; Henkel et al. 2005, 2011). Studies about clavarioid fungi in Brazil are still scarce (Fidalgo & Fidalgo 1970; Rick 1959; De Lamônica-Freire 1979; Sulzbacher et al.
    [Show full text]
  • Habitat Specificity of Selected Grassland Fungi in Norway John Bjarne Jordal1, Marianne Evju2, Geir Gaarder3 1Biolog J.B
    Habitat specificity of selected grassland fungi in Norway John Bjarne Jordal1, Marianne Evju2, Geir Gaarder3 1Biolog J.B. Jordal, Auragata 3, NO-6600 Sunndalsøra 2Norwegian Institute for Nature Research, Gaustadalléen 21, NO-0349 Oslo 3Miljøfaglig Utredning, Gunnars veg 10, NO-6610 Tingvoll Corresponding author: er undersøkt når det gjelder habitatspesifisitet. [email protected] 70 taksa (53%) har mindre enn 10% av sine funn i skog, mens 23 (17%) har mer enn 20% Norsk tittel: Habitatspesifisitet hos utvalgte av funnene i skog. De som har høyest frekvens beitemarkssopp i Norge i skog i Norge er for det meste også vanligst i skog i Sverige. Jordal JB, Evju M, Gaarder G, 2016. Habitat specificity of selected grassland fungi in ABSTRACT Norway. Agarica 2016, vol. 37: 5-32. 132 taxa of fungi regularly found in semi- natural grasslands from the genera Camaro- KEY WORDS phyllopsis, Clavaria, Clavulinopsis, Dermo- Grassland fungi, seminatural grasslands, loma, Entoloma, Geoglossum, Hygrocybe, forests, other habitats, Norway Microglossum, Porpoloma, Ramariopsis and Trichoglossum were selected. Their habitat NØKKELORD specificity was investigated based on 39818 Beitemarkssopp, seminaturlige enger, skog, records from Norway. Approximately 80% of andre habitater, Norge the records were from seminatural grasslands, ca. 10% from other open habitats like parks, SAMMENDRAG gardens and road verges, rich fens, coastal 132 taksa av sopp med regelmessig fore- heaths, open rocks with shallow soil, waterfall komst i seminaturlig eng av slektene Camaro- meadows, scree meadows and alpine habitats, phyllopsis, Clavaria, Clavulinopsis, Dermo- while 13% were found in different forest loma, Entoloma, Geoglossum, Hygrocybe, types (some records had more than one Microglossum, Porpoloma, Ramariopsis og habitat type, the sum therefore exceeds 100%).
    [Show full text]
  • Ingleborough NNR
    Ingleborough NNR Waxcap Grassland Survey January 2018 Ref: NEFU2017-243 Author: A.McLay Checked: Dr A.Jukes Natural England Field Unit CONTENTS Background 3 Introduction 3 Survey methodology 4 Survey results 4 Site evaluation 15 Recommendations 21 References 22 Appendices - Appendix 1. Location of units 23 - Appendix 2. List of non-CHEGD spp. 25 - Appendix 3. Grid locations for species 26 Appendix 4. Additional photographs 27 2 Introduction The term “waxcap grassland” was coined relatively recently to describe semi-natural grassland habitats containing distinctive assemblages of fungi, including waxcaps. Waxcaps are a group of fungi characterised by having thick waxy brittle gills, often bright colours and a preference for growing in unfertilised pastures or lawns. A waxcap grassland also frequently contains representatives of several other key grassland fungi groups, of which the fairy clubs (Clavariaceae family), earthtongues (Geoglossaceae) and pinkgills belonging to the genus Entoloma are the most prominent. Collectively these groups are often referred to as the CHEGD fungi, an acronymn derived from their initials. Additional grassland fungi representatives from the genera Dermoloma, Porpoloma and Camarophyllopsis are also included as honorary CHEGD fungi. The common factor linking these fungi groups is their requirement for nutrient-poor soil types, i.e. agriculturally unimproved grasslands. Such grasslands have usually received little or no input from modern agricultural nitrogen-based fertilisers and frequently support a semi-natural sward with fine-leaved grass species such as Festuca ovina, Agrostis capillaris and Anthoxanthum odoratum. A well-developed moss layer is almost always present and usually contains the widespread grassland moss species Rhytidiadelphus squarrosus. Waxcap grasslands usually have a well-grazed sward that is maintained by regular livestock browsing or frequent mowing.
    [Show full text]
  • DISSERTAÇÃO Angelina De Meiras Ottoni.Pdf
    Universidade Federal De Pernambuco Centro De Biociências Departamento De Micologia Programa De Pós-Graduação Em Biologia De Fungos ANGELINA DE MEIRAS-OTTONI FUNGOS CLAVARIOIDES (AGARICOMYCETES) EM ÁREAS DE FLORESTAS PLUVIAIS DO NORTE E NORDESTE DO BRASIL: TAXONOMIA MORFOLÓGICA E MOLECULAR Recife 2017 ANGELINA DE MEIRAS-OTTONI FUNGOS CLAVARIOIDES (AGARICOMYCETES) EM ÁREAS DE FLORESTAS PLUVIAIS DO NORTE E NORDESTE DO BRASIL: TAXONOMIA MORFOLÓGICA E MOLECULAR Dissertação apresentada ao Curso de Pós-Graduação em Biologia de Fungos da Universidade Federal de Pernambuco, como requisito parcial à obtenção do título de mestre em Biologia de Fungos. Orientador: Profa. Dra. Tatiana Baptista Gibertoni Recife 2017 Catalogação na fonte Elaine Barroso CRB 1728 Meiras-Ottoni, Angelina de Fungos clavarioides (Agaricomycetes) em áres de florestas pluviais do Norte e Nordeste do Brasil: taxonomia morfológica e molecular. / Angelina de Meiras-Ottoni - 2017. 98 folhas: il., fig., tab. Orientadora: Tatiana Baptista Gibertoni Dissertação (mestrado) – Universidade Federal de Pernambuco. Centro de Biociências. Biologia de Fungos, Recife, 2017. Inclui referências e apêndices. 1. Basidiomicetos 2. Análise cladística 3. DNA I. Gibertoni, Tatiana Baptista (orient.) III. Título 579.59 CDD (22.ed.) UFPE/CB-2017-658 ANGELINA DE MEIRAS-OTTONI FUNGOS CLAVARIOIDES (AGARICOMYCETES) EM ÁREAS DE FLORESTAS PLUVIAIS DO NORTE E NORDESTE DO BRASIL: TAXONOMIA MORFOLÓGICA E MOLECULAR Dissertação apresentada ao Curso de Pós-Graduação em Biologia de Fungos da Universidade Federal de Pernambuco, como requisito parcial à obtenção do título de mestre em Biologia de Fungos. Aprovada em: 21/02/2017 COMISSÃO EXAMINADORA _____________________________________________ Dra. Tatiana Baptista Gibertoni ___________________________________________ Dr. Felipe Wartchow Departamento de Sistemática e Ecologia/CCEN-UFPB __________________________________________ Dra.
    [Show full text]
  • Final Report
    NATURAL RESOURCE INVENTORY of the WHITE OAK POND WATERSHED Ashland, Center Harbor, & Holderness, NH FINAL REPORT [White Oak Pond as seen from the northeast shoreline] Compiled by: Dr. Rick Van de Poll Ecosystem Management Consultants 30 N. Sandwich Rd. Center Sandwich, NH 03227 603‐284‐6851 [email protected] Submitted to: Squam Lakes Conservation Society December 2020 i ii SUMMARY The 2982‐acre White Oak Pond watershed lies at the head of Mill Brook along Route 3 in Holderness, New Hampshire. It includes the 298‐acre, 35‐foot deep White Oak Pond (and islands) and its two primary drainage systems in Holderness, Ashland, and Center Harbor. The watershed forms the western part of the 28,094‐acre Squam Lake Drainage (HUC 010700010502) and lies immediately above Piper Cove on Squam Lake. The two perennial streams total 2.26 miles, with the largest one rising on the north slopes of McCrillis Hill in Center Harbor and flowing northerly, and the slightly smaller one draining an unnamed hill in the eastern corner of Ashland and flowing easterly through a large beaver marsh on Coxboro Road. The watershed is primarily forested, although ponds, wetlands and other surface waters make up a substantial portion of the area (23.8%). Forests are primarily mixed hardwoods and conifers, with an abundance of white pine and red oak that have regenerated from former pastureland. Forested wetlands make up the plurality of the hydric soils areas, where red maple swamps are the most common. Other commercially viable timber species include red spruce, eastern hemlock, sugar maple, yellow birch, beech, and white oak.
    [Show full text]
  • <I>Rickenella Fibula</I>
    University of Tennessee, Knoxville TRACE: Tennessee Research and Creative Exchange Masters Theses Graduate School 8-2017 Stable isotopes, phylogenetics, and experimental data indicate a unique nutritional mode for Rickenella fibula, a bryophyte- associate in the Hymenochaetales Hailee Brynn Korotkin University of Tennessee, Knoxville, [email protected] Follow this and additional works at: https://trace.tennessee.edu/utk_gradthes Part of the Evolution Commons Recommended Citation Korotkin, Hailee Brynn, "Stable isotopes, phylogenetics, and experimental data indicate a unique nutritional mode for Rickenella fibula, a bryophyte-associate in the Hymenochaetales. " Master's Thesis, University of Tennessee, 2017. https://trace.tennessee.edu/utk_gradthes/4886 This Thesis is brought to you for free and open access by the Graduate School at TRACE: Tennessee Research and Creative Exchange. It has been accepted for inclusion in Masters Theses by an authorized administrator of TRACE: Tennessee Research and Creative Exchange. For more information, please contact [email protected]. To the Graduate Council: I am submitting herewith a thesis written by Hailee Brynn Korotkin entitled "Stable isotopes, phylogenetics, and experimental data indicate a unique nutritional mode for Rickenella fibula, a bryophyte-associate in the Hymenochaetales." I have examined the final electronic copy of this thesis for form and content and recommend that it be accepted in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Science, with a major in Ecology
    [Show full text]
  • Clubs, Spindles, Corals and Clavarioid Fungi of the Wyre Forest John Bingham
    Wyre Forest Study Group Clubs, Spindles, Corals and Clavarioid Fungi of the Wyre Forest JOHN BINGHam A newly completed checklist for the fungi found within the Wyre Forest (see WFGS website) shows that we have some 2,177 species for the woodland sites and the immediate area. This represents an excellent number of fungi for the site and makes the forest nationally important for its fungal diversity. (Evans et al 2001). With so many species recorded it’s impossible to summarise them all, but this article looks just at the group of Clavarioid fungi that have been found. Clavarioid fungi form a distinctive but varied group unlike most other species of fungi. Typically they are spindle shaped, often branched like deer antlers and sometimes coral-like. Some jelly fungi such as Calocera Clavulina rugosa John BIngham can look similar but these species will be very gelatinous whilst Clarvarioid fungi are much drier. Other similar Clavaridelphus pistillaris Giant Club, is a rather special species are the Geoglossum and related fungi but are fungus for Wyre being quite scarce nationally. For in a different division of fungi, the Ascomycetes. a photo and note see the Wyre Forest Study Group Review 2007 (Bingham 2007). I have seen it a few times Many Clavarioid species are quite colourful and over recent years in various parts of the forest. Most range from pink, orange, yellow, grey to white. Sizes sites are under oak woodland with a weak scattering of vary considerably and some species are so small, bracken over a more acidic ground flora with Bilberry like Typhula, that they can be easily missed.
    [Show full text]
  • WNDA Development App D9-1
    ENERGY WORKING FOR BRITAIN FOR WORKING ENERGY Wylfa Newydd Project 6.4.34 ES Volume D - WNDA Development App D9-1 - Fungi Technical Summary Report PINS Reference Number: EN010007 Application Reference Number: 6.4.34 June 2018 Revision 1.0 Regulation Number: 5(2)(a) Planning Act 2008 Infrastructure Planning (Applications: Prescribed Forms and Procedure) Regulations 2009 Horizon Internal DCRM Number: WN0902-JAC-PAC-APP-00136 [This page is intentionally blank] Wylfa Newydd Project: A Grassland Fungi Survey of Key Habitats within the Wylfa Newydd Development Area October – November 2017 Crimson Waxcaps, Hygrocybe punicea by Porth Wylfa, 10th October 2017 Debbie A. Evans Wylfa Newydd Project: A Grassland Fungi Survey of Key Habitats within the Wylfa Newydd Development Area Crimson Waxcap, Hygrocybe punicea Executive Summary A mycological survey of grassland within the Wylfa Newydd Development Area (WNDA) was commissioned in autumn 2017 as part of the Environmental Impact Assessment (EIA) of the Wylfa Newydd Project. The specific aim of the survey effort was to determine the value of any grassland fungi assemblages present within the study area. The Grassland Fungi - the ‘CHEGD’ species are recognised as indicators of undisturbed, semi-improved or unimproved grassland and are now rare both in Britain and in Europe due to agricultural intensification. The survey work mainly concentrated on areas of grassland which had been identified as supporting grassland fungi from previous studies in 2012 and 2013, (Evans, 2013; Jacobs, 2017). These included coastal grassland, semi-improved inland fields and amenity grassland. This report details the methods and findings of three survey visits that were undertaken between October and early November 2017.
    [Show full text]
  • 2018 NW Mushroomers Association Mushroom Show Species List Final
    2018 NW Mushroomers Association Mushroom Show Species List 10/21/18 Tentative total for show = 334 (including 14 not on tables, 8 lichens and 3 slime molds) It does not include the count of several dozen species lumped in the list for several genera with the ".spp" abbreviation (=several unidentified but distinct species) of which there were about 2 dozen. This is one of the largest number of species we have displayed at our annual show. This list based on the combined identification skills of: Caleb Brown, Jim Fackler, Jeremy Ferrera, Mark Johnson, Gary Laursen, Buck McAdoo, Dick Morrison, Erin Moore, Fred Rhoades, Christine Roberts, Jack Waytz, Terri Wilde, Eric Worden Species seen at ID table, or during ID sort or later identified but not put out (14) Agaricus ocecanus (A. arvensis with more solid, robust stem) Agaricus hondensis Aspropaxillus giganteus (=Clitocybe gigantea) Cortinarius paludosaniosus Dendrocollybia racemosa Laricifomes officinalis Mycena pterigena Macrocystidia cucumis Coprinopsis lagopus Oligoporus fragilis Pholiota terrestris Tricholoma imbricatum Tricholoma inamoenum Tricholoma sejunctum Agarics (223) Agaricus augustus Agaricus buckmacadooii Agaricus moelleri (=A. deardorffensis) Amanita augusta (=Amanita aspera, A. franchetii) Amanita constricta Amanita gemmata Amanita muscaria Amanita pachycolea Amanita pantherina Amanita phalloides Amanita porphyria Amanita silvicola Amanita sp. Amanita vaginata Ampulloclitocybe avellaneoalba Ampulloclitocybe clavipes Armillaria sinapina Armillaria solidipes Atheniella aurantiidisca Baeospora myosura Cantharellula umbonata Chlorophyllum brunneum Chlorophyllum olivieri Chroogomphus tomentosus Chrysomphalina chrysophylla Clitocybe dilatata Clitocybe nebularis Clitocybe odora var. pacifica Clitocybe phyllophila Clitocybe sclerotoidea Clitocybe subditopoda Clitocybe trulliformis Clitocybula atrialba Clitopilus prunulus Connopus acervatus Coprinellus micaceus Coprinopsis atramentaria Coprinus comatus Cortinarius caperatus (=Rozites caperatus) Cortinarius cf. balteatoalbus Cortinarius cf.
    [Show full text]
  • Diversidad Fúngica En El Municipio De San Gabriel Mixtepec, Región Costa De Oaxaca, México
    Revista Mexicana de Micología vol. 41: 55-63 2015 Diversidad fúngica en el municipio de San Gabriel Mixtepec, región Costa de Oaxaca, México Fungal diversity in the municipality of San Gabriel Mixtepec, Coastal region of Oaxaca, Mexico José Luis Villarruel Ordaz1, Eduviges Canseco Zorrilla, Joaquín Cifuentes2 1. Instituto de Genética, Universidad del Mar, Campus Puerto Escondido, Oaxaca, México. 2. Herbario FCME (Hongos), Departamento de Biología Comparada, Facultad de Ciencias, Universidad Nacional Autónoma de México, D.F., México RESUMEN Con la finalidad de contribuir con el conocimiento de la diversidad fúngica en el estado de Oaxaca, se realizó una revisión taxonómica de macromicetes recolectados durante la temporada de lluvias del 2008 al 2010 en el Municipio de San Gabriel Mixtepec, ubicado en la región Costa de Oaxaca. Se recolectaron 434 especímenes, los cuales se revisaron de acuerdo a las técnicas convencionales para el estudio de los hongos macroscópicos. Los ejemplares corresponden a 290 morfoespecies, de las cuales 128 se determinaron taxonómicamente a especie. A la división Basidiomycota pertenecen 256 morfos y a Ascomycota 34. Los Agaricales representan alrededor del 43 % de todas las morfoespecies reconocidas en este trabajo, lo que permite aseverar que este grupo puede llegar a constituir aproximadamente la mitad de la diversidad de macromicetes en esta región. Con base en todos los morfos estudiados, los géneros Russula, Marasmius y Xylaria presentan el mayor número de especies, lo cual se debe en parte a las características propias de la zona de estudio como son el tipo de vegetación y la gran cantidad de humedad presente. Se incrementa el conocimiento sobre la distribución de 128 especies para el municipio de San Gabriel Mixtepec y aumenta a 150 el número de especies ahora reportadas para la región Costa.
    [Show full text]