LEVANDE DÖ(D)? DECEMBERÖVERENSKOMMELSEN OCH FRÅGAN OM HUR SVERIGE SKA REGERAS

ULF BJERELD, KARIN ERIKSSON, JONAS HINNFORS MAJ 2018

© Författarna och Timbro 2018 www.timbro.se [email protected] INNEHÅLL

4 Förord

5 27 december 2014. Avtalet

6 1. Decemberöverenskommelsen – lösning eller problem?

11 2. Vad är det som händer?

21 3. Levande (DÖ)D?

26 4. Nya politiska skiljelinjer

30 5. Konstitutionella och ideologiska ramar

36 6. Pariapartier – starka ideologiska känslor med besvärliga strategiska konsekvenser

41 7. Fragmentiserat och polariserat partisystem

47 8. Decemberöverenskommelsen: unik, misslyckad lösning eller internationell mainstream?

49 9. Slutsatser: Tillbaka till ruta 1? Besvärliga vägval efter valet 2018

63 Referenser FÖRORD

Hur ska Sverige kunna regeras efter valet i september 2018? Samhällsförändringar och nya parlamentariska förutsättningar försvårar skapandet av starka regeringar. Nya politiska konfliktlinjer och uppkomsten av ett ”tred- je block” i svensk politik – varav ett block (Sverigedemokraterna) hålls isolerat – utsätter de institutionella och parlamentariska system som utvecklats i en situation där två block konkurrerat om makten för stora påfrestningar. Försöket att under innevarande mandatperiod hantera situationen genom den så kallade Decemberöverenskommelsen misslyckades. Decemberöverenskommelsen var tänkt att bestå i åtta år – i stället föll den samman efter bara 285 dagar.

I denna rapport vill vi med utgångspunkt Vi har skrivit rapporten tillsammans och i forskning och internationella jämförelser försökt att på bästa sätt kombinera våra olika diskutera regeringsmaktens förutsättningar i kompetenser. Ulf Bjereld har haft huvud- Sverige i dag. Hur ska regeringsmakten, givet ansvar för kapitel ett, tre och fyra, Karin de nya politiska och parlamentariska förutsät- Eriksson för introt och kapitel två och Jonas tningarna, kunna stärkas på ett sätt som Hinnfors för kapitel fem, sex, sju och åtta. främjar politisk stabilitet och som underlättar För avslutande kapitel nio har vi haft gemen- skapandet av handlingskraftiga regeringar? samt huvudansvar. Avslutningsvis vill vi tacka Den politiska utvecklingen i Sverige är Andreas Johansson Heinö för mycket en del av ett större europeiskt mönster som konstruktiva kommentarer på texten. inrymmer nya politiska skiljelinjer, tendens- er till fragmentiserade partisystem samt en Göteborg och Stockholm i april 2018 framgångsvåg för högerpopulistiska, na- Ulf Bjereld, Karin Eriksson, Jonas Hinnfors tionalkonservativa partier. Utvecklingen är ett uttryck för mötet mellan de samhälls- förändringar som präglar vår tid och de ex- isterande konstitutionella och institutionella system som formades under 1900-talet. Med denna rapport vill vi också ge ett bidrag till diskussionen om demokratins möjligheter i en tid där industrisamhället fasas ut, vän- ster–högerkonflikten inte präglar politiken på samma sätt och förutsättningarna för par- tipolitiken förändras.

4 27 DECEMBER 2014: AVTALET

I elva minuter hade Göran Hägglund fått vänta antas utan utbrytningar. Dessutom pekade på ordet. partierna ut tre områden där de skulle samta- Han hade hört statsminister Stefan Löfven la över blockgränsen. Det gällde pensionerna, hälsa journalisterna välkomna och tacka alli- energin och försvaret. anspartierna för konstruktiva samtal. Han På annandag jul var avtalet klart. Morgo- hade hört Moderaternas tillträdande partile- nen därpå gick kallelsen till pressträffen ut till dare konstatera att inget medierna. Då hade partierna även gjort upp parti längre ensamt kan göra anspråk på re- om formerna för mötet med de politiska re- geringsmakten i Sverige. Han hade lyssnat på portrarna. Miljöpartiets andra språkrör Gus- Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, när hon tav Fridolin fick vara med på kanten i riksda- talade om traditionen att samtala om politik gen, förutsatt att han inte sa någonting. över blockgränsen. Han hade fått uppleva hur Det var sju trötta toppolitiker som stod där centerledaren Annie Lööf lade ut texten om framför journalisterna. Ingen av dem kunde hur partierna dyrkat upp höstens låsningar skryta med en riktigt lyckad insats under året och kommit överens om rätt saker. Och han som gått, det där omtalade supervalåret 2014. hade fått vänta på sin tur, medan liberalen Jan De fyra allianspartierna hade backat tio pro- Björklund betonade att det krävs två seriösa centenheter i valet. Redan på valnatten hade regeringsalternativ, om oppositionen inte ska Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt bestå av enbart missnöjespartier. Så fick par- aviserat att han skulle lämna in sin avsked- tiledaren för det minsta partiet i riksdagen or- sansökan som statsminister. Socialdemokra- det, i den historiska pressträffen om Decem- terna hade bara gått framåt marginellt och beröverenskommelsen. Miljöpartiet hade till och med tappat lite. Nu ”Överenskommelsen gäller inte bara 2015 försökte de båda rödgröna partierna regera utan den gäller fram till valdagen 2022. Den Sverige på valresultat långt under förväntan. har alltså en långsiktig karaktär. På det här I början av december hade allianspartierna viset lyckas vi åstadkomma stabila spelregler och Sverigedemokraterna fällt regeringens och de spelreglerna bör ju vara sådana att de budgetförslag. Sedan hade de borgerliga par- kan hålla över tid så att de politiska konf- tierna tackat nej till att förhandla om den likterna kan brytas mot varandra”, sa krist- ekonomiska politiken. Då hade Stefan Löfven demokraten Göran Hägglund. i sin tur gjort klart att han tänkte utlysa extra Någon minut senare konstaterade Stefan val. Löfven att planerna på ett extraval i mars var Nu visade de sex partierna enad front för avblåsta. Alliansen, Socialdemokraterna och ett ögonblick. Det fanns ett avtal. I ett nytt Miljöpartiet hade mötts över blockgränsen politiskt läge skulle det ändå gå att styra Sver- och gjort upp om spelregler för minoritetssty- ige. re. ”Det är politiken som ska vara i fokus. Avtalet byggde till stor del på sedan ti- Inte formfrågor. Och det lägger den här öve- digare kända krav från allianspartierna. So- renskommelsen grunden för”, sa Göran Häg- cialdemokraterna och Miljöpartiet gick med glund. på principen att släppa fram den statsminis- Mindre än tio månader senare skulle hans terkandidat som hade det största underlaget eget parti spräcka den illusionen. Decem- i riksdagen. De sex partierna var också öve- beröverenskommelsen föll på Kristdemokra- rens om att regeringen skulle få igenom sin ternas riksting. budget, och att budgetpropositionen skulle Svåra frågor saknade, återigen, svar.

5 KAPITEL 1 DECEMBERÖVERENSKOMMELSEN – LÖSNING ELLER PROBLEM?

6 Presentationen av Decemberöverenskommelsen möttes inte med pukor och trum- peter, utan snarare av en stor lättnad. ”Så sänker sig nyårsfriden över Helgeand- sholmen. Det blir inget extra val i mars”, menade Daniel Swedin på Aftonbladets ledarsida.1 Under rubriken ”Välkommen besinning fem minuter före nyårsafton” skrev Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski att ”Decemberöveren- skommelsen lindrar smärtan för det närmaste året”.2 Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, anförde att ”Decemberöverenskommelsen sprider en postum julfrid”, men med det kritiska tillägget att överenskommelsen var ”ur många perspektiv problematisk”. 3

Decemberöverenskommelsen syftade till att gering där även Centerpartiet och Folkpartiet skapa en varaktig lösning på regeringsfrå- kunde ingå. gan, givet det tumult som uppstod när Sver- Decemberöverenskommelsen är daterad igedemokraterna i december 2014 fällde den den 26 december 2014 och undertecknad av rödgröna regeringens budgetförslag genom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Modera- att i riksdagsomröstningen stödja allianspar- terna, Centerpartiet, Folkpartiet (nu Liber- tiernas gemensamma budget. Alliansen och alerna) och Kristdemokraterna. Vänsterpar- de rödgröna partierna strävade efter att isol- tiet och Sverigedemokraterna stod utanför. era Sverigedemokraterna och vägra varje form Decemberöverenskommelsen lyfter fram att av samarbete eller samverkan med partiet. Sverige sedan enkammarriksdagens införande Samtidigt kunde Sverigedemokraterna gen- 1917 oftast styrts av minoritetsregeringar, och om sin vågmästarställning i riksdagen utöva att regeringsformen också utgår från att så ska ett avgörande inflytande på regeringsfrågan. kunna vara fallet. En statsminister är inte ber- Få eller ingen trodde att det av statsminis- oende av ett aktivt stöd från en majoritet av ter Stefan Löfven aviserade extravalet i mars riksdagens ledamöter, det avgörande är i stäl- 2015 skulle åstadkomma en förändring av det let att det inte finns en majoritet (det vill säga parlamentariska läget på ett sätt som skulle minst 175 ledamöter) som är emot. underlätta möjligheterna att skapa en livs- I överenskommelsen konstateras att Sver- duglig regering. ige sannolikt även under den närmaste fram- Grundprincipen i Decemberöverenskom- tiden kommer att styras av minoritetsrege- melsen var att det största blocket – Alliansen ringar, och att dessa i praktiken kommer få eller de rödgröna – skulle tillåtas regera. Den svårt att regera. Överenskommelsen vill un- principen förordades av Fredrik Reinfeldt derlätta för minoritetsregeringar att regera redan under valrörelsen, men avfärdades genom att ”den statsministerkandidat som bestämt av Stefan Löfven och Socialdemokra- samlar stöd från den partikonstellation som terna. Motivet till Socialdemokraternas är större än alla andra tänkbara partikonstel- motstånd låg främst i att partiet betrakta- lationer ska släppas fram”. Dessutom betonas de Fredrik Reinfeldts förslag som ett sätt att att ”utbrytningar ur budgeten ska inte vara bibehålla blockpolitiken. Socialdemokraterna möjliga”. Dessa principer preciseras till att hade i stället en långsiktig strategi som gick ut den statsministerkandidat som representer- på att luckra upp blockpolitiken och splittra ar den största partikonstellationen och som Alliansen, för att på så sätt lägga grunden föreslås av talmannen ska släppas fram gen- till en socialdemokratiskt ledd majoritetsre- om att övriga partier lägger ned sina röster.

1 Aftonbladet, 27 december 2014. 2 Dagens Nyheter, 27 december 2014. 3 Svenska Dagbladet, 28 december 2014.

7 Även vid omröstning om budgeten ska förs- och medborgarnas tilltro till demokratin ris- laget från den största partikonstellationen kera att skadas. Därutöver riktade kritiken in släppas fram, genom att övriga partier om så sig på att överenskommelsen skulle strida mot behövs lägger ned sina röster i den avgörande författningen genom att den påminde om en omröstningen. Därutöver pekas tre politis- grundlagsförändring, men utan att ha beretts ka sakområden ut för samarbete och samtal: som en sådan. Andra kritikpunkter som lyftes försvars- och säkerhetspolitiken, pensioner- fram var att den innebar ett maktpolitiskt neder- na samt energipolitiken. Överenskommelsen lag för Alliansen, att den bidrog till att förstärka skulle gälla till och med valdagen 2022, det blockpolitiken samt att den gav Vänsterpartiet vill säga över två mandatperioder. inflytande över den ekonomiska politiken. På så sätt skulle största block – Alliansen Inför Kristdemokraternas riksting i okto- eller de rödgröna – kunna regera och Sver- ber 2015 hade det interna motståndet i Kris- igedemokraternas vågmästarställning sättas tdemokraterna, liksom i Moderaterna, vuxit ur spel. Den enda oklarheten gällde egentli- i styrka. Under uppseendeväckande former gen Vänsterpartiets roll. Partiet ingick inte i – med ungdomsförbundets ordförande Sara regeringen, men skulle ändå räknas in i ”stör- Skyttedal skålande i champagne som starkaste sta partikonstellation”. På så sätt måste Vän- uttryck – röstade rikstinget igenom att parti- sterpartiet ge sitt aktiva stöd åt den rödgröna et skulle lämna Decemberöverenskommelsen. regeringsbudgeten för att den skulle röstas ig- Beslutet kom överraskande. När rikstinget enom, men samtidigt behövde Vänsterpartiet inleddes hade 20 av 26 partidistrikt, inklus- inte ta något regeringsansvar. ive partiledningen, uttalat sig för att bibehålla överenskommelsen. Men när beslutet väl var Lugnet kring Decemberöverenskommels- fattat var dominoeffekten igång. På mindre en blev kortvarigt. Att Sverigedemokraterna än ett par dagar meddelade de övriga partile- rasade var inte särskilt förvånande – partiet darna inom Alliansen att de också valde att blev ju genom överenskommelsen av med sin lämna Decemberöverenskommelsen. vågmästarställning och fick därmed minskat Genom Decemberöverenskommelsens politiskt inflytande. Men även inom Modera- fall förstärktes förväntningarna inom främst terna och Kristdemokraterna var upprördhet- Moderaterna och Kristdemokraterna att en stor. Den förre moderate försvarsministern Stefan Löfvens socialdemokratiskt ledda re- Mikael Odenberg betecknade på DN De- gering nu skulle tvingas avgå. Visst skulle väl batt Decemberöverenskommelsen som ”ett allianspartierna nu enas om att gå fram med demokratiskt och parlamentariskt nederlag” ett gemensamt budgetförslag? Och om Stefan och Alliansens agerande som en villkorslös Löfven valde att återigen avisera ett extra val, kapitulation.4 Den kristdemokratiske euro- så skulle allianspartierna inte tveka att denna paparlamentarikern Lars Adaktusson krävde gång löpa linan ut? att partimedlemmarna skulle få ta ställning Men ingenting hände. Till mot- till överenskommelsen. 5 ståndarna till Decemberöverenskommels- Kritiken mot Decemberöverenskom- ens stora besvikelse valde allianspartierna melsen gick främst ut på att den skulle vara i stället att fortsätta agera som om överens- odemokratisk genom att den kringskar opposi- kommelsen fortfarande var i kraft. Alli- tionens handlingsfrihet i parlamentet och inte anspartierna lade inte fram någon gemen- var förankrad bland partimedlemmarna. På så sam budget. Det blev inget extra val. Isol- sätt skulle folkviljans förverkligande försvåras eringen av Sverigedemokraterna fortsatte.

4 Dagens Nyheter, 29 december 2014. 5 Sydsvenskan, 4 mars 2015.

8 Decemberöverenskommelsen var död, men i det vi fick i valet 2014? Skulle Socialdemokra- praktiken levde den vidare. Hur kunde det gå terna orka regera ytterligare en mandatperi- så? od med motsvarande svåra parlamentariska Med eller utan Decemberöverenskom- förutsättningar som 2014–2018? Om svaret melsen fanns det i rådande parlamentariska på dessa frågor är nej, vilka är då alternativen? läge bara tre sätt att skapa ett stabilt svar på Går Sverige in i en tid av ökad politisk insta- frågan om hur Sverige ska kunna regeras. Det bilitet, där det blir allt mer omöjligt att åstad- första sättet var att bryta isoleringen av Sver- komma stabila regeringsbildningar? igedemokraterna och bilda en regering som får ma- Osäkerheten i regeringsfrågan hänger joritet i kammaren genom någon form av stöd från samman med en ökad instabilitet i svensk detta parti. Hittills har Centerpartiet och Lib- politik över huvud taget. Under stora delar eralerna varit mycket tydliga med att det är en av 1900-talet präglades det svenska partisys- lösning som de finner helt oacceptabel. Det temet av stabilitet och väljarrörligheten var andra sättet var att bryta blockpolitiken och bilda låg. Vänster–högerdimensionen strukture- en regering som får majoritet i kammaren genom rade politiken och de nya partier som ändå någon form av samverkan över blockgränsen, till bildades tvingades snabbt positionera sig på exempel mellan Socialdemokraterna och mit- vänster–högerskalan för att på ett varaktigt tenpartierna. Hittills har Centerpartiet och sätt kunna göra sig gällande. Liberalerna varit mycket tydliga med att det Vänster–högerdimensionen är fortfarande är en lösning som inte är aktuell. Det tredje den klart viktigaste konfliktlinjen i svensk sättet var att följa Decemberöverenskommelsens politik. Men stabiliteten i partisystemet har grundprincip och låta största blocket regera. Hit- luckrats upp och Miljöpartiet, Kristdemokra- tills är det den enda lösning som mittenpar- terna och Sverigedemokraterna har utvidgat tierna – vilka spelar en nyckelroll i alla realis- Sveriges traditionella fempartisystem till ett tiska regeringsförhandlingar – funnit möjlig. åttapartisystem. Väljarrörligheten har ökat. I Men är Decemberöverenskommelsens början av 1960-talet var det bara 11 procent grundprinciper verkligen möjliga att efterleva av väljarna som bytte parti mellan valen, i va- på sikt? I riksdagen har vi i dag i blockpolitis- let 2014 uppgick andelen partibytare till 35 ka termer en högermajoritet, om vi räknar procent.6 Sverigedemokraterna har mobilis- in Sverigedemokraterna bland högerpartier- erat på en framväxande frihetlig-auktoritär na. Inte i något annat land i Europa har vi åsiktsdimension i svensk politik som brukar ett parlamentariskt läge där en högermajor- kallas för GAL/TAN-dimensionen. GAL itet tillåter en rödgrön minoritet att regera. står för Grön–Alternativ–Liberal (Green–Al- I Sverige har denna lösning fungerat i fyra ternative–Liberal) och TAN för Tradition– år. Men den politiska frustrationen är förstås Auktoritär–Nationalistisk (Tradition–Au- stark inom allianspartierna, då de vet att de thoritarian–Nationalist). Bland de politiska genom de parlamentariska styrkeförhållande- sakfrågor som brukar förknippas med GAL/ na skulle kunna avsätta regeringen vilken dag TAN-dimensionen återfinns flykting- och som helst. invandringspolitik, lag och ordning, försvar- Orkar Centerpartiet, Liberalerna, Krist- spolitik, feminism och jämställdhet, miljö och demokraterna och Moderaterna med att hålla hållbar utveckling samt olika livsstils- och ihop sin allians i opposition i fyra år till, om vi identitetsfrågor. 7 i valet 2018 får ett valresultat som motsvarar

6 De flesta partibyten sker inom respektive block, men även partibyten mellan blocken har ökat. Oscarsson (2016); Oscarsson & Holmberg (2016). 7 Se till exempel Gerin & Bernhardtz (2014).

9 I denna rapport vill vi beskriva, förklara och dustrisamhället fasas ut, vänster–högerkonf- se konsekvenserna av Decemberöverenskom- likten inte präglar politiken på samma sätt melsens uppgång och fall. Decemberöveren- som tidigare och förutsättningarna för par- skommelsen gestaltar ett nytt politiskt läge tipolitiken förändras. i Sverige, där samhällsförändringar och nya År 2016 publicerade vi boken Förhandla parlamentariska förutsättningar försvårar eller DÖ – Decemberöverenskommelsen och svensk skapandet av starka regeringar. Nya politiska demokrati i förändring.8 Där presenterade vi konfliktlinjer och uppkomsten av ett ”tredje en detaljerad analys av den politiska hän- block” i svensk politik – varav ett block (Sver- delseutvecklingen före och efter valet 2014 igedemokraterna) hålls isolerat – utsätter de och relaterade Decemberöverenskommels- institutionella och parlamentariska system ens uppgång och fall till centrala drag i som utvecklats i en situation där två block svensk demokrati. I denna rapport utvecklar konkurrerat om makten för stora påfrestnin- vi analysen och diskuterar hur det senaste gar. Vår analys av Decemberöverenskommels- årets politiska händelseutveckling påverkat en blir ett redskap för att med utgångspunkt förutsättningarna i regeringsfrågan inför i relevant forskning och internationella jäm- valet hösten 2018. Vi fördjupar de interna- förelser diskutera regeringsmaktens förutsät- tionella jämförelserna och diskussionen kring tningar i Sverige i dag, och även presentera vilka möjliga politiska och konstitutionel- förslag på politiska och konstitutionella la åtgärder som kan vidtas för att stärka re- lösningar för att hantera den besvärliga par- geringsmaktens ställning i Sverige. lamentariska situationen. Hur ska regering- I kapitel två beskriver och analyserar vi smakten, givet de nya politiska och parlam- den politiska händelseutvecklingen i Sverige entariska förutsättningarna, kunna stärkas på från valet 2014 fram till i dag. I kapitel tre ett sätt som främjar politisk stabilitet och som diskuterar vi Decemberöverenskommelsens underlättar skapandet av handlingskraftiga uppkomst och fall och varför dess princi- regeringar? per fortsatte att styra politiken trots att öv- Den politiska utvecklingen i Sverige är erenskommelsen formellt var dödförklarad. en del av ett större europeiskt mönster. En Därefter relateras händelseutvecklingen till sittande regering får allt svårare att i val förn- pågående samhällsförändringar och hur des- ya sitt mandat. Väljarrörligheten är stor. De sa hänger samman med framväxten av nya traditionellt dominerande stora partigrup- sociala skiljelinjer (kapitel fyra), tendenser perna som socialdemokrater, kristdemokrater till ett mer fragmentiserat partisystem (ka- och liberaler möter svårigheter. Utvecklingen pitel fem) samt Sverigedemokraternas ställn- är ett uttryck för mötet mellan de samhälls- ing som pariaparti (kapitel sex). I kapitel sju förändringar som präglar vår tid och de ex- jämför vi hur motsvarande problematik kring isterande konstitutionella och institutionella regeringsfrågan hanterats i andra länder. Ka- system som formades under 1900-talet – ett pitel åtta diskuterar och ger förslag på olika möte som inrymmer nya politiska skiljelinjer, politiska och konstitutionella lösningar på tendenser till fragmentiserade partisystem problemet. I det avslutande kapitel nio for- samt en framgångsvåg för högerpopulistiska, mulerar vi några mer övergripande slutsatser nationalkonservativa partier. I denna rap- om förutsättningarna för en mer stabil och port vill vi ge ett bidrag till diskussionen om handlingsduglig regeringsmakt i Sverige och demokratins förutsättningar i en tid där in- Europa inom den överblickbara framtiden.

8 Bjereld et al (2016a).

10 KAPITEL 2 VAD ÄR DET SOM HÄNDER?

11 14 SEPTEMBER 2014: FÖRÄNDRING

Om någon förlorar, så borde väl någon vin- Socialdemokraterna försökte söndra och na. Det var därför som så många trodde att härska för att nå regeringsmakten. De hade mannen i mörk kostym och röd slips klev upp goda skäl att värna det framgångsrika allians- på scenen i Waterfronts kongresscenter för samarbetet. att hålla ett segertal. Men Socialdemokrater- Redan i valrörelsen 2010 hade Fredrik nas partiledare Stefan Löfven undvek sådana Reinfeldt lanserat idén om att låta ”största formuleringar när han mötte partiarbetarna blocket” regera. Så blev det också i praktiken, en minut före midnatt på valnatten. Hans när Sverigedemokraterna kom in i riks- parti hade bara gått framåt marginellt och dagen, och alliansregeringen miste sin ma- den blivande koalitionspartners Miljöpartiet joritet. Några gånger hamnade de rödgröna hade gjort ett betydligt sämre val än väntat. på samma sida som Sverigedemokraterna Det enda som hade gått enligt planen var att i besluten om budgeten i riksdagen. Först Moderaterna och Alliansen hade backat kraft- drev de igenom besparingar i regeringskans- igt och att den sittande statsministern Fredrik liet hösten 2010. Sedan, hösten 2013, gav de Reinfeldt hade meddelat att han tänkte lämna sig på Alliansens skattepolitik. Förslaget om sin post. att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt ”Svenska folket krävde förändring, sven- ingick i riksdagens rambeslut om budgeten. ska folket får förändring”, sa Stefan Löfven Men genom ett initiativ från finansutskottet ungefär fem minuter in i talet på valvakan, kunde Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, och överröstades av jublande talkörer. För Miljöpartiet och Sverigedemokraterna stoppa första gången på hela kvällen klarade besökar- höjningen av brytpunkten. na att uppbåda någon sorts feststämning. En De borgerliga partierna ansåg att So- motståndares nederlag kan man alltid fira. En cialdemokraterna varit med och brutit mot annan motståndares framgångar är svårare att praxis som Sverige haft för budgetbesluten hantera. sedan den ekonomiska krisen på 90-talet. Sverigedemokraterna var det parti som Inte minst Centerpartiet uppfattade ageran- gick kraftigt framåt i riksdagsvalet 2014. Men det som ett stort svek. För Moderaterna var Stefan Löfven lovade se till att SD inte skulle tidpunkten känslig: Hösten 2013 hade partiet få någon vågmästarroll. Som så många gånger gjort en tvärvändning i skattepolitiken och tidigare sträckte han ut en hand över block- lanserat ett stopp för sänkningar. Det budska- gränsen – till ”andra demokratiska partier pet blev obegripligt, när regeringen naglades som vill göra sitt bästa för att ta ansvar för fast i en debatt om brytpunkten. ”Det är Sverige”. Sedan for han till SVT:s valvaka tyvärr inte oppositionens uppgift att lotsa ig- som blivande statsminister. Men hur skulle enom budgetar”, sade Magdalena Andersson, han egentligen få ihop en regering? den blivande socialdemokratiska finansminis- I flera år hade de svenska toppolitikerna tern, syrligt.9 pratat förbi varandra i regeringsfrågan. Ste- Socialdemokraterna gick till val som ett fan Löfven hade klagat på blockpolitiken och enskilt parti, utan några tydliga besked om lovprisat idén om breda uppgörelser. Det var vad som skulle hända med det rödgröna sa- ett agerande som hade väckt ont blod i Alli- marbetet i regeringsbildningen. Erfarenheten ansen. De borgerliga partierna hävdade att från 2010 års val var att det fanns en skepsis

9 Aftonbladet, 8 december 2013.

12 i väljarkåren mot både Miljöpartiet och En lång utläggning om kostnaden för in- Vänsterpartiet. Alliansen hade goda skäl att vandringen följde. Mattias Karlsson – som försöka bunta ihop de rödgröna och kräva fått hoppa in som talesperson när partile- klara besked om Löfvens regeringsunderlag. daren Jimmie Åkesson sjukskrevs för utbränd- I valrörelsen trappade de upp retoriken. ”Vi het – försökte så utförligt som möjligt motive- släpper inte fram en regering som inte visat ra den drastiska åtgärden att bryta mot praxis att den kan få igenom sin budget”, skrev alli- och fälla regeringens budget. Många politis- ansledarna på DN Debatt.10 Ur det perspek- ka motståndare och expertkommentatorer tivet förblir det som hände efter riksdagsvalet kom att tolka hans agerande som en fräck den 14 september 2014 en gåta: De borger- PR-kupp. För de borgerliga partierna blev liga partierna släppte fram en regering med presskonferensen en påminnelse om att Sver- Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Både igedemokraterna med sina bruna rötter inte det politiska etablissemanget och medier- skulle betraktas som vilket parti som helst. na underskattade problemen med att isolera Till slut kom så beskedet som skulle ska- Sverigedemokraterna en andra mandatperiod ka om svensk inrikespolitik i grunden: Sver- i riksdagen. Men svenska folket hade röstat igedemokraternas riksdagsgrupp hade fattat för förändring. Och förändring skulle svenska ett principbeslut om att försöka fälla varje folket få. regering och varje budgetbeslut som gav stöd för ökad invandring och gav Miljöpartiet ”ett avgörande inflytande” över migrationspoli- tiken. Därmed skulle Sverigedemokrater- 2 DECEMBER 2014: KNALLEN na rösta på allianspartiernas gemensamma budgetmotion. På en presskonferens kan 22 minuter framstå Det är lätt att vara efterklok: I efterhand som en evighet. Men Sverigedemokraternas är det obegripligt att så få i politiken eller me- gruppledare och vikarierande partiledare Mat- dierna kunde förutspå hur Sverigedemokra- tias Karlsson och den ekonomisk-politiske terna skulle agera. Politiska journalister an- talespersonen Oscar Sjöstedt hade inga klagas ofta för att vara spelfixerade, men de betänkligheter mot att hålla medierna på hal- hade underskattat problemen med spelet om ster, under genomgången av partiets ekono- makten och regeringsfrågan. De andra par- miska politik. tierna hade haft svårt att ta Sverigedemokra- I valrörelsen hade Fredrik Reinfeldt upp- terna på allvar. Ändå hade SD-ledningen varit manat svenska folket att ”öppna sina hjärtan” mycket tydlig i sina ambitioner att påverka för flyktingströmmarna. Nu ville Mattias politiken. ”Nu vill vi ha makt, inflytande – på Karlsson att partierna skulle stänga dörren. riktigt”, skrev Jimmie Åkesson 2013.11 Han konstaterade att den nya regeringen lagt sig under Migrationsverkets prognos för I efterhand är det också lätt att konstatera asylinvandringen år 2015, och tillade att Mi- att många partier underskattade sprängkraf- grationsverkets prognos förmodligen var för ten i migrationspolitiken och varningssig- låg. Historien skulle ge honom rätt på den nalerna inför flyktingkrisen 2015. Spel och punkten. sak hängde ihop i regeringskrisen i december

10 Dagens Nyheter, 21 augusti 2014. 11 Åkesson (2013).

13 2014. Efter presskonferensen beställde några i presskonferens i Rosenbad. Han skulle inte SD-ledningen pizza och satte sig för att kolla avgå, och han tänkte inte ändra sig och regera på tv. De kunde följa hur Stefan Löfven bjöd på oppositionens budget. I stället skulle han in allianspartierna till överläggningar om så fort som möjligt utlysa ett extra val. Första budgeten. Socialdemokraterna och Miljöpar- tillfället som en ny regering, enligt regelver- tiet trodde fortfarande att bråket gick att lösa ket, kunde utlysa val var den 29 december. genom förhandlingar om den ekonomiska Tanken var att själva valet sedan skulle hållas politiken i sak. i mars. Men när allianspartierna mötte medier- ”Det här är för att låta väljarna nu ta na utanför regeringskansliet Rosenbad på ställning i detta nya politiska landskap. Det är kvällen den 2 december, blev beskedet att de det som är så viktigt att se. Det är inte som tänkte hålla fast vid sitt budgetförslag. Däre- förr. Det är något nytt”, deklarerade Löfven. mot var de beredda att förtydliga spelregler- Det framstod som ett definitivt besked. Det na för minoritetsstyre – att stärka regelverket var det inte. om att budgetbeslut skulle tas i sin helhet och I efterhand är det lätt att glömma hur att största underlaget kunde regera riksdagen. tongångarna gick i debatten i december 2014. Besvikelse och förvåning spred sig inne hos Näringslivet har aldrig uppskattat politiskt förhandlingsdelegationen på Rosenbad. kaos och hade vid den här tiden fortfarande Tonläget på mötet har beskrivits formellt, en ganska ljus bild av Socialdemokraternas mer som en debatt än en förhandling. Alli- partiledare Stefan Löfven. Allianspartiernas anspartierna räknade upp Löfvens alterna- ovilja att samarbeta över blockgränsen fram- tiv i krisen: Att regera på Alliansens budget, ställdes ibland som obegriplig. Medierna rap- att avgå eller att utlysa extraval. Två gånger porterade om de höga kostnaderna för extrav- fick de borgerliga partiledarna frågan om det alet. I enkäter uttryckte lyssnare och läsare fanns något i form eller sak som kunde göras sin oro över den politiska turbulensen. LO:s för att undvika den uppkomna situationen. ordförande Karl-Petter Thorwaldsson varna- Svaret var nej.12 Det var, som sagt, inte op- de för att extravalet skulle skada jobben och positionens sak att lotsa igenom budgeten. På ekonomin. en sen presskonferens gav Stefan Löfven fack- Både regeringen och Alliansen var under föreningsmannens syn på de politiska förhan- press att hitta en utväg. Sex dagar efter budget- dlingarna med Alliansen. ”Det fanns ingen på ens fall upprepade de borgerliga partiledarna andra sidan bordet”, sade han. erbjudandet om att göra upp om spelreglerna för minoritetsstyre. Det tog några dagar för regeringen att ta trevaren på allvar. Men så 3 DECEMBER 2014: FÖRHANDLINGEN småningom kontaktade finansminister Mag- dalena Andersson den dåvarande KD-ledaren Det har sagts många gånger att Stefan Löfven Göran Hägglund, och deras samtal ledde till har svårt för det politiska spelet. Kanske på diskussioner med hela Alliansen. De borger- grund av en motvilja mot taktiserande, kan- liga partierna såg en möjlighet att undkom- ske på grund av oförmåga. Men när det väl ma extravalet. Centerpartiet tvekade: Partiet gällde, under regeringskrisen 2014, skakade hade både resurser och självförtroende för en han om hela det politiska etablissemanget. ny valrörelse. Men under stort hemlighets- Efter budgetomröstningen i riksdagen kom makeri inleddes nya förhandlingar. statsministern med överraskningen på en

12 För en längre skildring av regeringskrisen, se Dagens Nyheter, 2 januari 2015.

14 Moderaterna började skissa på ett för- 9 OKTOBER 2015: SKUMPAN slag på spelregler för minoritetsstyre. Den avgående moderatledaren Fredrik Reinfeldt Till slut kom en flaska Bollinger att symbol- fanns bara med i kulisserna, som bollplank till isera budgetdebatten. När trycket blev för den blivande partiledaren Anna Kinberg Ba- hårt, flög korken ur flaskan. Sara Skyttedal, tra. Men hans ande vilade i högsta grad över ordförande för Kristdemokratiska Ung- förhandlingarna. Det skulle bli en uppgörelse domsförbundet KDU, korkade upp cham- i form, inte i sak. Förhandlingarna var inte pagne på rikstinget när partiet beslöt att särskilt omfångsrika. Det enkla var det svåra: lämna Decemberöverenskommelsen. Det var Tilliten.13 en märklig vändning, med tanke på att de bor- Avtalet stod och föll med frågan om re- gerliga partierna lagt grunden för hela avtalet. geringsbildningen. Socialdemokraterna gick Decemberöverenskommelsen präglades av den med på att släppa fram en borgerlig statsmin- avgående alliansledaren Fredrik Reinfeldts tan- ister, om han eller hon representerade det kegångar om hur största underlag skulle styra största blocket i riksdagen. De borgerliga par- Sverige. Den dåvarande KD-ledaren Göran tierna fick igenom att Vänsterpartiet skulle Hägglund var initiativtagare till förhandlingar- betraktas som en del av regeringens under- na med den nya S-MP-regeringen. lag. Däremot sa Socialdemokraterna och Men Moderaterna och Kristdemokraterna Miljöpartiet nej till allianspartiernas krav på hade haft problem med att förankra beslu- lagstiftning. De såg demokratiska dilemman. tet. Den moderate riksdagsledamoten Finn Därför fick ett handslag räcka. Bengtsson blev symbolen för protesterna. Kvar var dragkampen mellan form och Som alla andra ledamöter i Moderaterna in- sak. Regeringspartierna vägrade skriva un- formerades han om Decemberöverenskom- der ett avtal som såg ut som en ren kopia av melsen via en telefonkonferens i julhelgen. Alliansens debattartikel om minoritetsstyre. Han slog bakut. Allianspartierna hävdade att de gav tillräck- ”Jag upplevde att man förminskade mitt ligt, bara genom att sätta sig i förhandlingar. riksdagsmandat utan att ens fråga mig. Då Folkpartisten Erik Ullenhag var drivande i passerade man en absolut gräns”, sa han.14 förhandlingarna och det var han som sa det Han fick stöd på hemmaplan i Östergötland. rent ut: I alla andra länder hade det svenska På distriktsstämman i april sa Östgötamode- valresultatet lett till en borgerlig regering. raterna ja till en motion om att riva upp Till sist kunde partierna göra upp om att avtalet. På de mäktiga Skånemoderaternas samarbeta i sak på tre sakområden: Försvaret, stämma några veckor senare överlevde DÖ, pensionerna och energin. Slutbudet till So- efter en jämn omröstning. Då hade såväl vice cialdemokraterna kom sent på kvällen, dagen partiledaren Peter Danielsson som partise- före julafton. Och sedan var saken klar. ”De- kreteraren Tomas Tobé och partistyrelseleda- cemberöverenskommelsen” var ett namn som moten Hans Wallmark vädjat till ombuden. växte fram under förhandlingarna. Modera- Partiledningen betraktade uppgörelsen som terna som använde det i en skriftväxling med en garanti för att de borgerliga partierna Socialdemokraterna. Ingen tänkte på att ett skulle klara att regera i minoritet när väljarna så långt ord behövde förkortas, eller på vad återigen gav dem förtroendet. Deras budskap som faktiskt blev de ödesmättade initialerna: till medlemmarna var att det behövdes ett DÖ. annat valresultat för att styra landet.

13 För en mer utförlig beskrivning, se Bjereld et al (2016a). 14 Dagens Nyheter, 21 september 2015.

15 Men det fanns en svag punkt i Decemberöver- Det var ute i partiorganisationerna som enskommelsen: Vänsterpartiets inflytande. missnöjet puttrade. I borgerligheten uppstod Före valet hade det funnits strategiska skäl för en paradox: Centerpartiet hade egentligen att bunta ihop de rödgröna i retoriken. Men föredragit ett extraval i regeringskrisen, men för kritikerna var det ofattbart att Moderater- när uppgörelsen väl fanns på pränt, så hade na aktivt medverkade till att partiet längst ut partiet inga stora problem med att förankra på vänsterkanten nu fick reell makt över den den hos medlemmarna. Kristdemokraterna ekonomiska politiken. skulle ha tagit stora risker med ett extraval, DÖ-motståndarna, som de kom att kallas, men skakades ändå av upproret mot Decem- hade olika idéer om alternativen. Några öppn- beröverenskommelsen. Moderaternas för- ade för kontakter med Sverigedemokraterna. flyttning mot mitten hade knuffat ut KD på Andra såg förhandlingar över blockgränsen högerkanten. Med Ebba Busch Thor som ny- om sakpolitiken som den bästa lösningen på vald partiledare tycktes utvecklingen fortsätta den parlamentariska situationen. Några, som i tangentens riktning. Finn Bengtsson, hävdade att Alliansen borde På rikstinget i oktober kom partiveteranen lägga sina förslag utan att ta hänsyn till vilka Anders Andersson att spela en avgörande roll. som kunde stödja dem i riksdagen. Efter ned- Han hade förgäves försökt försvara uppgörels- erlaget i Skåne tappade upproret fart. Bara ett en ute på torgmöten och marknader. På rik- par ledamöter avvek från partilinjen och stöt- stinget propagerade han för att partiet skulle tade Alliansens förslag vid omröstningen om bryta avtalet. Plötsligt nåddes ombuden av en vårändringsbudgeten i juni 2015. uppmaning från Stefan Löfven, som tyckte De borgerliga partierna gjorde sitt bästa att ett parti som bygger på kristna värde- för att bevisa sitt oberoende. Från riksda- ringar fick fundera på hur det skulle agera. I gen kom en strid ström av så kallade tillkän- Kristdemokraterna fanns en tydlig antipati nagivanden, där majoriteten i form av Alli- mot den socialdemokratiske statsministern. ansen och Sverigedemokraterna uppmanade Han hade talat om samarbete, men inte pekat regeringen att agera om allt ifrån Bromma på KD. På rikstinget gick en rasande Anders flygplats till vinst i välfärden. Men Alliansen Andersson upp i talarstolen och anklagade hade problem med kommunikationen. När Löfven för att uppträda som om han ägde hela partierna anklagade regeringens ekonomiska kungariket och satt på 50 procent av rösterna. politik för att slå rakt mot jobben, undrade Efter den flammande appellen röstade del- kritikerna varför de helt enkelt inte gick ihop egaterna på rikstinget ja till att lämna Decem- och fällde budgeten. beröverenskommelsen. Samma kväll följde I opinionsmätningarna blev det tydligt de andra borgerliga partierna efter, till stor att strategin att isolera Sverigedemokraterna irritation för regeringspartierna. Men det var hade ett politiskt pris. Stödet för SD växte endast Kristdemokraterna som drev linjen att kraftigt. Men det gjorde också larmen om fly- de borgerliga partierna nu borde söka stöd för ktingkrisen. Det var migrationspolitiken som en gemensam budgetmotion. kom att dominera samhällsdebatten hösten När Decemberöverenskommelsen föll, 2015. Kritiken mot Decemberöverenskom- ökade snarast samarbetet över blockgränsen. melsen fick en undanskymd plats. Det var in- Mindre än två veckor senare gjorde de bor- gen stor folklig fråga. I en opinionsmätning gerliga partierna och regeringen upp om åt- uppgav hälften av väljarna att de inte kände gärder om migrationen och integrationen. till innehållet i avtalet.15 Andra uppgörelser skulle följa. Möjligen blev

15 Dagens Nyheter, 8 juni 2015

16 det lättare att samarbeta och ta ansvar i sak- Det var ett oväntat utspel, förankrat en- frågor när avtalet om spelreglerna var borta.16 dast i en liten grupp. Men i bakgrundssamtal Spänningarna i regeringsfrågan fanns dock hävdade stödtrupperna att moderatledaren kvar. En politiker och ett parti hade starkt in- länge velat se en kursändring. De gjorde gäl- tresse av att exploatera dem. Sverigedemokra- lande att hon låtit sig begränsas av rollen som terna hade blidkat delar av näringslivet med oppositionsledare, eftersom allianspartierna sin omsvängning i synen på vinst i välfärden. dragit åt olika håll.18 I tolv och ett halvt år På partiets landsdagar i Lund i november 2015 hade Moderaterna och Centerpartiet utgjort pekade Jimmie Åkesson ut vad han uppfattade järnbandet i det borgerliga samarbetet. Eft- som ett nytt konservativt alternativ i Sverige: er det nya beskedet från Anna Kinberg Batra Ett samarbete med Moderaterna, Krist- blev det tydligt att det hade uppstått allvarliga demokraterna och Sverigedemokraterna. rostskador i relationen. SD-ledaren saknade inte grund för ut- Under året som gått hade Moderaterna spelet. I SOM-undersökningen som genom- tappat väljare, samtidigt som Centerpartiet fördes hösten 2015 syns en koppling mellan gått framåt i opinionsmätningarna. Moder- sak och spel: Ett signifikant samband mellan aternas försök att locka tillbaka SD-väljar- motståndet mot Decemberöverenskommels- na, utan att närma sig SD-politikerna, hade en och motståndet mot att ta emot flyktingar inte slagit tillräckligt väl ut. Därför fanns det eller tillåta tiggeri.17 Åkessons utspel skulle krafter i partitoppen som skissade på plan B: sätta press på Moderaterna. En renodlad moderatregering med stöd av såväl de andra borgerliga partiledarna som Sverigedemokraterna. 19 JANUARI 2017: TESTBALLONGEN I juni 2016 hade Kinberg Batra gjort klart att Moderaterna skulle rösta nej till Hon drog ett djupt andetag innan hon Stefan Löfven som statsminister, oavsett sty- välkomnade journalisterna. Det behövdes. rkeförhållandet mellan blocken. När hon i 754 dagar hade passerat sedan moderatle- senare intervjuer markerade hårt mot SD, daren Anna Kinberg Batra stod sida vid sida slöt de andra allianspartierna upp bakom med statsminister Stefan Löfven i riksda- planen. Men med utspelet den 19 januari gens pressrum för att presentera principerna krackelerade enigheten. Moderaterna hop- bakom Decemberöverenskommelsen. Nu var pades att januaribeskedet om budgeten och hon tillbaka på samma plats, men med motsatt Sverigedemokraterna skulle sätta press på budskap. För det första ville hon och Moder- Centerpartiet. I stället accelererade M-raset aterna lägga en gemensam alliansbudget och i opinionsmätningarna. Alliansen var sargad. därmed försöka stoppa regeringen Löfvens Internt i Moderaterna bytte debatten plöt- ekonomiska politik. För det andra upphävde sligt riktning och Anna Kinberg Batra möttes hon kontaktförbudet med Sverigedemokra- av kritik för att hon tagit ett aldrig så litet steg terna. Hon uppgav att hon inte ville inleda ett närmare samarbete med ett parti med rötter i regeringssamarbete, men att hon såg fram- rasism och nazism. för sig samtal i riksdagen. ”Det är orimligt Väljarna hade goda skäl att uppfatta utspe- att fortsätta avstå från att lägga förslag, som let i januari som en testballong om relationen skulle bygga Sverige starkare, av rädsla för hur till Sverigedemokraterna. Ledande moderater något annat parti skulle kunna reagera”, hette hade under lång tid kommit med signaler det bland annat. och blinkningar. Lokala politiker tryckte på.

16 För en utförligare diskussion: Dagens Nyheter, 25 december 2015. 17 Bjereld et al (2016b). 18 Dagens Nyheter, 27 januari 2017.

17 Sverigedemokraternas omsvängning i synen statsministern faktiskt välja att gå? Nej, det på vinster i välfärden spelade roll. Det gjorde skulle han inte. även det faktum att Åkesson själv sträckt ut När Stefan Löfven mötte medierna den 27 handen till de konservativa i Moderaterna juli 2017 visade han än en gång att han kan och Kristdemokraterna. Dessutom fanns det förhandla om makten, och att han är beredd åtskilliga politiska motståndare som mer än att göra det på okonventionella sätt. Två av gärna satte likhetstecken mellan Moderaterna tre ministrar fick gå. En fick stanna. ”Peter och Sverigedemokraterna. Medierna återkom Hultqvist är försvarsminister i min regering. gång på gång till spekulationen om regerings- Han har inte ansvar för den myndighet där samarbete. Ur det perspektivet är det inte missförhållanden har ägt rum”, deklarerade konstigt om partiledningen missbedömde Löfven. Budskapet till allianspartierna var opinionen. Men ballongen lyfte inte. Luften tydligt: Take it or leave it. pyste ut. Det var en skicklig manöver. Statsminis- Utspelet den 19 januari 2017 blev början tern och hans rådgivare hade definierat op- till slutet på Anna Kinberg Batras tid som positionens svaga punkt: Det fanns en gräns partiledare. Till råga på allt valde hon exakt för hur långt allianspartierna var beredda att fel dag för pressträffen. Från regeringskansliet gå. De ville inte utmana Stefan Löfven om kom ett kortfattat pressmeddelande om en ny makten. De hade inget gemensamt svar i re- tillförordnad generaldirektör på Transport- geringsfrågan. I debatten om budgeten senare styrelsen. Den informationen överskuggades samma höst upprepade regeringen strategin: helt av turbulensen i Moderaterna och Alli- Ett par impopulära skatter slopades, medan ansen. Det tog ett halvår för uppgifterna om en bevarades. IT-haveriet på Transportstyrelsen att nå of- Regeringen hade reagerat för långsamt fentligheten. Den krisen blev Anna Kinberg i krisen på Transportstyrelsen. Men oppo- Batras sista chans. sitionen agerade för snabbt. Anna Kinberg Batra hade för bråttom. Hon avgick den 25 augusti efter om- 27 JULI 2017: VÄNDNINGEN fattande intern kritik. Hennes efterträdare inledde sin partiledartid med Så stod han där igen, statsminister Stefan att lovorda allianssamarbetet. Han hade varit Löfven, på en dramatisk presskonferens i vad en del av den partiledning som formulerade som eskalerat till en kris för hela regeringen. strategibytet i januari, men han tyckte att det Regeringskansliets hantering av IT-läckan på hamnade snett. Han hade, försäkrade han, Transportstyrelsen hade uppenbara brister. inga planer på att samtala, samarbeta eller Det fanns frågetecken om hur och när berör- kompromissa med Sverigedemokraterna. da ministrar hade agerat, och hur och när Samtidigt tog han avstånd från principerna informationen nått fram till statsrådsbered- bakom Decemberöverenskommelsen: Det ningen och statsministern. Ett dygn tidigare var fel att släppa fram Stefan Löfven som hade allianspartierna gått ut och krävt att statsminister och det var fel att ge Vänster- inrikesminister Anders Ygeman, infrastruk- partiet inflytande över den ekonomiska poli- turminister Anna Johansson och försvarsmin- tiken. ister Peter Hultqvist skulle lämna sina jobba. Det var inte alldeles enkelt att få ihop bud- Det var ett allvarligt slag mot regeringen och skapen. Splittringen i regeringsfrågan kvar- ryktesspridningen kom snabbt igång bland stod. Både Centerpartiet och Liberalerna höll journalisterna utanför Rosenbad. Skulle fast vid principen att Alliansen behövde bli

18 större än de rödgröna partierna för att gripa 31 JANUARI 2018: STILTJE regeringsmakten. De vägrade sätta sig i en re- gering som riskerade att bli beroende av Sver- Flingorna utanför Hedbergska skolan i Sunds- igedemokraternas aktiva stöd i varje omröst- vall var bara en föraning om den snöstorm ning i riksdagen. som snart skulle lamslå södra Norrlands kust. Moderaterna och Ulf Kristersson hävdade Invånarna hade goda skäl att hålla sig hemma. att det inte fanns någon anledning att ge So- För en gångs skull var det inte fullsatt när Jim- cialdemokraterna vetorätt över nästa regering. mie Åkesson mötte medlemmarna från parti- Men den uppmärksamma lyssnaren kunde distriktet i Västernorrland. Men partiledaren upptäcka en nyansskillnad mot december gjorde sitt bästa för att gjuta mod i partister- 2014 i synen på sakpolitiskt samarbete över na. Han beskrev hur partiet gick mot seger, blockgränsen. ”I ett antal långsiktiga frågor oavsett vem som tog vem efter valet. ”Det är finns det skäl för Alliansen att göra - överen ganska fantastiskt egentligen. Vi styr debat- skommelser med Socialdemokraterna för att ten trots att ingen vill prata med oss”, sade få stabilitet i svensk politik”, sa Ulf Kristers- Jimmie Åkesson.23 son, som betonade att han gärna gjorde upp Det var inte svårt att se Sverigedemokra- om migrationspolitiken över blockgränsen.19 ternas inflytande över samhällsdebatten några Möjligen hade den nye moderatledaren veckor in på valåret 2018. Utbudet av partier noterat att flera politiska experter och veter- som problematiserade invandring hade ökat aner pekade ut en moderat enpartiregering markant under mandatperioden. Integration som en möjlighet eller till och med en trolig fanns med i toppen, när väljarna rankade de lösning på regeringsfrågan.20 Men han bet- viktigaste valfrågorna. Debatten var het om onade samhörigheten i Alliansen, och kunde gängkriminaliteten i socialt utsatta bostad- under våren skapa ny energi i det sargade sområden med många invandrare. borgerliga samarbetet. Splittringen i migra- Sverigedemokraternas roll i utvecklin- tionsfrågorna skapade fortsatta konvulsion- gen kan förstås diskuteras. Kampen mellan er – men den spänningen fanns även inom å ena sidan liberaler och å andra sidan hö- koalitionsregeringen mellan Socialdemokra- gerpopulister och nationalister pågår i hela terna och Miljöpartiet och till viss del inom västvärlden, och har knappast initierats av ett Socialdemokraterna.21 litet eller medelstort svenskt parti. Snarare Även Centerledaren Annie Lööf har Sverigedemokraterna, på grund av sina lovprisade den politiska kompromissen. I bruna rötter, haft svårt att inta samma posi- början av valåret 2018 lyfte hon de senaste tion som till exempel Dansk folkeparti. Poli- årens politiska uppgörelser som en framgång tiker från höger till vänster har vittnat om hur för Alliansen: ”Vi har gjort upp mer över SD:s närvaro i svensk politik länge hämmade blockgränsen. Alliansen har tagit mer ansvar debatten om invandringen. under denna mandatperiod än den rödgröna Under den senaste mandatperioden har oppositionen gjorde när vi satt som allians”, Sverigedemokraterna spelat högt i regerings- sa hon.22 frågan, fällt en budget, varit nära att framkalla

19 Dagens Nyheter, 1 november 2017. 20 Dagens Industri, 21 december 2017. Jämför Expressen, 9 mars 2018. 21 Dagens Nyheter, 9 februari 2018. Jämför Dagens Nyheter, 27 februari 2018. 22 Dagens Nyheter, 22 februari 2018. 23 Dagens Nyheter, 10 februari 2018.

19 ett extra val, sträckt ut händer till Moderaterna och Kristdemokraterna. Men utan tydligt eller långsiktigt resultat. I stället har strategin ifrågasatts internt i partiet. Sverigedemokra- terna har sina falanger av renläriga och real- ister. De renläriga vill att partiet ska hålla sig borta från blockpolitiken. De betonar att so- cialkonservatismen förenar tron på nationen med omsorgen om välfärdsstaten. Alla säger inte nej till samarbete, men de varnar för att anpassningen kan gå för långt. En del blick- ar också längtansfullt mot Danmark, och de allt tätare kontakterna mellan den danska so- cialdemokratin och Dansk folkeparti.24 Den interna debatten har gjort avtryck i retoriken: Miljöpartiet de gröna var en sär- skild måltavla när Sverigedemokraterna var med och fällde regeringen Löfvens budget 2014. Inför valåret 2018 har Jimmie Åkesson gjort klart att hans utsträckta hand inte gäller hela borgerligheten. Centerpartiet är paria för pariapartiet. Historien fortsätter där den började: I samspelet mellan regeringsfrågan och samhällsdebatten.

24 För utförligare diskussion, se Dagens Nyheter, 5 maj 2017 samt 18 november 2017..

20 KAPITEL 3 LEVANDE DÖ(D)?

21 Sverigedemokraternas beslut i december 2014 att fälla den rödgröna regeringens budget sände chockvågor genom hela det politiska systemet. Visserligen uppfattades Sverigedemokraterna som ett oberäkneligt parti, och ingen kunde känna sig riktigt säker på hur partiet skulle agera. Men de flesta bedömare hade ändå inte trott att Sverigedemokraterna verkligen skulle göra allvar av sitt hot och utlösa en regeringskris. Varför skulle partiet äventyra sin valframgång och sätta sin vågmästarposition i riksdagen på spel i ett svårförutsägbart riksdags- val, där ingen på förhand kunde veta om väljarna skulle belöna eller bestraffa Sverigedemokraterna för att de kastat ut landet i en politisk kris?

Sverigedemokraterna var trots sin val- Decemberöverenskommelsen kom därför framgång politiskt frustrerade. Partiet hade som en stor lättnad för de flesta av partierna. misslyckats med att växla in sin valframgång i Socialdemokraterna och Stefan Löfven kunde politiskt inflytande. Nu valde partiet att mar- regera vidare, utan att behöva bekymra sig kera sitt missnöje med sakernas tillstånd och över att allianspartierna skulle lägga någon visa politiska muskler. Sverigedemokraterna mer gemensam budget under mandatperi- fällde den rödgröna regeringens budget om oden. Stefan Löfvens beslut att avisera om ett inte av något annat skäl så åtminstone för att extra val hade tagit oppositionen med över- man kunde göra det. raskning. Nu kunde han stärka bilden av So- Den rödgröna regeringen och allianspar- cialdemokraternas regeringsduglighet genom tierna kastades hastigt ut i en politisk kris. att allianspartierna frivilligt skulle avstå från Samtliga allianspartier sade nej till att bryta att tillsammans med Sverigedemokraterna blockpolitiken och ingå i något slags politisk avsätta den rödgröna regeringen. samverkan över blockgränserna. Samtidigt Det pris Socialdemokraterna och Stefan höll allianspartierna fast vid sitt beslut att Löfven fick betala var att blockpolitiken bibe- fortsätta isolera Sverigedemokraterna och hölls. Visserligen pekade ut tre sakpolitiska inte försöka ta över regeringsmakten med det områden – försvars- och säkerhetspolitiken, partiets stöd. Många trodde att Stefan Löfven pensionsfrågan samt energipolitiken – där i detta skede skulle välja att avgå, varpå tal- samverkan över blockgränsen skulle äga rum. mannen skulle få inleda en ny samtalsrunda Men samtidigt byggde hela överenskommels- med partiledarna om regeringsfrågan. en på principen att största block skulle re- I stället aviserade Stefan Löfven att han gera – det vill säga den princip som Fredrik avsåg att utlysa ett extra val till den 22 mars Reinfeldt förespråkat redan under valrörelsen 2015. Det var ett extra val som egentligen och som Socialdemokraterna bestämt tagit ingen ville ha. Valutgången var svårförutsäg- avstånd ifrån. bar, inte minst mot bakgrund att vi inte haft Genom Decemberöverenskommelsen något extra val i Sverige sedan det så kallade slapp Miljöpartiet möta väljarna igen, bara ATP-valet 1958. Dessutom var det få som några månader efter ett riksdagsval där par- trodde att ett extra val skulle förändra den tiet presterat avsevärt sämre än förväntat. parlamentariska situationen på ett sätt som Miljöpartiet slapp också sätta sin så hett eft- underlättade regeringsbildningen. Beslutet ertraktade regeringsplats på spel. Även för om extra val gav den rödgröna regeringen and- Vänsterpartiet innebar överenskommelsen rum, men innebar också att problemen sköts stora fördelar. Visserligen var partiet fort- på framtiden. farande utestängt från regeringsmakten. Men

22 Decemberöverenskommelsen innebar också vågmästarställning på spel i ett osäkert att partiet fick vetorätt över regeringsbud- extraval. Men genom Decemberöverenskom- geten, utan att i regeringsställning behöva ta melsen utestängdes Sverigedemokraterna i ansvar för den förda politiken. praktiken från allt inflytande i sina viktigaste Inom Alliansen väckte Decemberöv- frågor, och isoleringen av partiet kvarstod. erenskommelsen mer blandade känslor. Och denna situation var tänkt att vara i åt- Moderaterna hade i valet 2014 gjort ett dåligt minstone åtta år. Däremot kunde December- resultat och minskat med nästan sju pro- överenskommelsen bidra till att stärka centenheter, från 30,1 till 23,3 procent. Par- partiets möjligheter att positionera sig som tiledaren Fredrik Reinfeldt hade aviserat sin det enda partiet som går emot etablisse- avgång och tanken på att under dessa förutsät- manget. tningar möta väljarna i ett extra val kan knap- Decemberöverenskommelsen blev således past ha varit särskilt tilltalande. Samtidigt en möjlighet för allianspartierna att bibehål- innebar överenskommelsen att partiet under la blockpolitiken och Alliansens enighet. De flera år framåt avsvor sig möjligheten att fälla rödgröna partierna gavs möjlighet att under den rödgröna regeringen genom att använda återstoden av mandatperioden regera på egen sig av budgetvapnet. budget och fick möjlighet till samverkan över Även Liberalerna hade med sina 5,4 pro- blockgränsen i några viktiga politikområden. cent gjort ett dåligt val, det näst sämsta i par- Isoleringen av Sverigedemokraterna kvarstod. tiets moderna historia. Kristdemokraterna I sin uppfinningsrikedom var Decem- hade än en gång lyckats klara sig kvar i riks- beröverenskommelsen ett fiffigt sätt att -han dagen, men vid ett extra val riskerade parti- tera ett hastigt uppkommet problem och et igen att hamna under fyraprocentsspärren skapa en åtminstone tillfällig politisk sta- och bli utan mandat. Bland allianspartierna bilitet i Sverige. Däremot är det knappast var det egentligen bara Centerpartiet, med troligt att den skulle kunna fungera som ett välfylld partikassa och viss politisk medvind, varaktigt styrmedel för den svenska politiken. som kunde se fram mot ett extraval med viss Oppositionen – i det här fallet de fyra allians- politisk tillförsikt. partierna – åläggs genom överenskommelsen Allianspartierna saknade också en gemen- att trä på sig en tvångströja och frivilligt avstå sam idé om hur de skulle positionera sig i re- från att ta över regeringsmakten även om de geringsfrågan om valresultatet efter ett extra har möjlighet att göra det. En sådan frivillig val skulle bli snarlikt valresultatet från hösten avsägelse av sin handlingsfrihet och möjlighet 2014. Decemberöverenskommelsen gav al- till politiskt inflytande innebär ju faktiskt att lianspartierna möjlighet att i riksdagen få partierna avstår från det som egentligen är or- genomslag för sin politik i enskilda sakfrågor saken till att de existerar: strävan att genom- (de hade ju trots allt tillsammans med Sver- föra sitt politiska program. igedemokraterna en majoritet av mandaten). Därför är det heller kanske inte så De kunde också få en välbehövlig möjlighet konstigt att Decemberöverenskommelsen till att vårda det inre partilivet och ägna sig föll samman. De inre spänningarna inom åt egen politikutveckling, efter åtta tunga år i Kristdemokraterna och Moderaterna blev regeringsställning. för starka. Alliansens politiska framgång- Decemberöverenskommelsens stora för- ar hade en grund i att Moderaterna under lorare åtminstone på papperet var Sver- Fredrik Reinfeldts ledarskap förflyttade sig mot igedemokraterna. Visserligen slapp parti- mitten av den politiska skalan, vilket under- et genom överenskommelsen att sätta sin lättade samarbetet med övriga allianspartier.

23 Många moderater var kanske missnöjda med Moderaternas redan svaga ställning i opin- positionsförskjutningen, men valframgån- ionen försämrades ytterligare. Anna Kinberg garna och innehavet av regeringsmakten i Batra lyckades inte bemästra situationen utan hela åtta år gjorde att de missnöjda valde att tvingades bort. tiga still. Men det dåliga valresultatet 2014 i De rödgröna partierna saknar incitament kombination med att Fredrik Reinfeldt has- för att inte efterleva Decemberöverenskom- tigt lämnade partiledaruppdraget ledde till en melsens praktik. Socialdemokraterna och politisk mobilisering inom Moderaterna. De Miljöpartiet har kunnat regera vidare, och som mobiliserade ville gärna föra partiet åt med hjälp av en stark svensk ekonomi kun- höger och de hade inte något emot att bry- nat utnyttja budgetmakten till att genomföra ta isoleringen av Sverigedemokraterna, om viktiga delar av sin politik. Vänsterpartiet har belöningen blev ett återtagande av regering- på motsvarande sätt kunnat använda budget- smakten. processen till att få genomslag för delar Mobiliseringen inom Moderaterna av sin politik och dessutom visa upp dessa möjliggjordes av att Alliansen inte längre genomslag inför väljarkåren. befann sig i regeringsställning, och kraven Moderaterna och Kristdemokraterna hade på enighet mellan allianspartierna tunnades gärna utnyttjat Decemberöverenskommelsens ut. Frånvaron av en stark partiledning efter fall till att gå fram med en gemensam allians- Fredrik Reinfeldt medförde att mobiliserin- budget, avsätta regeringen och tillsammans gen tog sig uttryck i politisk turbulens. med övriga allianspartier försöka regera i mi- Nu blev det visserligen Kristdemokraterna noritet. Detta skulle sannolikt kräva någon som först bröt vallen genom att efter beslut form av aktivt stöd från Sverigedemokrater- på sitt riksting i oktober 2014 lämna Decem- na. Motståndet mot ett organiserat samarbete beröverenskommelsen. Det är en öppen fråga över blockgränsen med Socialdemokraterna huruvida Moderaternas partistämma några eller Miljöpartiet är starkt i båda partierna. veckor senare hade tagit ett motsvarande Men det är också i någon mening enkelt beslut om inte Kristdemokraterna förekom- för Moderaterna och Kristdemokraterna att mit dem. I viket fall kan den nytillträdda driva denna linje eftersom de vet att den inte moderatledaren Anna Kinberg Batra tänkas kommer att bli verklighet under mandat- ha dragit en suck av lättnad över att hon slapp perioden. Centerpartiet och Liberalerna har ta den striden med sina egna medlemmar och varit mycket tydliga i sina besked, både när stämmoombud. det gäller nej till en gemensam alliansbudget Men Decemberöverenskommelsens fall och nej till att sätta sig i en minoritets- följdes av vad de som bringat den över ända regering som är beroende av aktivt stöd från måste ha uppfattat som politiskt antiklimax. Sverigedemokraterna. Centerpartiet och Liberalerna höll fast vid Centerpartiets och Liberalernas ställ- sin grundinställning att allianspartierna inte ningstagande är inte bara strategiskt betin- skulle lägga någon mer gemensam budget gat (partiledningen skulle få svårt att skapa under mandatperioden och att isoleringen av internt stöd för en sådan linje, och de skulle Sverigedemokraterna skulle fortsätta. även riskera väljarförluster). Det finns också Visserligen öppnade Anna Kinberg Batra ideologiska och sakpolitiska skillnader mel- under våren 2017 för någon form av politiska lan å ena sidan Centerpartiet och Liberalerna samtal med Sverigedemokraterna. Men den och å andra sidan Moderaterna (och Krist- öppningen följdes av skarpa motreaktion- demokraterna) som ligger till grund för par- er från Centerpartiet och Liberalerna och tiernas skilda ståndpunkter i regeringsfrågan.

24 Dessa ideologiska och sakpolitiska skillnader manifesterar sig bland annat i flykting- och migrationspolitiken och i frågor om brott och straff. Det råder ingen tvekan om att vi har sett en tripolarisering i svensk politik, där Sverigedemokraterna strävat efter att inta en tredje position mellan höger och vänster. Hittills har partiet hållits isolerat i den praktiska politiken. Men det är värt att fråga om den ideologiska isoleringen består. Kan vi i dag skönja konturerna av tre i stället för två politiska block i Sverige? Tre block av partier som har sin grund i ideologiska och, vilket vi nu ska diskutera, kanske också intresse- baserade nya politiska skiljelinjer.

25 KAPITEL 4 NYA POLITISKA SKILJELINJER

26 Flertalet av Sveriges politiska partier har sitt ursprung i industrisamhället och de sociala konflikter som präglade 1900-talet. Nu fasas industrisamhället ut, men det svenska partisystemet har tenderat att leva kvar och avspegla sociala och politiska skiljelinjer som inte längre uppfattas som lika relevanta.

Samhällsforskarna Seymour Lipset och Stein fram mellan den arbetarklass som arbetade Rokkan menade att det sena 1900-talets inom industrin och arbetsgivarna i form av politiskt relevanta skiljelinjer kunde härledas den industri- och/eller kapitalägande klas- ur den nationella och den industriella revolu- sen. Arbetarpartier som socialdemokraterna tionen. Den nationella revolutionen förknippas och kommunisterna har sin grund i denna med den europeiska feodalismens sönderfall skiljelinje. och nationalstaternas uppkomst. Övergången I ljuset av Lipset och Rokkans analys av från furstendömen och stadsstater till nation- samhällsutvecklingen i demokratins barn- alstater innebar att centrum–periferi och kyrka– dom utifrån den nationella och den industri- stat växte fram som relevanta skiljelinjer. Skil- ella revolutionen kan samhällsutvecklingen jelinjen centrum–periferi polariserade den från 1960-talet och framåt tolkas som början dominerande kulturen, som utgjorde statens på en kommunikationsteknologisk revolu- centrum, gentemot områden i periferin med tion med stora samhälleliga konsekvenser. skiljaktig kultur eller språk. Skiljelinjen kyr- Den kommunikationsteknologiska revolu- ka–stat tog sig uttryck i en konflikt mellan tionen urholkar territoriets betydelse. En kyrkan och staten om makten över samhäl- sådan utveckling påverkar nationalstaten som lets institutioner, till exempel skolväsendet. ju baserar sin makt just på kontroll över ett När demokratin slog igenom mobiliserades avgränsat territorium. Därigenom ifrågasätts medborgarna efter dessa skiljelinjer, en mo- också relevansen av de två skiljelinjer som bilisering som tog sig form i politiska parti- Lipset och Rokkan härledde ur den industri- er och andra politiska rörelser. Så har olika ella revolutionen, det vill säga centrum–per- regionala partier som till exempel det kata- iferi och kyrka–stat. Den kommunikationste- lanska Convergència i Unió (CiU), Scottish knologiska revolutionen underminerar den National Party (SNP), det nordirländska par- traditionella industrialismen som är baserad tiet Sinn Féin och det italienska partiet Lega på fasta, geografiskt lokaliserade industrier. Nord sitt ursprung i skiljelinjen centrum–per- Därigenom ifrågasätts också relevansen av de iferi. Kristdemokratiska partier i Europa har två skiljelinjer som Lipset och Rokkan härled- sitt ursprung i skiljelinjen kyrka–stat, men de ur den industriella revolutionen, det vill fick sitt starka genombrott först efter andra säga stad–land och arbete–kapital. världskrigets slut. Genom digitaliseringen och kunskaps- Den industriella revolutionen skapade två samhällets framväxt är den värdeformerande ytterligare skiljelinjer; stad–landsbygd samt processen inte längre begränsad till produk- arbete–kapital. Skiljelinjen stad–landsbygd tionen av varor, till fabriken eller till lönear- växte fram mellan å ena sidan den jordägan- betet. Skapandet av immateriella varor blir de klassen på landsbygden och å andra sidan heller inte knutet till arbetstiden. Samhäl- städernas industrietablissemang. Bondepar- let har individualiserats, friheten att välja tierna i Skandinavien (där till exempel dagens identitet och livsstil är starkare, skyddet för svenska centerparti har sitt ursprung) kan individens rättigheter har stärkts. betraktas som utlöpare från skiljelinjen stad– I den kommunikationsteknologiska landsbygd. Skiljelinjen arbete–kapital växte revolutionens spår ser vi tendenser till nya

27 sociala och politiskt relevanta skiljelinjer för den som betalar deras arbete eller att tolka växa fram. En sådan skiljelinje kan benämnas världen och skapa sammanhang i det som sker kunskap–marknad. På denna skiljelinje mobi- inom samhällsliv, ekonomi och kulturen. Den liserar marknadsaktörer som betraktar kun- kreativa klassen är i huvudsak urban, dess ar- skap som en vara bland andra varor, utbytbar betsmarknad ofta global, dess värderingar fri- på en marknad där utbud och efterfrågan hetliga och anti-auktoritära.26 bestämmer värdet. Mot marknadsaktörerna Hur hänger då framväxten av denna mobiliserar aktörer som ser kunskap som en nya klass samman med partisystemets frag- gemensam resurs med ett inneboende värde mentisering, ökad politisk instabilitet, hö- i sig själv. Enligt marknadsaktörerna bestäms gerpopulismens frammarsch och att frågor kunskapens värde av dess förmåga att skapa på GAL/TAN-dimensionen konkurrerar ut vinst. Enligt kunskapsaktörerna bestäms kun- klassiska vänster–högerfrågor på den politis- skapens värde av dess förmåga att skapa men- ka dagordningen? ingsfulla tolkningar av världen. I takt med att industrisamhället fasas ut En andra framväxande skiljelinje kan och samhället individualiseras får frågor om benämnas transnationella nätverk–nationalstat. livsstil och identitet ökat utrymme i debat- Den kommunikationsteknologiska revolu- ten. En viktig fråga blir då om dessa livss- tionen främjar nätverksorganisation, utan tils- och identitetsfrågor ”bara” handlar om territoriell bas, och som hålls ihop av nät- åsikter eller om de också är uttryck för nya verksmedlemmarnas speciella kunskaper, politiskt relevanta sociala skiljelinjer som kompetens och värderingar. Kampen om växer fram i kunskaps- och informationssam- ordet och kunskapsproduktionen gäller till hället. Om det ”bara” handlar om åsikter kan exempel makten att bestämma över vilken GAL/TAN-dimensionens framväxt vara ett kunskap som ska ligga till grund för politis- övergående fenomen. ka beslut eller för att lösa transnationella Ett scenario är i så fall att GAL/TAN- miljöproblem och migrationsfrågor. Kampen dimensionen faller samman och blir en del kretsar även kring tolkningsföreträde med av- av vänster–högerdimensionen. Flykting- och seende på internationell rätt, religiösa frågor invandringsfrågor återtar sin traditionella och moralfrågor.25 och mer undanskymda plats på den politiska Samhällsforskaren Richard Florida menar dagordningen, och vi återgår till att diskutera att ”den kreativa klassen” är den viktigaste resursfördelningsfrågor. Industrisamhällets nya sociala gruppen i kunskaps- och infor- ekonomiska och politiska maktstrukturer mationssamhället. Denna klass arbetar med visade sig vara starkast till slut. kunskap och information, dess verksamhet Men det är inte givet att GAL/TAN- skapar vinster och värden för samhälle och dimensionens framväxt endast är ett uttry- företag. Florida hävdar att omkring 30 pro- ck för tillfälliga åsiktsströmningar som vux- cent av arbetskraften i USA i dag går att hän- it sig starka i en tid av ökad invandring och föra till den kreativa klassen. Han syftar till globalisering. GAL/TAN-dimensionens exempel på ingenjörer, advokater, program- framväxt kan i stället vara ett uttryck för en merare, journalister, lärare på högre nivåer, politisk mobilisering efter de nya politiskt rel- reklamfolk, forskare, arkitekter, präster och evanta skiljelinjer som växer fram i kunskaps- konstnärer – yrkesgrupper som använder sin samhället. I så fall avspeglar dagens konflik- kunskap och sin kreativitet till att lösa prob- ter om livsstil, identitet, invandring och lag lem. De har till uppgift att maximera vinsten och ordning olika sociala gruppers skilda och

25 Bjereld & Demker (2018). 26 Florida (2002).

28 nya (materiella) intressen i frågor om makten Förmågan att tolka och förstå symbolvärldar över kunskapen och maktrelationen mellan blir allt viktigare i en digitalt strukturerad nationalstaten och olika nätverksbaserade, debatt.27 transnationella rörelser. Därmed blir den nya Denna liberalisering och den ökade plu- åsiktsdimensionen en del av en ny politisk ralismen inom en rad samhällsområden har skiljelinje utefter vilken sociala grupper mött en stark motreaktion. Nationalstaterna organiserar sig och partier mobiliserar. och nationalismen som politisk kraft visade Den kreativa klassen har ett intresse i att sig – återigen – vara mer seglivade fenomen underlätta rörlighet över stats- och nations- än vad många kanske hade trott. När den gränser, rörlighet för såväl individer som kreativa klassens ställning förstärktes förs- idéer. Dess arbetsmarknad är global, och dess vagades i stället motsvarande positioner för kompetens stärks av att fritt kunna röra sig andra sociala grupper. Ibland används utt- och utbyta kunskap och idéer. Medlemmarna rycket ”globaliseringens förlorare”, syftande är ofta välutbildade och de har ett intresse i att på de medborgare som tappat fotfästet på kunskap ska ge makt och inflytande. Mänskli- arbetsmarknad och utbildningsområde när ga fri- och rättigheter underlättar deras verk- industrisamhället fasas ut. Dessa grupper samheter och ger dem möjlighet att utveckla tenderar att värna det som representerade och skärpa den individualitet som är både de- deras styrka och ställning; territoriella gränser, ras essens och deras konkurrensfördel. Deras nationalstaten, fasta identiteter, en auktoritär identiteter tenderar att vara mindre knutna ordning som skapar trygghet och förutsägbar- till nationalstaten än vad fallet är för andra het. Deras mobilisering sker kring Tradition– sociala grupper. Den kreativa klassen mobi- Auktoritet–Nation, alltså GAL/TAN-dimen- liserar därför – i Sverige och i andra länder – sionens auktoritära pol. Mobiliseringen har längs det vi kallar GAL/TAN-dimensionens också ritat om den politiska kartan i Europa. frihetliga pol. De är i förhållande till andra Högerpopulistiska och nationalkonservativa sociala grupper gröna, alternativa och liber- partier har växt i styrka, och deras tillväxt ala, och ett främjande av dessa värden ligger utmanar de existerande partisystemen vilka i deras materiella intresse och gynnar dem tenderar att fragmentiseras. själva. De senaste decennierna har utvecklingen i många avseenden gått den kreativa klassens väg. Globalisering och digitalisering har av- sevärt urholkat de territoriella gränsernas be- tydelse. De mänskliga rättigheternas ställning har stärkts i folkrätten på statssuveränitetens bekostnad. Miljö- och hållbarhetsfrågor har slagit igenom, samkönade par får gifta sig i allt fler länder, förtryckarregimer får genom internets uppkomst allt svårare att kontrol- lera kunskaps- och informationsströmmar.

27 Bjereld & Demker (2018).

29 KAPITEL 5 KONSTITUTIONELLA OCH IDEOLOGISKA RAMAR

30 Vilka faktorer påverkar etablerade partiers möjligheter att hantera så kallade pariapartier, det vill säga partier som av samtliga övriga partier anses vara väsensskilda och otänkbara att samarbeta med?28

En uppenbar faktor är vilket konstitutionellt den demokratiska familjen. Men var kommu- ramverk partierna befinner sig i. En annan as- nistpartiet verkligen ett pariaparti på sam- pekt har med politiken i sig att göra. Varför ma vis som Sverigedemokraterna? Trots att har det varit så svårt för övriga partier att de borgerliga partierna stundtals hade stora hantera pariapartiet Sverigedemokraterna framgångar i de allmänna valen förmådde So- när det historiskt verkar ha gått att inlemma cialdemokraterna utan att nå 50 procent av det svenska kommunistpartiet utan större rösterna gång på gång säkra regeringsmakten. konvulsioner? Förutom rent politiska val som Var då inte kommuniststöd ett av skälen till partier kan göra kring vem de vill respektive detta? inte vill samarbeta med eller ha samröre med Vi kan entydigt svara nej. Främsta skälet förtjänar det att upprepas att det demokratis- är att den dåvarande svenska konstitutionella ka regelverket kan ha långtgående konsekven- ramen möjliggjorde för Socialdemokraterna ser för hur partierna kan forma regerings- att undvika att ta stöd av riksdagens kommu- dugliga majoriteter. nistiska parti. Trots att Socialdemokraterna Populistiska högerpartier har vuxit fram stundtals inte hade majoritet i andra kam- på bred front sedan 1970-talet i flertalet eu- maren utnyttjade den mångårige statsmin- ropeiska demokratier. Nykomlingarna har or- istern Tage Erlander inte kommunisterna.29 sakat huvudbry för övriga partier dels på gr- Erlander kunde i stället dra nytta av kon- und av att denna nya partifamilj inte entydigt stitutionella regelverk som fungerade till har anpassat sig till de redan etablerade sa- Socialdemokraternas fördel. Flera gånger marbets- och konfliktmönstren i parlament- behövde Socialdemokraterna dock inte ta en, dels för att de etablerade partierna ibland hjälp av annat än väljarna. 1948 var partiet inte har accepterat de populistiska partier- fortfarande ensamt större än de borgerliga na som seriösa samarbetspartners. Med viss partierna. Teoretiskt hade kommunisterna överdrift skulle man samtidigt kunna säga att dock kunnat förena sig med de borgerliga i takt med att den nya partifamiljen har vuxit för att rösta bort Socialdemokraterna. Denna till sig har en annan partifamilj tappat väljare, variant var emellertid egentligen i praktiken reformerat sig och i princip försvunnit, näm- stängd eftersom riksdagen var indelad i två ligen den kommunistiska. Även om kommu- separata riksdagskammare. nistpartiernas ställning varierade både mellan I det gamla tvåkammarsystemet – som länder och över tid är det rimligt att betrakta tillämpades fram till 1970 – fungerade riks- dem som efterkrigstidens pariapartier. Inte dagen med två parallella beslutsfora, första minst gällde detta det Sveriges kommunistis- och andra kammaren. De två kamrarna var ka parti, SKP. likställda. Alla frågor lades fram i båda kam- Sveriges kommunistiska parti stod ideol- rarna och om kamrarna kom fram till olika ogiskt långt från övriga partier och betrak- beslut var de tvungna att jämka sig samman tades över huvud taget inte som medlem av via procedurer för att få fram kompromisser

28 Etablerade definitioner lyfter fram att etablerade partier vill undvika att ge pariapartier legitimitet genom att vägra erkänna dem som ”respekterade” partier och genom att kalla dem ”extrema” med vilka ingen typ av organiserat samarbete kan ske, se Akkerman & Rooduijn (2015), sid 1140; Minkenberg (2013), sid 13; van Spanje & van der Brug (2007), sid 1022. 29 Svenska Dagbladet, 13 oktober 2017.

31 som kunde accepteras av båda kamrarna. Två spänningar och inte minst hade de olika up- centrala delar av den politiska beslutsproces- pfattningar kring det framtida pensionssystem sen och för en regerings förmåga att regera – som diskuterades under 1950-talet. 1957 up- skatte- och budgetbeslut – var redan från bör- plöstes koalitionen. Socialdemokraterna hade jan föremål för beslut gemensamt av de båda då färre mandat i både första- och andrakam- kamrarna som då fungerade som en enhet. maren och var inte längre större än de bor- Andra kammaren valdes direkt vid allmän- gerliga partierna och stod inför en situation na val medan första kammaren valdes indirekt som delvis liknade dagens, det vill säga pari- av de politiker som valts in i landstingen. På apartiet Sveriges kommunistiska parti kunde grund av att Socialdemokraterna totalt sett potentiellt få inflytande och i förlängningen ofta var starkare i landstingen än i de nationel- skulle det kunna leda till att pariastämpeln la andrakammarvalen hade partiet hela tiden lyftes. Utvecklingen blev dock en helt annan efter 1945 egen majoritet i första kammaren. då de ledande aktörerna i partierna valde Förstakammarmajoriteten var periodvis så en väg som återigen stängde dörren för stor att när kamrarna röstade gemensamt var kommunisterna. Socialdemokraterna också ensamt större än Omedelbart när koalitionen sprack valde de borgerliga partierna plus kommunisterna Erlander att avgå. Budet att bilda regering tillsammans. Därför behövde Socialdemokra- gick till folkpartiledaren och terna inte ta hjälp av pariapartiet Sveriges högerpartiledaren Jarl Hjalmarson. De miss- kommunistiska parti vid skatte- och budgeto- lyckades emellertid eftersom Centerpartiet mröstningar och inte heller när de två kamrar- (Bondeförbundets nya namn) valde att inte na hade kommit till olika beslut beträffande stödja något regeringsalternativ. Centerled- andra sakfrågor och skulle jämka sig samman. ningen ville inte gå från en regering till en Socialdemokraterna kunde alltså utnyttja annan och kunde genom sitt agerande putsa det konstitutionella regelverket för att i prak- på den centerposition i partisystemet som tiken agera som en majoritetsregering även partiets nya namn antydde. Budet gick i stäl- när de allmänna valen till andra kammaren let tillbaka till Erlander. Socialdemokrater- inte gav partiet majoritet.30 Trots det valde Er- na hade i såväl andra kammaren som totalt lander till slut vid flera tillfällen ändå att ta det mellan de två kamrarna långt fler mandat än steg som dagens partiledare hittills har avstått Folkpartiet och Högern (Centerpartiet kunde från att ta. Han försökte gå över blockgränsen ju efter sitt ställningstagande inte läggas ihop för regeringsbildning. För att det skulle lyckas med Folkpartiet och Högerpartiet). Ett drygt behövde han självklart en likasinnad part från halvår senare utlyste Erlander Sveriges hit- andra sidan blockgränsen. Efter valet 1948 tills enda extraval som blev en viss framgång inledde Erlander förhandlingar med Bon- för Socialdemokraterna. Efter valet och ända deförbundet (Centerns föregångare) om att fram till tvåkammarsystemets upplösning bilda en gemensam regering. Under några år 1970 var Socialdemokraterna antingen större var Bondeförbundet ganska tveksamt till ett än den borgerliga oppositionen eller till och sådant steg trots Erlanders upprepade försök.31 med större än hela oppositionen sammanta- Slutligen bildade de två partierna 1951 en ko- get. Sveriges kommunistiska parti var mar- alition som varade till 1957. Pariapartiet kom- ginaliserat under tvåkammarriksdagen och munisterna blev nu fullständigt isolerat. behandlades som ett pariaparti. Koalitionen slet med en del interna

30 Tommy Möller (2011), sid 182, har beskrivit tvåkammarsystemet som ”en konstitutionell fallskärm åt den socialdemokratiska regeringen”. 31 Se Erlander (1974), sid 358 ff och 74 ff. Jämför Ruin (1968), sid 191. Under regeringskrisen 1957 fanns också vissa tankar från socialdemokratiskt håll om eventuellt samarbete med Folkpartiet men FP-ledningen ställde sig kallsinnig. Ruin (1968), sid 243 ff.

32 Sedan enkammarriksdagen genomförts 1971 att förlita sig på Vänsterpartiet kommunister- ändrades i ett slag den konstitutionella spelp- na. Inga konstitutionella regelverk stod län- lanen. Plötsligt behövde Socialdemokraterna gre emellan valutgången hos folket och anta- det delvis reformerade kommunistpartiets let riksdagsmandat. Någonstans här började röster (sedan 1967 Vänsterpartiet kommu- pariastämpeln på Vänsterpartiet kommunis- nisterna) för att bli större än de borgerliga terna sakta lyftas. Partiledaren, Lars Werner, och sitta kvar i regeringsställning. Borger- var inbjuden på de informella överläggning- ligheten var visserligen fortfarande splittrad ar kring olika frågor som regelbundet hölls i regeringsfrågan eftersom Folkpartiet och mellan samtliga riksdagens partiledare33 och Centerpartiet inte riktigt accepterade Hö- bjöds emellanåt in till direkta förhandlingar gerpartiet/Moderata samlingspartiet som en om sakfrågor, till exempel skatterna hösten trovärdig samarbetspartner. Mittenpartierna 1982.34 Även de borgerliga partierna förefaller samarbetade tätt och förberedde till och med i stora drag ha börjat acceptera Vänsterpartiet ett sammangående för att få Moderaterna att kommunisterna (VPK) som ett i kretsen av anpassa sig åt vänster. I praktiken fanns alltså normala partier. Något samröreförbud fanns ingen alternativ regering att ta över som inte. Ulf Adelsohn konstaterar redan 1981, kunde ställa Socialdemokraterna inför mis- att han och Lars Werner ”alltid haft en glad stroendevotum varför kommunisternas akti- relation”.35 va stöd aldrig behövde prövas. Partiets namn såväl som dess rötter var Inför valet 1973 närmade sig slutligen de dock fortfarande otvetydigt kommunistiska. borgerliga partiledarna varandra. Valet slu- Banden till Moskva hade delvis funnits kvar tade i den så kallade jämviktsriksdagen med bara några år tidigare men efter ytterligare 175 mandat vardera för de två blocken. Re- några år (1990) släppte partiet ”PK” och blev geringsmakten var i det läget tämligen ur- Vänsterpartiet. I samband därmed började holkad. Utan kommunisternas stöd kunde också Vänsterpartiet ställa sig friare till So- Socialdemokraterna inte sitta kvar som re- cialdemokraterna med anspråk på inflytande gering men framförallt inleddes en period över sakpolitiken som krav för regeringsstöd. med omfattande uppgörelser åt höger över 1990 kom detta till konkret uttryck när Vän- blockgränsen i viktiga frågor.32 sterpartiet tillsammans med de borgerliga De borgerliga regeringsåren 1976–1982 partierna röstade nej till regeringens om- kantades av interna kriser och vid två till- fattande åtstramningspaket (”stoppaketet”) fällen sprack majoritetsregeringar som er- trots att statsministern ställt kabinettsfråga. sattes av minoritetsregeringar som sökte stöd Regeringen avgick men kunde omgående över blockgränsen. När Socialdemokraterna återkomma då ingen alternativ regering var återkom i regeringsmakten var partiet åter möjlig. Konsekvensen blev emellertid att större än de borgerliga tillsammans. Efter va- stoppaketet modifierades.36 Successivt har let 1985 blev partiet däremot mindre än de tre Vänsterpartiet blivit ett parti som söker sak- borgerliga partierna. Under denna mandat- politiskt inflytande men som också kompro- period, 1985–1988, valde partiet otvetydigt missar i stor utsträckning.37

32 Uppgörelser mellan Socialdemokraterna och framförallt Centerpartiet och Folkpartiet kom till stånd om skatter, pensioner, ekonomisk stimulans, arbetsrättslagstiftning (MBL). Hadenius et al (1993), sid 262 ff. 33 Adelsohn (1987), sid 121, 139, 332, 344, 363 med flera ställen. 34 Feldt (1991), sid 98 ff. Jämför Adelsohn (1987), sid 113. 35 Adelsohn (1987), sid 32. 36 Hinnfors (2017), sid 14 f. 37 Bjereld et al (2016a), sid 131.

33 Kan Sverigedemokraterna jämställas med bli både ja och nej. I rent teknisk mening SKP/VPK/V vad gäller problematiker vid skulle exempelvis positiv parlamentarism av regeringsbildning? I flera avseenden är svaret tysk modell ändra hur omröstningar om re- ja, men Erlander hade hjälp av konstitutionen geringsmakten genomfördes i Sverige. Om en för att undvika att behöva ta stöd från kom- statsministerkandidat bara kan röstas igenom munisterna. Han gjorde dessutom aktiva via en majoritet av de avlagda rösterna i parla- politiska val – gick i koalition över block- mentet ändrades förutsättningarna kring vil- gränsen tillsammans med Bondeförbundet för ka alternativ partierna kan överväga jämfört att åstadkomma stabil majoritet; utlyste ny- med nuvarande svenska negativa parlamenta- val samt avgick från statsministerposten. När rism. Samtidigt utgör de svårigheter som de sedan de konstitutionella förutsättningarna tyska partierna har haft att bilda regering efter ändrades ökade trycket på Socialdemokra- valet 2017 en påminnelse om att regelverket i terna att på något vis acceptera Vänsterpar- sig inte löser ideologiskt grundade motsät- tiet kommunisterna. Förändringen gick ändå tningar åt partierna. Sedan de två tidigare re- långsamt, och de borgerliga regeringsåren geringspartierna, Kristdemokraterna (CDU) 1976–1982, gjorde att frågan inte behövde och Socialdemokraterna gjort stora förluster sättas riktigt på sin spets. i valet deklarerade Socialdemokraterna att I dag slår folkmeningen direkt igenom de inte ville fortsätta koalitionen. Kravet på utan begränsande mekanismer vid de all- majoritet ledde först Kristdemokraterna till männa valen. Faktum är att Sverige har ett av regeringsförhandlingar med Liberalerna och världens allra mest proportionella valsystem. De gröna men den ideologiska spännvidden I första hand är det därför med politiska väg- visade sig vara för stor. Eftersom ingen vill val partierna måste hantera relationerna till förhandla med det nya populistiska radika- varandra. Decemberöverenskommelsen var la högerpartiet Alternative für Deutschland ett sådant vägval. I formell mening misslyck- (AfD) eller det etablerade vänsterpopulis- ades Decemberöverenskommelsen i och med tiska Die Linke har kristdemokrater och so- att partierna lämnade den, men i hanteringen cialdemokrater åter drivits in i gemensamma av budgeten har de ändå valt att fortsätta agera regeringsförhandlingar. som om Decemberöverenskommelsen fort- Huruvida den bräckliga grunden för farande gällde. Väldigt lite tyder, i skrivande en eventuellt ny koalition leder till större stund några månader före valet 2018, på att stabilitet än den svenska mycket svaga so- väljarna kommer att strömma över till något cialdemokratiska-miljöpartiregering som av blocken i sådan utsträckning att de rödgrö- bildades 2014 får vara osagt. Alternative für na eller Alliansen når majoritet och kan bilda Deutschland fick i valet 12,6 procent, det regering. Mycket talar därför för att partierna vill säga nästan på tiondelen samma nivå står och stampar på ruta ett även efter valet som Sverigedemokraterna fick 2014. Vi kan och de har därför ungefär samma grundläg- ändå konstatera att då det konstitutionella gande vägval som har gällt sedan 2014. regelverket ju inte i sig löser de ideologiska Partierna har att förhålla sig till varandra spänningarna åt partierna är det smärtsamma inom de konstitutionella spelreglerna. Skulle kompromisser som återstår. alternativa spelregler då ändra möjligheter- En helt annan konstitutionell variant än na för de etablerade partierna att relatera att justera omröstningsregeln vid regerings- till varandra vid exempelvis regeringsbild- bildning är att ändra valsättet. Pluralitetsval ning eller i förhållande till pariapartiet Sver- som det brittiska med endast ett mandat per igedemokraterna? Svaret skulle förmodligen valkrets har vanligtvis stora konsekvenser för

34 partiernas mandatstyrka. Stora partier tender- I Sverige, Storbritannien och Tyskland fick ar att gynnas medan relativt små partier med de populistiska radikala högerpartierna i res- hyfsat jämn geografisk röstspridning tenderar pektive land nästan exakt samma andel röster att missgynnas. I det brittiska valet 2015 fick i valen 2014, 2015 och 2017; knappt 13 pro- det populistiska radikala högerpartiet UKIP cent. Det konstitutionella regelverket i dessa (United Kingdom Independence Party) 12,6 tre länder skiljer sig åt på väsentliga punk- procent, precis som AfD i Tyskland 2017 och ter. Trots det har partisystemen ställts inför närapå som Sverigedemokraterna i Sverige snarlika utmaningar. I slutändan kommer 2014. Mandatutdelningen blev dock mager, partierna inte förbi det faktum att stora ideol- med endast ett enda vunnet mandat. Sys- ogiska spänningar mellan och inom partierna temet levererade alltså i princip det som det i första hand måste hanteras via ideologiska är tänkt att leverera, nämligen svårigheter för avvägningar och sakpolitiska kompromisser. mindre partier och med ett parti i mandatma- Det konstitutionella regelverket kan påverka joritet efter valet. Samtidigt sände valet 2015 formerna för dessa kompromisser men i det lån- ideologiska chockvågor genom det brittiska ga loppet kommer ideologin ikapp partierna. politiska systemet. Via UKIP mobiliserades Torypartiets anti-EU-flygel och i en mängd valkretsar hade de etablerade partierna för- lorat väljare till UKIP. Inom kort genom- fördes folkomröstningen om Brexit och i dess opinionssvallvågor utlyste premiärmin- ister May nyval 2017 i vilket Tory Party förlo- rade sin parlamentsmajoritet. Följden blev ett avtal mellan Tory och ett litet nordirländskt regionalparti DUP, som i mycket liknar De- cemberöverenskommelsen (ett så kallat Con- fidence-and-Supply-avtal; se närmare nedan i kapitel 9). Trots ett helt annat valsätt har alltså mycket starka ideologiska spänningar gjort sig gällande i Storbritannien och med – paradoxalt nog – liknande utgång som i Sverige.

35 KAPITEL 6 PARIAPARTIER – STARKA IDEOLOGISKA KÄNSLOR MED BESVÄRLIGA STRATEGISKA KONSEKVENSER

36 Sverigedemokraterna accepteras inte av övriga svenska partier, vilket helt ändrat förutsättningarna för hur övriga partier kan förhålla sig till såväl sakfrågor som regeringsfrågan. I forskningen används ofta beteckningen ”paria- parti”. Det är också ett begrepp som vi valt att återkomma till i denna rapport. Vi ska nu fördjupa oss i definitionen.

I sin mest strikta form definieras pariapar- användas vid politiska uppgörelser eller för ti som ett parti som helt ignoreras och isol- att skapa till exempel ett regeringsunderlag. eras av samtliga övriga partier på grundval Därför kan pariastatusen komma att om- av vad de uppfattar som pariapartiets från- värderas. Norska Fremskrittspartiet och dan- stötande ideologi.38 Samtliga svenska riks- ska motsvarigheten Fremskridtspartiet (som dagspartier har gång efter gång deklarerat efter partisplittring 1995 i praktiken överfl- att de inte kan tänka sig att samarbeta eller yglades av Dansk folkeparti) var exempelvis att ta stöd av Sverigedemokraterna. Skälen länge betraktade som icke rumsrena av övriga partierna anger har främst att göra med Sver- norska respektive danska partier.39 igedemokraternas ideologi. Inte heller kan Successivt från slutet av 1990-talet mil- de tänka sig några som helst kontakter med drades kritiken. Det svenska kommunistpar- Sverigedemokraterna utöver de formella sam- tiet SKP, men även dess efterföljare VPK, manhang som riksdagslogiken kräver. Sedan var länge utfruset som ej tillhörande kretsen flera år deltar övriga riksdagspartier -visser av demokratiska partier. Stegvis kom så VPK ligen i medie- och debattsammanhang även och dess fortsättning Vänsterpartiet att ac- när Sverigedemokraterna deltar. I övrigt har cepteras som ett parti det går att samarbeta partierna däremot dragit en gräns mellan dem med eller i varje fall ha kontakt med. Skälen själva och Sverigedemokraterna. Ibland kallas till omvärdering behöver naturligtvis inte en- en sådan gräns för en ”Cordon Sanitaire”, det bart bero på en omvärdering i sig. I exempel- vill säga Sverigedemokraterna är satta i ett vis VPK och Vänsterpartiets fall skedde också slags ”karantän”. Termen används bland an- relativt stora förändringar av partiets ideolo- nat i Belgien där det tidigare partiet Vlaams giska positionering. Blok och dess efterföljare Vlaams Belang, som Att behandla ett parti som paria kan alltså tillhör samma partifamilj som SD, betraktats innebära uppoffringar för övriga partier som som rasistiska. Övriga belgiska partier har ju inte kan utnyttja pariapartiet för politis- valt att inte ha samröre med dem. ka uppgörelser eller mer organiserat stöd. Till skillnad från sådana karantänsar- Därmed påverkas hela aritmetiken kring såväl rangemang som rör farliga sjukdomar finns regeringsbildning som vanliga sakfrågor. Up- det dock för Sverigedemokraterna eller i den poffringarna kan orsaka spänningar inom de politiska användningen av begreppet ingen avståndstagande partierna. Dels kan en del av bortre tidsgräns efter vilken karantänen tänks partiets väljare och medlemmar anse att offret släppas. Strategiskt är det emellertid förenat är för högt att avstå från pariapartiets stöd vid med betydande uppoffringar för de partier exempelvis regeringsbildning. Dels kan vissa som börjar behandla ett annat parti som ett väljare och medlemmar i de övriga partierna pariaparti – eftersom pariapartiet inte kan anse att pariapartiet faktiskt inte är så farligt

38 van Spanje & van der Brug (2007), sid 1026. 39 I Danmark bidrog partisplittringen ganska snabbt till en ny hållning från övriga partier. Dansk folkeparti nådde Folketinget 1998 och blev formellt stödparti till en borgerlig regering 2001. Pedersen & Ringsmose (2004).

37 i sig – och till och med till viss del ligga nära en ganska stor del väljare som snarare såg pariapartiets politiska uppfattningar.40 En del Sverigedemokraterna som ett omöjligt paria- av Moderaternas väljarkår torde rimligen ha parti. Lite förenklat skulle man kanske kunna identifierat sig med den ”konservativa” delen säga att de väljare som tidigare känt sig attra- av partiets liberalkonservativa ideologi. Även herade av den ”liberala” delen i Moderaternas om skillnaderna är distinkta mellan Mod- liberalkonservativa ideologi inte uppskattade eraternas liberalkonservatism och SD:s na- närmandet till det uttalat antiliberala Sver- tionalistiska version så kan det på väljarnivå igedemokraterna. självfallet finnas överlappningar – inte minst Reaktionen från allianspartierna lät heller gäller det Sverigedemokraternas nyckelfråga inte vänta på sig. Särskilt starka reaktioner invandringspolitik. kom från Centern och Liberalerna. Liberalle- Sprängkraften kring pariapartihanterin- daren Jan Björklund gick så långt som att lova gen är potentiellt stor vilket den modera- sina barn att han ”aldrig kommer att medver- ta partiledningen fick erfara i januari 2017. ka till att Sverigedemokraterna får politisk Vid en presskonferens öppnade partilednin- makt i Sverige”.44 Efter en längre tids interna gen dörren på glänt till att acceptera Sver- spänningar avgick Kinberg Batra på hösten igedemokraterna som ett parti det gick att 2017. Den nye partiledaren Ulf Kristersson behandla som andra partier. Även om de ut- klargjorde ganska snart att han ”inte kommer talanden som gjordes delvis var kryptiska var [att] samarbeta, samtala, samverka, samre- det uppenbart att den moderata ledningen gera med SD”.45 Därmed torde pariastämpeln ville sluta ”skuldbelägga” de som i olika sam- på Sverigedemokraterna vara tillbaka även manhang ”talar” med SD-representanter.41 hos Moderaterna. Visserligen deklarerar Kris- Partiledaren, Anna Kinberg Batra, utvecklade tersson också att Moderaterna ”står för sin synsättet med att ”[n]u ska vi kunna söka politik” och om Sverigedemokraterna röstar stöd från alla partier i frågor där det finns på den får de göra så, men samarbetsdörren förutsättningar att få stöd”.42 Samtidigt un- tycks stängd. derströk hon att något samarbete i regerings- Huruvida en sådan hållning verkligen och budgetfrågor inte var aktuellt. Beskedet motsvarar kriterierna på att behandla Sver- var inte alldeles tydligt till alla delar. Samti- igedemokraterna kan naturligtvis diskuter- digt stod det klart att Moderaterna var ber- as. Det högerpopulistiska belgiska partiet ett att bryta Sverigedemokraternas isolering. Vlaams Belang lyfts ofta fram som ett tydligt Därmed går det att slå fast att Moderaterna exempel på ett pariaparti.46 I jämförelse med lyfte bort SD:s pariastatus.43 hur Vlaams Belang har hållits undan alla mö- Konsekvenserna av partiledningens nya jligheter att ens indirekt bli stödparti åt bel- linje blev dramatiska. På några få månader giska regeringar de senaste decennierna kan sjönk väljarstödet för Moderaterna från cirka den svenska hållningen – som för övrigt i 22 till cirka 16 procent. Framförallt ström- stort förefaller delas av flertalet svenska parti- made väljare över till Centerpartiet (No- er – tyckas svajig. Belgiens tradition av positiv vus). Det var alltså klart att även om en del parlamentarism leder dock till att majoritets- av partiets väljarkår kanske stod relativt nära regeringar nästan alltid bildas. Vlaams Belang Sverigedemokraterna åsiktsmässigt så fanns har varit utestängda från dem vilket innebär

40 Se Bjereld et al (2016b), sid 306. 41 Expressen, 19 januari 2017. 42 Sydsvenskan, 30 januari 2017. 43 Ibid. 44 Ibid. 45 Aftonbladet, 8 januari 2018. 46 Pauwels (2011). 38 att de gråzoner av indirekt och passivt stöd Partier med pariastämpel är ett inte helt som uppstår vid svensk minoritetsparlamen- ovanligt fenomen. De belgiska nationalistpar- tarism egentligen inte blir aktuella där. Inte tierna Vlaams Blok och Vlaams Belang nämn- heller behöver majoritetsregeringar luta sig des ovan. Franska Front National tillhör mot de övriga partiernas röster – inklusive samma grupp och det 2017 nya tyska Bunde- Vlaams Belang – vid sakfrågeomröstningar. stagspartiet Alternative für Deutschland hör Vad är det då som leder till att ett parti också till kategorin pariapartier. ”Rasism” hamnar utanför kretsen av accepterade parti- återkommer ofta som kritik mot dessa partier. er? Låt oss återvända till Jan Björklund. I sitt De belgiska-flamländska nationalistpartierna tal i Järva i juni 2017 är det Sverigedemokra- trycktes bakom en ”Cordon Sanitaire” eft- ternas ideologi han lyfter fram. Inte specifika er anklagelser om rasism. Det tyska AfD har sakfrågor. Hela den liberala samhällsmodel- kritiserats av ledande CDU-företrädare för len skulle raseras med Sverigedemokraterna ”rasistiska” uttalanden.49 Att därefter försö- vid makten menar Björklund. Samtidigt är ka lyfta bort pariastämpeln innebär därför det ju i och för sig inte bara Sverigedemokra- ett risktagande för de partier som gör såda- terna som inte uttalat delar den ideologin. I na överväganden. Väljarflykten från Moder- stället är det vissa aspekter av antiliberalis- aterna antyder att risken är reell. Samtidigt men som Björklund lyfter fram när han pekar kvarstår ju behovet både för Moderaterna på att Sverigedemokraterna har ”sina rötter i och Alliansen – och för den delen även för nynazismen”. Främsta kriteriet på att rötter- Socialdemokraterna – att på något sätt skapa na finns kvar är, enligt Björklund, att partiet tillräckligt stora majoriteter i riksdagen för att ”fortfarande har en fot kvar rejält parkerad i kunna bilda regering, få igenom sin budget den rasistiska myllan.”47 samt att få igenom vanliga politiska förslag. Oavsett var vi drar gränsen för huruvida Utan riksdagens pariaparti blir det svårare än Sverigedemokraterna ska definieras som ra- om Sverigedemokraterna hade ingått i kret- sistiskt eller ej är det uppenbart att partiets sen av vanliga partier. ideologiska grundsatser lyfter fram ”sven- Det vi vet efter att Decemberöveren- skhetens bevarande” som kärnan i partiets skommelsen kollapsat är således att Sver- ideologi där nationalism och socialkonserv- igedemokraternas pariastatus är oförändrad. atism också utgör hörnstenar.48 Kraften med Vi vet dessutom att pressen har varit mycket vilken partiet återkommer till just försvaret stor särskilt inom Moderaterna att försöka av en viss grupp, den svenska, ligger onek- ta sig ur det parlamentariska läge där alli- ligen mycket långt från ett liberalt individ- anspartierna inte kan utnyttja det icke-röd- ualistiskt ideologiskt projekt. Även från so- gröna övertaget. Samtidigt har pressen varit cialdemokratisk synpunkt är avståndet stort minst lika stor på Moderaterna att behålla till Sverigedemokraterna. Det kollektiv som den avståndstagande inställningen till Sver- historiskt mobiliserade partiet var arbetark- igedemokraterna. lassen och successivt har socialdemokratin Vi kan också konstatera att Sverige- kommit att omfamna en lång rad individual- demokraterna fortsatt väljer att fokusera istiska liberala grundsatser. på partiets kärnområden i den politiska

47 Sydsvenskan, 30 januari 2017. 48 Bjereld et al (2016a), kapitel 6. 49 Independent, 29 augusti 2017.

39 debatten och att partiet snarast har skärpt sin kritik av svensk invandringspolitik. Par- tiets valfilm inför valet 2018 ger en närmast apokalyptisk bild av tillståndet i Sverige. Det partiet betecknar som ”massinvandring” ly- fts fram som orsaken till de problem partiet betonar håller på att ”förstöra” Sverige där ”välfärden faller sönder”, ”vänner och familjer dör” och där ”kvinnor gruppvåldtas” (Sver- igedemokraterna, 2017). Tonen har knappast mildrats sedan valet 2014, vilket också ligger i linje med forskningen som pekar på att par- iapartier snarare skärper tonen än blir mer kompromissvilliga.50 Därmed ökar avstån- det ytterligare till övriga partier: det eller de partier som tar första steget till att lyfta bort pariastämpeln står därför inför en stor strat- egisk utmaning. Moderaterna misslyckades 2017 med att hantera den utmaningen. Huru- vida något av de övriga partierna skulle klara sig bättre är en öppen fråga.

50 Akkerman & Rooduijn (2015); van Spanje & van der Brug (2007).

40 KAPITEL 7 FRAGMENTISERAT OCH POLARISERAT PARTISYSTEM

41 När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen ändrades i ett slag förutsättningarna för minoritetsregerande i Sverige. Samtliga tidigare regeringar sedan enkammar- riksdagen infördes har antingen varit majoritetsregeringar eller har i praktiken kunnat luta sig mot någon form av stödparti i själva regeringsfrågan.

Eftersom Sverigedemokraterna inte accept- och har aldrig behövt mer än ett försök från eras som samarbetspartner av övriga partier talmannen. Politiska beslut har kontinuerligt tvingas de minoritetsregeringar som verkat fattats av riksdagen trots att antalet partier sedan 2010 i praktiken möta en opposition har ökat. 51 som är större än regeringen (inklusive stöd- Visserligen är de regeringar som bildas i parti). Konsekvenserna av denna maktförsk- Sverige i stor utsträckning av minoritetskar- jutning i parlamentet ändrar spelreglerna för aktär, men historiskt har de i princip alltid svenskt politiskt liv. haft ett stödparti till hjälp. Stödpartiet har Antalet partier i det svenska partisystemet garanterat att regeringarna i praktiken kun- har ökat. Från efterkrigstidens fempartisys- nat fungera som närapå majoritetsregeringar. tem har antalet successivt sedan 1980-talets Totalt sett har 73 procent av alla svenska rege- slut ökat till åtta, med snudd på nio partier ringar 1945–2014 varit minoritetsregeringar. vid valet 2014. Potentiellt ökar komplexiteten Den regering som tillträdde 2014 var därför med flera partier. Fler förhandlingar med fler fullständigt normal i just det avseendet.52 parametrar blir nödvändiga för att säkra ma- Samtidigt skiljer sig den socialdemokratis- joriteter såväl vid vanliga omröstningar som ka-miljöpartikoalitionen från flertalet tidig- vid regeringsbildning. Dessutom har varje are minoritetsregeringar eftersom den sak- parti en unik profil med en viss typ av frågor nar stödparti av sådan storlek att regeringen partiet vill föra fram och diskutera. Potentiellt når majoritet. Vänsterpartiets mandat räcker blir därför den politiska debatten snårigare inte varför regeringen i praktiken möter en och mer mångfacetterad. Samtidigt har det överlägset stor opposition. Därmed ändras paradoxalt nog inte visat sig vara så särskilt förutsättningarna radikalt för hur partisys- svårt att bilda regering i Sverige trots att par- temet fungerar. tisystemets fragmentisering har ökat. Delvis Samtidigt som antalet partier i sig knap- är detta en följd av blockpolitikens framväxt past har utgjort ett problem för hur det sven- som inneburit att partierna ändå har flockats i ska partisystemet har fungerat finns det an- ett fåtal huvudalternativ. Dessutom förefaller ledning att erinra sig statsvetaren Giovanni partierna trots blockpolitik och ibland hård Sartoris klassiska diskussion kring karaktären retorik fortsatt upprätthålla den tradition på partisystem. Enligt Sartori är antalet parti- av breda uppgörelser över den traditionel- er visserligen en viktig aspekt men han fram- la blockgränsen som kännetecknat svenskt håller att den ideologiska karaktären på par- politiskt liv under lång tid. En rad breda up- tierna är minst lika viktig för att förklara hur pgörelser har genomförts under 2014–2018 systemet fungerar. De ideologiska skillnader och inte alltid med helt sammanhållna block. Sartori problematiserade gällde i första hand Regeringskriser har uteblivit, regerings- huruvida partisystemet innehöll traditionella bildningar efter valen har varit tämligen snabba ”extrema” höger-/vänsterpartier eller ej.53

51 Lindvall et al (2017), sid 136 ff. 52 Ibid, sid 89. 53 Denna distinktion betonas i Lindvall et al (2017), sid 48 ff och 72 ff, som i en analys påpekar att då Sverige saknar ”anti-systempartier” i Sartoris mening föreligger ingen ”polariserad pluralism” där flankpartier från var sitt håll konkurrerar med en bred uppsättning mittenpartier. Vi delar uppfattningen att utpräglade antisystempartier i Sartoris mening saknas i Sverige men menar samtidigt att Sartoris resonemang kan tillämpas mer generellt. Vår analys bygger på att Sartoris argument om att mittenregeringar får svårt att konkurrera åt två håll kan användas även för att diskutera konkurrensdynamiken i partisystem utan antisystempartier.

42 Resonemangen är dock i princip överför- då hette Kristdemokratiska samhällspartiet, bara på även andra slags partier. Sartori KdS) regeringsparti tillsammans med Cen- framhåller att det väsentliga vad gäller parti- tern, Folkpartiet och Moderaterna. Efter ett systemets sätt att fungera handlar om huru- lite vingligt första decennium i och utanför vida några partier är av extrem karaktär. riksdagen blev Miljöpartiet 1998 stödparti åt Under sådana förutsättningar kan inte övri- Socialdemokraterna och har sedan dess kon- ga partier samarbeta med dem på grund av tinuerligt valt att placera sig i det rödgröna det ideologiska avståndet. Det vi vet sedan blocket.56 Sverigedemokraterna kom in i riksdagen är Partisystemet fungerade därför i stora att partiet inte bara bidragit till att öka an- drag som det alltid gjort trots att nya partier talet partier utan framförallt till att tidigare tillkommit. Några forskare har till och med samarbetsmönster i riksdagen ställdes inför talat om att Sverige i praktiken var på väg mot svåra prov. Eftersom samtliga övriga partier ett renodlat tvåpartisystem strax efter millen- tar avstånd från att samarbeta eller ens an- nieskiftet.57 Fram till 2014 fungerade också vända Sverigedemokraterna som stödparti partisystemet ungefär så. Även om tvåpartil- vid regeringsbildning går det att likna Sver- ogiken delvis utmanades av Sverigedemokra- igedemokraterna med vad Sartori betecknar ternas inträde 2010 så var Sverigedemokra- som ett ”extremt” parti. Med sådana partier i terna då fortfarande ganska litet. Under hela parlamentet ändras till slut själva dynamiken perioden 2006–2014 fungerade annars de i partisystemet.54 rödgröna och Alliansen som två mycket koor- I partisystem utan extrema partier dinerade block. Allianspartierna gick till val konkurrerar partierna med varandra enligt på gemensamma manifest och uppträdde i vad som kan kallas bipolär eller dualistisk mycket som ett parti. Även de rödgröna ly- logik.55 Även om fler än två partier är rep- ckades 2010 samla sig kring ett gemensamt resenterade i parlamentet kommer de att valmanifest. flockas kring några huvudalternativ som i oli- Efter valet 2014 har framförallt allians- ka konstellationer konkurrerar om regering- partiernas inbördes koordinering mattats smakten. Precis så har svensk politik länge av. Partierna kommer i många viktiga frågor fungerat. Även om minoritetsregeringar varit till olika slutsatser och förefaller i första regel snarare än undantag har de nästan alltid hand styrda av en vilja att profilera sig efter erhållit direkt eller indirekt stöd från något så många års lojalt koordinerande. Även om parti som medverkat till att regeringen i prak- en alliansregering lyfts fram som ett mål är tiken har kunnat agera som en majoritetsre- det också uppenbart att partierna ser olika gering. Konfliktlinjerna har varit relativt ty- på möjligheterna att ta indirekt stöd av Sver- dliga med två ganska väl definierade block. igedemokraterna eller att inleda något slags Nytillkommande partier, som Miljöpartiet samarbete med Socialdemokraterna. Inte och Kristdemokraterna, har ganska snart minst har successivt frågor börjat politiseras valt att inordna sig i det förhärskande block- som inte självklart kan skrivas in i en tradi- systemet. Redan från första stund som riks- tionell vänster–högerkonflikt kring skatter, dagsparti 1991 blev Kristdemokraterna (som offentlig sektor och marknadsekonomi. I och

55 Ibid, sid 131. 56 Helt konsekvent har inte MP varit. 2002 förhandlade partiet kortvarigt med de borgerliga utom M om en mitten- regering. I vissa sakfrågor har partiet inte varit främmande för att göra upp med Alliansen (Lagergren & Oskarson, 2015); successivt via budgetstöd åt Socialdemokraterna 1998–2006; gemensamt valmanifest med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 2010, samt regeringskoalition med Socialdemokraterna 2014–2018 är det ändå i huvudsak som rödgrönt parti Miljöpartiet har placerat sig. 57 Aylott & Bolin (2007).

43 med att Sverigedemokraterna är fast förank- tecknet på att ett förstärkt sverigedemokratiskt rat i en nationalistisk ideologi är det den parti skulle komma att ändra konkurrens- typen av frågor partiet i första hand skjuter in förhållandena mellan övriga partier var den sig på. Krav på minskad invandring, krav på budgetkris för den rödgröna regeringen som att invandrare ska anpassa sig och ett fokus på 2014 ledde till Decemberöverenskommelsen. lag och ordning, brott och straff som knyts till Redan 2013 hade dock alliansregeringen råkat aspekter på invandring är viktiga områden för ut för ett symboliskt smärtsamt nederlag när Sverigedemokraterna. Ibland beskrivs den- Sverigedemokraterna tillsammans med de na typ av frågor höra till den konkurrerande rödgröna partierna i riksdagen stoppade re- GAL/TAN-dimensionen där ”grön-alterna- geringens förslag till justering av den statliga tiv-libertär” grundsyn står emot en ”tradi- inkomstskatten. tionell-auktoritär-nationell”).58 Vad sker då, enligt Sartori, när extrema Successivt under 2017 och 2018 har såväl partier tar plats i parlamentet? I hans mest Moderaterna som Socialdemokraterna börjat idealtypiska exempel kommer de traditionella profilera sig på Sverigedemokraternas priorit- partierna att möta ett extremparti på vardera erade sakområden. Potentiellt kan detta leda sidan av partisystemet. För att nå regerings- till spänningar såväl inom dessa två partier dugliga regeringar kommer de traditionella som mellan dem och andra partier i deras re- partierna att tvingas in i koalitioner med par- spektive block. Samtidigt kan sakfrågor som tier från såväl traditionell ”vänster” som från mer naturligt hör till den traditionella vän- traditionell ”höger”. Eftersom regeringarna ster–högerdimensionen åter komma att blos- behöver formulera politiska förslag åt två håll sa upp, till exempel skatter, vinster i välfärden, och eftersom koalitionerna består av partier sjukvård och så vidare. Den exakta tyngd- från ganska olika ideologisk bakgrund tender- punkten mellan olika frågor öppnar för ökade ar sådana regeringar att bli instabila och får respektive minskade spänningar mellan olika svårt att driva konsekvent politik. I det långa partier i partisystemet där vissa partier kan loppet kommer därför väljare, enligt Sartori, komma att ligga relativt nära varandra längs att attraheras av de mer hårdföra extrempar- den ena dimensionen och ganska långt från tierna varför den breda traditionella mitten- varandra längs den andra. För blockens par- politiken hotas av väljarflykt. tier gäller det att bestämma sig för hur koor- När regeringen inte har något stabilt stöd- dinerade de ska försöka vara.59 parti och hela tiden hotas av en opposition Med Sverigedemokraternas intåg i riksda- betydligt större än regeringsunderlaget blir gen är förutsättningarna för partikonkurrens regeringsfrågan problematisk. Hela tiden i den svenska riksdagen på väg att ändras i finns en risk att något liknande budgetkrisen grunden. För första gången kan oppositionen 2014 åter inträffar. Att ännu en gång gå in i inte sluta sig samman på ett naturligt vis mot något slags Decemberöverenskommelse 2.0 regeringsblocket. Samtidigt saknar en mi- skulle sannolikt möta ganska stort motstånd noritetsregering för första gången ett naturligt inom flera partier. Därför finns en press på stödparti som skapar majoritet. Dessa nya partierna att överväga nya typer av samarbet- förhållanden gör att det inte går att hänvisa en och det som ligger närmast till hands är till tidigare långa perioder av att svenskt mi- något slags samarbete över den traditionella noritetsregerande har producerat handlings- vänster–högerblockgränsen. Vänsterpartiet kraftiga regeringar.60 Första dramatiska kan knappast betraktas som ”extremt” enligt

58 Jungar & Jupskås (2014). 59 Ibid. 60 För en översikt av minoritetsregerande, se Lindvall et al (2017), kapitel 3.

44 Sartoris kriterier eller på grundval av de tradi- alldeles otänkbart att Vänsterpartiet skulle tionella riksdagspartierna som ju inte uteslut- agera indirekt stödparti åt den rödgrönblå er samröre med Vänsterpartiet. konstellationen. Förvisso skulle förmodligen Partiet skulle sannolikt ändå hållas utanför både Centerpartiet och Liberalerna få kritik ett eventuellt mittensamarbete. På den andra från flera håll för att dra politiken åt vänster, sidan av det tänkbara mittensamarbetet skulle men resonemanget bygger på att dessa partier Sverigedemokraterna befinna sig. Regering- upprätthåller sitt konsekventa avståndstagan- spartierna (eller om det bara är ett parti, det de från Sverigedemokraterna. och dess stödparti/er) skulle då behöva agera Hur än partierna kommer att agera kan på det sätt som Sartori varnar för. Risken är vi dock slå fast att de förutsättningar som att regeringen skulle få svårt att driva en ide- har präglat svensk minoritetsparlamenta- ologiskt sammanhängande politik. Potentiellt rism i decennier har förändrats i och med att skulle regeringen möta opposition från såväl Sverigedemokraterna har tagit plats i riksda- vänster som från populistisk radikal höger. gen. Så länge inte väljarna strömmar över till Pressen på regeringspartierna att då verkli- något av de traditionella blocken så att tra- gen visa kompromissvilja gentemot varandra ditionella majoriteter – eller minoritetsrege- för att inte i onödan öka spänningarna inom ringar med stödparti – kan bildas kommer de regeringen skulle vara stor. Internt skulle par- nya konkurrensförutsättningarna att prägla tiledningarna troligen behöva utöva starkt le- svenskt politiskt liv. darskap för att inte medlemmar och aktivister Eftersom majoritetsförhållandena är i inom partierna skulle visa missnöje med sitt stort oförändrade samtidigt som det inte partis kompromissande i regeringen. går att utnyttja Sverigedemokraterna ökar Givet de ändrade förutsättningarna för det pressen på partierna att göra något för att svenska partisystemet finns det alltså anled- förändra dödläget. Trycket på övriga partier ning till viss pessimism. Det som talar emot att faktiskt utnyttja Sverigedemokraterna för en alltför dyster framtidsprofetia är emellertid att klara regeringsmakten är i och för sig stort. att Vänsterpartiet sedan några decennier har Som Green-Pedersen och Odmalm (2008) utvecklats från ett kommunistiskt pariaparti visar var det efter att danska mittenpartiet till ett normaliserat parti i den demokratiska Radikale venstre hade lämnat det borgerliga kretsen.61 samarbetet som Venstre och Konservative Partiet har aktivt fungerat som stödparti aktivt började acceptera Dansk folkeparti åt Socialdemokraterna såväl 1998–2002 som som potentiellt stödparti till en borgerlig re- 2014–2018 och har dessutom ställt upp på gering. Så har inte skett i Sverige trots pressen gemensamt valmanifest tillsammans med So- att försöka utnyttja det icke-rödgröna man- cialdemokraterna och Miljöpartiet inför valet datövertaget i riksdagen. Därmed ökar trycket 2010. Vänsterpartiet är riksdagens enda parti på att försöka göra något annat. som är självklart och stabilt placerat till vän- Ytterligare en väg finns för partierna, som ster om den traditionella blockgränsen. Sam- de delvis redan har girat in på: att lägga om tidigt har alla partier att begrunda de alterna- dagspolitiken i Sverigedemokraternas rikt- tiv som står till bjuds. Om alternativen står ning i förhoppningen dels att vinna tillbaka mellan en regering där Sverigedemokraterna väljare, dels att få Sverigedemokraternas stöd har inflytande och en regering som bygger vid nyckelomröstningar utan att behöva for- på något slags – möjligen tämligen osanno- mellt förhandla med partiet och utan att lyfta lik – rödgrönblå konstellation är det nog inte bort pariastämpeln.

61 I Olof Ruins klassiska verk Mellan samlingsregering och tvåpartisystem från 1968 räknar han inte Sveriges kommu- nistiska parti/Vänsterpartiet kommunisterna till de demokratiska partierna, se Ruin (1968), sid 15.

45 Såväl Moderaternas som Socialdemokra- partier i praktiken skulle vara en led i den ternas valplattformar inför 2018 års val bet- process som ledde till att pariastämpeln på onar områden som utgör nyckelområden för Sverigedemokraterna lyftes bort. Ungefär en Sverigedemokraterna, främst brott och straff sådan utveckling har skett hos de danska So- och hårdare krav på invandrare.62 cialdemokraterna. I en jämförande studie visar Bale med kol- Det är värt att notera att Sverigedemokra- leger att redan tidigt valde flera konservativa terna, under den senare delen av mandatperi- och liberala men även socialdemokratiska oden, har pekat ut Centerpartiets inflytande partier att möta hotet från nya populistiska som lika skadligt som Miljöpartiet. Partiet radikala högerpartier med att anpassa sig till har därmed svårt att tolerera något av de nu- deras nyckelfrågor om invandring.63 varande regeringsalternativen.

Huruvida strategin att lägga sig nära Sver- igedemokraterna på viktiga områden ver- kligen skulle fungera är oklart. Risken är att väljare snarare ser Sverigedemokraterna som ett trovärdigare parti samt att exempelvis socialdemokratiska kärnväljare inte entusias- meras när Socialdemokraterna börjar profilera sig på sakområden som i första hand förknip- pas med Sverigedemokraterna eller med en äldre tids moderater. Forskning visar ganska entydigt att det är svårt för partier med ide- ologisk förankring kring välfärdsstat och sys- selsättning att nå så kallat sakfrågeägarskap kring frågor om brott/straff och invandring.64 Om väljare då tar steget att byta parti är dock inte alldeles självklart. Dessutom vet in- gen om Sverigedemokraterna skulle nöja sig med att sakpolitiken ändras i deras riktning men utan att deras pariastämpel ändrades. Hittills har partiet i varje fall hållit korten nära kroppen, men när partiledningen tyd- ligt markerar att de kommer stödja det par- ti eller block vars migrationspolitik är mest strikt antyder det möjligen att de kan tänkas nöja sig med att få indirekt inflytande över svensk politik snarare än formell. Mer troligt är kanske att en sakpolitisk anpassning till Sverigedemokraternas sakfrågor från övriga

62 Socialdemokraterna (2018); Moderaterna (2018). 63 Bale et al (2010), sid 421. 64 Bech Seeberg (2018).

46 KAPITEL 8 DECEMBERÖVERENSKOMMELSEN: UNIK, MISSLYCKAD LÖSNING ELLER INTERNATIONELL MAINSTREAM?

47 Den 9 oktober 2015 kollapsade Decemberöverenskommelsen i och med att Kristdemokraterna hoppade av uppgörelsen. Att uppgörelsen kom till stånd var i backspegeln i sig inte så förvånande. När partikonstellationerna i ett parlament inte förmår bilda någotsånär säkra och förutsägbara majoriteter för regerings- makten – och för regeringens viktigaste instrument, statsbudgeten – sätts det politiska systemet under press.

På kort sikt lever partierna med de givna kon- svajiga majoritetsförhållanden i parlamentet stitutionella förutsättningarna. Att omedel- förefaller partier ingalunda nedvärdera själ- bart efter ett val ännu en gång gå till väljarna va regeringsmakten. Med den följer en lång är sällan attraktivt. Då återstår inte mycket rad fördelar i relation till exempelvis myn- annat än att antingen ompröva de ideologiska dighetsstyrning men framförallt i relation blockeringar som gör samarbeten mellan vis- till kontrollen över statsbudgeten. Just att sa partier svåra eller omöjliga eller att finna finna något slags lösning på hur en regering något slags formel med vilken situationen kan ska klara misstroendeomröstningar och om- hanteras. röstningar om statsbudgeten är också det Decemberöverenskommelsen var precis som kännetecknar de internationella exem- en sådan formel. Att den tillkom var därför i pel på decemberöverenskommelseliknande sig inte så konstigt. Eftersom starka spännin- uppgörelser som finns. Där någonstans före- gar mellan partierna egentligen var den fond faller regeringsmaktens kärna ligga. Förutom mot vilken den bildades var det inte heller all- att överleva som regering är det kontroll över deles märkligt att den sprack. Det är inte hel- statsbudgeten som tycks vara regeringsparti- ler alldeles oväntat att partierna har fortsatt ers smärtgräns. Att potentiellt kunna vinna att agera som om avtalet fortsatt gällde. Så parlamentsomröstningar på vanliga sakom- länge ingen alternativ regeringskonstellation råden förefaller i stället vara vad de partier kan bildas har partierna svårt att undvika att kräver som överväger att ingå avtal av ungefär agera i Decemberöverenskommelsens anda av den typ som presenterades i Sverige den 29 minoritetstolerans. december 2014. Även om också oppositionspartier kan få ganska stort inflytande vid skrala och

48 FIGUR 1. IRLANDS ”DECEMBERÖVERENSKOMMELSE”. AVTALET MELLAN REGERINGSPARTIET FINE GAEL OCH OPPOSITIONSPARTIET FIANNA FÁIL. 2016–2018 (UTVÄRDERING AVISERAD TILL DECEMBER 2018).66

Fianna Fáil Fine Gael (oppositionsparti) (regeringsparti)

UTFÄSTER SIG ATT: UTFÄSTER SIG ATT: • avstå från att rösta vid val av premiärminister; • acceptera att Fianna Fáil är ett självständigt • medverka till att regeringsbudgetar utformas i oppositionsparti som inte står bakom regeringens enlighet med ett antal framförhandlade principer; program; • stödja regeringen vid förtroendeomröstningar • erkänna Fianna Fáils rätt att lägga fram motioner i samt vid budgetomröstningar; parlamentet i enlighet med Fianna Fáils eget • medverka till att ett kvittningssystem används valmanifest; mellan partierna vid ett antal internationella • tillåta att oppositionsmotioner (förutom budget- sammanhang. motioner) hanteras på sådant vis att parlamentet kan behandla dem i vanlig ordning; • implementera förslag enligt ett antal principer som också framförhandlats; • undvika ”policyöverraskningar”; • medverka till att introducera en reformerad budgetprocess.

Decemberöverenskommelsen framställdes Lösningen blev en ”Confidence-and-Sup- i svensk debatt som unik och märklig. Fak- ply”-uppgörelse mellan Fine Gael och Fianna tum är att den har flera internationella kus- Fáil. Partierna enades i ett formellt dokument iner. En snarlik uppgörelse är det avtal som om att Fianna Fáil skulle tillåta Fine Gael att det irländska regeringspartiet Fine Gael slöt bilda regering och att regeringen skulle få ig- med det största oppositionspartiet Fianna enom sin budget. Kärnan i uppgörelsen var Fáil efter valet i februari 2016. Det största att Fianna Fáil skulle rösta med regeringen partiet efter valet, Fine Gael, misslyckades vid vid såväl förtroendeomröstningar som vid inte mindre än tre omröstningar i parlamen- budgetomröstningar. Regeringspartiet, Fine tet att nå erforderlig majoritet för att kunna Gail, accepterade å sin sida via specifika klau- bilda en minoritetsregering. Samtidigt med- suler i det framförhandlade avtalet, att Fian- delade det största oppositionspartiet, Fianna na Fáil fortsatt var ett oppositionsparti med Fáil, att man bestämt motsatte sig att bilda en full frihet att rösta mot regeringen i alla andra majoritetskoalition med Fine Gael. Dessutom frågor och att Fianna Fáil kunde lägga fram gjorde ledaren för Fine Gael klart att något motioner i parlamentet i enlighet med sitt nyval inte skulle komma i fråga. Partierna eget valmanifest. Dessutom hade partierna stod alltså vid ett dödläge.65 enats om ett antal sakpolitiska överenskom- melser angående bland annat skatter, bost- adspolitik, kriminalpolitik. En del av dessa knyts dock till ganska vaga målsättningar.

65 RTE, 6 maj 2016. 66 Fianna Fáil (2016).

49 Överenskommelsen ska gälla under drygt två nativa minoritetsregeringar saknar stödparti år fram till utgången av 2018 då en utvärder- – och där partierna samtidigt vill undvika ing kommer att ske. I avtalet påpekas uttry- nyval. Denna ganska väl utarbetade politiska ckligen att överenskommelsen är ”politisk” tradition är alltså den ram inom vilken De- och därför inte kan göras till föremål för ju- cemberöverenskommelsen kan skrivas in vad ridisk prövning.67 Våren 2018 förefaller par- gäller tillkomstskäl, innehåll och upplägg. tierna vara inställda på att förlänga avtalet in i 2019.68 Till skillnad från Decemberöveren- Ytterligare ett aktuellt exempel på Confi- skommelsen har alltså den interna debatten i dence and Supply som fungerar under våren avtalspartierna inte lett till sådana spänningar 2018 är det brittiska Torypartiets uppgörelse att avtalet har brutits. med det nordirländska regionpartiet DUP. De irländska och svenska arrangemangen När de Konservativa förlorade sin majoritet i har flera likheter gällande vilka utfästelser underhuset efter nyvalet i juni 2017 ställdes avtalspartierna gör. Vidare har båda avtalen partiledningen inför några mindre aptitliga en tidshorisont. Det irländska avtalet spän- alternativ. Potentiellt fanns inget självklart ner dock inte över ett framtida val men ska stödparti för regeringen som därför i princip ”utvärderas” efter två år (senare förlängt). I riskerade att när som helst bli nedröstad. I det båda fallen regleras partiernas beteende på ett läget kunde de Konservativa i och för sig gå till närapå konstitutionsliknande vis, men båda ännu ett nyval men väldigt lite talade för att avtalen betonar att det är ”politiska” förutsät- det skulle leda till ett bättre läge i parlamentet tningar som ligger bakom. En skillnad är ju för regeringen. Även den brittiska regeringen dock att det irländska avtalet också innehåller valde då en ”decemberöverenskommelseväg”. ett antal specifika sakpolitiska uppgörelser. Genom en Confidence-and-Supply-up- pgörelse med ett av de små regionala partier- Liknande uppgörelser har funnits i exem- na, Nordirländska DUP (Democratic Union- pelvis Storbritannien, Australien och på Nya ist Party) skapades en formel som tillgodosåg Zeeland i flera olika omgångar. Den engels- två aspekter: DUP skulle stödja den konserv- ka termen ”Confidence and Supply” innebär ativa regeringen vid eventuella misstroen- att ett oppositionsparti utfäster sig att stöd- deförklaringar och vid budgetomröstningar. ja regeringen i förtroendeomröstningar men Priset Tory får betala är i första hand ett ex- samtidigt förbehåller sig oppositionspartiet tra regionalstöd till Nordirland på 1 miljard rätten att fortsatt stödja sin egen politik även pund.69 Dessutom tillåts DUP rösta som det om det innebär att regeringen då skulle åsam- vill förutom om regering och budget. kas nederlag i sakfrågeomröstningar. Vanli- Medan Torypartiet alltså lyckades behål- gen utfäster sig oppositionspartiet även att la regeringsmakten och fick försäkringar om stödja regeringens budget. Confidence and att statsbudgeten skulle få stöd kunde DUP Supply är väl etablerat i anglosaxisk politisk å sin sida dels undvika att Labour kom till kultur för de tillfällen av politiska låsningar makten, dels fortsätta att agera som ett oppo- som är av sådan karaktär att majoritetsrege- sitionsparti på flertalet andra politikområden. ringar inte kan bildas men där samtidigt alter- För DUP var Labour ideologiskt avlägset.

67 Ibid. 68 Independent, 1 januari 2018. 69 The Telegraph, 26 juni 2017.

50 Samtidigt var DUP med sin speciella form Likheterna mellan Decemberöverenskom- av protestantiskt färgad nationalism och so- melsen och de gällande brittiska och irländs- ciala konservatism för ideologiskt avvikande ka Confidence-and-Supply-avtalen är relativt för Tory – som samtidigt också ville undvika stora men naturligtvis är de inte identiska. att regeringsmakten gled över till Labour. Om än i begränsad omfattning innehåller Grunden för uppgörelsen var alltså, förutom såväl det brittiska som det irländska avtalet det rena maktspelet, ideologiska motsättnin- några specifika sakfrågeuppgörelser den sven- gar som delvis går på tvärs mot en rätlinjig ska uppgörelsen gjorde. Det brittiska avtalet vänster–högermotsättning. Att ta steget till tänks gälla under mandatperioden medan det att bli ett formellt stödparti hade tvingat såväl svenska tänktes spänna över två mandatperi- DUP som Tory till en räcka svårsmälta kom- oder. Det irländska avtalet var först avsett promisser på en rad områden. att gälla i ett och ett halvt år men förefaller Samma grundförutsättningar som för förlängas. Det som förenar alla tre avtalen är uppgörelsen mellan irländska Fine Gael och deras fokus på att regeringen kan säkra sin Fianna Fáil, brittiska Tory och DUP och överlevnad och sina budgetar via avtalspart- svenska Decemberöverenskommelsen gäll- nerns hjälp. Avtalspartnern – DUP i Storbri- de i princip när det brittiska Labourpartiet tannien, Fianna Fáil i Irland och allianspar- 1977–1978 slöt ett avtal med Liberalerna, den tierna i Sverige – får samtidigt fria händer så kallade Lib-Lab Pact. Efter ett antal miss- att agera oppositionsparti vid i stort sett alla lyckade fyllnadsval hade Labourregeringen vanliga sakfrågor. förlorat sin majoritet i underhuset. Ett nyval riskerade enligt opinionsundersökningar att Vi kan konstatera, att den här typen av leda till en vinst för Torypartiet. Samtidigt överenskommelser kännetecknas av ett par fanns inget uppenbart stödparti för Labour- gemensamma förutsättningar. Fördragspar- partiet i parlamentet. Ideologiskt var avstån- tierna ställs inför vad som i princip är en det mellan Liberalerna och Labour stort men pest- eller kolerasituation och tvingas in i en för Liberalerna var utsikterna att en konserv- paniklösning. I slutändan är det ändå så att ativ regering skulle bildas knappast heller till- de betraktar det ena alternativet som något talande. mer uthärdligt och det finns trots allt en viss I Lib-Lab Pact stödde Liberalerna systematik i de varianter vi studerat. För det Labourregeringen mot löftet att regelbundet första förenas partierna i att de inte ser något få möta regeringsmedlemmar för ”konsulta- annat regeringsalternativ vara möjligt givet tioner”. Partierna var dock i princip fria att rådande mandatfördelning och ideologisk rösta efter egen vilja i parlamentet. Något profil bland parlamentets partier. Alternativa formellt löfte om att stödja regeringens bud- regeringar till den rådande regeringen är alltså getar eller att rösta med regeringen vid förtro- värre, eller i varje fall ouppnåeliga, även en- endeomröstningar innehöll uppgörelsen inte. ligt det fördragsslutande oppositionspartiet. I de avseendena vilade överenskommelsen För det andra förenas fördragspartierna i att mer på informell grund. Slutligen, i maj 1979, de står så långt från varandra ideologiskt att drog Liberalerna tillbaka sitt stöd och re- de i nuläget har mycket svårt att motivera geringen tvangs avgå efter att ha förlorat en kompromisser av sådan omfattning att något förtroendeomröstning.70 slags koalition eller stödpartiarrangemang är möjlig.

70 Kirkup (2012).

51 Uppgörelserna ger en indikation på vad som fram. Tvärtom, såväl de rödgröna som allians- är regerings- och oppositionspartiers ytters- partierna har våren 2018 långt kvar till egen ta reträttgräns. Givet förutsättningarna står blockmajoritet. Så länge Sverigedemokrater- det klart att förutom det självklara målet för na fortsätter att behandlas som ett pariapar- regeringspartier att behålla regeringsställnin- ti av övriga partier är regeringsfrågan därför gen, är det budgetkontroll som prioriteras olöst och potentiellt komplicerad. Övriga över allt annat. Det eller de fördragsslutande partier får fortsatt svårt att på ett förutsägbart partiet/ierna förefaller i stället dra slutsatsen sätt kunna dra nytta av Sverigedemokraternas att ska en regering kunna sitta kvar måste röster i riksdagen, inklusive beträffande den budgetmakten faktiskt ligga hos regeringen. för regeringspartier utomordentligt viktiga I stället är det alla andra policyområden som budgeten. det fördragsslutande oppositionspartiet får Om inte något eller några av de övriga inrikta sig på att få inflytande över via de al- partierna omprövar vad det skulle innebära ternativa majoriteter i parlamentet som kan att antingen börja samarbeta aktivt över utkristalliseras via vanligt oppositionsarbete. den gamla blockgränsen eller med Sver- Regeringspartiet får helt enkelt acceptera att igedemokraterna är det svårt att se annat än potentiellt lida en mängd nederlag i parla- att något slags informellt Decemberöveren- mentet eller åtminstone få finna sig i att bli skommelseliknande tillstånd kommer fortsät- ganska passivt med få propositioner. Alter- ta att gälla – vilket också, som vi sett ovan, nativt sätts stor press på regeringen att finna inte är alldeles unikt internationellt. Prob- kompromisslösningar med oppositionen. lemet för partiledningarna är samtidigt att de har erfarenheten av delvis mycket starkt Även om antalet fall av avtal liknande De- internt motstånd i flera partier mot Decem- cemberöverenskommelsen är relativt litet beröverenskommelsen. Den erfarenheten kan kan vi ändå dra följande tentativa slutsatser möjligen driva partiledningar i famnen på beträffande förutsättningar för det svenska varandra där de normalt annars helst skulle valet 2018. I grunden bygger Decemberöve- fortsätta att agera inom ramen för de tradi- renskommelsen och dess internationella kus- tionellt etablerade blocken. iner på ideologiska låsningar i partisystemet i kombination med realpolitiska strategiska överväganden där nyval inte ser ut att kunna lösa regeringsfrågan. Grundproblematiken i det svenska parti- systemet torde efter valet 2018 fortsatt vara Sverigedemokraternas pariastatus. Hittills har partierna inte förmått lämna Decemberöver- enskommelsen i praktiken, trots att avtalet formellt kollapsade i oktober 2015. Grund- förutsättningarna är oförändrade. Väljarna tycks inte heller vara på väg att lösa regerings- frågan åt partierna i så måtto att någon tydlig majoritet för något block är på väg att växa

52 KAPITEL 9 SLUTSATSER: TILLBAKA TILL RUTA 1? BESVÄRLIGA VÄGVAL EFTER VALET 2018

53 KONSTITUTIONELLA MÖJLIGHETER?

Partierna står inför besvärliga ideologiska olikheter landar partierna förr eller senare i vägval. Decemberöverenskommelsen var ett ideologiska avgöranden där ibland smärtsam- försök att hantera det faktum att de ideolo- ma och komplicerade kompromisser står på giska spänningarna var så stora att partierna dagordningen. Trots att den tyska grundla- inte förmådde samla sig i majoritetsalterna- gen verkligen underlättar för partierna att tiv. Överenskommelsen löste dock knappast närma sig varandra i olika former av koali- grundproblemet, men efter att den föll blev tionsöverenskommelser för att uppnå major- det extra tydligt att svåra politiska frågor i itetsregeringar är det i slutändan ideologiska svensk politik saknade svar. Efter valet 2018 vägval partierna ställs inför. Konstitutionens riskerar därför partierna att vara tillbaka på utformning för att få partierna att söka ma- ruta 1, det vill säga där de befann sig dagen joritetslösningar har heller inte avskräckt en efter valet 2014. relativt stor andel av den tyska väljarkåren från att rösta på pariapartierna Die Linke och Visst skulle vi kunna peka på att den tidigare Alternative für Deutschland. Karaktären på svenska konstitutionen med två kammare och de ideologiska kompromisser och beslut som ett valsätt som delvis gynnade större partier de tyska partierna nu står inför kommer för- hjälpte det politiska systemet till majoritets- modligen att påverka tysk politik för lång tid regeringar utan att dåtidens pariaparti, kom- framåt. munisterna, behövde utnyttjas. Men som vi visat ovan var tvåkammarriksdagens regelverk I Storbritannien hindrade inte ett för UKIP inte någon garant för att majoritetsalternativ ogynnsamt valsystem partiet från att ändå kunde bildas inom de två demokratiska block- få ökat inflytande. Valsystemet missgynnar en. För att då undvika att hamna i beroende små, geografiskt utspridda partier och borde av Vänsterpartiet kommunisterna valde Tage egentligen ha fått till konsekvens att få väljare Erlander att dels bilda koalition med Bon- valde UKIP för att inte riskera att rösterna deförbundet (1951–1957), dels att utlysa extra blev bortkastade. Trots det ökade UKIP:s val 1958. Visserligen hade Socialdemokra- väljarstöd kraftigt fram till valet 2015 och terna redan på 1930-talet regerat med Bon- partiet kunde därför driva opinion i EU-frå- deförbundet. Men koalitionen på 1950-talet gan nästan lika effektivt som om partiet varit får ändå betraktas som en utmaning för såväl representerat i parlamentet. Socialdemokraterna som för Bondeförbundet såtillvida att båda partierna behövde tona ned Att UKIP växte till var dock inte en naturlag. sina ideologiska motsättningar. Att även ut- Partiet fick draghjälp av övriga partier. To- lysa extra val innebar att Erlander valde bort ryledaren David Cameron lovade inför 2010 alternativet att ta stöd från riksdagens pari- års parlamentsval begränsad migration – en aparti. Valresultatet stärkte Socialdemokra- av UKIP:s centrala frågor. Senare försökte terna tillräckligt mycket för att partiet åter Cameron via löften om folkomröstning om kunde regera utan att behöva ta till stöd från Storbritanniens EU-medlemskap desarm- det ideologiskt avlägsna kommunistpartiet. era de ideologiska spänningar kring EU som bubblat inom Torypartiet sedan decennier. De internationella exemplen visar också Därmed bidrog han också till att UKIP:s tämligen entydigt att trots konstitutionella främsta fråga fick en än mer framträdande

54 plats på agendan. Camerons EU-utspel kom regeringspartierna, om regeringen i övrigt den 23 januari 2013.71 UKIP hade då redan ska acceptera att oppositionen fortsätter att ökat en del i opinionen men fortsatte däreft- agera som opposition – med möjlighet att er till rekordnivåer. I EU-valet 2014 nådde rösta ner regeringen på i stort sett samtliga UKIP 26,6 procent och blev största parti. De sakområden. interna ideologiska valen inom framförallt Tory fick alltså stora konsekvenser långt bor- Fram till 1997 var det något enklare för riks- tom effekterna av det brittiska valsystemets dagen att ändra i regeringens budget om op- dämpande inverkan på antalet partier i par- positionen var enad i riksdagsbehandlingen. lamentet. Camerons strategi slog från hans Även om de borgerliga och Vänsterpartiet synpunkt helt fel. UKIP:s inflytande blev stod långt ifrån varandra kunde de ibland knappast mindre utanför parlamentet än om göra upp kring vissa delar, vilket innebar att partiet hade varit innanför. styrningen av de finanspolitiska ramarna var ganska svaga. Med de nya reglerna om att Ibland framförs tanken att regelverket för riksdagen fattar beslut om hela budgetens ut- den svenska riksdagens budgetprocess, som giftsnivåer, blev det mindre troligt att opposi- är uttryckligen anpassat för minoritetsrege- tionens olika delar skulle kunna enas kring ett ringar, borde ändras. En reform som skissats gemensamt helhetsalternativ till regeringens. är att ge riksdagspartierna, inklusive opposi- Med relativt tydliga block där det ena block- tionen, större inflytande över statsbudgeten et åtnjöt majoritet och bildade regering min- på bekostnad av regeringens makt.72 Tanken skade risken för att regeringen skulle drabbas bakom förslaget är att det därmed skulle bli av nederlag i den ekonomiska politiken. Trots lättare för oppositionspartierna att tolerera en att tre nya partier gjort entré i riksdagen, med minoritetsregering. Då skulle kanske en del av inledningsvis oklar blocktillhörighet, har mi- de låsningar som vi ser i modern svensk poli- noritetsregeringar kunnat ha någotsånär kon- tik dämpas. Vi är dock inte övertygade om att troll över budgetmakten. Det har i politiken en sådan regelförändring skulle underlätta för funnits en bred samsyn om att dessa regler partierna att komma överens. Förvisso har tjänat Sverige väl. Sannolikheten att partier- både Moderaterna och Kristdemokraterna na via en ny regeländring ger upp den cen- argumenterat för att allianspartierna borde trala fördel som ett regeringsinnehav genom lägga fram och försöka få igenom en allians- budgetmakten innebär är troligen ganska lit- budget. Samtidigt har Alliansen som helhet en. Om så ändå skulle ske ändras förutsättnin- de facto faktiskt avstått från att ta ett sådant garna för politisk maktutövning i grunden. steg. Informellt lever Decemberöverenskom- Inte heller skulle partierna kunna undvika att melsen i praktiken vidare just vad gäller han- behöva ta ställning ideologiskt kring vilket teringen av budgeten. Våra internationella eller vilka partier man i så fall skulle göra upp exempel visar entydigt att det är budgetmak- med om olika delar av budgeten. ten regeringspartier bevakar över allt annat. Makten över budgeten är det viktigaste för

71 BBC, 23 januari 2013. 72 Se exempelvis Lindvall et al (2017), sid 189: ”regeringens makt över budgetprocessen får inte bli alltför stor, om oppositionspartierna ska kunna gå med på att låta en minoritet styra. Fortsatta reformer av budgetlagstiftningen bör därför ha som mål att budgetprocessen ska vara ordnad och planmässig, men utan att oppositionspartierna ställs infor fait accompli.”

55 Problemet med konstitutionella förändringar Det är också klokt att ha i åtanke att konstitu- är sannerligen inte bristen på idéer. Ett förs- tionella förändringar kräver politiska beslut. lag som förts fram i debatten är justeringar av Historien om Decemberöverenskommelsen valsystemet för att i någon mån minska pro- visar tydligt att varje förändring av spelregler- portionaliteten, till exempel genom slopade na – även bortom lagtexten – kan mötas med utjämningsmandat. Ett annat går ut på att stor misstänksamhet. Det politiska priset blir ändra regelverket för extra val, så att man- för högt för de etablerade partierna. datperioden börjar om efter ett nytt valre- sultat. Tanken är att den nya regeringschefen därmed skulle få fyra år på sig att göra avtryck POLITISKA MÖJLIGHETER i politiken. Det skulle i sin tur göra det lättare för partierna att komma ur en svår politisk Det är således svårt att identifiera några kon- låsning efter ett val. stitutionella lösningar på svårigheterna i dagens svenska politik att skapa stabila och Utifrån erfarenheten från andra länder, med handlingskraftiga regeringar. Problemet är andra valsystem, har vi svårt att se att det i första hand politiskt, inte konstitutionellt. går att komma runt grundproblemet genom Lösningen behöver därför också vara politisk, någon form av konstitutionell justering. Även inte konstitutionell. om det till exempel kan finnas poänger med Vilka är då de politiska vägar som erbjuds, att se över regelverken för extra val, är det givet att valet 2018 utmynnar i ett resultat svårt att se att ett nyval skulle lösa de grun- snarlikt valutgången 2014? Vi har tidigare dläggande dilemman som regeringsbildare pekat ut tre huvudspår för hur regerings- i hela västvärlden numera står inför. Visst frågan skulle kunna lösas: bryt isoleringen skulle kanske en något minskad proportional- av Sverigedemokraterna, slut en ny Decem- itet i valsystemet via exempelvis slopade ut- beröverenskommelse eller samarbeta över jämningsmandat eller liknande något dämpa blockgränsen. Men hur framkomliga är egen- antalet partier i riksdagen. Däremot skulle så- tligen dessa tre vägar? dana åtgärder knappast minska förekomsten Om allianspartierna väljer att bryta isol- av situationer där regeringar ställs inför po- eringen av Sverigedemokraterna genom någon tentiella hot från såväl populistisk höger som form av stödpartiarrangemang skulle de alternativ åt vänster. Pressen på traditionella kunna bilda regering efter valet 2018, även partier från olika ideologiska läger att försöka om de rödgröna partierna blev större än värka fram något slags majoriteter skulle nog Alliansen. En sådan alliansregering skulle inte försvinna. vara beroende av Sverigedemokraternas ja- röster i varje enskild votering där de rödgröna Utan att bli alltför uppgivna kring vad kon- röstade emot. På sikt krävs sannolikt någon stitutionella reformer kan åstadkomma kan vi form av samverkan eller samarbete mellan Al- ändå konstatera att grundlagsreformer knap- liansen och Sverigedemokraterna. Centerpar- past är något slags mirakelkur eller quick fix tiet och Liberalerna har varit tydliga med att som räddar partierna från att behöva fatta de inte kan tänka sig en sådan lösning – och besvärliga beslut. I slutändan handlar politik har dessutom uteslutit att alls bilda regering om politiska val. Ideologi ger partierna mor- med Sverigedemokraterna som stödparti – aliska riktningsvisare och det är i det långa och därigenom bundit sig vid masten. Deras loppet omöjligt för partierna att inte använda medlemmar vill inte ha någon samverkan sig av dem. med Sverigedemokraterna, och det är heller

56 inte särskilt sannolikt att deras väljare vill det. omröstning skulle den behöva aktivt stöd inte I händelse av att allianspartierna blir större bara från de borgerliga partier som står utanför än de rödgröna skulle de i stället för att formel- regeringen utan också från Sverigedemokra- lt bryta isoleringen av Sverigedemokraterna terna. Skulle Liberalerna och Centerpartiet ändå kunna försöka bilda regering. En sådan verkligen vilja och dessutom klara av att un- regering skulle dock också vara beroende av der fyra år aktivt stödja en sådan regering, Sverigedemokraternas röster vid varje voter- när de själva sagt sig aldrig kunna medverka ing där de rödgröna röstade emot. Visser- i en sådan? Och om Sverigedemokraterna och ligen kan en regering tåla en del nederlag, Socialdemokraterna tillsammans är större än det gör den nuvarande rödgröna regeringen Alliansen, varför skulle då Sverigedemokra- och det gjorde alliansregeringen 2010–2014. terna med självklarhet i fyra års tid stödja en Med budgeten är det svårare. Decemberöv- moderat minoritetsregering? Risken finns att erenskommelsen tillkom som en direkt följd den politiska instabiliteten under en sådan re- av den rödgröna regeringens budgetnederlag gering skulle överträffa turbulensen för åren 2014. För att klara budgeten skulle därför 2014–2018. Det är värt att notera att debat- behovet av någon form av uppgörelser med ten om regeringsfrågan lever även inom Sver- Sverigedemokraterna snabbt tränga sig på igedemokraterna. Det finns strömningar som men just sådana samarbeten har Centern och oroar sig för högersvängen i den ekonomis- Liberalerna uteslutit. ka politiken, och som vill markera en större Oavsett styrkeförhållandet gentemot de samhörighet med socialdemokratin, trots att rödgröna kan de borgerliga partierna behöva relationen mellan själva partierna är iskall. hantera en situation där Socialdemokraterna Även om Sverigedemokraterna föredrar en och Sverigedemokraterna är större än Alli- M-regering framför en koalition med hela Al- ansen. En sådan situation ger SD stora mö- liansen, kommer ledningen att ha incitament jligheter att fälla förslag från en eventuell alli- för att markera sin självständighet. ansregering genom att helt enkelt rösta på det Ibland lyfts Ola Ullstens folkpartistiska re- största oppositionspartiet – oavsett om den gering 1978–1979 med bara 39 av riksdagens rödgröna oppositionen agerar gemensamt. 349 mandat bakom sig fram som ett exempel. Moderaternas ras i opinionen efter att Men Ola Ullsten släpptes fram just därför att Anna Kinberg Batra öppnat dörren för sa- det var mindre än ett år kvar till riksdagsvalet, marbete med Sverigedemokraterna är ett och hans regering kunde därför också accept- spår som förskräcker. På senare tid har både eras av Socialdemokraterna. politiska experter och politiska veteraner Internationellt finns det visserligen en rad pekat ut en moderat enpartiregering som ett exempel på hur populistiska radikala höger- sannolikt alternativ.73 En sådan lösning kan partiet faktiskt har accepterats. Men i flera fall naturligtvis inte uteslutas. Sverigedemokra- – exempelvis i våra nordiska grannländer – har terna skulle kanske kunna tänka sig att aktivt dessa partier varit närvarande i partisystemen rösta för en sådan regering, eftersom den inte betydligt längre än vad Sverigedemokrater- inkluderar Centerpartiet, vars migrations- na har varit. ”Karenstiden” för SKP/VPK/V politik Sverigedemokraterna avskyr. var flera decennier lång och samma -utdrag Men en sådan moderat enpartiregering na process har gällt även i Norge och Dan- skulle bli oerhört svag. I varje enskild viktig mark. På kort sikt förefaller det därför mindre

73 Se exempelvis Olof Ruin i Dagens Industri (2017), 17 december. Jämför Svenska Dagbladet, 21 oktober 2017; Torbjörn Nilsson i Expressen (2018), 9 mars.

57 sannolikt att Sverigedemokraternas ställning samhällsutvecklingen. Samtidigt ska vi kom- som isolerat pariaparti skulle förändras. ma ihåg att allianspartierna faktiskt agerat Däremot är det möjligt att pariastämpeln i i Decemberöverenskommelsens anda i den sig behålls, men att övriga partier närmar sig ekonomiska politiken, från att avtalet sades Sverigedemokraterna på viktiga sakområden. upp i oktober 2015 till dags dato. Ett möjligt För det första kan partiledningarna då hop- undantag är striden om skatterna hösten 2017 pas vinna tillbaka väljare som har flyttat till – som löstes genom ett kompromissförslag Sverigedemokraterna. För det andra skulle ett från regeringens sida. sakfrågenärmande möjliggöra stöd från Sver- Moderaterna har genom Ulf Kristersson igedemokraterna vilket i det större spelet om ett starkare ledarskap än vad partiet hade un- regeringsfrågan och om viktiga sakområden der Anna Kinberg Batras tid, och därför finns kan bli betydelsefullt. De partier som har lovat det kanske också bättre förutsättningar att att ”inte samarbeta” med Sverigedemokrater- hålla samman partiet bakom en ny uppgörelse na skulle då kunna erhålla Sverigedemokra- i Decemberöverenskommelsens anda. De- ternas stöd utan några formella samarbeten. cemberöverenskommelsen byggde på idén Både Moderaterna och Socialdemokraterna om att bevara blockpolitiken, något som tra- har under 2017–2018 visat tecken på att gå i ditionellt har gynnat Moderaterna. Det var en sådan riktning. Sverigedemokraterna har dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt också markerat att de värderar det reella in- som i valrörelsen 2014 argumenterade för att flytandet över sakpolitiken högre än att släp- det block som blev störst efter valet skulle få pas in vid förhandlingsbordet. regera, medan Socialdemokraterna argumen- Hur trolig är då en ny Decemberöverens- terade emot. Dessutom visar internationella kommelse? En sådan lösning kan inte full- jämförelser att det är fullt möjligt att få ett ständigt uteslutas, men är heller inte särskilt decemberöverenskommelseliknande arrange- trolig. Decemberöverenskommelsen kom till mang att fungera. Närmast ligger det irländs- i ett akut krisläge och där de flesta partierna ka fallet som nu är inne på sitt tredje år. hade ett gemensamt intresse av att undvika I en svensk kontext utgör dock Vänster- ett osäkert extra val. Trots att Decemberöv- partiets position ett särskilt dilemma. De erenskommelsen ursprungligen kom från de borgerliga partierna hade goda skäl att ty- borgerliga orkade inte Kristdemokraterna dliggöra det rödgröna regeringsunderlaget och Moderaterna bära överenskommelsen ens före 2014. Men konsekvensen blev att So- under dess första år, och det är i högsta grad cialdemokraterna och Miljöpartiet pressades tveksamt om Centerpartiet och Liberalerna att samarbeta till vänster om den ekonomiska efter fyra år i opposition skulle förmå bära politiken. Det bidrog starkt till kritiken mot en sådan överenskommelse under perioden Decemberöverenskommelsen. Kritiken mot 2018–2022. Allianspartiernas paradoxala Decemberöverenskommelsen har också tillt- bekymmer är att de genom majoritetsförhål- agit efter avtalets fall. På den borgerliga sidan landena i riksdagen skulle kunna avsätta den väcker avtalet i dag tydliga antipatier. Få top- socialdemokratiskt ledda rödgröna regerin- politiker är beredda att försvara uppgörelsen. gen vilken dag som helst, men att de genom En ny ”Decemberöverenskommelse” kan inte isoleringen av Sverigedemokraterna väljer uteslutas, men den framstår inte som särskilt att inte utnyttja denna möjlighet. En sådan sannolik. återhållsamhet kostar förstås på – varje oppo- Kommer då regeringsfrågan att lösas genom sitionsparti vill ju regera för att få möjlighet samarbete över blockgränsen? För en sådan lösning att genomföra sin politik och sätta avtryck på talar att de ideologiska motsättningarna

58 i svensk politik faktiskt har minskat under bilda en sådan som deras väljare röstade på de senaste decennierna. Socialdemokraterna dem. Dessutom skulle en blocköverskridande har under flera decennier glidit mot mitten. regeringsbildning försvåras av att ha föregåtts Tidigt 2000-tal gjorde Moderaterna samma av en valrörelse som troligen varit mycket resa från motsatt håll. Sedan 2014 har partiet hård och polariserande. De båda borgerliga återigen tagit steg till höger i till exempel syn- mittenpartierna skulle också få svårt att hävda en på arbetsrätten. Men fortfarande råder en sig i regeringen gentemot Socialdemokrater- bred samsyn om behovet av ett fritt näringsliv na om opinionsläget våren 2018 står sig fram och idén om att värna välfärdsstaten. I migra- till valdagen. De är helt enkelt för små. tionspolitiken har Socialdemokraterna och Visserligen är Alliansen inte lika samman- Moderaterna rört sig i samma mer restriktiva hållen som tidigare. Moderaterna kommer in- riktning, där har splittringen inom respektive för valet 2018 att lägga fram ett eget valmani- block snarare ökat. I december 2014 betonade fest, vilket partiet inte gjorde inför valen 2010 de borgerliga partierna att de var beredda att och 2014. När Fredrik Reinfeldt förde Mod- samarbeta om formerna, snarare än i sak. Un- eraterna mot mitten av den politiska skalan der mandatperioden har det motståndet luck- underlättade han en gemensam allianspolitik rats upp, och regeringen och olika borgerliga och lade grunden för Alliansens framgångar. partier har nått en rad breda överenskommel- Moderaternas återgång till att något mer be- ser. Lockelsen i stabil regeringsmakt skulle tona det konservativa benet i sin liberalkon- också kunna öka via kontrollen av statsbudg- servativa ideologi har skapat nya spänningar eten – och vi har i den tidigare framställnin- i Alliansen. Migrationsfrågan samt regerings- gen visat hur viktig kontrollen över budgeten frågan och synen på Sverigedemokraterna – är för partierna. och kanske även frågor om brott och straff – Men det finns också mycket som talar splittrar de borgerliga partierna. emot ett regeringssamarbete över block- Men paradoxalt nog har Moderaternas gränsen. Ett sådant samarbete har hittills högergir i till exempel synen på arbetsrät- varit mycket ovanligt i svensk politik. Koali- ten inneburit att partiet närmat sig de andra tionen mellan Socialdemokraterna och Bon- borgerliga partierna. I den ekonomiska poli- deförbundet 1951–1957 är det senaste formel- tiken är det fortfarande svårt för Centerpar- la tillfället. Centerpartiet stödde också mer tiet och Liberalerna att släppa det mångåriga informellt den socialdemokratiska regeringen nära samarbetet med Kristdemokraterna och 1995–1998 genom samarbete i Finansdepar- Moderaterna för att i stället bilda regering tementet om budgetfrågor. I övrigt har svensk med Socialdemokraterna. Allianssamarbetet politisk logik varit inriktad på att två block har återfått en viss energi efter ledarbytet i står emot varandra i själva regeringsfrågan. Moderaterna. Centerpartiet och Liberalerna Även i ett dagspolitiskt perspektiv är ett antyder att de vid en valförlust (det vill säga regeringssamarbete över blockgränsen svårt att Alliansen blir mindre än de rödgröna par- att ro i hamn. För Socialdemokraterna vore tierna) vill bjuda in Socialdemokraterna att den ultimata lösningen att Alliansen efter medverka i en alliansregering. Men det är inte en valförlust luckrades upp och att Center- realistiskt att tro att Socialdemokraterna i en partiet och Liberalerna tog steget in i en so- situation där de är största parti och de röd- cialdemokratiskt ledd regering. Men det är ett gröna partierna är större än allianspartierna mycket stort steg att ta för Centerpartiet och skulle vara beredda att sätta sig i en regering Liberalerna. De har gått till val för att bilda ledd av Moderaterna och Ulf Kristersson. en alliansregering och det var för att de skulle Om allianspartierna i valet 2018 blir

59 större än de rödgröna partierna är det inte riskabel omröstning i riksdagen där Sver- osannolikt att de också kommer att kunna igedemokraterna skulle sitta med utslagsröst. bilda regering. Men det är knappast någon Mot detta talar partiernas uttalade priorit- sinekur som en sådan regering har att se ering – som vi sett både vad gäller Decem- fram emot. Om Socialdemokraterna och beröverenskommelsen och vid internationella Sverigedemokraterna tillsammans blir större jämförelser – att behålla makten över stats- än allianspartierna – ett sannolikt scenario budgeten. Mycket pekar dock på att det nya enligt opinionsmätningarna våren 2018 – parlamentariska läget generellt sett leder till kommer Sverigedemokraterna varje höst ha – och redan har inneburit – en maktförskjut- möjlighet att fälla alliansregeringens budget ning från regeringen till riksdagen. Hittills genom att i stället rösta på Socialdemokra- har de uppgörelser vi noterat i Sverige och ternas budget. Det ger Sverigedemokraterna internationellt innehållit en balans mellan att en maktposition. I december 2014 ville par- regeringen behåller budgetmakten och att op- tiet förhindra att Miljöpartiet fick inflytande positionen i övrigt är fri att rösta ner regerin- över den ekonomiska politiken. I dag riktar gens övriga förslag. Hur balansen skulle ut- Sverigedemokraterna lika skarp kritik mot vecklas om budgetmakten släpptes är oklart. Centerpartiet. Skulle då oppositionen också behöva gå med Finns det då ingen väg ut ur denna laby- på att inte ha samma möjligheter som annars rint? Jo, kanske. Inför valet 2014 erbjöd Mod- att rösta emot regeringens propositioner? eraternas dåvarande partiledare Fredrik Re- I december 2014 försökte S-MP-regerin- infeldt Socialdemokraterna att göra upp i form gen förgäves nå en sakpolitisk uppgörelse om – största block efter valet skulle släppas fram den ekonomiska politiken. Då var det inte och tillåtas regera. Ulf Kristersson indikerar i en framkomlig väg ut ur budgetkrisen. En en intervju i Dagens Nyheter i stället en vilja grundtanke i Decemberöverenskommelsen att göra upp i sak.74 I intervjun säger Kristers- var att partierna skulle avstå från politiskt son: ”I ett antal långsiktiga frågeställningar inflytande. I dag finns möjligen en annan finns det skäl för Alliansen att göra - överen kompromissvilja över blockgränsen. Debat- skommelser med Socialdemokraterna för att ten om tre skattehöjningar hösten 2017 – som få stabilitet i svensk politik.” En tänkbar prak- slutade med att regeringen drog tillbaka två tik vore att allianspartierna släpper fram den av tre förslag, medan oppositionen drog till- rödgröna regeringens (eller Socialdemokra- baka ett hot om en misstroendeomröstning ternas, om vi får en enpartiregering) budget – kan beskrivas som ett steg i riktningen mot mot att de först fått vara med och förhandla sakpolitiskt arbete. Till skillnad från under om väsentliga delar av den. På så sätt skulle DÖ-epoken skulle partierna kunna hävda att allianspartierna få inflytande i sakpolitik- de i alla fall gjort sitt yttersta för att påverka en (trots att de är mindre än de rödgröna), politikens innehåll, givet det parlamentariska samtidigt som Vänsterpartiet utestängs från läget. politiskt inflytande. Om allianspartierna blir Brett budgetsamarbete är dock ingen större än de rödgröna partierna finns också okontroversiell lösning. Delar av den kritik den motsvarande möjligheten att Alliansen i som riktades mot Decemberöverenskommels- regeringsställning bjuder in Socialdemokra- en kan också riktas mot ett blocköverskridan- terna i budgetprocessen för att undvika en de samarbete i sak om budgeten. Kritikerna

74 Dagens Nyheter, 1 november 2017.

60 kan anklaga partierna för att göra isoleringen Inom såväl Moderaterna som Kristdemokra- av Sverigedemokraterna till ett överordnat terna har kritiken mot Decemberöveren- värde. Möjligheterna att presentera tydliga skommelsen snarast vuxit i styrka sedan dess alternativ för väljarna skulle snabbt erodera. formella fall hösten 2015. De svenska partier- Förmågan att gå fram med omfattande och na närmar sig därför den punkt när de ide- ideologiskt tydliga reformer likaså. Det blir ologiska spänningarna i partisystemet måste komplicerat för partierna att få retorik och hanteras. I huvudsak finns tre ideologiska praktik att gå ihop. Så länge de tänker i och vägar för riksdagens etablerade partier att ta agerar efter isolerande stuprörsliknande block ställning till. Det ena alternativet innebär att där de driver upp retoriken mot respektive partier som företräder olika varianter av en motståndarblock ökar riskerna med att bryta bred socialliberal ideologi (som spänner mel- isoleringen. Risken att de anklagas för löft- lan i första hand Socialdemokraterna, Cen- essvek är påtaglig. tern och Liberalerna, men som Miljöpartiet Epoken 2014–2018 kan summeras i etap- och Moderaterna också har en del drag av) per: Budgetkrisen följdes av Decemberöv- försöker finna en gemensam grund, som är erenskommelsen som kollapsade men fort- tillräckligt solid för att utgöra regeringsun- satte fungera som ett informellt regelverk för derlag. Regeringsunderlaget skulle vara budgetarbetet. Vi tror inte att den situationen blocköverskridande men ändå vila på något kommer att bestå. Vi ser att de svenska par- slags grundläggande ideologisk intressege- tierna står inför svåra vägval i höst. En slut- menskap. Sverigedemokraterna och Vänster- sats växer fram: Problemen i regeringsfrågan partiet skulle därmed isoleras från inflytande. har uppstått genom förändringar i det politis- Möjligen skulle även Moderaterna och Krist- ka landskapet. Lösningen bör därför vara demokraterna eller Miljöpartiet ställas utan- politisk. för, men inte självklart. Exakt vilket eller vilka partier som faktiskt skulle bilda regering res- En ny uppgörelse i form framstår som pektive blev stödparti kan knappast förutses. politiskt svår att genomföra. Som vår inter- Realpolitiskt präglade förhandlingar där val- nationella utblick har visat kan avtal liknande resultatet, partiinterna spänningar och event- Decemberöverenskommelsen mycket väl uella utfästelser från övriga aktörer skulle vara fungera – och i Sverige fortsätter informellt komplicerade ingredienser för partiledningar- överenskommelsen att gälla vid hanteringen na att hantera. av budgeten. Ett DÖII eller andra regeljust- Det andra alternativet innebär att partier eringar lär dock knappast hjälpa partierna att som i dag befinner sig i den liberalkonserv- lösa upp de ideologiska spänningarna. Par- ativa gruppen (i första hand Moderaterna tiledningarna skulle eventuellt kunna köpa och Kristdemokraterna) söker gemensamma sig tid via en ny överenskommelse. Men det beröringspunkter med Sverigedemokrater- är svårt att föreställa sig att ett sådant avtal nas nationalistiskt, antiliberalt, socialkon- skulle tolereras, mot bakgrund av det starka servativa svenskhetsbevarande ideologi, motståndet i några partier. Opinionsbildnin- med åtföljande nya möjligheter att bilda re- gen från partiledningarna utåt mot väljarna geringsunderlag. Även detta alternativ skulle och inåt mot medlemmarna skulle i vart fall vara blocköverskridande – men åt andra hål- behöva vara distinkt mycket mer framgångs- let – men samtidigt betona en viss ideologisk, rik än 2014–2015. konservativ, intressegemenskap. Uppbrottet från tidigare allianspartners skulle säkert inte vara okomplicerat.

61 Den tredje vägen innebär att något eller några Europeisk politik är i rörelse. De partisystem partier försöker bilda regering helt baserad som präglat efterkrigstiden och som baser- på hoppande majoriteter för att utnyttja det at sig på konflikter med bakgrund i den na- faktum att ganska många breda politiska up- tionella och den industriella revolutionen är pgörelser präglat svensk politik. Partierna på väg att luckras upp. Samtidigt är de nya skulle göra klart att de är beredda att göra bre- politiska skiljelinjer som växer fram i kom- da uppgörelser i sak – även om den ekonomi- munikationssamhällets spår fortfarande out- ska politiken – för att maximera möjligheten vecklade och har inte hunnit sätta sin prägel att nå sakpolitisk framgång. Möjligen kan de på det politiska systemet. I svensk politik kan därmed undvika att modifiera den ideologis- vi mycket väl komma att se en utveckling där ka hemvisten. Mycket talar för att samarbe- det tvåblockssystem som präglat svensk poli- tet i sådana fall skulle organiseras i riksdagen, tik sedan andra världskriget och som nu har snarare än inom själva regeringen. Det blir utmanats av Sverigedemokraternas framgån- inga koalitioner, snarare än nya koalitioner. gar inte överlever de ideologiska justeringar som kan bli nödvändiga. Spänningarna inom Ingen av de tre vägarna är särskilt enkel. Den såväl det nuvarande rödgröna blocket som första varianten innebär att partier som i de- inom Alliansen ska varken överdrivas eller cennier har beskrivit varandra som huvud- underskattas. Samtidigt har relationen till motståndare i var sitt block måste spela högt Sverigedemokraterna visat sig vara av sådan med det som väljare och medlemmar har up- explosiv natur att även små förändringar av pfattat som relevanta alternativ. Den andra pariastatusen skulle kunna släppa loss oöver- varianten skulle innebära att partierna spe- bryggbara konflikter inom blocken. lade högt med den socialliberala huvudfåra Dagens två–tre block kan ersättas av fyra som i mycket har präglat svenskt samhälle och om Alliansen bryts upp mellan å ena sidan svensk politik de senaste decennierna. Den Centerpartiet och Liberalerna och å andra tredje vägen innehåller ingen samarbetstrygg- sidan Kristdemokraterna och Moderaterna. het alls att falla tillbaka på för regeringen. Men även nya treblocksscenarier är möjliga, till exempel med Socialdemokraterna och Om partierna lämnade blockpolitiken blev några av de nuvarande mittenpartierna som oppositionsfrågan lika viktig som regerings- ett nytt block med olika partikonstellationer frågan: Inför valet 2018 behöver Sveriges på var sin sida. Mycket står på spel för partier- toppolitiker inte bara fundera över hur de na: regeringsmakt, väljarstöd och partiintern kan erövra regeringsmakten, utan också om sammanhållning ska hanteras inom ramen för och hur de kan bedriva en ansvarsfull och ideologiska avvägningar. En viss osäkerhet konstruktiv oppositionspolitik. Det var, trots eller till och med krampaktighet hos partier- allt, genom Sverigedemokraternas brott mot na inför dessa utmaningar är därför knappast praxis som oppositionsparti som historien om förvånande. Decemberöverenskommelsen inleddes.

62 REFERENSER

Adelsohn, U (1987), Partiledare. Dagbok 1981–1986. Stockholm: Gedins Förlag.

Aftonbladet (2013), 8 december, .

Aftonbladet (2018), 8 januari, .

Akkerman, T & Rooduijn, M (2015), Pariahs or partners? Inclusion and exclusion of radical right parties and the effects on their policy positions. Political Studies, 63(5).

Aylott, N & Bolin, N (2007), “Towards a two-party system? The Swedish parliamentary election of September 2006” West European Politics, 30(3).

Bale, T, Green-Pedersen, C, Krouwel, A, Luther, K R & Sitter N (2010), If you can’t beat them, join them? Explaining social democratic responses to the challenge from the populist radical right in Western Europe. Political studies, 58(3).

BBC (2013), 23 januari, .

Bech Seeberg, H (2018), What is issue ownership? Political parties’ position, priority, and performance. Department of Political Science, Aarhus University, Denmark.

Bjereld, U & Demker, M (2018), 1968: när allt började. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.

Bjereld, U, Eriksson, K & Hinnfors, J (2016a), Förhandla eller DÖ: Decemberöverenskommelsen och svensk demokrati i förändring. Stockholm: Bokförlaget Atlas.

Bjereld, U, Eriksson, K & Hinnfors, J (2016b), Decemberöverenskommelsens fall : en spegel av strategiskt tänkande parti- sympatisörer?, i: J Ohlsson, H Oscarsson & M Solevid (red), Ekvilibrium. Göteborgs universitet, SOM-institutet.

Björklund, J (2017), Tal i Järva 12 juni 2017, .

Dagens Industri (2017), 17 december, .

Dagens Nyheter (2014), 21 augusti, .

Dagens Nyheter (2015a), 2 januari, , .

Dagens Nyheter (2015b), 8 juni, .

Dagens Nyheter (2015c), 21 september .

Dagens Nyheter (2015d), 26 december, .

Dagens Nyheter (2017a), 27 januari, .

Dagens Nyheter (2017b), 5 maj, .

Dagens Nyheter (2017c), 1 november, .

Dagens Nyheter (2017d), 22 november, .

Dagens Nyheter (2018a), 9 februari, .

Dagens Nyheter (2018b), 10 februari, .

Dagens Nyheter (2018c), 22 februari, .

Dagens Nyheter (2018d), 27 februari, .

Erlander, T (1973), 1940–1949. Stockholm: Tidens Förlag.

Erlander, T (1974), 1949–1954. Stockholm: Tidens Förlag.

Expressen (2017), 19 januari, .

Expressen (2018), 9 mars, .

Feldt, K-O (1991), Alla dessa dagar… I regeringen 1982–1990. Stockholm: Norstedts förlag.

Fianna Fáil (2016), .

Florida, R (2002), The rise of the creative class. New York: Basic Books.

Gerin, E & Bernhardtz, V (2014), Utan segel i vänstervinden. Stockholm: Katalys 18.

63 Green-Pedersen, C & Odmalm, P (2008), Going different ways? Right-wing parties and the immigrant issue in Denmark and . Journal of European Public Policy, 15(3).

Hadenius, S, Molin, B & Wieslander H (1993), Sverige efter 1900. En modern politisk historia. Stockholm: Bonnier Alba.

Hinnfors, J (2017), Från ”Nya djärva mål” till lappa och laga. 1990-talet som vattendelare i Socialdemokraternas förmåga att leverera nya stora välfärdsreformer. Tiden Analys, nr 6. Stockholm: Tiden.

Independent (2017), 29 augusti .

Independent (2018), 1 januari, .

Jungar, A C & Jupskås, A R (2014), Populist radical right parties in the Nordic region. A new and distinct party family? Scandinavian Political Studies, 37(3).

Kirkup, J (2012), The parliamentary agreement between the Labour Party and the Liberal Party 1977–1978 “The Lib-Lab Pact”. A thesis submitted for the degree of PhD. Cardiff School of European Languages, Translation and Politics. Cardiff University.

Lagergren, F & Oskarson, M (2015), Miljöpartiet: Med vittring på regeringsmakten. Statsvetenskaplig tidskrift, 117(2).

Lindvall, J, Bäck, H, Dahlström, C, Naurin, E & Teorell J (2017), Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. SNS Demokratirapport 2017. Stockholm: SNS.

Lipset, S M & Rokkan S (red) (1967), Party systems and voter alignments. New York: Free Press.

Minkenberg, M (2013), From pariah to policy-maker? The radical right in Europe, West and East: Between margin and mainstream. Journal of Contemporary European Studies, 21(1).

Moderaterna (2018), .

Möller, T (2011), Svensk politisk historia : strid och samverkan under tvåhundra år. Lund: Studentlitteratur.

Novus, .

Oscarsson, H (2016), Flytande väljare. Demokratistatistik. Rapport 21. Stockholm: Statistiska centralbyrån, SCB.

Oscarsson, H & Holmberg, S (2016), Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.

Pauwels, T (2011), Explaining the strange decline of the populist radical right Vlaams Belang in Belgium: The impact of permanent opposition. Acta Politica, 46(1).

Pedersen, K & Ringsmose, J (2004), From the Progress Party to the Danish People’s Party : from protest party to government sup- porting party. Paper presented to the workshop ”Effects on Incumbency on Organisation of Radical Rightwing Parties” at the ECPR Joint Session of Workshops, 13–18 april i Uppsala.

RTE (2016), 6 maj, .

Ruin, O (1968), Mellan samlingsregering och tvåpartisystem : den svenska regeringsfrågan 1945–1960. Stockholm: Bonniers.

Sartori, G (1976), Parties and party systems. A framework for analysis. Cambridge: Cambridge University Press.

Socialdemokraterna (2018), . van Spanje, J & van der Brug, W (2007), The party as pariah: The exclusion of anti-immigration parties and its effect on their ideological positions. West European Politics, 30(5).

Svenska Dagbladet (2014), 27 december, .

Svenska Dagbladet (2017a), 13 oktober, .

Svenska Dagbladet (2017b), 21 oktober, .

Sverigedemokraterna (2017) , .

Sydsvenskan (2015), 4 mars, .

Sydsvenskan (2017), 30 januari, .

The Telegraph (2017), 26 juni, .

Åkesson, J (2013), Satis Polito. Sölvesborg: Asp & Lycke.

64