Mörbylångaleden

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Mörbylångaleden FÄRJESTADEN ETAPP 1 18 KM Skogsby 82,5 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 2 STFS 12 SIGNATURLEDER Ölands Turistbyrå (Färjestaden) ∙ Station Linné (Skogsby) 18 KM Mörbylånga ∙ Kastlösa ∙ Seby läge ∙ Ottenby vandrarhem 1 Tack vare det annorlunda odlingslandskapet är byar, vattenområden och åkerjord. Leden börjar hela södra Öland sedan år 2000 världsarvs- vid Ölands Turistbyrå i Färjestaden och går ända MÖRBYLÅNGA klassat av Unesco. Öns geografiska läge, ner till Ölands södra spets. 2 kalkberggrunden och det milda klimatet har tillsammans med människans påverkan skapat Mörbylångaleden är indelad i fem etapper som 3 dessa förutsättningar. Genom det karga och presenteras var för sig på de följande sidorna. ETAPP 3 4 vackra världsarvet löper Mörbylångaleden – en Det finns förstås möjlighet att gå delar av en 13,5 KM av Sveriges tolv signaturleder utsedda av etapp. Vid etappernas start och mål finns 5 Svenska turistföreningen. parkeringsmöjligheter och närhet till kollektiv- trafik i de flesta fall. För aktuell tidtabell se Kastlösa 6 Kännetecknande för de 12 signaturlederna är den kalmarlanstrafik.se. Här finns också möjlighet att 7 8 9 vackra naturen och att de är karaktäristiska för boka resa via närtrafiken. 10 sin landsdel. Tillsammans ger de 12 lederna en bred bild av Sveriges vandringsutbud och natur. För er som vill göra en längre vandring i dags- 11 etapper finns boenden längs leden, eller flertalet 12 Den öländska jorden började brukas redan på sten- vindskydd för er som är mer äventyrliga. åldern, nu som då bedrivs jordbruk och boskaps- ETAPP 4 19 KM skötsel vid sidan av varandra. Mörbylångaleden Välkomna till Signaturled Öland! RASTPLATS 1 Kungsleden Abisko På varje rastplats finns löper genom detta landskap med betade marker, toalett. På vissa även 2 Kungsleden Hemavan sittmöjligheter, grill- 3 Höga kusten plats och vindskydd. 4 Jämtlandstriangeln 5 Siljan Seby läge 6 Värmland 7 Tiveden 8 Norra Sörmland 9 Södra Bohuslän 10 Omberg ETAPP 5 11 Öland 14 KM 12 Österlen SKALA LEDMARKERING: 2,5 km Ottenby RÖDA PILAR 8 9 18 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 1 Ölands Turistbyrå (Färjestaden) ∙ Station Linné (Skogsby) LEDBESKRIVNING På den här etappen får du inledningsvis uppleva Vid passagen genom Mittlandsskogen, mellan Kalmarsund, Ölandsbron och Färjestadens Kåtorp och Lenstad, kan du göra en avstickare ytterområde. Lantliga radbyar, den lummiga till fornborgen Lenstad borg. Här passeras även Mittlandsskogen, åker- och ängsmark samt naturreservaten Konungsbacken och Lenstad. utkanterna av alvaret bidrar till variationsrika vyer. De lantliga, idylliska byarna Lenstad och LEDMARKERING: Kalkstad passeras och alvaret börjar presentera RÖDA PILAR Etapp 1 är lättgången, med en stor del asfalts- sig. I varierad terräng, genom Kalkstad natur- och grusvägar. Vid stenmurar i slutet av etappen reservat, tar du dig sedan till den internationellt måste ett par stättor passeras. Närliggande arbetande forskningsstationen Station Linné. parkeringar och busshållplatser finns vid både Kvarnkungen start och mål. Björnhovda Mittlandskogen Här dominerar den högstammiga ekskogen Från etappstarten vid Ölands Turistbyrå sker tillsammans med stora hasselbestånd. vandringen inledningsvis på asfaltsvägar för Skogen ger ett ljust och luftigt intryck. Detta att när du närmar dig Björnhovda bitvis övergå är en del av Sveriges sista stora ädellöv- till grusväg. En anlagd damm söder om Kåtorp skogsområde och reservatet i Kalkstad är en FÄRJESTADEN del av den sydligaste utlöparen av Ölands Lötmarken lämpar sig för en stunds vila. Mittlandsskog. Denna miljö är den rikaste av alla skogsmiljöer och här finns ett stort antal ovanliga djur, växter och svampar. Många av de speciella företeelser som utmärker en naturskog finns här i Kalkstad, till exempel olika trädslag i olika åldrar och storlekar, Kåtorp döda och döende träd samt hålträd. Torslunda Skogsby Lenstads NATURKARTAN Lundtorp naturreservat l io rv Sto Lenstad borg Konungsbackens naturreservat SKALA 750 m Kalkstads 10 naturreservat Kalkstad 11 Beijershamn 18 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 2 Station Linné (Skogsby) ∙ Mörbylånga LEDBESKRIVNING Ackompanjerad av fantastiska vyer, tar den kustlinjen. Knappt två kilometer söder om här etappen dig längs kusten till Mörbylånga. Karlevistenen finns rastplatsen Karlevi Mo, med Du passerar genom den lummiga, fågelrika toalett, vindskydd och grillplats. Vicklebyskogen och fortsätter längs Kalmarsund förbi Haga Park. Du följer den vackra, branta Fortsätt genom den lummiga, fågelrika KARLEVI MO sandklinten söderut förbi Klevabadet. Efter lövskogen i Beijershamns naturreservat. Följ ännu ett lummigt skogsparti och några backar sedan den asfalterade vägen förbi Haga Parks skymtar du Mörbylånga. badplats. Efter badplatsen fortsätter leden Beijershamn söderut längs med stigar och stugområden vid Naturreservatet Beijers- hamn består av en unik Eriksöre Etapp 2 består mestadels av grusvägar och den vackra branta sandklinten och du når nästa miljö med blandning av stigar. Här finns även flera spänger och stättor. badplats – Klevabadet. strandängar, vassar och Kalkstad Längs leden finns flertalet rast- och badplatser. öppna vattenytor. Tillsam- Beijershamn Ta gärna med en kikare för att studera olika Fortsätt sedan söderut längs stranden, runda mans med den grunda naturreservat viken och sandreveln blev fågelarter längs kusten. Parkeringar finns vid dammen och vidare över träspången genom Beijershamn en av Ölands Vickleby Norra Karlevi Karlevi Station Linné, Karlevistenen, Beijershamn, partiet med alskog och efter de små backarna viktigaste fågellokaler, ädellövsskogs naturreservat naturreservat Klevabadet och i Mörbylånga. kan Mörbylånga skymtas. Nära samhället ligger både under häcknings- och rastplatsen Bruksrasten. Etappmålet ligger vid flyttningstid. Från stigen som leder ut mot piren och Etappen startar vid Station Linné och letar sig badplatsen Balken vid Mörbylånga hamn. Södra Karlevi fågeltornen får man en bra naturreservat via runstenen Karelvistenen ner till den västra överblick av området och Vickleby dess fågelliv. Totalt har runt 260 olika fågelarter hittills observerats här. Stora Frö Stora Vickleby naturreservat Lilla Vickleby lund Karlevistenen Lilla Vickleby Karlevistenen räknas som naturreservat en av Sveriges märkligaste Lilla Frö runstenar. Den står i en åker, helt nära stranden NATURKARTAN intill Kalmarsund. Stenen Kleva är ett flyttblock av grå kvartsporfyr från trakten Gynge väster om Oskarshamn. Resmo naturreservat Runstenen är rest efter den danske hövdingen SKALA Sibbe Foldarsson (Sibbe LEDMARKERING: den vise). 1 km RÖDA PILAR Karlevistenen 12 MÖRBYLÅNGA 13 13,5 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 3 Mörbylånga ∙ Kastlösa LEDBESKRIVNING Etappen följer till stor del Mörbylångadalens Vandringsleden fortsätter sedan söderut längs bördiga jordbrukslandskap och kust för att stranden. Efter ca 500 meter viker den av mot sedan ta dig ut mot alvaret. Du följer mestadels öster och går genom ett skogsområde vidare asfalterad väg och kortare sträckor med mot Kastlösa. I Kastlösa korsas länsväg 136 där grusväg. Vid kusten finns Klovenhalls rastplats busshållplats finns och du når etappmålet på med en enastående vy över Kalmarsund. andra sidan landsvägen. Parkeringar finns vid MÖRBYLÅNGA LEDMARKERING: start och mål av etappen. RÖDA PILAR Etappen startar vid badplatsen Balken vid Mörby- Mysinge långa hamn, nära parkering och busstation. Efter en vandring genom Mörbylånga till Risinge by Mörbylånga Karl XIV Johan bekräftade med ett kungligt Mysinge naturreservat återvänder leden till öns västra kustlinje och brev år 1820 att köpingen Mörbylånga engtstorp Risingehamn. Här uppenbarar sig en härlig vy grundats. Mörbylånga växte fram som en över Kalmarsund och dess sjömarker. Söderut handelsplats för bönderna på södra Öland. längs kusten passeras ett stugområde och snart Köpingen fick ett stort uppsving när en ny hamn byggdes i slutet av 1800-talet, när årby är du framme vid Klovenhall rastplats, alldeles sockerbruket (numera nedlagt) anlades Mörbylångadalen intill strandkanten. Rastplatsen har toalett, 1907 och när järnvägen kom till 1910. Mörbylångadalen är ett vindskydd och grillplats. eteby av Sveriges bördigaste odlingsområde. Dalen, som tidigare var sjöbotten, har gett lantbrukarna en naturlig förutsättning för Rösslösa spannmålsodling och Risinge odling av andra grödor som potatis, bönor, lök KLOVENHALL och jordgubbar. redinge NATURKARTAN Stora Dalby naturreservat lovehälls SKALA Läge 1 km Lilla Dalby naturreservat 14 Kastlösa 15 Skulpturleden 19 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 4 Kastlösa ∙ Seby läge LEDBESKRIVNING Etapp 4 följer till stor del en sträckning där Ölands av söderut och passerar det gamla stationshuset järnväg gick fram till år 1961. Mellan Kastlösa i Skärlöv. Efter en kort passage på alvaret och Skärlöv är det lätt att ta sig fram även med fortsätter leden återigen på gamla banvallen. cykel och barnvagn. Söder om Skärlöv och fram Här finns tre konstverk utplacerade i det öppna till Mellby är leden mer svårgången, med ojämnt landskapet, den så kallade Skulpturleden. Kastlösa underlag, flera stättor, rester av järnvägssyllar och Hulterstad SKÄRLÖV LEDMARKERING: slitage av djur, väder och vind. Mörbylångaleden fortsätter vidare söderut på alvar RÖDA PILAR den spikraka järnvägsbanken och du når så Bjärby Lilla Dalby Etappen börjar på baksidan av gamla Kastlösa småningom Seby rastplats i höjd med Segerstad/ naturreservat skola, där parkeringsmöjlighet finns. Följ den Seby. Därefter viker leden
Recommended publications
  • Experience Southern Öland – Hiking Trails
    HIKING TRAILSHIKING 140 KM Experience southern Öland Hiking trails through the World Heritage MAP SYMBOLS current trail other trails visitors attraction nature reserve CONTENT birdwatching area wildlife area World Heritage 2 bathing place Signature trail Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden stage 1 6 barbecue area Mörbylångaleden stage 2 8 car park Mörbylångaleden stage 3 10 resting area Mörbylångaleden stage 4 12 Mörbylångaleden stage 5 14 seating Stora alvarleden 16 toilets Nunnedalen 18 wind shelter Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Other trails 38 Allemansrätten 40 iking is like a balm for both body and emerges for all the senses. Presented within this soul. To leave everyday stress behind brochure, are the hiking trails that are looked after for a moment of hiking, whether it is by Mörbylånga municipality with additional tips long or short, whether it is in areas about trails looked after by the County Adminis- Hyou are familiar with or in new terrain, provides trative Board and non-profit associations. an immediate energy boost and peace of mind while your muscles work. When hiking, it is important to keep in mind that you are a guest in nature or on someone’s land. When you also add the landscape of southern A prerequisite for keeping our land open is that Öland to the equation, an unbeatable combination it is respected and used with care. 1 WORLD HERITAGE Stile The agricultural landscape of southern Öland Stiles are placed along the trails. A stile is a type of ladder, over a fence or wall, made so that people can get Southern Öland offers a unique and exceptionally and stone walls to testify to the long history of the over but not livestock.
    [Show full text]
  • The Viruan (Middle Ordovician) of Öland
    The Viruan (Middle Ordovician) of Öland By Valdar Jaanusson ABSTRACT.-The stratigraphy and lithology of the Viruan (Middle Ordovician) Iimestones of the bed-rock of Öland are described based on three bares and on field work in the outcrop area. A combined litho- and bio-stratigraphic classification (termed topo-stratigraphic) is introduced for the described sequence. The names of the Estonian stages (Aserian, Lasnamägian, Uhakuan, and Kukrusean) are used as chrono-stratigraphic references instead of the previous Swedish names of the units of stage category (Platyurus, Schroeteri, Crassicauda, and Ludibundus, re­ spectivcly). New topo-stratigraphic divisions are Segerstad Limestone (of Aserian age), Skärlöv, Seby, and Folkeslunda Limestones (of Lasnamägian age), Furudal, Källa, and Persnäs Lime­ stones (of Uhakuan age), and Dalby Limestone (of Kukrusean age in the bed-rock of Öland). The Aserian Lasnamägian topo-stratigraphic divisions have the same lithological characteris­ and tics throughout Öland. The Uhakuan beds are developed as calcilutites (Furudal Limestone) on southern Öland continuing as a tongue (Källa Limestone) on northern Öland. The middle and upper part of the Uhakuan beds of northern Öland consist of calcarenites (Persnäs Limestone) lithologically indistiguishable from the Kukrusean Dalby Limestone which forms the bed-rock only on northern Öland. Within the Segerstad Limestone two zones are distinguished (z. of Angelinoceras latum and z. of Illaenus planifrons).H ouvr ' s zones of Lituites discors, L. lituus, and L. perfectus are of Lasna­ mägian age, and their stratigraphic position and fauna! characteristics are described. Contents Introduction . 207 Methods .............. 209 Classification of the Viruan rocks of Öland 2I2 Historical survey . 2I9 Taxonornie and nomenclatural notes 22I Viruan rocks of northern Öland .
    [Show full text]
  • Runestone Images and Visual Communication
    RUNESTONE IMAGES AND VISUAL COMMUNICATION IN VIKING AGE SCANDINAVIA MARJOLEIN STERN, MA Thesis submitted to the University of Nottingham for the degree of Doctor of Philosophy JULY 2013 Abstract The aim of this thesis is the visual analysis of the corpus of Viking Age Scandinavian memorial stones that are decorated with figural images. The thesis presents an overview of the different kinds of images and their interpretations. The analysis of the visual relationships between the images, ornamentation, crosses, and runic inscriptions identifies some tendencies in the visual hierarchy between these different design elements. The contents of the inscriptions on runestones with images are also analysed in relation to the type of image and compared to runestone inscriptions in general. The main outcome of this analysis is that there is a correlation between the occurrence of optional elements in the inscription and figural images in the decoration, but that only rarely is a particular type of image connected to specific inscription elements. In this thesis the carved memorial stones are considered as multimodal media in a communicative context. As such, visual communication theories and parallels in commemoration practices (especially burial customs and commemorative praise poetry) are employed in the second part of the thesis to reconstruct the cognitive and social contexts of the images on the monuments and how they create and display identities in the Viking Age visual communication. Acknowledgements Many people have supported and inspired me throughout my PhD. I am very grateful to my supervisors Judith Jesch and Christina Lee, who have been incredibly generous with their time, advice, and bananas.
    [Show full text]
  • Plant Cover on the Limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 76 Plant cover on the limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy Editor Erik Sjogren UPPSALA 1988 ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 76 Plant cover on the limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy Editor Erik Sjogren Almqvist & Wiksell International, Stockholm UPPSALA 1988 The publication of this volume has been economically supported by the "Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse". ISBN 91-7210-076-1 (paperback) ISBN 91-7210-476-7 (cloth) ISSN 0084-5914 Respective author 1988 © Drawing of Hel ianthemum oelandicum on cover by Marie Widen. Edidit: Svenska Vaxtgeografiska Sallskapet Box 559, 751 22 Uppsala Editor: Erik Sjogren Technical editor: Gunnel Sjors Phototypesetting: Textgruppen i U ppsala AB Printed in Sweden 1988 by Centraltryckeriet AB, Bon\s Acta phytogeographica suecica 76 Contents Studies of vegetation on Oland-changes and development during a century. By Erik Sj ogren . 5 Limiting factors on seed production in Crepis tectorum ssp. pumila. By Stejan Andersson. 9 The dry alvar grasslands of Oland: ecological amplitudes of plant spe­ cies in relation to vegetation composition. By Karin Bengtsson, Honor C. Prentice, Ej vind Rosen, Roland Moberg & Erik Sj ogren . 21 Calcicolous lichens and their ecological preferences on the Great Alvar of Oland. By Lars Froberg. 47 Floristic diversity and guild structure in the grasslands of Oland's Stora Alvar. By Eddy van der Maarel. 53 The effects of colonizing shrubs (Juniperus communis and Potentilla fructicosa) on species richness in the grasslands of Stora Alvaret, Oland. By Marcel Rejmdnek & Ejvind Rosen. 67 Das Naturschutzgebiet in Gosslunda. By Lars Rodenborg.
    [Show full text]
  • Riksintressen För Kulturmiljövården – Kalmar Län (H)
    Riksintressen för kulturmiljövården – Kalmar län (H) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se H län beslut RAÄ 1997-08-18. Beslut text (H58) 2015-03-23. Gamlehult-Klobo (H61) hävt 2015-03-30. Beslut text (H68), (H72), (H75), (H76) 2015-03-31. Beslut text (H56), (H54), (H57) 2015-04-08. Hadetorp-Rosenvik (H69), Kantebo (H71), Kronobäck-Råsnäs hävt 2015-04-13. Beslut text (H51), (H52), (H53), (H99) 2015-04-21. Beslut text (H42), (H43), (H44), (H45) 2015-05-04. Ringhult (H98), Sundsholm (H88), Dalsebo-Krokarp (H77) hävt 2015-06-01. Beslut text (H87), (H89), (H90), H92), (H93), (H94), (H96). (H97) 2015-06-23. Beslut (H59), (H60), (H70), (H73), (H74) slås samman till Emådalen (H70) 2015-08-18. Gamleby-Lofta (H95) delas upp i två delar 2015-11-17 Dokument uppdaterat 2015-11-17 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar län (H) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BORGHOLMS KOMMUN ________________________________________________________ 5 Vanserums malm - Norra Bäck [H18] (Runstens sn) ___________________________________________ 5 Gärdslösa - Runsten [H19] (Gärdslösa, Långlöt och Runsten snr) _________________________________ 5 Rönnerums fornby [H20] (Högsrum sn) ____________________________________________________ 5 Karums alvar [H21] (Högsrum sn) _________________________________________________________ 5 Borgholm - Räpplinge [H23] (Borgholm och Räpplinge snr) ____________________________________ 6 Kapelludden [H24] (Bredsätra sn) _________________________________________________________
    [Show full text]
  • Riksintressen
    Riksintressen Kalmar Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.se 2009-09-09 H län 1997-08-18 1 Värdetexter avseende områden i Kalmar län med kulturmiljövärden av riksintresse enligt 2 kap 6 § NRL. NUMMERORDNING - KOMMUNVIS Mörbylånga kommun 1 Ås (Ås och Ventlinge sn) 2 Sebberneby (Ventlinge sn) 3 Eketorp (Gräsgård sn) 4 Gräsgård - Segerstad (Gräsgård och Segerstad sn) 5 Albrunn - Vickleby (Södra Möckleby, Smedby, Kastlösa, Mörbylånga, Resmo och Vickleby sn) 6 Vakant 7 Gösslunda (Hulterstad sn) 8 Hulterstad - Stenåsa (Hulterstad, Sandby och Stenåsa sn) 9 Vakant 10 Eriksöre (Torslunda sn) 11 Kalkstad - Lenstad (Torslunda sn) 12 Dröstorp (Torslunda sn) 13 Ekelunda (Sandby sn) 14 Skarpa Alby - Gårdby (Norra Möckleby och Gårdby sn) 15 Utgår 16 Gråborg (Algutsrum sn) 17 Algutsrum - Ryd (Algutsrum och Glömminge sn) Borgholm kommun 18 Vanserums malm - Norra Bäck (Runsten sn) 19 Gärdslösa - Runsten (Gärdslösa, Långlöt och Runsten sn) 20 Rönnerums fornby (Högsrum sn) 21 Karums alvar (Högsrum sn) 22 Utgår 23 Borgholm - Räpplinge (Borgholm och Räpplinge sn) 24 Kapelludden (Bredsätra sn) 25 Hörninge (Köping sn) 26 Hjärpestad - Långöre (Egby och Löt sn) 27 Löt (Löt sn) 28 Södra Greda - Djurstad (Föra sn) 29 Äleklinta - Grönslunda (Alböke och Föra sn) 30 Föra kyrkby (Föra sn) 31 Sandvik - Horn (Persnäs, Källa och Högby sn) 32 Källa - Högenäs (Källa sn) 33 Rosendal (Böda sn) H län 1997-08-18 2 34 Bogate (Böda sn) 35 Torp (Böda sn) 37 Neptuni åkrar (Böda sn) 38 Ölands norra udde (Böda sn)
    [Show full text]
  • Runestone Images and Visual Communication in Viking Age Scandinavia
    Stern, Marjolein (2013) Runestone images and visual communication in Viking Age Scandinavia. PhD thesis, University of Nottingham. Access from the University of Nottingham repository: http://eprints.nottingham.ac.uk/14291/1/M_Stern_Thesis_without_images_new.pdf Copyright and reuse: The Nottingham ePrints service makes this work by researchers of the University of Nottingham available open access under the following conditions. This article is made available under the University of Nottingham End User licence and may be reused according to the conditions of the licence. For more details see: http://eprints.nottingham.ac.uk/end_user_agreement.pdf For more information, please contact [email protected] RUNESTONE IMAGES AND VISUAL COMMUNICATION IN VIKING AGE SCANDINAVIA MARJOLEIN STERN, MA Thesis submitted to the University of Nottingham for the degree of Doctor of Philosophy JULY 2013 Abstract The aim of this thesis is the visual analysis of the corpus of Viking Age Scandinavian memorial stones that are decorated with figural images. The thesis presents an overview of the different kinds of images and their interpretations. The analysis of the visual relationships between the images, ornamentation, crosses, and runic inscriptions identifies some tendencies in the visual hierarchy between these different design elements. The contents of the inscriptions on runestones with images are also analysed in relation to the type of image and compared to runestone inscriptions in general. The main outcome of this analysis is that there is a correlation between the occurrence of optional elements in the inscription and figural images in the decoration, but that only rarely is a particular type of image connected to specific inscription elements.
    [Show full text]
  • Område Av Riksintresse För Kulturmiljö I Kalmar Län
    1(2) REGISTERBLAD Område av riksintresse för Kulturmiljö i Kalmar län. Områdesnamn: Gösslunda Områdeskod: 84005007 Kriterier: Fornlämningar, Bebyggelse, Odlingslandskap. Kommun: Mörbylånga Kartblad: Ekonomiska kartan: 046 28 (588) Topografiska kartan: 046/047 SO/SV Övriga riksintressen enligt NRL som berör området:. NRL 2:6; Naturvård N 78, Friluftsliv F 12 samt NRL 3:1, 2 och 3. Skydd § Lagen om kulturminnen m m. (SFS 1988:950) § Naturvårdslagen Hot • Igenväxning av landskapet Åtgärdsförslag • Byggnaderna får ej förvanskas. • Ny bostadsbebyggelse bör helt undvikas. Områdesbeskrivning Området är beläget ute på Stora Alvaret. I områdets sydöstra del finns ett husgrundsområde (kämpagravar) omgivna av ett mindre stensträngssystem. Strax norr om landsvägen ligger bronsåldersröset Gösslunda rör. Gösslunda by består av fyra gårdar. Mot öster är ladulängorna uppförda i putsad kalksten och skiftesverk, delvis sammanbyggda. Ett par välbevarade gårdsanläggningar finns i byn. Sammanfattning Motivering: Alvarby. Liten radby ute på Stora Alvaret med bebyggelselämningar och gravar från främst bronsålder och äldre järnålder. Uttryck för riksintresset: Nuvarande gårdsanläggningar med ladulängor i putsad kalksten och skiftesverk, delvis sammanbyggda. Tydligt och väl avgränsat gärde. Planterhage. I utmarken sten- och torvtäkt för husbehov. Stora rösen samt ett flertal husgrunder och tillhörande stensträngssystem kring byn. Referenser: • Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer på landsbygden inom Mörbylånga kommun på Öland. Riksantikvarieämbetet genom
    [Show full text]
  • Southern Öland (Sweden) No
    species on the edge of their distribution, and species in outpost locales all co-exist here. One essential reason for the Southern Öland (Sweden) survival of these species has been the continuing openness of the alvar, maintained by human agency for thousands of No 968 years. In spite of this environment having been used by man for several millennia, elements of alien species are lacking. Owing to human presence, ecosystems are stable, subject to the continuance of agricultural use. The grazing regime is a precondition for the preservation of biodiversity. This makes Stora alvaret an outstanding universal asset from the viewpoints of both scientific study and preservation. In Identification addition, the unique, far-flung, flat, and open alvar, with its small-scale variations of habitat and its unparalleled views, Nomination Södra Ölands Odlingslandskap (the constitutes an exceptional environment. Agricultural Landscape of Southern The coastlands and coastal meadows have a unique Öland) continuity of use. For thousands of years they have been used as pasturage or for haymaking, as is clearly reflected in Location County of Kalmar both flora and fauna. The coastlands include several highly distinctive plant communities and are an important habitat State Party Sweden for a great number of rare and vulnerable bird species. Date 23 June 1999 Stone Age passage graves, monumental cairns from the Bronze Age, prehistoric forts, house foundations, complex systems of stone enclosures with fossil arable land, and large burial grounds from the Iron Age testify to a rich and important prehistory. The present agricultural community has a continuity which partly extends as far back as the Iron Age.
    [Show full text]
  • Upplev Södra Öland – Vandringsleder Genom Världsarvet
    VANDRINGSLEDER 140 KM Upplev södra Öland Vandringsleder genom världsarvet KARTSYMBOLER aktuell led andra leder sevärdhet naturreservat fågelrikt område artrikt område badplats grillplats parkeringsplats rastplats sittmöjligheter toaletter vindskydd INNEHÅLL Världsarvet 2 Signaturled Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden etapp 1 6 Mörbylångaleden etapp 2 8 Mörbylångaleden etapp 3 10 Mörbylångaleden etapp 4 12 Mörbylångaleden etapp 5 14 Stora Alvarleden 16 Nunnedalen 18 Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Övriga leder 38 Allemansrätten 40 tt vandra är som balsam för både oslagbar kombination för alla sinnen. I den kropp och själ. Att lämna vardags- här broschyren presenteras de vandringsleder stressen för en stunds vandring, om med Mörbylånga kommun som huvudman med den så är lång eller kort, om det så tillägg för några tips om Länsstyrelsens leder Aär i trakter du är bekant med eller i ny terräng, samt leder som sköts av ideella föreningar. ger en omedelbar energitillförsel och sinnesro samtidigt som dina muskler får jobba. Vid din vandring är det viktigt att ha i åtanke att du är gäst i naturen eller på någons mark. En När man dessutom plussar på det sydöländska förutsättning för att våra marker hålls öppna är landskapet i ekvationen framkommer en att de respekteras och brukas varsamt. 1 VÄRLDSARVET Södra Ölands odlingslandskap Södra Öland erbjuder ett unikt och sagolikt fornlämningar och stenmurar, vilka vittnar om vackert landskap. Tänk dig att se solen gå odlingslandskapets långa historia. I världsarvet upp över sjömarkerna vid Östersjöns kant Södra Ölands odlingslandskap ingår byarna, en sommarmorgon, nattens magnifika åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna.
    [Show full text]
  • Triberga Kvarnbacke
    Triberga kvarnbacke ett gravfält från yngre järnålder RAÄ 73, Hulterstad socken, Öland Magnus Petersson Med osteologisk analys av Anne Ingvarsson-Sundström ARKEOLOGISKA ENHETEN, RAPPORT 2006:2 KALMAR LÄNS MUSEUM KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 Triberga kvarnbacke ett gravfält från yngre järnålder RAÄ 73, Hulterstad socken, Öland Magnus Petersson Med osteologisk analys av Anne Ingvarsson-Sundström ARKEOLOGISKA ENHETEN, RAPPORT 2006:2 KALMAR LÄNS MUSEUM 1 KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 Omslagsbild, Triberga kvarnbacke: Magnus Petersson Redigering: Magnus Petersson Kartor: Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Utgiven av Kalmar läns museum ISSN 1400-352X 2 KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 INNEHÅLL Sammanfattning ................................................................ 4 Abstract ................................................................................ 4 Inledning .............................................................................. 5 Topografi och fornlämningsmiljö .................................. 6 Tidigare undersökningar ................................................. 8 Målsättning ......................................................................... 9 Metod ................................................................................... 9 Undersökningsresultat ................................................... 10 Övriga anläggningar ..............................................10 Gravanläggningarna ..............................................11
    [Show full text]