Triberga Kvarnbacke

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Triberga Kvarnbacke Triberga kvarnbacke ett gravfält från yngre järnålder RAÄ 73, Hulterstad socken, Öland Magnus Petersson Med osteologisk analys av Anne Ingvarsson-Sundström ARKEOLOGISKA ENHETEN, RAPPORT 2006:2 KALMAR LÄNS MUSEUM KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 Triberga kvarnbacke ett gravfält från yngre järnålder RAÄ 73, Hulterstad socken, Öland Magnus Petersson Med osteologisk analys av Anne Ingvarsson-Sundström ARKEOLOGISKA ENHETEN, RAPPORT 2006:2 KALMAR LÄNS MUSEUM 1 KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 Omslagsbild, Triberga kvarnbacke: Magnus Petersson Redigering: Magnus Petersson Kartor: Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Utgiven av Kalmar läns museum ISSN 1400-352X 2 KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 INNEHÅLL Sammanfattning ................................................................ 4 Abstract ................................................................................ 4 Inledning .............................................................................. 5 Topografi och fornlämningsmiljö .................................. 6 Tidigare undersökningar ................................................. 8 Målsättning ......................................................................... 9 Metod ................................................................................... 9 Undersökningsresultat ................................................... 10 Övriga anläggningar ..............................................10 Gravanläggningarna ..............................................11 Gravtyperna ...........................................................23 Dateringarna ..........................................................24 De begravda individerna .......................................26 Diskussioner ..................................................................... 27 Gravplatsens stratigrafi .........................................27 Byns etablering ......................................................30 Gravfältets överges ...............................................32 Referenser .............................................................34 Tekniska och administrativa uppgifter ...................37 Bilagor Osteologisk rapport av Anne Ingvarsson-Sundström Konserveringsrapport av Max Jahrehorn Anläggningslista Fyndlista Dateringar Schaktplan ............................................................................ 3 KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 Sammanfattning Sommaren 2002 utförde Kalmar läns museum en arkeologisk delundersökning av RAÄ 73 som är ett järnåldersgrav- fält i Triberga, Hulterstad socken på Öland. Gravformerna utgjordes främst av hällkistor och schaktgravar. Endast två gravar innehöll daterande fynd. Sammanlagt påträffades 26 gravar och välbevarade skelett från 24 individer. Vad som är anmärkningsvärt är att 21 av dessa var barn där majoriteteten avlidit under den första halvan av det första levnadsåret. Den osteologiska analysen visar att majoriteten av barnen dog i en späd ålder till följd av näringsbrist som ledde till infektionssjukdomar. På grund av frånvaron av fynd användes ben från 13 individer till 14C-analyser. Resultaten tidsfäste gravfältets etablerande till vendeltid och att det brukades till vikingatidens slut. Gravfältet föreslås här vara ett bygravfält. Äldre undersökningar visar att det yttre liksom det inre gravskicket var varierat. I rapporten diskuteras också grav- fältets rumsliga ordning och inbördes utveckling. Det konstateras att ytorna på öländska gravfältsundersökningar har varit för små för att fastställa hur gravfälten varit organiserade. Det framstår som ett undersökningsresultat att begravningarna från yngre järnålder inte följer samma strukturerade ordning som i romersk järnålder där gravfälten i vissa fall ordnats i avdelningar beoende av kön och ålder. I relation till gravfältets utveckling beskrivs Triberga bys etablering och betydelse som en för bygden central ort med förekomst av fornborg, skattfynd och ett gynnsamt kommunikativt läge. En by etableras i Triberga under 700-talet och når en ekonomisk kulmen under 900-talet och i gravmaterialet märks så småningom det kristna infl ytandet. Gravfältet upphör som begravningsplats under 1000-talet och det föreslås här att det kan ha ersatts av ett kapell eller en mindre kyrka. Med kristendomens etablerande upphör Triberga som central ort till förmån för Hulterstad by där en kyrka byggs. Med rapporten följer en osteologisk analys av Anne Ingvarsson-Sundström. I denna redogörs för de gravlagdas kön, ålder samt längd. Detta har också kompletterats med studier av skador, sjukdomar och genetiska särdrag. Abstract Translation by Mats Blohmé, Kalmar läns museum. During three weeks in summer of 2002 Kalmar County Museum excavated a part of an Iron Age cemetery in the village of Triberga, Hulterstad parish, on the island of Öland. It contained 26 burials all of which were inhumation graves in either burial pits or stone cists lacking any indication above ground. There where 24 well preserved skeletons of which 21 were infants. Two graves contained datable artefacts. By radio carbon dating bones from 13 individuals it was shown that the cemetery was used from the Vendel period to the late Viking Age. It’s suggested that the site is a village grave fi eld. Previous excavations have shown that the cemetery has included several different exterior grave forms such as round stone settings and mounds, some of which were cremation graves. The spatial arrangement and development are discussed and comparisons are made with other Iron Age cemeteries on Öland. It is diffi cult to make any general conclusions because of the small areas of excavated cemeteries but it seems like the later Iron Age burials weren’t as strictly organized as during the Roman Iron Age when grave fi elds with divided according to sex and age. The development of the cemetery it is also discussed in relation to the village that was establishes during the Viking age and to the christianisation of Öland. The cemetery was abandoned in the middle of the 11th century when graveyards by the churches came in use. Also included is an osteological report by Anne Ingvarsson-Sundström. 4 KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 Inledning Sommaren 2002 utförde Kalmar läns museum en ar- assistans av personal från Kalmar läns museum, Läns- keologisk för- och slutundersökning på Triberga 8:4. styrelsen i Kalmar och amatörarkeologer. Fastigheten ligger i Hulterstad socken i Mörbylånga Undersökningen som varade i tre veckor rönte stor kommun på Öland. Anledningen till undersökningen uppmärksamhet bland ortsbor och semesterfi rare. Varje var att en vändplan skulle hårdgöras och täckas med dag i fält förevisades fornlämningen för ca 50 personer. grus. För detta skulle en yta med matjord schaktas bort. Reportage skrevs i de tre lokaltidningarna samt en Platsen för vändplanen ligger i sydligaste Triberga by rikstäckande ungdomstidning. Sveriges Radio sände ett och utgör en del av fornlämning RAÄ 73, Hulterstads inslag från platsen liksom TV4´s Sydostnyheter. socken. Vid undersökningen påträffades 26 gravar, resta Föreliggande rapport är en uppdaterad version av kalkstensfl isor samt delar av en förhistorisk boplats från ”Gravfältet i Triberga”(Petersson 2004). Den är kom- yngre bronsålder. Majoriteten av gravarna utgjordes av pletterad med resultaten från den osteologiska analy- barnbegravningar från vendel- och vikingatid. Endast sen, (se bilaga), och 14C-dateringar vilka har skapat gravmaterialet presenteras utförligt i föreliggande rap- nya och bättre förutsättningar för tolkningsavsnitten. port. Den osteologiska analysen är gjord av Anne Ingvars- Undersökningen har bekostats av Riksantikvarieäm- son-Sundström, Societas Archaeologica Upsaliensis. betets 28:26-anslag genom Länsstyrelsen i Kalmar län. 14C-analyserna är utförda vid Ångströmslaboratoriet, Fältarbetet leddes av Magnus Petersson med kostnadsfri Uppsala. Figur 1. Den avbanade undersökningsytan från SV. Foto M. Jahrehorn 5 KALMAR LÄNS MUSEUM • TRIBERGA KVARNBACKE 2006 Topografi och fornlämningsmiljö Platsen där undersökningen ägde rum ligger vid Triberga Mest känd är borgen ute på Alvaret som sannolikt upp- kvarnbacke öster om väg 925 på sydöstra Öland. Den fördes mellan 500-700 e Kr och blev senare även använd utgör den norra delen av RAÄ 73 som vid inventeringen som befäst garnison vid sekelskiftet 1200 (Stein & Öhr 1975 bestod av 16 runda, övertorvade stensättningar 2002). I samband med upprensningen av borgens norra samt ett antal uppstickande kalkstenshällar. Fornläm- port 2001 påträffades ett runstensfragment i stenmas- ningen ligger på krönet av ancylusvallen som delvis sorna. Det var mycket fragmenterat men några runor utgör Ölands östra landborg. Den sträcker sig ca 250 gick att härledas till en resar- och minnesformel (Stein- meter i nord-sydlig riktning med en bredd av ca 35 meter. Borg 2005). Höjden över havet är 13 meter. Gravfältet tangerar södra I anslutning till borgen går en väg från Triberga delen av Triberga by och området utgörs av ett öppet västerut över alvaret. Den vägen passerar fl era synliga kulturlandskap med åkrar och betesmarker i både öster fornlämningar varför man kan anta en hög ålder. Rester och väster. I öster sluttar markerna plant mot Östersjöns av åkermarker, som ursprungligen brukats av järnål- strand och i väster tornar lövträddungar som barriärer dersbönder, fi nns fortfarande kvar som strängar av sten mellan åker och alvar. i dagens betesmarker ute vid alvarskanten. Kvarnbacken
Recommended publications
  • Experience Southern Öland – Hiking Trails
    HIKING TRAILSHIKING 140 KM Experience southern Öland Hiking trails through the World Heritage MAP SYMBOLS current trail other trails visitors attraction nature reserve CONTENT birdwatching area wildlife area World Heritage 2 bathing place Signature trail Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden stage 1 6 barbecue area Mörbylångaleden stage 2 8 car park Mörbylångaleden stage 3 10 resting area Mörbylångaleden stage 4 12 Mörbylångaleden stage 5 14 seating Stora alvarleden 16 toilets Nunnedalen 18 wind shelter Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Other trails 38 Allemansrätten 40 iking is like a balm for both body and emerges for all the senses. Presented within this soul. To leave everyday stress behind brochure, are the hiking trails that are looked after for a moment of hiking, whether it is by Mörbylånga municipality with additional tips long or short, whether it is in areas about trails looked after by the County Adminis- Hyou are familiar with or in new terrain, provides trative Board and non-profit associations. an immediate energy boost and peace of mind while your muscles work. When hiking, it is important to keep in mind that you are a guest in nature or on someone’s land. When you also add the landscape of southern A prerequisite for keeping our land open is that Öland to the equation, an unbeatable combination it is respected and used with care. 1 WORLD HERITAGE Stile The agricultural landscape of southern Öland Stiles are placed along the trails. A stile is a type of ladder, over a fence or wall, made so that people can get Southern Öland offers a unique and exceptionally and stone walls to testify to the long history of the over but not livestock.
    [Show full text]
  • Mörbylångaleden
    FÄRJESTADEN ETAPP 1 18 KM Skogsby 82,5 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 2 STFS 12 SIGNATURLEDER Ölands Turistbyrå (Färjestaden) ∙ Station Linné (Skogsby) 18 KM Mörbylånga ∙ Kastlösa ∙ Seby läge ∙ Ottenby vandrarhem 1 Tack vare det annorlunda odlingslandskapet är byar, vattenområden och åkerjord. Leden börjar hela södra Öland sedan år 2000 världsarvs- vid Ölands Turistbyrå i Färjestaden och går ända MÖRBYLÅNGA klassat av Unesco. Öns geografiska läge, ner till Ölands södra spets. 2 kalkberggrunden och det milda klimatet har tillsammans med människans påverkan skapat Mörbylångaleden är indelad i fem etapper som 3 dessa förutsättningar. Genom det karga och presenteras var för sig på de följande sidorna. ETAPP 3 4 vackra världsarvet löper Mörbylångaleden – en Det finns förstås möjlighet att gå delar av en 13,5 KM av Sveriges tolv signaturleder utsedda av etapp. Vid etappernas start och mål finns 5 Svenska turistföreningen. parkeringsmöjligheter och närhet till kollektiv- trafik i de flesta fall. För aktuell tidtabell se Kastlösa 6 Kännetecknande för de 12 signaturlederna är den kalmarlanstrafik.se. Här finns också möjlighet att 7 8 9 vackra naturen och att de är karaktäristiska för boka resa via närtrafiken. 10 sin landsdel. Tillsammans ger de 12 lederna en bred bild av Sveriges vandringsutbud och natur. För er som vill göra en längre vandring i dags- 11 etapper finns boenden längs leden, eller flertalet 12 Den öländska jorden började brukas redan på sten- vindskydd för er som är mer äventyrliga. åldern, nu som då bedrivs jordbruk och boskaps- ETAPP 4 19 KM skötsel vid sidan av varandra. Mörbylångaleden Välkomna till Signaturled Öland! RASTPLATS 1 Kungsleden Abisko På varje rastplats finns löper genom detta landskap med betade marker, toalett.
    [Show full text]
  • The Viruan (Middle Ordovician) of Öland
    The Viruan (Middle Ordovician) of Öland By Valdar Jaanusson ABSTRACT.-The stratigraphy and lithology of the Viruan (Middle Ordovician) Iimestones of the bed-rock of Öland are described based on three bares and on field work in the outcrop area. A combined litho- and bio-stratigraphic classification (termed topo-stratigraphic) is introduced for the described sequence. The names of the Estonian stages (Aserian, Lasnamägian, Uhakuan, and Kukrusean) are used as chrono-stratigraphic references instead of the previous Swedish names of the units of stage category (Platyurus, Schroeteri, Crassicauda, and Ludibundus, re­ spectivcly). New topo-stratigraphic divisions are Segerstad Limestone (of Aserian age), Skärlöv, Seby, and Folkeslunda Limestones (of Lasnamägian age), Furudal, Källa, and Persnäs Lime­ stones (of Uhakuan age), and Dalby Limestone (of Kukrusean age in the bed-rock of Öland). The Aserian Lasnamägian topo-stratigraphic divisions have the same lithological characteris­ and tics throughout Öland. The Uhakuan beds are developed as calcilutites (Furudal Limestone) on southern Öland continuing as a tongue (Källa Limestone) on northern Öland. The middle and upper part of the Uhakuan beds of northern Öland consist of calcarenites (Persnäs Limestone) lithologically indistiguishable from the Kukrusean Dalby Limestone which forms the bed-rock only on northern Öland. Within the Segerstad Limestone two zones are distinguished (z. of Angelinoceras latum and z. of Illaenus planifrons).H ouvr ' s zones of Lituites discors, L. lituus, and L. perfectus are of Lasna­ mägian age, and their stratigraphic position and fauna! characteristics are described. Contents Introduction . 207 Methods .............. 209 Classification of the Viruan rocks of Öland 2I2 Historical survey . 2I9 Taxonornie and nomenclatural notes 22I Viruan rocks of northern Öland .
    [Show full text]
  • Runestone Images and Visual Communication
    RUNESTONE IMAGES AND VISUAL COMMUNICATION IN VIKING AGE SCANDINAVIA MARJOLEIN STERN, MA Thesis submitted to the University of Nottingham for the degree of Doctor of Philosophy JULY 2013 Abstract The aim of this thesis is the visual analysis of the corpus of Viking Age Scandinavian memorial stones that are decorated with figural images. The thesis presents an overview of the different kinds of images and their interpretations. The analysis of the visual relationships between the images, ornamentation, crosses, and runic inscriptions identifies some tendencies in the visual hierarchy between these different design elements. The contents of the inscriptions on runestones with images are also analysed in relation to the type of image and compared to runestone inscriptions in general. The main outcome of this analysis is that there is a correlation between the occurrence of optional elements in the inscription and figural images in the decoration, but that only rarely is a particular type of image connected to specific inscription elements. In this thesis the carved memorial stones are considered as multimodal media in a communicative context. As such, visual communication theories and parallels in commemoration practices (especially burial customs and commemorative praise poetry) are employed in the second part of the thesis to reconstruct the cognitive and social contexts of the images on the monuments and how they create and display identities in the Viking Age visual communication. Acknowledgements Many people have supported and inspired me throughout my PhD. I am very grateful to my supervisors Judith Jesch and Christina Lee, who have been incredibly generous with their time, advice, and bananas.
    [Show full text]
  • Plant Cover on the Limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 76 Plant cover on the limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy Editor Erik Sjogren UPPSALA 1988 ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 76 Plant cover on the limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy Editor Erik Sjogren Almqvist & Wiksell International, Stockholm UPPSALA 1988 The publication of this volume has been economically supported by the "Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse". ISBN 91-7210-076-1 (paperback) ISBN 91-7210-476-7 (cloth) ISSN 0084-5914 Respective author 1988 © Drawing of Hel ianthemum oelandicum on cover by Marie Widen. Edidit: Svenska Vaxtgeografiska Sallskapet Box 559, 751 22 Uppsala Editor: Erik Sjogren Technical editor: Gunnel Sjors Phototypesetting: Textgruppen i U ppsala AB Printed in Sweden 1988 by Centraltryckeriet AB, Bon\s Acta phytogeographica suecica 76 Contents Studies of vegetation on Oland-changes and development during a century. By Erik Sj ogren . 5 Limiting factors on seed production in Crepis tectorum ssp. pumila. By Stejan Andersson. 9 The dry alvar grasslands of Oland: ecological amplitudes of plant spe­ cies in relation to vegetation composition. By Karin Bengtsson, Honor C. Prentice, Ej vind Rosen, Roland Moberg & Erik Sj ogren . 21 Calcicolous lichens and their ecological preferences on the Great Alvar of Oland. By Lars Froberg. 47 Floristic diversity and guild structure in the grasslands of Oland's Stora Alvar. By Eddy van der Maarel. 53 The effects of colonizing shrubs (Juniperus communis and Potentilla fructicosa) on species richness in the grasslands of Stora Alvaret, Oland. By Marcel Rejmdnek & Ejvind Rosen. 67 Das Naturschutzgebiet in Gosslunda. By Lars Rodenborg.
    [Show full text]
  • Riksintressen För Kulturmiljövården – Kalmar Län (H)
    Riksintressen för kulturmiljövården – Kalmar län (H) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se H län beslut RAÄ 1997-08-18. Beslut text (H58) 2015-03-23. Gamlehult-Klobo (H61) hävt 2015-03-30. Beslut text (H68), (H72), (H75), (H76) 2015-03-31. Beslut text (H56), (H54), (H57) 2015-04-08. Hadetorp-Rosenvik (H69), Kantebo (H71), Kronobäck-Råsnäs hävt 2015-04-13. Beslut text (H51), (H52), (H53), (H99) 2015-04-21. Beslut text (H42), (H43), (H44), (H45) 2015-05-04. Ringhult (H98), Sundsholm (H88), Dalsebo-Krokarp (H77) hävt 2015-06-01. Beslut text (H87), (H89), (H90), H92), (H93), (H94), (H96). (H97) 2015-06-23. Beslut (H59), (H60), (H70), (H73), (H74) slås samman till Emådalen (H70) 2015-08-18. Gamleby-Lofta (H95) delas upp i två delar 2015-11-17 Dokument uppdaterat 2015-11-17 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar län (H) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BORGHOLMS KOMMUN ________________________________________________________ 5 Vanserums malm - Norra Bäck [H18] (Runstens sn) ___________________________________________ 5 Gärdslösa - Runsten [H19] (Gärdslösa, Långlöt och Runsten snr) _________________________________ 5 Rönnerums fornby [H20] (Högsrum sn) ____________________________________________________ 5 Karums alvar [H21] (Högsrum sn) _________________________________________________________ 5 Borgholm - Räpplinge [H23] (Borgholm och Räpplinge snr) ____________________________________ 6 Kapelludden [H24] (Bredsätra sn) _________________________________________________________
    [Show full text]
  • Riksintressen
    Riksintressen Kalmar Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.se 2009-09-09 H län 1997-08-18 1 Värdetexter avseende områden i Kalmar län med kulturmiljövärden av riksintresse enligt 2 kap 6 § NRL. NUMMERORDNING - KOMMUNVIS Mörbylånga kommun 1 Ås (Ås och Ventlinge sn) 2 Sebberneby (Ventlinge sn) 3 Eketorp (Gräsgård sn) 4 Gräsgård - Segerstad (Gräsgård och Segerstad sn) 5 Albrunn - Vickleby (Södra Möckleby, Smedby, Kastlösa, Mörbylånga, Resmo och Vickleby sn) 6 Vakant 7 Gösslunda (Hulterstad sn) 8 Hulterstad - Stenåsa (Hulterstad, Sandby och Stenåsa sn) 9 Vakant 10 Eriksöre (Torslunda sn) 11 Kalkstad - Lenstad (Torslunda sn) 12 Dröstorp (Torslunda sn) 13 Ekelunda (Sandby sn) 14 Skarpa Alby - Gårdby (Norra Möckleby och Gårdby sn) 15 Utgår 16 Gråborg (Algutsrum sn) 17 Algutsrum - Ryd (Algutsrum och Glömminge sn) Borgholm kommun 18 Vanserums malm - Norra Bäck (Runsten sn) 19 Gärdslösa - Runsten (Gärdslösa, Långlöt och Runsten sn) 20 Rönnerums fornby (Högsrum sn) 21 Karums alvar (Högsrum sn) 22 Utgår 23 Borgholm - Räpplinge (Borgholm och Räpplinge sn) 24 Kapelludden (Bredsätra sn) 25 Hörninge (Köping sn) 26 Hjärpestad - Långöre (Egby och Löt sn) 27 Löt (Löt sn) 28 Södra Greda - Djurstad (Föra sn) 29 Äleklinta - Grönslunda (Alböke och Föra sn) 30 Föra kyrkby (Föra sn) 31 Sandvik - Horn (Persnäs, Källa och Högby sn) 32 Källa - Högenäs (Källa sn) 33 Rosendal (Böda sn) H län 1997-08-18 2 34 Bogate (Böda sn) 35 Torp (Böda sn) 37 Neptuni åkrar (Böda sn) 38 Ölands norra udde (Böda sn)
    [Show full text]
  • Runestone Images and Visual Communication in Viking Age Scandinavia
    Stern, Marjolein (2013) Runestone images and visual communication in Viking Age Scandinavia. PhD thesis, University of Nottingham. Access from the University of Nottingham repository: http://eprints.nottingham.ac.uk/14291/1/M_Stern_Thesis_without_images_new.pdf Copyright and reuse: The Nottingham ePrints service makes this work by researchers of the University of Nottingham available open access under the following conditions. This article is made available under the University of Nottingham End User licence and may be reused according to the conditions of the licence. For more details see: http://eprints.nottingham.ac.uk/end_user_agreement.pdf For more information, please contact [email protected] RUNESTONE IMAGES AND VISUAL COMMUNICATION IN VIKING AGE SCANDINAVIA MARJOLEIN STERN, MA Thesis submitted to the University of Nottingham for the degree of Doctor of Philosophy JULY 2013 Abstract The aim of this thesis is the visual analysis of the corpus of Viking Age Scandinavian memorial stones that are decorated with figural images. The thesis presents an overview of the different kinds of images and their interpretations. The analysis of the visual relationships between the images, ornamentation, crosses, and runic inscriptions identifies some tendencies in the visual hierarchy between these different design elements. The contents of the inscriptions on runestones with images are also analysed in relation to the type of image and compared to runestone inscriptions in general. The main outcome of this analysis is that there is a correlation between the occurrence of optional elements in the inscription and figural images in the decoration, but that only rarely is a particular type of image connected to specific inscription elements.
    [Show full text]
  • Område Av Riksintresse För Kulturmiljö I Kalmar Län
    1(2) REGISTERBLAD Område av riksintresse för Kulturmiljö i Kalmar län. Områdesnamn: Gösslunda Områdeskod: 84005007 Kriterier: Fornlämningar, Bebyggelse, Odlingslandskap. Kommun: Mörbylånga Kartblad: Ekonomiska kartan: 046 28 (588) Topografiska kartan: 046/047 SO/SV Övriga riksintressen enligt NRL som berör området:. NRL 2:6; Naturvård N 78, Friluftsliv F 12 samt NRL 3:1, 2 och 3. Skydd § Lagen om kulturminnen m m. (SFS 1988:950) § Naturvårdslagen Hot • Igenväxning av landskapet Åtgärdsförslag • Byggnaderna får ej förvanskas. • Ny bostadsbebyggelse bör helt undvikas. Områdesbeskrivning Området är beläget ute på Stora Alvaret. I områdets sydöstra del finns ett husgrundsområde (kämpagravar) omgivna av ett mindre stensträngssystem. Strax norr om landsvägen ligger bronsåldersröset Gösslunda rör. Gösslunda by består av fyra gårdar. Mot öster är ladulängorna uppförda i putsad kalksten och skiftesverk, delvis sammanbyggda. Ett par välbevarade gårdsanläggningar finns i byn. Sammanfattning Motivering: Alvarby. Liten radby ute på Stora Alvaret med bebyggelselämningar och gravar från främst bronsålder och äldre järnålder. Uttryck för riksintresset: Nuvarande gårdsanläggningar med ladulängor i putsad kalksten och skiftesverk, delvis sammanbyggda. Tydligt och väl avgränsat gärde. Planterhage. I utmarken sten- och torvtäkt för husbehov. Stora rösen samt ett flertal husgrunder och tillhörande stensträngssystem kring byn. Referenser: • Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer på landsbygden inom Mörbylånga kommun på Öland. Riksantikvarieämbetet genom
    [Show full text]
  • Southern Öland (Sweden) No
    species on the edge of their distribution, and species in outpost locales all co-exist here. One essential reason for the Southern Öland (Sweden) survival of these species has been the continuing openness of the alvar, maintained by human agency for thousands of No 968 years. In spite of this environment having been used by man for several millennia, elements of alien species are lacking. Owing to human presence, ecosystems are stable, subject to the continuance of agricultural use. The grazing regime is a precondition for the preservation of biodiversity. This makes Stora alvaret an outstanding universal asset from the viewpoints of both scientific study and preservation. In Identification addition, the unique, far-flung, flat, and open alvar, with its small-scale variations of habitat and its unparalleled views, Nomination Södra Ölands Odlingslandskap (the constitutes an exceptional environment. Agricultural Landscape of Southern The coastlands and coastal meadows have a unique Öland) continuity of use. For thousands of years they have been used as pasturage or for haymaking, as is clearly reflected in Location County of Kalmar both flora and fauna. The coastlands include several highly distinctive plant communities and are an important habitat State Party Sweden for a great number of rare and vulnerable bird species. Date 23 June 1999 Stone Age passage graves, monumental cairns from the Bronze Age, prehistoric forts, house foundations, complex systems of stone enclosures with fossil arable land, and large burial grounds from the Iron Age testify to a rich and important prehistory. The present agricultural community has a continuity which partly extends as far back as the Iron Age.
    [Show full text]
  • Upplev Södra Öland – Vandringsleder Genom Världsarvet
    VANDRINGSLEDER 140 KM Upplev södra Öland Vandringsleder genom världsarvet KARTSYMBOLER aktuell led andra leder sevärdhet naturreservat fågelrikt område artrikt område badplats grillplats parkeringsplats rastplats sittmöjligheter toaletter vindskydd INNEHÅLL Världsarvet 2 Signaturled Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden etapp 1 6 Mörbylångaleden etapp 2 8 Mörbylångaleden etapp 3 10 Mörbylångaleden etapp 4 12 Mörbylångaleden etapp 5 14 Stora Alvarleden 16 Nunnedalen 18 Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Övriga leder 38 Allemansrätten 40 tt vandra är som balsam för både oslagbar kombination för alla sinnen. I den kropp och själ. Att lämna vardags- här broschyren presenteras de vandringsleder stressen för en stunds vandring, om med Mörbylånga kommun som huvudman med den så är lång eller kort, om det så tillägg för några tips om Länsstyrelsens leder Aär i trakter du är bekant med eller i ny terräng, samt leder som sköts av ideella föreningar. ger en omedelbar energitillförsel och sinnesro samtidigt som dina muskler får jobba. Vid din vandring är det viktigt att ha i åtanke att du är gäst i naturen eller på någons mark. En När man dessutom plussar på det sydöländska förutsättning för att våra marker hålls öppna är landskapet i ekvationen framkommer en att de respekteras och brukas varsamt. 1 VÄRLDSARVET Södra Ölands odlingslandskap Södra Öland erbjuder ett unikt och sagolikt fornlämningar och stenmurar, vilka vittnar om vackert landskap. Tänk dig att se solen gå odlingslandskapets långa historia. I världsarvet upp över sjömarkerna vid Östersjöns kant Södra Ölands odlingslandskap ingår byarna, en sommarmorgon, nattens magnifika åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna.
    [Show full text]