Vankiva 9:40, Vankiva Socken Arkeologisk Utredning Steg 1, 2014
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Rapport 2014:50 Vankiva 9:40, Vankiva socken Arkeologisk utredning steg 1, 2014 Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson Rapport 2014:50 Vankiva 9:40, Vankiva socken Arkeologisk utredning steg 1, 2014 Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson Fornlämningsnr: 76, 77 & 78 Vankiva 9:40, Vankiva socken Hässleholm kommun Skåne län Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se © 2014 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:50 Omslag: Fältinventeringen vid Vankiva 76:1. Foto: Karina Hammarstrand Dehman Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Exploateringssituationen 5 Metoder och prioriteringar 6 Byråinventering 7 Topografi 7 Tidigare kunskap 7 Stenålder 7 Brons- och järnålder 8 Medeltid och historisk tid 8 Kulturhistoriskanalys av historiskt kartmaterial 9 Slutsats av byråinventeringen 11 Fältinventering 11 Område A 11 Område B 12 Område C 12 Slutsats av fältinventeringen 12 Konsekvensbedömning – förutsättningar, bevarandeintressen och kunskapsbehov 13 Förslag till vidare åtgärder 14 Referenser 15 Littertur 15 Historiskt kartmaterial 15 Förkortningar 16 Administrativa uppgifter 17 Bilaga 1 19 Bilaga 2 23 Bilaga 3 24 Bilaga 4 25 Bilaga 5 27 Figur 1. Skåne med kommungränserna utritade. Utrednings- områdets läge och Hässleholms kommun markerade. Figur 2. Översiktskarta med utredningsområdet markerat med rött norr om Hässleholm. Sammanfattning Inför utbyggnad av underhållsdepå för järnvägsfordon är del av fastigheten Vankiva 9:40 föremål för detaljplane- läggning; ett område som motsvarar ca 400 000 m2. Länsstyrelsen har beslutat om en arkeologisk utredning, steg 1 inom utbyggnadsområdet, i syfte att peka ut om- råden som är sannolika för under mark dolda fornläm- ningar. Utredningen skall tjäna som beslutsunderlag för länsstyrelsens vidare handläggning. Utredningen har utförts genom en byråinventering och en fältinventering. Tre större områden med fornlämningar har identifierats. Områdena är inte med säkerhet avgränsade och det kan förekomma fornlämningar under mark även utanför dessa områden. Sydsvensk arkeologi AB föreslår att de tre fornläm- ningsområdena blir föremål för vidare arkeologiska in- satser i form av steg 2 utredning. Bakgrund Inför utbyggnad av underhållsdepå för järnvägsfordon är del av fastigheten Vankiva 9:40 föremål för detaljplaneläggning. Det aktuella området omfattar ca 400 000 kvm och används idag som jordbruksmark. Inom området, som är beläget öster om och i direkt anslutning till Markarydsbanan, finns tre fornlämnings- områden registrerade. I sydöst löper Almaån. Beställare är Train Alliance Sweden AB. Länsstyrelsen har beslutat att det skall utföras en arkeologisk utredning steg 1 inom det planerade utbyggnadsområdet, för att ta fram ett bättre arkeologiskt beslutsunderlag och för att peka ut vilka områden som är sannolika för under mark dolda fornläm- ningar. Arbetet har utförts av Sydsvensk Arkeologi AB och fö- religgande rapport är utformad i enlighet med direktiv i myndig- hetens förfrågningsunderlag och beslut. Exploateringssituationen Undersökningsområdet ligger norr om Hässleholm intill järnvä- gen mot Markaryd (figur 1 & 2). I söder avgränsas området av väg 21 och i norr gränsar området till Farstorpsvägen. I öster finns framför allt jordbruksmark. Väster om det område som nu är aktuellt för exploatering går järnvägen till Markaryd och väg 117. Väster därom är Vankiva gård och kyrka belägen. Marken inom exploateringsområdet används framförallt som jordbruksmark och var vid fältarbetet till stor del bevuxet med Vankiva 9:40, Vankiva socken | 5 gröda. Centralt inom området finns en höjdrygg som är skogs- bevuxen. Inom denna höjdrygg finns det en grustäk, vilket det syns spår efter både i form av själva ingreppen och dumphögar (bilaga 1). Inför planering av ny dragning av markkabel, Sydvästlänken, har en arkeologisk utredning utförts. Till en början var avsikten att markkabeln skulle placeras öster om och längs med Marka- rydsbanan, inom det område som nu är aktuellt för exploatering. Kabelns placering ändrades emellertid under arbetet gång och är nu placerad framför allt väster om undersökningsområdet. In- ventering samt sökschaktning genomfördes, men inga fornläm- ningar kunde konstateras inom området för markingrepp (Tern- ström 2011; Becker 2012). Vid besiktningen av det nu aktuella exploateringsområdet, framgick det att en yta längst i norr och en yta i den södra delen av området har berörts av markingrep- pet för Sydvästlänken (se foto 1, bilaga 1). Dessa båda ytor är därför inte längre aktuella. Metoder och prioriteringar Utredningen genomfördes i två steg. Som en första insats utför- des en byråinventering, vilken omfattande genomgång av FMIS, fyndsamlingar, ortnamn, litteratur och rapporter och kulturmil- jöprogram. Kulturgeograf Patrik Olsson vid Regionmuseet Kris- tianstad har varit behjälplig med en analys av historiska kartor. Det andra steget var en fältinventering för att bedöma förekomst av dolda fornlämningar. I denna ingick nyinventering och - registrering, bedömning av potentiella lägen för under mark dolda fornlämningar utifrån topografiska förutsättningar samt avstämning av resultaten från byråinventeringen. De påträffade lämningarna och fynden mättes in med GPS. Fynd som kunde visa på datering och/eller funktionsbestämning av lämningarna tillvaratogs. Fältinventeringen genomfördes av två arkeologer under en dag och kompletterades vid ytterligare ett tillfälle. För- utsättningarna för att finna ytfynd varierade över området. I den norra delen var marken bevuxen av gröda. De centrala och öst- liga delarna var bevuxna med skog. Däremot var större delen av det södra området plöjt. Undantaget var ytan längst i söder som var betesmark. Vid inventeringen noterades även områden som var förstörda av grustäkt eller andra markingrepp och som därför kommer att föreslås utgå. 6 | Vankiva 9:40, Vankiva socken Byråinventering Topografi Det aktuella exploateringsområdet är beläget norr om Hässle- holm och direkt sydöst om Vankiva stationssamhälle. Exploate- ringsområdet ligger ca 5 km norr om Finjasjön. Vankiva 9:40 ligger i ett kuperat deltalandskap med vattendraget Almaån i sydöst. Genom området rinner ett biflöde till ån, Prästabäcken, åt sydöst. Jordarterna utgörs framför allt av isälvssediment, men i anslut- ning till Almaån och Prästabäcken i sydöst finns även sväm- eller älvsediment. Höjden varierar inom exploateringsytan mel- lan 43 och 60 m ö.h. Området ligger utanför den del av Skåne som fosfatkarterades av Olof Arrhenius på 1930-talet. Tidigare kunskap Inom exploateringsområdet finns tre kända fornlämningsområ- den (bilaga 2). Vankiva 76 och 77 är boplatser, medan Vankiva 78 är registerad som blästbrukslämning. Nedan presenteras dessa tillsammans med de relevanta uppgifter som finns i littera- tur, rapporter och andra registrerade lämningar som finns i när- området uppdelat på olika tidsperioder. Stenålder Vankiva 76 och 77 är två stenåldersboplatser som har påträffats av Ingvar Jönsson, en amatörarkeolog som har verkat i området. Jönsson är den man som först uppmärksammade den senpaleoli- tiska boplatsen vid Mölleröd och som har inventerat längs med vattenflöden i Hässleholmsområdet. Under arbetet med denna steg 1 utredning, har kontakt tagits med Hässleholms hem- bygdsmuseum, Regionmuseet och LUHM, men det har tyvärr inte gått att lokalisera var fyndsamlingen befinner sig efter Jöns- sons bortgång. Det finns emellertid en fyndlista upprättad över boplatsfynden, vilken visar att vid Vankiva 76 har det påträffats flintor som kan dateras till både äldre och yngre stenåldern. Fem fragment av mikrospån och ett uppfriskningsavslag från en mik- rospånkärna tyder på en mesolitisk datering, medan ett slipat fragment indikerar ett neolitiskt inslag. Flintan är i både kristi- anstadflinta och senonflinta. Vid Vankiva 77 har inga daterande flintor tillvaratagits och fyndmaterialet är mer begränsat. En skivskrapa i kristianstadflinta finns i materialet, men det framgår inte av sammanställningen vad för råmaterial övriga flintor är i (Jönsson 1989-1990, boplats nr 1 och 2, Vankiva 3D 6e). Det finns dessutom flera boplatser (Hässleholm 25:1 och 26:1 samt Vankiva 75:1) registrerade i FMIS i omgivningen, varav en Vankiva 9:40, Vankiva socken | 7 är undersökt. Boplatsen Hässleholm 25:1 ligger på en västlig sluttning ner mot Almaån och marken består av sandig lermo- rän. Vid inventering har Ingvar Jönsson påträffat slagen flinta på platsen (Jönsson 1989-1990, boplats nr 4, Vankiva 3D 6e). Un- der 1992 provundersöktes delar av Hässleholm 25:1 i samband med utbyggnad av väg 21 (område 6). Område 6 var ca 350 me- ter långt med flera små förhöjningar. Vid utredningen påträffa- des flintavslag och skörbränd sten. Ett av avslagen var ett yx- fragment, sannolikt från en yxa från trattbägarkultur. Inga an- läggningar konstaterades under utredningsgrävningen, men då marken var hårt plöjd har eventuella boplatsrester sannolikt plöjts bort (Olsson m.fl. 2001). I samband med Riksantikvarie- ämbetets fornminnesinventering 1993 iakttogs måttligt med sla- gen flinta i omgivande åker. Nordöst om det nu aktuella området finns ett röse med en häll- kista (Vankiva 11:1). Hällkistan undersöktes i början av 1900- talet, efter att den hade blivit utsatt för plundring. Hällkistan som låg i ett röse var skadad. Den var ca 4 m lång, ca 1,1 m bred och orienterad i NV–SO. Enligt uppgift skall den ha innehållit skelettdelar och urnerester,