Järnvägsnära Gestaltning Med Fokus På Tyringe Stationsområde

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Järnvägsnära Gestaltning Med Fokus På Tyringe Stationsområde Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Landskapsarkitektur Järnvägsnära gestaltning med fokus på Tyringe stationsområde Designing the surroundings of the railway – with focus on Tyringe railroad station Emma Cronholm Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Landskapsarkitektprogrammet Examensarbete i landskapsarkitektur, 30 hp Alnarp 2012 SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Landskapsarkitektur Svensk titel: Järnvägsnära gestaltning - med fokus på Tyringe stationsområde Engelsk titel: Designing the surroundings of the railway – with focus on Tyringe railroad station Författare: Emma Cronholm Handledare: Jitka Svensson, SLU, Landskapsarkitektur Examinator: Carola Wingren, SLU, Landskapsarkitektur Bitr. examinator: Eva Gustavsson, SLU, Landskapsarkitektur. Kurstitel: Examensarbete i landskapsarkitektur Kurskod: EX0545 Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: A2E Program: Landskapsarkitektprogrammet Ämne: Landskapsarkitektur Utgivningsort: Alnarp Utgivningsmånad och år: Februari 2012 Omslagsbild: Emma Cronholm Serienamn: Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Järnvägsnära gestaltning, stationsområde, järnvägsstation, Tyringe, trafi kantupplevelse, banestetik, infart, tågtrafi k, kollektivtrafi k, Det transportpolitiska målet, tågstation 2 Betraktelse Järnvägen går genom landskap, byar och städer. Ibland stannar tåget vid stationen men ibland kör det förbi. Genom rutan förändras landskapet likt en fi lm som berättar historier för resenären. Det är trafi kantupplevelse. Tyringes historia är häpnadsväckande intressant. De framgångsrika verktygsindustrierna, de många hälsohemmen och den vackra naturen har här präglat människorna och livet ända sedan i början på 1900-talet. Järnvägens betydelse för ortens utveckling har varit stor. Tätorten Tyringe omgärdas av ett spännande spricklandskap med branta slänter, pelarsalar i bok och slingrande vattendrag. Fiskedammar och hälsobrunnar fi nns inom kort avstånd när man tittar bakom trädens ridåer. Tyrs hov och Tyrs hage är sportens centra och där utövas fysisk träning av alla, såväl amatör som framstående ishockeylag. Den lilla centrumbildningen och det lokala engagemanget skapar en gemenskap som är märkbar hos Tyringeborna. På senare tid har den tekniska utvecklingen satt sina spår i Tyringe. Industrierna började effektiviseras och idag har många avvecklats helt. Människornas liv här är nu under stor förändring. Tyringe har varit en av industriernas och hälsans tätorter. Idag fi nns det istället en möjlighet för Tyringe att bli en familjens, landsbygdens och gemenskapens tätort. Järnvägen och stationsområdet har även idag och i framtiden en viktig roll, som en länk till omvärlden, i Tyringes förvandling till att förändras från en industriort till något nytt. 3 Sammanfattning Det här arbetet handlar om järnvägsnära gestaltning. I samhället har En inventering, observation och analys kring järnvägen i Tyringe inställningen till järnvägen och dennas omgivningar växlat från att resulterade i ett gestaltningsförslag i två delar. Den första delen är ett ligga i fokus under slutet på 1800- och början på 1900-talet till att övergripande förslag på åtgärder längs med Tyringes infarter som syftar hamna i skymundan på 1960-talet på grund av bilens framgångar. till att skapa en god trafi kantupplevelse för resenären och representera Under denna tid sparades det in mycket på järnvägen vilket har satt Tyringes kvalitéer. Den andra delen är ett mer detaljerat förslag på hur sina spår ända fram tills idag. I planeringen för framtiden är järnvägen stationsområdet i Tyringe kan förändras, för att bli attraktivare och återigen aktuell att diskutera, nu som en viktig del i uppfyllandet av Det tillgängligare för både Tyringe som helhet och för tågtrafi ken. transportpolitiska målet. Problematiken kring järnvägens barriäreffekt och säkerhetsavstånd För att uppnå det nämnda målet måste tågtrafi ken bli en naturligare har haft en stor roll i arbetet med gestaltningen och som en del av ett ökat kollektivt resande. Tågtrafi ken är idag marknadsstyrd del i diskussionen. Hur kan dessa två aspekter hanteras i ett och det är därför viktigt att sätta resenärens upplevelse i fokus, för gestaltningsförslag där både järnväg och människor måste fungera att kunna förbättra tågtrafi ken och för att göra järnvägen till ett mer tillsammans? attraktivt och användbart transportmedel. I examensarbetets framarbetade förslag har Tyringes kvalitéer Målet med det här examensarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag förstärkts längs med infarten och även berikat trafi kantupplevelsen. som förbättrar upplevelsen av omgivningen längs med järnvägsspåret Vid stationsområdet har utformningen förbättrats, både för resenär i Tyringe, beläget i norra Skåne, med fokus på ett mer detaljerat och tätort. Stadsrummet har förtydligats vilket gör det enklare att förslag till förändring av Tyringe stationsområde. Syftet är att orientera sig i centrum och det fi nns fl er möjligheter att mötas. med hjälp av gestaltningsförslaget undersöka problematiken kring Övergången mellan trafi kslagen har också blivit effektivare vilket järnvägsarkitektur, för att där kunna skapa en attraktivare upplevelse främjar det kollektiva resandet, vilket i sin tur bidrar till att uppfylla Det för tågresenärer, förbättra ortens kvalitéer och bidra till uppfyllandet transportpolitiska målet. av transportpolitiska mål. För att göra detta har studien byggts upp av en litteraturstudie, tågresor, platsbesök och gestaltande undersökningar Säkerheten har på särskilda punkter ökat vilket totalt sett gett en av Tyringes järnvägsarkitektur. Litteraturen har berört dels teknik- och tryggare miljö i jämförelse med dagens utförande. Sammantaget bidrar säkerhetsaspekter kring järnvägen, dels litteratur om tågresenärens förslaget till att Tyringe framstår som attraktivare plats utan baksidor. upplevelser ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Nyckelord: Järnvägsnära gestaltning, stationsområde, Tyringe, trafi kantupplevelse, banestetik, infart, tågtrafi k, kollektivtrafi k, Det transportpolitiska målet 4 Abstract This master thesis in landscape architecture deals with landscape in Tyringe. The literature covered both the technical- and safety architecture in the surroundings of the railway. Regarding the railway perspective of the railway and the environmental psychology has the standpoint of the society varied during history. In the late 19th perspective of the train passenger. century and the beginning of the 20th there was a focus on the railway. The focus changed in favor of the car, which became popular in the The inventory, the observations and the analysis resulted in a design 60s. During that time the railway was set under hard rationalizations. proposal divided in two parts. The fi rst part is an overall proposal of In the work of achieving the goal of sustainable transportation in the measures that could be carried out along the approach to Tyringe, to future (in Swedish: “Det transportpolitiska målet”), the railway is once create an attractive traffi c experience and to improve the representation again an important alternative transport mode to the car. of Tyringe. The second, more detailed part is a design proposal for the station area, to make it more attractive and accessible both as a One way of creating sustainable transportation in the future is by functional urban space in Tyringe and as a part of the railway traffi c. increasing the use of public transport. The railway traffi c is market controlled. Therefore one way to carry through the goal could be to The barrier that the railway creates and the safety distances parallel to put the traveler’s experience in focus to be able to improve the train it are both problem areas that have been central issues in the working traffi c and subsequently make the railway a more attractive mean of process and in the fi nal discussion. It is interesting how these aspects transportation. can be dealt with in a design proposal where railway and humans must be able to co-exist. The aim of this master thesis is to make a design proposal that ameliorate the experience of travelling by train through Tyringe, The conclusion of this design proposal is that the surroundings situated in the northern Scania. Following that goal my aim is to carry visible from the tracks while approaching Tyringe now satisfy both the out a design proposal in the surroundings of the railway focusing representation of the city and the traffi c experience. The design of the mostly on a detailed proposal at Tyringe station area. The general station area is now enhanced, both for the passenger and for Tyringe. objective is to investigate problem areas related to railway architecture The urban space has been clarifi ed which makes it is easier to orientate to be able to create a more attractive experience for train travelers, and there are more opportunities to meet people. The transition points to enhance the qualities of the city and to contribute to the goal of are more effi cient between the different transportation modes, which creating a sustainable transportation in the future. boost the use of public transport. The safety aspect has been improved from the present design. Finally, Tyringe has now a better opportunity The work method consisted of a literature study, railway journeys, to appear as a attractive place without negative backsides. site excursions and design investigations
Recommended publications
  • Enskilda Arkiv
    Enskilda arkiv AB Vinslövs gymnastikbyggnad 1911 - 1955 AB Vinslövs gymnastikbyggnad i likvidation 1956 - 1962 Alf Oredssons inventering av floran i Norra Sandby och Matteröds socknar 1958 - 1999 Andelsföreningen Bjärnums elekricitetsverk M.B.P.A. 1913 - 1935 Andelsföreningen Sösdala idrottsplats U.P.A. 1938 - 1962 Andelsföreningen Tyringe elektricitetsverk M.B.P.A. 1912 - 1952 Bjärnums fastighetsägareförening 1936 - 1949 Bjärnums hantverks- och industristiftelse 1963 - 1976 Bostadsrättsföreningen Stjärnberget nr 2 1955 - 2003 Bostadsstiftelsen Rådjuret U.P.A. 1946 - 1973 Byggnadsföreningen medborgarhuset U.P.A. 1951 - 1959 Elevförbundet "För nytta och nöje" 1905 - 1977 Erik Nilsson Wennerberg 1921 - 1938 Farstorps sockens enskilda brandförsäkringsbolag 1831 - 1881 Farstorps sockens sjuk- och begravningskassa 1903 - 1942 Farstorps sockens sparbank 1888 - 1913 Filesjöns sänkning 1918 - 1934 Finja energiförening U.P.A. 1949 - 1971 Finjagården AB Finjasjöns och Ballingslövssjöns sänkningsföretag av år 1887 - 1890 Finlandskommittén 1943 - 1944 Föreningen nya vattenverket Emmaljunga 1943 - 1961 Föreningen Tyringe nya idrottsplats U.P.A. 1930 - 1966 Förtroenderådet för Hässleholms stadsarkitektdisktrikt 1937 - 1958 Föräldrakampanjskommittén Hästveda 1965 Glimåkra folkhögskola 1994 - 1996 Go morgon tidskrift 2009 Grönängsskolans idrottsförening 1959 - 1988 Hågnarps elektricitetsförening 1918 - 1939 1905 - Häglinge m. fl. orters fadderortskommitté Hässleholms 1944 - 1948 1990 civilförsvarsförening 1952 - 1974 Hässleholms folkskolors konstförening
    [Show full text]
  • Vankiva 9:40, Vankiva Socken Arkeologisk Utredning Steg 1, 2014
    Rapport 2014:50 Vankiva 9:40, Vankiva socken Arkeologisk utredning steg 1, 2014 Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson Rapport 2014:50 Vankiva 9:40, Vankiva socken Arkeologisk utredning steg 1, 2014 Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson Fornlämningsnr: 76, 77 & 78 Vankiva 9:40, Vankiva socken Hässleholm kommun Skåne län Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se © 2014 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:50 Omslag: Fältinventeringen vid Vankiva 76:1. Foto: Karina Hammarstrand Dehman Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Exploateringssituationen 5 Metoder och prioriteringar 6 Byråinventering 7 Topografi 7 Tidigare kunskap 7 Stenålder 7 Brons- och järnålder 8 Medeltid och historisk tid 8 Kulturhistoriskanalys av historiskt kartmaterial 9 Slutsats av byråinventeringen 11 Fältinventering 11 Område A 11 Område B 12 Område C 12 Slutsats av fältinventeringen 12 Konsekvensbedömning – förutsättningar, bevarandeintressen och kunskapsbehov 13 Förslag till vidare åtgärder 14 Referenser 15 Littertur 15 Historiskt kartmaterial 15 Förkortningar 16 Administrativa uppgifter 17 Bilaga 1 19 Bilaga 2 23 Bilaga 3 24 Bilaga 4 25 Bilaga 5 27 Figur 1. Skåne med kommungränserna utritade. Utrednings- områdets läge och Hässleholms kommun markerade. Figur 2. Översiktskarta med utredningsområdet markerat med rött norr om Hässleholm. Sammanfattning Inför utbyggnad av underhållsdepå för järnvägsfordon är del av fastigheten Vankiva 9:40 föremål för detaljplane- läggning; ett område som motsvarar ca 400 000 m2. Länsstyrelsen har beslutat om en arkeologisk utredning, steg 1 inom utbyggnadsområdet, i syfte att peka ut om- råden som är sannolika för under mark dolda fornläm- ningar.
    [Show full text]
  • Miljörapport Reningsverket Hässleholm
    Miljörapport för Hässleholms avloppsreningsverk 2019 | sidan 1 av 24 Miljörapport 2019 för Hässleholms avloppsreningsverk Textdel UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVARE Verksamhetsutövare Hässleholms Vatten AB Organisationsnummer 5556594–2926 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anläggningsnummer 1293-50-005 Anläggningsnamn Hässleholms avloppsreningsverk Besöksadress för anläggning Hovdalavägen 51 Fastighetsbeteckningar Hässleholm 89:15 Kommun Hässleholm Huvudverksamhet och verksamhetskod 90.10 Rening av avloppsvatten Tillsynsmyndighet Kommun Koordinater för anläggning N6221906; O421817 Koordinater för utsläppspunkt N6222172; O422847 Hässleholms Vatten AB Miljörapport för Hässleholms avloppsreningsverk 2019 | sidan 2 av 24 1. Verksamhetsbeskrivning Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Verksamhetsansvarig är Liselotte Stålhandske. Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilade övergripande bolagets VD. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Jan Sjöström Pumpstationer Jan Sjöström Ledningsnät Thomas Nilsson Process och provtagning Tord Sonander STYRELSE VD Liselotte Stålhandske ADM / EKON / KUNDTJ PRODUKTION / VA-VERK DISTRIB / RÖRNÄT ANLÄGGNING UTREDNING / PROJ Lars Landgren Jan Sjöström Thomas Nilsson Lars Lennartsson Stefan Lindgren LABORATORIUM Tord Sonander Figur 1. Organisationsschema för Hässleholms Vatten AB under 2019 Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande
    [Show full text]
  • Karaktärsområden
    KARAKTÄRSOMRÅDEN Ballingslöv Hörja Vankiva Mosaiklandskap kring Stoby Mosaiklandskap Odlingslandskap väster Stoby norr om Tyringe om Hässleholm Finja Odlingslandskap Hässleholm väster om Tyringe Skog kring Finjasjön Perstorp garnisionen Klippan Sjörröd Finjasjön Hässleholms- slätten Pappersbruket Göingeåsen Tormestorp Vinslöv Krika Skog söder om Tyringe Mosaiklandskap kring Matteröd Ljungbyhed Nävlingeåsen Sösdala Mosaiklandskap mellan Norra Rörum och Färingtofta N Rörum Mosaiklandskap kring Sösdala Kågeröd Skogslandskap Röstånga Tjörnarp kring Frostavallen Rönneås Sjunnerup dalgång Billinge Stockamöllan Linderödsåsen Mosaiklandskap i Linderöd Tollarp Söderåsens förlängning Mosaiklandskap Höör kring Höör Svalöv Fulltofta skogs- Stehag landskap V Ringsjön Fulltofta odlingslandskap Böljande odlingslandskap Ringsjöarna Teckomatorp Marieholm nordost om Eslöv hKuultngs- Ö Ringsjön Osbyholm Hörby Eslöv Snogeröd Flackt odlingslandskap söder om Eslöv Hurva Kävlinge L. Harrie Väggarp Önneköp Örtofta Kävlingeåns Furulund dalgång Löberöd Gårdstånga Stångby Flyinge Lundaslätten Vallkärra Revingeby Harlösa Bjärsjölagård S Sandby Lund Vollsjö Lund Höje ås dalgång Bergströms- husen Hällestad Dalby Hjärup LOKALISERINGSUTREDNING HÄSSLEHOLM-LUND INTEGRERAD Teckenförklaring LANDSKAPSKARAKTÄRSANALYS Karaktärsområden Utredningsområde Datum: 2020-02-12 Skala (A3): 1:200 000 0 1,5 3 4,5 6 7,5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan ARBETSMATERIAL 2020-02-17 Karaktärsområden, identifierade inom den integrerade landskapskaratärsanalysen, ILKA Ett karaktärsområde
    [Show full text]
  • To SAG, Volume XXII (2002)
    Swedish American Genealogist Volume 22 Number 4 Article 12 12-1-2002 Index to SAG, Volume XXII (2002) James E. Erickson Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation Erickson, James E. (2002) "Index to SAG, Volume XXII (2002)," Swedish American Genealogist: Vol. 22 : No. 4 , Article 12. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol22/iss4/12 This Article is brought to you for free and open access by the Swenson Swedish Immigration Research Center at Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Index to SAG, Volume XXII (2002) James E. Erickson The Index to SAG, Volume XXII (2002) is divided into the following parts: • Index of Contents, pages 224-226 • Index of Personal Names, pages 227-237 • Index of Place Names, pages 238-246 • Index of Ship Names, page 246 oOo Index of Contents Footprints of Family by Larry Oakes 1 Anna Marta's Story by Emelia Thunander Nordling 21 My Search for Angermanland Ancestors in Sweden and America by Bruce William Anderson 25 Genealogical Workshop: Documents Carried by a Swedish Emigrant in 1920 by James E. Erickson 41 CD Reviews 50 Swedes in Canada : A Project to Research and Write a History of Swedes in Canada 53 Genealogical Queries 55 Index to SAG, Volume XXII(2002) 225 America in My Childhood by Ulf Beijbom 57 Vilhelm Moberg Relatives-Morbroder, Moster and Sy ster-in the United States by James E.
    [Show full text]
  • Hässleholms Kommun
    Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller övergripande mål om kommunens utveckling. Hässleholm är den till ytan största kommunen i Skåne län (Hässleholms kommun 2007) och den femte största med avseende på befolkningsmängden, 49 780 invånare (SCB 2008a). Centralorten i kommunen är Hässleholms stad (17 730 invånare) kring vilken sex större tätorter är belägna (se bilaga 1): Tyringe (4 573), Vinslöv (3 865), Bjärnum (2 643), Sösdala (1 785), Vittsjö (1 691) och Hästveda (1 682) (SCB 2006). Sammanlagt har Hässleholm ungefär 22 000 bostäder. Därav är 60 % enbostadshus, 40 % flerbostadshus och av dessa sammantaget räknas 7 % som fritidsboende. Enligt översiktsplanen är det brist på marklägenheter för äldre samt bostäder för unga, och det byggs för närvarande mest marklägenheter och friliggande villor. (Hässleholms kommun 2007) För att kunna bygga mer sjönära boende i kommunen, som har flest sjöar av de skånska kommunerna, önskar kommunen att krympa eller ta bort strandskyddet vid olika vattendrag. Detta rör sig i synnerhet om sjöarna Finjasjön, Lursjön, Oresjön, Bjärlången och Sventorpssjöarna. (Hässleholms kommun 2007) I Hässleholms stad och i Tyringe finns fjärrvärme utbyggd. Kommunen har för avsikt att söka lägen för fjärrvärmeutbyggnad inom 10-15 år i Vinslöv, Bjärnum, Hästveda, Sösdala samt Vittsjö. (Hässleholms kommun 2007) Kommunal service Förskola och grundskola finns i de flesta tätorter i kommunen (Hässleholms kommun 2008a). I centralorten finns fem kommunala gymnasieskolor och en fristående (Hässleholms kommun 2008b). I Hässleholms stad finns sjukhus, och vårdcentraler i Hässleholm, Vinslöv, Hästveda, Vittsjö, Tyringe och Sösdala (Region Skåne 2008).
    [Show full text]
  • 1902–2002 En Resa 100 År I Tiden” Del 1
    ”1902–2002 En resa 100 år i tiden” Del 1 1 Innehållsförteckning Kapitel 11 ”Farmor sålde ägg till doktorn på Sanatoriet” Förord Tyringe i början av 1900-talet Kapitel 12 Inga Bengtssons berättelse Inledning Något litet omkring boken ”En resa 100 år…” Kapitel 13 Kerstin Nilssons berättelse Kapitel 1 Svenskt samhälle har utvecklats Kapitel 14 Lejla Svantesson Kapitel 2 Lite fakta om Tyringe Kapitel 15 Berith Pålsson Kapitel 3 Hur utvecklades Tyringe under 100 år? Kapitel 16 Mjölnarens arbete vid kvarn Kapitel 4 Några barndomsminnen Kapitel 17 1960-70 talet, Camilla berättar Kapitel 5 Vem fanns redan på plats i Tyringe 1902? Kapitel 18 1980, Camilla fortsätter Kapitel 6 A Bergman och Johan Qvant Kapitel 19 En artikel om IWE-baren Kapitel 7 1894 steg August Bergman av tågen i Tyringe Kapitel 20 Cykelhandlare Turesson slutar Kapitel 8 SVA fyller 75 år Kapitel 21 Vi passerar några årtionden över till 2000-talet Kapitel 9 Sveriges samhälle utvecklas Kapitel 22 Historia- Vilket år var det? Kapitel 10 Artikel om Fribergs åkeri Kapitel 23 Här slutar vår resa och En dikt; Vid år 2002 2 Så här ser böckerna ut se fotos t.v. samt t.h. Både Del 1 och Del 2 av 1902–2002 En resa 100 år i tiden- böckerna finns på Tyringe bibliotek för utlåning. Båda böckerna säljs även på Hemköp i Tyringe i kiosken. Författare är Camilla Nomby för båda böckerna. r f: Camilla Nomby. Presentation av böckerna; 1902–2002 En resa 100 år i tiden Det finns två delar i 1902–2002 En resa 100 år i tidens bokserie.
    [Show full text]
  • Arkiv Förvarade Hos Hässleholms Folkrörelsearkiv
    Arkiv förvarade hos Hässleholms folkrörelsearkiv Arkivbildare Handl. Handl. Volymer starttid sluttid ABF distrikt 2 ABF Hässleholm 1940 1978 5 ABF Stoby 1955 1961 - ABF Tyringe, avd. 295 1926 1968 3 Anton Nilssons samling 5 Ballingslövs socialdemokratiska förening 1924 1977 2 Beklädnadsarbetarnas förbund avd. 78, Hässleholm 1921 1987 15 Bjärnums socialdemokratiska förening 1977 1987 1 Centerkvinnornas förening, Norra Mellby 1948 2003 13 Centrums socialdemokratiska förening, Hässleholm 1976 1987 1 Ella Olssons samling 1835 1976 12 Emmaljunga arbetarekommun 1914 1973 17 Emmaljunga SAC 1 Emmaljunga SDUK-SSU 1930 1959 3 Farstorps SDUK 1931 1931 1 Farstorps socialdemokratiska förening 1931 1984 3 FCTF lokalförening 22 i Hässleholm 1982 2001 1 Finja arbetarekommun 1942 1967 13 Finja SDUK-SSU 1954 1972 1 Finja socialdemokratiska kvinnoklubb 1967 1974 1 Folkets hus, Hässleholm 1906 1963 17 Folkets park, Hässleholm 1900 1940 2 Gymnastikföreningen Örnen, Hässleholm 1929 2002 36 1 Arkivbildare Handl. Handl. Volymer starttid sluttid Gösta Nilssons samling av tidningsklipp och tidningar rörande mordet på Olof Palme 1950 1999 14 Häglinge SDUK 1934 1936 1 Hässleholms broderskapsgrupp 1977 1987 1 Hässleholms FN-förening 1969 2002 18 Hässleholms folkrörelsearkiv 1957 2005 58 Hässleholms husmodersförening Hem och samhälle 1938 1999 16 Hässleholms konsumentgille 1946 1992 1 Hässleholms läsecirkel 1903 2003 5 Hässleholms manskör 1922 1995 55 Hässleholms manskör, Damklubben 1922 1995 55 Hässleholms PRO 1945 1999 33 Hässleholms Rotaryklubb 1943 2004 118 Hässleholms
    [Show full text]
  • Norra Skogsrundan Bosarpasjön Badplats
    NORTHERN FOREST ROUTE (RED COLOUR) The whole route is about 45 km in total. If you choose to get to and from Luhrsjöbaden, you will add about 11 km back and forth from Tockarp. If you choose to cycle alternative route 2, you will add about 2 km back and forth from Tockarp. Heavy traffic may occur when you cross road 117, pay attention when crossing this road. There are very few steep slopes, the route runs through a lot of forest and countryside, and low-traffic roads. Directions starting from Hässleholm Culture Facility: Cycle on Järnvägsgatan south down towards the railway viaduct where you turn right to go under the railroad. Continue straight until the 2nd roundabout (at Statoil), where you turn right onto Vankivavägen. Follow the cycle path on the left side until the next roundabout, where you turn left onto Åhusvägen (about 1.6 km from the roundabout at Statoil). Take the first road to the right, towards Stjärneholmsvägen. Cycle over the small bridge and continue straight ahead about 900 m bike through the tunnel and continue straight ahead about 400 m. Continue straight through the four-way crossing. After about 400 m you will soon pass a kindergarten and Vankiva Church on the right side. Follow Gamla Malavägen to the left (Säterivägen). You will soon pass Mala Stenar and Mala School. Follow signs Farstorp over the railroad, and then straight ahead. At road 117, cycle across the road and left and continue about 400 metres until you see the sign Farstorp on the right, turn here.
    [Show full text]
  • Synpunkter Efterfrågas I Arbetet Med Ny Översiktsplan
    Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan består av flera steg. Under våren 2019 pågår första steget där man samlar in underlag för att sen kunna ta fram ett första förslag. Foto: fotografdaniel.se 2019-03-12 09:40 CET Synpunkter efterfrågas i arbetet med ny översiktsplan Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Hässleholms kommun har påbörjats och under den inledande fasen är hässleholmarnas synpunkter viktiga. – Jag och mina kollegor kommer röra oss runt i kommunen under våren och vi ser fram emot att ta del av tankar och idéer om kommunen som plats, säger översiktsplanearkitekt Maria Månsson Brink. Syftet med den inledande fasen är att lyssna in vad invånare, företagare, föreningar och andra grupper tycker om dagens Hässleholm och vad man har för tankar om platsen i framtiden. Det är en möjlighet att påverka arbetet med att ringa in kommunens identitet och platsens själ, och vara med i formuleringen av en framtidsvision. -Vi kommer att finnas på kommunens större orter under ett antal dagar från mars till maj. Vi kommer titta på parker, torg, byggnader och andra delar av den fysiska miljön, säger Maria Månsson Brink, översiktsplanearkitekt. Tyringe först ut Måndagen den 18 mars är miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens team för översiktlig planering på plats i Tyringe. Teamet kommer röra sig runt i olika delar av Tyringe mellan klockan 8.30 och 16.30. Klockan 8.30 till cirka 9.00 är de vid Tyringe station och klockan 13.00 till cirka 13.30 är de vid Ivars gatukök. -Synpunkter från dig som bor, jobbar eller besöker kommunens olika orter kommer vara viktiga i processen.
    [Show full text]