Lunds universitet FKVK02 Statsvetenskapliga institutionen VT21 Freds- och konfliktvetenskap Handledare: Maria Småberg

”What’s in a name?”

En komparativ narrativanalys av Greklands och Nordmakedoniens narrativ om den makedonska namndispyten 2008–2020

Norea Hammarin

Abstract

The name dispute between Greece and North Macedonia was a 27-year-long diplomatic battle over the name of the latter state. In this thesis, a narrative analysis is applied to discern each state's official conflict narrative during the period 2008–2020 in order to examine (1) how they differ from each other, (2) how they develop over time and (3) how they contribute to the conflict itself. Building on the ideas of Daniel Bar-Tal and Yiannis Papadakis, the notion of narrative is broken down into its components: plot; beginning; end; self-image; and enemy image. The basis for the analysis consists of statements from the two states via their governments, the Ministries of Foreign Affairs and the United Nations. The analysis shows the many ways in which the states' narratives collide, despite the fact that they are mainly built around the same events. Also evident is that narratives are highly dynamic and vulnerable to changes of government. Additionally, the design of the narrative affects how the other party's actions are perceived which in turn determines the foreign policy actions of the own state.

Keywords: Greece, identity, name dispute, narrative, North Macedonia Word count: 10 054

Innehållsförteckning

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.1.1 Uppkomsten av ”den gamla makedonska frågan” 2 1.1.2 Uppkomsten av ”den nya makedonska frågan” 3 1.1.3 ”Frusen” konflikt 4

2 Tidigare forskning 5 2.1 Narrativ, identitet och (icke-)våldsam konflikt 5 2.2 Den makedonska namndispyten 5

3 Teori 8

4 Material 11 4.1 Material från utrikesdepartement och regeringar 11 4.2 FN-dokument 12

5 Narrativanalys som metod 13

6 Greklands konfliktnarrativ 15 2008–2012 15 2013–2017 18 2018 20 2019–2020 22

7 Nordmakedoniens konfliktnarrativ 24 2008–2013 24 2014–2016 26 2017–2020 28

8 Sammanfattning 31

9 Slutsatser 33

Referenser 35

1 Inledning

Had the former Yugoslav Republic of Macedonia acknowledged categorically the undisputed fact that ancient Macedonia formed part of ancient Greece and Hellenism, as evidenced by numerous archaeological findings, Greece would be honoured by the use of the name of historical Greek figures as a tribute to their contribution to mankind. Unfortunately, the use of names, symbols and other elements of the Hellenic historic past by the former Yugoslav Republic of Macedonia serves other purposes. Through the gross falsification of history, the former Yugoslav Republic of Macedonia attempts to establish a fabricated historical, ethnological and cultural link with ancient Macedonia, in order, inter alia, to substantiate territorial and irredentist aspirations against Greece.1

I detta utdrag ur ett brev år 2009 från Greklands FN-ambassadör John Mourikis till FN:s generalsekreterare presenteras kärnan i den så kallade namndispyten så som den uppfattas av den grekiska regeringen vid tidpunkten. När Republiken Makedonien utropade sin självständighet från Jugoslavien 1991 utlöstes nämligen en bitter diplomatisk kamp med grannlandet Grekland som ansåg att namnet insinuerade anspråk på grekiskt historiekulturellt arv och territorium. Nordmakedonien2, å andra sidan, ansåg att grekernas protest mot namnet innebar en kränkning av rätten till självidentifikation och ett hot mot den makedonska identiteten. Namndispyten mellan Grekland och Nordmakedonien utgör sålunda ett tydligt exempel på en konflikt, om än en icke-våldsam sådan, där skilda berättelser om det förflutna och frågor om identitet spelat en central roll. I fokus för denna uppsats är de officiella narrativ om konflikten som uttryckts av respektive lands regering i anknytning till namnfrågan, samt hur dessa format, och fortfarande formar, det utrikespolitiska agerandet.

1 UN 2009–06–03. 2 Av praktiska skäl används namnet Nordmakedonien genomgående i uppsatsen, trots att landet före Prespaavtalets implementering i februari 2019 bar det konstitutionella namnet Republiken Makedonien och hänvisades till som Former Yugoslav Republic of Macedonia (FYROM) av bland annat FN.

1

I uppsatsen undersöks alltså både narrativens innehåll (hur de skiljer sig åt mellan staterna och över tid) och narrativens funktion (hur narrativ och utrikespolitik samverkar i form av eskalering eller de-eskalering av konflikten genom ord och handling). Syftet är att bidra med ett nytt perspektiv på det valda fallet och, genom att belysa narrativ i en icke-våldsam konflikt, bidra till förståelsen av hur narrativ generellt formar det utrikespoliska agerandet. Frågeställningarna är således: Hur ser Greklands och Nordmakedoniens officiella konfliktnarrativ ut och hur skiljer de sig från varandra? Hur har dessa bidragit till konflikten över tid? För att avgränsa uppsatsen undersöks tidsperioden från 2008 och framåt. Valet av tidsomfång grundar sig i att dispyten blossade upp på nytt i och med Greklands blockerande av Nordmakedoniens försök att ansluta till Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) i april 2008 och Nordmakedoniens efterföljande åtal mot Grekland inför Internationella Domstolen i Haag (ICJ). Då en stor del av den tidigare forskningen ägnats åt dispyten under 1990-talet, ger detta tidsomfång också möjligheten att följa upp utvecklingen sedan dess och om narrativen förändrats i samband med Prespaavtalet som ingicks mellan länderna 2018.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Uppkomsten av ”den gamla makedonska frågan”

Makedonien var namnet på det antika kungarike som bland annat styrdes av Filip II och hans son Alexander den store under 300-talet f.Kr. och som under sin storhetstid inte bara omfattade stora delar av södra Balkanhalvön, utan även av Asien och Afrika.3 De slaver som är förfäder till dagens makedonier kom till området först på 500-talet e.Kr.4 Grekerna har därför bestridit makedoniernas anspråk på kopplingar till antika Makedonien i form av historiskt, kulturellt eller genetiskt arv.5 På 1300-talet erövrades det makedonska området av Osmanska riket.6 Under denna period var regionens befolkning etniskt, lingvistiskt och religiöst heterogen och inkluderade bland annat slavisk- och grekisktalande kristna samt turkisk- och

3 Floudas 1996, s. 2; Nimetz 2020, s. 206. 4 Floudas 1996, s. 2; Hansson et al. u.å.-a. 5 Danforth 1993, s. 7. 6 Nimetz 2020, s. 206.

2

albanisktalande muslimer.7 ”Den makedonska frågan”, som namndispyten kan betraktas som en förlängning av, uppstod enligt många i slutet av 1800-talet när Osmanska riket började upplösas och stridigheter utbröt mellan grannländerna Serbien, Grekland och Bulgarien, som alla ansåg sig ha rätt till det makedonska territoriet.8 Detta kulminerade i Balkankrigen 1912–1913 som avslutades med Bukarestavtalet där det fastslogs att regionen skulle delas upp mellan de tre länderna: Grekland erhöll 51,5 % av ytan, Serbien 38,4 % och Bulgarien 10,1 %.9 1944 etablerade Josip Broz Tito Folkrepubliken Makedonien, bestående av den tidigare serbiska delen av Makedonien, som en av republikerna i Jugoslavien.10 Huruvida den makedonska nationalismen går långt tillbaka i historien är omstritt, men det var först under Titos styre som invånarna i republiken Makedonien formellt fick namnet makedonier och deras språk, som tidigare betraktats som en västbulgarisk dialekt, fick namnet makedonska.11

1.1.2 Uppkomsten av ”den nya makedonska frågan”

När Jugoslavien 1991 började sönderfalla hölls en omröstning där en överväldigande majoritet röstade för att etablera en självständig makedonsk stat.12 Grekland blockerade då det internationella erkännandet av den nya staten Republiken Makedonien, eftersom namnet ansågs ha starka anknytningar till den grekiska historien.13 Namnet, tillsammans med det officiella användandet av historiska symboler förknippade med antika Makedonien och en passage i den nya konstitutionen med irredentistiska14 antydningar, uppfattades av Grekland som hotfullt.15 I och med detta inleddes den diplomatiska kamp som kallats för ”den nya makedonska frågan” och som är föremål för denna uppsats.

7 Danforth 1993, s. 3. 8 Floudas 1996, s. 3; Nimetz 2020, s. 206; Roudometof 2002, s. 5. 9 Danforth 1993, s 4; Floudas 1996, s. 3; Roudometof 2002, s. 59. 10 Danforth 1993, s.4; Floudas 1996, s. 4. 11 Floudas 1996, s. 4. 12 Danforth 1993, s. 4. 13 Daskalovski 2017, s. 327; Floudas 1996, s. 7 14 Irredentism är strävan inom en nation att införliva närliggande områden med befolkning av samma slag som i nationen. 15 Hansson et al. u.å.-a; Sjöberg 2011, s. 1.

3

I augusti 1992 eskalerade dispyten då den nyetablerade staten antog en flagga föreställande Verginasolen16, samtidigt som läroböcker med hänvisningar till ett Stormakedonien och med anspråk på grekiskt kulturellt arv publicerades.17 Till slut nåddes överenskommelsen att använda det tillfälliga namnet ”Former Yugoslav Republic of Macedonia (FYROM)” till dess att parterna genom medling enats om ett namn. 18 Året därpå godkände FN landets medlemsansökan och 1995 ingick länderna ett interimsavtal genom vilket de åtog sig fortsatta samtal under FN:s ledning. Avtalet innebar också att Grekland lyfte handelssanktionerna mot Nordmakedonien och accepterade att inte blockera landets försök att ansluta till internationella organisationer. Nordmakedonien ändrade i sin tur flaggan och de enligt Grekland kränkande artiklarna i konstitutionen, samt förband sig att inte använda symboler kopplade till grekiskt kulturellt och historiskt arv.19

1.1.3 ”Frusen” konflikt

Under drygt ett decennium efter interimsavtalet fortsatte både formella och informella förhandlingar under ledning av FN. Förhandlingarna avstannade i perioder, till exempel då Nordmakedonien upplevde albanupproret 2001, när parlamentsval pågick eller när något av länderna befann sig i politiskt tumult.20 Perioden mellan 1995 och 2008 har kallats ett ”fruset säkerhetsdilemma”: Inga genombrott skedde och frågan tycktes återigen ha blivit vilande.21 Först när Nordmakedonien ansökte om medlemskap i Nato 2008 blåstes nytt liv i frågan, varför uppsatsen tar vid just detta årtal.

16 Verginasolen eller –stjärnan är en symbol som hittades i en antik grav i grekiska Makedonien som förmodas tillhöra Filip II. Den har använts av både grekiska och makedonska nationalister som en symbol för arvet från antika Makedonien. 17 Floudas 1996, s. 8; Sofos 2013, s. 228. 18 Danforth 1993, s. 10; Nimetz 2020, s. 207. 19 Daskalovski 2017, s. 329; Floudas 1996, s. 17; Nimetz 2020, s. 208. 20 Nimetz 2020, ss. 208–209. 21 Popovska & Slaveski 2017, s. 42.

4

2 Tidigare forskning

2.1 Narrativ, identitet och (icke-)våldsam konflikt

Inom historievetenskapen och de samhällsvetenskapliga disciplinerna, inte minst freds- och konfliktvetenskap, har mycket uppmärksamhet ägnats åt relationen mellan identitet, narrativ och svårlöst konflikt.22 Lisa Strömbom har till exempel belyst hur insikter om detta är behjälpliga i konfliktanalyser och för konflikttransformation. Idéen om konflikttransformation bygger på en förståelse av konflikter som en del av samhällens sociala konstruktion. Att undersöka hur narrativ bidrar till formationen av kollektiva identiteter, som i sin tur kan utgöra en potentiell källa till konflikt, är därmed värdefullt för att skönja hur sociala relationer och uppfattningar kan omkonstrueras för att ge utrymme för ömsesidig acceptans.23 Konflikter som helt och hållet utspelat sig på den diplomatiska arenan har emellertid mottagit knapphändig uppmärksamhet i jämförelse med väpnade konflikter. Dispyten mellan Grekland och Nordmakedonien kan anses ha hamnat i skymundan för de mer blodiga konflikterna i forna Jugoslavien.24 Även icke-våldsamma konflikter är dock uttryck för och bidrar till att förstärka djupt rotade narrativ som har potential att i framtiden utmynna i våld.

2.2 Den makedonska namndispyten

Forskning på den makedonska namndispyten har bedrivits inom en rad discipliner, bland annat antropologi, sociologi, historia och statsvetenskap. En genomgående kritik av denna är att forskare tenderat att försvara endera sida. Studier har till exempel sökt utreda frågor om den makedonska etnicitetens ursprung och rättfärdighet, med antydningar om vilken sida i dispyten som anses ha det giltiga anspråket på makedonsk

22 Se ex. Bartulovic 2006; Hancock 2014; Papadakis 2003, Strömbom 2010. 23 Strömbom 2010, ss. 25–28. 24 Danforth 1993, s. 3.

5

identitet.25 Historielektorn Erik Sjöberg kritiserar även såväl antropologen Loring M. Danforth som sociologen Victor Roudometof för att agera som ”myth busters”, det vill säga att de närmast ogiltigförklarar båda sidors tolkningar av historien till förmån för sin egen.26 Detta till trots har särskilt Roudometofs studier bidragit med flera viktiga insikter som denna uppsats baseras på, främst att dispyten konceptualiseras som en konflikt mellan kolliderande narrativ och att samverkan mellan nationella narrativ och ömsesidigt uteslutande politiska identiteter är central för att förstå konflikten.27 Antropologer har å andra sidan framför allt analyserat denna som en etnisk konflikt mellan greker och makedonier eller mellan två motstridiga nationalistiska ideologier.28 På senare år har även studier utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv gjorts: till exempel ger Daskalovski potentiella lösningsförslag på konflikten; Poposka & Slaveski konceptualiserar dispyten som ett samhälleligt säkerhetsdilemma; och Golovin & Sklyarov undersöker huruvida Prespaavtalet innebär en slutgiltig lösning.29 En mindre del av forskningen tycks alltså behandla ämnet som ett exempel på en mellanstatlig, diplomatisk konflikt, och en större del som en konflikt mellan etniciteter eller nationalistiska ideologier. Genom att ta vara på de insikter som nåtts inom andra fält gällande ländernas narrativ och identiteter, kan ett freds- och konfliktvetenskapligt perspektiv nyttjas för att undersöka hur dessa insikter kan ge förståelse för den utrikespolitik som förts. En andra slutsats som kan dras från litteraturöversikten är att den tidigare forskningen ter sig tämligen politiserad. Detta kan möjligtvis förklaras med att forskningen till stor del bedrivits av inhemska forskare som kan tänkas vilja främja en nationell agenda: Istället för att studera berättelserna om konflikten och deras implikationer, har fokus hamnat på att utreda sanningshalten i dessa. Min förhoppning är att motverka denna tendens genom att undvika värdering av narrativen. Slutligen behandlar en övervägande del av den tidigare forskningen namndispyten under 1990-talet eller ”den gamla makedonska frågan”, det vill säga dess ursprung i Osmanska riket och dess eftermäle. Jämförelsevis lite forskning har bedrivits på utvecklingen under det senaste decenniet och på Prespaavtalet. Med denna uppsats

25 Se ex. Rossos 2008; Tziampiris 2011. 26 Sjöberg 2011, ss. 33, 37. 27 Roudometof 2002. 28 Danforth 1993, s. 7. 29 Daskalovski 2017; Golovin & Sklyarov 2020; Poposka & Slaveski 2017.

6

hoppas jag därför kunna bygga vidare på den tidigare forskningen och följa upp hur konfliktnarrativen, och konflikten i sig, utvecklats under 2000-talet.

7

3 Teori

Sedan kalla krigets slut har mycket uppmärksamhet inom både den socialkonstruktivistiska och poststrukturalistiska skolan ägnats åt relationen mellan konfliktaktörers identiteter, intressen och handlingar.30 Enligt denna förståelse är dessa konstruerade av gemensamma idéer och tolkningar av världen.31 Centralt för skapandet och bevarandet av identitet är den ständiga jämförelsen mellan Självet och Andra utifrån en dual process av likhet och differentiering, det vill säga genom att definiera vad den egna gruppen är och inte är.32 Både individuell och kollektiv identitet kan därmed förstås som en process av att vara eller bli som, oavsett hur stabil eller institutionaliserad den är, ständigt måste förnyas, bekräftas eller omvandlas.33 I sin bok Imagined Communities definierar Benedict Anderson nationen som ”en föreställd politisk gemenskap”; föreställd eftersom det är en omöjlighet att alla nationens medlemmar känner till varandra, vilket innebär att gemenskapen bara existerar i människors sinnen.34 Detta betyder att nationen betraktas som en social konstruktion snarare än en självklar entitet baserad på genetik eller gemensam kultur.35 Följaktligen avgörs även vad som uppfattas som nationella säkerhetshot av gemensamma normer, föreställningar och identitetsrepresentationer.36 Gemensamt för olika perspektiv på nationell identitetskonstruktion är vikten av representationer av ”oss och dem” genom berättelser om nationens ursprung, historia och gemenskap.37 Dessa berättelser är vad som kallas narrativ och som möjliggör för enskilda händelser att sammanfogas till en meningsfull historia, ur vilka identiteter växer fram.38 Det ihågkomna förflutna begripliggör på så sätt nuet och rättfärdigar

30 Se ex. Adler 1997; Campbell 1998a; Hansen 2006; Katzenstein 1996; Laffey 2000; Wendt 1995. 31 Adler 1997, s. 324; Wendt 1995, ss. 71–74. 32 Hancock 2014, s. 444–445; Triandafyllidou & Wodak 2003, s. 206. 33 Triandafyllidou & Wodak 2003, s. 210. 34 Anderson 2016, s. 6. 35 Bell 2003, ss. 67–68. 36 Hansen 2006, ss. 5–6; Wendt 1992, ss. 396–297. 37 Bell 2003, ss. 68–69; Karlsson 2010, ss. 50–51. 38 Anderson 2016, ss. 204–205; Bar-Tal 2014, ss. 5.1–5,2; Karlsson 2010, ss. 79–80; Papadakis 2003, s. 254.

8

nuvarande attityder och handlingar genom att peka på kontinuitet eller dragna lärdomar från förflutna missöden.39 Nationer bekräftar exempelvis sina anspråk på makt och ägandeskap genom att spåra arv av institutioner, kulturer och ideal.40 Studiet av narrativ har sitt ursprung i litterär analys och begreppet saknar såväl en entydig definition som tydliga riktlinjer för analys.41 Enligt antropologen Yiannis Papadakis kännetecknas de historiska narrativen av en början; en handling42; kategorier av aktörer; en plats där historien utspelar sig; ett moraliskt center genom vilket händelserna utvärderas; och ett slut. Narrativen innefattar förhandlingar om identitet, självrättfärdigande och skuldbeläggande för att definiera nationens föreställda gemenskap, fiender och historia.43 Eftersom nationella narrativ saknar tydliga hållpunkter i form av en början och ett slut byggs de upp selektivt runt exempelvis martyrer, krig och folkmord.44 I svårlösta konflikter utvecklas dessa narrativ om nationens historia inte sällan till ”master narratives” om konflikten i sig. Dessa fyller enligt Daniel Bar-Tal funktionen att förklara konfliktens orsaker och natur, presentera en viss bild av rivalen och den egna gruppen, och tillskriva ansvar för dess utbrott och fortgång.45 Konflikten porträtteras i ”svart-och-vitt” och fiendebilder förstärks och bevaras: Narrativet blir en slags svårföränderlig tolkningsram som i sin tur bidrar till konfliktens fortsättning.46 Dessa narrativ är vad jag väljer att kalla konfliktnarrativ. Det är alltså tydligt att narrativ utgör en central komponent i skapandet och upprätthållandet av nationella identiteter och därmed också i nationers intressen och agerande, då narrativ fungerar som tolkningsram för, samt legitimerar, handlingar i det förflutna, i nuet och planerade handlingar för framtiden.47 De statliga narrativen vägleder politiska val genom att bestämma hur historiska händelser representeras och tolkas, forma statens förståelse av sin plats i det internationella systemet och definiera den ”meny” av val som staten kan välja mellan.48 Genom att förstå staters narrativ kan vi därmed bättre förstå nutida politiska beslut som för den utomstående kan tyckas

39 Karlsson 2010, s. 42–43; Lowenthal 1985, ss. 39–41. 40 Lowenthal 1985, s. 52. 41 Robertson 2018, s. 222. 42 Eng. ”plot”. 43 Papadakis 2003, s. 253 44 Anderson 2016, s. 206. 45 Bar-Tal 2014, ss. 5.8–5.11. 46 Kacowicz 2005, s. 345. 47 Bar-Tal 2014, s. 5.4–5.7; Robertson 2018, s. 222; Subotić 2013, s. 308. 48 Subotić 2013, s. 308.

9

irrationella.49 Den över 25 år långa striden om något så tillsynes obetydligt som ett namn kan därmed utgöra ett utmärkt föremål för studie av relationen mellan narrativ och utrikespolitik. Slutligen kan ett förtydligande gällande relationen mellan narrativet och det kollektiva minnet vara på sin plats. Inom det akademiska fältet råder olika uppfattningar om hur dessa begrepp bör definieras och skiljas från varandra.50 Jag betraktar kollektivt minne som det ihågkomna gemensamma förflutna, vilket med andra ord både är en förutsättning för och en produkt av narrativet: Händelser måste bli ihågkomna för att inkorporeras i ett narrativ, men narrativets logik avgör vilka minnen som inkorporeras och vilken betydelse de tillskrivs.51 Händelser blir inte verkliga för att de inträffat, utan för att de blir ihågkomna (det kollektiva minnet) och givna en plats i en kronologiskt ordnad sekvens (narrativet).52

49 Subotić 2013, s. 325. 50 Se ex. Bar-Tal 2014, s. 5.2; Bell 2003; Halbwachs 1992; Lowenthal 1985, ss. 212–213; Sjöberg 2011, ss. 7, 20–22. 51 Halbwachs 1992, s. 25; Roudometof 2002, ss. 7–8. 52 Campbell 1998b, s. 36.

10

4 Material

Det material som ligger till grund för analysen är offentligt material där regeringarna och deras representanter – såsom utrikesministrar, premiärministrar, utrikespolitiska talespersoner, vice utrikesministrar, vice premiärministrar och ambassadörer – uttalar sig om namndispyten. Genom att analysera dessa uttalanden fångas de officiella nationella narrativen så som de uttrycks av staten och dess representanter, och inte det ”populära” eller ”folkliga” narrativ som hade krävt en analys av exempelvis mediematerial. Eftersom uttalanden från ett större antal personer analyseras undviks risken att de perspektiv som förmedlas endast är representativa för enskilda personer och inte staten i sig. Att tidsperioden omfattar drygt tolv år och flera regeringsskiften innebär också att narrativen inte endast bör reflektera ett eller ett fåtal regerande partier.

4.1 Material från utrikesdepartement och regeringar

Materialet är mångsidigt i sin karaktär och kan delas in i två huvudsakliga kategorier: de som publicerats på utrikesdepartementens eller regeringarnas hemsidor och de som publicerats av FN. Den första typen består av intervjuer, tal, och texter där nyligen inträffade händelser redogörs för utan personlig avsändare. Intervjuerna består i sin tur av två typer: dels längre intervjuer med journalister för en viss tidning eller ett visst radio- eller TV-program; dels presskonferenser där regeringsrepresentanter ger generellt kortare svar på ett större antal frågor. Båda dessa typer har transkriberats, översatts till engelska och laddats upp på hemsidorna för respektive lands utrikesdepartement. De längre intervjuerna har fördelen att de möjliggör utförliga resonemang som ger djupare insikt i vad som uppfattas utgöra konfliktens natur och orsaker. Presskonferenserna å andra sidan kräver att personerna sammanfattar nyligen inträffade händelser, vilket belyser vilka händelser och aspekter som anses viktigast. Båda typer är således värdefulla för att besvara uppsatsens frågeställningar.

11

Gemensamt för samtliga av dessa texter publicerade av regeringarna och utrikesdepartementen själva är att dess primära publik är den egna befolkningen. Syftet med publikationerna kan därmed antas vara att informera folket om statens perspektiv och agerande, såväl som att övertyga om dess legitimitet. Denna aspekt är relevant i en källkritisk bedömning av materialet,53 för att belysa hur väl det utvalda materialet representerar den totala mängden uttalanden som gjorts. Eftersom det är en omöjlighet att publicera alla uttalanden av statliga representanter måste ett urval göras. Det är till exempel möjligt att uttalanden som anses avvika från det dominerande narrativet exkluderas, då regeringens syfte är att visa upp en tydlig och enad front för sin befolkning. Det kan också innebära att mer kritiska intervjuer där regeringsföreträdare ifrågasätts och framställs i sämre dager inte heller publiceras. Att det material som finns tillgängligt är selektivt och potentiellt vinklat behöver emellertid inte utgöra ett problem, då det är just de dominerande, officiella narrativen som undersöks. Det är trots det viktigt att belysa denna aspekt, eftersom det kan tänkas påverka analysen såtillvida att narrativen framstår som mer sammanhängande och oemotsagda än de i själva verket varit.

4.2 FN-dokument

Den andra huvudtypen av material återfinns i FN:s digitala arkiv och innefattar mötesprotokoll från generalförsamlingen och brevväxlingar mellan Greklands och Nordmakedoniens representanter54 via FN:s generalsekreterare. Dessa har främst använts som komplement de år det saknas tillräckligt material från utrikesdepartementen och är fördelaktiga som underlag eftersom de innehåller utförliga och konkreta yttranden. I dessa dokument är den tilltänkta mottagaren en annan, nämligen motparten och det internationella samfundet. Sålunda inkorporeras alla tre fronter för dispyten: att behålla en enhetlig syn bland det egna folket; att övertyga motparten att dess version av konflikten är falsk; och att övertyga det internationella samfundet att det egna narrativet och agerandet är rimligt.55

53 Dulić 2011, ss. 38, 40–41. 54 FN-ambassadörer och utrikesministrar. 55 Bar-Tal 2014, ss. 5.16–5.17.

12

5 Narrativanalys som metod

Att identifiera narrativ i material och utläsa deras underliggande betydelse kräver ett stort mått av tolkning, vilket innebär att en kvalitativ textanalys är nödvändig. Eftersom sådana tolkningar alltid är subjektiva i viss mån innebär detta att analysens reproducerbarhet är begränsad: Det går inte att med säkerhet säga att en annan person med samma frågeställning, metod och material skulle nå precis samma slutsatser.56 För att så tydligt som möjligt fånga staternas konfliktnarrativ och jämföra dem med varandra tillämpas här en narrativanalys. Medan diskurser tenderar att vara mer svårfångade är förhoppningen att ett narrativt ramverk kan konkretisera ländernas skilda versioner av konflikten och i sin tur den bild som målas upp av den egna och den rivaliserande gruppen. Målet med en narrativanalys är att erbjuda en så övertygande redogörelse som möjligt, genom talrika citat från källmaterialet, diskussion av alternativa förklaringar och konsekvent analys.57 I syftet att vägleda analysen utformas följande matris:

Konfliktnarrativ Handling Början Slut Självbild Fiendebild

Grekland

Nordmakedonien

Denna är baserad på Papadakis och Bar-Tals förståelse av konfliktnarrativets beståndsdelar och funktioner som redogjorts för ovan.58 Kategorierna omsätts till frågor för att ytterligare konkretisera analysen av materialet:

(1) Vad är handlingen i respektive narrativ, det vill säga vilka enskilda händelser inkorporeras i narrativet och vad är det övergripande budskapet? (2) Hur beskrivs och värderas dispytens uppkomst? (3) Hur beskrivs och värderas dispytens upplösning?

56 Robertsson 2018, s. 243. 57 Robertson 2018, ss. 242–244. 58 Bar-Tal 2014, ss. 5.8, 5.10–5.11; Papadakis 2003, s. 253.

13

(4) Hur beskrivs och värderas den egna gruppen? (5) Hur beskrivs och värderas motparten?

Dessa frågor avser belysa hur de kolliderande narrativen om dispyten påverkat staternas utrikespolitiska agerande och därmed konfliktens utveckling. Att analysera hur narrativens beståndsdelar värderas syftar till att åskådliggöra sensmoralen i berättelserna, det vill säga på vilket sätt de berättas och hur det är meningen att de ska tolkas av den avsedda mottagaren.59 På så sätt fångas också de processer av självberättigande och skuldbeläggande som enligt Papadakis och Bar-Tal bidrar till konfliktens fortlevnad,60 till exempel genom att en händelse porträtteras som en kränkning eller attack ur ena partens perspektiv, men som obetydlig eller rättfärdig ur den andras. Narrativens handling undersöks dels genom att bryta ner dispytens utveckling i enskilda händelser och jämföra hur tolkningarna av dessa skiljer sig åt mellan länderna, dels genom att sammanfoga händelserna till en sammanhängande och betydelsefull handling för att urskilja övergripande teman. Uppsatsen är en typ av fallstudie, vilket innebär att metoden är komparativ: Greklands officiella konfliktnarrativ jämförs med Nordmakedoniens officiella konfliktnarrativ. Eftersom analysen som tidigare påpekats omfattar en tidsperiod på tolv år under vilken flera regeringsskiften och händelseutvecklingar i konflikten ägt rum, inte minst Prespaavtalet, är den också komparativ inom fallen. Med andra ord identifieras inte bara skillnader mellan staternas narrativ, utan också skillnader över tid inom samma land. I följande två avsnitt undersöks först de grekiska narrativ som framträder i det offentliga materialet, och därefter Nordmakedoniens. Detta görs utifrån de i matrisen presenterade begreppen handling, början, slut, självbild och fiendebild och dess associerade frågor om rättfärdigande och skuldbeläggande. Analysen har strukturerats i kronologiska avsnitt utifrån de övergripande förändringar som urskilts i narrativen, för att på ett tydligt sätt illustrera narrativens och dispytens utveckling.

59 Robertson 2018, ss. 235–239. 60 Bar-Tal 2014, ss. 5.8, 5.10–5.11; Papadakis 2003, s. 253.

14

6 Greklands konfliktnarrativ

2008–2012

Mr. Gruevski61 – quite consciously – has systematically followed a policy of fostering in the public opinion of his country an extreme nationalism that belongs to another time. This nationalism of the 19th century is intentionally being fostered in our neighbouring country, where, in the absence of, and for lack of finding, excuses to demonise Greece, such excuses are being fabricated (…). Unfortunately, Mr. Gruevski has consciously opted for intransigence.62

Det övergripande temat för det grekiska konfliktnarrativet mellan 2008 och 2012 är att Nordmakedonien gör provokativa uttalanden och begår provokativa handlingar som göder inhemsk nationalism och underminerar förhandlingarna. Detta budskap tycks gradvis förstärkas under dessa år. Greklands utrikesminister Dora Bakoyannis påstår att Nikola Gruevskis regering, genom dess nationalistiska och oförsonliga handlingar, skapat ett fanatiskt klimat.63 I ett brev till FN:s generalsekreterare nämner Greklands FN-ambassadör nyligen inträffade exempel på Nordmakedoniens ”unchanged provocative and offensive policy”, vilka inkluderar att de döpt en tunnel efter den antika makedonska kungen Alexander den store och Skopjes största arena efter hans far Filip II, samt att Verginasolen använts i regeringssponsrad reklam.64 Från ungefär 2011 skärps Greklands inramning av konflikten som ett uttryck för farlig nationalism och politisk historierevisionism, vilket konstruerar den andra staten som ett regionalt hot genom hänvisningar till ett bekymmersamt förflutet. Greklands utrikespolitiska talesperson Gregory Delavekouras säger till exempel att Balkan bör lämna sitt förflutna av nationalism och konflikter bakom sig och vända ett nytt blad

61 Nordmakedoniens premiärminister 2006–2016. 62 Hellenic Republic Ministry of Foreign Affairs (MFA) 2008–10–29. 63 Hellenic Republic MFA 2009–01–29. 64 UN 2009–02–10.

15

för samarbete och utveckling.65 Även utrikesminister Dimitris Avramopoulos upprepar att landet bör lämna 1800-talets balkansyndrom bakom sig.66 Det grekiska förslaget om ett geografiskt bestämningsord till namnet Makedonien beskrivs som en nödvändighet för att eliminera irredentismen ”(…) which is the poision that has historically threatened the whole Western Balkan region”.67 Landets irredentistiska propaganda kallas för en produkt av extremnationalism som anses förgifta relationerna mellan länderna och försätta Nordmakedonien ”(…) into a kind of self-imposed isolation in the inernational community”.68 Frasen ”We can choose to make history if we abandon the desire to rewrite other people’s history”,69 framhäver likväl uppfattningen att Nordmakedonien främjar en fabricerad version av historien. De historiska analogierna konstruerar därmed motståndarens agerande som en potentiell källa till våldsam konflikt, tillskriver skulden för dispyten på denna och motiverar Greklands blockering av landets anslutning till internationella organisationer innan ett namnbyte ägt rum. Nordmakedoniens inledande av rättsförfaranden mot Grekland i ICJ år 2008 beskylls dessutom av Greklands utrikesdepartement och FN-ambassadör för att ha det uppenbara syftet att blockera förhandlingarna och avleda uppmärksamheten från problemets kärna, det vill säga Nordmakedoniens återkommande överträdelser av interimsavtalet.70 Vidare beskrivs bortförklaringarna av de nygivna namnen på tunneln och arenan syfta till att dölja det bakomliggande motivet: att genom historieförfalskning etablera en fabricerad koppling till antika Makedonien för att stödja territoriella aspirationer gentemot Grekland.71 ”Skopje 2014”, ett projekt för att förändra staden Skopjes utseende till en stil mer likt antikens byggstilar , sägs innebära en återgång till nationalism och gamla praktiker av ”antikvisering” genom exempelvis användning av symboler från antika Makedonien samt resning av en staty föreställandes ”den grekiska befälhavaren” Alexander den store och en valvport med Verginasolen.72 Nordmakedoniens deltagande i förhandlingarna anses således vara en

65 Hellenic Republic MFA 2012–07–19. 66 Hellenic Republic MFA 2012–09–18. 67 Hellenic Republic MFA 2011–09–06. 68 Hellenic Republic MFA 2012–09–20. 69 Hellenic Republic MFA 2011–09–06. 70 Hellenic Republic MFA 2011–12–05; UN 2009–06–03. 71 UN 2009–06–03. 72 Hellenic Republic MFA 2012–01–12; UN 2010–12–30.

16

uppskjutningstaktik medan regeringen successivt förvärrar situationen.73 De beskylls även för att bedriva negativ propaganda mot Grekland inför sin egen befolkning: Regeringen ska ha bombarderat folket med aggressiva uttalanden om Grekland för att förgifta folkopinionen och förhindra en lösning.74 När ICJ 2011 kommer med ett beslut blir Nordmakedoniens anmälan av Grekland återigen aktualiserat. Trots att detta fastslår att Greklands protest mot Nordmakedoniens ansökan om Natomedlemskap brutit mot interimsavtalet, argumenterar regeringen att domslutet inte behandlar själva namndispyten. Beslutet framställs som att det bekräftar Greklands kompromissvilja och kritiserar Nordmakedonien för dess brist på detsamma: Domstolens budskap är en uppmaning till Nordmakedonien att börja visa på en kompromissanda, samtidigt som den väljer att inte kommentera Greklands framtida uppförande.75 I ett tillkännagivande av utrikesdepartementet fastslås att domstolen ”(…) did not satisfy the former Yugoslav Republic of Macedonia’s objective".76 Grekland framställs konsekvent som försonligt, samarbetsvilligt och hängivet förhandlingsprocessen.77 Regeringens fortsatt ihärdiga försök att nå en lösning understryks och utrikesminister Bakoyannis säger: “We will do this with the same seriousness, constructive spirit, determination, and clarity that has always characterised Greece’s stance”.78 Greklands förslag motiveras med att namnet bör spegla verkligheten, och verkligheten är att bara en liten del av den geografiska regionen Makedonien utgör Nordmakedoniens territorium. Det uttrycks till och med att Grekland har gjort sin del och att det nu är upp till Nordmakedonien att agera.79 Kravet på ett namn som motsvarar verkligheten framställer protester mot förslaget som irrationella. Regeringens rättfärdighet motiveras också med hjälp av historiska bevis som gör det till ett ”obestritt faktum” att antika Makedonien tillhörde den grekiska världen.80 Trots att majoriteten uttalanden under denna tid tyder på en utpräglad fiendebild av motparten, görs emellertid också anspelningar på ländernas potential till vänskap. Till exempel beskrivs Grekland som i grunden vänskapligt sinnad till sin

73 Hellenic Republic MFA 2012–01–12. 74 Hellenic Republic MFA 2011–08–31. 75 Hellenic Republic MFA 2011–12–09. 76 Hellenic Republic MFA 2011–12–05. 77 Hellenic Republic MFA 2011–08–31; 2011–09–06; 2011–09–16; UN 2010–09–28, s. 27. 78 Hellenic Republic MFA 2008–10–29. 79 UN 2009–09–29, s. 29; 2010–09–28, s. 27; 2010–12–30. 80 UN 2009–06–03.

17

granne och utrikesminister Stavros Lambrinidis säger att Grekland konsekvent visat sitt uppriktiga stöd till Nordmakedoniens euroatlantiska perspektiv.81 Fördelningen av skuld är genom alla dessa uttalanden tydlig: Nordmakedonien är ensamt att skylla för dispytens fortgång och eskalering. I en kort passus nämner dock utrikesminister Dimitris Droutsas även det internationella samfundets roll: ”The escalating intransigence and provocation is partly due to the fact that the international community failed to get across the right message”.82

2013–2017

Den grekiska koalitionsregering som sedan 2012 bestått av liberalkonservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska PASOK, ersätts 2015 av vänsterradikala Syriza med Alexis Tsipras som partiledare.83 Under denna period tas flera steg för att förbättra relationen mellan länderna och narrativet rör sig gradvis från att presentera motståndarsidan som provokativ och omedgörlig, till att utmåla denna som ett vänskapligt grannland. Nya teman är att andra stater ges skulden för Nordmakedoniens tillkortakommanden och att Greklands position som en mäktig regional spelare framhålls. Greklands vänliga inställning till sin granne börjar under denna period betonas mer. Det blir allt vanligare att representanter från båda regeringar gör gemensamma uttalanden där de hänvisar till varandra som vänner och kollegor. I ett sådant säger nye utrikesminister Nikos Kotzias att deras varma, öppna, ärliga samtal ger hopp för staternas framtida relationer.84 I ett annat gemensamt uttalande säger han:

81 Hellenic Republic MFA 2011–08–31; 2011–09–06. 82 UN 2010–12–30, s. 2. 83 Hansson et al. u.å.-b. 84 Hellenic Republic MFA 2015–06–04.

18

Once again, I would like to thank my colleague, Nikola Poposki85, for the courtesy he always shows in our bilateral meetings, his understanding of what I believe, just as I understand what he believes, and, despite the age difference, the creation of relations of trust. When people trust one another, they can fight together to solve major problems and, as we say, move mountains.86

Kotzias framför också att det är tydligt att ”the government of this friendly country” inte hyser några avsikter att överta delar av grekiskt territorium,87 och att inga fientliga drag gjorts från någon av parterna.88 Han poängterar även att de har gemensamma intressen som de behöver bygga vidare på och att de i framtiden kommer kallas för bästa vänner.89 Vissa uttalanden visar dock på att motparten fortfarande uppfattas agera oförsonligt. Delavekouras säger exempelvis att ledarskapet i Nordmakedonien systematiskt använder negativ propaganda mot Grekland ”(…) with more or less acute rhetoric”.90 Uttalanden av Nordmakedoniens regering att de inte kan ändra sitt konstitutionella namn och att ett förslag måste genomgå en folkomröstning anses visa på total oförsonlighet,91 och utrikesminister Evangelos Venizelos menar att det står bortom allt tvivel att Nordmakedonien inte hyser någon önskan att delta i dialogen i god tro.92 Samtidigt bibehålls den grekiska självbilden som ett medgörligt och rättvist land och Greklands namnförslag beskrivs med adjektiv som vänskapligt, ansvarsfullt, modernt och respektfullt.93 Vem som tillskrivs skulden för konflikten är mindre självklart under denna period. I ett uttalande av Delavekouras uttrycker denne att Grekland ständigt varit starkt i sitt stöd för processen och att konfliktens fortgång beror på bristande politisk vilja, vilket likt tidigare implicerar skuldbeläggande av Nordmakedonien.94 Att Avramopoulos säger att namndispyten fortfarande är olöst eftersom den är ett offer för extrem nationalism,95 kan likaså tolkas som att skulden läggs på den andra parten. En alternativ

85 Nordmakedoniens utrikesminister 2011–2017. 86 Hellenic Republic MFA 2015–06–24. 87 Hellenic Republic MFA 2015–06–24. 88 Hellenic Republic MFA 2017–06–15. 89 Hellenic Republic MFA 2017–08–31. 90 Hellenic Republic MFA 2013–01–24. 91 Hellenic Republic MFA 2014–11–16. 92 Hellenic Republic MFA 2014–01–30. 93 Hellenic Republic MFA 2014–01–30. 94 Hellenic Republic MFA 2013–04–11. 95 Hellenic Republic MFA 2013–02–06.

19

tolkning är däremot att formuleringen syftar på extrem nationalism i båda länder, det vill säga att det finns nationalistiska krafter som försvårar en lösning även inom det egna landet. När en politisk kris utbryter i Nordmakedonien väcks även en annan debatt om skuld. Kotzias pekar ut bristande demokratisk kultur som Nordmakedoniens centrala problem och härleder detta till att vissa ”vänner” lärt ledarskapet att det inte behöver följa demokratiska principer och göra kompromisser med Grekland, vilket spillt över till den inhemska kontexten.96 EU-stater uppges ha favoriserat Nordmakedonien och övertygat dem att Grekland kan tvingas till policyändringar, med konsekvensen att de aldrig anammat den europeiska kompromisskulturen.97 Ett nytt element i den grekiska självbilden är att Grekland porträtteras som ett viktigt och inflytelserikt land. Vid upprepade tillfällen nämns att Grekland är Nordmakedoniens värdefullaste granne: De är landets väg in i den euroatlantiska gemenskapen, den största källan till utländska direktinvesteringar och deras viktigaste handelspartner.98 Därutöver betonas att Grekland är historiskt och institutionellt moget och att dess position som Balkans mäktigaste land medför skyldigheter.99

2018

Det vänskapliga narrativet fortsätter utvecklas under 2018 då länderna ingår Prespaavtalet som stipulerar att Nordmakedonien ändrar sitt konstitutionella namn till det nuvarande, både i nationella och internationella sammanhang.100 Det kan betraktas som att fienden inte längre är det andra landet, utan de krafter och partier inom respektive land som motsätter sig avtalet. Återkommande teman är vilka som bär skulden för konfliktens början och fortgång. Dispytens ursprung tillskrivs olika tidpunkter och aktörer i olika uttalanden av Greklands utrikesminister Kotzias. Den förklaringsmodell som mest liknar den tidigare är den att Nordmakedoniens ledarskap bär skulden: När Nordmakedonien blev en

96 Hellenic Republic MFA 2016–06–20. 97 Hellenic Republic MFA 2015–11–29; 2017–06–15. 98 Hellenic Republic MFA 2014–01–30; 2015–12–17. 99 Hellenic Republic MFA 2014–01–30; 2017–06–15. 100 Government of the Republic of North Macedonia 2018–06–27.

20

egen stat sökte det efter en historisk identitet som det inte hade, och ur detta föddes irredentismen.101 Problemet uppstod alltså efter Jugoslaviens upplösning. Nordmakedoniens före detta premiärminister Nikola Gruevski, eller ”Gruevski-eran”, utpekas som ansvarig för att göda irredentism och därmed driva på konflikten.102 Kotzias påpekar emellertid också att Gruevskis parti, som är den huvudsakliga fienden till avtalet, är systerparti till Ny Demokrati103.104 Narrativet handlar inte längre om en konflikt mellan makedonier och greker, utan en mellan krafter som vill ha en lösning och krafter som inte vill det.105 Kotzias påstår att problemet är Ny Demokratis fel: De skapade det och var inkapabla att lösa det under sin regeringstid.106 Uppkomsten härleds i flera uttalanden till Badinterkommissionen där Makedoniens erkännande skulle diskuteras och den grekiska regeringen vägrade delta. Det är således grekiska regeringar som bär ansvaret för konflikten, och inte motståndarsidans oförsonlighet, irredentism och agerande.107 Prespaavtalet beskrivs som slutet på dispyten och äran för detta tillskrivs de samtida regeringarna i bägge länder. De tre faktorer som Kotzias framhåller som skäl till att en lösning kunde nås är Greklands icke-inblandning i Nordmakedoniens inhemska problem, de förtroendebyggande åtgärderna och regeringsskiftet i grannlandet.108 Till stor del framställs det alltså som att Kotzias regering är att tacka för avtalet, men också det nya ledarskapet i Nordmakedonien. Kotzias säger att Nordmakedoniens nye premiärminister Zoran Zaev har gjort gott för sitt land och att hans handlingar bör uppmärksammas: Han har på ett historieenligt sätt talat om för folket vilka de är och var de kommer ifrån.109 Ett annat återkommande tema är ländernas storlek och inflytande. Det sägs att mäktiga Grekland med sin långa och storslagna historia inte kan vara rädd för en kompromiss med ”en liten stat som ännu inte funnit sin identitet”.110 Samtidigt påtalas att Nordmakedonien har rätt att kräva respekt trots att det utgör en femtedel av

101 Hellenic Republic MFA 2018–03–30. 102 Hellenic Republic MFA 2018–06–05. 103 Greklands största oppositionsparti vid tidpunkten och det parti som suttit i regering under merparten av 2000-talet. 104 Hellenic Republic MFA 2018–06–19. 105 Hellenic Republic MFA 2018–06–22; 2018–07–03. 106 Hellenic Republic MFA 2018–01–08. 107 Hellenic Republic MFA 2018–06–05; 2018–07–03. 108 Hellenic Republic MFA 2018–06–05. 109 Hellenic Republic MFA 2018–06–05. 110 Hellenic Republic MFA 2018–03–30.

21

Greklands storlek.111 Kotzias betonar också att Greklands nationella prioriteringar bör ligga hos de geostrategiska problemen med Turkiet, snarare än en jämförelsevist oviktig dispyt om identitet. I ett flertal uttalanden befästs att Nordmakedonien på intet sätt utgör ett hot för staten.112 Kotzias säger bland annat:

A state that has four old Russian helicopters, that doesn’t even have a single fighter jet, ships – in any case, it can’t have a navy – is going to come and take Thessaloniki113. They make these things up to fool themselves.114

2019–2020

I uttalanden från och med 2019 är det märkbart att det skett ett regeringsskifte och att Ny Demokrati åter är vid makten.115 På många sätt tycks denna tid vittna om en återgång till misstänksamhet och anklagelser mot Nordmakedonien. Prespaavtalet kallas för ett dåligt avtal och den nya regeringen säger att de inte har något annat val än att hedra det, men att de kommer kämpa för att få igenom ”sin tolkning” av avtalet.116 Ett av problemen som uppstår ur implementeringen är de varumärken och företag som har ”Makedonien” i sitt namn. Utrikesminister Nikos Dendias säger: ”(…) the issue with the brand names of the products, the Macedonian products, is significant. They are Greek products. No one can usurp this just because they created a made up name”.117 Den utrikespolitiska talespersonen Alexandros Yennimatas säger vidare att de måste ”(…) support the Macedonian brand, the authentic, real Macedonia (…)”.118 Biträdande utrikesminister Miltiadis Varvitsiotsis understryker också att Grekland konstant kommer övervaka Nordmakedoniens implementering av avtalet.119 Dendias hävdar att motparten beter sig lömskt, försöker kringgå vissa saker och behöver anstränga sig mer för att Grekland ska stödja att medlemskapsförhandlingar inleds. Han uttrycker också att Grekland vill ha en vän ”(…) that is indebted to

111 Hellenic Republic MFA 2018–02–16. 112 Hellenic Republic MFA 2018–03–30; 2018–06–05. 113 Stad i grekiska Makedonien. 114 Hellenic Republic MFA 2018–06–19. 115 Hansson et al. u.å.-b. 116 Hellenic Republic MFA 2019–07–21; 2019–10–10. 117 Hellenic Republic MFA 2019–10–10. 118 Hellenic Republic MFA 2019–11–07. 119 Hellenic Republic MFA. 2019–07–21; 2019–10–09.

22

Greece”.120 Under 2020 nedtonas återigen det fientliga budskapet, då implementeringen når sin slutfas och Grekland stödjer Nordmakedoniens anslutning till både Nato och EU.121 Anspelningar på ländernas respektive storlek och ställning fortsätter dessutom förekomma. Bland annat nämns att Grekland stärkt sitt inflytande och sin roll som ankare för stabilitet och säkerhet i regionen, och att Grekland, i egenskap av den äldsta Nato- och EU-medlemmen samt den starkaste ekonomin, uppmanas att spela en prominent roll i Balkanregionen.122 På utrikesdepartementets hemsida finns även en flik tillägnad ”The Issue of the Name of North Macedonia”. I denna härleds konfliktens början till Jugoslaviens upplösning och det namn som nuvarande Nordmakedonien antog vid sin självständighet baserat på ”the artificial concept of a ’Macedonian nation’”. Ytterligare händelser som omnämns är landets anslutning till FN under namnet ”Former Yugoslav Republic of Macedonia” 1994 och interimsavtalet 1995. Regeringsskiftet i grannlandet 2017 beskrivs som början på ett nytt kapitel, då den nye premiärministern Zaev gör många positiva uttalanden och handlingar som bryter med landets tidigare provokativa, illegala agerande och bristande engagemang. Även den grekiska utrikespolitiken och de förtroendebyggande åtgärderna anses ha bidragit till ett vänskapligt klimat. Prespaavtalet beskrivs som en ”viable solution to a crucial problem” och det internationella samfundet ombes följa de riktlinjer som avtalet föreskriver.123 Tillskrivningen av skuld för dispytens början och fortgång i denna text liknar den dominerande versionen före 2018: Nordmakedoniens falska anspråk på grekiskt arv och dess konsekvent provokativa agerande är att klandra. Föga överraskande syns inga spår av 2018 års skuldbeläggande av Ny Demokrati. Grannlandets nya ledarskap tillskrivs även en del av äran för lösningen, men budskapet om ländernas starka vänskap och samarbete är inte lika framträdande som 2018. Likaså kallas Prespaavtalet för en lösning, men det understryks inte att det är en tillfredsställande och slutgiltig sådan.

120 Hellenic Republic MFA 2019–10–09. 121 Hellenic Republic MFA 2020–09–18; 2020–12–03. 122 Hellenic Republic MFA 2020–01–04. 123 Hellenic Republic MFA u.å.

23

7 Nordmakedoniens konfliktnarrativ

2008–2013

We are Macedonians, we speak Macedonian, and our country’s name is the Republic of Macedonia (…). We do not like being in the position of having our name and identity objected to by one country and we certainly did not ask for it (…). And their objection has become our problem and a dispute has arisen which is unique to the world, a dispute imposed for the needs of one country, our neighbor, to monopolize two names, or on the other hand their strategic determination for us not to exist as we feel ourselves to be.124

Under 2008–2013 styrs Nordmakedonien av det kristdemokratiska och nationalistiska partiet VMRO-DPMNE (Interna makedonska revolutionära organisationen – Demokratiska partiet för makedonsk nationell enighet) med Nikola Gruevski som premiärminister.125 Gruevskis tal ovan visar på flera av de sätt som Nordmakedoniens konfliktnarrativ skiljer sig från Greklands. Medan den grekiska sidans inramning av namndispyten fokuserar på den irredentism och nationalism som anses hota Grekland och hela Balkanregionen, fokuserar Nordmakedoniens på att Greklands protest mot namnet hotar landets identitet och suveränitet. Den självbild som framträder i uttalandena är den av Nordmakedonien som ett offer. De beskrivs ha agerat ansvarsfullt och tålmodigt genom alla utmaningar som de utsatts för på grund av sin identitet (”not because of anything we have done, but simply because of who we are and the fact that we exist”).126 Dåvarande president Branko Crvenkovski betonar att de, trots frågans absurditet, konstant behållit en positiv och konstruktiv roll i förhandlingarna och gjort ett flertal förslag och eftergifter.127 Vidare presenteras ICJ:s domslut som en vinst. Exempelvis lyder rubriken på ett tal ”Macedonia wins major ruling against Greece at the Hague Court” och kontentan

124 UN 2011–09–24, ss. 33–34. 125 Hansson et al. u.å.-a. 126 UN 2011–09–24, ss. 33–34. 127 Government of the Republic of North Macedonia 2013–06–18; UN 2008–09–25, s. 6.

24

av beslutet beskrivs vara att Grekland brutit mot interimsavtalet. 128 Grekland kritiseras också för att inte vilja lösa konflikten.129 Det beskrivs som att Grekland sitter i en bekväm sits och saknar intresse att nå en rimlig kompromiss: Deras taktik tycks vara att framstå som att de anstränger sig och lägga all press på Nordmakedonien så att de går med på deras villkor.130 Grekland sägs visa ointresse gång på gång genom utebliven respons och undvikande av möten.131 Greklands beskyllningar mot Nordmakedonien anses dessutom vara ogrundade. Nordmakedoniens FN-ambassadör skriver: ”The Republic of Macedonia notes with regret that the Government of the Hellenic Republic persists in making unfounded and politicized allegations which do little to enhance mutual trust, dialogue and good-neighbourliness in the region”.132 Att till exempel namnbytet på Skopjes flygplats och resandet av statyn av Alexander den store skulle varit provokativa, avfärdas av Gruevski med att Grekland hittar på ursäkter för att blockera dem och att beskyllningarna är så löjliga att ”(…) maybe one day some of their excuses will refer to the colour of my necktie”.133 Slutligen anses Grekland förstöra för landet genom att fortsätta bedriva konflikten. President Gjorge Ivanov beskyller delvis Grekland för landets otillräckliga ekonomiska utveckling, eftersom namndispyten skapat svårigheter med att locka utländska investerare. Blockaden i Nato beskrivs därutöver komma med liknande konsekvenser som det handelsembargo Grekland utfärdade mot Nordmakedonien under 1990-talet.134 Grekland tillskrivs helt och hållet skulden för att dispyten uppstått och förblivit olöst. Det nämns till exempel ofta att konflikten är ”imposed”, det vill säga att den påtvingats dem.135 Gruevski kallar även dispyten för ”artificially created and absurd”,136 och säger att han hoppas att Grekland kan släppa sitt agg.137 Det nämns också att vissa länder utövar utpressningstaktiker, att Europakommissionen legitimerat Greklands handlingar, att ingen vågar pressa Grekland på grund av dess ekonomiska kris och att

128 Government of the Republic of North Macedonia 2011–12–05. 129 Government of the Republic of North Macedonia 2013–06–18. 130 Government of the Republic of North Macedonia 2011–10–18; 2012–01–21; 2012–02–05. 131 Government of the Republic of North Macedonia 2011–12–14; 2012–02–09; 2012–02–05; 2013–07–08. 132 UN 2009–03–18, ss. 1–2. 133 Government of the Republic of North Macedonia 2013–07–24. 134 UN 2010–09–20, s. 26. 135 UN 2010–09–20, s. 26; 2011–09–24, ss. 34. 136 UN 2011–09–24, ss. 34. 137 Government of the Republic of North Macedonia 2012–06–05.

25

det internationella samfundet blundar för Greklands agerande.138

2014–2016

2015 utbryter en politisk kris i Nordmakedonien då Gruevskis regering anklagas för bland annat illegala avlyssningar. Som en följd av våldsamma protester avgår Gruevski 2016.139 Under deras tid vid makten fortsätter Gruevski och Ivanov tala om hur mycket Nordmakedonien har lidit och fortfarande lider av Greklands illegala blockader. De säger att landet sedan dess självständighet ställts inför kontinuerliga och direkta hot, att de lidit stor skada av blockaderna och nekats sin rätt till självidentifikation (”(…) without which there is no human integrity or dignity”140).141 Blockadernas orättfärdighet förfäktas återigen med att verkligheten är att folket är makedonier, att de talar makedonska, och att det konstitutionella namnet på landet är Republiken Makedonien.142 Nordmakedonien uppges likt tidigare delta aktivt och respektfullt i förhandlingarna.143 Grekland, å andra sidan, beskrivs fortsatt agera oförsonligt och illegalt. Deras krav på ett namn som används både nationellt och internationellt är oacceptabelt, orimligt och helt utanför gränserna för internationell rätt enligt utrikesdepartementet och utrikesminister Nikola Poposki.144 Denna kompromisslösa position anses inte reflektera ”an existence of good will and readiness for democratic dialogue”.145 Det framställs som att de makedonska medborgarnas mänskliga rättigheter och värdighet nekas dem och att Grekland kräver det omöjliga: att de ska ge upp sin identitet.146 President Ivanov säger att grannlandet ”(…) continues daily to violate international law”147 och Grekland anses visa att de inte vill lösa namnfrågan genom att agera undvikande och försöka hitta ursäkter, samtidigt som det fortsätter nämnas att

138 Government of the Republic of North Macedonia 2011–10–18; 2012–01–21; 2012–02–05. 139 Hansson et al. u.å.-a. 140 UN 2016–09–22, s. 12. 141 Government of the Republic of North Macedonia 2014–11–18; UN 2014–09–26, s. 19; UN 2016–09–22, ss. 11–12. 142 UN 2015–10–02, s. 7; UN 2016–09–22, s. 12. 143 Republic of North Macedonia MFA 2014–09–30; 2015–10–05. 144 Republic of North Macedonia MFA 2014–09–30; Government of the Republic of North Macedonia 2014–11–18. 145 Republic of North Macedonia MFA 2014–09–30 146 UN 2014–09–26, s. 18. 147 UN 2014–09–26, s. 19.

26

Nordmakedonien påtvingats dispyten.148 Även det internationella samfundet skuldbeläggs för den rådande situationen. Det betonas att ICJ:s beslut inte bara gäller Grekland utan alla medlemsstater som fortsätter blockera Nordmakedoniens medlemskap: Genom att tolerera blockaderna motiveras främjande av snäva nationella intressen, på bekostnad av EU:s och Natos kollektiva intressen.149 Precis som i det grekiska narrativet beskrivs Väst med andra ord vara ansvariga för den interna politiska krisen. Detta är dock inte för att de ”favoriserat” Nordmakedonien, som grekerna menar, utan tvärtom för deras obeslutsamhet att häva blockeringen mot dem.150 Till stor del tycks alltså narrativet vara fortsatt stabilt. Men även om tecknen på uppluckring av fiendebilder inte är lika tydliga som i det grekiska narrativet, finns några uttalanden som tyder på detta. De förtroendebyggande åtgärderna beskrivs till exempel i positiva ordalag och båda sidor sägs dela en vilja och hängivenhet.151 Såväl Gruevski som Nordmakedoniens ambassadör i Grekland, Darko Angelov, uppger att åtgärderna medfört en helt ny kvalitet på de bilaterala relationerna och en förändrad atmosfär.152 Angelov säger också att ”(…) in the next twenty years of Macedonian-Greek relations we ought to and we will focus more on those issues that connect rather than those that divide”.153 Gruevski beskriver dessutom ländernas relation som vänskaplig och problemfri utöver namnfrågan,154 och Poposki säger att ”with or without Macedonia’s membership in the European Union and NATO, we will always be there for Greece”.155

148 Government of the Republic of North Macedonia 2014–11–18.; Republic of North Macedonia MFA 2014–09–30; 2015–10–05. 149 UN 2014–09–26, s. 19. 150 UN 2016–09–22, s. 12. 151 Republic of North Macedonia MFA 2014–09–27; 2015–06–24. 152 Republic of North Macedonia MFA 2015–11–03; Government of the Republic of North Macedonia 2016–11–16. 153 Republic of North Macedonia MFA 2015–09–28. 154 UN 2015–10–02, s. 7. 155 Republic of North Macedonia MFA 2016–03–08.

27

2017–2020

Vid parlamentsvalet 2017 segrar det socialdemokratiska partiet SDSM (Makedoniens socialdemokratiska union) och Zoran Zaev tillträder som premiärminister.156 Från och med regeringsskiftet är anklagelserna mot Grekland i stort sett bortblåsta. I ett pressmeddelande från januari 2018 förtydligar till exempel utrikesdepartementet att protester i Thessaloniki är ”isolated incidents” orsakade av enskilda individer och grupper, och att relationerna mellan länderna och deras folk fortfarande blir allt närmre och fredligare.157 Fokus ligger, precis som i Grekland, på att framhäva att dispyten nått ett tillfredsställande slut. Äran till lösningen tillskrivs främst den egna regeringen, men också motpartens ansträngningar. Zaev framhåller att den egna regeringens beslutsamhet har möjliggjort för dem att, på bara tio månader, lösa en dispyt som pågått i 25 år och som försatt landet i isolering.158 Han hyllar även grekiske premiärministern Tsipras, utrikesministern Kotzias och det grekiska parlamentet för deras mod. Han säger att processen drivits av motivation, ömsesidig respekt och en genuin vilja från bägge sidor sedan de senaste regeringsskiftena i länderna, vilket utgör ett stort steg framåt.159 Båda länder beskrivs vara hängivna avtalets implementering, Nordmakedoniens anslutning till EU och Nato samt fortsatt samarbete.160 Även det internationella samfundet framställs nu som vänner: Zaev säger att vännerna i det internationella samfundet stöttar avtalet och landets väg till EU och Nato.161 Fienden är inte längre Grekland, utan precis som i det grekiska narrativet är det den tidigare regeringens oansvariga beteende som utpekas bära skulden för dispyten och som nu motarbetar dess lösning.162 Skulden för blockeringen av landets försök att ansluta till internationella organisationer, delas i ett uttalande av utrikesminister Nikola Dimitrov av Grekland, den europeiska policyn och Nordmakedonien självt.163 Det huvudsakliga argumentet för att medborgarna och parlamentsledamöterna bör

156 Hansson et al. u.å.-a. 157 Republic of North Macedonia MFA 2018–01–21. 158 Government of the Republic of North Macedonia 2018–05–20; 2018–06–13; 2018–10–14. 159 Government of the Republic of North Macedonia 2017–06–18; 2018–10–14; 2019–12–02. 160 Government of the Republic of North Macedonia 2019–09–30. 161 Government of the Republic of North Macedonia 2018–10–14. 162 Government of the Republic of North Macedonia 2018–05–20; 2018–10–14. 163 Republic of North Macedonia MFA 2017–08–22.

28

stödja avtalet är att det möjliggör för medlemskap i internationella organisationer, vilket beskrivs stärka landets ekonomiska utveckling och beskydda det makedonska folkets värdighet och identitet.164 Precis som i grannlandet görs också hänvisningar till att avtalet innebär en brytpunkt med Balkans våldsamma förflutna och det sägs att ”(…) the time has come for a different Balkans, which will have left behind biases and its reputation as a powder keg, to become a source of stability”.165 President Ivanovs166 anförande i FN:s generalförsamling tycks emellertid avvika från det narrativ som presenteras av Zaev. Han framställer fortsatt Grekland som en fiende och förtryckare som påtvingar landet sin vilja och menar att Prespavtalet betraktas av somliga som ett slut på namndispyten, men att det i själva verket kränker rätten till mänsklig värdighet och självbestämmande. Det innebär att begå våld mot landets kollektiva historiska minne och beskrivs som ett juridiskt och historiskt självmord.167 I en artikel på utrikesdepartementets hemsida sammanfattas konfliktnarrativet så som det såg ut 2020. Konfliktens början härleds likt tidigare utsagor till landets självständighet 1991, då Grekland ansåg att namnet hade irredentistiska anspelningar. Därmed gav Grekland upphov till en långvarig internationell meningsskiljaktighet som till slut övervanns i och med Prespaavtalet 2018 och dess verkställande 2019, låter det. Meningsskiljaktigheten och dess associerade historiska argument styrde Greklands utrikespolitik och förhindrade Nordmakedoniens internationella erkännande och medlemskap i internationella organisationer. Några av de enskilda händelser som lyfts är när landet antogs som FN-medlem under det provisoriska namnet ”the former Yugoslav Republic of Macedonia” 1993; Greklands handelsembargo mot landet 1994; interimsavtalet 1995; Greklands protest vid Bukarestmötet och landets stämningsansökan mot Grekland till ICJ 2008; domstolens beslut 2011; och slutligen de förtroendebyggande åtgärderna 2015.168 Detta narrativ stämmer relativt väl överens med det tidigare: Grekland anses bära skulden för dispytens utbrott och har ett flertal gånger under dess fortgång påfört skada på Nordmakedonien. Beskyllningarna mot Grekland är dock nedtonade och det påstås

164 Republic of North Macedonia MFA 2018–06–13. 165 Republic of North Macedonia MFA 2018–10–14; 2019–12–02. 166 Presidentämbetet byts inte ut i samband med parlamentsvalet: Ivanov var landets president 2009–2019 och tillhörde det kristdemokratiska/nationalistiska partiet VMRO-DPMNE. 167 UN 2018–09–27, ss. 9–10. 168 Republic of North Macedonia MFA 2020–11–23.

29

till exempel inte att Grekland motarbetat en lösning. Fokus ligger istället på avtalets positiva egenskaper och ländernas nya, vänskapliga relation. Detta försonliga narrativ är genomgående i ett flertal yttranden sedan avtalet. Dimitrov kallar till exempel Nordmakedonien och Grekland för ”natural allies” och påtalar att det finns en potential för förstärkt bilateralt samarbete.169 Även om det alltid går att göra bättre ifrån sig beträffande implementeringen är huvudsaken att länderna kan diskutera problem när de uppstår utan att ifrågasätta proceduren i sin helhet, säger han.170 På tvåårsjubiléet för signeringen av Prespaavtalet betonar Dimitrov återigen att avtalet markerar överbryggandet av den nästan tre årtionden långa meningsskiljaktigheten, vilket inneburit ett nytt strategiskt partnerskap och beskydd av den makedonska identiteten.171 Såväl Dimitrov som hans efterträdare Bujar Osmani kallar avtalet historiskt och framhåller att det utgör ett föredöme för andra länder.172

169 Republic of North Macedonia MFA 2019–12–30. 170 Republic of North Macedonia MFA 2020–03–01. 171 Republic of North Macedonia MFA 2020–06–17. 172 Republic of North Macedonia MFA 2020–06–17; 2020–12–07.

30

8 Sammanfattning

I denna uppsats har jag identifierat Greklands och Nordmakedoniens konfliktnarrativ och analyserat hur de skiljer sig från varandra, hur de förändrats över tid och hur narrativens utformning samverkat med konfliktens utveckling. De officiella konfliktnarrativen under den undersökta tidsperioden är minst sagt dynamiska: under lång tid är Greklands och Nordmakedoniens narrativ motstridiga, men vid tidpunkten för Prespaavtalet är de snarlika. Det grekiska konfliktnarrativet under 2008–2012 målar till exempel tydligt ut Nordmakedonien som fienden. Nordmakedonien tillskrivs attribut som nationalistiskt, aggressivt och hotfullt, och dess agerande tolkas ständigt som tecken på landets provokativa och omedgörliga position. Dess användning av påstådda grekiska historiska personer och symboler och likaså anmälan av Grekland till ICJ betraktas som bekräftelser på att landet önskar underminera förhandlingarna. Grannlandets agerande framställs som ett regionalt hot genom paralleller till tidigare våldsamma konflikter på Balkan som härrört från nationalistiska krafter. Det är påtagligt att skulden för konfliktens fortgång läggs på Nordmakedonien, men även det internationella samfundets otillräckliga agerande nämns. Särskilt efter regeringsskiftet 2015 förändras bilden av motparten från en fiende till en potentiell ”bästa vän”.173 Den tidigare bilden av grannlandet som oförsonligt syns dock fortfarande, men försvinner alltmer under perioden som leder fram till Prespaavtalet 2018. Förändringarna i Nordmakedoniens narrativ är något mindre märkbara före 2017. Landet riktar liknande anklagelser mot sin motpart som Grekland gör: Grannlandet anses agera oförsonligt och sakna viljan att på ett konstruktivt sätt söka en lösning. Precis som Grekland riktas också en del av frustrationen mot det internationella samfundet som enligt Nordmakedonien borde upphäva Greklands blockering av landets Nato- och EU-medlemskap och ta ställning för Nordmakedoniens rätt till självbestämmande. Grekland beskrivs som en förövare som utnyttjar sin mäktiga

173 Hellenic Republic MFA 2017–08–31.

31

position för att påföra skada på landet och tvinga dem att ge upp sin identitet. Motpartens agerande framställs på så sätt som ett hot både för den makedonska identiteten och för statens fortsatta existens. Beskyllningar mot Grekland fortsätter återkomma och tecknen på uppluckring av fiendebilder, som är framträdande i det grekiska narrativet vid tidpunkten, är i Nordmakedoniens fall endast sporadiska. Först efter regeringsskiftet 2017 sker en märkbar förändring i narrativet, då Grekland börjar framställas som konstruktivt och vänskapligt sinnat. 2018 tycks de två narrativen för första gången sammanstråla. Prespaavtalet beskrivs som ett tillfredsställande slut på dispyten av bägge sidor: av Grekland för att det utrotar irredentismen och av Nordmakedonien för att det möjliggör landets medlemskap i EU och Nato. I båda länder tillskrivs de tidigare regeringarna i det egna landet en stor del av skulden för dispytens utbrott och fortgång, snarare än motparten. Likväl tillerkänns äran för lösningen de nuvarande regeringarna i båda stater. Medan Nordmakedoniens narrativ förblivit detsamma sedan avtalet, skedde emellertid ytterligare en signifikant förändring i det grekiska narrativet efter regeringsskiftet 2019. Från ett år till ett annat återgick berättelsen om dispyten i många avseenden till dess utformning under tidigt 2010-tal: Nordmakedonien är fienden och dispyten är ännu inte avslutad.

32

9 Slutsatser

En första slutsats som kan dras från narrativanalysen är att Greklands och Nordmakedoniens konfliktnarrativ till stor del byggs upp runt samma händelser, men att budskapet trots det ofta är det motsatta. Konfliktens början härleds exempelvis till Jugoslaviens upplösning och Nordmakedoniens självständighet; men i Greklands version är det valet av namn som inlett dispyten, och i Nordmakedoniens är det Greklands protest mot detsamma.174 Även ICJ:s domslut tillskrivs kontrasterande betydelser av de båda regeringarna; i Grekland framställs beslutet ha kritiserat Nordmakedoniens bristande engagemang i förhandlingarna, och i Nordmakedonien beskrivs det som en tydlig vinst för det egna landet.175 På samma sätt kan staternas självbild och fiendebild åtminstone fram till 2013 beskrivas som spegelvända. Grekland framställer sig självt som samarbetsvilligt, rättfärdigt och försonligt och utmålar Nordmakedonien som provokativt, hotfullt och omedgörligt – medan Nordmakedoniens framställning är den motsatta. Det enda element i dessa identitetskonstruktioner som tycks överensstämma är att Grekland porträtteras som den klart mäktigare av de två och Nordmakedonien som en ”underdog”; dock med olika implikationer.176 Ytterligare en slutsats är att vikten av ledarskap och partipolitik knappast kan överbetonas. Det förefaller som att förändringarna i narrativen och konfliktens eskalering och de-eskalering korresponderar med regeringsskiftena, och att ett avtal blev möjligt 2018 eftersom det var först då båda sidor styrdes av partier och ledare som var genuint hängivna en lösning. Detta medför att officiella narrativ kan förändras mycket hastigt: Det tog mindre än tio månader från det socialdemokratiska partiets maktövertagande i Nordmakedonien till dess att avtalet var signerat, vilket ofrånkomligen väcker frågor om i vilken mån de överensstämmer med de folkliga narrativen som sannolikt inte genomgår lika drastiska förändringar.

174 UN 2009–06–03; UN 2011–09–24, ss. 33–34. 175 Government of the Republic of North Macedonia 2011–12–05; Hellenic Republic MFA 2011–12–05; 2011–12–09. 176 Hellenic Republic MFA 2018–03–30; 2018–06–05; UN 2011–09–24, ss. 33–34.

33

Slutligen kvarstår frågan om hur narrativen bidragit till konflikten genom att forma staternas utrikespolitiska agerande. Som tidigare belysts verkar de tidigare utpräglade fiendebilderna ha medfört att i stort sett alla uttalanden och handlingar som begicks av den andra parten tolkades som uttryck för provokation och oförsonlighet. Det senare vänskapliga narrativet möjliggjorde å andra sidan för regeringarna att dels erkänna den andre partens ansträngningar och svårigheter, dels erkänna det egna landets brister. Kotzias yttrande att inga fientliga drag gjorts från någon av parterna och det faktum att grekiska demonstrationer omnämns som ”isolated incidents” vittnar till exempel om att ett förtroende vuxit fram mellan länderna med konsekvensen att handlingar som tidigare uppfattats som aggressiva, istället betraktas som förståeliga och ofarliga.177 Förändringar i narrativen kan tänkas ge upphov till en positiv spiral: När grannlandet upplevs som vänskapligt sinnat får förhandlingarna momentum, vilket i sin tur förstärker en mer respektfull bild av motparten och dispyten i stort. Betydelsen av vilket parti som är i regeringsställning visar dock på att sådana positiva spiraler snabbt kan brytas igen. Kunskap om relationen mellan narrativ och konflikt utgör på så sätt en viktig grund för vidare undersökning av möjligheter till konflikttransformation. Framtida forskning har goda skäl att studera huruvida den makedonska namndispyten nått sitt slut eller om det, för att använda den grekiske utrikesministern Kotzias metafor, fortfarande återstår berg att förflytta.178

177 Hellenic Republic MFA 2017–06–15; 2018–01–21. 178 Hellenic Republic MFA 2015–06–24.

34

Referenser

Adler, Emanuel, (1997). “Seizing the Middle Ground: Constructivism in World Politics”, European Journal of International Relations, vol. 3, nr. 3, s. 319–363. Anderson, Benedict R. O’G. (2016). Imagined Communities: Reflections on the Origins and Spread of Nationalism. Revised edition. London: Verso. Bar-Tal, Daniel (2014). “Collective Memory as Social Representations”. Papers on Social Representations, vol. 23, ss. 5.1–5.26. Bartulovic, Alenka (2006). ”Nationalism in the Classroom: Narratives of the War in Bosnien-Herzegovina (1992–1995) in the History Textbooks of the Republic of Srpska”, Studies in Ethnicity and Nationalism, vol. 6, nr. 3, ss. 51–72. Bell, Duncan S. A. (2003). ”Mythscapes: memory, mythology, and national identity”, British Journal of Sociology, vol. 54. nr. 1, ss. 63–81. Campbell, David (1998a). Writing Security: United States Foreign Policy and the Politics of Identity, Minneapolis, MN: University of Minnesota Press. Campbell, David (1998b). National deconstruction: violence, identity, and justice in Bosnia, Minneapolis, Minn.: University of Minnesota Press. Danforth, Loring M. (1993). “Claims to Macedonian Identity: The Macedonian Question and the Breakup of Yugoslavia”. Anthropology Today, vol. 9, nr. 4, ss. 3–10. Daskalovski, Zhidas (2017). “Clashing Historical Narratives and the Macedonian Name Dispute: Solving the Unsolvable”. TRAMES: A Journal of the Humanities & Social Sciences, vol. 21, nr. 4, ss. 327–343. Dulić, Tomislav (2011), ”Peace Research and Criticism: Using historical methodology to improve information gathering and analysis” i Höglund, Kristine & Öberg, Magnus (red.) Understanding Peace Research: Methods and Challenges, elektronisk resurs, ss. 35–46. Floudas, Demetrius Andreas (1996). “A Name for a Conflict or a Conflict for a Name? An analysis of Greece’s dispute with FYROM 1991–1996”. Journal of Political & Military Sociology, vol. 24, nr. 2, ss. 285–321.

35

Golovin, D.O. & Sklyarov, S.A. (2020). ”The New Macedonian Question: the Current Stage of Development”, Journal of International Analytics, vol. 11, nr. 2, ss. 68– 90. Government of the Republic of North Macedonia (2011–10–18). Gruevski: Greece is not even Trying to Find a Solution; the Entire Pressure is Being Transferred to Macedonia. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/345?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2011–12–05). Macedonia wins major ruling against Greece at the Hague Court. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/991?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2011–12–14). Gruevski calls ICJ judgement strong legal argument with political impact, urges Greece to show interest. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/1159?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2012–01–21). Gruevski: talks in New York showed that Greece buys time and does not want solution. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/1557?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2012–02–05). PM Gruevski: Greece’s time buying policy will have boomerang effect on Athens. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/1816?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2012–02–09). Gruevski: Greece finally decides to receive Nimetz, but obstructs name process. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/1850?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2012–06–05). FM Poposki: Greece to overcome grudge and stop obstructing Macedonia. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/3392?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2013–06–18). Poposki: Macedonia is constructive, the ball is in Greece’s court. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/6722?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2013–07–08). Hoping for positive response from Samaras, name solution possible through dialogue, says Gruevski. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/6850?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2013–07–24). FM Poposki: Greece not interested in name solution. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/6963?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2014–11–18). Poposki: Greece

36

has no desire to solve the name issue. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/9715?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2016–11–16). Poposki: There are changes in relations with Greece. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/12571?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2017–06–18). Zaev-Yannakakis: Positive atmosphere for building trust between Macedonia and Greece. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/12979?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2018–05–20). Prime Minister Zoran Zaev on interview for Cord Magazine: Year to remember. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/16470?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2018–06–13). Prime Minister Zaev: We have a historical solution which strengthens the Macedonian identity, let’s say YES for the Macedonian future. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/14941?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2018–06–27). Final Agreement for the Settlement on the Name Issue. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/15057?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–26. Government of the Republic of North Macedonia (2018–10–14). The Prime Minister Zoran Zaev attended interview for Ta Nea. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/16542?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2019–09–30). Prime Minister Zaev met Alexis Tsipras: Prespa Agreement changed Reality between the two countries and created new and positive dynamics for the region. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/19251?ln=en- gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2019–11–14). Prime Ministers Zaev and Mitsotakis in Thessaloniki: The economic relations between the countries mark upward trend; there is potential for greater cooperation. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/19523?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05–25. Government of the Republic of North Macedonia (2019–12–02). Address of the President of the Government of the Republic of Macedonia, Zoran Zaev on the NATO flag-raising ceremony. Tillgänglig: https://vlada.mk/node/16756?ln=en-gb. Hämtdatum: 2021–05– 25. Halbwachs, Maurice (1992). On Collective Memory, Chicago: University of Chicago

37

Press. Hancock, Landon E. (2014). ”Narratives of Identity in the Northern Irish Troubles”, Peace & Change, vol. 39, nr. 4, ss. 443–467. Hansen, Lene (2006). Security as Practice: Discourse Analysis and the Bosnian War, London: Routledge. Hansson, Anders – Anders Jönsson, Bengt A. Lundberg, Dick Harrison, Frans af Schmidt, Göran Andersson, Holger Daun, Jan von Konow, Johan Callmer, Johan Warell, Kenneth Nyström, Lars Åhlander, Lennart Weibull, Michael Bogdan, Michael Tapper, Mátyás Szabó, NE-redaktionen (uppdatering), Owe Ronström, Pontus Reimers, Rutger Lindahl, Sven Behrens, Sven Gustavsson, Sören Sommelius, Tomislav Dulić, Tommy Book, Torsten Kälvemark, Ulf Arvidsson, Ulf Gärdenfors, Ulla Nordlöf-Lagerkranz (u.å.-a). ”Nordmakedonien” i Nationalencyklopedin. Tillgänglig: https://www-ne- se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nordmakedonien. Hämtdatum: 2021-05-28. Hansson, Anders – Anders Jönsson, Bengt Malcus, Bo-Lennart Eklund, Dick Harrison, Frans af Schmidt, Fredrik Örnevik, Gunilla Linde, Göran Andersson, Holger Daun, Jan von Konow, Jan-Öjvind Swahn, Jerker Blomqvist, Jessica Christofferson, Johan Warell, Jonas Gruvö, Kenneth Nyström, Lennart Rýden, Magnus Sylvén, Mats Einarsson, Michael Bogdan, Michael Tapper, NE-redaktionen (uppdatering), Per Beskow, Per Söderberg, Pontus Reimers, Robin Hägg, Rutger Lindahl, Sven Behrens, Sven Sandström, Tommy Book, Tove Janson Borglund, Ulf Arvidsson, Ulf Gärdenfors, Vassilios Sabatakakis (u.å.-b). ”Grekland” i Nationalencyklopedin. Tillgänglig: https://www-ne- se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grekland. Hämtdatum: 2021-05- 28. Hellenic Republic MFA (2008–10–29). Excerpts from FM Ms. Bakoyannis’ speech to the Parliamentary Standing Committee on Defense and Foreign Affairs. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/speeches/year-2008/excerpts-from-fm-ms-bakoyannis- speech-to-the-parliamentary-standing-committee-on-defense-and-foreign- affairs.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2009–01–29). Speech of FM Ms. Bakoyannis to the Parliamentary Standing Committee on Defense and Foreign Affairs. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/speeches/year-2009/speech-of-fm-ms-bakoyannis-to-the-

38

parliamentary-standing-committee-on-defense-and-foreign-affairs.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2011–08–31). Briefing of diplomatic correspondents by Foreign Ministry Spokesman Gregory Delavekouras. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current- affairs/press-briefings/briefing-of-diplomatic-correspondents-by-foreign-ministry- spokesman-gregory-delavekouras-14.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2011–09–06). Interview: Foreign Minister Lambrinidis in the Croatian daily ”Vjesnik”. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top- story/statements-of-foreign-minister-lambrinidis-and-his-serbian-counterpart-vuk- jeremic-following-their-meeting-in-belgrade-september-2011.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2011–09–16). Briefing of diplomatic correspondents by Foreign Ministry spokesman Gregory Delavekouras. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current- affairs/news-announcements/briefing-of-diplomatic-correspondents-by-foreign- ministry-spokesman-gregory-delavekouras.html. Hämtdatum: 2021–05–27. Hellenic Republic MFA (2011–12–05). Announcement of the Ministry of Foreign Affairs regarding the Judgement of the International Court of Justice (05.12.11). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/announcement-of-the-ministry- of-foreign-affairs-regarding-the-judgement-of-the-international-court-of-justice- 051211.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2011–12–09). Briefing of diplomatic correspondents by Foreign Ministry spokesman Gregory Delavekouras. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current- affairs/press-briefings/briefing-of-diplomatic-correspondents-by-foreign-ministry- spokesman-gregory-delavekouras-17.html. Hämtdatum: 2021-05-26. Hellenic Republic MFA (2012–01–12). Briefing of diplomatic correspondents by Foreign Ministry spokesman Gregory Delavekouras (12 January 2012). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/press-briefings/briefing-of-diplomatic- correspondents-by-foreign-ministry-spokesman-gregory-delavekouras-12-january- 2012.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2012–07–19). Briefing of diplomatic correspondents by Foreign Ministry spokesman Gregory Delavekouras. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/press-briefings/briefing-of-diplomatic- correspondents-by-foreign-ministry-spokesman-gregory-delavekouras-1973.html. Hämtdatum: 2021–05–25.

39

Hellenic Republic MFA (2012–09–18). Briefing of the Parliamentary Standing Committee on Defense and Foreign Affairs by Foreign Minister Dimitris Avramopoulos. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/speeches/year-2012/briefing-of-the-parliamentary- standing-committee-on-defense-and-foreign-affairs-by-foreign-minister-dimitris- avramopoulos.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2012–09–20). Deputy FM Kourkoulas’s response to a current question from Chrysi Avgi MP C. Pappas on irredentist FYROM propaganda funded by the Greek people. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/speeches/year-2012/deputy-fm- kourkoulass-response-to-current-question-from-chrysi-avgi-mp-pappas-on- irredentist-fyrom-propaganda-funded-by-the-greek-people.html. Hämdatum: 2021- 05-26. Hellenic Republic MFA (2013–01–24). Briefing of diplomatic correspondents by Foreign Ministry spokesman Gregory Delavekouras. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current- affairs/press-briefings/briefing-of-diplomatic-correspondents-by-foreign-ministry- spokesman-gregory-delavekouras-3703.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2013–02–06). Foreign Minister Avramopoulos’ speech at the presentation of the book ”European cartography & politics: the case of Macedonia”. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/statements-speeches/foreign- minister-avramopoulos-speech-at-the-presentation-of-the-book-european- cartography.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2013–04–11). Briefing of diplomatic correspondents by Foreign Ministry spokesman Gregory Delavekouras. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current- affairs/press-briefings/briefing-of-diplomatic-correspondents-by-foreign-ministry- spokesman-gregory-delavekouras-7464.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2014–01–30). Deputy Prime Minister and Foreign Minister Venizelos’ response to a Current Question on FYROM. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/deputy-prime-minister-and- foreign-minister-venizelos-response-to-current-question-on-fyrom.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2014–11–16). Deputy Prime Minister and Foreign Minister Venizelos’ interview in the Athens weekly “Real News,” with Giorgos Lianis. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/statements-speeches/deputy-prime- minister-and-foreign-minister-venizelos-interview-in-the-athens-weekly-real-news- with-giorgos-lianis.html. Hämtdatum: 2021–05–25.

40

Hellenic Republic MFA (2015–06–04). Joint statements of Foreign Minister Kotzias and the Deputy Prime Minister of FYROM, Fatmir Besimi, following their meeting (Athens, 4 June 2015). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/joint- statements-of-foreign-minister-kotzias-and-the-deputy-prime-minister-of-fyrom- fatmir-besimi-following-their-meeting-athens-june-2015.html. Hämtdatum: 2021–05– 25. Hellenic Republic MFA (2015–06–24). Joint statements of Foreign Minister Kotzias and FYROM Foreign Minister Nikola Poposki, following their meeting (Skopje, 24 June 2015). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/joint-statements-of- foreign-minister-kotzias-and-fyrom-foreign-minister-nikola-poposki-following-their- meeting-skopje-24-june-2015.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2015–11–29). Foreign Minister N. Kotzias’ speech on Greek Foreign Policy at the University of Tehran (29.11.2015). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/statements-speeches/foreign-minister- kotzias-speech-on-greek-foreign-policy-at-the-university-of-tehran-29112015.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2015–12–17). Joint statements of Foreign Minister Nikos Kotzias and the Foreign Minister of the Former Yugoslav Republic of Macedonia, Nikola Poposki, following their meeting (Athens, 17 December 2015). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/joint-statements-of-foreign- minister-nikos-kotzias-and-the-foreign-minister-of-the-former-yugoslav-republic-of- macedonia-nikola-poposki-following-their-meeting-athens-17-december-2015.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2016–06–20). Statement from Foreign Minister Kotzias (EU Foreign Affair Council, Luxembourg, 20 June 2016). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/statement-from-foreign-minister- kotzias-eu-foreign-affair-council-luxembourg-20-june-2016.html. Hämtdatum: 2021– 05–25. Hellenic Republic MFA (2017–06–15). Joint statements of Foreign Minister N. Kotzias and the Foreign Minister of the former Yugoslav Republic of Macedonia, N. Dimitrov, following their meeting (Athens, 14 June 2017). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top- story/joint-statements-of-foreign-minister-kotzias-and-the-foreign-minister-of-the- former-yugoslav-republic-of-macedonia-dimitrov-following-their-meeting-athens-14- june-2017.html. Hämtdatum: 2021–05–25.

41

Hellenic Republic MFA (2017–08–31). Statement by Mr. N. Kotzias, Minister of Foreign Affairs, before his meeting with Mr. B. Osmani, Deputy Prime Minister of the former Yugoslav Republic of Macedonia (Skopje, 31.08.2017). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current- affairs/statements-speeches/statement-by-mr-kotzias-minister-of-foreign-affairs- before-his-meeting-with-mr-osmani-deputy-prime-minister-of-the-former-yugoslav- republic-of-macedonia-skopje-31082017.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2018–01–08). Interview of the Minister of Foreign Affairs, Nikos Kotzias, on ANT1 TV’s prime time newscast, with journalist Nikos Hatzinikolaou (8 January 2018). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current- affairs/top-story/interview-of-the-minister-of-foreign-affairs-nikos-kotzias-on-ant1- tvs-prime-time-newscast-with-journalist-nikos-hatzinikolaou-january-2018.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2018–02–16). Interview of Minister of Foreign Affairs, Nikos Kotzias, on ALPHA TV’s “Autopsy”, with journalist Antonis Sroiter (15 February 2018). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top- story/interview-of-minister-of-foreign-affairs-nikos-kotzias-on-alpha-tvs-autopsy- with-journalist-antonis-sroiter-15-february-2018.html. Hämtdatum 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2018–03–30). Minister of Foreign Affairs Nikos Kotzias’ speech at the book presentation event for N.I. Mertzos’ “The Macedonian Issue” (Ministry of Foreign Affairs, 27 March 2018). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top- story/minister-of-foreign-affairs-nikos-kotzias-speech-at-the-book-presentation- event-for-ni-mertzos-the-macedonian-issue-ministry-of-foreign-affairs-27-march- 2018.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2018–06–05). Interview of Minister of Foreign Affairs Nikos Kotzias on ERT1’s ‘The Day After’, with journalist S. Kotrotsos (04.06.2018). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/interview-of-minister-of-foreign- affairs-nikos-kotzias-on-ert1s-the-day-after-with-journalist-kotrotsos-04062018.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2018–06–19). Interview of the Minister of Foreign Affairs, Nkos Kotzias, on Alpha Radio, with journalists D. Verykios and S. Lamprou. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/interview-of-the-minister-of- foreign-affairs-nikos-kotzias-on-alpha-radio-with-journalists-verykios-and- lamprou.html. Hämtdatum: 2021–05–25.

42

Hellenic Republic MFA (2018–06–22). Opening Speech of the Minister of Foreign Affairs, Nikos Kotzias, at the 3rd Rhodes Conference for Security and Stability (Rhodes, 21 June 2018) Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/opening-speech-of- the-minister-of-foreign-affairs-nikos-kotzias-at-the-3rd-rhodes-conference-for- security-and-stability-rhodes-21-june-2018.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2018–07–03). Interview of the Minister of Foreign Affairs, Nikos Kotzias, on ‘Sto Kokkino’ radio, with journalist N. Sverkos (Athens, 3 July 2018). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top-story/interview-of-the-minister-of- foreign-affairs-nikos-kotzias-on-sto-kokkino-radio-with-journalist-sverkos-athens- july-2018.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2019–07–21). Alternate Minister of Foreign Affairs Miltiadis Varvitsiotis’ address in the context of the Pariliamentary debate on the government’s policy statements (Athens, 21 July 2019). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top- story/alternate-minister-of-foreign-affairs-miltiadis-varvitsiotis-address-in-the- context-of-the-parliamentary-debate-on-the-governments-policy-statements-athens- 21-july-2019.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2019–10–09). Minister of Foreign Affairs, Nikos Dendias, speaks on ERT1 TV’s ”Politiki Epikairotita” with reporters N. Meletis and F. Papathanasiou (9 October 2019). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/top- story/minister-of-foreign-affairs-nikos-dendias-speaks-on-ert1-tvs-politiki- epikairotita-with-reporters-meletis-and-papathanasiou-october-2019.html. Hämtdatum: 2021-05-25.

Hellenic Republic MFA (2019–10–10). Interview with the Minister of Foreign Affairs, Nikos Dendias, on Alpha TV’s “Ektos Grammis”, with journalists Takis Hatzis and Leda Bolla (10.10.2019). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/statements- speeches/interview-with-the-minister-of-foreign-affairs-nikos-dendias-on-alpha-tvs- ektos-grammis-with-journalists-takis-hatzis-and-leda-bolla-10102019.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2019–11–07). Briefing of diplomatic correspondents by Ministry of Foreign Affairs spokesperson Alexandros Yennimatas (Athens, 7 November 2019). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/press-briefings/briefing-of-diplomatic- correspondents-by-mfa-spokesperson-alyennimatas-athens-november-2019.html. Hämtdatum: 2021–05–25.

43

Hellenic Republic MFA (2020–01–04). Article of the Minister of Foreign Affairs, Nikos Dendias, in the Athens daily ‘Ta Nea’, entitled ‘A new outlook on foreign policy in a new international environment’ (4 January 2020). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current- affairs/statements-speeches/article-of-the-minister-of-foreign-affairs-nikos-dendias- in-the-athens-daily-ta-nea-entitled-new-outlook-on-foreign-policy-in-new- international-environment-january-2020.html. Hämtdatum: 2021-05-25. Hellenic Republic MFA (2020–09–18). Interview of Deputy Minister of Foreign Affairs Kostas Fragogiannis on Athens 984 Radio (18 September 2020). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/statements-speeches/interview-of-deputy- minister-of-foreign-affairs-kostas-fragogiannis-on-athens-984-radio-18-september- 2020.html. Hämtdatum: 2021–05–25. Hellenic Republic MFA (2020–12–03). Online briefing of diplomatic correspondents by Ministry of Foreign Affairs spokesperson Alexandros Papaioannou (Athens, 3 December 2020). Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/current-affairs/press-briefings/online-briefing- of-diplomatic-correspondents-by-ministry-of-foreign-affairs-spokesperson- alexandros-papaioannou-athens-december-2020.html. Hämtdatum: 2021–05–27. Hellenic Republic MFA (u.å.). The Issue of the Name of North Macedonia. Tillgänglig: https://www.mfa.gr/en/the-question-of-the-name-of-the-republic-of-north/. Hämtdatum: 2021–05–25. Kacowicz, Arie M. (2005). ”Clashing Narratives, Images, and Frames in the Israeli- Palestinian Conflict”, Cooperation and Conflict: Journal of the Nordic International Studies Association, vol. 4, nr. 3, ss. 343–360. Karlsson, Klas-Göran (2010). Europeiska möten med historien: Historiekulturella perspektiv på andra världskriget, förintelsen och den kommunistiska terrorn. Stockholm: Atlantis. Katzenstein, Peter J. (red.) (1996). The Culture of National Security: Norms and Identity in World Politics. New York: Columbia University Press. Laffey, Mark (2000). “Locating identity: Performativity, foreign policy and state action”, Review of International Studies, vol. 26, nr. 3, ss. 429–444. Lowenthal, David (1985). The past is a foreign country. Cambridge: Cambridge University Press. Nimetz, Matthew (2020). “The Macedonian ‘Name’ Dispute: The Macedonian Question – Resolved?”. Nationalities Papers, vol. 48, nr. 2, ss. 205–214. Papadakis, Yiannis (2003). “Nation, Narrative and Commemoration: Political ritual in divided Cyprus”. History and Anthropology, vol. 14, nr. 3, ss. 243–270.

44

Poposka, Biljana – Stojan Slaveski (2017). ”Macedonian-Greek Societal Security Dilemma: Real or Imaginary Incompatibility?”, Romanian Review of Political Sciences & International Relations, vol. 14., nr. 2, ss. 40–50. Republic of North Macedonia MFA (2014–09–27). Macedonian Delegation on General Debate of 69th UN General Assembly. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/385/post/88/ucestvo-na-makedonskata- delegacija-na-generalnata-debata-na-69-to-zasedanie-na-generalnoto-sobranie-. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2014–09–30). Reaction of the Macedonian Ministry of Foreign Affairs Regarding Recent Statements Issued by the Greek Foreign Ministry Relating to Name Issue. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/385/post/89/reakcija-na-makedonskoto- ministerstvo-za-nadvoresni-raboti-vo-vrska-so-neodamneznite-izjavi-na-grcko. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2015–06–24). Minister of Foreign Affairs of Greece Nikos Kotzias pays a working visit to the Republic of Macedonia. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/385/post/391/2015-06-24-16-52-40. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2015–09–28). Celebration of 20 years diplomatic relations between Republic of Macedonia and Greece. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/385/post/495/20-3. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2015–10–05). Gruevski meets Ban Ki-moon in New York. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/385/post/509/2015-10- 05-08-45-45. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2015–11–03). Interview for IBNA of Darko Angelov, Head of the liaison office of Republic of Macedonia in Athens. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/385/post/549/2015-11-03-15-17-16. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2016–03–08). “Accession negotiations are not a reward, but a delayed reaction”. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/385/post/708/2016-03-08-09-18-17. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2017–08–22). Macedonia is dedicated to building neighbourly relations, The Government has not ordered or executed any counterintelligence activities

45

against a neighbouring country. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/1759/post/1178/eng. Hämtdatum: 2021–05–27. Republic of North Macedonia MFA (2018–01–21). Press Release. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/1759/post/1319/soopstenie-21-01-18. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2019–12–30). FM Nikola Dimitrov meets Greek FM Nikos Dendias. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/1759/post/2046/fm-nikola-dimitrov-meets- greek-fm-nikos-dendias. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2020–03–01). FM Nikola Dimitrov’s Interview with “To Vima”. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/1759/post/2166/fm- nikola-dimitrov’s-interview-with-“to-vima”. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2020–06–17). The spirit of the Prespa Agreement should be an inspiration for many initiatives such as the announcement for the establishment of a Centre for care and promotion of the Macedonian language in Ljubojno in accordance with the project for support and development of the region with financial support from the EU. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/8/post/2300/the-spirit-of-the-prespa- agreement-should-be-an-inspiration-for-many-initiatives-such-as-the-announcement- for-the-establishment-of-a-centre-for-care-and-promotion-of-the-macedonian- language-in-ljubojno-in-accordance-with-the-project-for-support-and-development- of-the-region-with-financial-support-from-the-eu. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2020–11–23). Name Issue. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/1504/name-issue. Hämtdatum: 2021–05–25. Republic of North Macedonia MFA (2020–12–07). FM Bujar Osmani meets with Dimitris Yannakakis, Ambassador of the Republic of Greece to the Republic of North Macedonia. Tillgänglig: https://www.mfa.gov.mk/en/page/81/post/2441/fm-bujar-osmani- meets-with-dimitris-yannakakis-ambassador-of-the-republic-of-greece-to-the- republic-of-north-macedonia-. Hämtdatum: 2021–05–25. Robertson, Alexa (2018). “Narrativanalys” i Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. Rossos, Andrew (2008). Macedonia and the Macedonians: A History (Studies of Nationalities). Hoover Institution Press. Roudometof, Victor (2002). Collective Memory, National Identity and Ethnic Conflict:

46

Greece, Bulgaria, and the Macedonian Question. Praeger: Westpost, Conn. Sjöberg, Erik (2011). Battlefields of Memory: The Macedonian Conflict and Greek Historical Culture. Diss. Umeå: Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet. Sofos, Spyros A. (2013). “Beyond the intractability of the Greek-Macedonian Dispute” i M. Casule (red.) The Name Dispute Revisited, Macedonian Information Center. Strömbom, Lisa (2010). Revisiting the Past: Israeli identity, thick recognition and conflict transformation. Diss. Lund: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Subotić, Jelena (2013). “Stories States Tell: Identity, Narrative, and Human Rights in the Balkans”. Slavic Review, vol. 72, nr. 2, ss. 306–326. Triandafyllidou, Anna – Ruth Wodak (2003). ”Conceptual and Methodological Questions in the Study of Collective Identities”. Journal of Language and Politics, vol. 2, nr. 2. Tziampiris, Artistotle (2011). “Greece and the Macedonian question: An assessment of recent claims and criticisms”. Journal of Southeast European and Black Sea, vol. 11, nr. 1. UN (2008–09–25). “General Assembly official records, 63rd session : 9th plenary meeting, Thursday, 25 September 2008, New York”. Dok. A/63/PV.9. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/637866?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2009–02–10). “Letter dated 2009/09/25 from the Permanent Representative of Greece to the United Nations addressed to the President of the General Assembly”. Dok. A/64/468. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/666657?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2009–03–18). “Letter dated 2009/03/14 from the Permanent Representative of the former Yugoslav Republic of Macedonia to the United Nations addressed to the Secretary-General”. Dok. A/63/772–S/2009/150. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/650294?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2009–06–03). “Letter dated 2009/06/02 from the Permanent Representative of Greece to the United Nations addressed to the Secretary-General”. Dok. A/63/869–S/2009/285. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/656601?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24.

47

UN (2009–09–29). “General Assembly official records, 64th session : 13th plenary meeting, Tuesday, 29 September 2009, New York”. Dok. A/64/PV.13. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/666227?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2010–09–20). “General Assembly official records, 65th session : 4th plenary meeting, Monday, 20 September 2010, New York”. Dok. A/65/PV.4. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/691284?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2010–09–28). “General Assembly official records, 65th session : 21st plenary meeting, Tuesday, 28 September 2010, New York”. Dok. A/65/PV.21. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/694468?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2010–12–30). “Letter dated 21 December 2010 from the Permanent Representative of Greece to the United Nations addressed to the Secretary-General”. Dok. A/65/667–S/2010/672. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/695980?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2011–09–24). “General Assembly official records, 66th session : 22nd plenary meeting, Saturday, 24 September 2011, New York”. Dok. A/66/PV.22. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/715483?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2014–09–26). “General Assembly official records, 69th session : 13th plenary meeting, Friday, 26 September 2014, New York”. Dok. A/69/PV.13. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/782589?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2015–10–02). “General Assembly official records, 70th session : 25th plenary meeting, Friday, 2 October 2015, New York”. Dok. A/70/PV.25. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/814021?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–25. UN (2016–09–22). “General Assembly official records, 71st session : 15th plenary meeting, Thursday, 22 September 2016, New York”. Dok. A/71/PV.15. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/847431?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. UN (2018–09–27). “General Assembly official records, 73rd session : 10th plenary meeting, Thursday, 27 September 2018, New York” Dok. A/73/PV.10. Tillgänglig: https://digitallibrary.un.org/record/1654214?ln=en. Hämtdatum: 2021–05–24. Wendt, Alexander (1992). ”Anarchy is what States Make of it: The Social Construction of Power Politics”, International Organization, vol. 46, nr. 2, ss. 391–425. Wendt, Alexander (1995). ”Construction International Politics”, International Security, vol. 20, nr. 1, ss. 71–84.

48