DOCSLIB.ORG

Vår Fågelvärld

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Vår Fågelvärld VÅR FÅGELVÄRLD Redaktör och ansvarig utgivare: Amanuens SVEN MATHIASSON, Natur­ historiska Museet, Slottsskogen, Göteborg 11. Redaktionsmedlemmar: S. ANDERSSON, Västervik, 0. PEHRSSON, Göte­ borg samt B.-O. STOLT, Uppsala. Distribution: SOF:s expedition, Östermalmsgatan 65, Stockholm Ö (se ovan). Manuskript, notiser och annonser sändes direkt till redaktören. Förfrågningar rörande distribution samt adress­ anmälningar o. dyl. ställes direkt till SOF:s expedition. Prenumerationspris: 30 kr; medlemmar i SOF erhåller tidskriften gratis. Utkommer med 4 häften per år. ÅRG. 24 NR 4 Amerikansk skrattmås (Larus atricilla) observerad i Göteborgs fiskhamn Av TOMAS ALBREKTSSON och ROLAND BERNDTSSON Under tiden 18-20 januari 1964 uppehöll sig en ung amerikansk skrattmås (Larus atricilla) i Göteborgs fiskhamn. Arten är ej tidigare rapporterad från Sverige. Fågeln upptäcktes av artikelförfattarna på en pir, där den uppehöll sig i en flock på ca 50 skrattmåsar (Larus ridibimdus). Den var betydligt mindre skygg än skrattmåsarna och stannade kvar, även sedan dessa hade lyft. Den kunde ofta studeras på mindre än tio meters avstånd utan att visa några tecken på att vara skrämd. Den verkade ej vara utmattad och hade god tillgång till föda vid fiskrenserierna. Fågeln observerades av åtskilliga orni­ tologer, och av dessa tacka vi speciellt BJÖRN BERGLUND och PETER LINDBERG, Göteborg, för hjälp med bestämningen. Vi tackar också J. LEPIKSAAR och S. MATHIASSON vid Göteborgs naturhistoriska museum för tillgång till skinnsamlingar och vägledning. Måsen upptäcktes den 18 januari men kunde då endast observeras en kort stund, innan den lyfte och försvann. Den återkom förmod­ ligen inte till piren denna dag, dock kunde vi avgöra, att det synbar­ ligen inte rörde sig om någon europeisk art. Under påföljande dagar (19-20.1.) kunde fågeln åter studeras, därefter synes den ha lämnat fiskhamnsområdet. 289 Fig. I. L. atricilla fotograferad snett bakifrån. Lägg särskilt märke till det breda svarta stjärtbandet. Foto: PETER LINDBERG. (L. atricilla from behind. Only fuveniles have the broad black edge on the tail.) Vad man främst fäste sig vid hos fågeln var form och färg hos näbb, ben och vingar. Näbbens färg var svart, och benen var mycket mörka, på gränsen till svarta. Näbben var jämntjock nästan ända ut i spetsen, och undernäbben hade en karaktäristisk form (jfr. fig. 2). Benen var långa jämförda med skrattmåsens, vingarna längre och spetsigare. Handpennorna var mycket mörka. Fågelns iris var mörk. En smal, vit (delad) ögonring kunde vi också notera. Strax bakom ögat vidtog ett relativt skarpt avgränsat brunaktigt fält i nacken (färgen mörkare än den på ovansidan av vingarna). Framför denna gräns var huvudet vitaktigt. Nämnas bör, att på de bilder, som illu­ strera artikeln, var fågeln blöt, varför inte färgövergången fram­ träder lika tydligt. Manteln var askgrå, och fågeln hade en vit över­ gump. Till skillnad från gamla exemplar av Larus atricilla i vinter­ dräkt hade den också ett mycket brett stjärtband. På yttersta delen av armpennorna utmed hela vingen löpte en smal vit rand. Mellan denna vita rand och det förut nämnda ljusbruna fältet på översidan av vingarna fanns ett smalt mörkt band. Strupen och övre delen av bröstet var grå (samma färg som manteln), medan undersidan var vitfärgad. I >>armhålorna>> var fågeln grå. I flykten påminde måsen något om en tärna. Vid ett par tillfällen kunde den dessutom ses flyga och snappa med näbben i vattnet nästan som en svarttärna (Chlidonias nigra). Samtidigt sprang den på vattnet på ett lustigt sätt. Trots att den hela tiden uppehöll sig i en stor skrattmåsflock, visade den sig mycket irriterad, då skratt­ måsarna vid några få tillfällen kom den för nära. Den hackade efter 290 Vår Fågelvärld 2-1 (1965) dem och utstötte en gång ett ganska gällt läte. Den blev uppenbar­ ligen skrämd av en kaja (Corvus moneclula), som promenerade på bryggan. Vid det enda tillfälle, som vi iakttog fågeln på vattnet, kom en gråtrut (Larus argentatus) flygande och landade på måsens rygg samt tycktes försöka att dränka den. Den av oss observerade fågeln befann sig i övergångsdräkt, vilket bl.a. märktes på, att det hos arten normalt grå på övre vingtäckarna var borta. Vingarnas översida var därigenom ljust brunfärgad. Ett uppstoppat exemplar av Larus atricilla på Göteborgs naturhistoriska museum befinner sig också i övergångsdräkt. Det har emellertid mer grått på översidan av vingarna, än vad vårt exemplar hade. Även utbredningen av det vita på huvudet visar, att fiskhamnsexemplaret befann sig i övergångsdräkt. Då ingen av oss hade fälterfarenhet av Larus atricilla, tillskrev vi bl.a. hrr. R. PETERSON, C. VAURIE och A. WETMORE i USA. VAURIE svarade, att fågeln av allt att döma var en L. atricilla. Han ansåg dock, i strid mot vår iakttagelse, att L. riclibunclus är något mindre än L. atricilla. Enligt tillgänglig litteratur (CHAPMAN 1901, DwIGHT 1925, ALEXANDER 1956) överskrider dock maximimåtten för L. ridi­ bundus klar minimimåtten för L. atricilla. PETERSON och WETll'lORE, den senare tillsammans med J. ALDRICH, anser, att bestämningen till L. atricilla är fullt korrekt. De enda arter, som kan förväxlas med L. atricilla, är enligt WETMORE L. ridibundus och L. pipixcan. Foto­ grafierna visar emellertid klart, att det inte är fråga om någon av Fig. 2. Larus atricilla från sidan. De höga, mörka benen och de mörka handpennorna syns tydligt på bilden. Foto: PETER LINDBERG. (Observe the long dark legs and the dark primaries which are characteristic oj Larus atricilla.) TOilIAS ALBREKTSSON & ROLAND BERNDTSSON dessa. L. pipixcan, som är mycket närbesläktad med L. atricilla, kan uteslutas genom näbb- och tarslängden. Utbredningsområdet för Larus atricilla ligger i Nordamerika, öster om de stora sjöarna (väster därom ersätts den av L. pipixcan). Vinter­ kvarteren ligger normalt från Florida och Mexicanska golfen ner till norra Brasiliens kuster. PETERSON (in litt.) uppger, att han aldrig har sett den i New York under vintermånaderna. Arten är observerad på Grönland och Bermudaöarna (WETMORE in litt.). Om det är första iakttagelsen i Europa, är emellertid ovisst. I >>lnventaire des oiseaux de France>> uppger MAYAUD, att ett gammalt exemplar setts i Le Crotoy den 29.6.1877. Denna observation finns dock inte medtagen i de större handböckerna (cf. NrnTHAMMER 1942, WrTHERBY 1952, BANNERMAN 1962). Hur denna amerikanska skrattmås kommit till Sverige är givetvis omöjligt att ge svar på. Den kan ha följt med ett fartyg, men förmod­ ligen har den blivit vinddriven. Omkring 23-25.12.1963 förekom Fig. 3. I jämförelse med L. ridibundus gav L. atricilla ett betydligt mörkare intryck, vilket framgår av bilden. Foto: PETER LINDREBG. (Compared with L. ridibundus L. atricilla looked much darker.) Vår Fågelvärld 24 (1965) starka västliga vindar över Atlanten och Nordsjön. Under några dagar rådde full storm (enl. medd. från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut). Den västliga vinden höll sedan i sig under första delen av januari. Vinden var dock ej så kraftig. Om fågeln var vinddriven, synes det alltså troligt, att den kommit med stormen i slutet av december. När vi såg den, verkade den vara fullständigt utvilad, vilket kan tyda på, att den anlänt betydligt tidigare. Mellan nyår och den 18.1. företog vi inga exkursioner till hamnen. Den 23-27.12. var vi där varje dag, dock utan att kunna se fågeln. Något officiellt erkänt svenskt namn på Larus atricilla finns inte. Vi har vid namngivningen utgått från det amerikanska namnet >>Laughing gull>>- amerikansk skrattmås. LITTERATUR ALEXANDER vV. B. 1956. Die Vögel der Meere. Hamburg. BANNERMAN, D. A. 1962. The birds of the British Isles. Edinburgh. CHAPMAN F. M. 1901. Birds of eastern Northern America. New York. DWIGHT J. 1925. Bulletin American Museum of natura! Hist. New York. MAYAUD N. 1936. Inventaire des oiseaux de France. Paris. NIETHAMMER G. 1942. Handbuch der deutschen Vogelkunde. Vol. III. Leipzig. PETERSON R. 1959. A field guide to the birds. Cambridge. PETERSON et. al. 1960. Europas fåglar. Uppsala. WITHERBY H. F. 1952. The handbook of British birds. Vol. V. Edinburgh. Summar y: American Laughing Gull (Larus atricilla) observed at Goth­ enburg, the first Swedish record. During the 18th to the 20th of January 1964, a juvenile American Laughing Gull (Larus atricilla) was observed in the port of Gothenburg on the Swedish west coast. Most of the time the bird was seen together with a flock of Blackheaded Gulls (L. 1-idibundus). The bi.Il of L. atricilla was black and the legs were very dark and long. It had a white >>face•>, the neck was dark brown and the mantle grey. The primaries were black and pointed. The rump was white and on the tail there was a broad black edge. The bird was probably in its second winter plumage. Normally L. atricilla spends the winter from Brazil up to the Gulf of Mexico. This is probably the first verified observation in Europe. Photographs were sent to, among others, Drs. R. PETERSON and A. W0ETMORE, who both verify the determination. Manuskriptet inlämnat den 7 oktober 1964. Förff:s adresser: Box 650, Askim (T.A.) och Palmstedtsgatan 3, Göteborg S (R.B.). 293 En inventering av näktergalens (Luscinia luscinia) förekomst i Stockholmstrakten Av ANDERS BJÄRVALL Under 1700-talet förekom näktergalen enligt bl.a. både LINNE och BELLMAN på flera av sina nuvarande lokaler i Stockholmstrakten. Detta tycks även ha varit fallet en bit in på 1800-talet, men mot mitten av detta århundrade försvann fågeln därifrån. Först ett drygt halvsekel senare började näktergalar ånyo uppträda på några av de gamla platserna och under 1920-talet ökade antalet ströfynd i Stock­ holmstrakten snabbt. Från omkring år 1920 torde arten kunna sägas ha en fast stam här. BERGSTRÖM (1940) har givit en mycket noggrann redogörelse för denna utveckling och för näktergalens fortsatta expan­ sion fram till 1940. Efter detta årtal har emellertid endast några mer summariska sammanställningar över nya utbredningsuppgifter från östra Mellansverige gjorts (CuRRY-LINDAHL 1957, 1963). För att försöka kartlägga artens nuvarande utbredning genomförde Stockholms Ornitologiska Förening under åren 1960-1962 en inven­ tering av förekomsten i Stockholms närhet.
Load more

Recommended publications
  • Korrektur / Erratum 209
    Herzogia 29 (1), 2016 • Korrektur / Erratum 209 Korrektur / Erratum Zum Artikel / to the paper: Berg, C., Linke, C., Homm, T. & Manthey, M. 2015. Hiddensee – ein bryologischer Hotspot in Norddeutschland. – Herzogia 28: 322–347. In unserer Arbeit hat sich bei der Berechnung der Art-Areal-Beziehungen der Inseln der Nord- und Ostsee ein Fehler eingeschlichen. Wir haben die Größe der Insel Rügen mit 9260 statt mit 926 km² angenommen. Durch das Logarithmieren der Werte schwächt sich der Fehler zwar insgesamt ab, so dass die Grundaussage sich nicht ändert, die konkreten Werte des α-Index verändern sich aber leicht. Aus diesem Grund berichtigen wir hiermit die Abb. 9 und den Text davor (die gesamte Seite 344) in folgender Weise: Abb. 9: Artenzahl-Areal-Beziehung verschiedener Inseln der Nordsee (rot) und Ostsee (blau) in Hinblick auf die Moosflora. Daten der Nordsee (Ostfriesische Inseln) aus Homm (2008), Daten der Ostsee (einschließlich Hiddensee) aus der Floristischen Datenbank für Mecklenburg-Vorpommern, sowie aus de Bryun (1995, Vilm) und Schulz & Dengler (2006, Fehmarn). Fig. 9: Species-area relationship of various northern Germany islands of the North Sea (red) and the Baltic Sea (blue) regarding bryophyte species. Data of the North Sea (East Frisian Islands) from Homm (2008), data of the Baltic Sea (including Hiddensee) from the floristic database for Mecklenburg-Vorpommern, as well as from de Bryun (1995, Vilm) and Schulz & Dengler (2006, Fehmarn). Vergleicht man Hiddensee im Hinblick auf den relativen Artenreichtum mit anderen Inseln im norddeutschen Raum, so ergeben sich interessante Erkenntnisse (Abb. 9). Die Gerade zeigt die mittlere Art-Areal-Beziehung an. Die Greifswalder Oie und die Insel Rügen weisen mit einem α-Index von 0.20 den gleichen relativen Artenreichtum auf, obwohl Rügen mit der Halbinsel Jasmund einen bryologischen Hotspot europäischer Dimension besitzt (ECCB 1995, Berg et al.
    [Show full text]
  • Green Infrastrucure And
    Green infrastructure / blue corridor maps linking MSP and MPA Background, workplan and timetable Jan Schmidtbauer Crona [email protected] Challenge! • How do you handle marine biological diversity in MSP? • Need for aggregated data usable for planners • Which role can MSP have with regard to protection of biological diversity? 5/17/2018 Jan Schmidtbauer Crona Swedish Agency for Marine and Water Management 2 What is Green Infrastructure Green infrastructure is the natural areas, biotopes, structures and other features in the landscape or seascape that support biological diversity. The marine green infrastructure is comprised of habitats for different species making up core areas as well as pathways for resettlement and migration, e.g. for birds, fish and other animal species. 5/17/2018 Jan Schmidtbauer Crona Swedish Agency for Marine and Water Management 3 MPA in MSP and green infrastructure 5/17/2018 Jan Schmidtbauer Crona Swedish Agency for Marine and Water Management 4 MSP as a complement to MPA • Critical to reach GES • Avoiding negative impacts on priority areas • Minimizing negative effects on supporting green infrastructure 5/17/2018 Jan Schmidtbauer Crona Swedish Agency for Marine and Water Management 5 5/17/2018 Jan Schmidtbauer Crona Swedish Agency for Marine and Water Management 6 The functions and features of green infrastructure The DG Environment Science for Environmental Policy In-depth Report “The Multifunctionality of Green Infrastructure” describes the functions of green infrastructure in terms of four broad roles: - Protecting ecosystems state and biodiversity - Improving ecosystem functioning and promoting ecosystem services - Promoting societal wellbeing and health - Supporting the development of a green economy, and sustainable land and water management 5/17/2018 Jan Schmidtbauer Crona Swedish Agency for Marine and Water Management 7 Continuous data improvements….
    [Show full text]
  • „Arne-Jacobsen-Siedlung, Burgtiefe“ Auf Fehmarn Vorbereitende Untersuchungen Mit Integriertem Städtebaulichem Entwicklungskonzept
    „Arne-Jacobsen-Siedlung, Burgtiefe“ auf Fehmarn Vorbereitende Untersuchungen mit integriertem städtebaulichem Entwicklungskonzept Vorläufiger Berichtsstand Stand | 4. September 2017 „Arne-Jacobsen-Siedlung, Burgtiefe“ auf Fehmarn Vorbereitende Untersuchungen mit integriertem städtebaulichem Entwicklungskonzept Auftraggeber: Stadt Fehmarn Burg auf Fehmarn Fachbereich Bauen & Häfen Ohrtstraße 22 23769 Fehmarn Ansprechpartner: Marcel Quattek fon 04371 506 225 fax 04371 506 211 [email protected] www.fehmarn.de Auftragnehmer: complan Kommunalberatung GmbH Voltaireweg 4 14469 Potsdam fon 0331 20 15 10 fax 0331 20 15 111 [email protected] Ansprechpartner: Hathumar Drost . [email protected] Gesine Rauhut . [email protected] Stand: 4. September 2017 Förderhinweis: Die Finanzierung der Vorbereitenden Untersuchungen und des in- tegrierten städtebaulichen Entwicklungskonzeptes erfolgte durch Mittel des Bundes, des Landes Schleswig-Holstein und der Stadt Fehmarn im Rahmen des Städtebauförderprogramms „Städtebauli- cher Denkmalschutz“. 2 complan Kommunalberatung – 4. September 2017 Inhaltsverzeichnis 1 Anlass und Ziel 5 2 Vorgehensweise 6 3 Allgemeine Rahmenbedingungen 9 Bevölkerung 9 Wirtschaft und Arbeitsmarkt 10 Wohnungsbestand 10 Insel-Tourismus 10 4 Planungsgrundlagen 14 Formelle Planungsinstrumente 14 Informelle Planungen und Konzepte 17 5 Bestandsanalyse 19 Stadträumliche Lage und Einbindung des Untersuchungsgebietes 19 Städtebauliche Ausgangssituation 21 Immobilienwirtschaftliche Ausgangssituation 23 Denkmalschutz
    [Show full text]
  • Die Via Scandinavica
    Die Via Scandinavica vom Fehmarnbelt über Kloster Cismar nach Lübeck als Fortsetzung des skandinavischen Jakobsweges und der Pilgerwege nach Rom und Jerusalem. Der genaue Verlauf des Weges ist nicht mehr bekannt und hat sich im Laufe der Zeit vermutlich mehrfach verändert. Daher sollte man sich zunächst vor Augen führen, wie die Menschen vor fast 1000 Jahren gereist bzw. gepilgert sind. Es gab zu der Zeit noch keinen Kompass, die Vielzahl der Menschen konnte nicht lesen. „Auch Brücken über die Flüsse gab es nicht“ 1. Folglich musste der Pilgerweg leicht zu finden und durch unverwechselbare Landmarken gekennzeichnet sein. Solche Landmarken konnten der Küstenverlauf, Bach- oder Flussläufe, Megalithgräber oder zu späteren Zeiten auch Kirchtürme sein. Große Wald- oder Sumpfgebiete wurden wegen der allgemeinen Gefahren gemieden. Von daher kann davon ausgegangen werden, dass der Pilgerweg in Sichtweite zur Küste verlief, also maximal ca. 5 km (ist die mögliche theoretische Sichtweite einer erwachsenen Person 2 ) zur Küste, auf einem natürlichen Höhenweg, um Sumpf- und Feuchtgebiete zu umgehen. Das passieren von Flüssen und Bächen an seichten und schmalen Stellen, um möglichst mit Hilfe von großen Steinen oder von Fährleuten, trockenen Fußes das andere Ufer zu erreichen. Unter Berücksichtigung dieser Faktoren dürfte sich eine Linie ergeben, die dem ursprünglichen Pilgerweg sehr nahe kommt. Im Laufe der Zeit erhielt ein solcher Weg mehrere Veränderungen. Die erste dürfte sicherlich durch die erste Flurbereinigung, die sogenannte „Verkoppelung“ etwa um 1770 eingetreten sein. Kurze Zeit später zur Zeit Napoleons wurden die Straßen und Wege aus militärischen Gründen verbreitert, da im Schlamm stecken gebliebene Fuhrwerke die nachrückenden Truppen aufhielten. Folglich wurden die Wege verbreitert und die Kurvenradien erweitert, sowie Brücken erneuert.
    [Show full text]
  • More Maritime Safety for the Baltic Sea
    More Maritime Safety for the Baltic Sea WWF Baltic Team 2003 Anita Mäkinen Jochen Lamp Åsa Andersson “WWF´s demand: More Maritime Safety for the Baltic Sea – Particularly Sensitive Sea Area (PSSA) status with additional proctective measures needed Summary The scenario of a severe oil accident in the Baltic Sea is omnipresent. In case of a serious oiltanker accident all coasts of the Baltic Sea would be threatened, economic activities possibly spoiled for years and its precious nature even irreversibly damaged. The Baltic Sea is a unique and extremely sensitive ecosystem. Large number of islands, routes that are difficult to navigate, slow water exchange and long annual periods of icecover render this sea especially sensitive. At the same time the Baltic Sea has some of the most dense maritime traffic in the world. During the recent decades the traffic in the Baltic area has not only increased, but the nature of the traffic has also changed rapidly. One important change is the the increase of oil transportation due to new oil terminals in Russia. But not only the number of tankers has increased but also their size has grown. The risk of an oil accident in the Gulf of Finland will increase fourfold with the increase in oil transport in the Gulf of Finland from the 22 million tons annually in 1995 to 90 million tons in 2005. At the same time, the cruises between Helsinki and Tallinn have increased tremendously, and this route is crossing the main routes of vessels transporting hazardous substances. WWF and its Baltic partners see that the whole Baltic Sea needs the official status of a “Particularly Sensitive Sea Area” (PSSA) to tackle the environmental effects and threats associated with increasing maritime traffic, especially oil shipping, in the area.
    [Show full text]
  • Poster Session 2 Abstracts
    Seabirds: Linking the Global Oceans Poster Session 2 Abstracts The 1st World Seabird Conference has the distinct pleasure of presenting over 700 presentations during the conference September 7 to 11, 2010 in Victoria, Canada. These presentations include over 120 Invited Sessions, over 120 Contributed Sessions, and over 380 Posters. A series of Legacy Worshops, other Workshops and a Legacy Plenary round out the conference program. This document presents the full abstracts for the Poster Sessions. Victoria Conference Centre Victoria, Canada • September 7- 11, 2010 1ST WORLD SEABIRD CONFERENCE • POSTER SESSION 2 ABSTRACTS 12 Bycatch regardless of the discharge type. Reducing the aerial extent of third-wires also reduced third-wire strike rates, but was less effective than streamer lines. Warp booms designed to divert P2-1 Kimberly Dietrich seabirds from warps failed to significantly reduce seabird Seabird bycatch in Alaska trawl fisheries: A warp strikes, but this technique can be improved. Collectively comparison of observer sampling protocols these results show for the first time that seabird strikes with ìmodernî third-wire trawl sonar cable systems can be reduced “Seabird bycatch in commercial fisheries, especially longline, through gear modification and that warp strikes can be trawl and gillnet fisheries, is recognized as a global mitigated with techniques similar those in place in southern conservation problem. In some southern hemisphere fisheries hemisphere fisheries. However, because only small-winged the bycatch of certain albatross species has been identified as birds classified as of least conservation concern were struck the cause for serious population declines. North Pacific and appeared unharmed the need for mitigation in the EBS pollock fishery is questioned.” Groundfish Observers conduct species composition sampling Kimberley Dietrich; Shannon Fitzgerald; Tamre Cordoza on trawlers to support estimation of total removals for a variety of species.
    [Show full text]
  • Call for Board Meeting Oct 25
    Board meeting October 25th 2016 CALL Call for ESIN Board meeting no 7/2016 Time 25th of October at 12:30 GMT Place Telephone conference Call your local access number: https://www.freeconferencecall.com/wall/christian706, code: 590169. Agenda 1 Opening Attending members, chair of the meeting, approval of agenda. 2 Approval of minutes from AGM September 28th See ESINs website https://europeansmallislands.com/annual-general- meeting-2016/ Motion: 3 Notes from Sustainability Conference September 27th Presentations, see ESINs website https://europeansmallislands.com/annual-general-meeting-2016/ General feedback and everybody’s observations? To do’s? Motion: 4 News from the members Check-in from the members: news from your islands, what’s top of mind? 5 Financial situation ESIN has 13.658€ on its account and 721€ in unpaid invoices which includes most of the costs for the AGM in Brussels. Motion: 6 Possible project list: status a NETWORKING, FACEBOOK Ideas, links? Who will take care of ESIN on FaceBook? Motion: b ESIN ATLAS Further development of the Atlas draft that was presented at the Sustainability Conference on September 27 in Brussels. We have been in close contact with Brendan Devlin from DG energy the last weeks. He seems to want a much better understanding of the small islands, at least from an energy point of view. Motion: Neil Lodwick and Christian Pleijel continues the work aiming at 1 Board meeting October 25th 2016 CALL defining a set of sustainability indicators through a study involving us as a partner and, hopefully, financed by DG Energy. c ENTREPRENEURSHIP A project addressing that small islands lack economies of scale and their businesses are under pressure of high costs regarding transports, distribution and production (see CPMR paper “Off the Coast of Europe”, 2002).
    [Show full text]
  • The Two-Dimensional Seiches of the Baltic Sea
    _____________________________________o_c_E_A_N_O_L_O_G_IC_A_A_C_T_A __ 19_7_9_-_v_o_L_._2_-_N_o_4 __ ~------ Two-dimensional seiches Numerical solution The two-dimensional seiches Baltic Sea Oscillations bidimensionnelles Solution numérique of the Bal tic Sea · Mer Baltique Ch. Wübber, W. Krauss Institut für Meereskunde, Düsternbrooker Weg 20, 23/Kiel, RFA. Received 6/4/79, in revised form 22/6/79, accepted 2/7/79. ABSTRACT Periods and structures of the gravitational free oscillations in the Baltic Sea are determined from theoretical calculations. The calculations take into account the bathymetry and shape of the Baltic and the earth's rotation. The method for determining the free oscilla­ tions is based on a difference approximation of the inviscid quasistatic shallow water equations. The seiches are produced by a forcing function which acts on the water body during an initial time. The resulting oscillations after the force is switched off are analyzed at each grid point and displayed in form of co-range and co-tidallines. The calculations were carried out for the entire Baltic Sea and for the Baltic proper. A large variety of oscillations is possible. The results are compared with those of the channel theory. It is shown that the eigenoscillations of the Baltic Sea are strongly modified by the Coriolis force. Rotation couverts all modes into positive amphidromic waves; only the interior parts of the Gulfs and of the Western Baltic exhibit standing waves. The periods of the oscillations are reduced by earth rotation, if they are longer than the inertial period, and prolongated, in case they are shorter. The Gulf of Riga, neglected in computations based on channel theory, is of considerable importance for the seiches of the Baltic Sea.
    [Show full text]
  • Cost–Benefit Analysis of the Fehmarn Belt Fixed Link Report
    Cost–benefit analysis of The Fehmarn Belt Fixed Link Report The Danish Ministry of Transport Cost–benefit analysis of The Fehmarn Belt Fixed Link Contents 1 Summary 3 2 Overview 5 2.1 Introduction 5 2.2 Results 5 2.3 Report structure 7 3 Assumptions and traffic 8 3.1 Availability and assumptions 8 3.2 Scenarios 8 3.3 Road transport 9 3.4 Rail transport 11 4 The State 13 4.1 Construction costs, EU grants and operations and reinvestments 13 4.2 Revenue, fixed links 15 4.3 Operating costs for trains 15 4.4 Taxes and tax corrections 16 5 Users 18 5.1 Benefits for road traffic 18 5.2 Benefits for rail traffic 19 6 Other impacts 21 6.1 External costs (environment, climate, noise and accidents) 21 6.2 Labour supply impact 21 6.3 Correction to revenues from ferries 22 7 Sensitivity analyses and non-valued impacts 23 8 References 25 Authors Contact Date Thomas Odgaard, Director and Partner Incentive 5 January 2015 Kristian Kolstrup, Manager and Partner Holte Stationsvej 14, 1. DK-2840 Holte, Denmark T: (+45) 61 333 500 E: [email protected] W: incentive.dk 2 Cost–benefit analysis of The Fehmarn Belt Fixed Link 1 Summary The Fehmarn Belt Fixed Link is one of the largest standalone construction projects currently underway in Denmark. In the same way as the Great Belt Fixed Link and the Øresund Bridge significantly reduced travelling time and brought two regions and countries closer together, a Fehmarn Belt Fixed Link would bring Denmark and Scandinavia closer to Germany and the rest of Europe.
    [Show full text]
  • 3-1 German Input to the Chapter on Warfare Materials.Pdf
    Baltic Marine Environment Protection Commission Expert Group on environmental risks of hazardous SUBMERGED 4-2016 submerged objects Tallinn, Estonia 12-14 April 2016 Document title German input to the Chapter on Warfare materials Code 3-1 Category DEC Agenda Item 3 – Warfare materials Submission date 22.3.2016 Submitted by Germany Reference Background The document includes a first draft of the translation (February 2016) of annex 10.2 of the report “Munitions in German Marine Waters - Stocktaking and Recommendations” (Effective: December, 5th, 2011) Link to the original annex 10.2 in German Language: http://www.schleswig- holstein.de/DE/UXO/TexteKarten/PDF/Berichte/anhang_10200.html Link to the report with annexes in German language: http://www.schleswig- holstein.de/DE/UXO/Themen/Fachinhalte/textekarten_Berichte.html Link to the abstract in English language: http://www.schleswig- holstein.de/DE/UXO/TexteKarten/PDF/blmp_kurzbericht_2011_EN.html - abridged translation (Effective: April 2012) Source: www.underwatermunitions.de Contact: [email protected] Action requested The Meeting is invited to use the material when drafting the chapter on warfare materials. Page 1 of 1 Contribution to HELCOM SUBMERGED 5 – Tallin First draft of the translation (February 2016) of annex 10.2 of the report “Munitions in German Marine Waters - Stocktaking and Recommendations” (Effective: December, 5th, 2011) Link to the original annex 10.2 in German Language: http://www.schleswig- holstein.de/DE/UXO/TexteKarten/PDF/Berichte/anhang_10200.html Link to the report with annexes in German language: http://www.schleswig- holstein.de/DE/UXO/Themen/Fachinhalte/textekarten_Berichte.html Link to the abstract in English language: http://www.schleswig- holstein.de/DE/UXO/TexteKarten/PDF/blmp_kurzbericht_2011_EN.html - abridged translation (Effective: April 2012) Source: www.underwatermunitions.de Contact: [email protected] 10.2.3.4.
    [Show full text]
  • The Fixed Fehmarn Belt Link Between Denmark and Germany and Its
    The fixed Fehmarn Belt link between Denmark and Germany and its importance for the economic growth By Brian Gardner Mogensen, Department in the Danish Capital Head of Transport Region Economics, Grontmij Geograhfic overview – North-Vest Europe Fehmarn Belt Fixed Link Fehmern Belt Fixed Link – Design Fehmarn Belt Fixed Link - Facts Price 41 billions DKK / Government-guaranteed loans Length 19 km / 11,9 miles Payment Model User funded Trafic - 10,800 vehicles per day - 3,800 train passengers per day - 1,300 train wagons per day The goal of the paper is to analyze the effects of the fixed Femern Baelt- connection with regard to the change in traffic flows and the impact on growth in the Capital Region in 2030. Capital Approach - The direct effects caused by changes in the traffic flows are inserted as initial impulse in a regional economic input-output model for the Capital Region of Denmark. - The initial impulse or primary effect can be defined as changes in employment and/or the revenue in one of the examined industries and the derived output consists of changes in direct, indirect and induced employment, production, gross value added and tax revenue in the remaining economy in the region The expected changes as to traffic flows are based on the Fehmarn Belt Traffic Consortium's official forecast from 2003, supplemented with more recent data and forecasts. Traffic flows are projected to 2030 when it is expected that traffic flows will have adapted to the new infrastructure. Basic assumptions The opening year for the fixed connection 2021 Annual growth of the ferry traffic for the period until the opening of the connection in 2021 2.3 % p.a.
    [Show full text]
  • Reisebericht Ostseeküstenradweg: Von Rügen Nach Fehmarn – Allein Gegen, Mit Und Unter 5 Plagen
    Reisebericht Ostseeküstenradweg: Von Rügen nach Fehmarn – Allein gegen, mit und unter 5 Plagen - Eigentlich hatte ich geplant meine Radtour entspannt entlang der Nordseeküste - den Wind immer im Rücken- mit dem Ziel Fehmarn zu machen. Aber erstens kommt es wie bekanntlich anders als man denkt bzw. plant und zweitens hat mein Onkel mir die Ostseeküste so angepriesen, dass ich mich kurzerhand dafür entschieden habe. Also schnell die Packtaschen gepackt, was als Frau nicht gerade einfach ist – denn Frauen brauchen gern mal ein oder zwei Kleidungsstücke mehr als Männer- Zelt gesucht und gefunden, die gute noch unbenutzte Thermarestmatte und einen ultraleichten Sommerschlafsack geschnappt und alles auf dem Rad befestigt und ab zum Bahnhof. Höxter – Altefähr auf Rügen bedeutet dreimal umsteigen, man kann denken „dreimal- wie praktisch“, im Sinne von „nur dreimal“, wenn man jedoch ein Rad und viel Gepäck dabei hat, sieht die Sache schon anders aus. Dreimal bekommt plötzlich eine Dimension von „Dreihundert“. Leider sieht es die Deutsche Bahn nicht gern, wenn Radfahrer ihr Gepäck am Rad lassen, so habe ich mir vorher überlegt, wie ich mein Gepäck tragen und gleichzeitig noch mein Rad schieben kann – ehrlich gesagt, habe ich ausgesehen wie ein Packesel. Mit einem Koffergurt habe ich die beiden Packtaschen verbunden, so dass ich sie mir um die Schultern hängen konnte. Mein Zelt und den Schlafsack hatte ich in einem Plastikbeutel mit Kordel um den Hals hängen, mit den noch freien Körperteilen habe ich mein Rad fortbewegt. Was tut man nicht alles, um sich an Vorschriften zu halten… Nach unglaublichen 7 Stunden 21 Minuten, einigen Gesprächen mit vielen interessanten und teilweise auch nervigen Mitreisenden, war ich dann endlich am Ausgangspunkt meiner Radreise in Altefähr auf Rügen angekommen.
    [Show full text]