Historisk Tidskrift För Finland 4 • 2010 Årg 95 648 632 635 537 572 608 627 638 643
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Innehåll för Finland 4 • 2010 årg 95 Historisk Tidskrift Teresa Rosenlund-Eriksson, Jacob Pacchaléns yrkeskarriär och nätverk. Från boddräng till handels- man i 1700-talets Helsingfors ....................................................................................................... 537 HistoriskTidskrift Ulf Mörkenstam, Ekonomi, kultur och jämlikhet. Teman i svensk politik i invandrarfrågor decennierna efter andra världskriget ............................................................................................. 572 FÖR FINLANDHTF 4 • 2010 Översikter och meddelanden Ronny Rönnqvist, ”Vilda divisionen” – den kaukasiska infödda kavalleridivisionen 1914–1917 ...... 608 Granskningar Henrika Tandefelt (red.), Sarvlax. Herrgårdshistoria under 600 år. Av Henry Rask ........................... 627 Pertti Luntinen, Sota Venäjällä – Venäjä sodassa. Av Aleksander Kan ................................................ 632 Maria Sjöberg, Kvinnor i fält 1550–1850. Av Martin Hårdstedt ...................................................... 635 Osmo Pekonen, La rencontre des religions autour du voyage de l’Abbé Outhier en Suède en 1736– 1737. Av Johan Stén ..................................................................................................................... 638 Annie Mattsson, Komediant och riksförrädare. Handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III. Av Mikael Alm ............................................................................................................ 643 Gisèle Sapiro (dir.), L’espace intellectuel en Europe. De la formation des États-nations à la mondialisation, XIXe–XXIe siècle & Anna Boschetti (dir.), L’espace culturel transnational. Av Stefan Nygård ......................................................................................................................... 648 Om en borgares nätverk i Historisk Tidskrift för Finland 1700-talets Helsingfors Redaktionens adress: Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, Pb 59 (Unionsgatan 38 A), 00014 Helsingfors universitet. Svensk invandringspolitik efter Internet: www.historisktidskrift.fi Prenumerationspris 2010: 30 €. För beställningar till utlandet tillkommer 5 €. andra världskriget Lösnummerpris: 12 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbokhandeln i Helsingfors (Kyrkogatan 14) samt genom redaktionen. ISSN 0046-7596 EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG Ekenäs 2011 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare: Fil.mag. Jens Grandell • Fil.lic. Jennica Thylin-Klaus Ekonom: Fil.mag. Michaela Bränn REDAKTIONSRÅD Max Engman (ordförande) • Anders Ahlbäck • Annette Forsén Johanna Ilmakunnas • Rainer Knapas • Henrik Knif Lars-Folke Landgrén • Jani Marjanen • Henrik Meinander • Eljas Orrman John Strömberg • Henrika Tandefelt • Nils Erik Villstrand TILL VÅRA LÄSARE Meddelanden om prenumerationer och adressförändringar skall riktas till vår adress: HTF / Michaela Bränn Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning Pb 59 (Unionsgatan 38 A) 00014 Helsingfors universitet Telefon 040-563 1492 E-post: [email protected] Redaktionens kontaktuppgifter: [email protected] [email protected] [email protected] Historisk Tidskrift för Telefon 09-6187 7556 (Jens Grandell) Finland Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi trycks med bidrag av Vetenskapliga samfundens delegation och Svenska litteratursällskapet i Finland Jacob Pacchaléns yrkeskarriär och nätverk Från boddräng till handelsman i 1700-talets Helsingfors1 TERESA ROSENLUND-ERIKSSON † En våreftermiddag år 1794, den 7 april, slocknade ett liv vid Tavastgatan i västra kvarteret i Helsingfors. Det var den 46-årige viktualiehandlanden Jacob Pacchalén som drabbats av slag, sannolikt i sitt eget hem. På plats fanns troligen den unga frun, Dorothea Charlotta Penske, och pigorna Maria och Johanna. Frun lät genast sända efter sin mor, traktören Penskes hustru Anna Regina Christina Dencke, medan Johanna fick i uppgift att flytta liket från sängen och börja bereda det för begravningen. Pacchalén kan tänkas ha stått i förmaket och upplevt sig vara mitt i livet när han rycktes bort. Han hade visserligen drabbats av motgångar, var skuldsatt och hade redan överlevt en 1 Denna uppsats baserar sig på en förtjänstfull men halvfärdig avhandling pro gradu. Detta är orsaken till en viss obalans i undersökningen, som beror på att författaren inte hade hun- nit läsa in sig på all aktuell forskning då arbetet avbröts. Källorna kunde därför analyseras ytterligare och, som granskarna påpekat, resultaten kunde knytas bättre till forskning gjord av Gudrun Andersson, Jouko Nurmiainen, Klas Nyberg, Jari Ojala, Jarkko Keskinen, Kari Teräs, Solveig Fagerlund, Stefan Lundblad, Kari-Matti Piilahti och Petri Karonen. Man kunde också ta in mer socialhistoriska eller kulturantropologiska metoder som använts av t.ex. Peter Burke eller Erving Goffman. Tyvärr måste nu detta arbete göras av någon annan än Teresa Rosenlund- Eriksson, men för att göra hennes arbete rättvisa är det skäl att publicera undersökningen. Det har krävts en del bearbetning, varför ansvaret för alla brister och eventuella felaktigheter helt faller på mig som gett undersökningen dess nuvarande form. Jag hoppas att den kan inspirera till nya tankar och tolkningar om ämnet. Jessica Parland-von Essen. Historisk Tidskrift för Finland 4 • 2010 årg 95 538 Teresa Rosenlund-Eriksson fru och sju barn, men drev nu en handelsbod som vid tidpunkten för hans död var väl fylld med olika slags förnödenheter. Han var dessutom så gott som nygift med Dorothea Charlotta Penske, som knappt hunnit fylla arton år. Med en ung fru och egen handelsverksamhet fanns det mycket att leva för. Han hade tidigare varit verksam som borgare, slaktare, bryggare och viktualiehandlande. Ett år efter Pacchaléns bortgång, måndagen den 13 april år 1795, hörde än- kan Dorothea Charlotta Pacchalén sin gäldenärsansökan läsas upp i rådhuset i Helsingfors, ”inför öppna dörrar”, som protokollet anger. Närvarande var förutom magistraten, ledd av borgmästaren Mattens, troligen också största delen av de närmare femtio fordringsägarna i dödsboet, och eventuellt utom- stående nyfikna. Viktualiehandlanden Jacob Pacchalén hade lämnat sin unga änka i ett sterbhus som var skuldsatt till randen. Skuldsättning var ingen ovanlighet i slutet av 1700-talet. Dorothea Pacchaléns gäldenärsansökan blev startskottet för en långvarig process som kan följas i magistratens domböcker under ett decennium. Både konkurser och utdragna rättsprocesser hör till bilden av 1790-talets Helsingfors. Den Pacchalénska processen skiljer sig inte nödvändigtvis så mycket från de övriga fallen i fråga om orsaker och följder. Men där magistratsprotokollen redogör för de sedvanliga turerna i en 1700- talskonkurs skymtar samtidigt mellan raderna en handelsman och hans fa- milj, hans liv och död, framgång och förlust, liksom en vardag i staden som relativt sällan behandlats i forskningen. Jacob Jacobsson Pacchalén var född kring år 1747 på okänd ort, sannolikt i Nummis. Enligt källorna hade han en mer än 0 år äldre bror, Gabriel Pac- chalén,3 som kom från Härkälä i Vichtis socken. Den äldre brodern hade gått i trivialskolan i Helsingfors4 och var på 1770-talet en framgångsrik handels- Uppgifter om Jacob Pacchaléns död och omständigheterna kring den finns i stadens protokoll under sommaren, i synnerhet juni, 1795, HSA, MA, Ca:101. 3 Det är möjligt att Gabriel Pacchalén i verkligheten var farbror, halvbror eller kusin till Jacob. På rusthållet i Härkälä bodde enligt kommunionboken på 1740-talet en del bröder till rusthållaren Johan Pacchalen, bland dem Jacob och Eric. Jacob antecknas ha flyttat till Lojo. I Nummis historiebok kan man notera att ämbetsmannen Jacob Pacchalin från Moisio gård gift sig med rusthållareänkan Maria Mickelsdotter från Millola i Nummis den 6 september år 1746 och fått sonen Jacob den 10 juli följande år, varvid fadern benämns rusthållare. Han dog sedan i maj 175. I källorna finns däremot inte någon Gabriel, trots att Gabriel enligt skolmatrikeln kom från ”Härkälä et praedio Packala paroeciae Wictiensis”. 4 R. Rosén (utg.), Liber Scholae Helsingforsensis 1691–1865, Genealogiska samfundets i Finland skrifter 1 (Helsingfors 1936), s. 37. Jacob Pacchaléns yrkeskarriär och nätverk 539 man med skepp och ett hus vid Stora gatan.5 Den unge Jacob kom sannolikt i början av 1770-talet till broderns hem för att där arbeta som dräng och för att lära sig handel. Hans karriär kom att föra honom långt i livet, trots att han sannolikt saknade de starka släktnätverk som andra handlande i staden hade. Målsättningen med denna undersökning är att genom den fallstudie Jacob Pacchalén, hans liv och affärer utgör, beskriva hur en mindre borgares kar- riär och nätverk såg ut i det senare 1700-talets Helsingfors. Källorna ger en svårtolkad och inte sällan motstridig, ibland lagstridig, bild av vad borgarna egentligen sysslade med i Helsingfors under ifrågavarande tidsperiod. En vik- tig aspekt som också kommer fram i undersökningen är de oklara gränserna mellan de olika grupperna i borgerskapet. I samband med sterbhuset Pacchaléns konkurs avslöjas ett ansenligt eko- nomiskt nätverk. Undersökningsmaterialet består av bouppteckningar samt protokoll och allegater från magistraten. Källorna har kompletterats med uppgifter ur kassaböcker, auktionsprotokoll, tolagsjournaler och församling- ens arkiv. Källmaterialet härstammar alltså