Upptäck Nässjö
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Korta Fakta 2018.Pdf
NÄSSJÖ KOMMUN KORTA FAKTA 2018 OM KOMMUNEN NÄSSJÖ KOMMUN ligger i Jönköpings län och omfattar 990 kvadrat- kilometer. Nässjöbygden har en cirka 4 000 år gammal historia. Järnvägens ankomst under 1800-talets andra hälft innebar att bygden växte kraftigt och idag strålar sex järnvägslinjer samman här. Nässjö stad fick sina stads- privilegier år 1914 och staden firade 100-årsjubileum 2014. Nässjö kommun bildades år 1971, när ett antal landskommuner och kö- pingar slogs samman till en och samma kommun. Inom kommunen finns Sydsvenska höglandets högsta punkt, Tomtabacken, 377 meter över havet. Nässjös höga höjd gör att kommunens friluftsområde Lövhult skapat sig ett namn inom vinteridrott. Konstsnöanläggningen lockar skidintresserade vida omkring. Nässjö kommun siktar mot vision 2030: Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 – världens rum för människor och möten. FÖRVÄRVSARBETANDE DAGSBEFOLKNING 2017 Näringsgren Antal Procent Jordbruk, skogsbruk och fiske 435 4 % Tillverkning och utvinning 2 685 20 % Energiförsörjning; miljöverksamhet 106 1 % Byggverksamhet 948 7 % Handel 1 432 11 % Transport och magasinering 980 7 % Hotell- och restaurangverksamhet 220 2 % Information och kommunikation 120 1 % Finans- och försäkringsverksamhet 66 0 % Fastighetsverksamhet 148 1 % Företagstjänster 1 008 8 % Offentlig förvaltning och försvar 411 3 % Utbildning 1 699 13 % Vård och omsorg; sociala tjänster 2 569 19 % Kulturella och personliga tjänster med mera 388 3 % Okänd verksamhet 121 1 % NÄRINGSLIV Samtliga 13 336 -
Inventering Av Förorenade Områden I Nässjö Kommun 2003
Inventering av förorenade områden i Nässjö kommun 2003 ¡ ¢* §©(+ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ # £¦ ¨¦¥ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ) ¨¨¦¥ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¢¤£¦¥ §©¨¤¥ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ -/..1032 ¡ & ¡ ¡ 4 ¥ ¦¥ + ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ & & ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¢*¥ ¨ ¥ ,§ ¦ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¤ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¥ §! £¤¥ " ¡ ¡ # ¨ ¡ §!$ % ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ & 5£ ' £¦¥ § ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ & ¡ ¡ ¡ ¡ # §!$ %(' £¦¥ § ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ Inventering av förorenade områden i Nässjö kommun 2003 MEDDELANDE NR 2004:1 2 INVENTERING AV FÖRORENADE OMRÅDEN I NÄSSJÖ KOMMUN 2003 Titel Inventering av Förorenade områden i Nässjö kommun 2003 Författare Sara Ekermo och Pär Nilsson Beställningsadress Länsstyrelsen i Jönköpings län, Näringslivsavdelningen, 551 86 Jönköping Telefon 036-39 50 00 (vx) Webbplats www.f.lst.se Kontaktperson Pär Nilsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-39 50 89, e-post [email protected] Meddelande Nr. 2004:1 ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M—03/--SE Referens Pär Nilsson, Näringslivsavdelningen, jan 2004 Upplaga 100 ex. Stor karta i bilaga 1 är tryckt på Lindblom & Co, Stockholm 2004. INVENTERING AV FÖRORENADE OMRÅDEN I NÄSSJÖ KOMMUN 2003 3 Förord Länsstyrelsen i Jönköpings län har under år 2003, med medel från Naturvårdsverket, genomfört inventering av förorenade områden inom länet. Inventeringsarbetet har under året inriktat sig på Nässjö kommun och har i samarbete -
Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd. -
Resultat Av Tidig Medborgardialog Översiktsplan För Nässjö Kommun N 2019
Resultat av tidig Medborgardialog Översiktsplan för Nässjö kommun n 2019 NÄSSJÖ KOMMUN Nässjö kommun Samhällsplaneringskontoret 2019 Innehållsförteckning INLEDNING.........................................................................................4 DIALOGENS UPPLÄGG...................................................................5 RESULTAT............................................................................................7 Bodafors................................................................................8 Malmbäck...........................................................................12 Anneberg............................................................................16 Solberga..............................................................................20 Grimstorp...........................................................................24 Fredriksdal.........................................................................28 Stensjön..............................................................................32 Äng.......................................................................................36 Flisby....................................................................................40 Ormaryd.............................................................................44 Sandsjöfors.......................................................................48 Skullaryd............................................................................52 FORTSATT ARBETE.......................................................................57 -
Översiktsplanering För Minskad Boendesegregation En Jämförelse Mellan Nässjö, Ronneby Och Vellinge Kommun
Översiktsplanering för minskad boendesegregation En jämförelse mellan Nässjö, Ronneby och Vellinge Kommun Overview planning for reduced housing segregation A comparison between Nässjö, Ronneby and Vellinge Municipality Sawsan Abed El-Mawla Alyaa Tabbah EXAMENSARBETE 2019 Byggnadsteknik Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Géza Fischl Handledare: Amjad Al-Musaed Omfattning: 15 hp Datum: 2019-07-13 Abstract Abstract Purpose: Segregation has become an important issue for the municipalities in Sweden in the recent years. The uneven distribution of people depends mainly on social and economic reasons, which creates the so-called housing segregation. With a view to sustainable development, the municipalities are constantly trying to promote integration through various initiatives, then physical planning is one of the tools used. This is done at different levels and overview planning here is of interest as it covers the entire municipality's area and shows how different areas should be developed. How the municipalities try to control the overview planning to counter segregation is the question that the study is about. Furthermore, the aim of this study is to analyse whether the overview plan is a good tool for achieving a multicultural society. Method: The study is conducted as a comparative case study between Ronneby, Nässjö and Vellinge municipality. The statistics for all three municipalities were collected and presented in the form of a table. By focusing more on Nässjö municipality more statistics were presented for the urban area Nässjö and the area Runneryd. -
Välkomna Till Nässjö
Turistguide Nässjö Fyra måsten när du besöker Nässjö Järnvägsmuseet Våra fina badplatser Hembygdsparken Sandsjöstenen Kommunfakta 01 Antal invånare 30 000 Yta 993,78 km² Centralort Nässjö Län Jönköping Mer information 02 Internet www.nassjo.se www.nassjoguiden.nu Tidningar Smålands-Tidningen När järnvägen kom fick Nässjö ett nytt liv. Foto: Shutterstock.com Jönköpings-Posten www.jonkopingsposten.se Välkomna till Nässjö Kontakta turistbyrån Letar du efter en stuga, vill du hyra en cykel eller en flytväst? På Nässjö Småländska höglandet erbjuder oanade lämningar från såväl stenålder som brons- och turistbyrå kan vi hjälpa dig med det möjligheter för dig som vill turista i våra bygder järnålder om. Lite längre fram i historien var mesta. Naturligtvis har vi också gott - oavsett om du söker lugn och ro eller puls det kristendomen och kyrkobyggandet som om tips på aktiviteter och sevärdheter. och aktivitet. har satt de djupaste spåren i bygden. Vi finns i Resecentrum mitt i Nässjö Besök Järnvägsmuseét och låt dig guidas 0380-51 80 60 runt, vandra längs Höglandsleden och njut Nässjöbygdens historia har i mångt och [email protected] av vidunderlig natur eller koppla av med spa mycket varit böndernas historia. Det var och dansafton till smäktande toner på Hotell först under 1800-talets andra hälft som den Högland. glest befolkade trakten fick ett nytt liv. Detta Notera 03 genom järnvägens ankomst. Från att ha varit Stadens historia en glesbygd växte under några årtionden Nödnummer 112 Nässjö kommun såg dagens ljus för första ett antal samhällen upp längs spåren. I Polis 114 14 gången 1971, då ett antal köpingar och järnvägens kölvatten gjorde också industrin Landsnummer +46 landskommuner slogs samman med Nässjö sitt intåg, både i Nässjö och övriga samhällen. -
Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning .......................................................................... -
SAMMANSTÄLLNING ÖVER ALLMÄNNA VÄGAR M.M. Jönköpings Läns Författningssamling 06FS 2018:4
SAMMANSTÄLLNING ÖVER ALLMÄNNA VÄGAR M.M. Jönköpings läns författningssamling 06FS 2018:4 TranåsTranåsTranås • HaboHaboHabo • • AnebyAnebyAneby MullsjöMullsjöMullsjö • • JönköpingJönköpingJönköping EksjöEksjöEksjö JönköpingJönköpingJönköping • • NässjöNässjöNässjö VaggerydVaggerydVaggeryd VetlandaVetlandaVetlanda • SävsjöSävsjöSävsjö GnosjöGnosjöGnosjö • • • • GislavedGislavedGislaved VärnamoVärnamoVärnamo• Medgivande Lantmäteriet 2007. Ur GSD-Övesiktskartan ärende 106-2004/188F. Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen i Jönköpings län 06 FS 2018:4 Sammanställning över allmänna vägar m.m. inom Utkom från trycket Jönköpings län; Den 29 mars 2018 beslutade den 26 mars 2018 (258-9978-2017). I enlighet med 13 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) har Länssty- relsen upprättat följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter inom Jönköpings län. ANNELI WIRTÉN Lennart Andersson I sammanställningen redovisas: I. Allmänna föreskrifter och upplysningar ..................................................... 2 II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser ............... 7 III Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 ..................................................................... 44 IV. Vissa lokala trafikföreskrifter m.m. .......................................................... 49 Bilageförteckning: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter på väg med bärighetsklass 1 (BK1) .. 53 -
Tätorter 1995
Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.