Fri Improvisation Undervisningsmetoder Och Tankar Kring Dessa
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
2006:020 EXAMENSARBETE Fri improvisation Undervisningsmetoder och tankar kring dessa Johan Sundberg Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2006:020 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--06/020--SE Fri improvisation Undervisningsmetoder och tankar kring dessa Johan Sundberg Musikhögskolan i Piteå/Luleå tekniska universitet Institutionen för utbildningsvetenskap C-uppsats 2005 Abstrakt Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegångar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, så fann jag att de tankegångar som ligger bakom metoderna är till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som används inom fri improvisations-undervisning är många och varierade men huvudsakligen baserade på att eleven, dels skall bygga upp ett förråd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmåga och associativa sida, som används på det som sker i nuet. Detta är en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrågasättande av det den gör. Nyckelord: improvisation, fri improvisation, improvisations-undervisning, musikmetodik, musikdidaktik. 2 Förord Jag vill tacka Gary Verkade, David Stackenäs, Jan Ferm, Art Neue trio-medlemmarna och de övriga som jag spelat improviserad musik med under min tid på musikhögskolan. Vilket har varit det som givit min musikutbildning substans och mening. Jag vill även tacka KG Johansson med handledarpiskan, som bidrog mycket till att arbetet blev klart i tid. 3 Innehållsförteckning Inledning………………………………………………………………….. 6 Syfte……………………………………………………………………….. 7 Bakgrund…………………………………………………………………. 7 Förankring i styrdokument……………………………………………………... 7 Målgrupp…………………………………………………………………………. 7 Definition av fri improvisation och kort historik……………………………… 8 Tidigare forskning/litterära källor …………………………………………….. 9 Områden inom fri improvisations-undervisning……………………………….10 Musikaliska parametrar……………………………………………………... 10 Ensemble-interaktion……………………………………………………….. 11 Sound (ljud)/Klang …………………………………………………………. 11 Kompositionsmetoder ……………………………………………………… 12 Lyssnande …………………………………………………………………... 12 Handling/Reaktion …………………………………………………………. 13 Kreativitet/Nyskapande/Bryta mönster……………………………………... 13 Kritik/Utvärdering/Reflektion………………………………………………. 14 Soloövningar/Solospel ……………………………………………………... 14 Instrumentet/Instrumentkännedom………………………………………….. 15 Metod……………………………………………………………………… 15 Sökmetoder………………………………………………………………………. 15 Procedur/Design/Upplägg……………………………………………………….. 16 Försökspersoner…………………………………………………………………. 16 Sammanställning av intervjuer…………………………………………………. 16 Resultat…………………………………………………………………… 17 Sammanställning av intervjusvar: Fråga 7 (se bilaga)……………………………………………………………….. 17 Fråga 8a) och 8b)………………………………………………………………… 18 Fråga 9a)…………………………………………………………………………. 18 Fråga 9b)…………………………………………………………………………. 19 Fråga 10…………………………………………………………………………... 19 Fråga 11…………………………………………………………………………... 19 Fråga 12…………………………………………………………………………... 20 Musikaliska parametrar …………………………………………………….. 20 Form ………………………………………………………………………... 21 Ensemblespel/Kommunikation……………………………………………... 22 Komposition………………………………………………………………… 22 Reaktion/Lyssnande………………………………………………………… 22 Medvetenhet/Reflektion/Ifrågasättande…………………………………….. 23 Väcka nyfikenhet……………………………………………………………. 24 Solospel……………………………………………………………………... 24 Tekniker/Hantverk………………………………………………………….. 25 Fråga 13…………………………………………………………………………... 25 Fråga 14…………………………………………………………………………... 26 4 Fråga 15…………………………………………………………………………... 26 Fråga 16…………………………………………………………………………... 27 Fråga 17…………………………………………………………………………... 28 Sammanfattning av resultat…………………………………………………….. 28 Diskussion……………………………………………………………….. 30 Metoddiskussion…………………………………………………………………. 30 Resultatdiskussion……………………………………………………………….. 31 Nuet/i stunden………………………………………………………………. 31 Bagaget……………………………………………………………………… 32 Paradoxen…………………………………………………………………… 32 Metodiken påverkas av lärarens definition av musikformen……………….. 32 Scenarion för undervisning i fri improvisation……………………………... 33 Undervisning, en politisk handling…………………………………………. 33 Koppling till styrdokument…………………………………………………. 34 Sammanfattning…………………………………………………………………. 34 Förslag till vidare forskning…………………………………………………….. 34 Referenslista…………………………………………………………….. 35 Bilaga.…………………………………………………………………….. 36 5 Inledning Fri improvisation, öppen improvisation, ej idiomatisk improvisation, total improvisation, friform, instant composition, det finns många olika beteckningar på denna musikform. Det som det i stort dock handlar om, är att i stunden göra musik utan att ha bestämt vad det är som kommer att hända, genom t.ex. förutbestämda melodier, former, rytmer och liknande. Fri improvisation, eller att improvisera fritt, är ett sätt att musicera som för mig har blivit allt mera viktigt de senaste åren. Intresset för musikformen började gro för cirka fem år sedan då jag började upptäcka skivor med artister som spelade improviserad musik fast det gick inte att egentligen kalla det för jazz, vilket var den musikstil som jag lyssnade och studerade mest då, och inte heller rock, blues eller något annat. Det var skivor med musiker som Peter Brötzmann, Evan Parker, Han Bennink, Albert Ayler, Henry Kaiser, Derek Bailey och Jim O’Rourke. Jag upptäckte omkring samma tidpunkt dessutom svenska utövare såsom Mats Gustafsson, Raymond Strid och David Stackenäs, vilka jag även såg på konserter. Denna musikstil befäste sig mer och mer hos mig och jag började självklart också själv spela musik i samma anda. När jag spelade märkte jag att fokus kom att ligga på andra saker än när jag spelade annan musik, det fungerade helt enkelt inte att tänka/spela på samma sätt som tidigare om jag ville att det skulle bli ett bra musikaliskt resultat. Det var för mig intressant och stimulerande att känna att en del av mitt spel kom att vakna upp, en del som tidigare hade varit lite halvt slumrande. Under min tid på musikhögskolan i Piteå har jag fått möjligheten att bli guidad av ett par lärare inom denna musikform. Den undervisningen har på många sätt skilt sig från annan musikundervisning som jag tidigare haft. Min första lärare i fri improvisation var orgelprofessor Gary Verkade på Musikhögskolan i Piteå. Vi pratade om för mig nya sätt att styra/forma improvisation och spelade musik där själva improviserandet var det centrala. Han satte även själva spelandet och lyssnandet i fokus, vilket i min musikutbildning inte hade varit lika betonat och spelandet blev starkt förankrat i musikens hantverk. Efter Gary fick jag förmånen att studera för David Stackenäs vilket blev otroligt viktigt, dels för att vi båda spelade gitarr och dels för att vi hade en rätt liknande musikalisk bakgrund innan vi upptäckte fri improvisation. David hade en lite annorlunda upplägg än Gary på undervisningen, men även här var spelandet centralt. Vi diskuterade musik på ett mer abstrakt plan, vi spelade och pratade om form, samspel, ”punktmusik” (musik som inspirerats av kompositioner av Anton Webern, där musiken ofta består av korta punkinsatser. Grafiskt skulle musiken kunna skrivas som prickar/punkter) och mycket mera. Den fritt improviserade musiken har fortsatt att bli en viktig del av mitt musicerande och jag har även fortsatt att spela med Gary och David samt med några andra som jag träffat omkring musikhögskolan. När musiken inte längre styrs av en bestämd form, ett visst tonmaterial eller en tydlig, förbestämd riktning ställs det andra krav på musikern än vad som t.ex. görs när musicerandet är mer en form av interpretation av tidigare bestämt material, så som inom jazz, rock/pop eller folkmusik. Mycket på grund av detta annorlunda förhållningssätt betraktas det fria improviserandet ofta med oförståelse och ibland fördomar, av många lärare, elever, musiker och andra figurerande inom musikverksamhet. Många vet helt enkelt inte vad det handlar om, på grund av att de inte är bekanta med musikformen. Denna omedvetenhet har gjort sig mycket märkbar under min praktik på olika skolor, allt från musikskolor, estetiska gymnasium och grundskolor och även på musikhögskolan. Jag tycker mig dock se ett intresse 6 bland personal och elever. Jag har fått många frågor om vad det handlar om att spela fritt, hur gör man? Varför började du? Var går det att höra denna musik? Etc. Under min praktik och med privatelever har jag även som lärare nyttjat ett friare förhållningssätt till improvisation, vilket jag tycker väcker nya sidor hos eleven som inte kommer fram på samma sätt i annat musicerande. Musikaliska element som samspel, lyhördhet, reaktionsförmåga och fokusering blir extra framträdande när man spelar fri improvisation därför att man inte på samma sätt har något bestämt att utgå ifrån. Under läsåret 2004/2005 gick jag en kurs i improvisationsmetodik på musikhögskolan i Piteå där vi pratade, spelade och diskuterade improvisationsundervisning utifrån flera olika musikaliska utgångspunkter. Jag märkte dock en lucka gällande information om vad man gör när man undervisar i fri improvisation. De undervisningsmaterial i improvisation som jag träffade på, hade mest med jazzimprovisation att göra, vilket kan vara problematiskt att överföra till fri improvisation, p.g.a. de olika förhållningssätt