Tidskrift the JOURNAL of the ECONOMIC SOCIETY of FINLAND

Ekonomiska Samfundets 2015 Tidskrift THE JOURNAL OF THE ECONOMIC SOCIETY OF FINLAND

SEPPO HONKAPOHJA: Euroområdet efter reformerna

AKTUELL FORSKNING TEMA Invandringen gynnar Finlands ekonomiska utrikeshandeln utmaningar Ekonomiska Samfundets Tidskrift grundad 1913 och åter 1923

Ansvarig utgivare Ekonomiska Samfundet i Finland r.f.

Chefredaktör Björn Sundell e-post [email protected]

Redaktionssekreterare Ingalill Aspholm e-post [email protected]

Redaktionsråd Ingalill Aspholm, Richard Brander, Björn Sundell och Roger Wessman

Redaktionens adress Redaktionssekreterare Ingalill Aspholm Gamla Åbovägen 25C 02700 Grankulla

Lösnummer Pris 14 euro. Skickas gratis till medlemmar. Lösnummer kan beställas av redaktionssekreteraren.

Adressändring Anmälan om adressändring görs till Ekonomiska Samfundets sekreterare Tomas Lindström, eller genom att skicka e-post till [email protected]

Ekonomiska Samfundets webbplats www.ekonomiskasamfundet.fi

Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos

Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå

FI-ISSN 0013-3183

Pärmfoto: Pixmac Innehåll

Ledare Ungdomens röst 4 Björn Sundell 62 Ida Jonsson Bästa läsare Behöver vi nya teorier och modeller?

Artiklar 6 Seppo Honkapohja Aktuella böcker Euroområdet efter reformerna 66 Björn Sundell Riskkapitalism och välfärd

18 Roger Wessman Finlands ekonomi – en diagnos 70 Johan Hultkrantz De 10 sämsta ekonomiska teorierna – från Keynes till Piketty 24 Heidi Schauman ”Det lönar sig inte att arbeta” 74 H.C. Blomqvist Ett forskningsinstitut växer fram 32 Bertil Roslin Jubileumsbok om det tidiga IUI Ekonomiska Samfundet fyllde 120 år ifjol Snabba cash och globala vyer 78 Richard Brander Svenska Litteratursällskapets Aktuell forskning framgångssaga 44 Andreas Hatzigeorgiou och Intuition, skicklighet och tur Magnus Lodefalk Migration kan främja internationaliseringen

54 Kim Lindström Finska aktier lönsamma under 2000-talet

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 3 Ledaren

Bästa läsare

Framför er har ni Ekonomiska Samfun- denna förändring. Som tema för innehål- dets förnyade tidskrift. Tidskriften har let i det första numret valdes temat för med korta uppehåll utkommit sedan 1913 samfundets seminarieverksamhet under och den har under årens lopp på olika 2015: Finlands ekonomiska situation. sätt främjat samfundets kärnverksamhet: En högtstående vetenskaplig och popu- att öka intresset för den ekonomiska ve- lärvetenskaplig analys är särskilt viktig i tenskapen och höja nivån på den ekono- svåra ekonomiska tider då tunga ekonomiska debatten. miska beslut väntar. Då frodas populis- I en tid av stora förändringar på med- tiska tankegångar. Förenklade lösningar iefältet är det skäl att också en tidskrift uttalas också på ekonomins arena. Ekono- med långa anor och etablerad läsekrets ser miska Samfundet kan bidra till att bygga över både form och innehåll. För att samla broar mellan den ekonomiska vetenska- goda idéer beslöt samfundets styrelse i pen och beslutsfattare inom politik och slutet av 2014 att göra en enkät inom med- näringsliv genom att förena hög kvalitet lemskåren. Enkätsvaren visade att läsarna med lättillgänglighet. Redaktionen har särskilt önskade djupgående analyser av strävat efter att lyfta fram problemen pre- aktuella ekonomiska problem, vilket sä- cis som de är, dock utan att hemfalla åt kert återspeglar de utmaningar den fin- pessimism eller dramatiska katastrofsce- ländska ekonomin och därmed hela vårt narier. En ekonomisk debatt som vältrar samhälle står inför. Samtidigt betonades sig i kriser får lätt en lamslående effekt kravet på lättlästhet och en önskan om på samhället. Den leder till ett försvar av fler ”populärvetenskapliga” artiklar. Ma- uppnådda förmåner, inte till kreativa lös- joriteten av läsarna ville bevara tidskriften ningar eller innovationer. i tryckt version med en digital version som För att betona tidskriftens särprägel komplement. Vidare önskades en fräscha- bland de ekonomiska tidningarna har vi re, modernare layout. bett om bidrag av sakkunniga och akade- Samfundets styrelse utnämnde ett re- miker. Samfundets tidskrift är alltså inte daktionsråd som under ledning av un- heller efter förnyelsen en journalistisk dertecknad fick i uppdrag att genomföra produkt med artiklar skrivna av journa-

4 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Björn Sundell

lister, utan framför allt en tidskrift där aktuella frågor behandlas på ett så lätt- tillgängligt sätt som möjligt av sakkunniga på olika områden. Sålunda analyseras reformerna på finansmarknaden och deras betydelse av Seppo Honkapohja, direktionsmedlem vid Finlands Bank. Roger Wessman, ekonom med gedigen erfarenhet, lägger fram en diagnos av landets ekonomi och granskar ett flertal orsaker till den svaga ekonomiska utvecklingen. Invandring- ens kostnader och ekonomiska nytta, en aktuell fråga just nu, analyseras av två svenska nationalekonomer, Andreas Hatzigeorgiou & Magnus Lodefalk, som specialiserat sig på invandring ur ekonomisk synvinkel. Detta bara för att nämna några exempel. Redaktionens strävan har genomgå- ende varit att nå en så hög aktualitet som möjligt trots att tidskriften utkommer mer sällan än förut. Vilken utgivnings- frekvensen blir i fortsättningen avgörs senare och beror på både läsarrespons och ekonomiska förutsättningar. Läsar- nas respons är alltså mycket välkom- men. Förnyelsen är långt ifrån slutförd.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 5 Seppo Honkapohja Politices doktor, direktionsmedlem i Finlands Bank

Euroområdet efter reformerna 1) I den ekonomiska krisens spår 1. Inledning: EMU 1.0 har Ekonomiska och monetära Ekonomiska och monetära unionen EMU, unionen blivit föremål för som inledde sin verksamhet i januari 1999, många reformer. Krisen har lett är en produkt av ett långvarigt politiskt till att nya inslag successivt har och ekonomisk-politiskt samarbete. Dess allra tidigaste rötter sträcker sig så långt införlivats med unionen och bak i tiden som till 1950, då Europeiska be- det har varit svårt att greppa talningsunionen inledde sin verksamhet, helheten. I den här artikeln men det är kanske ändå tillspetsningen av beskriver pol. dr Seppo Honka- problemen kring det europeiska växelkurs- pohja vid Finlands Bank de systemet i slutet av 1960-talet och den åt- många reformerna och betonar följande potentiella instabiliteten som kan att de rättar till stora svagheter betraktas som dess naturliga startpunkt. som krisen blottat. Han konstat- Dessa problem utlöste en debatt om mone- erar att EMU:s innersta väsen tär integration och ledde till den s.k. Wer- nerrapporten eller Wernerplanen. också i fortsättningen förblir Wernerrapporten, som publicerades 1970, intakt. Den reformerade ekono- ställde som mål att en valutaunion upprät- miska och monetära unionen tas 1980. Det innebar fullständig och oå- är och förblir ett förbund av terkallelig konvertibilitet för valutor, fria självständiga stater. kapitalrörelser och helt fasta växelkurser antingen via bevarade nationella valuta- symboler eller en gemensam valutaenhet för Europeiska gemenskapen. Rapporten inne- höll dels ett relativt vagt hållet förslag om ett system av europeiska centralbanker och

6 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 dels ett mycket kraftfullt ställningstagande kes gemensamma initiativ. EMS var ett högst för koncentration av den övriga ekonomiska tysk- och Bundesbankstyrt penning- och va- politiken till ett centralt organ under Eu- lutapolitiskt system, eftersom de andra valu- ropaparlamentet. Detta organ skulle utöva torna var förankrade till D-marken. beslutanderätt över den nationella budgetpo- Under EMS första verksamhetsår saktade litiken (belopp, finansiering) och över struk- inflationen in från 10 procent till 2 procent tur- och regionalpolitiken.2) mellan 1980 och 1986. Eftersom kapitalrörel- Bretton Woods-systemets fall ledde till ett serna var reglerade tilläts medlemsländerna tätare penning- och valutapolitiskt samar- i EMS ha en viss grad av ekonomisk-politisk bete i Europa i form av den s.k. valutaormen, autonomi. Växelkurserna kunde också änd- och i slutet av 1970-talet bildades Europeiska ras. När verksamheten i EMS började skedde monetära systemet (EMS) och som ett led i sådana justeringar (realignment) ofta men detta system växelkursmekanismen (ERM), läget stabiliserades stegvis. Trycket på avreg- i hög grad tack vare Tysklands och Frankri- lering av kapitalrörelserna under 1980-talet skapade dock nya osäkerheter kring EMS. Förslag om en djupare monetär integra- 1) Detta bidrag baserar sig på min tidigare artikel tion lades fram i slutet av 1980-talet, vilket Honkapohja (2014), kompletterad med de viktigaste ledde till att en kommitté under Jacques besluten efter 2014. Delors ledning tillsattes 1988. Kommittén 2) Om detaljerna se t.ex. Gros & Thygesen (1992), av- föreslog en snabb övergång till en gemen- snitt 1.3. Verket ger en god överblick över den euro- sam valuta och en europeisk centralbank. I peiska monetära integrationen fram till 1990-talets Maastrichtfördraget fastställdes planen om början. övergång till en ekonomisk och monetär 3) Se översikten av Eichengreen (2007), kap. 6–9 och union. Trots att EMS drabbades av kris 1992 11. James (2012) ger en ingående skildring av EMU:s spårade EMU-projektet inte ur, vilket kom tillkomsthistoria. som en överraskning för många. Breddning-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 7 en av ERM:s växelkursband och centralban- skulden. Särskilt bör poängteras att ansva- kernas disciplinerade handlande lugnade ret för banktillsynen låg kvar i händerna marknaden och EMU-projektet kunde fort- på de nationella myndigheterna, fastän be- sätta.3) hovet av en gemensam tillsyn hade lyfts I detta kronologiska sammandrag av fram som en del av den gemensamma eu- EMU:s bakgrund och tillkomsthistoria förbi- ropeiska finansmarknaden. I samband med gås ett flertal politiska vägval och förhand- utformningen av bankdirektivet och bildan- lingar, för vilka framför allt samförståndet det av den monetära unionen fördes bland mellan Tyskland och Frankrike har spelat experterna en ganska bred diskussion om en viktig roll. Dessa politiska processer vitt- huruvida en gemensam bankmarknad och nar om att EMU inte enbart var ett resultat monetär union också förutsätter en cen- av en utveckling av det ekonomisk-politiska traliserad banktillsyn. Diskussionen ledde eller penningpolitiska systemet utan i hög- dock ingen vart och ansvaret för banktill- sta grad handlade om allmän Europapolitik. synen blev därmed kvar hos ”hemlands- EMU 1.0, dvs. den första versionen av Eko- myndigheten” (dvs. den tillståndsbeviljan- nomiska och monetära unionen som bildades de tillsynsmyndigheten) och i sista hand med stöd av Maastrichtfördraget, var framför hos medlemsländerna. allt en monetär union, för den gav upphov Den finansiella och ekonomiska krisen till en gemensam penningpolitik och ett cen- som började 2007 förde med sig stora för- traliserat penningpolitiskt beslutsfattande i ändringar för EMU 1.0, som alltjämt pågår. euroområdet. De nationella centralbankerna Min presentation fokuserar på dessa föränd- bevarade dock sin betydelsefulla roll till ex- ringar. Låt oss till en början dra oss till min- empel i planeringen och genomförandet av nes de viktigaste inslagen i den ekonomiska penningpolitiken och inom vissa andra sek- utvecklingen under EMU 1.0 och de problem torer av centralbankspolitiken. som kom att bli upptakten till krisen. Ansvaret för den övriga ekonomiska politiken låg kvar hos medlemsstaterna. De sva- 2. Vägen till kris rade självständigt för sina offentliga finanser, För de flesta medlemsländerna, inklusive visserligen inom ramen för de begränsning- Finland, innebar övergången till Ekonomis- ar som stabilitets- och tillväxtpakten ställde ka och monetära unionen kraftigt sänkta på budgetunderskottet och den offentliga räntor. Räntorna började delvis sjunka re-

Figur 1

8 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Figur 2

dan före övergången till EMU och fortsatte ning, som i hög grad var en följd av en upp- att sjunka i ett par års tid därefter. Detta gång i den privata konsumtionen. I Italien händelseförlopp ledde till att skillnaderna och Portugal uteblev i själva verket tillväxt- mellan de övriga euroländernas och Tysk- ökningen så gott som helt. Där berodde lands statsskuldsräntor krympte nästan till krisen på en mer allmän svag ekonomisk obetydlighet. Ränteskillnaderna för enskil- utveckling, avsaknad av reformer och skuld- da länder var i praktiken oberoende av läget problem. i de offentliga finanserna. Gemensamt för GIIPS-länderna var län- I takt med de sjunkande räntorna ökade dernas ökade externa skuldsättning, vilket efterfrågan på finansiering i de flesta tidi- avspeglades i svårare bytesbalansproblem gare högränteländer. Detta bidrog till att redan under de första åren av EMU, dvs. fle- den ekonomiska tillväxten tog fart i många ra år före den globala finanskrisens utbrott medlemsländer, vilket framgår av figur 2007. Bytesbalansunderskotten sände ett 1. Figur 1 visar BNP-utvecklingen i Grek- tydligt budskap om obalans i den ekonomis- land, Irland, Italien, Portugal och Spanien ka tillväxten, vilket dock inte uppmärksam- (GIIPS-länderna) mellan 1998 och 2015. Det mades i tillräcklig mån. Figur 2 illustrerar var samma länder som senare drabbades denna utveckling.5) av kris.4) Figuren visar också tidsserier för I figur 2 visar den vågräta axeln bytes- BNP-utvecklingen i Tyskland, Frankrike och balansunderskottet och den lodräta axeln Finland. underskottet i de offentliga finanserna 2002– Vägen till kris var ingalunda identisk 2016. Kurvorna pekar till en början huvud- för euroländerna. I Spanien och Irland resul- sakligen vågrätt till vänster, vilket speglar en terade tillväxtökningen i en kraftig fastig- försämring av bytesbalansen under de första hetsboom och stigande fastighetspriser. I åren av referensperioden, medan de offent- Grekland var problemet en enorm överhett- liga finanserna var så gott som oförändrade. Längre fram i perioden vänder kurvan gan- 4) Av krisländerna saknas Cypern. Den streckade ska rakt nedåt, vilket speglar en upptrapp- linjen anger att det är fråga om preliminära siffror ning av den offentliga skuldsättningen. eller prognoser. Denna förskjutning i kurvorna skedde efter 5) Detta tema, inklusive figur 2 och 3, behandlas den globala finanskrisens utbrott. Samtidigt bland annat i Honkapohja (2014). började räntorna på GIIPS-ländernas offent-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 9 Figur 3

Figur 4

liga skuld stiga kraftigt, då statsskuldkrisens speglas också i skillnader i exportutveck- grepp om länderna hårdnade. lingen mellan GIIPS-länderna och hela eu- Mot slutet av perioden 2002–2016 vände roområdet. I GIIPS-länderna var exporten i kurvorna till höger och upp. Bytesbalansun- procent av BNP i stort sett oförändrad efter derskotten började krympa, liksom också de övergången till EMU och började stiga först offentliga underskotten. Italien utgör ett visst efter recessionen 2008–2009. I euroländer undantag från denna dynamik: dess kurva med höga kreditbetyg steg exporten i pro- har ofta pekat åt ett annat håll. Det är skäl cent av BNP successivt fram till den djupa att påpeka att motsvarande dynamik inte har recessionen 2008–2009, med en minskad påträffats i euroländer med höga kreditbetyg exportandel som följd. Därefter har en för- (Belgien, Finland, Frankrike, Nederländerna, bättring åter skett. Tyskland och Österrike), vilket framgår av fi- Skillnaderna mellan ländernas ekono- gur 3. miska utveckling kan också åskådliggöras Den heterogena ekonomiska utveckling- via skillnaderna i konkurrenskraftsutveck- en i euroländerna och problemen under de lingen (utvecklingen av enhetsarbetskost- första åren efter övergången till EMU av- naderna).

10 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 I GIIPS-länderna steg enhetsarbetskost- 3. Reformerna under naderna kraftigt fram till 2008 eller 2009. Barroso-kommissionen En försämring av konkurrenskraften utgör I bakgrunden till de ovan beskrivna skuld- ett tecken på överhettning av ekonomin. och konkurrenskraftsproblemen ligger flera Konkurrenskraften har ökat betydligt un- identifierbara faktorer: der de senaste åren efter att anpassning- • Överskuldsättningen drabbade hela arna nedåt har kommit i gång. Italien utgör samhällsekonomier (ökade bytes- i många avseenden ett undantag från detta balansunderskott). Till detta har såväl händelseförlopp.6) kapitalrörelserna som en försämring I dagens läge har bytesbalansproblemen av konkurrenskraften bidragit. och underskotten i de offentliga finanserna • Kapitalallokeringen före krisen var i GIIPS-länderna minskat betydligt eller helt inte optimal. En orimligt stor andel avlägsnats. Med undantag för Grekland har av kapitalrörelserna riktade sig till länderna uppnått – eller är på väg mot – en bostads- och byggsektorn. Vidare positiv ekonomisk tillväxt i år. Det framgår hade en felbedömning gjorts av den av EU-kommissionens prognoser för 2015 förväntade avkastningen på investe- (se figur 1 ovan). Den ekonomiska krisen är ringarna och av riskerna. ingalunda över, att döma av de höga skuldni- • Kapital förmedlades huvudsakligen våerna och den höga arbetslösheten i de kris- via banksektorn från länder med över- drabbade länderna. Anpassningarna ned- skott till länder med underskott. I åt till följd av överhettningen och den höga länder med underskott koncentrerades skuldsättningen har varit smärtsamma och riskerna till landets egen banksektor utlöst ett kraftigt politiskt tryck. De många i stället för att spridas över hela euro- turerna kring Greklands tredje stödprogram området. under våren och sommaren 2015 utgör kan- • Bankernas ökade risker ledde till ske det bästa exemplet på detta. större risker för deras hemstater.

EMU 1.0 saknade verktyg för att ingripa 6) Om detaljerna se t.ex. Honkapohja (2014). i dessa händelseförlopp. Likaså saknades

Figur 5: Den reformerade ekonomiska och monetära unionen

Medlemsstater Finanssystemet

• Bättre regler • Bättre regler – Six pack, two pack, … – bankunion – viktigt med balans i hela – enhetlig tillämpning och tolkning samhällsekonomin • Marknadsdisciplin • Marknadsdisciplin – bankerna är inte identiska – länderna är inte identiska – risken återspeglas i priset – riskerna återspeglas i priset

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 11 verktyg för att hantera och kontrollera den Även om stödfinansieringen inte avlägsnar avveckling av obalanserna som blev den detta anpassningsbehov, vinner den tid åt oundvikliga följden. De nya strukturer som anpassningen. har skapats sedan 2010 bör således granskas Mer genomgripande än krishanterings- mot bakgrund av identifierade brister. verktygen är de reformer av Ekonomiska I den ekonomiska krisens spår har Eko- och monetära unionen som gäller de nya nomiska och monetära unionen blivit före- kontroll- och styrsystemen för de offentli- mål för många reformer, vilka kommer att ga finanserna och hela samhällsekonomin fortsätta. Krisen har lett till att nya inslag samt banksystemet. Bestämmelserna för att successivt har införlivats med unionen och stärka den ekonomiska unionen (den s.k. det har varit svårt att greppa helheten. six pack och two pack-lagstiftningen) fäs- Krishanteringsverktygen bildar den första ter större vikt vid hela den samhällsekono- nya helheten. De grundläggande krishan- miska utvecklingen, i stället för att såsom teringsprinciperna utformades redan 2010 tidigare enbart fokusera på utvecklingen i men verktygen har ständigt utvecklats. de offentliga finanserna. Bankunionen lyfte Krishanteringsverktygen består av en kris- tillsyn och krislösning (resolution) av stora fond som tillhandahåller överbryggnings- (systemviktiga) banker till europeisk nivå. finansiering, anpassningsprogram för kris- Resolutionslagstiftningen ökar också de pri- drabbade länder och ECB:s åtgärder för att vata ägarnas och borgenärernas ansvar vid stödja finanssystemets behov av likviditet eventuell resolution. och transmissionen av penningpolitiken. Den reformerade ekonomiska och mone- Krisfonden har vuxit fram från den europe- tära unionen vilar dels på bättre marknads- iska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF), disciplin och dels på bättre regler för både som baserade sig på garantier från eurolän- medlemsländerna och finanssystemet. Hel- derna, till den nuvarande europeiska stabi- heten åskådliggörs i schemat i figur 5. liseringsmekanismen (ESM), som bygger på Jag inleder med en kommentar om mark- aktiekapital. ECB:s program till stöd för den nadens roll i den reformerade ekonomiska penningpolitiska transmissionen har likaså och monetära unionen. Marknadens sätt utvecklats från SMP-programmet somma- att fungera har förhoppningsvis förändrats ren 2010 till OMT-programmet sommaren till följd av krisen. Före krisen fanns det 2012. Utöver de europeiska inslagen har In- allvarliga brister i finansmarknadens dis- ternationella valutafondens (IMF) medver- ciplin gentemot medlemsländernas offent- kan visat sig vara till stor nytta. IMF har liga finanser. Före krisåren återspeglade lång erfarenhet och vedertagna rutiner för ränteskillnaderna inte alls läget i ländernas hantering av finanskriser. offentliga finanser. Till exempel det hårt I krishanteringen prioriteras självfallet skuldsatta Grekland som präglades av en krisländernas egna anpassningsåtgärder för obalanserad ekonomisk utveckling fick -fi korrigering av obalanser. Dessa åtgärder tar nansiering till endast något högre ränta än lång tid och kräver ofta stödfinansiering från till exempel Tyskland eller Finland. Mark- externa offentliga institutioner, då finansi- nadsutvecklingen före krisåren var således eringen från marknaden har sinat. Stödfi- en bubbla: man kan dra paralleller till ti- nansieringen ger möjlighet till nödvändig den före subprimekrisens utbrott i USA. Den planlagd anpassning för att undvika att kri- branta uppgången i räntorna på den offent- sen övergår i ett kaos. Eftersom finanskrisen liga skulden under krisåren utgjorde å sin föregicks av överhettning, överskuldsättning sida ett led i den allmänna omprissättning och eventuella prisbubblor, står ett land i av riskerna som följde när marknaden blev kris oundvikligen inför en anpassning nedåt. varse om finanskrisen.

12 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Figur 6: EMU 2.0:medlemsstater

Mer koncisa regler för ekonomisk politik

Lissabonavtalet Paket med sex rättsakter (Six Pack) Paket med två Harmonisering av den ekonomiska politiken rättsakter Allmänna riktlinjer för den Ändringarna i huvuddrag: (Two Pack) ekonomiska politiken Sanktioner enligt stabilitets- och Alla euroländer tillväxtpakten Euroländer med EDP Förfarande vid alltför stora obalanser Euroländer med allvarliga Åtgärder mot alltför stora Sanktioner för alltför stora obalanser finansiella problem underskott Förfarande vid alltför stora underskott (EDP) Ändringarna i huvuddrag: Sanktioner enligt stabilitets- och Särbestämmelser för tillväxtpakten euroländer Budgetramverk

Finanspakten (TSCG, Fiscal Compact) Avtal om att stärka den ekonomiska politiken Mål för det strukturella underskottet -½ % av BNP (huvudregel, −1 % i undantagsfall) Bestämmelser om automatisk korrigeringsmekanism tas in i nationell lag Konstaterande av alltför stora underskott (EDP) Avtalsparterna stöder i regel kommissionens förslag.

Det reformerade EMU behöver bättre av tre huvuddelar: Six Pack-paketet med sex marknadsdisciplin och marknadsaktörerna rättsakter, Two Pack-paketet med två rättsak- gör klokt i att bevaka de offentliga finanserna ter för euroländerna och det finanspolitiska noggrannare än tidigare. EMU:s nya ekono- avtalet om att stärka den ekonomiska unio- misk-politiska regelverk syftar till bättre in- nen (s.k. Fiscal Compact).7) formationsgivning för detta ändamål. Jag går inte här in på detaljerna, men vill Figur 6 illustrerar de nya rutinerna för påpeka att det nya regelverket tar upp hela medlemsländerna. De ekonomiska-politiska samhällsekonomin och särskilt bytesbalan- reglerna och samordningen av den ekono- sen till kritisk granskning. Det görs enligt miska politiken har genomgått betydande ett s.k. förfarande om makroekonomiska reformer. Syftet är en mångsidigare styrning obalanser. Det är också skäl att konstatera av medlemsländernas ekonomiska politik att gällande regler har skärpts genom om- och ekonomiska utveckling. Stabilitets- och vänd omröstning. tillväxtpakten har reviderats på många sätt Det nya regelverket önskar ge marknads- och nya ekonomisk-politiska paket och avtal har tagits fram. Figur 6 redovisar det nya 7) Se t.ex. Kurri (2012). Processerna beskrivs mer i ekonomisk-politiska regelverket som består detalj i Henriksson och Kajaste (2014).

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 13 Figur 7: EMU 2.0:finanssystemet

Bankunionen växer fram

Banktillsyn Resolution Insättningsgaranti • Gränsöverskridande, harmoni- • Harmoniserade verktyg • Harmoniserade nationella serad och effektiv tillsyn • Investeraransvar (bail-in) system • Gemensam tillsynsmekanism • Branschens ansvar (fonder) • Branschens ansvar (fonder) • Gemensam resolutions- mekanism

Gemensam regelbok

Bankstöd (bail-out) Om denna genomförs väl … – Dyrt, politiskt taggad – Politisk prövning fall för fall …. minskar behovet av detta påtagligt.

disciplinen större tyngd i styrningen av de gemensam regelbok är en ytterst viktig del offentliga finanserna. Tills vidare sätts hop- av bankunionen, för den bidrar till enhet- pet främst till marknadsaktörernas minne liga regelkrav i EU-länderna. och till den större mängd information som Det bör understrykas att bankstödet, som tillhandahålls av det nya regelverket. Det använts för att rädda banker ur systemiska bör dock noteras att skuldsanering av stater bankkriser, inte utgör en del av bankunio- – till skillnad från banker – inte är ett san- nen, trots att det finns med i figuren. Bank- nolikt alternativ i det gällande regelverket. stöd beviljas endast efter särskild politisk I avsaknaden av ett hot om skuldsanering prövning. Det är sannolikt att en välfung- väntas marknadsdisciplinen dessvärre inte erande bankunion minskar behovet av att få någon större roll. använda diskretionärt bankstöd. Bankunionen, som inledde sin verksam- Den gemensamma tillsynsmekanismen het i slutet av 2014, bildar den tredje stora (SSM) inledde sin verksamhet i november i reformhelheten. Bankunionen syftar till en fjol. Före verksamhetsstarten genomfördes samordnad tillsyn över banker och svagare en s.k. samlad bedömning av de stora ban- kopplingar mellan bankerna och deras hem- ker som ställdes under ECB:s direkta tillsyn, länder. I de krisdrabbade länderna har många dvs. en ingående granskning av bankernas banker ett stort innehav av statsobligationer, balansräkningar enligt gemensamma kri- medan staten har ansvar för omstrukturering terier. I bedömningen deltog ca 130 stora eller avveckling av en krisdrabbad bank, vil- bankgrupper, som svarade för ca 85 procent ket kan kräva stora resurser. av banksektorn i euroområdet mätt enligt Figur 7 visar bankunionen och dess tre balansomslutningen. Den samlade bedöm- byggstenar: den gemensamma banktillsy- ningen bestod av tre delar: riskbedöm- nen, den gemensamma resolutionsmeka- ning, översyn av tillgångarnas kvalitet och nismen och insättningsgarantisystemet. En stresstester.

14 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 De viktigaste besluten om den gemen- des en rapport med titeln ”De fem ordföran- samma resolutionsmekanismen (SRM) för denas rapport” (nedan ordföranderapporten) rekonstruktion eller kontrollerad avveck- som målar upp en 10-årsvision för fullbordan- ling av problemdrabbade banker har fattats. det av EMU. 9) Konkretast uttrycks förslagen SRM 8) träder i kraft successivt. Den vikti- för de närmaste åren. På listan över refor- gaste principen i de nya reglerna om resolu- mer av bankunionen står ett gemensamt tion av banker handlar om investeraransvar insättningsgarantisystem och en (tillfällig) (bail-in), vilket innebär att det är ägarna spärr (back stop) för resolutionsfonden. Vi- och investerarna som primärt ska skjuta dare bör bankunionen kompletteras med en till medel vid avvecklingen av en krisdrab- ny kapitalmarknadsunion för effektivare fi- bad bank. Investeraransvaret träder i kraft nansförmedling från icke-banker i euroom- från och med 2016. Ett trovärdigt investe- rådet. raransvar är ett ytterst viktigt inslag för att Vad gäller den ekonomiska unionen är ge marknadsdisciplinen större betydelse för målet att effektivisera det befintliga styrsys- styrning av bankernas verksamhet jämfört temet. Till exempel krävs en lägre tröskel för med tiden före krisen. Också om den ge- aktivering av processen om makroekono- mensamma resolutionsfonden råder ett brett miska obalanser, och styrsystemet bör också samförstånd. Fonden ska enligt förslag byg- utnyttjas till förmån för strukturpolitiken. gas upp stegvis under de följande tio åren. På längre sikt är det uttalade målet i rapporten en finanspolitisk och politisk union. 4. Junckerkommissionens planer På denna punkt är dock ordföranderapporten för att fullborda EMU mycket vag. I rapporten används finanspoli- Europeiska kommissionen under ledning tisk union i betydelsen av ett slags system för av Jean-Claude Juncker, som inledde sin stabilisering av de offentliga finanserna som mandatperiod hösten 2014, har initierat nya skulle omfatta hela euroområdet. Målet skul- projekt både för att stärka det rådande kon- le inte vara att finjustera konjunkturcykeln, junkturläget och för att reformera struktu- utan att minska effekterna av allvarliga mak- rerna i Ekonomiska och monetära unionen. roekonomiska störningar. Dessa mer djup- Mest betydande av de konjunkturstärkande gående åtgärder konkretiseras i kommis- åtgärderna är planerna på att upprätta en sionens vitbok som ges ut våren 2017. Enligt särskild investeringsfond. Det handlar i ordföranderapporten ska reformerna vara praktiken om en ny fond som inrättas vid slutförda om tio år, dvs. 2025. Europeiska investeringsbanken och som Junckers rapport skildrar överläggningar ska locka privata (högrisk)investeringar för och förhandlingar mellan fem ordföranden. I sammanlagt 315 miljarder euro under tre år. sista hand handlar en djupare integration av Detta motsvarar totalt ca 3 procent av BNP Ekonomiska och monetära unionen om att för euroområdet på årsnivå. medlemsländerna avstår från en del av sin På Junckers agenda står också en djupare nuvarande ekonomisk-politiska suveränitet integration av Ekonomiska och monetära till förmån för ett överstatligt organ. Med- unionen. Under hans ledning sammanställ- lemsländernas kommentarer till Junckers rapport hittills har varit knapphändiga. 8) En problembank kan också omstruktureras om Rapporten blev klar så sent att Europeiska den betraktas som livsduglig. rådet på sitt möte i juni 2015 endast notera- 9) De övriga är Europeiska rådets ordförande Donald de att rapporten blivit klar och uppmanade Tusk, Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselblo- medlemmarna att snabbt sätta sig in i den. em, ECB-ordföranden Mario Draghi och Europaparla- Mer strukturerade kommentarer till rappor- mentets ordförande Martin Schultz. ten har inkommit fram till dessa dagar.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 15 En expertgrupp tillsatt av finska finans- som ECB:s penningpolitiska program, så- ministeriet offentliggjorde sin rapport om som OMT-programmet och programmet för utvecklingsbehoven för EMU den 1 oktober kvantitativa lättnader, bidragit. 2015. Rapporten lägger fram två alternativa Det är vida känt att krisen har fått mycket framtidsvisioner för EMU, dvs. ett central- allvarliga följder i GIIPS-länderna. Att få ned styrt EMU och ett EMU som vilar på mark- den utbredda arbetslösheten är en långsam nadsdisciplin. Enligt rapportens analysdel process. Likaså kommer det att ta flera år utgör bägge visionerna alternativa, sinsemel- i anspråk innan en markant sänkning av lan konsekventa helheter som inte utesluter de höga skuldnivåerna kan ses, beroende en eventuell senare fördjupad integration på den framtida ekonomiska utvecklingen mot en federal stat. och de uppställda målen för skuldnivåerna. I centralstyrningsmodellen övervakar och Dessa korrigeringsprocesser exponeras för kontrollerar unionen medlemsländernas fi- risker av olika slag. Om riskerna realiseras nanspolitik och ekonomiska politik, med ett på bred front i många länder, kan situatio- inbyggt gemensamt ansvar för medlemssta- nen i euroområdet förvärras på nytt. ternas risker och finansiella stabilitet som Ekonomiska och monetära unionen har motvikt. I marknadsdisciplinsmodellen lig- varit och kommer att vara stadd i förändring. ger ansvaret för medlemsländernas finans- Samordningen och bevakningen av den eko- politik och ekonomiska politik – och därmed nomiska politiken har förbättrats påtagligt. också ansvaret för eventuella misslyckan- Planerna om bankunionen har gått raskt den i den ekonomiska politiken – kvar på framåt och de första delarna står klara. Eko- det nationella planet. För att modellen ska nomiska och monetära unionen reformeras fungera i praktiken förutsätts en kontrol- grundligt till följd av dessa beslut och åtgär- lerad omstrukturering av en medlemsstats der. Det bör dock betonas att EMU:s innersta skulder i händelse av betalningsoförmåga. väsen förblir intakt. Den reformerade ekono- Noteras bör att till exempel bank- och ka- miska och monetära unionen är och förblir pitalmarknadsunionen bildar ett väsentligt ett förbund av självständiga stater. inslag i bägge visionerna. De genomförda reformerna rättar till sto- Av dessa två referensramar ligger ord- ra svagheter som krisen blottade. Nya verk- föranderapporten närmast visionen om ett samhetsmodeller och institutioner kommer centralstyrt EMU. onekligen att stärka euroområdets ekonomi och ekonomisk-politiska styrsystem. Hur 5. Till slut väl reformerna utfaller prövas självfallet Den ekonomiska situationen i euroområdet först vid framtida chocker och utmaningar ter sig för närvarande ljusare än under de som Eurosystemet ställs inför. senaste åren. I GIIPS-länderna har under- Den reformerade ekonomiska och mo- skotten i bytesbalansen och de offentliga netära unionen utgör endast version 2.0 av finanserna om inte helt avlägsnats så i alla EMU. Reformerna måste fortsätta, och i år händelser blivit betydligt mindre. Skuld- har en mycket livlig debatt uppstått om al- sättningen verkar ha vänt eller kommer att ternativa modeller för utveckling av EMU. vända nedåt. Med undantag för Grekland Debatten kommer att fortsätta länge än. har den ekonomiska tillväxten tagit fart i GIIPS-länderna och länderna är således på väg att komma upp i en liknande utveckling 10) Sorgligt nog utgör Finland ett undantag från de som i de euroländer som har höga kreditbe- övriga starka euroländerna, eftersom den negativa tyg.10) Till detta har både de krisdrabbade ekonomiska utvecklingen i vårt land inte alls ser ut ländernas egna åtgärder och EU:s åtgärder att ge med sig.

16 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Källförteckning: Eichengreen B. (2007), The European Economy Since 1945, Princeton University Press. Gros D. & N. Thygesen (1992), European Monetary Integration, St. Martins Press. Honkapohja S. (2014), The Euro Area Crisis: a View from the North, Journal of Macro- economics, vol.39, 260-271. Honkapohja S. (2014), EMU 2.0 – Euroalue uudistusten jälkeen, Kansantaloudellinen Aikakauskirja nr. 2, 213-222. James H. (2012), Making the European Monetary Union, Harvard University Press. Juncker J.-C. (2015), Completing Europe’s Economic and Monetary Union, European Commission. Kurri S. (2012), Euroalueen talouspoliittinen koordinaatio: mitä on tehty ja miksi?, Euro ja Talous, nr.1. Mueller-Franken S. (2015), Tension between Self-Reliance and Solidarity within a Mon- etary Union, CESifo Forum, vol.16, nr.2. Hinarejos A. (2013), Fiscal Federalism in the European Union: Evolution and Future Choices for EMU, 1/2014 Legal Studies Research Paper Series, University of Cam- bridge, Faculty of Law. Politices doktor Seppo Honka- Suvanto, A. (ordf. 2015), Arvio Euroopan pohja har varit medlem av talous- ja rahaliiton kehittämistarpeista. Finlands Banks direktion sedan Finansministeriet 2015. den 1 januari 2008. Han ansva- rar för vetenskaplig forskning, kontantförsörjningen, mark- nadsoperationerna och betal- ningsrörelsen, personalfrågorna och övervakningen av riskerna i investeringsverksamheten och penningpolitiken.

Honkapohja kom till Finlands Bank från den akademiska världen. Han var professor i internationell makroekonomi vid universitetet i Cambridge 2004–2007. Han har också varit anställd bl.a. vid Finlands Akademi, Helsingfors universitet och Åbo handelshögskola.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 17 Roger Wessman fristående ekonom, skribent och föreläsare

Finlands ekonomi – en diagnos

Finlands ekonomi Listan på problem som hopat sig under det senaste fortsätter sin kräft- decenniet är lång. gång. Det råder ingen Eterfrågan på finländskt arbete har naggats av brist på förslag om många faktorer. Den svaga tillväxten i den globala ekonomin har dämpat exporten. Nokias kollaps vad som bör göras: och raset i den ryska ekonomin har förvärrat läget. skär ner de offentliga Löneökningar som överskridit genomsnittet inom utgifterna, stimulera, euroområdet har tärt på konkurrenskraften. Skat- sänk lönerna, förläng tehöjningar och nedskärningar i de offentliga utgif- arbetstiden, lämna terna för att få balans på den offentliga ekonomin euron. Den skrala bromsar tillväxten. utvecklingen kan dock Samtidigt har vi problem på utbudssidan. Vår inte härledas till en kapacitet att producera har sjunkit. En åldrande enda enskild faktor, befolkning gör att arbetskraften slutat växa. Den fortsatta ekonomiska tillväxten är därmed helt be- och därmed finns det roende av produktivitetsökningen, men även den heller ingen patentlös- har stannat av. ning som kan ställa allt Att lista problem är lätt. För att kunna göra en tillrätta. korrekt diagnos bör vi även veta hur stor andel de olika faktorerna haft.

Globala konjunkturer De ekonomiska problemen i resten av världen och specilellt i Europa har helt klart påverkat den ekonomiska utvecklingen i Finland. Upp- och ned- gångarna har varit relativt väl synkroniserade med svängningarna inom resten av euroområdet. Den långa och djupa lågkonjunkturen kan också delvis förklara varför den finska ekonomin sackat efter omvärlden. På grund av den stora roll expor-

18 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 ten av investeringsvaror har för vår ekonomi tenderar konjunktursvängningarna att vara kraftigare. Finland dyker djupare i nedgångar och växer starkare under goda år. Som vanligt sjönk den finska ekonomin djupare 2009 och återhämtade sig starkare 2010 än resten av euroområ- det. Under det senaste året då vi sett en spirande upp- gång i övriga Europa har den finländska ekonomin dock fortsatt stampa på stället, tyngd bl.a av kollapsen i den ryska ekonomin.

Fördel Sverige Bestickande är att Finland halkat klart efter Sverige, som har en liknande cyklisk exportdriven ekonomi. Se- dan 2008 har Sveriges BNP ökat med 7 procent medan Finlands sjunkit 6 procent. Skillnaden avspeglar både en bättre utveckling av produktiviteten i Sverige och en bättre sysselsättningsutveckling.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 19 Den snabbare tillväxten i sysselsättningen i Sverige avspeglar i första hand att arbetskraften där fortsatt växa, medan tillväxten här avstannat då de stora års- kullarna nått pensionsål- dern. Skillnaden i hur stor andel av arbetskraften sys- selsatts, hur arbetslöshets- graden utvecklats, har varit relativt liten. Produktivitetsutveck- lingen och arbetskraftens tillväxt är strukturella faktorer vi inte kan göra mycket åt med traditionella konjunkturpolitiska Då arbetslösheten nu ligger på 10 procent medel. En devalvering (eller dess substitut skulle det med den tillväxt i arbetskraft och för euroländer: sänkta lönekostnader) kan produktivitet vi haft dock varit omöjligt hjälpa oss att höja de sysselsattas andel av för vår ekonomi att växa tillnärmelsevis så arbetskraften. Det finns däremot knappast raskt som den svenska ekonomin gjort. En någon anledning att tro att sänkta lönekost- bättre konkurrenskraft skulle i bästa fall ha nader ökar utbudet av arbetskraft eller höjer eliminerat bara en del av skillnaden. produktiviteten. Arbetskraftens tillväxt Utbud och efterfrågan Arbetskraftens obefintliga tillväxt de senas- Skillnaden i ekonomisk tillväxt mellan te åren förklaras fullständigt av en åldrande Sverige och Finland avspeglar således en befolkning. Antalet personer i åldern 15–64 motsvarande skillnad i tillväxten av produk- år började sjunka 2010 då de stora årskul- tionskapaciteten. Det betyder dock inte att vi larna började falla över 65-årsstrecket. Ar- kan dra slutsatsen att vi bara har ett utbuds- betskraften har med hänsyn till detta hållits problem. För att ekonomin skall växa krävs överraskande stabil, speciellt med tanke på att varken brist på efterfrågan eller utbud att det svaga konjunkturläget också haft en (produktionskapacitet) begränsar tillväxten. negativ inverkan på arbetskraftens tillväxt. Även om arbetskraften vuxit snabbare i Framför allt är det en stigande ålder för pen- Finland är det ingalunda klart att skillna- sionering som förhindrat en nedgång i ar- den i BNP-tillväxt skulle ha varit i motsva- betskraften. rande grad mindre. Utvecklingen kunde lika Minskningen i antalet personer i arbetsför väl ha lett till en större ökning av arbetslös- ålder ser ut att fortsätta, om inte en ökande heten. invandring vänder trenden. Den skarpaste På basen av arbetslöshetssiffrorna är det nedgången torde dock vara över, då de stora enkelt att konstatera att svag efterfrågan har årskullarna efter kriget snart pensionerats. varit det mest akuta problemet. Om efterfrå- gan varit starkare, t.ex. genom att finsk pro- Produktiviteten ett symptom duktion varit konkurrenskraftigare, skulle Produktiviteten, mätt i produktionen per en ökning i produktionen inte omedelbart ha arbetstimme, ligger nu på en lägre nivå stupat på en brist på arbetskraft. än 2008. Har vi under de senaste 10 åren

20 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 inte bara tappat förmågan att införa produktivitets- höjande innovationer utan till och med gått bakåt, ”glömt” bort tidigare framsteg? Skillnaden i produkti- vitetsutvecklingen jämfört med Sverige förklaras långt med Nokias motgångar. Nedgången i telekom hyv- lade bort 5 procent av BNP, men minskade sysselsätt- ningen med bara 1 procent. Grovt räknat sänkte bort- fallet därmed produktiviteten med omkring fyra procentenheter. Ryssland har den övriga varuexporten de Produktivitetstillväxten är också till sin facto under det senaste årtiondet vuxit natur konjunkturkänslig. När ekonomin dy- snabbare än den svenska. ker hinner inte företagen minska sin arbets- Exportsiffrorna tyder således inte på att kraft i samma takt som produktionen sjun- finländsk exportindustri rent generellt skulle ker, varvid produktiviteten sjunker. Detta ha klarat sig sämre än svensk. De stöder inte förstärks av att de mest konjunkturkänsliga teorier om att den svagare tillväxten skulle sektorerna i ekonomin, framför allt export- bero på försämrad konkurrenskraft eller industrin, tenderar att ha en högre produk- sämre produktuveckling än i Sverige. Ut- tivitet än de mer stabila tjänstesektorerna. vecklingen ger således heller ingen speciell Produktiviteten ökade åren 2010 och 2011 anledning att tro att den finländska varuex- då ekonomin återhämtade sig från finans- porten i framtiden skulle växa långsammare krisen. Det stöder bilden att den svaga pro- än den svenska. duktivitetstillväxten snarare är ett symtom Å andra sidan kan vi inte heller glömma av, inte en orsak till, problemen. bort Nokias kollaps och nedgången i Ryss-

Nokia och Ryssland På efterfrågesidan är den mest markanta skillnaden att värdet på varuexporten under det senaste året legat 16 procent lägre än 2008 medan den svenska exporten fullständigt återhämtat sig. Den svaga finska varuexporten förklaras långt av Nokia och Ryssland. Rensar vi bort nedgång- en i telekomindustrin och kollapsen i exporten till

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 21 landsexporten. De lämnar ett bestående gap efter sig som måste fyllas. Den öv- riga exporten borde därför fås att växa snabbare än i konkurentländerna.

Investeringstorka En stor bidragande orsak till Finlands svagare tillväxt är att investeringarna ligger klart lägre än 2008. Företa- gens investeringar har fallit till historiskt låga nivåer. Bostadsinvesteringarna har inte sjunkit lika kraftigt, men även dessa har utvecklats starkare i Sverige. Den låga investeringsni- vån avspeglar förstås i viss mån den svaga ekonomiska tillväxten. Företagens behov att öka sin kapacitet har varit låg. Skillnaden i produktiva investeringar på nära 5 procent av BNP tyder dock på en djupare skillnad i företagens framtidstro.

Stimulans och skatter Till skillnad från export och investeringar har både den offentliga och privata konsumtionen ökat Om finanspoltiken hittills varit stimule- något sedan 2008. De offentliga finanserna rande är trycket framöver på en åtstramning har gått från ett överskott på 4 procent av för att stoppa den offentliga skuldsättningen. BNP till ett underskott på drygt 3 procent. Behovet av anpassning ökas av en åldrande Finanspolitiken har därmed dämpat ned- befolkning som i sig ökar de offentliga utgif- gången i ekonomin. terna. I den mån den offentliga sektorn har Det här behovet av anpassning betyder bromsat tillväxten har det skett genom en dock inte att Finland står inför en oundvik- skärpt beskattning. Även om dess inverkan lig nedgång i den inhemska efterfrågan av på efterfrångan har mer än kompenserats den typ som drabbat euroområdets krislän- av stigande utgifter, kan man fråga sig vilka der. Bytesbalansen är nära noll, då det pri- effekter den högre skattegraden har på ut- vata nettosparandet uppväger det offentliga budet, inte minst på förmågan att locka och underskottet. Vad vi behöver är en omför- hålla kvar företagsamma och innovativa ar- delning av den inhemska efterfrågan från betare. konsumtion till produktiva investeringar.

22 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Orosmoln och hopp En djupare förståelse av problemen ger en viss anledning till hopp. Det finns klara orsaker till de senaste årens usla utveckling. Det är inte så att den finländska ekonomin plötsligt slutat fungera, finländska företag tappat sin förmåga att utveckla attraktiva produkter eller finländska regeringar sin förmåga att föra en vettig ekonomisk politik. På alla punkter finns det utan tvivel betydande möjligheter till förbättringar, men så har det varit även tidigare. Finland har trots det lyckats uppvisa en relativt god ekonomisk utveckling under gångna årtionden. Problemen kommer förvisso inte att för- svinna av sig själv. En ekonomisk uppgång i resten av världen skulle onekligen hjälpa, men den lucka som raset i telekom-exporten och kollapsen i den ryska ekonomin läm- nat kommer knappast att automatiskt fyllas. Den åldrande befolkningen begränsar tillväxtmöjligheterna under en överskådlig framtid. Utan nya yttre chocker finns dock all anledning att tro att vi igen kan få vår ekonomi att gå mot det bättre, om än på grund av en åldrande befolkning inte i samma takt som under gångna årtionden.

”Finland dyker djupare i nedgångar och växer starkare under goda år.”

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 23 Heidi Schauman Aktias chefsekonom

”Det lönar sig inte att arbeta”

Finlands arbets- Finlands arbetsmarknad är komplicerad, liksom marknad är föråldrad. alla arbetsmarknader. Det är så många faktorer som En betydligt mindre påverkar och påverkas, och beroendeförhållandena andel av befolknin- är ofta komplexa. På grund av denna komplexitet finns det ofta olika uppfattningar om t.ex. vilka de gen i arbetsför ålder största problemen på arbetsmarknaden är. jobbar i Finland än i En del anser att arbetslösheten är det största pro- övriga Norden. Sys- blemet, andra anser att arbetskraften är för liten. En selsättningsgraden del anser att de höga lönerna är det största proble- i Finland är under met, andra att det är de för låga lönerna. Sanningen 69 procent när den är att allt detta är symptom på delvis samma pro- är nära 75 procent i blem; vi har en arbetsmarknad som inte är särskilt Norge och Sverige flexibel. och nära 74 procent Vi har för få som jobbar och för många som sitter hemma ”på sofflocket”. De som jobbar har ofta ett i Danmark. Speciellt högt anställningsskydd och många av oss har löner Danmarks arbetslösh- som inte motsvarar vår produktivitet. Flexibiliteten etsutveckling kan ge på arbetsmarknaden är överlag låg. Arbetsgivarna vägledning om hur har i Finland inte speciellt mycket spelrum då kon- situationen kunde junkturerna svänger snabbt. se ut hos oss om vi I den här texten belyser jag hur Finlands arbets- ändrade strukturererna marknad ser ut som en följd av att arbetsmarknaden i dansk riktning mot är trögrörlig och full av incitamentfällor 1). mera flexibilitet och Persistent arbetslöshet i Finland mindre incitaments- Finlands arbetslöshetsgrad har varit hög nästan hela fällor. tiden sedan 90-talets ekonomiska kris. I samband

1) Jag kommer inte att diskutera ämnet ur arbetsgivarsynvinkel eller konkurrenskraftsynvinkel även om dessa utgör en viktig del av helheten. Detta på grund av utrymmesbrist.

24 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 med 90-talets kris steg arbetslöshetsgraden Även om en viss beslutsamhet att vända dramatiskt till ca 18 procent och sjönk där- landets riktning fanns under de djupaste efter mycket långsamt även om ekonomin i krisåren under 90-talet, åtgärdade man inte övrigt återhämtade sig snabbt. då heller de strukturella problemen på ar-

Figur 1 I figuren är den högsta BNP-nivån innan krisens början vald som startpunkt, och dessa startpunkter har indexerats att vara 100.

Figur 2 I figuren är den lägsta arbetslöshets- graden före respektive kris vald att vara startpunkten för grafen.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 25 betsmarknaden i den mån det skulle ha Större kris än i början av 90-talet? krävts. En av orsakerna till att vi inte i början av Finlands arbetslöshet sjönk till ca 6 finanskrisen, och inte ännu idag, fullständigt procent just innan den finansiella krisen förstår krisens djup står att finna på arbets- började. Då var ekonomin kraftigt överhet- marknaden. Fastän BNP i början av krisen tad. Ändå sjönk arbetslösheten inte lägre sjönk lika dramatiskt som under 90-talets än 150 000 personer. Finland har alltså en kris (se figur 2) så reagerade inte arbetslös- märkbar strukturell arbetslöshet oberoende heten enligt tidigare mönster. Den steg, men av ekonomisk situation. långsamt och moderat jämfört med 90-talets Många faktorer på vår arbetsmarknad början. Det här återspeglar krisens annorlun- bidrar till att hålla arbetslösheten hög; ar- da karaktär; jobb försvann från högprodukti- betslöshetsskyddet är långt och rätt så högt, va branscher som inte sysselsätter så mycket. man är i Finland inte tvungen att som ar- Så som framgår ur figur 1 så har vår nu- betslös acceptera vilka jobb som helst. Det varande kris fortsatt mycket längre än 90-ta- är svårt och kostsamt att säga upp anställda lets kris mätt i BNP, och ännu finns det inga i Finland, vilket återspeglar sig i försiktiga tecken på ljusning. Mätt i arbetslöshetsgrad rekryteringar, och också inflexibiliteten i lö- är situationen än så länge bättre än i början nerna leder till att man inte vågar rekrytera. av 90-talet, men skillnaderna minskar.

Figur 3 Arbetslöshetsgraden är överraskande låg (figur: BNP och arbetslöshet 90-talet och nu)

Figur 4

26 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Figur 5

Figur 6

Figur 7

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 27 Tabell 1 Finlands arbetslöshet hög i nordiskt Arbetstimmar perspektiv och syssel- Jämfört med de övriga nordiska länderna sättnings- har Finland nästan alltid lidit av högre ar- grader betslöshet (se figur 3). Endast under en kort period ca 2008–2012 hade Finland och Sve- rige en lika hög arbetslöshetsgrad. Sam- tidigt ökade sysselsättningen kännbart i Sverige, så enbart arbetslöshetssiffrorna ger en felaktig bild. Speciellt Danmarks arbetslöshetsutveck- ling kan ge vägledning gällande hur situationen kunde se ut i Finland om vi ändrade arbetsmarknadernas strukturer i dansk riktning mot mera flexibilitet och mindre incita- mentsfällor. mycket mindre deltid än i övriga Norden be- rättar den här statistiken inte hela sanning- Alltför få jobbar i Finland en. De kvinnor som har anställning arbetar Vi har inte bara för många arbetslösa, vi har mera i Finland. Andelen som inte alls arbe- också för få som jobbar. En betydligt min- tar är dock också oroväckande bland kvin- dre andel av alla människor i arbetsför ål- nor och berättar om en klar tudelning inom der jobbar i Finland än i övriga Norden (se befolkningen i arbetsför ålder. figur 4). Sysselsättningsgraden i Finland är under 69 procent när den är nära 75 procent Småbarnsmammornas i Norge och Sverige och nära 74 procent i sysselsättning en utmaning Danmark. Vissa åldersgrupper är mera problematiska Skillnaden till de övriga nordiska län- än andra. Vi är allmänt taget tröga i starten; derna härstammar främst från männens både kvinnor och män studerar länge och sysselsättning. Män i arbetsför ålder job- 25–34-åringar jobbar inte lika mycket som bar betydligt mindre i Finland än i övriga äldre åldersgrupper. Norden. Även kvinnorna arbetar mindre i Kvinnornas sämre sysselsättningsgrad i Finland om man räknar antalet sysselsatta, åldersgruppen 25–44 belyser främst hur men i och med att kvinnor i Finland jobbar mycket kvinnor är borta för att sköta barn

Figur 8

28 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 utöver föräldraledighet. Under föräldrale- män inte jobbar är inte ett alternativ på lång digheten statistikförs man som sysselsatt, sikt. Speciellt när vi vet att situationen är en det är först under vårdledigheten som man helt annan i vårt grannland. I Sverige är de flyttas till att befinna sig utanför arbets- 55–64-åriga männens sysselsättningsgrad kraften. Kvinnornas sysselsättningsgrad är över 75 procent när den i Finland är dryga över 10 procent lägre än männens i gruppen 55 procent, skillnaden är snudd på ofattbar! 25–34-åringar. Jämfört med övriga Norden är speciellt Heltidsanställda kunde jobba den här gruppens arbetsmarknadsdeltagande längre dagar alarmerande. 30–34-åriga kvinnor jobbar lika Utöver att den fullkomligt outnyttjade ar- mycket i Sverige och Norge som männen i betskraftsreserven borde utnyttjas mera ef- motsvarande åldersgrupp i Finland. Finlands fektivt så borde vi även se över hur mycket system med långa lågavlönade vårdledigheter tid de som är anställda faktiskt sätter på att är tyvärr inte förenliga med de arbetsmark- jobba. Det finns många sätt att mäta arbets- nadsutmaningar landet står inför. insats. Man kan titta på arbetade timmar per år per arbetstagare, då räknas lediga la- Äldre män är ändå den största gar och semestrar bort. I Finland jobbar de utmaningen sysselsatta i snitt ca 1 645 timmar per år. Men det är kanske ändå inte småbarnsmam- Svenskarna jobbar 1 609 timmar, dans- morna som är det största problemet, fastän karna 1 436 timmar. Amerikanerna jobbar även detta bör åtgärdas. I åldersgruppen 45– hela 1 789 timmar, tyskarna däremot jobbar 54 har kvinnorna en högre sysselsättnings- bara 1 371 timmar (Källa: OECD). Jämfört grad än männen, och skillnaden bara tilltar med våra grannländer jobbar vi alltså rik- i gruppen 55–64-åringar. tigt mycket. Äntligen något som inte är ett Män jobbar litet i snitt, men alldeles spe- problem! ciellt litet i slutet av karriären. Äldre män Samma figur förmedlar de genomsnitt- har en katastrofal situation jämfört med res- liga arbetstimmarna per arbetsvecka. I Fin- ten av Norden. Den här gruppen hör säkert land jobbar de som har ett jobb i snitt 35,6 till de svåraste att sysselsätta. Det betyder timmar per vecka. Det här är litet mera än i dock inte att man inte borde försöka. Sverige, Danmark och Norge, och mer än i Det att nästan hälften av 55–64-åriga Tyskland. Det finns länder där man jobbar

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 29 mera, som t.ex. i Grekland, men skillnader- längre. Den relativt korta heltidsarbetstiden na till euroområdets snitt är negligerbara. gäller såväl män som kvinnor i Finland. Om Dessa båda statistiker målar upp en rätt det är något vi skall ändra gällande de re- så konsistent bild av arbetstider: Jämfört dan sysselsattas arbetstider är det kanske med våra viktiga handelspartners jobbar vi det här. mera, inte mindre. En tumregel som håller Det som förklarar att vi ändå i snitt job- rätt så bra i det här sammanhanget är att bar lika mycket, eller som det ser ut mera, ju rikare och produktivare ett land är, desto än i våra grannländer, är att deltidssyssel- mindre jobbar man. På grund av detta är sättning inte är lika utbredd i Finland som i en direkt jämförelse med vår södra granne övriga Norden. Kvinnornas sysselsättnings- Estland inte helt relevant, men trots det är grad är som vi tidigare konstaterade rätt så den intressant. låg i Finland jämfört med övriga Norden De som jobbar heltid jobbar dock rätt så men de kvinnor som arbetar jobbar oftast korta dagar i Finland. Heltidsarbetstiden är mycket längre dagar än i andra länder. Un- i snitt 38,4 timmar i veckan medan den i der 20 procent av de sysselsatta kvinnorna de flesta av våra grannländer är ca 1 timme jobbar deltid i Finland när motsvarande

Figur 9

Figur 10

30 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 siffra är över 30 procent i övriga Norden och Finlands rådande system främjar inte nästan 70 procent i t.ex. Nederländerna. I sysselsättning och belönar inte hårt arbete Finland jobbar också männen mindre deltid tillräckligt. Jag vet inte hur många gånger än i många andra länder. jag hört argumentet ”det lönar sig inte att Skillnaden mellan mäns och kvinnors jobba”. Det säger ganska mycket. För många sysselsättning verkar vara mindre hos oss segment av vårt samhälle är incitament- än i t.ex. Sverige. Färre kvinnor jobbar del- och bidragsstrukturen sådan att den verk- tid, fler kvinnor jobbar heltid. För att höja liga nyttan av att jobba är marginell. Detta de arbetade timmarna i vårt land borde vi måste åtgärdas. sträva efter att hålla dem som redan job- Men när arbetsmarknaden reformeras bar sysselsatta och därtill försöka sänka måste helheten ses över. Man kan inte bara tröskeln för dem som befinner sig utanför reformera olika bitar separat. Sysselsätt- arbetskraften. Deltidssysselsättning kunde ningspolitiken kunde vara betydligt aktiva- fungera som en språngbräda in i arbetslivet re, men samtidigt kunde det vara märkbart för småbarnsmammor, risken med deltids- otrevligare att vara arbetslös. Tyskland och sysselsättning är dock att man har svårt Danmark är exempel på länder som gjort att lämna deltidssysselsättningen när den stora ansträngningar för att göra det otrev- egna situationen lättat. För att få upp ar- ligt att vara arbetslös; skolning, en euros betstimmarna behövs mycket flexibilitet på jobb och stränga krav på att infinna sig för individplanet för att möjliggöra personliga att träffa rådgivare verkar bita överraskande lösningar. fort. Även striktare regler gällande vilka jobb man måste vara beredd att ta emot Inte ens hälften av oss jobbar skulle passa in i denna helhet. Av Finlands befolkning arbetar inte ens Finlands arbetsmarknad är föråldrad. hälften. I mångt och mycket handlar det här Man kan inte skylla på befolkningen när om barn, ungdomar och åldringar, grupper det är systemet som inte håller måttet. Be- som inte traditionellt brukar jobba, men folkningen utnyttjar bara den existerande detta är inte så relevant när man tänker på strukturen. saken ur den offentliga sektorns perspektiv. Om vi inte gör något kommer vi att be- Allt fler behöver offentliga tjänster, men allt finna oss i en situation, inte alltför långt färre bidrar till att betala för dessa. från idag, när det nordiska välfärdssamhäl- Utöver barn, ungdomar och åldringar le jag vuxit upp med och fått njuta av, inte finns det dock många som kunde jobba och längre är en möjlighet. Valet står mellan som inte gör det. Studietiderna drar ut på sämre tjänster (dagvård, skola, hälsovård, tiden, pensioneringen lockar i ett tidigt sta- åldringsvård etc.) eller mera produktion, dium, man sköter barn hemma länge. Utö- dvs mera jobb eller högre produktivitet. Jag ver detta har utanförskapet ökat och många hör till dem som vill hålla fast vid vårt väl- får aldrig ett första grepp om arbetsmarkna- färdssamhälle, och jag tror att jag har majo- den. Faktum kvarstår att en tredjedel av den riteten med mig. Det är hög tid att vi hittar arbetsföra befolkningen inte jobbar och inte ett gemensamt mål som majoriteten av be- ens hälften av hela befolkningen. Det här folkningen kan ställa sig bakom, och sen är inte hållbart om vi vill upprätthålla det målmedvetet förändrar vår arbetsmarknad nordiska välfärdssamhälle Finland är idag. för att förverkliga detta mål.

Incitamentstrukturen måste ändras Finland har ett komplext och omfattande ar- betsmarknadsproblem.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 31 Bertil Roslin

Ekonomiska Samfundet i Finland 120 år i fjol Snabba cash och globala vyer

Situationen i början av Ekonomiska Samfundet föddes på Societetshuset i 2000-talet påminner Helsingfors i oktober 1894. Societetshuset låg då vid om läget vid Ekono- Salutorget i det nuvarande stadshuset. Där trängdes miska Samfundets nybakade industrialister, bankmän och sågägare med skogsspekulanter och societetsfolk. Många nya tillkomst i slutet av företag som med tiden skulle bli stora och mäktiga 1800-talet. Förhållan- startades på Socis; våghalsiga projekt fick sin bör- det till Ryssland kräver jan i restaurangens kabinett. Rum nr 35, där Ekono- åter skärpt uppmärk- miska Samfundets konstituerande möte hölls, var samhet. Ekonomi och väl inpyrt med cigarrök och punschångor. politik är samman- Mötet var väl förberett. Det tilltänkta samfundets vävda. stadgar hade utarbetats hemma hos dåvarande di- rektören i Föreningsbanken, juris utriusque doktor Leo Mechelin. Utkastet till stadgarna hade redan i februari 1894 godkänts av myndigheterna, men det konstituerande mötet hade skjutits upp till hösten. Lantdagen sammanträdde och många av samfundets nyckelpersoner var upptagna med parlamenta- riskt arbete. Senhösten skulle bli en bra tidpunkt för Samfundets grundande. Enligt tidningarna var 100 personer närvarande vid det konstituerande mötet. Mötesprotokollet talar dock om bara 70 deltagare – pressen brukar ju ofta lite överdriva. Bankdirektören, sedermera se-

32 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 natorn Leo Mechelin var initiativtagare till det nya Bankdirektör, senare senator, samfundet. Han valdes nu till ordförande för Ekono- Leo Mechelin var initiativta- miska Samfundets styrelse. Ett antal namnkunniga gare till Ekonomiska Samfun- det och samfundets första ord- medborgare var på förslag till styrelsemedlemmar. förande. Hans byst står utanför Där finner vi professorer vid universitetet, bankmän, Ständerhuset i Helsingfors. rådmän i staden, en sekreterare vid finansexpeditio- nen, en handelsman och några välfrejdade jurister. Nationalekonomer och företagsekonomer lyser med sin frånvaro – sådana fanns inte ännu att tillgå. In i styrelsen valdes, förutom Mechelin, justitieråd- man Emil Schybergson, redaktör Leonard von Pfa-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 33 ler, docent J.V. Tallqvist och adjunkten vid den finskspråkiga ekonomiska föreningen. universitetet Wilhelm Chydenius. Handlan- Kansantaloudellinen yhdistys fick därmed den, sedermera statsrådet Emil Hallberg och en mer socialpolitisk inriktning. bankdirektören Theodor Wegelius valdes till suppleanter. Alla dessa blev med tiden Engelska Cobdenklubben bemärkta män i staten och mångåriga sty- en förebild relsemedlemmar i Ekonomiska Samfundet. Den intressantaste förebilden för Ekono- miska Samfundet var ändå Cobdenklubben Snabb tillväxt i London. Klubben hade grundats av textil- Det nya samfundet vann genast stor anslut- köpmannen Richard Cobden (1804–1865) ning. Strax efter grundandet var medlems- från Manchester och hade en handelspoli- antalet 125. År 1906, ett märkesår i Finlands tiskt radikal inriktning. Cobdenklubben historia, räknade Ekonomiska Samfundet propagerade för internationell frihandel och 330 medlemmar. Ändå iakttog man, som det nedrustning. Dess frihandelsvänliga libe- uttrycktes, en viss exklusivitet vid rekryte- ralism började snart kallas manchesterli- ringen av nya medlemmar. Företagsledare, beralism. Klubben torde ha haft ett icke bankmän och försäkringsdirektörer blev den oväsentligt inflytande på avskaffandet av största gruppen. På andra plats kom stats- spannmålstullarna i Storbritannien år 1842. tjänstemän och kommunala befattnings- Den motarbetade också krigspolitiken, havare. Näringslivets män och kvinnor har särskilt Krimkriget som ju berörde även alltsedan början utgjort ett starkt inslag i oss. Manchesterliberalismen går att spåra Samfundets medlemskår. På det sättet skiljer i Ekonomiska Samfundets tidiga verksam- sig Ekonomiska Samfundet i Finland från an- het. Det bör framhållas att den också före- dra liknande organisationer. svävade grundarna av Nationalekonomiska Förebilder saknades inte. Alltsedan år föreningen i Sverige. Vi kunde ha fått två 1863 hade man arrangerat nordiska natio- Cobdenklubbar i Norden: en i Stockholm nalekonomiska möten. Finland kunde dock och en i Helsingfors! inte delta i dessa då vi inte hade någon Det är knappast någon tvekan om att motsvarande nationell organisation. Kan- den ekonomiska liberalismen besjälat Eko- santaloudellinen yhdistys, ett finskspråkigt nomiska Samfundet. Liberalismen är ju en ekonomiskt samfund, uppstod först 1891. frihetslära som förenar demokrati, rättsstat- I Danmark fanns sedan 1872 National- ligt tänkande, marknadsekonomi och indu- økonomisk Forening, i Sverige sedan 1877 striell kapitalism. Grunden till liberalismen Nationalekonomiska Föreningen och i Nor- som politisk rörelse lades under den franska ge sedan 1883 Statsøkonomisk Forening. revolutionen. Därför pläderar liberalismen Alla hade de ungefär samma upplägg: man diskuterade samhällsekonomiska spörsmål och åt en god middag därpå. Men det fanns ”I Ekonomiska Samfundet höll naturligtvis också utomnordiska förebilder. En sådan förebild var Société d’economie man tungan rätt i munnen, politique i Paris. Av våra ”founding fathers” hade både J.V. Tallqvist och Leo Mechelin (det ryska) imperiet skulle inte bedrivit studier i Franskrike. Tallqvist hade utmanas.” t.o.m. disputerat i Paris. Båda herrarna hade upprepade gånger forskat också i Berlin, men tyska förebilder föresvävade främst

34 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 också för yttrandefrihet, föreningsfrihet och allmän rösträtt. Den hade sin glansperiod under den första och den andra industriella revolutionen, för att sedan bli illa trängd un- ”Det är knappast någon tve- der rustningskonjunkturen före det första världskriget och under den stora ekonomiska kan om att den ekonomiska depressionen på 1930-talet. liberalismen besjälat Ekono- Frihet, i olika former, antogs leda till ett bättre utnyttjande av de ekonomiska resur- miska Samfundet.” serna och därmed till ekonomisk tillväxt. Tidstypiskt är Leo Mechelins konstaterande: Handlingsfrihet under eget ansvar är ett tack vare tekniska framsteg och investe- villkor för ekonomisk förkovran. ringar i kommunikationer, vilket medför- de ökad konkurrens från utomeuropeiska Andra industriella revolutionen länder. Höjda tullar skulle balansera kon- Ekonomiska Samfundet grundades i början kurrensen. Ryssland bedrev en medveten av den andra industriella revolutionen. Den industrialiseringspolitik och höjde tull- var elektricitetens, stålets, förbränningsmo- skyddet för den egna marknaden. Det torns och processkemins revolution. fanns en tullgräns mellan Finland och Näringslivets snabba strukturomvand- Ryssland och importen från Finland var ling bildade ett mäktigt bakgrundsbrus till kvoterad. Det finländska näringslivet Samfundets tillkomst. 1890-talet präglades måste orientera sig mot väst. av en kraftig expansion av den finländska in- När frihandel hade genomförts i Europa dustrin. Decenniet har karaktäriserats som fick jordbrukarna känna av den interna- storföretagens guldålder. Många av dagens tionella konkurrensen. Den effektiverade storföretag tillkom i slutet av 1800-talet. Då sjöfarten och de nybyggda järnvägarna med- skapades också en räcka finskspråkiga fö- förde att stora mängder spannmål kom ut retag. Leo Mechelin var med om att grunda på den europeiska marknaden. På 1870- och Nokia och många andra, sedermera fram- 1880-talen föll priserna på spannmål. Den gångsrika företag. finländska marknaden översköljdes av billig Till en början ägnade Samfundet ett ringa rysk råg. Vårt jordbruk tvingades lägga om intresse åt den industriella utvecklingen. sin produktionsinriktning från spannmåls- Diskussionerna gällde företrädesvis handels- odling till kreatursskötsel. Smöret blev vår politik, kommunikationer och intern han- viktigaste exportprodukt på livsmedelssidan. del. Industrifrågorna dök upp åren 1904– År 1890 fick vi vår första isbrytare. Vid 1914. Då debatterades textilindustrins och Samfundets tillkomst hade vintersjöfarten papperstillverkningens problem. Tidigt gjor- redan kommit igång. Den ofta isfria ham- de sig emellertid också rationaliseringen nen i Hangö underlättade en sjöfart året om. och taylorismen gällande. Industrins hjul Vintersjöfarten revolutionerade både expor- skulle snurra effektivt under den stora rust- ten och persontrafiken. ningskonjunkturen. I slutet av 1800-talet grundades ett antal numera bortglömda regionala banker. Tilltagande protektionism De hade i allmänhet kontor också i huvud- Frihandelsvänligheten fick småningom staden med bankdirektörer som väl kvali- vika för en tilltagande internationell pro- ficerade sig som Ekonomiska Samfundets tektionism. Transportkostnaderna sjönk medlemmar. Arthur Neovius (1869–1938)

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 35 Samfundet firade sitt 40-års- jubileum på Societetshuset i Helsingfors år 1934 under högtidliga former.

36 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 t.ex. var medlem av Samfundet i sin egen- skap av direktör för Åbo Aktiebanks kontor i Helsingfors. Han avancerade sedermera till vd för Unionsbanken. ”Leo Mechelin hade ett pole- En snabb urbanisering hörde också till bakgrundsbruset. Städerna växte och två miskt förhållande till J.V. Snell- nya samhällsklasser uppstod, industriarbe- man som i skarpa ordalag tarna och den urbana medelklassen. Båda kom att ha ett stort inflytande på den ekono- kritiserade den mechelinska miska politiken under 1900-talet. Det fanns också mörka moln på den so- senatens liberala program.” ciala himlen, man anade stundande sam- hälleliga konflikter. Samfundet tog från början avstånd från omstörtande läror. Förhållandet till Ryssland ingav också far- styrelsemedlem i Föreningsbanken, år 1874 hågor. Postmanifestet hade utfärdats år professor i kameral- och politilagfarenhet 1890. Ofärdsåren hade börjat. I Ekonomis- samt statsrätt och år 1882 senator och chef ka Samfundet höll man ändå tungan rätt i för handels- och industriexpeditionen. Där- munnen, imperiet skulle inte utmanas. Det till beklädde han centrala förtroendeman- fanns dessutom gott om ekonomiska frågor naposter i Helsingfors stad. att diskutera. Leo Mechelin insåg tidigt industriali- seringens stora betydelse för samhälleliga Två portalgestalter framsteg. Han förbättrade industriarbetar- Framgångsrika organisationer brukar ha nas villkor, främjade kvinnorörelsen och portalgestalter som i hög grad bestämt verk- var aktiv inom fredsrörelsen. Han hade ett samhetens inriktning. Ekonomiska Samfun- polemiskt förhållande till J.V. Snellman som det har två: senator Leopold (Leo) Mechelin i skarpa ordalag kritiserade den mechelin- (1839–1914) och professor Josef Verner (J.V.) ska senatens liberala program. Båda herrar- Tallqvist (1862–1960). na kan skådas vid Ständerhuset/Finlands Leo Mechelin var en av våra stora stats- bank: Snellman i helfigur och Mechelin som män. Han tillhörde den urbana intelligen- en anspråkslös byst. tian och kom från ett tvåspråkigt hem, Nationalekonomi var på Leo Mechelins svenska och tyska. Han lärde sig dessutom tid ett biämne inom juridiska fakulteten. ryska av sin far och franska av sin mor. Se- När Mechelin åren 1877–1882 skötte profes- nare studerade han på egen hand engelska. suren i handelsrätt – vid sidan om sin egen Men han blev aldrig riktigt förtrogen med professur – kom han att examinera också i det finska språket. nationalekonomi. Leo Mechelin gifte sig med dottern till den rikaste borgaren i Helsingfors. Svärfa- Separatisten Mechelin dern, kommerserådet Johan Henrik Lind- Leo Mechelin var vid sekelskiftet Finlands roos var bl.a. den störste enskilde ägaren främsta separatist. Med lagens långa arm i Föreningsbanken i Finland, grundad år ville han dra en tydlig gräns mellan Finland 1862. Mechelin kunde därför pendla, allt och Ryssland. Finland var en stat, må så efter behov, mellan affärsbankssektorn, den vara inom det ryska imperiet. Mechelin ar- akademiska världen och de politiska insti- betade oförtrutet med att definiera Finlands tutionerna. År 1867 blev han direktör och ställning och med att utveckla våra samhäl-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 37 I språkfrågan var Leo Mechelin vidsynt. Men i praktiken har Samfundets språk alltid varit svenska. Det har inte heller funnits någon anledning att fiska i systerorganisatio- ”Leo Mechelin var med om nens vatten. Publikframgången har ofta varit att grunda Nokia och bättre på den svenska sidan än på den finska. många andra, sedermera J.V. Tallqvist och nativiteten Samfundets andra portalgestalt Josef Ver- framgångsrika företag.” ner Tallqvist (1862–1960) är mindre bekant för gemene medlem. Han var en renodlad akademiker och verkade inom Helsingfors universitet. Han var styrelsemedlem i Sam- leliga institutioner. Man kan gott säga att fundet i 38 år och redaktör för Ekonomiska han ledde vår rättskamp. Samfundets Tidskrift i 27 år (1920–1947). Följden var att Mechelin år 1890 blev Han blev både hedersmedlem och heders- tvungen att lämna senaten. När Ekonomis- ordförande. Samfundets styrelse har inrät- ka Samfundet grundades var han alltså bank- tat ett litterärt pris till J.V. Tallqvists minne. direktör, inte senator. År 1903 blev han J.V. Tallqvist disputerade år 1886 i Paris landsförvisad; han var då ordförande i Eko- med en avhandling som behandlade den nomiska Samfundet. Mechelin är, tillsvi- sjunkande nativiteten i industriländerna. dare, vår enda styrelseordförande som blivit Avhandlingen bär titeln ”Recherches sta- landsförvisad. I december 1904 fick han tistiques sur la tendance à une moindre återvända till Finland men återupptog ald- fécondité des mariages”. Att studera den rig sitt arbete i Samfundets styrelse. sjunkande nativiteten just i Frankrike var År 1905 utnämndes Leo Mechelin till väl funnet. Frankrike hade – i motsats till viceordförande i senatens ekonomideparte- Storbritannien och Tyskland – en långsam ment; han blev de facto regeringschef. Under befolkningstillväxt och urbanisering. Sam- hans ledning förverkligades den stora re- tidigt hade landet en stor kapitalexport presentationsreformen. Mechelin avskeda- och en obetydlig emigration. Den besuttna des år 1908 från senaten och avled år 1914, överklassen bevarade länge sitt inflytande strax före det första världskriget. i samhället. Industrin blev inriktad på lyx- Ekonomiska Samfundets arv efter Leo och märkesvaror. Mechelin är rikt: Tallqvist forskade i Frankrike åren 1884– – en liberal anda har alltid präglat Samfun- 1886 och åter 1892. I Berlin studerade han dets diskussioner och ställningstaganden. år 1886–1887. Florens, Milano och Rom fick Näringsfrihet och frihandel har varit ledord också en påhälsning. I London vistades i verksamheten. Tallqvist 1908–1912 och blev där ledamot av – den dominerande verksamhetsformen har Royal Economic Society. Man häpnar över varit öppna, allmänna diskussioner på må- våra föregångares stora språkkunskaper och nadsmöten omfattande internationella kontakter. – verksamhetsfältet har omfattat national- J.V. Tallqvist var en uppskattad akade- ekonomi, företagsekonomi, demografi och misk lärare. Höstterminen 1912 hade han 38 statistik åhörare på sina föreläsningar; av dessa var – det har funnits en förståelse av sambandet två kvinnliga. Under det första världskriget mellan ekonomi och politik sjönk åhörarantalet till ett dussin och kvin-

38 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 nornas antal halverades. Vårterminen 1918 återvände ”spes patriæ”: nu hade Tallqvist 36 åhörare, av dessa var tre kvinnliga. Efter kriget blev det en formlig rusning till Tall- qvists undervisning: läsåret 1918–1919 hade ”I slutet av det tjugonde år- han 61 åhörare av vilka fyra var kvinnliga. hundradet gjorde sig en ny Följande läsår, 1919–1920, registrerades 63 åhörare, därav elva kvinnliga studenter. generation professorer gäl- Vi möter här den gamla regeln: onda tider stimulerar intresset för ämnet nationaleko- lande. Björn Wahlroos och nomi. Bengt Holmström blev kända J.V. Tallqvist gjorde Ekonomiska Sam- fundet till ett av våra lärda samfund. Han för skarpa ekonomiska ana- byggde upp Samfundets skriftliga verk- lyser, men också för att lev- samhet, inte minst genom att skriva långa vetenskapliga artiklar i Ekonomiska Sam- erera god underhållning.” fundets Tidskrift. Han skötte också ESF:s internationella kontakter. När Nationaløko- nomisk Forening i Danmark år 1922 fyllde 50 år representerade Tallqvist Finland vid jubileet. de nuvarande ekonomiska svårigheterna skall bekämpas. Månadsmöten och utredningar Det har alltid varit en stor ära att hålla ett Månadsmöten med en öppen debatt är Eko- föredrag i Ekonomiska Samfundet. Få har nomiska Samfundets äldsta och mest karak- tackat nej, många har erbjudit sig. Förr ställ- teristiska verksamhetsform. I Samfundets de vi stora krav på inledare och paneldel- ungdom kunde diskussionerna sträcka sig tagare. Pressmeddelanden skulle levereras över flera möten. Hade man funnit ett bra både på svenska och på finska. Hela före- tema och allt inte blivit sagt på ett enda draget skulle strax efter mötet överstyras till möte, kunde diskussionen återupptas vid tidskriften som publicerade det. Sekreterare nästa sammankomst. På 1920-talet gick man och spökskrivare jobbade i dagar för att till- dessutom in för s.k. korreferenter som gjor- fredsställa Ekonomiska Samfundets krav. de väl förberedda inlägg. På så sätt fick de- Så fick föredragen synlighet i dagspressen batten djup och bredd. och uppmärksamhet i etermedierna. I början kunde Samfundet också göra ut- I begynnelsen var styrelsemedlemmarna redningar. Dessa kunde vara omfattande: år aktiva inledare. Av de fyrtio första föredra- 1903 färdigställdes en specialutredning om gen höll ordföranden Leo Mechelin fjorton. bekämpandet av arbetslösheten som om- Professorerna i nationalekonomi har alltid fattade 85 sidor. På basis av utredningarna varit eftertraktade föredragshållare. Pro- formulerades resolutioner som sändes till fessor Bruno Suviranta – en tidig finländsk landets regering. Det är en gammal europe- keynesian och professor vid Helsingfors han- isk tradition att makthavarna vänder sig till delshögskola – uppträdde ofta i Ekonomiska akademier och lärda samfund för att få goda Samfundet. Professorerna Gösta Mickwitz råd i brydsamma situationer. Jag tror ändå och Nils Meinander var aktiva i Samfundet att vårt statsråd skulle bli mäkta förvånat under perioden 1950–1980. Mickwitz var om vi skulle komma med goda råd om hur mångårig styrelsemedlem och redaktör för

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 39 Ekonomiska Samfundets Tidskrift. Han var blemet och Åkerman om planhushållning. känd för en viss ordrikedom i debatterna. Dåvarande statssekreteraren i finansdepar- Meinander gjorde på 1950-talet politisk kar- tementet, sedermera FN:s generalsekrete- riär; han var bl.a. finansminister på 50-talet rare Dag Hammarskjöld gästade Samfundet och kunde därför förmedla färska intryck år 1941. Han talade om statsfinanserna och från levande livet. penningpolitiken i Sverige. Hammarskjöld I slutet av det tjugonde århundradet gjor- var utbildad i Stockholmsskolans anda och de sig en ny generation professorer gällande. hade goda kunskaper om den stora ekono- Björn Wahlroos och Bengt Holmström blev miska depressionens efterdyningar. kända för skarpa ekonomiska analyser, men Stockholmsskolan uppträdde i början av också för att leverera god underhållning. 1930-talet. Den föregrep i många stycken Professor Hans Brems, University of Illinois, J.M. Keynes nya ekonomiska politik. Fö- hörde till de fåtaliga amerikanska akademi- reträdarna för Stockholmsskolan ville be- ker som uppträdde i Ekonomiska Samfundet. kämpa depressionen med åtgärder som var Alla våra storföretag har sänt föredrags- ägnade att öka efterfrågan på varor och hållare till Samfundet, ofta på vd-nivå. tjänster och därmed den allmänna syssel- Drygt tjugo finländska ministrar har upp- sättningen. Tongivande inom Stockholms- trätt i Samfundet, alla på mer eller mindre skolan var Erik Lindahl, Gunnar Myrdal klingande svenska. Till detta kommer en och Bertil Ohlin. Vi finner Bertil Ohlin som handfull ministrar från Sverige och ett par föredragshållare både år 1928, alltså före från Danmark. Republikens presidenter har depressionen, och år 1933 då depressionen också talat till Samfundet. Mauno Koivis- höll på att ebba ut. År 1933 gällde Ohlins to, Martti Ahtisaari och Sauli Niinistö har föredrag den offentliga finanspolitiken i hört till våra föredragshållare, Koivisto och kristider. Gunnar Myrdal åter talade till Niinistö innan de valts till presidentpos- Samfundet vintern 1934. Hans tema var den ten. President Ahtisaari var festtalare vid svenska konjunkturpolitiken under krisen, Samfundets 100-årsjubileum. Urho Kaleva ett paradtema i Stockholm. Kekkonen och Tarja Halonen lyser med sin Under andra världskriget och återupp- frånvaro, men den senare kan ännu vid- byggnaden efter kriget riktades Samfundets talas. Mannerheim finns på vår talarlista, blickar mot det egna landets ekonomiska men då inte baron Carl Gustav Emil Man- problem. Våren 1970 kom idéimporten åter i nerheim, utan greve Carl Erik Mannerheim, gång: Samfundet besöktes av docenten Karl- lantbruksrådet. Olof Faxén, den svenska arbetsgivarfören- ingens handgångne man. Han inledde om Många svenska gäster lönepolitik, inkomstfördelning och tillväxt Föredragshållare från Sverige har ofta för- i Sverige under efterkrigstiden. Faxén blev gyllt vår debatt. I Samfundets ungdom var de uppskattad i Samfundet och höll flera före- i allmänhet akademiker; senare var det in- drag under 1970- och 1980-talen. Svenska dustrialister och bankmän som kom till tals. Industriförbundets ledare Axel Iveroth kom- Professor Eli F. Heckscher gästade Sam- pletterade bilden med ett föredrag år 1975 fundet åren 1919 och 1927. Heckscher var som bar titeln ”Måste industripolitiken vara den svenska ekonomiska historieforskning- kontroversiell?”. ens grand old man och den ene upphovs- Professor Erik Dahmén, Handelshögsko- mannen till Heckscher–Ohlin-teoremet. År lan i Stockholm, skrev i tiden två rapporter 1931 var det Gösta Bagges och Johan Åker- om den ekonomiska utvecklingen i Finland. mans tur. Bagge talade om arbetslöshetspro- Den första utkom år 1963 och fick stor upp-

40 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 märksamhet, också i Ekonomiska Samfun- det. Den andra publicerades år 1984, men den hade inte samma publikframgång. Den ekonomiska forskningen hos oss hade utvecklats så, att Dahméns analyser inte hade ”Centralbankschefen Rolf Kull- samma nyhetsvärde som år 1963. berg satt i Ekonomiska Sam- Wallenberg, Gyllenahammar, fundets styrelse och lät sin Werthén... Marcus Wallenberg d.ä. var i december 1978 verbala piska vina över kon- inbjuden till Ekonomiska Samfundets må- nadsmöte. Förväntningarna var högt ställ- sumtionsfestens deltagare.” da, men av hälsoskäl måste Wallenberg in- hibera sitt besök. I stället sände han Erik Dahmén till Helsingfors. Dahmén höll ett högst intressant föredrag: ”Norden vid ett Kullberg satt i Ekonomiska Samfundets sty- ekonomisk-politiskt vägskäl”. Det uppgavs relse och lät minsann sin verbala piska vina vara Wallenbergs föredrag. Dahmén var över konsumtionsfestens deltagare. År 1978 emellertid känd som Marcus Wallenbergs talade han om ”Högkonjunktur med förhin- handgångne man och i vissa fall hans spök- der”. Ett decennium senare, dvs. år 1989, skrivare. Föredraget hölls i Finlandiahuset ordnade Samfundet en paneldebatt om kasi- inför en exceptionellt stor skara åhörare. noekonomin. Som jordgubbe på tårtan fin- Listan på svenska företagsledare som ner vi islänningen Hreiðar Már Sigurðssons, uppträtt i Ekonomiska Samfundet är impo- Kaupthing, föredrag ”Det isländska kapi- nerande. Där finns Pehr G. Gyllenhammar, talets landstigning i Finland”. Föredraget Volvo, Jan Wallander, Svenska Handels- hölls så sent som 25.4.2006. banken, Hans Werthén, Electrolux, Björn På 1990-talet inträffade flera stora struk- Wohlrath, försäkringsbolaget Skandia, Jacob turella förändringar som rönte relativt lite Wallenberg d.y., Skandinaviska Enskilda Ban- uppmärksamhet i Samfundet. Den nya kon- ken, Bengt Magnusson, Nordstjernan, Hans kurrenslagen, som var en följd av EU-anslut- Dalborg, Merita-Nordbanken, och placerar- ningen, och frigörelsen av utländskt ägande na Christer Gardell, Cevian Capital, och An- i finländska bolag hörde till ett och samma ders Wall, för att nämna några exempel. paket. Privatiseringen av statsägda bolag var I slutet av 1900-talet återvände de svens- en annan strukturförändring. Vi övergick ka akademikerna. Det började redan år 1973 också efter hand från en investeringsdriven då professor Assar Lindbeck höll ett före- till en innovationsdriven ekonomi. Över- drag som fått rubriken ”Stabiliseringspoli- gången från industripolitik till teknologi- tikens möjligheter”. På 90-talet fick vi höra politik hade skett redan på 1980-talet; i den Gunnar Eliasson, IUI, och Lars Jonung och processen var SITRA en central drivkraft. Erik Berglöf, båda från Handelshögskolan i Stockholm. Helt nyligen har vi haft John På nya stigar Hassler, Finanspolitiska rådet, i vår krets. Situationen i början av 2000-talet påminner mycket om läget vid Ekonomiska Samfun- Fin de siècle dets tillkomst i slutet av 1800-talet. För- 1980-talet präglades av snabba cash, kasi- hållandet till Ryssland kräver åter skärpt noekonomins år. Centralbankschefen Rolf uppmärksamhet. Ekonomi och politik är

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 41 sammanvävda och ett kallt ekonomiskt krig verkar förestående. Vi står på tröskeln till en europeisk, kanske global, rustningskon- junktur. Många länder stärker sitt försvar. Nya stora länder har dragits in i det internationella handelsutbytet. I slutet av 1800-talet var det USA, Japan och Australien, nu är det Kina, Indien, Brasilien och Indonesien. Urbaniseringen accelererar; drygt hälften av mänskligheten bor redan i tätorter. Vi har övergått till den tredje industriella revolutionen eller andra maskinåldern där maskinens själ, programvaran, är nästan viktigare än dess metalliska hölje. ICT-sektorn har blivit tillväxtens drivkraft. De klas- Bertil Roslin är f.d. pro- ser som den andra industriella revolutionen fessor i nationalekonomi skapade, dvs. industriarbetarna och den och kansler emeritus vid urbana medelklassen, håller på att tunnas Åbo Akademi. Han har ut. Det syns i sysselsättningen och i väljar- verkat inom Ekonomiska underlaget. Samfundets styrelse i 34 år och är numera heders- 1900-talet var den snabba ekonomiska medlem i Samfundet. tillväxtens århundrade. Nu sias det om en långsam sekulär tillväxt samtidigt som tekniska och sociala innovationer allt snabbare utmynnar i ekonomisk verksamhet. Den långsammare tillväxten skulle ha sin grund i att befolkningen i de gamla industrilän- derna åldras. Den 2 oktober 1900 höll J.V. Tallqvist ett föredrag i Ekonomiska Samfundet som kalla- des ”Återblickar på de ledande samhällseko- nomiska idéerna i det nittonde århundradet”. Dags för ett nytt sådant föredrag, denna gång om det tjugonde århundradet?

42 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Källor Briefing, The future of jobs, The onrushing Wave, Places apart, The World is becoming ever more The Economist January 18th 2014 suburban, and the better for it, The Economist Carpelan, Tor – L.O. Th. Tudeer: Helsingfors univer- December 6th 2014. sitet, Lärare och tjänstemän från år 1828, II L–Ö, Redogörelse för lärarenas vid Kejserliga Alexan- Söderström & C:o 1925. ders-universitetet verksamhet under läseåren Free exchange, No country for young people, The 1912–1916. Economist November 22nd 2014. Redogörelse för lärarenas vid Alexanders-uni- Gustav, Sverker: Akademisk liberalism, Statsveten- versitetet i Finland verksamhet under läseåret skaplig tidskrift 2010, Vol 112(4) s. 423–433. 1916–1917. Helen, Tapio: Leo Mechelin (1839–1914) Senator, Redogörelse för lärarenas vid Helsingfors univer- lantdagsman, professor, Biografiskt lexikon för sitet Verksamhet under läseåren 1917–1920. Finland, Ryska tiden, Svenska Litteratursällskapet i Roslin, Bertil: Ekonomiska Samfundet i mer än 100 Finland 2009. år, EST 48, 1995, s. 3–7. Helsingfors universitet, Program för läseåren Roslin, Bertil (utg.): Ennustuksesta jälkiviisauteen, 1919–1926. SITRAn raportteja 86, Edita 2010. Helsingin yliopiston opettaja- ja virkamiesmatrik- Roslin, Bertil: Till det liberala samhällets förs- keli 1840–1917. var, Ekonomiska Samfundets 110-års jubileum Kuisma, Markku: Suomen poliittinen taloushistoria 14.10.2004, Ekonomiska Samfundets Tidskrift nr 1, 1000–2000, Siltala 2009. 2005, s. 5–16. Mickwitz, Gösta: Ekonomiska Samfundets profil, Schön, Lennart: Vår världs ekonomiska historia, del EST 37 1984 s. 143–151. II Den industriella tiden, SNS Förlag 2010. Mickwitz, Gösta: Etthundra år av ekonomisk diskus- Tallqvist, J.V.: Återblick på Ekonomiska Samfundets sion. EST 47, 1994, s. 129–142. trettioåriga verksamhet, EST häfte III, 1924, s. 1–19. Ojala, Jari – Eloranta, Jari – Jalava, Jukka (utg.): The Road to Prosperity, An Economic History of Finland, Suomalaisen kirjallisuuden seura 2006. Pipping, Hugo E: Ekonomiska Samfundet i Finland 1894–1944, Särtryck ur Ekonomiska Samfundets Tidskrift, ny serie, hft 61–62, 1944.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 43 AKTUELL FORSKNING Andreas Hatzigeorgiou & Magnus Lodefalk

Migration kan främja internationalisering

Migration kan främja inter- De nordiska länderna utgör en sinnebild nationalisering. De positiva för små och öppna ekonomier. Länderna sambanden härleds till att kännetecknas av generösa välfärdsystem migranterna med sina språk- och liknar varandra även på en rad andra olika sätt, både ekonomiskt, politiskt och färdigheter samt kunskaper kulturellt. Näringslivet i de olika länderna om och kontakter i andra har ett starkt fokus på internationella af- länder kan bidra till att sänka färer, vilket gör ekonomierna i hög grad kostnaderna för företagens beroende av utrikeshandel. De nordiska utrikeshandel. Dessutom ländernas utrikeshandelsberoende, mätt kan migranter öka handeln som exportens andel av BNP, ligger i span- genom att efterfråga produk- net 35 till 55 procent, vilket kan jämföras ter från sina hemländer. med 27 procent, vilket utgör genomsnittet Bidraget till internationaliser- för OECD (Världsbanken, 2015). De nordiska ländernas tydliga inter- ingsprocesserna kan därmed nationalisering är delvis ett resultat av ge företag och konsumenter hemmamarknadernas ringa storlek. Men tillgång till större marknader. internationaliseringen kan också antas ha Det ökar konkurrensen och bidragit till att lägga grunden för det väl- effektiviteten i ekonomin. stånd som de nordiska länderna i dag stolt- serar med. Samtliga nordiska länder tillhör de rikaste länderna i världen. Levnads- standarden är exceptionellt hög utifrån en global jämförelse. Internationalisering ger företag och konsumenter tillgång till större marknader. Det ökar konkurrensen och effektiviteten i ekonomin. Handel och investeringar är

44 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 viktiga kanaler för att sprida nya idéer, vil- politik som resulterat i betydligt mer in- ket sålunda främjar innovation och teknisk vandring – både i absoluta tal och som an- utveckling (t ex Frankel och Romer, 1999; del av den egna befolkningen – än sina nor- Wacziarg, 2001; Winters, 2004; Schularick diska grannar. Migrantsstocken, det vill och Solomou, 2011). säga antalet utlandsfödda som andel av den En öppen handelspolitik genomsyrad av totala populationen, är drygt 50 procent hö- idén om frihandelns nytta har under mo- gre i Sverige jämfört med Norge och Dan- dern tid varit en gemensam nämnare för mark, och omkring tre gånger så hög som i flera av de nordiska länderna. Länderna har Finland (Världsbanken, 2015). verkat för handelsliberalisering inom ramen De olika nivåerna av invandring kan ha för Världshandelsorganisationen (WTO), påverkat ekonomiernas tillstånd och utveck- Europeiska Unionen (EU) och EFTA. Inom ling på ett antal olika sätt. Den vedertagna EU ingår de nordiska länderna i gruppering- kanalen genom vilken invandring brukar en ”Northern Liberals”, som trycker på för antas påverka länders ekonomi är via arbets- allmän handelsliberalisering. Länderna har marknaden (t ex Borjas, 1994; Card, 2001; även fört en politik för offentligt främjande Ottaviano och Peri, 2012). av export och investeringar genom bland Men det finns en annan mera outforskad annat ambassader, konsulat samt särskilda potentiell kanal genom vilken migrationen myndigheter eller instanser med närvaro på kan påverka länders ekonomi, nämligen via utvalda utlandsmarknader. internationalisering. Mot bakgrund av de Ett område där de nordiska länderna nordiska ländernas starka utrikeshandels- emellertid avviker från varandra är mig- beroende är det underligt att denna kanal rationspolitiken. Sverige har fört en öppen ofta hamnat i skymundan. Huvudsyftet med denna artikel är att belysa migrationens potentiella inverkan på internationalisering i Artikeln är delvis en förkortad version av en rapport form av utrikeshandel. (kunskapsöversikt 2015:4) utgiven av Delegationen för migrationsstudier (Delmi). De åsikter som uttrycks i Målet är att sammanfatta den befintliga denna artikel är författarnas egna. forskningen och diskutera relevanta lärdo-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 45 mar i en nordisk kontext. Vi använder oss av Migranter antas också kunna påverka teoretisk och empirisk litteratur för att be- handeln genom sina personliga preferenser, svara frågan hur migration påverkar inter- genom att särskilt efterfråga och konsumera nationalisering i form av utrikeshandel och produkter framställda i ursprungslandet. utlokalisering av verksamhet i andra länder Denna tendens kallas ”transplanted home (s k offshoring), samt i vilken riktning. Re- bias” (White, 2007) och i sådana fall talar vi sultaten är intressanta och har stor relevans om preferensmekanismen. för policy, men sambanden är komplexa och Inom den traditionella teoribildningen ses inte entydiga. handel och migration inte sällan som utbyt- bara fenomen. Under vissa antaganden kan Teori om migrationens inverkan förhållandet bli det omvända, det vill säga på internationalisering att handel och migration förstärker varan- Migranter antas kunna sänka de kostna- dra (Mundell, 1957). Det oklara förhållandet der för internationalisering som uppstår på mellan migration och handel i traditionell grund av bristfällig, felaktig eller asymme- teori står dock i skarp kontrast till modern trisk information. Asymmetri skapas när teori. I dag ligger fokus snarast på företag, olika aktörer har olika god tillgång till in- handelskostnader och mellanhänder. Migra- formation. Annorlunda uttryckt antas kost- tion och handel ses oftast som komplement. naderna minska för att söka information om Den nyaste forskningen undersöker hur utlandsmarknaden, för att matcha ihop sig faktorer bortom produktivitet inverkar på med utländska aktörer och interagera med företagens internationalisering. Informella dem, samt för att ingå avtal och säkra att av- handelshinder, såsom avsaknaden av kun- talen följs. Eftersom migranter har kunskap skap och nätverk utomlands, har större be- och kontakter som kan underlätta denna tydelse än formella hinder (Anderson och process kan de ge en injektion åt interna- Marcouiller, 2002; Anderson och van Win- tionaliseringen. Migranter kan sålunda ge coop, 2004; Hatzigeorgiou och Lodefalk, en knuff åt internationaliseringen och föra 2013; Kneller och Pisu, 2011; Millimet och den närmare dess samhällsekonomiskt op- Osang, 2007). Det är därför som migranters timala nivå (Felbermayr et al. 2014). roll för internationaliseringen har börjat Kontakter tillvaratas och materialiseras uppmärksammas allt mer (t ex Hatzigeor- genom nätverk. Vi talar i sådana fall om in- giou och Lodefalk, 2013). formations- och nätverksmekanismen. Företagsekonomiska fallstudier har bidra-

Figur 1: Det teoretiska sambandet mellan migration och internationalisering

Källa: Hatzigeorgiou och Lodefalk (2015)

46 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Figur 2: Faktorer som antas påverka sambandet mellan migration och internationalisering

Källa: Hatzigeorgiou och Lodefalk (2015) git till ökad förståelse för migrationens påverkan större ju mer kapabla invandrarna roll för internationalisering (Johanson och är att förmedla sin kunskap och ju bättre Vahlne, 1977, 2009), liksom historiskt och de integreras i samhället. Därför kan deras etnografiskt orienterade studier (Cooter och utbildningsnivå och boendetid i värdlandet Landa, 1984; Greif, 1989, 1993, 2006; Landa, ha betydelse för förmågan att främja handel. 1994). Företag har visat sig beroende av att Integration på arbetsmarknaden bör också skaffa sig information om nya marknader. kunna understödja invandrares förmåga De måste etablera kontakter för att kunna som kommersiella brobyggare. Det förutsät- internationaliseras. Processen är kostsam, ter att människor får arbeta med sådant som och ännu kostsammare ju mer annorlunda de är utbildade för (Aleksynska och Peri, eller ”kognitivt avlägsen” utlandsmarkna- 2014). den är. Den moderna teoribildningen om migra- Migranterna ses framför allt som viktiga i tion och internationalisering har kommit kommunikationen med länder med svaga le- att domineras av ett nätverksperspektiv på gala institutioner. De förbättrar marknaders handel (Rauch 1996, 1999). Nätverk anses funktionssätt via informations- och nät- kunna främja internationalisering genom verkskanalen. att underlätta affärsuppgörelser och öka Hur stor påverkan har invandrare på han- respekten för ingångna avtal (Casella och deln genom informations- och nätverksme- Rauch, 1998; Lewer och Van den Berg, 2009; kanismen? Teorin pekar på att det beror Rauch och Casella, 2003). på flera faktorer. För det första har de större Chaney (2014) har utformat en dynamisk betydelse ju mindre information om ur- nätverksmodell av utrikeshandeln där mo- sprungslandet det finns i värdlandet. Där- dern handelsteori knyts ihop med modeller med kan det finnas en avtagande margi- om heterogena företag å ena sidan (Melitz, nalnytta med invandring. För det andra är 2003) och med nätverksperspektivet å andra

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 47 sidan (Rauch, 2001). Modellen antar att fö- retag behöver åtminstone en kontakt på den “Migranter antas kunna sänka utländska marknaden för att kunna expor- de kostnader för internatio- tera dit. nalisering som uppstår på Empiriska studier av migration och internationalisering grund av bristfällig, felaktig De studier som empiriskt analyserat mig- eller asymmetrisk information.” rationens inverkan på internationalisering handlar dels om studier på makronivå som med hjälp av aggregerad statistik kvantifi- deln med drygt 0,2 procent. Medianvärdet erar sambandet för länder eller grupper av är något lägre, vilket tyder på att enstaka länder, dels om studier som med data på resultat har relativt stor inverkan. Vi torde lokal nivå försökt analysera hur migration därför hamna i spannet 0,15–0,20. Denna påverkar företagens internationalisering. relativt enkla uppskattning ligger i linje Figuren nedan presenterar några över- med metaanalysen av Genc et al. (2012). siktliga resultat från 59 studier på landnivå. Men vi vill poängtera att resultaten varie- Elasticiteten är i genomsnitt 0,21–0,23 för rar avsevärt, bland annat beroende på vilka invandringen. Om antalet invandrare (mig- migranterna är samt de berörda länderna. rantstocken) med andra ord ökar med en Makrostudierna tyder på att migration främ- procent från ett visst land, ökar utrikeshan- jar import i högre utsträckning än export.

Figur 3: Resultat på landnivå

Källa: Hatzigeorgiou och Lodefalk (2015)

Anmärkning: Beskrivande statistik för studier på landnivå om migration och handel. Inom parentes anges antalet estimat. Export (EX) och import (IM) i relation till invandring (IN) och utvandring (UT). Det blå fältet anger spannet mellan estimatens medel- och medianvärde, medan det vertikala strecket anger spannet mellan lägsta och högsta estimerade värde.

48 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Figur 4: Resultat på regional nivå

Källa: Hatzigeorgiou och Lodefalk (2015) Anmärkning: Samma som för föregående figur.

Ett tjugofemtal studier undersöker vilken det egna företagets utrikeshandel. Dessut- roll migranter spelar för hur regioner i ett om kan forskarna mer exakt kontrollera för visst land handlar med andra länder. Data preferensmekanismen genom att separera för olika delstater och regioner eller provin- effekten på företaget från det totala antalet ser i både Amerika och Europa har använts. invandrare i landet. Jämfört med empirisk forskning på land- Hatzigeorgiou och Lodefalk (2013), Hil- nivå är den regionalt orienterade forsk- ler (2013), Hatzigeorgiou et al. (2015b) samt ningen mycket mer likriktad; den fokuserar Graneli och Lodefalk (2014) använder både nästan helt på invandring och export. Ett migrations- och utrikeshandelsdata på före- exempel är Peri och Requena-Silvente (2010) tagsnivå för att skatta handelseffekten för som analyserar hur antalet invandrare i ett visst land när företag anställer ytterli- spanska provinser påverkar exporten. De gare en invandrare därifrån. finner ett positivt samband mellan antalet Hillers (2013) datamaterial innefattar invandrare från ett visst land i en provins danska tillverkningsföretag som exporterar och provinsens export till detta land. Enligt figuren nedan är en procent ökad invandring förknippad med 0,14 procent ” Migranterna ses framför allt ökad export och 0,23 procent ökad import, enligt medianvärdena bland estimaten. som viktiga i kommunika- På senare tid har empiriska studier på tionen med länder med svaga mikronivå tillkommit. Till skillnad från studier på mer aggregerad nivå kan företags- legala institutioner.” studier fokusera på hur invandrare påverkar

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 49 och beaktar antalet invandrare i regionen Allmänt visar vår genomgång av empi- där företaget finns. Hatzigeorgiou och Lode- rin att sambandet med internationalisering falk (2013) bekräftar denna positiva inver- är starkast om migranterna har en viss kan. Studien baseras på data för samtliga utbildningsnivå och om de kommer ifrån svenska tillverkningsföretag med minst tio länder med låg ekonomisk utveckling, en anställda under perioden 1998–2007. Ytterli- annorlunda kultur eller som lider av svaga gare en anställd invandrare beräknas i båda institutioner. Även om få studier har gjorts studierna öka exporten till födelselandet bortom varuhandel finns det indikationer med cirka en procent. på att migration är särskilt positivt korre- Hatzigeorgiou et al. (2015c) undersöker lerad med mer komplexa former av interna- hur offshoring bland svenska företag, det tionalisering, såsom handel med komplexa vill säga utlokalisering av produktionen ut- tjänster och offshoring. omlands, påverkas av anställandet av fler I nästan samtliga studier på senare tid an- invandrare. Resultaten tyder på att den ökar vänds skiftande angreppssätt för att under- med tre procent i genomsnitt av att ett fö- söka om invandringen har en kausal effekt retag anställer ytterligare en utlandsfödd. (t ex Bratti et al. 2014; Peri och Requena- För offshoring till låginkomstländer blir ök- Silvente, 2010). Inte sällan utgår man från ningen ännu större. ”naturliga experiment” (t ex Parsons och Hatzigeorgiou och Lodefalk (2014a) stu- Vézina, 2014; Steingress, 2015). Att reda ut derar på grundval av en mer nätverksinflu- orsak och verkan är särskilt viktigt vid ana- erad modell hur anställning av invandrare lyser på företagsnivå. På landnivå tyder de påverkar ett företags tjänsteexport. Slutsat- flesta studier på att handel i huvudsak inte sen är att ytterligare en invandrare resulte- påverkar migration. Däremot är det tänk- rar i 2,5 procent ökad export av tjänster till bart att företag medvetet anställer invand- personens födelseland. Graneli och Lode- rare för att lättare kunna handla med deras falk (2014) applicerar modellen på samma hemländer. Flera företagsstudier använder datamaterial, men inriktar sig på tillfällig kvantitativa verktyg för att försöka analy- personrörlighet och export. Begreppet till- sera orsak och verkan. De finner överlag ett fällig personrörlighet inkluderar personer positivt och statistiskt signifikant samband, som befunnit sig i Sverige mindre än fyra år, vilket synes bekräfta att migration är ett fe- vilka är folkbokförda i Sverige samt har en nomen som kausal tycks främja internatio- anställning kopplad till ett svenskt företag. nalisering även om sista ordet ännu inte är Ytterligare en invandrad person beräknas i sagt. studien leda till sex procent mer tjänsteex- port samt fyra procent mer varuexport. Det finns ett par studier som analyserar ”Vår rekommendation är att utvandringens betydelse. Hiller (2014) samt Bastos och Silva (2012) undersöker förhållan- politiker och beslutsfattare i det mellan regionala utvandrare och export länder med ett stort utrikes- för ett tvärsnitt av företag i Danmark 2001 respektive Portugal 2005. Den förra tyder på handelsberoende måste bli att utvandring bara underlättar exporten för mindre företag. Den senare visar på ett po- bättre på att tillvarata migra- sitivt samband mellan tidigare utvandring tionens positiva potential av- från en region och nutida export från företag i samma region. Sannolikheten att börja ex- seende internationalisering.” portera ökar liksom exportförsäljningen.

50 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Avslutande diskussion De nordiska ländernas handelspolitik har i stort varit inriktad på att underlätta export och import samt forma ett ömsesidigt ut- byte med omvärlden. Det yttersta verktyget Andreas Hatzigeorgiou är fil dr har historiskt varit att få till förhandlingar i nationalekonomi, forskare vid mellan länder om att öppna marknader för det svenska näringslivets forskningsinstitut Ratio samt verksam utländska företag. Fokus har legat på att som chefekonom vid Stockholms sänka eller eliminera tullar och kvoter. Det Handelskammare. Hans forsk- är ett perspektiv som fortfarande genomsy- ningsområde rör internationell rar mycket av handelspolitiken. ekonomi. [email protected] Men i takt med att traditionella handels- Magnus Lodefalk är ekon dr och hinder minskat i betydelse har faktorer som forskare i nationalekonomi vid kunskap och förtroende mellan parter blivit Handelshögskolan vid Örebro allt viktigare. Det är just här som migration universitet. Han forskar om får en nyckelroll. Dessvärre har politiken globaliseringens hinder och inte anpassats efter denna verklighet. drivkrafter. magnus.lodefalk@ oru.se Vår rekommendation på basis av forskningen är att politiker och beslutsfattare i länder med ett stort utrikeshandelsberoende måste bli bättre på att tillvarata migrationens positiva potential avseende internationalisering. Länderna skulle tjäna på att till exempel främja personrörlighet mellan sig och länder med hög tillväxtpotential, under- lätta invandrares arbetsmarknadsintegration och sprida kunskap om migrationens potential till näringsliv och invandrare. Vi efterlyser att migrationens roll för internationalisering, på kort och lång sikt, integreras i samhällsekonomiska analyser av migration. Avslutningsvis behövs det mer mikroorienterad forskning om migration och internationalisering, särskilt när det gäller hur migranternas yrkesposition och arbetsmarknadsintegration påverkar sambanden och för andra former av internationalisering än varuhandel, såsom utländska direktinvesteringar.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 51 SUMMARY IN ENGLISH: New Ways of Promoting Internatio- nalization – What Role for Migration?

This article summarizes the large number of theoretical and empirical studies on the role of migration for internationalization and discusses relevant policy impli- cations in a Nordic context. Migration is assumed to lower costs associated with internationalization through knowledge and contacts. We survey the evidence and conclude that migration has a real potential to contribute to countries’ and firms’ internationalization. However, there is considerable co-influence from several fac- tors. The potential of migration to facilitate internationalization should be better utilised in trade policy-making.

REFERENSER

Aleksynska, M. och G. Peri (2014): ”Isolating the Chaney, T. (2014): “The Network Structure of Network Effect of Immigrants on Trade”. The World International Trade”. American Economic Review, Economy, vol.37, s. 434–455. vol.104, s. 3600–3634. Anderson, J och E. van Wincoop (2004): ”Trade Cooter, R. och J. Landa (1984): ”Personal versus Costs”. Journal of Economic Literature, vol.42, Impersonal Trade: The size of Trading Groups and s. 691–751. Contract Law”. International Review of Law and Anderson, J. och D. Marcouiller (2002): ”Insecurity Economics, vol.4, s. 15–22. and the Pattern of Trade: An Empirical Investiga- Felbermayr, G., V. Grossmann och W. Kohler tion”. Review of Economics and Statistics, vol.84, (2014): “Migration, international trade and capital s. 342–352. formation: cause or effect?”. I Chiswick, B. R. och Bastos, P. och J. Silva (2012): ”Networks, Firms, and P. W. Miller (red.), Handbook of the Economics of Trade”. Journal of International Economics, vol.87, International Migration vol.1B. Elsevier. s. 352–364. Frankel, J. och D. Romer (1999): “Does Trade Cause Borjas, G. (1994): “The Economics of Immigration”. Growth?”. American Economic Reviewv vol.89, Journal of Economic Literature, vol.32, s. 379–399. s. 1667-1717. Genc, M., M. Gheasi, P. Nijkamp, och J. Poot (2012): Bratti, M., L. De Benedictis och G. Santoni (2014): ”The impact of immigration on international trade: ”On the Pro-trade Effects of Immigrants”. Review of a meta-analysis”. I Nijkamp, P., J. Poot och M. Sahin World Economics, vol.150, s. 557–594. (red.) Migration Impact Assessment: New Horizon. Card, D. (2001): “Immigrant Inflows, Native Out- Northampton, Edward Elgar Publishing. flows, and the Local Labor Market Impacts of Graneli, A. och M. Lodefalk (2014): ”Temporary Higher Immigration”. Journal of Labor Economics, Expats for Export: Firm-Level Evidence.” Örebro vol19, s. 22–64. University Working Paper, 4. Casella, A. och J. Rauch (1998): ”Overcoming Greif, A. (1989): “Reputation and Coalitions in Medi- Informational Barriers to International Resource eval Trade: Evidence on the Maghribi Traders”. The Allocation: Prices and Group Ties”. National Bureau Journal of Economic History, vol.49, s 857–882. of Economic Research Working Papers, 6628.

52 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Greif, A. (1993): “Contract Enforceability and Economics, vol.40, s. 93–126. Economic Institutions in Early Trade: The Maghribi Mundell, R (1957): “International Trade and Factor Traders’ Coalition”. The American Economic Review, Mobility”. American Economic Review, vol.47, vol.83, s. 525–548. s. 321–335. Greif, A. (2006): “History lessons: The Birth of Ottaviano, G. och G. Peri (2012): ”Rethinking the Impersonal Exchange: The Community Responsi- Effect of Immigration on Wages”. Journal of the bility System and Impartial Justice”. The Journal of European Economic Association, vol.10, s. 152–197. Economic Perspectives, vol.20, s. 221–236. Parsons, C. och P-L Vézina (2014): ”Migrant Net- Hatzigeorgiou, A. och M. Lodefalk (2013): “Inves- works and Trade: The Vietnamese Boat People as a tigating the Link between Immigrant Employees Natural Experiment”. IMI Working Paper, 91. and Firm Trade. Working Paper, Lund University/ Peri, G. och F. Requena, (2010): “The Trade Creation Örebro University. Effect of Immigrants: Evidence from the Remarka- Hatzigeorgiou, A. och M. Lodefalk (2015): Migration ble Case of Spain”. Canadian Journal of Economics/ och företagens internationalisering. Delmi kun- Revue canadienne d’économique, vol.43, skapsöversikt, vol.4. s. 1433–1459. Hatzigeorgiou, A. och M. Lodefalk (2015b): “A Small Rauch, J. (1996): “Trade and Search: Social Capital, Step for a Migrant, a Giant Leap for Firms? The Role Sogo Shosha, and Spillovers”. National Bureau of of Migration for Internationalization: a Review”. Economic Research Working Papers, 5618. Örebro University, mimeo. Rauch, J. (1999): “Networks versus Markets in Inter- Hatzigeorgiou, A., P. Karpaty, R. Kneller och M. national Trade”. Journal of International Economics, Lodefalk (2015): ”Do Immigrants Spur Offshoring? vol.48, s. 7–35. Firm-Level Evidence”. Örebro University, mimeo. Rauch, J. (2001): “Business and Social Networks in Hiller, S. (2013): Does immigrant employment International Trade”. Journal of Economic Literature, matter for export sales? Evidence from Denmark. vol.39, s. 1177–1203. Review of World Economics 149 (2), s 369–394. Rauch, J. och A. Casella (2003): “Overcoming Hiller, S. (2014): “The Export Promoting Effect of Informational Barriers to International Resource Emigration: Evidence from Denmark”. Review of Allocation: Prices and Ties”. The Economic Journal, Development Economics, vol.18, s. 693–708. vol.113, s. 21–42. Johanson, J. och J-E Vahlne (1977): ”The Inter- Schularick, M. och S. Solomou (2011): “Tariffs and nationalization Process of the Firm – A Model of Economic Growth in the First Era of Globalization”. Knowledge Development and Increasing Foreign Journal of Economic Growth vol.16, s. 33–70. Market Commitments”. Journal of International Världsbanken (2015): World Development Indica- Business Studies, vol.8, s. 23–32. tors, http:// data.worldbank.org/data-catalog/ Johanson, J. och J-E Vahlne (2009): “The Uppsala world-development-indicators/ (2015-08-19). Internationalization Process Model Revisited: From Wacziarg, R. (2001): “Measuring the Dynamic Gains Liability of Foreignness to Liability of Outsidership”. from Trade”. The World Bank Economic Review Journal of International Business Studies, vol.40, vol.15, s. 393–429. s. 1411–1431. White, R. (2007): “Immigrant-Trade Links, Trans- Kneller, R. och M. Pisu (2011): “Barriers to Exporting: planted Home Bias and Network Effects”. Applied What are they and Who do they Matter to?”. The Economics, vol.39, s. 839–852. World Economy, vol.34, s 893–930. Winters, A. (2004): Trade Liberalisation and Eco- Landa, J. (1994): Trust, Ethnicity, and Identity: nomic Performance: An Overview”. The Economic Beyond the New Institutional Economics of Ethnic Journal vol.114, s.4–21. Trading Networks, Contract Law, and Gift-Ex- change. University of Michigan Press, Ann Arbor. Lewer, J. och H. Van den Berg (2009): “Does Immi- gration Stimulate International Trade? Measuring the Channels of Influence”. The International Trade Journal, vol.23, s. 187–230. Melitz, M. (2003): “The Impact of Trade on Intra- industry Reallocations and Aggregate Industry Productivity”. Econometrica, vol.71, s. 1695–1725. Millimet, D. och T. Osang (2007): ”Do State Borders Matter for U.S. Intranational Trade? The Role of His- tory and Internal Migration”. Canadian Journal of

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 53 Kim Lindström

Finska aktier lönsamma under 2000-talet

Vår kapitalmarknad har Under 2000-talet har börsplaceringar inte gått att rekom- fått utstå den ena kris- mendera för folk med svaga nerver. Det började med att en efter den andra un- IT-bubblan sprack. Åren 2003–2007 var lysande tills lju- sen släcktes. Sålunda blev finanskrisens år 2008 alla tider 2000-talet. Dagens ders svagaste börsår. Några år senare kom den europeis- depression i Finland ka skuldkrisen. är den långvarigaste Tack vare en extremt lätt penningmarknad och nollrän- som vi någonsin haft. tor startade en ny uppgång år 2012, tidvis med avbrott för Därför torde mången kraftiga säljrekyler. Fortfarande ligger dock aktiekurser- förmoda att finska na under toppnoteringarna från 2007. Med tanke på Fin- lands allvarliga ekonomiska kris ligger det nära till hands aktier varit en usel att tro, att finska aktier varit en dålig affär under 2000-ta- placering. Ett mera let. Tillförlitlig information om aktieavkastningen hos oss verklighetsfrämmande är en bristvara, vilket skapat utrymme för lösa påståen- antagande är svårt den och fördomar. att tänka sig. Under- Det finns alltså skäl att skingra töcknet kring dessa frå- sökningen i förelig- gor. Föreliggande artikel vill klarlägga finska aktiers totalavkastning under 2000-talet. En stor del av artikelns om- gande artikel visar fattande kalkyler gjordes redan för boken ”Onnistu osake- nämligen att aktierna markkinoilla” (Kim och Tom Lindström, Talentum 2011), på Helsingforsbörsen som i detalj beskriver principerna för beräkningarna. i genomsnitt avkastat Som placeringstidpunkt valdes 28.2.2002, när nästan inte mindre än nio alla börsbolag publicerat sina bokslut och utdelningsför- procent per år under slag för år 2001. Placerarna hade sålunda tillgång till färsk information. Marknadsläget hade normaliserats efter IT- perioden 2002–2015. bubblan, men kurserna var ännu på väg nedåt. Börscy- kelns läge kan rätt väl jämföras med dagsläget. I uträkningarna ingick de 102 börsbolag, som oavbru- tet noterats från 28.2.2002 till 31.8.2015. Många företag har genomgått dramatiska metamorfoser, men kurserna är jämförbara. T.ex. Rautaruukkis aktieägare har fått aktier i svenska SSAB. Namnbyten är vanliga såsom i Valoe

54 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 (alias PMJ automec och Cencorp). Placeraren antogs ha placerat 10.000 euro i ovannämnda 102 bolag 28.2.2002. Eftersom pla- ceringsutfallet granska- des 31.8.2015, blev tids- perioden 13,5 år. Under en så lång tid har kort- siktiga kursfluktuationer ingen betydelse. De årliga utdelningarna och eventuella til�- läggsdividender använ- des för inköp av mera aktier i de olika bolagen till rådande kurser. I emissioner och liknande an- I motsats till aktieindex är ”vår portfölj” in- tas, att nytt kapital inte tillskjutits. I nyemissio- te vägd, eftersom samma summa, 10.000 euro, ner säljs så många teckningsrätter, att resten av placerades i alla aktier. Trots det ligger den ge- teckningsrätterna kan utnyttjas. I diffusioner har nomsnittliga årliga aktieavkastningen på 9,0 pro- de ”nya” aktierna sålts och pengarna använts för cent för ”vår portfölj” mycket nära börsens vikt- komplettering av det ursprungliga aktieinneha- begränsade avkastningsindex (inkl. utdelningar), vet. som steg i genomsnitt med 8,8 procent per år. Utdelningarna har från år 2005 belastats med Den årliga totalavkastningen samt värdet en privatplacerares dividendskatt. Före år 2005 31.8.2015 för 10.000 euro placerade i de olika ak- erhölls utdelningarna utan skatt tack vare avoir tierna 28.2.2002 framgår i detalj av Tabell 1. fiscal. Kapitalåterbäringar kunde lyftas utan för- Under den drygt 13 år långa undersöknings- skottsskatt till den 31.12.2013. I undersökningen perioden var Kone, PKC, Olvi och Wärtsilä un- antas att aktieägaren håller sina aktier. Den la- dersökningens stjärnor med en aktieavkastning tenta skatteskulden för överlåtelsevinster behö- på över 20 procent per år. Ränta på ränta -ef- ver sålunda inte betalas. fekten ger över tiden en otrolig hävstång. I Ko-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 55 Tabell 1

Aktieavkastning på Helsingforsbörsen 28.2.2002–31.8.2015, Inledande placeringssumma 10 000 euro per bolag

Placerings- Årlig summa total- 31.8.2015, avkastning, Bolag euro %

1 Kone 195 983 24,7 2 PKC Group 142 174 21,7 3 Olvi A 128 090 20,8 4 Wärtsilä (B) 122 101 20,4 5 Nokian Renkaat 109 132 19,4 6 Sampo A 98 255 18,4 7 Ponsse 95 865 18,2 8 Basware 93 567 18,0 9 Orion B 83 127 17,0 10 Panostaja (A) 73 187 15,9

11 Fiskars (A) 70 214 15,5 12 Cramo (B) 67 699 15,2 13 Aspo 64 128 14,8 14 Kesko B 63 615 14,7 15 Saga Furs C 58 576 14,0 16 Investors House 57 922 13,9 17 Elisa 56 057 13,6 18 Citycon 53 935 13,3 19 Fortum 53 358 13,2 20 Konecranes 53 248 13,2

21 Marimekko 52 946 13,1 22 Ramirent 52 036 13,0 23 eQ 48 819 12,5 24 Raisio V 44 941 11,8 25 Etteplan 44 831 11,8 26 Huhtamäki 41 702 11,2 27 YIT 41 636 11,1 28 Amer Sports 40 943 11,0 29 Revenio Group 38 679 10,5 30 Kemira 38 241 10,4

31 Technopolis 37 900 10,4 32 Metso 37 522 10,3 33 Nordea Bank 36 227 10,0

56 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Placerings- Årlig summa total- 31.8.2015, avkastning, Bolag euro %

34 Kesla 35 760 9,9 35 Bittium 35 042 9,7 36 SSH Communications Sec. 30 262 8,5 37 Lassila & Tikanoja 29 909 8,5 38 Norvestia (B) 28 726 8,1 39 Efore 28 245 8,0 40 Pohjois-Karjalan Kirjap. 28 127 8,0

41 Raute A 27 937 7,9 42 F-Secure 27 879 7,9 43 Solteq 27 072 7,7 44 Uponor 26 921 7,6 45 TeliaSonera 25 213 7,1 46 Exel 23 826 6,6 47 Yleiselektroniikka (etu) 23 704 6,6 48 Sponda 23 478 6,5 49 Alma Media (II) 22 116 6,1 50 Biohit B 21 454 5,8

51 Atria A 21 400 5,8 52 Rautaruukki / SSAB A+B 20 479 5,5 53 Apetit 20 296 5,4 54 Rapala 19 650 5,1 55 HK Scan A 19 130 4,9 56 Keskisuomalainen A 18 528 4,7 57 Elecster A 18 202 4,5 58 Digia 17 864 4,4 59 Scanfil 17 807 4,4 60 Finnlines 17 505 4,2

61 Afarak Group 17 364 4,2 62 Ålandsbanken B 16 340 3,7 63 Okmetic 15 997 3,5 64 Dovre Group 15 946 3,5 65 Lemminkäinen 15 227 3,2 66 Ilkka-Yhtymä II 14 575 2,8

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 57 Placerings- Årlig summa total- 31.8.2015, avkastning, Bolag euro %

67 Vaisala A 13 969 2,5 68 UPM-Kymmene 13 259 2,1 69 Tieto 12 820 1,9 70 Viking Line 12 358 1,6

71 Metsä Board B 11 426 1,0 72 Pöyry 10 693 0,5 73 Teleste 10 615 0,4 74 Stockmann B 10 601 0,4 75 Nurminen Logistics 9 352 -0,5 76 Stora Enso R 9 189 -0,6 77 Finnair 8 906 -0,9 78 Talentum 8 589 -1,1 79 Sievi Capital 7 754 -1,9 80 Suominen 6 611 -3,0

81 CapMan B 6 355 -3,3 82 Biotie Therapies 6 337 -3,3 83 Componenta 6 047 -3,7 84 Comptel 5 528 -4,3 85 Sanoma (B) 5 511 -4,3 86 Honkarakenne A 5 440 -4,4 87 Neo Industrial 4 493 -5,8 88 Wulff Group 4 125 -6,3 89 Martela 3 952 -6,6 90 Nokia 3 279 -7,9

91 Glaston 2 049 -11,1 92 Outokumpu 1 848 -11,8 93 Tulikivi A 1 765 -12,1 94 Innofactor 1 467 -13,3 95 Turvatiimi 1 155 -14,8 96 Tecnotree 930 -16,1 97 Trainer’s House 927 -16,2 98 Vaahto Group (A) 869 -16,6 99 Incap 578 -19,0 100 Ixonos 436 -20,7

101 Aspocomp 396 -21,3 102 Valoe 215 -24,7

58 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 ne innebar detta att start- kapitalet 20-faldigades. Knappast är heller ägarna i Nokian Renkaat, Sam- po, Ponsse, Basware, Ori- on, Panostaja, Fiskars och Cramo missnöjda. Avkast- ningen för deras aktier låg på 15–20 procent. Allt är inte guld som glimmar. Många börsbo- lag, ofta små IT-bolag, delar sällan eller aldrig ut dividend. Placeringen på 10.000 euro i Valoe från år 2002 är nu värd 215 euro. I sju företag har mer än 90 procent av pengarna gått förlorade. I ytterligare sökningsperioden. Ett lågt P/B kan tyda på att fyra bolag försvann 80–90 procent. Inget av de el- en aktie är undervärderad, men kan också be- va bolagen är kända för sin vinstutdelning. Den ro på att företaget är förlustbringande och brän- första dividendbetalaren i bottenligan är faktiskt ner sitt kapital. Nokia, som tappat två tredjedelar av sitt värde. På motsvarande sätt kunde de 102 företagen år Siffermaterialet visar hur lönsamt det varit att 2002 rangordnas enligt P/E och direktavkastning. utnyttja irrationella av marknadspsykologin för- P/E-talet är ofta svårtolkat på grund av resultat- orsakade överslag. Det är omöjligt att förstå de volatilitet och engångsposter. Ändå kunde man år otaliga professionella portföljförvaltare som un- 2002 få en markant överavkastning med tillhjälp der finanskrisen dumpade ut aktier till vanvet- av detta relationstal. tigt låga priser. Enligt aktieägarförteckningarna Första kvartilens företag rangordnade enligt utnyttjade de inhemska privatplacerarna man- P/E avkastade i snitt 10,3 procent per år och an- grant denna möjlighet att köpa kvalitetsaktier för dra kvartilens företag hela 11,9 procent. Båda en spottstyver. Det är uppenbarligen skillnad på överträffade klart genomsnittet 9,0 procent. Ock- om man förvaltar egna pengar och inte andras. så en obetydlig överavkastning ger ett väldigt ut- I dag vet alla vad man borde ha köpt i februa- fall på lång sikt tack vare ränta på ränta-effekten. ri 2002. Dåtidens placerare fick förlita sig på bok- I fjärde kvartilen var bolagen i februari 2002 an- slutet och utdelningsförslaget för år 2001. Han tingen extremt dyra i förhållande till vinsten el- kunde dock analysera aktierna med tre viktiga ler gjorde minusresultat. Avkastningen för dem relationstal, dvs. P/B (Price to Book, kurs i för- var anspråkslösa 5,8 procent. Enbart genom att hållande till eget kapital per aktie), P/E (Price to lämna bort P/E-tabellens sämre halva skulle det Earnings, kurs i förhållande till resultat per aktie) ha gått att få en överavkastning på 2,2 procent- och direktavkastningen (utdelning per aktie i för- enheter. hållande till kurs). Skulle det ha lönat sig att utnyttja relationstalen? Vi börjar med P/B. Vår placerare placerar al- ”Undersökningen visar över- la 102 bolag i rangordning så att den enligt P/B billigaste aktien är först och den dyraste sist. Fö- tygande hur avgörande ut- retagen delas upp i fyra kvartiler med 26 bolag delningstillväxten är för total- i de två första grupperna och 25 bolag i de två sista. Vår undersökning avslöjar att P/B inte er- avkastningen.” bjöd möjlighet till överavkastning under under-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 59 Också direktavkastningen uträknad på utdel- ningsförslaget för år 2001 avslöjade effektivt un- dervärderade och alltså på sikt högavkastande ”Det är omöjligt att förstå de aktier. Den första kvartilen med börsens 26 hög- sta direktavkastningar avkastade i snitt 10,1 pro- otaliga professionella port- cent per år. I den andra kvartilen var motsva- följförvaltare som under fi- rande siffra 10,0 procent. Sämst gick det för fö- retagen i den fjärde kvartilen. De avkastade en- nanskrisen dumpade ut aktier dast 5,7 procent, 3,3 procentenheter under genomsnittet. Många av bolagen i den fjärde kvar- till vanvettigt låga priser.” tilen hade ingen vinstutdelning. En hög direktavkastning kan leda på villovä- gar. Den kan antyda att vinsten och dividenden ligt storlek i Large Cap, MidCap och Small Cap. väntas sjunka i framtiden. Ibland blir relations- Samma uppdelning i vårt material avslöjar, att 26 talet missvisande på grund av en engångsutdel- storbolags aktier i genomsnitt avkastade impone- ning. Dessa fallgropar kan undvikas genom en rande 12,7 procent, dvs. 3,7 procentenheter över noggrann analys av företaget. genomsnittet. MidCap-gruppens 25 bolag kom År 2002 visste ingen, hur träffsäkra relations- upp till 11,1 procent, medan småbolagsgruppens talen skulle bli. Ett sätt att gardera sig var att 51 bolag stannade vid endast 4,5 procent per år. kombinera alla tre relationstal. Bolagen kan t.ex. Siffrorna överraskar. Enligt akademisk teori rangordnas med summan av sin placering i de bör småbolagsaktier avkasta mera än blue chips tre tabellerna. Ifall ett bolag skulle ha legat som som kompensation för en högre risk. Small cap nummer ett i de tre tabellerna, dvs. haft det för- -aktierna har en sämre likviditet, mindre transpa- delaktigaste relationstalet i alla tre fall, skulle rent kommunikation utåt och bolagen en svaga- summan bli tre. re marknadsposition. Teorin verkar hålla på värl- Igen får vi en tabell med fyra kvartiler. Den dens ledande börser. Varför inte i Finland? första kvartilen med de 26 mest köpvärda aktier- Förklaringen torde vara, att nästan alla våra na visar sig ge en överavkastning på hela 2,5 pro- storbolag är globala och väletablerade på mark- centenheter. De 25 minst köpvärda bolagen låg naden samt säkra dividendbetalare. Large Cap 3,1 procentenheter under genomsnittet på 9,0 -gruppen innefattar kvalitetsbolag med Kone, procent. Detta betyder naturligtvis inte, att alla Wärtsilä och Nokian Renkaat i spetsen, men bolag i kvartil ett var börsvinnare och alla i kvar- dessvärre också krisföretag såsom Nokia, Outo- til fyra surdegar. Componentas totalavkastning kumpu och Sanoma. Endast två av bolagen, Ou- har varit usel, trots att den tack vare attraktiva re- tokumpu och Rautaruukki-SSAB, lät dock bli att lationstal år 2002 placerade sig som nummer två lämna utdelning för år 2014. i den första kvartilen. I förlorarkvartilen fanns en I Small Cap är inemot hälften av gruppens 51 av börsens stjärnor, Basware, som år 2002 före- företag krisbolag och hela 19 kunde inte ge ut- föll vara svindyr. delning för senaste år. I hela 23 fall får placera- Det var alltså möjligt år 2002 att få överavkast- ren inte ens sitt nominella startkapital 10.000 eu- ning genom att vaska fram placeringsobjekt med ro tillbaka. relationstal trots att akademiska forskare hävdar Fem av MidCap-gruppens 25 bolag lät bli att att en fortlöpande överavkastning inte är möjlig betala dividend för senaste år, dvs. Finnair, Finn- utan fru Fortunas benägna bistånd. Många kända lines, Lemminkäinen, Pöyry och Stockmann. Det placerare, inte minst Warren Buffett, har dock be- ursprungliga placeringskapitalet minskade dock visat motsatsen. Intuitivt kan man tycka, att den som omsorgsfullt gör sin hemläxa bör klara sig bättre än den stora placerarskara, som agerar mer ”En hög direktavkastning kan eller mindre ex tempore på marknaden. Helsingforsbörsen indelar börsbolagen en- leda på villovägar.”

60 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 endast i Finnair. Gruppens börsstjärnor var PKC Kim Lindström är långvarig och Olvi. placerare och har tidigare inne- Undersökningen visar övertygande hur av- haft ledande befattningar inom värdepappersbranschen. Han görande utdelningstillväxten är för totalavkast- har skrivit fyra böcker, senast ningen. Dividenden kan inte öka utan en positiv ”Puoli vuosisataa pörssin sisä- vinstutveckling, men viktigt är också att huvud- piirissä” (Talentum 2013). ägarna låter minoritetsägarna ta del av bolagets framgång. Vissa företag snålar med utdelningen, vilket hämnar sig i form av en långsammare vär- destegring på aktien. Ifall utdelningen ökar över tiden, tenderar aktiens värde att stiga i ungefär samma takt. En snabb utdelningstillväxt är kännetecknan- de för undersökningens stjärnor. Den emissions- justerade utdelningen ökade i Kone från 0,09 euro per aktie för år 2001 till 1,20 euro för år 2014. Motsvarande siffror för PKC var 0,08 respektive 0,70 euro, för Olvi 0,11 respektive 0,65 euro och för Nokian Renkaat 0,08 respektive 1,45 euro. Ett annat sätt att beskriva framgångsrecep- tet: Kone delade ut till sina ägare 42 miljoner euro för år 2001. I mars 2015 var summan inte mindre än 616 miljoner. Enligt undersökningen fungerar en passiv ”buy and hold”-strategi ypperligt. Att turvis kö- pa och sälja aktier gläder närmast fiskus. Ett viktigare argument är marknadspsykologin. När pla- cerarflocken är i panik, vill nästan alla sälja, och när folk köer efter aktier, vill nästan alla ställa sig i kön. En rationell placerare gör tvärtom. Undersökningen ger en tillförlitlig bild av lång- tidsavkastningen i aktier. En årsavkastning på 9,0 procent eller 8,8 procent enligt avkastningsindex kan betecknas som furstlig med tanke på årsinflationen, som var endast 1,5 procent under åren 2002–2015. Riskpremien är onekligen generös som kompensation för eventuella sömn- lösa nätter. Den höga avkastningen borde inte överras- ka. Alla utvecklade börser ger ungefär liknande siffror. Dessutom säger sunda förnuftet, att den årliga realavkastningen från våra ledande bolag måste bli klart högre än bruttonationalproduk- tens tillväxt. Ingenting fås dock gratis. Placera- ren bör diversifiera sin risk och göra sin hemläxa. Också i den bästa av världar finns det aktier som man bör undvika.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 61 UNGDOMENS RÖST Ida Jonsson

Behöver vi nya teorier och modeller? Tre år efter finanskrisens Efter att ha studerat ekonomi på fritiden, utbrott var jag 14 år gammal som skolämne och förberett mig otaliga och började intressera mig timmar inför den penningpolitiska gym- för ekonomi och samhälle. nasietävlingen Generation €uro samt ak- tivt läst inför studentexamen har jag med Min far berättade om infla- säkerhet funderat relativt mycket över tion, ränteutveckling, aktier ämnet ekonomi. Jag vill inte på något vis och fonder. Året därefter påstå att jag har samma kunskapsbank började jag gymnasiet och som en doktorand i nationalekonomi men där startade även den verk- jag är nyfiken och intresserad. Mitt eko- liga resan mot mitt ekono- nomiska intresse har öppnat många dör- miska intresse. Med tanke rar och ger mig en bättre förståelse för på den exceptionella situ- den värld vi lever i, hur vi hanterar kriser ationen ekonomin befann och på vilket sätt mitt vardagliga liv på- verkas av beslut och lagar. sig i var det inte märkligt 2011 började jag bläddra i dagstidning- att mitt intresse väcktes då arnas ekonomisidor. Sedan mitt intresse diskussionerna gick heta tog fart har vi till och från befunnit oss både vid middagsbordet, i en svår ekonomisk obalans vilket gett med vännerna på rasten mig ett annorlunda förhållningssätt. Jag och i klassrummen. Jag kan inte minnas en tid utan skuldsätt- minns att jag förundrades ning, arbetslöshet eller inflationsrelatera- över den enorma komplex- de problem. Det här innebär alltså att de iteten i ekonomin och hur extraordinära åtgärderna som tillämpats i extraordinära tider inte är något annor- stort inflytande traditionella lunda för mig och därför relativt okonven- ekonomiska modeller hade tionella åtgärder i ordinära tider. Således på penningpolitiken. kommer jag på mig själv i olika ekonomiska sammanhang med att vara frågvis. Jag förundras över att vår ekonomi ba-

62 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Foto: Peter Mickelsson

Ida Jonsson fördjupade sina kunskaper i penningpolitik i tävlingen Generation Euro. Laget från Ålands Lyceum kom på delad andra plats i finalen 2015 i Finland Banks myntmuseum. Från vänster Milton Manngård, Marcus Fagerlund, Ida Jonsson och Lucas Mattsson.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 63 seras på instanser och invecklade system ger efter lager av komplicerade teorier och där vi förlitar oss på gamla teorier och mo- system. deller. Jag frågar hur det kan finnas en miss- Utöver mitt ekonomiska uppvaknande tro gentemot kreativitet och utveckling, som mitt i en global kris finns det en annan fråga är privatekonomins viktigaste grundsten. där min utgångspunkt avviker markant mot Kan vi förlita oss på system som är anpas- tidigare generationers. Jag föddes år 1997, sade för och härstammar ur en annan eko- två år efter Finlands inträde i EU och två år nomisk era? Finns det behov för nya tankar? innan vi upptog euron som valuta. Då EU- Vårt samhälle påverkas i allt större grad av kritiker hörs i medier eller då Mario Draghi de stora spelarnas beslut och marknaden talar om att ”ECB kommer att göra vad som växer sig allt större. Är det således hållbart krävs för att bevara euron” har jag svårt att att i regel tillämpa system som utvecklades relatera till dem. För mig är vår valuta och för en helt annan situation eller är vi i behov vårt EU-medlemskap en lika självklar del av av vissa justeringar? Eller kan vi, å andra Finland som presidenten. Självklart kan jag sidan, ha varit för kreativa i vårt besluts- rationellt väga fördelar mot nackdelar gäl- fattande den senaste tiden? Kommer ECBs lande EU men för mig har unionen blivit en försök att förse marknaden med mer likvidi- del av den finländska identiteten. Jag tror tet ge önskad effekt och kommer skulderna även att det är en förutsättning för att uni- betalas tillbaka? Mina frågor är många men onen skall fungera att invånarna upplever de flesta svar verkar gömma sig under la- den som en del av deras nations identitet. En

64 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 emotionell koppling till unionen kommer den före EU, euron och finanskrisen 2008. leda medlemsländerna närmare varandra, Således har vi ett helt annat förhållande till vi kommer bli mer öppna att hjälpa varan- EU men också till strävan efter förändring. dra i kriser och framförallt jobba enat fram- Det finns ännu en viss hoppfullhet hos mig åt. Jag som föddes till ett EU, som öppnade och mina andra ekonomiskt intresserade upp sina tullar, gjorde det fritt att arbeta, bo vänner, att den finländska, europeiska och och leva i medlemsländerna ser oerhört få globala ekonomin skall bli mer nytänkande fördelar med att återgå till ett EU med med- och mindre komplex. Vi eftersträvar troligt- lemsländer som ekonomiskt konkurrerar vis mer kreativitet, nya modeller och nya med egna valutor och priser istället för ett system. Jag tror även att det finns en större EU som ställer sig starkt mot de allt större framtidstro bland oss unga. Vi diskuterar ekonomiska supermakterna. och funderar mycket över problem men Den stora skillnaden mellan en 18-årig alltid också över lösningarna. Våra pannor kvinna intresserad av ekonomi och en na- har inte fårats lika mycket och våra sinnen tionalekonom verkar vara våra olika refe- har inte tröttats ut av problemen. Kanske renspunkter. Det här gäller alla människor är det en barnslig naivism som växer bort förstås. Oavsett om vi är greker eller tyskar med åren, eller så är det precis vad Finland förhåller vi oss olika. Men den utgångs- behöver. punkten som verkligen utmärker ungdomar är framförallt att vi har svårt att minnas ti-

Ekonomikunskapstävlingen Generation Euro 2015

Ekonomi som ämne i skolan verkar mera intressera pojkar än flickor. Bland de tre deltagande lagen i finalen i ekonomikunskapstävlingen Generation Euro 2015 deltog en flicka medan de övriga elva var pojkar. Eko- nomiska Samfundets tidskrift bad Ida Jonsson, 18 år, att redogöra för sin syn på ekonomi ur sitt eget perspektiv. Ida Jonsson blev student i våras vid Ålands lyceum. I skolan var hon aktiv inom all verksamhet som tangerade ämnet samhällskunskap och ekonomi. Hon var moderator då Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen besökte Åland, hon har diskuterat skolsystemet med svenska centerns partiledare Annie Lööf och åländska riksdagsledamoten Mats Löfström och hon var suppleant i skolans styrelse. Ida Jonsson har startat och drivit föreningen Unga Högersinnade som är ett diskussionsforum för borgerliga åländska ungdomar. Hon skrev laudatur och erhöll Flex Plexico-stipendiet för bästa resultat på Åland i ämnet samhällskunskap i studentskrivningarna 2015. I nuläget är Ida Jonsson bosatt i Stockholm där hon tillsammans med sin sambo driver kommunikationsbolaget WINTER (www.winter.ax). Bolaget har arbetat med fokus på kommunika- tionskoncept, webb och rörlig media för företag som Ålandsbanken, Åland Post och Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag och satsar nu på den svenska marknaden. Hösten 2016 satsar hon på att inleda studier i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 65 AKTUELLA BÖCKER Björn Sundell

Riskkapitalism och välfärd

När riskkapitalisterna Världen behöver riskkapitalister. Utan dem skulle ger sig in i välfärdssek- många innovationer aldrig nå marknaden. Små, torn uppstår intressan- kreativa bolag skulle inte få det kapital de behöver för att växa sig stora. Utan riskkapital skulle många ta etiska frågeställ- upptäckter inom medicinen inte vidareutvecklas, ningar, för då möts det och uppfinningar inom biotekniken skulle förbli på privata kapitalet och laboratoriestadiet. de skattefinansierade Tänk bara på den finländska Slush-mässan som tjänsterna. årligen samlar tusentals innovatörer, småföretagare och finansiärer till ett enormt jippo som hjälper nya företag att se dagens ljus. Småföretag, uppfinnare, forskare och innovatörer behöver tillgång till ”ven- ture capital”, och ibland är riskkapitalister helt nöd- vändiga för framgången. Sen finns det riskkapitalister som köper krisfö- retag, sanerar dem och säljer dem några år senare. Vissa av dem gör de uppköpta företagen en tjänst och säljer dem vidare i bättre skick än de ursprung- ligen var. Andra riskkapitalister köper företag och suger ut dem tills ingenting finns kvar och bara nedläggning återstår. Det här är verksamhet som hör marknadsekonomin till, på gott och ont. Men det är när riskkapitalisterna ger sig in i väl- färdssektorn som de stora etiska problemen uppstår, för då möts det privata kapitalet och de skattefinansierade tjänsterna. När riskkapitalisterna börjar köpa skolor, grunda vårdhem eller, som i Sverige, driva flyktingförläggningar, ja, då uppstår frågor om hur stora vinster som är skäliga inom samhälls- finansierad vård. Är det rätt att i ett samhälle som

66 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 bygger på öppenhet bedriva verksamhet som är totalt sluten för insyn? Är det rätt att starta vårdhem, låna kapital till hög ränta från moderbolaget i ett skatteparadis och undvika skatt i det land där pengarna tjä- nas in? Det här är frågor som behandlas i en hög- aktuell bok om riskkapitalisternas intåg i den svenska välfärdssektorn, ”De svenska riskkapitalisterna”, av två grävande journa- lister på Svenska Dagbladet, Carolina Neu- rath och Jan Almgren. De konstaterar att risk- kapitalbranschen har fått en särställning i Sverige. Det bara i USA och Storbritannien som branschen har växt sig större, relativt sett.

Stora belopp Carolina Neurath och De fyra stora svenska riskkapitalbolagen Jan Almgren: EQT, Nordic Capital, Altor och IK förvaltar De svenska kring 290 miljarder kronor, över 30 miljar- riskkapitalisterna, Norstedts, Stockholm der euro, i ett trettiotal fonder. Fonderna 2014, 271 sidor. fylls med pengar av investerare världen över som ser fram emot en större avkastning än vanliga börsplaceringar ger och som accep- terar lite större risk. De här riskkapitalbolagen startar eller köper upp företag i de mest varierande branscher – bankverksamhet, stålindustri, handel, informationsteknologi – och inom välfärdssektorn.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 67 I Sverige ägs många bolag inom hälsovår- den av riskkapitalister med moderbolaget i ett skatteparadis. Sverige har också många privatskolor ägda av riskkapitalbolag. Av ”Kommunen fick plötsligt ett de tio största friskolekoncernerna i Sverige ägs fyra av riskkapitalister. Academedia är nytt problem på halsen när störst med 50 000 elever och ägs av femte skolans ägare hotade med EQT-fonden, registrerad i skatteparadiset Guernsey. Styrelsen leds av en engelsman konkurs.” som tillsammans med tre andra ledamöter träffas på den lilla kanalön för att besluta om skolors och företags framtid. Vad hän- talar om i samband med riskkapitalbolag. der om riskkapitalisternas skolor drabbas Riskkapitalisterna tvingar uppköpta bo- av lönsamhetsproblem? Om ledningen har lag att uppta stora lån av moderbolaget och kalkylerat fel och skolan hotas av konkurs? lyfter ut vinsten via räntorna. Det kan leda Neurath och Almgren beskriver hur det kan till att man tummar på kvaliteten för att gå. klara räntebetalningarna. Det var det här JB-skolan i Jönköping, tidigare John Bau- som ledde till den så kallade Carema-skan- er-gymnasiet, hörde till Sveriges friskolor dalen 2011, då äldreboenden ägda av risk- och ingick i en koncern med 10 000 elever, kapitalbolag lämnade åldringar åt sitt öde; 36 skolor och över 1 000 lärare. Skolkon- bokstavligen utan uppsikt i våta blöjor. Van- cernen ägdes av det danska riskkapitalbo- vården av åldringarna väckte bestörtning i laget Axcel. Något hade slagit fel i ägarens Sverige samtidigt som flera bolags förmåga kalkyler och skolan började gå med förlust. att undvika skatt väckte uppmärksamhet. I Kommunen fick plötsligt ett problem på hal- stället för att erlägga skatt på lönsam verk- sen när skolans ägare hotade med konkurs. samhet i Sverige betalade äldreboendena Vem tar hand om eleverna om skolan går höga räntor till moderbolagen på Caymanö- omkull? Och hur förhandlar kommunen arna, på Guernsey eller på Jersey. med riskkapitalbolag som har en komplice- Neurath och Almgren återger de senas- rad ägarstruktur och en styrelse som möts i te årens diskussion om riskkapitalisterna något skatteparadis, bortom all insyn? inom välfärden. Genom talrika exempel beskriver författarna de konfrontationer som Skola i kris har uppstått mellan riskkapitalbolag och Neurath och Almgren skildrar den besvär- kommunala upphandlare. De stora riskka- liga händelsekedja som slutade med att JB- pitalbolagen presenteras ett efter ett. Förfat- koncernen föll ihop som ett korthus. Skolan tarna intervjuar också chefer och ägare och i Jönköping gick faktiskt i konkurs, den försöker ge en bild av beslutsprocesserna. lades ner och kommunen blev tvungen att ordna ersättande undervisning åt eleverna som drabbades. Det här ledde till kompli- ”En relevant fråga är hur stora kationer för ungdomarna som tvingades byta både skola och studieinriktning och vinster som är skäliga inom för kommunen som måste hitta alternativa skolklasser mitt i terminen. Det var framför samhällsfinansierad vård.” allt den höga skuldsättningen som knäckte JB-skolan, eller räntesnurran som man ofta

68 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Personporträtten av män som Conni Jons- son, Harald Mix, Robert Andreen och Björn Savén är underhållande läsning, men de är dock inte särskilt djupa, helt enkelt för att ”Vissa riskkapitalbolag har de flesta av dessa män skyr uppmärksamhet och därför säger rätt lite. gravt underskattat problemen Boken beskriver inte riskkapitalismen i med att gå in i välfärdssek- allmänhet, utan uttryckligen riskkapitalismen inom välfärdssektorn. Avgränsningen torn.” ger boken en viss slagsida. Riskkapitalbola- gen framträder i en kanske alltför negativ dager. Men å andra sidan är det klart att just De stora besluten tas ofta långt från de orter de här riskapitalisterna har gjort mycket för där verksamheten finns och transparensen, att skada hela branschens rykte. Det medger insynen i beslutsgången, är ofta så gott som också Gabriel Urwitz, ordförande i Svenska obefintlig. Riskkapitalföreningen, intervjuad i boken: Neuraths och Almgrens bok fungerar ”Vissa riskkapitalbolag har gravt under- som en varningsklocka också här i Finland. skattat problemen med att gå in i välfärds- Valfrihet inom vården kan vara välkommen, sektorn”, säger Urwitz. men privatiseringen av offentliga tjäns- ter inte får gynna riskkapitalister i skatte- Intressant också för finländare paradis. Riskkapitalbolag hör den privata Frågan om riskkapital i välfärdssektorn är marknadsekonomin till och de behövs. Men särskilt aktuell i Sverige eftersom privatise- det skulle krävas en ingående samhälls- ringen av offentliga tjänster har gått längre diskussion när riskkapitalisterna tar hand där än hos oss. I Sverige finns fler privata om tjänster som finansieras med offentliga skolor (friskolor) och fler vårdhem ägda av medel. Här lönar det sig att granska lärdo- riskkapitalister. Där har valfrihet och vin- marna från Sverige. ster i välfärden varit viktiga diskussions- Eller som Gabriel Urwitz, ordförande för ämnen. Men debatten kunde gärna vara Svenska Riskkapitalföreningen, medger i livligare också i Finland med tanke på de boken: ”När man ger sig in i välfärden finns stora reformer som väntar inom social- och det ett berättigat krav på insyn, vilket bran- hälsovården under de närmaste åren. Vi har schen har underskattat.” riskkapitalägda vårdbolag, såsom Mehiläi- nen, där svenska Ambea AB, amerikanska KKR och svenska Tritons fonder är storä- gare. Mehiläinen köpte för sin del för något år sedan Mediverkko, som med en personal på 2 000 hyr ut läkare och erbjuder vård åt 800 000 kunder i Finland på områden som äldreomsorg, tandvård och hälsovård. De här är bara några exempel från vårt land. Sedan 2011 har det skett en viss uppryck- ning bland riskkapitalisterna i Sverige. Vis- sa betalar mera skatt i hemlandet än förut och några har börjat kommunicera med om- världen. Men fortfarande kvarstår faktum:

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 69 Johan Hultkrantz

De 10 sämsta ekonomiska teorierna – från Keynes till Piketty

Björn Wahlroos nya I mars kom Björn Wahlroos ut med en ny bok på bok finns nu också på finska som heter Talouden kymmenen tuhoisinta svenska. I den vill han ajatusta. Boken är faktiskt skriven på engelska och visa att många av de blev översatt först till finska och sedan till svenska på Albert Bonniers Förlag i Stockholm där den kom populäraste ekono- ut i början av juni. Boken är på 414 sidor men om miska tänkarna, som man tar bort noter och källförteckning så landar John Maynard Keynes vi på runt 350 sidor, inte lång men heller inte kort. och Thomas Piketty, Merparten av boken är hyfsat lättläst men det finns tänkte fel. absolut delar av boken där man måste vara mycket koncentrerad och gärna lite ekonom för att Wahl- roos budskap skall gå hem. Jag kommer att fokusera på två kapitel (1 och 4) av boken, för övrigt samma kapitel som bokens ti- tel; Keynes och Piketty. Kapitel 1 (”Finanspolitisk åtstramning stryper den ekonomiska tillväxten”) behandlar John Maynard Keynes teorier. En annan anledning att jag valde ut detta kapitel är att Keynes kanske är världens kändaste nationalekonom. Det andra kapitlet jag valde var kapitel 4 (”En jämlik inkomstfördelning är bra för tillväxten”) delvis eftersom fransmannen Thomas Piketty blev uppmärk- sammad i hela världen inklusive USA (!) år 2014 då boken Capital in the Twenty-First Century (695 sidor!) kom ut. Intressant att notera är att samtidigt som boken låg i försäljningstoppen slogs ett annat

70 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 rekord; världens mest olästa bästsäljare. En matematiker har skapat ett index som baserar sig på läsarnas markerade stycken i läsplattor. Allra tidigast gav Pikettys läsare upp, i genomsnitt slutade de läsa på sidan 26. Det kan nämnas att när ”Nalle” Wahlroos sommarpratade i Sveriges radios program Sommar i P1 12.8.2014 (http://sverigesradio. se/sida/avsnitt/415502?programid=2071) valde han redan innan programmet sändes att i ett pressmeddelande gå i kraftig pole- mik med herr Piketty. När jag lyssnade på Wahlroos sommarprat kunde jag absolut notera att många av de värderingar som togs upp i Sommar i P1 också finns med i boken. Boken är alltså strukturerad i tio kapitel Björn Wahlroos: eller som författaren själv skriver i TIO AN- De 10 sämsta ekono- TAGANDEN – TIO MYTER? Dessa tio finns miska teorierna – längre ned i min text. Från KEYNES Till PIKETTY, Albert Bonniers Förlag Kapitel 1: Finanspolitisk åtstramning 2015, 414 sidor inklusive noter och stryper den ekonomiska tillväxten källor Detta kapitel handlar mestadels om John Maynard Keynes, ”mästaren” som Wahl- roos uttrycker det. Han går igenom Keynes

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 71 General Theory. Utgångspunkten inom key- värdet av fritid kan också betyda att andra nesianismen är att marknadsekonomins saker än att uppfylla ”Keynes magi” står på mekanismer saknar förmågan att skapa ba- prioriteringslistan för potentiella anställda. lans i konjunkturer och full sysselsättning i samhällsekonomin, varför statliga ingri- Kapitel 4: En jämlik inkomst- panden ses som nödvändiga. Keynesiansk fördelning är bra för tillväxten ekonomisk teori innebär att det inte finns Thomas Piketty (född år 1971, relativt ung!) någon automatisk eller naturlig tendens till är en fransk nationalekonom, som specia- full sysselsättning eller ett maximalt re- liserat sig på studier i ekonomisk ojämlik- sursutnyttjande i ekonomin varför det helhet i förmögenhets- och inkomstfördelning. ler inte uppnås. För att uppnå maximalt Hans recept på att minska ojämlikheten i resursutnyttjande i ekonomin förespråkar världen är att införa en global progressiv keynesiansk ekonomisk teori statlig stabi- förmögenhetsskatt. Wahlroos håller med liseringspolitik. Wahlroos visar hur det Piketty om att klyftan mellan de superrika kanske mest grundläggande keynesianska 1 procent och vanligt folk, de 99 procent, verktyget, multiplikatoreffekten, där statens har ökat väldigt kraftigt de senaste 30 åren, lånefinansierade konsumtion skapar mer men han vägrar se det som ett problem. De ekonomisk aktivitet än sin egen insats, ge- superrika är entreprenörer, de driver till- nom att dessa pengar blir intäkter för någon växten, och det gynnar alla: ”Vi måste vara annan, som sedan spenderar dem vidare försiktiga med omfördelningen. Vi behöver och ger ytterligare intäkt för fler människor, så förtvivlat väl de förmögnas och fram- är ett inkorrekt ”bondfångarknep” som yt- gångsrikas besparingar och placeringar.” ligt låter rimligt, men är det riktiga keyne- Wahlroos påpekar att Piketty missat att den sianska trolleriet, som att utspisa femtusen största förändringen i relativa inkomster är hungriga troende med fem små kornbröd global; när vi på 35 år sett gått från en värld och två sardiner. där den genomsnittlige amerikanen var 30 Som även Keynes efterföljare erkänt gånger rikare än den genomsnittlige kine- hänger teorin på det föga övertygande an- sen, till idag där han bara är 7 gånger rikare, tagandet att löner och priser inte reagerar är det svårt att acceptera Piketty:s slutsat- på förändringar i den totala efterfrågan i ser. Piketty verkar vara likgiltig för absoluta ekonomin. Vidare visar Wahlroos att mul- förmögenhets- och inkomstnivåer. Det enda tiplikatorn empiriskt överstiger 1 ”endast på som intresserar honom är hur mycket mer mycket kort sikt och kan på längre sikt rent- välbeställda de riktigt förmögna är. Vissa av sjunka under 1”. Det vill säga, en statlig nationalekonomer hävdar att inkomstskill- injektion på 10 miljarder euro producerar nader är acceptabla i den mån de förbättrar kring 10 miljarder euro i ekonomisk aktivi- de sämst ställdas lott. tet – inte 15, 20 eller 25 miljarder euro som Wahlroos medger att utvecklingen i USA keynesiansk ekonomi skulle få dig att tro. har gått som Piketty framställer den, det vill Detta är ganska självklart, påpekar Wahl- säga att ojämlikheten minskade från början roos, eftersom även om det finns arbetslös- av 1900-talet fram till 1970-talet, men efter het och lediga resurser i ekonomin, betyder det har den ökat. Däremot får Piketty kritik inte en ökad efterfrågan att dessa kommer för att inte beakta att inkomstskillnader- att användas. Det kan mycket väl vara så att na globalt har minskat då över en miljard resurser lockas bort från andra värdefulla människor har kommit bort från fattigdom. aktiviteter samt att arbetslösa inte nödvän- Enligt Piketty är den genomsnittliga av- digtvis kan flytta på sig; höga bidrag och kastningen på kapital (r) större än den ge-

72 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 nomsnittliga ekonomiska tillväxten (g), r>g. Övriga kapitel i kronologisk Wahlroos håller med om denna tes. Piketty kapitelordning är: anser att detta leder till ökade inkomstskill- 2. Kapitalismen alstrar exploater- nader eftersom denna process innebär att ing av naturresurser. folk som har pengar uppnår en ränta på 3. Högre skatter botar under- ränta-effekt år ut och år in. Allt medan den skottet. 5. Inflation - högre konsument- som inte har några pengar inte når denna priser. årliga avkastning år ut och år in. Med andra 6. Marknaderna är ineffektiva. ord: kapitalisterna blir bara rikare och rika- 7. Räntorna kan inte vara nega- re medan under- och medelklassen hankar tiva. sig fram. Wahlroos menar att Piketty anser 8. Någon fri marknad finns inte. att det är enkelt att vara kapitalist, pengarna 9. Eufori, panik och krascher - bara kommer in automatiskt utan att man kapitalismens eviga följeslagare. behöver göra något. Wahlroos hävdar att i 10. Centralbankerna ska bekäm- verkligheten blir man kapitalist genom att pa inflationen och inget annat. uppfinna någonting och/eller genom att ta risker. Slutar man ta risker blir det inte så mycket avkastning på kapitalet. En annan aspekt författaren tar upp är att det inte är varje år det är positivt att vara kapitalist, vissa år kan ge plus 30 procent och nästa år minus 20 procent eftersom det hela tiden finns en risk, volatilitet helt enkelt. Ingen är redo att ta denna osäkerhet utan att bli kompenserad för risken. Om en kapitalist vill ha 4–5 procentenheter högre avkastning än den riskfria räntan så måste kapitalisten varje år acceptera denna risk och osäkerhet, vilket kan medföra att det även ingår kon- kurser under tiden lopp för kapitalisten. Det är det som enligt Wahlroos kallas företa- gande, det kan gå mycket bra men man kan också bli av med allt man har satt in. Utan företagande och risktagning kan vi inte få tillväxt i framtiden. Att bara ta det lugnt och vara anställd utan att ta företagsrisker är ingen vidare bra idé, då går det som för Frankrike enligt Björn Wahlroos. En jämn inkomstfördelning minskar risktagandet i samhället och utan risktagning tappar den ekonomiska tillväxten tempo eftersom investeringarna blir mindre eller uteblir helt. Det här skadar de fattiga eftersom ekonomisk tillväxt är det bästa sättet att förbättra de fattigas situation hävdar Wahlroos.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 73 H.C. Blomqvist

Ett forskningsinstitut växer fram Jubileumsbok om det tidiga IUI

Svenska Industriens Institutet för näringslivsforskning (IFN), före det- utredningsinstitut kom ta Industriens utredningsinstitut (IUI) fyllde 75 år till i samförstånd med 2014. Den forskningsmonografi som presenteras här kom till för att celebrera jubileet och är en översikt en i den svenska poli- och analys av de händelser som föregick grundandet tiken alltmer domine- av institutet och de första tio åren av dess verksam- rande, men samtidigt het. Eftersom vi här talar om ett av Sveriges äldsta alltmer pragmatisk ekonomiska forskningsinstitut – bara det statliga socialdemokrati, som Konjunkturinstitutet är äldre – och samtidigt ett av efterlyste ett bät- de mest respekterade, är en historik väl motiverad, tre debattmotstånd trots att ämnet faktiskt behandlats också i tidigare från industrins sida. arbeten. Trots detta blir boken knappast någon stor- Upplägget banade säljare eftersom historiker av detta slag väl mest väg för många upp- intresserar ”de närmast sörjande”, dem som själva haft något att göra med IUI. Boken innehåller emel- seendeväckande lertid mycket av allmänt och ekonomisk-historiskt utredningar. Institutet, intresse och berättar mycket om den ekonomisk- som numera heter politiska diskussionen under 1940-talet. Institutet för närings- IUI kom till, märkligt nog, i samförstånd med en livsforskning, fyllde 75 i den svenska politiken alltmer dominerande, men år i fjol. samtidigt alltmer pragmatisk socialdemokrati, som efterlyste ett bättre debattmotstånd från industrins sida. Institutet hade dock aldrig överlevt så länge eller nått sin nuvarande status om man inte redan tidigt slagit fast principen om akademisk integritet och forskningens frihet. IUI tilläts alltså inte bli ett propagandaorgan och industripamparna fick, inte sällan under protester, finna sig i att forskningsresul-

74 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 tat som inte stödde deras egen syn publicerades. Den upplysningsverksamhet som till en början var en del av institutets uppgifter knoppades av ganska snart. Ambitionen var också att arbetets tyngdpunkt skulle vara på större, mer långsiktiga undersökningar, gärna med akademiska ambitioner, inte på serviceinriktade snabbutredningar. Krigsut- brottet, som ju inföll strax efter grundandet av IUI, tvingade emellertid fram improvisa- tioner, eftersom verksamhetsförutsättning- arna för den svenska ekonomin förändrades så radikalt. Man var då tvungen att snabbt få fram lösningar på de försörjningsproblem som blev pressande. Efter kriget återgick man till principen om att prioritera forskning med allmän och långsiktig bärvidd. Benny Carlson och Mats Vetenskapligt oberoende Lundahl (2014): Ett forskningsinstitut gav trovärdighet växer fram. IUI från En av de intressantaste infallsvinklarna i grundandet till 1950. boken gäller samspelet mellan de involve- Ekerlids förlag, rade människorna och hur detta slog ut på Stockholm. 507 sidor. ISBN: 978-91-87391-52-1 utredningsverksamheten. Institutets två för- sta chefer får ses som parenteser. Den tredje, Ingvar Svennilson, känd som medlem av den nationalekonomiska s.k. Stockholms- skolan, fick däremot en helt avgörande be-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 75 tydelse för institutets framtid och för den ett bra exempel på hur dylika inte skall be- högt aktade ställning det så småningom drivas och kan därför paradoxalt nog haft fick. Av författarnas beskrivning att döma en positiv betydelse för hur framtida arbe- var Svennilson egentligen en dålig chef på ten lades upp. Projektet var alldeles för stort många sätt. Han var en mångsysslare med med tanke på de tilldelade resurserna och ständiga externa uppdrag och hade varken ledningen verkar ha varit slapp och obeslut- tid eller kanske alltid intresse att engagera sam. En hel del arbetet lades ut på strängt sig djupt i medarbetarnas projekt. Eftersom upptagna bolagsdirektörer som ju omöjligt dessa till en början var förbluffande få fick kunde ha avsatt den tid som behövdes för de i stort sett sköta sig själva, något som för- ett utredningsuppdrag. stås kan ses som både positivt och negativt. Svennilson hade emellertid andra kvaliteter Kontroversiella teman som i detta sammanhang blev avgörande. Flera andra stora utredningar färdigställdes Han var orädd och envis och kunde därför också under 1940-talet, bl.a. branschstudier hävda principen om vetenskapligt oberoen- över sko- och textilindustrin. Utöver detta de, något som givetvis var helt avgörande var IUI också engagerat i många dagsaktu- för de publicerade utredningarnas trovär- ella frågor utan att nödvändigtvis publicera dighet. Dessutom hade han en förmåga att enhetliga monografier kring dem. Då man välja de rätta medarbetarna. Detta återspeg- läser dessa avsnitt i boken får man på köpet lades i forskningens kvalitet och slagkraften en bra bild av den ekonomisk-politiska dis- i resultaten. För en äldre generation är de kussionen i Sverige under den omedelbara tidigare IUI-anställda välkända namn från efterkrigstiden. Speciellt är det förstås nä- universitetsvärlden och näringslivet. Av de ringslivspolitiken som belyses. Ett tema som förstnämnda kan man nämna Erik Dahmén i dag kanske uppfattas som en kuriositet är och Erik Ruist, av de sistnämnda t.ex. Axel diskussionen kring ekonomisk planering. Iveroth, Jan Wallander och Tore Browaldh. Planekonomin uppfattades ju på den tiden En stor del av boken går igenom de vik- – och även betydligt senare än så – som ett tigaste utredningarna som gjordes vid insti- seriöst alternativ. Fastän IUI självfallet var tutet under 1940-talet. Författarna har här emot planekonomi i dess renodlade form ansträngt sig att gå utöver enkla referat av märker man att institutets inställning till of- undersökningarna och försöker också förstå fentlig, ”indikativ” planering ändå var gan- och förklara substansen och de samman- ska välvillig. Svennilson själv och hans egen hang arbetena ingår i. Det mest omfattande världsbild var nog den viktigaste orsaken till av IUI:s projekt någonsin var den s.k. Norr- detta. Han trodde att planering i dag kunde landsutredningen, som skulle genomlysa de förhindra överdrivna regleringar av ekono- ekonomiska och sociala problemen i Norr- min i framtiden. Detta tankesätt blev också land. Ett grundläggande dilemma var att grunden till de svenska långtidsutredning- skogsindustrin, som var av avgörande be- arna, som man ofta såg på med viss avund tydelse i landsändan, inte längre kunde ex- på vår sida Bottenviken. Ett annat intres- pandera pga. brist på råvara, samtidigt som sant tema var arbetskraftsinvandringen, inte sysselsättningssituationen var svag och ett minst med tanke på vad som hände under överskott av arbetskraft borde sugas upp. senare årtionden. Inte speciellt förvånande Norrlandsutredningen misslyckades dock var att fackföreningsrörelsen var den part tagen som en helhet, även om de delut- i diskussionen som var mest negativ. Så är redningar som faktiskt blev färdiga var ut- det ju också i dag, fastän fackets särintressen märkta. Utredningen är, enligt författarna, gärna maskeras som allmänintressen.

76 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Carlson och Lundahl har gjort ett gedi- Hans C. Blomqvist är professor get och därtill mycket omfattande arbete. emeritus vid Hanken. HC har Redan den mängd arbete de måste ha lagt regelbundet bidragit med artiklar till tidskriften sedan början av ned väcker respekt. Sedan kan man nog 1970-talet. tycka att det väsentliga kunde ha kommit fram i en lite tunnare volym. Boken är oer- hört detaljrik, ibland omständlig. Det är be- tecknande att man får läsa inemot 100 sidor innan författarna riktigt kommer till saken. Däremot är inte den långa inledningen alls ointressant i sig. Speciellt kapitlet om IUI:s egentliga upphovsman, ASEA-direktören Sig- frid Edström, är fängslande läsning. Förfat- tarna använder citat mycket frikostigt. De motiverar detta med att läsaren därmed får en känsla för ”vad publikationerna innehål- ler och för den tid under vilken de skrevs”. En riklig användning av citat hackar dock också sönder texten och gör den tungläst i längden.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 77 Richard Brander

Svenska Litteratursällskapets framgångssaga Intuition, skicklighet och tur

Att det finns så myck- Henry Wiklunds bok om Svenska litteratursäll- et pengar i fonderna skapets ekonomiska utveckling och förvaltning är som Svenska Littera- i många stycken ett viktigt och betydelsefullt verk som ökar förståelsen för Finlands ekonomiska his- tursällskapet förvaltar toria. Beslutet att ge ut boken fattades av styrelsen beror till stor del på de för SLS redan 2007 inför sällskapets 125-årsjubi- enorma innehaven av leum 2010. Redaktionsrådets ordförande, profes- aktier i Nokia, och på sor Håkan Andersson konstaterar i förordet: ”Den att dessa aktier till stor ursprungliga tidtabellen för utgivningen kom små- del kunde säljas ut då ningom att justeras närmast på grund av ämnets aktiekursen var hög. omfattning och av författarens fortsatta uppdrag Arkitekten bakom den relaterade till sällskapet.” lyckade portföljför- Uppdraget som växte är en bok av Henry Wik- valtningen var Henry lund men också om Henry Wiklund. Det är både bokens styrka och svaghet. Håkan Andersson skri- Wiklund, huvudper- ver lite kryptiskt i förordet att författaren under ar- sonen i en bok skriven betets gång berett redaktionsrådet inträngande och av honom själv. ofta spännande läsning. ”Spänningsmomentet har inte minst aktualiserats kring de senaste i denna bok behandlade decennierna, då författaren själv var en icke obetydlig aktör på det ekonomiska fältet. Rådet har här ibland lagt i dagen en, måhända ur författarens synvinkel, tråkigt återhållsamhet. Men samsyn har kunnat nås, utan att det dynamiska skeendets nerv gått förlorad.” Redaktionsrådet, som förutom av Andersson bestått av professorerna Su- sanna Fellman och Gunnar Rosenqvist, har tydligen inte alltid omfattat vad Wiklund har skrivit.

78 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Henry Wiklund (f. 1948), ekon.mag. och kammarråd, började som projektchef inom finansförvaltningen vid SLS våren 1984 för att våren 1986 tillträda som sällskapets för- sta vd, ett uppdrag som skulle fortgå till utgången av augusti 2008. Liksom då det gäller andra bemärkta män i sällskapets historia ingår i boken ett personporträtt på Henry Wiklund. Lite komiskt blir det att läsa om alla fina förtjänsttecken som han fått under sin karriär, Finlands Lejons orden, Kungliga Nordstjärneorden och så vidare. Men äras den som äras bör – faktum är att Wiklund spelade en mycket central och framgångsrik roll inom den finlands- svenska fondvärlden, och som ordföran- Henry Wiklund: Uppdraget som växte. de och -medlem i förvaltningsorganen i Historien om Svenska många bolag i sällskapets intressesfär så- Litteratursällskapet som som Aktia, Veritas och Stockmann. Och att förvaltare av allmännyt- det finns så mycket pengar i fonderna beror tigt kapital. till stor del på de enorma innehaven av ak- Svenska litteratursällska- pet i Finland, Helsingfors tier i Nokia, och att dessa aktier till stor del 2015. 463 sidor. kunde säljas ut då aktiekursen fortfarande var hög. Arkitekten bakom den lyckade portföljförvaltningen var Henry Wiklund, under senare år i samarbete med sin efter- trädare Dag Wallgren. Intuition, skicklighet och tur utpekas som förklaringar till

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 79 den lyckade förvaltningen av aktierna i 1989. Wiklund hade förtroende för den nya Nokia. Nokiachefen Simo Vuorilehto, en gammal kontakt från deras gemensamma försvars- Nokias betydelse stor kurs, och för informationsdirektören Matti Liksom så många andra verk som ges ut av Saarinen, som bodde granne med Wiklund SLS är Uppdraget som växte en mycket på Stora Robertsgatan. ”Vid ett tillfälle kla- vacker bok. gade Wiklund för Saarinen över svårighe- Beskrivningen av Nokias utveckling och terna att trovärdigt argumentera för Nokia. den sagolika utvecklingen av börskursen och Saarinen utbrast då att om han inte lyckas SLS kraftigt ökade förmögenhet hör till den in- övertyga Wiklund så måste denne träffa tressante läsningen i boken. Läsningen störs bolagets driftige finansdirektör. Finansdi- dock av den kronologiska framställningen rektören hette Jorma Ollila.” Skattmästare som gör att historien om de ursprungliga do- Palmén röktes ut ur SLS och åren 1990–1993 nationerna, portföljförvaltningen då Nokia skedde endast marginella förändringar i krisade som värst kring 1990 och den stora sällskapets Nokiainnehav. Åren 1993–1994 utförsäljningen av aktier vid astronomiska niodubblades bolagets marknadsvärde. Re- kursnivåer 2000 återfinns på olika ställen i dan vid utgången av 1994 hade SLS totala boken. innehav i Nokia stigit till 665 miljoner mark Historien börjar 1930 då änkan Elin Pent- eller 140 miljoner euro enligt dagens pen- zin fullföljde sin man Karl Pentzins önskan ningvärde. Det uppgick till ”osunda hälften” att donera 8 500 aktier i Finska Gummifa- av den placerade förmögenheten, konstate- briks Ab till kulturfonden. ”Aktierna få icke rar författaren. utan tvingande skäl avyttras”, hette det i gåvobrevet. Donationen var redan då värd Riskexponering omkring en miljon euro i dagens penning- Problemet för SLS och Henry Wiklund var värde, och stod för 10 procent av SLS för- att kursuppgången gjorde riskexponeringen mögenhet. Gummifabriken skulle senare bli mot Nokia allt kraftigare, samtidigt som 30 en del av Nokia, och värdet skulle stiga till procent av innehavet i Nokia härrörde från skyarna. Den andra betydande donationen i den Pentzinska donationen, som inte var sammanhanget tillföll kulturfonden 1950 på fritt placerbar. En knapp tiondel av aktierna basis av Cely Mechelins testamente. Också såldes, men Nokia börskurs fortsatte att öka här motsvarade Nokiaaktierna nästan en med 55 procent 1996 och 45 procent 1997. miljon euro. 50 år senare skulle dessa aktier Trots försäljningsintäkter under de två åren beroende på beräkningssättet vara värda på 65 miljoner euro så var Nokias andel några hundra miljoner euro under Nokias av SLS totala förmögenhet fortfarande 40 högsta börskurs år 2000, och väsentligt mera procent i slutet av år 1997. Henry Wiklund då man beaktar de betalda emissionerna fortsatte ändå att prioritera bolagsspecifika under 1970- och 1980-talen. utsikter framom allmänna principer för Som sagt kan man fråga sig hur trovär- portföljförvaltning, det vill säga riskdiver- dig Henry Wiklund är då han skriver om sig sifiering. själv, men i stort sett är hans framställning Wiklund trodde på Nokia och det gjorde säkert överensstämmande med sanningen. han onekligen rätt i. Läsare av Uppdraget Wiklund beskriver på ett trovärdigt och do- som växte kan tro att det handlar om kumenterat sätt hur han trodde på Nokia tryckfel i boken, men de facto steg Nokias och ville hålla fast vid innehavet trots att marknadsvärde som Wiklund skriver med SLS dåvarande skattmästare Lars Palmén 223 procent 1998 och följande år med 250 ville sälja ut aktier bland annat i slutet på procent. År 2000 kulminerade börskursen

80 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 och i månadsskiftet april-maj översteg lit- teratursällskapets förmögenhet momentant 2 miljarder euro. Samtidigt accelererade SLS utförsäljningen av Nokia. Om man inte ”Historien börjar 1930 då beaktar de aktier som var underställda för- säljningsbegränsningen så avyttrades 29 änkan Elin Pentzin fullföljde procent av aktierna 1998 och 54 procent år sin man Karl Pentzins önskan 1999. Försäljningarna kulminerade år 2000 då mer eller mindre alla återstående sälj- att donera 8 500 aktier i Finska bara Nokiaaktier såldes ut för sammanlagt 250 miljoner euro i dagens penningvärde. Gummifabriks Ab till kultur- Timingen var mer eller optimal – trots en fonden.” viss återhämtning har börskursen stannat på en nivå som ligger under en tiondedel av kulminationspunkten vid millennieskiftet. Med intuition, skicklighet och god tur, låtas till SLS, det vill säga till en opolitisk samt en god portion is i magen hade litte- organisation som inte på samma sätt väckte ratursällskapet med Svenska kulturfonden myndigheternas misstroende. Till saken hör blivit Finlands värdefullaste allmännyttiga att det rätt långt var samma personer som fondkonglomerat. Orden är Henry Wiklunds verkade inom de olika instanserna. Axel och visst luktar det lite skryt. Samtidigt Wallensköld som var skattmästare för par- måste också en kritisk recensent medge att tiet när fonden överläts blev några år senare kammarrådet har rätt i sin bedömning. utnämnd till skattmästare för litteratursäll- skapet. Komplicerat nätverk Den arbetsfördelning som uppstod i bör- I boken görs också ett försök att förklara de jan av 1900-talet har enligt Wiklund väl ganska komplicerade relationerna mellan bestått provet i över hundra år. Under den Svenska litteratursällskapet, Svenska kul- första hälften av 1960-talet fick kulturfon- turfonden och Svenska folkpartiet. Henry den en permanent delegation för att hand- Wiklund konstaterar helt riktigt att många lägga utdelningsärenden. En nyordning med har förbryllats av att kulturfonden ägs och start 2011 resulterade i en registrerad stiftel- förvaltas av det vetenskapliga samfundet se – Stiftelsen för utbildning och kultur på SLS, och att Sfp i sin tur tillställer det organ svenska i Finland – med styrelse, delegation som bestämmer över fondens avkastning. och tre regionala direktioner och sexton an- Relationen mellan de tre instanserna illus- ställda för att fördela kulturfondens dispo- treras förtjänstfullt i ett schema (på sida 34). nibla avkastning. De förtroendevalda utses SLS hade grundats 1885 och partiet 1906, i fortfarande av Svenska folkpartiet. samband med införandet av allmän och lika Sfp må vara ett fattigt parti, som dess- rösträtt, och övergången till enkammarlant- utom står i opposition sedan riksdagsvalet dag. Kulturfonden som grundades i samma 2015, men om det krisar till sig ordentligt för veva hade till uppgift att stödja undervis- partiet så kan man förlita sig på att det ock- ning och andra allmänna kulturuppgifter så för partiets finansiering nog finns fond- på svenska i Finland. Inom partiledningen kapital som räcker till länge och väl. Och det var man orolig för att de ryska makthavarna kan man till en inte helt obetydlig del tacka skulle fästa närgången uppmärksamhet vid Henry Wiklund för, och naturligtvis Nokia. att ett politiskt parti skapade en stor fond. Därför beslöts att kulturfonden skulle över-

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 81 82 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Ekonomiska Samfundet i Finland r.f. Ekonomiska Samfundets syfte är att vidga och underhålla intresset för den ekonomiska vetenskapen samt att arbeta för tillämpnin- gen av denna vetenskap i det ekonomiska livet. Samfundet är ett forum för ekonomisk debatt. Verksamheten är koncentrerad kring medlemsmöten och seminarier samt den egna tidskriften.

Samfundet grundades i Helsingfors år 1894.

Ekonomiska Samfundets tidskrift utkommer för närvarande en gång per år. Den publicerar artiklar och översikter om aktuell ekonomisk politik och ekonomisk forskning. Populärvet- enskapliga och vetenskapliga bidrag samt bokrecensioner ingår.

Intresserade skribenter kan ta kontakt med redaktionssekreteraren på e-postadressen [email protected] för närmare information och för att kort beskriva egna artikelidéer.

Ekonomiska Samfundet välkomnar nya medlemmar. För mer information, se www.ekonomiskasamfundet.fi

Styrelsemedlemmar 2015 Björn Sundell (ordförande) Heidi Schauman (viceordförande) Tor Bergman Richard Brander Johan Hultkrantz Kim Lindström Max Oker-Blom Carl-Johan Rosenbröijer Roger Wessman

Projektledare Ingalill Aspholm, tel. +358 400 840314, e-post [email protected]

Sekreterare Tomas Lindström, tel. +358 50 571 75 81, e-post [email protected]

Skattmästare Markus Smeds, tel. +358 400 407679, e-post [email protected]

Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 83 Högklassig ekonomisk debatt sedan år 1894.