Tidskrift the JOURNAL of the ECONOMIC SOCIETY of FINLAND
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Ekonomiska Samfundets 2015 Tidskrift THE JOURNAL OF THE ECONOMIC SOCIETY OF FINLAND SEPPO HONKAPOHJA: Euroområdet efter reformerna AKTUELL FORSKNING TEMA Invandringen gynnar Finlands ekonomiska utrikeshandeln utmaningar Ekonomiska Samfundets Tidskrift grundad 1913 och åter 1923 Ansvarig utgivare Ekonomiska Samfundet i Finland r.f. Chefredaktör Björn Sundell e-post [email protected] Redaktionssekreterare Ingalill Aspholm e-post [email protected] Redaktionsråd Ingalill Aspholm, Richard Brander, Björn Sundell och Roger Wessman Redaktionens adress Redaktionssekreterare Ingalill Aspholm Gamla Åbovägen 25C 02700 Grankulla Lösnummer Pris 14 euro. Skickas gratis till medlemmar. Lösnummer kan beställas av redaktionssekreteraren. Adressändring Anmälan om adressändring görs till Ekonomiska Samfundets sekreterare Tomas Lindström, eller genom att skicka e-post till [email protected] Ekonomiska Samfundets webbplats www.ekonomiskasamfundet.fi Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå FI-ISSN 0013-3183 Pärmfoto: Pixmac Innehåll Ledare Ungdomens röst 4 Björn Sundell 62 Ida Jonsson Bästa läsare Behöver vi nya teorier och modeller? Artiklar 6 Seppo Honkapohja Aktuella böcker Euroområdet efter reformerna 66 Björn Sundell Riskkapitalism och välfärd 18 Roger Wessman Finlands ekonomi – en diagnos 70 Johan Hultkrantz De 10 sämsta ekonomiska teo- rierna – från Keynes till Piketty 24 Heidi Schauman ”Det lönar sig inte att arbeta” 74 H.C. Blomqvist Ett forskningsinstitut växer fram 32 Bertil Roslin Jubileumsbok om det tidiga IUI Ekonomiska Samfundet fyllde 120 år ifjol Snabba cash och globala vyer 78 Richard Brander Svenska Litteratursällskapets Aktuell forskning framgångssaga 44 Andreas Hatzigeorgiou och Intuition, skicklighet och tur Magnus Lodefalk Migration kan främja internatio- naliseringen 54 Kim Lindström Finska aktier lönsamma under 2000-talet Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 3 Ledaren Bästa läsare Framför er har ni Ekonomiska Samfun- denna förändring. Som tema för innehål- dets förnyade tidskrift. Tidskriften har let i det första numret valdes temat för med korta uppehåll utkommit sedan 1913 samfundets seminarieverksamhet under och den har under årens lopp på olika 2015: Finlands ekonomiska situation. sätt främjat samfundets kärnverksamhet: En högtstående vetenskaplig och popu- att öka intresset för den ekonomiska ve- lärvetenskaplig analys är särskilt viktig i tenskapen och höja nivån på den ekono- svåra ekonomiska tider då tunga ekono- miska debatten. miska beslut väntar. Då frodas populis- I en tid av stora förändringar på med- tiska tankegångar. Förenklade lösningar iefältet är det skäl att också en tidskrift uttalas också på ekonomins arena. Ekono- med långa anor och etablerad läsekrets ser miska Samfundet kan bidra till att bygga över både form och innehåll. För att samla broar mellan den ekonomiska vetenska- goda idéer beslöt samfundets styrelse i pen och beslutsfattare inom politik och slutet av 2014 att göra en enkät inom med- näringsliv genom att förena hög kvalitet lemskåren. Enkätsvaren visade att läsarna med lättillgänglighet. Redaktionen har särskilt önskade djupgående analyser av strävat efter att lyfta fram problemen pre- aktuella ekonomiska problem, vilket sä- cis som de är, dock utan att hemfalla åt kert återspeglar de utmaningar den fin- pessimism eller dramatiska katastrofsce- ländska ekonomin och därmed hela vårt narier. En ekonomisk debatt som vältrar samhälle står inför. Samtidigt betonades sig i kriser får lätt en lamslående effekt kravet på lättlästhet och en önskan om på samhället. Den leder till ett försvar av fler ”populärvetenskapliga” artiklar. Ma- uppnådda förmåner, inte till kreativa lös- joriteten av läsarna ville bevara tidskriften ningar eller innovationer. i tryckt version med en digital version som För att betona tidskriftens särprägel komplement. Vidare önskades en fräscha- bland de ekonomiska tidningarna har vi re, modernare layout. bett om bidrag av sakkunniga och akade- Samfundets styrelse utnämnde ett re- miker. Samfundets tidskrift är alltså inte daktionsråd som under ledning av un- heller efter förnyelsen en journalistisk dertecknad fick i uppdrag att genomföra produkt med artiklar skrivna av journa- 4 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 Björn Sundell lister, utan framför allt en tidskrift där aktuella frågor behandlas på ett så lätt- tillgängligt sätt som möjligt av sakkun- niga på olika områden. Sålunda analyseras reformerna på fi- nansmarknaden och deras betydelse av Seppo Honkapohja, direktionsmedlem vid Finlands Bank. Roger Wessman, eko- nom med gedigen erfarenhet, lägger fram en diagnos av landets ekonomi och granskar ett flertal orsaker till den svaga ekonomiska utvecklingen. Invandring- ens kostnader och ekonomiska nytta, en aktuell fråga just nu, analyseras av två svenska nationalekonomer, Andreas Hatzigeorgiou & Magnus Lodefalk, som specialiserat sig på invandring ur eko- nomisk synvinkel. Detta bara för att nämna några exempel. Redaktionens strävan har genomgå- ende varit att nå en så hög aktualitet som möjligt trots att tidskriften utkommer mer sällan än förut. Vilken utgivnings- frekvensen blir i fortsättningen avgörs senare och beror på både läsarrespons och ekonomiska förutsättningar. Läsar- nas respons är alltså mycket välkom- men. Förnyelsen är långt ifrån slutförd. Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 5 Seppo Honkapohja Politices doktor, direktionsmedlem i Finlands Bank Euroområdet efter reformerna 1) I den ekonomiska krisens spår 1. Inledning: EMU 1.0 har Ekonomiska och monetära Ekonomiska och monetära unionen EMU, unionen blivit föremål för som inledde sin verksamhet i januari 1999, många reformer. Krisen har lett är en produkt av ett långvarigt politiskt till att nya inslag successivt har och ekonomisk-politiskt samarbete. Dess allra tidigaste rötter sträcker sig så långt införlivats med unionen och bak i tiden som till 1950, då Europeiska be- det har varit svårt att greppa talningsunionen inledde sin verksamhet, helheten. I den här artikeln men det är kanske ändå tillspetsningen av beskriver pol. dr Seppo Honka- problemen kring det europeiska växelkurs- pohja vid Finlands Bank de systemet i slutet av 1960-talet och den åt- många reformerna och betonar följande potentiella instabiliteten som kan att de rättar till stora svagheter betraktas som dess naturliga startpunkt. som krisen blottat. Han konstat- Dessa problem utlöste en debatt om mone- erar att EMU:s innersta väsen tär integration och ledde till den s.k. Wer- nerrapporten eller Wernerplanen. också i fortsättningen förblir Wernerrapporten, som publicerades 1970, intakt. Den reformerade ekono- ställde som mål att en valutaunion upprät- miska och monetära unionen tas 1980. Det innebar fullständig och oå- är och förblir ett förbund av terkallelig konvertibilitet för valutor, fria självständiga stater. kapitalrörelser och helt fasta växelkurser antingen via bevarade nationella valuta- symboler eller en gemensam valutaenhet för Europeiska gemenskapen. Rapporten inne- höll dels ett relativt vagt hållet förslag om ett system av europeiska centralbanker och 6 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 dels ett mycket kraftfullt ställningstagande kes gemensamma initiativ. EMS var ett högst för koncentration av den övriga ekonomiska tysk- och Bundesbankstyrt penning- och va- politiken till ett centralt organ under Eu- lutapolitiskt system, eftersom de andra valu- ropaparlamentet. Detta organ skulle utöva torna var förankrade till D-marken. beslutanderätt över den nationella budgetpo- Under EMS första verksamhetsår saktade litiken (belopp, finansiering) och över struk- inflationen in från 10 procent till 2 procent tur- och regionalpolitiken.2) mellan 1980 och 1986. Eftersom kapitalrörel- Bretton Woods-systemets fall ledde till ett serna var reglerade tilläts medlemsländerna tätare penning- och valutapolitiskt samar- i EMS ha en viss grad av ekonomisk-politisk bete i Europa i form av den s.k. valutaormen, autonomi. Växelkurserna kunde också änd- och i slutet av 1970-talet bildades Europeiska ras. När verksamheten i EMS började skedde monetära systemet (EMS) och som ett led i sådana justeringar (realignment) ofta men detta system växelkursmekanismen (ERM), läget stabiliserades stegvis. Trycket på avreg- i hög grad tack vare Tysklands och Frankri- lering av kapitalrörelserna under 1980-talet skapade dock nya osäkerheter kring EMS. Förslag om en djupare monetär integra- 1) Detta bidrag baserar sig på min tidigare artikel tion lades fram i slutet av 1980-talet, vilket Honkapohja (2014), kompletterad med de viktigaste ledde till att en kommitté under Jacques besluten efter 2014. Delors ledning tillsattes 1988. Kommittén 2) Om detaljerna se t.ex. Gros & Thygesen (1992), av- föreslog en snabb övergång till en gemen- snitt 1.3. Verket ger en god överblick över den euro- sam valuta och en europeisk centralbank. I peiska monetära integrationen fram till 1990-talets Maastrichtfördraget fastställdes planen om början. övergång till en ekonomisk och monetär 3) Se översikten av Eichengreen (2007), kap. 6–9 och union. Trots att EMS drabbades av kris 1992 11. James (2012) ger en ingående skildring av EMU:s spårade EMU-projektet inte ur, vilket kom tillkomsthistoria. som en överraskning för många. Breddning- Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2015 7 en av ERM:s växelkursband och centralban- skulden. Särskilt bör poängteras att ansva- kernas disciplinerade handlande lugnade ret för banktillsynen låg kvar i händerna marknaden och EMU-projektet kunde fort- på