Håltavla för upphängning av Irislights

Produktutveckling av uppfästningskonstruktion för LED-slinga

Framework for fastening of Irislights Product development for attachment of LED-trail

Rebecca Magyar

Fakulteten för hälsa-, teknik- och naturvetenskap

Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design Examensarbete 22,5 hp Monica Jakobsson Leo de Vin 2016-06-20

Blanka sidor finns med i rapporten för att nya kapitel och huvudrubriker skall hamna på framsidan av blad med dubbelsidiga utskrifter.

Sammanfattning

Rapporten behandlar ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design, utfört av Rebecca Magyar. Uppdragsgivare för projektet var Home Structures Sweden AB och arbetet riktade sig till det egna varumärket Irislights med Peter Nordin som handledare på företaget.

Irislights är en produkt som består av en LED-slinga för inomhusbruk. Produkten är tänkt att vara kreativ för kunden färg- och formmässigt vilket låter kunderna själva kombinera handgjorda bomullsbollar som fästs kring en diod på slingan. Projektets huvudsakliga uppgift var att generera en lösning för fästning av befintlig produkt med avseende på kundernas behov i att hänga upp slingan. Den valda lösningen ska ge kunden utrymme för att utnyttja sin egen kreativitet.

Arbetet utgick ifrån designprocessen där en förstudie var inledande fas för arbetets uppbyggnad. Förstudien innefattade en kartläggning av kommande trender inom inrednings- och belysningsbranschen, undersökning av kundernas behov och reflekterande arbete kring framtidens inredningsuttryck. Undersökning av teknik ingick även i förstudien för att få mer information kring befintlig produkt samt krav denna kom att ställa på det framtagna koncept som rapporten berör. Eftersom nuvarande produkt och den framtagna upphängningskonstruktionen ska samverka med varandra kommer uppställda krav vara av betydelse för utformningen. Ifrån detta skapades idéer som sedan genererades fram till slutgiltigt produkt förslag.

Den valda utformningen presenteras genom skisser, CAD-konstruktion, ritningar samt en skalenlig prototyp. Ett materialval gjordes även på produkten i materialvals programmet CES EduPack för att ge förslag på ett miljövänligt alternativ sett till framställning av materialet vid preliminär produktion.

Abstract

This report describes a Bachelor Theisis of Science in Innovation and Design, conducted by Rebecca Magyar. The project was carried out for Home Structures Sweden AB directed to their own brand Irislights with Peter Nordin as task manager.

The existing product Irislights consists of one product, a LED trail for indoor use. The product is supposed to be creative in terms of color and pattern and let the customers combine and create a personalized light trail. The project's main task was to generate a fastening function for the existing product with consideration to customer needs. Also develop the chosen soulution with oppurtunity to provide the customer oppurtunity to us their own creativity.

The implementation of the work was based on a survey of future trends in interior design and in the lightning industry, also by analysing customer needs. Requirements was developed after creating understanding about the existing technology in Irislights which affected the chosen concept so it could be practicable in reality. Based on a feasibility study ideas was created which generated a final product suggestion.

The chosen concept was presented through sketches, a modell in 3D-CAD , CAD- drawings and a full-scale prototype. The selection of material was also made in the program CES EduPack to give suggestions on an environmentally friendly alternative in terms of energy consumption in the primary production of a material.

Innehållsförteckning Sammanfattning ...... 3 Abstract ...... 4 Figurförteckning ...... 7 Ordlista...... 9 1. Inledning ...... 13 1.1 Bakgrund ...... 13 1.2 Problemformulering ...... 14 1.3 Syfte ...... 14 1.4 Mål ...... 15 1.5 Avgränsningar ...... 15 2. Metod ...... 17 2.1 Projektplanering ...... 18 2.2 Förstudie ...... 19 2.2.1 Trendspaning ...... 19 2.2.2 Fem varför ...... 20 2.2.3 Litteraturstudie...... 20 2.2.4 Intervjuer ...... 20 2.3 Analys ...... 21 2.3.1 Moodboard ...... 21 2.3.2 Produktspecifikation ...... 22 2.4 Idégenerering ...... 23 2.4.1 Brainstorming ...... 23 2.4.2 Brainwriting ...... 23 2.4.3 Speedstorming ...... 24 2.4.4 Klustring och eliminering ...... 24 2.5 Utveckling och konceptval ...... 25 2.5.1 Konceptgenerering ...... 25 2.5.2 Testning av koncept ...... 25 2.5.3 Koncepteliminering ...... 25 2.6 Konceptutveckling ...... 29 2.6.1 Skisser ...... 29 2.6.2 Modell ...... 29 2.6.3 CAD ...... 29 2.6.4 Ritningar ...... 29 2.6.5 Prototyp...... 30 2.6.6 Materialval...... 30 3. Resultat ...... 31 3.1 Projektplanering ...... 31 3.2 Förstudie ...... 32 3.2.1 Trendspaning ...... 32 3.2.2 Fem varför ...... 33 3.2.3 Litteraturstudie...... 34 3.2.4 Intervjuer ...... 42

3.3 Analys ...... 43 3.3.1 Moodboard ...... 43 3.3.2 Produktspecifikation ...... 45 3.4 Idégenerering ...... 47 3.4.1 Brainstorming ...... 47 3.4.2 Brainwriting ...... 53 3.4.3 Speedstorming ...... 55 3.4.4 Klustring och eliminering ...... 57 3.5 Utveckling och koncept val ...... 60 3.5.1 Konceptgenerering ...... 60 3.5.2 Testning av koncept ...... 64 3.5.3 Koncepteliminering ...... 66 3.6 Konceptutveckling ...... 70 3.6.1 Skisser ...... 70 3.6.2 Modell ...... 71 3.6.3 CAD ...... 72 3.6.4 Ritningar ...... 73 3.6.5 Prototyp...... 75 3.6.6 Materialval...... 75 4. diskussion ...... 81 5. Slutsats ...... 83 Tackord ...... 84 Referenslista ...... 85

Figurförteckning

Samtliga figurer, illustrationer och tabeller är konstruerade av Rebecca Magyar. Illustrationer i rapporten har gjorts med programvarorna Adobe InDesign CC, Version 2015.1. Adobe Systems, Inc., Adobe Illustrator CC. Version 3.2.1. Adobe systems, Inc. samt pixlr (2016) som är en webbsida (https://pixlr.com/).

Bilagor

I Projektplan

II WBS

III Projektmodell

IV Ganttschema

V Intervjuer

VI Urvalskriterier

VII Hämtade komponenter

VIII Färgförslag

IX Ritningar

X Beräkningar

XI Materialegenskaper

Ordlista

Ord Förklaring

Alstra Att producera och skapa.

Absorption Upptagningsegenskapen hos material, i detta fall upptagningsförmågan av ljuset som lyser på föremålet. Accentbelysning Ljus som riktas för att framhäva exempelvis en vägg eller ett föremål. Adaptera Hur väl något anpassar sig och i detta fall behandlar det ögats anpassning till olika ljus. Allmänbelysning Den belysning som är grundläggande i rummet, har därför ofta en bred spridningsvinkel. Bländning Samlingsnamn för försämrad eller störd synförmåga vilket kan bidra till att omgivningen blir svår att uppfatta, (NE u.å). Dekorationsbelysning Stämningsskapande ljus.

Dimra Är en stegvis reglering av ett ljusflöde från ljuskälla. Kan utföras genom användning av anordning som kallas dimmer. Egenskugga Skugga som bildas på ett objekt kallas egenskugga. Position av denna varierar beroende på ljusets riktning (Skolan Bergius u.å). Elektroluminiscens Enligt Starby (2003) samma som luminiscens. En metod för att producera ljus. Genom att sända in elektrisk ström i ett material svarar materialet på strömmen genom att avge ett ljus. Elektromagnetisk Vågrörelse av elektriska och magnetiska fält som energi kan strålning överföras genom. Emittera Att sända iväg något. I denna bemärkelse handlar det om produktion och utsändning av elektromagnetisk strålning. E-modul Ett mått på ett materials styvhet. Ergonomi Betydelse ”läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar”. Vilket berör människans interaktioner med omgivning i form av krafter, moment och mekanik energi. Begreppet har delvis olika innebörd i olika länder och kulturer. Fotoreceptor Nerver som sitter i ögat vilka är känsliga för ljus. Fotoreceptorer utgörs främst av sinnescellerna tappar och stavar.

Färgspektrum Ett band av färger som skapas då dessa har olika våglängder eftersom ljus eller elektromagnetiska vågor bryter dessa. Färgtemperatur Fysikalisk definition av ljusets färg vilket mäts i enheten kelvin (K). Ganglieceller Tredje typ av receptorer som upptäcktes i början av 2000- talet. Dessa celler förmedlar icke visuell information i form av elektriska signaler vilka skickas till andra delar av hjärnan som att styra rytmiska funktioner. Halvledarteknik Fyller yttre elektronskalet genom att ta bort en elektron så att det finns plats för en till. LED leder därför bara ström i en riktning eftersom den är negativ då elektronskalet är fullt. IR-strålning Förkortning av infraröd strålning och har våglängder större än det synliga spektrat. Enligt Optikerförbundet (u.å) är det den strålning vi uppfattar som värmen.

Kelvin (K) Enhet som mäter färgtemperatur. Enheten härstammar från den brittiska ingenjören, matematikern och fysikern, Lord William Thomson Kelvin. Nollpunkten för kelvin är -273 vilket betyder att 0°C är + 273K. Kortisol Hormon som gör oss piggare och alerta. Kärnskugga Är den skugga som befinner sig bakom ett föremål och är därmed skymd från ljuskällan enligt NE (u.å). LED En förkortning av Light Emitting Diode.

Ljusfärg Individuell upplevelse av om en ljuskällas ljus är varmt, neutralt eller kallt. Ljusfördelning En människas individuella uppfattning om hur ljuset i ett rum upplevs. Hur rummet kan upplevas skifta mellan ljust och mörkt. Ljusmiljö En ljussituation av konstellation med bestämd ljusintensitet och färg. Luminans (L) Fysikalisk beskrivning av en ytas ljushet, två ytor med olika färger kan vara lika ljusa och därför ha samma luminans. Enheten mäts i candela per kvadratmeter (푐푑⁄푚2). Lux Enhet för att mäta belysningsstyrka och mäts i lumen per kvadratmeter (푙푢푚푒푛⁄푚2). Lyspulver Ett skikt som är blandning av olika jordartsmetaller vilket sätts på insida av glasrör i lampor. Skiktet bryter ljuset så att önskad färg avges till omgivande miljö enligt Städje (2012).

Melatonin Ett hormon i kroppen som gör oss trötta och sömniga.

Monokromatiskt ljus Enfärgat ljus inom ett smalt våglängdsband. Optisk egenskap Ljusegenskap hos ett föremål.

Receptor Celler som fångar upp information och överför signaler till kroppen enligt NE (u.å) Reflexer Blänk och/eller speglingar som kan uppträda i ytor. Detta varierar beroende av materialets som ytan har och dess egenskaper. Slagskugga Skuggan som bildas på underlaget (Skolan Bergius u.å).

Synergonomi Begreppet syftar på vårt synbehov i olika arbetssituationer, vilket är individbaserat. Synligt spektra Det ljus som befinner sig ungefär inom våglängderna 400 nm – 780 nm vilket vi kan uppleva med ögat ha olika färg. Tröghetsmoment Storlek på ett vridmoment som krävs för en ändring under viss tid av en kropps rotationshastighet kring en bestämd axel. UV-strålning Innehåller mer energi än ljus. UV- strålning alstras på kortare våglängder utanför synligt spektra. Bör undvikas då det kan bleka föremål och inte tillför ljus något positivt (Annell ljus + form AB u.å). Våglängder Längden på det avstånd som är mellan två toppar. Inom fysiken har olika våglängder olika färger. Ytfärg Den egentliga färgton yta eller föremål har och inte den vi upplever i viss ljussättning av föremålet eller ytan.

Blanka sidor finns med i rapporten för att nya kapitel och huvudrubriker skall hamna på framsidan av blad med dubbelsidiga utskrifter.

12 1. Inledning

Denna rapport redovisar ett projekt genomfört av Rebecca Magyar, student på Karlstads universitet. Projektet ligger till grund för kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC21, vilken omfattar 22,5 hp. Uppdragsgivare för projektet är Home Structures Sweden AB i Stockholm och arbetet riktade sig till deras eget varumärke Irislights. Handledare på Karlstads universitet var Monica Jakobsson och examinator var Leo de Vin.

1.1 Bakgrund

Uppdragsgivaren Home Structures Sweden AB grundades 2010 och har sin bas i Stockholm. Home Structures Sweden AB handplockar produkter utifrån inriktning mot modern design. De erbjuder både möbler och accessoarer för inomhus- samt utomhusbruk. Det egna varumärket Irislights innefattar främst en ljusslinga i form av LED-teknik (Light Emitting Diode) för inomhusbruk som arbetet riktar sig till.

Figur 1. Bild på den LED-slingan Irislights.

13

Belysningen ses som en dekorativ belysning för hemmabruk med tanke att skapa varmt och mjukt ljus genom bollar som fäst runt lysdioder, se figur 1. Bollarna är handgjorda av naturvänligt lim och bomullstråd. Produkten ger kunden själv möjlighet att skapa ett personligt uttryck och vara kreativ genom valmöjlighet av färger och egna kombinerade mönster efter önskemål. Varumärket erbjuder också färdigkombinerade slingor.

I nuläget har produkten ökad efterfrågan på marknaden, uppdragsgivaren ser ett behov att utöka sitt sortiment och utbud för att bibehålla den ökande efterfrågan.

1.2 Problemformulering

I början av projektet skrevs en preliminär problemformulering som sedan omformulerades efter förstudien då en djupare kunskap kring ämnet och projektet skapats.

Preliminär problemformulering löd: ”Hur ska en layout se ut på en upphängningskonstruktion som är anpassad efter största målgrupp av varumärket samt anpassad för LED-slingorna Irislights?”

Slutlig problemformulering löd: ”Hur ska en upphängningskonstruktion vilken är anpassad till LED-slingorna Irislights och ger kunden variationsmöjligheter utformas?”

1.3 Syfte

Arbetets har syfte att förenkla upphängning av befintlig produkt för konsumenterna, då dessa i nuläget är begränsade. Produkten skall ge möjlighet att uppfylla människors behov av att förändra samt öppna upp för kreativitet. Ett huvudsyfte med arbetet är att slutligt konceptval ska passa varumärket och igenkänningsfaktorer av utformning på valt koncept finns gentemot varumärket. En uppdatering av varumärkets utbud kan då ge företaget möjlighet att växa på marknaden.

Konceptet skall vara realiserbar sett till:  Infästning av LED-slingan.  Utformning som uppfyller ett behov hos användarna.  Materialval, beroende av egenskaperna hos konstruktionen även med avseende på energianvändning vid materialframställning.

14 1.4 Mål

Huvudsakliga målet är att presentera ett valt koncept som gör befintlig produkt enklare att variera sett till uppfästning och skapa ett standardiserat system för fästning av produkten, vilken genererats med designprocessen som bakgrund. Detta ska presenteras genom skalenlig prototyp, CAD-konstruktion samt måttsatta ritningar.

1.5 Avgränsningar

Konstruktions- och materialkostnader behandlades inte. Förslag på materialval för vald konstruktion presenteras i rapporten med avgränsning till primär framställning av materialet.

15

Blanka sidor finns med i rapporten för att nya kapitel och huvudrubriker skall hamna på framsidan av blad med dubbelsidiga utskrifter.

16 2. Metod

I detta kapitel presenteras de metoder och arbetssätt som används under projektets olika faser. Arbetsprocessen har summerats i en illustration, se figur 2, för förståelse kring förhållningssätt och tidsomfattning av faser projektet haft. Målet med arbetet är att ta sig från ”start” som beskriver uppdraget, till ”avslut” som är slutlig produkt och avslutat projekt. För att nå från ”start” till ”avslut”, genomgår projektet olika faser vilka har flera ingående moment som genomförts. Under projektet har planering varit en iterativ process i varje fas och moment. Illustrationen är en variant av designprocessen som utnyttjats i detta arbete.

Figur 2. Illustration av arbetsprocessen vilken beskriver ingående fasers förhållande till varandra.

17 2.1 Projektplanering

Arbetet startades genom en projektplanering innehållande bakgrund, mål, delmål, syfte och kontaktuppgifter till de personer knutna till projektet. Detta för att lägga grund för slutlig presentation av ett resultat motsvarade det tilldelade uppdraget inom tidsramen för projektet.

Work Breakdown Structure (WBS)

En WBS är tillför att visualisera faserna, framförallt för att bryta ner projektet i delar. En tydligare bild av vilka moment som skulle genomföras och planeras skapades vilket i sin tur gav förståelse kring vad som skulle komma att följas upp. Denna var preliminär och ändrades delvis under projektets gång (Eriksson & Lilliesköld 2004).

Projektmodell

Innefattade grindhål och milstolpar som fastlagts för olika faser i projektet samt i kursen. Detta för att få uppfattning kring de moment med större betydelse för projektets fortsatta genomförande från start till avslut, därigenom ge beskrivning kring vem som hade det övergripande ansvar kring momentens genomförande och färdigställande (Eriksson & Lilliesköld 2004).

Ganttschema

Ett sammanfattande schema över faser och moment i projektet skapades i form av ett ganttschema. Schemat beskrev vilka veckor dessa faser och moment var planerade att förfalla samt hur de förhöll sig till varandra. En del moment och faser kom att ändras under arbetets gång, därför sågs ganttschemat som rörligt till viss del (Johannesson, et al. 2004).

18 2.2 Förstudie

Studier kring belysning, trender och hur människans sinne påverkas av olika ljus gjordes. Detta för att skapa underlag till en slutgiltig lösning. Förstudien gjordes även för att ge den resulterade produkten större chans att bli efterfrågad på marknaden. En lösning realiserbar sett till produktframställning vilken även motsvarar företagets vision. Förstudien utgjordes huvudsakligen av fyra moment, trendspaning på produkter och företag inom branschen, litteraturstudier, intervjuer och undersökning av användarnas lösningar.

2.2.1 Trendspaning

Mässan Stockholm Furniture & Light Fair besöktes. Detta för att få information kring konkurrenter på marknaden samt vilka aktuella produkter dessa företag har i sitt sortiment. Även kallat för benchmarking eller marknadsanalys (Johannesson, et al. 2004). Detta sammanfattades utifrån analys av observationerna, där främst gemensamma nämnare i montrarna söktes upp.

Målet med trendspaningen riktade sig mot att förtydliga och hitta de trender som var på ingång i branschen inom belysning och heminredning. Utifrån detta försöka blicka fram och kartlägga framtida trender som kommer vara aktuella i den tid då valt koncept generellt sett skulle kunna vara färdigställd för lansering. Enligt Österlin (2011) kan detta ge kännedom kring potentiella kundens kommande behov och önskemål.

Undersökning gjordes på sociala medier för att klarlägga de nuvarande konsumenternas kreativa lösningar av den befintliga LED-slingan. Tillämpning av Instagram (2016) genom sökning med ordet #Irislights för att hitta användarnas lösningar, dessa dokumenterades i form av skisser. Miljöer som Irislights främst tenderar i kunde åskådliggöras, även uppfattning kring vad som passar i kombination med produkten.

19 2.2.2 Fem varför

Fem varför är en metod som är utvecklad av företaget Toyota. Tillvägagångssättet av metoden enligt Toyota (u.å) handlar om att ifrågasätta sitt problem genom att ställa frågan varför, minst fem gånger. Detta öppnar upp för att hitta källan till problemet. Därmed ges möjlighet att hitta ett annat grundproblem. Lösning av detta grundproblem kan därmed eliminera det ursprungsproblemet man hade till en början. Denna metod valdes att göras i förstudien för att tidigt finna varför det tilldelade uppdraget skulle genomföras.

2.2.3 Litteraturstudie

Litteratur med möjlighet att tillföra kunskap till arbetet söktes upp genom böcker, tidskrifter, artiklar och internet. Resultatet delades upp i den teoretiska delen utefter rubrikerna:

1. LJUS 2. BELYSNING OCH MILJÖ 3. LED 4. ERGONOMI 5. BEHOV

2.2.4 Intervjuer

För att hitta användare av befintlig produkt gjordes intervjuer på två distributörer av Irislights. Dessa valdes utifrån sin höga omsättning av Irislights men även för ett övrigt brett sortiment av belysningsprodukter. Frågorna som ställdes kunde formas så de både berörde allmän uppfattning av vad som efterfrågades på marknaden men även frågor för att lokalisera den största målgruppen för Irislights kunder.

Intervjuerna gjordes i avskilda delar direkt i butikerna och dokumenterades genom ljudinspelning. Detta för att skapa en avslappnad konversation och för att undvika att yttre faktorer skulle komma att störa samtalet. Efter dokumentation sammanfattades resultatet och analyserades för att finna ledord till arbetet, (Nilsson, et al. 2015).

Intervjuer gjordes hos två utvalda inköpare av Irislights, båda belägna i Stockholm. De två butikerna Affären i Gamla stan, Stora Nygatan 26 och Bright 1-2-3 i Sickla, Smedjegatan 4 har båda stadig efterfrågan av produkten vilket gjorde dessa intressanta att intervjua, även för ett brett sortiment av Irislights med möjlighet till färdigkombinerade slingor och möjlighet till egen kombinerade slingor.

20 Förberedda frågor ses i tabell 1:

Tabell 1. Frågor som ställdes vid intervju. Frågor för intervjuer

1 Ser ni en kommande utformning på produkt som har ökad efterfrågan?

2 Ser ni kommande färg inom belysningsbranschen som har ökad efterfrågan?

3 Ser ni kommande material inom belysningsbranschen som har ökad efterfrågan?

4 Finns det någon produkt i ert sortiment som har en stadig efterfrågan?

5 Vilka är Irislights kunder? Ser ni någon specifik målgrupp som är majoritet?

6 Hur presenterar ni Irislights i butiken?

7 Har du själv Irislights hemma? Om ja, hur har du placerat dessa?

2.3 Analys

Efter att förstudien genomförts sammanfattades resultatet i en analys. Denna resulterade i bildkollage samt en produktspecifikation med kriterier som slutlig produkt behöver uppfylla.

2.3.1 Moodboard

Ett kollage av bilder sattes ihop för att beskriva trender inom kategorierna färg, form och material. Egna bilder på miljöer och detaljer valdes ut och sattes ihop i ett kollage, som beskrev önskad känsla och idéer kring produkten och ett ytterligare kollage som beskrev företagets estetiska uttryck (Nilsson, et al. 2015). Egna tankar kring vad den kommande produkten kan förmedla integrerades även i kollagen.

21 2.3.2 Produktspecifikation

Huvudsyftet med att skapa en produktspecifikation var att komplettera information som saknades i uppdragsbeskrivning samt ge ingående parter möjlighet att sätta in sig i det givna uppdraget, bland annat genom att ta reda på vad som skulle åstadkommas i projektet. I detta arbete valdes att framställa en produktspecifikation med stöd utifrån Olsson matris, se tabell 2, som omfattar huvudfunktioner, stödfunktioner, delfunktioner samt oönskade funktioner. Dessa konkretiseras i förstudien för den blivande produkten, både genom diskussion med uppdragsgivaren samt genom egna antaganden (Johannesson, et al. 2004).

Tabell 2. Produkters livscykel och inverkande aspekter (efter Olssons matris).

Aspekter Livscykelfas Process Miljö Människa Ekonomi Alstring 1.1 1.2 1.3 1.4 (Utveckling, konstruktion, m.m) Framställning 2.1 2.2 2.3 2.4 (Tillverkning, montering, kontroll, lagring, m.m) Avyttring 3.1 3.2 3.3 3.4 (Försäljning, distribution, m.m) Brukning 4.1 4.2 4.3 4.4 (Installation, användning, underhåll, m.m) Eliminering 5.1 5.2 5.3 5.4 (Borttransport, återvinning, förstöring, m.m)

Med utgångspunkt i aspekter och faser i tabell 1 skapades kravspecifikation som innehöll de konkreta önskemålen och kraven. Krav med beteckningen (K) och önskemål med beteckningen (Ö). Önskemålen viktades utifrån skalan 1-5, där 5 gav högsta viktfaktor. De framtagna kriterierna bedömdes även utifrån om det var av funktionell betydelse (F) eller begränsad betydelse (B), här valdes även kriterier som avgörande huvudfunktioner med beteckning (HF).

Gråmarkerat område i tabell 1 berörs inte men skrivs med i produktspecifikationen då arbetet inte berör konstruktionskostnader. Metoden resulterade i en matris (Johannesson, et al. 2004).

22 2.4 Idégenerering

Metoderna brainstorming, brainwriting och speedstorming valdes för att få fram ett kvantitativt resultat. Dessa tre metoder sågs passande för arbetets utveckling och kunna producera många idéer. Dessa genomfördes både i grupp men även individuellt av studenten. Detta för att beröra olika infallsvinklar och synpunkter i arbetet då spärrar i det kreativa tänket kan hålla tillbaka idéutvecklingen (Johannesson, et al. 2004).

2.4.1 Brainstorming

Det fria skapandet står i centrum i denna metod och brainstorming är tänkt att ge många olika utformningsförslag. Metoden gjordes individuellt där idéerna skissades ner då de genererades fram (Nilsson, et al. 2015).

2.4.2 Brainwriting

Metoden innefattar idégenerering i en grupp med tre deltagande som tilldelas ett papper indelat i rutor. I den övre rutan skrivs den tilldelade problemformulering, se figur 3, som var lika för alla. Under 2 minuter fick deltagarna skriva ner idéer på lösningar till problemformuleringen. När tiden gått ut skickades pappret vidare till personen till vänster. Detta upprepades tills pappret gått ett helt varv runt bordet (Nilsson, et al. 2015).

Problemformulering:

Figur 3. Utformning av A4 ark som använts i metoden brainwriting.

23 2.4.3 Speedstorming

Studenter som blivit tilldelade Monica Jakobsson som handledare i sina examensarbeten fick alla formulera en frågeställning utifrån de problem som påträffats under projektet. Frågeställningarna placerades ut på olika bord. Det var totalt åtta personer som deltog i metoden som tog en timme att genomföra. Genom att rotera och brainstorma kring varje problemformulering i cirka tre minuter i par om två skapades en rad olika förslag på lösningar. Efter tre minuter av brainstorming fick deltagarna rotera till ny problemformulering och ett nytt par bildades. Genom att växla partner under brainstorming sessionen undveks att fastna i liknande idémönster (Nilsson, et al. 2015).

2.4.4 Klustring och eliminering

De olika förslag som genererats sammanställdes eftersom vissa idéer liknade varandra eller utgjorde samma konceptuella idé med olika utformning.

Indelning Idéerna grupperades under rubrikerna skulptur, tavla, armatur, teknik, fästen och kombinerande funktioner.

Sållning Mål med sammanställning var att utesluta vissa av rubrikerna då dessa berörde områden ingående i detaljkonstruktion som fokuserades på utveckling längre fram i processen. Genom att söka samband kring vilka av följande rubriker som hade störst möjlighet att uppfylla projektets huvudsyfte kunde konceptgenerering inträda. De uteslutna rubrikerna valdes att plockas in och reflekteras kring efter eliminering om de kunde tillföra något i denna fas.

Eliminering Utifrån Pahl och Beritz matris där de olika idéerna som genererats i tidigare fas ställdes upp. Parametrar viktade dessa med (+), (-), (?), eller (!), se exempel i tabell 3.

(+) stod för ja, (-) stod för nej, (?), mer information krävdes och (!), kontrollera produktspecifikationen innan något beslut togs. Metod valdes för att eliminera idéerna så att koncepteliminering ingående på realiserbara lösningar (Johannesson, et al. 2004).

24 2.5 Utveckling och konceptval

Efter klustring och eliminering utvecklades framtagna idéer konceptuellt, testades och gallrades bort för att kunna göra det slutliga valet av koncept.

2.5.1 Konceptgenerering

Kvarvarande idéer från elimineringen vidareutvecklades till koncept för att få mer ingående information kring konstruktionen och vad som skulle krävas för framställning av produkten. På så sätt kunde dessa utvecklade koncept återigen ställas mot varandra för att genomgå ytterligare elimineringsprocess.

2.5.2 Testning av koncept

Modeller arbetades fram i Karlstads universitets verkstad. Uppfattning kring koncepten skapades samt om koncepten behövde vidareutvecklas eller inte var realiserbara sett till tillverkningsmetoder och framställning. Redan i denna fas eliminerades vissa förslag på grund av icke realiserbar konstruktion.

2.5.3 Koncepteliminering

De elimineringsmatriser som valdes sågs som utförliga metoder vilka eliminerade stora delar av idéerna som producerats utifrån relevans till projektets uppdragsbeskrivning samt grad av möjlighet till genomförbarhet. Samtliga tabeller i detta avsnitt skapades utifrån Johannesson, et al (2004), samma värden användes för att beskriva metodernas tillvägagångsätt.

Enligt Johannesson, et al (2004) genomförs en tolkning av utvärderingsprocesser utifrån tre steg vilket valdes som utgångspunkt i arbetet. Dessa beskrivs enligt följande:

1. Sållar först bort krav som utifrån produktspecifikationen inte uppfylls. Vilket genomfördes med Pahl och Beritz metod vars tillvägagångssätt beskrivs längre ner.

2. Concept screening, med relativ beslutsmatris. Vilket genomfördes genom Pughs metod vars tillvägagångssätt beskrivs längre ner.

3. Concept scoring med kriterieviktsmetoden. Vilket genomfördes genom Pughs matris med viktning vars tillvägagångssätt beskrivs längre ner.

25 Pahl och Beritz

En matris ställs upp med de olika koncepten som genererats fram i tidigare fas. Utifrån olika parametrar viktas dessa med (+), (-), (?), eller (!), se exempel i tabell 3.

Där (+) stod för ja, (-) stod för nej, (?) innebar att mer information krävdes och (!) betecknade att man skulle kontrollera produktspecifikationen innan något beslut togs. Huvudfunktionerna som koncepten viktas mot relaterar till framtagna huvudfunktioner i produktspecifikationen. De krav som berör kostnad av produkt kommer inte beröras, varav gråmarkerat område.

Utifrån de resultat som gavs för de olika koncepten togs ett slutgiltigt beslut kring om koncepten skulle utvecklas vidare eller inte, om det krävde mer information för att kunna gå vidare eller produktspecifikationen behövdes ses över innan ett beslut kunde tas (Johannesson, et al. 2004).

Denna metod valdes för att snabbt eliminera koncepten till färre utan att onödigt arbete och tid lades på lösningar som inte hade relevans eller inte heller var realiserbara.

Tabell 3. Elimineringsmatris efter Pahl och Betiz (Johannesson, et al. 2004.)

Elimineringskriterier:

Sid 1 Elimineringsmatris för: (+) Ja (-) Nej (?) Mer information krävs (!) Kontrollera produktspecifikation

Beslut:

(+) Fullfölj lösning (-) Eliminera lösning

(?) Sök mer information

(!) Kontrollera produktspecifikation

Kommentar Beslut

Lösning Uppfyller huvudfunktioner Uppfyller alla krav Realiserbar kostnadsramenInom Säker ergonomiskoch Passar företaget Tillräcklig info 1 + + + + + + + + 2 + + - - 3 + + ? + + + + ? 4 5

26 Pughs metod

Utifrån produktspecifikationen formades urvalskriterier, dessa viktade de olika lösningsalternativen mot varandra. De olika idéerna lades sedan in i matrisen, en referenslösning med benämning DATUM sattes också in som utgick ifrån de lösningar som skissats ner under momentet trendspaning, se tabell 4.

Varje idé viktades utifrån om den var (+) bättre, (0) lika bra eller (-) sämre än referenslösningen. Resultatet summerades och de olika idéerna rangordnades utifrån sitt resultat. De alternativ som fick negativt nettovärde vidareutvecklades inte (Johannesson, et al. 2004).

Tabell 4. Visualisering av en relativ beslutsmatris enligt Pugh (enligt Johannesson, et al. 2004) Kriterium Alternativ (Ref) 1 2 3 4 Önskemål 1 D 0 + 0 - Önskemål 2 A + + + + T Önskemål 3 0 0 - - U Krav 4 M 0 - 0 0 Önskemål 5 - + - - Summa + 1 3 1 1 Summa 0 3 1 2 1 Summa - 1 1 2 3 Nettovärde 0 0 2 -1 -2 Rangordning 2 2 1 4 5 Vidareutveckling JA JA JA NEJ NEJ

Pughs matris med viktning

Utvärderingskriterium som formats av produktspecifikationen tilldelades värden. Detta för att framtagna koncept ska kunna viktas mot varandra. Denna jämförelse gjordes för att det skulle ge stöd i att göra kvantitativa bedömningar (Johannesson, et al. 2004). Matrisen som utformats har även denna en referenslösning nämnd DATUM, i denna viktade beslutsmatrisen är referenslösning den som fått högst rakning i den tidigare beslutsmatrisen, se tabell 5.

Koncepten tilldelas även här (+), (-) eller (0) beroende på hur väl de uppfyller kriteriet, bedömningen multipliceras även med det viktningsvärde som kriteriet tilldelats, se tabell 4. De krav som är urvalskriterier måste tilldelas (+) eller (0) för att konceptet skall tas vidare till utvecklingsprocessen.

27 Tabell 5. Visualisering av en relativ beslutsmatris enligt Pugh med viktade urvalskriterier (enligt Johannesson, et al. 2004). Kriterium Alternativ (Ref) 1 3 4 Krav 1 (w=5) 0 0 0 D Önskemål 2 (w=4) A + + + Önskemål 3 (w=3) T - - + Önskemål 4 (w=3) U - + + M Önskemål 5 (w=5) 0 + + Önskemål 6 (w=3) + + + Önskemål 7 (w=4) 0 + 0 Önskemål 8 (w=5) 0 - + Summa + 7 19 23 Summa 0 1 1 1 Summa - 6 8 0 Nettovärde 0 -1 11 23 Rangordning 3 4 2 1 Vidareutveckling NEJ NEJ JA JA

En fjärde utvärderingsprocess genomfördes, vilken skulle bestämma slutgiltigt koncept. Denna kallades för val av koncept, vilket genomfördes efter eliminering utifrån de tre stegen redovisade ovan. Här valdes att presentera de koncept som blivit utslag av matriserna för företaget. Koncept som de ville ta vidare i utvecklingsprocessen utifrån ställningstagande kring vad som passar företaget, bland annat med infallsvinkel på kostnad, genomfördes.

28 2.6 Konceptutveckling

Det slutliga konceptvalet gjordes utifrån det koncept som valdes av företaget. För att vidareutveckla konceptet söktes mer information kring genomförbarhet och krävande åtgärder för att det skulle kunna färdigställas. Konceptet togs med in i nästkommande fas där en prototyp framställdes.

Den valda lösningen presenterades genom olika gestaltningsmetoder, både analoga och digitala metoder. Detta för att kunna beskriva produkten som helhet men även beskriva känslan av produktens estetik. Samtidigt vissa på dess praktiska funktioner och mått vilket blir avgörande för produktframställning.

2.6.1 Skisser

Skisser framställdes för att skapa underlag och förenkla det nästkommande steget då konceptförslaget konstruerades i 3D-programmet Creo Parametics (Österlin 2011). Skisser genom både analog och digital form i Adobe Illustrator ritades. Här bestämdes funktionsmåtten.

2.6.2 Modell

Ytterligare testning genom modell utfördes för att bestämma utformning av detaljer i konstruktionen. Detta för att ge möjlighet att uppfylla krav och funktioner som konceptet har syfte att uppfylla som i sin tur gör det realiserbart (Hallgrimsson 2012).

2.6.3 CAD

Programvaran och 3D- programmet Creo Parametric användes där det valda konceptet fördes över till en digital 3D skiss. Här bestämdes även alla mått på vald konstruktion. Förslag på färgsättning av valt koncept gjordes även med bakgrund i resultatet ur momentet trendspaning som genomförts i förstudien.

2.6.4 Ritningar

Ritningarna av valt koncept konstruerades även dessa i Creo Parametric. Här sattes de bestämda måtten ut synligt och ytfinheter bestämdes. Detta genomfördes enligt de ISO-standarder som finns för konstruktionsanpassning så att produkten generellt skulle kunna lämnas till fabrik och framställas utifrån ritningarnas information.

29 2.6.5 Prototyp

En prototyp gjordes i lämpligt och tillgängligt material för att få en reell bild av produkten och det valda konceptet, detta gjordes utifrån CAD-ritningen. Prototyperna konstruerades i verkstaden på Karlstads universitet. Enligt Hallgrimsson (2012) är skillnaden på prototypen och modellen att prototypen har en mer arbetet ytfinhet för att ge en reell bild av konceptet då modellen används för att utforska funktioner och lösningar på dessa.

2.6.6 Materialval

Målsättning med att göra materialvalet är att minska energianvändning vid framställning av det valda materialet. Beräkningar gjordes för minimering och meritvärden togs fram. Meritvärdena lades in i programvaran CES-EduPack där förslag på material togs fram. Sållning för slutligt materialval gjordes där en hög E- modul eftersträvades med avseende på låg densitet och låg energianvändning vid materialframställning vars värden jämfördes mot valt material i prototypen då detta bevisat kunnat hålla för konstruktionen.

30 3. Resultat

Kapitlet redovisar resultat av projektets genomförande och metodval.

3.1 Projektplanering

Resultatet av projektplanen agerade som stöd igenom projektet för att definiera faser samt ge struktur i projektet och hinna med det inom den tidsramen som examensarbetet var satt till, se bilaga I. Projektmodellen kan ses i bilaga III och ett ganttschema kan ses i bilaga IV. Dessa såg som preliminära och uppdaterades ständigt under arbetets utveckling.

Resultatet av den WBS som gjordes förklarar vilka faser som projektet genomgått samt vilka metoder som använts i faserna, se figur 4. Strecken i figur 4 visar sammanhanget mellan faserna. Denna WBS startar vid ansökning om examensarbete och avslutas då rapporten lämnats in. För fullständig version av WBS, se bilaga II.

Figur 4 Delar av den WBS som konstruerats.

31 3.2 Förstudie

Nedan redovisas en sammanfattning av resultat utförd förstudie gav. Genomförandet bidrog till att val av slutligt koncept kunde göras.

3.2.1 Trendspaning

Trendspaningen resulterade i att jordiga färger, växter integrerat med belysning, koltrådsglödlampor, lampor av glas och borstade metaller kunde ses som kommande trender. Även olika naturmaterial som trä, läder och betong kunde ses. Detta analyserades och sammanställdes i ett kollage vilken presenteras under rubriken moodboard.

Resultatet av undersökningen kring användarnas lösningar ses i figur 5. Här fanns flera olika lösningar. Majoriteten av användarna lät ljusslingan hänga fritt från taket eller slingra sig kring väggornament. Även andra lösningar som att lägga slingan i korgar och vaser. Lösningar som gör att slingan kan hängas på väggen var mest förekommande, detta används därför som DATUM i elimineringsprocessen enligt Pughs metod.

Figur 5. Skisser av användarlösningar för ljusslingan.

32

3.2.2 Fem varför

Resultatet av genomförd metod blir uppdragets grundsyfte, att få företaget att växa och inte försvinna på marknaden. Detta sker genom uppdatering av varumärket och utbudet på produkter i sortimentet. Se tabell 6 för fullständigt utförande av metoden.

Tabell 6. Resultatet av metoden Fem varför. Fråga Fem Varför

1 Varför skall en upphängningslösning konstrueras till den nuvarande produkten Varför Irislights?

För att För att göra det enklare för kunden att skapa ett personligt uttryck i sin hemmamiljö samt ge fler alternativ till användningsområden för den befintliga produkten.

2 Varför göra det enklare för kunden att skapa ett personligt uttryck i sin hemmamiljö Varför samt ge fler alternativ till användningsområden för den befintliga produkten?

För att För att rikta sig till en större kundkrets och ge kunden ett större utbud men även bidra till en hög kundnöjdhet.

3 Varför rikta sig till en större kundkrets och ge kunden ett större utbud? Varför För att För att skilja sig från liknande produkter och konkurrenter som finns idag på marknaden.

4 Varför skilja sig från liknande produkter och konkurrenter som finns idag på Varför marknaden?

För att För att skapa en nischad produkt som blir igenkännbar till varumärket Irislights. Samt ge en unik produkt som är aktuell sett till de trender som finns och kommer att komma inom inrednings- och belysningsbranschen.

5 Varför Varför skapa en nischad produkt som blir igenkännbar till varumärket Irislights. Samt ge en unik produkt som är aktuell sett till de trender som finns och kommer att komma inom inrednings- och belysningsbranschen?

För att För att ge möjlighet till företaget att växa och inte försvinna på marknaden detta genom att uppdatera varumärket för att ha behålla sin efterfrågan på marknaden.

Huvudsyftet tas hänsyn till under arbetet så slutlig produkt passar varumärket och igenkänningsfaktorer finns av utformning gentemot varumärket.

33 3.2.3 Litteraturstudie

Ljus har olika egenskaper vilket påverkar människans intryck av miljö, som i sin tur förmedlar känslor till individen. Belysningen i ett rum samspelar med varandra men även med färger som finns i omgivningen för att skapa helhetsintryck. Enligt Chan & Chang (2014) är den emotionella upplevelsen av estetiken lika viktig som tekniken i en produkt.

LJUS

Enligt Bohgard, et al. (2011) är den fysikaliska definitionen av det synliga ljuset en elektromagnetisk strålning i visst våglängdsintervall som ljuskänsliga receptorer kan uppfatta. Receptorerna sitter i ögat och kan genom upptagning av denna strålning ge information till människan om sin omgivning. Det synliga färgspektrumet som människan kan uppfatta har våglängder mellan 400nm – 780nm i luft, se figur 6. Det ljus som träffar ögat har olika riktning och varierar i intensitet och sammansättning av färger. Uppfattningen och informationen som går in i ögat beror på placering av omgivande ljuskällor samt de olika omgivande ytornas absorptions- samt reflektionsförmåga. Detta blir av betydelse i hur färger på objekt som ljuset reflekteras mot uppfattas.

Figur 6. Illustration av de färger som ingår i ett synligt färgspektrum.

BELYSNING & MILJÖ

I dag är belysning en självklarhet, för 90 -100 år tillbaka i tiden sågs elbelysning som något utöver det vanliga, till och med ansågs detta som lyx. Belysningen gör att fler av dygnets timmar kan användas, framförallt under mörkare årstider. Industrier kan producera kontinuerligt och behöver inte stänga av sina maskiner vilket är kostnadseffektivt för företagen, Wall (2005). Det har många fördelar och bidrar till känslan av säkerhet samt trygghet. Förståelse kring ljusets betydelse hjälper för optimering av arbete men även för att bidra till människans välmående.

34 Små kontraster i en miljö gör det svårt att urskilja färger, former och stora kontrasterna gör att ögat kan bländas. Pippo & Ångström (2010) pratar även om skuggor och beskriver att dessa bidrar till uppfattning av avståndsbedömning och kontraster.

Pettersson (2015) talar om åtta grundbegrepp inom belysning. Med kunskap kring begreppen kan man skapa bättre och mer genomtänkta belysningsanläggningar för att visualisera en vald atmosfär.

1. Ljusnivå 2. Ljusfördelning 3. Skuggor 4. Transparens 5. Reflexer 6. Bländning 7. Ljusfärg 8. Ytfärg.

1. Ljusnivå kan syfta på ett helt rum men likaså en specifik arbetsyta, det är viktigt att hålla dessa isär då dessa skiljs åt. Ett rum kan ha en bra allmänbelysning men en dålig arbetsbelysning som inte är lämpad för det arbete som skall utföras. Det mäts i enheten lux med en skala från ljust till mörkt. Om ljusnivån vid arbetsplatsen skiljer sig från arbetsbelysningen tar det tid för ögat att adaptera till den nya ljusnivån. Ju större skillnad mellan ljust och mörk är, desto längre tid tar det för ögat att adaptera till omgivningen.

Trotts en låg ljusnivå i ett rum inverkar reflektans av ytor på hur ljusnivån uppfattas. Ljusa ytor i en miljö med låg ljusstrålning kan ändå skapa en god ljusnivå. Det är inte alltid nivån av ljuset som kan behövas förändras, det kan likväl vara omgivande ytor i rummet som har låg eller hör reflektans och därmed behöver bytas ut.

2. Ljusfördelning handlar om hur fördelningen av ljuset i ett rum uppfattas. Ytterst låga ljusförändringar kan uppfattas, vilket ger många möjlighet till att förändra ett rums skepnad. Fördelningen förändras med utformning på armaturer och fönster, placering av föremål kan också påverka denna. Ljusfördelningen påverkas av alla ytor då de har olika förmåga till att reflektera, absorbera eller bryta ljusstrålningen.

För att se möjligheter belysning har för att gestalta ett rum krävs erfarenhet och iakttagelser. Enligt Pettersson (2015) handlar det om att lära känna det egna synsinnet för att skapa en komfortabel ljusmiljö då ljus kan uppfattas varierande av olika individer.

35 Sammanhanget för vilken ljusfördelning man vill ha är också betydande. Den person som planerar vilken karaktär rummet ska ha som förutsätts ha en god förmåga till att skapa den önskade känslan. För att undvika upplevelsen av obehag i en viss miljö rekommenderas att undvika stora skillnader av ljusfördelning men att kombinera detta med belysta intressepunkter så att rummet inte uppfattas monotont.

3. Ett föremål kan ha egenskugga och slagskugga, skuggan i sig har viss variation där den mörkaste delen kallas kärnskugga. Mindre skuggor är lättare att uppfatta då en stor skugga ofta går in i ljusfördelningen i rummet och flyter samman. Ljusheten i skuggan beror på objektets avståndsförhållande till ljusets källa. En skarp ljuskälla exempelvis en glödlampa ger skarpa skuggor och en glödlampa med en ytteryta som är belagd med matt ytskikt ger mjukare skuggor.

Genom att arbeta med skuggor och ljus i kombination kan en intressant och behaglig miljö gestaltas. Skuggor ger avståndsbedömning och skapar variation i miljön, Pettersson (2015). Enligt Fuxen & Fagrell (2015) handlar belysning om att arbeta med ljus men likväl att arbeta med skuggor. Då skuggspel bidra till liv och dimensioner men likaså rörelse även när det är stilla kan man skapa en levande miljö.

4. Vissa material ger ljuset möjlighet att passera igenom det och ger möjlighet att se vad som befinner sig bakom föremålet, detta kallas transparens. Prismatiska ytor kan omformas eller beskärda i olika vinklar då de samlar eller sprider ljuset. Frostade material är svårare att se igenom jämfört med en klar yta. Frostade ytor har bättre förmåga till att samla och sprida ljus. Dessa material har även förmåga att ge ljuset olika färg när det sprids då partiklar med olika färgpigment existerar i materialet. Enligt Pettersson (2015) krävs markering av transparenta föremål genom att belysa dessa för att skapa en lämplig miljö.

5. Alla ytor kan reflektera utom de som är helt matta. Reflexerna varierar också beroende på yta samt vinkel denna betraktas från. En reflex på yta kan uppträda som blänk vilken uppstår av annan ljuskälla eller annan ljus yta som reflekteras. Reflexer kan ibland medföra bländning. Genom reflexerna kan förståelse av material samt ljusets förmågor då det interagerar med ytan och materialet ges.

Storleken på reflexen avgörs av den ytan som är reflekterandes optiska egenskaper. Distans till yta samt storlek på ljuskällan är även avgörande. Luminans hos ljuskällan avgör intensitet på reflexen, Pettersson (2015). Upplevelse av starka blänk från viss yta kan åtgärdas genom ändring av riktning en ljuskällan som reflekterar har.

36 6. Ögat har en viss förmåga att ta in ljuskontraster, då denna blir för hög upplevs obehag i form av bländning. Enligt Boghard, et al. (2011) försämrar detta seendet och kan bidra till trötthet, koncentrationssvårigheter och spänningshuvudvärk under längre påfrestning. Därmed bör detta fenomen undvikas.

Men om ytan som belyses har stor kontrast till omgivningen sett till ljusa och mörka färger blir bländningen större än om ytorna har liknande färgton. Mjukare övergångar i ljushetsskillnad av ytorna rekommenderas därför, Pettersson (2015).

7. Ljusfärg i ett rum är den färgton människor upplever att ljuset i ett specifikt rum har. Ett resultat av färger och ljus i samspel. Belysning från ljuskällor ses ofta som ett ofärgat ljus, dock kan dessa har en varm eller kall ton. Om en person går från rum som har olika ljusfärg kan skillnaden uppfattas större. Ljusfärg handlar om en känslostämning varmt eller kallt och inte den egentliga upplevelsen av en specifik färg. Då människor är försedda med ett mottagligt och känsligt synsinne uppfattas även små färgskillnader som kan vara bidragande till viss känslostämning. Genom att ha uppfattning kring färgtemperatur på ljuskälla, ljusfördelning samt ljusnivå i rummet kan negativ känslostämning undvikas (Pettersson 2015).

8. Ytfärg är den färg en yta eller ett objekt har. Färgerna förändras när färgegenskaper i ljuset ändras (Pettersson 2015). Med hög ljusintensitet kan nyanser urskiljas på ytfärgerna enklare. Vissa ljusfärger kan förstärka ytfärger i rummet eller försvaga dessa. Genom LED tekniken kan ett monokromatiskt ljus skapas som ger möjlighet att ändra en ytfärg. En röd LED-diod riktad mot en blå ytfärg kan göra att den upplevs svart (Pettersson 2015).

I många av de miljöer människor vistas dagligen i finns fönster som bildar en stor ljuskälla under dagtid men under kvällen skapar ett svart hål. Genom belysning av fönster under kvällstid kan trygghetskänslor skapas i våra hem, enligt Månsson & Schönbeck (2003). Enligt Fuxén & Fagrell (2015) efterfrågas varmare ljusfärger för hemmamiljöer i Norden vilket kan ha kompensering av kallare ljus under större delen av årstiderna. Ett rum behöver övergripande allmänbelysning, accentbelysning och dekorationsbelysning.

I grunden finns inget rätt eller fel gällande ljussättning av en miljö. Kunskaper och förståelse av egenskaper hos material, färger, former, ljus och ytor krävs för att skapa en lyckad miljö men i grunden bör man lära känna sitt eget synsinne för att skapa önskad omgivning, Pettersson (2015). De åtta presenterade grundbegreppen kan bidra till denna individuella förståelse.

37 LED

Tekniken i den befintliga ljusslingan är av typen LED. Egenskaper som är framstående för LED är att de inte innehåller kemikalier eller skadliga ämnen samt är långlivade och energieffektiva. Summerat medför detta att LED är ett bra miljöval jämfört med andra belysningsalternativ som finns på marknaden. De är lätta att ljusreglera och har låga nivåer av UV- och IR-strålning, vilket innebär att ljuskällan inte bleker eller bryter ner materialet på föremål inom närliggande radie. De alstrar inte heller så mycket värme.

LED kan ha olika färgtoner vilket bestäms av våglängderna i ljuset. Färgtemperaturen mäts i kelvin (K), en hög färgtemperatur motsvarar en blå färgton liknande låg färgtemperatur ger röd färgton. Kelvinskalan som ses i figur 7, går från varma till kalla toner (Fuxén & Fagrell 2015).

Figur 7. Illustration av kelvinskalan utifrån Fuxén & Fagrell (2015).

Himlens ljusfärg varierar mellan 6000K och 10000K. Kallvit ≥ 5300K, vit 3300- 5300 K och varmvit ≤ 3000K är mätvärden mellan de kalla och varma tonerna. Bländning av belysning är något man vill undvika, då LED har hög luminans skapas en större risk för just bländning. Ljuskällan kan dimras men detta påverkar inte färgtonen på ljuset utan endast styrkan på det, vilken kan bli problematiskt.

Enligt Pippo & Ångström (2010) är den vita LED-dioden en blandning av röd, blå och grön diod vilket förkortas RGB, se figur 8. Det vita ljuset alstrar monokromatiskt ljus, ett enfärgat ljus inom en smal avgränsad våglängd, den höga luminansen bildas därför. Det finns inga varma ljuskällor än för LED-belysning vilket gör det svårt att skapa en varm miljö eller ett icke-bländande ljus.

Tekniken i LED består av halvledarteknik vilka omvandlar elektrisk energi via elektroluminiscens till ljus. För att skapa ett vitt ljus beläggs blåtonad LED med ett fosforbaserat lyspulver, detta används oftast för allmänt ljus. I dagsläget finns LED i färgerna röd, orange, grön och blå (Värt att veta om belysning med LED 2011). UV eller IR strålning kan bleka föremål vid längre exponering, LED emitterar nästan inte denna sorts strålning och är därför lämplig för att minska strålning av sorterna UV och IR.

38

Figur 8. Beskrivning av hur RGB-färger bryts när de kombineras.

Enligt Värt att veta om belysning med LED (2011) finns alltså en rad olika fördelar med LED som summeras enligt nedan:  Hög funktionssäkerhet.  Ljusreglering mellan 0 till 100 % är möjligt.  Okomplicerad färgstyrning vid blandning av RGB.  Stöt- samt vibrationståliga.  Tändningar och släckningar har ingen inverkan på livslängden av LED.

2009 förbjöds tillverkning och import av alla matta glödlampor och klara 100- wattslampor, vilket var på initiativ från EU. Detta förbud har gjorts för att man vill minska, inte minst Sveriges utan även Europas energiförbrukning. Pippo & Ångström (2010) pratar om att på grund av LED-belysningens många bra egenskaper förutspår man att hela belysningsmarknaden 2020 kommer bestå av endast LED- belysning.

ERGONOMI

Enligt förbundet International Ergonomics Association (u.å), förkortat IEA, är ergonomi en tvärvetenskaplig lära med betydelse i förståelse för samspelet mellan människan och miljön. I denna lära har man format metoder för att optimera människans välbefinnande samtidigt som man vill skapa ett välfungerande system.

39 Ljusmiljö och synergonomi används i sammanhanget vid bedömning av avstånd till objekt och deras rumsliga relation. Färger, former, storlekar och rörelser på föremål kan vi alla bedöma med hjälp av synen. Genom att skapa en god ljusmiljö kan hjärnan få rätt information och uppfattning av omgivning, men en estetiskt genomtänkt omgivning kan också påverka människans välmående (Bohgard. et al. 2011). En ljusmiljö påverkar människan fysisk men även psykisk.

Det finns studier som visar på att olika färgnyanser kan påverka människors aktivitet. Enligt Fuxén & Fagrell (2015), avger blå färgnyanser ett kortvågigt ljus i det synliga spektret, detta stimulerar nervcellerna hos näthinnans tredje fotoreceptor, ganglieceller som förhindrar produktionen av hormonet melatonin. Melatonin är ett hormon som gör oss trötta, då det blå ljuset hämmar produktionen och gör oss mer alerta rekommenderas det under de aktiva timmarna på dagen respektive de varma ljusfärgerna rekommenderas under kvällstid då det inte förhindrar kroppens melatonin nivåer. Månsson & Schönbeck (2003) menar även att exponering av ljus hjälper oss att producera tillräckligt med hormonet kortisol då detta har motsvarande effekt jämfört med melatonin.

Hög ljusnivå vid detaljseende innebär hög kontrastkänslighet. Detta påverkar välbefinnandet, då kan inte uppfattning av det som behövs uppfattas göras och irritation kan uppstå samt kompenserande ansträngning är också en följande faktor. Ett ljust rum kan uppfattas befriande då man kommer från stiger in från mörkare rum. Ett rum kan även vara för mörkt eller för ljust. Mörker gör att man ser sämre, detta bidrar till trötthet samt kan tyckas obehagligt (Wall 2005).

BEHOV

Enligt Siljerud (2011) om trenden där konsumenten förväntar sig att dagens produkter skall vara anpassningsbara, helt efter egna önskemål. Människor vill inte bli styrda av produkterna, utan vill själva kunna styra över produkterna. Genom att skapa personliga produkter får konsumenten känsla av att exklusivitet, valbarhet, frihet. Det bidrar samt till känslan att vara speciell och att individens personligauttryck värderas. Detta får kunden att knyta en bättre relation till företaget eller varumärket.

”Att kunna erbjuda personliga val till konkurrenskraftiga priser blir för många den avgörande konkurrensfördelen i framtiden”. (Siljerud 2011, s.268)

40 Siljerud (2011) skriver även om hur konsumenter ”jagar” upplevelser under de inköp de gör. Konsumtionen skall innehålla ett sorts mervärde känslomässigt, så som engagemang, underhållning och skapa relationer. Konsumenterna tycks även i denna nya era kunna acceptera ett nytt synsätt där en kombination av exklusiva och dyra produkter får kombineras med billigare varianter från exempelvis IKEA. Detta har tidigare ansetts som fult men tycks nu tolkas som smart konsumtion.

Om en produkt hamnar mellan det som är billigt men funktionellt och de produkter som är exklusiva och smarta ses den som medioker. Detta i sin tur kommer inte leva upp till kundnöjdheten, då den varken kan ses som ett billigt och smart köp, inte heller ger glädje för att konsumenten anser ha unnat sig något dyrt och fint.

Varav denna teori vill många företag försöka arbeta sig upp på kurvan eller ner, om ett företag inte väljer att rikta sig åt lågpris eller premium produkter kan risken finnas att företaget går i konkurs enligt Siljerud (2011). Kurvan för en produkt som har större chans att nå ut på marknaden beskrivs i figur 9.

Figur 9. Pris- och utformningsstrategi för företag.

Siljerud (2011) beskriver att behov och känslor styr konsumentens val av inköp beskriver istället Hestad (2013) om tyngden i att bygga ett starkt varumärke. Detta med anledning då produkter i dagsläget enkelt kan kopieras. Genom att ha ett starkt varumärke kan liknande produkter konkurreras ut då konsumenterna har en känslomässig koppling till varumärket och väljer denna före likvärdig vara eller tjänst. Hestad (2013) anser att det är bakgrundshistorian kring varumärket som ger kunden specifika associationer vilka inte behöver vara direkt kopplade till produkten för att påverka köpet. Produkterna kan därför istället berätta varumärkets historia så att denna förstärks och sprids, vilket ofta sker via en slogan. Om en produkt har en större roll än varumärket kan nya produkter inom samma företag ha svårt att lyftas fram.

41 3.2.4 Intervjuer

Det som lyftes fram under intervjuerna och användes som bakgrund i arbetet var att kopparfärgade föremål som varit väldigt populärt under 2014/2015 är på väg ut ur sortimenten. Ersättare blir en ny färg kallad terrakotta rosa, en blandning mellan brunt och rosa. Borstade metaller ersätter blanka metaller.

Koltrådslampan som funnits under längre tid hänger kvar i sortimentet, på grund av ett transportförbud in i Sverige då denna inte lever upp till krav och standarder antyder detta dock på att den kommer försvinna inom ett till två år. Här tror man att annan teknik kommer ersätta i form av LED eller dylikt.

Kundgruppen för varumärket Irislights såg som bred, allt från barnet till den vuxna individen. En lätt produkt att sälja, butikerna trodde att presentationen av produkten var en bidragande faktor till den ständiga efterfrågan, se figur 10. Hela resultatet av intervjuerna är sammanfattade i bilaga V.

Figur 10. Bild tagen på presentation av Irislights i butiken Affären i Gamla stan.

Summering av intervjuerna bildade ett citat vilket medföljde under arbetets utveckling. Citatet löd enligt följande:

”Koltrådslampans död föder ny teknik. Kopparens död föder nya uttryck.” 42 3.3 Analys

Nedan presenteras resultatet av analys som gjorts på genomförd trendspaning.

3.3.1 Moodboard

Bilder valdes utifrån de gemensamma nämnarna som analyserats utifrån genomförda observationerna av montrarna, se figur 11.

Tankar runt första moodboarden som antecknades för en bättre beskrivning var: 1. Utnyttja förgreningar i form av armaturer eller liknande. 2. Viljan att skapa en luftig konstruktion som ändå har grundtanke i att återge ett behagligt ljus för konsumenten. 3. Integrera eller göra konstruktionen multifunktionell så att ett mervärde skapas.

Figur 11. Kollage av det som setts på designmässan, vilket även kallas moodboard.

43 LED-tekniken förutspåddes öka inom belysningsbranschen utifrån diskussion på mässan. Detta såg som positivt då LED har längre livslängd samt ger variation i utveckling och användning. Då tekniken utvecklats och ständigt forskats kring har nya möjligheter skapats som förhoppningsvis även kan bidra till att LED-produkter inte blir lika dyra vid inköp i framtiden. Philips monter bestod helt av uppställda miljöer belysta med LED i olika och utvalda nivåer. Genom en fjärrkontroll med förinställda program kunde miljön belysas efter det ändamål det skulle användas till. Ett rum kan då ha en god belysning för arbete men även för avslappning eller annan aktivitet på grund av att detta ljudreglage finns.

Efter designmässan valdes det även att göra en moodboard av de bilder som tagits för att få känslor, inspiration och förståelse av företagets och varumärkets estetiska uttryck. Denna kom att tas hänsyn till vid produktframställningen så att slutligt val av koncept skulle få en genomtänkt lösning men även genomtänkt design som skulle kunna kopplas till varumärket Irislights, se figur 12.

Tankar runt moodboard nummer två: 1. Naturmaterial, så som trä, betong, läder och stål. 2. Ljust och nordiskt. 3. Anpassningsbar design. 4. Lekfullhet.

Figur 12. Moodboard kring företaget, egna bilder samt Irislights bilder. 44

3.3.2 Produktspecifikation

Resultatet av produktspecifikationen ses i tabell 7. Uppställda kriterierna används i elimineringsmatriserna under konceptelimineringen, men även som stöd i arbetet för förståelse kring vad den slutgiltiga produkten kräver för att blir realiserbar.

Tabell 7. Sammanställd produktspecifikation.

Produktspecifikation

Kriterium Cell Kriterium K Ö H F nummer F B 1 1.1 Utvecklingsprocess av konstruktion sker utifrån den nuvarande LED- K B slingan. 2 1.1 Vald konstruktion ger ljusslingan möjlighet att lysa och skall inte försämrar nuvarande produkts K HF

funktioner. Alstring 3 1.3 Utveckling av koncept och slutkonstruktion sker med avseende på Ö, 4 F användarvänlighet. 4 1.3 Konstruktion hållbar så den inte ramlar ner/ går sönder och/eller skadar K F människan. 5 1.4 Utvecklingskostnad < 0 kronor. Exklusive ersättningskostnader för diverse resor, material eller annan K B nödvändighet för projektets utveckling.

6 2.1 Tillverkningsmetod väljs utifrån materialval. K B 7 2.2 Tillverkningsprocess skall ha låg påverkan på miljön. Hänsyn tas både Ö, 4 B externa och interna. 8 2.3 Framställning och tillverkning utan påverkan på människan. K B

Framställning 9 2.4 Tillverkningskostnaden skall ta hänsyn till företagets kapacitet så att K B produkten är genomförbar. 10 3.1 Konceptet på produkten ger konsument valmöjligheter till Ö, 3 F variation och egna kombinationer. 11 3.2 Alla ingående detaljer i samma Ö, 3 B transport.

12 3.3 Förpackning enkel att ställa upp i butik, lagom storlek för kund att ta Ö, 3 B med hem. 13 3.4 Försäljningspris valt både för att få god försäljning men även för att K B företaget skall gå i vinst, vilket är beroende av konstruktion och tillverkning. 45 14 4.1 Möjlighet till olika Ö, 2 F användningsområden.

15 4.1 Enkelt att integrera konstruktion i Ö, 4 olika hushåll. B

16 4.2 Återvinningsbar eller Brukning återanvändningsbar slutkonstruktion. Ö, 4 B

17 4.3 Ge slutkund möjlighet att skapa eget uttryck. Ö, 3 F

18 4.3 Brandsäker produkt. K B

19 4.3 Produkten skall befinna sig i en lagom nivå för av- och på-knapp för LED- Ö, 3 F slingan. 20 4.4 Produkten kostar inget under K B användning.

21 5.1 Nedmontering kan ske av kunden Ö, 2 B själv.

Eliminering

22 5.2 Möjlighet till återvinning. Ö, 3 B

23 5.3 Minimal risk för skador vid Ö, 5 B nedmontering.

24 5.4 Elimineringskostnad = 0 Ö, 4 B

Beteckning (K) står för krav och beteckning (Ö) står för önskemål vilka även viktats i produktspecifikationen där siffran 5 står för att önskemålet är viktigt och siffran ett inte är viktigt. Beteckning (HF) står för huvudfunktion i detta fall kriterienummer två, (F) står för funktion och (B) för begränsning. Gråmarkerade rutor i produktspecifikationen berör kostnader för produkten. Dessa berörs inte i denna arbetsprocess men skrivs med som stöd för uppdragsgivarens, eventuellt framtida arbete med en liknande produktframtagning, samt för att visa alla steg som bör tas hänsyn till i en arbetsprocess.

46 3.4 Idégenerering

Nedan presenteras de idéer som genererats utifrån olika metoder. Idéerna sorterades för att bestämma vilken typ av konstruktion studenten ville gå vidare med samt generera fram ett slutligt koncept som kunde möta ett kundbehov.

3.4.1 Brainstorming

I tabell 8 presenteras 18 idéer som genererats utifrån brainstorming. Utifrån intervju var kunderna till befintlig produkt av bred målgrupp. Idégenereringsmetoden försökte ta hänsyn till detta. Förslagen lades senare som grund i konceptgenereringen för möjlighet att presentera ett slutgiltigt val av koncept.

Tabell 8. Kortfattade beskrivningar av idéer utifrån brainstorming metoden. Idé Beskrivning Figur 1

Kaktusen:

Efter trendspaningen konstaterades gröna växter kombinerat med belysning och inredning vara en kommande trend inom heminredning. Idén består av en kaktus skapad av styvare tyg vilken LED- slingan kan viras kring, se figur 13. Passar både vuxna och barn och är därmed tänkt att möta en bred målgrupp.

Figur 13. Illustration av idé.

2

Luftballongen:

Luftballongsliknande konstruktion som kan hängas i fönster eller på vägg. En korg i nedre delen av konstruktionen medger att LED-slingan kan läggas i eller hängas från, se figur 14. Korgen är konstruerad i exempelvis hampa och resterande av konstruktionen är skapat i ett styvare material. Främst tänkt att möta en yngre målgrupp.

Figur 14. Illustration av idé.

47 3

Fackverket:

Fackverkskonstruktion med rörliga anslutningspunkter som ger möjlighet att dra konstruktionen upp och ner i lodrät riktning, se figur 15. Detta kan medge olika höjd på konstruktionen vilket förslagsvis kan ge variationen med kortare höjd utgörande en bordslampa och i maximal utdragning utgörande en golvlampa. LED-slingan kan träs kring konstruktionen.

Figur 15. Illustration av idé.

4

Kroklampan:

En konstruktion som medger att slingan kan användas som taklampa, se figur 16. Krokarna agerar fäste för slingan och ger den ett nytt användningsområde. Problematik med förslaget som kan lyftas fram redan i detta skede är att av- och påslagnings knapp hamnar högt upp.

Figur 16. Illustration av idé.

5

Vajern:

Förslag är en klosskonstruktion där olika komponenter sätts ihop med en hårt spänd vajer som träs genom håligheter i de ingående parterna, se figur 17. Detta ger möjlighet att bygga ihop klossarna på höjden, dock inte diagonalt eller i sidled. Slingan kan integreras kring konstruktionen.

Figur 17. Illustration av idé.

48 6

Länken:

Utformningen av förslaget bygger på sammanfogning av två bollar som sitter kring dioden på slingan, se figur 18. Dessa sätts samman med ett fäste som har en omslutningsradie kring bollarnas radie och en liten krok som sätts fast igenom materialet. Krävs att fästet inte skadar LED-slinga eller bollen.

Figur 18. Illustration av idé.

7

Gångarna:

En klosskonstruktion som fästs på vägg. Endast en ingående detalj där håligheter i förslagsvis en träkloss ger slingan möjlighet att träs på önskat sätt igenom hålen, se figur 19. Kan även användas till att hänga galgar på genom hålen om konstruktionen önskas återanvändas till annat ändamål.

Figur 19. Illustration av idé.

8

Magnetväggen:

Konstruktion liknande en tavla och fästs på vägg. Plattan är magnetisk samt klossarna som ser ut som små rektanglar i figur 20. Utformningen på magneterna ger möjlighet att fästa slingan på tavlan, då de på är U-formade och har en ihålighet som slingan kan träs igenom.

Figur 20. Illustration av idé.

49 9

Snurran:

Konformat glashölje med stålspiral i centrum där slingan kan träs i ovanifrån., se figur 21. Då slingan läggs i skapas höljd och ett bredare ljusspektra. Utformningen är formad för att ge slingan möjlighet att hänga som en taklampa.

Figur 21. Illustration av idé. 10

Spiraltrappan:

Rundstav i trä som är centrerad i konstruktionen. Kring denna finns klossar fästa i olika nivåer kring det centrerade stycket, se figur 22. Detta kan tänkas likna en spiraltrappa där de rörliga våningar som slingan läggs över är olika trappsteg.

Figur 22. Illustration av idé. 11

Nätet:

Ett nät som har viss elasticitet och är tänkt att uppfästas på vägg i dess fyra hörn. Nätet kan spännas ihop och forma en påse som även medger upphängning i tak, se figur 23. Tanken är att LED- slingan skall spännas fast mellan väggen och nätet, även användas till att förvara exempelvis gosedjur, filtar och dylikt.

Figur 23. Illustration av idé.

12

Kilhyllan:

Ett ”klicksystem” där kunden kan välja hyllornas djup. Beroende på antal delar som väljs att sättas i följd efter varandra kan djupet då variera. Mellanrum skapas på hyllornas sidor och därmed kan dessa kilas samman, se figur 24. Slingan skall kunna läggas på de olika hyllplanen.

Figur 24. Illustration av idé.

50 13

Induktionsplattan:

Induktionsplatta där olika figurer innehållande diod kan byggas samman, se figur 25. Genom viss teknik, om möjligt, skall platta generera att föremålen börjar lysa då de kommer i kontakt med plattan. Det skall även finnas av och på knapp samt dimmer på induktionsplattan så att ljusstyrkan kan regleras.

Figur 25. Illustration av idé.

14

Trådväggen:

En anordning som hängs på vägg likt en tavla. Genom spända vajrar eller paneler som löper horisontellt från ram till ram kan ljusslingor, krukor, kort och andra önskade föremål fästas fast på konstruktionen och skapa en anslagstavla med personlig information och personligt valda föremål, se figur 26.

Figur 26. Illustration av idé.

15

Håltavlan:

En tavla i valfritt material med borrade hål som hr ett valt avstånd så att LED-slingans dioder kan fästas igenom och synas från ena sidan och därefter genomträning omfamnas av en Irislights boll, se figur 27. Slingan kan därmed döljas på baksidan och ljusens funktion kan ändå utnyttjas. Här kan kunderna själva leka med mönster.

Figur 27. Illustration av idé.

16

Hålpusslet:

Liknar ovanstående idé med skillnad i att tavlan innefattar små detaljer som har form av pusselliknande konstruktion och kan därmed fästas ihop efter önskemål, se figur 28.

Figur 28. Illustration av idé.

51 17

Fjäderkroken:

Idén är tänkt som ett kompletterande verktyg, om möjligt, implementeras i annat koncept. En spänd fjäder inuti ett rör som sluter sig om en krok i ena änden, se figur 29. Då ett tryck tillförs i nedre ände av röret kan krokens öppning visa sig.

Figur 29. Illustration av idé.

18

Klossarna:

Klossar med spår diagonalt och vertikalt runt om hela konstruktionen. Spåren medger sammanfogning av två klossar men även att LED- slingan kan viras och fästas i spåren, se figur 30. På så sätt kan en skulptur byggas på höjd och bredd utefter önskemål.

Figur 30. Illustration av idé.

52 3.4.2 Brainwriting

Ett flertal idéer togs fram under sessionen. Dessa sparades och sammanställdes med idéer från andra metoder för att se om liknande idéer kunde läggas ihop till en och samma idé. Följande resultat av brainwriting presenteras tabell 9.

Tabell 9. Kortfattad beskrivning av de idéer som genererats av brainwriting metoden.

Idé Beskrivning Figur 1

Rör med fäste i vardera ända:

Ett u-format rör med fästen i vardera ända som skruvas i väggen eller taket. Ljusslingan kan hängas över konstruktionen, se figur 31.

Figur 31. Illustration av idé. 2

Fästen för sänggavel:

Fästen som sätts i sänggavel, hur dessa ska se ut var inte förslaget. Fästena ska medföra upphängning av LED-slingan, se figur 32.

Figur 32. Illustration av idé. 3

Krokar i taket:

Krokar, vars ingående utformning inte beskrevs, men som tillför upphängning av nuvarande produkt i tak likt sänghimmel, se figur 33.

Figur 33. Illustration av idé.

53 4

Stålkonstruktion formad till olika motiv:

Stålkonstruktion som är formbar med viss elasticitet som kan byggas ihop som snölykta eller gran under jul. Motivet stålkonstruktionen formas till ska medge att LED-slingan kan slingras kring, se figur 34.

Figur 34. Illustration av idé. 5

Pelare i plexiglas:

Transparent pelare i förslagsvis plexiglas med tub liknande form., se figur 35. Fästen i dess övre öppning medger upphängning av slingan.

Figur 35. Illustration av idé. 6

Gardin med fästen:

Fästen som kan implementeras i valfri gardin vilka tillåter slingan kan fästas upp på gardinen, se figur 36. Förslag på fästenas utformning beskrevs inte.

Figur 36. Illustration av idé. 7 Trälådan:

Trälåda där grundtanken är att dölja slingan och tillåta dioderna stå i centrum, se figur 37. Hål på en eller flera av sidorna av trälådan tillåter ljuskällorna att träs igenom, därefter omslutas av en Irislights boll. Figur 37. Illustration av idé.

54 3.4.3 Speedstorming

Frågeställningen som besvarades under idégenerering sessionen löd:

Vilka övriga funktioner skulle du föreslå passa att kombinera med upphängningen, så att denna kan användas till olika ändamål? Ex; en hylla, en krok osv.

Frågeställningen valdes för att lokalisera i vilken del av hemmet slingan skulle kunna användas samt om någon övrig funktion skulle kunna kombineras för att få mervärde i slingan och förhoppningsvis en återanvändningsmöjlighet. Frågeställningen gav även resultat på idéer kring hur konstruktionslösningar skulle kunna se ut. Dessa delades in i två grupper, kombinerande funktioner och konstruktionsförslag.

Resultatet av speedstormingen kom att bli följande:

Kombinerade funktioner: Förslagen i denna kategori valdes inte att presenteras i form av bilder då detta är funktioner som förslagsvis kan tänkas finnas i slutligt koncept.

 Bokstöd  Smyckesträd  Klocka kombinerat med upphängningsfunktion  Tidningshållare  Dimrande ljus som kan ställas in på automatisk nedsläckning.  Växter i kombination med upphängningsfunktionen

Konstruktionsförslag: (se tabell 10).

Tabell 10. Kortfattad beskrivning av idéer som genererats fram under speedstorming sessionen. Beskrivning Figur 1

Formbar stålkonstruktion:

Stålkonstruktion med viss elasticitet som ger möjlighet för kund att utforma egna motiv, se figur 38. Kring det skapade motivet kan ljusslingan fästas, (Likt förslagen fyra i metoden brainwriting, därmed sammanläggning av dessa koncept).

Figur 38. Illustration av idé.

55 2

Dubbelhäftande tejp:

Dubbelhäftande tejp med krok som kan fästas på vägg eller tak, se figur 39. Genom tejpen kan krokarna flyttas vid behov och önskemål. Slingan hängs på krokarna.

Figur 39. Illustration av idé.

3

Kardborrevägg/tak:

En tavla eller yta som kan klistras på vägg eller tak, se figur 40. Ytan har en kardborrestuktur som skall medföra att bollarna på slingan skall fästas.

Figur 50. Illustration av idé.

4

Transparant hölje:

Formbart transparent hölje som omsluter slingan helt, se figur 41. En viss styvhet i höljet medger att det kan formas men även bevaras i det valda läget och sedan ytterligare formas om vid önskemål.

Figur 41. Illustration av idé.

56 3.4.4 Klustring och eliminering

Resultatet av den sammanställning som gjordes av de 37 olika idéerna presenteras i detta kapitel. Val och indelning av rubrikerna samt sållning av idéerna hittas i detta stycke.

Indelning

För resultatet av uppdelning i rubriker se tabell 11.

Sållning

Rubrikerna jämfördes mot målen med projektet, detta resulterade i att tre av rubrikerna sållades bort helt eller delvis då de inte utgjorde ett konceptuellt förslag eller början till konceptuellt förslag.

Rubrikerna ”fäste” och ”kombinationsfunktioner” valdes bort tillfälligt, då dessa kunde integreras i kommande koncept som detalj men inte utgöra övergripande utformning på produkten.

Rubriken ”teknik” uteslöts då projektet riktar sig till att skapa en kompletterande produkt till ljusslingan och inte att förändra befintliga slingan.

57 Tabell 11. Gruppering av idéer i sex olika kategorier. Tavla: Skulptur: Armatur:

 Magnetväggen  Kaktusen  Vajern  Kardborreväggen/taket  Luftballongen  Kil hyllan  Håltavlan  Stålkonstruktion som  Länken  Hålpusslet formas till olika motiv  Klossar med spår  Trådväggen  Formbart transparent som länkas samman  Nätet hölje som kan medge och hängs upp på olika former väggen.  Spiraltrappan  Rör med fästen i  Fackverket vardera ända.  Snurran  Trälåda med hål där  Pelare i plexiglas dioden kan sticka ut  Klossarna

Teknik: Fäste: Kombinations - funktioner:

 Dimmer med  Gångarna  Smyckesträd automatisk  Kroklampan  Växter integrerade nedsläckning.  Fjäderkroken  Tidningshållare  Induktionsplattan  Fästen för sänggavel  Klocka  Krokar i taket  Bokstöd  Gardin med fästen  Dubbelfästande tejp med krok

Tabell 12 Numrering av idéer.

Tavla: Skulptur: Armatur:

1. Magnetväggen 7. Kaktusen 16. Vajern 2. Kardborreväggen/taket 8. Luftballongen 17. Kil hyllan 3. Håltavlan 9. Stålkonstruktion som formas 18. Länken 4. Hålpusslet till olika motiv 19. Klossar med spår som 5. Trådväggen 10. Formbart transparent hölje som länkas samman och hängs 6. Nätet kan medge olika former upp på väggen. 11. Spiraltrappan 20. Rör med fästen i vardera 12. Fackverket ända. 13. Snurran 21. Trälåda med hål där dioden 14. Pelare i plexiglas kan sticka ut 15. Klossarna

58 Tabell 13. Resultat efter eliminering av koncept.

Elimineringskriterier för tabellen: (+)=Ja (-)=Nej

(?)=Krävs mer information (!)= Kontrollera produktspecifikation

möjlighet variationför utifrån

Idé Medger upphängning för Irislights Möter en bred målgrupp Ger önskemål Realiserbar Passar företaget Unik Mer info krävs Kommentar Beslut 1 + + + + + - - 2 + - + + + + - 3 + + + + + + + 4 + - + + + + - 5 + + + + + - - 6 + - + + + + - 7 + + - + ? + + - 8 + - - + ? + + - 9 + + + + + + + 10 - + + ? ? + + - 11 + + - + + + - 12 + - + + + - - 13 + - - + + + - 14 + + - + + + - 15 + + + + + + + 16 + + + - + + - 17 + - + ? + + + - 18 + + + ? + - + - 19 + - + + + + - 20 + + - + + - - 59 21 + + + + + + + Eliminering

De rubriker som kvarstod var tavla, armatur och skulptur, vilka tillsammans innehöll 20 idéer på lösningsförslag som numrerades enligt tabell 12. Efter genomförd eliminering kunde fyra olika idéer konceptgenereras kring i nästkommande fas istället för de föregående 37, se tabell 13.

De idéer som kommer arbetas vidare med utifrån tabell 13 blir:

 Idé 3  Idé 9  Idé 15  Idé 21

3.5 Utveckling och koncept val

I detta kapitel redovisas resultatet av tillvägagångsättet för att komma fram till ett slutgiltigt val av koncept.

3.5.1 Konceptgenerering

Idé 3 namnges till koncept 1, idé 9 namnges koncept 2, idé 15 namnges koncept 3 och idé 21 namnges koncept 4. Koncepten har genererats fram genom brainstorming samt med viss inspiration från de eliminerade rubrikerna i föregående avsnitt för att se om dessa kan influera detaljer i konstruktionerna. Koncepten presenteras i tabell 14.

60 Tabell 14. Beskrivning av koncept. Koncept 1

En plan skiva med frästa hål, antingen runda eller kvadratiska. Konstruktionen fästs upp på vägg med skruv eller spik, se figur 42. Hålen i skivan medger att komponenter kan fästas i dessa, se figur 43, 44 och 45. På den synliga och plana sidan av komponenterna kan exempelvis krokar, hyllor, krukor, klämmor, speglar, whiteboard och burkar vara fästa. Tanken är att den stora ramen ska vara en gemensam detalj för hela konstruktionen men att komponenterna som fästs i hålrummen på skivan skall kunna väljas av kunden själv. Detaljer som väljs av kunden fästs genom gängor i hålen eller en rundstav som träs igenom från ovansidan och låser fast de valda detaljerna i sidled. Materialvalet är ännu inte bestämt och hur ramen skall vara upphängd behöver räknas på för att kunna ge en specifik hållfasthet för hur mycket de valda komponenterna får väga tillsammans samt hur stor totallasten kan vara.

Figur 42. Illustration av koncept 1. Figur 43. Illustration av koncept 1.

Figur 44. Illustration av koncept 1. Figur 45. Illustration av koncept 1.

61

Koncept 2

Ett flexibelt rör som ställs på golv eller möbel. Det flexibla rörets elasticitet gör att röret kan böjas till viss del. Ett snitt längst med rörets längd medger att LED- slingan kan läggas i röret och därmed förenkla infästning av slingan, se figur 46. När slingan lagts i, längst med röret skall användaren kunna trä ut dioden så att denna blir synlig. Detta sker genom hål som gjorts runt om det flexibla röret.

Nästa moment blir att trä en av Irislights bomullsbollar kring dioden, på så sätt kan dioden och hålet på röret döljas. När önskad mängd diodrer har trätts igenom samt fått en boll fäst ovanpå ska rörets ändar kunna fästs i en platta som ligger mot en plan yta. Detta sker genom greppassning mellan rör och hål i ytan som ligger plant.

För att till sist kunna formge och få personlig prägel på konstruktionen krävs en stående skiva som är sammanfogad med den plana skivan, se figur 47. I den stående skivan finns förflyttningsbara knoppar som röret kan få fäste kring så att denna håller sig kvar i valt läge.

Figur 46. Illustration av koncept 2. Figur 47. Illustration av koncept 2.

62

Koncept 3

Ett koncept som består av klossar som kan ställas på golv eller möbel. Spår i klossarna medger sammansättning av komponenterna, se figur 48, så dessa kan staplas samman på höjd eller bredd, se figur 49. Detta kan skapa ett hyllsystem eller användas som leksak. Spårbredden är anpassad för att även ljusslingan skall kunna fästas i dessa och kunna viras runt klossarna. Materialvalet väljs till oljat eller målat trä som kan passa in med möblemang.

Figur 48. Illustration av koncept 3. Figur 49. Illustration av koncept 3.

Koncept 4

En konstruktion som utgörs av en skiva som hängs på väggen eller ställs på möbel likt en tavelram, se figur 50. På den synliga skivan borras hål som tillåter dioderna att träs igenom, se figur 51, momentet material är ännu inte bestämt. Hur dioden skall fästas fast på baksidan är ännu inte bestämt men även materialvalet är inte fastställt.

Figur 50. Illustration av koncept 4. Figur 51. Illustration av koncept 4.

63 3.5.2 Testning av koncept

I tabell 15 beskrivs genomförande av modellarbete samt problem som påträffats under arbetets gång. Vilka ändringar i koncepten som blir betydande för att konstruktionen skall vara realiserbara presenteras även.

Tabell 15. Beskrivning av första modellarbete för koncept. Koncept Beskrivning Modeller En enklare modell gjordes för visualisering av

förslaget, se figur 52. Infästning av funktionen, i detta fall en ögla, var tänkt 1 att ske i form av gänga i trä. Krävs annat materialval än trä som var tänkt att användas till en början då gängor i trä lätt spricker och är svåra att

tillverka för att passningen Figur 52. Modell för testning av skall bli bra. koncept 1.

Modellen bestod av ett flexibelt rör som klipptes

itu samt borrades. Detta kom att visa sig bli en problematisk konstruktion, se figur 53. Elasticiteten i röret krävs, vilket gör det

svårt att borra i samt fästning av dioden var svår och pillig speciellt i mitten på slingan då materialet fjädrade tillbaka kraftigt 2 vid snittet som dragits längst det flexibla röret. Ett nytt material som har Figur 53. Modell för testning liknande elasticitet men av koncept 2. som kan vara formsprutat redan från början med hål i kan komma att bli alternativet.

64 MDF- skivor limmades samman med trälim som

sedan skars upp till klossa av bestämd dimension, se figur 54. Fräsning av 2,5 mm breda spår med 2,5 mm mellanrum gjordes i

fräsen. Dessa var inte optimala att kila samman med varandra då MDF- skivorna har en 3 kartongliknande karaktär vilket gör att det sväller trotts bearbetning med materialet. Det upptäcktes även att dessa klossar, om Figur 54. Modeller för testning av koncept 3. konceptet skall bli realiserbart kräver större dimension. Spåren var

smala och risk för knäckning i materialet var märkbart.

En modell konstruerade i kartong. Hål gjordes på

ytan som tillät dioderna att träs igenom, se figur 55. Det upptäcktes att större dimension krävdes så att bollarna kunde placeras 4 bredvid varandra. Fixering av slinga i hålen krävde även en utförbar lösning så att ljusdioden skulle kunna sitta i fixt läge i hålet. Figur 55. Modell för

testning av koncept 4.

65 3.5.3 Koncepteliminering

Pahl och Beritz

Resultat av genomförd metod ses i tabell 16. Koncept 2 elimineras då denna lösning inte passar företaget och inte heller är realiserbar vilket upptäcktes vid testning av modell.

Tabell 16. Sållning av koncept.

Del 1 av Elimineringskriterier: eliminering (+) Ja (-) Nej Sållning av koncept (?) Mer information krävs (!) Kontrollera produktspecifikation

Beslut: (+) Fullfölj lösning (-) Eliminera lösning

(?) Sök mer information

(!) Kontrollera produktspecifikation

Kommentar Beslut

Lösning Löser huvudproblem Uppfyller alla krav Realiserbar Säker ergonomiskoch Passar företaget Tillräcklig info 1 Materialval på produkten utifrån de + + + + + + maskiner som finns att tillgå blir i så fall + metall. 2 Produkten får ingen exklusiv känsla och + + - + - + känns billig, passar inte företaget. - 3 + + + + + + Dimensioner behöver korrigering. + 4 + + + + + + Detaljer i konceptet kräver lösning. +

66 Pughs matris

DATUM som är referenslösning utgår ifrån en konstruktion som tillåter slingan att hänga på väggen, här valdes en krok då det inte finns en specifik konstruktion för just detta ändamål. Urvalskriterierna utgick ifrån produktspecifikationen, krav samt önskemål som skulle beröras under projektet plockades ut och sammanställdes enligt bilaga VI.

Tabell 17. Resultat av genomförd Pugh matris. Kriterium Alternativ (Ref) 1 3 4 Krav 1 + + + Krav 2 0 0 0 Önskemål 3 + + + Krav 4 0 0 0 Krav 5 0 0 0 Krav 6 - 0 0

Önskemål 7 0 0 0 Krav 8 0 0 0 D Önskemål 9 A 0 0 0 Önskemål 10 T U 0 0 0 Önskemål 11 M + + + Önskemål 12 + + + Önskemål 13 0 0 0 Önskemål 14 0 0 0 Önskemål 15 + + + Krav 16 + + + Önskemål 17 + + + Önskemål 18 0 0 0 Önskemål 19 0 0 0 Önskemål 20 - 0 0 Summa + 7 7 7 Summa 0 11 13 13 Summa - 2 0 0 Nettovärde 0 5 7 7 Rangordning 3 2 1 1 Vidareutveckling JA JA JA JA

67 Inget koncept fick negativt värde efter genomförd Pugh matris, därav eliminerades inget av koncepten, se tabell 17. Alla koncept togs vidare till nästa matris då en Pugh matris med viktning genomförts.

Pughs matris med viktning

Eftersom förgående matris medförde två högst rangordnade koncept valdes ingen ny referenslösning. Viktningsvärdena lades istället in i matrisen för att se om ny rangordning av koncepten kom att ske. Viktningsvärdena är de värden som produktspecifikationens viktning gett som resultat. Se tabell 18 för resultat av Pughs matris med viktningskriterier.

Tabell 18. Resultat av genomförd Pugh matris med viktning.

Kriterium Alternativ (Ref) 1 3 4 Krav 1 (w=5) + (5) + (5) + (5)

Krav 2 (w=5) (HF) 0 0 0

Önskemål 3 (w=4) + (4) + (4) + (4) Krav 4 (w=5) 0 0 0 Krav 5 (w=5) 0 0 0 Krav 6 (w=5) - (5) 0 0

Önskemål 7 (w=4) 0 0 0

Krav 8 (w=5) 0 0 0 Önskemål 9 (w=3) 0 0 0 Önskemål 10 (w=3) 0 0 0 D Önskemål 11 (w=3) + (3) + (3) + (3) A Önskemål 12 (w=2) T + (2) + (2) + (2) Önskemål 13 (w=4) U 0 0 0 Önskemål 14 (w=4) M 0 0 0 Önskemål 15 (w=3) + (3) + (3) + (3) Krav 16 (w=5) + (5) + (5) + (5) Önskemål 17 (w=3) + (3) + (3) + (3) Önskemål 18 (w=2) 0 0 0 Önskemål 19 (w=3) 0 0 0 Önskemål 20 (w=5) - (5) 0 0 Summa + 25 22 22 Summa 0 1 1 1 Summa - 10 0 0 Nettovärde 0 15 22 22 Rangordning 3 2 1 1 Vidareutveckling NEJ NEJ JA JA

68 Lösningar med lägst värden eliminerades vilka var referenslösningen i form samt koncept 1. Koncept 1 eliminerades främst då denna kräver metall som materialval, vilket inte är önskvärt då konstruktionen blir tung och otymplig att placera på väggen som den var tänkt att göra. Kvarstående koncept blev koncept 3 och koncept 4 vilka gick vidare till slutgiltigt val av lösning. Koncept 1 eliminerades på grund av lågt värde vid viktning men även eftersom ett negativt värde på ett av kraven gavs. Alla kraven behövde uppfyllas eller vara likvärdigt mot referenslösning.

Koncept 3 och 4 presenterades för företaget för att slutgiltig val av lösning skulle ske. Då konstruktionskostnader inte valts att beröras då det var en avgränsning i arbetet kom detta ändå att avgöra slutgiltigt val av lösning. Koncept 4 gav större valmöjlighet sett till material och nå ut till en bred målgrupp. Koncept 3 ansågs rikta sig till en äldre målgrupp samt bli en mer omfattande produkt då den krävde stora dimensioner för att kunna genomföras. Koncept 3 ansågs även av uppdragsgivaren bli kostsam sett till tillverkning samt pris till kund. Den har en del restriktioner för hållfasthet och liknar produkter som finns på marknaden.

Irislights ville ha en enklare produkt som inte hade allt för komplicerad konstruktion, därför valdes koncept 4. Ett koncept där dioderna kan träs igenom en tavla med hål och därmed dölja slingan, se figur 56.

Figur 56. Testmodell av koncept 4.

69 3.6 Konceptutveckling

Utveckling av koncept 4 startade genom modellering för att kunna säkerställa dimensioner och detaljlösningar som sedan gestaltades med hjälp av CAD-bilder, ritningar samt en prototyp.

3.6.1 Skisser

Skisser gjordes av valt koncept ses i figur 57. Det slutgiltiga konceptet bestod då av sex delar, skruvar, spikar och muttrar förväntades tillkomma vid tillverkning. Konstruktionen bestod av två ramar som fästs på fram och baksida. En platta med hål som agerar stomme i produkten. En gummimatta på baksidan med kryssformade snitt i samma läge som hål på skivan samt två klossar som används som stöd då produkten står på plan yta. Ramen på baksidan medger att produkten kan hängas på väggen med en skruv.

Figur 57. Skisser av valt koncept.

70 3.6.2 Modell

Tester gjordes med modeller som främst berörde att finna en lösning för att få ljusdioderna att kunna sitta fixerade i hålen. Här utvecklades en lösning med gummi, material med liknande egenskaper skulle även kunna användas i färdigställd produkt, se figur 58.

Figur 58. Test av detaljlösning utifrån modell.

Tjockleken på gummit märktes vara avgörande för storlek på det yttre hålet i det hårdare materialet som utgör själva skivan. I detta fall användes material som fanns tillgängligt i Karlstads universitets verkstad vilket var begränsat.

Tjockleken vid testning av detaljlösningen var 5 mm vilket gjorde att ytterdiameter på skivan blev 35 mm. Enligt ekvation skulle ytterdiameter kunna ha dimension på 30 mm millimeter: 10 + (4푥5) = 30

Diodens bredaste del utgör 10 mm och vid 90° utböjning av gummit ger 5 mm gångrat med de 4 sidorna. Gummimattan formar sig inte exakt efter de rundade sidorna vilket gör att några extra millimeter lades till för att konstruktionen skulle fungera. Testning av gummi med tjockleken 1,5 mm gjordes även, materialet uppfyllde inte funktionen det var lämpat för. Sökning på sortiment i lokala butiker gjordes där en 3 mm tjock gummimatta hittades vilken testades där diameter på hål i skivan kunde vara 25 mm, detta val kommer göra konstruktionen lättare viktmässigt. En större millimeter på gummit ger alltså mer styvhet. Klämrisk märktes vid millimeter 5. 71 3.6.3 CAD

Slutgiltig CAD-konstruktion innehåller 26 komponenter inklusive skruvar och muttrar, se figur 59. M6 skruvar och muttrar som valdes för sammanfogning av ram och skiva hämtades från Solid Components (u.å). Dessa kunde läggas in direkt i konstruktionen i CAD-format. Se bilaga VII för storlek av hämtade komponenter.

Avstånd mellan hålen i skivan valdes till 70 mm. Detta mått utgick ifrån ett medelvärde av mått på 20 stycken av bollarna. Dessa varierar i storlek då de är handgjorda och endast var uppskattade till en cirka storlek på 60 mm. Medelvärdet blev 62 mm där den största bollen mätte 65 mm. Extra 10 mm lades till mellan hålen för att bollarnas variation i storlek inte skulle påverka konstruktionens möjligheter.

Figur 59. Renderingar av konstruktion i CAD.

72 Det som inte syns i CAD-konstruktionen är de spikar som kommer behövas för att hålla samman ramen vilka förslagsvis blir 16 stycken.

Olika renderingar gjordes även i CAD med färgförslag. I figur 60 presenteras färgförslag som baseras på trendspaning och intervjuer. Jordigare färger som iakttagits på framförallt mässan Stockholm Furniture and Light Fair renderades. Även valet av trä i ramen utgick från trendspaningen samt den matta plasten valdes då den kan minska reflektioner och bländning av ljuset som sipprar igenom det bakre hålet i bomullsbollen där den inte är tät. Till höger har konceptet tilldelats färgen terrakotta rosa som en av de intervjuade lyfta fram förutspås vara en kommande trend, denna färg har RGB: 223, 125, 96, enligt color combos (u.å). Ramen och klossarna är i renderingarna av ljus ek. För fler förslag se bilaga VIII.

Figur 60. Koncept färgsatt med terrakotta rosa, brun/orange och sandbeige.

3.6.4 Ritningar

Nio ritningar konstruerades i CAD, se bilaga IX. Mått gjordes för att komponenterna ska kunna vara tillverkningsanpassade. Hål i platta samt de kryss som ska vara i matta som ska fästas på baksidan av hålplattan kommer båda ske genom stansning. Då kryss ska hamna i samma läge som hålen krävs ett specifikt mått som gör att färdig konstruktion kan bli realiserbar. Måttet beskriver för tillverkaren att centrum på det stansningsverktyg som används skall befinna sig inom en cirkel radien på 0,4 mm vilken mäts från centrum på hålet. Detta för att konstruktionen skall bli så exakt så att funktionen hos gummimattan för fastspänning av ljusslingan ska kunna ske.

73

Tillverkningsanpassning av kloss gjordes för att spåret som håller fast konstruktionen då den ska stå på plan yta skulle kunna tillverkas. Istället för att fräsa spåret vilket var ursprungstanke delades klossen in i två parter som sammanfogas med träplugg. Spår i vardera del sågas innan sammanfogning av dessa. Detta resulterade i att ryggen på klossen kommer ha ett synligt spår istället för att vara solid här, se figur 61.

Figur 61. Klossens rygg med synligt spår.

Spår i övre klossdelen valdes till 4 mm med toleransen för spelpassning för att plattan skall kunna kilas i spåret. Spåret på andra klossdelen valdes till 5 mm med mindre noggrann tolerans. Detta för att sammanfogning av komponenterna ska generera att spåren ligger i läge med varandra. Tillverkning skulle kunna ske med 1 mm tillgodo för tolerans.

Klossens bredd vid sammanfogning av de olika parterna är 143 mm vilket är storleken på virket innan bearbetning. Enligt kommentaren på sammanställningsritningen av klossen som hittas i bilaga IX ska slipning av sidorna slipas efter sammanfogning till måttet 130 mm.

Alla ritningar har ett preliminärt materialval. Planhyvlat furu med olika dimensioner har hämtats från Beijer byggmaterial (2016). Gummimattans dimensioner är hämtat från Stuvbutiken (2016) hemsida och Polypropylen skivans dimensioner är hämtad från Bergmans Plast Ab (u.å) där detaljen kommer att ske med extrudering.

Alla mått i ritningarna kan även ses som preliminära, då ritningarna skickas till verkstad kan ändringar och anpassningar vara nödvändiga för viss typ av kompetens, utrustning och verktyg.

74 3.6.5 Prototyp

Slutlig prototyp gjordes i Universitets verkstad. Måttsättning av prototypen utgick ifrån information på ritningar som gjorts tidigare. Trävirket som användes hade inte samma dimension i djup som ritningarna utan var något kortare. Hål i plattan stansades inte ut då verkstaden inte hade verktyg i rätt dimensioner för detta och fick därför borras ut. Kryss i gummimattan stansades inte heller ut, dessa skars förhand med kniv. Material som användes var furu, polypropylen samt gummi, se figur 62 för slutligt resultat.

Figur 62. Bilder på färdig prototyp.

3.6.6 Materialval

Referensmaterial på ram och klossar var furu vilket även är valt material i ritningar och prototyp. Referensmaterial på hålplattan var polypropylen vilket också användes i prototyp och ritningar. Kryssmattan med materialvalet gummi SBR var referensmaterial vid beräkning för elastomerer.

Egenskaper för furu hämtades från Föreningen Sveriges Skogsindustrier (2004), egenskaper för polypropylen hämtades från Nordic Plastic Group (u.å) och egenskaper för SBR gummi hämtades i programvaran CES EduPack, se tabell 19.

Tabell 19. Några egenskaper för furu, polypropylen och SBR gummi.

Egenskaper Furu Polypropylen (PP) Gummi (SBR) E-modul: 1,2 Gpa 1,2 pGa 1.15 -1.41 GPa Densitet: 470 kg⁄m3 0,00091-0,00092 kg⁄m3 1000-1020 kg⁄m3

75 Målsättning är att ta fram ett material som uppfyller liknande egenskaper som för furu, polypropylen och SBR gummi, men att minska energianvändning vid framställning. Detta ger ett meritvärde M. Ekvationerna är hämtade från Ashby (2005).

Målfunktion för att minimera energianvändning: m = l × b × t × ρ × H

(Där l är längden, b är bredden, t är tjockleken, ρ är densiteten och H är beteckning för energiåtgång vid framställning av materialet.) Meritvärde räknas ut med avseende på ett rektangulärt tvärsnitt, se bilaga X för fullständig uträkning: 휌 × 퐻 푀 = 퐸 (Där E är E-modulen). För att kunna minimera meritvärdet räknas ett värde ut på en linjes lutning för minimeringen. Denna görs genom logaritmering av meritvärdet. Detta resulterar i ekvationen: log 푚 = log 퐸 − log 퐻 – log 휌

Ur funktionen kan en lutning tas fram med värdet 1, meritvärdet och lutningen sätts in i CES-EduPack. Resultatet av sökning i programvara samt minimering av meritvärdet redovisas i figur 63, figur 64 och figur 65.

Figur 63. Graf vid minimering av meritvärde för trämaterial.

76

Figur 64. Graf vid minimering av meritvärde för plaster.

Figur 65. Graf vid minimering av meritvärde för elastomerer.

77

Tre typer som fått högsta värden vid minimering av meritvärdet inom de två materialgrupperna valdes ut, se figur 66, figur 67 och figur 68.

Figur 66. Tre typer av trä som fått högst värden vid minimering av meritvärdet.

Figur 67. Tre typer av plast som fick högst värden vid minimering av meritvärdet.

Figur 68. Tre typer av elastomerer som fick högst värden vid minimering av meritvärdet.

78 För vidare jämförelse av materialen gjordes en sammanställning av densitet och E- modul, se i tabell 20.

Tabell 20. Framtagna materials egenskapsvärden.

Material E-modul Densitet ρ Energianvändning (GPa) (풌품⁄풎ퟑ) vid material framställning (푴푱⁄푲품) Bambu 15 - 20 600 - 800 4.1 - 6 - 800 - 800 kg/m^3 Trä

Fir (sve. 11.7 - 14.3 390 - 480 8.77 - 9.7 Kaskadgran) Spruce 14.3 - 17.4 460 - 560 8.77 - 9.7 (sve. gran) Alkyd molding 13.5 - 20.7 1600 - 2300 39.3 - 43.5 compound Cyanate ester/HM carbon fiber,

UD 299 - 376 1620-1627 327 - 362 Plast composite, 0° lamina

Epoxy/S- glass fiber, UD 47.6 - 47.8 1840 – 1970 78 - 86.3 composite, 0° lamina

TPO (PP+EP(D)M , 10-20% 1,26 – 1,75 979 - 1030 79,2 – 87,6 mineral)

Elastomerer TPU (Ester, aromatic, 1 – 4,58 1400 - 1440 30% glass 61,8 – 68,4 fiber)

TPU (Ester, aromatic, 2 – 13,2 1430 - 1550 40% glass 57,3 – 63,3 fiber)

79 Tabell 19 jämförs med tabell 20, plastsorter för sig och träsorter för sig. Höga E- modulen innebär att materialet kan utsättas för höga krafter beroende på tvärsnittsarean. Eftersom produkten ska kunna hängas på väggen är eftersträvas hög E-modul så att inte för stora elastiska deformationer inträffar i produkten. Sållning sker med avseende på låg densitet och en låg energianvändning vid materialframställning.

Resultatet av jämförelsen ger att bambu blir ett bra materialval vid jämförelse av träsorterna, alkyd molding compound (alkyd gjutmassa) vid jämförelse av plasterna och TPU (Ester, aromatic, 30% glass fiber) vid jämförelse av elastomererna. Materialet behöver inte ha mycket högre E-modul än 1,2 Gpa i de första två fallen för trä och plaster, då prototypen visat att detta är en E-modul som håller i konstruktionen. Därför gjordes sållningen av framförallt plasterna utifrån alkyd moldin compounds låga energianvändning vid framställning då andra material ändå hade högre E-modul men högre energianvändning vid materialframställningen.

Valet av TPU (Ester, aromatic, 30% glass fiber) vid jämförelse av elastomererna gjordes med avseende på att möta SBR gummits värden. E-modulerna och densitet var liknande och energiförbrukningen vid framställning av materialet va inte det bästa valet då TPU (Ester, aromatic, 40% glass fiber) hade lägre värden här. Skillnaden var framförallt att TPU (Ester, aromatic, 40% glass fiber) hade högre densitet vilket var avgörande för slutgiltigt val inom materialgruppen elastomerer.

80 4. diskussion

Arbetsgången genom projektet har varit bra. Metoder som valts har fungerat för att bidra till kunskap i arbetet och endast ett fåtal valdes bort då det inte stärkte arbetsprocessen. Uppdraget hade till en början en bred ingång där en kompletterande produkt var ett alternativ men även en produktutveckling av LED-slingan sågs som en möjlighet. Efter förstudien kunde det konstateras att LED-teknik har goda egenskaper gentemot andra produkter i branschen och att den nuvarande produkten Irislights inte i dagsläget hade ett behov av att uteslutas på marknaden då tekniken i den är rätt i tiden. Även förstudien stärkte valet att arbeta med att utforma en ny produkt då miljön som slingan används i inte kan styras och kundgruppen var bred.

Genom förstudien och idégenereringen kunde det fastställas att befintlig ljusslinga saknar en betydande funktion som kan bidra till människans välmående men framförallt med avseende att produkten används på sena eller tidiga timmarna på dygnet. En dimmer som ger möjlighet att ändra ljusstyrkan i slingan kan därför bli ett bra komplement, detta kan vara en aspekt som företaget skulle kunna ta med sig för framtida produktutveckling av sitt varumärke.

Förstudien berörde främst tekniken i LED-belysning vilket bidrog till en förståelse för vilka möjligheter en kompletterande produkt skulle ha för att göra en relevant konceptgenerering. Då LED inte alstrar värme och är en brandsäker produkt kunde produktutveckling ske utan hänsyn till risk för brandfara. Även förståelse för att LED inte alstrar IR-strålning och därmed inte bleker ytor behövde inte materialvalet göras med avseende på detta. Studie kring ljussättning av ytor och dess förhållande till material och färg togs med innan slutgiltig materialvalsprocess. Att trä och plast valdes som material berodde på trendspaningen som gjordes under förstudien gav indikationer på att naturmaterial är en trend idag inom heminredningsbranschen och plasten valdes då den kan ha matta egenskaper för att undvika en för mycket reflektioner men även för att plast kan färgas efter olika önskemål. I litteraturstudien nämns att LED har hög luminans och kan bidra till bländning vilket bör undvikas. Sett till den befintliga produkten som uppdragsgivaren distribuerar dras parallell till att omslutande trådbollen utgör skydd mot luminansen i ljusslingan vilket medför att ett mjukare ljus skapas.

Inga värden på prototypmaterial i energianvändning kunde hittas då databasen hade flera förslag på materialen med lite olika sammansättning men med samma beteckning, antagande gjordes att dessa var sämre då de inte heller hamnade i topp tre när graferna togs fram. Trotts att beräkningar gjorts och att bambu samt alkyd gjutmassa blev bäst materialval inom materialgruppen trä och plast kan egenskaper som formbarhet för tillverkning göra att det valda konceptets formkrav inte blir genomförbart. Även energianvändning vid tillverkning kan göra att materialen kräver energikrävande processer för bearbetning och formning vilket kan leda till att det i

81 slutändan blir ett sämre materialval jämfört med andra framtagna materialförslag. Innan slutgiltig materialval ska göras behöver valda materialens livscykel ses över genom hela processen från råvarumaterial fram till återvinning av produkten för att kunna göra en korrekt bedömning av vad som påverkar miljön minst. I detta projekt är även gestaltningen av produkten en viktig aspekt, om produkten produceras men i ett mindre tilltalande utförande, vilket kan påverkas både av designen men även av materialvalet, kan försäljning av produkten bli låg. Produkten framställs utan att ett behov uppfylls och hela processen blir onödig. Därför behöver företaget även göra en bedömning av materialvalet utifrån det estetiska uttrycket som de önskar och vad som är aktuellt på marknaden i den tid som produkten ska lanseras.

Citatet ”Koltrådslampans död föder ny teknik. Kopparens död föder nya uttryck” som blev ett resultat av intervjuerna syftade på att koltrådslampans förbud gjort att den snart kommer försvinner på marknaden, då skapas möjlighet för annan teknik att växa på marknaden och utbudet kan öka av LED produkter då konsumenterna letar efter nya lösningar. Även att metallen koppar som varit populär inom belysning- och heminredningsbranschen är på väg ut från marknaden indikerar på att andra material och färger kan komma att bytas ut i framtiden. Det visar på att vi vill förändra vår heminredning och kommer ge möjlighet att öppna upp för nya formgivningar och färgsättningar av produkter.

Igenkänningsfaktor för varumärket på framtagna produkten kan förslagsviss vara loggan för Irislights som placeras synligt på produkten eller det spår som formats på klossarnas rygg som egentligen är en tillverkningsanpassning som kan bli en igenkänningsfaktor som I för Irislights.

Utifrån förstudien kan ett företags slogan, då de ökar sitt produktutbud vara betydande. En slogan får kunden att relatera till företaget och produkten. Eftersom ljusslingan i dagsläget kanske är det kunderna främst ser utgöra hela varumärket kan en ny produkt ha svårt att skapa en lika stor marknad kring sig. Detta kan även vara något som företaget behöver se över om de vill utöka varumärket Irislights med fler produkter. Problemformuleringen som löd enigt följande:

”Hur ska en upphängningskonstruktion vilken är anpassad till LED-slingorna Irislights och ger kunden variationsmöjligheter utformas?”

Upplevs ha blivit löst utifrån projektet. Den ger möjlighet för kunden att fästa produkten men även möjlighet till den variation som individen önskar. Utifrån förstudien kunden ett behov hos konsumenterna för just upphängning av slingan ses, därför tror jag att en produkt som denna skulle kunna nå marknaden. Det som återstår att se är om konsumenterna vill ha en konceptuell lösning i denna storlek eller om de önskar förslagsvis en mindre enklare lösning som inte har samma möjlighet för kreativitet för uppfästning av befintlig produkt.

82 5. Slutsats

Det valda konceptet är en lösning som ger användaren möjlighet till variation och att utforska sin kreativitet. Lösningen besvarar problemformuleringen och ger befintlig produkt alternativ för användningsområde. Om den presenterade lösningen senare önskas genomföras för distribution ut till butik för och bli en produkt på marknaden krävs att företaget kompletterar delar kring konceptvalet. Vissa av de berörda områdena i denna arbetsprocess behöver undersökas och skapas mer information kring för att detta ska bli en realiserbar produkt. Förslag på vad företaget kan behöva undersöka presenteras nedan:

 Beräkningar för att se att konstruktionen, framförallt klossarna, är stabila med de dimensioner som har bestämts och förändra dessa vid behov.

 Materialvalet behöver ses över med avseende på estetik, miljöpåverkan, kostnad och formgivnings egenskaper.

 Tillverkningsmetoden för valt material behöver bestämmas.

 Ritningarna måste därefter anpassas efter vald tillverkningsmetoden samt material.

 Slinga med funktionen dimmer kan vara lämplig att utforma. Även skapa en slinga med 64 dioder om dimensioner på det förslags som gjorts behålls så att alla hål kan fyllas med ljus om kunden önskar detta.

Det finns ingen motsvarande lösning för ljusslingor i dagsläget men behovet för den finns.

83 Tackord

Jag vill personligen tacka alla som deltagit och bidragit till projektets utveckling, utan er hjälp hade inte projektet kunnat fullföljas. Först, ett stort tack till uppdragsgivaren Home Structures Sweden AB som gett mig möjlighet att genomföra ett projekt kring varumärket Irislights och Peter Nordin som agerat handledare och kontaktperson hos uppdragsgivaren. Monica Jakobsson på Karlstads universitet, tack för din handledning och ditt stora engagemang. Jag vill även tacka mina nära och kära som har gett mig energi och stötta mig från start till slut. Tack!

84 Referenslista

Annell ljus + form AB. (u.å). Liten ordbok. http://www.annell.se/infotek/liten-ordbok/ [ Hämtad 2016-05-15]

Ashby, M. (2005). Materials Selection in Mechanical Design. Oxford: Butterworth-Heinemann.

Beijer byggmaterial (2016). Planhyvlat virke. http://www.beijerbygg.se/store/privat/tr%C3%A4produkter/listverk/planhyvlat-virke [Hämtad 2016-05-10]

Bergmans Plast AB. (u.å). Plastprofiler. http://www.bergmanplast.se/?pg=478448575 [Hämtad 2016-05-10]

Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikaelsson, L., Osvalder, A., Rose, L., & Ulfvengren, P. (2011). Arbete och teknik på människans villkor. Stockholm: Prevent.

Chan, K-Y. & Chanf, S-C. (2014). A preliminary study on the integration of engineering and aesthetics measures via the design of vehicle silhouettes. http://solab.me.ntu.edu.tw/Publications/Journal/2014JMES_Aesthetics.pdf [Hämtad 2016-04-15]

Color combos. (u.å). #DF7D60 Hex Web Color. http://www.colorcombos.com/colors/DF7D60 [ Hämtad 2016-05-16]

Eriksson, M. & Lilliesköld, J. (2004). Handbok för mindre projekt. Stockholm: Liber AB.

Fuxén, A.M. & Fagrell, M. (2015). Ljusdesign. Fuxenfagrell AB.

Föreningen Sveriges Skogsindustrier. (2004). Att välja trä. http://www.martinsons.se/default.aspx?id=9342 [Hämtad 2016-05-20]

Hallgrimsson, B 2012, Prototyping and Modelmaking for Product Design, Laurence King Publishing, London.

Hestad, M. (2013). Branding and Product Design: An integrated perspective. Farham: Routledge.

IEA. (u.å.). Definition and domains of ergonomics. http://www.iea.cc/whats/index.html [Hämtad 2016-03-10] Instagram. (2016). #Irislights. 85 https://www.instagram.com/explore/tags/irislights/ [Hämtad 2016-03-08] Johannesson, H., Persson, J.-G. & Pettersson, D. (2004). Produktutveckling. Stockholm: Liber AB.

Månsson, L. & Schönbeck, Å. (2003). Ljus & rum: Planeringsguide för belysning inomhus. Stockholm: Ljuskultur.

NE (Nationalencyklopedin). (u.å). Bländning. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/bl%C3%A4ndning [Hämtad 2016-05-17]

NE (Nationalencyklopedin). (u.å). Elektromagnetisk strålning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/elektromagnetisk- str%C3%A5lning [Hämtad 2016-05-17]

NE (Nationalencyklopedin). (u.å). Estetik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/estetik [Hämtad 2016-05-17]

NE (Nationalencyklopedin). (u.å). Kärnskugga. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%A4rnskugga [Hämtad 2016-05-19]

NE (Nationalencyklopedin). (u.å). Receptor. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/receptor [Hämtad 2016-05-19]

Nilsson, Wikberg, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2015). Design process och metod. Lund: Studentlitteratur.

Nordic Plastic Group. (u.å). PP Propenplast. http://www.npgroup.se/wp-content/uploads/2016/01/PP-X.pdf [Hämtad 2016-05-20]

Optikerförbundet. (u.å). Vad är UV-strålning? http://www.uvsol.se/index2.asp?siteid=2&pageid=45 [Hämtad 2016-05-15]

Pettersson, S. (2015). See the light. Stockholm: Arvinius + Orfeus publishing AB.

Pippo, K. & Ångström, E. (2010). Ljussätt ditt hem. Västerås: Forma books AB

Pixlr. (2016). Express. https://pixlr.com/express/ [Hämtad 2016-03-20]

Siljerud, P. (2011). 100 TRENDER: Din guide till framtiden. Malmö: Liber AB. 86

Skolan Bergius. (u.å) Hjälphäfte. http://skolanbergius.se/Lektionsmaterial/7MR/Block/v%203739%20BTT/Hjalphafte. pdf [Hämtad 2016-05-17]

Solid components. (u.å). Fästelement. http://old.solidcomponents.com/ [ Hämtad 2016-05-03]

Starby. L. (2003). En bok om belysning. Stockholm: Ljuskultur.

Stuvbutiken. (u.å). Gummimatta ALFA. http://www.stuvbutiken.com/produkter/mattor/gummimattor/gummimatta-alfa.html [Hämtad 2016-05-10]

Städje, J. (2012). Neonrör, en nästan bortglömd konst. http://www.aktuellhallbarhet.se/neonror-en-nastan-bortglomd-konst/ [Hämtad 2016-05-15]

Toyota. (u.å.). The Toyota Way: Våra fem värderingar. https://www.toyota.se/om-toyota/foretaget/the-toyota-way.json [Hämtad 2016-03-07]

Värt att veta om belysning med LED. (2011). Stockholm: Ljuskultur.

Wall, L. (2005). Lärobok i belysningsteknik. Stockholm: Ljuskultur.

Österlin, K. (2011). Design i fokus för produktutveckling: Varför ser saker ut som de gör?. Malmö: Liber.

87 Bilagor

Bilaga I: Projektplan

Projektplan

Irislights

Rebecca Magyar Examensarbete, innovationsteknik & design Högskoleingenjörsexamen, Karlstadsuniversitet 2016-01-26

B.I.A

Arbetet är en avslutande del av högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design, och är delkrav för en examen inom utbildningen. Arbetet ska genomsyras av de kunskaper studenten fått ta del av under sin treåriga studietid på programmet och ska visa prov på studentens kunskaper. Arbetet skall presenteras muntligt samt i rapport.

Uppgift som ska lösas

Ge förslag på layout för en upphängningskonstruktion anpassad till LED-slingorna Irislights.

Tidsram

Vecka 4 till Vecka 23

Resurser

 Biljetter till Furniture and light fair i Stockholm, resa ordnas gemensamt med tidigare årskurs inom samma utbildning.  Kurser och kurslitteratur ur utbildningens tidigare kurser samt övrig litteratur.  Alternativt ytterligare mässor som kan gynna arbetets förstudie.  Viss tillgång till kontorsplats hos Home Structures Sweden AB under preliminärt 4 tillfällen.  Handledare både från Universitetet samt företaget.  Den nuvarande LED-slingan .

B.I.B Bakgrund

Företaget Irislights är ett svenskt grossistföretag till Home Structures Sweden AB. Det är ett ungt företag som riktar sig mot modern design inom inredningsprodukter. Huvudkontoret ligger i Stockholm där även studenten kommer ha viss tillgång till kontorsplats vid förbestämda tillfällen. Produkten som studenten kommer arbeta med är en LED-slinga bestående av utbytbara lampor samt handgjorda bollar som sitter dekoration kring varje LED- lampa. Tanken med produkten är att kunden ska kunna bestämma färgsättning och mönster själv genom att köpa bollarna styckvis eller i en färdig färgkombination. På så sätt blir produkten personlig och kunden i fråga har större möjlighet att variera sig färg- och mönstermässigt. Då den nuvarande produkten är kreativ och ger möjlighet för kunden att skapa ett personligt uttryck ser företaget att presentationen av produkten i hemmet kan bli mer kreativ och inte begränsas till ett fåtal upphängnings sätt. En konstruktion som ger denna möjlighet finns inte i dagsläget på marknaden.

Delmål

Delmål blir alltså att ta reda på vad användarna vill ha och detta sker genom en förstudie. Arbetet ska ske genom en genomgående förstudie kring belysningsdesign samt undersökning av dagens uttryck inom inredningsdesign, detta sker genom intervjuer, besök på mässor samt undersökning i relevant litteratur och forskning. Genom att ta reda på vad kunden vill ha, vad företaget Home Structures Sweden AB vill gestalta och möta deras värderingar, men samtidigt inte låta uppdragsgivaren styra projektet.

Det presenterade konceptet skall aven genomgå en materialvalsprocess för att möta företagets vision att föra in miljöaspekter i sina produkter.

Mål

Ge förslag på en genomförbar utformning av en konstruktionsmodul som integrerar LED-slingorna Irislights. Detta ska presenteras genom prototyp/modell, CAD- konstruktion samt måttsatta ritningar.

B.I.C Organisation (Personer knutna till projektet):

Tabell 2. Organisation och ansvarsområden. Befattning Namn Telefonnummer Mail adress Student: Rebecca Magyar 070- 826 77 52 [email protected]

Handledare Peter Nordin 00 45 20 49 07 10 [email protected] (Irislights): Alternativ Erika Johansson 073-985 33 80 [email protected] handledare (Irislights): Handledare Monica Jakobsson 070-690 58 80 [email protected] (Karlstads 054-700 16 54 universitet):

Examinator: Leo de Vin 054-700 25 54 [email protected]

Kortfattad beskrivning av de olika befattningarna:

 Student: Agerar projektledare och genomför projektet.  Handledare på Irislight: Agera stöd och samordnare till studenten, samt uppdragsgivare.  Alternativ handledare på Irislights: Ställföreträdande för ovanstående vid behov. Denna befattning skall ha samma uppgifter som ovanstående befattning.  Handledare på Karlstads universitet: Vägledning och rådgivning.  Examinator: Godkänner eller underkänner examensarbetet.

B.I.D Riskbedömning

Tabell 2. Riskbedömning, S=sannolikhet, K= konsekvens och R= Risk. Bedömning görs mellan 1-4, där 1 är lågt och 4 är högt. S*K=R, där R=riskvärdet. Matrisen är utförd enligt Eriksson, M och Lilliesköld, J (2004).

Risk S K R Åtgärd Inte bli klar med projektet i 2 4 8 Följa tidsschema/ Gantt-schema samt tid. följa upp dessa kontinuerligt. Att inte bli färdig med 3 2 6 Börja med rapporten samtidigt som rapporten i tid. projektet startar. Sätta av tid efter varje avslutat moment för att skriva på rapporten så att inga moment försvinner eller glöms bort.

Att lösningen inte tillämpas. 3 1 3 Göra sakligt arbete och förstå vad uppdragsgivaren samt konsumenternas behov, önskemål och krav. Även ha en kunskap om hur designen påverkar hur tillverkningen av produkten kommer att se ut. Att komma på ett koncept 2 3 6 Inte vara så som inte tillfredsställer problemlösningsfokuserad i början problemen. och ha en välarbetad kravspecifikation samt en stabil och utförlig förstudie. Datorn som arbetet görs på 1 4 4 Mejla och lägga över på ett USB- kraschar. minne. Handledare byter tjänst eller 1 1 1 Ställföreträdande handledare som inte har möjlighet att följer projektet och kan fullfölja handleda. handledning till projektets avslutande. Studenten insjuknar. 1 3 3 Justering av tidsplan. Plagiering och patentbrott. 2 4 8 Ha tillräcklig information kring detta. Få tag på användare 3 4 12 Söka upp användare av befintliga ljusslingan på sociala medier men även se vad användarna har för krav kring belysning i det stora hela.

B.I.E Kommentarer till tidsplan och resursplan Gantt-schemat och projektmodell är väldigt flytande och kommer följas övergripligt och möten med diverse handledare kommer fyllas i efterhand.

Dokumenthantering

Dokumenten ska ha namnet Irislights i slutet av varje filnamn, även datum ska inkluderas i filnamnet samt versionen som avslutande. Ex: Projektplan.16.01.01.IRISLIGHTS_01 Alla inlämningar ska ha sidhuvud samt sidfot med namnet inkluderat, undantag gällande den slutliga rapporte

B.I.F

Bilaga II: WBS

B.II.A

Bilaga III: Projektmodell

Etapp/ Milstolpar Grindhål Färdigt Ansvarig Projektfas datum Start  Examensanmälan Rebecca Klar  Examensanmälan 2016-01-25 Examinator Godkänd  Projektplan 2016-02-08 Rebecca Klar  Projektplan Examinator Godkänd Förstudie  Metodikdel 2016-03-21 Rebecca Klar  Metodikdel Examinator Godkänd  Delredovisning 2016-03-23 Rebecca Klar  Delredovisning Examinator Godkänd  Sammanställning  2016-03-18 Rebecca av research Klar Idégenerering  Sammanställning  2016-04-08 Rebecca av Idégenereringar Klar Konceptgene-  Sammanställning  2016-04-22 Rebecca rering av Konceptgenerering Klar  Konceptval/ Under v.17 Uppdragsgivare Layoutval Rebecca Godkänd Visualisering  Prototyp, CAD &  2016-05-13 Rebecca ritningar Klar Avslutande  Slutredovisning  Vecka.21 Rebecca Klar  Slutredovisning Examinator Godkänd Handledare  Utställning  Vecka.21 Rebecca Klar  Utställning Examinator Godkänd Handledare  Slutrapport  Rebecca Klar  Slutrapport 2016-05-30 Examinator Godkänd  Opponering  2016-06-07 Rebecca Klar eller 2016-06-08  Opponering Examinator Godkänd

B.III.A

Bilaga IV: Ganttschema

K

O

ET

N

I

V

T

D

A

C

H

A

i

I

ÉG

P

d

F

M

S

EP

V

an

s

P

GRINDAR

U

Ö

l

ÖVRIGT

S

öte

KURST

/

ogg (h

EN

d

ST

A

TG

R

P

LU

l

R

LI

e

S

M

AR

d

ER

TU

O

EN

T

ar

S

AKT

A

on

JEK

ER

/

T

ER

möte

ve

D

N

ER

i

k

I

D

c

I

E

a

I

N

k

TF

ER

E

N

a)

G

G

A

I

N

S

G

G

G

K

Be

e

e

va

P

nom

nom

s

rot

P

O

t

l

P

U

ä

i

re

Ri

S

Re

L

t

roj

ppone

m

Ra

ot

t

a

ol

ol

Y

s

oggbok

s

CA

t

t

m

t

yp/

i

e

s

ni

e

S

ä

pport

va

i

i

e

nt

kt

l

ka

ka

a

S

nga

a

l

D

m

ni

m

a

m

LA

rc

pl

ri

m

m

t

i

ng

ode

h

a

ng

e

on

e

r

n

t

e

e

t

ode

ode

t

t

ode

ode

l

l

r

r

r

r

W

BS

, G

a

nt

t

-s

c

he

H

a

m

13

l

4

vfa

a

&

rt

P

roj

e

kt

m

ode

l

l

H

ons

a

l

22

5

vfa

3/

2

rt

F

P

F

Be

F

T

U

RO

örbe

a

re

kt

s

RN

nds

t

ä

a

J

m

s

re

E

IT

pa

ökni

K

m

de

U

T

ni

a

l

för i

P

RE

s

ng

ng kri

e

L

r i

A

&

nför oppone

N

dé

L

ng be

ge

IG

ne

H

re

l

T

ys

ri

F

ni

ng, konc

A

ri

ng

IR

ngs

H

a

s

25

l

e

6

vfa

m

e

pt

i

rt

na

ge

ri

ne

e

re

ri

ng, i

nt

e

rvj

u &

övri

ga

ons

H

a

l

25

17/

7

vfa

rt

2

O

M

P

oodboa

P

O

N

E

rd

RIN

G

H

S

a

S

14

l

8

vfa

E

M

rt

IN

A

RIE

D

A

G

IN

Int

T

e

rvj

E

R

u Iri

V

J

U

s

Å

l

i

m

ght

H

T

å

a

E

n 29/

s

l

18

RF

9

vfa

, å

t

Ö

e

rt

2

rförs

RS

Ä

ä

L

l

j

J

a

A

re

RE

, pot

e

H

O

nt

a

ns

i

15

10

l

e

vfa

l

9/

l

kund

rt

3

H

a

22

l

11

vfa rt

B.IV.A

F

H

re

37,5

e

14

l

8/

fa

rt

4

H

e

15

15

l

fa

rt

H

e

39

16

l

fa

rt

H

e

41

17

l

fa

rt

O

H

T

ns

i

e

s

53

18

l

3/

fa

4/

rt

4

3

U

P

re

t

s

s

t

ä

e

l

nt

l

ni

H

a

i

ngs

e

56

ons

19

l

fa

m

rt

m

a

a

t

t

e

e

ri

ri

a

a

l

l

T

H

ors

e

80

20

l

19/

fa

rt

5

U

U

M

T

t

unt

s

S

t

ä

T

l

l

l

i

Ä

ni

g pre

L

ng

L

N

s

e

IN

nt

H

G

a

e

41

21

t

&

l

i

fa

on

S

rt

L

U

T

RE

D

O

V

.

IN

L

Ä

M

N

IN

G

H

A

V

e

22

l

S

fa

L

rt

U

T

RA

F

örbe

P

P

O

re

R

rde

T

l

s

O

e

P

r för oppone

P

O

N

E

RIN

G

ri

O

ng

M

H

D

e

23

l

fa

E

T

rt

T

A

G

O

D

K

Ä

N

T S

B.IV.B Bilaga V: Intervjuer

Sammanfattning av Intervjuer

Intervju 1 – Affären (Gamla stan, Stora Nygatan 26, Stockholm)

Koltrådslampan har en stadig efterfrågan och kan kombineras med en mängd olika utformningar på lampans fot. Materialmässigt håller kopparn på att försvinna helt ut ur sortimentet medan mässingen håller sig kvar. Mer naturmaterial efterfrågas exempelvis trä och i så fall gärna ljust träs så som ek.

Kunderna nu är mer medvetna och intresserade då belysning fått större del i inredningen. Det händer mycket inom LED-belysningen som är i ständig förändring och utveckling. Då kunderna tänker mer miljömedvetet och hållbarhetsmässigt ökar därav LED sin efterfrågan hos kunderna på grund av in långa livslängd.

Kunderna till Irislights sträcker sig över ett stort spann. De ser alla olika åldrar och tror just att valmöjligheten samt presentationen av produkten i butiken lockar och skapar vad de kallar för ”godiseffekten”. I butiken presenteras produkten genom att den hängs i skyltfönstren och de lösa bollarna har lagts i korgar i färgordning (se figur 1 & 2). Den intervjuade hade själv Irislights hemma och har lagt dessa bakom TV:n vilket skapar en varm känsla i rummet.

Figur 7 & 2 Presentation av Irislights hos Affären i Gamla stan.

B.V.A

Intervju 2 – Bright 1-2-3 (Sickla, Smedjegatan 4, Stockholm)

De material och färger som är populära är mässing och marmor då de samtidigt ser koppar försvinner lite. Terrakotta rosa som även kan beskrivas som gammelrosa presenterades på mässan Furniture and light fair 2016 och denna färg tror den intervjuade kommer skapa ett uppsving på marknaden. Man går även från blankare metaller till borstade metaller.

Under mässan sågs mycket kombinationer av natur och blommor, de skyltade med nordiska bilder och den intervjuade tror att även detta kommer bli en ny trend i kombination med mer natur material.

Den produkt i sortimentet som har en stadig efterfrågan är bordslampan Stella från Pholc AB, här kombineras en lampfot av betong tillsammans med en glödlampa av koltrådvarianten. Koltrådslampan kommer att hänga kvar i sortimentet ett tag till men på grund av transportförbud som råder in till Sverige kommer de lager som finns idag att säljas ut och beräknas räcka i omkring ett år fram. Efter detta kommer antagligen alternativ i forma av LED att efterträda.

Irislights kunder är generellt sätt väldigt varierande, många köper till sina barn eller som present. Det ses som en lätt produkt, som är dekorativ och som inte tar så mycket plats. De presenterar även här produkten hängandes från taket och har lite mindre sortiment men lösa bollar i skåla (se figur 3 & 4). De försöker dock variera presentationen och har haft kompletta slingor liggandes i fönstret samt i skålar.

Den intervjuade har själv Irislights och har lagt dessa på sin fönsterbräda. En kollega till den intervjuade har hängt fyra slingor över vaggan i barnrummet.

Figur 3 & 4 Presentation av Irislights hos Bright 1-2-3. B.V.B

Bilaga VI: Urvalskriterier

Urvalskriterier

Kriterium Cell Kriterium K F nummer Ö B HF 1 1.1 Utvecklingsprocess av konstruktion sker utifrån den nuvarande LED-slingan. K B 2 1.1 Vald konstruktion ger ljusslingan möjlighet att lysa och skall inte försämrar nuvarande produkts K HF

funktioner. Alstring 3 1.3 Utveckling av koncept och slutkonstruktion sker med avseende på Ö, 4 F användarvänlighet. 4 1.3 Konstruktion hållbar så den inte ramlar ner/ går sönder och/eller skadar K F människan. 5 1.4 Utvecklingskostnad < 0 kronor. Exklusive ersättningskostnader för diverse resor, material eller annan K B nödvändighet för projektets utveckling.

6 2.1 Tillverkningsmetod väljs utifrån materialval. K B 7 2.2 Tillverkningsprocess skall ha låg

Framställning påverkan på miljön. Hänsyn tas både Ö, 4 B externa och interna. 8 2.3 Framställning och tillverkning utan påverkan på människan. K B 9 3.1 Konceptet på produkten ger konsument valmöjligheter till variation och egna Ö, 3 F kombinationer. 10 3.2 Alla ingående detaljer i samma transport. Ö, 3 B

11 3.3 Förpackning enkel att ställa upp i butik, lagom storlek för kund att ta med hem. Ö, 3 B

12 4.1 Möjlighet till olika användningsområden. Ö, 2 F 13 4.1 Enkelt att integrera konstruktion i olika Ö, 4 hushåll. B

Brukning 14 4.2 Återvinningsbar eller återanvändningsbar slutkonstruktion. Ö, 4 B 15 4.3 Ge slutkund möjlighet att skapa eget uttryck. Ö, 3 F 16 4.3 Brandsäker produkt. K B

17 4.3 Produkten skall befinna sig i en lagom nivå för av- och på-knapp för LED- Ö, 3 F slingan.

B.VI.A

18 5.1 Nedmontering kan ske av kunden själv. Ö, 2 B

Eliminering

19 5.2 Möjlighet till återvinning. Ö, 3 B

20 5.3 Minimal risk för skador vid Ö, 5 B nedmontering.

B.VI.B

Bilaga VII: Hämtade komponente

B.VII.A

B.VII.B

Bilaga VIII: Färgförslag

B.IX.A

Bilaga IX: Ritningar

1 2 3 4 Date Signed Description of the revision Zone Issue

143 A SEE DETAIL A A 69,5

+0,4 4 0 45

B B

5

4

SECTION A-A

C A C 83 30 22,5 6

5

A ,

2

2

0

8

5

D 1 D

DETAIL A SCALE 1:1 E E

SCALE 1:5

Furu Planhyvlad 21 x 143 x 2400 Itemref Quantity Title/Name, designation, material, dimension etc Article No./Reference General tolerance acc. to ISO 2768-class f General surface roughness Ra µm 6.3 Designed by Model name Date Scale F REBECCA MAGYAR KLOSS1 2016-05-17 1:2 F KLOSS1_

KARLSTADS UNIVERSITET Drawing no. Issue Sheet 008_IRISLIGHTS A 1 (1) 1 2 3 4 B.IX.A

1 2 3 4 Date Signed Description of the revision Zone Issue

6 A DETAIL A A SCALE 3:5

5

5

,

,

2

9

2 143 1

30 83 45 B B

5

2

1 C C

A

SECTION A-A A 69 D SEE DETAIL A D 5

5

3

0

8 E E SCALE 1:5

FURU PLANHYVLAD 33 X 33 X 1000 Itemref Quantity Title/Name, designation, material, dimension etc Article No./Reference General tolerance acc. to ISO 2768-class f General surface roughness Ra µm 6.3 Designed by Model name Date Scale F REBECCA MAGYAR KLOSS2 2016-05-17 1:2 F KLOSS2

KARLSTADS UNIVERSITET Drawing no. Issue Sheet 010_IRISLIGHTS A 1 (1) 1 2 3 4

B.IX.B

1 2 3 4 Date Signed Description of the revision Zone Issue

A A

4 5 °

B B

0

3

C C

6

D D

E E SCALE 1:1

TRÄPLUGG 6 X 30 Itemref Quantity Title/Name, designation, material, dimension etc Article No./Reference

General tolerance acc. to ISO 2768-class General surface roughness Ra µm

Designed by Model name Date Scale F REBECCA MAGYAR TRAPLUGGKLOSS 2016-05-17 2:1 F TRAPLUGG

KARLSTADS UNIVERSITET Drawing no. Issue Sheet 009_IRISLIGHTS A 1 (1) 1 2 3 4

B.IX.C

F

E

B

A

D

C

6.3

Issue

1 (1)

1:2

Scale

Sheet

8

8

Zone

A

Edition

2

4

5

008_IRISLIGHTS

009_IRISLIGHTS

Article No./Reference

010_IRISLIGHTS

2016-05-17

Date

General surface roughness Ra µm

1

f

7

7

KLOSS

Model name

45

007_IRISLIGHTS

KLOSS_SAM

Drawing no.

SECTION A-A SECTION

6

6

General tolerance acc.to ISO 2768-class

Title/Name, designation, material, dimension etc

KLOSS2

Description of revision

KLOSS1

TRAPLUGGKLOSS

3

1

1

2

Quantity

Signed

1

2

3

Itemref

REBECCA MAGYAR REBECCA

Date

Designed by

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS

5 5

1 2 5 1

2

5

4 4

8 0

8

0

5

3

3

4

143

69,5

A

2

2

A

1

1

130 vid färdig kloss. färdig vid 130

skall alltså vara alltså skall

av parterna. Måttet 143 Måttet parterna. av

ner efter sammansättning efter ner

Klossens sidor slipas sidor Klossens

F

E

B

A

D C

B.IX.D

F

E

B

A

D

C

6.3

Issue

1 (1)

1:2

Scale Sheet

3 0 3

0 8

8

A

Zone

Issue

Article No./Reference

2016-05-07

Date

General surface roughness Ra µm

f

7

7

RAMUTANHAL

Model name

002_IRISLIGHTS

RAMDEL

Drawing no.

6

6

General tolerance acc.to ISO 2768-class

Title/Name, designation, material, dimension etc

Furu Planhyvlad 33 x 33 x 1000 x 33 x 33 Planhyvlad Furu

Description of revision

Quantity

Signed

Itemref

REBECCA MAGYAR REBECCA

Date

Designed by

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS

5

5

655

4

4

3 3

5

4 2 2 x

2

SCALE 1:5 SCALE

1

1

F

E

B

A

D C

B.IX.E

F

E

B

A

D

C

6.3

Issue 1

2

1 (1)

1:5

Scale Sheet

6 8

8

A

Zone

Edition

8

002_IRISLIGHTS

Article No./Reference

2016-05-17

22

Date

General surface roughness Ra µm

f

DETAIL A DETAIL

SCALE 1:2 SCALE

7

7

FULLSTANDIGRAM

Model name

004_IRISLIGHTS

SAMMANSTAVRAM

Drawing no.

6

6

General tolerance acc.to ISO 2768-class

Title/Name, designation, material, dimension etc

Description of revision

RAMUTANHAL

30

4

Quantity

Signed

SECTION A-A SECTION

1

Itemref

REBECCA MAGYAR REBECCA

Date

Designed by

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS

5

5

SEE DETAIL A SEE DETAIL

6 5 5

6 2 5

1

5 4

4

107,5

3

3

655

440

2

2

A

A

1

1

F

E

B

A

D C

B.IX.F

F

E

B

A

D C

8 3

,

5

Issue

1

9 1 (1)

1:5

Scale

Sheet

8

8

A

Zone

Issue

83,5

Article No./Reference

2016-05-11

Date

General surface roughness Ra µm

1

f

19

7

7

DETAIL B DETAIL

DETAIL A DETAIL

SCALE 2:5 SCALE

KRYSSPLATTA

SCALE 2:5 SCALE

Model name

006_IRISLIGHTS

KRYSSPLATTA

Drawing no.

6

6

General tolerance acc.to ISO 2768-class

Title/Name, designation, material, dimension etc

SBR Gummi 1000 x 1000 x 3 x 1000 x SBRGummi 1000

3

Description of revision

Quantity

Signed

Itemref

REBECCA MAGYAR REBECCA

Date

Designed by KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS

6 5

5 5

5

0,4

6

2

5

SEE DETAIL B SEE DETAIL

1 5 x 64

7 0 7 0 7 0 7 0 7 0 7 0

7

0

107,5

4

4

70

6

70

70

70

3

3

655

440

70

70

70

2

2

SCALE 1:10 SCALE

i alla hål i alla

Sammamått

1

1

SEE DETAIL A SEE DETAIL

F

E

B

A

D C

B.IX.G

F

E

B

A

D

C

1,6

Issue 1 2 7

,

5

1 (1)

1:5

Scale

Sheet

8

8

Zone

A

Issue

127,5

Article No./Reference

2016-05-11

Date

General surface roughness Ra µm

f

SCALE 1:10 SCALE

DETAIL A DETAIL

7

7

SCALE 1:5 SCALE

HALPLATTA

Model name

005_IRISLIGHTS

PLATTA

Drawing no.

6

6

General tolerance acc.to ISO 2768-class

Title/Name, designation, material, dimension etc

Polypropylen (PP) 745 x 745 x 4 x 745 x 745 (PP) Polypropylen

Description of revision

4

Quantity Signed

7 4

5 Itemref

REBECCA MAGYAR REBECCA

Date

Designed by

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS

5 5 6

2

5

0,4

SEE DETAIL A SEE DETAIL

1 2 7 , 5

7 0 7 0 7 0 7 0 7 0 7 0 7 0

6

0 x 64

4

4

152,5

70

0

+1

70

6

70

3

3

70

745

440

70

70

2

2

70

0

+2

19

1

1

i alla hål i alla

Sammamått

F

E

B

A

D C

B.IX.H

F

E

B

A D

C

6.3

Issue

1 (1)

1:5

Scale

Sheet

8

8

Zone

A

Edition

004_IRISLIGHTS

007_IRISLIGHTS

006_IRISLIGHTS

005_IRISLIGHTS

Article No./Reference

2016-05-11

Date

008_IRISLIGHTS

009_IRISLIGHTS

General surface roughness Ra µm

f

SCALE 1:10 SCALE

7

7

SAMMANSTALLNING

Model name

000_IRISLIGHTS

SAMMANSTALLNINGSRITNING

Drawing no.

SECTION A-A SECTION

6

6

General tolerance acc.to ISO 2768-class

143

Title/Name, designation, material, dimension etc

HALPLATTA

KRYSSPLATTA

KLOSS

SKRUV_M6_55

MUTTER_M6

Description of revision

FULLSTANDIGRAM

2

1

2

1

4

4

Quantity

Signed

6

5

1

2

3

4

5

6

REBECCA MAGYAR REBECCA

Itemref

Date

Designed by

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS

4

5 5

7

8

0

4

4

A

A

3

3

2

815

2

2

1

1

1

3

F

E

B

A

D C

B.IX.I

Bilaga X: Beräkningar

Beräkning

풃 × 풉ퟑ 푰 = ퟏퟐ

푭 × 풍ퟐ 휹 = 푪ퟏ × 푬 × 푰

Lastfall för fritt liggande balk ger 푪ퟏ = 48.

(휹 = 휹풎풂풙)

ퟒ × 푭 × 풍ퟑ 휹 = 풎풂풙 푬 × 풃 × 풉ퟑ

ퟒ × 푭 × 풍ퟑ

풃 = ퟑ 푬 × 풉 × 휹풎풂풙

ퟒ푭 풍ퟒ 흆 × 푯

풎 = × ퟐ × 휹풎풂풙 풉 푬

Funktionella Egenskaper: ퟒ푭 휹풎풂풙

풍ퟒ geometriska egenskaper: 풉ퟐ

흆×푯 Material egenskaper: 푬

흆 × 푯 푴 = 푬

B.XI.A

Bilaga XI: Materialegenskaper

Bamboo (longitudinal) Identification Designation Bamboo (L) General Properties Density 600 - 800 kg/m^3 Price * 9.06 - 13.6 SEK/kg Composition overview Composition (summary) Cellulose/Hemicellulose/Lignin/12% H2O Base Other Wood type Other Wood Composition detail (polymers and natural materials) Wood 100 % Mechanical properties Young's modulus 15 - 20 GPa Flexural modulus 17 - 22 GPa Shear modulus * 1.21 - 1.36 GPa Bulk modulus * 0.77 - 1.03 GPa Poisson's ratio 0.32 - 0.46 Shape factor 5.6 Yield strength (elastic limit) * 35.9 - 43.9 MPa Tensile strength 160 - 320 MPa Compressive strength 60 - 100 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 80 - 160 MPa Shear strength 10 - 20 MPa Elongation * 2.88 - 3.52 % strain Hardness - Brinell 79.1 - 88.3 MPa Fatigue strength at 10^7 cycles 29.3 - 39.3 MPa Fracture toughness * 5.7 - 7 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) 0.012 - 0.022 Radial shrinkage (green to oven-dry) 6.6 - 7.2 % Tangential shrinkage (green to oven-dry) 4.1 - 8.2 % Volumetric shrinkage (green to oven-dry) 10.9 - 15.8 % Work to maximum strength 83.1 - 102 kJ/m^3 Thermal properties Glass temperature 77 - 102 °C Maximum service temperature 120 - 140 °C Minimum service temperature * -73 - -23 °C Thermal conductivity 0.16 - 0.18 W/m.°C Specific heat capacity 1.66e3 - 1.71e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient 2.6 - 4.1 µstrain/°C Electrical properties Electrical resistivity * 6e13 - 2e14 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) * 9 - 11 Dissipation factor (dielectric loss tangent) * 0.18 - 0.22 Dielectric strength (dielectric breakdown) * 0.4 - 0.6 MV/m Optical properties Transparency Opaque Durability: flammability Flammability Highly flammable Durability: fluids and sunlight Water (fresh) Limited use Water (salt) Limited use B.XI.A

Weak acids Limited use Strong acids Unacceptable Weak alkalis Acceptable Strong alkalis Unacceptable Organic solvents Acceptable UV radiation (sunlight) Good Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production 4.1 - 6 MJ/kg CO2 footprint, primary production 0.299 - 0.33 kg/kg Water usage * 665 - 735 l/kg Material processing: energy Coarse machining energy (per unit wt removed) * 1.54 - 1.7 MJ/kg Fine machining energy (per unit wt removed) * 11.1 - 12.3 MJ/kg Grinding energy (per unit wt removed) * 21.7 - 24 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Coarse machining CO2 (per unit wt removed) * 0.115 - 0.127 kg/kg Fine machining CO2 (per unit wt removed) * 0.832 - 0.92 kg/kg Grinding CO2 (per unit wt removed) * 1.63 - 1.8 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle False Recycle fraction in current supply 1.34 - 1.48 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 19.8 - 21.3 MJ/kg Combustion CO2 * 1.69 - 1.78 kg/kg Landfill True Biodegrade True A renewable resource? True Notes Typical uses Building & construction; scaffolding; furniture; pulp & paper making; ropes; reinforcement for concrete; frames for early aircraft. Warning Properties depend strongly on moisture content. Reference sources Data compiled from multiple sources. See links to the References table. Links ProcessUniverse Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.B

Fir (abies procera) (l) Identification Designation Abies procera (L) General Properties Density 390 - 480 kg/m^3 Price * 4.5 - 9.06 SEK/kg Composition overview Composition (summary) Cellulose/Hemicellulose/Lignin/12%H2O Base Other Wood type Softwood Composition detail (polymers and natural materials) Wood 100 % Mechanical properties Young's modulus * 11.7 - 14.3 GPa Flexural modulus 10.7 - 13 GPa Shear modulus * 0.87 - 1.06 GPa Bulk modulus * 0.26 - 0.29 GPa Poisson's ratio * 0.35 - 0.4 Shape factor 5.4 Yield strength (elastic limit) * 36.3 - 44.3 MPa Tensile strength * 61.8 - 75.5 MPa Compressive strength 37.9 - 46.3 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 66.4 - 81.2 MPa Shear strength 6.5 - 8 MPa Elongation * 1.42 - 1.74 % strain Hardness - Vickers * 2.3 - 2.82 HV Hardness - Brinell * 38.3 - 46.8 MPa Hardness - Janka * 2.3 - 2.82 kN Fatigue strength at 10^7 cycles * 19.9 - 24.3 MPa Fracture toughness * 2.8 - 3.5 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) * 0.0069 - 0.0084 Differential shrinkage (radial) * 0.11 - 0.13 % Differential shrinkage (tangential) * 0.18 - 0.21 % Radial shrinkage (green to oven-dry) 3.9 - 4.7 % Tangential shrinkage (green to oven-dry) 7.5 - 9.1 % Volumetric shrinkage (green to oven-dry) 11.2 - 13.6 % Work to maximum strength 54.6 - 66.7 kJ/m^3 Thermal properties Glass temperature 77 - 102 °C Maximum service temperature 120 - 140 °C Minimum service temperature * -73 - -23 °C Thermal conductivity * 0.19 - 0.24 W/m.°C Specific heat capacity 1.66e3 - 1.71e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient * 2 - 11 µstrain/°C Electrical properties Electrical resistivity * 6e13 - 2e14 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) * 4.55 - 5.56 Dissipation factor (dielectric loss tangent) * 0.049 - 0.06 Dielectric strength (dielectric breakdown) * 0.4 - 0.6 MV/m Optical properties Transparency Opaque Durability: flammability Flammability Highly flammable Durability: fluids and sunlight B.XI.C

Water (fresh) Limited use Water (salt) Limited use Weak acids Limited use Strong acids Unacceptable Weak alkalis Acceptable Strong alkalis Unacceptable Organic solvents Acceptable UV radiation (sunlight) Good Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 8.77 - 9.7 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 0.358 - 0.396 kg/kg Water usage * 665 - 735 l/kg Material processing: energy Coarse machining energy (per unit wt removed) * 1.39 - 1.54 MJ/kg Fine machining energy (per unit wt removed) * 9.67 - 10.7 MJ/kg Grinding energy (per unit wt removed) * 18.9 - 20.9 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Coarse machining CO2 (per unit wt removed) * 0.105 - 0.116 kg/kg Fine machining CO2 (per unit wt removed) * 0.725 - 0.802 kg/kg Grinding CO2 (per unit wt removed) * 1.42 - 1.56 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle False Recycle fraction in current supply 8.55 - 9.45 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 20.7 - 22.1 MJ/kg Combustion CO2 * 1.76 - 1.85 kg/kg Landfill True Biodegrade True A renewable resource? True Notes Typical uses Interior finish; molding; siding; sash & door stock; aircraft construction; venetian blinds; ladder rails Warning All woods have properties which show variation; they depend principally on growth conditions and moisture content. Reference sources Data compiled from multiple sources. See links to the References table. Links ProcessUniverse Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.D

Spruce (picea abies) (l) Identification Designation Picea abies (L) General Properties Density 460 - 560 kg/m^3 Price * 4.5 - 9.06 SEK/kg Composition overview Composition (summary) Cellulose/Hemicellulose/Lignin/12%H2O Base Other Wood type Softwood Composition detail (polymers and natural materials) Wood 100 % Mechanical properties Young's modulus * 14.3 - 17.4 GPa Flexural modulus 13 - 15.8 GPa Shear modulus * 1.06 - 1.29 GPa Bulk modulus * 0.41 - 0.46 GPa Poisson's ratio * 0.35 - 0.4 Shape factor 5.4 Yield strength (elastic limit) * 42.7 - 52.2 MPa Tensile strength 76.5 - 93.5 MPa Compressive strength 45 - 55 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 70.2 - 85.8 MPa Shear strength 6 - 7.4 MPa Elongation * 1.45 - 1.77 % strain Hardness - Vickers * 3.26 - 3.99 HV Hardness - Brinell 28.8 - 35.2 MPa Hardness - Janka * 3.26 - 3.99 kN Fatigue strength at 10^7 cycles * 21.1 - 25.7 MPa Fracture toughness * 3.6 - 4.4 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) * 0.0063 - 0.0077 Differential shrinkage (radial) 0.15 - 0.19 % Differential shrinkage (tangential) 0.27 - 0.36 % Radial shrinkage (green to oven-dry) 3.2 - 4 % Tangential shrinkage (green to oven-dry) 7.1 - 8.7 % Volumetric shrinkage (green to oven-dry) 11.6 - 12 % Work to maximum strength 13.5 - 16.5 kJ/m^3 Thermal properties Glass temperature 77 - 102 °C Maximum service temperature 120 - 140 °C Minimum service temperature * -73 - -23 °C Thermal conductivity * 0.22 - 0.27 W/m.°C Specific heat capacity 1.66e3 - 1.71e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient * 2 - 11 µstrain/°C Electrical properties Electrical resistivity * 6e13 - 2e14 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) * 5.19 - 6.35 Dissipation factor (dielectric loss tangent) * 0.058 - 0.071 Dielectric strength (dielectric breakdown) * 0.4 - 0.6 MV/m Optical properties Transparency Opaque Durability: flammability Flammability Highly flammable Durability: fluids and sunlight B.XI.E

Water (fresh) Limited use Water (salt) Limited use Weak acids Limited use Strong acids Unacceptable Weak alkalis Acceptable Strong alkalis Unacceptable Organic solvents Acceptable UV radiation (sunlight) Good Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 8.77 - 9.7 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 0.358 - 0.396 kg/kg Water usage * 665 - 735 l/kg Material processing: energy Coarse machining energy (per unit wt removed) * 1.41 - 1.55 MJ/kg Fine machining energy (per unit wt removed) * 9.79 - 10.8 MJ/kg Grinding energy (per unit wt removed) * 19.1 - 21.1 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Coarse machining CO2 (per unit wt removed) * 0.105 - 0.117 kg/kg Fine machining CO2 (per unit wt removed) * 0.734 - 0.811 kg/kg Grinding CO2 (per unit wt removed) * 1.43 - 1.58 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle False Recycle fraction in current supply 8.55 - 9.45 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 20.7 - 22.1 MJ/kg Combustion CO2 * 1.76 - 1.85 kg/kg Landfill True Biodegrade True A renewable resource? True Notes Typical uses Masts, mine timber, interior joinery; structural work; food containers; packing cases; wood wool; violin tops; soundboards in pianos, particleboard, fiberboard. Warning All woods have properties which show variation; they depend principally on growth conditions and moisture content. Reference sources Data compiled from multiple sources. See links to the References table. Links ProcessUniverse Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.F

Alkyd molding compound (mineral filled) Identification Designation Alkyd Molding Compound (Granular and Putty, Mineral Filled) Tradenames Glaskyd General Properties Density 1.6e3 - 2.3e3 kg/m^3 Price * 12.8 - 14.1 SEK/kg Composition overview Composition (summary) (OOC-C6H4-COO-C6H10)n + Mineral filler Base Polymer Polymer class Thermoset plastic Polymer type UP Polymer type full name Unsaturated polyester resin % filler (by weight) * 40 - 60 % Filler type Mineral Composition detail (polymers and natural materials) Polymer * 40 - 60 % Mineral (unspecified) * 40 - 60 % Mechanical properties Young's modulus 13.5 - 20.7 GPa Compressive modulus 13.8 - 20.6 GPa Flexural modulus 13.4 - 14.1 GPa Shear modulus * 1.28 - 7.68 GPa Bulk modulus * 8.99 - 9.44 GPa Poisson's ratio 0.325 - 0.389 Shape factor 20 Yield strength (elastic limit) 46 - 50.7 MPa Tensile strength 46 - 62.1 MPa Compressive strength * 120 - 262 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 53.2 - 117 MPa Elongation * 1.23 - 9.3 % strain Hardness - Vickers * 13.8 - 15.2 HV Hardness - Rockwell M 105 - 115 Hardness - Rockwell R * 122 - 135 Fatigue strength at 10^7 cycles * 18.4 - 24.8 MPa Fracture toughness * 1.44 - 2.42 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) * 0.0048 - 0.0168 Impact properties Impact strength, notched 23 °C 1.6 - 2.6 kJ/m^2 Thermal properties Glass temperature * 150 - 210 °C Heat deflection temperature 0.45MPa 250 - 290 °C Heat deflection temperature 1.8MPa 177 - 260 °C Maximum service temperature 122 - 138 °C Minimum service temperature * -47 - -27 °C Thermal conductivity 0.502 - 1.05 W/m.°C Specific heat capacity * 1.11e3 - 1.15e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient 36 - 90 µstrain/°C Processing properties Linear mold shrinkage 0.3 - 1 % Melt temperature 138 - 199 °C Mold temperature 150 - 180 °C Molding pressure range 13.8 - 138 MPa

B.XI.G

Electrical properties Electrical resistivity * 3.3e21 - 3e22 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) 7.1 - 7.7 Dissipation factor (dielectric loss tangent) 0.03 - 0.045 Dielectric strength (dielectric breakdown) 13.8 - 17.7 MV/m Optical properties Transparency Opaque Absorption, permeability Water absorption @ 24 hrs 0.05 - 0.5 % Durability: flammability Flammability Self-extinguishing Durability: fluids and sunlight Water (fresh) Acceptable Water (salt) Acceptable Weak acids Limited use Strong acids Unacceptable Weak alkalis Acceptable Strong alkalis Limited use Organic solvents Limited use UV radiation (sunlight) Good Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 39.3 - 43.5 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 1.79 - 1.98 kg/kg Water usage * 118 - 131 l/kg Material processing: energy Coarse machining energy (per unit wt removed) * 1.35 - 1.5 MJ/kg Fine machining energy (per unit wt removed) * 9.26 - 10.2 MJ/kg Grinding energy (per unit wt removed) * 18 - 19.9 MJ/kg Compression molding energy * 3.33 - 3.68 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Coarse machining CO2 (per unit wt removed) * 0.101 - 0.112 kg/kg Fine machining CO2 (per unit wt removed) * 0.694 - 0.767 kg/kg Grinding CO2 (per unit wt removed) * 1.35 - 1.5 kg/kg Compression molding CO2 * 0.266 - 0.294 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle False Recycle fraction in current supply 0.1 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 11.2 - 11.7 MJ/kg Combustion CO2 * 0.996 - 1.05 kg/kg Landfill True Biodegrade False A renewable resource? False Notes Typical uses Lamp holders; sockets; relay bases; switches; coil formers; brush holders; encapsulation of capacitors, resistors and diodes. Links ProcessUniverse Producers Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.H

Cyanate ester/HM carbon fiber, UD composite, 0° lamina Identification Designation Cyanate ester + high modulus carbon fiber composite, 0° unidirectional lamina.

Material was produced from unidirectional tape prepreg, fiber volume fraction nominally 0.55 - 0.65. Autoclave cure at 180°C, 6.9 bar. General Properties Density 1.62e3 - 1.67e3 kg/m^3 Price * 1.39e3 - 1.55e3 SEK/kg Composition overview Composition (summary) Cyanate ester with carbon fiber reinforcement Base Polymer Polymer class Thermoset plastic Polymer type Cyanate Polymer type full name Cyanate ester % filler (by weight) * 60 - 70 % Filler type Carbon fiber Composition detail (polymers and natural materials) Polymer 30 - 40 % Carbon (fiber) 60 - 70 % Mechanical properties Young's modulus 299 - 376 GPa Flexural modulus 299 - 376 GPa Shear modulus 4.69 - 5.17 GPa Bulk modulus * 42.3 - 46.4 GPa Poisson's ratio 0.17 - 0.25 Shape factor 12.3 Yield strength (elastic limit) * 1.89e3 - 2.53e3 MPa Tensile strength 1.89e3 - 2.53e3 MPa Compressive strength 462 - 1.12e3 MPa Flexural strength (modulus of rupture) * 1.89e3 - 2.53e3 MPa Elongation * 0.5 - 0.85 % strain Hardness - Vickers * 10.5 - 21.5 HV Fatigue strength at 10^7 cycles 1.04e3 - 1.65e3 MPa Fracture toughness * 12.8 - 200 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) * 0.0014 - 0.0033 Impact properties Impact strength, notched 23 °C * 2.9 - 93 kJ/m^2 Thermal properties Glass temperature * 206 - 258 °C Maximum service temperature 121 - 177 °C Minimum service temperature * -51 - -31 °C Thermal conductivity * 3.9 - 6.6 W/m.°C Specific heat capacity 921 - 1.1e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient -1 - 0.6 µstrain/°C Electrical properties Electrical resistivity 167 - 2.63e5 µohm.cm Galvanic potential 0.14 - 0.22 V Optical properties Transparency Opaque Durability: flammability Flammability Non-flammable Durability: fluids and sunlight Water (fresh) Excellent B.XI.I

Water (salt) Excellent Weak acids Excellent Strong acids Limited use Weak alkalis Excellent Strong alkalis Excellent Organic solvents Acceptable UV radiation (sunlight) Good Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 327 - 362 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 27.3 - 30.2 kg/kg Material processing: energy Autoclave molding energy * 20.9 - 23 MJ/kg Compression molding energy * 3.33 - 3.68 MJ/kg Filament winding energy * 2.57 - 2.84 MJ/kg Pultrusion energy * 2.95 - 3.26 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Autoclave molding CO2 * 1.67 - 1.84 kg/kg Compression molding CO2 * 0.266 - 0.294 kg/kg Filament winding CO2 * 0.206 - 0.227 kg/kg Pultrusion CO2 * 0.236 - 0.261 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle False Recycle fraction in current supply 0.1 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 30.8 - 32.3 MJ/kg Combustion CO2 * 3.2 - 3.37 kg/kg Landfill True Biodegrade False A renewable resource? False Notes Typical uses High Performance Spacecraft, Aircraft, Missiles, Radomes & Antennas. Matrix has low out-gassing and moisture absorption. Links ProcessUniverse Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.J

Epoxy/S-glass fiber, UD composite, 0° lamina Identification Designation S-Glass Fiber/Epoxy Composite, 0° Unidirectional lamina.

Material was produced from unidirectional tape prepreg, fiber volume fraction nominally 0.47 - 0.55. Autoclave cure at 125°C, 3.5 bar. Tradenames Cycom; Fiberdux; Scotchply General Properties Density 1.84e3 - 1.97e3 kg/m^3 Price * 131 - 207 SEK/kg Composition overview Composition (summary) Epoxy + S-Glass fiber reinforcement Base Polymer Polymer class Thermoset plastic Polymer type EP Polymer type full name Epoxy resin % filler (by weight) 40 - 60 % Filler type Glass fiber Composition detail (polymers and natural materials) Polymer 30 - 35 % Glass (fiber) 65 - 70 % Mechanical properties Young's modulus 47.6 - 47.8 GPa Compressive modulus 47.3 - 48 GPa Flexural modulus 48.6 - 48.8 GPa Shear modulus 4.7 - 4.75 GPa Bulk modulus * 7.38 - 9.04 GPa Poisson's ratio * 0.27 - 0.28 Shape factor 4.1 Yield strength (elastic limit) 1.7e3 - 1.76e3 MPa Tensile strength 1.7e3 - 1.76e3 MPa Compressive strength 1.16e3 - 1.19e3 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 1.7e3 - 1.76e3 MPa Elongation 3.5 - 3.7 % strain Hardness - Vickers * 10.8 - 21.5 HV Hardness - Rockwell M * 80 - 110 Hardness - Rockwell R * 117 - 129 Fatigue strength at 10^7 cycles * 339 - 527 MPa Fracture toughness * 5.4 - 32.3 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) 0.0029 Impact properties Impact strength, notched 23 °C * 2.9 - 180 kJ/m^2 Thermal properties Glass temperature 100 - 180 °C Heat deflection temperature 0.45MPa * 279 - 337 °C Heat deflection temperature 1.8MPa * 250 - 305 °C Maximum service temperature * 140 - 220 °C Minimum service temperature * -48 - -28 °C Thermal conductivity * 0.66 - 0.83 W/m.°C Specific heat capacity * 938 - 1.06e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient * 1.73 - 3.67 µstrain/°C Processing properties Mold temperature 160 - 190 °C

B.XI.K

Electrical properties Electrical resistivity * 5.75e15 - 2.13e16 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) * 4.51 - 4.78 Dielectric strength (dielectric breakdown) * 11.8 - 19.7 MV/m Optical properties Transparency Translucent Absorption, permeability Water absorption @ 24 hrs * 0.0424 - 0.0675 % Durability: flammability Flammability Slow-burning Durability: fluids and sunlight Water (fresh) Excellent Water (salt) Excellent Weak acids Acceptable Strong acids Unacceptable Weak alkalis Limited use Strong alkalis Excellent Organic solvents Limited use UV radiation (sunlight) Fair Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 78 - 86.3 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 4.11 - 4.54 kg/kg Water usage * 199 - 220 l/kg Material processing: energy Autoclave molding energy * 20.9 - 23 MJ/kg Compression molding energy * 3.33 - 3.68 MJ/kg Filament winding energy * 2.57 - 2.84 MJ/kg Pultrusion energy * 2.95 - 3.26 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Autoclave molding CO2 * 1.67 - 1.84 kg/kg Compression molding CO2 * 0.266 - 0.294 kg/kg Filament winding CO2 * 0.206 - 0.227 kg/kg Pultrusion CO2 * 0.236 - 0.261 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle False Recycle fraction in current supply 0.1 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 12 - 12.6 MJ/kg Combustion CO2 * 0.968 - 1.02 kg/kg Landfill True Biodegrade False A renewable resource? False Notes Typical uses Aerospace and defense components, hard ballistic armour. Links ProcessUniverse Producers Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.L

TPO (PP+EP(D)M, 10-20% mineral) Identification Designation Thermoplastic Polyolefin Elastomer (PP+EP(D)M - based) Tradenames Dexflex ; Ecobarrier ; Elastamax ; Engage ; Elastron ; Flexathene ; Formolene ; Hifax ; Hostacom ; HTP TPE ; Invision ; Hostacom ; Keyflex ; Multi-Flex ; Oleflex ; Polytrope ; Primeflex ; RTP compounds ; Sequel ; Telcar ; Vyflex ; WPP TPO General Properties Density 979 - 1.03e3 kg/m^3 Price * 24.1 - 27.1 SEK/kg Composition overview Composition (summary) Blend of PP and EPDM or EPM copolymer (not vulcanized), with reinforcing filler Base Polymer Polymer class Thermoplastic elastomer : TPE Polymer type TPO Polymer type full name Thermoplastic polyolefin elastomer % filler (by weight) 10 - 20 % Filler type Mineral Composition detail (polymers and natural materials) Polymer * 80 - 90 % Mineral (unspecified) 10 - 20 % Mechanical properties Young's modulus * 1.26 - 1.75 GPa Compressive modulus * 1.26 - 1.75 GPa Flexural modulus 1.26 - 1.75 GPa Shear modulus * 0.444 - 0.624 GPa Poisson's ratio * 0.399 - 0.415 Shape factor 2.52 Yield strength (elastic limit) * 17.6 - 19 MPa Tensile strength 17.6 - 19 MPa Compressive strength * 21.1 - 22.8 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 38.3 - 40.3 MPa Shear strength * 14 - 19 MPa Elongation 482 - 519 % strain Elongation at yield * 465 - 538 % strain Hardness - Vickers * 5.27 - 5.7 HV Hardness - Rockwell M * 39.6 - 46.2 Hardness - Rockwell R * 63 - 76.6 Hardness - Shore D 64 - 69 Hardness - Shore A * 95 - 100 Fatigue strength at 10^7 cycles * 7.02 - 7.61 MPa Fracture toughness * 3.16 - 3.38 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) * 0.08 - 0.12 Tear strength * 128 - 137 N/mm Impact properties Impact strength, notched 23 °C * 36.3 - 44.1 kJ/m^2 Impact strength, notched -30 °C 2.5 - 2.76 kJ/m^2 Impact strength, unnotched 23 °C * 590 - 600 kJ/m^2 Impact strength, unnotched -30 °C * 163 - 198 kJ/m^2 Thermal properties Melting point * 160 - 176 °C Glass temperature * -21 - -5 °C Heat deflection temperature 0.45MPa 97 - 102 °C Heat deflection temperature 1.8MPa 47 - 52 °C Maximum service temperature * 136 - 151 °C

B.XI.M

Minimum service temperature -30 - -15 °C Thermal conductivity * 0.769 - 0.832 W/m.°C Specific heat capacity * 1.27e3 - 1.33e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient 52 - 65 µstrain/°C Processing properties Linear mold shrinkage 0.0536 - 0.746 % Melt temperature 208 - 226 °C Mold temperature 21 - 51 °C Molding pressure range 4.09 - 4.89 MPa Electrical properties Electrical resistivity * 5.1e19 - 1.96e20 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) * 2.5 - 2.71 Dissipation factor (dielectric loss tangent) * 4.13e-4 - 6.05e-4 Dielectric strength (dielectric breakdown) * 49 - 53.1 MV/m Comparative tracking index 600 V Optical properties Transparency Opaque Absorption, permeability Water absorption @ 24 hrs * 0.00907 - 0.011 % Water absorption @ sat * 0.0557 - 0.0677 % Humidity absorption @ sat * 0.0167 - 0.0203 % Water vapor transmission * 0.0865 - 0.116 g.mm/m².day Durability: flammability Flammability Highly flammable Durability: fluids and sunlight Water (fresh) Excellent Water (salt) Excellent Weak acids Excellent Strong acids Acceptable Weak alkalis Excellent Strong alkalis Excellent Organic solvents Limited use Oils and fuels Limited use UV radiation (sunlight) Poor Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 79.2 - 87.6 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 3.76 - 4.16 kg/kg Material processing: energy Polymer molding energy * 17 - 18.8 MJ/kg Grinding energy (per unit wt removed) * 4.63 - 5.11 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Polymer molding CO2 * 1.28 - 1.41 kg/kg Grinding CO2 (per unit wt removed) * 0.347 - 0.383 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle True Embodied energy, recycling * 26.9 - 29.7 MJ/kg CO2 footprint, recycling * 1.28 - 1.41 kg/kg Recycle fraction in current supply 0.1 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 35.2 - 37 MJ/kg Combustion CO2 * 2.45 - 2.57 kg/kg Landfill True Biodegrade False A renewable resource? False

B.XI.N

Notes Typical uses Automotive Applications; Automotive Exterior Parts Other notes The recorded Impact strength range of 190-200 kJ/m^2 is an imposed upper limit and represents a "no break" test result. Links ProcessUniverse Producers Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.O

TPU (Ester, aromatic, 30% glass fiber) Identification Designation Thermoplastic Polyurethane Elastomer (Polyester, Aromatic) Tradenames Apilon 52 ; Desmopan ; Dylon ; Elastollan ; Estane ; Pearlcoat ; Pearlthane ; Pellethane ; Skythane ; Texin General Properties Density 1.4e3 - 1.44e3 kg/m^3 Price * 34.5 - 45.5 SEK/kg Composition overview Composition (summary) (NH-R-NH-CO-O-R'-O-CO)n where R is from an aromatic diisocyanate, usually MDI or TDI (hard segment), and R' is from a short or long chain polyester diol (soft segment); glass fiber Base Polymer Polymer class Thermoplastic elastomer : TPE Polymer type TPU Polymer type full name Thermoplastic polyurethane elastomer % filler (by weight) 30 % Filler type Glass fiber Composition detail (polymers and natural materials) Polymer 70 % Glass (fiber) 30 % Mechanical properties Young's modulus 1 - 4.58 GPa Compressive modulus * 1 - 4.58 GPa Flexural modulus 2.34 - 2.46 GPa Shear modulus * 0.358 - 1.66 GPa Poisson's ratio * 0.382 - 0.397 Shape factor 1.99 Yield strength (elastic limit) * 111 - 123 MPa Tensile strength 114 - 120 MPa Compressive strength * 80.7 - 84.8 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 25.7 - 69 MPa Shear strength * 93.6 - 117 MPa Elongation 10 - 30 % strain Elongation at yield * 10 - 30 % strain Hardness - Vickers * 33.4 - 36.9 HV Hardness - Rockwell M * 71.9 - 79.4 Hardness - Rockwell R 114 - 120 Hardness - Shore D 61 - 91 Hardness - Shore A * 96 - 100 Fatigue strength at 10^7 cycles * 44.5 - 49.2 MPa Fracture toughness * 3.02 - 4.11 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) 0.07 - 0.14 Tear strength * 122 - 177 N/mm Impact properties Impact strength, notched 23 °C * 40.8 - 49.6 kJ/m^2 Impact strength, notched -30 °C * 13.6 - 16.5 kJ/m^2 Impact strength, unnotched 23 °C * 69.8 - 84.9 kJ/m^2 Impact strength, unnotched -30 °C * 63.5 - 77.2 kJ/m^2 Thermal properties Melting point * 162 - 172 °C Glass temperature * -19 - -3 °C Heat deflection temperature 0.45MPa 112 - 135 °C Heat deflection temperature 1.8MPa 75 - 86 °C

B.XI.P

Maximum service temperature * 93 - 107 °C Minimum service temperature * -29 - -9 °C Thermal conductivity 0.392 - 0.407 W/m.°C Specific heat capacity * 1.38e3 - 1.4e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient 42.4 - 43.5 µstrain/°C Vicat softening point * 129 - 160 °C Processing properties Linear mold shrinkage 0.0787 - 0.171 % Melt temperature 212 - 222 °C Mold temperature 14 - 67 °C Molding pressure range 68.2 - 104 MPa Electrical properties Electrical resistivity 7.14e18 - 1.4e19 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) * 6.47 - 7 Dissipation factor (dielectric loss tangent) * 0.0164 - 0.0251 Dielectric strength (dielectric breakdown) 17.5 - 18.2 MV/m Comparative tracking index 600 V Optical properties Transparency Opaque Absorption, permeability Water absorption @ 24 hrs 0.381 - 0.42 % Water absorption @ sat * 2.14 - 2.6 % Humidity absorption @ sat * 0.644 - 0.783 % Water vapor transmission * 3.46 - 4.62 g.mm/m².day Durability: flammability Flammability Slow-burning Durability: fluids and sunlight Water (fresh) Excellent Water (salt) Excellent Weak acids Limited use Strong acids Unacceptable Weak alkalis Acceptable Strong alkalis Unacceptable Organic solvents Limited use Oils and fuels Acceptable UV radiation (sunlight) Fair Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 61.8 - 68.4 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 2.51 - 2.77 kg/kg Material processing: energy Polymer molding energy * 17.7 - 19.6 MJ/kg Grinding energy (per unit wt removed) * 11.5 - 12.8 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Polymer molding CO2 * 1.33 - 1.47 kg/kg Grinding CO2 (per unit wt removed) * 0.866 - 0.957 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle False Recycle fraction in current supply 0.1 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 15.7 - 16.5 MJ/kg Combustion CO2 * 1.4 - 1.47 kg/kg Landfill True Biodegrade False A renewable resource? False

B.XI.Q

Notes Typical uses Footwear; Sporting Goods; Automotive Applications; Industrial Applications; Cams; Gears; Hydraulic Applications; Parts, Machine/Mechanical Other notes The recorded Impact strength range of 190-200 kJ/m^2 is an imposed upper limit and represents a "no break" test result. Links ProcessUniverse Producers Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.R

TPU (Ester, aromatic, 40% glass fiber) Identification Designation Thermoplastic Polyurethane Elastomer (Polyester, Aromatic) Tradenames Apilon 52 ; Desmopan ; Dylon ; Elastollan ; Estane ; Pearlcoat ; Pearlthane ; Pellethane ; Skythane ; Texin General Properties Density 1.43e3 - 1.55e3 kg/m^3 Price * 32 - 43.1 SEK/kg Composition overview Composition (summary) (NH-R-NH-CO-O-R'-O-CO)n where R is from an aromatic diisocyanate, usually MDI or TDI (hard segment), and R' is from a short or long chain polyester diol (soft segment); glass fiber Base Polymer Polymer class Thermoplastic elastomer : TPE Polymer type TPU Polymer type full name Thermoplastic polyurethane elastomer % filler (by weight) 40 % Filler type Glass fiber Composition detail (polymers and natural materials) Polymer 60 % Glass (fiber) 40 % Mechanical properties Young's modulus 2 - 13.2 GPa Compressive modulus * 2 - 13.2 GPa Flexural modulus 0.989 - 9.61 GPa Shear modulus * 0.731 - 4.87 GPa Poisson's ratio * 0.354 - 0.368 Shape factor 2.23 Yield strength (elastic limit) * 125 - 138 MPa Tensile strength 128 - 134 MPa Compressive strength * 87.4 - 91.8 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 36.5 - 86.2 MPa Shear strength * 105 - 131 MPa Elongation 8.98 - 44.5 % strain Elongation at yield * 8.98 - 44.5 % strain Hardness - Vickers * 37.4 - 41.3 HV Hardness - Rockwell M * 73.7 - 81.3 Hardness - Rockwell R 116 - 122 Hardness - Shore D 61 - 91 Hardness - Shore A * 96 - 100 Fatigue strength at 10^7 cycles * 49.9 - 55.1 MPa Fracture toughness * 3.48 - 5.09 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) 0.07 - 0.14 Tear strength * 122 - 177 N/mm Impact properties Impact strength, notched 23 °C * 36.3 - 44.1 kJ/m^2 Impact strength, notched -30 °C * 9.07 - 11 kJ/m^2 Impact strength, unnotched 23 °C * 54.4 - 66.2 kJ/m^2 Impact strength, unnotched -30 °C * 49.9 - 60.6 kJ/m^2 Thermal properties Melting point * 170 - 175 °C Glass temperature * -16 - 0 °C Heat deflection temperature 0.45MPa 111 - 142 °C Heat deflection temperature 1.8MPa 73 - 96 °C

B.XI.S

Maximum service temperature * 93 - 107 °C Minimum service temperature * -26 - -6 °C Thermal conductivity 0.421 - 0.438 W/m.°C Specific heat capacity * 1.31e3 - 1.38e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient 26.6 - 27.3 µstrain/°C Vicat softening point * 129 - 160 °C Processing properties Linear mold shrinkage 0.0975 - 0.103 % Melt temperature 217 - 227 °C Mold temperature 14 - 67 °C Molding pressure range 68.2 - 104 MPa Electrical properties Electrical resistivity 7.14e18 - 1.4e19 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) * 6.47 - 7 Dissipation factor (dielectric loss tangent) * 0.0164 - 0.0251 Dielectric strength (dielectric breakdown) 17.5 - 18.2 MV/m Comparative tracking index 600 V Optical properties Transparency Opaque Absorption, permeability Water absorption @ 24 hrs 0.381 - 0.42 % Water absorption @ sat * 2.14 - 2.6 % Humidity absorption @ sat * 0.644 - 0.783 % Water vapor transmission * 3.46 - 4.62 g.mm/m².day Durability: flammability Flammability Slow-burning Durability: fluids and sunlight Water (fresh) Excellent Water (salt) Excellent Weak acids Limited use Strong acids Unacceptable Weak alkalis Acceptable Strong alkalis Unacceptable Organic solvents Limited use Oils and fuels Acceptable UV radiation (sunlight) Fair Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 57.3 - 63.3 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 2.37 - 2.62 kg/kg Material processing: energy Polymer molding energy * 17.6 - 19.5 MJ/kg Grinding energy (per unit wt removed) * 11.9 - 13.2 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Polymer molding CO2 * 1.32 - 1.46 kg/kg Grinding CO2 (per unit wt removed) * 0.893 - 0.987 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle False Recycle fraction in current supply 0.1 % Downcycle True Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 13.5 - 14.2 MJ/kg Combustion CO2 * 1.2 - 1.26 kg/kg Landfill True Biodegrade False A renewable resource? False

B.XI.T

Notes Typical uses Footwear; Sporting Goods; Automotive Applications; Industrial Applications; Cams; Gears; Hydraulic Applications; Parts, Machine/Mechanical Other notes The recorded Impact strength range of 190-200 kJ/m^2 is an imposed upper limit and represents a "no break" test result. Links ProcessUniverse Producers Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.U

SBS (Shore D65) Identification Designation Styrene Butadiene Styrene Block Copolymer Tradenames Dryflex ; Elastron ; Enprene ; Europrene ; Felprene ; Finaclear ; Finaprene ; J-Last ; Kraton ; LG SBS ; RTP Compounds ; Solen ; Terlac ; Vector General Properties Density 1e3 - 1.02e3 kg/m^3 Price * 19.1 - 21 SEK/kg Composition overview Composition (summary) Block copolymer of polystyrene (~75%) and polybutadiene (~25%) Base Polymer Polymer class Thermoplastic elastomer : TPE Polymer type SBS Polymer type full name Styrene butadiene styrene block copolymer Filler type Unfilled Composition detail (polymers and natural materials) Polymer 100 % Mechanical properties Young's modulus 1.15 - 1.41 GPa Compressive modulus * 1.15 - 1.41 GPa Flexural modulus 0.985 - 1.45 GPa Shear modulus * 0.403 - 0.502 GPa Poisson's ratio * 0.403 - 0.42 Shape factor 2.32 Yield strength (elastic limit) 24.1 - 27.7 MPa Tensile stress at 100% strain * 8 - 15 MPa Tensile strength 16.8 - 17.6 MPa Compressive strength * 28.9 - 33.2 MPa Flexural strength (modulus of rupture) 39.7 - 41.7 MPa Shear strength * 13.8 - 17.2 MPa Elongation 188 - 230 % strain Elongation at yield 1.5 - 4 % strain Hardness - Vickers * 7.23 - 8.3 HV Hardness - Rockwell M * 35.9 - 47.9 Hardness - Rockwell R * 53.2 - 79.6 Hardness - Shore D 60 - 70 Hardness - Shore A * 97 - 100 Fatigue strength at 10^7 cycles * 6.55 - 7.23 MPa Fracture toughness * 3.11 - 3.24 MPa.m^0.5 Mechanical loss coefficient (tan delta) * 0.07 - 0.13 Compression set at 23°C * 55 - 60 % Compression set at 70°C * 77.6 - 85.6 % Tear strength * 120 - 139 N/mm Impact properties Impact strength, notched 23 °C 2.82 - 3.43 kJ/m^2 Impact strength, notched -30 °C * 2.72 - 3.31 kJ/m^2 Impact strength, unnotched 23 °C * 22.3 - 27.1 kJ/m^2 Impact strength, unnotched -30 °C * 13.6 - 16.5 kJ/m^2 Thermal properties Glass temperature * -50 - -40 °C Heat deflection temperature 0.45MPa 79 - 90 °C Heat deflection temperature 1.8MPa 63 - 68 °C Maximum service temperature * 60 - 75 °C

B.XI.V

Minimum service temperature * -39 - -19 °C Thermal conductivity * 0.384 - 0.416 W/m.°C Specific heat capacity * 1.73e3 - 1.8e3 J/kg.°C Thermal expansion coefficient * 127 - 133 µstrain/°C Vicat softening point 66 - 83 °C Processing properties Linear mold shrinkage 0.39 - 0.41 % Melt temperature 223 - 233 °C Mold temperature 21 - 31 °C Molding pressure range 7.4 - 7.77 MPa Electrical properties Electrical resistivity * 5.1e23 - 1.96e24 µohm.cm Dielectric constant (relative permittivity) * 2.5 - 2.8 Dissipation factor (dielectric loss tangent) * 0.00413 - 0.00605 Dielectric strength (dielectric breakdown) * 19.2 - 20.8 MV/m Optical properties Refractive index 1.55 - 1.57 Transparency Transparent Absorption, permeability Water absorption @ 24 hrs * 0.0454 - 0.0551 % Water absorption @ sat * 0.277 - 0.337 % Humidity absorption @ sat * 0.0834 - 0.101 % Water vapor transmission * 219 - 292 g.mm/m².day Permeability (O2) * 1.32e3 - 1.77e3 cm³.mm/m².day.atm Durability: flammability Flammability Highly flammable Durability: fluids and sunlight Water (fresh) Excellent Water (salt) Excellent Weak acids Acceptable Strong acids Unacceptable Weak alkalis Excellent Strong alkalis Acceptable Organic solvents Unacceptable Oils and fuels Unacceptable UV radiation (sunlight) Poor Oxidation at 500C Unacceptable Primary material production: energy, CO2 and water Embodied energy, primary production * 84.6 - 93.6 MJ/kg CO2 footprint, primary production * 3.78 - 4.18 kg/kg Water usage * 139 - 153 l/kg Material processing: energy Polymer extrusion energy * 5.91 - 6.54 MJ/kg Polymer molding energy * 21.2 - 23.5 MJ/kg Grinding energy (per unit wt removed) * 6.3 - 6.97 MJ/kg Material processing: CO2 footprint Polymer extrusion CO2 * 0.443 - 0.49 kg/kg Polymer molding CO2 * 1.59 - 1.76 kg/kg Grinding CO2 (per unit wt removed) * 0.473 - 0.522 kg/kg Material recycling: energy, CO2 and recycle fraction Recycle True Embodied energy, recycling * 28.7 - 31.8 MJ/kg CO2 footprint, recycling * 1.28 - 1.42 kg/kg Recycle fraction in current supply 0.1 % Downcycle True

B.XI.W

Combust for energy recovery True Heat of combustion (net) * 41.1 - 43.2 MJ/kg Combustion CO2 * 3.24 - 3.4 kg/kg Landfill True Biodegrade False A renewable resource? False Notes Typical uses Blending; Medical Applications; Packaging; Toys; Cups; Lids; Packaging, Food Other notes The recorded Impact strength range of 190-200 kJ/m^2 is an imposed upper limit and represents a "no break" test result. Links ProcessUniverse Producers Reference Shape Values marked * are estimates. Granta Design provides no warranty for the accuracy of this data

B.XI.X