Hävdens Inverkan På Fenologi Och Artrikedom I Ängen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Campus Gotland HÄVDENS INVERKAN PÅ FENOLOGI OCH ARTRIKEDOM I ÄNGEN Emelie Nilsson Examensarbete i biologi 15 högskolepoäng, 2015 Handledare: Karin Bengtsson Institutionen för Biologisk Grundutbildning Uppsala Universitet 751 24 Uppsala www.uu.se Bilden på framsidan föreställer: Lojsta prästänge i blom den 29 maj 2015. Fotograf: Emelie Nilsson Denna uppsats är författarens egendom och får inte användas för publicering utan författarens eller dennes rättsinnehavares tillstånd. Emelie Nilsson INNEHÅLL ABSTRACT……………………………………………………………………………. 2 INTRODUKTION……………………………………………………….………..……. 3 Syfte……………………………………………………………………………………...4 Frågeställningar…………………………………………………………………..............4 Hypoteser………………………………………………………………………………...4 MATERIAL OCH METODER………………………………………………….............5 RESULTAT……………………………………………………………………………...7 Täckningsgrad……………………………………………………………………………7 Artantal och diversitet.…………………………………………………………………...8 Arter som växte utanför provrutorna…………………………………………………….9 Fenologiskt stadium……………………………………………………………………..10 Blomning………………………………………………………………………………...11 Temperaturförhållanden………………………………………………………...............12 DISKUSSION……………………………………………………………………..…....13 Slutsats………………………………………………………………………………….15 Framtida studier………………………………………………………………………...16 TACK……………………………………………………………………………..……16 REFERENSER…………………………………………………………………..……..16 SAMMANFATTNING……………………………………………………………..….18 BILAGA 1…………………………………………………………………..………….21 BILAGA 2…………………………………………………………………..……….…22 BILAGA 3…………………………………………………………………..………….26 1 ABSTRACT Gotland is the richest place in the world when it comes to wooded meadows. Traditional management with haymaking and raking for centuries have turned wooded meadows into exceptionally species rich habitats in the agricultural landscape. Since the early 1900’s the area of managed meadows has decreased rapidly. The aim of this study was to investigate if there are differences between continuously managed areas and areas that had been left out, in Lojsta and Gerum on southern Gotland. The results show that there are significant differences in species diversity between the two types of management in both meadows. There was also a relationship between the two parameters temperature and growth. The conclusion of this study is that if it is of interest to conserve wooded meadows with all its species, it is important to continue with the yearly cycle of traditional management. 2 INTRODUKTION Våren kommer med ljus och värme som är nödvändig för alla levande varelser efter en lång vinter. Växterna använder ljuset till energi, men ljuset påverkar också deras fenologi. Fenologi är en vetenskaplig term som innebär undersökning av djurs och växters årliga återkommande händelsemönster (Dahl et al. 2008). Lövträdens knoppar är extra känsliga för ljus och känner av när det är dags att slå ut, när dagarna blivit längre. Temperaturen spelar också en viktig roll för utvecklingen (Hallbert & Holmberg 1994). Exempelvis hur tidigt blåsipporna börjar blomma från år till år eller när på året fåglarna återvänder till våra breddgrader. Klimatförändringarna har lett till förändringar i fenologin liksom förändringar i utbredningsområden. Fåglarna fortsätter att anlända samma tid som de alltid gjort, men det allt varmare klimatet har gjort att våren kanske börjar tidigare här, vilket leder till att fåglarna missar vissa delar av våren och därmed viss tillgång på föda. Det blir en så kallad mismatch (Durant et al. 2007). Förändringarna orsakar inte alltid det resultat som man skulle kunna tro. En biolog tänker kanske att med ett allt varmare klimat borde de ettåriga växterna, annuellerna, blomma tidigare på säsongen, att den ökande temperaturen skulle ha ett klart samband med en tidigare blomning, men så enkelt är inte fallet. Det finns flera faktorer som påverkar blomningen som vi ännu kanske inte upptäckt (Jonzén 2014). Ängesbruket tros vara över tvåtusen år gammalt och har använts främst för att få vinterfoder till djuren. Genom tiderna har bönder brukat ängena på traditionellt vis med fagning, slåtter med lie och klappning av träd. Även röjning och efterbete har gjorts (Martinsson 1999). Fagningen kallas även vårstädning och innebär att löv, pinnar och liknande räfsas bort. Dessa åtgärder underlättar för växterna att ta sig upp till markytan, då den inte längre är täckt av lika mycket förna som löv och pinnar. Räfsningen bidrar också till att marken luckras upp, vilket ytterligare underlättar etablering och tillväxt av olika arter. Att klappa träd är en gotländsk benämning för att hamla eller topphugga träden. Det innebär att lövverket sågas av och torkas till vinterfoder åt djuren. De vanligaste träden att klappa är ask, alm, lind och hassel (Martinsson 1999). Under 1700-talet fanns ca 40 000 ha äng på Gotland, vilket utgjorde mer än 10 % av Gotlands yta. Idag återstår bara ca 400 ha, vilket motsvarar 1 % av ytan. Den återstående procenten av ängena hävdas idag av tradition och naturvårdsskäl. Att ängsmarkerna minskat är främst på grund avatt marken nu används som åkermark, men trots detta finns ändå 44 % av Sveriges busk- och trädbärande ängsmark kvar på Gotland (Lekander 2003). Den kraftiga reduceringen av ängslandskapet har gjort att allt fler engagerat sig i att hjälpa till att bevara ängena, framförallt på Gotland, genom att utföra traditionell hävd. Gödsel var tidigare en stor bristvara, vilket gjorde att man inte tillförde gödsel på ängs- och betesmarker (Martinsson 1999). Förhållandena ser annorlunda ut idag. Idag handlar det mer om att man ska försöka undvika att tillföra näringsämnen till ängena och bevara den magra marken som byggts upp under många århundraden. Nedfallet av NO3 och NH4 från luften bidrar till övergödning av alla marker (K. Bengtsson, pers. komm. 2015), som vi direkt inte kan göra något åt, men indirekt i form av att minska våra utsläpp. I min studie undersöker jag likheter och skillnader i artdiversitet och utvecklingstakt mellan hävdade och ohävdade områden i två gotländska ängen. I båda dessa ängen, liksom de flesta av Gotlands ängen, finns delar/ytor som inte hinner fagas eller skördas hö från. Det finns en central yta i varje änge som alltid hävdas, vilken ofta ligger belägen i anslutning till parkering, skyltar eller liknande. Övriga delar ligger ute i periferin och prioriteras inte lika högt. Ideellt arbete är det som idag sköter om ängena. Detta gör att större delar av ängena inte hinner fagas 3 eller slås, vilket i slutändan kan leda till igenväxning. Sådant är fallet för många ängen idag, att de är på väg att växa igen på grund av minskad hävd. Konkurrens är en ständigt förekommande interaktion i naturliga växt- och djursamhällen, där det naturliga urvalet avgör vem som är den bäst lämpade. I ett hävdat änge hinner aldrig konkurrens uppstå på samma sätt, då det sker en kontinuerlig störning i form av fagning, slåtter och röjning. Det blir aldrig tillfälle för enstaka arter att ta över. Den traditionella skötseln gör att alla arter får liknande förutsättningar, som mottas och behandlas på olika sätt från art till art. Vissa arter gynnas, andra inte. Skötseln leder till att ängena blir artrika platser. Arter som inte tål slåtter växer inte i ängena (Lekander 2003). Syfte Syftet med detta projekt är att undersöka om hävden har någon påverkan på artrikedom och fenologi hos kärlväxter inom ängen. De ängen som ingåri studien är Lojsta prästänge samt Gerum prästänge, båda belägna på södra Gotland (Fig. 1). Frågeställningar Finns det skillnader mellan de hävdade och ohävdade rutorna vad gäller artantal och artdiversitet? Finns det skillnader i fenologi mellan de hävdade och ohävdade rutorna? Hypoteser Det är sedan tidigare känt att många ängsväxter gynnas av upprepad årlig hävd, viket också förutspås för denna studie. Hypotes 1 är att det finns fler växtarter och högre diversitet i de hävdade rutorna än i de som inte hävdas. Hypotes 2 är att växtligheten utvecklas snabbare i hävdade rutor än i ohävdade. MATERIAL OCH METODER Studien utfördes i Lojsta prästänge respektive Gerum prästänge (Fig. 1) mellan 7 april och 14 maj 2015. Ängena valdes utifrån kriterierna: innehålla områden som hävdats regelbundet under lång tid (i detta fall obruten hävd), och innehålla områden som inte är hävdade eller i alla fall inte lika mycket. Detaljerad placering av rutorna i respektive änge finns att studera i Fig. 2. Figur 1. Karta över Gotland med de båda studerade ängena markerade. 4 Lojsta prästänge är tack vare Lojstaeken ett av de mest kända och besökta ängena på Gotland. Det ägs av Svenska kyrkan och brukas av Lojsta ängskommitté med ordförande Bernt Karlsson. Änget är 2,6 ha och har stora vidvuxna ekar och hade tidigare även mycket ask, men större delar av dessa har drabbats av askskottsjukan. Änget har hävdats under många år vilket gett upphov till en mycket örtrik och tät markvegetation. Lojsta prästänge är sedan år, 2000 del av ett kyrkoreservat (Ohlsson 2006). Lojsta prästänge är ekdominerat med inslag av hassel, tall och enstaka askar (Petersson & Ingmansson 2007). Markvegetationen består till största del av mossa på de skuggigare partierna. Gerum prästänge kallas också för Kullands högård, då det tidigare tillhörde gården Kullands. Det ägs av Svenska kyrkan och sköts av Anders och Ingrid Lingvall. Änget är 3 ha och har relativt öppen karaktär och är en av Gotlands rikaste marker när det gäller ängsväxter (Ohlsson 2006). Många personer insatta i ängesvärlden, tycker att detta är Gotlands vackraste änge. Gerum prästänge domineras av hassel med inslag av ek och ask. Änget är mycket mera öppet och känns luftigare