DOCSLIB.ORG

Vänge Församling Mars

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Vänge Församling Mars Halla 08 Sjonhem Viklau mars Vänge Vänge församling MED SOCKNARNA BUTTLE, GULDRUPE, HALLA, Guldrupe SJONHEM, VIKLAU OCH VÄNGE Buttle Välkommen till Vänge församling! Här är vi som är anställda inom församlingen: Längst bak fr.v. Robert Nyström, Hejde, kyrkomusiker, Erland Björklund, Vänge, kyrkoherde. Mellersta raden: Per Farinder, Viklau, kyrkomusiker. Britt Stenfeldt, Viklau, vaktmästare. Edvard Lundberg, Buttle, vaktmästare. Längst fram: Gunborg Johansson, Sjonhem, vaktmästare. Helena Duveborg, Vänge, informatör 2 3 Välkommen till det nya församlingsbladet! Kära församlingsbo i Buttle, Guldrupe, Halla, Sjonhem, Viklau och Vänge! Välkommen till det första numret av ett nytt informationsblad för vår församling. Med våra socknar är vi ju sedan några år inom Svenska kyrkan en enda församling. Det här bladet är en fortsättning på det nya, något som ersätter det gamla, nog lite tråkigare bladet. ngefär fyra gånger per år är det Utänkt att det nya ska komma ut. Det är möjliggjort genom bidrag från Svenska kyrkans nationella nivå. Vår egen Helena Duveborg i Vänge är redaktör. Under första halvan av 2008 kommer också en egen hemsida att finnas på Internet med adressen www. svenskakyrkan.se/vange Både den sidan och det här bladet är tänkt att få vara något, inte bara Har du tänkt på vilka fantas- om Svenska kyrkan i vår församling tiska »kraftcentra« vår kyrkor och våra socknar, utan något öppet är? De vill vara mer än minnen! för alla – föreningar, organisationer och enskilda. Annonser om möten, och den 4 juni 1949, är födelseort prylar till salu, berättelser, minnen och och födelsetid. När jag 1976 kom från händelser…, ja, det är upp till Dig som Uppsala till Alskog försökte jag mig på läser detta att fylla på med material! barndomens gotländska, men alskogs- Välkommen att kontakta Helena borna sa: »Gär di int till!« Det blev väl Duveborg – adress och telefon hittar en förfinad gotländska som skorrade du på sista sidan i detta blad! illa i den gutamålsbygd som ju Alskog Erland Björklund heter jag själv och är tillsammans med grannsocknarna är ansvarig utgivare i min egenskap av Lau och När. På den vägen är det! att vara kyrkoherde i församlingen. Jag Hustrun Malle, heter Malle och bor med hustru Malle i prästgården i inget annat, eftersom hon är född i Vänge. Tyvärr hörs det inte längre att Kurresaare på Ösel, men uppvuxen i jag är född gotlänning. Men Källunge Örebro. Kanske är det hennes två- 2 3 språkiga uppväxt, som slipat bort den VISBY gnälliga närkingska dialekten i hennes svenska. Hon är fortfarande bra på Vänge det krångliga estniska språket, vilket vi har nytta av vid besök i grannlandet församling i öster, Estland. Fyra till fem veckor varje sommar brukar det bli, då jag Församlingen omfattar sock- hjälper till med svenska gudstjänster narna Buttle, Guld rupe, Halla, bland återvändande estlandssvenskar Sjonhem, Viklau och Vänge. i landets nordvästra delar, Tallinn, Bildades i denna form år 2006. Nuckö, Ormsö, Runö bland annat. Mitt arbete här hemma är som sagt Består av ca 1 100 medlemmar. att vara kyrkoherde i Vänge församling med de underbara kyrkorna Buttle, Har sju personer anställda. Guldrupe, Halla, Sjonhem, Viklau och Är i ett, en församling och ett Vänge. Har du tänkt på vilka fantas- pastorat. tiska »kraftcentra« de är? De vill vara mer än minnen! De vill hålla ihop vår bygd kring »kraftkällan« själv, Gud – vår Fader, Son och Ande. Dopet, konfirmationen, vigseln och begravningen är för de flesta något frågor till Erland självklart att förlägga till »kraftcen- trat« sockenkyrkan. Men framför allt Hur tillbringar du helst en ledig dag? söndag efter söndag, år ut och år in, Promenad i skog och mark, gärna behöver vi mötas i någon av »kraftsta- längs en gotländsk strand. tionerna« i vår församling. Vi är redan Vilken bok läste du senast? idag ytterst sällan färre än tio, som firar någon av de två gudstjänster det i regel Från det heliga berget – en resa i är varje söndag. Tillsammans blir vi väl skuggan av det bysantinska riket en 40–50 som tagit för vana att något av William Dalrymple. så när regelbundet göra det. Du är Vilket är din favoritplats i också varmt välkommen i det gänget! församlingen? Du är behövd och efterlängtad! Tjaukle. En välsignad fastetid och påsktid Vad väljer du helst av önskar jag dig! hemmets sysslor? Att laga mat. Erland Björklund Kyrkoherde i Vänge församling Vilket föredrar du – midnattsmässa eller julotta? Midnattsmässa. 4 Tänk dej en vardag utan nyhetssändningar på radio och TV. Ingen telefon, inget internet, inget sms:ande och mailande och ingen armbandsklocka. Ur det perpektivet förstår man kyrkklockans betydelse för människorna förr i tiden. Varje socken hade då sin egen ringningssed, med sin egen speciella betydelse. Ringningssederna finns fortfarande kvar, om än i reducerad form. Så här är ringningsseden i Buttle. Ringningsseden i Buttle uttles klocka är från 1740 och Aftonringning Bär därmed den äldsta klockan 1 april – 31 augusti: i församlingen. År 2002 infördes måndag till fredag, kl 19. automatisk ringning. I många kyrkor Ringningen pågår i fyra minuter. innebär det en förenkling av ring- ningsseden, men i Buttle är den sig Helgmålsringning i stort sett lik. På klockan finns en Lördagkvällar och dag före helgdag, inskription som delvis är utplånad, kl. 18. Ringningen pågår i 3 minuter men det som återstår lyder: sedan görs ett uppehåll på 1 minut VARANDE KYRKOHERDE och därefter ringer man i ytterligare 3 minuter. HANS KÖHLER KYRKIOWERDAR Själaringning ANDERS STORA WELLINGE kallas det när man ringer för någon LARS BUTTLEGARDA som avlidit. I Buttle ringer man olika antal slag beroende på hur gammal LARS ALTHEIME den avlidne är. Ringning i samband med Gudstjänst 0–49 är: 14 slag 1 timme före gudstjänst samt 50–59 år: 15 slag 15 minuter före gudstjänst. 60–69 år: 16 slag Ringningen pågår i 5 minuter. 70–79 år 17 slag Vid gudstjänstens början ringer man 80–89 år: 18 slag sedan en halv minut och vid dess slut 90–99 år: 19 slag klämtar klockaren 3 x 3 slag. Över 100 år: 20 slag 4 5 Ringningen sker med ett slag per minut, sedan 15 minuters ringning som avslutas kl. 10. (Ex: Vid 15 slag börjar man kl. 9.30 och slutar kl. 9.46. Sedan 15 minu- ters ringning till kl. 10.00). Kort om Årsringning kyrkklockor Det nya året i Buttle rings in vid 12-slaget med fem minuters ringning. Gotlands äldsta klockor finns i Gerum, Sproge, Kimning Hejnum och Norrlanda där Kimning kan göras i samband med bröl- de ringt sedan början av lop eller högtidsringning. Klockaren 1200-talet. står då uppe vid klockan och slår med 1526 bestämde kung Fredrik stenar eller träklubbor eller ringer ge- av Danmark att ingen got- nom att hålla i klockans kläpp. Kimning ländsk kyrka fick ha mer än görs för att efterlikna ett klockspel. en klocka. Övriga klockor Edward Lundberg som varit klockare i gjöts om till kanoner. Buttle sedan 1979, berättar att kimning En klocka består av 80% förekommit en gång under hans tid som koppar och 20% tenn. Man klockare. har försökt tillverka klockor Inskriptionen på klockan i Buttle har av billigare material, men skador efter kimning och är därför det har då gett en sämre delvis utplånad. klang. I boken Gotlands kyrkklock- or och ringningsseder kan du läsa mer. Författare är Ingvar Rohr. Boken finns på pastorsexpeditionen. I nästa församlingsblad kommer vi att berätta Inskriptionen på Buttle kyrkas kyrkklocka. om ringningsseden i Guldrupe. 6 7 Kalendarium 2 mars – 15 juni i Vänge församling Se även Predikoturerna i fredagens tidning Mars PÅSKEN firas i år i Sjonhem kyrka 2 SÖNDAG Midfastosöndagen Högmässa kl 10.30 i Guldrupe. Gudstjänst kl 19 i Vänge. 20 TORSDAG Skärtorsdagsmässa kl 19 4 TISDAG med altarets avklädande Passionsandakt inför Långfredagen. Guldrupe församlingshem kl. 19. 21 FREDAG 5 ONSDAG Långfredagen Sockenråd i Viklau kl. 19.00. Kl 10.30 gudstjänst vid Jesu korsfästning. Koralkören. 6 TORSDAG Kl. 15 gudstjänst vid Torsdagsträff med lunch Jesu dödsstund. kl. 12 i Vänge bygdegård. Kl. 19 gudstjänst vid Jesu gravläggning. 9 SÖNDAG Jungfru Maria bebådelsedag 22 LÖRDAG Högmässa kl. 10.30 i Viklau Påskafton med Pastorats kören. Påsknattsmässa kl. 23 med Pastoratskören. 11 TISDAG Passionsandakt 23 SÖNDAG hos Ungelheims i Buttle kl. 19. Påskdagen Familjemässa kl. 10.30. 12 ONSDAG Trumpet, Carina Nyström Ahlin. Studiekväll om föremålen Påskliljeprocession och lunch. i våra kyrkor kl 19 i Guldrupe. 24 MÅNDAG 16 SÖNDAG Annandag påsk Palmsöndagen Familjemässa kl 10.30, Högmässa kl. 10.30. Högbrogården med palmprocession & lunch. Fasteinsamlingens avslutning. 30 SÖNDAG 18 TISDAG 2:a söndagen i påsktid Passionsandakt Vänge kl. 19. Högmässa kl. 10.30 i Halla. Gudstjänst kl. 19 i Buttle. Sommartiden börjar. 6 7 April 7 ONSDAG Studiekväll om föremålen i våra kyrkor kl 19 i Halla bygdegård. 1 TISDAG Sockenråd, Vänge kl. 19.00. 11 SÖNDAG 3 TORSDAG Pingstdagen Familjemässa kl. 10.30 i Torsdagsträff med lunch kl. 12 i Buttle. Vänge med barnkören Sångsvanarna. 6 SÖNDAG Gudstjänst kl. 19 i Halla. Pastoratskören. 3:e söndagen i påsktid Högmässa kl. 10.30 i Vänge. 18 SÖNDAG Psalmgudstjänst kl. 19 i Guldrupe. Heliga Trefaldighets Dag Högmässa kl. 10.30 i Buttle. Naturstig för kyrkans 8 TISDAG Studiekväll om föremålen internationella arbete och korvgrillning. i våra kyrkor kl 19 i Guldrupe. 21 ONSDAG 13 SÖNDAG Studiekväll om föremålen 4:e söndagen i påsktid i våra kyrkor kl 19 i Halla bygdegård. Högmässa kl. 10.30 i Viklau. 25 SÖNDAG 17 TORSDAG 1:a söndagen efter Trefaldighet Torsdagsträff med lunch kl. 12 i Guldrupe. Högmässa kl. 10.30 i Sjonhem. Psalmgudstjänst kl. 19 i Viklau. 20 SÖNDAG 5:e söndagen i påsktid 27 TISDAG Högmässa kl. 10.30 i Sjonhem. Studiekväll om föremålen Psalmgudstjänst kl. 19 i Halla. Koralkören. i våra kyrkor kl 19 i Halla bygdegård.
Load more

Recommended publications
  • Gudstjänster På Gotland
    Gotlands Allehanda 30 Fredag 5 september 2014 Gudstjänster på Gotland Norra Gotlands Pastorat Roma Pastorat Östergarns Pastorat Havdhems Församling svenskakyrkan.se/norragotland Roma pastorat, Fredag 5/9 14.30 Gudstjänst Söndag 7/9 FRIHETEN I KRISTUS Idag fre kl 14 Slite för- Medeltredingens kontrakt på Roma äldreboende. kl 10 Gudstjänst i Havdhems Tolfte söndagen efter trefaldighet 5/9-11/9 samlingshem Otendag, 12 Sönd e Trefaldighet Magnus Hellström, kyrka prästen Båt Lena och kantor 7 september 2014 Lena Haglund. www.svenskakyrkan.se/ Tony presenterar sig i ord Fredag 5/9, Roma Söndag 7/9 11.00 Mässa med havdhem och ton. Äldreboende: 14.30 Konfirmandupptakt i Söndag 7 sept gudstjänst, Magnus Dalhems kyrka. Hoburgs församling 10 Bunge Mässa Hansson Hellström. 16.00 Högmässa i Anga Mässa Åter- Söndag 7/9, Roma: 10 kyrka. Kyrkkaffe i torn- 10 Boge Sönd kl 11 (obs tiden!) öppnande av kyrkan, Högmässa, Staffan B, rummet. Magnus Hellström, Fide: Mässa. Wiklund, Båt Lena, Åkeson Wollbo, Margareta B. Gudrun Wessman. Nyroth, Westberg biskop Sven-Bernhard Fast, Björke: 19 Psalmgudstjänst Tisdag 9/9 10-12 Kyrkis - Tisd kl 15 Musiklekis i Wottle. Slitekören. Lunch med psalmer av Britt G för små barn med vuxna. Strandkyrkan 10 Stenkyrka Mässa Hallqvist, Staffan B, Obs! ny dag. Tisd kl 19 Öppet Bibelsamtal Pirhonen Margareta B. Onsdag 10/9 14.00 i Öja Församlingshem. 10 Lokrume Gudstjänst Barlingbo: 19 Kvällsmässa, Gemenskapssamling på Onsd kl 14 Sudergården, Peterson Fred K, Janne A. Östergarnslandet i Salteriet, Andakt. Måndag 8/9 Roma: 13.30 - Katthammarsvik. Dagens 13 Tingstäde Gudstjänst www.svenskakyrkan.se/ 15.30 Kyrkans barntimmar i gäster: Eivor och Dick Pirhonen hoburg 13 Norrlanda Gudstjänst Sockerbiten, Roma.
    [Show full text]
  • Byggnadsnämndens Protokoll Den 16 December 2014
    Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2014-12-16 § 314 Ny medarbetare § 315 Sammanträde för januari och februari 2015 § 316 Revidering av Byggnadsnämndens reglemente § 317 Rapport – intern kontrollplan 2014 § 318 Information om nämndenkät 2014 – byggnadsnämnden § 319 RS remiss – förslag på nytt strandskydd i socknarna Lau, När och Grötlingbo § 320 Bro Eriks 1:13 – detaljplan granskning § 321 Fårö Dämba 1:45 – program (Klintsbrovik) § 322 Ardre Kaupungs 1:11 – planbesked för upprättande av detaljplan § 323 Visby Fänriken 1 – planbesked § 324 Visby kv. Sergeanten – markanvisning § 325 Visby Skepparen 2 – fasadändring av flerbostadshus (fyra balkongen) § 326 Fårö Vinor 1:64 – uppförande av fritidshus § 327 Tofta Krokstäde 1:37 – förhandsbesked för uppförande av bostadshus (fyra nya tomter för bostadshus, skifte 1) § 328 Stenkumla Kviungs 1:17 – nybyggnad av enbostadshus och carport/förråd § 329 Fårö Vinor 1:18 – tillbyggnad av gästhus samt VA-installation och anslutning till allmänt VA-nät § 330 Hejnum Riddare 1:17 – nybyggnad av fritidshus § 331 Visby Galgberget 1:1 – uppställning av husvagn med förtält, tidsbegränsat bygglov t o m 2019-12-31. Förlängning av tidsbegränsat bygglov ärende nr BN 2012/1978 § 332 Visby Skäran 1 – tillbyggnad av flerbostadshus med glasrum § 333 Östergarn Sysne 1:9 – anmälan för uppförande av komplementbyggnad (attefallshus) § 334 Östergarn Sysne 1:6 – anmälan för tillbyggnad av fritidshus (attefallsåtgärd) § 335 Tofta Rangstäde 2:5 – uppförande av plank § 336 Vamlingbo Kastelle 1:7 – förhandsbesked för uppförande av fyra
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Om Kalkindustrin På Gotland 2
    Om kalkindustrin på Gotland 2 Ur den gotländska kalkindustrins historia, åren 1942-2015 Uppsala universitet Campus Gotland 2015 Examensarbete i kulturvård Författare: Marcus Bengtsson Handledare: Kristin Balksten Författare Author Marcus Bengtsson (Förnamn Efternamn) Titel och undertitel Om kalkindustrin på Gotland 2 - Ur den gotländska (på svenska) kalkindustrins historia, åren 1942-2015 Institutionen för Konstvetenskap Title and subtitle About the lime industry on Gotland 2 - From the lime Kulturvård (in English) industry of Gotland, 1942-2015 Department of Art History Integrated Conservation SE-621 67 Visby Handledare Tutor Kristin Balksten Telefon Phone (Förnamn Efternamn) 018-471 82 00 +46 18 471 82 00 Examensarbete i kulturvård (Kandidatexamen) 180hp www.campusgotland.uu.se Thesis in Integrated Conservation (Bachelor Degree) 180ECTS Ven tilerad 3 juni 2015 Hösttermin (år) 20åå Vårtermin (år) 2015 Defended june 3 2015 Fall term (year) 20yy Spring term (year) 2015 Sam manfattning Gotland har en mycket lång tradition av kalkbränning. Spår av kalkbränning sträcker sig på ön tillbaks till 1100 -talet. En inventering av samtliga kalkugnar och kalkmilor på Gotland gjordes år 1942. Sedan dess har marknaden, användningen och traditionen av kalkbränning förändrats kraftigt. Vid andra världskrigets början uppstod en bristsituation på stenkol. Detta medförde att de stora, traditionella kalkugnarna inte längre kunde drivas med samma kapacitet. De mindre, vedeldade ugnarna var de enda ugnarna som överlevde. Med cementens intåg minskade även efterfrågan på kalkbruk, vilket i sin tur betydde slutet för de sista kalkugnarna. Cementen visade sig snabbt vara bristfällig i flera situationer, särskilt inom kulturvårdens praktik, och efterfrågan på traditionellt kalkbruk ökade igen redan på 1960-talet.
    [Show full text]
  • Västerhejde Krönikan
    VÄSTERHEJDE KRÖNIKAN VÄSTERHEJDE KRÖNIKAN Utges av Västerhejde Hembygdsförening sedan 1982 UR INNEHÅLLET NOV 2019 Om Krönikan 2 Smått & Blandat 4 Efterlysningar 5 Meningen med livet 6 Ur min synvinkel 7 VM i boule 8 Ett ufo 9 Slåtter i Kuse änge 10 Våra eldsjälar 11 Hallbroskogen 12 Mästerkock 2019 14 Årets Socken2019 16 Sockenfesten 20 Skutan Vineta 22 Cykelturen 23 Kneippbyn som kurort 24 Svanhultstorpet 26 Om Västerhejde krönikan Gert Olsson Ansvarig utgivare nda sedan Västerhejde hem- Då får man, efter någon eller några dagar, bygdsförening bildades i början ett returmail där den önskade läsningen på 1980-talet har en redaktions- bifogas i en PDF-fil. Ett billigt och enkelt Ägrupp haft som ambition att sätt att få ta del av äldre Krönikor alltså. producera två nummer per år av tidningen Det kan tilläggas att den senast utgivna Västerhejdekrönikan. Undantagsåret 1984 Krönikan alltid finns att hämta hem från gavs faktiskt hela fem tidningar ut. En del hemsidan. av läsarna har sparat alla sina tidningar Föreningen har sett att kostnaderna för och är därmed ägare till ett omfattande utskick av Västerhejdekrönikan utanför fortbildningsmaterial i Västerhejdekun- Västerhejde har skjutit i höjden. Alla hus- skap. Man har genom åren kunnat läsa håll inom sockengränserna får tidningen om så vitt skilda ting som Hallbro slott, utburen till sina brevlådor av ett gäng tågolyckor, statsystemet, skolundervis- entusiastiska utdelare (Se Kjell Wikströms ning, jakt i socknen, bränneri och mycket, funderingar på annan plats!). De gör detta mycket mera. Åtskilliga personporträtt har frivilligt och utan arvodering. De tidning- presenterats och beskrivningar av aktuella ar som däremot ska skickas med post blir och försvunna miljöer.
    [Show full text]
  • Pilgrimsleden På Gotland
    PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung.
    [Show full text]
  • Pilgrimsleden På Gotland
    PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung.
    [Show full text]
  • Öländsk Tegellav Psora Vallesiaca På Öland Och Gotland 2007
    Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö – nr 2008: 4 Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland AREK Biokonsult AB Ulf Arup, Martin Westberg & Lars Fröberg Omslagsbild: Hall-Hangvar naturreservat (lokal 2) ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2008 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Metoder 6 Resultat 8 Översiktliga resultat 8 Lokaler för öländsk tegellav 10 Öland 11 Gotland 12 Lokaler utan öländsk tegellav 21 Ekologi 22 Hot och åtgärder 22 Framtida åtgärder i åtgärdsprogrammet 23 Andra funna rödlistade arter 24 Gyttrad kalkspricklav Acarospora cervina 24 Liten kraterlav Gyalecta subclausa 24 Stor stjärnfruktlav Petractis clausa 24 Liten stjärnfruktlav Petractis hypoleuca 25 Röd guldskivlav Protoblastenia cyclospora 25 Falsk guldskivlav Psora testacea 26 Alvarplacodlav Squamarina gypsacea 29 Trind enlav Vulpicida tubulosus 29 Gotlandsknagglav Toninia tumidula 30 Andra registrerade arter 30 Svavellav Fulgensia fugens 30 Vitpudrad kantlav Squamarina lentigera 31 Referenser 31 Appendix 1. Besökta områden 32 3 SAMMANFATTNING Öländsk tegellav Psora vallesiaca är rödlistad som akut hotad (CR). Arten var fram till 2005 känd från en lokal på Öland, där den blev funnen 1970. Under 2004–2006 hittades fyra nya lokaler på Gotland under samma period togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställa artens fortlevnad i landet. I åtgärdsprogrammet föreslogs en inventering på Öland och Gotland för att försöka finna nya lokaler i landet och för att få ett bättre grepp om ekologi, status och utbredning. I denna rapport redovisas resultaten av denna inventering, som utfördes 2007. Inga nya lokaler hittades på Öland och chansen att finna nya lokaler där får nu anses som små.
    [Show full text]
  • Fängslande Begravningar En Studie Av Påmage-Gravar På Gravfälten På Gotland Under Vikingatiden
    Fängslande begravningar En studie av påmage-gravar på gravfälten på Gotland under vikingatiden Kandidatuppsats i Arkeologi Stockholms universitet HT 2012 Oscar Funegård Viberg Handledare: Torun Zachrisson Innehållsförteckning 1.1.1. InInIntroduktionIn troduktion 111 1.1. Inledning 1 1.2. Syfte 1 1.3. Frågeställningar 2 1.4. Metod 2 2.2.2. Gravfälten 333 2.1. Översikt av gravfälten 3 2.2. Bottarve 5 2.3. Ire 6 2.4. Bjärs 7 2.5. Butter 8 2.6. Bjärge 9 2.7. Pejnarve 10 2.8. Grodde 11 2.9. Paviken 12 2.10. Kopparsvik 12 3.3.3. Tolkning 22212111 3.1. Kontexten 21 3.2. Bebyggelse 21 3.3. Individerna 22 4.4.4. Slutsats 282828 5.5.5. Sammanfattning 292929 6.6.6. Referenser 303030 Abstract: This paper deals with the prone burials from the Viking Age on Gotland, Sweden. The conclusion to what kind of social status these individuals that were buried prone might have had was that anyone could have been buried prone. It did not matter if the individual had a higher or lower social status, if they were a man or a woman, old or young. OmslagsbildOmslagsbild:::: Illustration av anläggning A52 på Bjärge gravfält på Gotland, gjord av Eric Östergren. 1.1.1. Introduktion 1.1 Inledning På Gotland finns det ett flertal gravfält som är daterade till vikingatid där en del av de döda gravlagts på mage, det finns gravfält som är placerade vid kusten och det finns de som är placerade i det centrala Gotland. Vissa av de som är gravlagda på gravfälten har flera saker gemensamt med människor begravda på andra gravfält på Gotland.
    [Show full text]
  • Hävdens Inverkan På Fenologi Och Artrikedom I Ängen
    Campus Gotland HÄVDENS INVERKAN PÅ FENOLOGI OCH ARTRIKEDOM I ÄNGEN Emelie Nilsson Examensarbete i biologi 15 högskolepoäng, 2015 Handledare: Karin Bengtsson Institutionen för Biologisk Grundutbildning Uppsala Universitet 751 24 Uppsala www.uu.se Bilden på framsidan föreställer: Lojsta prästänge i blom den 29 maj 2015. Fotograf: Emelie Nilsson Denna uppsats är författarens egendom och får inte användas för publicering utan författarens eller dennes rättsinnehavares tillstånd. Emelie Nilsson INNEHÅLL ABSTRACT……………………………………………………………………………. 2 INTRODUKTION……………………………………………………….………..……. 3 Syfte……………………………………………………………………………………...4 Frågeställningar…………………………………………………………………..............4 Hypoteser………………………………………………………………………………...4 MATERIAL OCH METODER………………………………………………….............5 RESULTAT……………………………………………………………………………...7 Täckningsgrad……………………………………………………………………………7 Artantal och diversitet.…………………………………………………………………...8 Arter som växte utanför provrutorna…………………………………………………….9 Fenologiskt stadium……………………………………………………………………..10 Blomning………………………………………………………………………………...11 Temperaturförhållanden………………………………………………………...............12 DISKUSSION……………………………………………………………………..…....13 Slutsats………………………………………………………………………………….15 Framtida studier………………………………………………………………………...16 TACK……………………………………………………………………………..……16 REFERENSER…………………………………………………………………..……..16 SAMMANFATTNING……………………………………………………………..….18 BILAGA 1…………………………………………………………………..………….21 BILAGA 2…………………………………………………………………..……….…22 BILAGA 3…………………………………………………………………..………….26 1 ABSTRACT Gotland is the
    [Show full text]