Om Hemforande

NORDISK MUSEOLOGI 1994•1, S. 53-6 4

OM HEMFORANDE

Sverker Sorlin

Hemforande ar evigt manskligt. Tank pa jagarnas lager, hur kvinnorna atervande hem i aftonen med natter och bar, hur mannen slapade hem ett just fallt byte. Tank pa "Sista !asset in ". Tank pa dig eller mig, just atervanda ftan varuhuset med Julia shoppingpasar. Vi JYller garderober och kylskap med nyss forvarvade varor. Det verkar som om det finns en tillfredsstallelse knuten till hemforandet. Visst - det har varit arbete. Det ar under svett och moda som vi hemfor. Men nar vi hemfort skall vi fira! Det existerar inte nagon teori om hemforande, inte ens en hemforandets historia. Det finns en samlandets historia. Det finns backer och tidskrifter om samlande och samlare och samlingar. Om hemforandet finns, savitt jag vet, ingenting sarskilt.

Samlande och hemforande ar inte identis DEN DANSKA ARAB/EN - ka. Samlande forutsatter en intention: EXPEDITIONEN 1761-1767 samlingen. Hemforaren kan forstas vara en samlare Mitt forsta exempel handlar om den dan - och ar det ofta. Men han kan ocksa vara ska expeditionen till Framre Orienten utan sadan vilja till ackumulation. 1761-1767. Den var liten, fem veten Hemforande kan vara aterkomst i triumf skapsman och en tjanare. Hjarnan bakom med trofeer och byten, men ocksa resulta expeditionen var den valkande Gottingen tet av planloshetens flyktiga ogonblick. filologen och orientalisten Johan David Vad som har skall folja ar tre historiska Michaelis. Han visste vad man skulle leta exempel pa hemforande. De reser fragor efter i Arabien, vilka fragor som skulle som galler den symboliska karaktaren hos stallas, vilka manuskript som skulle kopas. hemforda foremal. De beror agandets Han hade ocksa klart for sig vilka som var natur och begarets sublimering. Mina mest lampade att delta. Om allt detta exempel ar kopplade till expeditioner, skrev han en utforlig instruktion, som vetenskapliga eller foregivet vetenskapliga. senare (1762) ocksa trycktes. 1 Vetenskap brukar ibland beskrivas som ett Michaelis vande sig till kung Frederik V systematiskt'samlande. Med eller utan sys med sin ide. Den danske kungen kande tematik - det finns ett element av hemfo sig lockad men inte alldeles overtygad av rande i vetenskapen. den tyske professorns forslag och bad dar- SVERKER SORLIN

54 for fyra danska professorer att kommente Kalis synpunkter upprepades i den slut ra Michaelis' instruktion. De fyra accepte giltiga instruktionen, som Hans Majestat rade den, men med vissa talande tillagg sjalv signerade. Dokumentet, daterat 15 och fortydliganden. december 1760, ar anmarkningsvart En av dem, J. C. Kall, tog alldeles sar modernt och tolerant till sin anda. skilt upp ett tema: den danska aran. Kungen understrok att alla fem i expedi Temat hade aven intresserat Michaelis, tionen skulle ha jambordig stallning, vid som ·i instruktionen menat att det var omrostningar skulle alias rost vaga lika. 11 rimligt att den nation, vars kung anord lngen ledare utsags. Att kalla det for nat denna exped~[ion sjalv skulle skorda Niebuhr-expeditionen, som man ofta gor, frukterna av den); Michaelis hade ocksa ar darfor ett misstag. Den enda sarskilda noterat att Hans Majestat for sina bidrag uppgift Carsten Niebuhr fick, vid sidan av till denna hornsten i Vasterlandets kun sina plikter som matematiker och geograf, skap om Arabien kunde rakna med att var att forvara expeditionens kassa. motta 11 ara i alla framtida larobocker". Kungen var angelagen att mota de krav For Kall hangde den danska aran sam som stalldes av tidens vetenskapssamhalle. man med forvarvandet av manuskript. Han ville exempelvis att var och en av Anstrangningarna att skaffa manuskript expeditionsdeltagarna skulle fora dagbok fick pa inga villkor begransas av en snal oberoende av de andra, eftersom 11 i budget, forklarade han. Det var ytterst Europa ... det betraktas som mest palidigt 11 vasendigt att Det Kongelige Bibliotek i som bekraftas av flera vittnen • Avsikten Kopenhamn genom de nya skrifterna var att betona expeditionens internationel skulle fa del av 11 betydande ny lyskraft och la syftning; vad som raknades var ara.. " . Danmarks stallning i den vetenskapliga Kall undrade vidare om det inte skulle varlden. A andra sidan skulle det inte rada vara klokt att forbjuda expeditionsdelta nagot tvivel om att detta var en dansk garna att sanda manuskript till andra des expedition. Det var den danske ambassa tinationer an Det Kongelige Bibliotek. doren vid Hoga Porten som skulle svara Det fanns ju en risk att den kungliga mis for de lokala arrangemangen, utfarda pass sionen i Tranquebar eljest skulle sanda och sa vidare. alltsammans till Halle, vilket enligt Kall Kungen utbad sig om att expeditionen intraffat tidigare. Kall deklarerade att skulle anskaffa texter i naturalhistoria, eftersom Kungen av Danmark var den geografi och historia, liksom aldre codices framste finansiaren, skulle han ocksa ha versioner av bibeln pa hebreiska och gre 11 ratt till resans hela resultat och till den kiska. Alla manuskript skulle, heter det an berommelse det for med sig, och ... resena en gang, sandas till "Vart kungliga biblio 11 rerna skall foljdenligt ... sanda alla sina svar tek i Kopenhamn , eller levereras vid ater [pa fragor som de skulle forses med av komsten till Danmark. andra vetenskapsman] till Hans Excellens Expeditionen skulle motta fragor fran greve von Moltke varefter Hans Excellens akademier runtom i Europa. Men svaren kan vidarebefordra dem till deras ratta pa fragorna skulle forst sandas till destinationsorter... " Kopenhamn, sa att att kopior skulle kun- OM HEMFORANDE

na goras dar. Denna regel gallde aven snav mening, men nog maste det betraktas 55 teckningar och skisser, kartor, dokument, som en aspekt pa vetenskapens anvandbar naturalhistoriska objekt och andra fore het att den pa detta satt fungerade som en mal, liksom dagbockerna. Saledes: all ny trofe, en symbolisk manifestation. Veten kunskap och alla materiella objekt som skap skankte status pa den internationella expeditionen fick ihop skulle foras till scenen, at vetenskapens hemlander och at Kopenhamn - eller som instruktionen for deras furstar och regenter. mulerade det: "ingen annanstans an just Bibliotek, kabinett, museer och andra • II d1t . vetenskapliga samlingar spelade i sjalva Detta kan verka en smula overdrivet; verket allt viktigare roller i den sociala expeditionen utgick ju faktiskt fran konstruktionen av sjalvmedvetande och Danmark. Men det behovde faktiskt sagas. prestige. De bidrog ocksa till den sociala Det fanns ett internationellt vetenskaps·· konstruktionen av varde. Som Lorraine samhalle som var angelaget att ta del av Daston har foreslagit kan museernas och expeditionens resultat. Resultaten var bade samlandets tidiga historia lasas som en universellt giltiga och attraktiva, det fanns berattelse om hur varde blev till. 2 Det sall en reel! risk att de skulle kunna hamna pa synta och frammande betraktades som andra platser i Europa. Det gallde bade vardefullt och upphojdes, tillskrevs aura. publiceringen av artiklar och hocker och Denna vardeskapande process har forknip forvaringen av de hemforda foremalen. pats med hovet, aristokratin och de ledan Kopenhamn var knappast ett forsta rang de kopmannaskikten. 3 Men aven vetenska ens vetenskapligt centrum vid mitten av pens utovare och gynnare laddade objek 1700-talet, och alternativa arenor for ten med symboliskt varde. publicering och visning var latta att tanka Konstforemal och naturalier fran fjarran sig. lander fick en konkret funktion som gavor Expeditionsmedlemmarna var i sig sjalva och skanker i ett intrikat europeiskt varde kosmopolitiska figurer. Niebuhr var system. Hemma hos en direktor i det hol dansk, fast fran det tysktalande Holstein. landska Ostindiska kompaniet, represente Petrus Forsskal var fodd i Helsingfors och rade yxor, skoldar eller jakarandaskrin en hade studerat i Uppsala for Linne och i heh annan och djupare mening an de Gottingen under Michaelis. Tva andra nagonsin gjorde som faktiska vittnesbord danskar medfoljde: Frederik Christian von om sina ursprungsplatser. Det var pa sam Haven, som ocksa last hos Michaelis, och ma satt med vetenskapliga objekt. En Christian Carl Kramer, en ung lakare som pisang, en papegoja eller ett odleskinn annu inte slutfort sin utbildning. Tysken ansags spegla agarens vittfamnande kon Georg Wilhelm Baurenfeind, som var takter, hans upphojda intressen, hans expeditionens tecknare, var fodd betydelse, valstand och status. Sadana Niirnberg men utbildad i Kopenhamn. samlare fanns ofta i vetenskapens narhet, Frederik V demonstrerade en tidstypisk som exempelvis direktoren i det holland patriotism i sitt beslut att centralisera ska Ostindiska kompaniet, George samlingarna till den danska huvudstaden. Clifford, vars tradgard Linne skildrade i Kanske kan det inte kallas nytta i nagon sitt arbete Hortus Clijfortianus (1737). En SVERKER SORLIN

56 kollega till Clifford, Nicolaas Witsen, hol nitiska och de skulle utnyttja vetenskapens landsk diplomat och sjalv framjare av senaste metoder. Kungen bad t. ex. vetenskapen, mottog bland annat nagra Forsskal iaktta de principer Linne udagt tidiga exemplar av kangurun. Detta mark aret innan i dissertationen Instructiones liga pungdjur blev snart en ikon for den peregrinatoris (1759). Befalhavaren pa den mest frammande av varldar, Nya Holland orlogsman som skulle fora expeditionen (Australien), och ett tydligare tecken pa till Arabien skulle ge allt tankbart bisrand agarens status och kontakt med tidens glo till forskningen. Nationens resurser, kom bala kunskapshorisont gick knappast att mersiella, militara, diplomatiska, mobili uppbringa. 4 serades till forman for de danska intresse Efterhand avtog emellertid den exklusiva na. Drivkraften var nationell, men den kopplingen till sociala eliter. lstallet lopte arena dar anstrangningarna skulle noteras vardekonstruktionen samman med den och vinna respekt var internationell.6 symboliska manifestationen av nationell ara. I det danska exemplet kan vi ocksa lagga Det var bland annat harigenom som de marke till kungens roll som beskyddare tidiga offentliga museerna, som British (eller "patron" so ~ det ibland heter ocksa Museum och Musee de l'Homme, skaffa pa svenska) .7 Som JUchard Westfall funnit de sig en sjalvforstaelse, en ideologi. Stora i sin studie av- Galilei, sa fanns det annu i nationer agde Stora naturforskare, vilket 1600-talets Florens inget enhedigt system bevisades av Stora samlingar. Den danske for framjande av vetenskapen. "It was a set kungen ville - fast han inte uttryckte sig of dyadic relations between patrons and med de orden - att Kopenhamn i den har clients, each of them unique" .8 Med meningen skulle vara ett centrum: inter Frederik V blev beskyddaren densamme nationellt ryktbart och just darfor en nati som nationens hogste representant. En onell tillgang. utveckling i denna riktning kan iakttas i Ordet centrum kan ju ocksa, som Bruno flera lander, dar det framtrader centrala Latour har foreslagit, uppfattas som ett organ for gynnandet av vetenskapen: i "berakningscentrum" - ett "center of cal Frankrike Academie des Sciences, i Berlin culation". 5 Detta var en tid da vissa platser Preussische Akademie der Wissenschaf i Europa erovrade stallningen av centra for ten. 9 I Sverige fick Kungliga Vetenskaps intellektuella aktiviteter av betydelse for akademien, grundad 1739, ar 1747 den hela varlden. Denna roll var nagot som exklusiva ratten att tillverka och salja den furstar och regeringar kunde efterstrava, svenska almanackan, vilken blev en rik men inget som de pa nagot enkelt satt inkomstkalla under mer an 200 ar. I kunde kontrollera. Erkannande blev i England och Frankrike anvandes de vaxande utstrackning en internationell snabbt vaxande militara och marina resur angelagenhet. serna for vetenskapliga andamal. Ett resul Detta ar troligen ska.let till att Frederik tat av forandringarna, som i och for sig v var sa entragen i sina uppmaningar till tog lang tid, var ett vaxande oberoende av resenarerna att hjalpa det internationella de gamla beskyddarna, kyrkan och furste vetenskapssamhallet sa mycket de kunde. hoven. Den nya alliansen mellan staten De fick order att vara noggranna och och vetenskapen betydde nya lojaliteter, OM HEMFORANDE

men samtidigt obestridligen en storre nyt DEN KUNGLIGA SPANSKA 57 ta for bagge parter. EXPEDITIONEN TILL NYA SPAN/EN Det fanns ocksa en koppling mellan de vetenskapliga expeditionerna och den Mitt andra exempel ar den spanska expe framvaxande handelskapitalismen. I Sve ditionen till "Nya Spanien", alltsa rige och Holland framtradde de ostindiska Mexiko, under 1700-talets sista artionde. kompanierna som vetenskapens beskydda Expeditionens ledare var naturalisten re genom att ge plats ombord pa fartygen Martin de Sesse y Lacasta. Hans expedi och genom att uppmuntra sina egna med tion ar inte beromd. Den var pa det hela arbetare att hjalpa vetenskapsmannen i taget ett misslyckande, en utdragen och deras arbete. Kompanidirektorer, som de kaotisk historia som skulle utforas pa ett ovan namnda George Clifford och Nico par ar men som kom att paga under nara laas Witsen, spelade harvid en viktig roll tva hela artiondeff 11 som formedlare. I Sverige var det sarskilt Expeditionen hade, liksom den danska, kompaniets ofortrottlige faktotum Mag en kunglig instruktion. Men det veten nus Lagerstrom som sag till att veten skapliga syftet, lat vara storstilat formule skapens folk fick plats ombord och att rat, var vagt. Det framgar av korrespon dagbocker, foremal och botaniska speci dens och andra bevarade dokument att men sandes vidare till Vetenskapsakade expeditionsmedlemmarna inte visste vad mien. 10 Genom denna speciella form av de skulle leta efter, annu mindre varfor. samarbete vavdes vetenskapen in i samma Bristen pa vetenskapligt fokus korrelerar natverk som affarslivet. Vetenskap och pa ett paradoxalt och intressant satt med handel blev samverkande krafter i den de hoga ambitionerna. De spanska fors process som skulle leda till Vasterlandets karna var standigt upptagna, eftersom de varldsherravalde. var intresserade av allting. Och eftersom Frukterna av det vetenskapliga arbetet de var intresserade av allt, astadkom de fi:irdes hem till beskyddarens ursprungs intet. land, precis som frukterna av de kommer Ar 1794 fraktade de emellertid hem en siella foretagens arbete. I Stockholm och mangd fynd till Spanien. De hade samlats Uppsala, i Amsterdam, London och Kopen av den mest begavade i sallskapet, den kre hamn, transformerades varor och veten olske naturalisten Mozifio. Leveransen skapliga foremal till trofeer och symboler bestod bland annat av: for dominans, ara och upplysning. Manga steg i prestige genom denna grans I ekorre, I mes, 3 papegojor, [. .. ] 2 hussvalor, 3 overskridande trafik: beskyddare, veten ankor, 3 pelikaner, 3 hagrar, I cirusano, I sparv skapsman, kunskapscentra, aven de insti [ ... ]. tutioner och stader som nu kunde skryta med sina samlingar av exotiska ting. Manga faglar. Men vad Mozifio avsag med Men i en vaxande utstrackning stod det dem vet vi inte. klart att bade gynnare och gynnade samti Nar man laser dokumenten fran expedi digt var integrerade i en annan och storre tionen far man intrycket att resultat i sjal storhet:. nationen. va verket var liktydigt med de foremal SVERKER SORLIN

58 man lyckades samla ihop. Att hemfora liga blicken. Foljaktligen saknade de varde 11 11 11 11 dem var att gora resultat • Att hemfora - for Spanien. innebar att placera de samlade foremalen Etableringen av fakta och av varden var infor ogonen pa en hogre auktoritet, salunda, a ena sidan, en rent symbolisk ytterst den spanske kungen. Precis som i och rituell affar. A andra sidan stallde fallet med Frederik V tog den spanske vetandets skorhet och den meningsloshet regenten aktiv del i handhavandet av sam som standigt hotade forskaren i fjarran lingarna. Han sag till att han fick se dem, trakter krav pa en nagorlunda pataglig han granskade dem nar de anlande hem. motvikt. Under 1700-talet kom kvantiteten Betydelsen av "den kungliga blicken 11 att spela denna roll. 12 Matt, storlekar, framgar tydligt av forskarnas beteende pa mangd, allt som gick att saga med siffror, andra sidan Atlanten. Den auktoritare upphavde kunskapens viktloshet. Om det Sesse fordrade att inget som samlats in inte fanns nagon mening hos foremalen, fick sandas ivag, om inte han sjalv hade sa fanns det i varje fall ett antal av dem. f:ltt se foremalen. Inte overraskande ankla Strax innan expeditionen skulle atervan gade expeditionsmedlemmarna Sesse for da hem skrev Sesse att han medforde till 11 att gora detta i syfte "att oka sin egen ara • den ansvarige ministern, Caballero, mer Sesse var den lille stallforetradande kung an 3 000 vaxtarter, cirka 500 f:lgelarter, en pa andra sidan Atlanten. Han gav ett 100 fiskarter, liksom talrika fyrfotadjur, slags periferins tillfalliga distinktion at amfibiedjur, insekter och mineraler. Alltsa: foremalen. Hans inspektion inledde den resultat. process varigenom naturens och historiens Hemma i Madrid foljde den typiska 11 kaos organiserades till "resultat • handelseutvecklingen. Myndigheterna, Men detta var alltsa bara borjan. lnte som varit ivriga att starta projektet, visade forran foremalen korsat Atlanten och inget intresse att avsluta det. Mozifio, den befann sig i sakert forvar i det kungliga sanne naturalhistorikern, befarade att den museet i Madrid, inte forran de hade bli "dyrbara samlingen" skulle 11 drabbas av vit sedda och darmed invigda av landets samma olyckliga ode som Dr Hernandez", hogsta varldsliga representant - inte for en expeditionsmedlem som bokstavligen ran da var "resultaten" slutgiltigt "gjorda". hade ruttnat bort i den tropiska hettan. Hur viktigt hemforandet var framgar av Mozifios forslag visar skillnaden i kun foljande uppgift. Vid ett tillfalle overtogs skapsintressen mellan staten och den delar av ett insamlat material av engels enskilde forskaren. Mozifio hoppas att mannen, som erovrade ett spanskt fartyg. Handelsen rapporterades till Madrid som junta Suprema skall cillaca mig act lagga at sidan for 11 11 en forlust av resultat • Antydde spanjo mitt eget bruk exemplar av varje torkad vaxt ... rerna med denna formulering att man i [och] act [jag] i cyscnaden och lugnet av mitt arbets England var oformogen att skanka nagon rum, [kan] bearbeta mina egna observationer saval vetenskaplig mening at samlingen? som mina bortgangna kamraters. Knappast. Vad orden betydde var att fore malen forlorats for Spanien. De kunde Detta var ar 1808 och Sesse, expeditions inte langre hemforas, inte mota den kung- ledaren, hade just avlidit, precis som de OM HEMFORANDE

flesta andra som varit med pa resan. foreta undersokningar av sina vidstrackta 59 Mozifio erinrar oss om Carsten Niebuhr, domaner i de bada Amerika genom perso dansken, som arbetade ofortrutet i decen ner instruerade i naturalhistorien". nier med de samlingar han, som den ende Men Mozifio har ocksa ett vetenskapligt overlevande, hade lyckats hemfora fran satt att hantera saken. Han arbetar verkli Arabien. Niebuhr har vanligen uppfattats gen med samlingarna och lyckas, med som den sjalvuppoffrande hjalteforskaren hjalp av den franska ockupationsmakten i som vigde sitt liv at att varda arvet efter Spanien, publicera en Flora de Mexico. sina stupade kamrater. Men i ljuset av Sedan spanjorerna atertagit makten i Mozifios anstrangningar kan vi kanske se Madrid forsoker Mozifio, som nu betrak en annan forklaring. tas som en skandlig medlopare med den Mozifio fortsatter i brevet till ministern: franske fienden, att fly ur landet. Han pla cerar det kungliga museets mest vardefulla For att forsakra mig om prioriteten, som tillhor oss foremal samt sina egna manuskript pa en genom dessa upptackter, skulle det vara lampligt karra, vilken han vandrar bredvid om om min leverans bekraftas av detaljerade kataloger, dagen och sover i om natten. Nar han att bevaras i Secretaria de Gracia y ]usticia. anlander till franska gransen beslagtas emellertid vagnen. Det enda Mozifio lyc Mozifios bekymmer gallde alltsa erkan kas behalla ar sina papper och teckningar. nande och ara, vilka skulle tillkomma dem Med dessa drar han till Montpellier, dar som fortjanat dem: dvs. han sjalv och de han mater Augustin-Pyramus de Can andra deltagarna i expeditionen. Fore dolle, den kande schweiziske naturalhisto malen har blivit hans arv, hans enda for rikern. De arbetar tillsammans med mate mogenhet, och han ar nu oroad over att rialet, och nar Candolle 1816 atervander likgiltiga byrakrater skall Iata alltsammans till Geneve, ger Mozifio honom tillatelse ruttna bort i museer och arkiv. att ta teckningarna med sig for att fullbor "Detaljerade kataloger" - forslaget ar da arbetet. Candolle kopierar dem, nastan anmarkningsvart. Det ar ett juridiskt satt ett tusen stycken. Dessa kopior ar allt som att narma sig fragan om vetenskaplig nu aterstar, originalen ar borta. forstfodsloratt. Om inte annat sa vill Exemplet med Mozifio faster uppmark Mozifio atminstone forvissa sig om att det samheten vid den enskilde vetenskaps var just han som hade inlamnat foremalen mannens perspektiv. Mozifios erkannande och att han hade ingatt i den grupp av och ara ar beroende av hans bidrag till man som funnit dessa fragment av ameri vetenskapen. Den "kungliga blick" som kansk natur och hemfort dem. Och han betyder nagot for forskaren ar inte i forsta begar att denna verifiering skall ombesor hand den som utgar fran fursten utan den j as av rikets hogsta juridiska instans. som utgar fran hans kolleger i "de lardas Sina personliga syften doljer Mozifio republik" .13 Man kan i detta sammanhang bakom en patriotisk retorik. I samma brev tanka pa Mozifios samtida, Alexander von till Caballero skriver han att samlingarna Humboldt, den tyske polyhistorn, som skall "bevisa for Europa att Spanien inte arbetade i Paris. Humboldt var en statslos har varit utan omsorger nar det gallt att kosmopolit, lojal framst mot vetenskapens SVERKER S ORLIN

60 kall och mansklighetens valgang. I tre arti annorlunda ut. Vetenskapens innehall, onden efter hemkomsten fr:in resan i nufortiden oftast osynligt for blotta ogat, Latinamerika 1799-1804 arbetade han har blivit mer betydelsefullt. Ett Nobelpris ofortrutet med det hemforda stoffet: ett har i vart arhundrade ett varde som troli trettiotal hocker, orakneliga kartor, plansch gen overskrider det hos varje hemford verk, nya tearier. Ingen enskild stat kunde Parthenonfris eller ett stycke sten fr:in gora anspr:ik pa hans resultat, hans sam Gronland. Trofeerna har rentav kunnat lingar fordrade ingen furstes blick. Han tolkas som bevis pa primitivt ha-begar och hade heller inte nagon territoriell erovring bristande insikter i den nya varldsordning att forsvara; tvartom fann han europeernas en. handlingar mot den amerikanska urbe Vetenskapligt hemforande haller pa att folkningen vederstyggliga. bli historiskt. For den spanska kronan var det annor lunda. Dess framsta ambition tycks - om ANDREE-EXPEDITIONENS Mozifio ratt forstod situationen - ha varit HEMKOMST att overtyga "Europa" om att man "inte har varit utan omsorger nar det gallt att Detta for mig till mitt tredje exempel. foreta undersokningar". Pa denna ambi Den 11 juli 1897 klockan 13.50 lamnade tion var det kungliga museet i Madrid det Salomon August Andree och hans tva fol yttre beviset. jeslagare, Nils Strindberg och Knut Kronans passivitet efter det att materia Fraenkel, Spetsbergen i en gasfylld ballong let val var hemfort tycks betyda att sam som skulle ta dem over polarhavet via lingarna som samlingar, objekten som tro Nordpolen. Sextiofem timmar och 33 feer, varderades hogre an den nya kunskap minuter senare landade farkosten pa isen som eventuellt kunde utvinnas av dem. 480 kilometer darifran i nordostlig rikt Hur skall detta tolkas? ning. De tre mannen tillbringade de fol Mitt forslag ar att regenternas och sta jande elva veckorna pa vandring over ternas halloing speglade vardesystemet hos isvidderna i syfte att na Frans Josephs en epok som var besatt av territoriell land. I borjan av oktober nadde de Viton expansion. Hemforandet av varldsliga oster om Spetsbergen, dar de dukade foremal blev, i en yttersta instans, ett under. 14 uttryck for makt. Kabinetten och de tidiga Forst 33 ar senare aterfanns kropparna museerna blev symboler for denna makt. och en del materiel. Det var en norsk Byggnaderna som uppfordes for att hysa expedition som upptackte lagret somma samlingarna kom efterhand, och da talar ren 1930. Nagra veckor senare fann en vi framforallt om 1800-talet, att ges en journalist fr:in Dagens Nyheter ytterligare foljdriktig monumental utforming, vilken lamningar. inte stod i nagon proportion till de veten Hemforandet av skelettrester, presen skapliga behoven. ning, filmer, snoskor, anteckningsbocker, Under 1900-talet, nar territoriell domi overbliven mat, sladen, taltet - och alla nans blivit mindre viktig, har de symbolis andra foremal - blev en sublim och ka uttrycken for nationella bedrifter sett monumental historia som i veckor fyllde OM HEMFORANDE

de svenska tidningarnas forstasidor. Arendet den fran Viton till Stockholm, dar de visa 61 handlades pa hogsta niva. En officiell des pa Historiska museet. kommission utsags av de svenska och nor Hemforandet var tragiskt, men det van ska regeringarna, den svenska marinen des till triumf. Det ekade av tidigare hem inkallades och den ansvarige ministern komster: Adolf Erik Nordenskiolds med reste personligen till Tromso, dit lamning Vega, Sven Hedins efter farderna till Tibet arna forst fordes. och Taklamakan. Nordenskiolds ater Det som darefter foljde innehaller en komst, fyrverkerierna och den kungliga rad symboliska och retoriska tecken, som middagen, hade symboliskt angett ger mening och innebord at handelsefor Sveriges fodelse som vetenskaplig stor loppet. Den svenska regeringen beslot att makt. Andree-expeditionens hemkomst lamningarna skulle foras fran Tromso med vackte minnet till liv. Kungen sade: "Vi Svensksund, alltsa samma fartyg som hade boja oss for den tragiska utgangen. Nu tagit expeditionen till Spetsbergen 33 ar aterstar oss blott att uttala vart varma tack tidigare. Efter en ceremoni i Tromso dom for deras offervillighet i vetenskapens kyrka lades de tre kistorna pa Svensksunds tjanst." dack tackta av svenska flaggor. Pa resan Sanningen ar emellertid att Andrees soderut angjordes norska och svenska aventyr hade mycket litet med vetenskap hamnar dar folket halsade fartyget och de att gora. Det framsta malet for honom var tre doda mannen. Nar Svensksund gick att korsa polarhavet och bli den forste att genom Oresund skots kanonsalut av den na Nordpolen. Men detta passade det inte danska marinen; danska regeringsrepre att erinra om. Vetenskapen var den sentanter gick ombord. upphojda ide i vars namn denna nationel Hojdpunkten nas i Stockholm, dar la ceremoni kunde genomforas. Svensksund lagger till den 5 oktober, pa Hemforandet av de tre mannen var sale dagen 33 ar efter det att de tre hade anlant des inte avsett att symbolisera territoriell till Viton. Pa vag in genom skargarden erovring eller uppnadda bedrifter. Snarare eskorteras man av enheter ur flygvapnet. tvartom: det var en icke-erovring och en Tusentals sorjande, eller nyfi.kna, svenskar icke-bedrift som manifesterades. Hem ar ute pa gatorna, trots hallande regn. forandet uttryckte darmed nagot annat: Under ett paraply halsar kung Gustav V svenskt adelmod. De tre mannen utkora de atervandande. des postumt till vetenskapens helgon och Nasta anhalt: Storkyrkan i Gamla Stan. martyrer, som fria fran all synd hade offrat Arkebiskop Nathan Soderblom haller talet sina liv for fosterlandet och mansklighe vid graven. Aldre svenskar minns annu ten. hans ord, som sandes over radio: Det blev inga resultat, ingen samling. "Valkommen hem! Valkommen Andree! Monumentet lag i ogonblicket. 15 Valkommen Strindberg! Valkommen Handelsen markerade ocksa den formel Fraenkel! Det har drojt lange." Sedan holl la avslutningen av den svenska polarforsk Erik Axel Karlfeldt som representant for ningsepoken, som i sjalva verket hade sett Svenska akademien ett tal i Stockholms sina basta dagar redan fore forsta varlds stadshus. Senare samma host f0rdes fyn- kriget. Men att avsluta den var samtidigt SVERKER SORLIN

62 att erkanna den. Undertexten var, att hara made of the fact that hometaking should not be en verkligt vetenskapstroende nation var mixed up with collecting, the systematic and long formogen till en manifestation som denna. term building of collections. Hometaking could Sa mycket ar annorlunda. Anda tillhor certainly be an integral part of a collecting enterprise, detta hemforande samma klass av feno but it could also be an autonomous single occasion, men som vi har mott i 1700-talsexemplen a fugitive moment of bountiful return from distant ovan. Vetenskapen som spektakel, en lands. transformation av varde genom social The article presents three cases. representation. Retoriken, overdadet, 1) The Danish expedition to Arabia Felix (1761- iscensattningen: varje detalj var till for att 1767). This expedition, proposed by German philo skapa ekon av det forflutna. Det officiella logist J. D. Michhaelis, was eagerly supported by Sverige visste det och valde att gora just the Danish king Frederik V. He not only supported sa. Ingen samling fanns att se. Men the travelling party of five scientists and a servant, Gustav V lat sin kungliga hlick se de doda he also carefully instructed them ro deliver what och forde darmed deras sjalar till den natio ever objects or items they could assemble to the nella arans panteon. Royal Library in Copenhagen. Denna hemkomst var samtidigt ett far 2) The Royal Spanish expedition to New Spain val. Sverige hade intratt i den moderna (Mexico) in the 1790's and the early 1800's. In this tiden. Sommaren 1930, hara nagra veckor case the Spanish king required that all objects tidigare, hade Stockholmsutstallningen should be transported to Madrid and stored in the lockat tiotusentals manniskor att heskada Royal Museum there after the king himself had ljus framtidstro och funktionell design. En inspected them. . ny generation av konstnarer och radikala 3) The return of the Swedish Andree-expedition. samhallsingenjorer hade borjat rora In 1930 the corpses and other remnants of engineer Sverige i en ny riktning. Polaraventyren S. A. Andree's expedition, launched in 1897 to framstod nu narmast som kuriositeter i cross the Artie Sea by balloon, were solemnly marginalen och territoriella inmutningar brought back to Stockholm, where the three dead stod inte langre pa dagordningen. men were received with patriotic fervour. Years of Liklukten av en hortgangen nation lag searching and national mourning were ritually ter redan i luften. Hemforandet av de tre minated. doda kropparna gjorde den verklig. These cases raise questions about the symbolic character of objects, about the nature of possessing SUMMARY and the sublimation and ideologization of desire. A On Hometaking striking feature in all three cases is that hometaken scientific objects - sometimes referred to as «results» This article analyzes a topic within the field of his - are symbolically and rhetorically appropriated in torical study of scientific travel: hometaking, i.e. order to strengthen national presige, even when ter the taking home (by collecting, purchase, qonquest, ritorial conquest and domination were not to be theft or otherwise) of objects (artifacts, specimens, represented (which was otherwise often th.e case). goods or other items) to, typically, the centers of Hometaken objects became trophies and signifiers learning and power located in the home countries of the achievements of the hometaking scientist and of scientists, explorers and their patrons. A point is of the status and enlightened standing on the part OM HEMFORANDE

of the sponsoring institution, be it head of state, 6. Vetenskapliga expeditioner till fjarran hav och 63 academy, museum, library or private person. kontinenter kunde utnyttjas av staterna och deras harskare for att eriivra erkannande och ara. Pa det NOTER internationella planet ar detta en parallell till de samband mellan vetenskapen och aran pa det 1. Johan David Michaelis, Fragen an eine individuella planet som de senaste decennierna Gesellschaft gelehrten Manner, die aufBefihl Ihro tilldragit sig allt stiirre intresse inom den veten Majestat des Konigs von Danemark nach Arabi en skapshistoriska och vetenskapssociologiska forsk reisen (Frankfurt a. M., 1762). Dokument fran ningen. Se t. ex. Lorraine Daston, "Nationalism och omkring expeditionen har samlats i en mag and Scientific Neutrality under Napoleon", i nifik volym, Den Arabiske Rejse 1761-1767: En Solomon '.r House Revisited: The Organization and dansk ekspedition set i videnskabshistorisk perspek Institutionalization ofScience (Canton, MA: tiv, ed. Stig T. Rasmussen (Kopenhamn: Science History Publications, 1990); Charles B. Munksgaard, 1990). Citaten nedan atergar pa Paul, Science and Immortality: The lloges ofthe detta arbete; iiversattningarna fran danskan ar Paris Academy ofSciences (1699-1791) (Berkeley: mina egna. Resans forlopp kan foljas i Petrus University of California Press, 1980); Pierre Forssk:il, Resa till Lycklige Arabien: Dagbok 1761- Bourdieu, La Distinction : Critique sociale du 1763, ed. Arvid Hj. Uggla (Uppsala, 1950). jugement (Paris: Minuit, 1979); idem, Homo aca 2. Lorraine Das ton, "The Factual Sensibiliry", ISIS demicus (Paris: Minuit, 1984). 79(1988). Temat ar aterkommande i renassan 7. Se t. ex. Klient och patron: Befordringsvagar och sens och den tidigmoderna periodens kabinett standscirkulation i det gamla Sverige, ed. Magnus och Wtmderkammern; se bidragen i The Origins von Platen (Stockholm: Natur och Kultur, ofMuseums: The Cabinet ofCuriosities in 1988). Sixteenth- and Seventeenth Century Europe, eds. 8. Richard Westfall, "Science and Patronage: Oliver lmpey & Arthur Macgregor (Oxford: Galileo and the Telescope," ISIS76(1985), 29. Clarendon Press, 1985). Se aven en stimulerande Allmant om detta amne i Patronage in the essa av Ludmilla Jordanova, "Objects of Renaissance, eds. F. Lytle & Stephen Orgel Knowledge: A Historical Perspective on (Princeton: Princeton University Press, 1981). Museums", i The New Museology, ed. Peter Vergo For en teoretisk P,iskussion se Stephen Turner, (London: Reaktion Books, 1989). "Forms of Patronage," i Theories ofScience in 3. Grant McCracken, Culture and Consumption: Society, eds. Susan E. Cozzens & Thomas F. New Approaches to the Symbolic Character of Gieryn (Bloomington & Indianapolis: Indiana Consumer Goods and Activities (Bloomington, IN: University Press, 1990), 185-211. Indiana Universiry Press, 1988). 9. Roger Hahn, The Anatomy ofa Scientific 4. William Eisler, "Terra Australis: Art and Institution: The Paris Academy ofSciences 1666- Exploration 1500-1768", i Terra Australis: The 1803 (Berkeley: University of California Press, Furthest Shore (Sydney: Art Gallery of New South 1971), 45-46. "In France ... there could be no Wales, 1988), 25-26. debates about the relationship of state and cultu 5. Bruno Latour, Science in Action: How to Follow re. Knowledge was clearly designed to be the Scientists and Engineers Through Society ornament and tool of authority, and new institu (Cambridge, MA: Harvard Universiry Press, tions, if they were to survive, had to serve the 1987). nation rather than form it;" ibid., 46. James E. SVERKER SORLIN

64 McClellan, Science Reorganized: Scientific Societies Den forskning som Jigger bakom foreliggande artikel in the Eighteenth Century (New York: Columbia har mojliggjorts genom ett anslag fran Rader for University Press, 1985), passim. forskning om universitet och hogskolor samt genom 10. Sverker Sorlin, "Scientific Travel - the Linnean ett stipendium fran Knut och Alice Wallenbergs stif Tradition", i Science in Sweden: The Royal telse. Swedish Academy ofSciences1739-1989, ed. Tore Frangsmyr (Canton, MA: Science History Sverker Sor/in iir professor i miljohistoria vid Umea uni Publications, 1989), 103 f. Allmant om forhal versitet. Han har liinge interesserat sigfor resans roll i landet mellan Vetenskapsakademien och utvecklingen av den empiriska natuiforskningem metod Ostindiska kompaniet i Sten Lindroth, Kung!. och tradition. Till ham arbeten pa detta omrade hor fle Svenska Vetenskapsakademiens historia, vol. 1:2 ra studier av linneliirjungarnas resor och backer som (Stockholm, 1967), 630-648, och Tore Denationalizing Science: The International Contexts Frangsmyr, Ostindiska kompaniet: Miinniskorna, of Scientific Practice, co-ed. (Dordrecht, Boston & iiventyret och den ekonomiska drommen London: Kluwer, 1993), och De lardas republik: Om (Stockholm, 1976). vetenskapens internationella tendenser (Malmo: 11. Avsnittet bygger pa en opublicerad doktorsav Liber-Hermods, 1994). handling av lries Higbie Wilson, Scientific Aspects Adr: Skidsparet 3B, S-90235 Umea. ofSpanish Exploration in New Spain During the Fax +46-90143374 Late Eighteenth Century, University of Southern California (Los Angeles, 1962). Citat och enskil da uppgifter har jag hamtat ur detta arbete, medan jag sjalv svarat for oversattning, tolkning och kontextualisering. 12. Se harom bidragen i The QuantifYing Spirit in the Eighteenth Century, eds. Tore Frangsmyr, John L. Heilbron & Robin E. Rider (Berkeley: University of California Press, 1990). 13. Om begreppet och om retoriken kring det se Sverker Sorlin, De liirdas republik: Om vetenska pens internationella tendenser (Malmo: Liber Hermods, 1994), sarskilt 15 ff. 14. Om Andree-expeditionen finns flera arbeten; av sarskild betydelse for min framstallning har varit Sven Lundstrom, Andries polarexpedition: Ett odesdrama i text och bild (Hoganas, 1988). For mina tolkningar saknar emellertid Lundstrom ansvar. 15 . Det byggdes visserligen en samling, oppnad 1937 i Granna, Andrees barndomsstad. lnte hara lokaliseringen ar blygsam, Iangt fran huvudsta den, museet saknar ocksa all monumentalitet.