Tech-Death & Neo-Soul
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
TECH-DEATH & NEO-SOUL INSIKTER OCH ÅSIKTER Ivar Ludvig Nitzler VT 2020 Konstnärlig kandidatuppsats, 15 hp Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet 1 Abstract 1 Begrepp 2 1.0 Introduktion 3 1.1 Syfte 3 1.2 Frågeställningar 3 1.3 Urval och avgränsning 3 2.0 Teori 4 3.0 Metod 5 4.0 Litteraturgenomgång och förförståelse 7 5.0 Musikproduktion : Reflektioner 10 5.1 Musikproduktion : Roller och ansvar 12 5.2 Musikproduktion : Kommunikation 13 6.0 Tech-deathprojektet : Vår kommunikation 13 6.1 Ur min loggbok : Parallell hantering av tech-death & neo-soul14 7.0 Analys av mina musikprojekt : Notexempel 17 8.0 Insikter och åsikter från mina musikprojekt : Jazz 18 8.1 Reflektioner : Jazzkultur och expressionism 19 9.0 Diskussion 21 9.1 Vidare forskning 23 10.0 Referenser 25 10.1 Bilagor 27 10.1.1 Intervju Max Wickström. 9:e maj 2020 13:00 27 10.1.2 Intervju Jakob Wickzell. 10:e maj 2020 19:30 31 Ivar Ludvig Nitzler VT 2020 Konstnärlig kandidatuppsats, 15 hp Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet 2 sökord: jazz, dödsmetall, soul, expressionism, Entartete Musik, musikproduktion Abstract In this hermeneutic and autoethnographic study I explore and analyze two different music projects, and the process of working with them at the same time. The purpose of this is to find practical, psychological, and artistic insights. The results ascertain that tech-death and neo-soul are linked together by jazz and early twentieth century classical music, both culturally and music-theoretic. Further conclusions illuminated my own constructed role in music production and defined similarities in workflow in terms of both genres. Tack till Thomas von Wachenfeldt och Staffan Storm! Ivar Ludvig Nitzler VT 2020 Konstnärlig kandidatuppsats, 15 hp Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet 1 Begrepp • 808 : En stämbar kick – ursprungligen från en trummaskin • Andra Wienskolan : Tonsättargrupp verksamma tidigt 1900-tal • Atonalitet : Musik utan tonart • Bitonalitet : Musik med två tonarter samtidigt • Breakdown : Låtdel • DAW : Digital Audio Workstation – inspelningsprogram • Entartete Musik : Urartad musik enligt nazisterna • HM2 : Effektpedal ökänd för sin distorsion • Kromatik : Musik som rör sig i halvtonsteg • Kvantisering : Digital signalbehandling - datorn korrigerar timingen • Neo-soul : En subgenre av soul från tidigt 90-tal • One-take : Att spela igenom hela låten i en tagning • Parallell Hantering : Ett eget arbetssätt jag utforskar i studien • Polychords : Två eller fler ackord spelade samtidigt • Polytonalitet : Musik med flera tonarter samtidigt • Samples : Ljudinspelning • Seriell harmoni : Kompositionsteknik • Sound : Klang, karaktär, modalitet • Steril : I musiksammanhang synonym för ’utan skavanker’, ’robotiskt’ • Tech-death : Technical-death metal. En subgenre från tidigt 90-tal • Trigger : Trum-sample i min studie • VST : Virtual Studio Technology – instrument eller plug-ins inom DAW • Wav : Högkvalitativt filformat som endast lagrar ljud Ivar Ludvig Nitzler VT 2020 Konstnärlig kandidatuppsats, 15 hp Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet 2 1.0 Introduktion Mina arbeten inom musikproduktion ser sällan likadana ut. Varje projekts genre är en annan än den innan, och min arbetssyssla är nästan aldrig densamma. Min tjugoåriga musikutbildning har innefattat inriktning mot de flesta genrer samt musikaliska hantverk, och den verkar ha gett mig redskapen och förmågan att mäkta med en slags flytande arbetsroll. Kunskapskapitalet har lett till ett nyanserat och omväxlat musicerande, men omfattningen av mitt arbete kan stundtals kännas gränslöst och opakt. Det blev därför intressant att reflektera över min egen process, för att se ifall jag kunde finna insikter som förtydligar min egen konstnärliga position. Jag ville utforska hur det är att jobba inom olika genrer, och då se om ett slags ’genrekalejdoskop’ kunde ge ny lärdom av relevans att applicera på kommande musikaliska uttryck. I studiens fall kommer jag att analysera två separata musikprojekt jag arbetar med parallellt för tillfället, vars slutprodukt även blir min konstnärliga gestaltning. Projekten ifråga är en neo-soulsingel, varav det andra är en tech-deathinstrumental. 1.1 Syfte Studiens ändamål är att; genom tolkningar och analyser dra praktiska, psykologiska och konstnärliga lärdomar från att jobba med två musikaliska processer från olika genrer samtidigt. 1.2 Frågeställningar • Vad för konstnärliga insikter nås genom att jobba med två disparata musikprojekt parallellt? • Vad för komponenter – praktiska, psykologiska och konstnärliga, krävs för att hantera olika musikprojekt i skilda genrer? • Hur har min roll påverkats av vilken genre jag arbetar inom? 1.3 Urval och avgränsning Studien avser två olika arbeten i två olika genrer, tech-death och neo-soul. På grund av att en en konstnärlig process ofta innefattar osynlig kunskap via ett flow á Csíkszentmihályi (1997), och består av sporadiskt skiftande sysslor med ett flertal människor är det svårt att dokumentera processen i sin helhet. Processen kan sällan heller följas eller återberättas Ivar Ludvig Nitzler VT 2020 Konstnärlig kandidatuppsats, 15 hp Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet 3 kronologiskt. Det vill säga att dokumentera alla aspekter jag kan tänka mig från två konstnärliga arbeten, blir därmed för omfattande att väva in i uppsatsen. Bara min loggbok blev tiotals sidor, och att sammanfoga eller försöka analysera alla dessa inlägg i denna studie blir alltså för mycket. Jag har därför med omsorg försökt välja det jag anser är relevant för studien. Min ambition är en så transparent dokumentation av mitt arbete som möjligt. Att hålla mitt sinne öppet och arbetet vitt och brett, gör det möjligen svårare att konkretisera studien för mig personligen men även svårare att följa för läsaren. Att jag arbetar med två konstnärliga gestaltningar parallellt samt att jag ställer tre relativt disparata frågeställningar, ger dock möjlighet att se hur något utkristalliseras – såsom när det stora finner det omedvetna. Neo-soulprojektet består av mig och Max Wickström, som är musikproducent. Tech- deathprojektet består av mig och Jakob Wickzell, som är låtskrivare och multiinstrumentalist. Mina observationer gäller för en bestämd tid om åtta veckor. 2.0 Teori Jag har valt att använda mig av hermeneutiken, för att spegla hur jag som musiker tolkar min process av att producera. Hermeneutikens mål är att leda till fördjupad förståelse, genom att ständigt hitta nya tolkningar och förena dessa (Ödman, 2007. 11). Enligt Ödman (2007. 97) kan man se hermeneutisk metod som ett pusselbyggande av olika tolkningar för att få en mer omfattande bild. En hermeneutiker är intresserad av att tolka förförståelse samt tankar, motiv och känslor genom att studera språk och handlingar (Ödman, 2007. 55). En människas världsbild, i hermeneutisk mening, baseras sålunda på det denna har upplevt och förstår något ur en subjektiv synvinkel (Ödman, 2007. 71). Om man använder sig av hermeneutik är det essentiellt att beskriva sin förförståelse, för att kunna tolka och analysera den vidare genom den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007. 126-127). Dialog kring förförståelsen leder till tolkning, och tolkningen blir till en utveckling och ger ny förståelse. Den nya, utvecklade förståelsen blir underlag för ny tolkning. Sammanställningen ska förena förförståelse med utvecklad förståelse (Ödman, 2007. 127-128). Många filosofer genom tiderna såsom Nietzsche, Foucault, Descartes med flera argumenterar för att det inte finns en objektiv sanning. Hermeneutiken samlar istället flera subjektiva sanningar, och försöker sammanställa dessa. Ivar Ludvig Nitzler VT 2020 Konstnärlig kandidatuppsats, 15 hp Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet 4 Figur 1. Hermeneutisk spiral ritad av mig. De allt större svängarna symboliserar ökad förståelse. Varje rotation innehåller dialog, tolkning och ny förståelse. 3.0 Metod Den konstnärliga gestaltningen handlar om att slutföra två kompositioner, vilka mynnar ut i ljudfiler – wav. För att analysera mitt arbete använder jag mig till stor del av autoetnografisk metod. Styrkan med autoetnografisk metod är att jag med hjälp av den kan se närmre på, och vidare analysera mina egna konstnärliga processer. I mitt fall även min egen musikaliska bakgrund och tillhörighet, och därmed även mitt eget förhållande till ett flertal genrer. Jag utforskar två helt olika musikkulturer och genrer via mina konstnärliga projekt. Mina frågeställningar rör sig kring att försöka nå insikter och få fatt i likheter och olikheter bland dessa genrer, och därför fungerar autoetnografin ypperligt (Chang, 2008. 46-52). Musik är ofta krönt som den mest abstrakta konstformen, och att då exkludera autoetnografin från min analys skulle göra min studie bristfällig. Andra musikologiska metoder tenderar att sträva mot objektivitet, och blir därmed alltför distanserade i förhållande till det personliga ämne jag här valt – och de skulle heller inte resonera väl med mitt val av teori som är hermeneutik (Bartleet, 2009. 729). Mitt dokumenterande är inkluderande och samtidigt privat, så även om jag önskar vara transparent kan det privata göra att texten och arbetsprocesserna stundtals blir svårtydda. Ett förhållningssätt som detta förstärker berättelsen av den levda erfarenheten och speglas i mina två musikaliska processer, vilket också är en poäng med autoetnografisk metod (Bartleet, 2009. 721). Autoetnografisk metod i konjunktion med vidden av två processer kan sägas ge rum för att mitt musikaliska omedvetna kan komma till