DOCSLIB.ORG

Sven Wimnell 20 Mars 2013: Hur Ska Man Kunna Förbättra Världen? Med Ett Klassifikations- Samhällsplaneringens Problem

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sven Wimnell 20 Mars 2013: Hur Ska Man Kunna Förbättra Världen? Med Ett Klassifikations- Samhällsplaneringens Problem Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Sven Wimnell 20 mars 2013: Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikations- Samhällsplaneringens problem. system för verksamheter som förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf Hur ska man kunna förbättra världen? Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Några händelser och problem sommaren Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och 2012 - mars 2013 i områdena 1-5. problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5. 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 2. Religiösa verksamheter. 2. Religiösa verksamheter. 3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter. 4. Sambansforskningsverksamheter 3. Politiska vetenskaper och politiska verksamheter. 5. Naturforskning. Matematikverksamheter. 4. Sambansforskningsverksamheter http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf 5. Naturforskning. Matematikverksamheter. http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område 6. 6. Teknologiska/ekonomiska verksamheter. I denna version ingår aktiviteter under 2012. http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf Aktiviteter under 2013 införs senare. Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 7-9. Kulturella verksamheter. 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 8. Språkliga verksamheter. Litteraturhistoria. Skönlitteratur. 9. Journalistik m m. Geografi. Biografi. Historia. http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem i världen sommaren 2012 - mars 2013. Samtidigt utges följande sammanställningar som hör ihop och http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf kompletterar varandra: Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. 38 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och 46 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5. 49 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 50 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 2. Religiösa verksamheter. 59 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter. 4. Sambansforskningsverksamheter 5. Naturforskning. Matematikverksamheter. 71 2 Religiösa verksamheter o d http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf 72 20 Övergripande religiösa verksamheter o d 83 21 Allmän religionsvetenskap 84 22/28 Kristna religioner 86 29 Icke kristna religioner o d Innehåll: Sid 87 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter. 4 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 88 31 Statistik och demografi 89 32 Statsvetenskap 5 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande 107 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi värderingar 108 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik 6 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 7 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning 113 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. 8 103 Övergripande värderingar. Allmänna encyklopedier. 114 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 9 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband 115 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och motsvarande 10 105 Övergripande om forskning utomlands) 11 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter 116 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 12 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. 120 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d) 13 108 Samhällskunskap. Samhällsguiden. 33 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. 122 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: 36... om individernas kroppsliga förhållanden. 34 11/19 Individernas inre verkligheter. 37... om utbildning o d. 35 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks. 36 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d 37 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 178 4 Sambandsforskningsverksamheter. 359 Från socialdemokraternas hemsida på 40. Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49. Internet Budget 2013 - Fler jobb för Sverige 180 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. 181 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap 361 2012-10-03, Budgetförslag. Miljöpartiet. 185 51 Matematik NYA JOBB I ETT MODERNARE 186 52 Astronomi, rymdforskning SVERIGE 188 53 Fysik o d 190 54 Kemi o d 362 Partimotion. Motion till riksdagen 191 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 2012/13:V400 jg av Jonas Sjösedt m.fl. (V) . 198 56 Paleontologi, arkeologi o d För framtidens jobb. 200 57 Biologi, ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, ärftlighet 365 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:11 201 58 Botanik. Onsdagen den 17 oktober 2012 203 59 Zoologi Kl. 09:00 - 16:01. 1 § Partiledardebatt Några viktiga debatter i riksdagen. 434 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:52 Onsdagen den 16 januari 2013. Sida Kl. 09:00 - 16:011 § Partiledardebatt 204 Riksdagens snabbprotokoll 2011/12:129 Onsdagen den 13 juni Partier: 1 § Partiledardebatt 498 Programkommitténs förslag till nytt 274 Riksdagens protokoll 2012/13:2 Tisdagen partiprogram för folkpartiet den 18 september. 1 § Öppnande av riksmötet 565 Partistyrelsens förslag till idéprogram 18 februari 2013. Centerpartiet. 283 Budgetpropositionen för 2013. Prop 2012/13:1 601 ANSVAR FÖR EKONOMIN OCH FULL SYSSELSÄTTNING. Moderaterna 291 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:4 602 Nu skapas ny politik inför 2014. Torsdagen den 20 september.Kl. 13:00 - 17:19 KRISTDEMOKRATERNA 1 § Debatt med anledning av budgetpropositionen 1 Psykologiska ochfilosofiska verksamheter Innehåll och länkar till hemsidan: SW 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter. SW 10 Samlade kunskaper och övergripande värderingar SW . 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. SW . 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning SW . 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar. SW . 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband SW . 105 Övergripande om forskning SW . 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter SW . 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. SW . 108 Samhällskunskap. SW . 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. SW 11/19 Individernas inre verkligheter. SW 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. SW 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. SW 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. SW 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. SW 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. SW 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. SW 17 Individens moral och uppfattningar om moral. SW 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar Länk till hemsidan: SW 10 Samlade kunskaper och övergripande värderingar Särskilda områden: 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar. 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning 103 Övergripande värderingar. Allmänna encyklopedier. 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband 105 Övergripande om forskning 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. 108 Samhällskunskap. 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. I områdena 103-107 finns nästan inga etablerade organisationer som är specialiserade. I dessa områden får man från områdena 3-9 lyfta upp det man kan finna om övergripande åsikter. ( DC, DK 010-019) DC: 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 010 Bibliografier 010 Bibliografi 011 Bibliografier Länk till hemsidan: 012 Bibliografier av individer SW . 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 013 [Ej tilldelad] 014 av anonyma & pseudonyma verk Exempel på verksamheter: 015 Bibliografier av verk från vissa platser 016 Bibliografier av verk om särskilda ämnen Libris/SAB: 017 allmänna ämnesområden kataloger Aa Bibliografi (74 979 titlar) 018 Kataloger arrangerade efter författare, datum, etc. Aa:b Bibliografisk forskning (1 051) 019 Ordbok kataloger Aa:d Bibliografisk teori, filosofi och metodlära (1 121) Arkiv Aa:k Bibliografins historia (84) Från: Aa.0 Särskilda typer av bibliografier och förteckningar (7 753) Aa- Särskilda länder och områden (14 378) http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Dewey_Decimal_classes Aaa -Aay Bibliografier för områdena A-Y. Ac Arkiv (8 690) Ac:bf Arkivinstitutioner (12) Ac:d Arkivteori, -filosofi, metodlära (7) Ac:k Arkivhistoria (11) Ac:oeArkivlagstiftning (10) Ac- Särskilda länder och områden (7 246) Aca Arkivteknik och -organisation (837) Acb Arkivens målsättning och uppgifter (10) Acc Arkivens organisation, administration och ekonomi (55) Acd Arkivbestånd (122) Ace Specialsamlingar (80) Acf Arkivens service (92) (DC 020-029. DK 020-028, 002) DC: 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. 020 Bibliotek & informationsvetenskap Internetsökning. 020 Bibliotek & informationsvetenskap 021 Bibliotek förhållanden 022 Administration av fysiska anläggningar SW . 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning 023 Personalhantering 024 inte längre används, som tidigare Regler för läsare Exempel på verksamheter: 025 Bibliotek verksamhet 026 Bibliotek för specifika ämnen Libris/SAB: 027 Allmänna bibliotek A Bok- och biblioteksväsen (120365) (Delar.Delar även på 101, 028 Läsning & användning av andra informationsmedier 655, 75/77) Ab Bibliotek (30 232) 029 inte längre används, före detta litterära metoder Ab:bf Biblioteksinstitutioner (80) Från:
Load more

Recommended publications
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Vänsterpartiet: Pådrivare Eller Pragmatiskt Stödparti? Sofie Blombäck
    Vänsterpartiet: Pådrivare eller pragmatiskt stödparti? Sofie Blombäck The Left Party: Instigator of Change or Pragmatic Support Party This article investigates the Left Party in the Swedish elections of 2014. In the electoral arena the party faced competition from several other Left-Wing parties, and in particular lost votes to the Feminist Initiative. The party did not suffer from any large conflicts in the internal arena, despite the party achieving neither the increase in electoral results nor the government participation it had hoped for. In the parliamentary arena, the party was able to gain some influence over the bud- get, since the new coalition government needed to negotiate with the Left Party in order to gain the necessary votes. The article argues that the party’s position in the party system is largely dependent on the attitude that other parties, particu- larly the Social Democrats, take towards it. Vänsterpartiet (V) gick in i valet 2014 med höga ambitioner. Opinions- utvecklingen var positiv, och många inom partiet trodde inte att det var omöj- ligt för det att komma upp närmare eller rent av över 10 procent (se t.ex. Grahn- Hinnfors 2014; Henriksson 2014; Karlsson & Marmorstein 2012; Mellin 2014). Partiet skulle för första gången få ministerposter var tanken, målet var att få ingå i en koalition med de andra partierna på vänsterkanten. Till skillnad mot valet 2010 ingick Vänsterpartiet i valrörelsen 2014 inte i någon formell överens- kommelse med några andra partier. Samtidigt var det tydligt att partiet ingick i det rödgröna blocket och att regeringsskifte var ett av partiets främsta mål.
    [Show full text]
  • Otillgänglighet Som Diskriminering
    2010/11 mnr: A410 pnr: V571 Motion till riksdagen 2010/11:A410 av Eva Olofsson m.fl. (V) Otillgänglighet som diskriminering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om otillgänglighet som diskriminering. Motivering Fortfarande gör otillgänglighet att många människor hindras från att delta i samhället. Det är alltifrån för höga trottoarkanter till viktig myndighetsin- formation som inte finns som lättläst. Detta trots att riksdagen för tio år sedan antog en handlingsplan med mål om att Sverige ska göras tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Arbetet för att nå målen har gått allde- les för långsamt. Det behövs en ny plan som beskriver när Sverige ska ha uppfyllt de olika tillgänglighetsmålen, vilka konkreta krav som ska ställas på olika aktörer och vad som händer om inte målen uppfylls. För bred politisk förankring bör genomförandeplanen tas fram gemensamt av staten, Sveriges Kommuner och Landsting samt brukarorganisationer inom handikappområ- det. Att skolan, affären eller kollektivtrafiken är byggd så att man stängs ute om man har en funktionsnedsättning är inte acceptabelt. Ändå räknas idag inte bristande tillgänglighet som diskriminering. När den borgerliga regering- en slog samman diskrimineringslagarna till en enda, valde man att inte ta med bristande tillgänglighet. Istället har man låtit frågan försvinna i utredningar. Regeringen har hållit ett högt tempo i t.ex. projektet att montera ned sjukför- säkringen, men i arbetet att skapa tillgänglighet för personer med funktions- nedsättning har man däremot hållit ett väldigt lågt tempo. Vi vill förstärka lagstiftningen mot diskriminering, så att den även inklude- rar tillgänglighetsfrågor. Kostnadsaspekterna av genomförandet av en sådan lagstiftning måste belysas noggrant.
    [Show full text]
  • Nominerad Till Partiordförande Jonas Sjöstedt, Västerbotten Nominerade Till Partistyrelsen Kandiderar Patrik Andersson, Dalar
    Nominerad till partiordförande Jonas Sjöstedt, Västerbotten Nominerade till partistyrelsen Kandiderar Patrik Andersson, Dalarna Ulla Andersson, Gävleborg Brittis Benzler, Gotland Bengt-Åke Berg, Jönköpings län Titti Berg, Dalarna Torbjörn Björlund, Östergötland Pål Brunnström, Skåne Stefan Carlsson, Östergötland Gilda Córdova Osorio, Storstockholm Nooshi Dadgostar, Storstockholm Rossana Dinamarca, Älvsborg Mats Einarsson, Storstockholm Ann Mari Engel, Storstockholm Marita Engström, Gävleborg Monica Ericsson, Östergötland Jeanette Escanilla, Uppsala län Aron Etzler, Storstockholm Jöran Fagerlund, Göteborg Mattias Faleke, Skaraborg Dror Feiler, Storstockholm Annika Fägerlind, Göteborg Ida Gabrielsson, Storstockholm Per Gawelund, Östergötland Hanna Gedin, Skåne Xamuel Halfvars, Gävleborg Stellan F Hamrin, Storstockholm Maria Hannäs, Storstockholm Stig Henriksson, Västmanland Siv Holma, Norrbotten Christina Höj Larsen, Västernorrland Anna Hövenmark, Norrbotten Wiwi - Anne Johansson, Bohuslän Lotta Johnsson Fornarve, Sörmland Veronica Kallander, Storstockholm Thord Kristiansson, Skåne Birger Lahti, Norrbotten Ann-Carin Landström, Skaraborg Ida Legnemark, Älvsborg Jan-Erik Lindblom, Västernorrland Hans Linde, Göteborg Christin Löfstrand, Dalarna Peter Möller, Västerbotten Jerker Nilsson, Kronoberg Tomas Nilsson, Storstockholm Madeleine Nyvall, Värmland Kaj Raving, Kalmar län Daniel Riazat, Dalarna Karin Rågsjö, Storstockholm Linda Snecker, Östergötland Tamara Spiric, Västerbotten Jessika Svensson, Jämtland Mia Sydow - Mölleby, Örebrolän Gert
    [Show full text]
  • En För Alla, Alla För En?
    Lunds universitet STVK02 Statsvetenskapliga institutionen HT18 Handledare: Hanna Bäck En för alla, alla för en? En teoriutvecklande studie om könstillhörighet hos parlamentariker påverkar den migrationspolitik de för Åsa Setterquist Abstract There is now a body of literature that addresses whether female parliamentarians differ from male parliamentarians in their politics. However, to my knowledge there has not yet been a study that measures if female parliamentarians are more likely to be generous when it comes to immigration policies. In this study I set out to fill this gap by testing if female parliamentarians in the Swedish parliament are more generous regarding immigration than their male colleagues. I do so by examining eight different areas in immigration politics during two years, using Migrant Integration Policy Index (MIPEX) indicators to classify different propositions as restrictive or generous. I measure if female parliamentarians are more likely to submit restrictive or generous propositions. By comparing the number of times male parliamentarians submit restrictive or generous proposition to female parliamentarians, I’m able to show that female parliamentarians are more likely to submit generous propositions regarding immigration policies and that male parliamentarians are more likely to submit restrictive propositions. My results also indicate that there has been an increasing amount of restrictive proposition from 2009 to 2017, I discuss whether this development could be caused by a normalization of restrictive attitudes
    [Show full text]
  • Tobakskonvention
    2010/11 mnr: So585 pnr: V506 Motion till riksdagen 2010/11:So585 av Eva Olofsson m.fl. (V) Tobakskonvention Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om att WHO:s ramkonvention om tobak bör implementeras i svensk lagstiftning. Motivering I maj 2003 antog Världshälsoförsamlingen, Världshälsoorganisationens be- slutande organ, en ramkonvention som ska begränsa tobakskonsumtionen och den ökande ohälsa som tobaken orsakar. Varje år dör nästan fem miljoner människor av tobaksrelaterad ohälsa glo- balt. År 2020 beräknas den siffran ha stigit till tio miljoner, varav sju miljoner i u-länder. Enligt SCB:s undersökning 2008 var andelen dagligrökare i den vuxna befolkningen 14 procent i Sverige. Fortfarande är det över en miljon svenskar som röker och lika många som snusar. Andelen personer som dagli- gen utsätts för andras tobaksrök har dock minskat med nära 40 procent från 1999 till 2007, enligt Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009. Det är uppen- bart att skärpningen av tobakslagen 2005, då rökning förbjöds i alla serve- ringslokaler, har bidragit till minskningen. Lagändringen 2005 genomfördes efter förslag från den socialdemokratiska regeringen med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, trots protester från Moderaterna och en del folkpartister i riksdagen. En internationell ramkonvention är ett effektivt verktyg för att hantera det breda spektrum av frågor som har bäring på tobaksområdet. Konventionen slår fast internationella regler för frågor som är gränsöverskridande. Konvent- ionen ger stöd för enskilda länder att utveckla sin nationella lagstiftning och politik för att förebygga rökning. Den är även en regelsamling för de områden som påverkar tobakskonsumtionen. Länderna kan dock ha strängare nation- ella regler än vad konventionen anger.
    [Show full text]
  • Och Löneomräkning Inom Kultursektorn
    2009/10 mnr: Kr278 pnr: v356 Motion till riksdagen 2009/10:Kr278 av Siv Holma m.fl. (v) Pris- och löneomräkning inom kultursektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur pris- och löneomräkningen kan utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att mot- verka urholkningen av anslagen inom kultursektorn. Motivering Uppräkning av anslagen för ökade kostnader för hyror, priser och löner är otillräcklig. En del verksamheter, exempelvis den fria scenkonsten, amatör- kulturens centralorganisationer, arrangörer, litteratur- och tidskriftsstödet liksom hemslöjden, får ingen uppräkning alls. Ekonomin har under många år gröpts ur, och de får allt svårare att överleva. I en del fall höjs dessa anslag, men då kallas det för reform och urgröp- ningen ökar på grund av att även reformen ska finansieras med de otillräck- liga uppräkningarna. På utgiftsområdet 17 ”Kultur, medier, trossamfund och fritid” omfattar 2010 drygt 11 362 miljoner kronor. Av denna summa har 8 854 miljoner kronor blivit uppräknade med pris- och löneuppräkning. Uppräkningssumman ligger på 280 miljoner kronor och motsvarar ca 3,16 procent. Av dessa har 46,4 miljoner kronor omprioriterats med en generell neddragning på 1,5 procent. Detta ger felaktiga förväntningar. Uppräkningen är beräknad på föregå- ende års pris- och löneförändringar och ska täcka de omkostnader som redan inträffat. De verksamheter där man gör en generell neddragning drabbas dub- belt, bland annat för föregående års kostnadsökningar och de kostnadsökning- ar som inträffar i år. 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.I: Fel!årets budgetproposition avser regeringen att göra enbart en översyn av Okänt namn på försvarsprisindex (FPI) vilket är en speciell pris- och löneomräkningsmetod dokumentegenskap.som tillämpas på försvarets anslag.
    [Show full text]
  • Nej, Inte Nåt Hårresande I Allafall” Ronny Olander, Skåne Läns Södra: – Nej, Det Har Jag Inte Gjort Mig Veterligen
    18 e EXPRESSEN GRANSKAR MÅNDAG 5 NOVEMBER 2007 ”Nej, inte nåt hårresande i allafall” Ronny Olander, Skåne läns södra: – Nej, det har jag inte gjort mig veterligen. Fredrik Olovsson, Södermanlands län: – Nej, det har jag inte gjort. Hans Olsson, Västra Götalands län: – Nej, faktiskt inte. Kanske för 25 år sedan, men inte under tiden jag kan överblicka. Jasenko Oma- novic, Västernorr- land: – Nej, det har jag inte gjort. Christina Oskarsson, Västra götalands län: – Nej, aldrig någonsin. Leif Pagrotsky, Göteborgs kommun: Gick inte att nå. Veronica Palm, Stockholms kommun: Regeringen i plenisalen. Foto: BERTIL ERICSON – Nej. Nikos Papado- sedan, var ensamstående Anneli Särnblad, Kristina Zak- Dinamarca, Ros- jag inte känt till varit svart. poulos, Stock- mamma och i väntan på en Dalarnas län: risson, Norrbot- sana, Västra Men jag brukar vara väldigt holms kommun: dagsiplats blev tipsad av – Nej. tens län: Götalands läns noga med att kräva kvitto. – Nej, nej, aldrig i kommunen om en dag- – Inte så vitt jag norra: – Nej. Eva Olofsson, livet. mamma som tog extrabarn, Tommy Ternemar, vet. Mats Einarsson, Göteborgs Göran S Persson, har jag aldrig köpt några Värmlands län: Christina Zedell, Stockholms kommun: Skåne läns norra tjänster svart. – Nej, aldrig. Stockholms län: kommun: Gick inte att nå. och östra: Gunnar Sandberg, Gick inte att nå. Gick inte att nå. – Nej, det kan jag Jämtlands län: Olle Thorell, Väst- inte påminna mig. – Nej, men när jag manlands län: Karin Åström, Margareta jobbade som – Nej. Norrbottens län: Vilken fråga, hur Persson, Jönkö- byggnadsarbetare hände – Nej, inte vad jag pings län: det att man hjälpte någon Tone Tingsgård, kan komma på.
    [Show full text]
  • Politiker Som Pratar Politik Med Andra Politiker En Studie Av Svenska Riksdagsledamöters Användande Av Twitter
    Politiker som pratar politik med andra politiker En studie av svenska riksdagsledamöters användande av Twitter Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Författare: Cassandra Jangbrand Handledare: Håkan Sandström Examinator: Tobias Bromander Termin: VT 2013 Cassandra Jangbrand POLITIKER SOM PRATAR POLITIK MED ANDRA POLITIKER ABSTRAKT TITEL Politiker som pratar politik med andra politiker En studie av svenska riksdagsledamöters användande av Twitter FRÅGESTÄLLNING Hur använder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstås utifrån medialisering och personifiering? BAKGRUND Det som skrivs på Twitter tenderar att få mycket uppmärksamhet, och inte bara från de som använder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman människor, och skapa räckvidd bra mycket längre än läsarkretsen. Dock utgör twitteranvändare i Sverige en ganska liten skara. Endast två procent uppger att de twittrar dagligen, och elva procent säger sig twittra någon gång ibland (Finndahl, 2012). Men desto fler politiker twittrar. SYFTE Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap och förståelse kring vad politikers twitteranvändande har för betydelse i samhället. Likaså bidra med kunskap kring vad för arena Twitter är, hur riksdagsledamöter väljer att använda den och vilka riksdagsledamöter som befinner sig där. METOD Empirin utgörs av samtliga inlägg publicerade av riksdagsledamöter under en treveckorsperiod. Statistik plockades ut från ett totalurval och en innehållsanalys gjordes på ett slumpmässigt urval. SLUTSATS Riksdagsledamöter använder Twitter för att konversera, informera och kommentera. Framförallt är det politiker som pratar politik med andra politiker. Twitter bidrar till både medialisering och personifiering, och politikers användande av Twitter kan ses som en anpassning till medialiseringen. Twitter är också ett forum där den personliga rollen och den offentliga rollen smälter samman.
    [Show full text]
  • Helena Leander, Member of the Swedish Parliament
    Sweden, Stockholm, 20 feb 2011 Appeal To: Masoud Barzani / KDPs Chairman and President of the Regional Government in Iraqi Kurdistan During the past two months we have witnessed how people in country after country in North Africa and the Middle East stood up against the corrupt and repressive regimes. The high unemployment, people's poor living conditions coupled with lack of freedom and the repression that has been practiced by the regimes in the region has now led to large demonstrations and protests in the region. Now the waves of protest has spread all the way to Iraqi Kurdistan. (17 / 2) a peaceful demonstration was planned to take place at one of the city Sulemaniya large parks. Shortly after, many young people started throwing stones at the headquarters of the KDP, which is one of the ruling parties in Kurdistan Regional Government. Instead of standing silent or otherwise attempting to prevent the stone throwing the KDP's armed guards opened fire at the demonstrators with live ammunition. All this can be seen on video taken by protesters. According to the independent newspapers Awene, Hawlati and Lvinpress several young people were killed and over 40 people injured by the KDPs bullets. Most casualties were young. The youngest who was killed was only 15-16 years old. We condemn this use of excessive force. We condemn the killings of young people and teenagers that manifest, even if they happened to throw stones at the party headquarters. We demand that the culprits in the KDP in Sulemaniya be brought to justice. KDP and the regional government as a whole must ensure protesters' safety.
    [Show full text]
  • Who Cares About the Democratic Mandate of Education? a Text Analysis of the Swedish Secondary Education Reform of 2009
    A Service of Leibniz-Informationszentrum econstor Wirtschaft Leibniz Information Centre Make Your Publications Visible. zbw for Economics Adman, Per Working Paper Who cares about the democratic mandate of education? A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009 Working Paper, No. 2014:2 Provided in Cooperation with: IFAU - Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy, Uppsala Suggested Citation: Adman, Per (2014) : Who cares about the democratic mandate of education? A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009, Working Paper, No. 2014:2, Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU), Uppsala This Version is available at: http://hdl.handle.net/10419/106300 Standard-Nutzungsbedingungen: Terms of use: Die Dokumente auf EconStor dürfen zu eigenen wissenschaftlichen Documents in EconStor may be saved and copied for your Zwecken und zum Privatgebrauch gespeichert und kopiert werden. personal and scholarly purposes. Sie dürfen die Dokumente nicht für öffentliche oder kommerzielle You are not to copy documents for public or commercial Zwecke vervielfältigen, öffentlich ausstellen, öffentlich zugänglich purposes, to exhibit the documents publicly, to make them machen, vertreiben oder anderweitig nutzen. publicly available on the internet, or to distribute or otherwise use the documents in public. Sofern die Verfasser die Dokumente unter Open-Content-Lizenzen (insbesondere CC-Lizenzen) zur Verfügung gestellt haben sollten, If the documents have been made available
    [Show full text]
  • Verklighetens Väljare
    Verklighetens väljare – hbt-frågorna i riksdagen 2006-2010 och riksdagskandidaternas syn på hbt-frågor 1 Denna rapport har sammanställts under tiden juni-juli 2010 av Lars Jonsson, poli- tisk handläggare på RFSL. Medarbetare i arbetet med att sammanställa och skicka ut enkäten har Cecilia Haglund varit. Rapporten har formgivits av Peter Roth. Omslagsbilden är tagen av Elisabeth Ohlson Wallin. 2 Innehåll Förord sid 4 Sammanfattning sid 5 Syfte och tillvägagångssätt sid 6 Sakfrågorna sid 8 Kandidaterna sid 13 Ledamöterna sid 21 Partierna sid 27 Poängsammanställning kandidaterna sid 33 Poängsammanställning ledamöterna sid 39 3 Vi är alla verklighetens folk Kan du och din familj leva tryggt så som ni vill leva? Har alla ditt barns föräldrar också möjligheten att vara vårdnadshavare? Fick du tillgång till de former av assisterad befruktning du behövde när du ville bli gravid? Blev du och ditt barns andra förälder bemötta med respekt när ni ville genomföra närståendead- option? RFSL arbetar för att alla som vill ska kunna bilda familj på det sätt som de önskar och leva tryggt i de familjer de valt. För att detta ska förverkligas krävs att det blir möjligt att vara fler vårdnadshavare än två och att alla som är i behov av medicinska fertilitetsbehandlingar får tillgång till dessa oavsett relations- status. Dessutom vill RFSL att en utredning ska se över möjligheten att reglera surrogatmödraskapsöveren- skommelser juridiskt i Sverige. Kan du inleda en relation med en person utan rädsla för att den personen senare, när ni kanske gjort slut, ska anmäla dig till polisen för brott mot informationsplikten? RFSL arbetar för att förändra smittskyddsla- gen så att informationsplikten försvinner.
    [Show full text]