NORDICOM är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet. Med utgångs- punkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Arbetet syftar till att utveckla mediekunskapen och bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet. Nordicom är en institution inom Nordiska Ministerrådet. Verksamheten utmärks av tre huvudsakliga områden. • Medieforskningen och dess resultat i de nordiska länderna Nordicom utger en nordisk tidskrift, Nordicom Information, och en engelskspråkig, tidskrift, Nordicom Review (refereed), samt antologier och rapporter på flera språk. Olika forsknings­ databaser, bl a gällande litteratur och pågående forskning, uppdateras löpande och är tillgängliga via Internet. Nordicom kan sägas utgöra navet i det nordiska samarbetet vad gäller medieforskningen. Ett viktigt inslag i Nordicoms arbete är att göra nordisk medie­ och kommunikationsforskning känd i andra länder samt förmedla kontakter mellan nordiska och internationella forskningsmiljöer. Verksamheten är uppbyggd kring nationella dokumentations­ centraler. • Medieutvecklingen och medietrender i de nordiska länderna Nordicom utarbetar samnordisk mediestatistik och redovisar kvalificerade analyser i skrift­ serien Nordic Media Trends. Även medieägande och medielagstiftning i de nordiska länderna dokumenteras. Nordicom ger de nordiska länderna en samlad röst i flera europeiska och internationella nätverk och organisationer som utarbetar underlag i medie­ och kulturpolitiska frågor. Samtidigt insamlar Nordicom relevant omvärldskunskap för vidareförmedling till olika brukargrupper. Det gäller mediepolitiska frågor inom EU, Europarådet och internationella organisationer. • Forskning om barn, unga och medier i världen Nordicom startade 1997 på uppdrag av UNESCO The International Clearinghouse on Children, Youth and Media. Arbetet syftar till att öka kunskapen om barn, ungdomar och medier och därmed ge underlag för relevant beslutsfattande, bidra till en konstruktiv sam­ hällsdebatt samt främja barns och ungdomars mediekunnighet och mediekompetens (media literacy). Det är också en förhoppning att Clearinghusets arbete ska stimulera vidare forskning om barn, ungdomar och medier. Verksamheten är uppbyggd kring ett globalt nätverk med 1000­talet deltagare som representerar inte bara forskarsamhället utan även t ex medie­ branschen, politiken och frivilliga organisationer. Olika publikationer utges, t ex en årsbok och nyhetsbrev. www.nordicom.gu.se MedieSverige 2010 MEDIE SVERIGE Statistik och 2010 analys Red: Ulla Carlsson & Ulrika Facht Nordicom-Sverige Göteborgs universitet MedieSverige 2010 Statistik och analys Redaktörer: Ulla Carlsson och Ulrika Facht © NORDICOM och författarna ISSN 1104-4829 ISBN 978-91-89471-99-3 Publicerad av NORDICOM Göteborgs universitet Box 713 SE 405 30 GÖTEBORG Omslag: Roger Palmqvist Omslagsfoto: Göran Bolin Tryckning: Litorapid Media AB, Göteborg, 2010 ISO 14001 Innehåll Förord 7 Göran Bolin, Staffan Ericson & Tommy Lindholm Rörliga bilder i rörelse. Bildkulturens utveckling i det mobila samhället 9 Annika Bergström, Josefine Sternvik & Ingela Wadbring Det skrivna ordet. Tidningar som varumärken och plattformar 17 Olle Findahl Vart går Internet? Om de sociala nätverkens inbyggda konflikter 29 Eva Hemmungs Wirtén Kulturell mjukvara. Om globaliseringens sociala teknologier 37 Staffan Sundin En mediemarknad i förändring. Ägar- och mediekoncentration 45 Ann Steiner Litteraturens nya och gamla medier. Bokmarknad, digital teknik och litteraturens villkor 55 Patrik Wikström Den musikindustriella förändringen fortsätter och en tjänstebaserad musikekonomi börjar ta form 61 Lennart Hast & Eva Ossiansson Sociala medier. Myter och möjligheter 67 Anna Celsing Från tv-kvoter till fri- och rättigheter på nätet. EU-politiken i förvandling 81 Författarna 91 Statistik 1. Medier i Sverige 95 2. Medieföretag & ägande 111 3. IKT – Informations- & kommunikationsteknologi 139 4. Dagstidningar 161 5. Tidskrifter 179 6. Böcker 197 7. Radio 219 8. Fonogram 241 9. Television 255 10. Film, bio & video 279 11. TV-/datorspel 303 12. Sociala medier 311 Förord Det är i år 20 år sedan Nordicom-Sverige erhöll uppdraget att dokumentera medieut- vecklingen i Sverige. Ett beslut som fattades av Riksdagen 1989 efter betänkandet Att följa medieutvecklingen (SOU 1988: 52). Här påtalades att ”för att få fram en lämplig sammanställning av relevanta statistiska data som skulle kunna ge något av en helhets- bild, fordras utvecklingsarbete, kompletterande materialinsamling, bearbetning samt analys och kommentarer”. Det är vad Nordicom har sökt åstadskomma. Under de gångna 20 åren har Nordicom- Sverige utgivit MedieSverige – Statistik och analys på kontinuerlig basis. Sedan 1994 har Nordicom haft ansvaret för den årliga medievaneundersökningen Mediebarometern, som från år 2000 även inkluderar Internetbarometern. Nordicom har ägnat den svenska mediemarknaden särskild uppmärksamhet i en rad publikationer och under åren har också många ad hoc-rapporter inom skilda ämnen utgivits. För Nordicom har det från början varit av avgörande betydelse att det material som redovisas skall kännetecknas av relevans, kvalitet, aktualitet, synlighet och lätt tillgängliga resultat. I dag sker en stor del av kunskapsförmedlingen via Nordicoms kunskapsportal Medie­ utveckling och mediestatistik. Här återfinns en uppsjö av kunskap om medierna – inte bara i form av allehanda statistik – utan även tjänster som innefattar den svenska medie­ lagstiftningen (liksom övriga nordiska länders), mediepolitik i de nordiska länderna, Europakunskap i form av nyhetsbrev och lätt tillgängliga dokumentsamlingar (EU och Europarådet) och samma typ av innehåll redovisas även vad gäller internationell medie­ politik. Därtill redovisas ett antal viktiga nationella, nordiska, europeiska och interna- tionella källor för mediefrågor. I samtliga utgåvor av MedieSverige präglas varje förord av de stora förändringarna som sker i medielandskapet – om hur en gammal medieordning håller på att ersättas av en ny ordning. En del av skrivningarna skulle kunna återanvändas, andra ter sig mycket ålderdomliga. I början av 1990-talet tyckte vi oss se ett helt nytt medielandskap. Radio och tv hade nu fler än en kanal, video och satellit-tv hade gjort sitt intåg. Public service-mediernas framtid debatterades livligt. Men i dagens backspegel var det i stort sett samma medielandskap det handlade om. 1990 var internet och mobiltelefonen – ja, även persondatorn – för det stora flertalet okända begrepp. I dag har i det närmaste alla minst en mobiltelefon och närmare 90 procent av befolkningen har tillgång till internet i hemmet. Nästan lika många använder internet varje dag. Det var också svårt att förutse mediemarknadens utveckling, effekterna av en omfattande avreglering, och hur den nationella mediepo- litiken mer eller mindre skulle suddas ut i konturerna genom en allt mer inflytelserik EU-politik. Ett interaktivt och mobilt kommunikationssamhälle växer fram vid sidan av de tra- ditionella massmedierna. Passiva betraktare blir aktiva deltagare. Informationen flödar allt friare. Vi kan i allt högre grad välja vad och när vi vill ta del av ett visst medieutbud. Gränsen mellan privat och offentligt, verkligt och virtuellt, blir allt mer otydlig – personlig integritet får en annan betydelse. Efterfrågan på kunskap om förändringsprocesserna i medielandskapet är större än någonsin – både bland privata och offentliga aktörer. Trots Nordicoms webbaserade tjänster är det många som efterfrågar en ny tryckt utgåva av MedieSverige. Frågorna om dagens medielandskap och mediekultur är betydligt mer komplicerade än för bara tio 7 år sedan. Många olika infallsvinklar krävs för att få till stånd en tillfredsställande analys av den rådande situationen. Nordicom söker i denna nya utgåva av MedieSverige att fånga många olika fruktbara perspektiv. Under hösten och vintern 2009/2010 har ett antal forskargrupper och enskilda forskare vid våra universitet och högskolor arbetat med aktuella frågeställningar och resultatet redovisas i ett antal artiklar. Statistik har insamlats, bearbetats och analyserats för att i görligaste mån förmedla relevant kunskap utifrån aktuella behov hos Nordicoms olika brukargrupper. För insamling och bearbetning av den statistik som redovisas i MedieSverige 2010 ansvarar Ulrika Facht. Behjälplig i insamlingsarbetet har Karin Hellingwerf varit. Staf- fan Sundin har bearbetat och analyserat uppgifter om mediemarknaden. Konstruktiva synpunkter har framförts av Eva Harrie, ansvarig för Nordic Media Trends. Företrädare för många institutioner, företag och organisationer har bistått med uppgifter om olika medier och förmedlat synpunkter på mediestatistikens innehåll och kvalitet. Avslutningsvis riktas ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till att möjlig- göra utgivningen av MedieSverige 2010. Göteborg i april 2010 Ulla Carlsson Ulrika Facht 8 Rörliga bilder i rörelse Bildkulturens utveckling i det mobila samhället Göran Bolin, Staffan Ericson & Tommy Lindholm Intervjuare: Var kommer Radioapan ifrån? the Radio uppfattade sig förmodligen som anakronis- Rut, 6 år: Härifrån (tar på datorskärmen) tiska i sitt namnval när de skivdebuterade 2002. Men – Men varför heter han Radioapan? redan ett knappt decennium senare kan man se att – Jag vet inte… betydelsen av begrepp som radio, tv, etc., börjar töm- mas på sin mening, något som det inledande