Remiss Datum April 2015

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Remiss Datum April 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen Remiss Datum april 2015 Förslag på riktlinjer för bostadsförsörjning BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM KARLSKRONA KOMMUN 1 Förslag på riktlinjer för bostadsförsörjning inom arbetet med Bostadsförsörjningsprogrammet är framtaget i april 2015. Arbetsgruppen har bestått av deltagare från kommunledningsförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadsför- valtningen och kommunens bostadsbolag AB Karlskronahem. Projektledare har varit Victoria Nordholm på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Alla foton tillhör Karlskrona kommun förutom: sid 1, Flerbostadshus på Saltö: Matz Arnström Illustration Pottholmen: White Arkitekter sid 6, Matz Arnström sid 14, Mats Kockum sid 21 Mats kockum 2 Innehållsförteckning INLEDNING 4 Syfte 4 Bakgrund 4 Ansvar för bostadsförsörjningen 5 Varför tillväxt? 5 FÖRUTSÄTTNINGAR 6 Övergripande mål 6 Nationellt bostadspolitiskt mål 6 Blekingestrategin 6 Vision Karlskrona 2030 7 Framgångsrik bostadsförsörjning 7 Kommunala verktyg 7 Hinder för en fungerande bostadsmarknad 9 Bostadsmarknaden 9 Bostadsmarknaden i Sverige och Blekinge 9 Bostadsmarknaden i Karlskrona kommun 10 Karlskrona kommuns utmaningar och möjligheter 14 Lokala planeringsförutsättningar 14 Särskilda gruppers behov 16 Befolkningsprognos 18 Bostadsbestånd 18 RIKTLINJER 20 Karlskrona kommuns bostadspolitiska mål 20 Ställningstagande 22 KÄLLOR 25 3 INLEDNING Varje kommun ska planera för och ange riktlinjer för Kommunstyrelsen beslutade i juni 2014 att ge i bostadsförsörjningen. Syftet med planeringen ska uppdrag till kommunledningsförvaltningen att ta vara att skapa förutsättningar för alla i att leva i goda fram ett bostadsförsörjningsprogram för Karlskrona bostäder och möta behovet av bostäder för att få en kommun. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen bostadsmarknad i balans. (dåvarande Samhällsbyggnadsförvaltningen) arbetar med att ta fram riktlinjerna och handlingsplanen. Syfte En arbetsgrupp med deltagare från Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till att kommunledningsförvaltningen, miljö- och samhälls- underlätta kommande beslut om investeringsbehov, byggnadsförvaltningen och kommunens bostadsbolag budgetstrategier och andra nödvändiga AB Karlskronahem har genomfört arbetet med beslut för att samordna kommunens fysiska förslag på riktlinjer för bostadsförsörjningen inom utveckling och befolkningstillväxt i enlighet arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Arbetet med översiktsplanens inriktning. Riktlinjerna i fortsätter med andra delen som är en handlingsplan bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktningen med åtgärder för varje ort. Delarna tillsammans för Karlskrona kommuns bostadsförsörjning och kommer att utgöra Bostadsförsörjningsprogram ställningstagande för att uppnå målen. för Karlskrona kommun. Övriga förvaltningar som hanterar bostadsförsörjning för andra grupper, t ex äldre och personer med funktionsnedsättning, har Bakgrund bistått gruppens arbete. En bostadsmarknad i balans innebär att hushåll ska kunna välja boende och att det ska fnnas vissa En analys av bostadsmarknaden har genomförts frihetsgrader i beståndet för omfyttning. En uttalad av WSP Analys & Strategi under senhösten 2014. politik kring kommunens visioner, mål, planer och Under januari 2015 hölls en workshop med ett policy underlättar för aktörerna på marknaden och brett deltagande från både näringslivet, politiker även internt i kommunen. och tjänstemän. Syftet med workshopen var att 4 ta del av näringslivets erfarenheter och kunskap och ramar som den behöver för att fungera på ett om bostadsbyggande men även att informera om effektivt sätt. Därför är det viktigt att kommunens Karlskrona kommuns arbete med bostadsförsörjning. process och ställningstaganden blir synliga och I februari 2015 hölls en workshop tillsammans med tydliga. styrande politiker för att prioritera och arbeta fram bostadspolitiska mål för Karlskrona kommun. Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och handlingsplanen antas Första delen av bostadsförsörjningsprogrammet, av kommunstyrelsen en gång per år. De åtgärder Riktlinjer för bostadsförsörjning, skickas nu på re- som föreslås i handlingsplanen ska följas upp i miss till länsstyrelsen, Region Blekinge, berörda kommunens budget för de olika förvaltningarna för kommuner och viktiga aktörer på bostadsmarkna- att kunna realiseras. den. Synpunkter kommer att bearbetas och arbetas in i dokumentet. Den andra delen av bostadsförsörj- ningsprogrammet, Handlingsplan för bostadsför- Varför tillväxt? sörjningen, kommer att arbetas vidare med under Tillväxt beskrivs ofta i form av ekonomiska termer våren. Hela bostadsförsörjningsprogrammet kom- som marknad, konkurrens osv och sällan av begrepp mer att lämnas till kommunfullmäktige för beslut om som drivkraft, hushållning och livschanser, vilket det antagande i september 2015. också kan innebära. Ett vanligt och fungerande sätt för en kommun att mäta och arbeta med tillväxt är genom befolkningsökning. Tillväxt i befolkningen Ansvar för innebär samtidigt behov av ytterligare resurser. bostadsförsörjningen I detta sammanhang ser vi tillväxt som ett sätt att I Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar tillför resurser till en verksamhet och därmed skapa (2000:1383) meddelas att varje kommun ska planera utrymme för förändringar. Det kan då ske utan att för och ange riktlinjer för bostadsförsörjningen i andra verksamheter behöver prioriteras ner. kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv innebär goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga tillväxt risk för ökad resursanvändning, utarmning åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och och ökad miljöbelastning. Men hållbar tillväxt genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska bygger på att utveckling sker med samma eller antas under varje mandatperiod. lägre resursförbrukning genom förfnade eller helt nya metoder, t ex genom rationaliseringar, Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska särskilt strukturförändringar och tekniska framsteg. Utan grundas på en analys av den demografska utvecklingen, ekonomisk tillväxt minskar utrymmet för utveckling av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för och välfärd men också för bevarandeåtgärder och särskilda grupper och marknadsförutsättningar. klimat- och miljöarbete. Den ekonomiska hållbarheten Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska minst kan därför i viss mening sägas vara begränsande för innehålla: de sociala och ekologiska aspekterna. 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och I en socialt hållbar samhällsutveckling innebär tillväxt utveckling av bostadsbeståndet, förutsättningar för en utbyggnad av välfärden och att 2. Kommunens planerade insatser för att nå fer kan få det bättre. uppsatta mål, och 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunen har planmonopol och kommunen kan genom sin planering ge marknaden de förutsättningar 5 FÖRUTSÄTTNINGAR Övergripande mål Blekingestrategin Region Blekinge är ett samverkansorgan där Förutsättningarna för bostadsförsörjningen hanteras landstinget Blekinge och Blekinges fem kommuner på olika nivåer, från nationellt till regionalt och är medlemmar. De har till uppgift att ansvara för den lokalt med övergripande mål på respektive nivå. regionala utvecklingen i länet. Region Blekinge har, tillsammans med näringsliv, ideella organisationer Nationellt bostadspolitiskt mål och offentliga verksamheter i Blekinge, arbetat Det nationella bostadspolitiska målet är formulerat fram Blekingestrategin som är Blekinges regionala enligt nedan: utvecklingsstrategi. Strategin pekar ut ett antal viktiga ”Målet för bostadspolitiken är att alla skall ges områden som ska prioriteras för att Blekinge ska förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga växa i rätt riktning. kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende och Region Blekinge arbetar inom tre verksamhetsom- bebyggelsemiljön skall bidra till jämlika och värdiga råden som är kultur- och fritid, trafk och regional levnadsförhållanden och särskilt främja en god utveckling. I insatsområde Livskvalitét i Blekingestra- uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, tegin är Attraktiva boendemiljöer ett regionalt mål att byggande och förvaltning skall en ekologiskt, sträva efter. ”I Blekinge kan vi dra nytta av vacker na- ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund tur, unika kulturmiljöer, kustnära läge, genuina stads- för verksamheten.” miljöer och rikt kultur- och friluftsliv. Ett brett utbud av attraktiva boendemiljöer med mångfald av boende I plan- och bygglagen (PBL) har bostadsbyggande och boendeformer på landsbygden såväl som i stan och utveckling av bostadsbeståndet förts in som kan locka till infyttning och underlätta vid rekryte- ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska ring av arbetskraft.” främja vid bland annat planläggning. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid Karlskrona kommuns riktlinjer för bostadsförsörj- planläggning. ningen stödjer Blekingestrategins inriktning. 6 Vision Karlskrona 2030 Framgångsrik Karlskrona kommun har tagit fram Vision Karlskrona 2030 som ska ligga till grund för det strategiska bostadsförsörjning arbetet de kommande mandatperioderna. I Vision Kommunen är en av aktörerna på bostadsmarknaden Karlskrona 2030 presenteras de utvecklingsområden och har ett antal medel och verktyg att använda för som Karlskrona kommun ska prioritera de närmaste att styra
Recommended publications
  • 10FS 2015-2 Bilaga1-Karta.Pdf
    BILAGA 1 1 (96) 2015-01-21 Dnr 511-2099-14 Översyn av det utvidgade strandskyddet i Karlskrona kommuns kust- och skärgård Indelning av utvidgade strandskyddsområden, områdesbeskrivningar med tillhörande kartor för område 1 – 29, och befintligt bedömnings- material/källförteckning. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE-371 86 KARLSKRONA Skeppsbrokajen 4 010-22 40 000 [email protected] 202100-2320 010-22 40 223 www.lansstyrelsen.se/blekinge 2 (96) Översyn av strandskyddet i Karlskrona kommuns kust- och skärgård – Bilaga 1 – Remissutgåva Utgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län Ansvarig avdelning: Avdelningen för Samhällsutveckling Författare: Åsa Nilsson Omslagsbild: Uttorp Foto: Robert Ekholm 3 (96) Innehållsförteckning Indelning av utvidgade strandskyddsområden ............................................................... 5 Karta med indelning av utvidgade strandskyddsområden ........................ 6 Område 1. Nättrabyåns utlopp ....................................................................................... 7 Karta område 1 .......................................................................................... 8 Område 2. Sjuhalla – Verstorp – Skärva – Trantorp ...................................................... 9 Karta område 2 .......................................................................................... 11 Område 3. Skönstavik .................................................................................................... 12 Karta område 3 .........................................................................................
    [Show full text]
  • Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Blekinge Archipelago, Sweden
    WP 2009:1 Zoning in a future coastal biosphere reserve - Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre WORKING PAPER www.etour.se Zoning in a future coastal biosphere reserve Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre TABLE OF CONTENTS PREFACE………………………………………………..…………….………………...…..…..5 1. BACKGROUND………………………………………………………………………………6 1.1 Introduction……………………………………………………………………………….…6 1.2 Geographical and historical description of the Blekinge archipelago……………...……6 2. THE DATA COLLECTION IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007……….……12 2.1 The collection of visitor data and the variety of methods ………………………….……12 2.2 The method of registration card data……………………………………………………..13 2.3 The applicability of registration cards in coastal areas……………………………….…17 2.4 The questionnaire survey ………………………………………………………….....……21 2.5 Non-response analysis …………………………………………………………………..…25 3. RESULTS OF THE QUESTIONNAIRE SURVEY IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007………………………………………………………………..…..…26 3.1 Introduction…………………………………………………………………………...……26 3.2 Basic information of the respondents………………………………………………..……26 3.3 Accessibility and means of transport…………………………………………………...…27 3.4 Conflicts………………………………………………………………………………..……28 3.5 Activities……………………………………………………………………………....…… 30 3.6 Experiences of existing and future developments of the area………………...…………32 3.7 Geographical dispersion…………………………………………………………...………34 3.8 Access to a second home…………………………………………………………..……….35 3.9 Noise
    [Show full text]
  • Vad Är En Översiktsplan? Vad Är En Översiktsplan?
    2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Vad är en översiktsplan? Samrådshandling för Översiktsplan 2050 Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen har en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen redovisar kommunens syn på mark- och vattenanvändningen samt visionsbilden för den framtida utvecklingen. Översiktsplanen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen ska visa hur kommunen vill utveckla och bevara befintliga miljöer i ett långsiktigt perspektiv och skapa förutsättningar för tillväxt. Översiktsplanen är ett instrument för dialog mellan stat och kommun angående de allmänna intressenas innebörd, avgränsning och tillgodoseende. Den ska visa hur samhällsplaneringen samordnas med nationella och regionala mål och hur kommunen avser att följa miljökvalitetsnormer. Den ska också visa hur kommunen förhåller sig till det anspråk som staten gör via utpekanden av riksintressen inom kommunen och var kommunen anser att det är lämpligt att satsa på landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Översiktsplanen innehåller också en redovisning av de miljökonsekvenser och andra konsekvenser som förslaget kan förväntas ge upphov till. Översiktsplanen är vägledande för den juridiskt bindande regleringen av mark- och vattenanvändningen som sker genom detaljplaner, och i en del fall områdesbestämmelser, eller direkt i bygglov. https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 1/6 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Varför en ny översiktsplan? Översiktsplanen regleras genom plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). En översiktsplan ska vara aktuell och varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till dess aktualitet. Även Länsstyrelsen i Blekinge och andra berörda myndigheter ska yttra sig gällande statliga och mellankommunala intressen.
    [Show full text]
  • 1. Sölvekulle Handelsträdgård – Frukt, Grönsaker, Blommor Mjällbyvägen
    1. Sölvekulle handelsträdgård – Frukt, grönsaker, blommor 22. Askunga Dovvilt – Brett sortiment av kött, chark m.m. Mjällbyvägen 134, Sölvesborg Askunga 422, Fridlevstad Facebook: Sölvekulla Handelsträdgård Hemsida: www.askungadovvilt.se 2. Gummagårdens Gurkodling – Frukt, grönsaker, blommor 23. Ryds får och lammgård – Lammkött Norjevägen 25, Sölvesborg Ryd 133, Rödeby Hemsida: www.gummagarden.se Hemsida: www.rydslamm.se 3. Möllekulla länsmansgård – Frukt, grönsaker, blommor 24. Spjutsbygds gård – Lammkött, lammskinn Möllekullavägen 127, Sölvesborg Ekekullevägen 1, Rödeby Hemsida: www.mollekulla.se Hemsida: www.spjutsbygd.se 4. Frida på Staxgård – Charkuterier av lamm 25. Bottnansmåla – Hjortkött Yxnarydsvägen 15, Sölvesborg Bottnansmålavägen 105, Rödeby Facebook: fridapastaxgard Hemsida: www.bottnansmala.se 5. Holje Glass – Glass 26. Gamlegården – Honung, mathantverk, frukt, bär Skolvägen 3, Vilshult Ledja 146, Holmsjö Facebook: Holje Glassfabrik Hemsida: www.gamlegarden.nu 6. Brödhultsgården – Kött, ägg, äppelmust m.m. 27. Björsmåla – Nötkött, grönsaker, ägg Brödhultsvägen 40-0, Kyrkhult Björsmåla 132, Rödeby Hemsida: www.brodhultsgarden.se Facebook: Björsmåla Gårdsbutik 7. Röshults Vedugnsbageri – Bröd 28. Sturkö Rökeri – Rökt fisk Röshultsvägen 71-3, Kyrkhult Höks väg 7, Sturkö Hemsida: www.roshultsvedugn.se Hemsida: www.sturko.com 8. Ljungsleds plantskola – Växter 29. Mimmis handelsträdgård – Växter Svenstorpsvägen 73, Mörrum Sturkövägen 67, Sturkö Hemsida: www.ljungsledsplantskola.se Facebook: Mi Mi’s Sturkö Handelsträdgård 9. Blekinge
    [Show full text]
  • Länsstyrelsens Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktiga Vägar I Blekinge Län Med Vissa Lokala Trafikföreskrifter Och Föreskrifter Om Bärighetsklasser
    1 Lst vapen Länsstyrelsens sammanställning över allmänna vägar och andra viktiga vägar i Blekinge län med vissa lokala trafikföreskrifter och föreskrifter om bärighetsklasser. 10FS 2006:6 utkom från trycket den 29 mars 2006. I enlighet med 13 kap. 1 § trafikförordningen(TrF)(1998:1276) utger länsstyrelsen sammanställning över allmänna vägar och andra viktiga vägar i länet. Med stöd av 4 kap. 11 § trafkikförordningen har Vägverket beslutat om bärighetsklasser för vägar på sätt som framgår av nedan angivna förteckningar. Sammanställningen gäller från den 1 april 2006. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens och Vägverket Region Sydöst ”Sammanställning över allmänna vägar år 2005 i Blekinge län”, 10FS 2005:6. 2 I. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OCH UPPLYSNINGAR Axel/boggitryck och bruttovikt Enligt 4 kap §§ 11-14 TrF gäller följande: 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Vägverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Förordning (1999:240) 12 §. På vägar som inte är enskilda får motordrivna fordon eller därtill kopplat fordon föras endast om de värden för respektive bärighetsklass som anges nedan inte överskrids. BK 1 BK 2 BK 3 1. Axeltryck a. Axel som inte är drivande 10 ton 10 ton 8 ton b.
    [Show full text]
  • Protokoll Kf 2002 01 31-2
    31 januari 2002 1 Ärendeförteckning vid Karlskrona kommunfullmäktiges sammanträde den 31 januari 2002 § 1 Avsägelser av kommunala val § 2 Anmälningsärenden § 3 Inkomna interpellationer § 4 Förslag till ändrad organisation för icke nämndspecifik administration § 5 Affärsverken Karlskrona AB, Förändrat utfall för fjärrvärmeinvestering § 6 Förlängning av konsortialavtal med Affärsverken Karlskrona AB § 7 Ändring av Vårdförbundets Blekinges förbundsordning § 8 Exploateringsavtal för Grönadal 14:1 (numera del av Skillinge 14:1), Nättraby § 9 Detaljplan för Grönadal 14:1 (numera del av Skillinge 14:1) Nättraby – antagande § 10 Svar på motion om gratulationsbrev till barnfamiljerna samt gratischeck till föräldrautbildning § 11 Svar på motion om ”Hur ska jag välja för att kunna studera vidare? Högskoleblock kan vara svaret” § 12 Svar på motion om bussförbindelse Fågelmara-Jämjö § 13 Svar på motion om cykelvägar i Nättraby § 14 Svar på motion om småbåtshamn/marina samt område för vinterförvaring och underhåll av småbåtar § 15 Svar på motion om ytor för lek och idrott m.m. § 16 Frågor _______ 31 januari 2002 2 Plats och tid Landstingssalen, Wämö Center torsdagen den 31 januari 2002, kl 13.30-14.25 Beslutande Ordförande Birgitta Törnqvist (s) 1:e vice ordf Börje Nilsson (s) 2:e vice ordf Evy Andréasson (kd) deltar ej i beslut § 4 Ledamöter Mats Johansson (s) Bengt Grönblad (s) Patrik Hansson (s) Christina Mattisson (s) Jan-Anders Lindfors (s) Ann-Louise Rosell (s) Jan-Erik Svensson (s) Claes-Urban Persson (s) Ann-Charlotte Svensson (s) Siv Brorsson
    [Show full text]
  • Protokoll Mbn 2005 01 12
    12 januari 2005 Sid. 1(37) Ärendeförteckning vid miljö- och byggnadsnämndens sammanträde den 12 januari 2005 § 9 Val § 10 Detaljplan för Norra Backe på Verkö, del av Verkö 3:1 m fl, Karlskrona kommun, Blekinge län (Bordlägges) § 11 Program för del av Dragsö 1:1, Karlskrona kommun, Blekinge län § 12 Detaljplan för del av Johannesberg 1:1, Rödeby, Karlskrona kommun, Blekinge län § 13 Detaljplan för Wattrang 19, Karlskrona kommun, Blekinge län § 14 Detaljplaneläggning för del av fastigheten Färmanstorp 4:1 och del av fastigheten Skavkulla 1:2, Nättraby, Karlskrona kommun § 15 Detaljplan för del av fastigheten Karlskrona 5:19, Karlskrona kommun § 16 Detaljplan för del av fastigheten Västra Stensjö 1:17, Holmsjö, Karlskrona kommun, Blekinge län § 17 Upphävande av tomtindelning för fastigheten Aktern 16 § 18 Ansökan om avloppsanläggning med ansluten vattentoalett för fastigheten Hallarum 1:33 § 19 Inriktning på miljö- och hälsoskyddsarbetet år 2005 § 20 Remissvar; Yttrande över länsstyrelsens förslag till regionala miljömål för Blekinge § 21 Ändring av reglemente för miljö- och byggnadsnämnden § 22 Inriktning på internbudget år 2005 § 23 Motionssvar; Värdig entré för Karlskrona § 24 Delegeringsbeslut fattade av arbetsutskottet. § 25 Delegeringsbeslut fattade av tjänstemän § 26 Meddelanden § 27 Bygglov för tillfällig åtgärd för café-byggnad på Fisktorget § 28 Olovligt byggande på fastigheten Fridlevstad 5:9 § 29 Nybyggnad av fritidshus på fastigheten Hasslö (akt 147, fastighetstillhörighet ej utredd. § 30 Tillbyggnad av förråd på fastigheten Karlskrona 6:50 § 31 Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Lilla Kullen 13:1 Utgår! § 32 Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Torhamn 1:28 § 33 Ändrad användning av befintlig militärbarack på fastigheten Utklippan 1:1 § 34 Informationer § 35 Övriga frågor ______________ 12 januari 2005 Sid.
    [Show full text]
  • Blekinge Läns Författningssamling
    Blekinge läns författningssamling Länsstyrelsen 10 FS 2001:38 Länsstyrelsens i Blekinge län föreskrift om lokala Utkom från trycket trafikföreskrifter inom Karlskrona kommun den 12 juli 2001 beslutad den 6 juli 2001. Länsstyrelsen föreskriver, med stöd av trafikförordningen, att följande lokala trafikföreskrifter skall gälla inom Karlskrona kommun. 10 kap 1§ andra stycket 1 och 8 Huvudled, stopplikt och väjningsplikt Europaväg 22 Väg E 22 skall vara huvudled mellan gränsen mellan Ronneby och Karlskrona kommuner och motorvägens start/slutpunkt i tpl Nättraby. Väg E 22 skall vara huvudled mellan motortrafikledens start/slutpunkt i tpl Karlskrona öst, (100 meter väster om brokorsning med riksväg 28) och gränsen mellan Blekinge och Kalmar län Stopplikt skall föreligga vid färd på enskild väg K613u länsväg 678 västra anslutningen Skillinge enskild väg K439u, från Tävetorp länsväg 675 enskild väg, från Agdatorp enskild väg 40 meter öster om väg från Agdatorp länsväg 736 länsväg 745 enskild väg K 80u, från Stubbetorp länsväg 738 västra utfarten från rastplats Torstäva östra utfarten från rastplats Torstäva enskild väg K395u, från Berntorp enskild väg K238u, från Tornby länsväg 737 ISSN 0347-1497 enskild väg K125u, från Vinberga Rosenhillsvägen, östra anslutningen Vinbärsvägen, Ramdala länsväg 744 utfart från Vallby missionskyrka Sydkraft-vägen, Jämjö länsväg 746 södra anslutningen Jämjö enskild väg K52u, från Ekeryd enskild väg K240u, från Horsaryd länsväg 755 enskild väg mitt emot länsväg 755 Kärleksstigen, Fågelmara länsväg 756 utfart vid Fågelmara skola utfart vid Fågelmara idrottsplats enskild väg K 200u, från Övre Tång länsväg 721 länsväg 759, södra utfarten länsväg 760 före utfart på Europaväg 22, Väjningsplikt skall föreligga vid färd på länsväg 748 länsväg 753 länsväg 757 före utfart på Europaväg 22 Europaväg 22.06 Väg E 22.06 skall vara huvudled mellan 10 meter väster om infarten till fastigheten Bor- åkra 12:2 och 10 meter sydöst om länsväg 679 i trafikplats Karlskrona öst.
    [Show full text]
  • 8 Januari 2009 1 Ärendeförteckning Vid Karlskrona Kommunstyrelsen Sammanträde Den 8 Januari 2009. § 1 Information Och Fö
    8 januari 2009 1 Ärendeförteckning vid Karlskrona kommunstyrelsen sammanträde den 8 januari 2009. § 1 Information och föredragningar. § 2 Program för parallella uppdrag, kv Pottholmen. § 3 Investeringstillstånd för tillbyggnad av Karlskrona vattenverk med ny renvattenpumpstation mm. § 4 Remissvar på departementspromemoria om genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75). § 5 Yttrande om reinvestering i ny dykbil för Räddningstjänsten Östra Blekinge. § 6 Yttrande till Kammarrätten i Jönköping i mål (3589-08) angående laglighetsprövning avseende försäljning av fastigheten Axel 1. § 7 Yttrande över remiss om energimyndighetens rapport "offentlig upphandling av energi relaterad utrustning" § 8 Budgetuppföljning per 30 november 2008. § 9 Budgetuppföljning per den 30 november 2008 för kommunstyrelsen/ kommunledningsförvaltningen § 10 Attestlista för kommunstyrelsen/ kommunledningsförvaltningen från och med 2009-01-01. § 11 Attestlista för serviceförvaltningen från och med 2009-01-01. § 12 Inbjudan att teckna andelar i Kreditgarantiföreningen i Blekinge. § 13 Fryshusandan- ett inspirations- och utbildningsprogram för alla som arbetar med barn och ungdomar. § 14 Lokalhyra för externa förhyrare hos barn- och ungdomsförvaltningen. § 15 Förslag till jämställdhetsprogram 2009. § 16 Investeringstillstånd i efterhand för energibesparade åtgärder Vedebyskolan. § 17 Detaljplan för Ingenjören 4 m fl Campus Blå port, Karlskrona kommun. § 18 Överenskommelse med migrationsverket om anordnande av boende för ensamkommande flyktingbarn. § 19 Svar på motion om "nytt kulturhus på Hattholmen/Oljehamnen 2010?". § 20 Svar på motion om att bygga äldreboende och hyresrätt i Vedebylund. § 21 Svar på motion om anläggande av en ny trafikplats på Saltö. § 22 Svar på medborgarförslag om cykelväg längs E22 delen Jämjö-Sturkökrysset. § 23 Svar på medborgarförslag om upprustning, uppsnyggning och modernisering av kommunens badplatser samt öka tillgängligheten för allmänheten. § 24 Svar på medborgarförslag om räcken mellan körbana och cykelbana längs Verkövägen.
    [Show full text]
  • Boatsmen in Blekinge
    Boatsmen in Blekinge All pictures by Fredrik Franke These pages are about the boatsman in Blekinge, his family and his life. Since way, way back in time people and countries have been at war with each other. Finding soldiers willing to fight was not easy and the authorities solved the problems in different ways. They could for instance decide that for every 10th man in the village one had to be a soldier. Most of them were forced to against their will. The chance to come home from war was slight. During the reign of King Carl XI a new system was brought in in Sweden. The soldier was employed. He got a small dwelling, clothes and a salary that was paid by the farmers in the village. The group of farms employing one soldier was called a "rote" (division). The number of farms in a "rote" varied depending on how big the farms were. Blekinge became Swedish at the Peace of Roskilde in Denmark in 1658. Before that Blekinge was a Danish province. Quite soon after the Peace the Swedes built the towns of Karshamn and Karlskrona. Karlskrona became the naval head quarters for all of Sweden. Lots of people were needed to populate the new town, for the navy and the ship yard. To make it easier to find workers and seamen it was decided during the 1680´s that Blekinge and Södra Möre in the neighbouring county of Småland were to be divided into boatsmens companies. Since so many boatsmen were needed the system here got different to that of the rest of Sweden.
    [Show full text]
  • Visit Blekinge Karta
    Påryd 126 Rävemåla 28 Törn Flaken Welcome to Blekinge 120 ARK56 Nav - Ledknutpunkt ARK56 Kajakled Blekingeleden Häradsbäck 120 Markerad vandringsled Sandsjön SWEDEN ARK56 Hub - Trail intersection120 Rekommenderad led för paddling Urshult Tingsryd Kvesen Vissefjärda ARK56 Knotenpunkt diverser Wege und Routen Recommended trail for kayaking Waymarked hiking trail ARK56 Węzeł - punkt zbiegu szlaków Empfohlener Paddel - Pfad Markierter Wanderweg 122 www.ark56.se Zalecana trasa kajakowa Oznakowany szlak pieszy Tiken 27 Dångebo Campingplatser - Camping Sydost RammsjönSkärgårdstrafik finns i området Sydostleden Arasjön Campsites - Camping Sydost Passenger boat services available Rekommenderad cykelled Stora Kinnen Halltorp Campingplatz - Camping Sydost Skärgårdstrafik - Passagierschiffsverkehr Recommended cycle trail Hensjön Ulvsmåla Älmtamåla Kemping - Camping Sydost Obszar publicznego transportu wodnego Empfohlener Radweg Baltic Sea www.campingsydost.se www.skargardstrafiken.com Zalecany szlak rowerowy 119 Ryd Djuramåla Saleboda DENMARKGullabo Buskahult Skumpamåla Spetsamåla Söderåkra Lyckebyån Siggamåla Åbyholm Farabol 119 Eringsboda Alvarsmåla Tjurkhult Göljahult Kolshult Falsehult POLAND130 126 GERMANY Mien Öljehult Husgöl Torsåsån Värmanshult Hjorthålan Holmsjö Fridafors R o Leryd Sillhöv- Kåraboda Björkebråten n Ledja n Boasjö 27 e dingen Torsås b y Skälmershult Björkefall å n Ärkilsmåla Dalanshult Hallabro Brännare- Belganet Hjortseryd Långsjöryd Klåvben St.Skälen Gnetteryd bygden Väghult Ebbamåla Alljungen Brunsmo Bruk St.Alljungen Mörrumsån
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]