Remiss Datum April 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen Remiss Datum april 2015

Förslag på riktlinjer för bostadsförsörjning BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM KARLSKRONA KOMMUN

1 Förslag på riktlinjer för bostadsförsörjning inom arbetet med Bostadsförsörjningsprogrammet är framtaget i april 2015. Arbetsgruppen har bestått av deltagare från kommunledningsförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadsför- valtningen och kommunens bostadsbolag AB Karlskronahem. Projektledare har varit Victoria Nordholm på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Alla foton tillhör Karlskrona kommun förutom: sid 1, Flerbostadshus på Saltö: Matz Arnström Illustration Pottholmen: White Arkitekter sid 6, Matz Arnström sid 14, Mats Kockum sid 21 Mats kockum

2 Innehållsförteckning

INLEDNING 4 Syfte 4 Bakgrund 4 Ansvar för bostadsförsörjningen 5 Varför tillväxt? 5

FÖRUTSÄTTNINGAR 6 Övergripande mål 6 Nationellt bostadspolitiskt mål 6 Blekingestrategin 6 Vision Karlskrona 2030 7

Framgångsrik bostadsförsörjning 7 Kommunala verktyg 7 Hinder för en fungerande bostadsmarknad 9

Bostadsmarknaden 9 Bostadsmarknaden i Sverige och Blekinge 9 Bostadsmarknaden i Karlskrona kommun 10

Karlskrona kommuns utmaningar och möjligheter 14 Lokala planeringsförutsättningar 14 Särskilda gruppers behov 16 Befolkningsprognos 18 Bostadsbestånd 18

RIKTLINJER 20 Karlskrona kommuns bostadspolitiska mål 20

Ställningstagande 22

KÄLLOR 25

3 INLEDNING

Varje kommun ska planera för och ange riktlinjer för Kommunstyrelsen beslutade i juni 2014 att ge i bostadsförsörjningen. Syftet med planeringen ska uppdrag till kommunledningsförvaltningen att ta vara att skapa förutsättningar för alla i att leva i goda fram ett bostadsförsörjningsprogram för Karlskrona bostäder och möta behovet av bostäder för att få en kommun. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen bostadsmarknad i balans. (dåvarande Samhällsbyggnadsförvaltningen) arbetar med att ta fram riktlinjerna och handlingsplanen.

Syfte En arbetsgrupp med deltagare från Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till att kommunledningsförvaltningen, miljö- och samhälls- underlätta kommande beslut om investeringsbehov, byggnadsförvaltningen och kommunens bostadsbolag budgetstrategier och andra nödvändiga AB Karlskronahem har genomfört arbetet med beslut för att samordna kommunens fysiska förslag på riktlinjer för bostadsförsörjningen inom utveckling och befolkningstillväxt i enlighet arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Arbetet med översiktsplanens inriktning. Riktlinjerna i fortsätter med andra delen som är en handlingsplan bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktningen med åtgärder för varje ort. Delarna tillsammans för Karlskrona kommuns bostadsförsörjning och kommer att utgöra Bostadsförsörjningsprogram ställningstagande för att uppnå målen. för Karlskrona kommun. Övriga förvaltningar som hanterar bostadsförsörjning för andra grupper, t ex äldre och personer med funktionsnedsättning, har Bakgrund bistått gruppens arbete. En bostadsmarknad i balans innebär att hushåll ska kunna välja boende och att det ska fnnas vissa En analys av bostadsmarknaden har genomförts frihetsgrader i beståndet för omfyttning. En uttalad av WSP Analys & Strategi under senhösten 2014. politik kring kommunens visioner, mål, planer och Under januari 2015 hölls en workshop med ett policy underlättar för aktörerna på marknaden och brett deltagande från både näringslivet, politiker även internt i kommunen. och tjänstemän. Syftet med workshopen var att

4 ta del av näringslivets erfarenheter och kunskap och ramar som den behöver för att fungera på ett om bostadsbyggande men även att informera om effektivt sätt. Därför är det viktigt att kommunens Karlskrona kommuns arbete med bostadsförsörjning. process och ställningstaganden blir synliga och I februari 2015 hölls en workshop tillsammans med tydliga. styrande politiker för att prioritera och arbeta fram bostadspolitiska mål för Karlskrona kommun. Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och handlingsplanen antas Första delen av bostadsförsörjningsprogrammet, av kommunstyrelsen en gång per år. De åtgärder Riktlinjer för bostadsförsörjning, skickas nu på re- som föreslås i handlingsplanen ska följas upp i miss till länsstyrelsen, Region Blekinge, berörda kommunens budget för de olika förvaltningarna för kommuner och viktiga aktörer på bostadsmarkna- att kunna realiseras. den. Synpunkter kommer att bearbetas och arbetas in i dokumentet. Den andra delen av bostadsförsörj- ningsprogrammet, Handlingsplan för bostadsför- Varför tillväxt? sörjningen, kommer att arbetas vidare med under Tillväxt beskrivs ofta i form av ekonomiska termer våren. Hela bostadsförsörjningsprogrammet kom- som marknad, konkurrens osv och sällan av begrepp mer att lämnas till kommunfullmäktige för beslut om som drivkraft, hushållning och livschanser, vilket det antagande i september 2015. också kan innebära. Ett vanligt och fungerande sätt för en kommun att mäta och arbeta med tillväxt är genom befolkningsökning. Tillväxt i befolkningen Ansvar för innebär samtidigt behov av ytterligare resurser. bostadsförsörjningen I detta sammanhang ser vi tillväxt som ett sätt att I Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar tillför resurser till en verksamhet och därmed skapa (2000:1383) meddelas att varje kommun ska planera utrymme för förändringar. Det kan då ske utan att för och ange riktlinjer för bostadsförsörjningen i andra verksamheter behöver prioriteras ner. kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv innebär goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga tillväxt risk för ökad resursanvändning, utarmning åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och och ökad miljöbelastning. Men hållbar tillväxt genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska bygger på att utveckling sker med samma eller antas under varje mandatperiod. lägre resursförbrukning genom förfnade eller helt nya metoder, t ex genom rationaliseringar, Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska särskilt strukturförändringar och tekniska framsteg. Utan grundas på en analys av den demografska utvecklingen, ekonomisk tillväxt minskar utrymmet för utveckling av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för och välfärd men också för bevarandeåtgärder och särskilda grupper och marknadsförutsättningar. klimat- och miljöarbete. Den ekonomiska hållbarheten Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska minst kan därför i viss mening sägas vara begränsande för innehålla: de sociala och ekologiska aspekterna.

1. Kommunens mål för bostadsbyggande och I en socialt hållbar samhällsutveckling innebär tillväxt utveckling av bostadsbeståndet, förutsättningar för en utbyggnad av välfärden och att 2. Kommunens planerade insatser för att nå fer kan få det bättre. uppsatta mål, och 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunen har planmonopol och kommunen kan genom sin planering ge marknaden de förutsättningar

5 FÖRUTSÄTTNINGAR

Övergripande mål Blekingestrategin Region Blekinge är ett samverkansorgan där Förutsättningarna för bostadsförsörjningen hanteras landstinget Blekinge och Blekinges fem kommuner på olika nivåer, från nationellt till regionalt och är medlemmar. De har till uppgift att ansvara för den lokalt med övergripande mål på respektive nivå. regionala utvecklingen i länet. Region Blekinge har, tillsammans med näringsliv, ideella organisationer Nationellt bostadspolitiskt mål och offentliga verksamheter i Blekinge, arbetat Det nationella bostadspolitiska målet är formulerat fram Blekingestrategin som är Blekinges regionala enligt nedan: utvecklingsstrategi. Strategin pekar ut ett antal viktiga ”Målet för bostadspolitiken är att alla skall ges områden som ska prioriteras för att Blekinge ska förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga växa i rätt riktning. kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende och Region Blekinge arbetar inom tre verksamhetsom- bebyggelsemiljön skall bidra till jämlika och värdiga råden som är kultur- och fritid, trafk och regional levnadsförhållanden och särskilt främja en god utveckling. I insatsområde Livskvalitét i Blekingestra- uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, tegin är Attraktiva boendemiljöer ett regionalt mål att byggande och förvaltning skall en ekologiskt, sträva efter. ”I Blekinge kan vi dra nytta av vacker na- ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund tur, unika kulturmiljöer, kustnära läge, genuina stads- för verksamheten.” miljöer och rikt kultur- och friluftsliv. Ett brett utbud av attraktiva boendemiljöer med mångfald av boende I plan- och bygglagen (PBL) har bostadsbyggande och boendeformer på landsbygden såväl som i stan och utveckling av bostadsbeståndet förts in som kan locka till infyttning och underlätta vid rekryte- ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska ring av arbetskraft.” främja vid bland annat planläggning. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid Karlskrona kommuns riktlinjer för bostadsförsörj- planläggning. ningen stödjer Blekingestrategins inriktning.

6 Vision Karlskrona 2030 Framgångsrik Karlskrona kommun har tagit fram Vision Karlskrona 2030 som ska ligga till grund för det strategiska bostadsförsörjning arbetet de kommande mandatperioderna. I Vision Kommunen är en av aktörerna på bostadsmarknaden Karlskrona 2030 presenteras de utvecklingsområden och har ett antal medel och verktyg att använda för som Karlskrona kommun ska prioritera de närmaste att styra utvecklingen. fem åren.

Utvecklingsområden är Attraktiv livsmiljö, Snabba Kommunala verktyg kommunikationer, Upplevelsernas Karlskrona, Det fnns ett antal verktyg som en kommun kan Utbildning och kunskap samt Näringslivets använda sig av för att skapa goda bostäder och bra Karlskrona. boendemiljö. Vissa är självklara och används redan idag, andra är mindre utnyttjade men borde på ett Attraktiv livsmiljö enligt Vision Karlskrona 2030 tydligare sätt ingå i strategierna som medel att främja innebär att: ”Vi ska ta vara på våra unika miljöer med en väl fungerande och attraktiv bostadsmarknad i skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona Karlskrona kommun ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika Planmonopol sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet Kommunens planmonopol är centralt för till ett aktivt liv, oavsett ålder.” möjligheterna att bedriva lokal bostadspolitik och att planera goda bostadsområden. Med stöd av Bostadsförsörjningsprogrammet är en del i det kommunala planmonopolet enligt plan- och kommunens strategiska arbete och bygger vidare på bygglagen (PBL), har kommunen det samlade Vision Karlskrona 2030. ansvaret för arbetet med översiktsplaner och detaljplaner, vilket i sin tur styr användningen av mark, vatten och bebyggelseutvecklingen i kommunen. Genom detta kan kommunen bestämma när och var en utbyggnad ska ske samt hur bebyggelsen ska utformas. Planmonopolet innebär dock inte att ”Vi ska ta vara på våra unika kommunen måste genomföra allt planarbete själva. Att ta hjälp av aktiva intresserade byggherrar kan miljöer med skärgården, både öka kompetensen och effektivisera processerna. staden och landsbygden. Kommunen måste dock ha tydliga spelregler för hur Karlskrona ska sjuda av ett deltagande i planabetet ser ut och behandla alla aktivitet och ha ett kreativt byggherrar lika. och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Översiktsplanen Översiktsplanen beskriver hur markanvändningen Med olika sorters boenden bör se ut och pekar ut möjliga utbyggnadsområden i attraktiva miljöer får alla för bostäder. Det första steget mot en god möjlighet till ett aktivt liv, bostadsplanering tas i kommunens översiktsplan som oavsett ålder.” är en långsiktig strategi för utveckling av kommunens mark- och vattenområden. Där anges var och vilken utvecklingsriktning för bebyggelsen som kan bli aktuell. Översiktsplanen utgör därmed också ett underlag för en god markberedskap.

Karlskrona kommuns översiktsplan antogs år 2010 och är vid sidan av detta dokument kommunens viktigaste strategidokument för bostadsplaneringen.

7 För att precisera markanvändningen avseende av kommunen bör prioriteras. Arbetet med en viss verksamhet eller inom ett visst geografskt detaljplan ligger sedan till grund för att bevilja område kan kommunen göra en fördjupning av bygglov. Planprocessen följer den i PBL reglerade översiktsplanen (FÖP). Karlskrona kommun har processen som i Karlskrona kommun (och även i fördjupningar av översiktsplanen för skärgården, de festa andra kommuner) tar mellan 1-1,5 år att nå Verkö och Trummenäsområdet. antagande i miljö-och samhällsbyggnadsnämnden/ kommunfullmäktige.

Tomtkö Den kommunala tomtkön innebär att privatpersoner kan fördärva en tomt för enbostadsbebyggelse från kommunen och därefter fritt välja den byggherreprodukt som bäst passar. Detta är en viktig bit för att skapa valfrihet i boendet.

Allmännyttiga kommunala bostadsbolag Karlskrona kommun har ett allmännyttigt kommunalt ÖVERSIKTSPLAN 2030 bostadsbolag, AB Karlskronahem, som ägs i sin KARLSKRONA KOMMUN helhet av kommunen. Bostadsbolaget förvaltar nära ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE AUGUSTI 2010 4 000 hyreslägenheter och cirka 500 äldrebostäder. FÖR MER INFORMATION OM ÖVERSIKTSPLANEN: [email protected] www.karlskrona.se/oversiktsplan Bostäderna är spridda över hela kommunen. AB 0455- 30 30 00 vxl Karlskronahem ska med affärsmässig samhällsnytta 1 tillgodose behovet av prisvärda och attraktiva lägenheter och lokaler av god kvalitet. Bostadsbolagets Markinnehav uppgift är att tillgodose ett allmännyttigt syfte. Det Kommunens markinnehav är en strategisk resurs handlat huvudsakligen om att förvalta fastigheter i för planeringen och förutsätter även att en aktiv vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja markpolitik bedrivs. Kommunens inriktning vad bostadsförsörjningen i kommunen utifrån ägarens gäller utveckling och förvaltning av kommunalt direktiv samt at erbjuda hyresgästerna möjlighet till markinnehav samt eventuell satsning på nya boendeinfytande. För många kommuner utgör det strategiska markköp påverkar möjligheterna för allmännyttiga bostadsbolaget ett viktigt redskap i kommunen att kunna ”styra” bostadsbyggandet. bostadsförsörjningen, både genom att företaget tar stort socialt ansvar men också för samhällsutvecklingen Kommunen kan styra exploateringen till önskad i stort då de kan driva bostadsbyggandet - särskilt inriktning genom markanvisningsavtal och avseende hyresrätter. Att bygga bra bostäder till exploateringsavtal. Tillsammans med detaljplaner rimliga kostnader för alla, oavsett inkomstgrupp eller kan dessa instrument också användas för att få samhällsklass, är allmännyttans ursprungliga och ett så varierat bostadsutbud som möjligt. När mest grundläggande uppgift. Med allmännyttan kan kommunal mark planläggs och tilldelas exploatör kommunen ta ett socialt ansvar för bostadsutbudet. kan kommunen ställa särskilda villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet. Genom att Genom en aktiv ägardialog med AB Karlskronahem differentiera markpriserna utifrån läge och önskad har kommunen möjlighet att påverka både produktion upplåtelseform kan kommunen påverka inriktningen och förvaltning på den lokala bostadsmarknaden. på bostadsbyggandet. I ägardirektiven kan kommunen välja att ange särskilda riktlinjer för bolagets verksamhet och Planeringsberedskap dess nyproduktion. För att detta ska vara verksamt God planberedskap genom antagna detaljplaner för båda parter ska ägardirektiven tas fram i dialog är en förutsättning för bostadsplaneringen. De mellan parterna. För att stimulera rörligheten på områden som pekas ut i översiktsplanen och dess bostadsmarknaden för att fer hushåll ska få möjlighet fördjupningar och som politiken prioriterat utifrån att realisera sina bostadsbehov och önskemål krävs mål och riktlinjer för en långsiktigt hållbar utveckling idag nyproduktion av hyresrätter i Karlskrona.

8 Idagsläget har AB Karlskronahem ca 38 % av hyresrätterna i Karlskrona kommun. Ett uthålligt högt bostadsbyggande kräver en hög bostadsefterfrågan. Efterfrågan på bostäder Bostadsförmedling är beroende av hushållens betalningsförmåga AB Karlskronahem har valt att tillgodose behovet av och betalningsvilja. När politiskt formulerade kösystem i form av en intressebank. I intressebanken krav på att hushållens egna kapital ska öka vid får alla anmäla sig och samla köpoäng för att att bostadsinvesteringar påverkas bostadsefterfrågan anmäla sig i den specifka kö som bildas för varje negativt. objekt. Enstaka förturer beviljas, men endast av medicinska skäl. Omfyttningen är relativt stor, ca 60 bostäder förmedlas vid varje månadsskifte, vilket Bostadsmarknaden De trender som är tydliga på den svenska Hinder för en fungerande bostadsmarknaden är en urbanisering och bostadsmarknad demografska trender med ålderspucklar och I rapporten Utan fungerande fnansiering stannar generationsskutt. bostadsbyggandet – En djupanalys av bostadsbyggandets grundläggande villkor som Sveriges byggindustrier Bostadsmarknaden i Sverige och tagit fram diskuteras vilka hinder det fnns för en Blekinge fungerande bostadsmarknad. Urbaniseringen gör att de större städerna i Sverige växer och övriga delar av landet förlorar befolkning, Den bostadspolitiska debatten präglas idag av två vilket ger en ojämn utveckling mellan städer och huvudsakliga problem. Det första problemet handlar landsbygd med bostadsbrist i tillväxtregionerna. De om att bostadsbyggandet är för lågt och att det råder lokala arbetsmarknaderna blir både större och färre, bostadsbrist, framför allt i storstadsregionerna. Det vilket innebär att de stora arbetsmarknaderna växer andra problemet handlar om att framför allt statliga både till följd av en ökad befolkning och ett större myndigheter och politiska beslutsfattare uppfattar att omland. skuldsättningen för hushållen är för hög, främst på grund av bostadslån. De olika stora generationerna påverkar samhället i stort och den höga andelen äldre är särskilt tydlig För att råda bot på bostadsbristen har utredningar utanför storstadsregionerna. Utmaningen består i och åtgärder från nationellt håll fokuserat på att hålla en balans mellan de olika generationernas regelförändringar kopplat till planprocess och möjligheter och behov, samt vilken påverkan de har myndighetskrav. Det fnns en utbredd uppfattning på behovet av bostäder. om att problemen kan lindras för vissa grupper på bostadsmarknaden genom att bygga billiga och Blekinges kommuner har som helhet under en lång mindre hyresrätter. Nyproducerade hyresrätter har period uppvisat ett bostadsmarknadsläge i balans dock blivit en relativt sett dyrare boendeform än för länet. Med balans menas att länets tillgång på ägt boende. Låga nyproduktionshyror, som under bostäder varit positiv. Brist på bostäder har sällan 1980-talet, förutsatte omfattande subventioner. påtalats i Blekinge men däremot har någon kommun stundom behövt hantera situationer med överskott på När det handlar om problemet om att skuldsättningen bostäder, vilket är mer förekommande i kommuner för hushållen skulle vara för hög har åtgärder som med lägre invånarantal (BME 2014). sänkt bolånetak, höjd reavinstskatt och tvingande amorteringskrav genomförts. Följden blir att de ekonomiska incitamenten till att fytta för de redan etablerade hushållen på bostadsmarknaden blir svaga och det minskar nyproduktionen av bostäder. Det medför att möjligheterna för debutanternas etablering på bostadsmarknaden begränsas genom uteblivna fyttkedjor.

9 Bostadsmarknaden i Karlskrona har ökat förutom höjda markpriser. Nya bostäder har ökade krav men även att det är svårare platser att kommun bygga på t ex in-fll projekt på små ytor och trånga I Bostadsmarknadsenkäten för 2012 och 2013 marginaler men även före detta industrimark som var bostadssituationen i Karlskrona kommun kräver sanering. i balans för kommunen som helhet och för övriga kommunen, medan det var bostadsbrist i Det kostar i genomsnitt över 22 000 kr/kvm BOA centralorten. I Bostadsmarknadsenkäten för 2014 är att producera gruppbyggda småhus (2,8 miljoner per bostadssituationen i balans för hela kommunen, även hus) och 25 000 kr/kvm BOA att bygga lägenheter centralorten. i ferbostadshus (1,75 miljoner per lägenhet). Med standardiserade lösningar med miniminivå Karlskrona kommuns förväntade utveckling av läget standardmässigt (t ex SABOs Kombo-hus) kan på bostadsmarknaden för åren 2014-2019 är ett man idag komma ner till 22 000 kr/kvm BOA för ökande underskott av bostäder för kommunen som bostäder i ferbostadshus. Det fnns lokala aktörer helhet. Den samlade bilden är: som kommer ner mot 1 400 kr/kvm/år, som t ex. AB Karlskronahems senaste bostadsprojekt i • Att nyttjandegraden av allmännyttans Vedebylund. bostadsbestånd är hög • Att antalet outhyrda lägenheter är mycket lågt. Information från Mäklarstatistik och Värderingsdata • Att Karlskrona kommun anser det föreligger över försäljningar från våren 2013 till november behov av nya bostäder under de kommande 2014 i Karlskrona visar att bostadsrätter i genomsnitt fem åren för att behålla balansen på kostar 12 100 kr/kvm och småhus i genomsnitt 13 bostadsmarknaden. 800 kr/kvm. Det visar att nyproduktion är betydligt • Att kommunens behov av nya bostäder är dyrare än att köpa en bostad i det befntliga beståndet. relativt högt vad avser hyresrätter, bostadsrätter och äganderätt. • Att efterfrågade bostäder utgörs av bostäder om 1 RoK och 2 RoK (smålägenheter) och bostäder > 5 RoK. (BME 2014)

Priser och produktionskostnader Prisökningen på småhus har varit kraftig för Karls- krona de senaste 15 åren. Genomsnittspriset för en villa var 1,7 miljoner kronor år 2014. Men prisskill- naden är stor inom kommunen. Karlskrona har dock ett lägre genomsnittspris än jämförelsekommunerna Växjö, Kalmar och Halmstad men betydligt högre än övriga kommuner i Blekinge.

Utvecklingen för bostadsrätter är i stort densamma som för villor under 2000-talet och genomsnittspriset för en lägenhet är över 500 000 kronor. Även när det gäller bostadsrätter halkar Karlskrona Alla bostadsrättsförsäljningar efter jämförelsekommunerna Växjö, Kalmar och 2013/14. En punkt är en Halmstad. Den genomsnittliga kostnaden för sålda försäljning. Där det ﬁnns röda punkter ligger Tobins Q nära lägenheter i Karlskrona kommun under 2014 var 13 1,0. 627 kr/kvm.

Produktionskostnaderna för bostadsbyggande är höga och bostäder byggs på marknadens villkor. Det fnns fera anledningar till att produktionskostnaderna

10 Betalningsvilja för nyproduktion av befntliga bostäder på den lokala marknaden. Betalningsviljan mäts som försäljningsvärdet på Men om produktionskostnaderna kraftigt överstiger befntliga småhus. Men det är inte detsamma som betalningsviljan för befntliga bostäder får byggarna betalningsvilja för nyproduktion. Kvalitén vid svårt att få ihop kalkylen och därmed fnansieringen nyproduktion är värd lite extra. Vid bedömning av av nyproduktionen. lönsamhet görs därför en beräkning av betalningsviljan för nyproduktion med dess specifka kvaliteter. Då Markkostnaden påverkar, något som kommunen kan produktionen anpassas för en viss målgrupp måste påverka om man har en aktiv markpolitik. även dess betalningsförmåga och betalningsvilja vägas in i relation till hela marknadens betalningsvilja

Alla småhusförsäljningar 2013/14. En punkt är en försäljning. Där det ﬁnns punkter med orange till röd punkt ligger Tobins Q nära 1,0.

11 Planreserv och markreserv införande. Under 2000-talet fram till 2008 såldes ett drygt 20-tal kommunala småhustomter. Stadsbygden Stadsbygden är området från Trossö till och I Rödeby fnns kommunal mark för både småhus och med Bastasjö. Under 2000-talet har ca 275 ferbostadshus. Dessa ligger dock mestadels i gamla småhustomter sålts via kommunens tomtkö. Dessa planer och kräver utbyggnad av gata/VA och troligen är främst lokaliserade till norra stadsbygden dvs även planändring. från Spandelstorp till Bastasjö. Förutom dessa har ytterligare kommunala och privata projekt med Jämjö småhus och radhus sålts på t ex Gullberna, Västerudd, I Jämjö fnns enstaka byggklara kommunala Lyckå strand, Vämö strand och Västra Gärde. När småhustomter och drygt dussin privata tomter. det gäller ferbostadshus så kan genomförda projekt Efterfrågan på småhustomter är svag men ett par inom Saltö, Rosenfeldtsskolan, kv Hemmet och kommunala tomter har sålts efter fnanskrisen och Vedebylund nämnas. införandet av bolånetaket (en tomt år 2010 och en tomt år 2015). Under 2000-talet fram till 2008 såldes Den stora utbyggnaden av småhustomter under ca fem stycken kommunala och privata småhustomter 2000-talet innebär att det nu inte fnns någon inom tätorten. kommunal markreserv för fer småhus i stadsbygden och behovet av mark för sådana är akut. Karlskrona kommun har en markreserv för ca 30 småhustomter, dessa kräver dock utbyggnad av gata/ När det gäller ferbostadshus fnns det däremot VA. Planlagda tomter för ferbostadshus saknas men både kommunala och privata projekt som täcker det kan fnnas möjlighet till förtätning av befntlig de närmaste årens behov. Här kan nämnas projekt bebyggelse i inom tätorten. på Saltö, Pottholmen, Pantarholmen, Blå port, Gullberna och Lyckeby. Skärgården I det här sammanhanget innefattar skärgården Nättraby Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö, Senoren, Möcklö, I Nättraby har det i princip inte skett några Torhamn och östra skärgården efter indelningen i kommunala markförsäljningar för småhus under Fördjupning av översiktsplan för skärgården. 2000-talet, inte sedan projektet Stora Vörta avslutades år 2001. Däremot har ett antal exploateringsprojekt Kommunen har byggklara tomter för tio småhus genomförts på privat mark som t ex Skillingenäs, och 20 marklägenheter på Hasslö. De kommunala Skärfva by, Blåsippevägen, Skavkulla och Fredriksdal/ markreserverna utgörs främst av enstaka spridda Tärnstigen. I dessa projekt har totalt omkring 150 tomter. På Hasslö såldes fyra kommunala tomter småhus byggts under 2000-talet. för småhus och tolv för marklägenheter mellan åren 2005-2008. Efter fnanskrisen och införandet av Karlskrona kommun har ingen markreserv för bolånetaket har det inte funnits någon efterfrågan på småhusbebyggelse i Nättrabyområdet. Däremot tomter på Hasslö. fnns byggklar mark för ca 20 marklägenheter vid Tegelbacken. Därutöver pågår en planläggning för Kommunen har åtta byggklara tomter på Aspö lägenheter och småhus vid Villa Fehr och på sikt Mad. Det säljs i stort sett en småhustomt vartannat kan mark i Nättraby centrum eventuellt omvandlas år. Inom området pågår nu också byggnation av till bostadsändamål. Utöver ovanstående fnns marklägenheter. De kommunala markreserverna på det önskemål om privata småhusexploateringar i Aspö utgörs främst av enstaka spridda tomter. Nättrabys närområde. I Torhamn har kommunen två byggklara tomter. Rödeby Utöver dem fnns det en god markreserv med sex Det fnns enstaka kommunala byggklara småhustomter småhustomter där gata/VA behöver byggas ut samt kvar i Johannesberg i nordvästra delen av Rödeby, ytterligare men ej planlagd mark inom samhället. I men någon kommunal tomtförsäljning har inte Torhamn såldes en tomt under 2000-talet (år 2008). skett sedan fnanskrisen (år 2008) och bolånetakets

12 På norra delen av Tjurkö fnns kommunal mark som skulle kunna planläggas för bostadsändamål. På landsbygden fnns totalt drygt 30 byggklara kommunala tomter, fördelade i de olika orterna. Det På Sturkö har kommunen i princip ingen markreserv. fnns även planlagda men ej utbyggda områden med Däremot fnns det gamla och ej genomförda planer drygt 150 småhustomter. Dessa fnns i planer från på privat mark för ca 35 småhus. tiden före kommunsammanslagningen 1974 och fram till tidigt 1990-talet. Senast en kommunal tomt I övriga skärgården fnns ett antal mindre, privata såldes var 2008 i Fågelmara och innan dess på tidigt projekt med spridda småhustomter. 1990-tal. I övrigt på landsbygden har ett antal spridda småhustomter bebyggts under 2000-talet. Landsbygden Med landsbygden menas de mindre orterna Trummenäs är ett område som inte ligger i anslutning Brömsebro, Fridlevstad, Fågelmara, Holmsjö, till en ort. Här fnns ca 70 privata byggklara tomter Kättilsmåla, Nävragöl, Ramdala, Saleboda, och utbyggnad pågår. Spjutsbygd, Strömsberg och Tving.

Holmsjö TORSÅS

Nävragöl

Tving Sjutsbygd Brömsebro

Fridlevstad Kättilsmåla Rödeby Fågelmara Kristianopel

RONNEBY Nättraby Lyckeby Jämjö

KARLSKRONA Möcklö

Senoren Tjurkö Hasslö Aspö Sturkö Torhamn Ytterön/ Östra Hästholmen Långören Inlängan Ungskär

Stenshamn/ Utlängan

Utklippan

13 Det är de inrikes fyttrörelserna som har störst Karlskrona kommuns betydelse i kommunen och de ökar sedan mitten av utmaningar och 1980-talet. Karlskrona ha svaga positiva fyttnetto för många åldersgrupper och ett typiskt mönster för en möjligheter högskoleort avseende åldersgruppen 19-25 år.

I Blekinge är relativt många högutbildade och Lokala planeringsförutsättningar näringslivet strukturomvandlas i snabb takt, det vill säga att fer och fer har arbeten inom tjänstesektorn Karlskrona kommuns förutsättningar för utveckling istället för inom tillverkning och utvinning. påverkas av olika faktorer. Vissa kan vi påverka, Inkomstnivån generellt är relativt god i Karlskrona andra måste vi bara förhålla oss till. Nedan görs om man jämför med övriga Blekinge och 3KVH, en översiktlig nulägesbeskrivning av ett antal men inte jämfört med riket. Det är vanligare att män faktorer och omständigheter som har betydelse för har både höga och låga inkomster medan kvinnor bostadsförsörjningen. oftast återfnns i medelinkomstklasserna. Varumärket Karlskrona Skärgården Många kommuner konkurrerar idag om att attrahera Karlskrona kommun har en fantastisk skärgård nya invånare, företag och besökare. Karlskrona är vilket ger möjlighet att erbjuda bostäder i en attraktiv en av dem. Sedan hösten 2014 arbetar kommunen livsmiljö nära vattnet. Utmaningen är att ordna bra tillsammans med näringsliv och organisationer för att kommunikationer som uppmuntrar till kollektivt stärka varumärket Karlskrona. resande. I augusti 2015 kommer en båtpendel som trafkerar Trossö, Verkö och Bredavik på Sturkö För att sticka ut i mängden när vi marknadsför oss att starta under en försöksperiod fram till år 2018. krävs det att vi lyfter fram det som skiljer oss från Det innebär att pendlingstiden kortas ned till ca 15 andra och som skapar nyfkenhet i omvärlden. Det minuter mellan Trossö och Bredavik med båt mot ca unika med Karlskrona är kombinationen av världsarv, 45 minuter med buss. innovativa utbildningar, internationella storföretagen och attraktiva boendemiljöer. Geograﬁska läget Karlskronas geografska läge ger möjligheter som inte Befolkning har nyttjats fullt ut. Framför allt är det kopplingen Trenden är en ökande befolkning i Karlskrona och till östra Europa genom färjelinjen till Gdynia i målet som bland annat uttrycks i översiktsplanen Polen som har ökat i omfattning de senaste åren, om 70 000 invånare år 2030 kan uppnås om trenden både vad gäller passagerare och gods. Det har gjorts håller i sig. Jämfört med de övriga kommunerna i stora investeringar på Verkö för att miljöanpassa nätverket 3KVH (Karlskrona, Kalmar, Kristianstad, transporter och prognosen är att färjetrafken Växjö, Halmstad) har befolkningstillväxten på lång kommer att försätta att öka. sikt varit svagare i Karlskrona, men de senast 15 åren har kommunens befolkning ökat med ca 4 000 Förbindelserna med tåg till universitetsstäderna invånare, vilket i genomsnitt innebär en nettoökning Växjö och Kalmar och högskolan i Kristianstad gör med ca 265 personer per år. År 2014 var 64 348 det möjligt att bo Karlskrona men studera i någon av personer skrivna i Karlskrona kommun. de andra städerna. Födelsenettot har vänt upp och är svagt positivt Karlskrona har förbindelser till internationella på senare år, men det är framför allt det utrikes knutpunkter som Arlanda och Kastrup genom fyttnettot som gör att Karlskrona växer numera. Ronneby fygplats och Öresundståget, vilket är I åldersstrukturen syns de stora grupperna (t ex mycket positivt för kommunen. 40-talisterna) som snart gör att antalet äldre blir betydligt fer, men Karlskrona har en yngre befolkning Kommunikationer än länet som helhet. Karlskrona kommun har en stor utmaning med att förbättra kommunikationerna, både inom kommunen

14 och med omvärlden. Inom kommunen behöver år efter att staden anlades, lockar besökare från hela kollektiva färdsätt med båt och buss förbättras och världen och gör Karlskrona till ett unikt besöksmål. även med cykel. Standarden bör höjas på delar av E22 och antalet avgångar med tåg bör öka. Åtgärder som De möjligheter som utmärkelsen till världsarv ger medför till att korta ned pendlingstider är positivt. har inte tillvaratagits tillräckligt mycket hittills men En direktförbindelse med en storfygplats i Europa genom att marknadsföra världsarvet mer kan det öka som underlättar vidare transport till andra delar av besöksturismen vilket skapar fer arbeten. världen skulle vara en stor styrka för kommunen.

Arbetsmarknad Karlskrona kommun har en positiv näringslivsutveckling med starka industrier, en marinbas och högteknologiska företag. För en kommun i Karlskronas storlek fnns det ovanligt många internationella storföretag. De är högteknologiska med IT, telecom och framför allt marin teknologi som inriktning.

Turism- och besöksnäringen är en växande basnäring för Karlskrona som kan ge fer småföretag. En stor utmaning är att förbättra arbetsmarknaden för unga och att matcha jobb med kompetens.

Utbildningar Karlskrona kommun har många spetsutbildningar som lockar studenter från hela världen, vilket skapar en viktig rekryteringsbas för det regionala näringslivet. Bland annat bidrar Blekinge Tekniska Högskola till att många företag inom IT-sektorn etablerar sig i Naturen och klimatet Karlskrona. Högskolan gör också att många yngre Det är inte bara skärgården som är fantastisk. fyttar till kommunen och en större andel än i andra Karlsrkona kommun har en mycket varierad jämförbara högskolestäder väljer att bo kvar efter naturmiljö med skog och ängsmiljöer i de norra avslutad studiegång. Det beror möjligen på att det kommundelarna, slättlandskap kring Nättraby och fnns ett utbud av arbeten, för att utbildningen är i en Ramdala, kustnära eklandskap, strandängar och sektor där det är lätt att starta eget företag eller för att klippiga öar. Med en halvtimmes bilfärd är det det är möjligt att jobba på distans. möjligt att nå många typer av naturmiljöer och det är en möjlighet för besöksnäringen. I Karlskrona fnns också Hyper Island men världsledande utbildning i ledarskap med digitala Karlskrona kommun är med i SMHI:s Solligan och perspektiv, Kustbevakningens grundutbildning och Karlskrona har många soltimmar under året och har Sjöstridsskolan. placerat sig i topp-tre de åren kommunen har deltagit.

Världsarv Förorenad mark Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne Karlskrona har en historik av många industrier som är så värdefullt att det är en angelägenhet för och även utfylld mark som ofta innebär förorenad hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller mark. Marken är många gånger lokaliserad i centrala objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om attraktiva lägen. Det är en stor utmaning för jordens och människans historia. Sverige har totalt bostadsbyggandet då det fördyrar exploateringen 15 världsarv och Örlogsstaden Karlskrona upptogs och kan även fördröja processen. på UNESCO:s världsarvslista 1998. Stadens marina historia är aktuell än idag mer än 300

15 Särskilda gruppers behov en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Förutsättningarna varierar för olika grupper Årgångsboende, 55 + och 65 + boende och på bostadsmarknaden. Karlskrona kommuns livsstilsboende är exempel på olika benämningar bostadspolitik måste tillgodose alla medborgares för seniorboende. Gemensamt är att lägenheterna och kommande medborgares behov. Hushåll som har god tillgänglighet och att det fnns någon form fyttar in i ny producerade bostäder är generellt sett av gemensamhetslokal i huset. Lägenheterna är välutbildade, välbeställda, relativt unga och lämnar förbehållna äldre personer. ett boende inom kommunen. Äldre bor ofta bra men får med åldern nya behov av mer tillgängliga Trygghetsboende har bostadslägenheter och bostäder och miljöer. Unga, fyktingar och nyanlända utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby är debutanter på bostadsmarknaden vilket gör att och rekreation där det fnns personal som dagligen på de ofta saknar vetskap om hur bostadsmarknaden olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna fungerar och även kan sakna kapital att satsa i ett eget tider. Minst en person i hushållet ska ha fyllt 70 år. boende. Lägenheter och övriga utrymmen samt utemiljön ska ha god tillgänglighet och fungera för personer med Idag är det svårt att nyproducera billiga bostäder, alla typer av funktionsnedsättningar. Det anses vara samtidigt som det är billiga och små bostäder som ett bra alternativ för att få ner kostnader för hemtjänst många grupper på bostadsmarknaden efterfrågar. och äldreomsorg. Deras behov kan därför sannolikt inte i första hand tillgodoses genom nyproduktion, utan är beroende av I kommunens landsbygdsprogram för år 2014-2017 en fungerande bostadsmarknad framför allt genom ska kommunen medverka till att ett anpassat boende rörlighet inom det befntliga beståndet. för både yngre och äldre ska utvecklas i de mindre orterna. Framförallt behövs fer seniorbostäder Äldre på landsbygden för att de äldre ska kunna bo kvar Äldre kommer framöver att utgöra en allt större på hemorten och barnfamiljer ska få tillgång till grupp i Karlskrona kommun. Med stigande ålder befntliga bostäder istället för nyproduktion. följer särskilda behov i bostaden och närmiljön. Äldre vill gärna bo kvar i sina bostadsområden, men Personer med funktionsnedsättning är i behov av bättre tillgänglighet. Att kunna bo kvar i Kommunen har skyldighet att försörja de personer sitt bostadsområde är en viktig social aspekt. med funktionsnedsättning som fått beslut om särskild service enligt Lagen om stöd och service, LSS, och Socialtjänstlagen, SoL, med bostad. Det fnns två typer av bostäder, gruppbostad och servicebostad, som kommunen har ansvar för.

Gruppbostad är för personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov och där personal fnns tillgänglig dygnet runt. Det är en liten grupp av bostäder om 4-6 lägenheter grupperade kring gemensamma utrymmen och fnns vanligtvis i villaområden, men kan även fnnas i ferbostadshus. Det skiljer mellan olika målgrupper hur bostäderna kan placeras i förhållanden till andra bostäder. För personer med: Det fnns olika typer av boenden som särskilt riktar • intellektuella funktionsnedsättningar kan sig till äldre. Seniorboende och trygghetsboende är bostäderna placeras inne i ett bostads- och olika typer av ordinärt boende, det vill säga ett boende villaområde. som kan hyras eller köpas på den öppna marknaden • psykiska funktionsnedsättningar bör bostäderna utan biståndsbedömning. Omvårdnadsboende är en placeras i anslutning till bostads- och villaområde. enhetlig benämning på de särskilda boendeformer • autism bör bostäderna placeras i utkanten av ett för äldre som förekommer i Karlskrona och kräver bostads- och villaområde.

16 Det fnns behov av ett nytt gruppboende per fer. Barnen förväntas, efter att de har fyllt 18 år, att år, fördelat med ett nytt boende vart tredje år stanna kvar i kommunen då de förhoppningsvis har per målgrupp. Funktionsstödsförvaltningen har skapat ett socialt nätverk på orten och behöver ett tillsammans med fastighetsavdelningen på Drift- mer permanent boende. Oftast efterfrågas mindre och serviceförvaltningen tagit fram en plan för de lägenheter i det befntliga beståndet. investeringsbehov som fnns för de kommande fyra åren. Studenter Blekinge Tekniska Högskola har ändrat inriktning Servicebostad är en mellanform mellan eget boende under senare år vilket innebär större andel och gruppbostad. Om det fnns fera servicebostäder heltidsstuderande. Tillsammans med särskilda i ett bostadsområde ska det fnnas gemensamma avtal med Indien innebär det en viss ökning av utrymmen för service och gemenskap i närheten campusstudenter. Studenter är en heterogen grupp av dem. Bostäderna ska vara integrerade i ett men har gemensamt att de är en relativt betalningssvag bostadsområde och idag fnns det servicelägenheter grupp och ofta är ensamstående. Därför efterfrågas i ferbostadshus i Marieberg och i Lyckeby. Personer ofta små hyreslägenheter i närheten av campus. som ansöker och får beslut om servicebostad ökar Marieberg, Galgamarken och Trossö är populära och ofta är önskemålet att lägenheterna är centralt områden för studenter. belägna. Funktionsstödsförvaltningen behöver tillgång till 4-6 lägenheter i ett område för att kunna I dagsläget bor ca 180 av studenterna i Ronneby. De starta en personalgrupp som ska ge insatserna. tidigare kostnadsfria resorna med kollektivtrafken har dock tagits bort och möjligen vill en del av Specialbostäder studenterna till Karlskrona. Teoretiskt behövs ett Boendet är en central fråga för de allra festa och ett tillskott på ca 300 smålägenheter. Studenternas svaga tryggt boende är ofta en förutsättning för att fungera betalningsförmåga försvårar nyproduktion och den i såväl arbetslivet som socialt. Karlskrona kommun bästa lösningen är att andelen smålägenheter frigörs i har en bostadsreserv på 20 rum för bostadslösa i det befntliga beståndet. motellet Rosenbom.

Nyanlända Antalet nyanlända har ökat de senaste åren och förväntas öka ännu mer. Den största delen av ökningen väntas komma på grund av det svåra humanitära läget i Syrien.

När asylsökande fått uppehållstillstånd behöver de en bostad och kommunen har avtal om att tillhandahålla totalt 180 platser, varav 80 anvisningsbara. Det är svårt att avgöra vilken storlek på boendet som behövs, men på senare år har andelen familjer som kommer till Sverige ökat, vilket innebär att det behövs större lägenheter. När personer har fått permanent uppehållstillstånd fyttar många till andra kommuner och städer där de har släktingar. Det råder därför stor omfyttning. Förra året (2014) kom 347 personer till kommunen, vilket är fer än vad avtalet anger som lägstanivå och det påverkar således bostadsmarknaden.

Ensamkommande fyktingbarn placeras på Hem för vård och boende (HVB). Karlskrona kommun har idag två sådana boenden och planerar att öppna

17 Befolkningsprognos För Karlskrona kommun har en stor del av Den demografska utvecklingen är en viktig faktor infyttningen de senaste åren utgjorts av studenter när kommunen blickar framåt. Antalet födda barn, till Blekinge Tekniska Högskola. Studentinfyttning åldersstruktur och in- och utfyttning är avgörande är en osäkerhetsfaktor eftersom det ofta handlar om för de servicebehov och behov av infrastruktur och tillfälliga bosättningar i studieorten. För mindre orter kommunikationer som uppstår. En mycket stor del av inom kommunen blir det svårare att attrahera nya kommunens verksamhet är avhängig befolkningens invånare och behålla de som vuxit upp där. Omkring storlek, sammansättning och förändring. två tredjedelar av kommunens befolkning är bosatt i centralorten Karlskrona/Lyckeby, Nättraby, Rödeby Karlskrona, liksom många andra kommuner, möter nu eller Jämjö och utvecklingen, som vi ser den just nu, en generationsväxling där en mycket stor generation, går mot en ökad koncentration. 40-talisterna, avslutar sitt förvärvsarbetande och behöver ersättas av generationer som är betydligt Kommunens prognos för kommande tioårsperiod, mindre. Utmaningen består i att hålla en balans mellan som bedöms som försiktig i sina antaganden, visar de olika generationernas möjligheter och behov och på en ökning av befolkningen med omkring 2 500 beakta vilken påverkan det har på bland annat syssel- personer i netto. Den senaste tioårsperioden har sättning, behovet av bostäder och utbildningsplatser. inneburit en nettoökning av befolkningen med 3 055 Mycket fokus hamnar på de generationer som är personer. stora, men vi behöver även studera de generationer som är mindre, inte minst då rekrytering är en viktig Bostadsbestånd fråga för kommunen som är en stor arbetsgivare. Tabellen visar antal lägenheter efter hustyp och upplåtelseform fördelat efter en grov geografsk Det fnns variationer mellan åldersklassers storlek indelning. Småhus defnieras som friliggande en- som ställer krav på fexibilitet inom och mellan olika och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus verksamheter i kommunen särskilt när det gäller barn (exklusive fritidshus). Vidare redovisas lägenheter i och ungdomar. Dessa variationer ska ses som det ferbostadshus, dvs bostadsbyggnader innehållande normala. Karlskrona har en äldre befolkning jämfört tre eller fera lägenheter inklusive loftgångshus. med riket i genomsnitt, men skillnaderna håller till Lägenheterna i ferbostadshus är indelade efter viss del på att jämnas ut. Att ha ett underskott på mel- upplåtelseformerna hyresrätt respektive bostadsrätt. lanåldrar är ett strukturproblem som behöver mötas Övriga hus defnieras som byggnader som inte är med ökad infyttning av i synnerhet yngre kvinnor. avsedda för bostadsändamål, t ex byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Det sker en ökad koncentration av befolkningen till tätorter, högskoleorter och större städer. 51 procent av lägenheterna fnns i småhus, 47 procent i ferbostadshus och 2 procent i övriga hus. Av Befolkningsutveckling i Karlskrona kommun lägenheterna i ferbostadshus är 74 2012 och prognos 2013-2022 Antal inv procent hyresrätter, vilket är högre 68 000 andel än för riket i genomsnitt

66 000 som har 60 procent hyresrätter. AB Karlskronahem har 38 % av 64 000 hyresbostäderna i kommunen.

62 000 I tabellen redovisas även special- 60 000 bostäder, dvs bostäder för äldre/

58 000 funktionshindrade, studentbostä- der samt övriga specialbostäder. Så 56 000 kallade seniorbostäder (55+) eller 54 000 trygghetsboende (70+) räknas inte 1980 1990 2000 2010 som specialbostäder. År

18 Antal lägenheter i Karlskrona kommun 2013 Källa: Bostadspak 2013, Statistiska centralbyrån Småhus Flerbostadshus Övriga hus Summa Special- Delområde hyresrätt bostadsrätt antal lgh bostäder

Kristianopels församling 577 47 0 4 628 0 Jämjö församling 1 134 281 0 63 1 478 81 Torhamns församling 595 28 0 2 625 0 Sturkö församling 664 38 0 1 703 0 Ramdala församling 896 14 0 1 911 20 F.d. Hasslö församling 657 28 0 2 687 18 Rödeby församling 1 694 235 8 12 1 949 116 F.d. Fridlevstads församling 814 50 0 6 870 16 F.d. Sillhövda församling 417 54 0 4 475 22 F.d. Tvings församling 506 23 0 3 532 0 F.d. Nättraby församling 1 618 215 0 14 1 847 50 Trossö m.m. 399 4 555 1 997 305 7 256 255 Mellanstaden 995 1 608 1 383 21 4 007 421 Fastlandsstaden 595 2 030 125 3 2 753 375 Verkö m.m. 459 97 0 1 557 31 Torskors 136 0 0 1 137 0 Lyckeby väster om ån 265 313 107 25 710 72 Lyckeby öster om ån 675 374 0 2 1 051 6 Hässlegården, Spandelstorp m.m. 1 105 383 0 0 1 488 34 Övriga delar i Lyckå församling 761 10 0 6 777 7 Aspö församling 220 0 0 0 220 0

Rest 1 0 0 0 1 0

Summa 15 183 10 383 3 620 476 29 662 1 524 19

Tabellen visar antal lägenheter efter hustyp och upplåtelseform fördelat efter en grov geografisk indelning. Sm en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Vidare redovisas lägenheter i flerbos innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Lägenheterna i flerbostadshus är indelade efter Övriga hus definieras som byggnaders som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för v

51 procent av lägenheterna finns i småhus, 47 procent i flerbostadshus och 2 procent i övriga hus. Av lägenheterna i flerbostadshus är 74 procent hyresrätter, vilket är högre andel än för riket i genomsnitt som

I tabellen redovisas även specialbostäder, dvs bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder samt öv Så kallade seniorbostäder (55+) eller trygghetsboende (70+) räknas inte som specialbostäder. RIKTLINJER Karlskrona kommuns Särskild fokus ska läggas på studenter och yngre bostadspolitiska mål personer i början av sin karriär. En välmående De bostadspolitiska målen utgår från de områden högskola med många studenter i staden är en stark som har pekats ut som särskilt viktiga för att uppnå tillväxtmotor och genererar även ett diversiferat och en balanserad bostadsmarknad och en långsiktigt starkt näringsliv. hållbar bostadsförsörjning som även svarar mot Vision Karlskrona 2030. Karlskrona kommun ska tillvarata Karlskrona kommun ska strategiskt och förstärka Karlskronas unika arbeta för att ha utrymme för en värden med skärgården, staden och befolkningstillväxt på 1,5 % per år. landsbygden för att skapa attraktiva I ett kortare planeringsperspektiv boendemiljöer. (3 år) ska kommunen säkerställa en Karlskrona kommuns styrka är att vi har en tillväxt om minst 1,0 % per år. mångfald av attraktiva miljöer. Inom kommunen kan man välja att bo sjönära, havsnära, i skogen, I det långsiktiga strategiska arbetet med t ex över- på slätten, i en mindre ort eller i en världsarvsstad. siktsplan, planreserv och strategiska markförvärv Dessa miljöer ska utvecklas på sina egna premisser ska en tillväxt om ca 1,5% hanteras. för att bibehålla kvalitet, samtidigt som nytillskott ska förstärka det genuina. Befolkningstillväxten i Karlskrona har under 2000-talet varit ca 0,6 % i genomsnitt. Genom att I Karlskrona är det nära till allt och genom att göra kommunen aktivt förädlar sina miljöer och driver hela staden intressant att röra sig i kan de upplevda fram nya attraktiva bostäder investerar man i en avstånden minskas. På så vis blir Karlskrona än mer ökad tillväxttakt. En ökning till ca 1% per år bedöms attraktivt. realistisk på kort sikt.

20 Karlskrona kommun ska främja Karlskrona kommun ska ha ett nyproduktion för att öka rörlighet i markinnehav som möjliggör en god det beﬁntliga bostadsbeståndet och bostadsplanering. stärka den sociala hållbarheten. Ett markinnehav på strategiska platser ger större Nyproduktion av bostäder frigör bostäder i det be- utrymme till att råda över kommunens utveckling och fntliga beståndet vilket gynnar debutanter och eko- ger bättre möjligheter att skapa planeringsberedskap nomiskt resurssvaga grupper på bostadsmarknaden för bostäder. genom att det uppstår fyttkedjor. AB Karlskronahem ska vara en aktiv Vid nyproduktion, i befntliga bostadsorter aktör på bostadsmarknaden. och bostadsområden eller vid etablering av nya AB Karlskronahem ska i enlighet med ägardirektiv bostadsområden, ska kommunen eftersträva ett bidra till bostadsförsörjningen genom god förvaltning varierat bostadsutbud för att stärka social hållbarhet men också nyproduktion med god ekonomi och och möjliggöra fytt mellan bostäder vid förändrade kvalitet. AB Karlskronhem ska även underlätta behov och önskemål. kommunal lokalplanering och ta ett socialt ansvar. Karlskrona kommun ska förstärka Karlskrona kommun ska ha en aktiv strategiska serviceorter med grund- samverkan med samtliga aktörer på läggande kommunal service för att bostadsmarknaden. öka attraktionskraften för landsbygden och skärgården som bostadsort. Genom att arbeta tillsammans med fastighetsägare, mäklare och byggbolag i olika situationer kan Traditionella värden som goda kommunikationer, kommunen ha aktuell kunskap, ge god service och bra service och infrastruktur ska alltid kombineras stimulera utvecklingen. med närmiljöer av hög kvalitet för att förbättra marknadsförutsättningarna.

21 Boende lämpliga för äldre Ställningstaganden Karlskrona kommuns befolkning blir i likhet med De insatser som behöver göras för att nå Karlskrona många andra kommuner allt äldre på grund av den kommuns bostadspolitiska mål är följande: stora generationen med personer födda på 1940-talet. De efterfrågar ett boende med större tillgänglighet God planeringsberedskap och många vill bo kvar på sin bostadsort eller i sitt Karlskrona kommuns inriktning bör vara att gå bostadsområde. från planberedskap mot planeringsberedskap. Med planeringsberedskap menas att Karlskrona kommun Boende för äldre, med konceptet seniorboende, ska ska ha beredskap för att genomföra en plan hela vägen planeras i direkt anslutning till befntliga bostadsom- till att husen byggs eftersom det är resursslöseri att ha råden med många äldre hushåll och i serviceorternas planer som ligger och inte kommer till användning. centrum. Det ger en social trygghet för de äldre men För att genomföra en plan behövs i de allra festa fall också en social hållbarhet för samhället med olika kommunala investeringar. Det kan t ex vara inköp av bostadstyper inom samma område. Seniorboenden mark, sanering av mark, projektering, utbyggnad av innebär hög tillgänglighet i boendet med gemensam- gata och VA. De medel som behövs ska avsättas i hetsutrymmen. Det tilltalar även andra målgrupper den kommunala budgeten för det år i processen som som t ex ensamstående, personer med funktionsned- det är aktuellt. Med en god beredskap för planering sättning m f, vilket ger ett hållbart byggande över tid. och investeringar kan arbetet effektiviseras och mer bostadsbyggande möjliggörs. Effektivisera utnyttjandet av det beﬁntliga bostadsbeståndet Karlskrona kommun ska aktivt arbeta med att Varje nyproducerad bostad medför via fyttkedjor skapa förutsättningar för effektiva interna processer att i genomsnitt fyra till fem hushåll kan fytta till kring bostads- och samhällsbyggnadsfrågor där en ny och för dem bättre anpassad bostad. Ju större ansvarsfördelningen är tydlig. De förvaltningar som och dyrare den nyproducerade bostaden är desto är involverade i arbetet med bostadsförsörjning längre blir fyttkedjan. Nyproduktion som attraherar jobbar därför tillsammans med att ta fram en äldre hushåll genererar längre fyttkedjor än övrig rutinbeskrivning för processen och arbetsgången för nyproduktion. De har redan gjort boendekarriär att få en effektiv process inom kommunen. och lämnar en bra bostad efter sig, som i sin tur genererar en lång fyttkedja. Äldre fyttar ofta från Ortsanalyser bostäder som är relativt lika nyproduktionen i För att ta tillvara och förstärka de unika värden fråga om upplåtelseform och storlek. Att de äldre som Karlskronas bostadsområden och tätorter har väljer att fytta beror ofta på högre tillgänglighet i behövs analyser. Analyserna bör vara baserade på nyproduktionen, med exempelvis hissar och låga både kvalitativa och kvantitativa värden. Ett kvalitativ trösklar, kvaliteter som saknas i en stor del av det värde kan vara att det fnns närhet till en sjö och äldre bostadsbeståndet. Byggandet av seniorbostäder kvantitativt värde är hur lång sträckan är dit. och trygghetsbostäder som passar denna målgrupp kan frigöra långa fyttkedjor och öka rörligheten på En analys av en ort kan ge svar på varför det är bostadsmarknaden i Karlskrona. attraktivt att bo på vissa orter men inte andra, vad det är som saknas och vilka åtgärder som behövs Strategi för markinnehav för att göra en ort mer attraktiv. Ofta lyfts svaga Karlskrona kommuns markinnehav är en resurs allmänna kommunikationer fram som en orsak till som kan användas på fera sätt. Med utgångspunkt att en ort inte anses vara attraktiv att bosätta sig i. från planmonopolet kan bostadsbyggandet styras Samtidigt fnns det orter och bostadsområden som med markanvisningar, exploateringsavtal och i stort sett saknar allmänna kommunikationer men tomträttsförfaranden, samt med stöd av markbyten ändå anses attraktiva. Det fnns även det motsatta vid behov av omlokalisering av verksamheter. Mark- förhållandet. Genom att analysera respektive ort eller och exloateringsenheten har uppdrag att utarbeta en bostadsområde kan t ex ovanstående problematik få strategi för markinnehav och markanvisningspolicy en förklaring. under 2015.

22 Riktlinjer för förorenad mark Nya ägardirektiv för AB Karlskronahem Karlskrona kommun har mycket ytor i centrala att- AB Karlskronahem har en central roll i Karlskrona raktiva lägen som i många fall består av utfylld för- kommuns bostadsförsörjning och ska vara en aktiv orenad mark. Riktlinjer för hur förorenad mark ska aktör på bostadsmarknaden. För att öka rörligheten hanteras ska tas fram. Processen kring hantering av och nyproduktionen på bostadsmarknaden förorenad mark behöver bli både tydligare och smi- ska Karlskrona kommun samverka med AB digare. Det råder osäkerhet kring vad som är hållba- Karlskronahem, som har fördelar genom sin ra ståndpunkter kring sanering för bostadsändamål kunskap om marknaden. Processen att ta fram nya i skilda lägen med olika markförhållanden. Krav på ägardirektiv har påbörjats. sanering och metoder bör ställas och det ska vara möjligt att få en rimlig uppskattning av kostnaderna Vårda och utveckla nätverk med aktörer för detta innan detaljplanen vinner laga kraft, men Kommunen har träffar med fera av helst redan i samrådsskedet så att förutsättningarna bostadsmarknadens aktörer i olika sammanhang. blir klarlagda i ett tidigt skede. De nätverken ska bibehållas och utvecklas för att få en bred samverkan i bostadsbyggandet och öka Det behövs sannolikt en bredare samverkan för att sannolikheten för lyckosamma projekt och effektiva komma framåt i dessa frågor. Karlskrona kommun processer. De aktörer på bostadsmarknaden som inte är medlemmar i nätverket ExFO (Exploatering av ingår i de befntliga nätverken bör involveras för att Förorenade Områden). Nätverket riktar sig till explo- kommunen ska kunna ta del av deras kunskaper och ateringsingenjörer och markmiljöspecialister som ar- erfarenheter. betar med förorenad mark, förorenade områden och exploateringsfrågor mm inom kommuner och syftar Karlskrona kommun ska förtydliga och effektivisera till att utbyta kunskaper och erfarenheter. plan- och bygg/genomförandeprocessen för att kunna ge god service till marknadens aktörer.

23 24 Källor

Analys av bostadsmarknaden i Blekinge län 2014, Länsstyrelsen Blekinge län, 2014:9

Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin 2014-2020, Region Blekinge, dnr: 901-370-2012

Bostadsmarknaden i Karlskrona, WSP, 2014-12-18

Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Regeringens mål och prioriteringar för boende och byggande, www.regeringen.se

Utan fungerande fnansiering stannar bostadsbyggandet, Sveriges byggindustrier, slutrapport 2015-01-09

Vision Karlskrona 2030, antagen av kommunfullmäktige

Översiktsplan 2030 Karlskrona kommun, antagen av kommunfullmäktige augusti 2010

25 Remiss av Förslag på riktlinjer för bostadsförsörjningen- Bostadsförsörjningsprogram för Karlskrona kommun

REMISS PÅGÅR FRÅN DEN 4 MAJ TILL DEN 26 JUNI 2015.

REMISS Uppstart Handlingsplan Workshops riktlinjer Antagande

Här är vi nu!

Förslag på riktlinjer för bostadsförsörjningen - Bostadförsörjningsprogram för Karlskrona kommun är den första delen av bostadsförsörjningsprogrammet som nu är på remiss. Den andra delen är en handlingsplan med åtgärder för varje ort. Delarna tillsammans kommer att utgöra Bostadsförsörjningsprogram för Karlskrona kommun.

Synpunkter på Förslag på riktlinjer för bostadsförsörjningen - Bostadsförsörjningsprogram för Karlskrona kommun lämnas skriftligen senast den 26 juni 2015 till:

Karlskrona kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 371 83 Karlskrona

[email protected]

Upplysningar lämnar av: Planarkitekt Victoria Nordholm, tel 0455-30 31 18 [email protected] Planchef Ola Swärdh, tel 0455-30 35 11 [email protected]

371 83 KARLSKRONA Besök: Östra Hamngatan 7B Telefon: 0455- 30 30 00 växel www.karlskrona.se [email protected]