Innehållsförteckning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
2006/07:KU20 Innehållsförteckning Bilaga Utfrågningar .................................................................................................... 2 Bilaga B1 Rättschef Christina Weihe, Statsrådsberedningen ...................... 2 Bilaga B2 Hyresrådet Erik Gerleman ........................................................ 14 Bilaga B3 Före detta statssekreterare Dan Eliasson .................................. 22 Bilaga B4 Före detta utrikesminister Laila Freivalds ................................ 30 Bilaga B5 Före detta justitieminister Thomas Bodström ........................... 48 Bilaga B6 Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth .................................. 55 Bilaga B7 Före detta kulturminister Leif Pagrotsky .................................. 63 Bilaga B8 Ordföranden i Lundin Petroleum AB, Ian H. Lundin ............... 77 Bilaga B9 Före detta näringsminister Thomas Östros ............................... 92 Bilaga B10 Före detta kulturminister Cecilia Stegö Chiló ...................... 105 Bilaga B11 Utrikesminister Carl Bildt ..................................................... 117 Bilaga B12 Statsminister Fredrik Reinfeldt ............................................. 147 Bilaga B13 Verkställande direktören vid Vostok Nafta, Per Brilioth ..... 199 Bilaga B14 Utrikesminister Carl Bildt ..................................................... 213 1 2006/07:KU20 BILAGA Utfrågningar Bilaga B1 Rättschef Christina Weihe, Statsrådsberedningen Torsdagen den 29 mars 2007 Granskningsärendena 20, 36, 38 Utrikesminister Carl Bildts finansiella intressen Ordföranden: Jag vill hälsa er alla välkomna till konstitutionsutskottets sammanträde, som härmed är öppnat. Konstitutionsutskottet har som en av sina viktigaste uppgifter att för hela riksdagens räkning sköta granskningen av regeringen som helhet men även granska hur de enskilda statsråden skött sina uppdrag. I år är det över 40 ärenden som enskilda riksdagsledamöter anmält till granskning. Det finns också, vill jag poängtera, en omfattande skriftlig dokumentation i samtliga ärenden. I några av dessa ärenden har utskottet bedömt att den skriftliga dokumentationen behöver kompletteras med utfråg- ningar. Utskottet har därför bjudit in ett antal personer, både statsråd och tjänstemän, som vi tror kan bidra med såväl intressant som relevant infor- mation så att vår granskning ska bli så bra och fullständig som det bara är möjligt. I dag börjar vi utfrågningarna med rättschefen för Statsrådsberedningen, Christina Weihe. Det gäller ett granskningsärende som rör den nuvarande utrikesministerns finansiella intressen. Därefter följer under förmiddagen i dag två ytterligare ärenden, där den förra regeringen är anmäld. Ett ärende rör frågan hur regeringen behandlat hyresråden, där hyresrådet Erik Gerle- man kommer att utfrågas. Sedan har vi en utfrågning av den förre statssek- reteraren i Justitiedepartementet, Dan Eliasson. Det gäller ett ärende som rör den förra utrikesministerns roll i stängningen av en hemsida. Eftersom jag varit ledamot av den förra regeringen kommer jag att lämna över rol- len som granskare och låta vice ordföranden i utskottet, Per Bill, sköta om de ärenden där den förra regeringen är anmäld. Jag vill också uppmana er alla att använda mikrofonerna eftersom detta tas upp stenografiskt. Med detta sagt vill jag hälsa Christina Weihe mycket välkommen till konstitutionsutskottet. De ärenden som vi vill fråga dig om är tre gransk- ningsärenden, två från Miljöpartiet och ett från Socialdemokraterna. De tre ärendena rör utrikesminister Carl Bildts finansiella intressen. Tågordningen för utfrågningarna är sådan att den som blir utfrågad får möjlighet att först kommentera det aktuella ärendet. Därefter sker en utfråg- ning utifrån de olika partierna. Först får de anmälande partierna ställa frågor, och sedan kommer ordet att ges till övriga partier i storleksordning. 2 UTFRÅGNINGAR BILAGA 2006/07:KU20 Efter denna inledning, och innan vi går över till överläggningarna, vill jag fråga om det finns något som du, Christina Weihe, vill kommentera beträffande dessa granskningsärenden, som alltså rör Carl Bildts finansiella intressen. Välkommen till oss, Christina, och varsågod, ordet är ditt! Christina Weihe: Fru ordförande! Jag tackar för att jag bjudits in till denna utfrågning i utskottet. Eftersom jag antar att ett av skälen till att jag bju- dits in är att utskottet ska få belyst hur vi arbetar med jävsfrågor och med frågor om statsrådens värdepappersinnehav tänkte jag ta tillfället i akt och redovisa för rutinerna, hur vi arbetar inför regeringssammanträden bland annat med de här frågorna och även översiktligt, fastän jag vet att utskot- tets ledamöter är väl förtrogna med dem, samt redogöra lite grann för de jävsbestämmelser som framför allt är aktuella att tillämpa i regeringsarbetet. Då skulle jag först vilja nämna något om de jävsbestämmelser som vi framför allt ser kan vara tillämpliga i regeringsarbetet. Jävsbestämmelserna i förvaltningslagen tillämpar vi analogt i regeringsarbetet. Jävsbestämmel- serna tar sikte på konkreta ärenden, ärenden som ska leda till ett beslut. Jävsbestämmelserna tar inte sikte på faktiskt handlande. De jävsbestämmelser som vi tittar på i Regeringskansliet är framför allt sakägarjävet. Det är sådana frågor som helt enkelt gäller ett ärende som angår statsrådet eller tjänstemannen själv, till exempel det förhållandet att han eller hon deltar i ett beslut som rör ersättning till sig själv eller lik- nande. Det finns också ett släktskapsjäv; det ärende som man behandlar berör då statsrådets eller tjänstemannens närstående. Sedan kommer vi in på frågor om intressejäv. Intressejäv kan föreligga om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för statsrådet eller någon närstående. Det gäller till exempel situationer när ett statsråd – jag tar framför allt sikte på statsråden i det här fallet – har en stor aktie- post i ett bolag, bolaget är part i ärendet och ärendets utgång inte är av ringa betydelse för bolaget. Jag kan säga att i litteraturen sägs att en liten aktiepost i ett bolag som är part i ärendet i allmänhet inte grundar jäv. Därutöver har vi den så kallade generalklausulen i förvaltningslagen. Den föreskriver att jäv kan föreligga om det i övrigt, alltså när de andra bestämmelserna inte är tillämpliga, finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till beslutsfattarens opartiskhet i ärendet. Det ska då vara något mer påtagligt som gör att man landar i den bedöm- ningen. I litteraturen sägs att det kan vara sådant som att någon är uppenbart ovän med den som är part i ärendet, eller att man är ekono- miskt beroende av en part i ärendet. Det var kort om de bestämmelser som vi särskilt tittat på, som alltså är särskilt aktuella i regeringsarbetet. Låt mig så återkomma till rutinerna. Som utskottets ledamöter känner till har statsråden träffat en överenskommelse som i huvudsak överensstäm- mer med den tidigare regeringens överenskommelse och innebär att de ska anmäla värdepappersinnehav, och ändringar i innehavet anmäls på samma sätt. Dessa anmälningar görs till rättschefen i Statsrådsberedningen, för när- 3 2006/07:KU20 BILAGA UTFRÅGNINGAR varande till mig, och jag för in de uppgifterna i en förteckning. Den förteckningen uppdateras allteftersom det kommer in ändringsanmälningar. Statsråden har också kommit överens om att uppgifterna i förteckningen ska vara offentliga. Vi expedierar den alltså när den begärs att få ut. Hur kommer då anmälningarna in? Anmälningarna kommer oftast från expeditions- och rättscheferna vid departementen till mig eller så kommer de ibland direkt från statsråden och ibland direkt från exempelvis en förval- tare. Det är därför inte endast rättschefen i Statsrådsberedningen som har tillgång till information om statsrådens värdepappersinnehav, utan det är framför allt rätts- och expeditionscheferna på departementen som känner till vad statsråden har för innehav. Dessutom ska rätts- och expeditionsche- ferna ha tillgång till den samlade förteckningen över samtliga statsråds värdepappersinnehav. Vad gäller prövningen av jäv i Regeringskansliet påbörjas det arbetet så att säga varje gång ett ärende påbörjas ute i departementen. Det är där prövningen börjar, alltså när beredningen av ärendet börjar. Inför regeringssammanträdena, när vi kommer fram till den delen av beredningsprocessen, lämnar alla departement sina ärendeförteckningar till Statsrådsberedningen. Sedan en längre tid tillbaka är rutinen sådan att rätts- chefen går igenom alla ärendeförteckningar och jämför dem med innehålls- förteckningen. Syftet med det var när det infördes att vara ytterligare en maska i nätet för att se på jävsfrågor. Det är sällan frågan om jäv dyker upp först i detta läge. De tillfällen när frågan om jäv uppmärksammas sker ofta genom att en rätts- eller expe- ditionschef hör av sig till mig och säger att de har ett ärende som ska upp nästa vecka eller den här veckan, att de uppmärksammat ärendet och så vidare. Som jag nämnde är man givetvis i arbetet ute på departementen uppmärksam på dessa frågeställningar. Vad händer om det först vid rättschefens genomgång upptäcks att det kan föreligga jäv? Enligt de rutiner som gällt åtminstone sedan ett par år tillbaka kontaktas i första hand berörda rätts- och expeditionschefer för att höra deras syn på saken. Om det vid sådana kontakter görs bedömningen att det är ett beslut som statsrådet inte ska delta i är det i första hand respektive rätts- och expeditionschef som talar med sitt statsråd om den saken. Det är alltså inte rättschefen i Statsrådsberedningen