THEDEPALM:
•• Vem var Osten U nden? å de sista raderna i sin stora bok Ambassadör Yngve Mö/ler har "Östen Unden. En biografi" (Nor skrivit en biografi över östen Pste~~s. 576 sid) skriver Yngve Möl• Unden, statsråd i flera ler, att "Osten Unden förtjänar ett äre• ministärer från 1917 och framåt minne i svensk historia såsom en av våra utrikesminister 1924-26 och ' fd statsmän av internationellt format i 1945-62. Det är en välskriven nyare tid." Om författaren därmed me berättelse om en politiker, vars nar, att ett äreminne bör resas över ho nom, har han ju själv gjort det efter bästa huvudsakliga verksamhet låg på det utrikespolitiska området. förmåga. Han har samlat ihop allt posi Thede Palm har inte tivt, som går att säga om Unden, och han recenserat boken utan har samtidigt undvikit vad dennes poli diskuterar några punkter, som tiska motståndare och för den delen ock han menar tillhör en biografi och så hans egna partivänner framfört av kri tik och olika meningar, allt för att Östen som. inte kom_r:nit fram tillräckligt. Undenskall framstå i klaraste dager. Bilden av Osten Unden är komplicerad. Det finns Väl att märka: Möller har gjort detta på ett klokt sätt. Han har inte påstått att anledning att belysa den från olika håll. Unden internationellt sett var den störs• te svenske statsmannen i modern tid. Dag Hammarskjölds namn reser hinder i vägen. Hjalmar Branting - liksom för övrigt också Rickard Sandler - blev högt uppskattad inom den internationella socialdemokratin och inom Nationernas förbund, där han inte bara var inflytelse rik utan också populär; det senare något som U nden aldrig skulle komma att upp leva. Yngve Möller är från början tidnings man, därjämte i många år socialdemo kratisk riksdagsman med lång erfarenhet av utrikesfrågor, slutligen utnämnd am bassadör i Washington, fastän han aldrig fick tillträda den tjänsten utan i stället kom till Oslo. Han har alla förutsättning• ar att kunna skriva en bra bok, vilket han också gjort. Det har blivit en lång berät• Fil dr Thede Palm har varit en telse, stödd bia på Undens dagbok, som av redaktörerna för Svensk är givande från de tider han förde en Tidskrift. sådan, och på brev till vännen Ernst Wigforss när de inte båda samtidigt satt i
L,.- 382
regering och riksdag. att hålla avstånd. Hans efterträdare av Även om Möllers bok var välskriven, skaffade bruket av titeln, vilket var lyck eller just därför, ger den anledning till ligt: det hade krävt viss självövervin diskussion och till några randanteckning nelse att kalla Torsten Nilsson Excel ar. Möller lägger huvudvikten vid Un lens. Med Ola Ullsten blev användning dens utrikespolitiska gärning. Därmed av den titeln rimligen otänkbar. blir ett och annat i hans liv förbigånget, Unden lär i privatlivet ha tyckt om att vilket ger en viss obalans i vad som avser någon gång dansa hambo, men i allt offi att vara en biografi. I några fall hade ciellt var han knastertorr. Hade han all arbetet vunnit om författaren kunnat el tid varit sådan? Yngve Möller går i bio ler velat engagera sig mera och grävt dju grafin med lätt hand förbi professors pare. Detta gäller framför allt Undens åren. Under dem var Unden ändå in personlighet. Vem var han egentligen? spektor för Värmlands nation i Uppsala. Att ta emot val till inspektor brukade förutsätta vilja till vänlighet och person Vem var Östen Unden? lig omsorg om studenter från en gemen Möller och andra som arbetat med och sam hembygd. Hur skötte han detta och under Östen Unden, har noterat hans stelhet och tillsynes känslolöshet. Ingen gick in till honom för att småprata. När Det hade krävt viss självövervin han i utlandet, men även hemma i tjäns• nelse att kalla Torsten Nilsson ten, måste umgås med andra, var det ett Excellens. problem för hans medarbetare att få ho nom placerad med någon som han ville tala med. Det påstods att han var blyg hur uppskattades han? Det är inte allde " innerst inne". Sådant behöver man inte les betydelselöst att ställa den frågan. tro på. En annan man i hans ställning Inspektoratet gav en professor många kunde ha varit det men hade inte visat möjligheter att demonstrera sin karaktär. det. Hemligheten med Unden måste sna rare ha varit att han känt sig - ofta med rätta - överlägsen andra. Han tog då Unden som chef föga hänsyn till andras känslor. En sak som Möller inte precis döljer men U nder sin utbildning hade han lärt sig som han inte vill framhålla är att Unden att uppträda formellt. Han hade stått i var en ganska dålig chef. Han värderade givakt inför häradshövdingar och hov ett antal högre tjänstemän för deras kun rättsråd, så som man gjorde på den ti skaper och deras sätt att handlägga ären• den. Som utrikesminister tilltalades han den: de skulle dock noggrant följa givna Excellens. För honom själv var detta na instruktioner och inte gå utanför upp turligt och framhävde hans högre ställ• dragna linjer. Han tolererade däremot ning. För hans underlydande var det lika inte sådana som visserligen var begå• naturligt. Han innehade en högt respek vade men som höll på egna ideer. Ett terad befattning och det passade honom exempel var Sven Grafström, högintelli- 383
gent och självständig, just en sådan som såg om Boheman - men honom, kunde kunde- och försökte - hävda sig emot inte ens han skicka till Mexico! Unden. Denne tycks ha hyst en intensiv Inte heller Christian Gi.inther, utrikes motvilja mot honom. Som FN-ambassa minister i samlingsregeringen 1939-45, dör avvek Grafström en gång från sina hörde till Undens vänner. Per Albin instruktioner, det sägs efter samråd med Hansson hade den gången inte vänt sig Boheman i Washington. Unden använde till vare sig Sandler eller Unden utan detta fel för att flytta Grafström till hade föredragit en rutinerad yrkesdiplo Mexico - men i UD visste man ju varför mat, utan tvivel därför att han lärt känna så skedde. Grafström var enligt Mäller och uppskatta Gi.inther. Sandler var ute "obekväm ur politisk synpunkt" , dvs sluten efter Ålandsdiplomatins samman han var alltför USA-vänlig och kritisk brott och Unden var inte någon samar mot ryssarna. Det var ett både dubbelty- betsman. Resultatet blev att Unden upp trädde som oväntat skarp opponent mot regeringen och inte minst mot Per Albin Dag Hammarskjöld tillät sig ett Hansson.· När denne sedan bildade sin både dubbeltydigt och bittert partiregering 1945, var Unden närmast självskriven som utrikesminister. Wig skämt. forss stödde honom också varmt, vilket betydde mycket. Gunter begärde och digt och bittert skämt som Dag Ham fick av Per Albin Hansson löfte om Kö• marskjöld tillät sig, då denna varnade penhamn som reträttpost. I Danmark or Gunnar Jarring för risken att bli förflyt• ganiserades en oväntad och orättfärdig tad till Mexico; Jarring berättar i sina opinion mot Gi.inther av f d frihetskäm• memoarer hur han delade FN:s general par. Man förmådde kung Christian att sekreterares mening under den s k Li direkt hos kung Gustaf motsätta sig valet banonkrisen, där Unden såg ett tillfälle av ambassadör. statsministern ansåg att på Hammarskjölds bekostnad kritise med skäl att framfarten från dansk sida ra USA , och grundligt misslyckades. var otillständig. Gi.inther drog sig emel Vid Hammarskjölds död skrev Unden, lertid tillbaka. U n d ens mening är inte att han hade känslan av att Hammar känd. Men samma år tog han, utrikesmi skjöld "hyste verklig vänskap för mig". nister i Per Albin Hanssons regering, Hur därmed förhöll sig i verkligheten är emot en kallelse från Köpenhamns uni inte belagt. Hammarskjöld hade nog ing versitet att bli juris hedersdoktor ... en nära vän i U nden. I brev till Wigforss beklagade denne, att det var en svaghet att Hammarskjöld inte var politiker, Wallenberg-affären riksdagsman och partivän. En annan Yngve Mäller har naturligtvis noterat gång skrev han, att Hammarskjöld varit Undens svala intresse för människor, el alltför tillmötesgående mot amerikaner ler rättare hans oförmåga att förstå män• na; kanske hade Boheman påverkat ho niskor. Det demonstrerades under balt nom. Där framgick också vad Unden an- affären: Mäller ägnar den en ingående 384
behandling, som utmynnar i en Ehren samarbetade Unden och Wigforss. Vad rettung för Unden. Wallenberg-affären Möller därvidlag avslöjar är väl inte all behandlar han också. Den missköttes mänt känt hittills. Unden skrev anonymt från början. Formellt bar utrikesminis och i största hemlighet ledande artiklar i tern ansvaret för att så litet gjordes. Or några socialdemokratiska tidningar och saken var att han trodde på ryssarna och gjorde alltså detta också då han satt i han var upprörd när någon kritiserade regeringen och bakom ryggen på rege dem. ringschefen, vem det var. Under Edens Fallet Wallenberg togs upp på allvar i regering kom ett avslöjande och Eden UD först då Arne Lundberg blev kabi blev ursinnig. Erlander kanske visste nå• nettssekreterare och då med stöd av got men ville väl ingenting säga. Wig Tage Erlander. Hur Östen Unden reage forss var insatt i detta Undens privata rade går Yngve Möller inte närmare in nöje och reagerade givetvis inte negativt. på. Kanske bör det understrykas, att det Men att U nden med sina höga krav på saknades anledning att påstå att Unden moral och lojalitet i anonyma tidningsar motarbetade försöken att finna och räd• tiklar även kritiserade den regering han da Wallenberg. Men förmodligen trodde själv tillhörde, är sensationellt. Förkla- han inte på dem. Den yttersta orsaken häitill var hans förhållande till Ernst Wigforss . Möller har på många ställen återkommit till det Inte heller Christian Gii.nther hör• ta; däri gör han säkerligen rätt. Som ung de till Undens vänner. student kom U nden under direkt infly tande av Wigforss; en åldersskillnad på fem år betydde då mer än man tror. Wig ringen kan väl vara, att han även härvid• forss var utpräglat radikal och Unden lag ansåg sig stå över andra och kunde följde efter och detta varade ännu medan kosta på sig ett uppträdande, som hans båda satt i regeringsställning. Men han egen chef, statsministern, måste se med följde inte alltid hur långt som helst, och stor ovilja. just detta tycks ha blivit en skakande upplevelse för Unden. Wigforss talade hösten 1918 för revolution och var upp Unden och Erlander rört, nästan hysteriskt kritisk mot Bran När det gällde efterträdare till Per Albin ting. Unden förklarade sitt stöd för Bran Hansson slöt U nden upp med Wigforss ting i ett 12 sidor långt brev till Wigforss . mot Gustav Möller: Tage Erlander blev Man kan säga att detta var hans försök statsminister. Denne kom därmed från att göra sig fri; helt fri blev han aldrig. början i underläge gentemot sin själv• Men det är omvittnat, att han längre ständige utrikesminister. Yngve Möller fram kunde stå fast inför ryska krav på förefaller vilja släta ut den saken, men ett sätt som ingen skulle ha tilltrott Wig motsättningarna kunde i själva verket forss. vara ganska stora. I ett mycket egendomligt sammanhang Det har ansetts och ansågs 1948 att det 385
var Erlander som eftersträvade ett nor förstod naturligtvis, att Erlander kunde diskt försvarsförbund. När förhandling• vara emot en så provokativ åtgärd mot arna inte gav resultat, var detta enligt en partiledare. Unden lät alltså efter en Erlanders egen utsago hans största miss beredning några mindre tunga statsråd lyckande. I Yngve Möllers berättelse får bekräfta sitt beslut. Sedan underrättade man intryck av attUndenvar initiativta han Erlander, som hade att välja emellan gare och Erlanders roll framstår som att begå en orätt mot Hjalmarson eller att mindre betydande. Detta kan inte vara desavouera Unden. riktigt. Unden var visst för ett förbund, Till sist ytterligare ett exempel. I feb nämligen ett som vilade på strikt neutral ruari 1962 var den första stora uhjälps• grund så som Unden bedömde en sådan. propositionen färdig att undertecknas. Därmed skulle ett vidgat amerikanskt in Det hade stått strid om dess formulering flytande stoppas. Norrmännen och sär- ar mellan statsrådet Ulla Lindström, som tjänstgjorde i UD och stod Östen Unden nära, och Olof Palme, då byrå• Som ung student kom Unden un chef i statsrådsberedningen. Den senare der direkt inflytande av Wigforss. hade presenterat en egen proposition, som avsevärt skiljde sig från statsrådets önskningar. Emellertid hade man enats skilt utrikesminister Lange ville varken om en kompromiss, som också innehöll ställa sig bakom en svensk utrikesled att statsministern mot vedertagen ord ning eller gå in under en svensk överbe• ning skulle underteckna propositionen. fälhavare, vilket var och en insåg måste Det behövdes inte mycket förstånd för bli fallet. Det senare skälet ville Tage att begripa, att denna del av kompromis Erlander inte tala om, men general sen var riktad mot Ulla Lindström. I be Swedlund, då försvarsstabchef, fick kla redningen, där Palme var föredragande, ra besked. Det förra skälet bör Unden ha tog Unrlen upp undertecknandet: stats känt till och något stöd åt Erlander kun rådet Lindström skötte dessa frågor i de och ville han inte ge. statsministern UD och borde stå för propositionen. Er gav sig långt ut i förhandlingar om ett lander blev djupt sårad, skrev Ulla Lind avtal , som hans egen utrikesminister ström i sina memoarer, och hon tillade måste ha bedömt som omöjligt. Detta att " även en så storslagen människa som satte sina spår så långt fram som 1966, då Tage Erlander kan alltså någon gång Unden äntligen avgick. vara småaktig." Så var det ju inte. stats Ett annat exempel på hur Undendrev ministern skulle vika för ett av honom sin egen uppfattning i en känslig fråga är föga uppskattat statsråd och detta inför när han inte på nytt ville acceptera Jarl hela regeringen på föranstaltande av utri Hjalmarson som delegat i FN, vilket kesminister Östen Unden. Tror någon denne redan varit ett par gånger. Unden att han glömde den situationen?