Sven Wimnell 8 April 2011 Statliga Myndigheter Mm Och Några Av Deras Webbkartor På Internet

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet. http://wimnell.com/omr40zg.pdf Sven Wimnell 8 april 2011 Försvarsdepartementet Statliga myndigheter mm och några av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Myndigheten för deras webbkartor på Internet. samhällsskydd och beredskap med ﬂera. http://wimnell.com/omr40zg.pdf Justitiedepartementet Polisen, Domstolsverket, Migrationsverket med ﬂera

Kulturdepartementet Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd, Myndigheten för radio- och tv med ﬂera.

Innehåll Landsbygdsdepartementet Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Styrelsen för Sid 9-48 En förteckning över statliga myndigheter samefonden med flera. Från regeringens hemsida på Internet 9 januari 2011 Miljödepartementet Myndigheter Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket med flera. Till Regeringskansliets verksamhet hör myndigheter och statliga bolag som ansvarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Näringsdepartementet Trafikverket, Tillväxtverket, Statens energimyndighet med flera. Statsrådsberedningen Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS). Socialdepartementet Apoteket AB, Barnombudsmannen, Hjälpmedelsinstitutet med flera. Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Arbetsförmedlingen, Institutet Utbildningsdepartementet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Inspektionen för Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten med flera. arbetslöshetsförsäkringen (IAF) med flera. Utrikesdepartementet Finansdepartementet Invest in Sweden Agency, Migrationsverket, Svenska institutet med Skatteverket, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, flera. Finansinspektionen, AP-fonderna med flera. Sid 49- 698 Webbkartor från några statliga myndigheter 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband m m inlagda i SW-klassifikationssystem 105 Övergripande om forskning * forskning.se

1 Psykologiska och ﬁlosoﬁska verksamheter 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter

10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. Introduktion om förteckningen. * Skolverket.Kunskapskraven för grundskolan klara * Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu adressen http://wimnell.com * Om klassifikationssystem 108 Samhällskunskap. * Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. * Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan * Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra * Samhällskunskap. Kunskapskrav världen? * En planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för människornas 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. verksamheter. 11/19 Individernas inre verkligheter. * SW Klassifikationssystem för verksamheter. 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. * Kungliga biblioteket (KB) 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. * SUNET (Swedish University Computer Network) 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 103 Övergripande värderingar. Allmänna encyklopedier. * Förenta Nationernas Millenniedeklaration. Sammandrag. 2 Religiösa verksamheter o d * FN:s Konvention om barnets rättigheter. 20 Övergripande religiösa verksamheter o d * De mänskliga rättigheterna. 21 Allmän religionsvetenskap * Rio-deklarationen om miljö och utveckling. Agenda 21. 1992. 22/28 Kristna religioner * Folkhälsomål. 29 Icke kristna religioner o d 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter. * Miljöpartiet de gröna, mp * Vänsterpartiet 31 Statistik och demografi * Moderaterna * SCB Statistiska Centralbyrån * Folkpartiet * Centerpartiet 32 Statsvetenskap * Kristdemokraterna 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi * Sverigedemokraterna 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. 4 Sambandsforskningsverksamheter.

351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 40 Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49. * Sveriges riksdag. 15 mars 2011. 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och motsvarande utomlands) 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap * Sveriges Kommuner och Landsting. 51 Matematik

353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 52 Astronomi, rymdforskning * Regeringen och Regeringskansliet * Rymdstyrelsen

354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d) 53 Fysik o d * Förenta Nationerna, FN. 54 Kemi o d * EU från Internet 15 mars 2011. 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: * SMHI 36... om individernas kroppsliga förhållanden. 37... om utbildning o d. 56 Paleontologi, arkeologi o d 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks. 57 Biologi, ekologi. Naturgeograﬁ. Utvecklingslära, ärftlighet 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d 58 Botanik. * Sociademokraternas hemsida på Internet. 59 Zoologi 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. * Energimyndigheten 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter * Elmarknadsinspektionen

61 Hälso- o sjukvårdsverksamheter, räddning od. Veterinärverk- 645 Användning av inventarier o d. samheter. * Konsumentverket

* Läkemedelsverket 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). * Statens folkhälsoinstitut * Kemikalieinspektionen 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter * Myndigheten för samhällsskydd och beredskap * Konsumentverkets hushållsbudgetar 2011+ bostadskostnader mm. * Karolinska institutet * Månadskostnader år 2011, förvärvsarbetande icke-pensionärer * Från Skatteverkets: “Skatter i Sverige. Skattestatistisk årsbok 2010 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) * Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. * Statens geotekniska institut * Månadslön (grundlön) och löneutveckling år 2009 * KTH. Kungliga Tekniska högskolan. * Utbildningar, studenter och professorer/professurer vid universitet 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. och högskolor 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete. 65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning * Statens jordbruksverk * Skogsstyrelsen 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. * Fiskeriverket * Sveriges Kommuner och Landsting * Sveriges lantbruksuniversitet * Länsstyrelserna (21 st) * Statskontoret 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. * Utrikesförvaltning i världsklass * UD:Utrikespolitik och internationellt samarbete 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger. 6525-6529 Militära verksamheter * Livsmedelsverket * Försvarsmakten * FOI Totalförsvarets forskningsinstitut 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. * SIPRI Stockholm International Peace Research Institute 653 Handelsverksamheter. 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad. * Exportkreditnämnden EKN * Arbetsmiljöverket * Kommerskollegium * Arbetsförmedlingen * Konkurrensverket * Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2010. Statistik om arbete och näringar. 654 Telekommunikationsverksamheter. * Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen * Post- och telestyrelsen * Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) * Svenska ESF-rådet 655 Förlagsverksamheter o d. * Invest Sweden * Tillväxtanalys 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. * Tillväxtverket * Trafikverket * Vinnova * Trafikanalys * Transportstyrelsen 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. * Rikstrafiken * VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut 66/68 Tillverkning av varor * Post- och telestyrelsen 66 Tillverkning av kemivaror o d * Tullverket 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 68 Tillverkning av komplexvaror 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar * Sveriges Riksbank * Riksgälden 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. * Riksrevisionen * Skatteverket 70 Allmänt om konst och kultur. * Statens bostadskreditnämnd * Ekonomistyrningsverket 71 Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimat * Finansinspektionen FI * Boverket * Finanspolitiska rådet * Naturvårdsverket * Konjunkturinstitutet * Försäkringskassan 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning 7952-7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer * Rikspolisstyrelsen 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål.Inredning * Brottsförebyggande rådet. * Konstfack * Ekobrottsmyndigheten * Kriminalvården 75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto * Kungl. Konsthögskolan 7957 Undervisning o d. * Skolverket 78 Musik ( konserter o d 792) * Skolinspektionen * Kungl. Musikhögskolan * Högskoleverket * Universitet och högskolor i Sverige 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter. Sport * Verket för högskoleservice VHS 7911-7913 Seder och bruk . * Myndigheten för yrkeshögskolan 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. * Vetenskapsrådet * Vetenskapsrådets forskningsområden. 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. * Aktörer inom forskning & utveckling (FoU) * Stockholms dramatiska högskola * Forskningsrådet Formas * Operahögskolan * Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS. * Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. * Svenska Unescorådet 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips * Uppsala Universitet

795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet * Migrationsverket 7951 Sociologi. Socialvård. * Socialstyrelsen 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d * Barnombudsmannen. BO * skollink.se Diverse organisationer * Sida * Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete 796-799 Sport, idrott o d. (SADEV) 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien.

80 Språk.Språkliga verksamheter. 802-809 motsvarar 82-89. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. * Nordiska Afrikainstitutet 81 Litteraturvetenskap - historia. 812-819 motsvarar 82-89. 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- och Mellanamerika 82/89 Skönlitteratur på olika språk 82 Engelsk skönlitteratur o d. 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur 84 Fransk skönlitteratur o d 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Polerna. 85 Italiensk skönlitteratur o d Rymden 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d 89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d

9 Saklitterärt. Allmän geograﬁ, allmän historia. Biograﬁ.

90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen * skollink.se Massmedia

91 Allmän geograﬁ, reseskildringar 913-919 motsvarar 93-99.

92 Biograﬁska verksamheter, släkthistoria o d

93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria

94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa *Svenska institutet för europapolitiska studier. Från regeringens hemsida på Internet 9 januari 2011: Landsbygdsdepartementet Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Styrelsen för Myndigheter samefonden med ﬂera.

Till Regeringskansliets verksamhet hör myndigheter och statliga bolag Miljödepartementet som ansvarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket med ﬂera.

Statsrådsberedningen Näringsdepartementet Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS). Traﬁkverket, Tillväxtverket, Statens energimyndighet med ﬂera.

Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Arbetsförmedlingen, Institutet Apoteket AB, Barnombudsmannen, Hjälpmedelsinstitutet med flera. för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) med flera. Utbildningsdepartementet Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten med flera. Finansdepartementet Skatteverket, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Utrikesdepartementet Finansinspektionen, AP-fonderna med flera. Invest in Sweden Agency, Migrationsverket, Svenska institutet med flera. Försvarsdepartementet Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med flera.

Justitiedepartementet Polisen, Domstolsverket, Migrationsverket med ﬂera

Kulturdepartementet Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd, Myndigheten för radio- och tv med ﬂera. Statsrådsberedningen

Myndigheter Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga myndigheter. Det är myndigheterna som svarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. Till Statsrådsberedningen hör nedanstående myndigheter.

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) Fleminggatan 20 112 26 Stockholm Tfn: 08-454 47 00 E-post: [email protected] Arbetsområde: Svenska institutet för europapolitiska studier har till uppdrag är att på ett självständigt och allsidigt sätt belysa aktuella europapolitiska frågor. I detta syfte gör Sieps sina analyser, underlag och seminarier tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige och i EU.

Harpsundsnämnden Besöksadress: Harpsund Postadress: 640 31 Mellösa Tfn: 0157-600 03 Fax 0157-607 85 E-post: [email protected] Arbetsområde: Harpsundsnämnden har hand om driften av jord- och skogsbruket vid statsministerns representationsbostad Harpsund. Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsförmedlingen. Myndigheten är en sammanslagning av före detta Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och landets 20 länsarbetsnämnder. Arbetsmarknadsdepartementets myndigheter 113 99 Stockholm Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga Telefon 08-508 801 00 myndigheter. Det är myndigheterna som svarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer mål, ILO-kommittén riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO-kommittén är regeringens en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. Till beredningsorgan i ILO-frågor, bl.a. vid utarbetandet och godkännandet Arbetsmarknadsdepartementet hör 10 myndigheter, varav en domstol. av nya konventioner samt tillämpningen av de ILO-konventioner som Sverige ratificerat. Arbetsdomstolen ILO-kommittén nås genom: Arbetsdomstolen är en specialdomstol med uppgift att pröva Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Telefon 08-405 10 00 Box 2018, 103 11 Stockholm Telefon 08-617 66 00 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF IAF utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna, granskar Arbetsmiljöverket, AV Arbetsförmedlingen i dess uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen, AV är en tillsynsmyndighet som ska minska riskerna för ohälsa och företräder staten i juridiska frågor som gäller arbetslöshetsförsäkringen olycksfall i arbetslivet och medverka till att förbättra arbetsmiljön så samt handlägger ärenden om arbetslöshetsersättning för personer som att alla får en bra och utvecklande arbetsplats. AV skriver regler/ söker jobb inom EU/EES. föreskrifter för arbetsmiljön och ansvarar för officiell statistik om Box 210, 641 22 Katrineholm arbetsmiljö och arbetsskador i Sverige (ISA-statistiken). Till verket hör Telefon 0150-48 70 00 tio Arbetsmiljöinspektioner som kontrollerar att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen följs på landets arbetsplatser. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU 112 79 Stockholm IFAU är ett forskningsinstitut som ska främja, stödja och genomföra: Telefon 08-730 90 00 utvärdering av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder, studier av arbetsmarknadens funktionssätt och utvärdering av effekterna på Arbetsförmedlingen arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet. Den 1 januari 2008 bildades den nya myndigheten Box 513, 751 20 UppsalaTelefon 018-471 70 70 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet ansvarar för medling i arbetstvister och har i uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning. Myndigheten är också statistikansvarig för den officiella svenska lönestatistiken. Box 1236, 111 82 Stockholm Telefon 08-545 292 40

Nämnden för styrelserepresentationsfrågor Nämnden för styrelserepresentationsfrågor prövar frågor om tillstånd enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda (1987:1245) och om undantag enligt samma lag. Nämnden nås genom: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm Telefon 08-405 10 00

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Svenska ESF-rådet Svenska ESF-rådet har i uppdrag att förvalta Europeiska socialfondens program i Sverige. Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste redskap för att främja sysselsättning och ﬂer och bättre arbeten. Svenska ESF- rådet ansvarar även för Europeiska integrationsfondens program. Box 471 41, 100 74 STOCKHOLM Telefon 020-33 33 90

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar har till uppgift att avge utlåtande enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (1949:345). Nämnden nås genom: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm Telefon 08-405 10 00 Finansdepartementet hålla en tillfredsställande riskspridning genom placering av riskkapital i små och medelstora, svenska tillväxtföretag och därigenom bidra till utvecklingen av det svenska näringslivet. Myndigheter m.m. Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga Sjunde AP-fonden myndigheter. Det är myndigheterna som svarar för den löpande Sjunde AP-fondens uppgift är att förvalta premiepensionsmedel för verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer mål, svenska folket. riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa Arbetsgivarverket en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. Finansdepartementet har Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga totalt 2 bolag, 30 centrala myndigheter, 6 myndigheter i form av AP- myndigheter och affärsverk. I organisationen ingår också andra fonder samt 21 regionala myndigheter - länsstyrelserna. Därutöver arbetsgivare med anknytning till det statliga området. tillkommer 3 stiftelser. Bokföringsnämnden Första AP-fonden Bokföringsnämnden, BFN, är ett statligt expertorgan med uppgift att Var och en av Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har i utveckla god redovisningssed. Nämnden ger ut allmänna råd och uppdrag att förvalta det fonderade kapitalet inom informationsmaterial om tillämpningen av framför allt inkomstpensionssystemet. Fonderna ska förvaltas till största möjliga bokföringslagen och årsredovisningslagen. nytta för pensionssystemet. Målet är hög långsiktig avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Ekonomistyrningsverket Ekonomistyrningsverket, ESV, ansvarar för ekonomisk styrning av Andra AP-fonden statlig verksamhet. ESV ska analysera information om den statliga Se Första AP-fonden. ekonomin. ESV ska även främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel. Tredje AP-fonden Se Första AP-fonden. Finansinspektionen Finansinspektionen ansvarar för tillsynen, regelgivningen Fjärde AP-fonden och tillståndsprövningen som rör finansiella marknader och Se Första AP-fonden. finansiella företag. Finansinspektionen ska särskilt svara för att följa och analysera utvecklingen inom verksamhetsområdet. Myndighetens Sjätte AP-fonden verksamhet ska bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt Sjätte AP-fondens uppdrag är att skapa långsiktigt hög avkastning och system. Myndigheten har till uppgift att verka för ett gott Kompetensrådet för utveckling i staten konsumentskydd inom sitt ansvarsområde. Kompetensrådet för utveckling i staten, Krus, är en stabsmyndighet som ska bistå regeringen i frågor som rör strategisk Finanspolitiska rådet kompetensförsörjning i statsförvaltningen. Detta innebär att Krus ska Finanspolitiska rådet ska årligen följa upp om de grundläggande målen uppmärksamma regeringen på behov av samlade stödinsatser inom för finanspolitiken uppnås. Rådet kommer att granska tydligheten i de området, men också att Krus ska ge myndigheterna en kvalificerad ekonomiska propositionerna samt kvaliteten i det underlag som hjälp i arbetet med att skaffa rätt kompetens för att lösa sina viktiga regeringen baserar sina bedömningar på. Rådet ska också verka för en samhällsuppdrag, på kort såväl som lång sikt. ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Konjunkturinstitutet Forskarskattenämnden Konjunkturinstitutet, KI, tar fram prognoser som används som Forskarskattenämnden är en myndighet under Finansdepartementet beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. De analyserar som beslutar i det enskilda fallet om skattelättnader för utländska den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt och experter, forskare eller andra nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i bedriver forskning med anknytning till detta. Sverige. Nämndens ledamöter utses av regeringen. Krigsförsäkringsnämnden Fortifikationsverket Krigsförsäkringsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd. De är en av landets största försäkring mot krigsrisker m.m. enligt 4 kap. lagen (1999:890) om fastighetsägare och specialiserade på försvarsfastigheter. försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.

Kammarkollegiet Kronofogdemyndigheten Kammarkollegiet har till uppgift att tillhandahålla service inom det Kronofogdemyndigheten är sedan den 1 juli 2006 en myndighet som statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, ﬁnns i hela landet med huvudkontor i Solna. Kronofogdemyndigheten riskhantering och administration. Kammarkollegiet har dessutom ansvarar bland annat för frågor om verkställighet, indrivning, uppgifter kring bland annat miljörätt, stiftelserätt, Sveriges indelning, betalningsföreläggande och handräckning, skuldsanering och tillsyn registrering av trossamfund, fastställande av avgiftssatser inom konkurs. begravningsområdet, fastställande av resegarantier och auktorisation av tolkar och översättare. Kammarkollegiet bevakar Allmänna Lotteriinspektionen arvsfondens rätt till arv och förvaltar fondens kapital. Lotteriinspektionen är den myndighet som ska säkerställa att lotterier, kasinospel och annan spelverksamhet i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. De bevakar konsumenternas intressen och ska även medverka till att minska riskerna för de sociala skadeverkningar som borgenärsuppgifter. spelande kan medföra. Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor Länsstyrelserna (21 st.) Nämnden prövar tvistefrågor som rör tillämpningen av avtalet den 31 Sverige är indelat i 21 län som alla har en länsstyrelse och en januari 1986 om ersättning vid personskada (PSA), samt landshövding. Länsstyrelsen är en statlig samordnande myndighet, en överklaganden av beslut av Kammarkollegiet, bland annat enligt lagen servicemyndighet, en överklagandeinstans och med tillsynsansvar. (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada. Länsstyrelsen står som garant för att de av regeringen beslutade nationella målen genomförs. Statens ansvarsnämnd Nämnden prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, Offentliga sektorns särskilda nämnd avstängning och läkarundersökning med tvång beträffande statligt anställda i högre befattningar. Riksgälden Riksgälden (i lagtext kallad Riksgäldskontoret) är statens Statens bostadskreditnämnd ﬁnansförvaltning. Detta innebär att myndigheten är statens internbank Statens bostadskreditnämnd har till uppgift att: med ansvar för det statliga betalningssystemet. Riksgälden ansvarar - bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder också för att hantera statsskulden, enligt riktlinjer regeringen beslutat sker i tillräcklig omfattning och ta de initiativ som behövs i detta syfte, om. Riksgälden ger även statliga garantier och lån, efter beslut av - förvalta och redovisa kreditgarantier som nämnden utfärdat, riksdag och regering. Sedan årsskiftet 2007/2008 hanterar Riksgälden - för statens räkning träffa avtal med kommuner om statens medverkan även Insättningsgarantin och Investerarskyddet uppgifter som vid omstrukturering eller rekonstruktion av kommunala Insättningsgarantinämnden tidigare avsvarade för. bostadsföretag, - följa den ekonomiska utvecklingen i de kommuner och Skatterättsnämnden bostadsföretag som berörs eller kan komma att beröras av åtgärder Skatterättsnämnden meddelar bindande förhandsbesked i skattefrågor. som genomförs med statlig medverkan samt utvärdera effekterna av Möjligheten att få förhandsbesked är tänkt för frågor där svaret inte genomförda åtgärder, omedelbart framgår av lagtext eller praxis. - pröva och besluta om statliga bidrag för kommunala hyresgarantier.

Skatteverket Statens fastighetsverk Skatteverket finns över hela landet och är sedan den 1 januari 2004 en Statens fastighetsverk ansvarar för att förvalta en viss del av statens myndighet med huvudkontor i Solna. Skatteverket ansvarar bland fasta egendom, som t.ex. utrikesfastigheter, de kungliga slotten, annat för frågor om skatter, socialavgifter, folkbokföring och vissa Djurgårdsmarken och regeringsbyggnaderna, vissa kulturfastigheter, arbetsgivarens befogenheter enligt vissa statliga gamla fästen, monument, vissa älvsträckor och markområden samt pensionsbestämmelser. Nämndens verksamheten regleras i Förordning vissa donationsfastigheter. med instruktionen för Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd. Myndigheten ska på uppdrag av regeringen genomföra nybyggnation Nämndens kansli har sitt säte hos Statens pensionsverk i Sundsvall. och ombyggnation av fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom. Statens överklagandenämnd Statens överklagandenämnd är en myndighet som prövar Statens tjänstepensionsverk överklaganden av statliga myndigheters anställningsbeslut. Nämnden Statens tjänstepensionsverk, SPV, skall sköta tjänstepensioner med prövar också vissa beslut som rör totalförsvarspliktiga och utbildning i statlig anknytning på ett serviceinriktat, säkert och effektivt sätt. SPV skydd mot olyckor. administrerar tjänstepensioner och andra avtalsförmåner för stat och statliga bolag. Tjänstepensionen är ett komplement till den allmänna Statistiska centralbyrån pensionen. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för officiell statistik och för annan statlig statistik. Utöver det som följer av förordningen om den Statens Personadressregisternämnd officiella statistiken ska SCB utveckla, framställa och sprida statlig Statens personadressregisternämnd, (SPAR-nämnden), är huvudman statistik. SCB ska även samordna det statliga statistiksystemet och för det statliga personadressregistret SPAR. Nämnden är också samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella personuppgiftsansvarig för SPAR. organisationer.

Statens skaderegleringsnämnd Statskontoret Statens skaderegleringsnämnd, SSRN, avger yttranden i ärenden som Statskontoret har till uppgift att på regeringens uppdrag analysera och rör ersättning för personskada eller annan skada på begäran av statliga granska den offentliga förvaltningens funktionssätt, att redovisa myndigheter. effekter av statliga åtgärder och ge underlag för omprövning och effektivisering av statlig och statligt ﬁnansierad verksamhet. Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd Statskontoret utför också uppdrag åt statliga kommittéer. Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, PGN, inrättades 1988 enligt avtal om statlig tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S). Styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa Myndigheten leds av en nämnd som består av en opartisk ordförande För sparbankerna i riket skall ﬁnnas en gemensam fond (sparbankernas och företrädare för arbetsgivare och arbetstagarparter på den statliga säkerhetskassa) med uppgift att i enlighet med de i denna lag givna arbetsmarknaden. Nämndens uppgift är att pröva frågor om undantag bestämmelser trygga sparbankernas verksamhet och insättarnas rätt. från reglerna om grupplivförsäkring enligt TGL-S och utöva Styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank Stipendiestiftelsen för studier av japanskt näringsliv Sveriges allmänna hypoteksbank har till uppgift att fullfölja den Stipendiestiftelsen för studier av japanskt samhällsliv erbjuder svenska ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1994:758) medborgare ett antal stipendier för studiebesök i Japan. Stipendierna om ombildning av landshypoteksinstitutionen. utgår för studier och forskning i japanologi eller japanskt samhällsliv.

Tullverket Trygghetsstiftelsen Tullverket ansvarar för tullfrågor. Det innebär att Tullverket fastställer Trygghetsstiftelsen hanterar det statliga trygghetsavtalet. Stiftelsens och tar ut tullar, mervärdeskatt och andra skatter samt avgifter så att en ändamål är att stödja och hjälpa arbetstagare inom den statliga sektorn riktig uppbörd kan säkerställas. Tullverket övervakar och kontrollerar som på grund av arbetsbrist är uppsägningshotade, uppsagda eller traﬁken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel arbetslösa. Stiftelsen ger också stöd och hjälp till arbetstagare som vid av varor följs. omlokalisering inte väljer att följa med till ny ort.

Bolag

AB Svenska Spel AB Svenska Spel anordnar spel och lotterier efter tillstånd av regeringen. Svenska Spel ska vara ett ansvarsfullt och trovärdigt alternativ till illegal spelverksamhet.

Statens Bostadsomvandling AB Statens Bostadsomvandling AB (Sbo) är ett aktiebolag med uppgift att omvandla tomma bostäder i det kommunala bostadsbeståndet.

Stiftelser

Stiftelsen Statshälsan Stiftelsen Statshälsans ändamål att främja god arbetsmiljö och motverka ohälsa för de arbetstagare i staten för vilka centrala ramavtal tecknas eller brukar tecknas mellan Arbetsgivarverket och de centrala fackföreningarna. Försvarsdepartementet Totalförsvarets pliktverk (TPV) Totalförsvarets pliktverk hade fram till juli 2010 ansvarar för mönstring, inskrivning och redovisning av värnpliktiga. Men som en Myndigheter följd av värnpliktens avskaffande byter myndigheten man och blir den Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga 1 januri 2011 rekryteringsmyndigheten. myndigheter. Det är myndigheterna som svarar för den löpande • Besöksadress: Karolinen, Våxnäsgatan 10 verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer mål, Postadress: 651 80 Karlstad riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas Telefon 054-14 65 00, Fax 054-14 65 09 verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. Nedan finns Försvarets radioanstalt (FRA) Försvarsdepartementet myndigheter. FRA bedriver signalspaning mot utrikes företeelser på uppdrag av regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten. FRA:s Försvarsmakten (FM) underrättelser är ett stöd för regeringen i dess utrikes-, säkerhets- och Försvarsmaktens uppgift är att: försvarspolitiska arbete. - försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget • FRA har även i uppdrag att stödja statliga myndigheter och territorium, i närområdet och utanför närområdet, statligt ägda bolag med teknisk informationssäkerhet. • - upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet • Besöksadress: Rörbyvägen (Lovön), 178 93 Drottningholm och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och Postadress: Box 301, 161 26 Bromma nationella intressen i områden utanför detta och Telefon 08-471 46 00, Fax 08-471 48 53 • - med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) • Besöksadress: Lidingövägen 24 Totalförsvarets forskningsinstitut arbetar med forskning, metod- och Postadress: 107 85 Stockholm teknikutveckling samt utredningar för totalförsvaret. Telefon 08-788 75 00, Fax 08-788 71 78 • Besöksadress: Gullfossgatan 6, Kista Postadress: 164 90 Stockholm Försvarets materielverk (FMV) Telefon 08-555 030 00, Fax 08-555 031 00 Försvarets materielverk har till uppgift är att styra utformningen och upphandlingen av ny materiel, där produkterna ska anpassas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB insatsförsvaret. MSB ansvarar för frågor om samhällets säkerhet när det gäller skydd • Besöksadress: Banérgatan 62 mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret avser åtgärder Postadress: 115 88 Stockholm Telefon 08-782 40 00, Fax 08-677 57 99 före, under och efter en olycka eller en kris. Uppdraget spänner över • Besöksadress: Teknologgatan 8 C hela hot- och riskskalan, från vardagens olyckor till stora katastrofer. Postadress: Box 12538, 102 29 Stockholm • Myndigheten har en viktig samordnande roll över Telefon 08-508 862 00, sektorsgränser och ansvarsområden. Samordningsrollen utgår från ansvarsprincipen - MSB tar inte över Försvarsexportmyndigheten (FXM) andra aktörers ansvar. Försvarsexportmyndigheten främjar export av såväl stora och • MSB bedriver verksamhet både i Stockholm, Karlstad och komplexa materielsystem som mindre system och delkomponenter där Kristinehamn samt på två skolor, belägna i Sandö och Revinge. det är av försvars- och säkerhetspolitiskt intresse. Det innebär ett stöd • Myndighetens ledning är placerad i Stockholm. till både större försvarsindustriföretag och små- och medelstora företag, utifrån ett regionalt perspektiv. Telefon växel: 0771-240 240 • Myndigheten ska också främja export av militär teknologi för Faxnummer: 010-240 56 00 civila tillämpningar, säkerhetsteknologier, samt företräda svenska E-post: [email protected] staten vid förhandlingar och avtal mellan länder. Verksamheten bedrivs • Postadress inom ramen för den statliga exportkontrollen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap • Besöksadress: Östermalmsgatan 87 651 81 KARLSTAD Box 56081, 102 17 Stockholm Telefon vxl: 08-587 13 300 Kustbevakningen (KBV) Kustbevakningen utövar övervakning, tillsyn och kontroll vad gäller Försvarsunderrättelsedomstolen säkerhet, fiske och miljö runt hela Sveriges kust. Kustbevakningen har Försvarsunderrättelsedomstolen har ersatt Signalspaningsnämnden. ett väl utvecklat samarbete såväl nationellt som internationellt. Domstolen ska pröva frågor om tillstånd till signalspaning enligt lagen • Besöksadress:Stumholmen. om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och i övrigt verka Postadress: Box 536, 371 23 Karlskrona enligt lagen om försvarsunderrättelsedomstol. Regeringen har idag Telefon 0455-35 34 00, Fax 0455-105 21 också fattat beslut om regleringsbrev för 2009 avseende domstolen. • Försvarsunderrättelsedomstolen Statens haverikommission (SHK) Box 1097 Statens haverikommission har till uppgift att undersöka olyckor i syfte 164 25 KISTA att säkerheten ska förbättras. Haverikommissionen utreder dels Tel:08-55504500 flygolyckor, sjöolyckor och olyckor med spårbunden trafik, dels andra allvarliga olyckor. Även olyckor i militär verksamhet undersöks. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN) SIUN kommer likt FUN att vara kontrollmyndighet och ska kontrollera de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet. Nytt är att SIUN ska se till att försvarsunderrättelsedomstolens beslut verkställs samt att SIUN på begäran av enskilda ska utreda om något otillbörligt skett i samband med signalspaning. • BOX 1140, 164 22 Kista Besöksadress: Gullfossgatan 12 Kista Telefon vxl: 08-555 04 550 Justitiedepartementet Datainspektionen Box 8114, 104 20 Stockholm Tfn 08 - 657 61 00 Myndigheter Arbetsområde: Datainspektionen ska skapa förutsättningar för att Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga behandlingen av personuppgifter inte medför otillbörligt intrång i myndigheter. Det är myndigheterna som svarar för den löpande enskildas personliga integritet. verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas Domstolsverket (DV) verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa 551 81 Jönköping en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. Nedanstående Tfn 036 - 15 53 00 myndigheter och nämnder ligger under Justitiedepartementets Arbetsområde: Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för ansvarsområde. de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, arrendenämnderna, hyresnämnderna och Rättshjälpsmyndigheten. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) Box 174, 101 23 Stockholm Ekobrottsmyndigheten (EBM) Tfn 08 - 508 860 00 Box 820, 101 36 Stockholm Arbetsområde: prövar opartiskt - och utan avgift för parterna - Tfn 08 - 762 00 00 konsumenttvister. Anmälan kan göras av en enskild konsument som Arbetsområde: Åklagarmyndighet med uppgift att bekämpa har en tvist med en näringsidkare om köp av en vara, tjänst eller annan ekonomisk brottslighet. nyttighet. Fastighetsmäklarnämnden Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Box 17174, 104 62 Stockholm Box 1386, 111 93 Stockholm Tfn 08-555 524 60 Tfn 08 - 401 87 00 Arbetsområde: registrerar fastighetsmäklare och utövar tillsyn över Arbetsområde: främja brottsförebyggande arbete och ansvara för dessa samt informerar om god fastighetsmäklarsed. officiell statistik för rättsväsendet. Gentekniknämnden Brottsoffermyndigheten (BrOM) Retzius väg 13A, 171 77 Stockholm Box 470, 901 09 Umeå Tfn 08 - 508 846 30 Tfn 090 - 70 82 00 Arbetsområde: nämnden ska genom rådgivande verksamhet främja en Arbetsområde: prövar ärenden om brottsskadeersättning och fördelar etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken. medel ur brottsofferfonden. Justitiekanslern (JK) Arbetsområde: Migrationsverket ansvarar för tillstånd eller visum för Box 2308, 103 17 Stockholm besök, tillstånd för bosättning i Sverige, Tfn 08 - 405 10 00 asylprocessen (från ansökan till uppehållstillstånd eller självmant Arbetsområde: ha tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet, återvändande), medborgarskap och stöd för frivillig återvandring. att bevaka statens rätt och tillhandagå regeringen med råd och utredningar i juridiska frågor. Miljömärkning Sverige AB 118 80 Stockholm Konsumentverket Tfn 08-55 55 24 00 Box 48, 651 02 Karlstad Arbetsområde: sköter det praktiska arbetet med att ta fram kriterier Tfn 0771-42 33 00 samt kontrollera och utfärda licenser för Svanen och Blomman - Arbetsområde: tar tillvara konsumenternas intressen i Sverige och Nordens respektive EU:s officiella miljömärkning. inom EU. På Konsumentverkets webbplats finns råd och information till konsumenter men myndigheten har inte möjlighet att ge personlig Resegarantinämnden rådgivning. Box 2218, 103 15 Stockholm Tfn 08-700 08 00 Kriminalvården Arbetsområde: beslutar om hur stor ersättning resenärerna är 601 80 Norrköping berättigade till när en paketresa har blivit inställd eller avbruten på Tfn 077 - 22 80 800 grund av researrangörers konkurs. Resegarantinämnden finns hos Arbetsområde: Kriminalvården verkställer straff och ansvarar för Kammarkollegiet. personer misstänkta för brott i tre verksamhetsgrenar - fängelse, frivård och häkte. Revisorsnämnden Box 24014, 104 50 Stockholm Marknadsdomstolen Tfn 08 - 783 18 70 Box 2217, 103 15 Stockholm Arbetsområde: Besluta om godkännande och auktorisation av revisorer Tfn 08 - 412 10 30 samt registrering av revisionsbolag och att utöva tillsyn över dessa Arbetsområde: avgör mål och ärenden enligt bland annat revisorer och revisionsbolag. marknadsföringslagen och konkurrenslagen. Rikspolisstyrelsen (RPS) Migrationsverket Box 12256, 102 26 Stockholm 601 70 Norrköping Tfn 08 - 401 90 00 Tfn 0771 - 235 235 Arbetsområde: Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet samt chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska Åklagarmyndigheten laboratorium. Till Rikspolisstyrelsen hör Säkerhetspolisen och en Box 5553, 114 85 Stockholm enhet för ledning av polisverksamhet - Rikskriminalpolisen. Tfn 08 - 453 66 00 Arbetsområde: Åklagarnas uppgift är att leda förundersökningen av ett Rättshjälpsmyndigheten brott, att besluta om åtal ska väckas och att föra talan i domstolen. Box 853, 851 24 Sundsvall Tfn 060 - 13 46 00 Arbetsområde: handlägger vissa ärenden om rättshjälp enligt rättshjälpslagen.

Rättsmedicinalverket (RMV) 111 20 Stockholm Tfn 08 - 441 76 00 Arbetsområde: central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatrisk, rättskemisk, rättsmedicinsk och rättsgenetisk verksamhet.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Box 22523, 104 22 Stockholm Tfn 08 - 617 98 00 Arbetsområde: Nämnden utövar tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvaliﬁcerade skyddsidentiteter samt över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.

Valmyndigheten Box 4210, 171 04 Solna Tfn 08 - 635 69 00 Arbetsområde: Valmyndigheten har till uppgift att planera och genomföra val och folkomröstningar. Kulturdepartementet Myndigheter inom kulturområdet

Myndigheter och bolag, stiftelser med flera inom Arkitekturmuseets webbplats Kulturdepartementets verksamhetsområde Arkitekturmuseet är ett centralmuseum som skall belysa Till Kulturdepartementets verksamhetsområde hör en mängd byggnadskonst, bebyggelseforskning och samhällsplanering. Museet myndigheter, bolag och stiftelser. ska särskilt levandegöra den byggda miljöns samband med samhället och samhällsplaneringen. Myndigheter Statliga myndigheter är samtliga statliga organ med undantag för Forum för levande historias webbplats riksdagen. Andra myndigheter än domstolarna och regeringen Forum för levande historia är en myndighet som har ett nationellt benämns förvaltningsmyndigheter. Statliga förvaltningsmyndigheter uppdrag att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga finns antingen under regeringen eller riksdagen. rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Forum för levande Regeringen fastställer mål, riktlinjer och resursfördelning för historias mål är att stärka människors vilja att verka för allas lika värde myndigheternas verksamhet, men bestämmer inte hur myndigheterna och rättigheter. ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. Institutet för språk och folkminnens webbplats Bolag Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva Bolag (aktiebolag) är ett rättssubjekt som är organiserat i privaträttslig språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida form. Det är en form för företagande i vilken delägarna, aktieägarna, i kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna princip är fria från personligt ansvar för företagets skulder. Som kulturarv i Sverige. Myndigheten skall bedriva forskning samt delta i statligt bolag brukar räknas bolag där aktiemajoriteten innehas av internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten staten. finns i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Stiftelse Konstnärsnämndens webbplats Stiftelse är ett rättssubjekt som är organiserat i privaträttslig form. En Konstnärsnämnden stödjer professionella konstnärers arbete, sådan uppkommer genom att en eller flera stiftare avskiljer viss utveckling och internationella kontakter. Konstnärsnämnden fördelar egendom att självständigt förvaltas för något visst ändamål. Med statliga stipendier och bidrag till enskilda konstnärer inom bild-, form-, statlig stiftelse brukar avses en sådan stiftelse som har bildats av musik-, dans-, teater- och filmområdena. Nämnden ska hålla sig staten. underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Webbplatsen för Livrustkammaren, Skoklosters slott med om växt- och djurvärlden, universums och jordens uppbyggnad och Stiftelsen Hallwylska museet utveckling samt om människans biologi och naturmiljö. Myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Grundforskning bedrivs inom botanik, zoologi, paleontologi, Hallwylska museets mål är att förvalta vårt kulturarv. Museerna ska molekylärsystematik och isotopgeologi. Museet är ansvarsmuseum utifrån sina samlingar utveckla och förmedla kunskap om och inom området naturhistoria. upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Livrustkammarens samlingar belyser Nämnden för hemslöjdsfrågors webbplats statschefens och kungahusets roll genom århundradena. Skokloster - Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) har till uppdrag att ta initiativ, slottet med omgivningarna, interiörer och föremål speglar hur en planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjden. högadlig miljö gestaltades från mitten av 1600-talet och tre Nämnden samordnar bidragsgivandet till den århundraden framåt. Hallwylska museets samlingar visar ett förmöget hemslöjdskonsulentverksamhet som bedrivs i landet samt fördelar hem, en familjs och deras tjänstefolks liv och villkor vid sekelskiftet bidrag till olika projekt som främjar hemslöjdens utveckling. 1900. Tillväxtverket, en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft, är värdmyndgihet för NFH. Moderna museets webbplats Nämndens kansli är placerat i Tillväxtverkets lokaler på Södermalm. Moderna museet ska visa, spegla, samla och bevara modern och nutida konst i alla dess former. Museet ska verka för konstnärlig och kulturell Nämnden för statligt stöd till trossamfunds webbplats förnyelse, göra samlingarna tillgänglig för en så stor publik som Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) handlägger ärenden möjligt, ordna utställningar och driva pedagogisk verksamhet. Museet som gäller statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. är ansvarsmuseum för den moderna och nutida konsten. Bidrag fördelas till 36 samfund. Bidrag kan lämnas som organisationsbidrag, verksamhetsbidrag eller projektbidrag. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsuddes webbplats Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde ska främja Riksantikvarieämbetets webbplats konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Myndigheten ska Riksantikvarieämbetet är en central förvaltningsmyndighet för frågor särskilt levandegöra de äldre konstformerna och deras samband med om kulturmiljön och kulturarvet med det övergripande ansvaret att i den nutida konsten och samhällets utveckling samt verka för samverkan med länsstyrelser, länsmuseer, kommuner och allmänhet konstnärlig och kulturell förnyelse. Museet är ansvarsmuseum inom verka för att vårt kulturarv bevaras, berikas och brukas. konstmuseiområdet. Riksarkivet och landsarkivens webbplats Naturhistoriska riksmuseets webbplats Riksarkivet är förvaltningsmyndighet för arkivfrågor. Riksarkivets Naturhistoriska riksmuseet ska främja intresse, kunskap och forskning huvuduppgifter är att främja en god arkivhantering samt att bevara, vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial. Riksarkivet skall innehåller statlig verksamhet med god samtidskonst. SK gör även också sköta heraldiska frågor och verka för att bestämmelser om insatser i gemensamma miljöer som inte är statliga samt informerar Sveriges flagga iakttas. Landsarkiven tar emot lokala och regionala om den offentliga konsten i samhället. statliga myndigheters handlingar. Det finns landsarkiv i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Statens kulturråds webbplats Stadsarkivet i Stockholm och Värmlandsarkiv i Karlstad fullgör Statens kulturråd (Kulturrådet) är en central förvaltningsmyndighet uppgifter som landsarkiv. inom kulturområdet. Kulturrådet handhar frågor som rör teater, dans, musik, litteratur, kulturtidskrifter, folkbibliotek, konst, museer, Riksutställningars webbplats utställningsverksamhet, kulturforskning med mera. Kulturrådet Riksutställningar arbetar med vandringsutställningar samt utvecklar fördelar statligt stöd inom kulturområdet, ger regeringen underlag för utställningsmediet konstnärligt, pedagogiskt och tekniskt. kulturpolitiska beslut och informerar om kultur och kulturpolitik.

Statens försvarshistoriska museers webbplats Statens maritima museers webbplats Statens försvarshistoriska museers (SFHM) uppdrag är att främja Statens maritima museer (SMM) är central myndighet för statens kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets museer med sjöhistorisk inriktning. SMM har till uppgift att bevara roll i samhällsutvecklingen. SFHM har ett omfattande samarbete så väl och främja brukandet av samt bygga upp kunskaperna om det nationellt som internationellt. Särskild tonvikt ligger på samarbete maritima kulturarvet. I SMM ingår de tre museerna Vasamuseet, mellan de nordiska ländernas militär- och vapenhistoriska museer samt Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona. motsvarande institutioner i Baltikum. De två museer som hör till myndigheten är Armémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Statens museer för världskulturs webbplats Linköping. Statens museer för världskultur har till uppgift att visa och levandegöra världens kulturer. Myndigheten ska främja Statens historiska museers webbplats närvetenskaplig kunskapsbildning och publik verksamhet i nya former Statens historiska museer (SHMM) har till uppgift att bevara och utifrån etnografiska, arkeologiska, konstnärliga, konstvetenskapliga förmedla kulturarvet samt ge perspektiv på samhällsutvecklingen och samt andra samhälleliga och historiska perspektiv. Statens museer för samtiden. Samlingarna är från stenåldern fram till idag. Till världskultur består av fem delar, fyra museer samt myndighetens myndigheten hör även Kungliga myntkabinettet - Sveriges ledning och administration. De fyra museerna är Etnografiska museet, ekonomiska museum. Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. Myndighetens ledning och Statens konstråds webbplats administration är också placerade i Göteborg. Statens konstråd (SK) har som uppgift att förse de byggnader som Statens musiksamlingars webbplats • Naturhistoriska museet i Göteborgs webbplats Statens musiksamlingar (SMS) är en central myndighet på musikens • Norrbottens museums webbplats område och har till grundläggande uppgift att dokumentera, samla in, • Regionmuseet Kristianstads webbplats vårda, bevara, beskriva och hålla levande musikens kulturarv och • Regionmuseum Västra Götalands webbplats därigenom främja musikintresset, musikvetenskapen och den • Smålands museums webbplats långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. SMS består av Statens • Stockholms läns museums webbplats musikbibliotek, Musikmuseet och Svenskt visarkiv. • Sörmlands museums webbplats • Upplandsmuseets webbplats Sveriges författarfonds webbplats • Värmlands museums webbplats Sveriges författarfond handhar den statliga ersättningen till • Västerbottens museums webbplats upphovsmän till litterära verk för utnyttjandet av deras verk genom • Västergötlands museums webbplats bibliotek. Medlen används dels till statistiskt beräknade författar- och • Västmanlands läns museums webbplats översättarpenningar, dels till stipendier med mera. • Örebro läns museums webbplats • Östergötlands länsmuseums webbplats Regionala museer Regionala museer inom Kulturdepartementets verksamhetsområde. De Myndigheter inom medieområdet samlar in, vårdar, visar och levandegör Sveriges regionala kulturarvet. • Blekinge museums webbplats Myndigheten för radio och tv:s webbplats • Bohusläns museums webbplats Sedan 1 augusti ersätter Myndigheten för radio och tv de tidigare • Dalarnas museums webbplats myndigheterna Granskningsnämnden för radio och -TV samt Radio • Jämtlands läns museums webbplats och TV-verket. Myndigheten för radio och tv ska följa utvecklingen • Jönköpings läns museums webbplats inom medieområdet, besluta om tillstånd, avgifter och registrering, • Kalmar konstmuseums webbplats utöva tillsyn i frågor som rör tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv • Kalmar läns museums webbplats och ljudradiosändningar samt besluta i frågor om utgivningsbevis. Ett • Kulturen i Lunds webbplats särskilt beslutsorgan inom den nya myndigheten prövar om innehållet i • Länsmuseet Gotlands fornsals webbplats radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. • Länsmuseet Gävleborgs webbplats • Länsmuseet Halmstads webbplats Presstödsnämndens webbplats • Länsmuseet Varbergs webbplats Presstödsnämnden ska bland annat pröva ansökningar om statligt stöd • Länsmuseet Västernorrlands webbplats till dagstidningar. Presstödet består av driftsstöd och distributionsstöd. • Malmö museers webbplats Statens biografbyrås webbplats • Bolag inom medieområdet Statens biografbyrå (Biografbyrån) prövar enligt lagen (1990:656) om • Sveriges Radio AB granskning och kontroll av filmer och videogram om framställningen i • Sveriges Television AB en film eller videogram ska godkännas för visning vid allmän • Sveriges Utbildningsradio AB sammankomst eller offentlig tillställning. Biografbyrån ska också utöva tillsyn över lagens efterlevnad och över efterlevnaden av 16 kap. Stiftelser m.fl. inom Kulturdepartementets ansvarsområden 10 b och 10 c §§ brottsbalken. Biografbyrån lämnar medgivande till åtal och avger yttrande enligt 16 kap. 19 § brottsbalken. Bildkonst Upphovsrätt i Sveriges (BUS) Drottningholmsvägen 10, 112 42 Stockholm Taltidningsnämndens webbplats Tfn: 08-54 55 33 80, Fax 08-54 55 33 98, E-post: [email protected] Taltidningsnämnden har till uppgift att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för de som har svårigheter att ta del av Bildmuseets skriven text. Taltidningsnämnden handlägger bland annat ärenden om Gammlia. Postadress: Umeå universitet, 901 87 Umeå statligt stöd till radio-och kassettidningar. Tfn: 090-786 52 27, Fax: 090-786 77 33, E-post: [email protected] Talboks- och punktskriftsbibliotekets webbplats Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) ska i samverkan med andra Judiska Museet i Stockholms bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade får Hälsingegatan 2. Postadress: Box 6299, 102 34 Stockholm tillgång till litteratur. TPB har ett specifikt uppdrag att framställa och Tfn: 08-31 01 43, Fax: 08-31 84 04, E-post: [email protected] låna ut talböcker och punktskriftsböcker, inom sitt verksamhetsområde lämna information och råd till folkbibliotek och andra. TPB ska också Kungliga Akademien för de fria konsterna tillhandahålla punktskriftsböcker för försäljning samt ha en central Fredsgatan 12. Postadress: Box 16317, 103 26 Stockholm utskrivningstjänst för dövblinda på punktskrift. Tfn: 08-23 29 45, Fax: 08-790 59 24

Bolag inom Kulturdepartementets ansvarsområden Kungliga Musikaliska Akademien Blasieholmstorg 8,111 48 Stockholm • Bolag inom kulturområdet Tfn: 08-407 18 00, Fax: 08-611 87 18, E-post: [email protected] • Kungliga Dramatiska Teatern AB • Kungliga Operan AB Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien • Voksenåsen A/S Villagatan 3. Postadress: Box 5622, 114 86 Stockholm Tel. 08-440 42 80. Fax 08-440 42 90, E-post: [email protected] Medierådet (tidigare Våldsskildringsrådet) Stiftelsen Arbetets museum Vasagatan 8-10. Postadress: 103 33 Stockholm Laxholmen, 602 21 Norrköping Tfn: 08-405 10 00, Fax: 08-20 15 64, E-post: ann- Tfn: 011-18 98 00, Fax: 011-18 22 90: E-post: [email protected] [email protected]

Nordicom (Nordiskt Informationscenter för Medie- och Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem Kommunikationsforskning) Herserudsv.32. Postadress: Carl Milles väg 2, 181 34 Lidingö Postadress: Göteborgs universitet, Box 713, 405 30 Göteborg Tfn: 08-446 75 90, Fax: 08-767 09 02, E-post: [email protected] Tfn: 031-773 10 00, Fax: 031-773 46 55 E-post: [email protected] Stiftelsen Dansens Hus Barnhusgatan 12-14. Postadress: Wallingatan 21, 111 24 Stockholm Riksteatern Tfn: 08-508 990 00, Fax: 508 990 10, E-post: [email protected] Hallundavägen 30, 145 83 Norsborg Tfn: 531 991 00, Fax: 08-531 830 12, E-post: [email protected] Stiftelsen Dansmuseifonden/Dansmuseet Gustav Adolfs torg 22-24, 111 52 Stockholm Röhsska museet för konsthanverk och design Tfn: 441 76 50, Fax: 20 06 02, E-post: [email protected] Vasagatan 37-39. Postadress: Box 53178, 400 15 Göteborg Tfn: 031-61 38 50, Fax: 031-18 46 92, E-post: [email protected] Stiftelsen Drottningholms teatermuseums Kvarnholmsvägen 56, Gäddviken, Nacka. Postadress Box 15417, 104 65 Stockholm Språkrådet/Institutet för språk och folkminnen Tfn: 08-556 931 11, Fax: 08-556 931 01, E-post: Bjurholmsgatan 12. Postadress: Box 20057, 104 60 Stockholm [email protected] Tfn: 08-442 42 00, Fax: 08-442 42 15, E-post: [email protected] Stiftelsen framtidens kultur Stiftelsen Ájtte - Svenskt fjäll- och samemuseum Dag Hammarskjölds väg 10 C. Postadress: Glunten, 751 83 Uppsala Kykogatan 3. Postadress: Box 116, 962 23 Jokkmokk Tfn: 018-17 19 40, Fax: 018-17 19 41, E-post: Tfn: 0971-170 70, Fax: 0971-120 57. E-post: [email protected] [email protected] Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur/Centrum Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek för lättläst Upplandsgatan 4.Postadress: Box 1124, 111 81 Stockholm Långholmsgatan 27-29. Postadress: 9145, 102 72 Stockholm Tfn: 08-412 39 00, Fax: 08-412 39 90, E-post: [email protected] Tfn: 08-640 70 90, Fax: 08-642 76 00, E-post: [email protected] Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna [email protected] Arent Grapegatan 20, 981 32 Kiruna Tfn: 0980-702 26, Fax: 0980-837 79, E-post: [email protected] Stiftelsen Thielska galleriet Sjötullsbacken 6, 115 25 Stockholm Stiftelsen Längmanska kulturfondens nämnd Tfn: 08-662 58 84, Fax: 08-544 85 112, E-post: c/o Margaretha Falk, Box 5073, 102 42 Stockholm [email protected] Tfn 08-611 87 15, E-post: [email protected] Strindbergsmuseet Drottninggatan 85, 111 60 Stockholm Stiftelsen Nordiska museet Tfn: 08-411 53 54, Fax: 08-411 01 41, E-post: Djurgårdsvägen 6-16. Postadress: 27820, 115 93 Stockholm [email protected] Tfn: 08-519 560 00, Fax: 08-519 545 80, E-post: [email protected] Styrelsen för Sveriges författarfond Stiftelsen Rooseum Center for Contemporary Art Klara Norra Kyrkogata 29. Postadress: Box 1106, 111 81 Stockholm Gasverksgatan 22. Postadress: Box 4097, 203 12 Malmö Tfn: 08-440 45 50, Fax: 08-440 45 65, E-post: [email protected] Tfn: 040-12 17 16, Fax: 040-30 45 61, E:post: [email protected] Zornsamlingarna Vasagatan 36. Postadress: Box 32, 792 21 Mora Stiftelsen Skansens Tfn: 0250-59 23 10, Fax: 0250-184 60, E-post: [email protected] Djurgårdsslätten 49-51. Postadress: Box 27807, 115 93 Stockholm Tfn: 08-442 80 00, Fax: 08-442 82 80, E-post: [email protected] Regleringsbrev för Kulturdepartementets myndigheter Regleringsbrev är ett regeringsbeslut som innehåller regeringens mål- Stiftelsen Svenska Filminstitutet och resultatkrav på myndigheterna och deras finansiella Filmhuset, Borgvägen 1-5. Postadress: Box 27126, 102 52 Stockholm förutsättningar, bland annat hur stora anslag myndigheterna får Tfn: 08-665 11 00, Fax: 08-661 18 20, E-post: info@sfi.se använda. Sedan 2003 kan du söka bland alla myndigheters regleringsbrev på Stiftelsen Svenska rikskonserter Ekonomistyrningsverkets (ESV) webbplats. Nybrokajen 11, 111 48 Stockholm För vissa institutioner som inte är myndigheter utfärdar regeringen Tfn: 08-407 16 00, Fax: 08_407 16 50, E-post: [email protected] årligen ett regeringsbeslut som innehåller mål, återrapporteringskrav Stiftelsen Tekniska museet och uppdrag. Mer information finns under Mål, återrapporteringskrav Museivägen 7, Norra Djurgården. Postadress: Box 27842, 115 93 och uppdrag för vissa institutioner till vänster. Stockholm Tfn: 08-450 56 00, Fax: 08-450 56 01, E-post: Landsbygdsdepartementet Sametinget Sametinget är ett samiskt folkvalt organ som ska tillvarata samiska intressen och är samtidigt en statlig förvaltningsmyndighet. Den Myndigheter, nämnder m.fl. inom Landsbygdsdepartementet grundläggande uppgiften är att verka för en levande samisk kultur. Följande sorterar under Landsbygdsdepartementet: Styrelsen för samefonden Jordbruksverket Fondens medel används för att främja rennäring, samisk kultur och Jordbruksverket (SJV) är förvaltningsmyndighet på det samiska organisationer. Webbplats saknas, för att komma i kontakt jordbrukspolitiska området och har ansvar för frågor som gäller hänvisas till Landsbygdsdepartementet. jordbruk, djurhållning, trädgård, rennäring och landsbygdsutveckling. SJV är även chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer. Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för kunskapsuppbyggnad Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård och kompetensförsörjning inom biologiska naturresurser och biologisk Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård prövar bland annat produktion. frågor om disciplinansvar för djurhälsopersonal samt återkallelse av legitimation. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor som rör Statens veterinärmedicinska anstalt skogsbruket och har till uppgift att verka för att landets skogar ska Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) arbetar för en god djurhälsa vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning genom att förebygga, diagnostisera och bekämpa smittsamma samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Myndigheten arbetar också sjukdomar hos djur. med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv. Livsmedelsverket Livsmedelsverket (SLV) är förvaltningsmyndighet för frågor som gäller livsmedel inklusive dricksvatten och har till uppgift att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och goda matvanor.

Fiskeriverket Fiskeriverket är förvaltningsmyndighet för fiskevård och fiske i Sverige. Fiskeriverket har till uppgift att verka för en god fiskevård, en effektiv fiskenäring och ett utvecklat fritidsfiske. Miljödepartementet att finansiera framtida utgifter för använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Myndigheter Till Miljödepartementets verksamhetsområde hör ett antal statliga Lantmäteriet myndigheter och affärsverk. Det är myndigheterna som svarar för den Lantmäteriet bildades den 1 september 2008 när Lantäteriverket och löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer de statliga lantmäterimyndigheterna slogs samman till en myndighet. mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas Lantmäteriet förser samhället med allmänna kartor och annan verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa grundläggande landskaps- och fastighetsinformation. Lantmäteriet en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. arbetar också inom ramen för fastighetsbildningen för en ändamålsenlig fastighetsindelning. Myndigheten fastställer även Boverket ortsnamn. Boverket är den nationella myndigheten för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Verket är central myndighet Naturvårdsverket för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och Naturvårdsverket är samordnare i miljöarbetet - nationellt, inom EU vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av och internationellt. Myndigheten tar fram och förmedlar kunskaper på bebyggelsen och för boendefrågor. miljöområdet, utarbetar förslag till mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken samt genomför miljöpolitiska beslut. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och Naturvårdsverket ska även följa upp och utvärdera miljösituationen samhällsbyggande, Formas och miljöarbetet som underlag för en fortsatt utveckling av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, miljöpolitiken. Formas, stödjer och informerar om forskning inom sina områden. Rådet främjar ekologiskt hållbar tillväxt och utveckling. Statens geotekniska institut, SGI Statens geotekniska institut, SGI, ansvarar för kunskapsuppbyggnad Kemikalieinspektionen, KemI och förmedling av geoteknisk kunskap i Sverige. Institutet ger Kemikalieinspektionen (KemI) är central tillsynsmyndighet med geotekniska råd till statliga myndigheter med ansvar för områden som ansvar för kemikaliekontrollen. KemI arbetar bland annat för att har koppling till miljö, infrastruktur, fysisk planering och byggande. förebygga skador på människor och miljö från kemiska och SGI har ett särskilt ansvar för ras- och skredfrågor. biotekniska produkter. Statens va-nämnd Kärnavfallsfonden Statens va-nämnd handlägger mål enligt lagen om allmänna vatten- Kärnavfallsfondens styrelse förvaltar medel som avsatts i en fond för och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen om allmänna värmesystem.

Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit över ansvar och uppgifter från Statens kärnkraftinspektion, SKI, och Statens strålskyddsinstitut, SSI, vilka upphörde den 30 juni 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar för att skydda människor och miljö från skadlig verkan av strålning, nu och i framtiden.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter. Myndigheten fungerar som samhällets expertorgan inom meteorologi, hydrologi och oceanografi samt är en resurs i miljöarbetet. Näringsdepartementet Energimarknadsinspektionen Utövar tillsyn över nätföretagen enligt ellagen samt utövar tillsyn över naturgasmarknaden m.m. Näringsdepartementets myndigheter Box 155, 631 03 Eskilstuna Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga Telefon 016-16 27 00 myndigheter. Det är myndigheterna som svarar för den löpande E-post: [email protected] verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas Konkurrensverket, KKV verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa KKV:s övergripande uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. Till såväl privat som offentlig verksamhet till nytta för konsumenter. Näringsdepartementet hör 24 myndigheter, varav fyra affärsverk och Myndigheten övervakar att företagen följer konkurrenslagen, föreslår en domstol. regeländringar som skulle vara bra för konkurrensen, sprider information om vilka regler som gäller och ger bidrag till forskning Bolagsverket om konkurrens. Bolagsverket hanterar huvudsakligen registreringen av nya företag och 103 85 Stockholm registerändringar för befintliga företag, tar emot årsredovisningar, Telefon 08-700 16 00 registrerar företagsinteckningar och fattar även beslut i likvidationer. E-post: [email protected] Bolagsverket bildades den 1 juli 2004 och ingick tidigare i Patent- och registreringsverket, PRV. Oljekrisnämnden 851 81 Sundsvall Oljekrisnämnden är en domstolsliknande myndighet som handlägger Telefon 060-18 40 00 vissa ersättningsfrågor enligt oljekrislagen (1975:197). E-post: [email protected] Nämnden nås genom: Näringsdepartementet Elsäkerhetsverket 103 33 Stockholm Elsäkerhetsverket arbetar för att förebygga att människor och egendom Telefon 08-405 10 00 skadas av el. De arbetar också för att elektriska apparater och registrator[@]enterprise.ministry.se elinstallationer är konstruerade och utförda på ett sådant sätt att de inte stör utrustning för radio och telekommunikation och andra apparater. Patent- och registreringsverket, PRV Box 4, 681 21 Kristinehamn PRV arbetar med ärenden som rör patent, design, varumärken, Telefon 0550-851 00 personnamn, periodiska skrifter och uppdragsverksamhet. E-post: [email protected] Box 5055, 102 42 STOCKHOLM Telefon 08-782 25 00 Rymdstyrelsen E-post: [email protected] Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Post- och telestyrelsen, PTS Sverige vad gäller forskning och utveckling. Rymdstyrelsen är PTS verkar inom tele-, IT-, radio- och postområdena och har som mål kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete. Det svenska att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra rymdprogrammet genomförs till största delen i internationellt kommunikationstjänster. samarbete, främst inom ramen för europeiska rymdorganet ESA, samt Box 5398, 102 49 STOCKHOLM genom bilateralt samarbete. Telefon 08-678 55 00 Box 4006, 17104 Solna E-post: [email protected] Telefon 08-6276480 E-post: [email protected] Rederinämnden Nämndens uppgift är att pröva frågor om statligt stöd till svensk sjöfart Statens energimyndighet och följa upp den svenska sjöfartens internationella Energimyndigheten arbetar inom flera större arbetsområden för att konkurrenssituation. skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en Box 11125, 404 23 GÖTEBORG kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Myndigheten bedriver Telefon 031-80 63 40 forskningsfinansiering för att effektivisera användningen av energi E-post: [email protected] samt för att främja ny energiteknik och ny energiproduktion. Energimyndigheten ansvarar även för betydande delar av Rikstrafiken elcertifikatsystemet. Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och samordning av Box 310, 631 04 Eskilstuna den kollektiva interregionala persontrafiken och därigenom bidra till Telefon 016-544 20 00 att de transportpolitiska målen uppnås. Rikstrafiken svarar som en del E-post: regististrator[@]energimyndigheten.se av detta arbete för statens upphandling av transportpolitiskt motiverad persontrafik som inte kan bedrivas på kommersiella grunder, t.ex. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI sovvagnstrafiken mellan norra Sverige och Stockholm/Göteborg. VTI är ett nationellt forskningsinstitut som har till huvuduppgift att Box 473, 851 06 SUNDSVALL bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och Telefon 060-67 82 50 transporter. I institutets forsknings- och utvecklingsarbete ingår E-post: registrator@rikstrafiken.se analyser av transportsektorns effekter på miljön och energiförbrukningen. VTI har också ett stort internationellt samarbete. 581 95 Linköping Telefon 013-20 40 00 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Trafikanalys Sveriges geologiska undersökning, SGU, inkl.Bergsstaten Trafikanalys är regeringens utvärderings- och analysorgan för frågor SGU undersöker, dokumenterar och informerar om berggrund, inom hela transportområdet. Myndigheten ansvarar för att utvärdera jordarter och grundvatten i Sverige. Som central myndighet för åtgärder och redovisa olika åtgärders effekter inom transportområdet. geologi och mineralfrågor i Sverige är en av SGUs viktigaste uppgifter Trafikanalys ansvarar också för resvane- och transportundersökningar att möta efterfrågan på geologisk information från samhället. samt för den officiella statistiken inom området transporter och Box 670, 751 28 Uppsala kommunikation. Telefon 018-17 90 00 Sveavägen 90, 113 59 Stockholm E-post: [email protected] Telefon 010-414 42 00 E-post: trafi[email protected] Tillväxtanalys Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att belysa de områden som har Trafikverket störst betydelse för tillväxt. Det övergripande målet är att stärka den Trafikverket ansvarar bland annat för den samlade svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i trafikslagsövergripande långsiktiga infrastrukturplaneringen för väg, fler och växande företag i alla delar av landet. Myndigheten arbetar järnväg, sjö och luft samt för planering, byggande, drift och underhåll med utvärderingar, analyser och statistik i ett brett svenskt och av de statliga vägarna och järnvägarna. Trafikverket ska med internationellt perspektiv. utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar Studentplan 3, 831 40 Östersund för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt Telefon 010-447 44 00 och långsiktigt hållbart transportsystem. E-post: [email protected] 781 89 Borlänge Telefon 0771-921 921 Tillväxtverket Tillväxtverket arbetar för fler och växande företag samt ett hållbart och Transportstyrelsen konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. I Tillväxtverket Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög ingår verksamhet som tidigare har funnits inom Nutek och kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, Glesbygdsverket samt Konsumentverkets uppdrag kring kommersiell sjöfart och väg. De har det samlade ansvaret för att ta fram regler och och offentlig service. se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer Box 4044, 102 61 Stockholm dem. Transportstyrelsen finns på elva orter i landet och huvudkontoret Telefon 08-681 91 00 är placerat i Norrköping. 601 73 Norrköping Telefon 0771-503 503 E-post: [email protected]

Verket för innovationssystem, Vinnova Vinnovas uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv samt genom ﬁnansiering av behovsmotiverad forskning. 101 58 Stockholm Telefon 08-473 30 00 E-post: [email protected]

Näringsdepartementets domstol Till Näringsdepartementets verksamhetsområde hör en domstol.

Patentbesvärsrätten Patentbesvärsrätten är en förvaltningsdomstol som efter överklagande överprövar Patent- och registeringsverkets beslut i ärenden om patent, varumärken och mönster samt namn och utgivningsbevis. Domstolen överprövar också Statens jordbruksverks beslut i ärenden om växtsortsskydd. Box 24160, 104 51 Stockholm Telefon 08-783 38 50 E-post: [email protected] Socialdepartementet omreglerade apoteksmarknaden. Från 1 juli 2009 utgör bolaget en länk mellan hälso- och sjukvården och alla aktörer på den omreglerade apoteksmarknaden. Myndigheter och bolag under Socialdepartementet Till Socialdepartementets verksamhet hör myndigheter som ansvarar Arbetsgivarverket för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga fastställer mål, riktlinjer och resursfördelning för myndigheternas myndigheter och affärsverk. I organisationen ingår också andra verksamhet, men bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en arbetsgivare med anknytning till det statliga området. lag eller besluta i olika ärenden. Till departementets verksamhetsområde hör även statligt ägda bolag, institut, nämnder, Arvsfondsdelegationen stiftelser och delegationer. Allmänna arvsfonden ärver de personer som inte efterlämnar make eller närmare släktingar än kusiner, såvida inte de avlidna har skrivit Alkoholsortimentsnämnden ett testamente som utesluter arvsfonden från arv. Arvsfonden stödjer Alkoholsortimentsnämnden garanterar att försäljningsmonopolet inte ideella föreningar och andra icke-vinstdrivande organisationer, som verkar diskriminerande. vill pröva nya idéer för att utveckla verksamheter för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning på deras egna villkor. Apoteket AB Arvsfondsdelegationen beslutar om vilka projekt som ska få stöd och Apoteket AB säljer läkemedel till allmänheten och ska bidra till en god följer upp dessa projekt. Delegationen ser också till att erfarenheterna läkemedelsförsörjning i Sverige. Från och med den 1 juli 2009 kan från verksamheten sprids och informerar om arvsfondens ändamål och även privata aktörer med tillstånd från Läkemedelsverket sälja medlens användningsområde. läkemedel till allmänheten. Barnombudsmannen (BO) Apoteksgruppen i Sverige Holding AB Barnombudsmannen bevakar barns och ungas intressen och rättigheter. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är moderbolag i Apoteksgruppen, som organiserar småföretagarapotek. Man har bland Boverket annat en gemensam serviceorganisation för ekonomi, IT, Boverket är den nationella myndigheten för samhällsplanering, varuförsörjning och inköp med mera. stadsutveckling, byggande och boende. Verket är central myndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och Apotekens Service AB vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av Apotekens Service AB är ett statligt bolag som erbjuder bebyggelsen och för boendefrågor. infrastrukturtjänster för apoteksmarknadens aktörer på den Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) statsförvaltningen. Detta innebär att Krus ska uppmärksamma Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer och initierar regeringen på behov av samlade stödinsatser inom området, men också grundläggande och behovsstyrd forskning inom områdena att Krus ska ge myndigheterna en kvaliﬁcerad hjälp i arbetet med att arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbetsmiljö, folkhälsa, omsorg och skaffa rätt kompetens för att lösa sina viktiga samhällsuppdrag, på kort välfärd. såväl som lång sikt.

Fortiﬁkationsverket Lantmäteriet Fortiﬁkationsverket är försvarets hyresvärd. De är en av landets största Lantmäteriet bildades den 1 september 2008 när Lantäteriverket och fastighetsägare och specialiserade på försvarsfastigheter. de statliga lantmäterimyndigheterna slogs samman till en myndighet. Lantmäteriet förser samhället med allmänna kartor och annan Försäkringskassan grundläggande landskaps- och fastighetsinformation. Lantmäteriet Försäkringskassan administrerar de delar av socialförsäkringen som arbetar också inom ramen för fastighetsbildningen för en ger ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp eller för ändamålsenlig fastighetsindelning. Myndigheten fastställer även barnfamiljer. ortsnamn.

Hjälpmedelsinstitutet (HI) Läkemedelsverket (LV) Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området Läkemedelsverket kontrollerar läkemedel samt ger producentobunden hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. information och behandlingsrekommendationer.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Länsstyrelserna Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd undersöker och beslutar i fall Sverige är indelat i 21 län som alla har en länsstyrelse och en som rör felbehandling inom hälso- och sjukvården. landshövding. Länsstyrelsen är en statlig samordnande myndighet, en servicemyndighet, en överklagandeinstans och med tillsynsansvar. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Länsstyrelsen står som garant för att de av regeringen beslutade Myndigheten ska genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning nationella målen genomförs. stärka rättsäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet och skapa ökad tilltro hos medborgarna. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) Handisam har ett strategiskt uppdrag att verka pådrivande i svensk Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) handikappolitik. Kompetensrådet för utveckling i staten är en stabsmyndighet som ska bistå regeringen i frågor som rör strategisk kompetensförsörjning i Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) Socialstyrelsen Myndigheten har övergripande ansvar för adoptioner från andra länder. Socialstyrelsen utövar tillsyn, utvecklar, samordnar samt bedriver utbildning inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Myndigheten för vårdanalys Myndigheten för vårdanalys utvärderar och analyserar såväl offentligt Statens ansvarsnämnd som privat ﬁnansierad hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, samt Nämnden prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, vissa delar av socialtjänsten utifrån patienters och medborgares avstängning och läkarundersökning med tvång beträffande statligt perspektiv. Den redovisar verksamheternas kvalitet och effektivitet anställda i högre befattningar. samt utvärderar effekter av reformer och satsningar som regeringen gör. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Statens beredning för medicinsk utvärdering granskar de metoder som Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) används inom sjukvården och gör objektiva utvärderingar av deras Nämnden för statligt stöd till trossamfund handlägger ärenden som kostnader, risker och nytta. gäller statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. Bidrag utgår till 36 samfund. Bidrag kan utgå som organisationsbidrag, Statens bostadskreditnämnd (BKN) verksamhetsbidrag eller projektbidrag. Statens bostadskreditnämnd har till uppgift att - bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder Offentliga sektorns särskilda nämnd sker i tillräcklig omfattning och ta de initiativ som behövs i detta syfte - förvalta och redovisa kreditgarantier som nämnden utfärdat Pensionsmyndigheten - för statens räkning träffa avtal med kommuner om statens medverkan Pensionsmyndigheten handhar den allmänna pensionen och har i vid omstrukturering eller rekonstruktion av kommunala bostadsföretag uppdrag att förenkla information till pensionssparare och pensionärer. - följa den ekonomiska utvecklingen i de kommuner och bostadsföretag som berörs eller kan komma att beröras av åtgärder Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor som genomförs med statlig medverkan samt utvärdera effekterna av Nämnden prövar tvistefrågor som rör tillämpningen av avtalet den 31 genomförda åtgärder januari 1986 om ersättning vid personskada (PSA), samt - pröva och besluta om statliga bidrag för kommunala hyresgarantier. överklaganden av beslut av Kammarkollegiet, bland annat enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada. Statens Bostadsomvandling AB (Sbo) Statens Bostadsomvandling AB är ett aktiebolag med uppgift att Smittskyddsinstitutet (SMI) omvandla tomma bostäder i det kommunala bostadsbeståndet. Smittskyddsinstitutet bevakar det epidemiologiska läget i landet. Statens fastighetsverk (SFV) grupplivförsäkring enligt TGL-S och utöva arbetsgivarens Statens fastighetsverk ansvarar för att förvalta en viss del av statens befogenheter enligt vissa statliga pensionsbestämmelser. Nämndens fasta egendom, som till exempel utrikesfastigheter, de kungliga verksamheten regleras i Förordning med instruktionen för Statens slotten, Djurgårdsmarken och regeringsbyggnaderna, vissa tjänstepensions- och grupplivnämnd. Nämndens kansli har sitt säte hos kulturfastigheter, gamla fästen, monument, vissa älvsträckor och Statens pensionsverk i Sundsvall. markområden samt vissa donationsfastigheter. Myndigheten ska på uppdrag av regeringen genomföra nybyggnation och ombyggnation av Statens tjänstepensionsverk (SPV) fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom. Statens tjänstepensionsverk ska sköta tjänstepensioner med statlig anknytning på ett serviceinriktat, säkert och effektivt sätt. SPV Statens folkhälsoinstitut (FHI) administrerar tjänstepensioner och andra avtalsförmåner för stat och Statens folkhälsoinstitut följer upp, utvärderar och sprider kunskap om statliga bolag. Tjänstepensionen är ett komplement till den allmänna metoder inom folkhälsoområdet samt bedriver tillsyn inom områdena pensionen. alkohol, narkotika och tobak. Statens va-nämnd Statens geotekniska institut (SGI) Statens va-nämnd handlägger mål enligt lagen om allmänna vatten- Statens geotekniska institut ansvarar för kunskapsuppbyggnad och och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen om allmänna förmedling av geoteknisk kunskap i Sverige. Institutet ger geotekniska värmesystem. råd till statliga myndigheter med ansvar för områden som har koppling till miljö, infrastruktur, fysisk planering och byggande. SGI har ett särskilt ansvar för ras- och skredfrågor. Statens överklagandenämnd Statens överklagandenämnd är en myndighet som prövar Statens institutionsstyrelse (SiS) överklaganden av statliga myndigheters anställningsbeslut. Nämnden Statens institutionsstyrelse ansvarar för tvångsvård av unga och vuxna prövar också vissa beslut som rör totalförsvarspliktiga och utbildning i på särskilda institutioner. skydd mot olyckor.

Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd (PGN) Statskontoret Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd inrättades 1988 enligt Statskontoret har till uppgift att på regeringens uppdrag analysera och avtal om statlig tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S). Myndigheten leds granska den offentliga förvaltningens funktionssätt, att redovisa av en nämnd som består av en opartisk ordförande och företrädare för effekter av statliga åtgärder och ge underlag för omprövning och arbetsgivare och arbetstagarparter på den statliga arbetsmarknaden. effektivisering av statlig och statligt ﬁnansierad verksamhet. Nämndens uppgift är att pröva frågor om undantag från reglerna om Statskontoret utför också uppdrag åt statliga kommittéer. Stiftelsen Statshälsan Stiftelsen Statshälsans ändamål att främja god arbetsmiljö och motverka ohälsa för de arbetstagare i staten för vilka centrala ramavtal tecknas eller brukar tecknas mellan Arbetsgivarverket och de centrala fackföreningarna.

Swedesurvey AB Swedesurvey AB exporterar svenskt kunnande inom lantmäteriområdet, med fokus på fastighetssystem, geograﬁsk information och fastighetsinformation samt geograﬁsk informationsteknik.

Systembolaget AB Systembolaget AB har ensamrätt i Sverige på att sälja alkoholhaltiga drycker i detaljhandelsledet.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar om vilka läkemedel och varor som ska ingå i läkemedelsförmånerna och sätter även pris på dessa produkter. Dessutom beslutar TLV om vilka läkemedel som ska ingå i högkostnadsskyddet för tandvård och vilken tandvård som ska subventioneras av staten, samt referenspriser för olika tandvårdsåtgärder.

Trygghetsstiftelsen Trygghetsstiftelsen hanterar det statliga trygghetsavtalet. Stiftelsens ändamål är att stödja och hjälpa arbetstagare inom den statliga sektorn som på grund av arbetsbrist är uppsägningshotade, uppsagda eller arbetslösa. Stiftelsen ger också stöd och hjälp till arbetstagare som vid omlokalisering inte väljer att följa med till ny ort. Utbildningsdepartementet Kungliga bibliotekets webbplats Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Huvuduppgiften är att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla Myndigheter inom Utbildningsdepartementets svenskt tryckt och audiovisuellt material. KB samordnar de svenska verksamhetsområde forskningsbibliotekens arbete. KB är också ett forskningsbiliotek, Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör en mängd främst inom humaniora och samhällsvetenskap. myndigheter som ansvarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Polarforskningssekretariatets webbplats Regeringen fastställer mål, riktlinjer och resursfördelning för Polarforskningssekretariatets uppgift är att främja och samordna myndigheternas verksamhet, men bestämmer inte hur myndigheterna svensk polarforskning. Det innebär bland annat att följa och planera ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. forskning och utvecklingsarbete samt organisera och genomföra expeditioner i Arktis och Antarktis. Myndigheter inom forskningsområdet Högskoleverkets webbplats (universitet och högskolor) Det finns 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Därutöver Etikprövningsnämndernas webbplats finns det ett antal enskilda utbildningsanordnare som har utbildningar Organisationen för etikprövning av forskning som avser människor som leder till en akademisk examen eller ger högskolepoäng. En lista består av totalt sju nämnder. Etikprövningen sker vid sex regionala med länkar till dessa finns på Högskoleverkets webbplats. etikprövningsnämnder med placering i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Beslut från en regional Vetenskapsrådets webbplats etikprövningsnämnd kan överklagas till Centrala Vetenskapsrådet stödjer grundläggande forskning av högsta etikprövningsnämnden som även avgör överlämnade ärenden vid vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden, och den oenighet inom en regional etikprövningsnämnd. Centrala huvudsakliga uppgiften är att fördela medel till forskning i konkurrens. etikprövningsnämnden har tillsynsansvar över etikprövningslagens Vetenskapsrådet ansvarar också för forskningsstrategiska frågor, efterlevnad. analys, forskningsinformation och forskningskommunikation.

Institutet för rymdfysiks webbplats Myndigheter inom utbildningsområdet Institutet för rymdfysik (IRF) är ett statligt forskningsinstitut som bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik och Centrala studiestödsnämndens webbplats atmosfärfysik samt rymdteknik. Institutet ska medverka i utbildning Centrala studiestödsnämnden (CSN) beviljar och betalar ut studiestöd som anordnas vid högskolor. Institutet är förlagt till Kiruna men till studerande på olika utbildningsnivåer och hanterar återbetalningen bedriver även verksamhet i Umeå, Uppsala och Lund. av studielån. CSN administrerar även hemutrustningslånet till Kungliga bibliotekets webbplats utländska medborgare. Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Huvuduppgiften är att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla Högskolans avskiljandenämnds webbplats svenskt tryckt och audiovisuellt material. KB samordnar de svenska Högskolans avskiljandenämnd (HAN) prövar ärenden om att avskilja forskningsbibliotekens arbete. KB är också ett forskningsbiliotek, studenter från högskoleutbildning efter anmälan från rektor vid ett främst inom humaniora och samhällsvetenskap. universitet eller en högskola. Avskiljandenämndens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Myndigheten för yrkeshögskolans webbplats Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar vilka utbildningar som ska Högskoleverkets webbplats ingå i yrkeshögskolan och beviljar statsbidrag till Högskoleverket (HSV) är en myndighet för frågor som rör universitet utbildningsanordnarna Vid myndigheten finns en tillsynsenhet som och högskolor och verksamheten består av kvalitetsutvärdering av granskar och kontrollerar utbildningars kvalitet. Myndigheten ansvarar högskoleutbildning, prövning av examenstillstånd och tillsyn över också för att analysera arbetsmarknadens behov av högskolans verksamhet. Högskoleverket är statistikansvarig yrkeshögskoleutbildningar och redovisa de studerandes prestationer myndighet för högskolan och svarar för uppföljning av högskolans och sysselsättning efter slutförda studier. Slutligen samordnar verksamhet och omvärldsbevakning. Högskoleverket svarar även för myndigheten validering av utbildningar och är den nationella information om högskolan och utbudet av utbildning vid universitet samordningspunkten för EQF - den europeiska referensramen för och högskolor samt bedömning av utländska utbildningar på kvalifikationer för livslångt lärande. eftergymnasial nivå. Sameskolstyrelsens webbplats Internationella programkontoret för utbildningsområdets Sameskolstyrelsens uppgift är att ge samiska barn en utbildning med webbplats samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK/ språket och den samiska kulturen. Utbildningen bedrivs vid Programkontoret) är den myndighet som utgör svenskt programkontor sameskolor samt i integrerad samisk undervisning i kommunal för EU-program och andra internationella program inom grundskola. Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och därtill utbildningsområdet. Programkontorets huvuduppgift är bland annat att hörande verksamhet. Sameskolstyrelsen ska även främja och utveckla informera om, stödja och utvärdera program och EU-bidrag. Det kan samisk undervisning och bistå vid uppsökande verksamhet bland gälla allt från internationella samarbetsprojekt inom utbildning och samer samt informera om sameskolan och samisk undervisning i det kompetensutveckling till praktik och studier utomlands. Utbyten för offentliga skolväsendet. ungdomar och lärare är en viktig del av verksamheten. Statens skolinspektions webbplats Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats Statens skolinspektion ansvarar för kvalitetsgranskning av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ansvarar för statens skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten har i uppgift tillsyn över det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna att ge specialpedagogiskt stöd till huvudmän inom skolväsendet, anordnande förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med mera. främja tillgången till anpassade läromedel och fördela statsbidrag till Skolinspektionen ansvarar vidare för så kallad tillståndsprövning av vissa utbildninganordnare. Dessutom är myndigheten huvudman för fristående skolor. Det innebär att myndigheten beslutar om den statliga specialskolan för elever med vissa funktionsnedsättningar. godkännande av och rätt till bidrag för fristående skolor, samt om återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Svenska Unescorådets webbplats Dessutom är Skolinspektionen värdmyndighet för Skolväsendets Unesco, United Nations Educational, Scientific and Cultural överklagandenämnd och vid Skolinspektionen finns också barn- och Organisation, är Förenta Nationernas (FN) organisation för fred genom elevombudet. samarbete mellan länder inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Svenska Unescorådet är inte detsamma som Unesco, Statens skolverks webbplats varje land som är med i Unesco ska ha en nationalkommission, som Statens skolverk är förvaltningsmyndighet för det offentliga samarbetar med myndigheter, institutioner och personer inom Unescos skolväsendet och för den av det allmänna anordnande ansvarsområden och är en länk mellan Unesco och det egna landet. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket ska bidra Svenska Unescorådet har till uppgift att främja Unescos verksamhet i till måluppfyllelsen inom utbildningsområdet genom att svara för Sverige. uppföljning, utvärdering och utveckling av skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildningen Universitet och högskolor på Högskoleverkets webbplats samt för vissa styrdokument. Det finns 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Därutöver finns det ett antal enskilda utbildningsanordnare som har utbildningar Skolväsendets överklagandenämnds webbplats som leder till en akademisk examen eller ger högskolepoäng. En lista Skolväsendets överklagandenämnd (Överklagandenämnden) har till med länkar till dessa finns på Högskoleverkets webbplats. uppgift att överpröva vissa beslut av skolhuvudmännen som bedöms vara särskilt viktiga för enskilda elever. Vilka beslut som får Verket för högskoleservices webbplats överklagas hos nämnden anges uttryckligen i skollagen (1985:1100) Verket för högskoleservice, VHS, är en avgiftsfinansierad myndighet och i ett fall i grundskoleförordningen (1994:1194). Genom sin vars uppgift är att på uppdrag av universitet och högskolor biträda vid sammansättning av ledamöter har nämnden en särskild sakkunskap på antagning, vid bedömning av utländska gymnasiebetyg och med skolområdet. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit rådgivning och service i fråga om studieadministrativ verksamhet. går inte att överklaga. VHS ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande högskoleutbildning på uppdrag av universitet och högskolor. VHS ansvarar även för systemförvaltning av främst studieadministrativa IT- system och dess kringmiljöer på uppdrag av bland annat universitet och högskolor.

Överklagandenämnden för studiestöds webbplats Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har till uppgift att pröva överklaganden av Centrala studiestödsnämndens beslut om studiestöd. Utrikesdepartementet för försvarsändamål. ISP övervakar också bestämmelserna i FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen. Box 70252 Myndigheter 107 22 Stockholm Till Utrikesdepartementets (UD:s) verksamhetsområde hör Tel: 08-406 31 00 myndigheter som svarar för den löpande verksamheten inom Fax: 08-20 31 00 statsförvaltningen. Regeringen fastställer mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas verksamhet, men Institutet för utvärdering av internationellt bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en lag eller besluta i utvecklingsssamarbete, Sadev olika ärenden. Till UD hör elva myndigheter. Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete ska Exportkreditnämnden, EKN bland annat utvärdera det svenska bilaterala och multilaterala Exportkreditnämnden har som uppgift att främja export av svenska utvecklingssamarbetet samt analysera det internationella varor och tjänster genom att utfärda garantier. utvecklingssamarbete. Box 3064 Box 1902 103 61 Stockholm 651 19 Karlstad Tel: 08-788 00 00 Tel: 054-10 37 00 Fax: 08-411 81 49 Invest Sweden Folke Bernadotteakademin (Myndigheten för utländska investeringar i Sverige) Folke Bernadotteakademin verkar inom området internationell Invest Sweden ska genom information och kontakter aktivt medverka konﬂikt- och krishantering och svenskt deltagande i freds- och till att utländska företag investerar eller samverkar med svenska katastroﬁnsatser. Dess grunduppgift är att förbereda, utbilda och företag för att få till stånd nyetableringar och nyinvesteringar i samträna personal som ska medverka i internationella katastrof-, Sverige. krishanterings- och fredsinsatser. Box 90 872 64 Sandöverken 101 21 Stockholm Tel: 0612-823 00 Tel: 08-402 78 00 Fax: 0612-823 99 Fax: 08-402 78 78

Inspektionen för strategiska produkter, ISP Kommerskollegium Inspektionen för strategiska produkter kontrollerar Sveriges export av Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel vapen och produkter som kan användas såväl i civil verksamhet som och handelspolitik och arbetar för en öppen handel, både inom och utanför EU. Fax: 08-20 88 64 Box 6803 113 86 Stockholm Svenska institutet, SI Tel: 08-690 48 00 Svenska institutet ska sprida kunskap om Sverige i utlandet och svara Fax: 08-30 67 59 för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt. Nordiska Afrikainstitutet Box 7434 Nordiska Afrikainstitutets uppgift är att främja och bedriva 103 91 Stockholm vetenskaplig forskning om Afrika samt främja samarbete och Tel: 08-453 78 00 kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare. Fax: 08-20 72 48 Box 1703 751 47 Uppsala Tel: 018-56 22 00 Fax: 018-56 22 90

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är central myndighet för teknisk kontroll och fungerar bland annat som ackrediteringsorgan för laboratorier, certiﬁeringsorgan och miljökontrollanter. Box 878 501 15 Borås Tel: 033-17 77 00 Fax: 033-10 13 92

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Sida är central förvaltningsmyndighet för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med utvecklingsländer och för stödet till länder i Central- och Östeuropa för att främja säkerhet, demokrati och en hållbar utveckling. 105 25 Stockholm Tel: 08-698 50 00 Webbkartor från några statliga myndigheter m m inlagda i SW-klassiﬁkationssystem

Dessutom är kortfattat inlagt myndigheter som i förteckningen inte fått webbkartor. Dessa myndigheter är inte angivna i innehållsförteck- ningen. 1 Psykologiska och ﬁlosoﬁska verksamheter

Särskilda områden:

10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar. 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning 103 Övergripande värderingar. Allmänna encyklopedier. 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband 105 Övergripande om forskning 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. 108 Samhällskunskap. 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.

11/19 Individernas inre verkligheter. 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 10 Övergripande samhällskunskap. Sven Wimnells hemsida lades in på Internet Övergripande värderingar. våren 1998 och har nu adressen http://wimnell.com Särskilda områden: På hemsidan ges en relativt kort redovisning av ett forsknings- 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar. arbete med titeln: ”Samhällsplaneringens problem. Hur ska man 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. kunna förbättra världen.” Med ett klassifikationssystem för 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning mänskliga verksamheter. Redovisningen omfattar sju inledande 103 Övergripande värderingar. Allmänna encyklopedier. dokument och 129 dokument med innehåll i verksamhetsområden 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband som formar världens framtid. 105 Övergripande om forskning 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter Redovisningen bygger i stor utsträckning på hänvisningar till myn- 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. digheter och organisationer som har något att framföra av betydelse 108 Samhällskunskap. för samhällsutvecklingen, och som finns på Internet. Numera finns de 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. flesta av betydelse där och förmågan att berätta om sina verksamheter har ökat. Datortekniken har utvecklats. Ändå är det svårt att hitta saker. De som finns på Internet ändrar ofta teknik, adresser och innehåll. Det förändras hela tiden.

Kompletterande bilagor Det som finns på http://wimnell.com är inte tillräckligt, det som skulle behövas där får inte plats. De 129 sidorna på hemsidan kompletteras av bilagor som finns som länkar på hemsidan, och vanligen är gjorda som pdf-dokument. En förteckning över bilagor finns i:

Sven Wimnell 080203+++: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utred- ningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Den kompletteras vartefter och innehåller till stor del innehålls- förteckningar till bilagorna. Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW- Om klassifikationssystem: klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf) Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305. 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf) Sven Wimnell 20 dec 2010 : Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf) Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifika- Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. tionssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) (http://wimnell.com/omr40n.pdf) En längre beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder. Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW- klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)Sven Wimnell 050130: SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassiﬁkationssystem. Områdena Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad (http://wimnell.com/omr40k.html) 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf) Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http:// YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW- wimnell.com/omr40x.pdf) klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf) 000720: En jämförelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.(http://www.wimnell.com/omr102b.pdf) Innehåller också sam- Politiken är en viktig förutsättning för manställningar om samhällsplaneringens problem. utvecklingen.

Från Internet 7 juni 1999. 2 st söksystem byggda på bibliotekssyste- Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, met DC ( söksystemet BUBL LINK) och bibliotekssystemet DK och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller (söksystemet NISS). En jämförelse och en jämförelse också med Sven politik men också mycket annat: Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102a.html) Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. Några av de vanligaste sökmotorerna 1999: (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf) Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf) Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http:// wimnell.com/omr36-39i.pdf) Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassiﬁkationssystem för mänskliga Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http:// för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. wimnell.com/omr36-39j.pdf) (http://wimnell.com/omr40ze.pdf) Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, Varken Högskoleverket eller Utbildningsdepartementet har någon som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad förteckning över landets professurer/professorer. individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf) Ett försök att få ordning på professorerna/professurerna: Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, un- och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av dersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf) riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. (http://wimnell.com/omr93c.pdf) Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer. (http://wimnell.com/ Äldre bilagor ﬁnns i område 40 på hemsidan.. omr36-39m.pdf) Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/ höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf) omr36-39xbudgets.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/ Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf) omr36-39xbudgetmp.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/ Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/ omr36-39xbudgetv.pdf) omr36-39p.pdf) Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf) något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf) Denna sammanställning innehåller på sidorna 8-53 en litet fylligare beskrivning av forskningsprojektet om samhällsplaneringens problem Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om och klassifkationssystemet för verksamheter, med bilder och diagram. skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf) Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http:// välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf) wimnell.com/omr36-39s.pdf) Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39za.pdf) välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf) Innehåller bl a Köpenhamnsmötet om klimat. Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk årsbok för Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http:// Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o wimnell.com/omr36-39u.pdf) d. (http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf) Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassiﬁkationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf) Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008. (http://wimnell.com/ omr36-39x.pdf) Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor. Samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf) Hur ska man kunna förbättra världen?

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Det är problem med världens klimat. Klimatförändringarna ger re- Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010. dan svåra konsekvenser och det blir säkert värre om inget görs för att http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf förbättra utvecklingen. Det finns också andra problem, om välfärds- fördelningen i världen mm. Det är bråttom att göra något. Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Det behövs planeringar som klargör utvecklingen och riktar in den Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010. på lämpligt sätt mot framtiden. Planeringar bör inehålla fyra moment: http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf hur var det, Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. hur är det, Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna, s- hur kan det bli och problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm. hur bör det bli. http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Vi i världen lever på det hela taget i ett planeringslöst tillstånd. Det finns delvis beskrivningar om hur det var, hur det är, kan bli och bör Sven Wimnell 20 dec 2010 : bli, men det finns inga heltäckande beskrivningar som systematiskt går Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring igenom alla problem och sätter alla delar i relation till varandra. av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Det är människorna som kan göra något för att förbättra utveck- Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf lingen och människorna agerar enskilt och i grupper som finns i olika storlekar. Sven Wimnell 30 dec 2010 : Beskrivningar i de fyra planeringsmomenten kan vara av olika kva- Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för litet och kan vara dåliga. Beskrivningar från vetenskapliga institutio- socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik. ner ligger vanligen högt på kvalitetsskalan. http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Planeringars uppgift är i första hand att reda ut vad man bör vilja, i andra hand att besluta om åtgärder som leder dit man vill. Vilja och Sven Wimnell 18 feb 2011+21 mars: Till socialdemokraternas åtgärder bör bedömas efter konsekvenser i viktiga avseenden, valberedning. Om politik för en ny partiledare. + Till socialdemokrater Planeringar syftar i första hand till att skaffa sig kunskaper och i om kongressmaterial och framtidsplanering. andra hand till att påverka. http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf En planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan människornas verksamheter. bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, Världen är på katastrofkurs. Vill man undvika katastroferna måste utredning, utbildning, information och planeringar. människorna i världen få kunskper och bli medvetna om hur saker hänger ihop. Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksam- Det är människornas verksamheter som avgör världens framtid. För hetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla framtidsplaneringen har arbetats fram en planeringsfilosofi och ett planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som ska ge bättre framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för underlag för kunskaper om verksamheterna och deras samband - för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. som fördelar i rummet och förändrar med tiden. Klassifikationssystemet är ett beskrivningssystem som på ett syste- Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jättelikt informationssy- matiskt sätt redovisar eller ger en bild av världen och dess problem. I stem som rymmer alla informationsflöden. I själva verket är det så att systemet klassificeras problemen in så att de och deras samband kan de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de före- förstås och så att systemet kan bli ett hjälpmedel för styrningar mot kommande planerings- och beslutsprocesserna. framtiden. Det uppgjorda klassifikationssystemet är i första hand ett Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort kan ses som en mängd informationsproblem med ca 7 miljarder perso- med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa ners, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska verksamheter. processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruk- måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma tion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medan- psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer svariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta genom både inre och yttre informationsflöden. ställning och försöka påverka verksamheterna inklusive samverkans- Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individer- verksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla nas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder på plane- framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen. rings-,forsknings-,utrednings-,utbildnings- och informationsområdena. Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om Systemet har följande avdelningar på högsta nivån: Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet: 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll. 2. Religiösa verksamheter o d. A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. av de fyra ovan nämnda faktorerna. 8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll. 9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen geografi. Biografi. Allmän historia. och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara fakto- till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få rer: uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen. * Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven. Individer och samhällen planerar framtiden. * Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet. planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter * Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. omständigheterna i varje planeringsfall : * Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna. Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna. Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande örhållanden. Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avse- Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ? endena igång av människornas verksamheter : Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ? Individernas viljor. Kollektiva viljor. (Politik). Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter. Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ). Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella hand- hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individer- lingar). nas levnadsvillkor: psykiska och kroppsliga förhållanden och Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut. fysiska och sociala miljöer. SW Klassifikationssystem 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) för verksamheter. 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots utomlands) 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)

10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 36... om individernas kroppsliga förhållanden. 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning 37... om utbildning o d. 103 Övergripande värderingar Allmänna encyklopedier. 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks. 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d 105 Övergripande om forskning 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter 4 Sambandsforskningsverksamheter. 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. 40. Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49. 108 Samhällskunskap. 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap 11/19 Individernas inre verkligheter. 51 Matematik 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 52 Astronomi, rymdforskning 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 53 Fysik o d 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 54 Kemi o d 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 56 Paleontologi, arkeologi o d 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, ärftlighet 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 58 Botanik. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 59 Zoologi

2 Religiösa verksamheter o d 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 20 Övergripande religiösa verksamheter o d 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter 21 Allmän religionsvetenskap 61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverksamheter 22/28 Kristna religioner 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) 29 Icke kristna religioner o d 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. 3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter. 31 Statistik och demografi 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger. 32 Statsvetenskap 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik 645 Användning av inventarier o d. 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 649 Personvård: barn, hemsjukvård. 7951 Sociologi. Socialvård. 7952 -7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer 65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d 7957 Undervisning o d. 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet 6520 -6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d 6525 -6529 Militära verksamheter 653 Handelsverksamheter. 796- 799 Sport, idrott o d. 654 Telekommunikationsverksamheter. 655 Förlagsverksamheter o d. 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. 80 Språk.Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89. 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. 81 Litteraturvetenskap - historia. 812/819 motsvarar 82/89. 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad. 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 82/89 Skönlitteratur på olika språk 82 Engelsk skönlitteratur o d. 66/68 Tillverkning av varor 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur 66 Tillverkning av kemivaror o d 84 Fransk skönlitteratur o d 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 85 Italiensk skönlitteratur o d 68 Tillverkning av komplexvaror 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d 89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. 70 Allmänt om konst och kultur. 9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi. 71 Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimatplanering 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur 91 Allm. geografi, reseskildringar 913/919 motsvarar 93/99. 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål.Inredning 75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. 78 Musik ( konserter o d 792) 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria 94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter.Sport 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 7911 -7913 Seder och bruk . 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. 7914 -7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- o Mellanamerika 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden Riksarkivet och landsarkivens webbplats 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. Riksarkivet är förvaltningsmyndighet för arkivfrågor. Riksarkivets huvuduppgifter är att främja en god arkivhantering samt att bevara, Libris/SAB: vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial. Riksarkivet skall Aa Bibliografi också sköta heraldiska frågor och verka för att bestämmelser om Aa:b Bibliografisk forskning Sveriges flagga iakttas. Landsarkiven tar emot lokala och regionala Aa:d Bibliografisk teori, filosofi och metodlära statliga myndigheters handlingar. Det finns landsarkiv i Göteborg, Aa:k Bibliografins historia Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Aa.0 Särskilda typer av bibliografier och förteckningar Stadsarkivet i Stockholm och Värmlandsarkiv i Karlstad fullgör Aa- Särskilda länder och områden uppgifter som landsarkiv. Aaa -Aay Bibliografier för områdena A-Y. Ac Arkiv Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Ac:bf Arkivinstitutioner Upplandsgatan 4.Postadress: Box 1124, 111 81 Stockholm Ac:d Arkivteori, -filosofi, metodlära Tfn: 08-412 39 00, Fax: 08-412 39 90, E-post: [email protected] Ac:k Arkivhistoria Ac:oeArkivlagstiftning Ac- Särskilda länder och områden Aca Arkivteknik och -organisation Acb Arkivens målsättning och uppgifter Acc Arkivens organisation, administration och ekonomi Acd Arkivbestånd Ace Specialsamlingar Acf Arkivens service ( DC, DK 010-019) 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Huvuduppgiften är att samla in, beskriva, bevara och tillhanda- Internetsökning. hålla svenskt tryckt och audiovisuellt material. KB samordnar de svenska forskningsbibliotekens arbete. KB är också ett forsknings- Libris/SAB: biliotek, främst inom humaniora och samh ällsvetenskap. Kungliga A Bok- och biblioteksväsen (Delar. Delar även på 101, 655, 75/77) bibliotekets webbplats Ab Bibliotek Webbkarta Webbkarta för www.kb.se - Kungliga biblioteket Ab:bf Biblioteksinstitutioner Detta är en innehållsförteckning för webbplatsen kb.se. Webbkartan Ab:d Biblioteksteori, -filosofi, metodlära ) ger en översikt av hur informationen är strukturerad i de tre översta Ab:k Bibliotekshistoria nivåerna på webbplatsen. Ab:oaBibliotekssociologi Ab:oeBibliotekslagstiftning • Aktuellt Ab.0 Särskilda typer av bibliotek Ab- Särskilda länder och områden ◦ Nyheter Aba Biblioteksteknik och -organisation ▪ 2011 Abb Bibliotekens målsättning och uppgifter ▪ Biblioteksnyheter Abc Bibliotekens organisation, administration och ekonomi ◦ Evenemang Abd Bokbestånd ◦ Ljud & bild Abe Specialsamlingar ▪ Offentlighet och upphovsrätt Abf Bibliotekens service ▪ KB Forum Abg Bibliotekssamarbete ▪ Röster ur arkiven Abh Kontaktskapande arbete och PR ▪ (DC 020-029. DK 020-028, 002) Metadata & digitalisering – hur tänka nytt? ▪ Dialogmöte i Malmö ▪ Prognoser och Profetior ▪ Mötesplats Open Access 2009 ▪ Lawrence Lessig ▪ Archiving the Web - New Perspectives ▪ Rethinking American Studies ▪ Pressens mediehistoria ▪ The Present Becomes the Past ▪ Tidskrifter efter 1900 ▪ Dewey let's do it! ▪ Digitaliserad svensk dagspress ▪ Arkivets estetiska praktiker ▪ Tidningslänkar ▪ Textflöden ▪ Mikrofilmade tidningar ◦ Kurser & konferenser ◦ Handskrifter ▪ 2011 ▪ Länksamling handskrifter ▪ 2010 ◦ Affischer, kartor och bilder ▪ 2009 ◦ Film, tv och radio ◦ Butik & publikationer ◦ Reklam & information ▪ Butiken böcker ◦ Databaser E-resurser ▪ Butiken presentartiklar ▪ Databaser, alfabetisk ▪ Mediehistoriskt arkiv ▪ E-tidskrifter ▪ Acta ◦ Bibliografier ▪ Övriga publikationer ▪ Svensk historisk bibliografi ▪ Tidskriften Biblis ▪ Svenskt offentligt tryck ◦ Pressbilder ▪ Utländska publikationer • Söka ◦ Sökhjälp ▪ Fråga biblioteket ◦ Böcker ▪ Boka en bibliotekarie ▪ Andra kataloger • Besöka & låna ▪ Specialsamlingar ▪ Avhandlingar ◦ Låna ▪ E-böcker ▪ Lånekort ◦ Musik ▪ Framtagning ▪ Sökhjälp och länkar ▪ Låna & läsa tidningar ◦ Tidningar och tidskrifter ▪ Fjärrlån ▪ Tidningar tidskrifter före 1900 ◦ Läsesalar & expeditioner ▪ Dagstidningar efter 1900 ◦ Kopiering & reproduktion ▪ Priser ▪ Enskilda arkiv ▪ Använda egen kamera ▪ Donationer ▪ Beställning ◦ Kartor, bilder, affischer ▪ Leverans ▪ Kartor ▪ Upphovsrätt ▪ Bilder ◦ Audiovisuella medier ▪ Affischer ▪ Beställa ◦ Särskilda samlingar ▪ Fjärrlån ▪ Roggebiblioteket ▪ Studiebesök ▪ Ryska samlingen ◦ Öppettider ◦ Utländskt förvärv ▪ Helgdagar ▪ Riktlinjer ▪ Sommartid ▪ Inköpsförslag ◦ Tillgänglighet ◦ Digitala samlingar • Samlingarna ▪ Resor genom tiderna ▪ Digitaliserad dagspress ◦ Tryck ▪ Linnés nätverk ▪ Böcker ▪ Codex Gigas ▪ Dagstidningar ▪ Affischer ▪ Tidskrifter ▪ Suecia antiqua... ▪ Vardagstryck ▪ Kartor ▪ Musiktryck ◦ Ur samlingarna ◦ Audiovisuella medier ▪ Video Active ▪ Filmarkivet i Grängesberg • Bibliotekssamverkan ◦ Handskrifter ▪ Handskriftsamlingen ◦ Bibliografisk kontroll ▪ Äldre handskrifter ▪ Kungliga bibliotekets bibliografiska råd ▪ Karl XII till Bellman ◦ Deweyprojektet ▪ Reseskildringar ▪ Kontakta oss ▪ Nyheter ▪ Expertgrupp kompetensfrågor ▪ Bibliotek ▪ Expertgrupp LIBRIS nationella system ▪ Översättningar ▪ Nationella licenser för e-resurser ▪ Utbildning ▪ Nationella referensgruppen ▪ Presentationer ▪ Styrgrupp för OpenAccess.se ▪ Länkar ▪ Sverigebiblioteket ▪ Om Deweyprojektet ◦ Fjärrlån ◦ Digital delaktighet ▪ Kontakt boktransport ◦ Centrala avtal databaser ▪ Rekommendationer ▪ Internt för konsortiet ▪ Kompensation ▪ Avtalsprinciper ▪ Fjärrlån från KB ▪ Databaserna ◦ Utredningar & rapporter ▪ Vanliga frågor • Pliktleverans ▪ Kontaktpersoner ◦ Projektbidrag 2011 från KB ◦ Film ▪ Pågående projekt ◦ Video ▪ Avslutade projekt ◦ Skivor ◦ Statistik om bibliotek ◦ Multimedier ▪ Statistikrapporter ◦ Tv ▪ Användningsstatistik ▪ Riks- & regional-tv ◦ Samverkansbibliotek ▪ Kabel-tv ▪ Biblioteken ◦ Radio ◦ Avgiftsriktlinjer ▪ Privat radio ◦ Referens- och expertgrupper ▪ Sveriges Radio ▪ Deweyprojektet ◦ Tryckta skrifter ▪ Expertgrupp biblioteksstatistik ▪ Pliktexemplar ▪ Expertgrupp digitalisering ▪ För universitet, kommuner och muséer ▪ Expertgrupp Fråga biblioteket ▪ Vanliga frågor ▪ Läsa trycklistor ▪ Projekt Digidaily ▪ Från tryckeri till LIBRIS ▪ Avslutade projekt ▪ Det här ska skickas in ◦ Upphandling ▪ Print-on-demand ▪ Inköp och avrop ◦ Dagstidningar ◦ Lediga & tillsatta anställningar ◦ E-plikt ▪ VMware Specialist till Kungliga biblioteket. ◦ Lagar & förordningar ▪ Huvudregistrator till Kungliga biblioteket • Om oss ▪ Systemutvecklare till Kungliga biblioteket ▪ Utvecklingsledare/ projektledare till Kungliga ◦ Verksamhet biblioteket ▪ Styrande för KB ▪ Teknisk verksamhetsutvecklare till Kungliga ▪ Insynsråd biblioteket ▪ Årsredovisningar ▪ Att arbeta på KB ▪ Digitalisering ◦ Utredningar & yttranden ▪ Internationellt samarbete ◦ Samarbete ▪ Historik ▪ Finansiering ◦ Organisation ▪ Biblis ▪ Biblioteksavdelningen ▪ Svensk bokkonst ▪ Forskningsverksamhet ▪ ABM-centrum ▪ Riksbibliotekarie ◦ ISSN Sverige ▪ Biträdande riksbibliotekarie ▪ Vad är ISSN-L? ▪ Administration ▪ Ansökan om ISSN ▪ Nationell samverkan ◦ Kontakta oss ▪ Audiovisuella medier ▪ Ansvarsområden ▪ IT ▪ Synpunkter ◦ Press ▪ Sociala medier ▪ Fotografering i KB:s lokaler Från Internet 8 april 2011 ◦ Projekt Kungliga Tekniska högskolan SUNET (Swedish University Computer KTHNOC Network) är en gemensam organisation och infrastruktur för Linköpings universitet främst universitet och högskolor med uppgift att tillgodose deras Luleå tekniska universitet behov av nationell och internationell datakommunikation. Lunds universitet SUNET - SUNET Katalog SUNET är nedlagd Malmö högskola Mälardalens högskola SUNET-anslutna organisationer Mittuniversitetet Anslutna till SUNET - SUNET Onsala rymdobservatiorium ParallellDatorCentrum - KTH Lärosäten Södertörns högskola Blekinge Tekniska Högskola Sveriges lantbruksuniversitet Carl Malmsten – Centrum för Träteknik & Design Stockholms universitet Centrum för belastningsskadeforskning Umeå universitet Chalmers Uppsala universitet DNLAB - Högskolan i Jönköping Växjö universitet Göteborgs universitet Örebro universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Studentnät Högskolan på Gotland Arctic assembly Högskolan i Halmstad JUNET Handelshögskolan i Stockholm Mälardalens Datorförening Högskolan i Gävle Net-At-Once Högskolan i Kalmar SGS studentbostäder Högskolan i Skövde Studentnätverket i Blekinge Högskolan i Jönköping Studentbostauml;der Kristianstad Högskolan Kristianstad Studentnätet Skövde Högskola Högskolan Väst Studentnätet UpUnet-S Uppsala Institutet för rymdfysik Växjö studentbostäder Karlstads universitet Karolinska Institutet Kulturella Organisationer Externa Organisationer Arkitekturmuseet Centrala etikprövningsnämnden Armémuseum Depå Munkhättan Danshögskolan EDB Dramatiska Institutet European Space Agency Etnografiska museet Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap Flygvapenmuseum Forskningsrådet för Miljö, Ariella näringar och Sam.bygg Kungl. biblioteket Högskoleverket Kungl. Konsthögskolan Institut Mittag-Leffler Kungl. Musikhögskolan Institutet för språk och folkminnen Konstfack Internationella programkontoret Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien museet KK-stiftelsen Marinmuseum Konstnärsnämnden Moderna Museet Kungl. Vetenskapsakademien Nationalmuseum MEFOS - Metallurgiskt forskningscentrum Nordiska museet Nobel Web AB Naturhistoriska riksmuseet Nordiskt Genresurscenter Operahögskolan i Stockholm NUTEK Sjöhistoriska museet Riksbankens Jubileumsfond Skansen Riksdagsförvaltningen Sveriges Utbildningsradio Riksutställningar Statens försvarshistoriska museer Rymdstyrelsen Statens historiska museer Statens kulturråd Statens maritima museer Stiftelsen för Strategisk Forskning Statens musiksamlingar Stockholm International Peace Research Institute Statens museer för världskultur Stockholms Akademiska Forum Teaterhögskolan i Stockholm Swedish Institute for Studies in Education and Research Tekniska museet Swedish Institute of Computer Science Svensk Museitjänst/Riksarkivet Svenska Akademien Sveriges universitets – och högskoleförbund Talboks- och punktskriftsbiblioteket TDC Sverige AB Teknikens Hus Valmyndigheten Verket för högskoleservice Vetenskapsrådet VINNOVA World Maritime University

Interna Organisationer SUNET-arkivet SUNET internt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Myndigheter Försvarshögskolan Gymnastik - och idrottshögskolan Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning Riksantikvarieämbetet

Från Internet 8 april 2011 103 Övergripande värderingar. Allmänna Förenta Nationernas Millenniedeklaration. encyklopedier. Sammandrag. Från wimnell.com/36-39y sid 41.

Libris/SAB: “ Generalförsamlingen antar följande deklaration: Ba Allmänna encyklopedier Förenta Nationernas Millenniedeklaration (DC 03. DK (03) ) I. VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER

1. Vi, stats- och regeringschefer, har varit samlade till möte i Förenta Nationernas högkvarter i New York från den 6 till den 8 september 2000, i gryningen till ett nytt millennium, för att åter betyga vår tro på organisationen och dess stadga som oumbärliga grundstenar för en fredligare, rättvisare och mer välmående värld.

2. Vi erkänner att vi, utöver våra förpliktelser i våra egna länder, har ett kollektivt ansvar för att principerna om människors värdighet, jämlikhet och jämställdhet upprätthålls på det globala planet. Vi som ledare är därför ansvariga inför alla människor i världen, särskilt de mest sårbara och utsatta, och framför allt världens barn, eftersom framtiden tillhör dem.

3. Vi bekräftar åter vår anslutning till de ändamål och principer som är inskrivna i Förenta Nationernas stadga och som visat sig vara tidlösa och universella. I själva verket har deras relevans och kraft att inspirera ökat i takt med att länder och folk blivit allt mer samman- länkade och beroende av varandra.

4. Vi är beslutna att skapa en rättvis och bestående fred i hela världen i enlighet med stadgans mål och principer. Vi ålägger oss på nytt att stödja varje ansträngning att upprätthålla respekten för alla staters orättvisor. Demokratisk samhällsstyrning i vilken medborgarna är del- suveräna likställdhet och deras territoriella integritet och politiska aktiga och som utgår från folkets vilja är den bästa garantin för dessa oberoende, att lösa tvister med fredliga medel i enlighet med rättvisans rättigheter. principer och internationell rätt, att garantera rätten till själv- bestämmande för folk som fortfarande lever under kolonialt styre och * Jämlikhet. Ingen individ och ingen nation får förnekas möjligheten utländsk ockupation, att tillämpa principerna om icke-inblandning i att dra nytta av utveckling. Lika rättigheter och möjligheter för kvinnor staters inre angelägenheter, respekt för mänskliga rättigheter och och män måste garanteras. grundläggande friheter och respekt för allas lika rättigheter utan åtskillnad på grund av ras, kön, språk eller religion samt att samverka * Solidaritet. Globala utmaningar måste mötas på ett sätt som fördelar internationellt vid lösning av internationella problem av ekonomisk, kostnaderna och bördorna i överensstämmelse med grundläggande social, kulturell och humanitär art. principer om jämlikhet och social rättvisa. De som lider eller miss- gynnas förtjänar hjälp från dem som gynnas mest. 5. Vi tror att den centrala utmaning vi står inför idag är att säkerställa att globaliseringen blir en positiv kraft för världens alla människor. * Tolerans. Människor måste respektera varandra oavsett skillnader i Även om globaliseringen erbjuder stora möjligheter är vinsterna för tro, kultur och språk. Skillnaderna inom och mellan samhällen bör närvarande mycket ojämnt fördelade, vilket också kostnaderna är. Vi varken fruktas eller undertryckas utan tas till vara som värdefulla inser att utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier har tillgångar för mänskligheten. En kultur av fred och samtal mellan alla särskilt svårt att svara på denna utmaning. Därför kan globaliseringen civilisationer bör aktivt främjas. gynna människorna på ett rättvist sätt och skapa en god framtid för alla endast genom kraftfulla och uthålliga insatser som bygger på vår * Respekt för naturen. Alla levande arter och andra naturtillgångar gemensamma värdegrund av medmänsklighet och humanism. Dessa måste behandlas och användas på ett klokt sätt i enlighet med ansträngningar måste innehålla riktlinjer och åtgärder på det globala principerna för hållbar utveckling. Endast med den inställningen kan planet som möter behoven hos utvecklingsländerna och länderna med de omätbara rikedomar som naturen försett oss med bevaras och övergångsekonomier. De måste formuleras och genomföras med dessa överlämnas till våra efterkommande. De rådande ohållbara mönstren länders aktiva deltagande. för produktion och konsumtion måste ändras med tanke på vår egen och kommande generationers framtida välfärd. 6. Vi anser att vissa grundläggande värderingar är särskilt viktiga i de internationella relationerna under det tjugoförsta århundradet. * Delat ansvar. Ansvaret för hanteringen av ekonomisk och social Dessa är: utveckling världen över och av hot mot internationell fred och säkerhet * Frihet. Män och kvinnor har rätt att leva sina liv och fostra sina barn måste delas av världens länder och bör utövas multilateralt. Som den i värdighet, fria från hunger och från fruktan för våld, förtryck och mest universella och mest representativa organisationen i världen VI. SKYDD AV DE SÅRBARA. måste Förenta Nationerna ha den centrala rollen. Vi skall göra vårt yttersta för att säkerställa att barn och andra civila som drabbas oproportionerligt hårt av naturkatastrofer, folkmord, väp- 7. För att omsätta dessa värderingar i handling har vi identifierat nade konflikter och andra humanitära nödsituationer får allt det bistånd viktiga mål som vi tillmäter speciell betydelse. och allt det skydd som de behöver för att de skall kunna återgå till ett normalt liv så snart som möjligt..... II. FRED, SÄKERHET OCH NEDRUSTNING Vi skall göra vårt yttersta för att befria våra folk från krigets gissel VII. ÅTGÄRDER FÖR ATT MÖTA AFRIKAS SÄRSKILDA som i konflikter inom och mellan länder har krävt mer än 5 miljoner BEHOV. liv under det senaste årtiondet. Vårt mål är också att eliminera de faror Vi skall medverka till att demokratin stärks i Afrika och bistå Afrika som massförstörelsevapnen utgör..... i dess kamp för varaktig fred, utrotning av fattigdomen och hållbar utveckling och därigenom ge Afrika en betydande roll i världseko- III. UTVECKLING OCH FATTIGDOMSBEKÄMPNING nomin..... Vi skall göra vårt yttersta för att befria våra medmänniskor – män, kvinnor och barn – från den extrema fattigdomens elände och VIII. ETT STARKARE FÖRENTA NATIONERNA. förnedring. Mer än en miljard lever just nu i extrem fattigdom. Vi Vi skall göra vårt yttersta för att göra Förenta Nationerna till ett mer förbinder oss att förverkliga allas rätt till utveckling och att befria hela effektivt verktyg i genomförandet av alla dess prioriteringar: kampen mänskligheten från nöd..... för utveckling åt världens alla folk; kampen mot fattigdom, okunnighet och sjukdomar; kampen mot orättvisa; kampen mot våld, terror och IV. SKYDD AV VÅR GEMENSAMMA MILJÖ. brott samt kampen mot misskötseln och förstörelsen av vårt gemen- Vi skall göra vårt yttersta för att befria hela mänskligheten, framför samma hem..... allt våra barn och barnbarn, från hotet om ett liv på en planet som är oåterkalleligt förstörd av mänskliga aktiviteter och vars naturtillgångar Vi bekräftar ånyo högtidligen, vid detta historiska tillfälle, att inte längre räcker för människornas behov..... Förenta Nationerna är hela den mänskliga familjens oumbärliga gemensamma verktyg, med vilket vi skall försöka förverkliga våra V. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, DEMOKRATI OCH GOD universella förhoppningar om fred, samarbete och utveckling. Därför SAMHÄLLSSTYRNING lovar vi att oreserverat stödja dessa gemensamma mål och uttalar vår Vi skall göra vårt yttersta för att främja demokratin och stärka rätts- beslutsamhet att nå dem. säkerheten, liksom respekten för alla internationellt erkända mänskli- Resolution A/RES/55/28 september 2000 “ ga rättigheter och grundläggande friheter, inklusive rätten till utveckling... Mer på wimnell.com/omr103 Förteckning över konventionens artiklar. FN:s Konvention om barnets rättigheter. Inledning Från wimnell.com/omr36-39t sid 11: Del I Art. 1 Definition av "barn" Från Barnombudsmannen: Art. 2 Icke-diskriminering “FN:s konvention om barnets rättigheter eller barnkonventionen som Art. 3 Barnets bästa den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Art. 4 Genomförande av rättigheterna 1989. Art. 5 Föräldrarnas ledning Art. 6 Rätt till liv och överlevnad Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barns och ungas Art. 7 Rätt till namn och nationalitet villkor. Det är första gången barns egna mänskliga rättigheter formule- Art. 8 Rätt att behålla identitet ras i ett internationellt bindande avtal, som uttrycker världssamfundets Art. 9 Åtskiljande från föräldrar samlade syn på barn och ger därmed alla länder ett gemensamt språk Art. 10 Familjeåterföreningar och ett gemensamt mål. Art. 11 Olovligt bortförande Art. 12 Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig och att Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet och skydd, som också innefattar ett rättsligt skydd. Konventionen Art. 15 Förenings- och församlingsfrihet tillerkänner barn grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, Art. 16 Rätt till privat- och familjeliv sociala och kulturella rättigheter. Den bygger på fyra viktiga principer: Art. 17 Massmediers roll att barnet har rätt till likvärdiga villkor, att barnets bästa ska beaktas Art. 18 Uppfostran och utveckling vid alla beslut, att barnet har rätt till liv och utveckling samt att barnet Art. 19 Skydd mot övergrepp har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Art. 20 Alternativ omvårdnad Art. 21 Adoption Sverige var ett av de drivande länderna vid utformningen av barn- Art. 22 Flyktingbarn konventionen, och en av de första nationer som ratificerade den. I vårt Art. 23 Handikappade barn land trädde konventionen i kraft den 2 september 1990. Av FN:s Art. 24 Hälsa- och sjukvård medlemsstater är det totalt 191 stater som anslutit sig, endast USA och Art. 25 Översyn avseende omhändertagna barn Somalia är ännu inte bundna av barnkonventionen. “ Art. 26 Social trygghet Art. 27 Levnadsstandard Art. 28 Utbildning, rätt till Art. 29 Utbildning, syfte Art. 30 Minoritets- och urbefolkningsbarn De mänskliga rättigheterna. Från wimnell.com/omr103 Art. 31 Vila och fritid Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande “FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna innehåller en Art. 33 Skydd mot narkotika inledning och 30 artiklar. Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 Art. 35 Förhindrande av handel med barn december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta Art. 37 Skydd mot tortyr och dödsstraff länder avstod. Art. 38 Skydd mot väpnade konflikter Omedelbart efter denna historiska händelse uppmanade generalför- Art. 39 Rehabilitering samlingen alla medlemsstater att offentliggöra förklaringens text och Art. 40 Straffprocess och kriminalvård att "göra den spridd, känd, läst och förstådd framför allt i skolor och Art. 41 Förhållande till mer långtgående bestämmelser andra undervisningsinstitutioner utan hänsyn till olika länders eller regioners politiska förhållanden". Förklaringens officiella text finns Del II tillgänglig på FN:s sex officiella språk: arabiska, engelska, franska, Art. 42 Informationsskyldighet om konventionen kinesiska, ryska och spanska. Vidare har en rad enskilda medlemslän- Art. 43 Kommittén för barnets rättigheter der hörsammat generalförsamlingens uppmaning och översatt förkla- Art. 44 Implementeringsrapporter ringen. Den svenska översättningen i det följande har godkänts av Art. 45 Kommitténs arbetsmetoder svenska regeringen. Del III Art. 46 Undertecknande. ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA 47 Ratificering. RÄTTIGHETERNA 48 Anslutning. 49 Ikraftträdande. Inledning. 50 Ändringar. Enär erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av 51 Reservationer. människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter är 52 Uppsägning. grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen, 53 Depositarie. enär ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna lett till 54 Originaltext “ barbariska gärningar, som upprört mänsklighetens samvete, och enär skapandet av en värld, där människorna åtnjuta yttrandefrihet, tros- frihet samt frihet från fruktan och nöd, kungjorts som folkens högsta * Artikel 1. strävan, Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra enär det är väsentligt för att icke människan skall tvingas att som en i en anda av broderskap. sista utväg tillgripa uppror mot tyranni och förtryck, att de mänskliga rättigheterna skyddas genom lagens överhöghet, * Artikel 2. Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna enär det är väsentligt att främja utvecklandet av vänskapliga förbin- förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, delser mellan nationerna, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad må enär Förenta Nationernas folk i stadgan ånyo uttryckt sin tro på de vidare göras på grund av den politiska, juridiska eller internationella grundläggande mänskliga rättigheterna, den enskilda människans ställning, som intages av det land eller område, till vilket en person värdighet och värde samt männens och kvinnornas lika rättigheter, hör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltar- även som beslutat främja socialt framåtskridande och bättre levnads- skap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begräns- villkor under större frihet, ning av sin suveränitet. enär medlemsstaterna åtagit sig att i samverkan med Förenta Natio- * Artikel 3. nerna säkerställa allmän och effektiv respekt för de mänskliga Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. rättigheterna och de grundläggande friheterna, * Artikel 4. enär en gemensam uppfattning av dessa fri- och rättigheters Ingen må hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla innebörd är av största betydelse för uppfyllandet av detta åtagande, dess former äro förbjudna. kungör Generalförsamlingen denna Allmänna Förklaring Om * Artikel 5. De Mänskliga Rättigheterna Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning . såsom en gemensam riktlinje för alla folk och alla nationer, på det att varje individ och varje samhällsorgan må med denna förklaring i * Artikel 6. åtanke ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran Envar har rätt att allestädes erkännas som person i lagens mening. befordra respekten för dessa fri- och rättigheter samt genom framstegs- främjande inhemska och internationella åtgärder säkerställa deras all- * Artikel 7. männa och verksamma erkännande och tillämpning såväl bland folken Alla äro lika inför lagen och äro utan åtskillnad berättigade till lika i medlemsstaterna som bland folken i områden under deras över skydd från lagens sida. Alla äro berättigade till lika skydd mot varje höghet. åtskillnad i strid med denna förklaring och mot varje framkallande av sådan åtskillnad. * Artikel 8. * Artikel 14. Envar har rätt till verksam hjälp från sitt lands behöriga domstolar mot 1. Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från för- handlingar, som kränka de grundläggande rättigheter, vilka tillkomma följelse. honom genom lag eller författning. 2. Denna rätt må icke åberopas vid laga åtgärder, reellt grundade på icke-politiska brott eller på handlingar, som strida mot Förenta Natio- * Artikel 9. nernas ändamål och grundsatser. Ingen må godtyckligt anhållas, fängslas eller landsförvisas. * Artikel 15. * Artikel 10. 1. Envar har rätt till en nationalitet. Envar är under full likställdhet berättigad till rättvis och offentlig 2. Ingen må godtyckligt berövas sin nationalitet eller förmenas rätten rannsakning inför oavhängig och opartisk domstol vid fastställandet av att ändra nationalitet. såväl hans rättigheter och skyldigheter som varje anklagelse mot honom för brott. * Artikel 16. 1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på * Artikel 11. grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda 1. Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har rätt att familj. De äga lika rättigheter vid giftermål, under äktenskap och vid betraktas som oskyldig, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd äktenskaps upplösning. vid offentlig rättegång, under vilken han åtnjutit alla för sitt försvar 2. Äktenskap må ingås endast med de blivande makarnas fria och full- nödiga garantier. ständiga samtycke. 2. Ingen må dömas för handling eller underlåtenhet, som vid 3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället tidpunkten för dess begående icke var straffbar enligt inhemsk eller och äger rätt till skydd från samhället och staten. internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den straffbara gärningens begående. * Artikel 17. 1. Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med * Artikel 12. andra. Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, 2. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom. familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anse- ende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller * Artikel 18. angrepp. Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i * Artikel 13. gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller 1. Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande sin vistelseort. av religiösa sedvänjor. 2. Envar har rätt att lämna varje land, inbegripet sitt eget, och att återvända till sitt eget land. * Artikel 19. tillvaro och som, där så är nödvändigt, kompletteras med andra medel Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar för socialt skydd. frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, 4. Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttryck- för sina intressen. smedel och utan hänsyn till gränser. * Artikel 24. * Artikel 20. Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av 1. Envar har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och samman- arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön. slutningar. 2. Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning. * Artikel 25. * Artikel 21. 1. Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans 1. Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, valda ombud. kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala för måner, vidare rätt 2. Envar har rätt till lika tillträde till allmän tjänst i sitt land. till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes 3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter, Denna vilja skall uttryckas i periodiska och verkliga val, vilka skola över vilka han icke kunnat råda. äga rum med tillämpning av allmän och lika rösträtt samt hemlig 2. Mödrar och barn äro berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. röstning eller likvärdiga fria röstningsförfaranden. Alla barn, vare sig födda inom eller utom äktenskap, skola åtnjuta samma sociala skydd. * Artikel 22. Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet * Artikel 26. och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättig- 1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnads- heter, som äro oundgängliga för hans värdighet och för en fri utveck- fri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den ling av hans personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och ele-mentära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning mellanfolkligt samarbete med hänsyn tagen till varje stats organisation och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre och resurser. undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet. * Artikel 23. 2. Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och 1. Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättig- och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslös- heter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap het. mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra 2. Envar har utan åtskillnad rätt till lika lön för lika arbete. Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande. 3. Envar, som arbetar, har rätt till rättvis och tillfredsställande ersätt- 3. Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, till- ning, som tillförsäkrar honom själv och hans familj en människovärdig kommer i främsta rummet deras föräldrar. * Artikel 27. 1. Envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av Rio-deklarationen om miljö och utveckling. konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess för- måner. Agenda 21. 1992. 2. Envar har rätt till skydd för de moraliska och materiella intressen, som härröra från varje vetenskapligt, litterärt eller konstnärligt verk, Från wimnell.com/omr103 till vilket han är upphovsman. Riodeklarationen innehåller 27 principer som inleds med följande * Artikel 28. ingress: Envar har rätt till en social och internationell ordning, i vilken de fri- ”Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, till fullo kunna förverk- som möttes i Rio de Janeiro juni 1992 ligas. som bekräftar Deklarationen från Förenta Nationernas konferens om den mänskliga miljön antagen i Stockholm den 16 juni 1972 och som * Artikel 29. eftersträvar att bygga vidare på den 1. Envar har plikter mot samhället, i vilket den fri och fullständiga ut- med målet att etablera en ny och rättvis gemenskap genom att skapa vecklingen av hans personlighet ensamt är möjlig. nya samarbetsformer mellan stater, samhällets viktigaste sektorer och 2. Vid utövandet av sina fri- och rättigheter må envar underkastas mellan folk.. endast sådana inskränkningar som blivit fastställda i lag i uteslutande som verkar för internationella överenskommelser som respekterar allas syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras fri- och intressen och som skyddar okränkbarheten hos det globala utveck- rättigheter samt för att tillgodose det demokratiska samhällets lings- och miljösystemet. rättmätiga krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. som erkänner jordens, vårt hem, odelbarhet och ömsesidiga beroende.” 3. Dessa fri- och rättigheter må i intet fall utövas i strid med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. Agenda 21 är konferensens handlingsprogram inför nästa århundrade. Agenda 21 innehåller 40 kapitel, som i miljödepartementets svenska * Artikel 30. översättningen upptar 408 sidor. I kapitel 1 anges: Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för ”1.3 I Agenda 21 (konferensens handlingsprogram inför nästa år- någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra hundrade) presenteras åtgärder för att lösa dagens allvarliga problem, handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och men dess syfte är också att förbereda världen för det kommande rättigheter. “ århundradets utmaningar. Agenda 21 ger uttryck för en global enighet om och ett politiskt engagemang på högsta nivå i samarbete i fråga om utveckling och miljö. Ansvaret för ett framgångsrikt genomförande av programmet ligger främst hos världens regeringar. Strategier, planer, politik och processer på nationell nivå är avgörande för att detta skall uppnås. Det internationella samarbetet bör understödja och komplettera sådana nationella insatser. I detta sammanhang intar FN- hav och kustområden, samt skydd, rationell användning och systemet en nyckelroll. Andra internationella, regionala och subregio- utveckling av deras levande tillgångar nala organisationer uppmanas också att bidra till dessa ansträngningar. Kap. 18 Skydd av kvalitet och tillgång på färskvattenresurser: Ett brett deltagande från allmänhetens sida och ett aktivt engagemang Integrerade strategier för utveckling, styrning och användning från icke-statliga organisationer och andra grupper bör också av vattenresurserna uppmuntras.” Kap. 19 Miljöanpassad hantering av giftiga kemikalier och åtgärder mot den olagliga internationella handeln med giftiga och Innehållsförteckning - Agenda 21 farliga produkter (Miljödepartementet, Stockholm 1993) Kap. 20 Miljöanpassad hantering av miljöfarligt avfall och åtgärder Kap. 1 Förord mot den olagliga internationel la handeln med miljöfarligt avfall Avsnitt I: Sociala och ekonomiska dimensioner Kap. 21 Miljöanpassad hantering av fast avfall och avloppsvatten Kap. 2 Internationellt samarbete för att påskynda en hållbar utveckling Kap. 22 Säker och miljöanpassad hantering av radioaktivt avfall i utvecklingsländer & därmed förknippad nationella politik Kap. 3 Fattigdomsbekämpning Avsnitt III. Att stärka viktiga samhällsgruppers roll Kap. 4 Förändring av konsumtionsmönster Kap. 23 Förord till avsnitt III Kap. 5 Demografisk dynamik och hållbar utveckling Kap. 24 Globala åtgärder för kvinnor med sikte på en hållbar och Kap. 6 Skydda och främja människors hälsa rättvis utveckling Kap. 7 Att främja en hållbar utveckling av boende och bebyggelse Kap. 25 Barn och ungdomars roll för hållbar utveckling Kap. 8 Att integrera miljö och utveckling i beslutsfattandet Kap. 26 Att erkänna och stärka ursprungsbefolkningars och deras samhällens roll Avsnitt II: Att bevara och förvalta resurser för utveckling Kap. 27 Att stärka de icke-statliga organisationernas roll: Kap. 9 Skydd av atmosfären Samarbetspartners för en hållbar utveckling Kap. 10 En integrerad syn på planering och hushållning av markresur- Kap. 28 Lokal myndigheters initiativ till stöd för Agenda 21 ser Kap. 29 Att stärka arbetstagarnas och deras fackföreningars roll Kap. 11 Åtgärder mot avskogning Kap. 30 Att stärka näringslivets roll Kap. 12 Hantering av känsliga ekosystem: Bekämpning av ökensprid- Kap. 31 Teknik- och vetenskapssamhället ning och torka Kap. 32 Att stärka jordbrukarnas roll Kap. 13 Hantering av känsliga ekosystem: Hållbar utveckling av bergsområden Avsnitt IV: Medel för genomförande Kap. 14 Att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar landsbygds- Kap. 33 Finansiella resurser och mekanismer utveckling Kap. 34 Överföring av miljöanpassad teknologi, samarbete och Kap. 15 Bevarande av den biologiska mångfalden kapacitetsuppbyggnad Kap. 16 Miljöanpassad hantering av bioteknik Kap. 35 Forskning för en hållbar utveckling Kap. 17 Skydd av oceaner, alla slags hav, inkl. slutna och halvslutna Kap. 36 Att främja utbildning och höja det allmänna medvetandet Kap. 37 Nationella mekanismer och internationellt samarbete för Folkhälsomål. Från wimnell.com/36-39y sid 39. kapacitetsutbyggnad Kap. 38 En internationell institutionell ordning “I Sverige finns 11 folkhälsomål. De målen borde också kunna gälla Kap. 39 Internationella rättsliga instrument och mekanismer för andra delar av världen. Bra folkhälsa är viktigt i sig, men också en Kap. 40 Information för beslutsfattande förutsättning för att människor ska kunna orka med att göra något åt klimatproblemen. Folkhälsoinstitutet (www.fhi.se) anger målen: På wimnell.com/omr103 finns några citat från Agenda 21: Citaten är avsedda att belysa några viktiga drag. Den första principen i Riodeklarationen handlar om att människan står i centrum 1 Delaktighet och inflytande i samhället. och har rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen. Det Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande är viktigt att framhålla, att det primära är människornas rätt till ett samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan och ska därför utgöra ett hälsosamt och rikt liv. Detta liv ska levas i samklang med naturen. särskilt målområde. För att nå det övergripande nationella folkhälso- målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten Den första punkten i första kapitlet i Agenda 21 . till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta Kapitel 3 om fattigdomsbekämpning. personer samt på barns och ungdomars samt äldres möjligheter till Kapitel 4 om förändring av konsumtionsmönster. inflytande och delaktighet i samhället. Kapitel 6 om människors hälsa Kapitel 7 om boende och bebyggelse. Kapitel 8 om att integrera miljö och utveckling i beslutsfattandet . 2 Ekonomisk och social trygghet. Kapitel 23. Förord till avsnitt III om att stärka viktiga samhälls- Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande sam- gruppers roll. hälleliga förutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett Kapitel 33 Finansiella resurser och mekanismer. särskilt målområde. Kapitel 35 Forskning för en hållbar utveckling. Kapitel 36 Att främja utbildning och höja det allmänna medvetandet. 3 Trygga och goda uppväxtvillkor. Kapitel 38 En internationell institutionell ordning. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ung- Kapitel 40 Information för beslutsfattande. domars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Trygga och goda upp- Kommentarer. växtvillkor skall därför utgöra ett särskilt målområde. Den ökande På wimnell.com/omr103 finns Riodeklarationens 27 principer i psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör uppmärksammas sär- förkortat skick och sorterade under följande rubriker: skilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Grundläggande mål och principer. Ekonomiskt system för tillväxt och utveckling i alla länder. 4 Ökad hälsa i arbetslivet. Kunskaper, deltagande, planeringsprinciper. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den Staternas samabete och lagar. arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Ökad hälsa i arbetslivet 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. skall därför utgöra ett särskilt målområde. Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste 5 Sunda och säkra miljöer och produkter. värna om de framsteg som gjorts inom områden som sex- och Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. Trygg för folkhälsan och ska utgöra ett särskilt målområde. De framtida och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa ska därför utgöra ett insatserna inom området ska utgå ifrån de av riksdagen beslutade målområde. miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljö- orienterad produktpolitik samt de av riksdagen beslutade konsument- 9 Ökad fysisk aktivitet. politiska målen. Insatserna för att skapa en säker trafikmiljö ska på Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad samma vis utgå från de av riksdagen beslutade målen för transport- fysisk aktivitet ska därför utgöra ett särskilt målområde. politiken. 10 Goda matvanor och säkra livsmedel. 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälso- hälsoutveckling hos befolkningen. Goda matvanor och säkra livsmedel utvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda skall därför utgöra ett särskilt målområde. Målet för de samlade kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. En mer insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det hälsofrämjande hälso- och sjukvård ska därför utgöra ett målområde. ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genom- Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till: mer fysisk syra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, mer fysisk behandling. aktivitet under fritiden, att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina 7 Gott skydd mot smittspridning. egna villkor. Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska före- 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från nar- komsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Insatser för att kotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed spelande. viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Gott skydd mot Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor smittspridning ska därför utgöra ett särskilt målområde. för hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa bestämningsfaktorers samlade effekter och inbördes kopplingar krävs. Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Riksdag och regering har tidigare beslutat om samhällets insatser och mål för alkohol- och narkotika- politiken. Dessa mål ska ligga fast. Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet ska vara att minska tobaksbruket. Målet för samhällets insatser mot spelberoende ska vara att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet avseende dopning ska vara ett samhälle fritt från dopning.

Kommentarer: Folkhälsomålen gäller hälsan hos de enskilda indivi- derna och innehåller inget om hälsan hos hela folket räknat som det hälsosamma i hur olika grupper bemöter varandra, exempelvis hur de med höga inkomster strävar efter att förbättra de egna levnadsvill- koren på låginkomsttagarnas bekostnad, är det hälsosamt? Eller all- mänt sett hur hälsosamt det är med ojämlikhet mellan olika kategorier av människor, i Sverige och i världen. De politiska partierna behandlar sådant, men otydligt och ofullständigt. Ett mål borde också vara att förebygga kriminalitet och att rehabilitera dem som blivit kriminella. Att ge människor empati, dvs förmåga till inlevelse i andras problem I de elva målen står inte uttryckligen något om utbildning och undervisning. Man borde kunna räkna med att alla elva målen inne- håller krav om information och undervisning om ämnesområdena och målen. Grundskolan och efterföljande utbildningar bör innehålla undervisning av folkhälsomålen och hur de kan uppnås, både i Sverige och i världen för övrigt. Isynnerhet mål 1 om Delaktighet och inflytande i samhället medför stora behov av undervisning och annan information. Fokhälsomål för undervisningen kan vara utbildning för männi- skornas olika roller.” 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband.

Samband och samordning av verksamheter behandlas i område 4. (Dessa verksamheter ﬁnns ej klart angivna i SAB, DC, DK.) 105 Övergripande om forskning. forskning.se forskning.se - forskning.se

Forskningsverksamheter ingår i alla områden men gemensamt i 7957. Översikt Översikt - forskning.se

Libris/SAB: Samhälle & kultur (DC del 00.DK delar 00, 303)

Nyheter

Teman

Faktalänkar

Frågor & svar

Tidningar & böcker

Apropå...

Medicin & hälsa

Nyheter

Teman

Faktalänkar

Frågor & svar

Tidningar & böcker

Apropå...

Naturvetenskap & teknik

Nyheter Logotype

Teman Benchmarking & medverkan

Faktalänkar Media & utmärkelser

Frågor & svar Tillgänglighet

Tidningar & böcker Cookies

Apropå... Statistik

Miljö Våra tjänster

Nyheter Nyhetswidget

Teman Sökwidget

Faktalänkar Söktjänster

Frågor & svar Infact

Tidningar & böcker Mobilsajt

Apropå... Sociala medier

Om forskning.se

Kontakta oss Teman

Syfte och policy Akrylamid

Historik Temats startsida

Samarbetspartners Tio frågor & svar

Om Infact

Länkar Temats startsida

Allergi Tio frågor & svar

Temats startsida Skarpare bilder av vårt inre

Tio frågor & svar Han tar bilder vid sängkanten

Exempel på allergier Grundpelare i medicinsk forskning

Fem forskningsprojekt Bildspel

Nickelallergi Film: Världens första virtuella obduktionsbord

Ordlista Länkar

Länkar Bröllop

Bakom vansinnet Temats startsida

Temats startsida Tio frågor & svar

Tio frågor & svar Hovjournalistik — ett laddat forskningsfält

Ordförklaringar Länkar

Länkar Quiz: Vad vet du om bröllop?

Barns hälsa Apropå

Temats startsida Demokrati

Tio frågor & svar Temats startsida

Länkar Tio frågor & svar

Bildmedicin Forskningsprojekt

Länkar Vad vet forskarna?

Den nya influensan Historik

Designforskning Länkar & litteratur

Temats startsida Entreprenörskap i skolan

Länkar Temats startsida

Doft Tio frågor & svar

Temats startsida Forskare om entreprenörskap

Tio frågor & svar Blogg om entreprenörskap

Intervju med en nobelpristagare Evolution

Tre forskningsprojekt Temats startsida

Ordlista Från Big Bang till... Homo erectus

Länkar Om filmen Jordens snällaste apa

Elektromagnetiska fält Bilder från inspelningen av filmen

Temats startsida Extramaterial från filmen

Tio frågor & svar Lärarhandledning film

Fakta om elektromagnetiska fält Samarbete nyckeln till framgång

Fokus elöverkänslighet Länkar om Darwin och evolutionen

Fokus mobiltelefoni Darwinåret 2009

Forskare berättar Evolutionsblogg

Fritidshem Länkar

Temats startsida Kreativitet

Tio frågor & svar Temats startsida

Blogg om fritidshem Tio frågor & svar

Barn hittar nya kunskapsmöjligheter Teatern hjälper oss förstå verkligheten

Global fetma Lekfulla barn blir kreativa vuxna

Temats startsida Lästips

Fettcellens liv Kreativitetsbloggen

Länkar Kärnkraft

Tio frågor & svar Temats startsida

Tonga – näst fetast i världen Tio frågor & svar

Varför är amerikaner fetare än fransmän? Finansiering av Kärnkraftsforskning

Jordbävningar Länkar

Temats startsida Läsning

Tio frågor & svar Temats startsida

Länkar Tio frågor & svar

Kloning Att lära sig läsa & skriva i skolan

Temats startsida Läsfärdigheter igår & idag

Tio frågor & svar Dyslexi

Länkar Forskare berättar

Läs- och skrivinlärning Möjligheter & risker

Temats startsida Nano på en skala

Tio frågor & svar Länkar

Blogg om läsinlärning och littertursamtal Nya biologin

Matematik Nyanlända och lärande

Temats startsida Temats startsida

Vad är beräkningsmatematik Tio frågor & svar

Matematik i praktiken Klent med kunskap om de nyanlända

Länkar Involvera modersmålslärarna

Mobbning Reportage

Temats startsida Ozon

Tio frågor & svar Temats startsida

Forskarkrönikor Tio frågor & svar

Mobbning – ett angeläget forskningsfält Kort om ozon

Länkar & litteratur Nära marken

Nanoteknik Påverkas vädret?

Temats startsida Satelliten mäter

Tio frågor & svar Solbrända växter

Solens roll Länkar

Länkar Rovdjur

Pandemier Temats startsida

Temats startsida Tio frågor & svar

Tio frågor & svar Svenskars rädsla för varg

Intervju med en forskare Länkar

Länkar Quiz: Vad vet du om rovdjur?

Planeten Video: Vargen i de svenska skogarna

Lärarhandledning till Planeten Video: I vargens spår

Resistenta bakterier Rovdjursbloggen

Temats startsida Se hjärnan

Tio frågor & svar Stamceller

Intervju med Inga Odenholt Temats startsida

Forskarfynd blev världsnyhet Idas egna stamceller gjorde henne frisk

Tre forskningsprojekt Hon transplanterar stamceller till hjärnan

Länkar Tio frågor & svar

Riksdagsval Quiz: Vad vet du om stamceller?

Temats startsida Länkar

Tio frågor & svar Svininfluensan H1N1

Temats startsida

Länkar

Narkolepsi hos barn

Tio frågor & svar

Vaccinets effekt kan motverka tron om att det behövs

Viktigast att minska antalet sjuka

Terrorism

Temats startsida

Tio frågor & svar

Länkar

Östersjön

Från Internet 6 april 2011 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter.

Ekonomiska verksamheter ingår i område 6.

Libris/SAB: (DC, DK delar 00, 06). 107 Övergripande ﬁlosoﬁer om Skolverket utbildning o d. Nya läroplaner

Utbildningsverksamheter kan ingå i alla områden men ﬁnns Grundskolan gemensamt i 7957. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Libris/SAB: (DC, DK delar 37) Grundsärskolan Läroplan för grundsärskolan Sameskolan

Läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Specialskolan

Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Antaganden om undervisningtid

Vi får en del frågor om var man kan hitta Skolverkets antaganden om undervisningtid som gjordes innan kursplanearbetet satte igång. På sidan 16-19 i Skolverkets plan för genomförandet regeringsuppdraget ﬁnns informationen.

Delredovisning av regeringsuppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. Skolverkets förslag till kursplaner “Kunskapskraven för grundskolan klara

Se de förslag till kursplaner för grundskolan, sameskolan och Skolverket presenterar idag kunskapskraven för grundskolan, specialskolan Skolverket redovisade för regeringen den 30 mars 2010. sameskolan och specialskolan. - Detta är den sista pusselbiten i ett viktigt och omfattande arbete Se även de förslag till kursplaner för grundsärskolan och med att ta fram nya samlade läroplaner. Skolorna har nu tillgång till träningsskolan som Skolverket redovisade för regeringen den 1 alla styrdokument inför den reform som träder ikraft i höst, säger oktober 2010. Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör. Se kursplanerna Senast granskad: 22 februari 2011 I höstas fastslog regeringen de nya kursplanerna för grundskolan. Kursplanen ska ge läraren frihet att anpassa undervisningen efter den Innehållsansvar: Förskole- och grundskoleenheten elevgrupp de undervisar i, därför sträcker sig det centrala innehållet över tre årskurser, 1-3, 4-6, 7-9. Skolverket kompletterar nu med kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9. - Hela systemet bygger på att läraren har ﬂexibilitet under de här tre åren. Hade vi haft kunskapskrav i varje årskurs skulle det bli svårare för läraren att ge varje elev förutsättning att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov, säger Ulrika Lundqvist som tillsammans med Nicklas Westin är projektledare för kursplanerna på Skolverket.

Elevens förmågor Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som eleven ska ha utvecklat i det speciﬁka ämnet. För att minska tolkningsutrymmet är kunskapskraven utformade så att de beskriver hur elevens kunnande kan se ut. Till exempel vad som kännetecknar att eleven kan göra en enkel analys. - Allting måste givetvis tolkas men beskrivningarna gör att kunskapskraven blir tydligare. Det blir också mycket lättare för elever Från Internet 6 april 2011 och lärare att diskutera tillsammans, säger Niclas Westin. För årskurserna 3 anges kunskapskrav för godtagbara kunskaper. För årskurs 6 och 9 anges kunskapskrav för betygsnivåerna A, C och E. För att till exempel få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet Lundqvist. för E och till övervägande del kunskapskravet för C. Med tre remissrundor och många goda synpunkter från lärare, - Det är viktigt att man i skolan inte försöker skapa mellannivåerna forskare och remisskolor anser de nu att kunskapskraven ger ett bra själv utan att bedömningen görs utifrån hur stor del av nästa nivå som stöd för bedömning. eleverna klarar av. Är det till övervägande del får eleven det högre - Vi har bollat med många lärare och bett dem använda betyget, säger Niclas Westin. kunskapskraven konkret för att pröva om de känns rimliga och begripliga, säger Niclas Westin. Balansen viktig De tycker båda att det har varit svårt att hitta fram till den detaljnivå Text: Auri Andersson kunskapskraven nu har, men att de haft stor hjälp av de lärare som de Bild: Thomas Henrikson har bollat förslagen med. - Det har handlat om att balansera detaljnivån i kunskapskraven i Betyg i årskurs 6 förhållande till å ena sidan det centrala innehållet i kursplanerna och å Betyg i årskurs 6 samt för årskurs 7 i specialskolan, träder ikraft först andra sidan till hur begripliga kunskapskraven blir om de är för hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget detaljerade, säger Niclas Westin. E gälla som godtagbara kunskaper. Med allt för detaljerade kunskapskrav skulle små detaljer kunna få stora konsekvenser för betygsättningen. Senast granskad: 2011-02-07 - Det skulle öka sannolikheten att elever inte skulle uppfylla kravet för A om de saknade kunskap om en liten detalj som i det stora hela Innehållsansvar: Informationsenheten “ inte har betydelse, säger Ulrika Lundqvist.

Tydliga och konsekventa Kunskapskraven presenteras som löpande text för att läraren ska få en helhetsbild av elevprestationen. - Vi har varit måna om att ge en sammanhängande bild och skulle vi lista kunskapskraven i punktform skulle det bli svårt att se hur de olika delarna hänger samman sinsemellan, säger Ulrika Lundqvist. För att öka tydligheten har alla kunskapskrav oberoende av ämne samma upplägg. - Vi har även varit konsekventa i begreppsanvändningen mellan ämnen så att man ska känna igen sig i det man läser, säger Ulrika 108 Samhällskunskap. Från skolverkets hemsida 8 feb 2011: “Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap Libris/SAB: i grundskolan (DC, DK delar 00)

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkultu- rella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om sam- hället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt principer, arbetssätt och beslutsprocesser. granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga Centralt innehåll begrepp och modeller. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och I årskurs 1–3 arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper Att leva tillsammans om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till utmärker ett demokratiskt samhälle. exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina orsaker och få för konsekvenser. ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsut- och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. byte om samhällsfrågor. • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och Att leva i närområdet samverkar, • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala exempel mark, vatten och klimat. samhällsfrågor ur olika perspektiv, • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns begrepp och modeller, levnadsvillkor under olika perioder. • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. perspektiv, • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och skola. och värdera deras relevans och trovärdighet, • Yrken och verksamheter i närområdet. Att leva i världen • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala betydelsefulla för eleven. innehåll • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt I årskurs 4–6 införandet av jordbruk. • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Individer och gemenskaper • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och språkliga uttryck. jämställdhet. • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i man kan se på dem i vår egen tid. samhället. • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några nationella minoriteternas rättigheter. av de vanligaste psalmerna. • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, Information och kommunikation energi och matvaror. • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med rättigheter (barnkonventionen). ett källkritiskt förhållningssätt. • Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer Rättigheter och rättsskipning och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder • Aktuella samhällsfrågor i olika medier. samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället. Att undersöka verkligheten • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Samhällsresurser och fördelning • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och konsumtion. väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting Information och kommunikation och stat använder skattepengarna till. • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka Beslutsfattande och politiska idéer människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala till exempel utifrån kön och etnicitet. beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation och grupper kan påverka beslut. via elektroniska medier. • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor Rättigheter och rättsskipning som har betydelse för eleven. • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala diskrimineringsgrunderna i svensk lag. innehåll • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. I årskurs 7–9 • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. • De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Individer och gemenskaper Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som läggning. hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur fördelning. normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel brottsoffers situation. sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer Samhällsresurser och fördelning och vad som finansieras genom gemensamma medel. • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger • Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka samhället. effekter de kan få för individer och grupper. • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika (8 feb 2011) regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Samhällskunskap. Kunskapskrav • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och “Skolverket har nu beslutat kursplaner för grundsärskolan, sameskolan entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val och specialskolan samt kunskapskrav för alla de obligatoriska av yrke och till löneskillnader. skolformerna. De kommer att publiceras i Statens Skolverks • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och författningssamling (SKOLFS) under mars månad och blir då inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. bindande föreskrifter. Vi har dock bedömt att det är mycket viktigt för Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och skolorna att få tillgång till alla styrdokument så tidigt som möjligt och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. därför publiceras de nu i pdf-format på Skolverkets webbplats.

Beslutsfattande och politiska idéer I den slutliga versionen som kommer att publiceras i SKOLFS • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet kommer det även att finnas två kolumner för betygsstegen B och D har utvecklats. med texten: Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Av påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. tekniska orsaker finns inte denna mellanliggande text med i pdf- • Några olika stats- och styrelseskick i världen. versionen. • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs 7 gälla som godtagbara • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och kunskaper. “ samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Kunskapskrav Kunskapskraven till grundskolans kursplaner kommer att färdigställas i december 2010.” Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven “ Samhällskunskap Kunskapskrav några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan tiden. eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om vanliga varor och tjänster kan kosta. elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag platser och länder. på hur man kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstruk- olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår turer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbe- möjligheter att påverka. grepp för att ange händelser i tid. Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med utvecklade beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang och relativt väl underbyggda argument. Eleven redogör resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de av världen. mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen. Eleven har goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens information om samhället och använder då olika källor på ett i och källornas användbarhet. huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika ett väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och begränsar människors möjligheter att påverka. grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka. Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resone- relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker mang och väl underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel minoriteterna och deras särställning och rättigheter. på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar avvärlden. Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demo- välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska kratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för och nackdelar med värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka informa- sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och tion om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak använder då olika källor på ett välfungerande sätt och för välutveck- fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resone- lade resonemang om informationens och källornas användbarhet. mang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har andras livssituation. betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelseoch ger exempel argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika och rättigheter. delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda Eleven kan söka information om samhället och använder då olika resonemang om informationens och källornas trovärdighet och källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl relevans. underbyggda resonemang om informationens och källornas trovär- dighet och relevans. “

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Man kan undra hur lärarna kan hantera de här kunskpskraven. Betyg Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. blir det nog, men vad lär sig eleverna? Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda 109 Ide- ﬁlosoﬁ- och lärdomshistoria.

Libris/SAB: Be Allmän idé- och lärdomshistoria Be- Särskilda länder och områden Db Filosofins historia Dbb Medeltidens och renässansens filosofi Dbc Nya tidens filosofi (fr o m Descartes) Dbd Icke-västerländsk filosofi D(x) Filosofiska lexikon D:d Filosofisk teori och metodlära (DC 109. DK 1(091) ) 11/19 Individernas inre verkligheter.

Särskilda områden 11/19 Individernas inre verkligheter. 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.

Libris/SAB: D Filosoﬁ och psykologi (Delar på 109 och 11-19) 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.

Libris/SAB: (DK 371.27, 378.2) 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d.

Libris/SAB: (DK 1 ”313” ) 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik.

Libris/SAB: De Värdeﬁlosoﬁ: allmänt Df Estetik (DC del 701. DK del 7.01) 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d.

Libris/SAB: Dj Verklighetsuppfattningar (metafysik, ontologi, kosmologi m m) Dja Determinism Djb Förändringsteorier Djc Rummets och tidens filosofi Dh Filosofisk antropologi (DC, DK 11, 12, 14) 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d.

Libris/SAB: Do Psykologi Doa Psykologisk metodik Dob Psykologins historia Doc Särskilda riktningar och skolor Dod Fysiologisk psykologi ) Doe Kognitiv psykologi Dof Utvecklingspsykologi Dog Differentiell psykologi Dok Tillämpad psykologi Don Grafologi Dop Parapsykologi (DC 15. DK 159.9) 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d.

Libris/SAB: Dc Logik och språkligt orienterad filosofi Dca Logik Dcb Argumentationsanalys Dcc Språkligt orienterad filosofi Dd Kunskapsteori och vetenskapsteori Ddb Kunskapsteori Ddc Vetenskapsteori (DC, DK 16) 17 Individens moral och uppfattningar om moral.

Libris/SAB: Dg Etik Dgb -Dgv Etik för områdena B-V (DC, DK 17) 18-19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.

Libris/SAB: Da Äldre västerländsk samt icke-västerländsk filosofisk litteratur Daa Antika filosofers skrifter Dab Medeltidsfilosofers och renässansfilosofers skrifter Dad Icke-västerländska filosofers skrifter Dbz Särskilda filosofer (DC 18. DK del 1(091) )(DC 19. DK del 1(091) ) Cg Praktisk teologi 2 Religiösa verksamheter o d. Ch Gudstjänsten (5 676) Ci Uppbyggelselitteratur Libris/SAB: Cj Kyrkohistoria C Religion Ck Kristna samfund (DC, DK 2) Cl Kristen mission (DC, DK 22-28)

29 Icke kristna religioner o d Särskilda områden: Libris/SAB: Cm Religionshistoria 20 Övergripande religiösa verksamheter o d Cn Moderna religionsbildningar Libris/SAB: (DC, DK 29) C Religion (DC 20.) Nämnden för statligt stöd till trossamfunds webbplats 21 Allmän religionsvetenskap Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) handlägger ärenden Libris/SAB: som gäller statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. C(x) Religionslexikon Bidrag fördelas till 36 samfund. Bidrag kan lämnas som C:d Religionsﬁlosoﬁ och -psykologi organisationsbidrag, verksamhetsbidrag eller projektbidrag. C:oa Religionssociologi ( (DC, DK 21)

22/28 Kristna religioner Libris/SAB: Ca Kristendomen: allmänt ( Cb Bibelutgåvor Cc Exegetik och litteratur om Bibeln Cd Äldre teologisk litteratur Ce Dogmatik och symbolik Cf Teologisk etik 3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter.

Särskilda områden:

31 Statistik och demograﬁ 32 Statsvetenskap 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik

35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och motsvarande utomlands) 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)

36/39 Politiska krav och politiska planeringar: 36... om individernas kroppsliga förhållanden. 37... om utbildning o d. 38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks. 39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d 31 Statistik och demografi. SCB Statistiska Centralbyrån Startsida • Syfte • Användningsvillkor Libris/SAB: • Tillgänglighet Oi Statistik • Utskriftsvänligt format Oi(x) Statistiklexikon • Talande Webb Oi:d Statistisk teori och undersökningsmetodik • Våra webbtjänster Oi:k Statistikens historia • Kortadresser Oj Demografi (befolkningsvetenskap) • Ladda ner filer • Cookies Oj:bf Demografiska institutioner • E-postadresser Oj:d Demografisk teori, filosofi och metodlära • Hjälp oss bli bättre Oj:k Demografisk forskningshistoria Oj:oi Statistiska demografiska tabeller Webbkarta Webbkarta Oj- Allmänt: särskilda länder och områden • Hitta statistik Oja Nativitet och mortalitet ◦ Sök statistik Ojc Flyttningar och befolkningsändringar ◦ Statistik efter ämne Ojd Befolkningssammansättning och -fördelning ◦ Statistikdatabasen Ojf Folkbokföring ◦ Publikationer Ojp Befolkningspolitik ◦ A-Ö (DC, DK 31) ◦ Vanliga frågor ◦ Regional statistik ◦ Historisk statistik ◦ Internationell statistik ◦ Övriga källor till svensk statistik ◦ Förstå statistik ◦ Temaområden • Tjänster ◦ Skräddarsydd statistik ◦ Beställ din egen undersökning ◦ Uttag från offentliga register ◦ Kurser och seminarier ◦ Bibliotek ◦ Köp publikationer ◦ Vägledning för forskare ◦ Klassrummet ◦ Verktyg • Nyheter och press ◦ Publiceringskalender ◦ Kommande pressmeddelanden ◦ Pressarkiv ◦ Bevaka nyheter från SCB ◦ Pressbilder ◦ Nyckeltal för Sverige • Lämna uppgifter ◦ Företagsundersökningar ◦ Individ- och hushållsundersökningar ◦ Offentlig sektor • Om SCB ◦ Kontakta oss ◦ Jobba hos oss ◦ Verksamhet ◦ Sveriges officiella statistik ◦ SCB internationellt ◦ Registerutdrag enligt personuppgiftslagen ◦ Källa:SCB – kundtidning ◦ Källa:Företag – tidning för uppgiftslämnare

Från Internet 3 april 2011 Valmyndigheten 32 Statsvetenskap. Box 4210, 171 04 Solna Tfn 08 - 635 69 00 Libris/SAB: Arbetsområde: Valmyndigheten har till uppgift att planera och O Samhälls- och rättsvetenskap (Del. Delar på 31-39, 652, 657, genomföra val och folkomröstningar. 658, 71, 79, 7951-7956) Ob Internationella relationer Ob(x)Allmänt: lexikon Ob:bf Allmänt: institutioner Ob:k Allmänt: historia Obb Freds- och nedrustningsfrågor Obd Internationellt samarbete: allmänt Obe Nationernas förbund (NF) Obf Förenta nationerna (FN) (FNs egna dokument till 354) Obk Regionalt mellanfolkligt samarbete Obl Försvarspakter Obn Nordiskt samarbete Obq Utvecklingsbistånd och internationell hjälpverksamhet (även 7951) Obr Röda korset (och likvärdiga organisationer)(även 7951) Oc Statskunskap och politik Oc(x) Allmänt: lexikon Oc:bf Organisationer och institutioner Oc:d Politisk teori, politisk psykologi och metodlära Oc:k Statskunskapens vetenskapshistoria Oc:oaPolitisk sociologi Oc.0 Särskilda statsvetenskapliga och politiska delområden, politiska skrifter Occ Sveriges statskunskap och politik Ocf Främmande länders statskunskap och politik Ocg Politiska begrepp och politiska åskådningar (Även till 6-39) Ocl Utomparlamentariska metoder, konspirativ verksamhet, terrorism m m (DC, DK 32) 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi

Libris/SAB: Q Ekonomi och näringsväsen (Del. Delar på 33, 63, 64-649, 651-659) Qa Nationalekonomi och finansväsen Qa(x) Nationalekonomiska etc lexikon Qa:k Nationalekonomins historia Qa:oe Lagstiftning Qaa Ekonomisk teori Qab Ekonometri Qac Konjunkturteori och konjunkturlära Qad Ekonomiska förhållanden Qae Penning- och bankväsen Till 657 Qaf Finansväsen med finansrätt (Delar till 657) (DC, DK 33) Oe Rättsvetenskap 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik. Oe(x) Juridiska lexikon Oe(u) Lagar och lagförslag: allmänt Libris/SAB: Oe:d Rättsfilosofi och rättsvetenskaplig metodlära O(x) Samhälls- och rättsvetenskapliga lexikon Oe:oaRättssociologi O:bf Samhälls- och rättsevetenskapliga institutioner Oe- Juridik: särskilda länder och områden O:d Samhälls- och rättsvetenskapens filosofi och metodlära Oea Civilrätt O:k Samhälls- och rättsvetenskapens historia Oeb Straffrätt O- Allmänt: särskilda länder och områden Oek Processrätt O-a Europa: allmänt Oel Tryckfrihetsrätt O-b Norden: allmänt Oep Kriminologi och polisväsen O-c Sverige Oeq Kriminalvård O-d Övriga Norden Oer Rättsfall O-e Brittiska öarna (Storbritannien) Oes Försvars- och krigslagstiftning O-f Mellaneuropa Oet Rättshistoria O-g Nederländerna, Belgien och Luxemburg Oeö Särskilda verksamheters juridik O-h Schweiz (DC, DK 34) O-i Italien (inkl Vatikanstaten, San Marino och Malta) O-j Frankrike och Monaco O-k Spanien (inkl Andorra och Gibraltar) O-l Portugal O-m Östeuropa O-n Balkanländerna O-o Asien O-p Afrika O-q Amerika O-r Oceanien (Australien, Nya Zeeland, Melanesien, Polynesien, Mikronesien) O-s Polarländerna Oba Folkrätt Ocb Statsrätt Datainspektionen E-post: [email protected] Box 8114, 104 20 Stockholm Tfn 08 - 657 61 00 Patentbesvärsrätten Arbetsområde: Datainspektionen ska skapa förutsättningar för att Patentbesvärsrätten är en förvaltningsdomstol som efter överklagande behandlingen av personuppgifter inte medför otillbörligt intrång i överprövar Patent- och registeringsverkets beslut i ärenden om patent, enskildas personliga integritet. varumärken och mönster samt namn och utgivningsbevis. Domstolen överprövar också Statens jordbruksverks beslut i ärenden om Domstolsverket (DV) växtsortsskydd. 551 81 Jönköping Box 24160, 104 51 Stockholm Tfn 036 - 15 53 00 Telefon 08-783 38 50 Arbetsområde: Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för E-post: [email protected] de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, arrendenämnderna, hyresnämnderna och Rättshjälpsmyndigheten.

Marknadsdomstolen Box 2217, 103 15 Stockholm Tfn 08 - 412 10 30 Arbetsområde: avgör mål och ärenden enligt bland annat marknadsföringslagen och konkurrenslagen.

Rättshjälpsmyndigheten Box 853, 851 24 Sundsvall Tfn 060 - 13 46 00 Arbetsområde: handlägger vissa ärenden om rättshjälp enligt rättshjälpslagen.

Patent- och registreringsverket, PRV PRV arbetar med ärenden som rör patent, design, varumärken, personnamn, periodiska skrifter och uppdragsverksamhet. Box 5055, 102 42 STOCKHOLM Telefon 08-782 25 00 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter.

Särskilda områden: 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och motsvarande utomlands) 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)

355-359 används ej tills vidare.

Libris/SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap. Del. Bara egna dokument. (DC, DK politiska delar av 35) 351 Sveriges riksdag Sveriges riksdag. 15 mars 2011. (och motsvarande utomlands). http://riksdagen.se/ Så fungerar riksdagen | Välj inställningar | Lyssna | Beställ | Ordbok Libris/SAB: • Demokrati O Samhälls- och rättsvetenskap. Del. Bara egna dokument. • Lagar (DC, DK politiska delar av 35) • Statens budget • Kontrollmakten • Internationellt • Dokument • Talmannen • Ledamöter & partier • Utskotten & EU-nämnden • Förvaltningen Hitta rätt

Senaste • Motioner från allmänna motionstiden • Inkomna förslag • Frågor för skriftliga svar • Interpellationer

Genvägar • Utskottens förslag till riksdagsbeslut • Beslut i korthet • Webb-tv • RSS-kanaler • Syndikera • Prenumerera • Lediga tjänster Testa nya riksdagen.se! Öppet hus i riksdagen Budgetpropositionen Virtuellt riksdagsbesök Teckenspråk Lättläst English Andra språk Kontakt och besök Press Riksdagsbiblioteket Lärare Riksdagen och EU

Frågor till riksdagsinformation • När blir det Öppet hus i riksdagen? • När väntas beslut om datalagringsdirektivet? • Fler frågor

Andra webbplatser • Regeringen • Riksdag & Departement • EU-upplysningen • Riksbanken • Riksdagens ombudsmän - JO • Riksrevisionen

Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 40 00 (växel) Frågor om riksdagen Telefon: 020-349 000 E-post: [email protected] Om webbplatsen 352 Kommun- och landstingsfullmäktige Sveriges Kommuner och Landsting. (och motsvarande utomlands). Från Internet 15 mars 2011. http://www.skl.se/ In English Libris/SAB: Om webbplatsen O Samhälls- och rättsvetenskap. Del. Bara egna dokument. Lättläst (DC, DK politiska delar av 35) Lyssna Startsida Om SKL Vi arbetar med Kommuner & landsting Kalender Avtal & lagar Beställ & ladda ner Press Kontakt

KOMMUNER & LANDSTING En angelägen arbetsgivare Om kommuner Om landsting och regioner En fråga om demokrati Regionala förbund Ordlista A-Ö Så fungerar den offentliga sektorn Startsida › Kommuner & landsting

Kommuner, landsting och regioner Kommunerna, landstingen och regionerna i Sverige ansvarar för merparten av den samhällsservice som ﬁnns. Antal kommuner och landsting Det ﬁnns 290 kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland.

› Länk till karta på SCB:s webbplats (öppnas i nytt fönster) Arbetsgivar- och intresseorganisation Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner i Sverige. Vi verkar på våra medlemmars uppdrag med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin.

› Länk till fakta om kommuner, landsting och regioner som arbetsgivare

› Länk till mer information om SKL:s medlemsservice Antal förtroendevalda Det ﬁnns över 44 000 förtroendevalda politiker i kommuner, landsting och regioner. Av dem är cirka 97 procent fritidspolitiker. › Läs mer om lokalpolitiker

Lämna synpunkter

Innehåll: Irene Carlstedt Publiceringsansvarig: Irene Carlstedt Sidan granskad 4 jan 2011. Sidan publicerad 25 nov 2006. Adresser › Länk till kommunadresser › Länk till landstingens/ regionernas adresser

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tfn: 08 - 452 70 00 E-post: [email protected] 353 Sveriges regering (och motsvarande Från Internet 12 april 2011: Regeringen och regeringskansliet utomlands). Startsida regeringen.se

Libris/SAB: Departementen O Samhälls- och rättsvetenskap. Del. Bara egna dokument. Om Regeringskansliet (DC, DK politiska delar av 35) Statsrådsberedningen Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Försvarsdepartementet Förvaltningsavdelningen Justitiedepartementet Kulturdepartementet Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Utrikesdepartementet EU-representationen

Regeringen Fredrik Reinfeldt Statsminister Anders Borg Finansminister Andreas Carlgren Miljöminister Anna-Karin Hatt It- och regionminister Beatrice Ask Justitieminister Birgitta Ohlsson EU-minister Carl Bildt Utrikesminister Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister Erik Ullenhag Integrationsminister • Näringsliv, handel och regional tillväxt Eskil Erlandsson Landsbygdsminister • Samhällsekonomi och statsbudget Ewa Björling Handelsminister • Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring Gunilla Carlsson Biståndsminister • Stat, kommuner och landsting Göran Hägglund Socialminister • Utbildning och forskning Hillevi Engström Arbetsmarknadsminister • Utrikespolitik och internationellt samarbete Jan Björklund Utbildningsminister, vice statsminister Lena Adelsohn Liljeroth Kultur- och idrottsminister EU Maria Larsson Barn- och äldreminister • Regeringens roll i EU-arbetet Maud Olofsson Närings- och energiminister • Regeringens arbete i minsterrådet Nyamko Sabuni Jämställdhetsminister, bitr. utbildningsm. • Det roterande ordförandeskapet Peter Norman Finansmarknadsminister • Kommissionens arbetsprogram för 2011 Stefan Attefall Civil- och bostadsminister • EU-toppmöten (Europeiska rådet) Sten Tolgfors Försvarsminister • Europa 2020-strategin Tobias Billström Migrationsminister • Lissabonfördraget Ulf Kristersson Socialförsäkringsminister • EU:s utrikestjänst - EEAS Tidigare statsråd • Östersjöstrategin • Utvidgningen Ansvarsområden • Den inre marknaden • Ansvarsområden A-Ö • Öppenheten inom EU • Ambassader, konsulat och reseråd • Sveriges ordförandeskap i EU 2009 • Arbete • EU-kalendarium • Asyl, migration och integration • Veckobrevet från Bryssel • Boende och byggande • Månadens EU-proﬁl • Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter • Lediga tjänster och praktik i EU • Försvar, skydd och säkerhet • Länkar till mer information om EU • Landsbygd, djur och livsmedel • Kommunikationer, infrastruktur och IT • Kultur, medier och fritid • Lag och rätt • Miljö, energi och klimat • Pressmeddelanden Webbplatskarta Webbplatskarta • Debattartiklar Det här vill regeringen • Tal • Kommentarer • Regeringsförklaringen • Uttalanden • Viktigare lagar och förordningar • Webbutsändningar • Regeringens nyhetsbrev • Bildarkiv • Ackreditering • EU-representationens pressinformation Veckans regeringssammanträde • Sverige i utländska medier • UD:s pressrum • Arbetsmarknadsdepartementets ärendeförteckning • Finansdepartementets ärendeförteckning • Försvarsdepartementets ärendeförteckning Lediga jobb • Justitiedepartementets ärendeförteckning • Kulturdepartementets ärendeförteckning • Regeringskansliet och EU-representationen • Landsbygdsdepartementets ärendeförteckning • Diplomatprogrammet • Miljödepartementets ärendeförteckning • Arbete i EU • Näringsdepartementets ärendeförteckning • Internationella jobb • Socialdepartementets ärendeförteckning • Regeringskansliet erbjuder • Utbildningsdepartementets ärendeförteckning • Regeringskansliet söker • Utrikesdepartementets ärendeförteckning • Mer för studenter • Frågor och svar om jobb och anställning Regeringens kalendarium Kontakt och besök

Statens offentliga utredningar och kommittéer • Statsministern och statsråden • Pressekreterare och pressassistenter Myndigheter • Statssekreterare • Registratorer Pressinformation • Regeringskansliets informationschef och pressinformatör • Information Rosenbad och webbredaktionen • Karta • Den svenska förvaltningsmodellen - tre nivåer • E-post till regeringen och departementen • Grundlagarna • Teletal hjälper dig att ringa • Grundläggande fri- och rättigheter • Offentlighetsprincipen Om webbplatsen • Allmänna val • Folkomröstningar • Analysverktyg för webbplatsen • Delta och påverka • Anpassning av webbplatsen • Viktiga skeden i demokratins historia • Behandling av personuppgifter • Om delafunktionen Lagstiftningsprocessen • Frågor och svar (Q&A) om redesign av regeringen.se och sweden.gov.se • Ny lagstiftning om partnerskap och adoption - ett exempel ur • Kakor verkligheten • Länkningspolicy • Kommittédirektiv styr utredningarnas verksamhet • Netikett på regeringen.se • SOU, Ds och remissförfarandet • Publikationer • Lagrådsremisser och propositioner • Kom i gång med RSS • Riksdagens utskottsbetänkanden och beslut • Synpunkter samt frågor om webbplatsen • Lagar publiceras i Svensk författningssamling • Sökhjälp • Regeringens skrivelser till riksdagen • Tekniska förutsättningar • Planerade propositioner och skrivelser • Utmärkelser Budgetprocessen Publikationer • Januari • Här hittar du rättsinformation (SOU:er, propositioner m.m.) • Februari och informationsmaterial m.m. • Mars • April Så styrs Sverige • Maj • Juni Det demokratiska systemet i Sverige • Juli • Augusti • September • Sveriges väg till EU-medlemskap • Oktober • Sveriges roll i EMU och euro-samarbetet • November • December Internationellt samarbete

Så arbetar regeringen och Regeringskansliet • FN:s organisationer och program

• Så bildas regeringen Skolingång • Så arbetar regeringen • Arbetet i departementen i Regeringskansliet • Demokrati - folkstyre • Handläggning och beredning av regeringsärende • Grundläggande friheter och rättigheter • Sveriges regeringar under 1900-talet • Val och rösträtt • Rosenbad och Regeringskansliets historia • Sveriges grundlagar • Så stiftas en lag Utredningar och kommittéer • Regeringens arbete • Sverige och EU • Frågor och svar om kommittéväsendet • För lärare • Ordlista Så styrs statliga myndigheter Ordlistor • Bolag med statligt ägande • Regeringskansliets ordlista Nordiskt samarbete Information på teckenspråk Sverige och EU - regeringens roll i EU-samarbetet • Så arbetar regeringen och Regeringskansliet - på teckenspråk • Så styrs EU - EU:s institutioner • Budgetprocessen - på teckenspråk • Lagstiftning och beslutsfattande i EU samt några rättsakter • Om webbplatsen, hur regeringen.se är uppbyggd - på • EU:s grundfördrag teckenspråk • Sveriges representation i olika EU-organ Lättläst information om regeringen och Regeringskansliet

• Så arbetar regeringen • Folket väljer riksdagen • Så här arbetar regeringen med ärenden • Detta är Regeringskansliet • Det här är grundlagarna • Så här kommer en lag till • Så här arbetar regeringen med budgeten • Så här arbetar myndigheterna • Allt arbete som regeringen gör ska vara demokratiskt • Sverige är med i EU • Vad betyder orden? • Så här kan du få veta mer om regeringen och Regeringskansliet

Så styrs Sverige - på andra språk

• How Sweden is governed • Le système suédois de gouvernance • Ruotsin hallitusjärjestelmä • So wird Schweden regiert • Szwedzki system rzadów • Ovako se upravlja Svedskom • Så styrs Sverige (på arabiska) • Så styrs Sverige (på persiska) 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU Förenta Nationerna, FN. o d). Från http://www.un.org/ 19 dec 2010: The Charter established six principal organs of the United Nations: the Libris/SAB: General Assembly, the Security Council, the Economic and Social Obf Förenta nationerna (FN) (FNs egna dokument till 354) Council, the Trusteeship Council, the International Court of Justice, (DC, DK politiska delar av 35) and the Secretariat. The United Nations family, however, is much larger, encompassing 15 agencies and several programmes and bodies.

Organizational chart | UN System locator

General Assembly

The following Bodies report directly to the General Assembly.

Main Committees

Subsidiary Bodies

• Committees • Commissions • Boards • Councils and Panel • Working Groups and other

Advisory Subsidiary Body

• United Nations Peacebuilding Commission (1) Programmes and Funds • United Nations Research Institute for Social Development (UNRISD) • International Trade Centre (ITC) • Office of the United Nations High Commissioner for Other UN Entities Refugees (UNHCR) • United Nations Children's Fund (UNICEF) • International Computing Centre (ICC) • United Nations Conference on Trade and • Joint United Nations Programme on HIV/AIDS (UNAIDS) Development (UNCTAD) • United Nations Office for Project Services (UNOPS) • United Nations Development Programme (UNDP) • United Nations System Staff College (UNSSC) ◦ United Nations Capital Development Fund (UNCDF) • United Nations University (UNU) ◦ United Nations Development Fund for Women (UNIFEM) Security Council ◦ United Nations Volunteers (UNV) • United Nations Drug Control Programme (UNDCP) (2) The following bodies report directly to the Security Council. • United Nations Environment Programme (UNEP) • United Nations Human Settlements Programme (UN- Subsidiary Bodies HABITAT) • United Nations Population Fund (UNFPA) • 1540 Committee • United Nations Relief and Works Agency for Palestine • Counter-Terrorism Committee Refugees in the Near East (UNRWA) • International Criminal Tribunal for the former • United Nations World Food Programme (WFP) Yugoslavia (ICTY) • International Criminal Tribunal for Rwanda (ICTR) Research and Training Institutes • Military Staff Committee • Peacekeeping Operations and Missions • United Nations Institute for Disarmament Research (UNIDIR) • Sanctions Committees • United Nations Institute for Training and Research (UNITAR) • Standing Committees and Ad Hoc Committees • United Nations Interregional Crime and Justice Research • UN Compensation Commission Institute (UNICRI) • Working Group on Children and Armed Conflict • United Nations International Research and Training Institute • Informal Working Group on Documentation and Other for the Advancement of Women (UN-INSTRAW) Procedural Questions Advisory Subsidiary Body • Committee on Negotiations with Intergovernmental Agencies • Committee on Non-Governmental Organizations • United Nations Peacebuilding Commission (1) • Committee for Programme and Coordination

Economic and Social Council Ad hoc bodies The following bodies report directly to Economic and Social Council. • Ad hoc Open-ended Working Group on Informatics Functional Commissions Expert Bodies composed of governmental experts • Commission on Crime Prevention and Criminal Justice • Commission on Narcotic Drugs • Committee of Experts on the Transport of Dangerous Goods • Commission on Population and Development and on the Globally Harmonized System of Classification and • Commission on Science and Technology for Development Labelling of Chemicals • Commission for Social Development • United Nations Group of Experts on Geographical Names • Commission on the Status of Women • Intergovernmental Working Group of Experts on International • Commission on Sustainable Development Standards of Accounting and Reporting • Statistical Commission • United Nations Forum on Forests Expert Bodies composed of members serving in their personal capacity Regional Commissions • Committee for Development Policy • Economic Commission for Africa (ECA) • Committee on Economic, Social and Cultural Rights • Economic Commission for Europe (ECE) • Committee of Experts on International Cooperation in Tax • Economic Commission for Latin America and the Matters Caribbean (ECLAC) • Committee of Experts on Public Administration • Economic and Social Commission for Asia and the • Permanent Forum on Indigenous Issues Pacific (ESCAP) • Economic and Social Commission for Western Asia (ESCWA) Other related Bodies Standing Committees • Executive Board of the International Research and Training • Universal Postal Union (UPU) Institute for the Advancement of Women • World Bank Group • International Narcotics Control Board ◦ International Bank for Reconstruction and • Committee for the United Nations Population Award Development (IBRD) • Programme Coordinating Board of the Joint United Nations ◦ International Centre for Settlement of Investment Programme on HIV/AIDS Disputes (ICSID) ◦ International Development Association (IDA) Trusteeship Council ◦ International Finance Corporation (IFC) ◦ Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA) International Court of Justice • World Health Organization (WHO) • World Intellectual Property Organization (WIPO) Secretariat • World Meteorological Organization (WMO) • World Tourism Organization (UNWTO) Specialized Agencies, Related Organizations, Funds, and Related Organizations other UN Entities • International Atomic Energy Agency (IAEA) (3) Specialized Agencies • Preparatory Commission for the Nuclear-Test-Ban Treaty Organization (CTBTO) (4) • Food and Agriculture Organization of the United • Organisation for the Prohibition of Chemical Nations (FAO) Weapons (OPCW) (4) • International Civil Aviation Organization (ICAO) • World Trade Organization (WTO) • International Fund for Agricultural Development (IFAD) • International Labour Organization (ILO) Secretariats of Conventions • International Maritime Organization (IMO) • International Monetary Fund (IMF) • Convention on the Rights of Persons with Disabilities • International Telecommunication Union (ITU) • United Nations Convention to Combat • United Nations Educational, Scientific and Cultural Desertification (UNCCD) Organization (UNESCO) • United Nations Framework Convention on Climate • United Nations Industrial Development Organization (UNIDO) Change (UNFCCC) UN Trust Funds

• United Nations Democracy Fund (UNDEF) (5) • United Nations Fund for International Partnerships (UNFIP) (6)

NOTES:

(1) The United Nations Peacebuilding Commission has a direct reporting relationship with the Security Council and the General Assembly, and non-subsidiary relationship with the Economic and Social Council and the Ofﬁce of the Secretary-General.

(2) The UN Drug Control Programme is part of the UN Ofﬁce on Drugs and Crime.

(3) The IAEA reports to the Security Council and the General Assembly (GA).

(4) The CTBTO Preparatory Commission and OPCW report to the GA.

(5) UNDEF’s Advisory Board recommends funding proposals for approval by the Secretary-General.

(6) UNFIP is an autonomous trust fund operating under the leadership of the United Nations Deputy Secretary-General. EU från Internet 15 mars 2011. Aktiv på nätet http://europa.eu/index_sv.htm • Tyck till om EU-politiken • Bloggar Om EU • Besök EU:s institutioner • Priser och tävlingar • Basfakta • Följ EU på sociala medier • Institutioner och organ • Fler sätt att vara aktiv på nätet • Medlemsländer • Historik • Arbeta för EU Publikationer och lagstiftning • Mer om EU • Ofﬁciella handlingar • Lagstiftning och fördrag Politik och verksamhet • Beställ eller ladda ner publikationer • Statistik och opinionsundersökningar • Politikområden • Handböcker och skrivråd • Stöd och program • Mer dokumentation • Upphandling • Fler verksamhetsområden Press och evenemang

Att bo och leva i EU • Presstjänster • Videoklipp och foton • Jobb och pensioner • Evenemang • Utbildning • RSS-flöden och poddsändningar • Hälso- och sjukvård • Mer för medierna • Konsumentskydd • Resor • Mer om att bo och leva i EU • Europeiska datatillsynsmannen EU:s institutioner och organ Ser till att personuppgifter skyddas inom EU:s institutioner och organ och ger råd om dataskyddslagstiftning Läs mer om EU:s institutioner. Vad gör de och hur arbetar de • Finansiella organ • EU:s institutioner och organ – en överblick • Europeiska investeringsbanken Läs om de olika institutionernas politiska och andra funktioner. Lånar ut pengar till investeringsprojekt i EU. • EU-institutionernas webbplatser • Europeiska investeringsfonden • Europeiska rådet Hjälper småföretag i Europa. I Europeiska rådet lägger stats- och regeringscheferna fast den • Rådgivande organ övergripande EU-politiken • Ekonomiska och sociala kommittén • Europaparlamentet Företräder civilsamhället och arbetsmarknadens parter. EU-parlamentets ledamöter väljs i direkta val vart femte år. • Regionkommittén • Ministerrådet Företräder regionala och lokala myndigheter. EU-ländernas ministrar sammanträder för att diskutera och – • Institutionernas gemensamma organ tillsammans med parlamentet – anta EU:s lagar. • Europeiska avdelningen för yttre åtgärder • EU:s ordförandeskap • EU:s publikationsbyrå Från den 1 januari till den 30 juni leder Ungern EU:s arbete EU-institutionernas förlag. • EU-kommissionen • Epso – EU:s rekryteringsbyrå Kommissionärerna och EU:s förvaltning – föreslår EU-lagar och ser Ansvarar för urvalet vid personalrekryteringen till EU:s institutioner till att de följs i alla medlemsländer. Kommissionen arbetar för EU:s och organ. gemensamma bästa. • Eurostat • Europeiska unionens domstol EU:s statistikkontor Lagens väktare. Tolkar EU-rätten och ser till att den tillämpas på • Europeiska förvaltningsskolan samma sätt i alla medlemsländer. Fortbildning för EU:s personal. • Revisionsrätten • EU-byråer Granskar hur EU-pengarna används. • Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik • Europeiska centralbanken Organ med särskilda tekniska, vetenskapliga eller administrativa Ansvarar för EU:s penningpolitik. uppgifter. • Europeiska ombudsmannen • Polissamarbete och straffrättsligt samarbete Ombudsmannen utreder klagomål om administrativa missförhållanden Organ som hjälper EU-länderna att samarbeta i kampen mot i EU:s institutioner och organ. organiserad internationell brottslighet. • Övriga politikområden EU-byråer med tekniska, vetenskapliga eller administrativa uppgifter. Välkommen till Europaparlamentet Tack för att du besöker Europaparlamentets officiella webbplats. • Genomförandeorgan Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda organ. Europaparla- Förvaltar EU:s program. mentets 736 ledamöter har till uppgift att företräda dig som är med- • Euratomfördragets organ borgare i EU. Ledamöterna väljs var femte år av invånarna i EU:s 27 Ska hjälpa Europeiska atomenergigemenskapen att uppnå sina mål. medlemsstater och representerar alla unionens 500 miljoner med- • Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) borgare. Samlar de bästa forsknings-, företags- och utbildningsresurserna för att Här hittar du information om parlamentets arbete och systemet med öka EU:s innovationskapacitet. fackutskott. Europaparlamentets arbete är viktigt, eftersom beslut om • Så stiftas EU:s lagar ny EU-lagstiftning i många fall fattas gemensamt av parlamentet och Här kan du läsa om de olika EU-institutionernas roll i ministerrådet som företräder medlemsstaterna. Parlamentet utarbetar lagar som påverkar vår vardag. Det kan handla lagstiftningsarbetet. om miljö, konsumentskydd, lika möjligheter, transporter och fri Se också rörlighet för arbetstagare, kapital, varor och tjänster. Tillsammans med • Att jobba för EU rådet beslutar parlamentet också om EU:s budget. Om du vill veta ännu mer om parlamentet, klicka på ”I detalj” för mer information om parlamentets interna organ, arbetsordningen och parlamentets arbetssätt. Under rubriken ”Parlamentet och du” finns flera användbara länkar där du som medborgare kan ta kontakt med parlamentet. Här kan du skriva direkt till parlamentet och ställa frågor, uttrycka dina åsikter och få tillgång till offentliga handlingar. Här hittar du också information om hur man gör en formell framställning. Du kanske skulle vilja besöka parlamentet i Bryssel eller Strasbourg för att på plats se hur allt fungerar? Här finns information om besök på parlamentet och rekrytering och praktiktjänstgöring. Om du klickar på ”I detalj” hittar du information om tilldelade kontrakt, godkända bidrag och anbudsinfordringar och en förteckning över ackrediterade lobbyister. Under ”Arkiv” finns uppgifter om tidigare val till Europaparlamentet och vår verksamhet under tidigare år. För ytterligare information: Europaparlamentet arbetar för dig Europaparlamentets ansikten 2009–2011 • Regioner och lokal utveckling EU-kommissionen från Internet 15 mars • Så fungerar EU 2011. • Sysselsättning och sociala rättigheter http://ec.europa.eu/sitemap/index_sv.htm • Transport och resor • Vetenskap och teknik EU på Youtube: ansvarsfriskrivning Om EU-kommissionen Europeiska kommissionens besökstjänst • Avdelningar och tjänster • Besök EU:s institutioner • Europeiska kommissionen 2010–2014 • Här finns vi Om webbplatsen • Webbformulär Politikområden Kontakt • Ekonomi, finans och skatter • EU:s lokalkontor och informationsställen • Energi och naturresurser • Europeiska kommissionens personal • EU:s utrikespolitik • Kommissionen • Företag • Kontaktguide per kommissionsverksamhet • Jordbruk, fiske och mat • Utanför EU • Klimatåtgärder Kontrakt och bidrag • Kultur, utbildning och ungdomsfrågor • Avtalspartner och mottagare av EU-bidrag • Miljö, konsumentfrågor och folkhälsa • EU-stöd • Övergripande frågor • Mikrofinansiering • Rättvisa och medborgerliga rättigheter • Offentliga upphandlingskontrakt • Regioner och lokal utveckling Lagstiftning • Så fungerar EU Nyheter • Sysselsättning och sociala rättigheter • Ekonomi, finanser och skatter • Transport och resor • Energi och naturresurser • Vetenskap och teknik • EU:s utrikespolitik Rådgivnings- och informationstjänster • Jordbruk, fiske och mat Rättsligt meddelande • Kultur, utbildning och ungdomsfrågor Register A-Ö • Miljö, konsumentfrågor och folkhälsa • Näringsliv • Rättvisa och medborgerliga rättigheter Kommissionens avdelningar Yttre förbindelser • Utvidgning Kommissionen har flera olika avdelningar, bland annat • Utveckling och samarbete EuropeAid generaldirektoraten som i princip ansvarar för olika politikområden. • Tjänsten för utrikespolitiska instrument Andra avdelningar och tjänster sköter allmän administration eller har • Humanitärt bistånd ett särskilt ansvarsområde som bedrägeribekämpning eller statistik. • Handel Här på sidan hittar du alla avdelningar indelade efter verksamhetsområde. Allmänna avdelningar • Centralbiblioteket Politikområden • Kommunikation • Europeiska byrån för bedrägeribekämpning • Jordbruk och landsbygdsutveckling • Eurostat • Budget • Historiskt arkiv • Klimatpolitik • Gemensamma forskningscentret • Konkurrens • Publikationsbyrån • Ekonomi och finans • Generalsekretariatet • Utbildning och kultur • Sysselsättning, socialpolitik och inkludering Interna avdelningar • Energi • Rådgivarbyrån för Europapolitik • Näringsliv • Europeiska kommissionens uppgiftsskyddsombud • Miljö • Personal och säkerhet • Verkställande organ • Informationsteknik • Inrikes frågor • Infrastruktur och logistik - Bryssel • Havsfrågor och fiske • Infrastruktur och logistik - Luxemburg • Transport och rörlighet • Tjänsten för internrevision • Hälso- och konsumentfrågor • Tolkning • Informationssamhälle och medier • Rättstjänsten • Inre marknaden och tjänster • Byrån för löneadministration och utbetalning av individuella • Rättsliga frågor ersättningar • Regionalpolitik • Översättning • Forskning och innovation • Skatter och tullar Länkar • Utveckling och samarbete • Meritförteckningar för kommissionens generaldirektörer, vice generaldirektörer och motsvarande tjänstemän Europeiska kommissionen. 15 mars 2011 Antonio Tajani Vice ordförande. Näringsliv och företagande

• EUROPA Maroš Šefčovič Vice ordförande. Kontakter mellan institutionerna • > Europeiska kommissionen och administration • > Kommissionärerna 2010–2014 Europeiska kommissionen 2010–2014 Janez Potočnik Miljö

• Öppenhet | Olli Rehn Ekonomiska och monetära frågor • Regler och förfaranden | • Foton och annat | Andris Piebalgs Utvecklingsbistånd • Tillbakablick | • Utskriftsversion MichelBarnier Inre marknaden och tjänster

Androulla Vassiliou Utbildning, kultur, ﬂerspråkighet och ungdom José Manuel Barroso Ordförande Algirdas Šemeta Skatter och tullar, revision och Catherine Ashton Vice ordförande. Unionens höga representant bedrägeribekämpning för utrikes frågor och säkerhetspolitik Karel De Gucht Handel Viviane Reding Vice ordförande. Rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap John Dalli Hälsa och konsumentpolitik

Joaquín Almunia Vice ordförande. Konkurrens Máire Geoghegan-Quinn Forskning, innovation och vetenskap

Siim Kallas Vice ordförande. Transport Janusz Lewandowski Ekonomisk planering och budget

Neelie Kroes Vice ordförande. Digital dagordning Maria Damanaki Havsfrågor och ﬁske Öppenhet • Kommissionsledamöternas redovisningar av sina ekonomiska intressen Kristalina Georgieva Internationellt samarbete, humanitärt • Kommissionärernas löner och förmåner bistånd och krishantering • Särskilda rådgivare till Europeiska kommissionens ledamöter (1 april 2010–31 mars 2011, om inget annat anges) Günther Oettinger Energi • Offentligt register över gåvor värda mer än 150 euro [15 KB]

Johannes Hahn Regionalpolitik Regler och förfaranden • Uppdragsbeskrivningar från José Manuel Barroso till de Connie Hedegaard Klimatfrågor nominerade kommissionärerna • Information om Europaparlamentets utfrågningar • Kommissionsledamöternas uppförandekodex [55 KB] Štefan Füle Utvidgning och grannskapspolitik • Kommissionärernas ämbetsed

László Andor Sysselsättning, socialpolitik och inkludering Foton och annat • Fotogalleri med kommissionsledamöterna Cecilia Malmström Inrikes frågor • Dagordningar och protokoll från kommissionens veckosammanträden Dacian Cioloş Jordbruk och landsbygdsutveckling Tillbakablick • Ledamöter av kommissionen under ledning av José Manuel Barroso (2004-2009) • Tidigare kommissioner och kommissionärer [868 KB] • F.d. kommissionsordförande

22/02/2011 Till början B Europeiska kommissionen ◦ Banansektorn (reform av) http://ec.europa.eu/atoz_sv.htm ◦ Barcelonadeklarationen Översikt ◦ Barnier, Michel Sökning ◦ Barns rättigheter Om webbplatsen ◦ Barroso (José Manuel) Kontaktperson ◦ Bedrägeribekämpning Rättsligt meddelande ◦ Bedrägerier: Europeiska byrån för Europeiska kommissionen bedrägeribekämpning ◦ Bekämpningsmedel Alfabetiskt register ◦ Beslutsfattande i EU A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | ◦ Beslutsprocessen inom EU-institutionerna (databasen U | W | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö PreLex) ◦ Bibliotek (kommissionens centralbibliotek) A ◦ Bidrag och stöd ◦ Agenda 2000 ◦ Bilaterala avtal ◦ Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet ◦ Bilaterala handelsförbindelser ◦ Almunia (Joaquín) ◦ Bilindustrin ◦ Andor, László ◦ Biobränslen ◦ Antidumpning ◦ Biofilm och audiovisuella medier ◦ Antitrust ◦ Biologisk mångfald ◦ Arbetslöshet (kampen mot) ◦ Bioteknik ◦ Arbetsmiljö/arbetsförhållanden ◦ Biovetenskap ◦ Arbetsrätt ◦ Bloggar ◦ Arkitektur ◦ Bovin spongiform encefalopati (BSE) /galna ko-sjukan ◦ Ashton (Catherine) ◦ Brottslighet (kampen mot) ◦ Asien och Latinamerika ◦ Budget ◦ Asyl ◦ Budget – generaldirektoratet för ◦ Audiovisuella observationsorganet ◦ Budgetens genomförande och budgetkontroll ◦ Avfall ◦ Buller i miljön ◦ AVS-länderna ◦ Byggindustrin ◦ Avtal ◦ Byrån för löneadministration och utbetalning av ◦ Dopning individuella ersättningar (PMO) ◦ DORIE - EU-kommissionens arkiv för institutionella ◦ Bättre lagstiftning frågor ◦ ”Du kan påverka klimatförändringen” – EU-kampanjen C ◦ Cioloş, Dacian E ◦ Civilrätt – rättsligt samarbete ◦ eContentplus-programmet ◦ Civilsamhället ◦ EGNOS ◦ Comenius-programmet ◦ EG-rätten inom rättsliga och inrikes frågor ◦ CORDIS ◦ E-handel ◦ Corpus Juris ◦ E-handel och konsumenterna ◦ Cotonouavtalet (tidigare Lomékonventionen) ◦ Ekodesign för energianvändande produkter ◦ E-kommissionen D ◦ Ekonomi och finans – generaldirektoratet för ◦ Dalli, John ◦ Ekonomisk och social sammanhållning ◦ Damanaki, Maria ◦ Ekonomiska och finansiella frågor ◦ Daphne programmet ◦ Ekonomiska och monetära unionen ◦ Databas över kontaktpunkter för rådgivning och ◦ Elektronisk utrustning information ◦ Elektroteknik ◦ De Gucht (Karel) ◦ E-lärande ◦ Debatter på Europa ◦ EMAS (EU:s miljölednings- och ◦ Delegationer i världen miljörevisionsordning) ◦ Delegationer och EU-kontor ◦ Energi ◦ Deltagande av det civila samhället ◦ Energi – transeuropeiska nät ◦ Dialog med näringslivet och allmänheten ◦ Energi och transport – generaldirektoratet för ◦ Digitala bibliotek (initiativet för) ◦ Energieffektivitet ◦ Diplomatiska beskickningar ◦ Enterprise Europe Network – nätverk för företagsstöd ◦ Dioxin ◦ Equal-programmet ◦ Direkta skatter ◦ Erasmusprogrammet ◦ Diskriminering/rasism ◦ Erawatch ◦ Djur: hälsa, välbefinnande, livsmedelssäkerhet ◦ eTEN ◦ Djursjukdomar ◦ Etik inom vetenskap och ny teknik ◦ eTwinning F ◦ EU:s framtid – debatt ◦ Familj och demografi ◦ EU:s informationskontor ◦ Farliga ämnen ◦ EU-jargon – ordlista ◦ Fastigheter och infrastruktur – Bryssel ◦ EU-ländernas regler ◦ Fastigheter och infrastruktur – Luxemburg ◦ EU-rätten ◦ Fattigdomsbekämpning ◦ EU-rätten, tillämpning av – ◦ Filmer och filmbranschen ◦ EUlisses – social trygghet i Europa ◦ Finansiella frågor ◦ Euratom ◦ Finansiella tjänster ◦ Eures – Europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet ◦ Finansiering av EU-budgeten ◦ EUR-Lex ◦ Finansiering för små och medelstora företag ◦ Euromed och kvinnorna ◦ Fiske ◦ Euron ◦ Fiskeavtal ◦ Europass-mobilitet ◦ Flygpassagerares rättigheter ◦ Europe by Satellite (EbS) ◦ Flygpassagerares säkerhet ◦ Europe Direct – EU-information för allmänheten och ◦ Folkhälsa företagen ◦ Folkhälsoprogrammet för 2007–2013 ◦ EuropeAid – Utveckling och samarbete ◦ Fonden för fiskets utveckling ◦ Europeisk rymdforskning ◦ Forskning ◦ Europeiska grannskapspolitiken ◦ Forskning – generaldirektoratet för ◦ Europeiska institutet för innovation och teknik ◦ Foton (Europeiska kommissionen) ◦ Europeiska området för forskningsverksamhet ◦ Fredsprocessen i Mellanöstern ◦ Europeiska socialfonden ◦ Fri rörlighet för kapital ◦ Europeiska unionens bulletin ◦ Fri rörlighet för personer ◦ Europeiska unionens verksamhet (Allmän rapport om) ◦ Fri rörlighet för tjänster ◦ Europeiska utvecklingsfonden ◦ Fri rörlighet för varor ◦ Europeiska åklagarmyndigheten ◦ Frukt- och grönsakssektorn (reformen av) ◦ Europaåret 2011 ◦ Funktionshindrade ◦ Eurostat ◦ Föranslutningsstrategi ◦ Explosionsfarliga omgivningar ◦ Förbindelser med internationella organisationer ◦ Extern energipolitik ◦ Fördrag ◦ Företagande bland invandrare och etniska minoriteter ◦ Grundtvig-programmet ◦ Företagare från etniska minoriteter ◦ Gruv- och stålindustrin ◦ Företagens sociala ansvar ◦ Gruvavfall ◦ Företagskoncentrationer ◦ Gränser och gränskontroller/tullsamarbete ◦ Företagskuvöser ◦ Grön offentlig upphandling ◦ Företagsstödjande åtgärder ◦ Grönböcker ◦ Förlikningskommittén ◦ Förorenande utsläpp H ◦ Förpackningsavfall ◦ Hahn, Johannes ◦ Försvarsindustrin ◦ Handel ◦ Försöksdjur ◦ Handel – generaldirektoratet för ◦ Förvaltning av Internet ◦ Handel och hållbar utveckling ◦ Füle, Štefan ◦ Handel: regler och beslutsfattande ◦ Handel: sektorsspecifika frågor G ◦ Handel: skyddsåtgärder ◦ Galileo ◦ Handelshinderförordningen ◦ Gasapparater ◦ Handelspolitik (in the online list under World (The EU ◦ Gemensamma fiskeripolitiken in the:)) ◦ Gemensamma forskningscentret ◦ Handlingar och dokument (EU-kommissionen) ◦ Gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) ◦ Hantverks- och mikroföretag ◦ Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) ◦ Hav, oceaner och kustområden ◦ Generaldirektoratet för inrikes frågor ◦ Havsanknutna industrier ◦ Generaldirektoratet för klimatpolitik ◦ Havsfrågor ◦ Generaldirektoratet för rättsliga frågor ◦ Havsfrågor och fiske - generaldirektoratet för ◦ Generalsekretariatet (generaldirektorat) ◦ Havspolitik ◦ Genetiskt modifierade organismer (GMO) ◦ Hedegaard, Connie ◦ Genomförande av EG-rätten ◦ Historiskt arkiv hos kommissionen ◦ Georgieva, Kristalina ◦ Humanitärt bistånd ◦ Geoghegan-Quinn, Maire ◦ Humanitärt bistånd – generaldirektoratet för ◦ Grannskapspolitik ◦ Husdjur (rörlighet för) ◦ Grundläggande rättigheter ◦ Hållbart jordbruk ◦ Hälso- och konsumentfrågor – generaldirektoratet för ◦ Internationella avtal ◦ Hälso-EU – folkhälsoportalen ◦ Internationella fördrag ◦ Internationellt kultursamarbete I ◦ Internet ◦ i2010 ◦ Interreg ◦ Icke-statliga organisationer ◦ Intäkter (EU-budgeten) ◦ IKT för konkurrenskraft och innovation ◦ Invandring ◦ Immateriell och industriell äganderätt ◦ Investera i forskning ◦ Industrins konkurrenskraft ◦ IT ◦ Info Point (EuropeAids informationskontor) ◦ IT-brottslighet ◦ Informations- och kommunikationsteknik ◦ Informationssamhället J ◦ Informationssamhället och medierna – ◦ Jobb generaldirektoratet för ◦ Jordbruk ◦ Informationsteknik ◦ Jordbruk och landsbygdsutveckling – ◦ Informationsteknik – generaldirektoratet för generaldirektoratet för ◦ Infrastruktur- och logistikbyrån i Bryssel ◦ Jordbruk: internationella handelsförbindelser ◦ Infrastruktur- och logistikbyrån i Luxemburg ◦ Jordobservation ◦ Innovation i Europa ◦ Jämställdhet mellan kvinnor och män ◦ Innovation och näringslivet ◦ Jämställdhetsfrågor ◦ Innovation och teknik ◦ Järnvägsindustrin och industrin för spårbundna ◦ Inre marknaden transporter ◦ Inre marknaden för el ◦ Inre marknaden för gas K ◦ Inre marknaden och tjänster – generaldirektoratet för ◦ Kallas (Siim) ◦ Inre vattenvägar ◦ Kampanjen mot våld i hemmet (europeiska) ◦ Institutionell reform ◦ Kampen mot bedrägerier ◦ Institutioner (EU) ◦ Kemikalieolyckor ◦ Instrument för stöd inför anslutningen ◦ Kemikalier ◦ Intelligent energi – Europa-programmet ◦ Klagomål på administrativa missförhållanden ◦ Interkulturellt lärande (ombudsmannen) ◦ Klimatanpassning ◦ Klimatåtgärder L ◦ Klimatförändring ◦ Landsbygdsutveckling ◦ Kombinerad transport ◦ Larmnummer (112) ◦ Kommissionens arbete ◦ Leader+ (initiativ) ◦ Kommunikation – generaldirektoratet för ◦ Leksaker ◦ Kommunikationspolitik ◦ Leonardo da Vinci-programmet ◦ Kommunikationsteknik ◦ Lewandowski, Janusz ◦ Konfliktförebyggande ◦ Liberalisering ◦ Konkurrens ◦ Lingua-programmet ◦ Konkurrens – generaldirektoratet för ◦ Lissabonfördraget ◦ Konkurrenskraft (ramprogrammet för konkurrenskraft ◦ Livslångt lärande och innovation) ◦ Livsmedel (kvalitet) ◦ Konkurs ◦ Livsmedel (säkerhet) ◦ Konsumentskydd ◦ Livsmedelsindustrin ◦ Kontoret för humanitärt bistånd – ECHO ◦ Livsmedelsmärkning ◦ Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor ◦ Luftkvalitet ◦ Kontroll av EG-rättens tillämpning ◦ Lån och bidrag från EU ◦ Kosmetika ◦ Långlivade organiska föreningar ◦ Kroes (Neelie) ◦ Läkemedelsindustrin ◦ Kultur 2007-2013-programmet ◦ Kulturarv M ◦ Kulturhuvudstäder ◦ Malmström, Cecilia ◦ Kulturportalen ◦ Marco Polo-programmet ◦ Kulturprogram (insatser för kultur, finansiering, ◦ Markskydd förordningar, konstnärlig verksamhet) ◦ Maskinell utrustning ◦ Kultursektorn ◦ Maskinindustrin ◦ Kvinnor (information för) ◦ Meda – partnerskap mellan EU och Medelhavsområdet ◦ Kvinnor och vetenskap ◦ Medbeslutande (steg för steg) ◦ Kvinnor som företagare ◦ Medborgarskap i EU ◦ Kärnkraftssäkerhet ◦ Medelhavsområdet och Mellanöstern ◦ Körkort ◦ Mediaprogrammet ◦ Mediateket ◦ Nystartade företag ◦ Medicintekniska produkter ◦ Nyttig mat och motion ◦ Medier och audiovisuella medier ◦ Näringsliv ◦ Mekanism för akuta ingripande ◦ Näringsliv och företag ◦ Meritförteckning (europeisk)/Europass ◦ Näringsliv och industri – generaldirektoratet för ◦ Migration och asyl ◦ Näringslivspolitiska gruppen ◦ Miljö ◦ Miljö – generaldirektoratet för O ◦ Miljö och hälsa ◦ Oettinger, Günter ◦ Miljöekonomi ◦ Offentlig upphandling ◦ Miljöinnovation ◦ Offentliga upphandlingsavtal ◦ Miljömärkning ◦ OLAF – Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ◦ Minskning av de administrativa bördorna ◦ Opinionsundersökningar ◦ Mobiltelefoni ◦ Orban (Leonard) ◦ Moms (mervärdesskatt) ◦ Ordförandeskap ◦ Multilaterala avtal ◦ Ordlista (EU) ◦ Multimedia ◦ Organisationen av generaldirektoraten och andra ◦ Människohandel avdelningar inom kommissionen ◦ Mänskliga rättigheter och demokratisering ◦ Organiserad brottslighet (kampen mot) ◦ Märkning av livsmedel ◦ ◦ Mätinstrument, färdigförpackade varor och måttenheter P ◦ Möbelindustrin ◦ PCB/PCT (polyklorerade bifenyler och polyklorerade N terfenyler) ◦ Nanoteknik ◦ Penningtvätt ◦ Narkotikapolitik ◦ Pensioner ◦ Natur ◦ Periklesprogrammet (skydd av euron mot förfalskning) ◦ ◦ Naturtillgångar (energi) Personal och administration ◦ ◦ Nedsmutsning av haven Personal och administration – generaldirektoratet för ◦ ◦ Nordlig dimension Personal och säkerhet – generaldirektoratet för ◦ Nya metoden (standardisering) ◦ Personuppgiftsombud (för EU-kommissionen) ◦ Personuppgiftsskydd ◦ Phareprogrammet ◦ Register över kommissionens handlingar ◦ Piebalgs (Andris) ◦ Regler för god förvaltningssed för EU-kommissionens ◦ Pink Book (EG-lagstiftning som GD Näringsliv personal i deras kontakter med allmänheten handhar) ◦ Rehn (Olli) ◦ Pionjärmarknadsinitiativet ◦ Rekrytering ◦ Ploteus - Learning Opportunities throughout the ◦ Rena stadstransporter European Space ◦ Rymden ◦ Polissamarbete ◦ Rådgivarbyrån för Europapolitik ◦ Politiska rådgivare ◦ Räddningstjänst ◦ Portalen för forskarrörlighet ◦ Rätten att resa fritt inom EU ◦ Posttjänster ◦ Rättstjänsten ◦ Potočnik (Janez) ◦ Rättvisa ◦ Praktikplatser ◦ Rökning ◦ PreLex ◦ Rörlighet för arbetstagare ◦ Pressrum ◦ Rymdpolitik ◦ Produkt- och Produktsäkerhet ◦ Rymd- och luftfartsindustrin ◦ PROGRESS 2007-2013 ◦ Psykisk hälsa S ◦ Publikationer (allmänna) ◦ Samarbete på utbildningsområdet med länder utanför ◦ Publikationsbyrån EU ◦ PVC ◦ Sammanhållningsfonden ◦ Sammanhållningspolitikens instrument R ◦ Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa ◦ Radiofrekvensidentifiering föroreningar ◦ Radioutrustning och teleterminalutrustning ◦ Samråd om EU:s olika politikområden ◦ Reach - Registrering, utvärdering, godkännande och ◦ Samrådsprocess begränsning av kemikalier ◦ Satelliter–satellitkommunikation ◦ Reding (Viviane) ◦ Satellitnavigering (Galileo) ◦ Regionala utvecklingsfonden (ERUF) ◦ Šefčovič (Maroš) ◦ Regionalpolitik ◦ Šemeta (Algirdas) ◦ Regionalpolitik – generaldirektoratet för ◦ SIMAP – Information om offentlig upphandling ◦ Register över intresseorganisationer ◦ SINAPSE – Scientific INformAtion for Policy Support in Europe ◦ Säkra transporter och säker energi ◦ Sjunde ramprogrammet (forskning och utveckling) ◦ Skatter T ◦ Skatter och tullar – generaldirektoratet för ◦ Tajani (Antonio) ◦ Skinngarvning ◦ Task Force for Co-ordination of Media Affairs ◦ Skogsbruksstrategin ◦ Telekommunikationer ◦ Skogsindustrin ◦ Telekommunikationer – transeuropeiska nät ◦ Skoindustrin ◦ Television ◦ Skydd av EU:s ekonomiska intressen ◦ Television utan gränser ◦ Små och medelstora företag ◦ Terrorism – kampen mot ◦ Småföretagsakten ◦ Textil- och beklädnadsindustrin ◦ Socialpolitik ◦ Tillgång till kommissionens handlingar ◦ Socialt skydd ◦ Tillträde till marknader ◦ Sockermarknaden (reformen av) ◦ Tillväxt ◦ Sokratesprogrammet ◦ Tillämpning av EU-rätten ◦ Solidaritetsfonden ◦ Tjänsten för internrevision ◦ SOLVIT – Effektiv problemlösning på den inre ◦ Tjänsten för utrikespolitiska instrument marknaden ◦ Tolkning – generaldirektoratet för ◦ Sport ◦ Transeuropeiska nät ◦ Språk och flerspråkighet ◦ Transport ◦ Språklig mångfald ◦ Transport Research Knowledge Centre ◦ Standardisering ◦ Truppminor ◦ Statistik ◦ Tryckutrustning och gasapparater ◦ Statligt stöd ◦ Tull 2013 -programmet ◦ Strukturfonder ◦ Tullfrågor ◦ Strukturpolitiskt föranslutningsinstrument (ISPA) ◦ Tulltransitering ◦ Strålskydd ◦ Tullunionen ◦ Studiebesök ◦ Turism ◦ Stålindustrin ◦ Sysselsättning och sociala frågor U ◦ Sysselsättning, socialpolitik och inkludering – ◦ ULT (utomeuropeiska länder och territorier) generaldirektoratet för ◦ Ungdomar ◦ Ungdomsprogrammet ◦ Visumhandlingar ◦ Uppförandekodex för kommissionsledamöterna [58 ◦ Vitböcker KB] ◦ Volontärarbete ◦ URBACT ◦ Vänorter ◦ Urban ◦ Världen (EU i världen): ◦ Utbildning ▪ AVS: Afrika, Västindien, Stilla havsområdet: ◦ Utbildning och kultur – generaldirektoratet för ▪ Bistånd: ◦ Utgifter (i EU-budgeten) ▪ EuropeAid – Utveckling och samarbete: ◦ Utgifter i EU:s budget ▪ Handelspolitik: ◦ Utlandsstudier ▪ Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik ◦ Utrikeshandel (GUSP): ◦ Uttagningsprov ▪ Yttre förbindelser: ◦ Uttagningsprov (rekrytering) ◦ Världshandel ◦ Utveckling och samarbete – generaldirektoratet för ◦ Världshandelsorganisationen (WTO) ◦ Utvecklings- och biståndsfrågor ◦ Växtskydd ◦ Utvidgat europeiskt grannskap ◦ Utvidgning Y ◦ Utvidgning – generaldirektoratet för ◦ Yttre förbindelser (in the online list under 'World (The EU in the):') W Ö V ◦ Ömsesidiga bolag ◦ Valövervakning ◦ Ömsesidigt erkännande ◦ Van Rompuy, Herman ◦ Öppenhet ◦ Vassiliou (Androulla) ◦ Överskuldsättning ◦ Varumärkesförfalskning och pirattillverkning ◦ Översättning ◦ Vattenbruk ◦ Översättning – generaldirektoratet för ◦ Vetenskap och samhället ◦ Överträdelseförfaranden ◦ Vetenskaplig forskning ◦ Vidareutbildning Till början ◦ Videoklipp (Europeiska kommissionen) ◦ Vinsektorn (reformen av) Oh- Allmänt: särskilda länder och områden 36/39 Politiska krav och politiska Oha Arbete och arbetsmarknad planeringar: Ohc Bostäder Ohd Emigration och immigration Ohe Minoriteter 36... om individernas kroppsliga förhållanden. Ohf Social omsorg Libris/SAB: Ohg Frivillig hjälpverksamhet (360-368: DC, DK politiska delar av 36) Ohi Alkohol-, narkotika- och nikotinfrågor (369: DC, DK delar av politiska delar av 001-999 ) Ohj Könsrollsfrågor Ohk Fritidsverksamhet 37... om utbildning o d. Ohm Allmänna samlingslokaler Libris/SAB: Op Framtidsstudier (370-378: DC, DK politiska delar av 37) Op- Särskilda länder och områden (379: DC, DK delar av politiska delar av 001-999 )

38... om fysiska miljöer o ekonomiska verks. Libris/SAB: (380-389:DC, DK politiska delar av 38, delar av politiska delar av 001-999 )

39... om sociala miljöer, nöjen, sport o d Libris/SAB: (390-399: DC, DK politiska delar av 39, delar av politiska delar av 001-9 99 )

Libris/SAB: Ob.09Allmänt: politiska skrifter Ocg Politiska begrepp och politiska åskådningar (Även till 32) Oh Sociala frågor och socialpolitik (del om politiska krav) Oh:oeAllmänt: sociallagstiftning Gemensamma rödgröna överenskommelser och rapporter: Sociademokraternas hemsida på Internet. Rödgrön regeringsplattform Från s hemsida 17 mars 2011. Rödgröna vårbudgeten Rapporter och överenskommelser Samarbetsrapport (PDF)

Socialdemokraternas budgetmotioner: Internationellt, försvar- och säkerhetspolitik Rödgrön budgetmotion 2011 Rödgrön migrationspolitik (PDF) Höstbudget 2010 Rödgrön överenskommelse om Afghanistan Vårbudget 2009 Vi vill lagstifta mot konfliktmineraler Höstbudget 2008 Internationellt ansvar för allas rätt till sin sexualitet Vårbudget 2008 Rödgröna eniga om plattform för EU-arbetet Höstbudget 2007 Gemensam rödgrön politik för en hållbar värld (PDF) Rapporter: Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik (PDF) Högerpolitiken klyver Sverige En mänskligare sjukförsäkring Jobb och Ekonomi Centerpartiet har svikit landsbygden Stimulera småföretagande Handlingsprogram för ordning och reda Tio punkter för ökad konkurrenskraft Rättspolitiskt program Rödgrönt program för fler jobb Moderaternas straffskatt på arbete Politik för en bättre arbetsmiljö och friskare arbetsliv (PDF) Fyra år med Reinfeldt - utförsäkringarnas effekter Svenska folket vill ha jobb före skattesänkningar Ge Sveriges unga chansen! Ge alla unga en chans (PDF Äldreplattformen Förändringar av fastighetsskatten (PDF) Ett val att dra lärdom av - valanalys av Europaparlamentsvalet Rödgröna satsningar på infrastruktur för jobb och klimat (PDF) Hälso- och sjukvårdspolitiskt program Alliansens sviker kvinnorna.pdf Åtgärder för den egna fordonsindustrin i Europas fordonsnationer inklusive USA Klimat Socialdemokratiska prioriteringar inför EU-ordförandeskapet Rödgröna reformer för klimatet Rapport om integritetsfrågorna i EU Rotavdrag med klimatbonus (PDF) (C)ontraktsbrottet Rödgrönt miljöfordonspaket (PDF) Bokslut Bildt Överenskommelse om energipolitiken (PDF Regionalpolitisk rapport Rödgröna investeringar i infrastrukturen (PDF) S, V och MP investerar för framtiden (PDF) 4. Från gårdagens hjälte till dagens fossil.pdf Rotavdrag med klimatbonus (PDF) 5. En kall jul för allt fler barn.pdf Rödgrönt miljöfordonspaket (PDF) Överenskommelse om energipolitiken (PDF) Rådslagens slutrapporter: Jobben först - en starkare arbetslinje Utbildning Investera i skapande för framtiden Höjda studiemedel och bättre kvalitet i utbildning för studenter Investera i välfärden Högre kvalitet i förskolan Sjukvårdsprogrammet Rödgrön överenskommelse om skolan Miljörapporten S, V och MP investerar i skolorna (PDF) Socialdemokraternas klimatplattform En rättvis värld är möjlig Välfärd Ökad livskvalitet för äldre Sidan uppdaterades senast: 2010-09-03 16:53 Vård när du behöver Rättvis vård för transpersoner Valet 2010 - ett välfärdsval Vård i världsklass - rödgrön sjukvårdspolitik Rödgrön bostadspolitik (PDF) Hög tid för en ny sjukförsäkring (PDF)

Övrigt En god djurhållning Kreativa Sverige - Rödgrönt kulturlyft Kraftigt stöd för rödgröna investeringar (PDF) Prioritera investeringar i kommuner och landsting (PDF) Regionalpolitik (PDF)

Rödgröna granskningsgruppens rapporter: 1. Högerpolitiken klyver Sverige.pdf 2. Granskningsrapport_ungdomar.pdf 3. En urholkad kollektivtraﬁk.pdf Från s hemsida 17 mars 2011. Internationellt fokus Internationell politik Vitryssland Allt som händer i världen påverkar och angår alla. Mänsklighetens framtid är mer än någonsin en gemensam angelägenhet, vare sig man Mellanöstern vill eller inte vill. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska göra skillnad i världen. Vi vet S i Europa att en rättvis värld är möjlig. Det som behövs är mer internationellt Bli ESP-@ktivist I Europa samarbetar de socialdemokratiska partierna samarbete och mer solidaritet. Vi tror på alla människors lika rätt och tätt och har gemensamt bildas ESP (Europeiska Socialdemokraters ... värde. Och vi tror på möjligheterna att öka rättvisan och på att fördela jordens välstånd så att det kommer alla människor till del. Men det Kurdfrågan kräver ett större internationellt engagemang. I alla länder, i vår rörelse, Vi socialdemokrater slåss för minoriteters ställning och det är en fråga i vår vardag. Tillsammans med socialdemokrater i hela världen kämpar som vi fäster stor vikt vid. Det gäller kurder och andra grupper. ... vi vidare. En rättvis värld är möjlig och den bygger på folkrätten. Våra internationella lagar ska gälla för alla länder oavsett om de är stora eller små. Vi vill stärka Förenta Nationernas (FN) förmåga såväl att agera i akuta kriser som att möta de långsiktiga globala utmaningar världen står inför. Och EU ska användas för ökad global rättvisa. En rättvis värld bygger också på ett generöst bistånd och på en fri, rättvis och hållbar handel.

Internationellt program Den socialdemokratiska partikongressen i Malmö 2005 beslutade om ett nytt internationellt program. Här kan ﬁnns ...

Internationellt A-Ö Kort om vad socialdemokraterna tycker i en rad internationella frågor.

Internationella socialdemokraten Internationella Socialdemokraten nr 2 2010 - Europeiska unionens råd (även kallat rådet), som företräder de Europeiska unionen enskilda medlemsstaterna (träffas i Bryssel och Luxemburg). Europeiska unionen är inte en federation som USA. Den är inte heller - Europeiska kommissionen, som ska se till att verksamheten gynnar enbart en organisation för samarbete mellan olika stater som FN. unionen som helhet (med säte i Bryssel). Faktum är att EU är en unik konstruktion. De länder som utgör Europeiska unionen delar en begränsad del av sin suveränitet för att Denna "institutionella triangel" utformar den politik och de lagar lösa gemensamma problem och uppnå en styrka och ett inﬂytande i (direktiv, förordningar och beslut) som tillämpas i hela EU. I princip är världen som ingen av dem skulle kunna uppnå på egen hand. det kommissionen som föreslår nya EU-lagar och initierar ändringar

Delad suveränitet innebär i praktiken att medlemsländerna delegerar av gamla EU-lagar, men det är Europaparlamentet och rådet som antar dem gemensamt. vissa av sina beslutsbefogenheter till de gemensamma institutioner de inrättat tillsammans, så att beslut om vissa frågor av gemensamt intresse kan fattas demokratiskt på EU-nivå. Två andra institutioner har viktiga roller i EU:s verksamhet: Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) som ligger i EU handlar om att uppnå mer genom att arbeta tillsammans i stället för Luxemburg och har det yttersta ansvaret för tillämpningen och tolkningen av EU:s rättsregler, och Europeiska revisionsrätten (med att agera självständigt som enskilda nationer. 500 miljoner människor i säte i Luxemburg) som övervakar finansieringen av unionens 27 medlemsstater som agerar tillsammans har ett betydande inflytande på omvärlden. Ländernas samarbete bygger till stor del på att varor, verksamheter. tjänster, personer och pengar ska kunna röra sig fritt utan att tullar och andra hinder står i vägen. För att det ska fungera har EU skapat den så Dessa fem institutioner inrättades genom fördragen, som är grunden för allt som EU företar sig. Det är medlemsstaternas stats- och kallade inre marknaden. EU-länderna samarbetar också inom andra regeringschefer som enas om fördragen och deras parlament som områden som till exempel miljö, jordbruk, flyktingmottagande och att bekämpa organiserad brottslighet. därefter ratificerar dem. I fördragen fastställs de regler och förfaranden som institutionerna måste följa. Beslut på EU-nivå tas av Europaparlamentet vars medlemmar väljs Utöver sina institutioner har EU en rad så kallade organ, med särskilda direkt av Europas medborgare vart femte år och av medlemsstaternas uppgifter: regeringschefer och ministrar vid deras möten i rådet. Europeisk ombudsman EU:s fem institutioner Europeiska ombudsmannen väljs av Europaparlamentet och har till EU:s beslutsprocess i allmänhet, och medbeslutandeförfarandet i uppgift att skydda EU:s medborgare och företag mot administrativa synnerhet, omfattar alla de tre viktigaste EU-institutionerna: missförhållanden (säte i Strasbourg).

- Europaparlamentet, som företräder medborgarna i EU och väljs Finansiella organ direkt av dem (med säte i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg). Europeiska centralbanken, ansvarar för unionens monetära politik (säte i Frankfurt). Europeiska investeringsbanken, ﬁnansierar EU:s investeringsprojekt (säte i Luxemburg). S i Europaparlamentet.

Rådgivande organ Andra språk / Other languages Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, ett rådgivande Lätt svenska organ som företräder det civila samhället och arbetsmarknadens parter Teckenspråk (säte i Bryssel). Innehåll Läs upp sidan Regionkommittén, rådgivande organ som företräder medlemsländernas regionala och lokala myndigheter (säte i Bryssel). Socialdemokraterna Hem Interinstitutionella organ Vår politik Europeiska gemenskapernas publikationskontor ger ut, trycker och Ledamöter distribuerar information om EU och dess verksamhet. Kansliet Fakta EU Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för Media rekrytering av personal rekryterar personal för EU:s institutioner och Kontakt övriga organ.

Decentraliserade kontor och byråer Välkommen till vår hemsida! 16 specialiserade kontor och byråer ("EU-organ") handlägger Här hittar du information om vårt arbete i Europaparlamentet i särskilda tekniska förvaltningsuppgifter inom unionens Bryssel. Har du åsikter eller frågor kontakta oss! Olle Ludvigsson, "gemenskapsområde" (EU:s så kallade första pelare). Anna Hedh, Marita Ulvskog, Åsa Westlund och Göran Färm

Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier och Europeiska Anna Hedh är kongressombud unionens satellitcentrum har hand om särskilda uppgifter med Den 25-27 mars äger Socialdemokraternas extrakongress rum på anknytning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (EU:s Stockholm Waterfront. Anna Hedh från Mörbylånga är de fem så kallade andra pelare). europaparlamentarikernas ombud på kongressen.

Den europeiska polisbyrå Europol och det europeiska åklagarsamarbetet Eurojust hjälper till att samordna polissamarbetet "Stoppa attacken mot lönerna" och det straffrättsliga samarbetet (EU:s så kallade tredje pelare). I en debattartikel i Sydsvenskan skriver Färm och Ludvigsson att det föreslås att EU skall kunna sätta den fria lönebildningen ur spel om Sidan uppdaterades senast: 2009-11-20 11:28 lönerna anses öka för mycket. Det är en farlig utveckling som den svenska regeringen måste motsätta sig med full kraft. Väl designad transaktionsskatt positiv för stabilitet, handel och tillväxt Reflektioner från kansliet "En bred majoritet i Europaparlamentet anser att finanssektorn måste Presschef Paula Burrau reflekterar över livet under en sessionsvecka i ges stramare tyglar och att en precist utformad transaktionsskatt kan Strasbourg. Om besluten och det politiska hantverket men också om vara ett utmärkt verktyg i det arbetet. Att de svenska moderaterna då transporten dit och hem. väljer att låsa in sig i en extrem 90-talsskrubb är olyckligt." skriver de Läs kansliets reflektioner svenska socialdemokraterna på newsmill.se idag. Senaste nytt

Dags för Sverige att byta spår i jordbrukspolitiken Positivt i sysselsättningsutskottet om lönebildning Socialdemokraterna släpper idag en rapport med förslag till en modern Nyhet - 2011-03-17 inriktning för den svenska jordbrukspolitiken i EU. Rapporten är Sysselsättningsutskottet i EU-parlamentet röstade på onsdagen om det framtagen av socialdemokraterna i Europaparlamentet i samarbete nya systemet för övervakning av makroekonomiska obalanser och alla med socialdemokraterna i Riksdagen och presenteras idag på DN Olles ändringsförslag röstades igenom. "En framgång i denna Debatt. nyckelfråga", konstaterar Olle.

Sverige måste säga nej till nytt fiskeavtal med Marocko Medialagen i Ungern hotar pressfriheten I en debattartikel uppmanar Emmaus och företrädare för bland annat Nyhet - 2011-03-10 (S) i Europaparlamentet den svenska regeringen att stå upp för Under torsdagen antogs i Europaparlamentet en socialdemokratisk folkrätten och i ministerrådet rösta nej till förlängningen av avtalet. resolution om den nya medielagen i Ungern, efter motstånd främst från den Ett mer jämlikt och grönt Europa Ny mandatperiod, nya utmaningar! Mänskliga rättigheter måste garanteras i Iran Det handlar om att skapa fler och tryggare jobb,hitta lösningar på Nyhet - 2011-03-10 klimatkrisen och ökad solidaritet. Europaparlamentet har antagit en resolution om situationen Iran, Våra mål vilken strategi EU ska ha gentemot landet och med tydliga krav på att mänskliga rättigheter måste garanteras. Ledamöternas hemsidor Marita Ulvskog EU måste visa konsekvens för ansökarländer Olle Ludvigsson Nyhet - 2011-03-10 Åsa Westlund Europaparlamentet har antagit resolutioner om två av de länder som Göran Färm har kandidatstatus för EU-medlemskap - Turkiet och Montenegro - Anna Hedh men den konservativa gruppen i parlamentet, EPP, vill göra Turkiets anslutning svårare genom att lägga till extra krav. S i Europaparlamentet Hem Partier enas i EU-kampanj för radikal fiskereform Vår politik Nyhet - 2011-03-09 Europapolitik - Vi måste sprida insikten om att dagens fiske inte är hållbart om vi vill Våra mål att kommande generationer ska kunna äta fisk, säger Åsa Westlund, Broschyrer Ledamöternas broschyrer Visa alla nyheter Bli PES @ktivist Uträttat 2004 - 2009 Olle (9/3) om partiets internationella identitet Ledamöter Kansliet Anna Hedh (S), europaparlamentariker, om trafficking Fakta EU Europeiska unionen Anna Hedh (S), europaparlamentariker, om medborgarinitiativet Europaparlamentet Utvidgningen Åsa vid sessionen i januari Lissabonfördraget Valet 2009 Olle (14/1) om eurokrisen EU-ordlista Media Nyheter Reflektioner från kansliet Notiser Dokument Artiklar Kontakt Länkar • Europaparlamentet Rue Wiertz 60, 1047 Bryssel Tel +32 2 283 1664, Fax +32 2 284 9527 E-post: [email protected] Om webbplatsen Europapolitik Ny mandatperiod, nya utmaningar! Det handlar om att skapa fler och tryggare jobb, hitta lösningar på Det svenska medlemskapet i EU ger oss stora möjligheter att påverka klimatkrisen och ökad solidariet. utvecklingen i Europa. Dessa möjligheter ska vi utnyttja på bästa sätt genom att konstruktivt och engagerat ta del i det europeiska Ett öppet EU samarbetet. Vi ska inte sitta vid sidan av och passivt titta på, utan Skapa fler och tryggare jobb aktivt agera för att styra utvecklingen åt rätt håll. Investera för ett hållbart klimat Sedan Sverige gick med i EU 1995 har unionen förändrats i positiv För ett solidariskt Europa Globalt ansvar riktning. Från att ha varit en relativt liten sammanslutning med fokus Läs mer om våra politiska mål för mandatperioden (pdf) på jordbruksstöd och inre marknad har unionen utvidgats och börjat ta Sidan uppdaterades senast: 2009-11-18 14:40 ett mer aktivt ansvar för socialdemokratiska hjärtefrågor såsom sysselsättning, miljö samt regional och global rättvisa. Denna förändringsprocess vill vi driva vidare. Bristerna i EU-samarbetet Länkar behöver rättas till, samtidigt som de starka sidorna bör ges ett större (S) i EU utrymme. Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater & demokrater i Europaparlamentet Arbetsrätt http://www.socialistanddemocrats.eu Brottsbekämpning Europeiska socialdemokratiska partiet Den inre marknaden http://www.pes.org Europeiska unionen Ekonomi Central Internetsida för information om EU:s institutioner och organ. EU:s budget http://www.europa.eu Fri- och rättigheter Europaparlamentet Jordbruk och fiske Europaparlamentet i Bryssel. Där finner du information om EU och Jämställdhet och anti-diskriminering dess institutioner. Livsmedelssäkerhet http://www.europarl.europa.eu Miljö Europeiska kommissionen Regional utveckling Europeiska kommissionens centrala Internetsida. Sysselsättning http://ec.europa.eu Europeiska unionens råd Transport Information om rådets arbete. Utrikesfrågor http://www.consilium.europa.eu Riksdagens EU-information http://www.mlp.org.mt/ Opartisk information om EU:s arbete. Parti Socialiste - Belgien - franska http://www.riksdagen.se/eu http://www.ps.be/ Europaportalen.se Partido Socialista - Portugal Europaportalen samlar, sorterar och analyserar nyheter, debattartiklar http://www.ps.pt/ och fakta. Europaportalen ägs av fackföreningar Partido socialista Obrero - Spanien http://www.europaportalen.se http://www.psoe.es/ (S) i Europa Partij van de Arbeid - Holland Det Norske Arbeiderparti Norge http://www.pvda.nl/ http://www.dna.no Pasok - Panelinio Socialistiko Kinima - Grekland Il Partito Socialista Sammarinese - San Marino http://www.pasok.gr/portal/ http://www.pss.sm/ Social Democratic & Labour Party - Nordirland Labour Party - Storbritannien http://www.sdlp.ie/ http://www.labour.org.uk/ Socialdemokratiet - Danmark LSAP - d'Sozialisten - Luxemburg http://www.socialdemokratiet.dk/ http://www.lsap.lu/ Socialisti Demokcratici Italiani - Italien Parti Socialiste - Frankrike http://www.partitosocialdemocratico.eu/ http://www.parti-socialiste.fr/ Socialistische Partij - Belgien - flamländska SAMAK http://www.sp.be/ SAMAK samlar de socialdemokratiska partierna och Sojusz Lewicy Demokratycznej - Polen landsorganisationerna i de nordiska länderna. http://www.sdlp.ie/ www.samak.info Sozialdemokratische Partei - Österrike SP - Schweiz http://www.spoe.at/ http://www.sdlp.ie/ SPD - Tyskland Ceská strana sociálne demokratická - Tjeckien http://www.spd.de/ http://www.socdem.cz/ Strana Demokratickej L'avice - Slovakien Cumhuriyet Halk Partisi - Turkiet http://www.sdl.sk/ http://www.chp.org.tr/ The Irish Labour Party - Irland Democratici di Sinistra - Italien http://www.labour.ie/ http://www.dsonline.it/ Unia Pracy - Polen Finlands Socialdemokratiska Parti - Finland http://www.sdrp.org.pl/ http://www.sosialidemokraatit.fi Zdruzena lista socialnih demokratov - Slovenien Magyar Szocialista Párt - Ungern http://www.zlsd.si/ http://www.mszp.hu/ Malta Labour Party - Malta (S) i världen Olof Palmes minnesfond Socialistinternationalen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam Socialistinternationalen är en världsomspännande organisation säkerhet instiftades av Olof Palmes familj och den socialdemokratiska bestående av socialdemokrater, socialister och arbetarpartier. I dag partistyrelsen för att hedra hans minne. ingår 143 politiska partier och organisationer från alla världsdelar. http://www.palmefonden.se http://www.socialistinternational.org/ Anna Lindhs minnesfond IUSY International Union of Socialist Youth är I Anna Lindhs anda ska fonden verka mot alla former av våld, för ungdomsinternationalen, ungdomsförbundet till demokrati och mänskliga rättigheter samt för en hållbar utveckling för Socialistinternationalen. Svenska medlemmar är SSU och ett gott liv. Socialdemokratiska Studentförbundet. http://www.annalindhsminnesfond.se www.iusy.org Regeringen Arbetarrörelsens arkiv http://www.regeringen.se/ Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), är en fristående stiftelse med den svenska staten, Landsorganisationen i Sverige och Sveriges Riksdagen Socialdemokratiska Arbetareparti som huvudmän. Institutionen fyller http://www.riksdagen.se/ 100 år 2002 och därmed är den äldsta av sitt slag i Europa och sannolikt i världen. ARAB förenar arkiv, bibliotek och Valmyndigheten forskningsfrämjande verksamhet, med en egen tidskrift, ett Här kan du att hitta information om när, var och hur man röstar. forskningsråd, seminarier och publikationer. http://www.val.se/ http://www.arbark.se/ Feministas Sidan uppdaterades senast: 2009-11-30 18:30 Feministas är ett feministiskt nätverk grundat av bland andra socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog. Feministas vill Det finns ytterligare en länkförteckning: att politiska förslag och samhällsbyggande ska utgå från såväl en köns- som en klassanalys: En könsanalys som bryter med den manliga normen. En klassanalys som innebär att inte acceptera förändringar som leder till ökade klasskillnader. http://www.feministas.se Global respekt Aktuell information om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Man kan även delta i en nätstudiecirkel om mänskliga rättigheter. http://www.globalrespekt.nu alla som söker en oas i vardagen - en plats med ett fokus på att Länkar förmedla erfarenheter, inhämta kunskap och kläcka idéer. Bommersvik är inrättat för seriösa, kreativa och spännande kurser och konferenser - • Länkar till Arbetarrörelsen www.bommersvik.se • Länkar till Socialdemokraterna i EU • Länkar till EU Broderskapsrörelsen • Länkar till Socialdemokratiska partier i Europa För oss kristna socialdemokrater är broderskap - i betydelsen • Länkar till Socialdemokratiska partier i Världen solidaritet - själva förutsättningen för skapandet av ett gott samhälle - • Länkar till media i Sverige www.broderskap.se • Andra nyttiga länkar • Interna länkar HBT Socialdemokraterna En socialdemokratisk förening inom Stockholms arbetarekommun, Arbetarrörelsen samtidigt är föreningen ett nätverk för homo- och bisexuella, ABF transpersoner samt deras vänner över hela Sverige. Hbt(s) bildades ABF är Sveriges största studieförbund med 55 medlemsorganisationer 1988 och arbetar med sexualpolitik, i synnerhet för homo- och och 1 miljon cirkeldeltagare varje år - www.abf.se bisexuellas samt transpersoners mänskliga rättigheter - http:// www.hbts.se Aktuellt i Politiken Socialdemokraternas nyhetstidning - www.aip.nu LO - Landsorganisationen LO är organiserat i ett samarbete mellan 16 medlemsförbund. Dessa A-lotterierna förbund organiserar arbetare inom både den privata och offentliga Ett flertal lotterier har gjort A-lotteriernas kunder till vinnare sedan sektorn - www.lo.se starten 1956. Företaget har genom åren även bidragit med betydande överskott till sina ägare SAP och SSU. Idag är Kombilotteriet den Olof Palmes Internationella Center största och "Drömresan" den senaste produkten i företaget. Läs mer Palmecentret är arbetarrörelsens gemensamma organisation för om företaget - www.alotterierna.se internationellt utvecklingssamarbete och opinionsbildning kring internationella och säkerhetspolitiska frågor - www.palmecenter.se Arbetarrörelsens Tankesmedja Arbetarrörelsens Tankesmedja, som från och med 2006 drivs S-Kvinnor gemensamt av Socialdemokraterna, LO och ABF, har som uppgift att S-Kvinnor är en socialdemokratisk och feministisk organisation som att på olika sätt stimulera den idépolitiska debatten - företräder kvinnors intressen och rättigheter - www.s-kvinnor.se www.arbetarrorelsenstankesmedja.se S-muslimska kvinnoklubben Bommersvik Vill förändra synen på muslimska kvinnor och forma en arena för att Kursgården Bommersvik ägs av SSU och SAP. Bommersvik är till för komma i kontakt med andra kvinnor, för att utbyta tankar och idéer - EU www.s-info.nu/muslimska Europaparlamentet Europaparlamentet i Bryssel. Där finner du information om EU och Socialdemokratiska studentförbundet dess institutioner - www.europarl.eu.int Socialdemokratiska studentförbundet består av 28 klubbar och föreningar från Luleå i norr till Malmö i söder. Arrangerar kurser, Europeiska kommissionen debatter, föreläsningar och social verksamhet - www.s-studenter.se Europeiska kommissionens centrala Internetsida - http://europa.eu.int/ comm/ SSU SSU (Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund) över Europeiska unionens råd hela landet, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. SSU är också del Information om rådets arbete - http://ue.eu.int av den socialdemokratiska världsrörelsen med systerorganisationer i över 100 länder runt om i världen - www.ssu.se Riksdagens EU-information Opartisk information om EU:s arbete - www.riksdagen.se/eu/ Unga Örnar Unga Örnar, barnens förening, är en riksorganisation som finns över Europaportalen.se hela landet. Omsorg och respekt mellan människor utvecklas i Europaportalen samlar, sorterar och analyserar nyheter, debattartiklar ömsesidiga relationer - www.ungaornar.se och fakta. Europaportalen ägs av fackföreningar - www.europaportalen.se (s) i EU Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet (s) i Europa www.socialdemokraterna.se/eu Det Norske Arbeiderparti Norge www.dna.no De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Il Partito Socialista Sammarinese - San Marino www.socialistgroup.org www.pss.sm/ Labour Party - Storbritannien Europeiska socialdemokratiska partiet www.labour.org.uk/ www.pes.org Labour Party - Israel www.havoda.org.il Europeiska unionen LSAP - d'Sozialisten - Luxemburg Central Internetsida för information om EU:s institutioner och organ. http://www.lsap.lu/ www.europa.eu.int Parti Socialiste - Frankrike www.parti-socialiste.fr/ SAMAK SAMAK samlar de socialdemokratiska partierna och landsorganisationerna i de nordiska länderna - www.samak.info SP - Schweiz Sojusz Lewicy Demokratycznej - Polen http://www.sp-ps.ch/ www.sdlp.ie Ceská strana sociálne demokratická - Tjeckien Sozialdemokratische Partei - Österrike www.socdem.cz/ www.spoe.at Cumhuriyet Halk Partisi - Turkiet SPD - Tyskland www.chp.org.tr/ www.spd.de Democratici di Sinistra - Italien Strana Demokratickej L'avice - Slovakien www.dsonline.it/ www.sdl.sk Finlands Socialdemokratiska Parti - Finland The Irish Labour Party - Irland www.sosialidemokraatit.fi www.labour.ie Magyar Szocialista Párt - Ungern Unia Pracy - Polen www.mszp.hu www.sdrp.org.pl Malta Labour Party - Malta Zdruzena lista socialnih demokratov - Slovenien www.zlsd.si www.mlp.org.mt Olof Palmes arkiv på nätet (s) i världen www.olofpalme.org Socialistinternationalen Parti Socialiste - Belgien - franska En världsomspännande organisation bestående av socialdemokrater, www.ps.be socialister och arbetarpartier. I dag ingår 143 politiska partier och Partido Socialista - Portugal organisationer från alla världsdelar - www.socialistinternational.org www.ps.pt Partido socialista Obrero - Spanien IUSY www.psoe.es International Union of Socialist Youth är ungdomsinternationalen, Partij van de Arbeid - Holland ungdomsförbundet till Socialistinternationalen. Svenska medlemmar www.pvda.nl är SSU och Socialdemokratiska Studentförbundet - www.iusy.org Pasok - Panelinio Socialistiko Kinima - Grekland www.pasok.gr/gr Media Social Democratic & Labour Party - Nordirland Aftonbladet www.sdlp.ie www.aftonbladet.se Socialdemokratiet - Danmark Arbetarbladet, Gävle www.socialdemokratiet.dk www.arbetarbladet.se Socialisti Demokcratici Italiani - Italien Dagbladet, Sundsvall www.socialisti.org www.dagbladet.nu Socialistische Partij - Belgien - flamländska Dala-Demokraten, Falun www.sp.be www.dalademokraten.com Folket, Eskilstuna samhällsorganisationens förutsättningar att klara de offentliga www.folket.se välfärdsåtagandena - www.sou.gov.se/ansvar Gotlands Tidningar, Visby www.gotlandstidningar.se Arbetarrörelsens arkiv Hälsinge Kuriren, Söderhamn Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), är en fristående stiftelse www.halsingekuriren.se med den svenska staten, Landsorganisationen i Sverige och Sveriges Karlskoga-Kuriren Socialdemokratiska Arbetareparti som huvudmän. Institutionen fyllde www.karlskoga-kuriren.se 100 år 2002 och därmed är den äldsta av sitt slag i Europa och Länstidningen Östersund sannolikt i världen. ARAB förenar arkiv, bibliotek och www.ltz.se forskningsfrämjande verksamhet, med en egen tidskrift, ett Norrländska Socialdemokraten - NSD, Luleå forskningsråd, seminarier och publikationer - www.arbarkiv.nu www.nsd.se Nya Folkbladet, Norrköping Belarus.nu www.folkbladet.se Belarus.nu är ett socialdemokratiskt demokratiprojekt som kampanjar Piteå-Tidningen för ett fritt Vitryssland - www.belarus.nu www.pitea-tidningen.se Sydöstran, Karlskrona Dagens Arena www.sydostran.se En ideell förening som rymmer en rad olika opinionsbildande Tidningen Ångermanland verksamheter. Dagens Arena kommenterar dagligen aktuella politiska www.tidningen.to händelser nationellt som internationellt - www.dagensarena.se Västerbottens Folkblad www.folkbladet.nu Electionworld Värmlands Folkblad, Karlstad Här hittar du alla val i hela världen - www.electionworld.org www.vfb.se Östra Småland, Kalmar Feministas www.ostrasmaland.se/ Feministas är ett feministiskt nätverk grundat av bland andra socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog. Feministas vill Andra nyttiga länkar att politiska förslag och samhällsbyggande ska utgå från såväl en köns- Anna Lindhs minnesfond som en klassanalys: En könsanalys som bryter med den manliga I Anna Lindhs anda ska fonden verka mot alla former av våld, för normen. En klassanalys som innebär att inte acceptera förändringar demokrati och mänskliga rättigheter samt för en hållbar utveckling för som leder till ökade klasskillnader - www.feministas.se ett gott liv - www.annalindhsminnesfond.se Global respekt Ansvarskommittén Aktuell information om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Man kan En parlamentarisk kommitté som undersöker den nuvarande även delta i en nätstudiecirkel om mänskliga rättigheter - Regeringen www.globalrespekt.nu www.regeringen.se

Grundlagsutredningen Riksdagen Webbplatsen innehåller aktuell information om grundlagsutredningens www.riksdagen.se arbete. I utredningens uppdrag ligger att skapa debatt och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor och om det svenska Sq2540sthlm folkstyret. Webbplatsen är en länk mellan utredningen och omvärlden, Ett nätverk som engagerar kvinnor. Nätverket arbetar för ett där institutioner och enskilda ges möjlighet att lämna synpunkter på regeringsskifte 2010 och vill lyfta politiska frågor som är viktiga och författningspolitiska frågor och utredningens arbete - www.sou.gov.se engagerar yngre kvinnor - www.sq2540sthlm.se

Jobbare mot rasism Valmyndigheten Jobbare mot rasism är ett samarbete mellan SEKO, Här kan du att hitta information om när, var och hur man röstar - Byggnadsarbetareförbundet och socialdemokraterna. Syftet är att www.val.se motverka främlingsﬁentlighet och rasism samt att sprida arbetarrörelsens värderingar om solidaritet, jämlikhet och respekt för Interna länkar varandras olikheter - www.jobbaremotrasism.se Sosserian Sosserian är en intern webbplats för medlemmar hos Olof Palmes minnesfond socialdemokraterna. Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam www.sosserian.socialdemokraterna.se säkerhet instiftades av Olof Palmes familj och den socialdemokratiska partistyrelsen för att hedra hans minne - www.palmefonden.se

Politiker i nätverk mot rasism och nazism Det är viktigt att hotade politiker inte ger upp. Det är viktigt att rasisters och nazisters smutsiga metoder inte ger frukt. Därför ﬁnns nätverket. Politiker som känner sig hotade kan få stöd och hjälp - www.motrasism.nu

Politiskt.nu En icke-kommersiell och partipolitiskt obunden community där vem som helst får säga sin mening i diskussion med riksdagsledamöter - www.politiskt.nu • Tal Kommentarer om s-hemsidan. • CV Nederst på hemsidans delsidor ﬁnns följande förkortade Nystart webbkarta: Internationellt Socialdemokraterna • Internationell politik • Internationellt fokus Vår politik • Nyhetsbrev • Vår politik A till Ö • Kontakta oss • Partiprogram och riktlinjer • Europaparlamentet • Valanalys 2010 • Rödgrön budget • Other languages • Rapporter och överenskommelser Media • Mona Sahlins artiklar • Nyheter • Arkiv • Bildarkiv • Lätt svenska • Teckenspråk • Logotyper • RSS - Senaste nytt • Inläst material • Nyhetsarkivet (2006- ) Vårt parti • Ibrahim Baylan Kontakt • Partistyrelse • Presskontakter • Partidistrikt • Partistyrelsens kansli • S i din kommun • Socialdemokraternas hus • Kriskommissionen • Skolarbete • Gruppledare • Partidistrikt • Vår historia • S i din kommun • Mitt S • Lediga jobb • Sosserian • Gruppledare • Extrakongress 2011 • Länkar • Svar direkt Mona Sahlin • Talarförmedling • Bok - Möjligheternas land • Pressbilder Socialdemokraterna 105 60 Stockholm Besök: Sveavägen 68 Tel • Artiklar 08-700 26 00, Fax 08-20 42 57 E-post: [email protected] • Presskontakt Om webbplatsen Den korta webbkartan är inte tillräckligt detaljerad och svår att använda. Den bör innehålla en länk till en fullständig webbkarta Miljöpartiet de gröna, mp av den typ som SIDA och MSB har. Länkarna i den bör ha Miljöpartiet de gröna - Start fullständiga adresser. VÅR POLITIK A-Ö Miljöpartiet de gröna - Vår politik Varje delsida bör innehålla en länk till den fullständiga A-Ö webbkartan och innehålla uppgifter om när de är uppgjorda och A senast uppdaterade, samt innehålla uppgift om delsidans fulldtändiga adress, förslagsvis nederst på sidorna. Alkoholpolitik Antidiskriminering Den fullständiga webbkartan bör ha en lämplig logik så att det går att hitta bra i den. Socialdemokraternas nuvarande hemsida Arbetskraftsinvandring är för krånglig och otydlig. Arbetslivstrygghet Redovisningen av politiken: Det stora, viktiga och övergripande Arbetslöshet först. * Världsproblem, världsplanering Arbetsmarknad * Demokrati, politiska processer, inﬂytande * Välfärd och välfärdsfördelning Arbetsmiljö * Arbete, tillväxt o d. Arbetsrätt Arbetstidsförkortning Asyl Avreglering av apoteket Avrustning B Barn och ungdom Bensinpris Betyg Bibliotek och museer E-Demokrati Biologisk mångfald Egenvård Bistånd och utvecklingssamarbete Ekologiskt lantbruk Boinflytande Elevinflytande Bostad EMU Brottsoffer Energi C Energieffektivisering Civil olydnad Ensamstående föräldrar Cykel Entreprenörskap D Etiska regler för politiker Deltagande demokrati EU Demokrati EU och demokratin Demokrati och media EU och fiskepolitiken Diskriminering EU och flyktingpolitiken Djur i lantbruket EU och jordbrukspolitiken Djurcirkus EU och miljön Djurförsök EU och utvidgningen Djurporr EU:s budget Djurrätt EU:s utrikes- och säkerhetspolitik Dödsstraff Euron E Europeiska Unionen F Försvar Fastighetsskatt G Feminism Genmanipulerad mat Fildelning Genuspedagogik Film och kultur Global ekonomi Flyktingar Global rättvisa Folkhälsa Global skatt Folkomröstningar Global säkerhetspolitik Forskarutbildningen Global uppvärmning Forskning Globala energisystem Freds- och konflikthantering Globala miljöfrågor Friskolor Globalisering Friår Graviditet och barnafödande Funktionsnedsättning Grön skatteväxling Förenta Nationerna (FN) H Företagande Handel med utsläppsrätter Företagsskatt HBTQ Förmögenhetsskatt Hemlöshet Förnybar energi Hemspråksundervisning Förnybara bränslen Hushållsnära tjänster Förskola Hållbar utveckling Hållbart jordbruk Kommunal utrikespolitik Hälso- och sjukvård Komplementärvård I Konsumenträtt Idrott Kriminalpolitik Inkomstskatter Kultur Integration Kultur och media Integritet Kvinnojourer Invandring Kvinnors företagande J Kvoterad föräldraförsäkring Jakt Kvoterade bolagsstyrelser Jordbruk Kärnkraft Jämställd arbetsmarknad L Jämställd samhällsplanering Lands- och glesbygd Jämställd vård Lokal livsmedelsproduktion Jämställdhet Läkemedel Jämställdhet och högre utbildning Läkemedel och miljö Jämställdhetsintegrering M Järnväg Mansrollen och maskulinitet K Maskrosen som symbol Klimat Mat och miljö Kollektivtrafik Migration och flyktingar Miljö Regional utveckling Miljöskatter Reklam och konsumtion Modersmålsundervisning Religionsfrihet Monarki Religiösa friskolor Mäns våld mot kvinnor Representativ demokrati N RUT-avdrag Narkotikapolitik Rätten till abort Nationella minoriteter Rättsväsende Nato Rättvis handel Naturskydd Rösträttsålder O S Oljeberoende Sex- och samlevnadsundervisning P Sexism och könsexploatering Partiledare Sexköp och människohandel Pedagogisk mångfald Sjukförsäkring Pension Sjukvård Polisen Skatter Post- och telekommunikation Skogsbruk Psykisk hälsa Skola Päls Skolmat R Skuldavskrivningar Småföretag Utrikespolitik Socialförsäkring V Socialpolitik Vapenexport och avrustning Socialt företagande Vatten och hav Solvärme Vindkraft Språkrör Vuxenutbildning Stadsplanering Våldtäkter Studenters villkor Väljargrupper Svält Å T Åldersdiskriminering Tandvård Ä Terrorism och rättssäkerhet Äldreomsorg Tobak Äldres boende Tobinskatt Ö Östersjön Trafficking Trafik och miljö Transporter U Ungdomar och makt Ungdomsarbetslöshet Universitet och högskola Från Internet 6 april 2011 BILDBLOGG Vänsterpartiet Vänsterpartiet PRESSBILDER PÅ LARS OHLY PRESSKONTAKT FÖR LARS OHLY STARTSIDAN

VÅR POLITIK VÅR POLITIK (A-Ö) PRESS VÅRT PARTIPROGRAM PRESSKONTAKTER MOTIONER, UTTALANDEN, PROGRAM, M.M. NYHETSARKIV PRESSMEDDELANDEN PRESSBILDER VÅRT PARTI LOGOTYPER BLI MEDLEM EU-BREVET VÅRA VÄNNER

PARTIETS HISTORIA VÄNSTERPRESS SKOLARBETE VI ÄR VÄNSTERN INTERNATIONELLT KONTAKT

LARS OHLY OM LARS OHLY Från Internet 6 april 2011 Moderaterna nya moderaterna Folkpartiet Välkommen till Folkpartiet

NYHETER Jan Björklund VÅR POLITIK Vår politik FREDRIK FÖRETRÄDARE Folkpartiet nära dig

OM OSS Våra politiker BLI MEDLEM Vi behöver dig BLOGGAR VIDEO För media PRESS KONTAKT Centerpartiet Centerpartiet.se - Centerpartiet Kristdemokraterna Kristdemokraterna - Ett mänskligare Sverige! - Kristdemokraterna

CENTERPOLITIK Webbkarta Webbkarta - Kristdemokraterna

OM CENTERPARTIET VÅR POLITIK Prenumerera

NYHETER Politikområden

Bostad

MEDIA Ekonomi och skatter

Europasamarbetet

ENGAGERA DIG Familj

Företagande och arbete

KONTAKT Säkerhet och försvar

Högre utbildning och forskning

Integration MAUD OLOFSSON Internationellt

Jämställdhet

Jord- och skogsbruk

Kommunikationer och IT

Kultur och media

Kyrka och religion

Lag och rätt

Miljö och energi

Skola

Vård och omsorg

Ideologi

Principprogram

Lättläst

Faktablad Företagande och arbete

Rapporter Säkerhet och försvar

Göran Hägglund Högre utbildning och forskning

Internationellt

OM OSS Integration

Så är vi organiserade Jord- och skogsbruk

På din ort Jämställdhet

Kommunikationer och IT Historia Kultur & Media Länkar Kyrka och religion Kontakta oss Lag och rätt Parti- och riksdagskansli Miljö och energi Regeringskansli Skola Europaparlamentet Vård och omsorg Partistyrelse Övrigt Distriktsordförande Presskontakt Distriktskanslier Utskottsansvar i riksdagen Lokalordförande Prenumerera Fasta råd och utskott Bilder & logotyper KPL Fotografier SKL Typsnitt Bilder och logotyper Logotyper Intäktsanalys 2009 Dekorfärg PMS Lediga jobb Fyrfärg CMYK

MEDIA Svartvita

Pressmeddelanden Vallogotypen

Ekonomi och skatter Nyhetssök

Bostad FÖRETRÄDARE Europasamarbetet Förtroendevalda Familj

Riksdagsledamöter

Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna Statsråd

I Europaparlamentet

SKOLARBETE • Hem Vår politik

Idéerna bakom politiken • Våra åsikter Frågor och svar

Historia och organisation • Vårt parti Kontakta oss • Stöd oss

• Kontakt

Från Internet 6 april 2011 Från Internet 6 april 2011 4 Sambandsforskningsverksamheter. 40 Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49.

Särskilda områden: 40 Systemvetenskap. Infostruktur. 41- 49.

(Finns ej i SAB, DC, DK.) 5 Naturforskning. Matematikverksamheter.

Särskilda områden: 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap 51 Matematik 52 Astronomi, rymdforskning 53 Fysik o d 54 Kemi o d 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 56 Paleontologi, arkeologi o d 57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, ärftlighet 58 Botanik. 59 Zoologi Naturhistoriska riksmuseets webbplats 50 Allmänt om naturforskning. Naturhistoriska riksmuseet ska främja intresse, kunskap och forskning Naturkunskap. om växt- och djurvärlden, universums och jordens uppbyggnad och utveckling samt om människans biologi och naturmiljö. Grundforskning bedrivs inom botanik, zoologi, paleontologi, Libris/SAB: molekylärsystematik och isotopgeologi. Museet är ansvarsmuseum U Naturvetenskap inom området naturhistoria. U(x) Naturvetenskapliga lexikon U:b Naturvetenskaplig forskning och n naturvetenskapliga institutioner U:d Naturvetenskaplig teori, filosofi och metodlära U:k Naturvetenskapens historia U:oa Naturvetenskapens sociologi U.02 Allmän instrumentlära (DC 50) 51 Matematik.

Libris/SAB: T Matematik Ta Matematik: allmänt ) Tb Aritmetik Tc Algebra Td Analys Te Geometri Tf Mått, mål och vikt Th Sannolikhetskalkyl och matematisk statistik (DC, DK 51) 52 Astronomi, rymdforskning. Rymdstyrelsen Start - Rymdstyrelsen Webbkarta Libris/SAB: Webbkarta - Rymdstyrelsen Ua Astronomi • Start (DC, DK 52) ◦ Vår planet ▪ Vad ser vi från från rymden? ▪ Studera atmosfären ▪ Satellitdata för miljöforskning ▪ Observera hav och isar ▪ CryoSat2 ▪ Observera land ◦ Vårt universum ▪ Astronomi ▪ Vad är det som syns på himmeln? ▪ Astrobiologi ▪ Inte bara gröna gubbar ▪ Mikrogravitation ▪ Astropartikelfysik ▪ Rymdfysik ◦ Rymdteknik ▪ Svensk rymdindustri ▪ Ballonger ▪ Sondraketer ▪ Bärraketer ▪ Satelliter ▪ Rymdstationen, ISS ▪ Se ISS passera över himlen ◦ Rymd i din vardag ▪ Miljö och klimat ▪ Prognostisera vädret ▪ Telekommunikation ▪ Nyhetsbrev 25, STS-128 ▪ Navigering ▪ Nyhetsbrev 24, STS-128 ▪ Hälsa ▪ Nyhetsbrev 23, STS-128 ▪ Ny teknik ▪ Nyhetsbrev 22, STS-128 ◦ Sverige i rymden ▪ Nyhetsbrev 21, STS-128 ▪ Svensk rymdverksamhet ▪ Nyhetsbrev 20, STS-128 ▪ Forskning ▪ Nyhetsbrev 19, STS-128 ▪ Industri ▪ Användargrupper ▪ Nyhetsbrev 18, STS-128 ▪ Historia ▪ Nyhetsbrev 17, STS-128 ▪ De första rymdraketerna från Sverige ▪ Nyhetsbrev 16, STS-128 ▪ Svenska satelliter ▪ Nyhetsbrev 15, STS-128 ▪ Satelliten Odin ▪ Nyhetsbrev 14, STS-128 ▪ Robotsatelliterna Prisma ▪ Nyhetsbrev 13, STS-128 ▪ Internationellt samarbete ▪ Nyhetsbrev 12, STS-128 ▪ ESA ▪ Nyhetsbrev 11, STS-128 ▪ GMES ▪ Nyhetsbrev 10, STS-128 ▪ GSE ▪ Nyhetsbrev 9, STS-128 ▪ EU ▪ Nyhetsbrev 8, STS-128 ▪ GEO ▪ Nyhetsbrev 7, STS-128 ◦ Astronauter ▪ Nyhetsbrev 6, STS-128 ▪ Christer Fuglesang ▪ Nyhetsbrev 5, STS-128 ▪ Besättningen från STS 128 till Sverige ▪ Nyhetsbrev 4, STS-128 ▪ Nyhetsbrev STS-128 ▪ Nyhetsbrev 3, STS-128 ▪ Nyhetsbrev 33, STS 128 ▪ Nyhetsbrev 2, STS-128 ▪ Nyhetsbrev 32, STS-128 ▪ Nyhetsbrev 1, STS-128 ▪ Nyhetsbrev 31, STS-128 ▪ Nyhetsbrev STS-116 ▪ Nyhetsbrev 30, STS-128 ▪ Nyhetsbrev nr 73 ▪ Nyhetsbrev 29, STS-128 ▪ Nyhetsbrev nr 72 ▪ Nyhetsbrev 28, STS-128 ▪ Nyhetsbrev nr 71 ▪ Nyhetsbrev 27, STS-128 ▪ Nyhetsbrev nr 70 ▪ Nyhetsbrev 26, STS-128 ▪ Nyhetsbrev nr 69 ▪ Nyhetsbrev nr 68 ▪ Nyhetsbrev nr 37 ▪ Nyhetsbrev nr 67 ▪ Nyhetsbrev nr 36 ▪ Nyhetsbrev nr 66 ▪ Nyhetsbrev nr 35 ▪ Nyhetsbrev nr 65 ▪ Nyhetsbrev nr 34 ▪ Nyhetsbrev nr 64 ▪ Nyhetsbrev nr 33 ▪ Nyhetsbrev nr 63 ▪ Nyhetsbrev nr 32 ▪ Nyhetsbrev nr 62 ▪ Nyhetsbrev nr 31 ▪ Nyhetsbrev nr 61 ▪ Nyhetsbrev nr 30 ▪ Nyhetsbrev nr 60 ▪ Nyhetsbrev nr 29 ▪ Nyhetsbrev nr 59 ▪ Nyhetsbrev nr 28 ▪ Nyhetsbrev nr 58 ▪ Nyhetsbrev nr 27 ▪ Nyhetsbrev nr 57 ▪ Nyhetsbrev nr 26 ▪ Nyhetsbrev nr 56 ▪ Nyhetsbrev nr 25 ▪ Nyhetsbrev nr 55 ▪ Nyhetsbrev nr 24 ▪ Nyhetsbrev nr 54 ▪ Nyhetsbrev nr 23 ▪ Nyhetsbrev nr 53 ▪ Nyhetsbrev nr 22 ▪ Nyhetsbrev nr 52 ▪ Nyhetsbrev nr 21 ▪ Nyhetsbrev nr 51 ▪ Nyhetsbrev nr 20 ▪ Nyhetsbrev nr 50 ▪ Nyhetsbrev nr 19 ▪ Nyhetsbrev nr 49 ▪ Nyhetsbrev nr 18 ▪ Nyhetsbrev nr 48 ▪ Nyhetsbrev nr 17 ▪ Nyhetsbrev nr 47 ▪ Nyhetsbrev nr 16 ▪ Nyhetsbrev nr 46 ▪ Nyhetsbrev nr 15 ▪ Nyhetsbrev nr 45 ▪ Nyhetsbrev nr 14 ▪ Nyhetsbrev nr 44 ▪ Nyhetsbrev nr 13 ▪ Nyhetsbrev nr 43 ▪ Nyhetsbrev nr 12 ▪ Nyhetsbrev nr 42 ▪ Nyhetsbrev nr 11 ▪ Nyhetsbrev nr 41 ▪ Nyhetsbrev nr 10 ▪ Nyhetsbrev nr 40 ▪ Nyhetsbrev nr 9 ▪ Nyhetsbrev nr 39 ▪ Nyhetsbrev nr 8 ▪ Nyhetsbrev nr 38 ▪ Nyhetsbrev nr 7 ▪ Nyhetsbrev nr 6 ▪ Maria Nilsson från uppsändningen av ▪ Nyhetsbrev nr 5 STS-128 ▪ Nyhetsbrev nr 4 • Forskare ▪ Nyhetsbrev nr 3 ◦ Utlysningar ▪ Nyhetsbrev nr 2 ▪ Utlysning 2011-R och 2011-FT ▪ Nyhetsbrev nr 1 ▪ Bidrag för resor och arrangemang ▪ Biografi ▪ Cosmic Vision ▪ Anlita Fuglesang ▪ Redovisning och rapportering ▪ Presentationer ◦ Projektkatalog ▪ Mat i rymden ◦ Aktiviteter ▪ Hur blir man astronaut? ◦ Forskningskommittén ▪ Frågor och svar ◦ SPC-nytt ◦ Om Rymdstyrelsen ▪ SPC 127 ▪ Myndighetens uppdrag ▪ SPC 126 ▪ Instruktion ▪ SPC 125 ▪ Personal ◦ SRS ▪ Rymdstyrelsens styrelse ▪ Stadgar ▪ Rymdstyrelsens arbete ▪ Protokoll ▪ Lediga tjänster ▪ SRS-möten ▪ Kontakt ▪ 2009-03-31 ▪ Kontakta oss ▪ Pictures from the meeting ▪ Hitta till Rymdstyrelsen ▪ 2010-03-24 ▪ Publikationer ▪ Pictures from the meeting ▪ Beställ publikationer ▪ 2008-09-08 ▪ Rapporter ▪ Kontakta SRS ▪ Strategi och policy • Industri ▪ Utgångna strategier ◦ Hantering av ansökan ▪ Årsredovisningar och budgetunderlag ◦ Tillstånd att bedriva rymdverksamhet ▪ Bloggar ◦ Utlysningar ▪ Göran Boberg från ministermötet i ◦ Projektkatalog Peking ▪ RyT-projekt 2009 ▪ RyT-projekt 2008 ▪ GMES SAFER-Services and ▪ RyT-projekt 2007 Applications For Emergency Response ▪ RyT-projekt 2006 ▪ Monitoring of Palsa Mires Using VHR ▪ RyT-projekt 2005 Satellite Data in Combination with aerial ▪ RyT-projekt 2004 Laserscanning ◦ Teknikharmonisering ▪ Choosing the right way in the Mtwara ◦ Svenska rymdföretag Development Corridor ◦ NRFP ▪ Långtidseffekter från muddring ▪ Slutseminarium ▪ Uppdatering av avgränsning och • Fjärranalysanvändare information ◦ Utlysningar ▪ Satellite-Derived Secchi Depth for ▪ Improvenent of Habitat Modelling in Användardel 2011 Archipelagic Areas ▪ Snabbspår 2011 ▪ Användardelen år 2009 ◦ Projektkatalog ▪ Remote Sensing Data for Dispersion ▪ Användardelen år 2011 Modelling ▪ Skogskartering med satellitdata och ▪ Övervakning av skogscertifiering LIDAR ▪ Adaptiv avgränsning av skog ▪ Multitemporal klassning av lövträdsarter ▪ Planering av skogsgödsling ▪ Användardelen år 2010 ▪ Digital Surface Models and Orthophotos ▪ Utveckling av miljömålsindikatorer – ▪ Övervakning av marina Natura 2000 övervakning av naturvårdshän syn i skogsbruket habitat ▪ ▪ Remote sensing for monitoring coastal Geoland2 processes ▪ Enhanced georeferencing of VHR ▪ Detektering av röjningsbehov satellite image using multiple-resolution LiDAR data. ▪ GMES SAFER ▪ ▪ Validation of MERIS/MODIS Case 2 Water quality monitoring water products by use of autonomous ▪ Depth estimations and mapping of SeaPRISM stations in the AERONET- maritime objects OC network ▪ Classification of shallow seabeds in high ▪ Identifiering och värdering av bryn- och resolution satellite data buskmiljöer vid landskapsplanering ▪ Improved sea-ice monitoring for the ▪ Improved sea-ice monitoring for the Baltic Sea Baltic Sea ▪ Validation of MERIS/MODIS Case 2 ▪ Grönplaner med hjälp av satellitdata water products ▪ Effektiv övervakning ▪ Gaslink ▪ Detection of bare soil ▪ Monitoring of World Heritage Tropical ▪ Fjärranalys för Forests jordbävningsskadekartering ▪ Användardelen år 2008 ▪ Grönytor i tätorter ▪ Mapping subsidence in an urban area ▪ A malting barley information system with Differential InSAR and comparing based on remote sensing with traditional methods ▪ Detection of reindeer pens in the ▪ ENFORMAtools för ArcGIS Swedish mountain areas ▪ Jordbruksverkets blockdatabas ▪ Kartering och modellering av snö för ▪ geoland2 förbättrade vårflödesprognoser ▪ Classification of single trees ▪ Mycket högupplösande satellitdata för ▪ Satellitdata för upptäckt av muddringar övervakning av dynhabitat ▪ Brandfältskartering-metoder och verktyg ▪ Satellitdata för modellering av ▪ Excloud tjäderhabitat ▪ Validation of MERIS/MODIS Case 2 ▪ High resolution QuickBird data water products ▪ Classification of shallow seabeds ▪ Water quality monitoring ▪ Excloud ▪ Depth estimations and mapping of ▪ geoland2 maritime objects ▪ Användardelen år 2006 ▪ Köpstöd med hjälp av satellitdata för ▪ Övervaknings- och virkesköpare rapporteringsmekanismer för ▪ Road accessibility maps Vattendirektivet ▪ GMES SAFER ▪ Environmental impact assessment of ▪ Operational nowcasting of algal blooms Refugee camps in the Baltic Sea using MERIS and ▪ Gradering av fel i skogliga MODIS beståndsdatabaser ▪ Användardelen år 2007 ▪ Avgränsning av impediment hos Sveaskog ▪ Fjärranalys för kommuner ▪ Övervaknings- och ▪ Utveckling av Renbruksplan för fyra rapporteringsmekanismer samebyar i Sverige ▪ Phosphorus load modelling ▪ Övervakning av sjöar baserat på ▪ Planering och kartering av flyktingläger fjärranalys ▪ GPS-data i operationella väderprognoser ▪ Avgränsning ▪ Control and verification of nuclear site ▪ Kartering av fjällvegetation declarations ▪ Registration of satellite imagery ▪ AFT Fjärranalys ▪ Användardelen år 2005 ▪ Nya uppföljningsmetoder ▪ Operational software system ▪ BÄB-Sat ▪ Naturvärdeskarakterisering av grunda ▪ Renbruksplan för samebyar havsområden ▪ SKOG3SAT ▪ Landscape Monitoring ▪ Operational ice management ▪ Fjärranalys för kommuner ▪ Snow Mapping ▪ Enforma Natur ▪ Mycket högupplösande satellitdata ▪ Earth Observation and Risk ▪ Water Quality Monitoring System Management ▪ Användardelen år 2003 ▪ Implementering av en GIS-modell ▪ Inköpsstöd för Sågverk ▪ Satellitbildsdata i kombination med ▪ Phosphorus load modelling fältdata ▪ Planering och kartering av flyktingläger ▪ National forest parameter mapping 2005 ▪ Satellitdatabaserade metoder ▪ Keystone ▪ Identifiering av avvikelser och ▪ Automatic colour/contrast adjustment felaktigheter ▪ Mycket högupplösande satellitdata ▪ WFD-REMGIS ▪ Användardelen år 2004 ▪ GPS-data i operationella väderprognoser ▪ Uppskattning av värdefulla kusthabitat i ▪ AFT Fjärranalys Östersjön ▪ Nyckelbiotopsinventering ▪ Uppdatering av topografiska kartan ▪ Renbruksplan för samebyar ▪ Satellitdata i storskaliga modeller ▪ SKOG3SAT ▪ Satellitdatabaserade metoder ▪ AVHRR data at high latitudes ▪ Förändringskartering i skog ▪ Operational ice management ▪ Snow Mapping ▪ Fjärranalysprogrammets snabbspår 2010 ▪ Satellitdata för övervakning av ▪ Satellite image processing for increased våtmarker operational efficiency within the ▪ Water Quality Monitoring System Swedish Ice Service ▪ Användardelen år 2002 ▪ Fjärranalysprogrammets snabbspår 2009 ▪ Water Quality Monitoring System ▪ Evaluation of MERIS ▪ Värdefull natur ▪ Linking of Seatrack Web drift modelling ▪ Internationella missioner och fjärranalys services to CleanSeaNet in ▪ Satellitdata för skogsbruk demonstration mode ▪ Planering och kartering av flyktingläger ▪ Fjärranalysprogrammets snabbspår 2008 ▪ Robusta metoder för 3D modellering ▪ Classification of shallow sea beds ▪ GPS-data i operationella väderprognoser ▪ Soil sealing for computation of water ▪ MUNIN tariffs ▪ AVHRR data at high latitudes ◦ Aktiviteter ▪ Seminarium om Cosmo Skymed ▪ Dam Risk Management Activities ▪ Fjärranalysdagarna 2011 ▪ Satellitdata för övervakning av ▪ Fjärranalysdagarna 2009 våtmarker ▪ Space and the Arctic, utfall ▪ Användardelen år 2001 ◦ Fjärranalyskommitté ▪ Water Quality Monitoring System • Undervisning ▪ BALANS ◦ Utbildningsmaterial ▪ ENVIREF ▪ Utbildningspaket om rymdstationen ▪ IMPRESAREO ▪ Vi rymmer till rymden ▪ Cassini/Huygens tur till Titan ▪ Värdefull natur ▪ Kan man torka tvätt i rymden ▪ Ädellövskogskartering ▪ Lektionsserie på DVD ▪ European Forest Species ▪ Europas obemannade transportfarkost ▪ Uppdatering av skogsbruksplaner i GIS ◦ Aktiviteter och tävlingar ▪ Nation-wide satellite data coverage ▪ Rexus Bexus ▪ Användning av kommersiella satellitdata ▪ Explore Space ▪ Urvalsförfarandet och skattningar inom ▪ Nationell rymdtävling ÄBIN ▪ Skjut upp en vattenraket! ▪ MUNIN ◦ Frågor och svar ▪ Frågor om astronauter ▪ Frågor om astronomi Institutet för rymdfysiks webbplats ▪ Frågor om jordobservation Institutet för rymdfysik (IRF) är ett statligt forskningsinstitut som ▪ Frågor om satelliter bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik och ▪ Frågor om rymdforskning atmosfärfysik samt rymdteknik. Institutet ska medverka i utbildning ▪ Frågor om rymdstationer som anordnas vid högskolor. Institutet är förlagt till Kiruna men ◦ Utbildningar ◦ Länktips bedriver även verksamhet i Umeå, Uppsala och Lund. • Press ◦ Nyheter ◦ Pressmeddelanden ▪ Christer Fuglesang får medalj av NASA ▪ Svenska Prismasatelliterna på väg till uppsändningsplatsen ▪ Christer Fuglesang med besättning kommer till Sverige ▪ Christer Fuglesang kommer till Stockholm ▪ Fuglesang drar vinnare i direktsändning ▪ Närmare hälften vill åka ut i rymden ▪ Presskonferens med Fuglesang ▪ Fuglesang utlyser rymdtävling • Mediebank ◦ Bilder ▪ Astronauter ▪ Satelliter, raketer och ballonger ▪ Övrigt ▪ Coola bilder ▪ Kampanjer och evenemang ▪ Platser och anläggningar ▪ Rymdstationer ▪ Satellitbilder ▪ Universum ◦ Bildspel ◦ Bildsök ◦ Filmer ◦ Ljud Från Internet 3 april 2011 53 Fysik o d.

Libris/SAB: Uc Fysik och kemi (del om fysik) (DC, DK 53) 54 Kemi o d.

Libris/SAB: Uc Fysik och kemi (del om kemi) (DC, DK 54) 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d. SMHI Startsida | SMHI Webbplatskarta Libris/SAB: Webbplatskarta | Webbplatskarta | Om webbplatsen | SMHI Ub Geofysik Webbplatskartan presenterar alla avdelningar på smhi.se. Ud Geologi och paleontologi (paleontologi till 56) (DC, DK 55) • Startsida • Vädret • Vädret i Sverige ◦ Varningar ◦ Väderöversikt Sverige (meteorologens kommentar) ◦ Vädret i Sverige ◦ Årstidskarta ◦ Snödjup ◦ Våren/sommarens ankomst ◦ Observationer ◦ Max/minvärden ◦ Vattenföring • Hav och kust ◦ Kustväder ◦ Sjöväderprognos ◦ Havsobservationer ◦ Kustobservationer ◦ Is till havs • Fjäll ◦ Fjällprognos ◦ Fjällobservationer • Vädret i världen ◦ Ortsväder (BETA) • Nederbörd och molnighet ◦ Havsvågor ◦ Radar/Blixt, Sverige ◦ Havstemperatur ◦ Radar, Norden ◦ Havets fysik, kemi och biologi ◦ Satellit, Norden ◦ Marina miljöövervakningsdata ◦ Satellit, Europa ◦ Havsis ◦ Satellit, Jorden ◦ Algsituationen ◦ Folkets väder • Miljö • Klimatdata ◦ Atmosfärskemi • Meteorologi ◦ Ozon ◦ Temperatur ◦ UV-strålning ◦ Nederbörd • Klimatscenarier ◦ Moln ◦ Scenariokartor ◦ Vind ◦ Scenariodata ◦ Klimatindikator - geostrofisk vind - se och ladda ner ◦ Nedladdning av scenariodata ◦ Strålning ◦ Klimatanalyser ◦ Snö ◦ Klimatinformation för huvudavrinningsområden. ◦ Snödjup ◦ Sveriges läns framtida klimat • snödjupskartor säsongen 2009-2010 • Månadens väder och vatten ◦ Lufttryck ◦ Sverige • Hydrologi ◦ Månadens väder i Sverige ◦ Sjöar och vattendrag ◦ Läget i Sveriges sjöar och vattendrag ◦ Is ◦ Tillståndet i Sveriges hav ◦ Vattenbalans ◦ Världen ◦ Vattenföring ◦ Hydrologiska meddelanden ◦ Avrinningskartor • Produkter & tjänster ◦ Vattenstånd • Professionella tjänster • Oceanografi ◦ Bygg och anläggning ◦ Havsvattenstånd ◦ Energi ◦ Havsströmmar ◦ Fastighet ◦ Flyg • Klimat ◦ Försäkring ◦ Osäkerheter kring framtidens klimat ◦ Handel och tillverkning ◦ Klimatscenarier ◦ Jordbruk ◦ Växthuseffekten ◦ Media • Forskning ◦ Miljö • Forskningsområden ◦ Sjöfart ◦ Hydrologi ◦ Statistik och data ◦ Oceanografi ◦ Turism och fritid ◦ Luftmiljö ◦ Utbildningar och kurser ◦ Atmosfärisk fjärranalys ◦ Vägar och trafik ◦ Analys och prognos • Allmänhet ◦ Klimatforskning ◦ Mobila tjänster ◦ Om SMHI ◦ Väderprenumerationer • Om SMHI ◦ Telefontjänster • • Säkerhet och beredskap • Organisation • ◦ Hydrologiska prognoser • Policys ◦ Hydrologiska lägesbeskrivningar • • Oceanografiska Prognoser • Jobba på SMHI ◦ Specialtjänster förvarning (lösenord) ◦ Lediga tjänster • Hitta produkter • Utredningar och remisser ◦ Alla produkter A till Ö ◦ Remissvar • Kunskapsbanken • Upphandlingar • Meteorologi • • • Press • Hydrologi ◦ Pressmeddelanden • • Oceanografi ◦ Kontakt • • SMHIs lokalkontor ◦ Nyhetsarkiv ◦ Publikationer Sveriges geologiska undersökning, SGU, inkl.Bergsstaten • Algrapporter SGU undersöker, dokumenterar och informerar om berggrund, ◦ Expeditionsrapporter från U/F Argos jordarter och grundvatten i Sverige. Som central myndighet för ◦ Medvind geologi och mineralfrågor i Sverige är en av SGUs viktigaste uppgifter • Om webbplatsen att möta efterfrågan på geologisk information från samhället. ◦ Webbplatskarta Box 670, 751 28 Uppsala Telefon 018-17 90 00 ◦ Prenumerera med RSS E-post: [email protected] ◦ Cookies ◦ Upphovsrätt Polarforskningssekretariatets webbplats ◦ Synpunkter Polarforskningssekretariatets uppgift är att främja och samordna ◦ Om webbplatsen svensk polarforskning. Det innebär bland annat att följa och planera • Prenumerera med RSS forskning och utvecklingsarbete samt organisera och genomföra ◦ Tema expeditioner i Arktis och Antarktis. ◦ Båtvädret • Havsmiljö ◦ Nyhetsarkiv • Klimat i förändring • • Luftkvalitet ◦ Luftkvalitet - nyhetsarkiv • Vattenförvaltning ◦ Nyhetsarkiv ◦ Sjöar och vattendrag ◦ Nyhetsarkiv ◦ Hydrologiska lägesbeskrivningar

Från Internet 3 april 2011 56 Paleontologi, arkeologi o d.

Libris/SAB: J Arkeologi J(x) Arkeologiska lexikon J:bf Arkeologiska institutioner J:dd Arkeologisk metodlära J:k Arkeologins historia J:oe Allmän arkeologisk lagstiftning och allmän fornminneslagstiftning J.0 Allmän arkeologi: särskilda aspekter J. Allmän arkeologi: särskilda perioder Ja Europa (allmän och klassisk arkeologi) Jb Norden: allmänt Jc Sverige Jd Övriga Norden Je Brittiska öarna (Storbritannien) Jf Mellaneuropa Jg Nederländerna, Belgien och Luxemburg Jh Schweiz Ji Italien (exkl klassisk arkeologi) Jj Frankrike Jk Spanien (inkl Andorra och Gibraltar) Jl Portugal Jm Östeuropa Jn Balkanhalvön Jo Asien Jp Afrika Jq Amerika Jr Australien och Oceanien Js Polarländerna Ud Geologi och paleontologi (geologi till 55) (DC 56 mm, DK56, 902-904) 57 Biologi, ekologi. Naturgeograﬁ. Utvecklingslära, ärftlighet mm.

Libris/SAB: Ue Biologi Uh Miljöfrågor och naturskydd (vetenskap till 57, för övrigt till 71 och praktiska skyddsarbeten o d till 63) (DC, DK 57) 58 Botanik.

Libris/SAB: Uf Botanik (DC, DK 58) 59 Zoologi.

Libris/SAB: Ug Zoologi (DC, DK 59) 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Särskilda områden: Arbetsmarknad. 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter 66/68 Tillverkning av varor 61 Hälso- o sjukvårdsverksamheter, räddning od. 66 Tillverkning av kemivaror o d Veterinärverksamheter. 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) 68 Tillverkning av komplexvaror 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, ﬁske 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger. 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. 645 Användning av inventarier o d. 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete.

65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. 6525-6529 Militära verksamheter o d

653 Handelsverksamheter. 654 Telekommunikationsverksamheter. 655 Förlagsverksamheter o d. 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter.

Libris/SAB: Kv Allmän ekonomisk historia (även till 93-99) Kv. Särskilda historiska perioder Kv- Särskilda länder och områden (DC 60. DK 6(091) ) 616 A Allmänläkare och läkare med allmänt laboratoriearbete o d 61 Hälso- o sjukvårdsverksamheter, 616 B Läkare för särskilda medicinska sjukdomar. (6161 / 6167) . räddning od. Veterinärverksamheter. 6161 Hjärt- och kärlsjukdomar (Kardiovaskulära sjukd.). 6162 Andningsorganens sjukdomar. 6163 Matsmältningsorganen sjukdomar. Särskilda underområden är inte föreskrivna men följande kan 6164 Sjukdomar i blodbildande organ, endokrina körtlar, användas: lymfatiska system o d. 6165 Hudsjukdomar. Dermatologi. 611 Människans anatomi. 6166 Urogenitala systemets sjukdomar, urologi. 612 Fysiologi. 6167 Rörelseappararatens sjukdomar. Muskuloskeletala 613 Medicinska råd om enskild hygien. sjukdomar. 614 Offentliga hygienverksamheter,räddning, 6168 Läkare för nerv- och psykiatriska sjukdomar. Neurologi. sjukvårdsorganisation od Psykiatri. 615 Läkemedelsbehandlingar, sköterskevård och fysikalisk 6169 Läkare för infektionssjukdomar o d, smittosamma terapi o d. sjukdomar. 615 A Farmakologi, läkemedelsforkning. 617 Kirurgiläkare. Tandläkare o d. Läkare för ögon och 615 B Allmänna sjukvårdverksamheter. öron- näsa-hals. Narkosläkare och operationsassistenter o d. 615 C Personal för mottagningar, laboratorier, och öppenvård, 6171/6175 Kirurgiläkare. utom läkare. 6176 Tandläkare. 615 D Vårdpersonal för allm. medicinska och kirurgiska 6177/6178 Läkare för ögon och öron-näsa-hals. Oftalmiatrik. vårdavd., barnavd., långvård o d Otorinolaryngologi. 615 E Vård-personal för psykiatrisk vård och vård av 6179 Narkosläkare och operationsassistenter o d . utvecklingsstörda, utom läkare. 618 Kvinno-, barn- och ålderssjukdomar. Mödravård och vård 615 F Personal för röntgenterapi, röntgendiagnostik, fysiklisk av nyfödda o d terapi od 615 G Narkoman-o alkoholistvård, förgiftning. 619 Veterinärverksamheter o d 616/618 Läkarverksamheter od av läkare, operationsassistenter o d 616 Allmänläkare, laboratorieläkare o d, läkare för särskilda medicinska sjukdomar, nerv- och psykiatriska sjukdomar, infektionssjukdomar o d. Libris/SAB: Vpa Sjukvårdsekonomi Ps Brandteknik och brandväsen (räddningstjänst till 61) Vpb Sjukvårdsadministration och -organisation V Medicin Vpd Sjukvårdspersonal V(x) Medicinska lexikon Vpe Sjukvårdslokaler och -utrustning V:b Medicinsk forskning och medicinska institutioner Vpf Sjukvårdsarbete V:d Medicinens filosofi och metodlära Vpg Omvårdnad V:k Medicinhistoria Vph Primärvård V:oa Allmänt: medicinsk sociologi Vpj Akutvård V:oe Allmänt: medicinlagstiftning Vpk Intensivvård V:oi Allmänt: medicinstatistik Vpl Långvård Va Medicinsk genetik, mikrobiologi, immunologi m fl icke- Vpm Palliativ vård kliniska discipliner Vs Geriatrik Vb Anatomi Vt Flyg- och navalmedicin, rymdmedicin Vc Medicinsk fysiologi, biofysik och kemi Vu Idrottsmedicin Vd Farmakologi Vx Militärmedicin Ve Allmän medicin (DC 61, 636. DK 61) Vf Kirurgi och anestesi Vg Gynekologi och andrologi Vh Pediatrik Vi Oftalmologi (ögat) Vj Otorinolaryngologi Vk Odontologi Vl Psykiatri Vm Terapimetoder Vn Samhällsmedicin, hygien, sexologi Vna Samhällsmedicin och socialmedicin Vnb Hygien Vnd Sexologi Vo Rättsmedicin Vp Hälso- och sjukvård Vp- Särskilda länder och områden ◦ Läkemedelsverket Rapportera biverkningar ▪ Välkommen till Läkemedelsverket - Läkemedelsverket / Medical Spontanrapportering Products Agency ▪ Rapportering av pandemiläkemedel ▪ Biverkningar hos djur Webbkarta - översikt av webbplatsens ▪ Säkerhetsuppföljning struktur och nyckelsidor ▪ Rapportering i kliniska prövningar Webbkarta - översikt av webbplatsens struktur och nyckelsidor - ◦ Rapportera medicintekniska olyckor och tillbud Läkemedelsverket / Medical Products Agency ◦ Kliniska prövningar ▪ Introduktion ▪ Ansökan steg för steg I webbkartan hittar du de sidor på webbplatsen som ligger högre i ▪ hierarkin - startsidor, temasidor, samlingssidor etc. Vanliga frågor och svar ▪ Regelverk ▪ Avgifter • Hälso- & sjukvård ▪ Rapportering ◦ Sök läkemedelsfakta ▪ Biverkningsrapportering i kliniska prövningar ▪ Humanläkemedel A-Ö ▪ Väsentliga ändringar ▪ Växtbaserade läkemedel (VBL, TVBL) ▪ Avslutad prövning ▪ Veterinära läkemedel A-Ö ▪ Tillsyn av kliniska prövningar - GCP ▪ Utredningsrapporter PAR A-Ö ▪ GMP för prövningsläkemedel ▪ Naturläkemedel ◦ Förskrivning ▪ Vissa utvärtes läkemedel (VUM) ▪ Brev till hälso- och sjukvården ▪ Registrerad homeopatika ▪ Dispenser ◦ Behandlings- rekommendationer ▪ Ex tempore/Rikslicens ▪ Veterinära läkemedel ▪ Förbrukningsartiklar ◦ Monografier, värderingar ▪ Licens ▪ Humanläkemedel ▪ Narkotikaklassade läkemedel ▪ Veterinära läkemedel ▪ Utbytbara läkemedel ▪ Växtbaserade läkemedel ▪ Veterinärmedicinska läkemedel ◦ Tillsyn & uppföljning ▪ Vissa utvärtes läkemedel - VUM ▪ Laboratorier & testanläggningar ▪ Registrerad homeopatika ▪ Blodcentraler ◦ Läkemedelsupplysningen ▪ Dialys ◦ Läkemedel ▪ Kosmetika och hygien produkter ▪ Vad är ett läkemedel? ▪ Sjukhusens läkemedelsförsörjning ▪ Avregistrerade läkemedel ▪ Medicinska gaser - 2009 ▪ Läkemedel för djur ▪ Vävnader och celler ▪ Så godkänns ett läkemedel ◦ Produktområden ▪ Nya läkemedel ▪ Homeopatika ◦ Receptfritt och egenvård ▪ Kosmetika och hygienprodukter ▪ Receptfria värktabletter ▪ Medicintekniska produkter ▪ Vissa utvärtes läkemedel ▪ Naturläkemedel ▪ Homeopatika ▪ Traditionella växtbaserade läkemedel ▪ Naturläkemedel ▪ Vissa Utvärtes Läkemedel ◦ Biverkningar ◦ Medicinteknisk säkerhetsinformation ▪ Rapportera biverkningar ▪ från Läkemedelsverket ▪ Vad händer med min rapport? ▪ från tillverkare ▪ Ersättning vid läkemedelsskada ▪ Återtagna EC-certifikat ▪ Kontakta oss ▪ Beslut om marknadsförbud ▪ Vanliga frågor och svar ▪ Rapporter ◦ Att köpa läkemedel • Allmänhet ▪ Med eller utan recept? ◦ Sök läkemedelsfakta ▪ På apotek ▪ Humanläkemedel A-Ö ▪ På Internet ▪ Växtbaserade läkemedel (VBL, TVBL) ▪ I butik ▪ Veterinära läkemedel A-Ö ▪ Priser och högkostnadsskydd ▪ Utredningsrapporter PAR A-Ö ▪ Marknadsföring ▪ Naturläkemedel ▪ Olaglig läkemedelsförsäljning ▪ Utbytbara läkemedel ▪ Kommunal kontroll av handel med vissa ▪ Sant och falskt om läkemedel receptfria läkemedel ◦ Att använda läkemedel ▪ Tillstånd för apotek ▪ Särskilda patientgrupper ▪ Att driva apotek ▪ Att ta läkemedel ▪ Marknadsföring av läkemedel till allmänheten ▪ Så verkar läkemedel ▪ Sjukhusens läkemedelsförsörjning ▪ Läs bipacksedeln ◦ Homeopatiska läkemedel ▪ Sjukdom och behandling ▪ Avgifter ▪ Beroendeframkallande läkemedel ▪ Förnyelser ◦ Att resa med läkemedel ▪ Registrering ▪ Schengenintyg - att resa med narkotikaklassade ▪ Regler läkemedel ▪ Veterinärt bruk ◦ Att skicka läkemedel ◦ Kosmetika ◦ Kosmetika ▪ Anmälan ▪ Regler, märkning & innehåll ▪ Införsel och Import ▪ Mer om märkning ▪ Regler ▪ Köpråd ▪ Tillverkning och GMP ▪ Hygienprodukter och barn ◦ Läkemedel ▪ Svarta hennatatueringar ▪ Avgifter ▪ Parabener ▪ Biverkningsrapportering ▪ Parfymer ▪ Farmakovigilans - Beslut om uppföljning ▪ Solskyddsmedel ▪ Kliniska prövningar ◦ Medicinteknik ▪ Läkemedel för barn ◦ Ordlista ▪ Marknadsföring • Företag ▪ Nya godkännanden, ändringar och förnyelser ◦ Apoteksmarknaden ▪ Parallellimport ▪ Receptfria läkemedel utanför apotek ▪ PSUR Work Sharing human ▪ PSUR Work Sharing veterinär ▪ Regulatorisk rådgivning ▪ Regelverk ▪ Sunset clause ▪ Avgifter ▪ Tillsyn och uppföljning - GMP/GDP/GLP ▪ Frågor och svar omklassning ▪ Utbytbara läkemedel ◦ Sprutor & kanyler ▪ Vetenskaplig rådgivning ▪ Avgifter och ansökan ◦ Medicinteknik ▪ Lagar och regler ▪ Introduktion till regelverket ◦ Teknisk sprit och alkohol ▪ Regelverket ◦ Traditionella växtbaserade läkemedel ▪ Publicerade ändringar av Läkemedelsverkets ▪ Regelverk föreskrifter ▪ Nya registreringar, ändringar och förnyelser ▪ Vägen till CE-märket ▪ Avgifter ▪ Klassificering ◦ Vissa utvärtes läkemedel - VUM ▪ Kliniska prövningar ▪ Klassificering ▪ Olyckor och tillbud ▪ Nya godkännanden, ändringar och förnyelser ▪ Registrering ▪ Regelverk ▪ Konsultation, läkemedelssubstans ▪ Produkttyper och användningsområden ▪ Exportintyg ▪ Avgifter ◦ Narkotika • Press ▪ Ansök om tillstånd ◦ Presskontakter ▪ Årsredovisning ◦ Bildarkiv ▪ Lagar och regler ◦ Verksamhet ◦ Narkotikaprekursorer ▪ Läkemedel ▪ Tillstånd och registrering ▪ Medicinteknik ▪ Kontrollerade ämnen ▪ Växtbaserade läkemedel och homeopatika ▪ Lagar och regler ▪ Kosmetika och hygienprodukter ◦ Naturläkemedel ▪ Teknisk sprit och narkotika ▪ Klassificering ▪ Samarbete inom EU ▪ Nya godkännanden, ändringar och förnyelser ◦ Roll och uppdrag ◦ Ledningsgrupp ▪ Ledning ◦ Verksamhetsområden ▪ Om läkemedel ◦ Publikationer ▪ Om webbplatsen ◦ Om Läkemedelsverket ▪ Upphandlingar ▪ Organisation ▪ Fakturor till Läkemedelsverket ▪ Styrelse ◦ Lagar & regler ▪ Läkemedelsnämnder ▪ Läkemedelsverkets föreskrifter - LVFS ▪ Verksamhetsområden ▪ Kronologisk förteckning ▪ Ledningsgrupp ▪ Ämnesvis förteckning ▪ Biblioteket ▪ Konsoliderade föreskrifter ▪ Verksamhet ▪ Vägledningar ▪ Läkemedel ▪ Vilken lagstiftning gäller för min ▪ Medicinteknik produkt? ▪ Växtbaserade läkemedel och ▪ Svensk lagstiftning homeopatika ▪ Gällande lagar och förordningar ▪ Kosmetika och hygien produkter ▪ EU-direktiv ▪ Narkotika ▪ EU-förordningar m.m. ▪ Samarbete inom EU ▪ Kommande lagstiftning ▪ Klagomål ▪ Externa länkar till lagstiftning ▪ Överklagande av beslut ◦ Arbeta hos oss ▪ Roll och uppdrag ▪ Läkemedelsverket som arbetsplats ▪ Finansiering ▪ Sommarjobb 2011 ▪ Historik ▪ Examensarbete 2011 ▪ Miljöarbete ▪ Vad gör en läkare på LV? ▪ Sektorsansvar ◦ Publikationer ▪ Interna miljömål ◦ Blanketter ▪ Läkemedel och miljön ◦ Länkar ▪ Lättläst Från Internet 3 april 2011 Statens folkhälsoinstitut Kemikalieinspektionen FHI - Välkommen till Statens folkhälsoinstitut Kemikalieinspektionen - KemI Folkhälsans målområden Sidöversikt Webbkarta - Forskningsrådet Formas Om de elva målområdena

1. Delaktighet och inflytande i samhället • Huvudmeny rad 1 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor ◦ Giftfri miljö 4. Hälsa i arbetslivet ▪ Miljökvalitetsmål och delmål 5. Miljöer och produkter ▪ 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Uppföljning och samordning 7. Skydd mot smittspridning ▪ Publicerat om Giftfri miljö 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa ▪ Kontaktpersoner hos KemI 9. Fysisk aktivitet ◦ Databaser 10. Matvanor och livsmedel ▪ Begränsningsdatabasen 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel ▪ Bekämpningsmedelsregistret ▪ CLP/GHS-databasen ▪ Flödesanalyser ▪ Företagsregistret ▪ H-Class ▪ KemI-Riskline ▪ KemI-stat ▪ Klassificeringsdatabasen ▪ N-Class ▪ Prioriteringsguiden PRIO ▪ SPIN-databasen ▪ Varuguiden Från Internet 3 april 2011 ▪ Ämnesregistret ◦ Statistik ▪ Biocidprodukter ▪ Sökverktyget KemI-stat ▪ Växtskyddsmedel ▪ Tabeller och diagram ▪ Avgifter för bekämpningsmedel ▪ Publiceringsplan ▪ Behörighetsklasserna 1, 2 och 3 ▪ Sveriges officiella statistik ▪ Bekämpningsmedelsregistret ▪ Mer statistik på Internet ▪ Statistik ▪ Lämna synpunkter ▪ Frågor och svar om bekämpningsmedel ◦ Författningar ▪ Relaterade myndigheter och organisationer ▪ Regelnyheter ▪ Kontaktuppgifter ▪ Reach-Kemikalieförordning ◦ Genmodifierade organismer ▪ EU-rätt ▪ GMO-direktivet 2001/18/EG ▪ Miljöbalk ▪ Ansökan om fältförsök ▪ Förordningar ▪ Föreskrifter • Huvudmeny rad 2 ▪ Allmänna råd ▪ Produktsäkerhet ◦ Frågor i fokus ▪ Klassificering, märkning och förpackning ▪ Bisfenol A ◦ Produktregistret ▪ Bly i varor ▪ Aktuellt ▪ Båtbottenfärger ▪ Kvittenslistan 2011 ▪ Diffusa emissioner ▪ Verksamhetsanmälan ▪ Dimetylfumarat ▪ Produktanmälan ▪ Elektriska och elektroniska produkter (RoHS- ▪ Kemikalieavgift direktivet) ▪ ▪ Agentmedgivande Flamskyddsmedel ▪ ▪ Företagsregister Ftalater ▪ ▪ Frågor och svar om produktregistret Fyrverkerier ▪ ▪ Kontakta produktregistret Hormonstörande ämnen ▪ ◦ Bekämpningsmedel Kemikalier i textilier ▪ Kemikaliers kombinationseffekter ▪ Kemiska ämnen i varor ▪ Finansiering ▪ Konstgräs med återvunna däck ▪ Kvalitets- och miljöpolicy ▪ Kreosot ▪ Arbeta på KemI ▪ Kvicksilver ▪ Remisser ▪ Kvicksilver i lågenergilampor och lysrör ▪ Remissyttranden ▪ Myggbekämpning i Sverige ▪ Regeringsuppdrag ▪ Nanoteknik och nanomaterial ▪ Upphandlingar ▪ Nickel i mobiltelefoner ▪ Konferenser ▪ Perfluorerade ämnen (PFOS, PFOA med flera) ▪ Bildgalleri ▪ Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) ▪ Kontaktuppgifter ▪ Problem med sniglar ▪ Hitta till KemI ▪ Silver ▪ Hitta rätt myndighet ▪ Tatueringsfärger ◦ KemI i EU ▪ Varor för barn ▪ Arbetsgången i EU ◦ Publikationer ▪ Biociddirektivet ▪ Aktuellt från KemI ▪ Elektriska och elektroniska produkter ▪ Allmänna råd ▪ Export och import ▪ Broschyrer ▪ Flyktiga organiska ämnen - VOC ▪ Faktablad ▪ Genmodifierade organismer - GMO ▪ Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel ▪ Preparatdirektivet ▪ Nyhetsbrev ▪ Tvätt och rengöringsmedel ▪ PM ▪ Växtskyddsmedel ▪ Rapporter ▪ Ämnesdirektivet ▪ Tillsyn ▪ Övriga direktiv som KemI bevakar ▪ Beställningsinformation ◦ Internationellt ◦ Om KemI ▪ Konventioner och överenskommelser ▪ Kalendarium ▪ Utvecklingssamarbete ▪ Organisation ▪ Samarbete i mellanstatliga organisationer ▪ Nordiskt samarbete ▪ Utbildning i kemikalietillsyn ▪ Förkortningar, länkar ▪ KemI:s inspektioner ◦ Toxikologiska rådet ◦ Konsument ▪ Rådets sammansättning ▪ Hitta rätt myndighet ▪ Almanacka ▪ Barn och kemikalier ▪ Seminarier ▪ Kemikalier i vardagen ◦ Länkar ◦ Media ▪ Myndigheter i Sverige ▪ Nyhetsarkiv ▪ Myndigheter i andra länder ▪ Pressmeddelanden ▪ EU ▪ Kalendarium ▪ Internationella organisationer ▪ Bildgalleri ▪ Intresseorganisationer ▪ Kontakta oss ▪ Nordiskt kemikaliesamarbete ◦ Studerande ▪ Konventioner ▪ Hitta rätt myndighet ▪ Forskning & universitet ▪ Kemiska namnsystem ▪ Hitta kemiska ämnen ▪ Om KemI:s statistik ▪ Kemikaliestatistik ▪ Länkar för studerande

• Målgruppsmeny • Verktygsmeny

◦ Företag ◦ Ändra inställningar ▪ Tillverkare och importörer ◦ Om webbplatsen ▪ Användare av kemikalier ▪ Dokument ▪ Distributörer, detaljhandlare ▪ Personuppgifter och cookies ▪ Handelsagenter m.fl. ▪ Sidöversikt ◦ Inspektör ◦ Ordbok ▪ Aktuellt ▪ Ord från A till D ▪ Vägledning för tillsyn ▪ Ord från E till H ▪ Ord från I till L Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), ▪ Ord från M till P hemsidan på Internet 14 mars 2011 http://www.msb.se/sv/ ▪ Ord från Q till T Myndigheten för samhällsskydd och ▪ Ord från U till Ö ◦ Senast uppdaterat beredskap ◦ Frågor och svar Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter ▪ Frågor om bekämpningsmedel, allmänt Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt Sök ▪ Frågor om biocidprodukter Vanliga sökord: ▪ Frågor om bisfenol A (BPA) Cursnet, Sotning, ADR, ▪ Frågor om båtbottenfärger Rakel, Skyddsrum, ▪ Frågor om kemikalieförordningen Reach Kontakta MSB Anpassa Press Kalender In English ▪ Frågor om klassificering, märkning och Start förpackning (CLP) Om MSB ▪ Frågor om myggmedel Förebyggande ▪ Frågor om produktregistret Utbildning & övning ▪ Frågor om säkerhetsdatablad Insats & beredskap ▪ Frågor om växtskyddsmedel Kunskapsbank Produkter & tjänster Uppdaterad: 2006-03-18 Du är här: Start / Om MSB Om MSB Forskning Vision, verksamhetsidé och värdegrund Nyheter och press Internationellt EU-verksamhet Jobba hos oss Upphandling Organisation och uppdrag Från Internet 3 april 2011 Så arbetar vi Kontakta MSB MSB Webbplatskarta ▪ Kontakt ◦ Vision, verksamhetsidé och värdegrund ◦ Nyheter och press Den här webbplatskartan ger en överblick över webbplatsens struktur. Klicka i strukturen för att komma till respektive sida. ▪ Presskontakt ▪ Pressbilder • Om MSB ▪ Pressbilder Haiti ◦ Forskning ▪ Pressmeddelanden ▪ Om forskning ▪ Arkiv ▪ Forskningsområden ▪ Nyhetsbrev ▪ Ett säkrare samhälle ▪ Nyhetsbrev arkiv ▪ Risker, hot och sårbarheter ▪ Nytt inom lag och rätt ▪ Förebygga, förbereda, hantera och lära ▪ Nyhetsarkiv ▪ Finansieringsformer ◦ Internationellt ▪ Forskningsprojekt ▪ Nordiskt samarbete ▪ Ramforskningsprogram ▪ Nordred ▪ Kompetens- och strukturstöd ▪ Cross-border ▪ Planeringsstöd ▪ Workshop i Köpenhamn ▪ Utlysningar ▪ Cross-border - förväntade ▪ Pågående forskning resultat ▪ Nationella ▪ Hagadeklarationen säkerhetsforskningsprogrammet ▪ Vad är Hagadeklarationen? ▪ Security Arena Lindholmen ▪ Hagagrupp - Utbildning ▪ MSB-forskningens koppling till EU ▪ Hagagrupp - Övning ▪ Samverkan med DHS, USA ▪ Hagagrupp - CBRN ▪ Forskningsprojekt ▪ Hagagrupp - Brandförebyggande ▪ Forskningsprojekt Räddningsverket ▪ Hagagrupp - Forskning och ▪ Vetenskapligt råd utveckling ▪ För MSB:s forskare ▪ Hagagrupp - Beredskap vid ◦ EU-verksamhet toppmöten ▪ Exempel på EU-arbete ▪ Hagagrupp - Kriskommunikation ◦ Jobba hos oss ▪ Hagagrupp - Användande av ◦ Upphandling frivilliga ▪ Kontakt ▪ Hagagrupp - Räddningstjänst ◦ Organisation och uppdrag ▪ Nordiskt RITS-forum ▪ Regeringsuppdrag ▪ Nordiska generaldirektörer träffas ▪ Remissvar ▪ Baltikum ▪ Ledning ▪ Barentsrådet ▪ Organisation ▪ CBSS ▪ Insynsråd ▪ Nato/PFF ◦ Så arbetar vi ▪ DPPI ▪ Kvalitetspolicy ▪ ISO ▪ MSB på Internet ▪ ISO samhällssäkerhet ▪ Om MSB.se ▪ På gång ▪ Kontakta redaktionen ▪ - Sveriges neutralitet bidrar till ▪ Tyck till om MSB.se! gott klimat ▪ Anpassa webbplatsen ▪ Standardiseringsmöte i Bangkok ▪ Snabbkommandon ▪ Nya aktörer behövs i ▪ Webbplatskarta standardiseringsarbetet! ▪ Övriga webbplatser ▪ Resiliens - ny standard! ▪ Dinsäkerhet.se ▪ Kontinuitetsstandard minskar ▪ Estoniasamlingen.se sårbarheten ▪ FSPOS.se ▪ Standardisering av ▪ informationshantering Informationssystemet IDA ▪ Informationssäkerhet.se ▪ Regeringen lyfter standardiseringsarbetet ▪ Krisinformation.se ▪ Om ISO ▪ Seveso.se ▪ Säkerhetspolitik.se ◦ Farligt gods ▪ Tjugofyra7.se ▪ Transport av farligt gods ▪ WIS ▪ Om farligt gods ▪ Nyhetsbrev ▪ Myndighetsansvar ▪ Sociala medier ▪ FN och OTIF ▪ YouTube ▪ EU ▪ Nej till svininfluensan! ▪ Länder anslutna till ADR och RID ▪ RSS-källor ▪ Förkortningar ▪ Mångfald och jämställdhet ▪ Regler vid transport ▪ Säkerhet, hälsa och miljö ▪ Lag och förordning ◦ Kontakta MSB ▪ Strålskyddsprogram • Förebyggande ▪ Skyltar & etiketter ◦ Farlig verksamhet ▪ Varningsetiketter ▪ Seveso ▪ Skyltar ▪ Seveso och CLP ▪ Föreskrifter ▪ Kemikalieolyckors miljökonsekvenser ▪ ADR-S ▪ Utvinningsavfall ▪ RID-S ▪ Farlig verksamhet enligt LSO ▪ Transportabla tryckbärande ▪ Berörda anläggningar anordningar ▪ Hur många, vilken typ och var? ▪ Säkerhetsrådgivare ▪ Tillsyn och tillsynsvägledning ▪ Ackreditering - förpackningar ▪ Vad kan tillsyn av farlig ▪ Ackreditering - tankar verksamhet omfatta? ▪ Godkännande och tillstånd ▪ Dammsäkerhet ▪ Lastning & lossning ▪ Rättsfall ▪ Dispenser ▪ Historik ▪ Multilaterala avtal ▪ Kontakt ▪ Undantag & lättnader ▪ Olycksrapportering ▪ Begränsad mängd ▪ Reducerad mängd ▪ Luft ▪ Värdeberäknad mängd ▪ Väg ▪ Skriftliga instruktioner ▪ 1994 ▪ Transportskydd ▪ 1998 ▪ Vägvalsstyrning ▪ Trafikanalys ▪ Transport i tunnlar ▪ Järnväg ▪ Lokala trafikföreskrifter ▪ 2004 ▪ Utbildning ▪ 1996 ▪ Förarutbildning ▪ Trafikanalys ▪ Att söka tillstånd ◦ Brandfarligt & explosivt ▪ Förlorat intyg ▪ Brandfarliga gaser ▪ ADR-utbildare ▪ Frågor & svar ▪ Övrig utbildning ▪ Gasol ▪ Säkerhetsrådgivare ▪ Systemgranskning ▪ Förnyelse av behörighet ▪ Tankstationer för fordonsgas ▪ Bli säkerhetsrådgivare ▪ Brandfarliga vätskor ▪ Exempel ▪ Cisterner & rörledningar ▪ Provformer ▪ Kontrollintervall - E85 ▪ Ansvar & uppgifter ▪ Drivmedel & bensinstationer ▪ Provtillfällen ▪ Automatiska sjöbensinstationer ▪ Publikationer och blanketter ▪ Brandprov med etanolbränsle ▪ Affisch ▪ E85 - bensinstationer ▪ Rapporter ▪ E85 - drivmedel ▪ Riktlinjer och checklistor ▪ E85 - egenskaper & säkerhet ▪ Broschyrer ▪ E85 - information till ▪ Olycksrapportering räddningstjänst ▪ Flödesstatistik ▪ Förteckningar inom området ▪ Sjö ▪ Om databasen brandfarliga gaser ▪ Provskjutning hos testinstitut och vätskor ▪ Klassificering ▪ Typgodkända objekt ▪ MSB:s roll ▪ Information om vissa risker ▪ Märkning ▪ Handsprit ▪ Skadestatistik ▪ Eter – risker och åtgärder ▪ Transport ▪ Brandreaktiva varor ▪ Förbuds- & varningsskyltar ▪ Databas Organiska peroxider ▪ Informationsmaterial ▪ Regler för perättiksyra ▪ Handböcker ▪ Explosiva varor ▪ Broschyrer & informationsskrifter ▪ Explosiva restprodukter ▪ Infoblad brandfarliga varor ▪ Förvaring ▪ Infoblad explosiva varor ▪ Försäljningsställen ▪ Klassificering & märkning ▪ Godkännande ▪ GHS & CLP ▪ Handböcker ▪ CLP-märkning av rörledningar ▪ Lagar & föreskrifter ▪ CLP-piktogrammen kan ersättas ▪ PU – pyroteknisk säkerhetsutrustning ▪ Kort om GHS-systemet ▪ Destruktion & förvaring ▪ Reach ▪ Godkännande av PU ▪ Säkerhetsdatablad ▪ Tillverkning ▪ Lagar och föreskrifter ▪ Handladdning av ammunition ▪ Ny lag brandfarliga och explosiva varor ▪ Laddtruckar (MEMU) ▪ Om nya lagen ▪ Tomtebloss ▪ Förändringar i lagstiftningen ▪ Fyrverkerier ▪ Kommuner ▪ Artiklar om fyrverkeri ▪ Polismyndigheter ▪ Frågor & svar ▪ Verksamhetsutövare ▪ Förvaring & försäljning ▪ Länsstyrelser & ▪ Godkännande förvaltningsdomstolar ▪ Stöd från MSB ▪ Brandskydd olika objekt ▪ Seminarier om ▪ Campinganläggningar handläggning LBE ▪ Flerbostadshus ▪ Anmälan till ▪ Gästhamnar seminarium om ▪ Hotell, vandrarhem & pensionat handläggning för ▪ Kulturbebyggelse nya lagen ▪ Erfarenheter från bränder ▪ Vanliga frågor och svar ▪ Handböcker ▪ Olycksrapportering ▪ Radhus ▪ Tillstånd ▪ Skog & mark ▪ Brandfarliga varor ▪ Trapphus ▪ Explosiva varor ▪ Brandskyddsutrustning ▪ Tillverkning ▪ Brandsläckare ▪ Överföring ▪ Rekommendation för ▪ Överklagan av beslut hemmabruk ◦ Brandskydd ▪ Underhåll och service ▪ Anlagd brand ▪ Effektivitetsklassning och ▪ Anlagd brand skola provbål ▪ Barn & eld ▪ Brandvarnare ▪ Forskning & erfarenheter ▪ Skyltar ▪ Tips för att minska risken ▪ Släcksystem ▪ Åtgärdsprogram ▪ Lös inredning & flamskydd ▪ Ansvar, SBA & skriftlig redogörelse ▪ Flamskyddsmedel ▪ Systematiskt brandskyddsarbete ▪ Regeringsuppdrag ▪ Frågor & svar ▪ Sotning och brandskyddskontroll ▪ Skriftlig redogörelse ▪ Brandskyddskontroll ▪ Frågor & svar ▪ Sotning ▪ Uthyrning av lokaler ▪ Egensotning ▪ Att förebygga bränder ▪ Frister och avgifter ▪ Finkorniga jordar ▪ Frågor och svar ▪ Långa branta slänter ▪ Utbildning skorstensfejare ▪ Raviner ▪ Lokaleldstäder ▪ Vem har ansvar för vad? ▪ Skorstenslös kamin ▪ Historik ▪ Lagar och regler ▪ Exempel skred och ras ◦ Naturolyckor ▪ Skred Småröd ▪ Naturolyckor & klimat ▪ Skred Vagnhärad ▪ Definition av naturolycka ▪ Skred Ballabo ▪ Skred, ras och slamströmmar ▪ Skred Agnesberg ▪ Vad är skred och ras? ▪ Skred Bengtsbol ▪ Skred ▪ Skred Tuve ▪ Slamströmmar ▪ Skred Kyrkviken ▪ Ras ▪ Skred Getå ▪ Raviner ▪ Skred Intagan ▪ Varför inträffar skred och ras? ▪ Slamström Åre ▪ Människans ingrepp i naturen ▪ Slamström Fulufjället ▪ Skred i samband med ▪ Bergras Taberg översvämningar ▪ Moränskred Elmaberget ▪ Klimatets påverkan ▪ Moränskred Sysslebäck ▪ Landhöjning ▪ Ravin Säterberg ▪ Jordarternas bildningssätt ▪ Exempel på litteratur ▪ Grundvatten ▪ Översiktlig stabilitetskartering ▪ Var inträffar skred och ras? ▪ Historik ▪ När inträffar skred och ras? ▪ Kartering i finkorniga jordar ▪ Varningstecken ▪ Frågor och svar ▪ Geotekniska utredningar ▪ Kartredovisning ▪ Förebyggande åtgärder ▪ Metod för kartering ▪ Kartering i morän och grov jord ▪ Värmebölja ▪ Metod ▪ Storm ▪ Kartredovisning ▪ Översvämningar ▪ Förstärkningsåtgärder ▪ Så förändras klimatet ▪ Karterade kommuner ▪ Nationell plattform ▪ Översvämning ▪ Om Nationell plattform ▪ Begränsa skador ▪ Verksamhetsidé ▪ Bok om översvämningar ▪ Styrdokument ▪ Vad är en översvämning? ▪ Klimatanpassning i Sverige ▪ Älvgrupper ▪ Ansvar vid naturolycka ▪ Översvämningsdirektivet ▪ Organisation ▪ Översiktlig översvämningskartering ▪ Naturolyckor i Sverige ▪ Upphovsrätt ▪ FN:s arbete ▪ Frågor och svar ▪ Europeiskt arbete ▪ Skogsbrand & vegetationsbrand ▪ Disaster Prevention Workshop ▪ Förebygga skogs- och vegetationsbrand ▪ Dokumentation: ▪ Brandriskprognoser Översvämningsseminarier ▪ Eldningsförbud ▪ Dokumentation – Stockholm den ▪ Lagar, regler och ansvar 21/9 ▪ Lästips ▪ Dokumentation - Gävle 21/10 ▪ Statsbidrag ▪ Dokumentation - Piteå 26/10 ▪ Fler typer av naturhändelser ▪ Dokumentation - Göteborg 7/12 ▪ Anpassning till förändrat klimat ▪ Naturolycksdatabas ▪ Forskning ◦ Samhällsplanering ▪ Effekter av ett förändrat klimat ▪ Riskhänsyn i fysisk planering ▪ Havsnivå ▪ Fysisk planering ▪ Skred, ras och erosion ▪ Myndigheters ansvar ▪ Skogsbrand ◦ Krisberedskapssystemet ▪ Om krisberedskap ▪ Ansök om medel för 2011 ▪ Risk- och sårbarhetsanalyser ▪ EU-finansiering ▪ Beroendeförhållanden ▪ Kommuner & landsting ▪ Statliga myndigheter ▪ Planeringsprocessen ▪ Stöd & vägledning ▪ Översyn ▪ Lagstiftning ◦ Samhällsviktig verksamhet ▪ Metoder ▪ Privat-Offentlig samverkan ▪ Kommuner ▪ FSPOS ▪ Stöd och vägledning ▪ Om Privat-Offentlig samverkan ▪ Lagstiftning ▪ Grundläggande säkerhetsnivåer ▪ Metoder ▪ Kritisk infrastruktur ▪ Landsting ▪ Sjukvårdens säkerhet i kris/SSIK ▪ Lagstiftning ▪ Kommunalteknisk försörjning ▪ Metoder ▪ Kontinuitetsplanering ▪ Stöd och vägledning ▪ Nationell strategi ▪ Föreskrifter ▪ Styrel ▪ Kommunala handlingsplaner för extraordinära ◦ Kommunala handlingsprogram LSO händelser ▪ Processen handlingsprogram ▪ Samverkansområden ▪ Översiktlig lägesbild ▪ Teknisk infrastruktur SOTI ▪ Forskning & utveckling ▪ Transporter SOTP ▪ Frågeställningar ▪ Farliga ämnen SOFÄ ▪ Metoder & verktyg ▪ Ekonomisk säkerhet SOES ▪ Fördjupad lägesbild ▪ Projekt - Alternativa ▪ Forskning & utveckling utbetalningsvägar ▪ Frågeställningar ▪ Geografiskt områdesansvar SOGO ▪ Metoder & verktyg ▪ Skydd, undsättning och vård SOSUV ▪ Prioriteringar ▪ Finansiering av krisberedskap ▪ Forskning & utveckling ▪ Frågeställningar ▪ Olycksundersökning – exempel på ▪ Metoder & verktyg beskrivning ▪ Mål ▪ Organisation av förebyggande ▪ Öka brandsäkerheten verksamhet ▪ Frågeställningar ▪ Organisering av ▪ Metoder & verktyg handlingsprogramsarbete ▪ Öka fallsäkerheten ▪ Prestationsmål i handlingsprogram ▪ Frågeställningar ▪ Rengöring & brandskyddskontroll ▪ Metoder & verktyg ▪ Skador och skadeprevention ▪ Öka trafiksäkerheten ▪ Säkerhetsmål i handlingsprogram ▪ Frågeställningar ▪ Tillsynsverksamhet – exempel på ▪ Metoder & verktyg beskrivning ▪ ▪ Öka vattensäkerheten Litteratur ▪ ▪ Frågeställningar Processen ▪ ▪ Metoder & verktyg Översiktlig bild av läget ▪ Exempel målfomuleringar ▪ Djupare bild av läget ▪ ▪ Skriv handlingsprogrammet Prioriteringar ▪ Beskriv förmåga ▪ Öka säkerheten ▪ ▪ Genomföra handlingsprogrammet Uppföljning och utvärdering ▪ ▪ Frågeställningar Förbättra ▪ ▪ Uppföljning, utvärdering, förbättring Informationsmaterial ▪ ▪ Forskning & utveckling Övrig litteratur ▪ ▪ Frågeställningar Frågor & svar ◦ ▪ Metoder & verktyg Säkerhet hem & fritid ▪ ▪ Exempel & inspiration Barns & ungas säkerhet ▪ ▪ Förmåga till räddningsinsats Så skadar sig barn ▪ ▪ Kommunexempel – riskanalys Samordning barnsäkerhet ▪ Barnsäkerhetsrådet ▪ Plan för barnsäkerhet ▪ Barnsäkerhetsforum ▪ Målgrupp: 4-7 år ▪ Brandskydd i hemmet ▪ Målgrupp: 6-10 år ▪ Skaffa rätt utrustning ▪ Målgrupp: 9-13 år ▪ Gå skyddsrond ▪ Målgrupp: 12-16 år ▪ Lär dig släcka eld ▪ 112 ▪ Rätt om utrymning ▪ Anlagd brand ▪ Statistik över bostadsbränder ▪ Brandteori ▪ Elda säkert utomhus ▪ Farliga ämnen & farligt gods ▪ Elda i naturen ▪ Från olycka till katastrof ▪ Elda gräs ▪ Fyrverkerier ▪ Elda i trädgården ▪ Förebygga och agera vid brand ▪ Filmer om brandskydd ▪ Naturolyckor ▪ Vinterns risker ▪ Samhällets räddningstjänst ▪ Frivilligorganisationer & trossamfund ▪ Vatten- & issäkerhet ▪ Samverkan ideella organisationer ▪ VMA – viktigt meddelande till ▪ Medel för självskyddsverksamhet allmänheten ▪ Fyrverkerier ▪ Målgrupp 16-19 år ▪ Säkra fyrverkeriprodukter ▪ Skydda dig mot översvämning ▪ Risker ▪ Vattensäkerhet ▪ Skadestatistik ▪ Kommunal vattensäkerhet ▪ Regler ▪ Råd och information om vattensäkerhet ▪ Frågor och svar ▪ Pooler och dammar ▪ Informationsfilmer ▪ Vattenrutschbanor ▪ Grilla ▪ Säkerhet vid vattenanläggningar ▪ Grilla med gasol ▪ Allmänna råd vattensäkerhet ▪ Grilla med kol eller briketter ▪ Fakta ▪ Grilla på balkongen ▪ Myndighetsgemensamt arbete ▪ Skolmaterial barn & unga ▪ Forskning om drunkning ▪ Sök uppdragsmedel inom MSB:s ▪ Regelverk om informationssäkerhet självskyddsverksamhet ▪ Nationellt ▪ Äldres säkerhet ▪ EU ▪ Aktuellt i samhället ▪ Stöd & verktyg ▪ Arrangemang ▪ Signalskydd och säkra kryptografiska funktioner ▪ Checklistor & fallrapporter ▪ Utbildning och konferenser ▪ Förebyggande lönar sig ▪ SVISA ▪ Lästips ◦ Medieberedskap ▪ MSB:s arbete ◦ Tillsyn & tillsynsvägledning ▪ Peppar peppar... kampanjdag ▪ Skydd mot olyckor ▪ "Peppar peppar" 2010 ▪ Operativ tillsyn ▪ Systematiskt säkerhetsarbete ▪ Övertagande räddningstjänst ▪ Så skadar sig äldre ▪ Sanering radioaktiva ämnen ▪ Typer av skador ▪ Lagstiftning & handböcker ▪ Varför skadar sig äldre? ▪ Tillsynsvägledning ▪ Skadestatistik äldre ▪ Metodstöd ▪ Säkerhet i vardagen ▪ Årsuppföljning LSO ◦ Informationssäkerhet ▪ Farlig verksamhet ▪ Samhällets informationssäkerhet ▪ Samordning av statlig räddningstjänst ▪ Informationssäkerhetsrådet ▪ Ersättningsärenden ▪ MSB och informationssäkerhet ▪ Seveso & utvinningsavfall ▪ Myndigheter med formellt ▪ Tillsynsdatabas sevesolagen informationssäkerhetsansvar ▪ Årsuppföljning Seveso ▪ SAMFI ▪ Säkerhetsrådgivare & transportskydd ▪ CERT-SE ▪ Verksamheter som utsett ▪ SCADA säkerhetsrådgivare ▪ Nationellt program ▪ Säkerhetsrådgivare ▪ Tips för ökad säkerhet ▪ Godkända säkerhetsrådgivare ▪ Granskning av årsrapporter ▪ Metoder & verktyg för RSK ▪ Olyckor eller tillbud ▪ Internationella övningar ▪ Tillsynsbesök ▪ BOILEX ▪ Transportskydd ▪ Barents Rescue 2011 ▪ Transportabla tryckbärande anordningar ▪ TTX1 ▪ Samordning ▪ Anmälan TTX1 ▪ Brandfarliga & explosiva varor ▪ Möte med svenska aktörer ▪ Årsuppföljning LBE ▪ Att ta emot internationell ▪ Miljöbalken & REACH katastrofhjälp ▪ Marknadskontroll ▪ Formulär: Ambitioner svenska ▪ Marknadskontrollmyndigheter aktörer ▪ CE-märkning ▪ Initial Planning Conference ▪ SOS Alarm avtal ▪ Metodstöd ▪ Årssammanställningar ▪ Övningshandbok • Utbildning & övning ▪ Grundstomme för ◦ Övning övningsledningsbestämmelser ▪ Nationella övningar ▪ Grundstomme för övningsbestämmelser ▪ SAMÖ-KKÖ 2011 ▪ Grundstomme för Sambandskatalog ▪ Informationsfilmer ▪ Utvärdering ▪ SAMÖ-KKÖ - Skede 1 ▪ Löparen ▪ SAMÖ-KKÖ - Skede 2 ▪ Resurspool för övningar ▪ SAMÖ-KKÖ - Skede 3 ▪ Kompetensutveckling ▪ Ett nytt sätt att öva ▪ Kommande konferenser ▪ Många deltar i övningen ▪ Exonaut ▪ Vi tar hjälp av allmänheten ▪ Uppdrag nationell övningsplan ▪ Kontakt ◦ Utbildningsprogram ▪ NISÖ 2010 ▪ Skydd mot olyckor ▪ Stöd till länsstyrelserna vid RÖ och RSK ▪ Anmälan ▪ Antagning ▪ Arbetslivserfarenhet ▪ Arbetslivserfarenhet ▪ Frågor och svar ▪ Antagningsstatistik ▪ Om utbildningen ▪ Behörighet ▪ Innehåll och upplägg ▪ Grundläggande & särskild ▪ Kursplaner behörighet ▪ Lärande i arbete ▪ Rullbandstest ▪ Examina & betyg ▪ Genomförare av ▪ Tillgodoräknanden rullbandstest ▪ Studiemedel ▪ Frågor & svar ▪ Studerande berättar ▪ Om utbildningen ▪ Att arbeta som ▪ Innehåll & upplägg ▪ Skorstensfejartekniker ▪ Kursplaner ▪ Anmälan ▪ Lärande i arbete ▪ Antagning ▪ Examina & betyg ▪ Behörighet ▪ Tillgodoräknande ▪ Frågor och svar ▪ Läsa på distans ▪ Om utbildningen ▪ Terminsöversikt ▪ Innehåll och upplägg ▪ Studiemedel ▪ Kursplan ▪ Humanistiskt syn ▪ Lärande i arbete ▪ Studerande berättar ▪ Tillgodoräknande ▪ Att arbeta som ▪ Examina & betyg ▪ Skorstensfejare ▪ Studiemedel ▪ Anmälan ▪ Att arbeta som ▪ Antagning ▪ Påbyggnadsutbildning brandingenjör ▪ Arbetslivserfarenhet ▪ Anmälan ▪ Antagningsstatistik ▪ Antagning ▪ Behörighet ▪ Behörighet ▪ Om utbildningen ▪ Samarbetartspartners ▪ Studerande berättar ▪ Kontakt ◦ Kursutbud A-Ö ▪ Sandö ▪ Alla kurser A-Ö ▪ Utbildningar ▪ Aktuella kurser ▪ Övningsområden ▪ Kärntekniska händelser ▪ Boende ▪ ADR-utbildning ▪ Besöksinformation ▪ Oljeskadeskydd ▪ Fritidsaktiviteter ▪ Planerade kurser ▪ Bibliotek ▪ Insatspersonal - utbildning ▪ Samarbetspartners ▪ Krisberedskap - introduktionskurs ▪ Kontakt ▪ Olycksutredning ▪ Rosersberg ▪ Räddningsinsats ▪ Samarbetspartners ▪ Anmälan ▪ Besöksinformation ▪ Behörighet ▪ Hitta hit ▪ Om utbildningen ▪ Bibliotek ▪ Preparandkurs ▪ Fritidsaktiviteter Rosersberg ▪ Kursplaner ▪ Boende ▪ Att arbeta som ▪ Utbildningar ▪ Villkor & information ◦ Konferenser & seminarier ◦ Här utbildar vi ▪ Dokumentation ▪ Revinge ▪ Den moderna räddningstjänsten ▪ Utbildning ▪ Erfarenheter efter en olycka med ▪ Boende räddningsinsats ▪ Besöksinformation ▪ Forskning för ett säkrare samhälle ▪ Fritid i Revinge och Skåne ▪ Förebyggandekonferens 2009 ▪ Bibliotek ▪ Informationsdag om förordning om ▪ Hitta hit översvämningsrisker ▪ Informationssäkerhet för offentliga ▪ Översvämningsseminarier 2010 sektorn ▪ NoFS 2011 ▪ Informationsträff för centrala ▪ Risk- och sårbarhetsanalyser samt kommunala myndigheter handlingsprogram ▪ Kontinuitetsstyrning inom hälso- och ▪ Vanliga frågor och svar om risk- och sjukvård sårbarhetsanalyser ▪ Mötesplats SO 19 maj 2010 ▪ Vanliga frågor och svar om kommunala ▪ Mötesplats SO november 2010 handlingsprogram ▪ Ny lag brandfarliga och explosiva varor ▪ Seminarier: Översvämningar ▪ Olycksundersökningar ◦ Sök utbildning/kurs ▪ Seminarium: Brandforskning pågår ◦ Om utbildning & övning ▪ Skogsbrandsseminarier • Insats & beredskap ▪ Sotningskonferensen 19-20 maj 2010 ◦ Internationella insatser ▪ Startseminarium om jämställdhet och ▪ Pågående insatser mångfald ▪ Afghanistan ▪ Betygsintagningen ger inte ▪ Centralafrikanska republiken mångfald - SMO-problemet ▪ Demokratiska republiken Kongo ▪ Helsvenska män hör till ▪ Ej landsbundet stöd mångfalden! ▪ Georgien ▪ Nätverksträffar på hemmaplan i ▪ Haiti vår ▪ Bakgrund ▪ TiB-konferens 2010 ▪ Haiti-katastrofen - Vill du hjälpa ▪ Vad kan Sverige lära från kriser? till? ▪ Workshop - Ledning och samverkan vid ▪ MSB:s insatser olyckor och kriser ▪ MSB:s uppdrag och mandat ▪ Workshop - Nationell strategi för skydd ▪ Ordlista förkortningar av samhällsviktig verksamhet ▪ Irak ▪ Vårkonferensen 2010 ▪ Italien ▪ Äldres säkerhet ▪ Jemen ▪ Kamerun ▪ Återuppbyggnad ▪ Kosovo ▪ Snabba räddningsinsatser ▪ Liberia ▪ Befattningar ▪ Mocambique ▪ Från Armenien till SWIFT ▪ Nigeria ▪ INSARAG ▪ Pakistan ▪ Målsättning ▪ MSB:s insatser ▪ Rekrytering ▪ Schweiz ▪ Räddningshundar ▪ Sierra Leone ▪ USAR ▪ Sudan ▪ Svenska erfarenheter ▪ Tadzjikistan ▪ Utbildning ▪ Uganda ▪ Utrustning ▪ Ukraina ▪ Organisation SWIFT USAR ▪ Västbanken/Gaza ▪ Stödstyrkan ▪ Västsahara (Marocko) ▪ Så här arbetar MSB ▪ Humanitära insatser ▪ EU och MSB ▪ Basläger ▪ Förfrågan ▪ Bostäder och förnödenheter ▪ Jämställdhet & mångfald ▪ Sjukvård ▪ Katastrofhantering ▪ MERT ▪ Responsfasen ▪ Specialister ▪ Återuppbyggnadsfasen ▪ Vatten, sanitet och hygien ▪ Förebyggandefasen ▪ Humanitär minhantering ▪ Förberedandefasen ▪ Fakta ▪ Samarbetspartners ▪ Kartläggning och utmärkning ▪ Röda Korset ▪ Röjning ▪ EU ▪ Stöd till katastrofberedskap ▪ UD ▪ Kapacitetsutveckling ▪ FN ▪ OCHA ▪ Security ▪ UNHCR ▪ Anställningsvillkor ▪ UNICEF ▪ Före insats ▪ DPKO ▪ Under insats ▪ UNDP ▪ Bilder och upplevelser från insats ▪ UNEP ▪ Efter insats ▪ UNMAS ▪ Hälsa & säkerhet ▪ UNOPS ▪ Hälsa inför insats ▪ WFP ▪ Sjuk på insats ▪ Sida ▪ Stress och krishantering ▪ IHP ▪ Komma hem ◦ Delta i insats ▪ Säkerhet ▪ Att delta i insats ▪ Utbildning ▪ Att ansöka ▪ Anhörig till insatspersonal ▪ Pågående rekryteringar ▪ Kontakt ▪ Kompetensområden ▪ FAQ ▪ Administration ◦ Hantera olyckor & kriser ▪ Construction and support ▪ Så arbetar MSB ▪ Disaster management ▪ Krisinformation - vad gör MSB? ▪ Environment ▪ Samordning ▪ Water, sanitation and hygiene ▪ Lägesrapporter inför vårfloden ▪ Humanitarian assistance ▪ Vårfloden 2010 ▪ Information & communication ▪ MSB:s arbete med explosionerna i ▪ Information Stockholm ▪ Logistics ▪ MSB:s arbete med askmolnet ▪ Medical ▪ MSB:s arbete med den nya influensan ▪ Mine action ▪ Forsatt arbete ▪ Emergency response ▪ Informationstjänster ▪ Planeringsstöd & ▪ Reservkraftsystem informationsmaterial ▪ Elmiljö i anläggningar ▪ MSB:s beredskapsfunktioner ▪ Rakelinförande – ledningsplatser ▪ MSB:s förstärkningsresurser ▪ Utveckling & projekt ▪ Varningsystem & nödsändare ▪ Ledning på regional nivå ▪ VMA ▪ Inriktningsarbete ▪ Begära sändning ▪ Kunskapsplattform ledning ▪ Nödsändare ▪ Samverkansantologi ▪ Coding & registration ▪ Forskning ▪ Varningsanläggningar ▪ Gemensam lägesbild ▪ Skyddsrum ▪ Samverkan på olycksplatsen ▪ Skyddsrumsleverantörer ▪ Effektivare ledning vid storskalig ▪ Sakkunniga & kontrollanter räddningstjänst och krishantering ▪ Vidmakthållande ▪ Ledningsbegreppet måste diskuteras ▪ Artiklar ▪ Intervju med forskaren Jonas Landgren ▪ Skyddsrumsregler ▪ Dokumentation i krishantering ▪ Typlösningar ▪ LiveResponse – video via mobiltelefon i ▪ Tillverkningshandlingar räddningsinsatser ▪ Kontaktpersoner ▪ Interorganisatorisk samverkan som ◦ Ledning & samordning nationell resurs i krishanteringen ▪ Kommunal räddningstjänst ▪ Pedagogik för samverkan i ▪ Om ledning och samordning samhällskriser ▪ Ledningsplatser ▪ Ledarskap och beslutsfattande under ▪ Kommunens ledningsplats stress vid komplexa räddningsinsatser ◦ ▪ Räddningscentral Brand & räddning ▪ ▪ Landstingets ledningsplats BAS-bil ▪ ▪ Länsstyrelsens ledningsplats RITS-styrkor ▪ ▪ Myndigheters ledningsplatser Offensiv enhet ▪ Busskrasch ▪ Brandskydd i oljedepå ▪ Ersättning ◦ Jämställdhet & mångfald ▪ Nationell oljeskyddsinriktning ▪ Om MSB:s arbete med jämställdhet och ▪ Uppföljning oljesaneringsinsatser mångfald ▪ Internationellt arbete ▪ En brandstation för alla ▪ EU-projekt ▪ Bättre blandning på brandstationerna ▪ EU-projekt EnSaCo ▪ – Även om jargongen är på skämt, så ▪ Kurser & seminarier speglar den en viss rädsla ▪ Utveckling ▪ - Säg ifrån mot mobbarna! ▪ Larm och samverkansplattform för ▪ Kontakta jämställdhets- och kommunikation och lägesuppfattning mångfaldsutvecklarna ▪ Frekventa frågor - FAQ ▪ Handlingsprogram ▪ Utbildningstrategi ▪ Forskning ▪ Varningsmeddelande till allmänheten - ▪ Lästips VMA ▪ MSB på Pride ▪ Åtgärder vid CBRNE-händelser ▪ Jämställdhet i siffror ▪ Indikering ◦ CBRNe samordning ◦ Naturolyckor ▪ MSB:s roll ▪ Ras & skred ▪ Vem ansvarar för vad? ▪ Skogsbrand ▪ Oljeskadeskydd ▪ Skogsbrandsflyg ▪ Beredskap ▪ Erfarenheter ▪ Checklista ▪ Storm ▪ Saneringsinsats ▪ Översvämning ▪ Räddningstjänstinsats vid ◦ Miljöpåverkan oljeutsläpp ▪ MSB:s roll ▪ Förråd & materiel ▪ Sektorsansvar ▪ Oljejour ▪ Sårbarhetskartor ▪ Kommunens oljeskydd ▪ Miljöeffekter ▪ Exempel oljeskyddsplaner ▪ Brand i avfall ▪ Krisberedskap ▪ Provtagningsprojekt ▪ Ordning & säkerhet ▪ Stöd vid olycka ▪ Skydd mot olyckor ▪ Forskningsprojekt ▪ Transport av farligt gods ▪ Nätverket Grön räddningstjänst ▪ ADR-S • Kunskapsbank ▪ RID-S ◦ Erfarenheter från olyckor & kriser ▪ Föreskrifter och allmänna råd ▪ Olycksundersökningar ▪ Upphävda föreskrifter ▪ Olycksundersökning vid takras ▪ Remisser ▪ Observatörsinsatser ▪ MSB:s regelarbete ▪ Naturolycksdatabasen ▪ Pågående regelarbete ◦ Exempelkatalogen ▪ Revidering av SÄIFS 1995:3 ▪ Sök i Exempelkatalogen ▪ Förklaring av begrepp ▪ Om Exempelkatalogen ◦ MSB:s bibliotek ▪ Personuppgifter ◦ Statistik & analys ◦ Forskning & studier ▪ Hämta statistik i IDA ◦ Informationsstöd Krishantering ▪ Dödsbränder ◦ Kartor ▪ Om dödsbrandsstatistik ▪ Brandriskprognoser ▪ Kontakt ▪ Satellitdatatjänster ▪ Samhällskostnader ▪ Stabilitetskartering finkorniga jordarter ▪ Samhällets kostnader för olyckor och ▪ Stabilitetskartering morän och grova jordar kriser ▪ Översvämningskartering ▪ Kostnadsnyttoanalyser ◦ Lag och rätt ▪ Räddningstjänst i siffror ▪ Lagstiftningsområden ▪ Rapporter ▪ Allvarliga kemikalieolyckor ▪ Faktablad ▪ Brandfarliga & explosiva varor ◦ Stöd till tillsyn LSO ▪ Civilt försvar & totalförsvarsplikt ▪ Erfarenheter från rättsfall ◦ Utvärderingar & strategiska analyser ▪ Lagar & regler ▪ Samlade bedömningar ◦ Publikationer ▪ Strategiska analyser ▪ MSB:s publikationer som pdf ▪ Utvärdering ▪ KBM:s publikationer och material • Produkter & tjänster ▪ SRV:s publikationer som pdf ◦ 90 sekunder ▪ SPF:s publikationer som pdf ▪ Redaktion & kontakt ◦ Rakel ▪ Bakgrund ▪ Kontakt - Rakel ◦ Blanketter ▪ Kundansvariga ◦ Cursnet ▪ Kundstöd - support ◦ Informationssäkerhet - stöd & verktyg ▪ Presskontakt - Rakel ▪ Standardisering ▪ Enheten för marknadsföring och ▪ Common Criteria kommunikation ▪ LIS ISO 27000 ▪ Enheten för affärsstöd ▪ Klassificeringsmodell ▪ Enheten för system och tjänster ▪ BITS-konceptet ▪ Enheten för drift och förvaltning ▪ DISA-utbildning informationssäkerhet ▪ Kalendarium ▪ Esperanta ▪ Rakeldagen 2011 ◦ Inrapportering ▪ Program Rakeldagen ▪ Räddningstjänstens insatser ▪ Utställare ▪ Nytt inrapporteringssystem ▪ Rakelinvigning Norrland ▪ Olycksundersökning från kommuner ▪ Rakeldagen 27 januari 2010 ▪ Rapportering av dödsbränder ▪ Dokumentation från Rakeldagen ▪ Verksamhetsutövares olycksrapportering ▪ Nyheter om Rakel ▪ Brandfarliga & explosiva varor ▪ Ledning och samverkan - Rakel ▪ Transport av farligt gods ▪ Samverkan - riktlinjer ▪ Farliga verksamheter ▪ Kontaktpersoner för riktlinjer ▪ Manuell rapportering ▪ Internationellt - Rakel ▪ Kommunikationsplanering ▪ Telefonianslutning ▪ Lednings- och sambandsanalys ▪ Utveckling av nya tjänster ▪ Operativ ▪ Abonnemang kommunikationsplanering (OKP) ▪ Avgiftstak för kommuner och ▪ Projektet Samordningsforum Rakel landsting ▪ Våra kunder ▪ Telematikabonnemang ▪ Vilka kan bli Rakelkunder? ▪ Beställ produkter ▪ Statliga myndigheter ▪ Leverantörer av mobilstationer ▪ Länsstyrelser ▪ Leverantörer av KC-utrustning ▪ Landsting och regioner ▪ Få produkter godkända ▪ Kommuner ▪ Ramavtal för mobilstationer ▪ Kommersiella aktörer ▪ Utbildning om Rakel ▪ Bli Rakelkund ▪ Interaktiv grundutbildning i ▪ Kundansvariga Rakel ▪ Hur går det till att ansluta? ▪ Anslutningsvillkor ▪ Stöd och samarbetspartners ▪ Om Rakel ▪ Regionalt stöd från länsstyrelser ▪ Filmen om Rakel ▪ Kompetensstöd för kommuner ▪ Film om Rakelsystemets ljudkvalité och landsting ▪ Uppdrag, vision och affärsidé ▪ Tjänster och erbjudanden ▪ Organisation ▪ Rakel startpaket ▪ Rakelrådet ▪ Prova på Rakel ▪ Användarforum ▪ Bastjänster ▪ Kommun- och landstingsforum ▪ Anslutning av KC-terminal ▪ Teknikforum ▪ Egenprogrammering ▪ Radiotäckning ▪ Paketdata ▪ Strategier ▪ Positionering ▪ Förstärkt täckning ▪ Taktiska nummer ▪ Täckningskartor ▪ Tips vid begränsad täckning ▪ Support & användarstöd ▪ Täckning i speciella objekt ▪ Vanliga frågor (FAQ) (TSO) ▪ Felsökning (FAQ) ▪ Internationellt - Rakel ▪ Övningsuppgifter ▪ Miljö och hälsa ▪ Nedladdningssida ▪ Rakel i media ▪ Beställ abonnemang ▪ Ordlista ▪ Beställ användarstöd ▪ Historik ▪ WebRIB ▪ Upphandlingen av Rakel ▪ Ny användare ▪ Utökad användarkrets ▪ Rakel grundutbildning: Hur fungerar ▪ Utbyggnadsplan Rakel? ▪ Kund hos oss ▪ Organisation och samverkan i ▪ Kundstöd - support skadeområdet vid händelser med farliga ▪ Leveranstider - Rakel kundstöd ämnen ▪ Driftinformation ▪ Webbutbildning Farliga ämnen ▪ Föreslå förbättringar ▪ WebResurs ▪ För partners - inloggning ▪ Kontakt ▪ Blanketter - Rakel ◦ SGSI - Swedish Government Secure Intranet ◦ RIB ◦ Stöd och ersättningar ▪ Om RIB ▪ Ersättning kommuner enligt LSO ▪ Bakgrund ▪ Ersättning räddningstjänst ▪ Abonnemang ▪ Ansökan ▪ Vad krävs för att använda RIB? ▪ Goda exempel ▪ Innehåll RIB ▪ Tips för att underlätta ansökan ▪ Sök i databaser ▪ Ersättning vid oljesanering ▪ Ledningssystem ▪ Anslag 2:4 krisberedskap ▪ Utbildningsprogram ▪ Statsbidrag naturolyckor ▪ Verktyg ◦ Tillstånd ◦ Tjugofyra7 - MSB:s tidning Karolinska institutet. Startsida - Karolinska Institutet ◦ WIS ▪ Om WIS Innehåll A-Ö Innehåll A-Ö - Karolinska Institutet ▪ Support & utbildning ▪ Logga in i WIS A ▪ Systemkrav ▪ Utbildning & övning • AT, TEUS & TULE ▪ Utbildningsmaterial • Akademiska anställningar och docentur ▪ Personuppgifter • Akademiska högtider ▪ Registrering av ny aktör • Aktuell forskning ▪ Beställning säkerhetsdosa • Alumni • Anmälan och antagning ▪ Kontakta oss Publicerat: 2009-12-05 kl. 15:54, Uppdaterat: 2009-12-05 kl. 15:55 B Ansvarig: Fredrik Höglund • Biobanker KI-SLL • Bioentreprenörskap • Bolognaprocessen C

• Cancer • Centrum for Allergiforskning (CfA) • Centrum för Infektionsmedicin • Centrum för biovetenskaper • Centrum för genusmedicin • Centrum för hälsoinformatik • Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning • Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning • Centrum för klinisk utbildning • Centrum för läkemedelsepidemiologi • Centrum för medicinsk pedagogik • Centrum för vårdvetenskap • Information för inresande utbytesstudenter • Cirkulation och respiration • Informationsmaterial • Core Facilities • Innovationskontoret • Institutet för miljömedicin (IMM) E • Institutionen för biovetenskaper och näringslära • Institutionen för cell- och molekylärbiologi • ERA2010 • Institutionen för folkhälsovetenskap • Endokrinologi och metabolism • Institutionen för fysiologi och farmakologi • Epidemiologi • Institutionen för klinisk forskning och utbildning, • Etik Södersjukhuset • Examen • Institutionen för klinisk neurovetenskap F • Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik • Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus • Institutionen för kvinnors och barns hälsa • Folkhälsovetenskap och internationell hälsa • Institutionen för laboratoriemedicin • Forskarskolor • Institutionen för lärande, informatik, management och etik • Forskningsstöd SCARAB • Institutionen för medicin, Huddinge G • Institutionen för medicin, Solna • Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik • Global Master's Programmes • Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik • Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) H • Institutionen för molekylär medicin och kirurgi • Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle • Handledning i MeSH-indexering • Institutionen för neurovetenskap • Historia • Institutionen för odontologi • Hållbar utveckling • Institutionen för onkologi-patologi I • Internationellt samarbete • Interprofessionell samverkan • IT & tele J • Infektion • Inﬂammation och immunologi • Jobba på KI • Junior Faculty • Organisation • Osher centrum för integrativ medicin K P

• KI Biobank • Pedagogisk utveckling • KIND • Pressrum • Kalender • Priser och utmärkelser • Karolinska Institutets folkhälsoakademi • Professorer och deras forskning • Karriärservice • Program och kurser • Kompletterande utbildning för legitimation • Konferenser och symposier R • Kontakta KI • Korta fakta om KI • Reproduktion, tillväxt och utveckling • Kursplaner S L • STARGET - ett nätverk inom cancerforskning • Likabehandling • Samarbete med skolor • Linnécentrum för prevention av bröst- och prostatacancer • Samverkan med hälso- och sjukvården M • Service för internationella forskare • Stamcellsforskning och regenerativ medicin • Medical Case Centre • Stipendier för studenter • Medical Management • Strategiska forskningsprogrammet i diabetes • Medicinsk strålningsfysik • Strategiska forskningsprogrammet inom cancer • Strategiska forskningsprogrammet inom vårdvetenskap N • Studenthälsan • Studentliv • Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) • Studenträtt • Neurovetenskap • Studera på KI O • Studera utomlands • Studievägledning • Styrdokument, rapporter och remissvar Gentekniknämnden • Stöd & verktyg för lärare Retzius väg 13A, 171 77 Stockholm • Stöd Karolinska Institutet Tfn 08 - 508 846 30 • Svenska Tvillingregistret Arbetsområde: nämnden ska genom rådgivande verksamhet främja en T etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken.

• Temacentrum för immunmodulerande terapier vid Rättsmedicinalverket (RMV) autoimmunitet och cancer 111 20 Stockholm • Tidskriften Medicinsk Vetenskap Tfn 08 - 441 76 00 • Träning och friskvård Arbetsområde: central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatrisk, rättskemisk, rättsmedicinsk och rättsgenetisk verksamhet. U Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit över ansvar och uppgifter från • Uppdragsutbildning Statens kärnkraftinspektion, SKI, och Statens strålskyddsinstitut, SSI, • Utbildning på forskarnivå vilka upphörde den 30 juni 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar • Utbildningskongressen för att skydda människor och miljö från skadlig verkan av strålning, nu • Utbildningsprogram (ECTS) och i framtiden. • Utvärdering V Alkoholsortimentsnämnden Alkoholsortimentsnämnden garanterar att försäljningsmonopolet inte • Vävnad och rörelse verkar diskriminerande.

Apoteket AB Apoteket AB säljer läkemedel till allmänheten och ska bidra till en god läkemedelsförsörjning i Sverige. Från och med den 1 juli 2009 kan även privata aktörer med tillstånd från Läkemedelsverket sälja läkemedel till allmänheten.

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är moderbolag i Apoteksgruppen, som organiserar småföretagarapotek. Man har bland Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor annat en gemensam serviceorganisation för ekonomi, IT, Nämnden prövar tvistefrågor som rör tillämpningen av avtalet den 31 varuförsörjning och inköp med mera. januari 1986 om ersättning vid personskada (PSA), samt överklaganden av beslut av Kammarkollegiet, bland annat enligt lagen Apotekens Service AB (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada. Apotekens Service AB är ett statligt bolag som erbjuder infrastrukturtjänster för apoteksmarknadens aktörer på den Smittskyddsinstitutet (SMI) omreglerade apoteksmarknaden. Från 1 juli 2009 utgör bolaget en länk Smittskyddsinstitutet bevakar det epidemiologiska läget i landet. mellan hälso- och sjukvården och alla aktörer på den omreglerade apoteksmarknaden. Statens ansvarsnämnd Hjälpmedelsinstitutet (HI) Nämnden prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området avstängning och läkarundersökning med tvång beträffande statligt hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. anställda i högre befattningar.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd undersöker och beslutar i fall Statens beredning för medicinsk utvärdering granskar de metoder som som rör felbehandling inom hälso- och sjukvården. används inom sjukvården och gör objektiva utvärderingar av deras kostnader, risker och nytta. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) Handisam har ett strategiskt uppdrag att verka pådrivande i svensk Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) handikappolitik. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar om vilka läkemedel och varor som ska ingå i läkemedelsförmånerna och sätter även pris på Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) dessa produkter. Dessutom beslutar TLV om vilka läkemedel som ska Myndigheten har övergripande ansvar för adoptioner från andra länder. ingå i högkostnadsskyddet för tandvård och vilken tandvård som ska subventioneras av staten, samt referenspriser för olika Myndigheten för vårdanalys tandvårdsåtgärder. Myndigheten för vårdanalys utvärderar och analyserar såväl offentligt som privat finansierad hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, samt Statens veterinärmedicinska anstalt vissa delar av socialtjänsten utifrån patienters och medborgares Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) arbetar för en god djurhälsa perspektiv. Den redovisar verksamheternas kvalitet och effektivitet genom att förebygga, diagnostisera och bekämpa smittsamma samt utvärderar effekter av reformer och satsningar som regeringen sjukdomar hos djur. gör. 625 Konstruktion av trafikleder till lands. Järnvägar, 62 Ingenjörsverksamheter gator, vägar o d. (konstruktion o d). 626 Vattenbyggnad i allmänhet, kanaler, anläggn. för jordbruk, fiske. 627 Anläggningar i hamnar, vattendrag och öppet hav, Särskilda underområden är inte föreskrivna men följande kan dammar. användas: 628 Hygienkonstruktioner, vatten o avlopp,belysning od 620 Allmänt. 629 Transportmedelskonstruktion o d. 621 Ingenjörsverksamheter: maskinbyggnad, kärnteknik, elektroteknik, mekanisk teknologi. Libris/SAB: 6211 Kärnteknik, kärnenergi, atomkraft, allmänt om P Teknik, industri och kommunikationer: Till 62 hör delar värmekraftmaskiner, ånga, ångkraft. av P som gäller ingenjörskonstruktion o d. 6212 Hydraulisk energi, vattenkraft. Delar som gäller tillverkning i industrier o d ingår i 66-69. P(x) Tekniklexikon 6213 El- och telekonstruktion o d, elektronik. P:b Teknisk forskning och tekniska institutioner P:d Teknisk teori och filosofi 6214 Värmekraftmaskiner, förbränningsmotorer od. P:k Allmän teknikhistoria 6215 Pneumatisk energi, kylteknik, värmepumpar od. P:k. Särskilda perioder 6216 Maskiner o d för lagring o transport av gaser o P:ka Europa: allmänt vätskor. P:kb Norden: allmänt 6217 / 6219 Plastisk bearbetning, maskinelement, verktyg, P:kc Sverige verktygsmaskiner. P:kd Övriga Norden 6217 Plastisk bearbetning, smidning, gjutteknik, valsning, P:ke Brittiska öarna (Storbritannien) dragning, värmebehandling, ytbehandling, P:kf Mellaneuropa sammanfogning, lödning, limning. 6218 P:kg Nederländerna, Belgien och Luxemburg Transmissioner, växlar, kuggar, lyftdon, hissar, P:ki Italien (inkl Vatikanstaten, San Marino och Malta) transportdon, fästelement, smörjning. P:kj Frankrike och Monaco 6219 Verktyg, vektygsmaskiner, bearbetningsmetoder. P:kk Spanien (inkl Andorra och Gibraltar) 622 Gruvkonstruktioner o d. P:km Östeuropa 623 Militärkonstruktioner . P:ko Asien 624 Konstruktion av byggnader o d. P:kp Afrika P:kq Amerika Pn Fotografi o filmteknik (drift av fotoverksamhet till 77) P:oa Allmänt: sociologiska aspekter Po Tryckeri och bokbinderi P.0 Allmänt: särskilda aspekter, amatör- och hobbyverksamhet Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien (drift av Pa Teknisk fysik hygien till 644) Paa Teknisk akustik Pp.01 Materiallära Pab Teknisk optik Pp.02 Mätteknik och mätinstrument Pac Teknisk värmelära Pp.03 Maskiner och redskap Pb Maskinteknik Pp.05 Industri Pc Elektroteknik och elektrisk industri (drift av Pp:bf Allmänt: organisationer och institutioner energisystem till 644) Pp:oe Byggnadslagstiftning Pc:bf Allmänt: institutioner Pp.0 Allmänt: särskilda aspekter Pc:oe Allmänt: lagstiftning Ppa Byggnadsteknik Pc.0 Alllmänt: särskilda aspekter Ppb Byggnadsproduktion: husbyggnad Pca Elektrisk kraftproduktion Ppba Projektering, produktion Pcb Elektrisk kraftöverföring och distribution Ppbb Byggnadsdelar Pcc Elektriska maskiner Ppbc Värme, vatten, ventilation, kyla Pcf Elektrisk ljusteknik Ppbd Byggnader för särskilda ändamål Pcg Elektrisk värmeteknik Ppc Bygnadsproduktion: väg- och vattenbyggnad Pch Teknisk elektrokemi Ppca Väg- och gatubyggnad Pci Elektronik Ppcb Järnvägsbyggnad Pcj Radio- och teleteknik Ppcc Tunnelbyggnad Pd Bergsbruk Ppcd Brobyggnad Pe Metallbearbetning och metallindustri Ppce Flygplatsbyggnad Pf Stenindustri Ppcf Vattenbyggnad Pg Glas, keramik, porslin Ppcg Vattenkraftbyggnader Ph Träteknik och träindustri Ppch Torrläggning och bevattning Pi Pappersindustri Ppd Teknisk hygien, vatten o avlopp, värmeförsörjning m m Pj Textil- och beklädnadsindustri Ppda Vattenförsörjning och avlopp Pk Läder- och pälsvaruindustri Ppdb Renhållning och avfallshantering Pl Övriga produkter Ppdd Buller Pm Kemisk teknik och kemisk industri Ppde Gatu- och vägbelysning Ppdf Värmeförsörjning Pr Transportmedel och kommunikationer (drift av Statens geotekniska institut transporter till 656) Start - Swedgeo Pra Landsvägsfordon och landsvägstrafik Prb Järnvägar och spårvägar Sökning Prc Fartyg och sjöfart Beställ publikationer Prd Luft- och rymdfarkostteknik Webbkarta Prf Svävare, amfibiefarkoster m m Start Prt Transportväsen Om SGI Ps Brandteknik och brandväsen (räddningstjänst till 61) Myndighetsstöd Pt Patentbeskrivningar Forskning Pu Datorer och databehandling (användning av datorer o d till Rådgivning 651) (tele även 654) Bibliotek (DC, DK 62, delar om konstruktion. Delar om tillverkning till 66/69) Klimat Kurser & Konferenser Lab.tjänster Vad är geoteknik? Press Kontakt

Webbkarta Webbkarta - Swedgeo

Om SGI Arbeta på SGI Lediga jobb Historik Kvalitets- och miljöarbete Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy Myndighetsfunktionen Organisation Forskning Doktorandprojekt Våra avdelningar EU-forskning och nätverk Generaldirektör Forskningsområden Ledningsgrupp Byggande i tätort Regleringsbrev Geoteknisk undersökning och design Remisser Upphandlingar Geotekniska risker och riskhantering Vision Hushållning och användning av materialresurser Årsredovisning Infrastruktur och undermarksbyggande Myndighetsstöd Klimatförändringarnas geotekniska konsekvenser Stöd till myndigheter och kommuner Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Miljöriktigt markutnyttjande inklusive förorenad mark och deponering Stöd till Räddningstjänst vid skred och ras av avfall Stranderosion Särskilda FoU-satsningar Samordning av stranderosion Forskningsplan 2010-2012 Myndighetsnätverk stranderosion FoU-sekretariat Kunskaps- och forskningsstrategi Inventering/kartor SGI:s ansvar och roll gällande förorenade områden Rapporter/publikationer Rådgivning Aktiviteter 2010 Anläggningsgeoteknik Bra länkar - stranderosion Beslutsanalys/ Riskvärdering Delegationen för ras och skred CAD-tjänster Bra länkar Conrad Övervakning Göta älv Deponiteknik Regeringsuppdrag planprocessen Dimensionering och design Edison Förorenad mark Våra publikationer GIS-tjänster SGI Rapport Grundläggningsteknik Hydrogeologi SGI Varia Jordförstärkningsteknik SGI Information Jordmodeller/Numerisk modellering Konsekvenser av förändrat klimat Övrigt från SGI Kustskydd Nya SGI publikationer Markanvändning/ Geoplanering Markvärme Sök publikationer Flistad SGI NU Motala Nyhetsbrev Lidingö Informationsblad Materialmodiﬁering Standardbibliotek Miljöjuridik Miljökemi Klimat Normer och standarder Göta älvuppdraget SGIs arbete med normer och standarder genom åren Lägesrapport Göta älvuppdraget Omgivningspåverkan Områdesindelning Restprodukter Klimatpublikationer Stabilitetsutredningar Pågående klimatprojekt Bibliotek Kurser & Konferenser SGI-Line sök Konferenser SGI-Line Ny litteratur Kommande konferenser Information & Tjänster WASCON 2012 Kommande konferenser Kurskalendarium Tidskrifter Jordarter Lab.tjänster Mer om skred, ras, förebyggande åtgärder... Jordlaboratoriet Vad är skred och ras? Transport av ostörda jordprover Varför inträffar skred? Varningstecken - skred Mätosäkerhet och mätområde Miljölaboratoriet Press Våra tjänster Nyheter Beställning Nyhetsarkiv FoU-verksamhet Pressreleaser Publicerat om SGI och geoteknik i media Nya metoder för miljöbedömning av material Remisser Kontakta laboratoriet SGI-bilder/Logotype Miljöutrustning att hyra Prislista Verksamhetsbilder Utrustning Kontakt Vad är geoteknik? Anställda avdelningsvis Exempel, skred och ras Anställda kontorsvis Bibliotek Vagnhärad 1997 Laboratoriet Sysslebäck 1997 Registrator Ballabo 1996 Copyright © 2011 Statens geotekniska institut Agnesberg 1993 www.swedgeo.se Åre 1988 Tuve 1977 Getå 1918 Geotekniska undersökningar Från Internet 3 april 2011 KTH. Kungliga Tekniska högskolan. Utbildning Forskning KTHs skolor Arkitektur och samhällsbyggnad Från Internet 22 mars 2010 Bioteknologi Datavetenskap och kommunikation Elektro- och systemteknik Industriell teknik och management Webbkarta Informations- och kommunikationsteknik Kemivetenskap Teknik och hälsa Om KTH Teknikvetenskap Fakta och siffror Enheten för vetenskaplig information och lärande Organisation Rektor Policies, planer och redovisningar Övrigt Internationellt samarbete Alumni Näringslivssamverkan Skolsamarbete Hall of Fame Studentwebben KTH för press och media Ny på KTH Kartor och adresser Mina sidor Kontakt med KTH Studiehandboken Program och kurser Schema Aktuellt Studievägledning och kontakt Nyhetsnotiser Stipendier KTH-kalendern Studera utomlands Akademiska högtider Rättigheter och skyldigheter KTH för press och media Examen och kursbevis Lediga anställningar Karriär KTH-ekot Forskarutbildning Pro et contra Bibliotek Yttranden och remissvar Bostad Stipendier Studenthälsan Pågående upphandlingar Kartor och adresser KTH i media IT-support Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan KTHs skolor Senast ändrad: 2008-02-08 Kontakta innehållsansvarig KTH:s verksamhet är organiserad i skolor. Under dessa sorterar KTHs institutioner, centrumbildningar och grundutbildningsprogram. Dessutom finns en med skola jämställd Anpassa särskild enhet. Om webbplatsen Dekaner Webbansvariga Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad - Stellan Lundström Om cookies Skolan för bioteknologi - Stefan Ståhl RSS KTH Företagssamverkan - Eric Giertz Sök på KTHs webbplats Skolan för kemivetenskap - Christofer Leygraf Sök anställd Skolan för datavetenskap och kommunikation - Ingrid Melinder Kategorier Skolan för elektro- och systemteknik - Stefan Östlund KTHs inloggningstjänst Skolan för informations- och kommunikationsteknik- Mikael Östling Driftsinformation Skolan för industriell teknik och management - Bengt Lindberg Förbättra webben och IT på KTH Skolan för teknikvetenskap - Gustav Amberg Skolan för teknik och hälsa - Lars-Åke Brodin Enheten för vetenskaplig information och lärande - Gunnar Lager Organisation Kungliga Tekniska högskolan Adress SE-100 44 Stockholm Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Telefon +46 8 790 60 00 Senast ändrad: 2009-07-16 Kontaktuppgifter Kontakt med KTH KTH:s strategiska forskningsområden

KTH har tilldelats strategiska forskningsmedel inom 11 strategiska forskningsområden (SRA), och har den ledande rollen för fem av dessa; ICT, molekylär biovetenskap, transport, produktion och e- vetenskap. Bland de övriga områdena har KTH fått särskilt stor tilldelning inom energi. Tilldelningen skapar förutsättningar för KTH att satsa på en ny generation forskare, förstärka forskningen inom redan starka forskningsområden och utveckla nya starka forskningsmiljöer. Olika delar av det omgivande samhället är involverade för att garantera att forskningen bidrar till en positiv samhällsutveckling. Läs mer om satsningarna Centrumbildningar Skolan för datavetenskap och kommunikation - CSC Vid KTHs centra bedrivs forskning framför allt inom nya områden Centrum för autonoma system (CAS) och ofta i samarbete med samhälle och näringsliv. Ett centrum kan Centre for Sustainable Communications (SUS) vara knutet till en viss institution men bedriva självständig Centrum för Opera och Teknik forskning, i de flesta fall med en särskild styrelse med Parallelldatorcentrum (PDC) representanter för industri och samhälle, eller vara en fristående enhet direkt under rektor. I de flesta centra finns ett nära Skolan för elektro- och systemteknik - EES samarbete med industrin och i flera fall är också centra ACCESS Linnaeus Centre (ACCESS Linnaeus) samarbetsorgan mellan KTH och andra universitet. Centrum för elkraftteknik (EKC2) Länkarna nedan leder till respektive centrums egen webbplats. Centrumbildningen Alfvénlaboratoriet

Kompetenscentra vid KTH Skolan för informations- och kommunikationsteknik - ICT Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad - ABE Center for wireless Systems (Wireless@kth) Centrum för bank och finans (CeFin) Electrumlaboratoriet Centrum för drift och underhåll av infrastruktur (CDU) Kista Photonics Research Center (KPRC) Centrum för studier inom vetenskap och innovation (KTH VinnExcellence center for Intelligent Packing (iPACK) CESIS) Linné Center for Advanced Optics and Photonics at KTH Centrum för trafikforskning (CTR) (ADOPT) Centrum för transportstudier (CTS) Centrum Mistra Pharma Skolan för industriell teknik och management - ITM Skolan för bioteknologi - BIO Centrum för förbränningsteknik (Cicero) Centrum för molekyl- och systembiologi Centrum för hållbar utveckling (CHU) Strategiskt centrum för biomimetiska material (Biomime) Designfakulteten VinnExcellence Albanova Protein Technology Center Design and Management of Manufacturing Systems (DMMS) (ProNova) Effektivare kyl- och värmepumpssystem (EFFSYS 2) KTH-centrum inom inbyggda system (ICES) Skolan för kemivetenskap - CHE KTH China Energy Center Centrum för bränsleceller i ett uthålligt samhälle Product innovation Engineering Program (PIE-p) Centrum för Industriell NMR teknik (NMR) Strategiskt centrum i materialvetenskap (Brinell) VinnExcellence Center for Hierarchic engineering of industrial materials (HERO-M) Skolan för teknikvetenskap - SCI Skolan för arkitektur och Beräkningscentrum (KCSE) Center for Life Sciences Imaging at KTH-Karolinska (LSI) samhällsbyggnad — ABE Fordonstekniskt centrum Järnvägsgruppen (JVG) Verksamheten omfattar arkitektur, samhällsbyggnad och Linné Flow Center (FLOW) miljöteknik i en vid bemärkelse. Där ingår en syntes av Resurscentrum för nätundervisning (RCN) gestaltning, teknisk och ekonomisk kunskap till en systemsyn på Skogsindustriella forskarskolan (FPIRC) den byggda miljön, bostäderna och naturresurserna. Forskning och Strategiskt centrum för industriell och tillämpad matematik undervisning syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för (CIAM) ett uthålligt samhälle. Strategisk planering, skapande och underhåll Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) av infrastrukturer för transport, vatten och andra VinnExcellence Center for ECO2 Vehicle design försörjningssystem utgör centrala delar. VinnExcellence Centrum BiMaC Innovation Institutioner Skolan för teknik och hälsa - STH • Arkitektur Centrum för hälsa och byggande (CHB) • Byggvetenskap Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) • Fastigheter och byggande • Filosofi och teknikhistoria • Mark- och vattenteknik Centra med annan huvudman där KTH har • Samhällsplanering och miljö en betydande roll • Transporter och samhällsekonomi Centre of Molecular Devices Stockholm Bioinformatics Center Centra Svenskt hybridfordonscentrum • Centrum för bank och finans (CeFin) • Centrum för drift och underhåll av infrastruktur (CDU) Tillhör: KTH Intranät • Centrum för studier inom vetenskap och innovation (KTH Senast ändrad: 2010-01-29 CESIS) • Centrum för trafiksimulering (CTR) • Centrum för transportstudier (CTS) • Centrum Mistra Pharma

Grundutbildningsprogram • Arkitektur (A) • Lantmäteri (C) • Väg- och vattenbyggnadsteknik (C) Arkitektur och Samhällsbyggnad • Samhällsbyggnad (C) Namn Professors ämne • Mark- och fastighetsjuridik (M) • Spatial Planning (M) STEEN JESPER ARKITEKTUR ARB.LIV BEGYGGELSE • Real Estate Management (M) CELSING JOHAN ARKITEKTUR AVANCERAD GESTALTNING • Teknik- och vetenskapsfilosofi (M) WILHELMSON ANDERS ARKITEKTUR INR GESTALTNPROCESS • Land Management (UPP) MÅRTELIUS JOHAN ARKITEKTURHISTORIA • Enviromental Engineering and Sustainable Infrastructure JOHANSSON ROLF BEBYGGELSEANALYS HOLMGREN JONAS BETONGBYGGNAD (M) KAROUMI RAID BROBYGGNAD • Husbyggnads- och installationsteknik (M) SILFWERBRAND JOHAN BROBYGGNAD • Geodesi och geoinformatik (M) SUNDQUIST HÅKAN BROBYGGNAD • Innovations- och tillväxtekonomi (M) SÖDERSTRÖM OVE BYGGNADSMATERIALLÄRA • Fastighet och finans (K) LIND HANS FASTIGHETSEKONOMI C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - LUNDSTRÖM STELLAN FASTIGHETSEKONOMI magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning, K – kandidatprogram. KALBRO THOMAS FASTIGHETSTEKNIK MATTSSON HANS FASTIGHETSTEKNIK KRUPINSKA JADWIGA FORMLÄRA Skolans ledning SJÖBERG LARS GEODESI Dekan - Stellan Lundström BAN YIFANG GEOINFORMATIK Prodekan - Katja Tollmar Grillner LJUNGQVIST BENGT INDUSTRIELL SKYDDSVENTILATION Grundutbildningsansvarig samhällsbyggnadsprogrammet - Ann- ASPLUND MARCUS INFRASTR.NATIONALEKONOMI STILLE HÅKAN JORD- O BERGMEKANIK Catrine Norrström JANSSON PER-ERIK MARK-O VATTENRESURSLÄRA Grundutbildningsansvarig arkitektutbildningen - Ulrika Karlsson QUIEL FRIEDRICH MILJÖ O NATURRESURSINFORMATION Forskarutbildningsansvarig - Sven Ove Hansson OLOFSSON BO MILJÖGEOLOGI Administrativ chef - Johanna Stellan SÖRLIN SVERKER MILJÖHISTORIA FINNVEDEN GÖRAN MILJÖSTRATEGISK ANALYS CARS GÖRAN REGIONAL PLANERING Funktionsansvariga inom SNICKARS FOLKE REGIONAL PLANERING skoladministrationen PONTVIK ALEXIS STADSBYGGNAD HOLMBERG STURE STRÖMNINGS- OCH KLIMATTEORI Utbildningsadministration - Johanna Stellan HANSSON SVEN OVE TEKNIKENS FILOSOFI Personal - Marie Korostenski KAIJSER ARNE TEKNIKHISTORIA Ekonomi - Susanne weideskog KAISERFELD THOMAS TEKNIK-O VETENSKAPSHISTORIA WILHELMSSON MATS TILLÄMPAD FINANSIELL EKONOMI Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan ERIKSSON KENT TILLÄMPAD FÖRETAGSEKONOMI Senast ändrad: 2009-10-15 MATTSSON LARS-GÖRAN TRANSPORTSYSTEMANALYS KOUTSOPOULOS HARIS TRANSPORTVETENSKAP WÖRMAN ANDERS VATTENDRAGSTEKNIK CVETKOVIC VLADIMIR VATTENVÅRDSTEKNIK SSK BIRGISSON BJÖRN VÄG- OCH BANTEKNIK Skolan för bioteknologi — BIO THUNVIK ROGER Verksamheten omfattar området bioteknik, för att inom detta GÄSTPROFESSURER område skapa en stark generisk kunskapsbas inom bland annat biokemi och teoretisk kemi. Den innebär också utveckling och GOW MARCELYN ARKITEKTURTEKNIK forskning kring sambandet mellan geners och proteiners funktion KARA HANIF ARKITEKTURTEKNIK och att omsätta denna kunskap i tillämpningar inom bioteknik, WESTERBERG BO BETONGBYGGNAD riktad mot kliniska tillämpningar mot sjukvård eller mot ISACSON MATHS INDUSTRIMINNESFORSKNING tillämpningar inom skogs- och jordbruksbioteknik. MUNDT PETERSEN ELISABETH INSTALLATIONSTEKNIK BRAUNERHJELM PONTUS INTERNATIONELL AFFÄRSVERKSAMHET Institution HÅRSMAN BJÖRN REGIONAL EKONOMISK PLANERING WESTLUND HANS REGIONAL PLANERING • Bioteknologi HINTZE STAFFAN RISKHANT.V BYGGANDE I JORD O B FOLKESON LENNART TILLÄMPAD EKOLOGI ANDREASSON INGMAR TRAFIKTEKNIK OCH TRAFIKSIMULERING Centra ALGERS STAFFAN TRANSPORTANALYS, M SÄRSK INR M • Centrum för Molekyl- och systembiologi PROGNOSSYSTEM • KTH Disaster Resilience Centre (DIRECT) ELIASSON JONAS TRANSPORTSYSTEMANALYS • Strategiskt centrum för Biomimetiska material (Biomime) • Vinnexcellence Albanova Protein Technology Center Tillhör: Forskning (ProNova) Senast ändrad: 2009-09-03 Grundutbildningsprogram • Bioteknik (C) C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - masterprogram, UPP - uppdragsutbildning.

Skolans ledning Dekan - Stefan Ståhl Prodekan - Sophia Hober Grundutbildningsansvarig - Per Berglund Forskarutbildningsansvarig - Per-Åke Nygren Administrativ chef - Inger Åhlén Funktionsansvariga inom KTH Företagssamverkan — BLI skoladministrationen Utbildningsadministration - Marie Larsson (i samarbete med Skolan Verksamheten omfattar stöd för KTHs utbildning och forskning vad för kemivetenskap) avser KTHs samverkan med näringslivet, studenternas etablering Personal - Lotta Rosenfeldt på arbetsmarknaden samt kommersialisering och nyttiggörande av Ekonomi - Åke Eriksson KTHs kompetens och forskningsresultat (beslut UF-08-0255) Infrastruktur - Inger Åhlén Skolans uppgift är att bygga relationer och starka nätverk till företagsledare, HR-ansvariga, alumner och andra potentiella Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan vänner som kan medverka till att stärka KTHs position och Senast ändrad: 2008-10-15 varumärke.

I nära anslutning till Företagssamverkan arbetar KTH Executive School AB som tillhandahåller chefsutvecklingsprogram. Genom en ökad uppdragsutbildning och uppdragsforskning kan Bioteknologi KTH göra större nytta i samhället och samtidigt skapa ökade Namn Professors ämne intäkter för KTH. HULT KARL BIOKEMI NYREN PÅL BIOKEMI LARSSON GEN BIOTEKNOLOGI BIOPROCESSTEKNIK Verksamhetsområden UHLÉN MATHIAS MIKROBIOLOGI • Affärsutveckling och tillväxt HOBER SOPHIA MOLEKYLÄR BIOTEKNIK LUNDEBERG JOAKIM MOLEKYLÄR BIOTEKNIK MM • Företagskundtjänst NYGREN PER-ÅKE MOLEKYLÄR BIOTEKNIK MM • Kommersialiseringsstöd för forskare och studenter STÅHL STEFAN MOLEKYLÄR BIOTEKNIK VACCIN MM • Karriärstöd ANDERSSON • Uppdragsutbildning SVAHN HELENE NANOBIOTEKNIK • HR-tjänster DALHAMMAR GUNNEL TEKNISK MILJÖKMIKROBIOLOGI • Alumnitjänster GELMUKHANOV FARIS TEORETISK KEMI ÅGREN HANS TEORETISK KEMI LUO YI TEORETISK KEMI FOTONIK Skolans ledning TEERI TUULA TRÄBIOTEKNIK Skolchef - Eric Giertz BULONE VINCENT VÄXTGLYKOBIOLOGI Ställföreträdande skolchef - Fredrik Lagergren Administrativ chef – Henrik Svensson Tillhör: Forskning Chef för Karriär - Henrik Svensson Senast ändrad: 2008-12-12 Chef för Innovation - Lisa Ericsson Chef för Företagskontakt och Alumni - tf Bo Karlson Chef för Uppdrag - Eric Giertz Funktionsansvariga Skolan för kemivetenskap — CHE Informationsansvarig – Emma Berglund föräldraledig, vik: Annika Suhajek Verksamheten om fattar användandet av grund- och Personaladministratör – Helena Malmenklint teknikvetenskapliga principer för design, analys och förståelse av Ekonomi – Henrik Svensson molekylära system samt tillämpningar av dessa på bland annat bioorganiska material, energiomvandlingsprocesser, Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan miljöfrågeställningar och framställning av kemikalier och Senast ändrad: 2009-11-12 läkemedel.

Institutioner • Kemi • Kemiteknik • Fiber- och polymerteknologi

Centra • Centre of Molecular Devices • Centrum för bränsleceller i ett uthålligt samhälle • Centrum för Industriell NMR teknik (NMR)

Grundutbildningsprogram • Kemivetenskap (C) • Biomedical Materials (M) • Chemical Science and Engineering (M) • Pharmaceutical Engineering (M) • Kemiteknik (H) C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning.

Skolans ledning Dekan - Christofer Leygraf Prodekan - Ulf Gedde Grundutbildningsansvarig - Istvan Furo Forskarutbildningsansvarig - Monica Ek ODNEVALL Administrativ chef - Marie Larson WALLINDER INGER KORROSIONSLÄRA MILJÖ-HÄLSOEFF. JONSSON MATS KÄRNKEMI LINDSTRÖM MIKAEL MASSATEKNOLOGI Funktionsansvariga inom SUN LICHENG MOLEKYLÄR ELEKTRONIK KLOO LARS OORGANISK KEMI skoladministrationen MOBERG CHRISTINA OORGANISK KEMI Utbildningsadministration - Marie Larson GLASER JULIUS OORGANSIK KEMI, KOORDINATIONS. Personal - Ulla Schött SOMFAI PETER ORGANISK KEMI Ekonomi - Maria Andersz BORG- Infrastruktur - Ulla Jacobsson KARLSSON ANNA-KARIN ORGANISK KEMI, EKOLOGISK KEMI KARLSSON SIGBRITT POLYMERA MATER.MILJÖINTERAKT. GEDDE ULF POLYMERA MATERIAL Programansvariga HEDENQVIST MIKAEL POLYMERA MATERIAL Sara Naumann för högskoleingenjörsprogrammet Kemiteknik JOHANSSON MATS POLYMERTEKN.YTBEHANDLING Lars Pettersson för civilingenjörsprogrammet Kemivetenskap ALBERTSSON ANN- CHRISTINE POLYMERTEKNOLOGI BERGLUND LARS TRÄ OCH TRÄKOMPOSITER Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan HENRIKSSON GUNNAR TRÄKEMI Senast ändrad: 2009-05-26 HULT ANDERS YTBEHANDLINGSTEKNIK MALMSTRÖM EVA YTBEHANDLINGSTEKNIK CLAESSON PER YTKEMI Kemivetenskap RUTLAND MARK YTKEMI

Namn Professors ämne GÄSTPROFESSUR ZETHRAEUS BJÖRN BIOENERGITEKNIK WÅGBERG LARS FIBERTEKNOLOGI YAN JINYUE KEMITEKN AVANC KRAFTCYKLER FURO ISTVAN FYIKALISK KEMI MISCHNICK PETRA POLYMERANALYS STILBS PETER FYSIKALISK KEMI HENRIKSSON ULF FYSIKALISK KEMI MED INRIKT NMR Tillhör: Forskning BRINCK TORE FYSIKALISK KEMI, KVANTKEMI MERENYI GABOR KEMI TERMOKEMISK KINETIK Senast ändrad: 2009-01-29 ALVFORS PER KEMI-OCH ENERGITEKNIK JÄRÅS SVEN KEMISK TEKNOLOGI PETTERSON LARS KEMITEKNIK INRIKT MILJÖKATALYS LINDBERGH GÖRAN N KEMITEKNIK, INR ELEKTROKEMI WESTERMARK MATS KEMITEKNIK, INR ENERGIPROCESS RASMUSON ÅKE KEMITEKNIK, TRANSPORTFÖRLOPP LEYGRAF CHRISTOFER KORROSIONSLÄRA • Centrum för användarorienterad IT-Design (MDI) Skolan för datavetenskap och • Centrum för talteknologi kommunikation — CSC • Parallel and Scientific Computing (NA)

Verksamheten omfattar utbildning och forskning inom Grundutbildningsprogram datavetenskapens traditionella kärnområden numerisk analys och • Datateknik (C) datalogi; från teoribildning och analys av matematiska modeller via • Medieteknik (C) algoritmutveckling till datorimplementering och simulering. Teknik • Människa-dator interaktion (M) och metoder för stöd av mänsklig kommunikation och datorstödd • Scientific Computing (M) samverkan över avstånd i tid och rum är andra kärnområden med • Datalogi (M) växande betydelse. • Medieteknik (H) C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning. Den tillämpade forskningen behandlar beräkningsvetenskap, datalogi, datorseende, robotik, neurala nätverk, människa- datorinteraktion, medieteknik och grafisk produktion samt språklig Skolans ledning och musikalisk kommunikation. Dekan - Ingrid Melinder Prodekan - Anders Askenfelt Grundutbildningsansvarig - Olle Bälter Avdelningar Forskarutbildningsansvarig - Jens Lagergren • NA (numerisk analys) Administrativ chef - Ingrid Melinder • CVAP (datalogi) • CB (datalogi) • TCS (datalogi) Funktionsansvariga inom • Media (medieteknik och grafisk produktion) skoladministrationen • MDI (människa- datorinteraktion) Utbildningsadministration - Kerstin Frenckner • Tal, musik och hörsel inkl. Avdelningen för språk och Personal - Eva-Lena Åkerman kommunikation Ekonomi - Tina Billing Infrastruktur - Johan Berglund Centra • Centrum för autonoma system (CAS) • Centre for Sustainable Communications (SUS) • Centrum för Opera och Teknik Programansvariga • Parallelldatorcentrum (PDC) Stefan Arnborg för utbildningsprogrammet datateknik Nils Enlund för utbildningsprogrammet medieteknik samt för högskoleingenjörsprogrammet medieteknik. Centra ej aktiva Verksamheten fortgår inom resp avdelnings forskargrupp på KTH Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan CSC: Senast ändrad: 2009-01-28 Datavetenskap och kommunikation Skolan för elektro- och systemteknik Namn Professors ämne — EES JOHNSON CLAES-GÖRAN NUMERISK ANALYS HOUSE DAVID AKUSTIK, FONETISK ANALYS Verksamheten omfattar utbildning och forskning inom LAGERGREN JENS DATALOGI systemteknik, informations- och kommunikationsteknik, LINDEBERG TONY DATALOGI elektroteknik, plasmavetenskap och elektroniska system. ARNBORG STEFAN DATALOGI KANN VIGGO DATALOGI MEINKE KARL DATALOGI SUNDBLAD YNGVE DATALOGI Centra CARLSSON STEFAN DATALOGI INR DATORSEENDE • ACCESS Linnaeus Centre (ACCESS Linnaeus) KRAGIC DANICA DATALOGI INR. ROBOTPERCEPTION • Centrumbildningen Alfvénlaboratoriet HELLGREN • Centrum för elkraftteknik (EKC2) KOTALESKI JEANETTE DATALOGI INRIKT NEUROINFORMAT CHRISTENSEN HENRIK DATALOGI M INR AUTONOMA SYSTEM ENLUND NILS GRAFISK TEKNIK Grundutbildningsprogram TURPEINEN MARKO • Elektroteknik (C) SAKARI MEDIETEKNIK • Electric Power Engineering (M) TERNSTRÖM STEN OLOV MUSIKAKUSTIK,RÖSTENS AKUSTIK • Wireless Systems (M) SEVERINSON • Network Services and Systems (M) EKLUNDH KERSTIN MÄNNISKA-DATORINTERAKTION • Nuclear Fusion Science and Engineering Physics Erasmus ENGQUIST BJÖRN NUMERISK ANALYS Mundus (M) SZEPESSY ANDERS NUMERISK ANALYS CARLSON ROLF TALTEKNOL SPEC INR SVENSKA SPR • Systems, Controls and Robotics (M) GRANSTRÖM BJÖRN AXEL C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - ARVID TALÖVERFÖRING magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning. AURELL ERIK TEORETISK BIOLOGISK FYSIK HÅSTAD JOHAN TEORETISK DATALOGI JOHNSSON LENNART TILLÄMAPAD NUMERISK ANALYS Skolans ledning Dekan - Stefan Östlund GÄSTPROFESSURER Prodekan - Mikael Skoglund Grundutbildningsansvarig - Stefan Östlund EGERSTEDT MAGNUS AUTONOMA AYSTEM Forskarutbildningsansvarig - Håkan Hjalmarsson SHAW PHILIP FACKSPRÅK Administrativ chef - Lise-Lotte Wahlberg Tillhör: Forskning Senast ändrad: 2008-12-12 Funktionsansvariga inom WAHLBERG BO REGLERTEKNIK JACOBSEN ELLING W REGLERTEKNIK skoladministrationen MARKLUND GÖRAN RYMDPLASMAFYSIK Utbildningsadministration - Cecilia Forssman HJALMARSSON HÅKAN SIGNALB IN MODELLB SIGNALB Ekonomi - Agneta Rune OTTERSTEN BJÖRN SIGNALBEHANDLING Personal - Lise-Lotte Wahlberg HÄNDEL PETER SIGNALBEHANDLING Infrastruktur - Lise-Lotte Wahlberg CEGRELL TORSTEN STYRSYSTEM F INDUSTRI UTRUSTN KLEIJN WILLEM Information - Marie Androv BASTIAAN TALSIGNALBEHANDLING KARLSSON GUNNAR TELETRAFIKSYSTEM HE SAI-LING TEORETISK ELEKTROTEKNIK Programansvarig HELLSTEN TORBJÖRN TEORETISK FUSIONSFORSKNING Joakim Lilliesköld Tillhör: Forskning Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Senast ändrad: 2009-08-1 Senast ändrad: 2008-12-12

Elektro- och systemteknik Namn Professors ämne NEE HANS-PETER EFFEKTELEKT. SYSTEM O HALVLEDK STEMME GÖRAN ELEKTRISK MÄTTEKNIK SÖDER LENNART ELEKTRISKA ENERGISYSTEM SADARANGANI CHANDUR ELEKTRISKA MASKINER O DRIVSYST ÖSTLUND STEFAN ELKRAFTTEKN INR ELEKT TRAKTION THOTTAPPILLIL RAJEEV ELKRAFTTEKN TEORI OCH KONSTRUK SCHEFFEL JAN FUSIONSPLASMAFYSIK DRAKE JAMES ROBERT FUSIONSPLASMAFYSIK LEIJON ARNE HÖRSELTEKNIK RASMUSSEN LARS KILDEHOJ Kommunikationsteori SKOGLUND MIKAEL KOMMUNIKATIONSTEORI ENGDAHL GÖRAN KONSTRUKTIONSTEK ELANLÄGGNING ERIKSSON ROLAND KONSTRUKTIONSTEKNIK F EL ANL JOHANSSON KARL HENRIK NÄTBASERAD REGLERTEKNIK STADLER ROLF NÄTVERKSHANTERING BRENNING NILS PLASMAFYSIK BLOMBERG LARS PLASMAFYSIK TENDLER MICHAEL PLASMAFYSIK M FUSIONSFORSKNING • Optik Skolan för informations- och • Elektroniksystem kommunikationsteknik — ICT • Kommunikationssystem • Programvaru- och datorsystem Verksamheten omfattar hela bredden av området informations- och • TsLab kommunikationsteknik och därtill hörande, möjliggörande Centra teknologier såsom nanoteknik, nya material, komponenter, • Center for wireless Systems (Wireless@kth) elektriska och optiska kretsar, via systemens tekniska infrastruktur, • Electrumlaboratoriet till de tjänster systemen förväntas erbjuda. Tillämpningarna ligger • Kista Photonics Research Center (KPRC) inom trådbundna och trådlösa informations- och • VinnExcellence center for Intelligent Packing (iPACK) kommunikationssystem. • Linné Center for Advanced Optics and Photonics at KTH (ADOPT) Verksamheten omfattar teknikvetenskaplig forskning inom tillämpad fysik, nanoelektronik, elektronikkonstruktion, distribuerade och inbäddade system, nätverksteknik, radiosystem, Grundutbildningsprogram programvaruutveckling, informationssystem, informationssäkerhet, • Informationsteknik (C) design och konstruktion av tjänster och produkter. Tillämpningarna • Informationsteknik med internationell inriktning (C) omfattar även nätbaserat lärande, IT-management smat IT- • Mikroelektronik (C) produktutveckling/entreprenörskap. • Mikroelektronik med internationell inriktning (C) • Informationssystem (H) (ingen nyantagning sker) • Informationssystem med inriktning mot industriell ekonomi Verksamhetsbaser (H) (ingen nyantagning sker) • Materialfysik • Datateknik (H) • Optik & fotonik • Elektronik och kommunikation (H) (ingen nyantagning sker) • Halvledarrkomponenter • Elektronik och datorteknik (H) • Kommunikationssystem • ICT-ingenjör, gemensam ingång (H) (ingen nyantagning • Inbyggda elektronik- och datorsystem sker) • Informations- och programvarusystem • Mekantronik & industriell IT (H) (ingen nyantagning sker) • Fotonik (M) Forskningsenheter • Informations- och kommunikationssäkerhet (M) • IT-entreprenörskap (M) (ingen antagning sker) • Materialfysik • Interaktiva system (ingen antagning sker) • Funktionella material • Internetteknik (M) (ingen antagning sker) • Halvledarmaterial • Kommunikationssystem (M) • Komponenter & Kretsar • Nanoelektronik (M) (ingen nyantagning sker) • Fotonik • Nanoteknik (M) • Kvantelektronik och - optik • Programvaruteknik för distribuerade system (M) Informations- och kommunikationsteknik • Systemkonstruktion på kisel (M) Namn Professors ämne • Teknik och ledning för informationssystem (M) • Tillämpad informationsteknik (M) (ingen nyantagning sker) JANSSON CARL-GUSTAF ARTIFICIELL INTELLIGENS • Konstruktion och realisering av IT-produkter och -system EKENBERG LOVE DATA-O SYSTEMVETENSKAP • Tekniskt basår, Kista (B) MUFTIC SEAD DATORARKITEKTUR • Teknisk bastermin (B) BRORSSON MATS DATORKOMMUNIKATION • Affärssystem (K) MAGUIRE GERALD DATORSYSTEM AYANI RASSUL DATORSYSTEM • Informations- och kommunikationsteknik (K) HARIDI SEIF ELEKTRONIKKOMP O KRETSSTRUKT C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - OLSSON HÅKAN ELEKTRONIKSYSTEMKONSTRUKTION magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning, B - DUBROVA ELENA ELEKTRONIKSYSTEMKONSTRUKTION behörighetsgivande utbildning, K - kandidatprogram. JANTSCH AXEL ELEKTRONIKSYSTEMKONSTRUKTION TENHUNEN HANNU ELEKTRONIKSYSTEMKONSTRUKTION ZHANG SHI-LI FASTA TILLST ELEKTR HALVLEDPR Skolans ledning LINNROS JAN FASTA TILLST ELEKTRONIK. Dekan - Mikael Östling PETERSSON STURE FASTA TILLSTÅNDETS ELEKTRONIK Prodekan - Carl-Gustaf Jansson ZETTERLING CARL-MIKAEL FASTA TILLSTÅNDETS ELEKTRONIK Grundutbildningsansvarig - Anders Västberg ÖSTLING MIKAEL FASTA TILLSTÅNDETS ELEKTRONIK Forskarutbildningsansvarig - Carl-Gustaf Jansson THYLEN LARS FOTONIK MED MIKROVÅGST Administrativ chef - Thomas Sjöland BJÖRK GUNNAR FOTONIK MED MIKROVÅGSTEKNIK HAMMAR MATTIAS HALVLEDARMATERIAL LANDGREN GUNNAR HALVLEDARMATERIAL Strategisk ledningsgrupp LOURDUDOSS SEBASTIAN HALVLEDARMATERIAL Mikael Östling, dekan, ordförande JOHANNESSON PAUL INFORMATIONSSYSTEM Carl Gustaf Jansson, prodekan och forskarutbildningsansvarig, verksamhetsbaskoordinator - Kommunikation: Infrastruktur & BOMAN MAGNUS INTELLIGENTA PROGRAMVARUTJÄNST tjänser, vice ordförande GRISHIN ALEXANDER KOND MATERIENS FYSIK Anders Västberg, grundutbildningsansvarig HEMANI AHMED KONSTR O IMPL AV IT-SYSTEM Thomas Sjöland, administrativ chef KARLSSON ANDERS KVANTUMFOTONIK Gunnar Björk, verksamhetskoordinator - Fotonik & Optik KARLSSON ULF MATERIALFYSIK SSK YTFYSIK Paul Johannesson, verksamhetsbaskoordinator - Informations- och ZHENG LIRONG MEDIEELEKTRONIK programvarusystem MUHAMMED MAMOUN Ulf Karlsson, verksamhetsbaskoordinator - Materialfysik AHMED OORGANISK MATERIALKEMI Hannu Tenhunen, verksamhetsbaskoordinator - Elektroniksystem FRIBERG ARI OPTISK FYSIK Carl Mikael Zetterling, verksamhetsbaskoordinator - Integrerade MATSKIN MIHHAIL PROGRAMVARUTEKNIK komponenter & kretsar ZANDER JENS RADIOSYSTEMTEKNIK PEHRSON BJÖRN TELEKOMMUNIKATIONSSYSTEM Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan SMITH MARK T UTVECKLING AV IT-PRODUKTER Senast ändrad: 2010-03-05 Tillhör: Forskning Senast ändrad: 2008-12-16 Skolan för teknikvetenskap — SCI • Vinnexcellence Centrum för Biofibermaterial - Innovation (BiMaC-I) Verksamheten omfattar fysik, matematik och teknisk mekanik. Utbildning och forskning bedrivs inom de grundläggande och Grundutbildningsprogram tillämpade vetenskaperna. Verksamheten inkluderar experimentellt • Teknisk fysik (C) och beräkningstekniskt tunga ingenjörstillämpningarna med en fast • Farkostteknik (C) förankring i grundvetenskaperna. • Öppen ingång (C) • Civilingenjör/lärare, matematik-fysik (C) Institutioner • Civilingenjör/lärare, matematik-IT/data (C) • Civilingenjör/lärare, matematik-kemi (C) • Teoretisk fysik • Aerospace Engineering (M) • Tillämpad fysik • Applied Physics (M) • Fysik • Engineering Mechanics (M) • Matematik • Mathematics (M) • Mekanik • Modern Physics (M) • Farkost och flyg • Nuclear Energy Engineering (M) • Hållfasthetslära • Sound and Vibration (M) C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, M - Centra magisterprogram, UPP - uppdragsutbildning. • Beräkningscentrum (KCSE) • Center for Life Sciences Imaging at KTH-Karolinska (LSI) • Fordonstekniskt centrum Skolans ledning Dekan - Gustav Amberg • Järnvägsgruppen (JVG) Prodekan - Anders Forsgren • Linné Flow Center Grundutbildningsansvarig - Mats Boij • Resurscentrum för nätundervisning (RCN) Forskarutbildningsansvarig - Dan Zenkert • Skogsindustriella forskarskolan (FPIRC) Administrativ chef - Helene Gester • Strategiskt centrum för industriell och tillämpad matematik (CIAM) • Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) Funktionsansvariga inom • Vinnexcellence Center for ECO2 Vehicle design skoladministrationen Utbildningsadministration - Helene Gester LAURELL FREDRIK FYSIK Ekonomi - Hans Silverhag LINDBLAD THOMAS FYSIK KORENIVSKI VLADISLAV FYSIK INR MESMOSKOPISK FYSIK Redovisning - Birgitta Nordling PEARCE MARK FYSIK M INR ASTROPARTIKELFYSIK Infrastruktur - Per Berg KEREK ANDRAS FYSIK, KÄRN & STRÅLNINGSFYSIK Personal - Leena Druck DANIELSSON MATS FYSIK, MEDICINSK TEKNIK ÖSTLUND SÖREN FÖRPACKNINGSTEKNOLOGI LARSSON PER-LENNART HÅLLFASTHETSLÄRA Programansvariga NILSSON FRED HÅLLFASTHETSLÄRA BERG MATS JÄRNVÄGSTEKNIK Leif Kari för utbildningsprogrammet teknisk fysik ROSENGREN ANDERS KOND MAT TEORI Lars Filipsson för utbildningsprogrammet farkostteknik DINH TRUC-NAM KÄRNKRAFTSÄKERHET Jan Scheffel och Hans Thunberg för utbildningsprogrammet ZENKERT DAN LÄTTKONSTRUKTIONER civilingenjör och lärare samt öppen ingång. BENEDICKS MICHAEL MATEMATIK BJÖRNER ANDERS MATEMATIK DJEHICHE BOUALEM MATEMATIK Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan FABER CAREL MATEMATIK Senast ändrad: 2009-06-15 GUSTAFSSON BJÖRN MATEMATIK HEDENMALM HÅKAN MATEMATIK HOPPE JENS MATEMATIK JOHANSSON KURT MATEMATIK Teknikvetenskap JONSSON MATTIAS MATEMATIK Namn Professors ämne KOLSRUD TORBJÖRN MATEMATIK LAPTEV ARI MATEMATIK STRÖMBERG JAN-OLOV BERÄKN ORIENT HARMONISK ANALYS SHAHGHOLIAN HENRIK MATEMATIK CARLSSON KJELL BILDFYSIK OCH FOTOGRAFI SZEPESSY ANDERS MATEMATIK NUMERISK ANALYS HERTZ HANS BIOMEDICINSK FYSIK LANGMANN EDWIN ERNST MATEMATISK FYSIK HOLZAPFEL GERHARD BIOMEKANIK INR VÄVNADERS MEKAN MICKELSSON JOUKO MATEMATISK FYSIK ERIKSSON ANDERS BYGGNADSSTATIK KOSKI TIMO MATEMATISK STATISTIK LINUSSON SVANTE DISKRET MATETMATIK GUDMUNDSON PETER MATERIALMEKANIK WIDENGREN JERKER EXP BIOLOG FYSIK BIOMOLEKYL FY JOHANSSON ARNE MEKANIK BRISMAR HJALMAR EXP BIOLOGISK FYSIK MOLEK FYS HAVILAND DAVID B NANOSTRUKTURFYSIK BERG LARS-ERIK EXPERIMENTELL FYSIK FORSGREN ANDERS OPTIMERINGSLÄRA O SYSTEMTEORI LUND-JENSEN BENGT EXPERIMENTELL FYSIK HU XIAOMING OPTIMERINGSLÄRA O SYSTEMTEORI STENSSON ANNIKA FARKOSTTEKNIK LINDQUIST ANDERS OPTIMERINGSLÄRA O SYSTEMTEORI ÅBOM MATS FLUIDAKUSTIK SVANBERG KRISTER OPTIMERINGSLÄRA O SYSTEMTEORI RINGERTZ ULF FLYGPLANSKONSTRUKTION ALFREDSSON HENRIK STRÖMNINGSFYSIK RIZZI ARTHUR FLYGTEKNIK AMBERG GUSTAV STRÖMNINGSMEKANIK SCHEFFEL JAN FUSIONSPLASMAFYSIK FUCHS LAZLO STRÖMNINGSMEKANIK INR M CEDERWALL BO FYSIK PAPPERSPROCESSTEKNIK HENNINGSON DAN STRÖMNINGSMEKANIK GÖRANSSON PETER TEKNISK AKUSTIK Skolan för teknik och hälsa — STH KARI LEIF TEKNISK AKUSTIK EDHOLM OLLE TEORETISK FYSIK Verksamheten innebär utveckling inom tvärvetenskapliga området WALLIN MATS TEORETISK FYSIK mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse, där även teknisk OHLSSON TOMMY TEORETISK FYSIK M INR forskning med betydelse för hälsa och sjukvård ingår. ELEMENTARPARTIKELFYSIK WYSS RAMON TEORETISK KÄRNFYSIK Tyngdpunkten inom forskningen ligger på medicinsk teknik, RACHLEW- logistik, design och ergonomi som begränsar och förebygger skada KÄLLNE ELISABETH TILLÄMPAD ATOM O MOLEKYLFYSIK samt främjar hälsa. Verksamheten utgör också KTHs centralpunkt GUDOWSKI WACLAW TILLÄMPAD NEUTRONFYSIK för högskoleingenjörsutbildningen.

GÄSTPROFESSURER

KARASALO ILKKA HYDROAKUSTIK O NUMERISK SIGNAL KTH Flemingsberg och KTH Haninge SEIDEL SALLY EXPERIMENTELL PARTIKELFYSIK SAMUELSSON JACK FORDONSKOMPONENTERS TILLFÖRLIT Centra Tillhör: Forskning • Centrum för hälsa och byggande (CHB) • Centrum för teknik, medicin och hälsa (CTMH) Senast ändrad: 2009-02-12 Behörighetsgivande utbildning • Tekniskt basår • Bastermin, Temautbildningar • Bastermin 2

Grundutbildningsprogram • Byggteknik och design (H) • Datateknik (H) • Computer Networks (M) • Design och byggande (M) • Medical Imaging (M) • Architectural Lighting design (M) • Medicinsk teknik (C,H,M) • Medicinsk informatik (K) • Byggproduktion (HU) • Byggteknik och fastighetsförmedling (HU) • Teknik och ekonomi (Byggteknik och ekonomi samt Teknik och hälsa Datateknik och ekonomi) (H) Namn Professors ämne • Teknik och hälsa (Byggteknik och hälsa samt Datateknik och hälsa) (H) LARSSON TORE ARBETSSKADEPREVENTION C - civilingenjörs-, A - arkitekt-, H - högskoleingenjörs-, K - HEBERT HANS BIOTEKNIK kandidatutbildning, M - magisterprogram, HU – högskoleprogram EKLUND JÖRGEN INDUSTRIELL ERGONOMI (2 år) BRODIN LARS-ÅKE MEDICINSK TEKNIK INR BILDBEH. VON HOLST HANS PERSONSKADEPREVENTION

Skolans ledning GÄSTPROFESSURER

Dekan - Lars-Åke Brodin WIGAEUS Prodekan och Grundutbildningsansvarig - Lars Källander TORNQVIST EWA VÅRDERGONOMI Forskarutbildningsansvarig - Ewa Wigaeus Torngvist Administrativ chef - Eilert Stensson Tillhör: Forskning Senast ändrad: 2009-09-03 Funktionsansvariga inom skoladministrationen Utbildningsadministration - Elisiv Lundberg Personal – Monica Lindh Larsson Ekonomi - Birgitta Wolmer Infrastruktur - Eilert Stensson

Programansvariga Per Roald för utbildningsprogram inom byggteknik Thomas Lindh för utbildningsprogram inom datateknik Mats Nilsson för utbildningsprogram inom medicinsk teknik Sven Dahlström för utbildningsprogrammet teknik och ekonomi Agneta Ivarsson för utbildningsprogrammet teknik och hälsa Hans-Göran Ivarsson för behörighetsgivande utbildningar

Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Senast ändrad: 2010-01-29 Enheten för vetenskaplig information Utbildningar, studenter och professorer/ och lärande — VIL professurer vid universitet och högskolor Vetenskaplig information och lärande heter den enhet på KTH som samlar KTHB och KTH Learning Lab. Några delar från • Biblioteket, KTHB Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid • Learning Lab universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. Dekan (http://wimnell.com/omr40h.pdf) Gunnar Lager Uppgifterna om utbildningar och ämnen gäller 2006/2007. Tillhör: Kungliga Tekniska högskolan Uppgifterna om professorerna är äldre. Senast ändrad: 2008-10-15

Vetenskaplig information och lärande Högskoleverket.Utbildningar och ämnen 2006/07. Namn Professors ämne GÄSTPROFESSUR CIVILINGENJÖRSUTBILDNING 180 P (Enligt Högskoleverkets lista) FRANKE SIGBRIT UTVÄRDERINGSFORSKNING INR INTERNAT.KVALITET • Arkitektur Luleå tekniska universitet Tillhör: Forskning • Automation och mekatronik Senast ändrad: 2008-12-16 Chalmers tekniska högskola (180/200 p) • Biofiberteknik Mittuniversitetet • Bioinformatik Uppsala universitet (180/220 p) • Bioteknik Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Kungl. Tekniska högskolan Lunds universitet • Energiteknik • Bioteknik och genomik Umeå universitet Umeå universitet • Farkostteknik • Bioteknik och läkemedelsdesign Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola (180/200 p) • Industriell ekonomi • Civilingenjör och lärare Blekinge tekniska högskola Kungl. Tekniska högskolan (200 p) Chalmers tekniska högskola (180/200 p) • Datateknik Karlstads universitet Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lunds universitet • Informationsteknik • Datateknik och elektronik Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Mälardalens högskola Kungl. Tekniska högskolan • Datateknik och programvarusystem • Informations- och kommunikationsteknik Blekinge tekniska högskola Lunds universitet • Design och produktframtagning • Informationsteknologi Kungl. Tekniska högskolan Karlstads universitet • Ekosystemteknik Uppsala universitet (180/220 p) Lunds universitet Mittuniversitetet • Elektroteknik • Innovation och produktdesign Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Mälardalens högskola Kungl. Tekniska högskolan • Innovativt företagande och processutveckling Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola Lunds universitet • Interaktion och design • Elektroniksystem Umeå universitet Mittuniversitetet • Kemisk biologi • Energi- och miljöteknik Linköpings universitet Karlstads universitet •Kemi/Kemiteknik • Energisystem Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Uppsala universitet (180/220 p) Karlstads universitet Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola Lunds universitet • Mikroelektronik Uppsala universitet (180/220 p) Kungl. Tekniska högskolan •Kemi/Kemiteknik. Internationell • Miljö- och vattenteknik Kungl. Tekniska högskolan Uppsala universitet (180/220 p) • Kemiteknik med fysik • Molekylär bioteknik Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Uppsala universitet (180/220 p) • Kemiteknisk design • Robotik Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola (160/180 p) • Kommunikations- och transportsystem • Rymdteknik Linköpings universitet Luleå tekniska universitet • Lantmäteri • Samhällsbyggnad Lunds universitet Kungl. Tekniska högskolan • Maskinteknik • Samhällsteknik Blekinge tekniska högskola Mälardalens högskola Chalmers tekniska högskola (180/200 p) • Samhällsteknik bygg – energi – miljö Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola (200 p) Luleå tekniska universitet • System i teknik och samhälle Lunds universitet Uppsala universitet (180/220 p) • Maskinteknik/teknisk design • Teknisk biologi Lunds universitet Linköpings universitet • Materialdesign • Teknisk datavetenskap Högskolan Dalarna Umeå universitet Kungl. Tekniska högskolan • Teknisk design • Materialteknik Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet, EEIGM (210 p) Mittuniversitetet • Medieteknik • Teknisk fysik Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola (180/200 p) Luleå tekniska universitet Karlstads universitet • Mekatronik Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING 120 p Lunds universitet (Enligt Högskoleverkets lista) Mittuniversitetet Umeå universitet Det finns några ingenjörsutbildningar som leder till en annan examen Uppsala universitet (180/220 p) än högskoleingenjörsexamen. Du hittar dem inte här utan i det övriga • Teknisk fysik med materialvetenskap registret. Dessa utbildningar är: brandingenjör, driftin-genjör, Uppsala universitet (180/220 p) landskapsingenjör, ljudingenör, ortopedingenjör, sjöingenjör och • Teknisk matematik trädgårdsingenjör. Lunds universitet • Automatiseringsingenjör • Teknisk nanovetenskap Högskolan i Skövde (120/180 p) Lunds universitet • Bergmaterial • Teknisk naturvetenskaplig kemi Luleå tekniska universitet (80 p) Umeå universitet • Berg- och anläggningsteknik • Träteknik Högskolan Dalarna Luleå tekniska universitet • Bergteknik • Väg- och vattenbyggnad Luleå tekniska universitet Chalmers tekniska högskola (180/200 p) • Beräkningsvetenskap Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola Lunds universitet • Bilsystem • Bred ingång (energi- och miljöteknik, industriell ekonomi, Luleå tekniska universitet materialteknik, teknisk fysik) • Bioingenjör Karlstads universitet Högskolan i Borås (120/130/200 p) • Öppen ingång • Bioteknik – Kemiteknik Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola Luleå tekniska universitet (40 p) • Biståndsingenjör Umeå universitet Högskolan i Skövde (160 p) • Byggdesign Malmö högskola • Byggkonstruktion och projektering Högskolan i Halmstad • Byggnadsingenjör/Arkitektur och miljöanalys Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle • Byggnadsteknik/Byggteknik Högskolan i Jönköping (120/180 p) Chalmers tekniska högskola Högskolan i Kalmar Högskolan i Borås (120/200 p) Karlstads universitet Högskolan i Gävle Kungl. Tekniska högskolan Högskolan i Halmstad Linköpings universitet Högskolan i Jönköping Luleå tekniska universitet Högskolan i Skövde Lunds universitet Karlstads universitet (120/160 p) Umeå universitet Linköpings universitet Växjö universitet Malmö högskola Örebro universitet (120/160 p) Mälardalens högskola (120/160 p) • Data- och elektroingenjör Umeå universitet Mittuniversitetet Uppsala universitet • Datasäkerhet Växjö universitet Karlstads universitet Örebro universitet • Datateknik/Elektronik • Byggproduktion och projektledning Mälardalens högskola (180 p) Högskolan i Halmstad • Datateknik/Elektroteknik • Byggteknik/Arkitektur Högskolan i Kalmar Lunds universitet Linköpings universitet • Byggteknik/Ekobygg • Datateknik/Elektroteknik. Internetbaserad Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola • Byggteknik/Järnvägsteknik Mittuniversitetet Lunds universitet Umeå universitet • Byggteknik och design • Datateknik. Program- och systemutveckling Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Tekniska högskolan • Byggteknik/Väg- och trafi kteknik • Datornätverk, kommunikation och säkerhet Lunds universitet Kungl. Tekniska högskolan • Dataingenjör/Datateknik • Datorspelsutveckling Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna • Datorsystemteknik Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad • Designingsingenjör Mälardalens högskola (120/160 p) Högskolan i Skövde (120/180 p) Umeå universitet • Design och produktutveckling • Energi- och installationsingenjör Chalmers tekniska högskola Karlstads universitet (120/160 p) • Ekonomiingenjör • Energi- och miljöingenjör Högskolan i Gävle (120/160 p) Karlstads universitet (120/160 p) • Elektronikdesign • Energiutveckling Linköpings universitet Mittuniversitetet • Elektronik och kommunikation • Flygingenjör Kungl. Tekniska högskolan Mälardalens högskola (80/120 p) • Elektronik, robotik och mekatronik • Fastighetsingenjör Kungl. Tekniska högskolan Högskolan i Halmstad •Elektroingenjör/Elektroteknik • Formgivning och tillverkning/trä Chalmers tekniska högskola Växjö universitet (120/160 p) Högskolan i Borås (120/130/200 p) • Företagsingenjör. Affärssystem och management Högskolan Dalarna Högskolan i Kalmar Högskolan i Gävle (120/200 p) • Geografi ska informationssystem/ GIS-ingenjör Högskolan i Halmstad Karlstads universitet (120/160 p) Högskolan i Jönköping (120/180 p) Umeå universitet Linköpings universitet (120/180 p) • Geomatik Umeå universitet Högskolan i Gävle (120/200 p) Uppsala universitet • Grafi sk teknik och medieproduktion Växjö universitet Malmö högskola • Elektroingenjör/Elenergisystem • Grafisk teknologi Högskolan Väst* Högskolan Dalarna • Elektro- och datoringenjör • ”Hing on-line” Karlstads universitet (120/160 p) Luleå tekniska universitet • Energiingenjör/Energiteknik • Högskoleingenjörs- och lärarutbildning Högskolan i Borås (120/130/200) Umeå universitet (180/200 p) Högskolan i Gävle (120/160 p) • Industridesign Örebro universitet • Internationell affärsingsingenjör med engelska, spanska eller • Industriell ekonomi – affärsingenjör tyska Högskolan i Borås (140/200 p) Högskolan i Skövde (160 p) • Industriell ekonomi – • Internetbaserad dataingenjörsutbildning arbetsorganisation och ledarskap Högskolan i Gävle Örebro universitet Högskolan i Borås (140/200 p) • Internetbaserad elektronikingenjö rsutbildning • Industriell ekonomi. Internationell Högskolan i Gävle Linköpings universitet Örebro universitet • Industriell ekonomi – logistik • IT-affärssystem Högskolan i Borås (140/200 p) Kungl. Tekniska högskolan • Industriell ekonomi och produktion • IT-ingenjör (gemensam ingång) Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Tekniska högskolan • Industriell management/ Produktutveckling/Produktion • Kemi Högskolan Kristianstad (120/140 p) Karlstads universitet (120/160 p) • Industriell organisation och ekonomi • Kemi- och bioteknik Högskolan i Jönköping (120/200 p) Högskolan i Jönköping *Högskolan Väst är f.d. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla• Linköpings universitet Informationsteknik/ informationsteknologi • Kemiteknik Linköpings universitet Chalmers tekniska högskola • Inneklimatingenjör Högskolan Dalarna Mälardalens högskola Högskolan i Jönköping • Innovation och design Kungl. Tekniska högskolan Karlstads universitet (120/160 p) Uppsala universitet Kungl. Tekniska högskolan Växjö universitet (120/160 p) • Innovation och produktdesign •Konstruktion och design Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad (120/140 p) Mälardalens högskola • Lantmäteriingenjör • Innovativt företagande och processutveckling Högskolan Väst* Mälardalens högskola • Ljudingenjörsutbildning • Internationell byggproduktion och projektledning Örebro universitet Högskolan i Halmstad (160 p) • Ljud- och bildingenjör Blekinge tekniska högskola Linköpings universitet •Maskiningenjör/Maskinteknik Umeå universitet Chalmers tekniska högskola • Mekatronik Högskolan i Borås (120/130/200 p) Chalmers tekniska högskola Högskolan Dalarna (180 p) Högskolan i Halmstad Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Högskolan i Halmstad • Mekatronikingenjör/Robotik och intelligenta system Högskolan i Jönköping (120/180 p) Högskolan Väst* Högskolan Kristianstad (120/160 p) • Mekatronik och industriell IT Högskolan i Skövde Kungl. Tekniska högskolan Högskolan Väst* • Miljödriven design och management (120/160 p) Karlstads universitet (120/160 p) Högskolan i Kalmar Linköpings universitet • Miljöingenjör Malmö högskola Mälardalens högskola (120/160 p) Umeå universitet • Miljö- och kvalitets management Uppsala universitet Luleå tekniska universitet Växjö universitet • Produkt- och produktionsutveckling Örebro universitet (120/160 p) Högskolan Dalarna (180 p) • Maskinteknik/Industridesign • Produktutveckling och design Örebro universitet Malmö högskola • Materialdesign • Produktutveckling och industriell design Högskolan Dalarna Växjö universitet • Medicinsk teknik •Produktion och ledarskap Blekinge tekniska högskola Högskolan Kristianstad (120/140 p) Kungl. Tekniska högskolan (med • Rymdteknik bastermin) Umeå universitet • Medie- och kommunikationsteknik • Samhällsteknik/driftingenjör Linköpings universitet Mälardalens högskola (120/160 p) • Medieteknik • Skog och träteknik Högskolan Dalarna Växjö universitet (120/160 p) Kungl. Tekniska högskolan • Systemdesign. Musik- och audioteknik eller Intelligenta hus (120/140 p) YRKESTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING 60/80 P Högskolan i Kalmar (Enligt Högskoleverkets lista) • Teknik och ekonomi med bastermin Kungl. Tekniska högskolan • Byggteknik • Teknik och hälsa med bastermin Kungl. Tekniska högskolan (60 p) Kungl. Tekniska högskolan • Livsmedelsområdet • Teknisk design Lunds universitet (80 p) Luleå tekniska universitet • Massa- och pappersteknik Lunds universitet (60 p) • Teknisk fysik Växjö universitet (120/160 p) Övrigt • Teknisk fysik och elektroteknik Linköpings universitet Automation och mekatronik • Teknisk fysik och elektroteknik. Internationell Chalmers tekniska högskola Linköpings universitet Automation och produktion 80 p • Teknisk logistik Högskolan Väst* Linköpings universitet Automatiseringsteknik • Tele- och datakommunikation Högskolan i Skövde Blekinge tekniska högskola Örebro universitet • Textilingenjör Byggnadsteknik/Byggteknik Högskolan i Borås (120/160 p) •Utvecklingsingenjör/ Högskolan i Borås Utvecklingsteknik Högskolan Dalarna Blekinge tekniska högskola (120/180 p) Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping • Öppen ingång Högskolan i Halmstad Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan i Halmstad Linköpings universitet Linköpings universitet Mittuniversitetet • Öppen ingång mot kemi, kemiteknik och biologi Mälardalens högskola Mälardalens högskola Umeå universitet Växjö universitet Örebro universitet Elanläggningsteknik 80 p Högskolan Väst* Karlstads universitet Elektronik Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Högskolan Kristianstad Umeå universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Elektroteknik Ergonomi Blekinge tekniska högskola Linköpings universitet Chalmers tekniska högskola Ergonomisk design och produktion Högskolan i Borås Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna Flygteknik Högskolan i Halmstad Mälardalens högskola Högskolan i Jönköping Forsknings- och teknikpolitik Högskolan i Kalmar Lunds universitet Högskolan i Skövde Humanteknologi Högskolan Väst* Göteborgs universitet Karlstads universitet Integrerad produktutveckling Linköpings universitet Högskolan i Skövde Luleå tekniska universitet Internationell ekoteknikutbildning 120+80 p Mittuniversitetet Mittuniversitetet Umeå universitet Kart- och mätningsteknik Växjö universitet Högskolan i Gävle Örebro universitet Konstruktion Energi och el 80 p Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Konstruktions- och Energisystemteknik produktionsteknik 80 p Högskolan i Gävle Blekinge tekniska högskola Örebro universitet Kvalitetsteknik Energiteknik Högskolan på Gotland Högskolan i Borås Maskinteknik Högskolan i Gävle Blekinge tekniska högskola Högskolan i Halmstad Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Samhällsteknik 80 p Högskolan Dalarna Se Byggplatschefsutbildning/Processteknik Högskolan i Gävle Technology Management Högskolan i Halmstad Lunds universitet Högskolan i Jönköping Teknik Uppsala universitet Högskolan i Kalmar Teknikerutbildning/kemi 80 p Högskolan Kristianstad Växjö universitet Högskolan i Skövde Teknikhistoria Högskolan Väst* Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Teknik och samhälle Mittuniversitetet Göteborgs universitet Mälardalens högskola Teknik och social förändring Linköpings universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Teknisk design Chalmers tekniska högskola Umeå universitet Teknisk fastighetsförvaltning Växjö universitet Högskolan i Gävle Örebro universitet Teknisk fysik Materialteknik Chalmers tekniska högskola Karlstads universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Materialvetenskap Växjö universitet Högskolan Dalarna Teknologi Mekatronik SLU Tekonomutbildning 160 p Högskolan i Halmstad Örebro universitet Högskolan Väst* Träteknik/Träteknologi Mobila tjänster/Mobila tjänster och telematik Högskolan Dalarna Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Processteknikerutbildning 80 p Luleå tekniska universitet Se Teknikerutbildning/kemi VA- och kretsloppsteknikerutbildning 80 p Samhällsbyggnadsteknik Högskolan Kristianstad Chalmers tekniska högskola Väg- och vattenbyggnad Luleå tekniska universitet Högskoleverkets årsrapport 2004. Helårsstudenter. Stiftelsen Tekniska museet Tabellbilaga. Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer Museivägen 7, Norra Djurgården. Postadress: Box 27842, 115 93 budgetåret 2003, exkl. uppdragsutbildning, efter utbildningsområde. Stockholm Tfn: 08-450 56 00, Fax: 08-450 56 01, E-post: Tekniskt Antal helårsstudenter [email protected] Uppsala universitet 1 922 Lunds universitet 5 287 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC Göteborgs universitet 68 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är central myndighet Stockholms universitet 1 273 för teknisk kontroll och fungerar bland annat som ackrediteringsorgan Umeå universitet 1 714 för laboratorier, certifieringsorgan och miljökontrollanter. Linköpings universitet 4 740 Box 878 Karolinska institutet 107 501 15 Borås Kungl. Tekniska högskolan 8 618 Tel: 033-17 77 00 Chalmers tekniska högskola 8 529 Luleå tekniska universitet 2 697 Fax: 033-10 13 92 Karlstads universitet 1 118 Växjö universitet 532 Örebro universitet 1 552 Blekinge tekniska högskola 1 411 Högskolan i Jönköping 1 562 Högskolan i Kalmar 1 552 Malmö högskola 1 716 Mitthögskolan 1 281 Mälardalens högskola 1 991 Högskolan i Borås 969 Högskolan Dalarna 1 079 Högskolan på Gotland 426 Högskolan i Gävle 871 Högskolan i Halmstad 1 084 Högskolan Kristianstad 525 Högskolan i Skövde 1 310 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 844 Södertörns högskola 333 Summa 55 109 Qdg Mjölkproduktion 63 Biologisk produktion. Qdh Äggproduktion Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske. Qdi Köttproduktion Qe Trädgårdsskötsel Qe(x) Trädgårdsexikon Särskilda underområden är inte föreskrivna men följande kan Qe:k Trädgårdsskötselns och trädgårdsforskningens historia användas: Qe- Särskilda länder och områden 630 Allmänt. Qec Trädgårdsarbete 631 Allmänna lantbruksverksamheter, allmän lantbruksekonomi. Qed Köksväxtodling 632 Växtsjukdomar, växtförädling o d. Qee Frukt- och bärodling 633 Växtodling (åkerbruk ) o d. Qef Prydnadsväxtodling 634 Skogsbruk o d , frukt- o bärodling. Qf Skogsbruk 635 Trädgårdsodling o d. Qf(x) Skogsbrukslexikon 636 Djurhållning. Qf:bf Skogsbruksorganisationer och -institutioner 637 Djurprodukter. Qf:k Skogsbrukets och skogsforskningens historia 638 Biodling, silkesodling o d. Qf- Särskilda länder och områden 639 Jakt, viltvård, fiske, fiskevård, sjövård, o d. Qfb Skogsekonomi Qfd Skogsbotanik Libris/SAB: Qfe Skogsvård Qd Lantbruk Qfh Avverkning och transport Qd(x)Lantbrukslexikon Qfj Skogsuppskattning och virkesmätning Qd:bf Lantbruksorganisationer och -institutioner Qfk Flottning och sortering Qd:k Lantbrukets och lantbruksforskningens historia Qg Jakt och fiske Qd:oeLantbrukslagstiftning Qg- Allmänt: ärskilda länder och områden Qd- Särskilda länder och områden Qga Jakt Qda Lantbruksekonomi Qgb Fiske Qdb Lantbrukets byggnader, redskap och maskiner Uh Miljöfrågor och naturskydd (vetenskap till 57, för övrigt till 71 Qdc Jordbrukslära och praktiska skyddsarbeten o d till 63) Qdd Växtodlingslära (DC, DK 63, industrier dock till 66/69) Qde Växternas sjukdomar och skadedjur, växtskydd Qdf Husdjurslära Leaderområden 2007-2013 Statens jordbruksverk. Kontakt till områden Från Internet 21 mars 2010. Startsida Att starta och driva Leaderprojekt Så här gör andra Webbkarta Kurser och seminarier Landsbygdsprogrammet Möjligheter på landsbygden Vad är landsbygdsprogrammet? Starta och utveckla företag Stödformer i landsbygdsprogrammet Hjälp att komma igång Landsbygdsprogrammet i siffror Hjälp med finansiering Landsbygdsnätverket Råd om hur du utvecklar företaget Uppföljning och utvärdering av landsbygdsprogr Kvinna och företagare Övervakningskommittén Företagare med utländsk bakgrund Stöd Unga företagare SAM-ansökan 2010 Livsmedel Kort om SAM-ansökan Matlandet Sverige Viktiga datum Driva gårdsbutik Olika ord för din areal Öppna bageri Blockkartan Starta slakteri Ta över ett företag Starta gårdsmejeri Ändra i SAM-ansökan Satsa på turism Vanliga frågor Livskraftigt hästföretagande Inventering av jordbruksmark Vård och omsorg Aldrig sökt stöd förut? Miljö som konkurrensfördel Stöd till landsbygden Arbeta med förnybar energi Marknadsstöd Vad är förnybar energi? Gårdsstöd Stöd till förnybar energi Nya bestämmelser 2010 Gå över till ekologisk produktion Gårdsstödet i korthet Jordbruksverkets Team företagande Viktiga datum Utveckla landsbygden tillsammans Mark du kan få gårdsstöd för Leader - så utvecklar du din hembygd Vad är Leader? Sök gårdsstöd Rensa en våtmark Damm som samlar fosfor Stödrätter Reglerbar dränering Utbetalning Anpassade skyddszoner Sälja, köpa eller arrendera ut mark? Restaurera en bevarandevärd eller svårbrukad Kontroller och avdrag åker Miljöersättningar Mångfaldsträda Nyheter 2010 Hotade åkerogräs Betesmarker och slåtterängar Fågelåker Bruna bönor på Öland Återuppbygga en trägärdsgård i Ekologisk produktion odlingslandskapet Hotade husdjursraser Restaurera eller återskapa en stenmur i Miljöskyddsåtgärder odlingslandskapet Minskat kväveläckage Restaurera en överloppsbyggnad Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Restaurera eller återskapa en allé Skyddszoner Specialinsatser för landskapets natur- och Vallodling kulturmiljövärden Våtmarker Landskapselement med särskilda värden Miljöersättningar 2000-2006 Handjursbidrag Ersättning för utvald miljö Handjursbidraget försvinner Nyheter 2010 Villkor Insatser inom utvald miljö Ansökan och anmälan Restaurering av betesmarker och slåtterängar Bidraget i kronor Bete och slåtter på svårtillgängliga platser Handel med handjur Sköta en mosaikbetesmark eller annan Ålder och hållandeperiod gräsfattig mark Rapportering till CDB Bränning på betesmark eller slåtteräng Förnybar energi Höhantering på slåtteräng Stöd till förnybar energi Särskild skötsel av fäbodbete Stöd för energigrödor Stängsel mot rovdjur Kvalitetscertifiering Anlägga eller restaurera en våtmark Mervärden i jordbruket Stärkelsepotatis Du som har djur Produktionsstöd för torkat foder Så här beräknas kompensationsbidraget Tvärvillkor När får jag pengarna? Nytt för tvärvillkoren 2010 Kontroller och avdrag Vad är tvärvillkor? Nationellt stöd Miljöhusesyn Vad gäller för nationellt stöd? Kontroller och avdrag Så här söker du Du som har djur Företagsstöd När får jag pengarna? Startstöd Investeringsstöd Stöd för omstrukturering för sockerproducenter Stöd för att kompetensutveckla Stöd till mjölkproducenter Stöd för köp av tjänster Mjölkkvoter Så söker du företagsstöd Vad är mjölkkvot? Projektstöd Viktiga datum under kvotåret Allmänt om projektstöd Leveranskvot Utveckla bredband Direktförsäljningskvot Utveckla små företag Ansökan om överföring av kvot Utveckla turismen Vilande mjölkkvot Utveckla servicen Omvandling av mjölkkvot Utveckla bygden Om Sverige producerar för mycket Utveckla och bevara natur- och kulturavet Kontroller Utveckla kompletterande verksamhet Marknadsstöd Utveckla nya produkter och tjänster Aldrig sökt stöd förut? Utveckla infrastrukturen Exportbidrag Kompetensutveckla - Landet lär Marknadsföringsstöd Ordna rådgivning om tvärvillkor Offentlig lagring Så söker du projektstöd Privat lagring Kompensationsbidrag Produktionsstöd Vad kan jag få kompensationsbidrag för? Skolmjölksstöd Så här söker du Stöd till producentorganisationer EU:s jordbrukspolitik Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster Varför gemensam jordbrukspolitik? Försök och utveckling Förändringar fram till år 2013 Begränsad klimatpåverkan Landsbygdsprogrammet Klimatarbetet berör oss alla Förvaltningskommittén för direktstöd Jordbrukets utsläpp av växthusgaser Klimatets påverkan på jordbruket Miljö och klimat Klimatmärkning Ekologisk produktion Tre klimatprojekt Vad är ekologisk produktion? Greppa Näringen Börja med ekologisk produktion Förnybar energi Regler och certifiering Giftfri miljö Stöd för ekologisk produktion Åtgärdsplan och uppföljning Minskade risker med bekämpningsmedel Växtodling Sök bidrag och betalning Djurhållning Grönsaker, frukt och bär Genteknik (GMO) Kampanjer Kommersiell användning Handel med ekologiska produkter Fältförsök För dig som är rådgivare Innesluten användning Försök och utveckling Kommentera ansökningar För kontrollorganen Frågor och svar Ett rikt odlingslandskap Vatten Vad handlar arbetet om? Behörighet som sakkunnig i markavvattning Husdjur Bevattning Vill du lära dig mer om natur- och kulturvärden? Markavvattning och dagvatten Ängs- och betesmarksinventering Vattendirektivet Försök och utveckling Vattenenheten - din konsult Ingen övergödning Miljö som konkurrensfördel Lagring, spridning och grön mark Kompetensutveckling Jordbruket och övergödningen Landsbygdsprogrammet Rådgivning Miljöutvärderingar Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 Spannmål Jordbrukspolitikens miljöeffekter Trindsäd Vall Odling Vallfrö Växtnäring Utsäde och sorter Lagra stallgödsel Vad får du vid köp av certifierat utsäde? Sprida gödselmedel Använder du eget utsäde? Höst- och vinterbevuxen mark Ekologiskt utsäde Rådgivning Köp tjänster av oss Handel, import och export Statistik utsäde Växtnäring och ekologisk produktion För utsädesodlare Växtskydd För utsädesföretag Behörighetsutbildning Växtinspektion Växtskyddscentralerna Potatis Ogräs Trädgårdsväxter Svamp, insekter och andra skadegörare Skogsplantor Friland, frukt och bär Växtskadegörare Internationellt samarbete Växthus Dränering och bevattning Sprutteknik och funktionstest Behöringhetsutbildning Att tänka på vid kemisk bekämpning Direktivet om hållbar användning av Bevattning bekämpningsmedel Markavvattning och dagvatten Ekologisk odling Vattendirektivet Bär Vattenenheten - din konsult Frukt Genteknik (GMO) Grönsaker Kommersiell användning Helsäd Fältförsök Majs Innesluten användning Oljeväxter och lin Kommentera ansökningar Potatis Frågor och svar Förnybar energi Försöksdjur Vad är förnybar energi? Renar Stöd Andra djur Pollinering Rapportera förflyttningar Vinodling Kontrollstationer Transport av foder Djur Transport av animaliska biprodukter Djurskydd Vad händer om du inte följer bestämmelserna? Varför finns det djurskyddsbestämmelser? In- och utförsel Djur som far illa eller stör Hundar och katter, införsel Om du råkar skada ett djur Hundar och katter, utförsel Stöd för forskning Andra sällskapsdjur, införsel Vad händer om du inte följer bestämmelserna? Andra sällskapsdjur, utförsel Vill du bli djurskyddsinspektör Hästar, införsel Djurskyddsdeklaration Hästar, utförsel Sexuellt utnyttjande av djur Nötkreatur, införsel Fryser djuren? Nötkreatur, utförsel Transporter Får och getter, införsel Vad gäller för transport inom ekonomisk Får och getter, utförsel verksamhet Grisar, införsel Vad är transporter inom ekonomisk verksamhet Grisar, utförsel Brådskande transport Brevduvor och andra duvor, införsel Nötkreatur Hobbyfåglar, införsel Fjäderfän, införsel Grisar Fjäderfän, utförsel Fjäderfän Fiskar, införsel Får och getter Hästar Fiskar, utförsel Hundar Försöksdjur, införsel Katter Pälsdjur, införsel Andra sällskapsdjur Cirkusdjur, införsel Sperma, ägg och embryon, införsel Forskning och diagnostik Gränskontrollstationer Undervisning Om djuren blir sjuka Jakt Vem kontaktar jag Blodspårning Smittsamma djursjukdomar Konservatorverksamhet Anmälningsplikt Gödning Ersättningar Godkännande av anläggning Större utbrott av smitta Godkända och registrerade anläggningar Smitta mellan människa och djur Kontroll Sjukdomar hos hundar och katter Transporter Foder In- och utförsel Foderanläggning Utrotningshotade arter, CITES Godkända och registrerade anläggningar Regler och tillstånd Foderkontroll Souvenirer från länder utanför EU Alarmsystem för livsmedel och foder (RASFF) Slakt och annan avlivning Foder för olika djurslag Slakt vid slakteri Märkning av foder Slakt för husbehov och nödslakt Införsel och handel Religiös slakt Tillsatser i foder Annan avlivning Genteknik (GMO) Biprodukter vid slakt och avlivning Läkemedel i foder Hästar Ekologiska foder Möjligheter för hästföretagare Riktlinjer för branschen Stöd till hästföretagare Frågor och svar Skötsel Djurprodukter Foder och vatten Vad är animaliska biprodukter? Rörelsefrihet Handelsdokument Utevistelse och betesgång Döda djur och slaktbiprodukter Operativa ingrepp och hormoner Foder och utfodring Stallmiljö Mått i stall och byggnader Förprövning inför bygge Avel Grisar Gödsel Skötsel Foder och vatten Tillstånd för verksamheter med häst Utevistelse Tillstånd för stor djurhållning Operativa ingrepp och hormoner Hästpass Transporter Stallmiljö Ta in hästar i landet Mått i stall och byggnader Ta ut hästar ur landet Förprövning inför bygge Tävla och träna Avel Avlivning och slakt Ekologisk produktion Vad händer om du inte följer bestämmelserna? Gödsel Nötkreatur Märkning, journalföring och registrering Skötsel Transporter Foder och vatten Sjukdomar Utevistelse och betesgång Slakt och annan avlivning Operativa ingrepp och hormoner Tillstånd för stor djurhållning Kalvning och kalvar Stöd Stallmiljö Vad händer om du inte följer reglerna? Mått i stall och byggnader Fjäderfän Förprövning inför bygge Skötsel Avel Foder och vatten Ekologisk djurhållning Utevistelse Gödsel Operativa ingrepp Märkning, journalföring och registrering Stallmiljö Transporter Mått för stall, byggnader och burar Sjukdomar Förprövning inför bygge Slakt och annan avlivning Ekologisk produktion Tillstånd för stor djurhållning Gödsel Stöd Registrera fjäderfän Vad händer om du inte följer bestämmelserna? Bevara svenska husdjursraser Transporter Hundregistret Sjukdomar Sjukdomar Slakt och annan avlivning Om du kör på ett djur Tillstånd för stor djurhållning Andra sällskapsdjur Stöd Akvariefiskar Vad händer om du inte följer reglerna? Burfåglar Får och getter Kaniner Skötsel Ormar och ödlor Smågnagare Foder och vatten Exotiska sällskapsdjur Operativa ingrepp och hormoner Zoohandel Utevistelse och betesgång Stallmiljö Försöksdjur Mått i stall och byggnader Definition av djurförsök och försöksdjur Förprövning inför bygge Tillstånd för försöksdjur Avel Veterinär och godkänd föreståndare Ekologisk produktion Etisk prövning Gödsel Import av försöksdjur Märkning, journalföring och registrering Transport Transporter Forskningsrapporter Sjukdomar Statistik Slakt och annan avlivning Försöksdjursrådet Tillstånd för stor djurhållning Renar Stöd Skötsel och operativa ingrepp Vad händer om du inte följer reglerna? Transporter Hundar och katter Slakt och annan avlivning Att ta in hundar och katter från utlandet Stöd Att resa från Sverige med hund och katt Vad händer om du inte följer reglerna? Skötsel och tillsyn Hägnat vilt Tillstånd för verksamheter med hund och katt Skötsel av hjortar Avel Skötsel av strutsar Övriga djur i hägn Mottagningar Hägnens utformning Boka tid Förprövning av hägn Besök av eller hos oss Slakt och annan avlivning av hjortar Avgifter Slakt och annan avlivning av strutsar Betalningsfrågor Transporter Dokumentation av besöket Stöd Reklamation Vad händer om du inte följer reglerna? Frågor och svar Fiskar och andra vattenbruksdjur Jobba hos Distriktsveterinärerna Akut avlivning av fisk När du anlitar djurhälsopersonal Fiskodling Ditt ansvar som veterinär eller annan djurhälsopersonal Musselodling Veterinära författningshandboken Annat om djur A. Allmänna bestämmelser Biodling B och E. Instruktioner för veterinärväsendets centrala organ Djur för pälsproduktion C. Behörighet, veterinärinstruktion Undervisningsdjur Cirkusdjur D. Tjänsteutövnings-bestämmelser Djurparksdjur F. Totalförsvaret Filminspelning, mässor m.m. G. Naturvård, miljöskydd, humanhälsovård Artskydd H. Livsmedelshygien Sexuellt utnyttjande av djur J. In- och utförsel Förteckning över anläggningar K. Bekämpning av djursjukdomar L. Djurskydd Veterinär M. Seminverksamhet och husdjursskötsel m.m. Distriktsveterinärerna N. Läkemedel, apotek, hälso- och miljöfarliga Vad gör vi? varor Organisation Y. Bisjukdomar Akuta sjukdomsfall Behörighet Smittskydd Aktuellt om behörighet Förebyggande djurhälsovård Legitimation och godkännande Särskilt tillstånd Handel inom EU Veterinärutbildning Internationell standard för förpackningsvirke - Djursjukdata ISPM 15 Baslistor för journalföring Godkännande av ISPM 15-märkning Manual för läkemedelsrapportering Godkända tillverkare av träemballage Rapportering Godkännande av värmebehandling Läkemedel för djur Godkända sågverk med flera Läkemedel för hästar Andra länders krav på träemballage Läkemedelslagen Trä och träprodukter MRL-förordning Import till EU Tillhandahållande av läkemedel Trä och träprodukter från Portugal Skriva intyg Handel inom Sverige och EU Anmälningsplikt Export till länder utanför EU Epizootihandboken Godkännande av värmebehandling Tävlingsveterinär Godkända sågverk med flera Officiell veterinär Skogsplantor Avlägset boende Utrotningshotade arter Traces Livsmedel Information för hund- och kattveterinärer En livsmedelsstrategi för hela Sverige Om du för in eller ut livsmedel Handel Köttklassning Politik och framtid EU:s frukt- och gröntnormer EU:s handelspolitik EU:s jordbrukspolitik EU:s handelsnormer för ägg U-länder Växter och utsäde Licenser Handel inom Sverige och EU Marknadsstöd Handel med länder utanför EU Statistik utrikeshandeln Vad gäller för privatpersoner? Träemballage Hotade växter Import av träemballage till EU Internationellt samarbete Träemballage från Portugal Djur Hundar, katter och tama illrar Handel med andra sällskapsdjur Skogsstyrelsen. Utrotningshotade arter, CITES Från Internet 22 mars 2010 Försöksdjur Zoohandel Webbkarta Traces - förflyttning av djur Foder Press Vegetabiliska foder Pressmeddelanden Importkontroll av vegetabiliska råvaror Bilder Foder med animaliska råvaror Handelsdokument Lagen Tekniska handelshinder Anmälan/ansökan vid skogliga åtgärder Jord och jordblandningar Författningar Mineralgödsel Krav på miljöhänsyn Plastflaskor och metallburkar Natura 2000 Skogsodlingsmaterial Tillsyn Skogsvårdslagen Instruktioner till kontrollanter Övriga lagar Djurhälsa Djurskydd Miljö Fakta om skog Plastflaskor och metallburkar Tvärvillkor Statistik Att få kontrollbesök Skogens hälsa Om du vill överklaga Biologisk mångfald Skogens sociala värden Mina sidor Senast uppdaterad: 2009-12-18 Skydd av skog Bioenergi från skogen Kontakt Landskapsövergripande Skicka e-post: Kundtjänst Skogens Pärlor Ring kundtjänst: 0771-223 223 Skogens källa Skogsskötselserien Klimat Avverkning Skogsodlingsmaterial Föryngring Natur- och kulturvård Röjning Produkter & tjänster Stöd och bidrag Grön skogsbruksplan Nokåsbidrag Avverkningsplanering och andra skogliga planer Återväxtstöd Utbildningar Nya stöd till skogen inom landsbygdsprogrammet Skogsvärderingar Stöd för ädellövskogsbruk Skogsbilvägar Regelverk och förordningar Övriga produkter Forum Ny skogsägare Skogsfakta Min Skog - För skogsägare Ädellöv Välj distrikt Karta - Skogsbrukarsidan Skogsbrukarsidan

Projekt Skogen - för alla Case Forest Inför skogsturen Fördjupad utvärdering av "Levande skogar" Skogens djur och växter Grönare Skog Världens skogar Hälsa över gröna gränser 2009-2011 Sveriges skogar Interregprojekt Kulturhistoria Inventeringar Liten skogsbruksskola Kompletterande arbetsmetoder vid skydd av värdefull natur Upptäck naturen Kontinuitetsskogar Innehåll Life Markägarenkäten (MEK) Naturvårdsprojekt i Ryssland Stöd och bidrag Nya skyddsformer Skogsbrukarsidan Projekt stubbskörd Regeringsuppdrag om vattendirektivet och skogsbruket Bokhandeln SKA-VB 08 Sök i bokhandeln Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt Mest sålda Stormanalys Nyheter Sus 2001 Prissänkt Svensk-Ryska skogsprogrammet Gör det själv Säkra vägar Vårda och sköta Utveckling av uppföljning av biologisk mångfald Natursidan Vitrygg Vårt kulturarv Skador och skydd Beräkna och bedöma Statistik Vad säger lagen Här kan du lämna synpunkter! För trädälskare Innehållsförteckning Ett och annat för skolan Sök i statistiken Publications Om statistiken Böcker Ägare, fastigheter Broschyrer Skog, skogsmark Foldrar Tillståndet i skogen Afﬁscher Mångfald & skydd Faktablad Skogsvård Meddelanden Produktion Rapporter Ekonomi, arbetskraft Alla publikationer Utrikeshandel Prenumeration Internationellt Nyhetsbrev Skogsstatistisk årsbok Leveransbestämmelser Äldre årsböcker 1942- SSI (Skoglig StatistikInformation) Tätortsnära skog och friluftsliv Insektsbekämpning 2010 Bekämpa granbarkborren! Svärmningsövervakning 2010 Dokumentation Insekter Fiskeriverket. Från Internet 22 mars 2010. Miljövård Vanliga frågor Webbkarta Efter stormen Gudrun International Arkiv Nyhetsarkiv Pressrum Arbetsmarknads- och rehabiliteringsprojekt Gamla arkiv Gröna Trappan Publikationer FAQ Other languages SkogsEko Ordböcker Artikelsök Aktuella arrangemang Tyck till - om Skogseko Prenumerera Gå direkt Redaktionen Nya kontrollförordningen Ledare Fiskeregler och TAC 2010 Artikelregister Sverige - Nya matlandet EU-stöd Fiskmärkning Blanketter Lediga anställningar Blanketter för Gotland Manualer för yrkesﬁsket Ny rutin för avverkningsärenden Aktuella arrangemang

Other languages Skogsstyrelsen 2009 | Kontakt | Om webbplatsen | Welcome Huvudkontor : Postadress 551 83 Jönköping | Tel 036-35 93 00 | Fax News and Articles 036-16 61 70 | Besöksadress Vallgatan 8 | Karta | About Us Research and Development Resources management Regeringsuppdrag International development Utredningar, PM, Rapporter Fisheries control Remisser och yttranden A resource worth managing Fiskeriverket informerar Legislation Also an environmental authorit... f-Fakta Precious waters Broschyrer och infoblad Projects Andras publikationer ... Publications and Reports Framtida publikationslistor Contact us Avslutade serier På svenska Regeringsuppdrag Varor och tjänster Service Boken om fiskevård Bibliotek Ekologisk restaurering av vatt... Blanketter Forskningsfaciliteter Diarium Externa länkar Sidor utanför menyn Fiskeriverkets författningar Fritidsfiske Nyhetsbevakning via RSS-flöde Fritidsfiske Pressrum About log in Fiskeriverket i media Glömt lösenord Pressinformation Forgotten your password Noterat Sökresultat Fjärran Vatten Avancerad sökning FiskeNytt Om sökning Andras pressinformation Projekt ABC Debattartiklar Alla projekt Seminarier, mässor och andra u... Hav Fiskeriverkets bildarkiv Kust Prenumerera Sjö Publikationer Övriga Global utveckling 2009 Clear VFS cache 2008 Reportage 2007 Maneter iChain-inloggning Reglering av handeln med euoro... Fiskeripolitiken utvärderad av... Ålfiskeområden - ändringar frå... Fiskeriverkets arbete med geno... Fiskarledd förvaltning av sikl... EU-webben Argos jagar sillarver EU 2010 Abborre och gädda fredas under... Global utveckling Musselodlingar förbättrar vatt... Internationellt utvecklingssam... Fiske efter havsöring Vatten och fiskevårdsmedel Nyhetsarkiv Kosterhavet - sveriges första ... Om inloggning Miljöpris för gösfisket i Hjäl... inloggning Närfiskat Driftstörningar 14 november 20... Fiskeriverket överens med kraf... Inloggning Nu ska fiskerikontrollen inom ... Frågor och svar Den mytomspunna gamla ålen Gammelålen hittades Toppmeny EU:s fiskerikontroll styrs nu ... Kartsökning Fiskeriverket får ersättning f... Frågor & Svar Årskrönika 2008 Anpassa webbplats Förbud mot ryckfiske av lake f... A-Ö premiärfiske i vårsolen Webbkarta Årskrönika 2009 Om webbplatsen Om cookies på enkäter Behandling av personuppgifter Kartor Hur portalen fungerar Kartsökning-alternativ Ordböcker Kartsökning Ordbok A-C Gamla länkade sidor Ordbok D-F Tidigare artiklar startsidan Ordbok G-I Ordbok J-M Kontrollförordning ny från 201... Ordbok N-P Import & export Ordbok Q-T Fiskedagar Ordbok U-Ö Elektronisk loggbok E-journal Vänstermeny Effort Om Fiskeriverket VMS Organisation Kontrollprogram Miljö Manual och lathund Lediga anställningar Finansiell kontroll Upphandlingar Riskanalys Fiskeriverkets historia Fullt dokumenterat fiske Jämställdhet och mångfald Vattenbruk Kontakta oss Forskning på vattenbruk Yrkesfiske Odling av matfisk Yrkesfiskets lönsamhet Miljöfrågor FiskeNytt Fångstmetoder Djurhälsa Fångstområden EU-stöd Kvoter Samförvaltning Utkast Lagstiftning Fiskestopp GMO - Genmodifierade organisme... Lagstiftning Projekt A-Ö Handel & marknad Projekt via karta Tillstånd Frågor & Svar Samförvaltning Konsumentinfo Organisationer, kommittéer Referensgrupp EU-stöd Miljömärkning Frågor & Svar Spårbarhet Fullt dokumenterat fiske Dioxin i fisk Fiskerikontroll Importerade arter Global fiskproduktion Genetik Fångstmetoder Vad är fisk? Prisstatistik Vad är kräftdjur? Kungsfenan Vad är blötdjur? Frågor & Svar Landskapsfiskar Projekt A-Ö EU och internationellt Projekt via karta Lagstiftning Frågor & Svar Fiskerilagstiftningen Fiskevård Miljölagstiftning Utkast Nationell förvaltning av fiske... Miljögifter Hummerfiske, regler Fiskefria områden Frågor & Svar Vägtrummor Allemansrätten Fiskevårdsmedel Forskning Frågor & Svar Statistik och databaser Åldersbestämning av fisk Ekonomisk statistik Miljökvalitetsmål Infiskat Fiskbestånd Statistiska meddelanden Fiskmärkning Fångststatistik yrkesfiske Genetik Fakta om svenskt fiske Fisk- och miljöövervakning Provfiske i söt- & kustvatten Datainsamling Metoder och redskap Miljöövervakning data Skarpsillsuppdraget Kräftdatabasen Vägtrummor databas Forskningsfartyg Projekt A-Ö Sidansvarig: Lisa Klang Projekt via karta Publicerad 2006-10-10 Fisk och skaldjur Arter Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Göteborg Besöksadress: Fiskbestånd Ekelundsgatan 1 Livsmiljö Tel: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 Sjukdomar hos fisk e-post: fiskeriverket@fiskeriverket.se Om webbplatsen Forskning Sveriges lantbruksuniversitet • Kunskapsbank – kunskap för en hållbar utveckling • Excellent forskning Start - SLU - Sveriges lantbruksuniversitet • Nya professorer • Docentföreläsningar (En svår webbsida utan Webbkarta som ger översikt) • Disputationer och licentiatföreläsningar • Forskarutbildning • Utbildning » • SLU:s strategi 2009-2012 • Forskning » • Forskningsområden för framtiden • Miljöanalys » • Publikationsdatabas • Samverkan » • SLU-biblioteket » Miljöanalys • Om SLU » • Hem (Miljöanalys) • Universitetsdjursjukhuset » • Program • Internwebb • Statistik och miljödata • Studentportal • Rapportera naturobservationer • A-Ö • Miljöövervakning och inventeringar Sök SLU-anställd • Laboratorier Kontakta SLU • Aktuellt - miljöanalys Om webbplatsen • Om SLU:s miljöanalys • Kontakt Utbildning • Program på grundnivå Samverkan • Program på avancerad nivå • Utländska forskare och doktorander • Kurser • Innovationer och företagsutveckling • Anmälan och antagning • Samarbeta med studenter • Forskarutbildning • Kompetensutveckling • Fort- och vidareutbildning • Samarbetsavtal • Studentliv • Alumni • Stöd och kontakt • Intresseområden • Beställ information • Ämneskunskap LUKAS - bibliotekets katalog • Styrning och organisation » LIBRIS - nationell katalog • Fakultetsaktuellt Tidskrifter Epsilon • A-Ö om man klickar här kan man komma fram till många E-böcker rubriker Databaser Exempel på klickning: Om SLU Forskningsområden för framtiden • Akademiska högtider Fyra tvärvetenskapliga plattformar • Enheter: institutioner, fakulteter m.m. • Framtidens skogar • Mer om SLU • Framtidens lantbruk • Orter • Framtidens djurhälsa och djurvälfärd • Pressrum • Människan i framtidens miljöer (FUSE) • Rektor och universitetsledning • Siffror och fakta Framtidens skogar: • SLU:s starka sidor Hem • Styrelsen Om Future Forests • Sök ForSA • Verksamhetsidé, vision och strategiska mål Delprojekt Tillväxtparker Hästkliniken Personal Smådjurskliniken Publikationer Kalendarium Ambulatoriska kliniken Nyhetsarkiv Bilddiagnostiska kliniken Pressrum Kontakt Kliniska Kemiska Laboratoriet Log in • Verktyg » Framtidens lantbruk • Utbildning,forskning,foma » Framtidens djurhälsa och djurvälfärd • Stöd och service » Människan i framtidensmiljöer • Personalfrågor » Från Internet 5 april 2011 Gentekniknämnden samiska organisationer. Webbplats saknas, för att komma i kontakt Retzius väg 13A, 171 77 Stockholm hänvisas till Landsbygdsdepartementet. Tfn 08 - 508 846 30 Arbetsområde: nämnden ska genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken.

Stiftelsen Ájtte - Svenskt fjäll- och samemuseum Kykogatan 3. Postadress: Box 116, 962 23 Jokkmokk Tfn: 0971-170 70, Fax: 0971-120 57. E-post: [email protected]

Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård prövar bland annat frågor om disciplinansvar för djurhälsopersonal samt återkallelse av legitimation.

Sametinget Sametinget är ett samiskt folkvalt organ som ska tillvarata samiska intressen och är samtidigt en statlig förvaltningsmyndighet. Den grundläggande uppgiften är att verka för en levande samisk kultur.

Styrelsen för samefonden Fondens medel används för att främja rennäring, samisk kultur och 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.

Särskilda områden: 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger. 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. 645 Användning av inventarier o d. 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete.

Länkgrupper som gäller ﬂera av dessa områden har placerats på 645 Användning av inventarier o d.

Libris/SAB: Qc Hem och hushåll (till 640-649) Qc(x) Allmänt: lexikon Qc- Särskilda länder och områden (DC, DK 64, delar 62. DK 687.5) 641 Matlagning. 642 Måltider, servering, Livsmedelsverket restauranger. Startsida - Livsmedelsverket Webbkarta Webbkarta - Livsmedelsverket Libris/SAB: Qca Mat och dryck (inkl kulturhistoriska arbeten) Mat och näring (DC 641, DK 641). (DC 642, DK 642). Kostråd Matcirkeln och tallriksmodellen Mat i förskola och skola Bra mat i äldreomsorgen Nyckelhålet Vad innehåller maten? Svenska närings-rekommendationer Maten och vår hälsa Kosttillskott Matvanor - undersökningar Prenumerera på nyhetsbrev om mat & näring Risker med mat Allergi och överkänslighet Bakterier, virus och parasiter Cyanobakterier, blågröna alger GMO Kemiska ämnen Matförgiftningar Metaller Musslor Mögel och mögelgifter Radioaktivitet och bestrålning Svamp och svampgifter Tillsatser i mat Växtgifter Alkohol Märkning av mat Allergener Så märks maten Aromer Allergimärkning Avgifter Frukt och grönt Berikning Ekologisk mat Branschriktlinjer Genmodifierad mat, GMO Egenkontroll Tillsatser i mat Förenkla för företagare Ursprungsmärkning Kontroll av äggpackerier Mat och miljö Kosttillskott - regler Kött – nöt, lamm, gris och kyckling Livsmedelsanläggningar Fisk och skaldjur Livsmedelsburna hälsofaror Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Musselkontroll Potatis, spannmåls-produkter och ris Nya livsmedel Matfett Närings- och hälsopåståenden Vatten Primärproduktion Dricksvatten RASFF Aktörer och ansvar Starta och driva livsmedelsföretag Dricksvattenkvalitet Svarta listan Egen brunn Så fungerar livsmedelskontrollen Föreskrifter om dricksvatten Särskilda näringsändamål Förpackat vatten Tillstånd, anmälningar och godkännande Krisberedskap Verktyg för offentlig kontroll Nationell samordning Vägledningar och annan information Rapporter Lagstiftning Startsida arbetsrum Sök i lagstiftningen Logga in Vägledningar och annan information Byt lösenord Prenumerera på lagstiftning Min sida Kommande lagstiftning Arbetsrum Länkar till SFS, EUR-lex, PreLex Livsmedelsföretag Import och export Aktuellt Pressjour - kontakta oss Information om att ta in livsmedel till Sverige Pressbilder Import från länder utanför EU Nyheter från EU Export till länder utanför EU Prenumerera på nyheter, pressmeddelanden och lediga tjänster Handel inom EU Lediga tjänster Import för privat bruk Kurser Tillstånd och myndighetskontakter Anmälan - aktuella kurser Ansökan Planerade kurser Egenkontroll och redlighet Seminarier och övriga kurser Importera livsmedel Prenumerera på kurser Exportera livsmedel Rapporter Upphöra eller överlåta Bakterier, parasiter, virus, mögel Offentlig kontroll och avgifter Bekämpningsmedel Lagstiftningen - en introduktion Dricksvatten Om oss Genteknik Kontakta oss Kemiska ämnen Vägbeskrivning Kostundersökningar Verksamhet Livsmedelskontroll Organisation Läkemedelsrester Biblioteket Kvalitetssäkring laboratorier 2010 Remisser Mat och miljö Jävsdeklarationer Mat & näring Expertgrupper och nätverk Matförgiftning, hantering av mat Strategigruppen för konsumentfrågor Märkning Upphandlingar Om Livsmedelsverket Om webbplatsen Småskalig livsmedelsproduktion Internationell publicering Årsredovisningar Livsmedelsverkets logotyp Rapportserien 1994-2011 Nyheter och press Lediga tjänster Sök - nyheter och pressmeddelanden Det här jobbar vi med på Livsmedelsverket Pressmeddelanden Personalpolitik Lediga tjänster inom offentlig kontroll I köket Krisberedskap Import Dricksvatten Kosttillskott Radioaktiva ämnen Kryddor Strömavbrott Kött och köttprodukter Zoonoser Lagstiftning Film från personalinformationen tisdagen den 1 mars 2011 Mat för småbarn Pressmeddelanden Mat för spädbarn Lediga tjänster Mat och näring Livsmedelsverket söker oorganisk analytisk kemist Mat vid amning Livsmedelsverket söker organisk analytisk kemist Mat vid graviditet Livsmedelsverket söker naturvetare Matvanor Livsmedelsverket söker ekonomiadministratör Märkning av livsmedel Livsmedelsverket söker inspektör Växter i livsmedel Livsmedelsverket söker kommunikationschef Säker mat Livsmedelsverket söker jurist till regelavdelningen Tillsatser Frågor och svar Vegetarisk kost och vegankost Sök i Frågor och svar Codex Alimentarius Allergi Allmänna principer (CCGP) Bly Analysmetoder och provtagning (CCMAS) Dricksvatten Antibiotikaresistens (TFAMR) Drycker Bekämpningsmedelsrester (CCPR) Export Codex Alimentarius Kommissionen (CAC) Fett och oljor Fetter och oljor i livsmedel (CCFO) Fisk och skaldjur Fisk-och fiskeriprodukter (CCFFP) Frukt, grönsaker och potatis Import-och exportintyg och -kontroll (CCFICS) Fågel och ägg Kontaminanter i livsmedel (CCCF) Genetiskt modifierad mat Livsmedelshygien (CCFH) Godis Livsmedelstillsatser (CCFA) Handel inom EU Mjölk och mjölkprodukter (CCMMP) Hygien och hållbarhet Märkning av livsmedel (CCFL) Nutrition och livsmedel för särskilda näringsändamål (CCNFSDU) Regionen Europa (CCEURO) Rester av veterinära läkemedel i livsmedel (CCRVDF) Riskvärderingskommittéer Viktiga frågor och svar Focal Point - nationell kontaktpunkt med Efsa Andra mötet för Efsa:s svenska vetenskapliga nätverk Efsa:s expertdatabas Efsas call for data Efsas ”register of questions ” Nordiskt samarbete Arbetsgrupp för matförvaltning och konsumentinformation Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel (NMKL) Nyhetsbrev Sammanfattningar från Codex kommittée-möten Nationellt och internationellt Codexarbete Länkar Kvalitetssäkring laboratorier Livsmedelskemi Mikrobiologi Referensmaterial Beställ i webbutiken Prenumeration Administration Ändra lösenordet Glömt lösenord Kontakta oss Webbkarta Lättläst Teckenspråk Anpassa Från Internet 3 april 2011 643 Organisation av boende, Boverket Se område 71. personalrum o d, hotell. Statens Bostadsomvandling AB (Sbo) Statens Bostadsomvandling AB är ett aktiebolag med uppgift att Libris/SAB: omvandla tomma bostäder i det kommunala bostadsbeståndet. Qm Hotell och turistväsen (4 895) (transporter till 656, reseskildringar till 91) Voksenåsen Kultur og konferansehotell Voksenåsen A/S Qm(x)Hotell- och turistlexikon Qm:k Hotell- och turistväsendets historia Qm- Särskilda länder och områden (DC 643, DK 643 Bostad). 644 El-, gas-, värme-, vatten- Energimyndigheten. Energimyndigheten - Start hygienförsörjning o d. Webbkarta Energimyndigheten - Webbkarta • Om oss Drift av energi- och hygiensystem. ◦ Vår verksamhet ▪ Affärsutveckling och kommersialisering ▪ 72 timmars innovationsrace på världsutställning Libris/SAB: i Shanghai Pc Elektroteknik och elektrisk industri (drift av ▪ energisystem till 644) Energimyndighetens innovationsrace Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien (drift av avslutat hygien till 644) ▪ Innovationsrace och SymbioCity Forum Ppd Teknisk hygien, vatten och avlopp, värmeförsörjning m m ▪ Effektiv energianvändning (Drift till 644) ▪ Kampanjen Renovera energismart Ppda Vattenförsörjning och avlopp ▪ energiaktiv.se - för fastighetsägare Ppdb Renhållning och avfallshantering ▪ Energiarbete i kommun, län och region Ppdd Buller ▪ Länsstyrelser Ppde Gatu- och vägbelysning ▪ Riktlinjer för stöd till Ppdf Värmeförsörjning länsstyrelserna (DC 644,DK 644 samt delar av 62 som gäller användning av ▪ Regionala energi- och anläggningar för kraft- o hygienförsörjning o d.). klimatstrategier ▪ Statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting ▪ Mer om stödet ▪ Länsstyrelsernas roll ▪ Riktlinjer ▪ Inspiration ▪ Bildspel ▪ Nyhetsbrev ▪ Frågor och svar ▪ Företagsutbildning ▪ Ansökan ▪ Utbildning i media och ▪ Åtgärder kommunikation ▪ Organisering av arbetet ▪ Belysningsutbildning ▪ Användning av stödet ▪ Informationsmaterial energi- och ▪ Omfattning av strategi klimatrådgivning ▪ Mål ▪ Nyhetsbrev ▪ Frågor rörande byggnader ▪ Energi- och klimatrådgivare ▪ Frågor rörande ▪ Roller och ansvar från år transporter 2008 ▪ Rapportering och ▪ Rollfördelning för åren uppföljning 2003-2007 ▪ Information och råd ▪ Kraftsamling ▪ Förordning ▪ Kraftsamling 2009 ▪ Ansökan om stöd ▪ Kraftsamling 2008 ▪ Tillsynsvägledning ▪ Kraftsamling 2007 ▪ Aktuellt ▪ Hur mäter vi? ▪ Mål rörande energianvändning i ▪ Kraftsamling i Sverige och EU Lennarts soffa ▪ Informationsmaterial om ▪ Teater energianvändning SCENARIO2 ▪ Kommunal energi- och klimatrådgivning ▪ Agera för att ▪ Utbildningar övertyga ▪ Grundutbildning ▪ Ett annat ▪ Kursprogram perspektiv grundutbildningen ▪ Bakom 2010 testresultaten ▪ Klimatutbildning ▪ PR och media ▪ Transportutbildning ▪ Att leda och driva ▪ Workshop: projekt Företagsrådgivnin ▪ Tankar från ▪ Workshop: Kraftsamling Kommunal ▪ Mingelbilder integrering ▪ Kraftsamling 2006 ▪ Workshop: Rävar ▪ Kraftsamling och gröngölingar 2006 gav ny ▪ Kravmärkt mat energi och dryck ▪ Myndigheten tror ▪ Kraftsamling 2005 på framtiden ▪ Mona Sahlin gav ▪ råg i ryggen ▪ Halvleksrapport Klimatförändringa från Thomas rna måste stoppas! Korsfeldt och ▪ Andres Muld ▪ Energirådgivaren Energideklaration som mäklare en är här ▪ Fokus på en ort ▪ Testing, testing ▪ Medierna nappade ▪ Workshop: Att få på Energijakten ut mitt budskap ▪ Ordna en ▪ Workshop: energimässa! Bakom fasaden ▪ Så nådde vi ▪ Workshop: EU småföretagare och ▪ Återkommande projektvärlden annonsering ▪ Workshop: ▪ Så vill vi ha det i Framtid framtiden ▪ Kraftsamling 2004 ▪ Dag ett: Arbetssätt ▪ Mål för energiplaneringen ▪ Dag två: Hur ▪ Energieffektiva myndigheter sätter vi mål? ▪ Registrera åtgärder ▪ Nåndag ▪ Rapportera genomförda åtgärder ▪ Tips om arbetssätt ▪ Nyhetsbrev ▪ Kraftsamling 2003 ▪ Riktlinjer ▪ Utvärdering av ▪ Utbildningar och seminarier Kraftsamling ▪ Energiutblick ▪ Bidrag till energi- och ▪ Energitinget 2009 - referat och artiklar klimatrådgivning ▪ Energitinget 2008 ▪ Uppföljningar ▪ Fjärrvärmenämnden ▪ De kommunala energi- och ▪ Forskning och innovation klimatrådgivarna ▪ Energi- och klimatpolitisk inriktning ▪ Regionala energikontor ▪ Miljömål ▪ Ekonomiskt stöd ▪ Miljömålen och ▪ Principer för bidrag miljömålssystemet ▪ Ansökningar ▪ Energisektorns miljöpåverkan ▪ Lokala utvecklingsprojekt - UPOS ▪ Framtida miljöutmaningar ▪ Risk- och sårbarhetsanalys i ▪ Målkonflikter mellan energi- och Huddinge kommun miljöpolitiska mål ▪ Risk- och sårbarhetsanalys i ▪ Energi som miljömål Malmö Stad ▪ Energiindikatorer ▪ Risk- och sårbarhetsanalys i ▪ Energiindikatorer 2007- Tema Ludvika kommun trygg energiförsörjning ▪ Risk- och sårbarhetsanalys i ▪ Bakgrundsindikatorer och Växjö kommun grundindikatorer ▪ Stöd till informations- och ▪ Energipolitikens mål utbildningsprojekt ▪ Styrmedel ▪ Kommunal energiplanering ▪ Kontrollstation 2008 ▪ Om kontrollstation 2008 ▪ Riksintressen för vindbruk ▪ Främjande av vindkraft ▪ Revidering av riksintresse för ▪ Karttjänst vindbruk 2011 ▪ Statistik ▪ Bygga vindkraftverk ▪ Kunskap och forskning ▪ Ekonomiskt stöd ▪ Vindforsk ▪ Elcertifikat ▪ Nätverket för vindbruk ▪ Tillstånd (Vindlov) ▪ Noder ▪ Frågor och svar ▪ Vindkraftsamordnare ▪ Föreskrifter ▪ Vindpilotprojekt ▪ Nätverket HyLok ▪ Havsnäs vindkraftpark ▪ Internationellt samarbete om energi- och ▪ Kriegers flak klimatfrågor ▪ Lillgrund ▪ Styrmedel ▪ Storrun vindkraftpark ▪ Elcertifikat ▪ Storskalig vindkraft i ▪ Energitjänstedirektivet fjällmiljö ▪ Handel med utsläppsrätter ▪ Storskalig vindkraft i ▪ Klimatinvesteringsprogram norra Sverige ▪ Program för energieffektivisering i ▪ Storskalig vindkraft i energiintensiv industri (PFE) södra Sveriges ▪ Tester skogsområden ▪ Trygg energiförsörjning ▪ Uljabuouda ▪ Elförsörjning ▪ Vindpark Vänern ▪ Strategier för en trygg ▪ Energimyndighetens roll elförsörjning ▪ Vindkraftspropositionen ▪ Styrel: Styrning till ▪ Ramar för utbyggnaden prioriterade användare ▪ Planeringsram för år 2020 vid elbrist ▪ Översiktsplanering ▪ När ska Styrel ▪ Vindkartering användas? Planeringsprocessen ▪ Risk- och 2011 sårbarhetsanalys i ▪ Mallar för Malmö Stad planeringsprocess ▪ Risk- och en sårbarhetsanalys i Utbildningsmaterial Ludvika kommun ▪ Nätverk för Styrel ▪ Risk- och ▪ Ordlista sårbarhetsanalys i ▪ Hur förbereddes Växjö kommun införandet av ▪ Lärdomar från inträffade Styrel åren 2004 - elavbrott 2010 ▪ Stormen Gudrun ▪ Ställ frågor om ▪ Stormen Per Styrel ▪ Olja och gas ▪ Frågor och ▪ Lagringsskyldighet svar styrel ▪ In English ▪ Ökad användning av ▪ Poolorganisationen reservkraft ▪ Nätverket Olja & Gas ▪ Robustare elnät ▪ Värme ▪ Lokala ▪ Trygg värmeförsörjning utvecklingsprojekt - ▪ UPOS Uppvärmningens betydelse ▪ Risk- och ▪ Värmeutrustningar och sårbarhetsanalys i system Huddinge ▪ kommun Att säkra uppvärmningen ▪ UPOS i Södra ▪ Uppvärmning vid Roslagen elavbrott ▪ Värmestugor - Trygghetspunkter ▪ Förebygg effekter av el- och ▪ Trygg värme värmeavbrott ▪ Energieffektivisering i fastigheter ▪ Hushållens energiberedskap ▪ Träff för beteendenätverk ▪ Ansvar och roller för en trygg ▪ Fysisk planering energiförsörjning ▪ Goda exempel ▪ Sveriges krishanteringssystem ▪ Årsrapport ▪ Andra aktörer ▪ Vad ska årsrapporten innehålla? ▪ Begrepp och definitioner ▪ Lägesbeskrivning innan åtgärder ▪ Vår roll i krishanteringssystemet vidtas är viktig ▪ Anpassning till klimatförändringar ▪ Frågor och svar ▪ Skriftserie ▪ Begreppslista ▪ Uthållig kommun ▪ Nyhetsbrev ▪ Om Uthållig kommun ▪ Handbok ▪ Bakgrund ▪ Nationellt arbetsmöte 2010 ▪ Övergripande mål ▪ Presentationer från sessioner ▪ Deltagande kommuner ▪ Indikatorrapporten ▪ Klusterindelning ◦ Vem gör vad på Energimyndigheten ▪ Nestorkommuner ◦ Vår organisation ▪ Roller och funktioner ▪ Fjärrvärmenämnden ▪ Kalmar som pilotlän ▪ Programråd PFE ▪ Temaområden ◦ Så styrs vi ▪ Transporter ◦ Lediga tjänster ▪ TRAST - ▪ Vi erbjuder erfarenhetsutbyte ▪ Tillsatta jobb ▪ TRAST-utbildning ▪ För studenter ▪ Energieffektiv belysning ▪ Tidigare examensjobb/uppsatser ▪ Biogas ▪ Internationella tjänster ▪ Energi- och klimatstrategier för ◦ Upphandlingar större kommuner ◦ Utlysningar ▪ Idrottsanläggningar 2008 ◦ Om webbplatsen ▪ Handelslokaler 2009 ▪ Energimyndighetens webbshop ▪ Hotell, restauranger och ▪ Sökhjälp samlingslokaler 2010 ◦ Kontakta oss ▪ Medvetenhet i energianvändning • Energifakta ▪ Mätningar av varm- och ◦ Statistik kallvattenförbrukning ▪ Energibalanser och bränslen ▪ eNyckeln ▪ Energipriser och marknad ▪ Förbättrad energistatistik -Transport ▪ El- och fjärrvärmeproduktion ▪ Förbättrad energistatistik - Industri ▪ Vindkraft ▪ Energiindikatorer ▪ Bostäder, service mm ▪ Energiindikatorer 2009 - Tema EU ▪ Småhus ▪ Bakgrundsindikatorer och ▪ Flerbostadshus grundindikatorer ▪ Lokaler ▪ Energipolitikens mål ▪ Fritidshus ▪ Prognoser ▪ Skogsbruk ▪ Statistiklänkar ▪ Jordbruk ▪ Om den officiella statistiken ▪ Industrins energianvändning ▪ Användarrådet ▪ Transportsektorns energianvändning ◦ Energikällor ▪ Förbättrad energistatistik i bebyggelsen ▪ Biobränslen ▪ Aktuellt ▪ Gas ▪ Nu leder Mattias projektet ▪ Kol ▪ Beteendestudier ▪ Kärnkraft ▪ Elmätning i bostäder ▪ Olja ▪ Energianvändning i lokaler (STIL2) ▪ Sol ▪ Skolor och förskolor 2006 ▪ Fakta om solceller ▪ Vårdlokaler 2007 ▪ Tillämpningar ▪ Utvecklingspotential ▪ Värme ▪ Aktörer ▪ Hur mycket räcker 1 kilowattimme till? ▪ Konkurrensaspekter ▪ Vårtips ▪ Miljöeffekter och ▪ Energismarta grannar i Karlskrona försörjningsaspekter ▪ Fyra familjer som har sänkt sin ▪ Vatten energianvändning ▪ Vindkraft ▪ Familjen Bergqvist/Elofsson i Karlskoga ◦ Energilänkar ▪ Så resonerade de ◦ Energidatabaser ▪ Energianvändningen då och nu ◦ Frågor och svar om energi ▪ Erfarenheter och kommentarer ◦ Ordlista ▪ Fakta om värmesystemet • Hushåll ▪ Familjen Halldén/Bengtsson i ◦ Hitta din kommunala energi- och klimatrådgivare Hjortkvarn ◦ Frågor och svar ▪ Så resonerade de ▪ Ordlista ▪ Energianvändningen då och nu ◦ Aktuella bidrag och stöd du kan söka ▪ Erfarenheter och kommentarer ▪ Stöd till solvärme ▪ Familjen Jonsson i Kumla ▪ Stöd till solceller ▪ Så resonerade de ▪ Hur söker man stödet? ▪ Energianvändningen då och nu ▪ ROT-avdrag ▪ Erfarenheter och kommentarer ▪ Frågor och svar om bidrag ▪ Familjen Vincent/Jansson i Degerfors ◦ Energikalkylen ▪ Så resonerade de ◦ Energispartips ▪ Energianvändningen då och nu ▪ Belysning ▪ Erfarenheter och kommentarer ▪ Bilkörning och transporter ▪ Fyra bostadsrättsföreningar ▪ Hemelektronik ◦ Energideklaration ▪ Matlagning och matförvaring ◦ Tester ▪ Tvätt, disk och dusch ▪ Testresultat ◦ Din uppvärmning ◦ Din övriga energianvändning i hemmet ▪ Kom igång-lista för villaägare ▪ Hembelysning ▪ Värmedistribution och reglersystem ▪ Alternativ till glödlampan ▪ Golvvärme ▪ Beskrivning av lågenergilampor ▪ Dåligt fungerande termostater ▪ Lågenergilampan ▪ Biobränsle - ved och pellets innehåller kvicksilver ▪ Ved ▪ Beskrivning av kompaktlysrör ▪ Vedpannor, kaminer och ▪ Beskrivning av kakelugnar halogenglödlampa ”Classic” ▪ Pellets och briketter ▪ Beskrivning av klara ▪ Pelletspannor, brännare och kronljuslampor kaminer ▪ Beskrivning av matta kron- och ▪ Elvärme klotlampor ▪ Tips till dig med direktverkande el ▪ Beskrivning av ▪ Fjärrvärme halogenglödampor energiklass B ▪ Närvärme ▪ Frågor och svar om lågenergilampor ▪ Gas ▪ Information som gör lampköpet enklare ▪ Olja ▪ Utfasning av glödlampan ▪ Solvärme ▪ Fönster och dörrar ▪ Värmepump ▪ Täta kring fönstret ▪ Bergvärme ▪ Hemelektronik och standby ▪ Jord-, sjö- och grundvattenvärme ▪ Datorns energianvändning ▪ Luftvärme ▪ Värme från transformatorer ▪ Energimärkning av ▪ Isolering luftkonditionering och luft- ▪ Brister i isoleringen luftvärmepumpar ▪ Varmvatten och varmvattenberedare ▪ Hitta din leverantör ▪ Energieffektiva kranar och ▪ Offerter och avtal duschmunstycken ▪ Frågor och svar om uppvärmning ▪ Ventilation ▪ Självdragsventilation ▪ Mat och dryck ▪ Frånluftsventilation ▪ Fisk och skaldjur ▪ FTX-system ▪ Frukt och grönt ▪ Vitvaror ▪ Kött ▪ Energimärkning ▪ Konsumtionsvaror ▪ Produkter med energimärkning ◦ Din elräkning och nätavgift ▪ Lampor ▪ Elcertifikat ▪ Kombinerade tvättmaskiner och ▪ Frågor och svar om elavtal/elpriser torktumlare ◦ Producera din egen el ▪ Torktumlare ▪ Producera egen el från solen ▪ Tvättmaskiner ▪ Producera egen el från vind ▪ Diskmaskiner ◦ För dig som bor i lägenhet ▪ Ugnar och spisar ▪ Kom igång-lista för lägenhet ▪ Kylar och frysar ◦ När du ska köpa hus ▪ Tv-apparater ◦ När du ska bygga nytt hus ▪ Luftkonditionering och luft- ▪ Energideklaration för nybyggda hus luftvärmepumpar ▪ Råd till dig som ska bygga nytt ▪ Att göra kalkyler ▪ Passivhus i Lidköping ◦ Din livsstil ▪ Distributionssystem ▪ Vad kan jag göra för klimatet? ▪ Klimatskal ▪ Klimatdeklaration ▪ Värmeförluster runt fönster ▪ Dina resor ▪ Uppvärmningsformer ▪ Ditt fordon ▪ Frågor och svar om uppvärmning ▪ Miljöbilar ◦ När det blir elavbrott ▪ Bilkörning och transporter ▪ Så snabbt blir ditt hus kallt ▪ Dina resor till och från jobbet ▪ Jämförelse - alla hus ▪ Dina fritidsresor ▪ Hitta ditt hus ▪ Bilpool - att dela bil ▪ Ersättning vid elavbrott • Företag ▪ Elintensiv industri ◦ Affärsutveckling och kommersialisering ▪ Annullering av elcertifikat ▪ Samverka inom Cleantech ▪ Ansökan om registrering ▪ Affärsidé inom CleantechEnergy ▪ Befrielse från ▪ Investera i CleantechEnergy deklarationsskyldigheten ▪ Exits ▪ Deklarera kvotplikten ◦ Elcertifikat ▪ Förädlingsvärde ▪ Senaste nytt ▪ Köpa elcertifikat ▪ Gemensam svensk-norsk elcertifikatmarknad ▪ Nystartad verksamhet ▪ Elproducent ▪ Uppdatera dina uppgifter ▪ Ansök om elcertifikat ▪ Uppdelning av företag ▪ Ansök om godkännande ▪ Elanvändare ▪ Ombud ▪ Anmälan om kvotplikt ▪ Tilldelning och försäljning ▪ Annullering av elcertifikat ▪ Tilldelningsperiod för ▪ Deklarera din kvotplikt anläggningar ▪ Köpa elcertifikat ▪ Ändra uppgifter om ▪ Uppdatera dina uppgifter anläggningen ▪ Viktiga datum ▪ Prisinformation ▪ Marknadsstatistik ▪ Kvotpliktig ▪ Om elcertifikatsystemet ▪ Elleverantör ▪ Vem gör vad ▪ Anmälan om kvotplikt ▪ Lag och rätt ▪ Annullering av elcertifikat ▪ Formulär ▪ Deklarera kvotplikten ▪ Nyhetsbrev elcertifikat ▪ Elintensiv industri ▪ Ordlista ▪ Köpa elcertifikat ◦ Energieffektivisering i företag ▪ Prisinformation ▪ Bas- och tillverkningsindustri ▪ Uppdatera dina uppgifter ▪ Elmotorer ▪ Motor Challenge Programme ▪ Nödlägesberedskap i ▪ Om klassificering och märkning energiledningssystem ▪ Fläktar ▪ Exempel på företags arbete med ▪ Motor Challenge Programme energiledning ▪ Följ upp energianvändningen ▪ Exempel – stort plus efter två år ▪ Gott exempel: Ekenäs mekaniska på Pilkington i Halmstad ▪ Gott exempel: OKG ▪ Exempel – nya ögon på ▪ Industrins energianvändning energibesparing ▪ ▪ Kylaggregat Exempel – energi-/miljöpolicy ▪ ▪ Laststyrning Exempel – energikartläggning och energianalys ▪ Pumpar ▪ Exempel – energimål ▪ Motor Challenge Programme ▪ Exempel – inköp av ▪ Tryckluft energieffektiv utrustning ▪ Motor Challenge Programme ▪ Exempel – energieffektiv ▪ Belysning projektering ▪ Frågor och svar om lågenergilampor ▪ Exempel – handlingsplan ▪ Inventera din belysning! ▪ Exempel – drift och underhåll ▪ Greenlight-projektet ▪ Finansiering och inköp ▪ Energikartläggningscheckar ▪ Bidrag och stöd ▪ Energiledning ▪ Ekonomiskt stöd för ▪ Energipolicy, mål och handlingsplan energikartläggning ▪ Standarder och certifiering ▪ Ansökan ▪ Ackrediterade företag för ▪ Uppgifter att certifiering av lämna i ansökan energiledningssystem ▪ När kommer ▪ Certifiering – ett kvitto på beslutet optimal energibesparing ▪ Företag som sökt stödet ▪ Sverige leder ▪ Energikartläggning standardiseringsligan ▪ Förslag till ▪ Samarbete inom åtgärder livsmedelhandeln ▪ Att anlita konsult ▪ Kyldisk med dörrar ▪ Energiplan ▪ Svårt att välja rätt miljövänlig ▪ Rapportering och lösning utbetalning ▪ Hitta din kommunala energi- och ▪ Kontakt klimatrådgivare ▪ Stöd till solvärme ▪ Informations- och utbildningsmaterial ▪ Stöd till solceller ▪ Kartlägg energianvändningen ▪ Konvertering i flerbostadshus ▪ Ekonomiskt stöd för energikartläggning ▪ Livscykelkostnad, LCC ▪ Engagera hela företaget ▪ Beräkna LCC ▪ Nattvandring ▪ Energitjänster ▪ Lokaler och flerbostadshus ▪ Vad är energitjänster? ▪ Bygga och renovera ▪ Nationella energitjänstprojekt ▪ Energideklaration av byggnader ▪ Mallar och checklistor för ▪ EG-direktivet, upphandling utredningar och rapporter ▪ Internationella ▪ Energieffektiva flerbostadshus energitjänstprojekt ▪ Alingsås storsatsar på ▪ Upphandling passivhus ▪ Handel ▪ Hamnhuset i Göteborg ▪ Belysning ▪ Fakta om ▪ Energieffektiv belysning i Borås Hamnhuset ▪ Lampor ▪ Oxtorget i Värnamo ▪ Checklista för handeln ▪ Lagar och regler för byggande ▪ Hemelektronik- och vitvarubutik ▪ Samordning av ▪ Energieffektiv hemelektronik energieffektivisering i byggnader ▪ Livsmedelshandel ▪ Program för byggnader med mycket låg energianvändning, ▪ Äga LÅGAN ▪ Att tänka på vid elavbrott ▪ Solceller ▪ Energianvändning i lokaler och ▪ Goda exempel - solceller flerbostadshus ▪ Förvalta ▪ Energideklaration av byggnader ▪ Energianvändning i lokaler och ▪ EG-direktivet, flerbostadshus utredningar och rapporter ▪ Klimatskal ▪ eNyckeln ▪ Förbättringar av ▪ Två bostadsrättsföreningar klimatskalet ▪ Brf Bellman ▪ Kylsystem ▪ Medlemmar med ▪ Lampor på noterna ▪ Underhåll – dörr ▪ Åtgärdslista ▪ Uppvärmning i lokaler och ▪ Brf Toppsockret flerbostadshus ▪ Bättre utnyttjande ▪ Biobränsle av värme ▪ Fjärrvärme och närvärme ▪ Minskat elbehov ▪ Solvärme och mer förnybar ▪ Värmepump el ▪ Offerter och avtal ▪ Miljöarbetet ▪ Vatten skapar stolthet ▪ Ventilation ▪ Mycket att tjäna ▪ Samordning av på mindre vatten energieffektivisering i byggnader ▪ Skönare inomhus ▪ Hyra efter isolering ▪ Energisnålare kontorsutrustning ▪ Väderstyrning av ▪ Energy Star hjälper värmeväxlaren konsumenter ▪ Åtgärdslista ▪ I dialog med hyresvärden ▪ I dialog med hyresgästen ▪ Samordning av ▪ Verktyg och stöd energieffektivisering i byggnader ▪ Certifiering och revision ▪ PFE av energiledningssystem ▪ Om PFE ▪ Vad gäller för andra ▪ PFE:s framgångsrecept programperioden ▪ Intervjuer med deltagande ▪ Energiintensiven 2011 företag ▪ Tvåårsredovisning ▪ Resultat ▪ Slutredovisning ▪ Investeringar totalt och ▪ Förändringar i företaget per bransch ▪ Avvikelser fastställda åtgärder/ ▪ Utvärdering av PFE inköpsrutiner ▪ Eleffektivisering per ▪ Frågor och svar om PFE bransch ▪ Nyhetsbrev energieffektiv industri ▪ Eleffektivisering per ▪ Transport och resande åtgärdstyp ▪ Resor till och från arbetet ▪ Företag som deltog i PFE:s första ▪ Tjänsteresor programperiod ▪ Bilpool ▪ Kontakta oss ▪ Effektivare fordon ▪ Delta i PFE? ▪ Resfria möten ▪ Vilka företag kan delta? ▪ Resepolicy ▪ Vad förväntas företaget göra? ▪ Sparsam körning och ▪ Hur mycket ska företaget hastighetsanpassning effektivisera? ▪ Transport av gods ▪ Vad tyckte deltagarna under den ▪ Att köpa transporter av gods första programperioden? ▪ Sparsam körning och ▪ Hur ansöker företaget? hastighetsanpassning ▪ Vad gäller för andra ▪ Evald Karlssons Åkeri programperioden ▪ Utnyttja fordonen bättre ▪ För deltagande företag ◦ Energimärkning ▪ Vilka apparater ska märkas? ▪ Standby och off-modeförluster ▪ Energimärkning av luftkonditionering ▪ Torktumlare och luft-luftvärmepumpar ▪ TV-apparater ▪ Frågor och svar ▪ Tvättmaskiner och diskmaskiner ▪ Tips till handlare ▪ Varmvattenberedare ◦ Ekodesign ▪ Hearingar och frukostmöten ▪ Produktgrupper ▪ Frågor och svar om ekodesign ▪ Bildbehandling (utrustning) ▪ Nyhetsbrev ekodesigndirektivet ▪ Cirkulationspumpar ◦ Energihushållning enligt miljöbalken ▪ Datorer och bildskärmar ◦ Hållbarhetskriterier ▪ Digitalboxar (avancerade) ▪ Bakgrund ▪ Digitalboxar (enkla) ▪ Formulär ▪ Elmotorer ▪ Anmälan ▪ Externa nätaggregat ▪ Författningar ▪ Fastbränsleutrustning ▪ Lagen ▪ Fläktar ▪ Förordningen ▪ Frekvensomriktare ▪ Föreskrifter ▪ Gatu- och kontorsbelysning ▪ Oberoende granskare ▪ Kontorsbelysning - tidigare ▪ Rapporteringsskyldig aktör förslag ▪ Anmälan ▪ Hembelysning I ▪ Rapportering ▪ Kylar och frysar hushåll ▪ Oberoende granskning ▪ Kylar och frysar kommersiellt bruk ▪ Kontrollsystem ▪ Ljud och bild: dvd, blueray, projektorer, ▪ Beräkning av växthusgasminskning digitala fotoramar, spel ▪ Arbetsprocessen med hållbarhetskriterier ▪ Luftkonditionering ▪ Energimyndighetens roll ▪ Pannor ▪ Internationell verksamhet ▪ Pumpar ▪ Frågor och svar ◦ Handel med utsläppsrätter ◦ Trygg energiförsörjning ▪ Svenskt Utsläppsrättssystem - SUS ◦ Ursprungsgarantier ▪ Rapporter ▪ Ansökan och utfärdande ▪ SUS Rapportverktyg ▪ Handel ▪ Kyoto-enheter i SUS ▪ Annullering ▪ CITL ▪ Mer om ursprungsgarantier ▪ Fullgörande ▪ Vem gör vad? ▪ Ansök om behörighet till SUS ▪ Blanketter och formulär ▪ Lagar och Referenser ▪ Frågor och svar ▪ Utsläppshandel i EU • Forskning ▪ Ett år i utsläppsrättssystemet ◦ Nyheter ▪ Frågor och svar ▪ Utlysning NER300 ▪ Vem gör vad ▪ Nyhetsarkiv 2009 ▪ Manual för SUS ▪ Nyhetsarkiv 2008 ▪ Referensverk för SUS ▪ Nyhetsarkiv 2007 ◦ Klimatkompensation ▪ Nyhetsarkiv 2006 ▪ Hur går det till att klimatkompensera? ▪ Nyhetsarkiv 2005 ▪ Välj rätt vid klimatkompensation ◦ Strategiska forskningsområden ▪ Reduktionsenheter vid klimatkompensation ▪ 20 områden - 43 miljöer ◦ Koldioxidvärdering av energianvändning ▪ Energi ▪ Klimateffekter av förändrad energitillförsel ▪ Uppföljning och utvärdering ▪ Vad kan företaget göra för klimatet? ◦ Söka stöd och rapportera ◦ Program för energieffektivisering i energiintensiv ▪ Söka stöd elektroniskt industri ▪ Söka stöd med blanketter ◦ Statistik - energianvändning ▪ Rapportering med blanketter ◦ Teknikupphandling ◦ Projektdatabas ▪ Vad är en teknikupphandling? ◦ Bränsleforskning ◦ Tester av energikrävande produkter ▪ Bränsleprogrammet ▪ Lantbruk ▪ Internationella forskningsprojekt ▪ Skog ▪ Programutvärdering ▪ Förädling av bränslen ▪ Länkar ▪ Strategisk kunskap ◦ Energisystemstudier ▪ Energigasteknik ▪ Allmänna energisystemstudier ▪ Materialteknik och termiska energiprocesser ▪ Forskningsarena 25-26 augusti ▪ Småskalig värmeförsörjning med biobränslen ▪ Forskningsresultat ▪ ERA-NET Bioenergy ▪ Programkonferens Katrineholm 6-7 maj ▪ Turbokraft ▪ Program Uthållig kommun ▪ Värmeforsk ▪ Forskare som beviljats finansiering ▪ Avslutade program ▪ Program Samordnad stadsutveckling ▪ Aska och askåterföring ▪ Program LETS ▪ Biobränslen och miljön ▪ Internationell klimatpolitik ▪ Energirelaterad strömningsmekanik ▪ Program Energisystem ▪ Fasta bränslen från jordbruksmark ▪ Ny kurs i energisystem för doktorander ▪ Förbränning och förgasning av fasta finansierade av Energimyndigheten bränslen för kraftvärmeproduktion ◦ Grundforskning ▪ Kolbalanser ▪ Grundforskningskommittén ▪ Termiska processer för elproduktion ◦ Industriforskning ▪ Utsläpp och luftkvalitet ▪ Järn och stål ▪ Forskningsresultat ▪ Jernkontoret ◦ Byggforskning ▪ Swerea MEFOS ▪ CERBOF byggforskningsprogram ▪ Gruv och mineral ▪ Effektivare kyl- och värmepumpssystem – ▪ MinFo EFFSYS 2 ▪ Gjuteri och verkstad ▪ Fjärrvärmeforskning ▪ Swerea SWECAST ▪ Solvärme ▪ Massa-och pappersteknik ▪ Frågor och svar om solenergi ▪ Processintegration ▪ Plast-, livsmedel och kemi ▪ Artikel: Klart för vågkraft ◦ Kraftforskning ◦ Transportforskning ▪ Elkraftteknik ▪ Energieffektiva fordon ▪ ELEKTRA ▪ Bränslecellsfordon ▪ Solel ▪ Elfordon ▪ Frågor och svar om solenergi ▪ Hybridfordon ▪ Solceller håller i minst 25 år ▪ Konventionella fordon ▪ Ångström Solar Center ▪ Förnybara drivmedel ▪ CIGS-tunnfilmssolceller ▪ Biodiesel ▪ CIGS-tunnfilmssolceller, etapp 1 ▪ Syntetiska drivmedel ▪ CIGS-tunnfilmssolceller, etapp 2 ▪ Biogas ▪ Förändrat stöd till ▪ El solcellsforskning efter tyskt ▪ Etanol uppköp ◦ Energi, IT och Design ▪ Midsummer AB, ljuset på ◦ Forskarprofilen kostnadseffektivitet ◦ Kompetenscentrum ▪ Framtidens solcell härmar fotosyntes • Internationellt ▪ Grätzelsolceller för ◦ Internationellt klimatsamarbete utomhusapplikationer ▪ Flexibla mekanismer - CDM, JI och HUR ▪ Grätzelsolceller etapp 1 ▪ Om CDM och JI ▪ Grätzelsolceller etapp 2 ▪ Så kontrolleras CDM och JI ▪ SolEl-programmet ▪ Projektvillkor ▪ IEA PVPS ▪ Projektcykel ▪ Vattenkraft ▪ Länkdirektivet ▪ Vindkraft ▪ Sveriges CDM och JI-program ▪ Vågkraft ▪ Svenska CDM- och JI-projekt ▪ Lysekilsprojektet ▪ Sveriges deltagande i CDM- och ▪ Artikel: Små miljörisker med JI-fonder vågkraft ▪ Handel med utsläppsrätter ▪ ELENA: European Local ▪ Utsläppshandel i EU Energy Assistance ▪ Vem gör vad ▪ Sustainable Energy Week ▪ Projektmyndigheten 2011 ▪ Letter of Approval (CDM) ▪ Sustainable ▪ Letter of Approval (JI) Energy for Europe ▪ Letter of approval (JI i Sverige) Campaign ▪ ▪ Utfärdade LoA Planeringsbidrag för LIFE+ ▪ Internationella klimatförhandlingar ▪ BioGrace ▪ Bakgrund internationella ▪ klimatförhandlingar EU:s sjunde ramprogram (FP7) för forskning, teknisk utveckling ▪ Kapacitetsutbyggnads-programmet och demonstration ▪ Svensk energi- och miljöteknikexport ▪ FoU-stöd till små och ▪ Klimatpolitiska forskningsprogrammet medelstora företag ▪ Förkortningar och begrepp ▪ Sveriges deltagande i FP7 ◦ Internationellt energisamarbete ▪ Informationsturné i ▪ Energifrågan inom EU Sverige om de europeiska ▪ Aktuellt inom EU FoU-programmen ▪ Kommissionens andra energipaket ▪ EU:s externa program ▪ Kommissionens första paket för ▪ Instrument for Pre- ny energipolitik Accession Assistance ▪ EU:s handlingsplan för (IPA) energibesparing ▪ European Neighbourhood ▪ EU-program för energi Partner Instrument ▪ CIP - Ramprogram för (ENPI) konkurrenskraft och innovation ▪ Development ▪ Intelligent energi - Europa 2 Cooperation Instrument (IEE2) (DCI) ▪ European Development ▪ Ryssland-Sverige Fund (EDF) ▪ Ukraina-Sverige ▪ Sveriges ordförandeskap 2009 ▪ USA-Sverige ▪ SET Plan Conference 2009 ◦ Exportfrämjande ▪ EU-lagstiftning inom energiområdet ▪ World Future Energy Summit i Abu Dhabi ▪ Transeuropeiska energinätet ▪ Lyckad satsning i Abu Dhabi ▪ EU-länkar ▪ Greenbuild i Chicago ▪ ERA-NET Bioenergy ▪ DIREC i New Dehli ▪ Guider till EU ▪ SymbioCity vann Swedish Design Award ▪ International Energy Agency (IEA) ▪ Spelet SymbioCity lär ut hållbar utveckling ▪ Unikt globalt samarbete • Press ▪ Tekniksamarbete inom IEA (IA) ◦ Pressmeddelanden ▪ IEA:s kommittéer och arbetsgrupper ▪ Pressmeddelanden 2010 ▪ European Energy Network ▪ Pressmeddelanden 2009 ▪ EnR-möte i Göteborg ▪ Pressmeddelanden 2008 ▪ Norden, Östersjön och Barents ▪ Pressmeddelanden 2007 ▪ Toppforskningsinitiativet ▪ Pressmeddelanden 2006 ▪ Bli Nordisk Energikommun 2011! ▪ Pressmeddelanden 2005 ▪ Bioenergy Promotion Project ◦ Nyheter ▪ Innovationsrace på Expo 2010 ▪ Nyhetsarkiv 2010 ▪ Innovationsrace avslutat ▪ Nyhetsarkiv 2009 ▪ Innovationsrace och SymbioCity Forum ▪ Nyhetsarkiv 2008 ▪ Energy charter/PEEREA ▪ Nyhetsarkiv 2007 ◦ Bilaterala samarbeten ▪ Nyhetsarkiv 2006 ▪ Resebidrag för bilateralt samarbete ▪ Nyhetsarkiv 2005 ▪ Brasilien-Sverige ◦ Lyckade insatser ▪ Indien-Sverige ◦ Prenumerera ▪ Kina-Sverige ▪ Prenumerera på webbplatsens nyheter via RSS ▪ Prenumerera på våra nyhetsbrev Elmarknadsinspektionen Start - EI.se ▪ Nyhetsbrev Bioenergy Promotion ▪ Nyhetsbrev ekodesign och Webbkarta Webbkarta - EI.se energimärkning ▪ Nyhetsbrev elcertifikat • För energikunder ▪ Nyhetsbrev energi- och klimatrådgivare ◦ El ▪ Nyhetsbrev energieffektiv industri ▪ Min elräkning ▪ Nyhetsbrev energieffektiva myndigheter ▪ Min elmätare ▪ Nyhetsbrev energiforskning ▪ Kollektivmätning med gemensam ▪ Nyhetsbrev hållbarhetskriterier mätare ▪ Nyhetsbrev Styrel ▪ Byta elhandlare ▪ Nyhetsbrev stöd till energieffektivisering ▪ När du flyttar i kommuner och landsting ▪ Nätanslutning och avgifter ▪ Nyhetsbrev ursprungsgarantier för el ▪ Blanketter ▪ Nyhetsbrev Uthålllig kommun ▪ Statistik om energimarknaderna ▪ Nyhetsbrev vindkraft ◦ Naturgas ▪ Prenumerera på tidningen Energivärlden ▪ Byta naturgashandlare ◦ Grafisk profil och logotyper ▪ Marknaden för naturgas ◦ Foton ◦ Fjärrvärme ◦ Tidningen Energivärlden ▪ Marknaden för fjärrvärme ◦ Energilänkar ▪ Marknadsbeskrivning ◦ Kalender ▪ Prisbildning • Ämne ▪ Slutkund • För energiföretag ◦ El ▪ Tarifftillsyn ▪ Tarifftillsyn 2003 ▪ Tarifftillsyn 2004-2007 Från Internet 3 april 2011 ▪ Leveranskvalitet och leveranssäkerhet ▪ Avbrott - långvariga och omfattande ▪ Övervakningsplaner ▪ Elnätsföretagens skyldighet att ▪ Inrapporterade tariffer och årsrapporter rapportera elavbrott från elnätsföretag ▪ Tekniska krav - funktionskrav och ▪ Nätanslutning och avgifter trädsäkring ▪ Inrapportering för elhandelsföretag ▪ Risk- och sårbarhetsanalyser för ▪ Egen elproduktion elnätsföretag ▪ Svenska Kraftnäts metoder för att utforma ▪ Förhandsreglering av elnätstariffer balansavtal ▪ Nyhetsbrev Förhandsregleringen ◦ Naturgas ▪ Nyhetsbrev 24 mars ▪ Förhandsreglering av naturgastariffer ▪ Nyhetsbrev 1 mars ▪ Årsrapporter naturgas ▪ Nyhetsbrev 10 februari ▪ Inrapporterade data ▪ Nyhetsbrev 23 december ▪ Tillsyn över naturgasmarknaden ▪ Nyhetsbrev 1 december ▪ Svenska Kraftnäts metoder för att ▪ Nyhetsbrev 15 november utforma balansavtal ▪ Avläsning av elmätare ▪ Övervakningsplaner ▪ Så ska elkund informeras om enskilda ◦ Fjärrvärme mätvärden ▪ Inrapportering fjärrvärmeföretag ▪ Nätkoncessioner ▪ Inrapporterade data ▪ Förordning om undantag från • Internationellt koncession ◦ EU-samarbeten ▪ Kablifiering av elnät ▪ EU-samarbeten och yttranden ▪ Beslut om undantag från nätkoncession ◦ Nordreg 2009 • För press ▪ Beslut om undantag från nätkoncession ◦ Aktuellt från inspektionen 2010 ◦ Pressmeddelanden ▪ Inrapportering elnätsföretag ◦ Bilder på ledningen ▪ Årsrapporter ◦ Det här talar vi om på Energiutblick ▪ Tariffrapportering • Om oss ◦ Lediga tjänster Statens va-nämnd ▪ Tillsatta tjänster Statens va-nämnd handlägger mål enligt lagen om allmänna vatten- ▪ Vad vi kan erbjuda dig och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen om allmänna ◦ Organisation värmesystem. ▪ Ledning Kärnavfallsfonden ◦ Kontakt Kärnavfallsfondens styrelse förvaltar medel som avsatts i en fond för ▪ Vem gör vad att finansiera framtida utgifter för använt kärnbränsle och annat ◦ Upphandling radioaktivt avfall. ◦ Om webbplatsen ▪ Anpassa Strålsäkerhetsmyndigheten ▪ Sociala webbplatser och e-prenumeration Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit över ansvar och uppgifter från ▪ Om cookies Statens kärnkraftinspektion, SKI, och Statens strålskyddsinstitut, SSI, ▪ Hjälpprogram och teknik vilka upphörde den 30 juni 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar för att skydda människor och miljö från skadlig verkan av strålning, nu ▪ Sociala webbplatser och i framtiden. ◦ Diarium ▪ Hjälp - E-diarium Elsäkerhetsverket • Publikationer Elsäkerhetsverket arbetar för att förebygga att människor och egendom ◦ Broschyrer och informationsblad skadas av el. De arbetar också för att elektriska apparater och ◦ Rapporter 2011 elinstallationer är konstruerade och utförda på ett sådant sätt att de inte ◦ Rapporter 2010 stör utrustning för radio och telekommunikation och andra apparater. ◦ Rapporter 2009 Box 4, 681 21 Kristinehamn ◦ Rapporter 2008 Telefon 0550-851 00 ◦ Rapporter 2007 E-post: [email protected] ◦ Rapporter 2006-2005 • Lagar och regler Oljekrisnämnden ◦ Föreskrifter Oljekrisnämnden är en domstolsliknande myndighet som handlägger ◦ Upphävda föreskrifter vissa ersättningsfrågor enligt oljekrislagen (1975:197). ◦ Svensk lagstiftning Nämnden nås genom: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm ◦ EU-lagstiftning Från Internet 3 april 2011 Telefon 08-405 10 00registrator[@]enterprise.ministry.se 645 Användning av inventarier o d. Konsumentverket Konsumentverket - Startsida - Konsumentverket Här även länkgrupper som gäller fler av områdena 641-649 Webbkarta Webbkarta - Konsumentverket Libris/SAB: (DC 645, DK 645). • Ämnen ◦ Barnsäkerhet ◦ Bilar ◦ Boende ◦ Din rätt som konsument ◦ E-handel ◦ Energi ◦ Etiska varor ◦ Hållbar konsumtion ◦ Internet och IT ◦ Mat ◦ Miljö ◦ Privatekonomi ◦ Reklam ◦ Resor ◦ Säkra varor och tjänster ◦ Stöd till organisationer ◦ Telefoni ◦ Tillgänglig handel • Tema personlig rådgivning ◦ Konsumentvägledningen – finns där du finns ◦ Konsumenternas Bank- och finansbyrå – förenklar en ◦ Anmäla spam svår marknad ◦ Bilar ◦ Konsumenternas elrådgivningsbyrå – smarta tips gör ◦ Resor dig till en bättre elkund ◦ E-handel ◦ Konsumenternas tele- TV- & Internetbyrå – hjälper dig ◦ Boende med dina abonnemang ◦ Vara eller tjänst du inte beställt ◦ Konsumenternas försäkringsbyrå – ger dig koll på dina ◦ Telefonbedrägerier försäkringsavtal ◦ Konsumentvägledning efter köp ◦ Konsument Europa – när du handlar över gränserna ◦ Konsumentbyråerna inom EU ◦ • Köpa Allmänna reklamationsnämnden ◦ Handla från andra EU-länder ◦ Din rätt som konsument ◦ ◦ Bilar Problem efter köpet - så här gjorde vi • Skola ◦ Boende ◦ Skolmaterial ◦ E-handel ◦ Lektionsbanken ◦ Handla hållbart ◦ Ung Konsument ◦ Mat ◦ Konsumentverket och skolan ◦ Miljömärkning ◦ Ta hjälp av kommunen ◦ Privatekonomi ◦ Nyheter ◦ Resor ◦ Beställ utbildningsmaterial ◦ Tester av produkter ◦ Kontakt ◦ Prisjämförelser på Internet • Företag ◦ Konsumentvägledning före köp ◦ Aktuellt ◦ Konsumentbyråerna ◦ Marknadsföring ◦ Handla från andra EU-länder ◦ Avtal • Klaga ◦ Företag och säkerhet ◦ Din rätt som konsument ◦ Handel i butik ◦ Klagoguiden ◦ Distanshandel ◦ Anmäla till Konsumentverket ◦ Handel med tjänster ◦ Om Konsumentombudsmannen ◦ Om prisinformation ◦ Kontakt ◦ Reklamation ◦ Forskning ◦ Författningssamling ◦ Funktionshinderfrågor ◦ Branschöverenskommelser ◦ Hitta till oss ◦ Vägledningar ◦ Jobba hos oss ◦ Andra webbplatser ◦ Konsumentverket i sociala mediekanaler • Lag och rätt ◦ Myndighetens styrdokument ◦ Din rätt som konsument ◦ Om webbplatsen ◦ Lagar ◦ Remissyttranden ◦ KO:s rättsärenden ◦ Råd och samarbeten ◦ Marknadsföring ◦ Upphandlingar ◦ Juridik i butiken ◦ Utvecklingsstöd ◦ Konsumentverkets författningssamling • Personlig rådgivning ◦ Anmäla ◦ Om kommunal personlig rådgivning ◦ Nyheter ◦ Fler vägar till personlig rådgivning • Press • Verktyg ◦ Pressmeddelanden ◦ Anmäl spam ◦ Prenumerera ◦ Bilkalkylen ◦ Nyhetsbrev ◦ Bredbandstest ◦ Porträttbilder ◦ Budgetkalkylen ◦ Vanliga frågor ◦ Elpriser ◦ Aktuellt ◦ Energikalkylen ◦ Publicerat ◦ Klagoguiden ◦ Massmediepolicy ◦ Lektionsbanken ◦ Andra presskontakter ◦ Miljömätaren • Om oss ◦ Nybilsguiden ◦ Vad gör Konsumentverket och KO? ◦ Telepriskollen • Nyheter ◦ Dina pengar ◦ Nyhetsartiklar ◦ Budget- och skuldrådgivning ◦ Pressmeddelanden ◦ Vill du klaga på det som du köpt? ◦ Varningar ◦ Vad är ångerrätt? ◦ RSS från Konsumentverket ◦ Vad är öppet köp? ◦ Prenumerera ◦ Vad är bytesrätt? • Svar från rådgivarna ◦ Vad är garanti? ◦ Sök bland frågor och svar ◦ Vad är ett kvitto? ◦ Vanliga frågor ◦ Säkra varor • Om webbplatsen • Other languages ﻋﺮﺑﻲ ((Arabiska ◦ Kontakt ◦ ﻔﺎﺭﺴﻰ ((Persiska ◦ Policy om personuppgifter ◦ ﻛﻮﺭﺩﯼ-ﺳﯚﺭﺍﻧﯽ ((Sydkurdiska ◦ Så får du använda vårt material ◦ ◦ Länkningspolicy ◦ Bosanski/hrvatski/srpski (Bosniska/kroatiska/serbiska) ◦ Cookies ◦ Deutsch (Tyska) ◦ När du vill gå vidare ◦ English (Engelska) ◦ Prenumerera ◦ Español (Spanska) ◦ RSS från Konsumentverket ◦ Français (Franska) ◦ Tillgänglighet ◦ Polski (Polska) ◦ Webbkarta ◦ Shqip (Albanska) • Sök ◦ Suomi (Finska) • Anpassa webbplatsen • Bilar ◦ Teckenspråk ◦ Nybilsguiden ◦ Lyssna ◦ Bilkalkylen ◦ Tillgänglighet ◦ Köpa av privatperson • Lättläst ◦ Köpa av bilhandlare ◦ Om Konsumentverket ◦ Sälja som privatperson ◦ Konsumentvägledning ◦ Underhåll av bil ◦ Andra som kan hjälpa konsumenter ◦ Adresser ◦ Juridik i butiken ◦ Nyheter ◦ Specialkoster • Boende ◦ Mat och miljö ◦ Anlita hantverkare • Miljö ◦ Branschöverenskommelser ◦ Resor och miljö ◦ Boende och miljö ◦ Mat och miljö ◦ Nyheter ◦ Boende och miljö • Energi ◦ Miljömärkning ◦ Branschöverenskommelser ◦ Miljömätaren ◦ Nyheter ◦ Nyheter ◦ Elpriser • Privatekonomi • Etiska varor ◦ Budget ◦ Verktyg för etisk konsumtion ◦ Försäkringar • Hållbar konsumtion ◦ Hushållets kostnader ◦ Att konsumera hållbart ◦ Låna • Internet och IT ◦ Material om privatekonomi ◦ Bredband ◦ Nyheter ◦ Internetsäkerhet ◦ Skulder ◦ Värderingstjänster på Internet ◦ Spara ◦ Mobila tjänster i utlandet • Resor ◦ Nyheter ◦ Klagoguiden Resor • Reklam ◦ Marknadsföring av resor ◦ Nej till reklam ◦ Avtalsvillkor för resor ◦ Reklam till barn ◦ Flyg ◦ Reklam & livsmedel ◦ Paketresa/Charter ◦ Reklam & miljö ◦ Tåg ◦ TV- och radioreklam ◦ Båt ◦ Pristävlingar i reklam ◦ Buss • Mat ◦ Resa som funktionshindrad • Telefoni ◦ Resegaranti ◦ Telefonbedrägerier ◦ Semesterboende ◦ Överklaga betalteleräkningar ◦ Utbytesstudent/Skolår ◦ Mobila tjänster i utlandet ◦ Branschöverenskommelser • Tillgänglig handel ◦ Försäkring vid utlandsresa ◦ Tjäna på en tillgänglig butik ◦ Klaga och anmäla ◦ Butik för alla – webbkurs om tillgänglighet ◦ Resor och miljö ◦ Andra myndigheter ◦ Nyheter • Stöd till organisationer ◦ Allmänna villkor ◦ Organisationsstöd ◦ Verksamhetsstöd ◦ Projektstöd ◦ Så ansöker du ◦ Efter att du skickat din ansökan • Säkra varor och tjänster ◦ Anmäl farlig vara eller tjänst ◦ Barnsäkerhet ◦ CE-märkning ◦ Filmer om säkerhet ◦ Personlig skyddsutrustning ◦ Säkert hemma ◦ Skadestatistik ◦ Sport och fritid ◦ Tjänstesäkerhet ◦ Varningar Från Internet 3 april 2011 Allmänna reklamationsnämnden (ARN) Box 174, 101 23 Stockholm Tfn 08 - 508 860 00 Arbetsområde: prövar opartiskt - och utan avgift för parterna - konsumenttvister. Anmälan kan göras av en enskild konsument som har en tvist med en näringsidkare om köp av en vara, tjänst eller annan nyttighet.

Miljömärkning Sverige AB 118 80 Stockholm Tfn 08-55 55 24 00 Arbetsområde: sköter det praktiska arbetet med att ta fram kriterier samt kontrollera och utfärda licenser för Svanen och Blomman - Nordens respektive EU:s ofﬁciella miljömärkning. 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d).

Libris/SAB: Qcd Personlig hygien Qcc Kläder och sömnad (DC 646, DK 646 Kläder, kroppsvård). 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och Konsumentverkets hushållsbudgetar för utgifter. 2011 + bostadskostnader mm.

Libris/SAB: Qci Privatekonomi (DC 647, DK 647 Hushållsekonomi ) I Konsumentverkets broschyr "Koll på pengarna 201l" ﬁnns beräkningar för år 201l. Koll på pengarna Konsumentverket anger:

Beräkningarna innebär inte en mycket låg standard, men det är inte heller någon lyxnivå. Du ska klara dig även på längre sikt. I beräk- ningarna förutsätts att du inte har några funktionsnedsättningar eller sjukdomar som innebär extra utgifter för till exempel hjälpmedel eller mediciner. Det förutsätts också att du bor i lägenhet och inte har några utgifter för trädgård eller reparationer. Observera att inte alla hushållskostnader ingår i beräkningarna. Kostnader som inte ingår är till exempel för resor, hälso- och sjukvård, glasögon, presenter, semester, kalas, alkohol, tobak och spel.

Individuella kostnader per månad:

Livsmedel: Mat: Alla måltider i hemmet. Matkostnad för alla måltider i Konsumentverkets matsedel. Det är en fyraveckors näringsberäknad matsedel som täcker dagsbehovet av energi och näring för respektive åldersgrupp. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och 2–3 mellanmål.

Alla måltider i hemmet utom lunch. Matkostnad utom lunch fem dagar per vecka. (Barnen äter i skolan och vuxna äter på restaurang). Övriga matkostnader som du har för exempelvis festmåltider och extra ﬁka (hemma eller på uteställe) ingår inte i beräkningen. Du måste själv Mobiltelefon: Kostnaden för telefon med kontantkort. lägga till den kostnad du har för detta. Om du är ensamboende lägger Vuxen 150 kr/mån. du till cirka 100 kronor per månad för ökade kostnader på grund av mindre förpackningar och större svinn. Barn- och ungdomsförsäkring: Kostnad för sjuk- och olycksfalls- försäkring för barn och ungdomar. Försäkringen avser även sjukdom Alla mål äts hemma (Utom tilläggen 100 kr): samt olycksfall under fritid. -17 år 110 kr/mån Kvinna 18-30 år 1620 kr per mån. 31-60 år 1580 kr. 61-74 år 1470 kr. 75- år 1430 kr. Gemensamma kostnader per månad: Säg kvinna 18-60 år1590 kr per mån. 61- år 1450 kr/mån. Man 18-30 år 2100 kr. 31-60 år 1990 kr. 61- 74 år 1820 kr. 75- år 1590 Förbrukningsvaror: Dagligvaror som främst används för vård och kr skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och Säg man 18-60 år 2020 kr per mån. 61- år 1710 kr/mån hushållspapper m.m. 1 person 100 kr per mån. 2 pers 130 kr. (Om lunch äts ute 5 dagar i veckan blir livsmedelskostnaderna hemma cirka 340 kr/mån lägre för kvinnor och 420 kr lägre för män i åldrarna Hemutrustning: Möbler, husgeråd, tv, dator m.m. Frys, diskmaskin 18-60 år.) och tvättmaskin ingår inte. 1 pers 440 kr per mån, 2 pers 530 kr.

Personlig hygien inkl. tandvård: Gäller sådant som tvål, tandkräm, Medier: Kostnad för bredband, fast telefoni, tv-licens och dagstidning blöjor, hårklippning m.m. samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök m.m. 1 pers 920 kr per mån, 2 pers 950 kr. (undersökning) för vuxna. Kvinna 18-49 år 430 kr per mån. 50- år 400kr. Säg 18-60 år 410 kr. Hemförsäkring: Kostar olika beroende på hemmets försäkringsbe- Man 18- år 370 kr. lopp och bostadsort. Storstad: över 200 000 invånare. Mellanstor stad: För 18- och 19-åringar minskas summan med cirka 55 kr/månad p.g.a. 50 000– 200 000 invånare. Mindre tätort: under 50 000 invånare. fri tandvård. I person storstad 150 kr per mån. 2 pers 150 kr. (Mellanstad 100/110. Mindre tätort 80/80.) Kläder, skor: Ett basbehov av vanliga kläder och skor som används till vardags, på fritiden och för något festligare tillfälle. Här ingår även El. 2010 angavs: Den här posten är en uppskattad genomsnittlig tillbehör som väska, klocka och paraply. förbrukning i kilowatt i hyreslägenhet: 1 person 180 kWh per månad, Vuxen 530 kr/mån. 2 personer 240 kWh. El i Stockholm fast avgift ca 60 kr per mån. KWh-pris ca 1,50 kr. (Fortum) Gör: Fritid, lek: Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, 1 person 330 kr per mån. 2 pers 420 kr. föreningsavgift m.m. Vuxen person 460 kr/mån. Övrigt: bostadsföretagen och de privata fastighetsägarna höjde hyrorna lika mycket med 1,6 procent. Kollektivresor och fackavgifter (inkl a-kassa): För en 20-åring i Tabellen nedan visar den genomsnittliga månadshyran för en Karlstad anger Konsumentverket: Kollektiva lokalresor 500 kr per lägenhet på 3 rum och kök i olika regioner. Storstäderna har en högre månad och fackavgifter (inkl a-kassa) 450 kr per månad. Summa hyresnivå än de mindre kommunerna. 950x12= 11400 per år. Säg 640+450 = 13080 kr per år. I Stockholm kostar busskort 690 kr per mån (pensionär 420 kr). Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2010 efter region Riket 5 644 ± 47 För åldrar 18-60 år är kostnaderna enligt uppställning i det Stor-Stockholm 6 214 ± 107 (110,1% av riket) följande. Stor-Göteborg 5 759 ± 91 (102,0% av riket) För livsmedel räknas här med att alla mål äts hemma (matlåda till Övriga större kommuner 5 647 ± 81 (100,1% av riket) arbetet), för ensamboende ska läggas till 100 kr per månad. Övriga mindre kommuner 5 217 ± 72 ( 92,4% av riket) Hemförsäkring i storstad. Kostnader för alkohol, tobak, tips och Gränsen mellan större och mindre kommuner går vid 75 000 invånare. spel ingår inte i någon av posterna. Genomsnittlig ny månadshyra för 2 rum och kök 2010 blir Bostadskostnader: 4542 x 1,016= 4615kr/mån = 55376 kr/år. Genomsnittlig hyra för hyreslägenheter i riket 2009 enligt SCBs Statistiska medelanden BO 39 SM 0901 var Nästa publicering från SCB: 2011-09-29 2 rok 4542 kr per mån = 54504 kr per år. 3 rok 5532 kr per mån = 66384 kr per år. Genomsnittlig hyra för hyreslägenheter i riket 2011 Antag hyreshöjning 2010-2011 1,6% Pressmeddelande från SCB 2010-10-01 09:30 Nr 2010:264: Hyror 2011 blir då: Hyror i bostadslägenheter: I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,6 2rok 4689 kr/mån. Säg 4700 kr/mån = 56400 kr/år procent mellan åren 2009 och 2010. Året innan var höjningen 3,3 3rok 5734 kr/mån. Säg 5700 kr/mån = 68400 kr/år procent. En trerummare kostar nu i genomsnitt 5 644 kronor, priserna Konsumentverket anger för 2011 bostadskostnad 4900 kr per månad varierar i olika delar av landet. Hyran är 65 procent högre i (inkl el) för ensam 20 år som bor i egen lägenhet 2rok i Karlstad. Utan nyproducerade lägenheter. el 330 kr blir det 4570 kr per mån. Den genomsnittliga hyreshöjningen var minst, 1,2 procent, i Stor- Göteborg och störst, 2,1 procent i Stor-Stockholm. De kommunala Utrymmesstandard : Enligt Diagram 10.2, sid 225 i SCBs Bostads- och byggnadsstatistisk Månadskostnader år 2011, förvärvs- årsbok 2008, hade i hyreslägenheter 2002: arbetande icke-pensionärer: Hushåll med en person - 64 år i genomsnitt ca 1,8 rok (1,77), 65 - år cirka 2,0 rok (2,08). Individuella respektive Hushåll med makar, 2 personer - 64 år cirka 2,8 rok (2,72), 65 - år gemensamma kostnader: Ensam man Ensam kv. Makar cirka 3,0 rok (2,98). Livsmedel. Alla mål äts (Siffrorna inom parentes från tabell 10.7 på sid 230 i årsboken). hemma eller matlåda 2020+100 1590+100 2020+1590 I bostadsrättslägenheter, tab 10.7 ungefär som i hyrslägenheter: Ensam - 64 år 1,95 rok, 65 - år 2,46. Makar - 64 år 2,92 rok, 65- år 3,14 rok. Hygien (personlig) 370 430 370+430 I småhus är rumsantalen cika 2 rum större än i hyrslägenheter: Ensam - 64 år 4,17 rok, 65 - år 4,19. Makar - 64 år 4,72, 65 - år 4,64 rok. Kläder och skor 530 530 530+530 Mot bakgrunden av dessa siffor är det rimligt att räkna med 2rok för ensam och 3rok för makar. (Utan barn). Lek och fritid 460 460 460+460 Boverkets principer för bostadsytor innebär att 2 rok för ensam och 3 rok för makar ger likvärdig bostandard. Mobiltelefon 150 150 150+150 Förbrukningsvaror 100 100 130 Bostadskostnader 2011: 1 person 2 rok 4700 kr per mån = 56400 kr per år. Hemutrustning 2 personer 3 rok 5700 kr per mån = 68400 kr per år. (inklusive dator) 440 440 530 Räknat för riksgenomsnitt. Media (Fast telefon, Om man antar hyresökning 2010-2011 3,2% Internet mm) 920 920 950 blir hyrona 2011 högre per månad: 2rok 4615 x 0,016 = 74 kr/mån = 888 kr/år Hemförsäkring 150 150 150 3rok 5664 x 0,016 = 91 kr/mån = 1092kr/år Hushålls-el 330 330 420

Summa per månad 2011 5570 5200 8870 Genomsnitt för ensam man + kv/mån 5385 Pensionärer 2011. Årskostnader år 2011, förvärvs- I förhållande till förvärvsarbetande ickepensionärer: arbetande icke-pensionärer: Livsmedel: man 1710 kr per mån = 310 kr lägre per månad, kvinna 1450 = 140 kr lägre, genomsnitt m+kv 225 kr lägre per mån = 2700 kr Individuella respektive per år. gemensamma kostnader: Ensam man Ensam kv. Makar Busskort: 270 kr lägre per mån = 3240 kr per år. Summa per månad 2010 5570 5200 8870 Fackavgift: 450 kr lägre per månad =5400 kr per år. enligt månadsedovisningen. Läkare och läkemedel : 900+1800 = 2700 kr högre per år. Genomsnitt för Summa: Ensam 8640 kr lägre. Makar 17280 lägre . ensam man + kv/mån 5385 Hemtjänst: (lågt räknat) ensam 1200 kr per år, makar 1800 per år. Summa cirka ensam 7440 kr, makar tillsammans cirka 15480 kr 2011 per år: 64620 106440 lägre än förvärvsarbetande icke-pensionär. Bostadshyra per år säg : Säg totalsumma: Ensam 2rok, 12x 4700 56400 Ensam : 134100-7440 = 126660 , säg 127000 Makar 3rok, 12x 5700 68400 Makar tillsammans: 201000-15480 = 185520 säg 186000 Summa per år 2010, bostad + övrigt 121020 174840 Makar 146 % av ensam Förvärvsarbetande:arbets- resor+ fackavgifter säg 13080 26160 17 januari 2011 Sven Wimnell

Summa per år 2011: bostad + övrigt 134100 201000 Här är inget räknat för höga semesterkostnader eller andra resor än lokalresor.

Säg för enkelhets skull, avrundat 134 000 201 000

Makar 150 % av ensam.

Ensam man 136320 Ensam kvinna 131880 Från Skatteverkets: “Skatter i Sverige. Skattestatistisk Den skattesänkning som redovisas i tabellen gäller för personer som årsbok 2010.” har hela sin inkomst från arbete samt är under 65 år. Av tabellen framgår att det ekonomiska utbytet av att gå från t.ex. heltidsarbets- löshet till heltidsarbete med en årsinkomst på 250 000 kr ökar, på “Beräkning av ordinarie grundavdrag (personer under 65 år) i grund av jobbskatteavdraget, med ca 17 000 kr. olika inkomstlägen år 2011 Den genomsnittliga skatten, räknat i antal procentenheter, sjunker Inkomståret 2011, kr (Income year 2011, SEK) mest för låginkomsttagare. Därefter minskar skillnaden gradvis för Taxerad förärvsinkomst Grundavdrag högre inkomster. - 42 800 18 200 Jobbskatteavdraget är konstruerat så att det ska uppväga den 42 900 - 116 300 18 300 upp till 32 900 ökning av marginaleffekterna som avtrappningen av 116 400 - 133 600 33 000 grundavdraget annars ger i intervallet 133 700-336 600 kr. 133 700 - 336 600 32 900 ner till 12 700 336 700 - 12 600 4.21 Tabell Skattesänkning i kronor till följd av jobbskatteavdraget för Statlig inkomstskatt inkomstår 2011 personer som inte fyllt 65 år med inkomster från aktivt Taxerad förvärvsinkomst förvärvsarbete. Inkomståret 2011 395600 - 560900 20% Arbetsinkomst 560900 - 25% per år, kr Jobbskatteavdrag, kr Jobbskatteavdrag i procent av inkomsten Jobbskatteavdrag i fyra steg 2007-2010 100 000 8 776 8,8 Inkomståret 2007 infördes en skattelättnad i form av en skattere- 150 000 10 863 7,2 duktion för personer som har inkomster från aktivt förvärvsarbete. 200 000 13 940 7,0 Jobbskatteavdraget förstärktes i ytterligare tre steg inkomståren 2008, 250 000 17 018 6,8 2009 och 2010. Syftet med detta s.k. jobbskatteavdrag är att göra det 300 000 20 088 6,7 mer lönsamt att arbeta och att därigenom öka arbetskraftsdeltagandet. 350 000 21 256 6,1 Jobbskatteavdraget är högre för dem som fyllt 65 år än för övriga 400 000 21 256 5,3 åldrar. Skattereduktionen är utformad så att större delen av skattelätt- 500 000 21 256 4,3 naden tillfaller låg- och medelinkomsttagare. För att jobbskatteav- Anm. Egna beräkningar. I beräkningen har använts en draget ska hålla takt med prisutvecklingen är det knutet till prisbasbe- kommunalskattesats på 31,56 procent.” loppet. 4.21 Tabell visar hur stor skattesänkning jobbskatteavdraget (Observera, att jobbskatteavdraget också innehåller marginal- ger vid olika arbetsinkomst inkomståret 2011. Dessutom visas skattesänkning i intervallet 133 700-336 600) skattesänkningen som procent av arbetsinkomsten. 2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 2010. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. Bostadshyran antages vara 4200 kr per mån = 50400 kr per år för Bostadshyran antages vara 4700 kr per mån = 56 400 kr per år för ensam och 5100 kr per mån för makar/sambor=61 200kr/år. ensam och 5700 kr per mån för makar/sambor= 68400 kr/år. Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 120 000 kr Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 134 000 kr betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 180 000 för makar/ betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 201 000 för makar/ sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.) och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.)

Ensam Makar lika Årsinkomst Ensam Makar lika inkomst Mån. Prelskatt Efter skatt Över- inkomst per person Mån. Prelskatt Efter skatt Över- Överskott lön /mån /år /mån /år skott/år Överskott/år lön /mån /år /mån /år skott/år /år 6001 1364 16368 4637 55644 -64356 -68712 (55644x 2 - 180000) 6001 687 8244 5314 63768 -70232 -73464 (63768x2-201000) 7001 1628 19536 5373 64476 -55524 -51048 84 000 7001 918 11016 6083 72996 -61004 - 55008 Ensams 8001 1892 22704 6109 73308 -46692 -33384 96 000 8001 1149 13788 6852 82224 -51776 -36552 förbättring 9001 2161 25932 6840 82080 -37920 -15840 108 000 9001 1380 16560 7621 91452 -42548 -18096 på översk. 10001 2491 29892 7510 90120 -29880 240 kris- 120 000 10001 1644 19728 8357 100284 -33716 -432 kris- 2006 - 2010 11001 2849 34188 8152 97824 -22176 15648 gräns 132 000 11001 1943 23316 9058 108696 -25304 16392 gräns -3128 12001 3212 38544 8789 104468 -14532 20936 144 000 12001 2244 26928 9757 117084 -16916 33168 -2384 13001 3575 42900 9426 113112 - 6888 46224 156 000 13001 2545 30540 10456 125472 - 8528 49944 -1640 14001 3938 47256 10063 120756 756 kris- 61512 168 000 14001 2846 34152 11155 133860 - 140 kris- 66720 -896 15001 4301 51612 10700 128400 8400 gräns 76800 180 000 15001 3147 37764 11854 142248 8248 gräns 83496 -152 16001 4664 55968 11337 136044 16044 92088 192 000 16001 3448 41376 12553 150636 16636 100272 592 17001 5027 60324 11974 143688 23688 107376 204 000 17001 3749 44988 13252 159024 25024 117048 1336 18001 5390 64680 12611 151332 31332 122554 216 000 18001 4050 48600 13951 167412 33412 133824 2080 19001 5753 69036 13248 158976 38976 137952 228 000 19001 4351 52212 14650 175800 41800 150600 2824 20001 6151 73812 13850 166200 46200 152400 240 000 20001 4682 56184 15319 183828 49828 166656 3628 21001 6514 78168 14487 173844 53844 167688 252 000 21001 4983 59796 16018 192216 58216 183434 4372 22001 6877 82524 15124 181488 61488 182976 264 000 22001 5284 63408 16717 200604 66604 200208 5116 23001 7240 86880 15761 189132 69132 198264 276 000 23001 5585 67020 17416 208992 74992 216984 5860 24001 7603 91236 16398 196776 76776 213552 288 000 24001 5886 70732 18115 217380 83380 233760 6604 25001 7966 95592 17035 204420 84420 228840 300 000 25001 6201 74412 18800 225600 91600 250200 7180 26001 8324 99888 17677 212124 92124 244248 312 000 26001 6532 78384 19469 233628 99628 266256 7504 27001 8799 105588 18202 218424 98424 256848 324 000 27001 6863 82356 20138 241656 107656 282312 9232 29001 9859 118308 19142 229704 109704 279408 348 000 29001 7524 90288 21477 257724 123724 314448 14020 30001 10389 124668 19612 253344 115344 290688 360 000 30001 7854 94248 22147 265764 131764 330528 16424 35001 13039 156468 21962 263544 143544 347088 420 000 35001 10134 121608 24867 298404 164404 395808 20860 40001 15731 188772 24270 291240 171240 402480 480 000 40001 12784 153408 27217 326604 192604 452208 21364 45001 18631 223572 26370 316440 196440 452880 540 000 45001 15434 185208 29567 354804 220804 508608 24364 50001 21531 258372 28470 341640 221640 503280 600 000 50001 18323 219876 31678 380136 246136 559272 24496 55001 24431 293172 30570 366840 246840 553680 660 000 55001 21223 254676 33778 405336 271336 609672 24496 60001 27331 327972 32670 392040 272040 604080 720 000 60001 24123 289476 35878 430536 296536 660072 24496 2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. Överskotten för ensam har ökat 2011 jämfört med 2010: Bostadshyran antages vara 4700 kr per mån = 56 400 kr per år för ensam och 5700 kr per mån för makar/sambor= 68400 kr/år. Överskott avser överskott i hushållsbudgeten sedan 134 000 kr Vid inkomst 15 000 kr/månad: med 156 kr/år, från 8248 till 8404 kr betalats för det minsta rimliga i ensamhushåll och 201 000 för makar/ sambor. I de angivna lägsta kostnaderna ingår ej semesterkostnader Vid inkomst 60 000 kr/månad: med 3228 kr/år, från 296 536 till och andra resor än lokalresor. (Skattetabell 33, kolumn1.) 299 764, dvs 20 gånger mer än vid 15 000.

Ensam Makar lika inkomst Mån. Prelskatt Efter skatt Över- Överskott Behovet av skattelättnader är stort vid inkomst 15 000 kr/månad och lön /mån /år /mån /år skott/år /år litet vid inkomst 60 000 kr/månad. 6001 680 8160 5321 63852 -70148 - 73296 7001 911 10932 6090 73080 -60920 - 54840 Statsministern har i januari 2011 sagt att jobbskatteavdragen i 8001 1142 13704 6859 82308 -51692 - 36384 framtiden ska ökas på enligt den nuvarande modellen. De rödgröna 9001 1373 16476 7628 91536 -42464 - 17928 10001 1630 19560 8371 100452 -33548 - 96 kris- partierna har anledning opponera. 11001 1930 23160 9071 108852 -25148 16704 gräns Jobbskatteavdragen i nuvarande form bör avskaffas. Övergångsvis 12001 2231 26772 9770 117240 -16760 33480 kan man ha jobbskatteavdrag, men lika stora för alla så att skattelätt- 13001 2532 30384 10469 125628 - 8372 50256 14001 2833 33996 11168 134016 16 kris- 67032 naderna blir samma vid låga och höga inkomster. Man kan också tänka 15001 3134 37608 11867 142404 8404 gräns 83808 sig liknande jobbskatteavdrag för pensionärer, lämpligt avvägda. 16001 3435 41220 12566 150792 16792 100584 17001 3736 44832 13265 159180 25180 117360 18001 4037 48444 13964 167568 33568 134136 19001 4338 52056 14663 175956 41956 150912 20001 4669 56028 15332 183984 49984 166968 21001 4970 59640 16031 192372 58372 183794 22001 5271 63252 16730 200760 66760 200520 23001 5572 66864 17429 209148 75148 217296 24001 5873 70476 18128 217536 83536 234072 25001 6181 74172 18820 225840 91840 250680 26001 6510 78120 19491 233892 99892 266784 27001 6843 82116 20167 242004 108004 283008 29001 7504 90048 21497 257964 123964 314928 30001 7834 94008 22167 266004 132004 331008 35001 9931 119172 25070 300840 166840 400680 40001 12581 150972 27420 329040 195040 457080 45001 15231 182772 29770 357240 223240 513480 50001 18054 216648 31947 383364 249364 565728 55001 20954 251448 34047 408564 274564 616128 60001 23854 286248 36147 433764 299764 666528 Från LO. Del av Lönerapport år 2010: Bilaga 2a. H Transport-o kommunikationer Män 85 400 22 700 2,5 Månadslön (grundlön) och löneutveckling år 2009. Kvinnor 11 200 21 800 0,9 * Arbetare Totalt 96 600 22 600 2,3 K Finans-o försäkrings- Sektor Antal Månadslön Löneutveckling verksamheter Män ...... År 2009 % Kvinnor ...... Samtliga sektorer Män 847 200 23 100 3,0 Totalt ...... Kvinnor 736 300 20 300 3,8 J+L+M+N Informations-, Totalt 1 583 600 21 900 3,3 fastighets-, uthyrnings- Privat sektor Män 758 400 23 400 2,9 företag mﬂ Män 80 200 21 800 .. Kvinnor 367 800 20 500 3,6 Kvinnor 53 300 19 600 .. Totalt 1 126 400 22 600 3,1 Totalt 133 600 21 100 .. C Tillverkningsindustri **Män 236 700 23 500 2,8 Summa Privat tjänste- Kvinnor 57 600 21 500 3,2 produktion (G-U) Män 352 400 22 000 2,9 Totalt 294 400 23 100 2,9 Kvinnor 300 500 20 200 3,4 25-30, 33 Verkstads- Totalt 652 900 21 200 3,1 industri ** Män 116 300 23 700 2,8 Offentlig sektor Män 88 800 20 800 3,5 Kvinnor 21 600 22 000 3,1 Kvinnor 368 500 20 100 3,9 Totalt 137 800 23 400 2,8 Totalt 457 200 20 200 3,7 F Byggindustri Män 146 700 26 200 2,5 Statlig sektor Män 10 800 22 900 4,9 Kvinnor 3 900 22 200 .. Kvinnor 5 400 20 700 4,6 Totalt 150 600 26 200 2,6 Totalt 16 000 22 200 5,0 G Handel o service- Kommunal sektor Män 66 700 20 400 3,2 verkstäder Män 118 200 22 400 3,4 Kvinnor 320 500 20 000 4,0 Kvinnor 129 600 20 400 4,8 Totalt 387 000 20 000 3,7 Totalt 247 800 21 400 4,0 Landstingskommunal 51 Partihandel Män 33 300 23 200 2,7 sektor Män 11 300 20 900 3,4 Kvinnor 11 300 21 000 3,2 Kvinnor 42 700 20 900 3,8 Totalt 44 700 22 700 2,9 Totalt 54 100 20 900 3,7 52 Detaljhandel Män 58 900 21 500 5,9 Kvinnor 116 200 20 300 4,9 .. Uppgift ej tillgänglig eller för osäker för att redovisas Totalt 175 000 20 700 5,6 * Osäker skattning på grund, bortfall, mätfel, rotation i urvalet eller försenad I Hotell och restaurang Män 41 900 20 400 5,7 lönerevision Kvinnor 58 700 19 300 3,9 ** Löneutveckling beräknad exkl SNI 33 Rep.verkstäder mﬂ och Totalt 100 500 19 800 5,0 19+21+31+32 Övrig tillv.ind.i pga ändrat antal med SNI2007 Enligt LOs lönerapport 2010 var grundlön per månad Fastighetsmäklarnämnden för arbetare år 2009 Box 17174, 104 62 Stockholm Tfn 08-555 524 60 Samtliga sektorer År 2009 År 2011 kanske 6%högre Arbetsområde: registrerar fastighetsmäklare och utövar tillsyn över Män 23 100 kr ca 24 500 kr dessa samt informerar om god fastighetsmäklarsed. Kvinnor 20 300 21 500 Totalt 21 900 23 000 Överskott i Statens fastighetsverk (SFV) hushållsbudgeten cirka 75 000 kr. Statens fastighetsverk ansvarar för att förvalta en viss del av statens Skatt 24,2 % av inkomsten. fasta egendom, som till exempel utrikesfastigheter, de kungliga slotten, Djurgårdsmarken och regeringsbyggnaderna, vissa Med månadslön 60 000 överskott i hushållsbudgeten cirka kulturfastigheter, gamla fästen, monument, vissa älvsträckor och 300 000 kr. markområden samt vissa donationsfastigheter. Myndigheten ska på Skatt 39,8 % av inkomsten. uppdrag av regeringen genomföra nybyggnation och ombyggnation av fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom. Hotell o restaurang. Kvinnor 19 300 ca 20 500 Deltid 2/3 14 000 Överskott i hushållsbudgeten cirka 0 kr. Skatt 20,2% av inkomsten. 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.

Libris/SAB: Qcb Hemmets vård (DC 648, DK 648 Tvätt, rengöring od) 649 Personvård: barn, hemsjukvård o d.

Libris/SAB: Qcg Umgängeskonst, etikettfrågor och andra personliga förhållanden (Även 7911) (DC 649, DK 649 Vård i hemmet, gäster). 65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d.

Särskilda områden:

651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. 6525-6529 Militära verksamheter

653 Handelsverksamheter. 654 Telekommunikationsverksamheter. 655 Förlagsverksamheter o d. 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad. 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning.

Libris/SAB: Bv Informationsteknik (IT) (delar även till 654) Bv- Särskilda länder och områden Pu Datorer och databehandling (användning av datorer o d till 651)(tele även 654) Qbg Kontorsteknik (DC, DK 651 mm) 6520-6524 Opolitisk offentlig civil Sveriges Kommuner och Landsting. förvaltning. Från Internet 15 mars 2011. http://www.skl.se/ In English Libris/SAB: Om webbplatsen Od Förvaltning Lättläst Od(x)Allmänna förvaltningslexikon Lyssna Od:d Allmän förvaltningseori och metodlära Startsida Od:k Allmän förvaltningshistoria Om SKL Od.0 Allmän central- och lokalförvaltning Vi arbetar med Odb Förvaltningsrätt Kommuner & landsting Odc Förvaltning: Sverige Kalender Odf Främmande länders förvaltning Avtal & lagar Odg Samhällsplanering (Till 71) Beställ & ladda ner (DC, DK opolitiska delar av 35) Press Kontakt

Kommuner, landsting och regioner Kommunerna, landstingen och regionerna i Sverige ansvarar för merparten av den samhällsservice som ﬁnns. Antal kommuner och landsting Startsidan - Länsstyrelserna Det ﬁnns 290 kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Länsstyrelserna (21 st) Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland. Webbkarta Webbkarta - Länsstyrelserna

› Länk till karta på SCB:s webbplats (öppnas i nytt fönster) Innehåll för Länsstyrelsen Arbetsgivar- och intresseorganisation Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och • Allmänna val intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner i Sverige. • Bingo och lotterier Vi verkar på våra medlemmars uppdrag med utgångspunkt i den lokala • Begravningar och regionala demokratin. • Bevakningsföretag • Boende › Länk till fakta om kommuner, landsting och regioner som • Deponering av pengar arbetsgivare • Djurskydd • Fiske › Länk till mer information om SKL:s medlemsservice • Förordningar Antal förtroendevalda • Integration Det finns över 44 000 förtroendevalda politiker i kommuner, landsting ◦ Aktuellt och regioner. ◦ Etablering av nyanlända flyktingar och invandrare Av dem är cirka 97 procent fritidspolitiker. ◦ › Läs mer om lokalpolitiker Länkar ◦ Ensamkommande barn Lämna synpunkter ◦ Konferenser ◦ Publikationer Innehåll: Irene Carlstedt Publiceringsansvarig: Irene Carlstedt ◦ Regionala Program Sidan granskad 4 jan 2011. Sidan publicerad 25 nov 2006. • Jakt Adresser • Jämställdhet › Länk till kommunadresser ◦ ESF Jämt › Länk till landstingens/ regionernas adresser • Kameraövervakning • Kommunikationer Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm • Krishantering Besöksadress: Hornsgatan 20 Tfn: 08 - 452 70 00E-post: [email protected] • Kulturmiljö • Lantbruk ◦ Länsstyrelsernas webbplatser • Livsmedelstillsyn ◦ Läns- och landskapssymboler • Medborgarskap • Om Länen • Miljömål ◦ Landskapssymboler • Miljöskydd • Anpassa • Naturvård • Lättläst • Notarius Publicus ◦ Länsstyrelsen ska skydda naturen, miljön och kulturen • Näringsliv ◦ Länsstyrelsen ska se till att Sverige är ett säkert och bra • Pantbanker land att leva och bo i • Penningtvätt ◦ ◦ Informationsmaterial Länsstyrelsen ger tillstånd ◦ Länsstyrelsen kan hjälpa dig när du vill... ◦ Frågor och Svar • Blanketter • Regional utveckling • E-tjänster • Rennäring • Samhällsplanering ◦ Stiftelser • Skogsbruk ◦ Bevakningsföretag • Sociala frågor ◦ Boende • Statlig lönegaranti • GIS/Kartor • Stiftelser • Lediga jobb ◦ Ändrade regler för stiftelser • Pressrum ◦ Stiftelsedatabas ◦ Diarium • Vattenverksamhet ◦ Nyhetsarkiv • Vigsel • Publikationer • Överförmyndare • Kontakta oss • A-Ö • Om webbplatsen • Webbkarta • Om Länsstyrelsen ◦ Adresslista och aktuella landshövdingar ◦ Länsstyrelsen i samhället ◦ Länsstyrelsens historia Från Internet 3 april 2011 ▪ Statskontoret Statskontoret — Start EUPAN ▪ OECD:s Government at a Glance Webbkarta Webbkarta — Statskontoret ▪ Jobb hos oss ▪ Att jobba på Statskontoret ◦ För Regeringskansliet ▪ Statskontoret söker utredare ▪ Att lägga uppdrag på Statskontoret ▪ Praktik hos oss ▪ Finans- och Justitiedepartementets frågor ▪ Upphandlingar ▪ Arbetsmarknads- och Socialdepartementets ▪ Frågor och svar om frågor konsultupphandlingen ▪ Kultur-, Landsbygds-, Närings- och ◦ Kontakt Utbildningsdepartementets frågor ▪ Medarbetare ▪ Försvars-, Miljö- och Utrikesdepartementets ▪ Ledningsgrupp frågor ▪ För media ◦ För myndigheter ▪ Bildgalleri ▪ Förvaltningspolitikens utveckling ▪ Nyhetsbrev ▪ Om offentlig sektor ▪ RSS-flöden ▪ Myndighetsanalyser ▪ Seminarieverksamhet ▪ Förvaltningspolitisk dag 2011 ▪ Förvaltningspolitiska frukostseminarier för myndighetschefer ▪ Årliga uppföljningar ◦ Utredningar ◦ Publikationer ◦ Remissvar ◦ Om oss ▪ Organisation ▪ Statskontorets råd Från Internet 3 april 2011 ▪ Internationellt arbete 2.4 Svensk närvaro utifrån nya utmaningar ...... 116 Utrikesförvaltning i världsklass. 2.4.1 Jämförelse med andra ländersutrikesrepresentation ...... 118 Slutbetänkande av Utrikesförvaltningsutred- 2.4.2 Var och hur ska Sverige vara representerat?...... 122 ningen SOU 2011:21 3 En modern utrikespolitik ...... 125 3.1 Svensk utrikes- och säkerhetspolitik...... 125 Innehåll 3.1.1 Vad är utrikespolitik? ...... 126 Begrepp och förklaringar...... 13 3.1.2 En förändrad och breddad säkerhetspolitik ...... 128 Sammanfattning ...... 21 3.1.3 Ekonomisk utrikespolitik – Economic Diplomacy...... 132 Summary ...... 47 3.1.4 Sverige i det europeiska arbetets kärna ...... 135 1 Inledning...... 75 3.1.5 Nordiskt samarbete ...... 139 1.1 Utrikesförvaltningsutredningens uppdrag ...... 75 3.1.6 Dagens och morgondagens multilateralasamarbete...... 140 1.1.1 Delbetänkandet och slutbetänkandet...... 77 3.1.7 Framgångsfaktorer i multilateralt arbete ...... 143 1.1.2 Slutbetänkandets disposition ...... 79 3.2 Offentlig diplomati kan öka politikens genomslag...... 145 1.2 Diplomatisk verksamhet i historiens ljus ...... 82 3.2.1 Vad är offentlig diplomati?...... 146 1.3 Omvärldsbeskrivning – utgångspunkt för svensk 3.2.2 Andra länder...... 147 utrikespolitik och utrikesförvaltning...... 85 3.2.3 Utrikesförvaltningens arbete med 1.3.1 Globaliseringen ändrar spelplanen...... 86 Sverigefrämjande och offentlig diplomati ...... 148 1.3.2 Regeringars utblick...... 87 3.2.4 Hur kan verksamheten bli mer ändamålsenlig? ...... 150 1.3.3 Sverige i världen – världen i Sverige...... 91 3.2.5 Utrikesförvaltningens kommunikation med det svenska samhället ...... 152 2 Regeringens internationella arbete och utrikesförvaltningens roll ...... 97 4 Beredning av utrikespolitik i Regeringskansliet ...... 155 2.1 Utrikespolitiska utgångspunkter ...... 99 4.1 Bred formulering av regeringens internationella politik...... 156 2.1.1 Utrikespolitikens syfte...... 99 4.1.1 Omvärldsförändringar motiverar ett utvecklat 2.1.2 Svenska intressen ...... 99 tvärsektoriellt arbete i Regeringskansliet ...... 157 2.1.3 Utsuddad gräns mellan utrikes- och inrikespolitik ...... 101 4.1.2 Samstämmighet i den internationella politiken – 2.2 Ökade krav på Regeringskansliet...... 102 exempel från några andra länder...... 160 2.3 Sveriges utrikesförvaltning ...... 105 4.1.3 Statssekreterargrupp för formulering och samordning av 2.3.1 Jämförelse med andra länder ...... 105 svensk politik i prioriterade internationella frågor ...... 162 2.3.2 Utrikesförvaltningens uppdrag och omfattning ...... 107 4.2 Regeringskansliets styrning av utrikesrepresentationen...... 164 4.2.1 Hela Regeringskansliets utrikesrepresentation...... 167 5.3.3 Hanteringen av migrationsärenden...... 273 4.2.2 Bred process för styrning av utrikesrepresentationen...... 170 4.2.3 Fördelar och utmaningar med en bred beredningsprocess...... 172 6 Att skapa en mer effektiv utrikesförvaltning ...... 287 4.3 Specialattachéer ...... 173 6.1 Yttre och inre effektivitet i utrikesförvaltningen ...... 288 4.3.1 En koordinerad planering av specialattachéers placering ...... 176 6.2 Analys, policyformulering, styrning och uppföljning av 4.4 Styrning av EU-representationen i Bryssel ...... 178 utrikesförvaltningens verksamheter...... 290 4.5 Bättre kommunikation inom Regeringskansliet och med 6.2.1 Strategiska verksamhetsmål – utgångspunkter för utlandsorganisationen...... 182 styrning av statlig förvaltning...... 291 4.5.1 Rutiner för kontakter och samråd mellan UD 6.2.2 Sammanhållen analys som grund för strategisk policy...... 293 och övriga Regeringskansliet ...... 185 6.2.3 Planering, prioritering och uppföljning av verksamheter ...... 296 4.5.2 Tillgänglighet till utlandsorganisationens rapportering ...... 186 6.2.4 En internationell utblick...... 302 4.5.3 Information från Regeringskansliet till 6.2.5 Enad ledning och ett sammanhållet stöd för utrikesrepresentationen...... 191 policyformulering och planering...... 306 6.2.6 Andra effektiviseringsåtgärder i utrikesförvaltningen...... 310 5 Styrning av vissa utrikespolitiska verksamheter...... 193 6.3 Väl avvägd och förutsägbar resurssättning ...... 311 5.1 En stärkt handels- och främjandeverksamhet ...... 193 6.3.1 Förstärkt verksamhet genom effektiviseringar 5.1.1 Varför handels- och främjandepolitik?...... 195 och omprioriteringar...... 313 5.1.2 Många svenska handels- och främjandeaktörer ...... 200 6.3.2 Regeringskansliets resurssättning av 5.1.3 Samarbete och rollfördelning mellan utrikesrepresentationen ...... 314 utrikesförvaltningen och Exportrådet...... 212 6.3.3 Utrikesförvaltningens dubbla produktivitetskrav ...... 316 5.1.4 Investeringsfrämjandets betydelse ...... 225 6.3.4 Mekanism för reglering av valutafluktuationer ...... 317 5.1.5 Synergier mellan utvecklingssamarbete, handel 6.3.5 Tydlighet om avgiftsfinansiering ...... 319 och främjande...... 227 5.2 Förtydligade roller inom utvecklingssamarbetet ...... 230 7 En strategisk kompetensförsörjning för att möta 5.2.1 Utvecklingssamarbetet i dag ...... 232 verksamhetens krav...... 323 5.2.2 Internationella jämförelser...... 234 7.1 Verksamhetens behov måste styra kompetensförsörjningen...... 325 5.2.3 Styrdokument för utvecklingssamarbetet – dagsläget ...... 240 7.1.1 Personalstatistik och Regeringskansliets internationalisering.326 5.2.4 Relationen mellan UD och Sida. Bedömningar och förslag... 241 7.1.2 Vilken kompetens behövs i utrikesförvaltningen?...... 328 5.3 Utrikesförvaltningens verksuppdrag och andra tjänster ...... 248 7.2 Förutsättningar för kompetensförsörjningen ...... 331 5.3.1 Generella principer för efterfrågestyrd verksamhet ...... 250 7.2.1 Omfattning och verksamhet i UD och 5.3.2 Konsulär och rättslig verksamhet ...... 256 utlandsorganisationen...... 331 7.2.2 En stark personalenhet i UD...... 333 Bilaga 7 Internationella jämförelser...... 395 7.2.3 Är mer flexibla anställningsformer att föredra för Bilaga 8 Enkät till utlandsmyndigheter – metod och resultat...... 411 att tillgodose utrikesförvaltningens kompetensbehov? ...... 334 Bilaga 9 Myndigheter och aktörer inom handelspolitik, 7.2.4 Kompetensväxling skapar möjligheter ...... 336 EU:s inre marknad och främjande...... 419 7.3 Verktyg för strategisk kompetensförsörjning ...... 337 Bilaga 10 Next Generation Strategic Management for 7.3.1 Att vara en attraktiv arbetsplats och god arbetsgivare ...... 338 Diplomacy...... 425 7.3.2 En ändamålsenlig rekrytering: tre huvudgrupper i fokus ...... 340 Bilaga 11 Personalstatistik...... 477 7.3.3 Ökad rörlighet mellan utrikesförvaltningen och övriga delar av Regeringskansliet...... 342 7.3.4 Ökad extern personalrörlighet...... 345 7.4 En effektiv bemanning...... 347 7.4.1 Förenklad bemanningsprocessen och ett IT-stöd för HR-arbetet...... 347 7.4.2 Formaliserad chefsberedning och tydliga karriärkriterier...... 349 7.4.3 Hänsyn till familjesituation för Regeringskansliets utsända personal ...... 351 7.4.4 Reviderad inkomstskattelag ...... 352 7.4.5 Utveckling i omvärlden kräver skärpt säkerhet i utrikesrepresentationen...... 353 7.4.6 Förbättrad arbetsmiljö...... 355 7.5 En framåtblickande kompetensutveckling ...... 355 7.6 Avveckling eller förflyttning av personal? ...... 358

Referenser ...... 361 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv...... 369 Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ...... 379 Bilaga 3 Tilläggsdirektiv ...... 381 Bilaga 4 Bedömningsgrunder för svensk diplomatisk närvaro ...... 383 Bilaga 5 Utrikesförvaltningens organisation ...... 387 Bilaga 6 Utrikesförvaltningens intressenter...... 389 Bilaga 6 Svenska FN-förbundet

Utrikesförvaltningens intressenter Internationella överenskommelser Följande lista över utrikesförvaltningens uppdragsgivare/intressenter andra länders ambassader och konsulat bygger på tidigare enkätundersökning (Taxell 2007) där utlandsorga- andra länders utrikesdepartement nisationen angett verksamhetens huvudsakliga avnämare i de fall det enskilda organisationer inte varit UD. Listan har delvis omarbetats av utredningen. Den ger en Exportkreditnämnden bild av omfattning och mångfald av intressentkretsen, men ingen Flygvapnet information om tidsomfattningen av arbetet åt de olika intressenterna. Olika FN- och EU-institutioner och organ Arbetet för övriga Regeringskansliet beskrivs emellertid i bilaga 8. Försvarsmakten/Högkvarteret Några aktörer inom handelspolitik och främjande beskrivs mer utför- Inspektionen för strategiska produkter ligt i bilaga 9. Listan tar endast upp intressenter utanför Regeringskan- International Development sliet. Law Organization lokala myndigheter Inrikes- och utrikespolitik Marinen Exportkreditnämnden Migrationsverket Exportrådet Nordiska ministerrådet Försvarshögskolan Nordiska investeringsbanken Försvarsmakten/Högkvarteret Organization of American Inspektionen för strategiska produkter States journalister och media Regeringskansliet Kommerskollegium Rikspolisstyrelsen Kulturrådet Sida Migrationsverket Sjöfartsverket Militära underrättelse- och Svenska Unescorådet säkerhetstjänsten Totalförsvarets forskningsinstitut Näringslivet Vänorter (kommuner/län) riksdagen Åklagarmyndigheten Rikspolisstyrelsen Riksbanken Konsulär verksamhet Sida allmänheten Svenska institutet andra statliga och kommunala Försäkringskassan myndigheter kommuner banker kriminalvården europeiska ambassader Lands- och riksarkiv Försäkringskassan landsting kommuner lokala folkbokföringen landsting lokala myndigheter Migrationsverket Migrationsverket nordiska och europeiska lokala myndigheter nordiska och europeiska lokala myndigheter nordiska och europeiska ambassader polisen polisen Rikspolisstyrelsen Rederier Skatteverket Rikspolisstyrelsen sociala myndigheter Skatteverket socialkontor i Sverige sociala myndigheter SOS international/Eurolarm Socialstyrelsen Statens tjänstepensionsverk SOS international/Eurolarm svenska medborgare Statens tjänstepensionsverk Tullverket svenska medborgare Valmyndigheten svenskar i verksamhetslandet Åklagarmyndigheten Traﬁksäkerhetsverket Traﬁkverket Krisberedskap Valmyndigheten allmänheten lokala myndigheter Rättsliga ärenden Media, svensk och internationell Advokatbyråer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap andra statliga och kommunala myndigheter polisen Centrala studiestödsnämnden Reseföretag domstolar Sida enskilda Smittskyddsinstitutet försäkringsbolag Migrationsfrågor Exportkreditnämnden allmänheten i Sverige och utlandet Exportrådet domstolar forskningsinstitut EU-ordföranden för Schengenkretsen företag och organisationer kommuner Försvarsexportmyndigheten lokala myndigheter Försvarets materiellverk migrationsdomstolar handelskamrar Migrationsverket Ingenjörsvetenskapsakademien nordiska och europeiska lokala myndigheter Inspektionen för strategiska produkter polisen Invest Sweden Rikspolisstyrelsen Kommerskollegium kulturinstitut Bistånd och utvecklingssamarbete Kulturrådet enskilda organisationer Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet EU näringslivet Folke Bernadotteakademin Näringslivets internationella råd FN-organ Sida Försvarsmakten Svensk Exportkredit Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Svensk Handel Olof Palmes internationella center svenska företag Riksdagen Svenska institutet SADEV svenska regioner Sida Sveriges miljöteknikråd Svenska institutet Swedfund vissa andra svenska myndigheter VisitSweden Hovstaterna Sverige-, handels och investeringsfrämjande regionala turistföreningar allmänheten i Sverige rese och turistnäringen i Sverige allmänheten utomlands Svenska turistföreningen banker övriga berörda svenska myndigheter Energimyndigheten Press- och informationsfrågor Protokollära ärenden allmänheten i Sverige arbetsmarknadens parter allmänheten utomlands enskilda Arbetsförmedlingen enskilda organisationer Baltiska kulturcentret Exportkreditnämnden enskilda Exportrådet enskilda aktörer och institutioner på kulturområdet i Sverige och företag och organisationer utlandet Försvarsmakten/Högkvarteret enskilda organisationer Hovet EU-kommissionen Invest Sweden Exportrådet kommuner Försvarets materiellverk landsting Försvarshögskolan lokala myndigheter Invest Sweden lokala utrikesministerier Jordbruksverket Migrationsverket journalister och media Militära underrättelse- och kommuner säkerhetstjänsten kulturinstitut Utländska ministerier kulturlivet NGO:er Kulturrådet Näringslivet lokala myndigheter polisen media, svensk och internationell Riksdagen Migrationsverket Rikspolisstyrelsen resebyråer rättsväsendet Rikspolisstyrelsen Sida Sida skolor, högskolor och universitet skolor, högskolor och universitet Statens fastighetsverk Svenska institutet Strålsäkerhetsmyndigheten VisitSweden studenter Svenska institutet svenska regioner Tillväxtanalys Försvarsmakten Tullverket Försäkringskassan Verket för innovationssystem Högkvarteret Kommerskollegium Administration och gemensamma Migrationsverket stödfunktioner Riksdagen Arbetsgivarverket Rikspolisstyrelsen Exportrådet Rådet för utlandsvillkor Försvarsmakten/Högkvarteret Skatteverket Försäkringskassan sociala myndigheter Hovet Socialstyrelsen Invest Sweden utredningar Jordbruksverket Åklagarmyndigheten Kammarkollegiet Kommerskollegium Migrationsverket Riksdagen Rikspolisstyrelsen Rådet för utlandsvillkor Sida SMHI Statens fastighetsverk Statens konstråd Statens tjänstepensionsverk Tillväxtanalys Övriga svenska myndigheter med utlandsverksamhet

Remisser andra statliga och kommunala myndigheter Centrala studiestödsnämnden företag och organisationer Bilaga 9 Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden) Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden) Myndigheter och aktörer inom handelspoli- är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande. Myndigheten tik, EU:s inre marknad och främjande har till uppgift att genom information, kontakter och fokuserade projekt aktivt medverka till att utländska företag i olika former Myndigheter och aktörer inom handelsministerns investerar eller samverkar med svenska företag för att få till stånd ansvarsområden investeringar i Sverige. Invest Sweden hade i januari 2011 fem utlandskontor – New York, Tokyo, Shanghai med filialkontor i Exportkreditnämnden (EKN) Peking samt New Delhi. Invest Sweden rapporterar till UD-FIM. Exportkreditnämnden (EKN) är en myndighet under UD med uppgift Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) att främja svensk export och svenska företags internationalisering Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) är Sveriges genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkredit och investerings- nationella myndighet för ackreditering, dvs. granskning och garantier. EKN ansvarar för att utfärda statliga exportkredit- och godkännande av certifieringsorgan, kontrollorgan och laboratorier. investeringsförsäkringar (s.k. statsgarantier) som skyddar exportörer Swedac samordnar även den svenska marknadskontrollen och tar fram mot förluster i exportaffärer. Exportkreditnämndens verksamhet ska regler för exempelvis mätinstrument och ädelmetallarbeten. Inom bedrivas så att den är självbärande över tiden och samtidigt erbjuda de samtligaområden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning svenska exportföretagen villkor som motsvarar vad konkurrerande och överenskommelser inom Europa och globalt styr Swedacs företag i andra länder kan erhålla. EKN rapporterar till UD:s enhet för verksamhet. Swedac rapporterar till UD-FIM. främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM). AB Svensk Exportkredit (SEK) Kommerskollegium (KK) AB Svensk Exportkredit (SEK) är ett av staten helägt aktiebolag Kommerskollegium (KK) är Sveriges myndighet för utrikeshandel med UD som huvudman. SEK:s uppdrag är att säkerställa tillgång och utrikespolitik. Myndigheten förser regeringen med analyser till finansiella lösningar för export och infrastruktur genom att och annat underlag inför förhandlingar och diskussioner i EU och tillhandahålla lång- och medelfristiga krediter. SEK hjälper företag WTO. Kommerskollegium fungerar också som ombudsman och att hitta rätt export- och projektfinansiering och samarbetar med s.k. SOLVIT-center (nätverk i EU/EES med uppgift att informellt banker och andra finansiella institut för att nå mindre och medelstora lösa handelshinder på EU:s inre marknad). Ett annat arbetsområde företag med konkurrenskraftig finansiering. SEK är i första hand är EU:s gränsåtgärder, t.ex. tullar och importlicenser. Till KK är inriktat på finansiering av affärer med medellånga och långa Open Trade Gate knutet med uppgift att understödja exportföretag exportkrediter. På uppdrag av svenska staten administrerar SEK det från utvecklingsländer på den svenska marknaden. Kommerskollegium svenska systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-krediter). rapporterar till UD-FIM. SEK rapporterar till UD-FIM. Svenska institutet (SI) 50 marknader. Exportrådet samarbetar också med svenska ambassader, Svenska institutet (SI) är en myndighet under UD som har till uppgift konsulat och handelskammareöver hela världen. att sprida information och kunskap om Sverige i utlandet och att svara för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning, Sveriges standardiseringsråd (SSR) demokrati och samhällsliv i övrigt (”att sätta Sverige på kartan”). SI Sveriges standardiseringsråd (SSR) är svensk huvudman för svensk är verksamt inom offentlig diplomati, dvs. att förstå, informera, standardisering som utförs av erkända svenska standardiseringsorgan. påverka och bygga upp relationer med allmänhet, näringsliv och civila Medlemmar är staten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samhället i utlandet. SI har under senare år givits uppgifter som Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och Svenska Bankföreningen. innebär ett ökat fokus på Sverigefrämjande. Verksamheten ska främja SSR erkänner svenska standardiseringsorgan och tillhandahåller svenska intressen och bidra till tillväxt, sysselsättning och kulturell ett register över fastställd och upphävd svensk standard. Ansvaret för utveckling i Sverige. Genom strategisk kommunikation och statens medlemskap i SSR ligger inom Regeringskansliet på UD-FIM. internationellt utbyte inom kultur, utbildning och forskning samt demokrati främjas samarbete och långsiktiga relationer med andra Andra näraliggande verksamheter länder. Verksamheten genomförs i form av projekt och sker i hög grad i samverkan med de svenska beskickningarna och utländska Almi Företagspartner AB (Almi) samarbetspartners. Si har egen närvaro utomlands genom en avdelning Almi Företagspartner AB (Almi) är ett bolag under Näringsdeparte- i Paris. SI rapporterar till UD-FIM. mentet som har i uppdrag att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagande Sveriges exportråd (Exportrådet) i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Almi finns i Sveriges exportråd (Exportrådet) har till uppgift att ge stöd till alla län och erbjuder hjälp med finansiering och rådgivning för svenska företags internationella affärsutveckling. Exportrådet ägs affärsutveckling. Koncernen får driftsanslag från staten. Flertalet av gemensamt av staten och näringslivet. Staten representeras av UD Exportrådets regionala exportrådgivare för småföretag sitter i Almis (handelsministern) och näringslivet av Sveriges Allmänna Utrikes- lokaler. handelsförening (SAU). Det delade ägarskapet ger Exportrådet en unik ställning som avspeglas i verksamheten. Exportrådet har ett Försvarsexportmyndigheten offentligt finansierat uppdrag att främja svensk export men utför även Försvarsexportmyndigheten inrättades den 1 augusti 2010 och lyder avgiftsfinansierade konsulttjänster. Det statliga uppdraget innefattar under Försvarsdepartementet. Myndighetens verksamhetsområde är avgiftsfri exportinformation, kompetensutveckling för företag och statligt svenskt exportstöd till försvarsindustrin och ansvar för vissa riktade satsningar på mindre företag, strategiska affärssektorer försäljning och upplåtelse av materiel inom försvarssektorn. Med och särskilt intressanta tillväxtmarknader. Verksamheten i Sverige exportstöd avses insatser för att stödja företagens exportansträngningar bedrivs vid huvudkontoret i Stockholm och av regionala exportråd- i form av t.ex. deltagande vid besök, resor och demonstrationer för givare i varje län. På huvudkontoret finns en central exportservice som intressenter och potentiella kunder. Myndigheten ansvarar även för förmedlar marknadsinformation och exportteknisk rådgivning som försäljning av överskottsmateriel från Försvarsmakten vilket svar på frågor från företag och andra intressenter. Utomlands finns Försvarets Materielverk (FMV) tidigare ansvarat för. Exportrådet på plats med svenska och utländska medarbetare på drygt Handelskamrarna lyder under Näringsdepartementet och har regeringens uppdrag att Det finns över tio regionalt baserade handelskammare i Sverige, varav belysa de områden som har störst betydelse för tillväxt. Myndigheten åtta är organiserade i Svenska Handelskammarförbundet. Deras ansvarar för utlandsbaserad omvärldsbevakning vid kontor i Bryssel, huvuduppgift är att skapa goda förutsättningar för näringslivet i Peking, Tokyo, New Delhi och Washington. Ett kontor planeras att hemmaregionen och att främja handel över gränserna. Handelskam- öppna i Brasilia. Utlandskontoren ska samverka med andra svenska rarna erbjuder också tjänster, kurser, rådgivning och förmedlar främjandeorganisationer på orten. Det övergripande målet är att stärka affärskontakter mellan företag i olika länder. I ett drygt 20-tal länder den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler finns svenska utlandshandelskamrar eller motsvarande. Det Svenska jobb i fler och växande företag i alla delar av landet. TA arbetar med Handelskammarförbundet ingår i ett internationellt nätverk med över utvärderingar, analyser och statistik i ett brett svenskt och 10 000 handelskamrar. Utrikeshandelskamrarna utgör ett komplement internationellt perspektiv. Arbetet vilar på vetenskap och beprövad till Exportrådets utlandskontor och kan företräda medlemsföretag erfarenhet och TA:s kunskapsunderlag ska ligga till grund för politiska vid kontakter med myndigheter i värdlandet. De är också en ställningstaganden i regeringoch riksdag. samlingspunkt för svenska företag i utlandet. VisitSweden Swedfund International AB (Swedfund) Främjandet av Sverige som turistdestination hanteras främst av Swedfund International AB är ett av staten helägt aktiebolag med UD VisitSweden AB, som ägs till hälften av staten genom Näringsdeparte- som huvudman. Bolaget erbjuder riskkapital och kompetens för mentet och till hälften av Svensk Turism AB, som i sin tur ägs av den investeringar i Afrika, Asien, Latinamerika samt Östeuropa (ej EU- svenska besöksnäringen. VisitSweden koncentrerar sitt arbete till 13 länder). Målet är att bidra till utvecklingen av lönsamma företag och länder (Norge, Danmark, Finland, Ryssland, Tyskland, Nederländerna, därmed stimulera hållbar ekonomisk utveckling i de länder där Storbritannien, USA, Frankrike, Italien, Spanien, Kina och Japan). investeringar sker. Swedfund investerar tillsammans med strategiska VisitSweden har som övergripande mål att bidra till att Sverige har en partners, i första hand svenska företag som vill etablera sig på en ny hög attraktionskraft som turistland och har en långsiktigt konkurrens- marknad eller expandera verksamheten. Den strategiska partnern ska kraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad syssel- vara beredd att dela den finansiella risken med Swedfund och ta ett sättning i alla delar av landet. Anslaget från staten finansierar bas- operativt ansvar. Swedfund erbjuder riskkapital i form av aktiekapital, verksamheten och uppdraget att marknadsföra varumärket Sverige. lån, garantier och delfinansiering av leasingavtal. Beslut om Besöksnäringen finansierar marknadsföringen för sina egna produkter. investeringar fattas på affärsmässiga grunder. Swedfund rapporterar Utöver ovanstående aktörer kan även nämnas Svensk Handel, Närings- till UD:s enhet för styrning och metoder i utvecklingssamarbetet (UD- livets Internationella Råd (NIR), Innovationsbron AB, kommuner, USTYR). regionförbund, landsting, länsstyrelser m.fl.

Tillväxtanalys (TA) Tillväxtanalys (TA) (och Tillväxtverket) bildades i april 2009 och ersatte Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och Glesbygdsverket. Myndigheten Från regeringens hemsida 13 mars 2011. uppgifter hör dessutom att ta tillvara enskilda svenska medborgares UD:Utrikespolitik och internationellt och organisationers intressen utomlands. samarbete Utrikes- och säkerhetspolitik English Utrikespolitik handlar i bred bemärkelse om Sveriges politik gentemot Regeringen och Regeringskansliet andra länder. Att förebygga risker och hot är en viktig del av Publikationer säkerhetspolitiken som är en del av utrikespolitiken. Så styrs Sverige ▪ Utrikes- och säkerhetspolitik Här är du: Startsida Bistånd- och utveckling Detta arbetar departementen med Utrikespolitik och internationellt samarbete Svenskt bistånd ska bidra till att skapa förutsättningar för fattiga ANSVARIGT STATSRÅD människor att förbättra sina levnadsvillkor. Den svenska utvecklingspolitiken kan sägas vila på två ben. ▪ Carl Bildt Samstämmighetspolitiken (politiken för global utveckling) handlar om ▪ Gunilla Carlsson att alla politikområden ska dra åt samma håll, med målet om en rättvis ▪ Ewa Björling och hållbar global utveckling. Och utvecklingssamarbetet (biståndet), ANSVARIGT DEPARTEMENT som har som mål att skapa förutsättningar för fattiga människor att ▪ Utrikesdepartementet förbättra sina levnadsvillkor. Utrikes- och säkerhetspolitik ▪ Bistånd och utveckling Bistånd och utveckling Folkrätt och mänskliga rättigheter Handel- och främjande Länder och regioner Organisationer och samarbeten Den svenska handelspolitiken handlar om att underlätta export och import till och från andra länder. Främjande handlar om att skapa gynnsamma förutsättningar för svenska intressen och att proﬁlera Utrikesdepartementet (UD) ansvarar tillsammans med utlandsmyndig- Sverige. heterna för Sveriges förbindelser med andra länder. På UD formuleras ▪ Handel och främjande också de handlingsalternativ som ligger till grund för regeringens ställningstaganden i utrikespolitiska frågor. Till utrikesförvaltningens Din resa utomlands En viktig uppgift för UD och ambassaderna är ge hjälp och råd till svenskar som råkat i svårigheter utomlands. UD arbetar med frågor Senaste om handel och främjande som rör konsulärt bistånd, konsulär krisberedskap och civilrättsliga Svenska företagare känner inte till den inre marknaden frågor. Krav måste balanseras i vapenförhandlingar ▪ Ambassader, konsulat och reseråd Läs alla nyheter om handel och främjande

Länder och regioner Senaste om ambassader, konsulat och reseråd Sveriges utveckling är nära förbunden med andra länders, såväl i vår Pressbrieﬁng angående situationen i Libyen del av världen som globalt. Här kan du läsa mer om Sveriges Nya ansikten synar nykomlingar samarbete med omvärlden. Läs alla nyheter om ambassader, konsulat och reseråd ▪ Länder och regioner Vanliga frågor och svar Svar på frågor om olika ämnen inom UD:s verksamhet. Organisationer och samarbeten Här hittar du information om en rad olika internationella Pressmeddelanden från Europeiska unionens råd organisationer och samarbeten som Sverige stödjer, deltar i eller Catherine Ashton travels to Egypt and to G8 Foreign Ministers samverkar med. meeting in Paris ▪ Organisationer och samarbeten Alla pressmeddelanden från Rådet

Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter.se Klicka på bilden för att komma till UD:s startsida. Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter med fakta, historik och svenska åtaganden. Senaste om utrikes- och säkerhetspolitik Svenska företagare känner inte till den inre marknaden Regeringskansliet 103 33 Stockholm Växel 08-405 10 00 Krav måste balanseras i vapenförhandlingar Kontakt och besök Läs alla nyheter om utrikes- och säkerhetspolitik Om webbplatsen Prenumerera på nyheter Senaste om bistånd och utveckling Om kakor Startskott för mer e-bistånd RSS Anförande vid London School of Economics (LSE) (engelska) Webbplatskarta Läs alla nyheter om bistånd och utveckling Bistånd och utveckling Politik för global utveckling Samstämmighetspolitiken eller Sveriges politik för global utveckling Här är du: handlar om gränsöverskridande frågor som får internationella effekter. • Startsida • Läs mer om Sveriges samstämmighetspolitik • Detta arbetar departementen med • Utrikespolitik och internationellt samarbete Vad vill Sverige med biståndet? • Bistånd och utveckling Att bekämpa fattigdomen är i fokus för det svenska biståndet. En • Politik för global utveckling prioritering för regeringen är att få fram tydligare resultat i biståndet. • Vad vill Sverige med biståndet? • Läs om vad vill Sverige med biståndet? • Vart går biståndet? • Har inte undermenyer Resultaten i biståndet Vart går det svenska biståndet? • Biståndet i siffror Det svenska biståndet ges främst bilateralt, det vill säga till enskilda • Överblick över biståndet länder, och multilateralt, till internationella organisationer och • Har inte undermenyer Frågor och svar bistånd utvecklingsbanker. Därutöver ges också bistånd till organisationer i det civila samhället, både direkt till organisationer i utvecklingsländer och Regeringens utvecklingspolitik omfattar både ett effektivt bistånd av via svenska organisationer. hög kvalitet och en samstämmighetspolitik som innefattar samtliga • Läs mer om vart det svenska biståndet går. politikområden. Svenskt bistånd ska bidra till att skapa förutsättningar för fattiga Bistånd genom EU människor att förbättra sina levnadsvillkor. EU är världens största givare vad gäller utvecklingssamarbete - tillsammans står den Europeiska Gemenskapen (EG) och Den svenska utvecklingspolitiken medlemsstaterna för 55 procent av det globala utvecklingssamarbetet. Den svenska utvecklingspolitiken kan sägas vila på två ben. • Läs mer om biståndet genom EU Samstämmighetspolitiken handlar om att alla politikområden ska dra åt samma håll, med målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Biståndet i siffror Utvecklingssamarbetet (biståndet), har målet att skapa förutsättningar Varje år presenterar OECDs biståndskommitté DAC statistik över det för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Dessa delar totala biståndet i världen. DAC samordnar de internationella måste samverka och stötta varandra för att resultat ska uppnås. biståndsgivarnas rapportering om biståndet. Det är också DAC som Därutöver ﬁnns den särskilda reformpolitiken för Öst- och Central- deﬁnierar vad som räknas som bistånd (ODA). I statistiken framgår europa. hur mycket varje givarland ger i bistånd. • Biståndet i siffror Länder och regioner • Pressinbjudan: Gunilla Carlsson om demokratibistånd Sverige har en lång tradition av aktiv utrikespolitik med omfattande • Läs alla nyheter om bistånd och nära samarbete med andra länder såväl i vår del av världen som globalt. Här kan du läsa mer om Sveriges samarbete med omvärlden. UD:s blogg om utvecklingspolitik • Läs om Sveriges förbindelser med länderna i världen • Till bloggen

Organisationer och samarbeten Jämställdhet i biståndet Här hittar du information om en rad olika internationella Under mandatperioden har regeringen belyst jämställdhet och kvinnors organisationer och samarbeten som Sverige stödjer, deltar i eller roll i biståndet utifrån fyra fokusområden. Om detta och mycket mer samverkar med. kan du läsa här. • Organisationer och samarbeten Svar på biståndsfrågor i riksdagen Frågor och svar om bistånd Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa Här kan du få reda på hur mycket Sverige ger i bistånd; hur Sverige skriftliga frågor till ministrarna. Här kan du läsa svaren om bistånd- väljer samarbetsländer och vad Sveriges politik för global utveckling och utvecklingspolitiken. innebär. • Kvinnors skuldsättning på grund av mikrolån • Frågor och svar om bistånd • Konsekvenserna av det förändrade sjöfartsstödet • Bistånd till Eritrea Ansvarigt statsråd • Läs alla svar om biståndsfrågor på riksdagens webbplats • Gunilla Carlsson Folkrätt och mänskliga rättigheter Ansvarigt departement Sverige har traditionellt satt respekten för folkrätten och de mänskliga • Utrikesdepartementet rättigheterna i det främsta rummet.

Senaste om bistånd och utveckling Kommissionen för klimat och utveckling • Startskott för mer e-bistånd Kommissionen ska sätta ökat fokus på den koppling som ﬁnns mellan • Anförande vid London School of Economics (LSE) (engelska) klimatförändringarna och utvecklingen i de fattiga länderna. • Pressinbjudan: Nätaktivistmöte med Gunilla Carlsson • Utrikesförvaltning i världsklass Regeringskansliet 103 33 Stockholm Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) Kompetensrådet för utveckling i staten är en stabsmyndighet som ska bistå regeringen i frågor som rör strategisk kompetensförsörjning i statsförvaltningen. Detta innebär att Krus ska uppmärksamma regeringen på behov av samlade stödinsatser inom området, men också att Krus ska ge myndigheterna en kvaliﬁcerad hjälp i arbetet med att skaffa rätt kompetens för att lösa sina viktiga samhällsuppdrag, på kort såväl som lång sikt.

Offentliga sektorns särskilda nämnd

Statens Personadressregisternämnd Statens personadressregisternämnd, (SPAR-nämnden), är huvudman för det statliga personadressregistret SPAR. Nämnden är också personuppgiftsansvarig för SPAR. 6525-6529 Militära verksamheter- Försvarsmakten http://www.forsvarsmakten.se/sv/

Libris/SAB: Webbkarta http://www.forsvarsmakten.se/sv/Webbkarta/ S Militärväsen S(x) Militära lexikon Om Försvarsmakten S:bf Militära institutioner S:do Allmänt: militär psykologi • Uppdrag S:k Allmän krigshistoria och krigskonstens historia ◦ Vad gör Försvarsmakten S:oa Allmänt: militär sociologi ◦ Om regleringsbrevet S.0 Allmänt: särskilda militära aspekter ◦ S- Allmänt: särskilda länder och områden Försvarsmaktens verksamhetsidé Sa Lantkrigsväsen ◦ Försvarsmaktens vision Sb Sjökrigsväsen ◦ Försvarsmaktens värdegrund Sc Luftkrigsväsen ◦ Strategiska förändringsmål Se Total krigföring ▪ Ökad tillgänglighet Sf Kärnvapenkrigföring ▪ Ökad förmåga att verka med andra Sg Kemisk och biologisk krigföring ▪ Effektivisera administrativt stöd och logistik Sh Psykologiskt försvar ▪ Förändra personalförsörjningen Si Civilförsvar ▪ Ökad attraktionskraft Sj Ekonomiskt försvar ▪ Stärk värdegrunden genom handling Sk Frivilligt försvarsarbete • Överbefälhavaren Sv Vapen (DC, DK opolitiska delar av 355-359) ◦ ÖB:s samverkansråd ◦ Tidigare överbefälhavare • Verksamhet ◦ Internationell verksamhet ▪ Genderforce ▪ Avlidna i utlandsstyrkan ◦ Nordiskt samarbete ▪ Bakgrund till samarbetet ◦ Miljöarbete ◦ Personalansvarsnämnden ▪ Insatser och miljön • Skolinformation ▪ Försvarsmakten och klimatfrågan • Planering och ekonomi ▪ Samarbete över gränserna ◦ Budgetarbetet ▪ Försvarssektorns kemigrupp och kriterier för ◦ Projekt Prio kemiska ämnen ▪ Mål med Prio • Värnplikt ▪ Införandet av Prio • Arbetsplatsen • Dokument ◦ Försvarsmakten i siffror ◦ Lagrum ▪ Personal ▪ Gällande FAR ▪ Värnpliktiga ▪ Gällande FFS 1978 - 1994 ▪ Försvarets andel av BNP ▪ Gällande FFS 1995 - 2011 ▪ Anslagstilldelning ▪ Gällande FIB ◦ Jämställdhets- och jämlikhetsarbete ▪ Gällande TFD 2010 ▪ Styrdokument ◦ Regleringsbrev ▪ På gång 2009 ◦ Budgetunderlag ▪ Åtgärder 2008 ◦ Årsredovisningar ▪ Åtgärder 2007 ◦ Perspektivplanering ▪ Historik och statistik ◦ Publikationer och böcker ◦ Själavård ◦ Tillstånd ◦ Internationell arbetsskyldighet ▪ Tillstånd för sjömätning ▪ Frågor och svar - reservofficerare ▪ Flygfotografering och tillstånd för bildspridning ▪ Frågor och svar - övergångsorganisation ◦ Inspektioner ▪ Rättelser ◦ Remissblanketter ▪ Frågor och svar - pension ◦ Rapporter ▪ Frågor och svar ◦ Flyghinderanmälan ▪ Blanketter och dokument ◦ Policydokument ▪ Frågor och svar - fullmakt ◦ CV - ledningen ◦ ÖB:s tal och debattartiklar ▪ NBG - övningsserien 2010 ◦ Tidigare ÖB:s tal och debattartiklar ▪ Övning Focus 2010 ◦ Manualer ▪ Bröllopet 19 juni ◦ Regler för Militär Sjöfart ▪ Försvarsmaktens huvudflygdag 2010 ◦ Samrådsärenden ▪ Försvarsmakten övar i Skåne ◦ Offentlig privat samverkan, OPS ▪ Försvarssektorns Miljödag 2010 ◦ Säkerhetsinstruktion - SäkI ▪ Flygvapenövning 10 ◦ Ceremonibestämmelser ▪ Försvars- och blåljusdag i Eksjö ◦ Uniformsbestämmelser ▪ Fredsbevarare hedras i Stockholm • Heraldiskt vapen och logotyp ▪ Sista dagen med allmän värnplikt • Försvarsmaktens upphandlingar ▪ Cold Response • Remisser ▪ Loyal Arrow ◦ Information till vindkraftsföretag ▪ VM i militär flygfemkamp • Kontakt ▪ Göteborg Aero Show Aktuellt ▪ ILLC 2010 • Försvarsmakten kommenterar • Mediaspelaren • Försvarets forum • Övningar och arrangemang • RSS-flöden ◦ Säkerhetspolitiskt sommartorg • Nyhetsarkiv ◦ Cold Challenge Internationella insatser ▪ Nyheter ▪ Syfte och scenario • Afghanistan – Isaf ▪ Chefen har ordet ◦ Nyheter ▪ Övningsområdet ◦ Om insatsen ▪ Vintertips ▪ Svensk-finskt ansvarsområde ▪ Arméns jägarbataljon ▪ Bakgrund ▪ Kontakt ▪ Uppdrag och strategi ◦ Genomförda övningar och arrangemang ▪ Den svenska styrkan FS 20 ▪ Folk och Försvars rikskonferens • Afghanistan – Unama • Bosnien-Hercegovina – Eufor ▪ UNFICYP – Cypern • Indien och Pakistan – Unmogip ▪ UNIFIL – Libanon ◦ Om insatsen ▪ UNIKOM – Irak och Kuwait • Kongo – Monusco ▪ UNITAF – Somalia • Korea – NNSC ▪ UNMIL – Liberia • Kosovo – KFOR ▪ UNOSOM II – Somalia ◦ Nyheter ▪ UNPREDEP – Makedonien ◦ Om insatsen ▪ • Libyen - FL 01 UNPROFOR – Kroatien, Bosnien och Makedonien ◦ Nyheter ◦ Enskilda insatser • Mellanöstern – Untso • Sudan – Unmis ▪ EUFOR – Makedonien • Uganda - EUTM Somalia ▪ EUMM – Balkan ◦ Nyheter ▪ IOT – Nigeria/Biafra • Ungern – Heavy airlift wing ▪ JMM/JMC – Sudan • Avslutade insatser ▪ MINUGUA – Guatemala ◦ Förklaringar av begrepp och uträkningar ▪ MINURCAT – Tchad ◦ Truppinsatser ▪ MONUA – Angola ▪ EUFOR – Bosnien-Hercegovina ▪ ONUCA – Centralamerika ▪ EUFOR – Tchad ▪ ONUSAL – El Salvador ▪ Eunavfor – Somalia ▪ OSCE – Tjetjenien ▪ IFOR/SFOR – Bosnien ▪ OSGAP – Afghanistan ▪ Kuwait ▪ OSSE – Georgien ▪ MINURSO – Västra Sahara ▪ UN Office in Georgia ▪ MONUC – Kongo ▪ UN Peace Observation Commission – Grekland ▪ ONUC – Kongo ▪ UNAMID – Sudan ▪ Operation Artemis – Kongo ▪ UNAMIS – Sudan ▪ UNEF – Suez och Gaza ▪ UNAMISIL – Sierra Leone ▪ UNEF II – Egypten ▪ UNAVEM II – Angola ▪ UNAVEM III – Angola ▪ UNMIK – Kosovo ▪ UNCRO – Kroatien ▪ OSCE – Georgien ▪ UNDOF – Syrien ▪ OSCE – Kosovo ▪ UNGOMAP – Afghanistan/Pakistan ▪ OSCE – Kroatien ▪ UNIIMOG – Iran/Irak ▪ WEU PC – Bosnien ▪ UNIKOM – Irak/Kuwait ▪ WEUDAM – Kroatien ▪ UNIOSIL – Sierra Leone ▪ UNSCOM – Irak ▪ UNIPOM – Indien/Pakistan ▪ UNPROFOR – Kroatien, Bosnien och ▪ UNMEE – Etiopien/Eritrea Makedonien ▪ Unmin – Nepal ▪ UNPSG – Kroatien ▪ UNMISET – Östtimor ▪ UNTAES – Kroatien ▪ UNMOP – Kroatien ▪ UNOSOM II – Somalia ▪ UNOGIL – Libanon ▪ UNTAG – Angola och Namibia ▪ UNOMIG – Georgien ▪ MINUGUA – Guatemala ▪ UNOMIL – Liberia ▪ MINURSO – Västra Sahara ▪ UNOMOZ – Moçambique ▪ MONUA – Angola ▪ UNOMSIL – Sierra Leone ▪ UNAVEM III – Angola ▪ UNOWA – Västafrika ▪ UNTAC – Kambodja ▪ UNPF – Kroatien/Bosnien/Makedonien ▪ ICFY – Före detta Jugoslavien ▪ UNPROFOR– Kroatien/Bosnien/Makedonien ▪ MAPE – Albanien ▪ UNSMA – Afghanistan ▪ ONUSAL – El Salvador ▪ UNTAES – Kroatien ▪ CMAC – Kambodja ▪ UNTAET – Östtimor ▪ UNAMET – Östtimor ▪ UNTEA/UNSF – Västra Nya Guinea • Information till anhöriga ▪ UNYOM – Jemen ◦ Vem räknas som anhörig? ◦ Övriga insatser ◦ Vilken information får anhöriga? ▪ UNFICYP – Cypern ◦ Kalendarium ▪ UNMIBH – Bosnien ◦ Till dig som har barn ◦ Hur får man distansrelationen att fungera? ▪ Nyhetsbrev 9 februari 2011 ◦ Vad händer om det värsta inträffar här hemma? ▪ Nyhetsbrev 27 januari 2011 ◦ Hur kan jag förbereda mig? ▪ Nyhetsbrev 12 januari 2011 ◦ Vart vänder jag mig? ▪ Nyhetsbrev 16 december 2010 ◦ Vad händer om det värsta inträffar under ▪ Nyhetsbrev 1 december 2010 utlandstjänstgöringen? ▪ Nyhetsbrev 16 november 2010 ◦ Vart vänder jag mig som anhörig om jag mår dåligt av ▪ Nyhetsbrev 3 november 2010 situationen? ▪ Nyhetsbrev 19 oktober 2010 ◦ Om min soldat mår dåligt? ▪ Nyhetsbrev 4 oktober 2010 ◦ Villkor och försäkringar ▪ Nyhetsbrev 17 september 2010 ◦ Frågor och svar ▪ Nyhetsbrev 13 september 2010 ◦ Externa stödorganisationer ▪ Nyhetsbrev 6 september 2010 ◦ Hur håller man kontakten? ▪ Nyhetsbrev 28 Juli 2010 Förband och förmågor ▪ Nyhetsbrev 23 juni 2010 ▪ Nyhetsbrev 2 juni 2010 • Armén ◦ Om flygvapnet ◦ Nyheter • Ledning och logistik ◦ Om armén ◦ Nyheter • Marinen • Underrättelse- och säkerhetstjänst ◦ Nyheter • Förband ◦ Om marinen ◦ Amfibieregementet (Amf 1) • Flygvapnet ▪ Nyheter ◦ Nyheter ▪ Om förbandet ◦ Nyhetsbrev ▪ Skjutfält och tillträdesförbud ▪ Nyhetsbrev 1 april ▪ Amfibieregementet rekryterar ▪ Nyhetsbrev 30 mars 2011 Extra ▪ Amfibiebevakningsbåtkompaniet ▪ Nyhetsbrev 23 mars 2011 ▪ Utbildningsgrupp Gotland ▪ Nyhetsbrev 8 mars 2011 ▪ Kontakt ▪ Nyhetsbrev 25 februari 2011 ◦ Artilleriregementet (A 9) ▪ Kontakt ▪ Nyheter ◦ Göta ingenjörregemente (Ing 2) ▪ Om förbandet ▪ Nyheter ▪ Skjutfält och avlysningar ▪ Om förbandet ▪ Kontakt ▪ Fältarbetsskolan (FarbS) ◦ Blekinge flygflottilj (F 17) ▪ Skjutfält och avlysningar ▪ Nyheter ▪ Kontakt ▪ Om förbandet ◦ Helikopterflottiljen (Hkpflj) ▪ F 17 Gotland ▪ Nyheter ▪ Flygbasjägarskolan (FBJS) ▪ Om förbandet ▪ Befattningsbeskrivningar ▪ Historik ▪ Kontakt ▪ Kontakt ▪ F 17 sommarkurser ◦ Högkvarteret (HKV) ▪ Anhöriginformation ▪ Generaldirektören ◦ Fjärde sjöstridsflottiljen (4.sjöstridsflj) ▪ Försvarsmaktsledningen ▪ Nyheter ▪ Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten ▪ Om förbandet (Must) ▪ Kontakt ▪ Försvarsmaktens enhet för konceptutveckling ◦ Första ubåtsflottiljen (1.ubflj) (FMKE) ▪ Nyheter ▪ Combat Camera (SWCOMCAM) ▪ Om förbandet ▪ Försvarsmaktens stödenhet geografisk ▪ Läs om tjänster på ubåtsflottiljen information (Geo SE) ▪ Kontakt ▪ Generalläkaren ◦ Försvarsmaktens logistik (FMLOG) ▪ Kontakt ▪ Nyheter ◦ Ledningsregementet (LedR) ▪ Om förbandet ▪ Nyheter ▪ Kontakt ▪ Om förbandet ◦ Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) ▪ Ledning ▪ Sambandsbataljonen ▪ UAV i Afghanistan ▪ Telekrig ▪ Fallskärmsjägarskolan (FJS) ▪ Psykologiska operationer ▪ Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) ▪ Försvarsmaktens meteorologi- och ▪ Kontakt oceanograficentrum ◦ Luftvärnsregementet (Lv 6) ▪ Ledningsstridsskolan (LedSS) ▪ Nyheter ▪ Soldat vid Hemvärnet ▪ Om förbandet ▪ Rekrytering ▪ Halmstads garnison ▪ Träffa Ledningsregementet ▪ Nyhetsbrev ▪ Testa det militära livet ▪ NBG vid Lv 6 ▪ Skjutfält och avlysningar ▪ Kontakt ▪ Kontakt ◦ Marinbasen (MarinB) ◦ Livgardet (LG) ▪ Nyheter ▪ Nyheter ▪ Om förbandet ▪ Om förbandet ▪ Utbildningsgrupper Hemvärnet ▪ Insatsutbildning (IntUtbE) ▪ Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska ▪ Arbeta på Livgardet centrum (FM DNC) ▪ Insatsförband ▪ Kontakt ▪ Utbildningsgrupper Hemvärnet ▪ Marinbasen rekryterar ▪ Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) ◦ Norrbottens flygflottilj (F 21) ▪ Försvarsmusiken (FöMus) ▪ Nyheter ▪ Skjutfält och avlysningar ▪ Om förbandet ▪ Kontakt ▪ Kontakt ◦ Livregementets husarer (K 3) ◦ Norrbottens regemente (I 19) ▪ Nyheter ▪ Nyheter ▪ K 3 rekryterar soldater ▪ Om förbandet ▪ Tidningen Livhusaren ▪ Skjutfält och avlysningar ▪ Om förbandet ▪ Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) ▪ Kontakt ▪ Försvarsmaktens logistik och motorskola ◦ Skaraborgs flygflottilj (F 7) (LogS) ▪ Nyheter ▪ Kontakt ▪ Om förbandet ▪ Rekrytering ▪ Sommarkurs • Skolor ▪ Kontakt ◦ Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) ◦ Skaraborgs regemente (P 4) ▪ Nyheter ▪ Nyheter ▪ Vill du bli en av oss? ▪ Om förbandet ▪ Utbildningar ▪ Soldatutbildning ▪ Nyhetsbrev ▪ Skjutfält och avlysningar ▪ Om skolan ▪ Kontakt ▪ Kontakt ▪ Rekrytering på P 4 ◦ Hemvärnets stridsskola (HvSS) ◦ Södra skånska regementet (P 7) ▪ Kontakt ▪ Nyheter ◦ Luftstridsskolan (LSS) ▪ Om förbandet ▪ Nyheter ▪ Skjutfält och avlysningar ▪ Om skolan ▪ Jobba på P 7 ▪ Flygskolan (FlygS) ▪ Strategisk reserv ▪ Flygbefälsskolan (FBS) ▪ Regmentets dag och 200-årsjubileum ▪ Flygvapnets stridslednings- och ▪ Kontakt luftbevakningsskola (StrilS) ◦ Tredje sjöstridsflottiljen (3.sjöstridsflj) ▪ Befattningsbeskrivningar ▪ Nyheter ▪ Stridslednings- & luftbevakningsbataljonen ▪ Om förbandet ▪ Kontakt ▪ Kontakt ◦ Markstridsskolan (MSS) ◦ Trängregementet (TrängR) ▪ Nyheter ▪ Nyheter ▪ Om skolan ▪ Kontakt ◦ Militärhögskolan Halmstad (MHS H) ▪ Tolkskolan (TolkS) ▪ Nyheter ▪ Kontakt ▪ Om skolan ◦ Försvarsmedicincentrum (FömedC) ▪ Utbildning ▪ Nyheter ▪ Nyhetsbrev ▪ Om centrumet ▪ Försvarsmaktens ADL-enhet (FMADLE) ▪ Om försöksdjur ▪ Försvarsmaktens ledarskaps- och ▪ Rekrytering pedagogikenhet (FMLOPE) ▪ Kontakt ▪ Kontakt ◦ Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum ◦ Militärhögskolan Karlberg (MHS K) (Swedec) ▪ Nyheter ▪ Nyheter ▪ Om skolan ▪ Historik ▪ Utbildningen på Karlberg ▪ Utbildningsenheten ▪ Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet ▪ Kontakt (FMIF) ◦ Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) ▪ Managementenheten (ManE) ▪ Nyheter ▪ Kontakt ▪ Om centrumet ◦ Sjöstridsskolan (SSS) ▪ Vad är CBRN? ▪ Nyheter ▪ CBRN-förband ▪ Skonertdivisionen ▪ Militär och civil och utbildning ▪ Kontakt ▪ Samverkan med samhället • Centrum ▪ Skjutfält och avlysningar ◦ Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) ▪ Kontakt ▪ Kontakt • Specialförband ◦ Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) ◦ Om specialförbanden ▪ Kontakt • Nordic Battlegroup ◦ Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum ◦ Nyheter (FMUndSäkC) ◦ Battlegroup-konceptet ▪ Nyheter ◦ Information till dig som har sökt till NBG 11 eller FOI Totalförsvarets forskningsinstitut strategiska reserven • Hemvärnet FOI:s startsida - FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut ◦ Om Hemvärnet Webbkarta ▪ Historik Webbkarta - FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut ▪ Hemvärnets organisation Här kan du få en översikt av webbplatsens struktur. ◦ Vem kan bli hemvärnssoldat? • Hem ◦ Kontakt • Om oss • Försvarsmaktens vädertjänst • Vision och verksamhetsidé ◦ Kontakt • Styrelse och ledning • Frivilligorganisationer • Organisation • Beredskap • Försvarsanalys • Högvakten • CBRN-skydd och säkerhet ◦ Om Högvakten • Försvars- och säkerhetssystem ▪ Organisation och uppgifter • Informationssystem ▪ Stockholms slott • Forskningsstöd ▪ Drottningholms slott • Årsredovisning • Äldre årsredovisningar ◦ Vad händer på Högvakten? • Forskningsområden ▪ Högtidliga audienser • Analys av säkerhet och sårbarhet ◦ Veckoprogram för Högvakten • Operationsanalys, modellering och simulering ◦ Skjuta salut • Skydd mot CBRN och andra farliga ämnen ◦ Kontakt • Ledning med MSI, Människa-System-Interaktion • Bekämpning och skydd • Telekrig och vilseledning • Människa och teknik • Sensorer och signaturanpassning • Miljöarbete • Samverkansrådet Från Internet 3 april 2011 • Kontakta oss • Marknad och försäljning • Exempel på vad vi gör • Registrator • Möt några medarbetare på FOI • Kontaktuppgifter • Publikationer • Produkter & tjänster • FOI:s rapporter • Kunder och uppdrag • Aktuell forskning • Kunder berättar • Arktis - en dynamisk region • Utbildningar och kurser • Kärnvapen i Östersjön • Kurs i elektronisk säkerhet • Nordisk säkerhetspolitik • Kurs i GNSS - Satellitnavigeringssystem • Tidningen Framsyn • Kurs i IT-säkerhet • Framsyn 2006 • Kurs i lasersäkerhet • Framsyn 2005 • Kurs i Nanoteknik - nya material för bättre produkter • Framsyn 2004 • Kurs kring militär GPS • Framsyn 2003 • Övriga kurser • Framsyn 2002 • Kunskapscentrum • Framsyn 2001 • Centrum för miljövetenskaplig forskning • FOA-tidningen 2000 • Centrum för traumaforskning • FOA-tidningen 1999 • FLSC • FOA-tidningen 1998 • Flygteknik • FOA-tidningen 1997 • FOCUS • FOA-tidningen 1996 • KcC • FOI orienterar om... • Marksaneringscentrum Norr • NBC-bioteknikorientering • Undervattenscentrum • BC-bulletinen • Hyr labb- och forskningsresurser • Boken Systemmodellering & Simulering • Analyser och uppdrag • Pågående projekt • Ta del av vårt erbjudande • Afrikastudier • Jobba hos oss • Ett urval av verksamhet • Lediga jobb • Afrikagruppen • Lediga Exjobb • Länkar • Anslagstavlan • Publikationer i urval • Att arbeta på FOI • ASEK • Om ASEK • RUFS • Pågående studier 2010 • Studier i Rysk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik • Experter • Nyhetsbrev • Publikationer • Briefings • Climatools • Modernisering • Verktyg • Seminarier och konferenser • Fokusområden • Experter • Kontakt • RUFS-publikationer • Projekt och projektledare • Övriga publikationer • Referensgrupp • RUFS i media • Climatools nyhetsbrev • Studier i asiatisk säkerhet • Kalendarium • Om Asienprogrammet • Publikationer • Publikationer • Länkar • Pågående projekt • In English • Experter • Edge • Press & Nyheter • Fredsfrämjande insatser • Pressmeddelanden • Internationella insatser • Bilder • Ledning i multifunktionella insatser • Kalendarium • Experter • Aktiviteter månadsvis • Publikationer • Inbjudningar • Försvarsekonomi • Nyheter • Seminarier • Kontaktpersoner • Offentlig Privat Samverkan • Nyheter i RSS-format • Presentationer av experter • FOI:s RSS-tjänst • Rapporter • Nyhetsbrev • LOTUS • Nordisk säkerhet och stabilitet, NOSS • Pågående studier • Publikationer • Experter Från Internet 3 april 2011 Arms control, disarmament and non-proliferation SIPRI Stockholm International Peace • Nuclear weapons Research Institute Welcome to SIPRI — www.sipri.org • Chemical weapons • Biological weapons • Conventional weapons • Home • Export controls • Research • Small arms and light weapons (SALW) • Databases • Arms Control and Disarmament Documentary Survey • Publications • SIPRI Yearbook • Library • Media • About SIPRI Advanced Search…

Regional and Global Security • Africa security and governance • China and global security • Euro-Atlantic security • Global health and security • Transport and security • International relations and security trends Armed Conflict and Conflict Management • Trends in armed conflicts • Peacekeeping and peacebuilding Military spending and armaments • Military expenditure • International arms transfers • The arms industry • Nuclear, biological and chemical weapons Från Internet 6 april 2011 Försvarets materielverk (FMV) det är av försvars- och säkerhetspolitiskt intresse. Det innebär ett stöd Försvarets materielverk har till uppgift är att styra utformningen och till både större försvarsindustriföretag och små- och medelstora upphandlingen av ny materiel, där produkterna ska anpassas till företag, utifrån ett regionalt perspektiv. insatsförsvaret. • Myndigheten ska också främja export av militär teknologi för • Besöksadress: Banérgatan 62 civila tillämpningar, säkerhetsteknologier, samt företräda svenska Postadress: 115 88 Stockholm staten vid förhandlingar och avtal mellan länder. Verksamheten bedrivs Telefon 08-782 40 00, Fax 08-677 57 99 inom ramen för den statliga exportkontrollen. • Besöksadress: Östermalmsgatan 87 Totalförsvarets pliktverk (TPV) Box 56081, 102 17 Stockholm Totalförsvarets pliktverk hade fram till juli 2010 ansvarar för Telefon vxl: 08-587 13 300 mönstring, inskrivning och redovisning av värnpliktiga. Men som en följd av värnpliktens avskaffande byter myndigheten man och blir den Försvarsunderrättelsedomstolen 1 januri 2011 rekryteringsmyndigheten. Försvarsunderrättelsedomstolen har ersatt Signalspaningsnämnden. • Besöksadress: Karolinen, Våxnäsgatan 10 Domstolen ska pröva frågor om tillstånd till signalspaning enligt lagen Postadress: 651 80 Karlstad om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och i övrigt verka Telefon 054-14 65 00, Fax 054-14 65 09 enligt lagen om försvarsunderrättelsedomstol. Regeringen har idag också fattat beslut om regleringsbrev för 2009 avseende domstolen. Försvarets radioanstalt (FRA) • Försvarsunderrättelsedomstolen FRA bedriver signalspaning mot utrikes företeelser på uppdrag av Box 1097 regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten. FRA:s 164 25 KISTA underrättelser är ett stöd för regeringen i dess utrikes-, säkerhets- och Tel:08-55504500 försvarspolitiska arbete. • FRA har även i uppdrag att stödja statliga myndigheter och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN) statligt ägda bolag med teknisk informationssäkerhet. SIUN kommer likt FUN att vara kontrollmyndighet och ska • Besöksadress: Rörbyvägen (Lovön), 178 93 Drottningholm kontrollera de myndigheter som bedriver Postadress: Box 301, 161 26 Bromma försvarsunderrättelseverksamhet. Nytt är att SIUN ska se till att Telefon 08-471 46 00, Fax 08-471 48 53 försvarsunderrättelsedomstolens beslut verkställs samt att SIUN på begäran av enskilda ska utreda om något otillbörligt skett i samband Försvarsexportmyndigheten (FXM) med signalspaning. Försvarsexportmyndigheten främjar export av såväl stora och • BOX 1140, 164 22 Kista komplexa materielsystem som mindre system och delkomponenter där Besöksadress: Gullfossgatan 12 KistaTelefon vxl: 08-555 04 550 Statens försvarshistoriska museers webbplats Statens försvarshistoriska museers (SFHM) uppdrag är att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. SFHM har ett omfattande samarbete så väl nationellt som internationellt. Särskild tonvikt ligger på samarbete mellan de nordiska ländernas militär- och vapenhistoriska museer samt motsvarande institutioner i Baltikum. De två museer som hör till myndigheten är Armémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linköping.

Fortiﬁkationsverket Fortiﬁkationsverket är försvarets hyresvärd. De är en av landets största fastighetsägare och specialiserade på försvarsfastigheter.

Folke Bernadotteakademin Folke Bernadotteakademin verkar inom området internationell konﬂikt- och krishantering och svenskt deltagande i freds- och katastroﬁnsatser. Dess grunduppgift är att förbereda, utbilda och samträna personal som ska medverka i internationella katastrof-, krishanterings- och fredsinsatser. 872 64 Sandöverken Tel: 0612-823 00 Fax: 0612-823 99

Inspektionen för strategiska produkter, ISP Inspektionen för strategiska produkter kontrollerar Sveriges export av vapen och produkter som kan användas såväl i civil verksamhet som för försvarsändamål. ISP övervakar också bestämmelserna i FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen. Box 70252 107 22 Stockholm Tel: 08-406 31 00 Fax: 08-20 31 00 653 Handelsverksamheter. Exportkreditnämnden EKN Startsida - EKN Sitemap Sitemap - EKN Libris/SAB: Qi Handel Qi(x) Allmänt: lexikon och uppslagsverk • Om EKN Qi:k Handelns historia ◦ Verksamhet Qi:oe Handelslagstiftning ▪ Organisation Qi- Särskilda länder och områden ▪ Styrelse Qia Handelsteknik ▪ Ledning Qik Varukännedom ◦ Qil Handelskalendrar och -lexikon EKN i siffror Qim Handel med speciella varor ◦ Arbeta på EKN Qis Marknader och varumässor ◦ Internationellt Qiv Handelskammare, handelsrepresentation ▪ OECD (DC 381/382. DK 339) ▪ EU ▪ Bernunionen ▪ Parisklubben ▪ Andra exportkreditinstitut ◦ Andra främjare ◦ Externa länkar • Garantier ◦ För exportkrediter ▪ Garanti för kundfordringar: kort kredittid ▪ Beskrivning ▪ Förutsättningar ▪ Så här går det till att få garanti ▪ Garanti för fordringsförlust: lång kredittid ▪ Med exportör som garantitagare ▪ Beskrivning ▪ Beskrivning ▪ Förutsättningar ▪ Förutsättningar ▪ Så här går det till att få garanti ▪ Så här går det till att få garanti ▪ Med bank som garantitagare ▪ Rembursgaranti ▪ Beskrivning ▪ Beskrivning ▪ Förutsättningar ▪ Förutsättningar ▪ Så här går det till att få garanti ▪ Så här går det till att få garanti ▪ Garanti för tillverknings- och fordringsförlust ◦ För rörelsekrediter ▪ Med exportör som garantitagare ▪ Beskrivning ▪ Beskrivning ▪ Förutsättningar ▪ Förutsättningar ▪ Så här går det till att få garanti ▪ Så här går det till att få garanti ◦ För investeringar ▪ Med både exportör och bank som ▪ Beskrivning garantitagare ▪ Förutsättningar ▪ Beskrivning ▪ Så här går det till att få garanti ▪ Förutsättningar ◦ Om problem uppstår i affären ▪ Så här går det till att få garanti ▪ Betalning uteblir ◦ För kontraktsgarantier ▪ Ersättning från EKN ▪ Motgaranti för den som ställer ut en bankgaranti ▪ Din självrisk i garantin ▪ Beskrivning ◦ EKN:s allmänna villkor ▪ Förutsättningar • Länder ▪ Så här går det till att få garanti ◦ Kartöversikt ▪ Säkerhetsgaranti för exportör ◦ Landlista ▪ Beskrivning ◦ ▪ Förutsättningar ◦ Om landriskbedömning ▪ Så här ansöker du • Premier ◦ För växlar och remburser ◦ Räkna ut din premie ▪ Växelgaranti ◦ Risk och premier ▪ Ansvarsfullt företagande i garantigivningen Kommerskollegium Kommerskollegium - Startsidan ▪ Sänk din premie i affären ▪ Premiematris, kredittider över ett år Webbkarta Kommerskollegium - • Hållbarhet ◦ Hållbar utveckling Om oss ◦ Miljöprövade affärer Organisation ◦ Miljö och sociala frågor Medarbetare ◦ Korruption GD-stab ◦ Hållbar långivning Informationsenheten ◦ FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag Enheten för EU:s inre marknad ◦ Ställ din egen fråga Enheten för WTO Enheten för Handel och tekniska regler Enheten för Handelsbistånd

Open Trade Gate Sweden Enheten för Internationell handelsutveckling

Importlicenser för järn- och stålvaror samt teko Administrativa enheten Kommerskollegiums generaldirektör Publikationer Skriftserie Faktablad Prenumerationsservice Årsredovisning 2010 Historia Från Internet 3 april 2011 Kommerskollegium - från Oxenstierna fram till idag Jobba hos oss Tjänstedirektivet Spontanansökningar Kontaktpunkt tjänster Instruktion Regleringsbrev Du som köper tjänster Författningssamling Policy om personuppgifter Vägledning för myndigheter Dokument Kontaktpunkt Varor Arbetsområden Vad kan kontaktpunkten göra för dig? EU:s inre marknad Detta arbetar enheten med Legal grund Den fria rörligheten inom EU Kontakta oss Inremarknadsguide för myndigheter Informationssystemet för den inre marknaden - IMI SOLVIT Kontakta oss SOLVIT- så funkar det! Östersjöstrategin EU:s yttre handelspolitik Om ditt ärende inte passar hos SOLVIT Hur kan Sverige agera? Europeiska Affärer EU:s tullsuspensionssystem Europeiska företagspanelen Tekniska föreskrifter Ansök om nya tullsuspensioner

Svenska föreskrifter som ska anmälas Gällande tullsuspensioner Hinder för traﬁken Ursprungsregler Senaste nytt om statsstöd Preferentiella ursprungsregler Tvistlösning

Allmänna ursprungsregler Tvistlösning i WTO Bearbetning av varor SPS-tvister EU:s marknadstillträdesstrategi Artikel XX i GATT - undantag för hälsa och miljö EU:s handelshinderförordning WTO Subventionstvister Varuhandel - GATT Handelstvister EU-USA Allmänna ursprungsregler Övriga handelstvister i WTO Jordbruks- och livsmedelsfrågor - SPS Handel och miljö/klimat Tekniska handelshinder Liberalisation of trade in environmental goods and services – Swedish interests Preferentiella ursprungsregler Handel och arbetsvillkor Marknadstillträde för industrivaror, NAMA Handel och konkurrens Tjänstehandel - GATS Handel och investeringar Handel och offentlig upphandling Frågor och svar om GATS – WTO:s tjänstehandelsavtal Handel och god samhällsstyrning Skydd för immaterialrätter – TRIPS Vad är WTO? TRIPS-frågor i Doha-förhandlingarna Bakgrund WTO Handel och utvecklingsländer Tillgång till läkemedel EPA - Ekonomiska partnerskapsavtal ACTA GSP Everything But Arms (EBA) EU:s regionala avtal Handelsrelaterat bistånd Avslutade förhandlingar Aktuella biståndsprojekt Pågående förhandlingar Enheten för handelsbistånd (ICO) Handelsstatistik Krisens inverkan på handeln Offentlig biståndsinformation Sveriges export och import Kontakta ICO Ursprungsregler Sveriges utrikeshandel fördelat efter varugrupper

Preferentiella ursprungsregler Sveriges utrikeshandel inom resp. utanför EU-området

Allmänna ursprungsregler Sveriges export till våra största mottagarländer Open Trade Gate Sweden Sveriges export i internationell jämförelse Aid for trade Handel och hållbar utveckling Den svenska industrins exportorderingång Handel och arbetsvillkor Svensk tjänsteexport Handel och miljö/klimat Världshandeln av varor och tjänster Projekt om klimatrelaterade standarder Arkiv Handel och jämställdhet Regionala handelsavtal Makroekonomiska indikatorer Vad är regionala handelsavtal? Direktinvesteringar Utrikeshandel med varor, Globalt Regionalavtal och WTO Utrikeshandel med varor, Sverige Lägesrapport om utveckling på säkerhetsområdet Tjänstehandel, Sverige Säkerhetsseminarium 25 juni 2008 i Bryssel Kvartalsrapport Seminarium 15 april 2008 i Stockholm PowerPoint-presentationer Aktuella projekt Handelspolitiska skyddsåtgärder Workshop om EU:s skyddstullar Antidumpnings- och utjämningsåtgärder Seminarium: Made In Sweden? Senaste nytt om handelspolitiska skyddsinstrument E-handelkonferens 2010 Hitta information om en viss produkt Föreläsarnas presentationer Hur stor är tullsatsen? Informationsträff om nya ursprungsregler i GSP Handelspolitiska skyddsinstrument mot EU Lärarfortbildningsdagar 2010 Handelsprocedurer Förenklade handelsprocedurer (Trade facilitation) Föreläsarnas presentationer Grundläggande principer Företagsundersökning 2009-2010 I Sverige Våra tjänster Globalt Importlicenser Handelsprocedurer i WTO Licenshandboken Licenshandboken - textilvaror Handelsprocedurförenklingar i frihandelsavtalen Licenshandboken - järn och stål UN/CEFACT Uppdateringar licenshandboken ITP om Handelsprocedurer KN-nummer Säkerhet i leveranskedjan Exportdokument Handloom certifikat Behövde inte resa till Brasilien för att få visum Beställ/ladda hem blanketten för importlicens Kommerskollegium gav mig mod och argument att driva min sak Genomförandedatabasen Licensbeslut via internet Tekniska föreskrifter Hit kan du också vända dig Beställ/kommentera tekniska föreskrifter Kontakt licensfunktionen Open Trade Gate Sweden Internationella utbildningsprogram (ITP) Licensmeddelanden Internationellt utbildningsprogram (ITP) om Ursprungsregler Begränsning av handel med varor för tortyr m.m. Sanktioner Internationellt utbildningsprogram (ITP) om Handelsprocedurer Sök i diariet Nordkorea Burma/Myanmar Handelspolitiskt ABC Iran Anmäl handelshinder Press Vad är ett handelshinder? Pressmeddelanden Pressinbjudningar Ett par konkreta exempel på handelshinder Inbjudan kurs för journalister Så hanterar vi din anmälan Pressmaterial Vilken service kan vi erbjuda dig som företagare? WTO: ansökarländer Blankettjakt sparade miljonbelopp WTO:s 153 medlemmar Trögt för kräm i svensk-finsk handel EU:s pågående handelsförhandlingar Hinder - privatpersoner Tio största export- och importmarknaderna 2010 Dina rättigheter Så hanterar vi ditt ärende Kontakt Anpassa utseende Från Internet 3 april 2011 Hit kan du även vända dig • Upphandling Konkurrensverket Start - Konkurrensverket ◦ Om offentlig upphandling Webbkarta Webbkarta - Konkurrensverket ▪ Nya regler i upphandlings-lagstiftningen ▪ Upphandling - steg för steg • Konkurrens ▪ Upphandling och mindre företag ◦ Om konkurrensreglerna ▪ Teckal-undantaget i lagen om offentlig ▪ Samarbete som begränsar konkurrensen upphandling ▪ Missbruk av dominerande ställning ◦ Valfrihetssystem ▪ Konkurrensbegränsande offentlig ▪ Tillsyn säljverksamhet ▪ Regelverk ▪ Företagskoncentrationer ▪ Valfrihetssystem steg för steg ▪ Statsstöd ▪ Frågor och svar ▪ Gryningsräder ▪ Länkar ◦ Våra uppgifter ◦ Våra uppgifter ◦ Lagar och förordningar ◦ Lagar och förordningar ▪ KKVFS - konkurrens ▪ KKVFS - upphandling ◦ Sanktioner ◦ Domstolsavgöranden ▪ Konkurrensskadeavgift ◦ Ordlista ▪ Avgiftsföreläggande ◦ Frågor och svar ▪ Näringsförbud för kartellöverträdelser ◦ Länkar ◦ Domstolsavgöranden ◦ Nyhetsbrev - upphandling ▪ Instansordning ▪ Prenumerera via e-post ◦ Frågor och svar • Forskning ◦ Länkar ◦ Forskning om konkurrens och upphandling ◦ Ordlista ▪ Sök forskningsbidrag ◦ Nyhetsbrev - konkurrens ▪ Pågående/avslutade forskningsprojekt ▪ Prenumerera via e-post ◦ Uppdragsforskning ▪ Läs tidigare nummer av Konkurrensnytt ◦ Rådet för forskningsfrågor ◦ Uppsatstävling ▪ Handläggning av eftergift ▪ Förslag på uppsatsämnen ▪ Projektarbete ▪ Pristagare i uppsatstävlingen ◦ Jobba hos oss ▪ Kontakt ▪ Lediga jobb ◦ Forskningsseminarier ▪ Vad kan vi erbjuda dig? ▪ The Pros and Cons ▪ Medarbetare berättar ◦ Kontakt ▪ Sommararbete • Lagar och förordningar ◦ Medarbetare • Beslut och diarium ◦ Våra upphandlingar • Publikationer • Kontakta oss ◦ Rapporter ◦ Karta och färdbeskrivning ◦ Informationsmaterial • Press ◦ Årsredovisning ◦ Pressmeddelanden ◦ Nyhetsbrev ◦ Tal och artiklar ◦ Tal och artiklar ◦ Bakgrundsmaterial i stora ärenden • Om oss ◦ Bildarkiv ◦ Uppgifter ◦ Logotyp och grafisk profil ▪ Regeringsuppdrag ▪ Internationell roll Från Internet 3 april 2011 ▪ Samverkan med länsstyrelserna ▪ Samarbete inom Norden ◦ Organisation ▪ Rådet för upphandlingsfrågor Systembolaget AB ▪ Rådet för forskningsfrågor Systembolaget AB har ensamrätt i Sverige på att sälja alkoholhaltiga ◦ Så arbetar vi drycker i detaljhandelsledet. ▪ Beslut och kvalitetssäkring ▪ Utredningar ▪ Handläggning av koncentrationer ▪ Tips och förfrågningar 654 Telekommunikationsverksamheter. Post- och telestyrelsen PTS - Startsida Drift av televerksamheter. Webbkarta PTS - Webbkarta Libris/SAB: Bv Informationsteknik (IT) (delar även till 654) Bransch Bv- Särskilda länder och områden Funktionshinder Pu Datorer och databehandling (användning av datorer o d till 651)(tele även 654) Internet Qjg Televäsen Kontakt (DC 384, del 621. DK 654 del 621). Om PTS Post Radio Regler Telefoni

Dokument Beslut Domar Faktablad Föreskrifter Informationsmaterial Rapporter Remisser Diariet Remissvar Kontakt med PTS andra kontor Kontakta en funktion på PTS Funktionshinder Prenumerera Detta gör PTS PTS innovationstävling Om PTS Rapporter Elektronisk förvaltning Samverkansforum Externa forum Tjänster för dig Historik Utvecklingsprojekt Informationsmaterial Jobba på PTS Internet Krisinformation Bredband Omvärldslänkar Filmer om Internetsäkerhet Organisation Integritet Upphandlingar Internetsäkerhet Webbplatsen Konsumentarbete Verksamhet Mobilsurf Till branschinformation Post Allmänna råd om utdelningsservice Konsument Anmälan av saknade brev Anmälan om klagomål på postoperatör Kontakt Fastighetsboxar Utrustning Frågor och svar Grundläggande betaltjänster Regler Konsumentarbete EU-regler Till branschinformation Lagar PTS beslut Press PTS föreskrifter Nyhetsarkiv Regelförenkling Ofta efterfrågat Tillsyn Prenumerera Tvistlösning Pressbilder Sök Pressmeddelanden Telefoni Radio Fast telefoni Amatörradio Integritet Ansökningshandlingar Konsumentarbete Nytt tillstånd för VHF i fritidsbåt Mobil telefoni Radiostörningar Prisjämförelse Radiotillstånd Speciﬁcerad telefonräkning Sändarkartan Telefonkort Tekniktermer Till branschinformation Till branschinformation Utrustning Från Internet 3 april 2011 655 Förlagsverksamheter o d.

Libris/SAB: Ad Bokförlag och bokhandel (DC delar 07, 686. DK del 655) 656 Transportverksamheter, resbyrå, Trafikverket Startsida - Trafikverket lagring o d. Privat Drift av transportverksamheter. • I ditt län • Projekt Libris/SAB: • Resan & trafiken Pr Transportmedel och kommunikationer (drift av • Miljö & hälsa transporter till 656) • Trafiksäkerhet (konstruktion till 62, tillverkning av transportmedel till 68) • Vägar & järnvägar Pra Landsvägsfordon och landsvägstrafik • Service & e-tjänster Prb Järnvägar och spårvägar Prc Fartyg och sjöfart Företag Prd Luft- och rymdfarkostteknik Prf Svävare, amfibiefarkoster m m • Trafikera & transportera Prt Transportväsen • Bygga & underhålla Qjf Postväsen • Planera & utreda (Delar om användning av transportmedel: DC 383, 385-387, delar 62. • Upphandling DK656, delar 62) • System & e-tjänster

Kontakta oss

• Våra kontor och öppettider • Ring oss • Ställ frågor & lämna synpunkter • Fakturor till Trafikverket Aktuellt Trafikanalys Trafikanalys • Nyhetsarkiv Om Trafikanalys • RSS-flöden • Evenemang • Tidningar • Vi på Trafikanalys • Vetenskapligt råd Jobb & framtid • Föreskrifter • Lediga jobb • Upphandlingar • Jobba hos oss • Kontakta oss • Jobba internationellt • Myndigheter inom transportområdet • Studerande • Skolpersonal Verksamheten • Lediga jobb • Frågor & svar • Analys och granskning • Utvärdering, nulägesanalys och statistik Om Trafikverket • Verksamhetsstöd • Nordiskt seminarium • Trafikverket • Kris & säkerhet Projekt • Forskning & innovation • Biblioteket • Måluppföljning • Författningssamlingar • EU:s transportpolitik • Grafisk profil • Arbetspendling i storstadsregionerna • Årsrapporter • Avreglering av järnvägen och ny kollektivtrafiklag

Statistik

• Bantrafik Från Internet 3 april 2011 • Basfakta • Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Start - Transportstyrelsen • Kommunikationsvanor Transportstyrelsen • Luftfart Webbkarta Webbkarta - Transportstyrelsen • Post • Resvanor • Väg • Sjöfart ◦ Fordon • Tele • Transportarbete ▪ Av- & påställning • Transportbranschen ▪ Avregistrering & skrotning • Varuflöden ▪ Enskilt godkännande • Vägtrafik ▪ Export & tillfällig registrering ▪ Fordons- & ägaruppgift Publikationer ▪ Fordonsavgifter ▪ Fordonsbesiktning Press ▪ Fordonsregler ▪ Fordonsskatt • Pressmeddelanden ▪ Hitta rätt bil • Presskontakt ▪ • Bilder Import & ursprungskontroll • Remisser ▪ Kontrollmärket • RSS ▪ Motororganisationer & fordonsfakta ▪ Parkeringsanmärkning ▪ Registreringsskylt & bevis ▪ Saluvagnslicens ▪ Trafikförsäkring ▪ Trängselskatt ▪ Vägavgifter ▪ Vägtrafikregistret ▪ Ägarbyte Från Internet 3 april 2011 ◦ Vägmärken ▪ Varningsmärken ◦ Trafikregler ▪ Väjningspliktsmärken ▪ Beslut i överklagningsärenden ▪ Förbudsmärken ▪ Gående, rullstolsburen, rullskridskor ▪ Påbudsmärken ▪ Cyklist, mopedist, motorcyklist ▪ Anvisningsmärken ▪ Generella trafikregler ▪ Lokaliseringsmärken för vägvisning ▪ I fordonet ▪ Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- ▪ Lasta & dra och cykeltrafik ◦ Trängselskatt ▪ Lokaliseringsmärken för upplysning om ▪ Trängselskatt i Stockholm allmänna inrättningar med mera ▪ Trängselskatt i Göteborg ▪ Lokaliseringsmärken för upplysning om ◦ Alkolås serviceanläggningar med mera ▪ Alkolås som kvalitetssäkringsverktyg ▪ Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta ▪ Alkolås vid rattfylleri mål med mera ◦ Trafikmedicin ▪ Upplysningsmärken ▪ Ansökan om undantag (dispens) från ▪ Symboler medicinska krav ▪ Tilläggstavlor ▪ Blanketter ▪ Trafiksignaler ▪ Boken Trafikmedicin ▪ Vägmarkeringar ▪ Föreskrifter och PM ▪ Andra anordningar för anvisningar för trafiken ▪ Läkares anmälningsskyldighet ▪ Tecken av polisman med flera ▪ Länkar till sidor inom trafikmedicin ◦ Fordonsimport & ursprungskontroll ▪ Nyhetsblad ▪ Fordonsimport från början till slut ▪ Trafikmedicinska rådet ▪ Tillfällig registrering vid import ▪ Trötthet i trafiken ▪ Militärt, egentillverkat & tidigare ▪ Varningstriangeln på läkemedel är borttagen svenskregistrerat fordon ▪ Är din medicin trafikfarlig? ▪ Ansök om ursprungskontroll ▪ Äldre och bilkörning ▪ Frågor & svar ◦ Körkort ▪ Kontaktuppgifter ◦ Yrkestrafik ◦ Fartyg ◦ STRADA – informationssystem för olyckor & skador ▪ Skeppslistan ▪ Nyheter ▪ Fartygstyper ▪ Hur får man tillgång till data från STRADA ▪ Fartygskonstruktion ▪ Bakgrund ▪ Marin utrustning ▪ Exempel på uttag ▪ Certifikat ▪ Goda exempel ▪ CSR (Continuous Synopsis Record) ▪ Kontakter ▪ Rederi-identifieringsnummer ▪ Samverkansparter ▪ IMO-nummer för fartyg ▪ Organisation ▪ Registrering & mätningsplikt ▪ Rapporter & publikationer ▪ Nybyggnad, ombyggnad och inflaggning ▪ Rapportörer & användare ▪ Arbetsmiljö ▪ Sekretess ▪ Bemanning ▪ STRADA support ▪ Mönstring ◦ RDT - för myndigheter som beslutar trafikföreskrifter ▪ Sjöfartsskydd ▪ Nyheter ◦ Fartområden ▪ Komma igång med RDT ▪ Konstruktion & utrustning ▪ Publicera trafikföreskrifter ▪ Behörighet & bemanning ▪ Sök trafikföreskrifter ◦ Fartygsrapportering ▪ Grunderna för RDT ◦ Fritidsbåtar ▪ Om RDT ▪ Vem gör vad inom svenskt båtliv? ▪ Frågor & svar ▪ Fakta om båtlivet ▪ Antalet publicerade föreskrifter ▪ Båtlivsservice ▪ Få uppdateringar om RDT till din e-post ▪ Båtlivets miljöfrågor ▪ Kontakta oss ▪ Sjösäkerhet • Sjöfart ▪ Bristfälliga produkter ◦ Safety Alert ▪ Att köpa båt ◦ Sjöfartsavdelnings nyhetsbrev ▪ Att tillverka båt ▪ Att importera båt ▪ Sjöfartsavdelningen informerar ▪ Måste du registrera? ▪ Statens haverikommission ▪ Olycksstatistik – fritidsbåtar ▪ Statistiksamman-ställning ▪ Att sälja båt ▪ Vanliga frågor ▪ Kunskap & kompetens ▪ IMO Lessons learned ▪ Lagar & regler ◦ Ombordanställda ▪ Vattensporter ▪ Sjömän ▪ CE-märkning ▪ Redare ▪ Jag vill rapportera... ▪ Läkare ▪ Saknade bevis, intyg och certifikat ▪ Utbildningsanordnare ▪ Båtmagasinet ▪ Fritidsfartyg ◦ Gods, last, avfall ▪ E-tjänster ▪ Förpackat farligt gods ▪ Blanketter ▪ Transport av kemikalier ▪ Kontakt ▪ Bulkgods ◦ Sjöfarts-/Hamnskydd ▪ Lastsäkring ◦ Sjötrafik & farleder ▪ Mottagning av fartygsavfall ▪ Regler gällande sjötrafik ◦ Miljöskydd ▪ Farleder & hamnar ▪ Regler ▪ Lotsning ▪ Vattenförorening ▪ Sjötrafikinformation ▪ Luftförorening ▪ Kustfartstillstånd (cabotage) ▪ Avfallshantering ▪ Minor ▪ Återvinning av fartyg ▪ IMO – ruttsystem ◦ Olyckor & tillbud ▪ EfficienSea ▪ Safety Alert ◦ Tillsyn ▪ Haverirapporter ▪ Besiktning ▪ INSJÖ ▪ Delegerad tillsyn ▪ Analyser ▪ Inspektioner ▪ Hamnstatskontroll ▪ Direkta avgifter ▪ Marknadskontroll ▪ Myndighetsavgift ▪ Värdstatsbesiktning ▪ Avgift för flygtrafiktjänster ▪ Övriga kontroller ▪ Gemensam avgift säkerhetskontroll, GAS ▪ Utökade kontroller ▪ Avgifter inskrivning ▪ Sjöfartsavdelningens inspektions- och ◦ Certifikat & utbildning tillsynssystem, SITS ▪ Utbildning ◦ Statistik ▪ Flygmedicin ▪ Olyckor & tillbud ▪ Privatflygare ▪ Hamnstatskontroller inom Paris MoU ▪ Trafikflygare ◦ Fartygsregistret ▪ Flygteknisk underhållspersonal ▪ Kontakt sjöfartsregistret ▪ Flyguppvisning ▪ Skepp ▪ Flygledare ▪ Skeppsbygge ▪ AFIS-personal ▪ Inteckning ▪ Kontrollanter ▪ Båt ▪ Skolchefsinfo ▪ Båtbyggnadsförskott ▪ Seminarier och utbildningar ordnade av ▪ Avgifter & stämpelskatt Transportstyrelsen ▪ Ordlista ◦ Farligt gods ▪ Blanketter ▪ Artiklar som är tillåtna ombord ▪ Inloggning fartygsregistret ▪ Kontaktpersoner för farligt gods ◦ Behörighetsguiden ▪ Säkerhetsrådgivare ▪ Befattningskrav ◦ Luftfartyg ▪ Behörighetsinformation ▪ Sök luftfartyg ◦ Kontakta Transportstyrelsens sjöfartsavdelning ▪ Rapportera statistiska uppgifter för luftfart ▪ Specifika frågor (flygtid) • Luftfart ▪ Leasing av luftfartyg ◦ Avgifter inom luftfart ▪ Registrera luftfartyg ▪ Försäkringar ▪ Flygvägar i Sverige ▪ Inskrivningar i luftfartyg ▪ Platsindikatorer ▪ Import/export av luftfartyg ▪ Koder och anropssignaler ▪ Luftvärdighet ▪ Ballonger ▪ Obemannade luftfartyg (UAS) ▪ Raketer ◦ Flygplatser ▪ Kontakt ▪ Svenska flygplatser ◦ Luftvärdighet ▪ Seminarier/ branschmöten ▪ Flygtillstånd (permit to fly) ▪ Föreskrifter för flygplatser ▪ Import av luftfartyg ▪ Planerat linjeutbud ▪ Luftvärdighetsdirektiv ▪ Kontakt ▪ Underhåll ◦ Flygbolag ▪ Fortsatt luftvärdighet ▪ Svenska flygbolag ▪ Annex II ▪ Trafiktillstånd ▪ Amatörbyggnad ▪ Aerial work ▪ Typgodkänd utrustning ▪ Luftfartsavtal ▪ Typacceptering ▪ Planerat linjeutbud ◦ Flygbolags skadeståndsansvar för passagerare och deras ▪ Förbjudna flygbolag inom EU bagage ▪ Starta flygbolag ◦ Miljö ◦ Flygtrafiktjänst ▪ Miljömål ▪ IAIP ▪ Flygbuller ▪ Luftrum ▪ Flygresans utsläpp ▪ Verksamhetskontroller ▪ Flygets miljöpåverkan ▪ Inskränkning av eller förbud mot luftfart ▪ EUs system med utsläppshandel ▪ Gemensamt europeiskt luftrum ▪ Forskning & utveckling ▪ Prestationsplan ▪ Internationell verksamhet ▪ Gemensamt dansk-svenskt luftrumsblock ▪ Villkor för miljöprövade flygplatser ▪ SESAR ▪ Kontakt ◦ Bebyggelse & flyg ▪ Eurocontrol ▪ Höjdbegränsande områden ▪ ICAO ▪ Luftfartens riksintressen ▪ WTO ▪ Hindermarkering ◦ Resenärsinformation ▪ Kontakt ▪ Förbjudet ombord ▪ Vindkraft och luftfart ▪ Vätskor i handbagage ◦ Krisberedskap ▪ Din flygresa ▪ Svenska Nationella Ambulansflyget ▪ Passagerarnas rättigheter ▪ Smittsamma sjukdomar och flygresor ▪ Säkerhetskontroll ◦ Luftfartsskydd – security ▪ Flygresehandboken för funktionshindrade ▪ Registerkontroll ▪ Funktionshinder ▪ Säkerhets- godkännanden ▪ Säkerheten ombord ▪ Kontakt ▪ Planerat linjeutbud ▪ Säkerhetskontroll ▪ Svenska flygbolag ▪ Begränsningar av vätskor ▪ Flyget & miljön ▪ Förbjudet ombord ▪ Frågor & svar för flygrädda ▪ Inloggning luftfartsskydd ▪ EU-kommissionens "svarta lista" ◦ Tillbud & olyckor ◦ Seminarier och information ▪ Störning, allvarligt tillbud och haveri ▪ Flygskolor ▪ Tillbud & olyckor/ Flygsäkerhet ▪ Meddelande från Transportstyrelsens ▪ Händelserapportering – störning luftfartsavdelning (MFL) ▪ Rapportera ▪ Flyglärare ▪ Luftrumsintrång ▪ Flygchefer ▪ EU-kommissionens "svarta lista" ▪ Flygbolag, verkstäder, utbildnings- ▪ H50P-projektet organisationer ◦ Internationella organisationer ▪ Flygläkare ▪ EASA ▪ Kontrollanter ▪ ECAC ▪ Språkkontrollanter ▪ Flygplatser ▪ Vägledning för järnvägsföretag ▪ Branschråd ▪ Tillståndformer för infrastrukturförvaltning ◦ Statistik ▪ Vägledning för infrastrukturförvaltare ▪ Flygplatsstatistik ▪ Blanketter för tillståndsansökan ▪ Tillbud & olyckor/ Flygsäkerhet ▪ Riktlinjer för försäkring ▪ Årsboken Luftfart ▪ Giltiga tillstånd ◦ Länkar ◦ Säkerhetstillsyn ▪ Myndigheter ▪ Föreläggande & förbud ▪ Luftvärdighet ▪ Transport av farligt gods ▪ Organisationer ◦ Olyckor & tillbud ▪ Miljö ▪ Föreskrifter och vägledningar för omedelbar & ▪ Färdplanering/piloter årlig rapportering • Järnväg ▪ Statens haverikommissions rekommendationer ◦ Godkännande ▪ Transportstyrelsens rapport över svensk ▪ Ansökan om godkännande järnvägssäkerhet ▪ Nationella krav ▪ Årlig rapportering av olyckor & andra ▪ Vägledning säkerhetsuppgifter ▪ TSD ▪ Transportstyrelsens telefonberedskap för ▪ Marknadskontroll järnväg ▪ Återkallade godkännanden ▪ Rapporter ▪ Trafikplatsnamn ◦ Marknadsövervakning ▪ Utbildningsplaner ▪ Konkurrensbevakning ▪ Innehavarbeteckning ▪ Särredovisning ▪ Fordonsnummer ▪ Bantillträde ◦ Behörigheter ▪ Tvister och fastställelse av villkor ▪ Lokförarkörkort ◦ Trafikmedicin ◦ Tillstånd ▪ Blanketter ▪ Tillståndsformer för järnvägsföretag ▪ Regelverk ◦ Rapporter ◦ JTF ◦ Student & examensarbete ◦ Fordonsregister ◦ Korta fakta om våra anställda ◦ Branschrådet för järnväg ◦ Projekt ▪ Om Branschrådet ▪ Lastsäkring ▪ Möten ▪ Farligt gods inom Transportstyrelsen ▪ ECM ◦ Upphandlingar ▪ ERA ▪ Pågående upphandlingar ▪ Marknadsutveckling ▪ Planerade upphandlingar ▪ Säkerhet ◦ Vårt miljöarbete ▪ Driftskompatibilitet ◦ Vem gör vad? • Om oss • Jobba hos oss ◦ Vår verksamhetsidé • Kontakta oss ◦ Finansiering ◦ Växel & kundtjänster ▪ Avgifter ◦ Ställ frågor, lämna synpunkter eller information ◦ Regleringsbrev & instruktion ◦ Adresser till våra kontor ◦ Organisation ◦ Servicetelefoner ◦ Ledningsgruppen ◦ Problem med din e-legitimation? ◦ Styrelsen ◦ Tjänsteman i beredskap ◦ Historik • Press ◦ Jobba hos oss ◦ Presskontakter ▪ Lediga tjänster ◦ Pressmeddelanden ▪ Tillsatta tjänster ◦ Pressmeddelanden via RSS ▪ Att arbeta som webbkommunikatör ◦ Artiklar för fri användning ▪ Att arbeta som chef inom juridik ◦ Statistik ▪ Att arbeta med järnväg ▪ Järnväg ▪ Att arbeta på körkortsenheten ▪ Luftfart ▪ Att arbeta med yrkestrafik ▪ Sjöfart ▪ Förmåner för anställda ▪ Väg ◦ Bildbank ◦ Vi skapar trygghet på land, till sjöss och i luften ▪ Logotyper ◦ TSFS ▪ Porträttgalleri • Regler ▪ Besiktning ◦ TSFS i nummerordning ▪ Vägmärken ▪ TSFS i nummerordning 2010 ◦ Nyhetsarkiv ▪ TSFS i nummerordning 2009 ◦ Om oss ◦ Regler för järnväg ◦ Regler ▪ Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JTF ◦ Transportstyrelsens remissvar ▪ Järnvägsstyrelsens författningssamling (JvSFS) • Publikationer ▪ Regelbok 2011 - för spårbunden trafik ◦ Väg ▪ Svensk lagstiftning ▪ Trafikant ▪ EU ▪ Vägmärken ▪ Pågående regelarbete ▪ Yrkestrafik ◦ Regler för luftfart ▪ Alkolås ▪ Luftfartslagen och luftfartsförordningen ▪ Trafikmedicin ▪ Författningar för luftfart ▪ STRADA ▪ Regelpaket allmänflyg ◦ Sjöfart ▪ Serieförteckningar över författningar ◦ Luftfart ▪ Konsoliderade regelverk ▪ Rapportförteckning 2005-2008 ▪ Regelförenkling ▪ Nyhetsbrevet Flygtendenser ▪ Nya, kommande eller ändrade regler ▪ Marknad och omvärld ▪ Pågående regelarbete ▪ Miljö ▪ Sammanställningar av remissvar ▪ Tillbud och olyckor/Flygsäkerhet ▪ Riktlinjer ▪ Övriga rapporter ▪ EU ◦ Järnväg ◦ Regler för sjöfart ▪ JTF ◦ Regler för väg ▪ Regelbok ▪ Sök trafikföreskrifter ▪ Lagar & förordningar Rikstrafiken Rikstrafiken ◦ Remisser ▪ Remiss om certifieringsspecifikationer för Innehåll på rikstrafiken.se gasballonger och varmluftsballonger Rikstrafiken ◦ Beställ författningar • Om webbplatsen Om Rikstrafiken ◦ Webbkarta ◦ Webbläsare • Organisation ◦ Anpassa webbplatsen • Medarbetare ◦ Använd snabbkommandon • Styrelsen ◦ Talande Webb • Årsredovisning ◦ ◦ Cookies Tidigare årsredovisningar • Verksamhetsplan ◦ RSS • Upphandling av tjänster ◦ Offentlighetsprincipen • Lättläst ◦ Inloggning till våra fordonstjänster • Hitta till oss ▪ Behörighetskod & registreringsnummer • Arbeta hos oss ▪ E-legitimation ◦ Lediga tjänster ◦ Bilder & länkning • Lagar och förordningar ◦ Tillgänglighet • Om webbplatsen ◦ Prenumerera på information • Index ▪ Kategorier information luftfart • Remissvar ▪ Anmälan till prenumeration • Statistikrapporter Nyheter och press

• Nyhetsbrev ◦ Nyhetsbrev arkiv • Bildarkiv Från Internet 3 april 2011 Behovsanalys • Bussavtal • Revision • Tillgänglighets-analys ◦ Tillgänglighets-kartor 2009 Uppföljning ◦ Tillgänglighets-kartor 2007 • Kundundersökning 2010 Utredningar ◦ Buss ◦ Tåg • Utredningar om trafikavtal ◦ Färja ◦ Flyg 2011-2015 ◦ Flyg ◦ Färjetrafik till och från Gotland från 2015 • Rapporter-trafikavtal ◦ Nattågstrafiken till övre Norrland från 2013 ◦ Buss ◦ Tåg Ludvika - Kristinehamn ◦ Flyg ◦ Äldre utredningar ◦ Färja • Resandeundersökningar ◦ Tåg • Metodutveckling • Diagram statistik • Verksamhets-utveckling • Äldre Kundunder-sökningar • Regeringsuppdrag

Anbudsinbjudningar

Traﬁkavtal

• Översikt Rikstraﬁkens avtal ◦ Karta avtalad traﬁk 2009- • Avtalstider • Färjeavtal • Flygavtal • Tågavtal Från Internet 3 april 2011 VTI, Statens väg- och Post- och telestyrelsen PTS - Startsida transportforskningsinstitut http://www.vti.se/ Webbkarta Om VTI PTS - Webbkarta Forskning & utredning Bransch Mätning & provning Funktionshinder Bibliotek Internet Kurser & seminarier Kontakt Transportforum Om PTS Publikationer Post För media Radio Kontakt Regler Telefoni

Dokument Beslut Domar Faktablad Föreskrifter Informationsmaterial Från Internet 3 april 2011 Rapporter Remisser Diariet Remissvar Kontakt med PTS andra kontor Kontakta en funktion på PTS Funktionshinder Prenumerera Detta gör PTS PTS innovationstävling Om PTS Rapporter Elektronisk förvaltning Samverkansforum Externa forum Tjänster för dig Historik Utvecklingsprojekt Informationsmaterial Jobba på PTS Internet Krisinformation Bredband Omvärldslänkar Filmer om Internetsäkerhet Organisation Integritet Upphandlingar Internetsäkerhet Webbplatsen Konsumentarbete Verksamhet Mobilsurf Till branschinformation Post Allmänna råd om utdelningsservice Konsument Anmälan av saknade brev Anmälan om klagomål på postoperatör Kontakt Fastighetsboxar Utrustning Frågor och svar Grundläggande betaltjänster Regler Konsumentarbete EU-regler Till branschinformation Lagar PTS beslut Press PTS föreskrifter Nyhetsarkiv Regelförenkling Ofta efterfrågat Tillsyn Prenumerera Tvistlösning Pressbilder Sök Pressmeddelanden Telefoni Radio Fast telefoni Amatörradio Integritet Ansökningshandlingar Konsumentarbete Nytt tillstånd för VHF i fritidsbåt Mobil telefoni Radiostörningar Prisjämförelse Radiotillstånd Specificerad telefonräkning Sändarkartan Telefonkort Tekniktermer Till branschinformation Till branschinformation Utrustning Från Internet 3 april 2011 ▪ Tullverket www.tullverket.se - Tullverket Verksamhetsplanering ▪ Droginformation som förebygger ▪ Webbkarta Webbkarta - Tullverket Tullverkets droginformation ▪ Effektivare metoder ger bättre resultat Hittar du inte vad du söker? Prova Tullguiden - För dig som för varor ▪ Narkotikasökhundar över gränsen. ▪ Historia - Tullverket då och nu • ▪ www.tullverket.se Tullmuseum ◦ ▪ Tullguiden Lediga jobb ◦ ▪ Innehåll A-Ö Jobb och karriär ◦ ▪ Tjänster Lediga jobb just nu ◦ ▪ Kontakta oss Organisation ▪ ▪ Ring Tullverkets insynsråd ▪ ▪ Skicka e-post Tullverkets ledningsgrupp ▪ ▪ Skicka fax Resultat ▪ ▪ Skicka brev och försändelser Tillsammans är vi starkare ▪ ▪ Besök - Här finns vi Samverkan med näringslivet ▪ ▪ Fartygsklareringsexpedition Tullverket i korthet ▪ ▪ Informationskontor Uppdrag ▪ ▪ Tullklareringsexpeditioner Utvecklar nya arbetsmetoder ▪ ▪ Övriga besöksadresser webb-tv ◦ ▪ Om Tullverket Vi förenklar det legala ▪ ▪ Detta är Tullverket Vi förhindrar det illegala ▪ ▪ Dokument Vision 2012 ▪ ◦ E-diariet Pressrum ▪ ▪ Konsekvensutredningar Fakta om Tullverket ▪ ▪ Remissvar Pressbilder ▪ ▪ Resultat Beslagsstatistik ▪ ▪ Styrdokument Fakta om droger ▪ Upphandlingar Från Internet 3 april 2011 Kustbevakningen (KBV) Kustbevakningen utövar övervakning, tillsyn och kontroll vad gäller säkerhet, fiske och miljö runt hela Sveriges kust. Kustbevakningen har ett väl utvecklat samarbete såväl nationellt som internationellt. • Besöksadress:Stumholmen. Postadress: Box 536, 371 23 Karlskrona Telefon 0455-35 34 00, Fax 0455-105 21

Statens haverikommission (SHK) Statens haverikommission har till uppgift att undersöka olyckor i syfte att säkerheten ska förbättras. Haverikommissionen utreder dels ﬂygolyckor, sjöolyckor och olyckor med spårbunden traﬁk, dels andra allvarliga olyckor. Även olyckor i militär verksamhet undersöks. • Besöksadress: Teknologgatan 8 C Postadress: Box 12538, 102 29 Stockholm Telefon 08-508 862 00,

Resegarantinämnden Box 2218, 103 15 Stockholm Tfn 08-700 08 00 Arbetsområde: beslutar om hur stor ersättning resenärerna är berättigade till när en paketresa har blivit inställd eller avbruten på grund av researrangörers konkurs. Resegarantinämnden ﬁnns hos Kammarkollegiet.

Rederinämnden Nämndens uppgift är att pröva frågor om statligt stöd till svensk sjöfart och följa upp den svenska sjöfartens internationella konkurrenssituation. Box 11125, 404 23 GÖTEBORG Telefon 031-80 63 40 E-post: [email protected] 657 Penningverksamheter. Finans. Sveriges Riksbank Försäkring. Skatter. Sveriges Riksbank/Riksbanken - Svensk startsida Översikt Sveriges Riksbank/Riksbanken - Översikt Libris/SAB: Ok Försäkring Ok(x)Allmänt: försäkringslexikon Riksbanken Ok- Allmänt: särskilda länder och områden Riksbankens roll Oka Försäkringsteknik Vad gör en centralbank? Okb Försäkringsrätt Okc Socialförsäkring Vad är inﬂation? Okd Livförsäkring Oke Skadeförsäkring Vad är penningpolitik? Okz Särskilda försäkringsföretag Qae Penning- och bankväsen Vad grundar Riksbanken sina räntebeslut på? Qaf Finansväsen med ﬁnansrätt (Delar till 657) Qbc Redovisning Hur styr Riksbanken räntan? (DC, DK 657, 368, delar 336) Hur går ett beslut om räntan till?

Kan Riksbanken påverka sysselsättningen?

Hur arbetar Riksbanken med ﬁnansiell stabilitet?

Hur styrs Riksbanken? Riksbankens kapitalförvaltning

Guldreserven

Valutareserven

Riksbankens balansräkning Avdelningen för ﬁnansiell stabilitet Regelverk Organisation Avdelningen för kapitalförvaltning Riksbanksfullmäktige Avdelningen för penningpolitik Ledamöter Internrevisionsavdelningen Direktionen

IT-avdelningen Stefan Ingves

Stabsavdelningen Lars Nyberg Internationellt arbete

Lars E.O. Svensson BIS

ECBS Barbro Wickman-Parak EU-samarbete, övrigt Svante Öberg IMF

Karolina Ekholm OECD

Internationella nyheter Direktionens ledamöter från 1999 och framåt Internationellt samarbete för experthjälp Avdelningar Lagar och regler

Administrativa avdelningen Regeringsformen Riksbankslagen Regleringstiden Arbetsordning och instruktion Från kris till norm Författningssamling Riksbankens sedelhistoria – Tumba Bruksmuseum Riksbankens etiska regler Riksbanken 10 år som självständig centralbank Riksbankens kommunikationspolicy Viktiga årtal Penningpolitisk kommunikation Tidigare riksbankschefer Historia Riksbankens arkiv Pengarna och makten – Riksbankens historia Riksbankshuset

Förspelet Arkitekturen

En vandring i huset Stockholms Banco Arkitekten Peter Celsing Den Karolinska tiden Ekonomipriset Upphandling Frihetstiden Lediga jobb

Myntrealisationerna Räntor & valutakurser På väg mot centralbanken Riksbanksräntor Reporänta, in- och utlångsräntan samt marginalräntan Från världskrig till världskrig Referensränta och diskonto SDR mot svenska kronor Reporäntan, tabell TCW-index Förändringar av referensräntan, tabell Svenska marknadsräntor KIX-index

STIBOR Fixing Crosskurser

Statsskuldväxlar Udda valutor

Statsobligationer Omräkningskurser, Euro, fasta

Statsﬁxräntor Valutakurser till deklarationen Äldre valutakurser (forskningsprojekt) Bostadsobligationer Växlkurs mellan silvermark och mark penningar 1291–1540 Företagscertiﬁkat Internationella marknadsräntor Valutakurser i Sverige 1534-1834

Euromarknadsräntor 3-månaders löptid Valutakurser i Sverige 1800-1914

Euromarknadsräntor 6-månaders löptid Månatliga valutakruser 1913-2006 Detaljerad sökning bland räntor och valutor Internationella statsobligationer 5-års löptid Valutakoder Internationella statsobligationer 10-års löptid Frågor och svar Valutakurser

Månadsgenomsnitt på valutakurser Sedlar & mynt Årsgenomsnitt (ackumulerat) på valutakurser Nya sedlar och mynt

Dagsnoteringar, valutakurser mot svenska kronor Utformning Motiv 1000-kronorssedel

Färg, material och storlek på sedlarna Minnessedel

Storlek och material på myntet Falsk eller äkta sedel

Tidplan och arbetsprocess Säkerhetsdetaljer Bakgrund och beslut Ogiltiga sedlar Designtävling 1-kronasedel Pressbilder

Frågor och svar 5-kronorssedel Missa inte att lösa in dina 50-öringar 10-kronorssedel Informationsmaterial om indragningen av 50-öringen Sedlar 20-kronorssedel Giltiga sedlar 50-kronorssedel 20-kronorssedel 100-kronorssedel 50-kronorssedel 500-kronorssedel 100-kronorssedel 1000-kronorssedel 500-kronorssedel 10 000-kronorssedel 1800-talet

Så löser du in ogiltiga sedlar 1700-talet Skadade sedlar Efterbildning & reklam på sedlar och mynt

Missfärgade och ﬂäckade sedlar Reklam på sedlar och mynt

Skyddsinfärgade sedlar Efterbildning av sedlar och mynt Statistik Informationsmaterial om skyddsinfärgade sedlar Kontanthantering Mynt Kontanthanteringsrådet Giltiga mynt Frågor & svar Blanketter för inlösen av sedlar 1-krona Publikationer Regelverk 2-krona

5-krona Penningpolitik Prisstabilitet

10-krona Vad är inﬂation?

Jubileums- och minnesmynt Hur mäts inﬂation?

2000-talet Inflationsmålet Varför inflationsmål? 1900-talet Inflationen just nu Prognoser och räntebeslut Så arbetar vi

Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet Historiska reporäntebeslut Rapporten finansiell stabilitet Reporäntan, tabell Riksbankens löpande stabilitetsarbete Riksbanken påverkar Hur påverkar penningpolitiken inflationen? Finansiell infrastruktur Vad påverkar ett räntebeslut? System i den svenska infrastrukturen Direktionens röstning vid räntebesluten RIX Så kommuniceras penningpolitiken

Beslutsprocessen BGC

Så bestäms reporäntan – följ med bakom kulisserna Euroclear Sweden Att styra räntan

Hur styr Riksbanken räntan? NASDAQ OMX Derivatives Markets Penning- & valutamarknadsstatistik Frågor och svar CLS Rapportering SELMA SWIFT

Finansiell stabilitet EMCF Riksbankens roll och uppdrag Massbetalningar Vad är ﬁnansiell stabilitet? Villkor och anvisningar SEPA

Kontinuitetsplanering i den svenska finansiella infrastrukturen Anvisningar vid störningar Riksbankens roll i krishantering Clearingnummer för RIX-deltagare Kriskommunikation Publicerat om finansiell stabilitet Särskilda villkor för penningpolitiska instrument Rapporten finansiell stabilitet Säkerheter Aktuella tal om finansiell stabilitet Godkända säkerheter Artiklar i urval ur Penning- och valutapolitik

Remissvar med anknytning till ﬁnansiell stabilitet Ansökan för godkännande av värdepapper

Svar på konsultationer med anknytning till ﬁnansiell stabilitet RIX-rådet Aktuella regleringsförändringar Statistik över betalningar i RIX Betalningssystemet - RIX Finansiell oro - Vad gör Riksbanken? Deltagare Samlingssida för lån

Vilka är RIX-deltagare? Utestående lån i SEK och USD

Allmänna villkor för lån i SEK Vilka kan bli RIX-deltagare?

Allmänna villkor, fast ränta Hur blir man RIX-deltagare?

Allmänna villkor, fast ränta Prislista Allmänna villkor för lån i USD Mynt

Villkor och andra dokument för lån i SEK mot säkerhet i Jubileums- och minnesmynt företagscertiﬁkat

Begränsade penningpolitiska motparter 2000-talet

1900-talet Press & publicerat Press & debatt 1800-talet

Pressmeddelanden 1700-talet Nyheter Riksbankshuset Debattartiklar Guldtackor WebbTV Nya sedlar och mynt Presstjänst Chatt Bildbank Chatt med riksbankschefen Stefan Ingves den 15 februari 2011 Riksbanksfullmäktige Chatt med Stefan Ingves den 15 december 2010 Direktionsledamöter Chatt med Stefan Ingves den 26 oktober 2010 Avdelningschefer Chatt med Stefan Ingves den 2 september 2010 Sedlar Chatt med Stefan Ingves den 1 juli 2010 Säkerhetsdetaljer på sedlar Chatt med Svante Öberg den 20 april 2010 Tryckning av sedlar Chatt med Stefan Ingves den 11 februari 2010 Occasional Paper Series Chatt med Stefan Ingves den 16 december 2009 Working Paper Series Chatt med Stefan Ingves den 22 oktober 2009 Statistisk Årsbok/Statistical Yearbook Chatt med Stefan Ingves den 3 september 2009 Riksbankens företagsintervjuer Chatt med Barbro Wickman-Parak den 2 juli 2009 Riksbankens företagsintervjuer, januari 2011 Chatt med Stefan Ingves den 21 april 2009 YouTube Riksbanksstudier Tal Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden Ekonomiska kommentarer Artiklar och fördjupningar Rapporter

Penningpolitisk rapport Artiklar i Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden Underlag för utvärdering av penningpolitiken Fördjupningsrutor i den penningpolitiska rapporten Penningpolitiken i Sverige Artiklar i Finansiell stabilitet Penningpolitiken under rörlig växelkurs Artiklar i Penning- och valutapolitik Penning- och valutapolitik Dagordningar och protokoll

Finansiell stabilitet Direktionen Riksbanken och ﬁnansiell stabilitet Dagordningar Den svenska ﬁnansmarknaden

Årsredovisning Penningpolitiska protokoll ECB:s konvergensrapport Allmänna protokoll Broschyrer om EMU/euron Protokollsbilagor Statistik

Riksbanksfullmäktige Penning- & obligationsmarknad

Valutamarknad Dagordningar Penningpolitiska repor Protokoll Tillgångar & skulder

Protokollsbilagor Riksbankens tillgångar och skulder Yttranden

Riksbankens remissvar Valutareserv och likviditetsposition

Riksbanksfullmäktiges remissvar Betalningsbalans

Riksbankens konsultationssvar Finansmarknad Ärendelista Sedel- och myntskrifter Finansmarknad Informationsskrifter Internationella nyheter Svenska monetära ﬁnansinstitut EMU-skrifter Publikationer från Europeiska centralbanken (ECB) Kompletterande nordisk MFI rapportering

ECB:s månadsrapport Svensk ekonomisk och ﬁnansiell statistik Prenumerera via RSS ECB:s årsrapport Forskning Valutakurser i Sverige 1800―1914 Forskning Medarbetare Månatliga valutakurser i Sverige 1913–2006

Vetenskapliga rådgivare Penningmängd Konferenser Gäster Räntor och aktieavkastningar Publikationer Statsskuld Artiklar Seminarier Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden: Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277-2008 Forskningsnyheter Ledig tjänst Frågor och kontakt Historisk monetär statistik

Priser Utbildning Löner Publikationer Utbildningsﬁlm Dagslöner för hantlangare i Stockholm 1501–1850 Studiehandledning till ﬁlmen

Index för nominella löner 1803–2004 Elevarbetsblad till ﬁlmen Valutakurser Presentationsmaterial Lärarseminarier på Riksbanken Växelkurser mellan silvermark och mark penningar 1291–1540 Föreläsningar gymnasieskolor/komvux Föreläsningar högskolor/universitet Valutakurser i Sverige 1534-1834 Lediga och tillsatta jobb Karriär Ständig utveckling Lediga jobb

Kompetens Fackliga företrädare

Ledarskap Tillsatta jobb och interna regler Internationellt arbete Tillsatta jobb Arbeta utomlands Vi erbjuder dig Interna regler

Snabb start

Mer än lön

Atmosfär och balans Bakom kulisserna

Intervjuer med medarbetare utomlands

Tor Jacobson i Rom

Sara Tägtström i Bryssel

Medarbetarporträtt

Filmer om hur det är att jobba på Riksbanken

Vår personaltidning Bancoposten Från Internet 6 april 2011 Riksgälden Start - Riksgälden Så fungerar det Webbkarta Webbkarta - Riksgälden Fakta premieobligationer För Privat- & företagssparare Våra sparformer Vinster och priser Riksgäldsspar Dragningsresultat Börja spara Dragningsdagar Så fungerar det Vp-konto Fakta rörlig ränta Lös in gamla premieobligationer Fakta fast ränta Statspapper

Aktuella räntor Så fungerar det

Kalkyl - målbelopp Fakta statsskuldväxlar

Kalkyl - din ränta Fakta statsobligationer Premieobligationer Fakta realobligationer Köp Premieobligation 2011:1 Kalkyl Fakta Premieobligation 2011:1 Jämför sparformer

Frågor och svar Premieobligation 2011:1 Frågor och svar

Så köper du Riksgäldsspar Premieobligationer Spara åt andra Säkerhet Statspapper Vad passar dig? Frågor och svar Nyheter Spara till ett mål Blanketter och produktfakta Oförutsedda utgifter Räntor Riksgäldsspar Trygga pensionen Så sätter vi räntan Till barnen Historiska räntor Placera som företagare Ränteutbetalning Kontakta oss Jämför sparformer Kalkyler För Myndigheter Anslag Riksgäldsspar - din ränta Utbetalning av anslag Riksgäldsspar - målbelopp Anslagssparande Statspapper Kalkyl för ränteberäkning Vara kund hos oss Myndigheternas räntekonton Bli kund Lån och placeringar Sätta in pengar Lån till anläggningstillgångar Ta ut pengar Räntekontokredit Deklarera Övriga lån Skriven i utlandet Placeringar Placera som företagare Valutaterminer Antal betalningar och kostnad Räntor EU-betalningar Ränte- och avistakonton EU-avgiften Kvartals- och årsgenomsnittsräntor EU-bidrag Ramavtal Avkastnings- och utlåningsränta Betalningstjänster Statistik Danske Bank In- och utlåning Nordea Bank (publ) Investeringslån Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Räntekonto Swedbank AB (publ) Anläggningslån Betalningar Betalkort, resekonto och inköpskort Bankkonton American Express Betalningar Citibank Statens centralkonto (SCR) Säkerhet SEB Kort Statistik Kontantkort

Antal statliga bankkonton ICA Banken AB Om Statens internbank In- och utbetalningar Regelverket som styr Så arbetar vi För investerare & återförsäljare Nyheter Statspapper Kalender Nominella statsobligationer Finansdagen 2011 Senaste auktionsresultat Logga in SIBWebb Kommande auktioner

Informationsstöd Marknadsåtaganden

E-tjänster Utestående obligationer Reala statsobligationer Bli användare Senaste auktionsresultat Stöd och hjälp SITS Kommande auktioner

Betalningsregister Marknadsåtaganden

Betalningsförmedling Utestående realobligationer Statsskuldväxlar Prognos/utfall Senaste auktionsresultat Bli användare Kommande auktioner Stöd och hjälp E-legitimation Marknadsåtaganden Kontakta oss Utestående statsskuldväxlar Finans- och riskpolicy Obligationer i utländsk valuta Emissionsbeslut Utestående lån Auktionskalender Prissättning vid auktioner Clearing Regelverk statsskuldens förvaltning Auktionsförfarande Rating Återförsäljare Upplåningsbehov Statsskuldsförvaltning Nettolånebehov Marknadsåtaganden Upplåning Likviditetsförvaltning Statistik Lånebehov per år Bankplaceringar Lånebehov per månad Repor Räntor på statsskulden Certiﬁkat Statsskuldens löptid Statsskuldens utveckling Korta statsskuldväxlar Pressmeddelanden Passiv förvaltning Rapporter Aktiv förvaltning Statsupplåning Den svenska statsskulden Externa förvaltare Årsredovisning Policy och försäljning Riktlinjer Investerarpolicy Förtroende skuldförvaltning Övriga rapporter Frågor om statsskulden Kalender Bankstöd Kontakta oss Garantiprogrammet

Om Riksgälden & statsﬁnanserna Anslutna institut Statsskulden och statsﬁnanserna Avgifter Fakta om statsskulden Ansök Statsskulden och BNP Kapitaltillskottsprogrammet Räntor på statsskulden Så kan tillskott lämnas Så mäter vi statsskulden Stöd till banker i kris Statsskuldens löptid Carnegie Utveckling Stabilitetsfonden Du och statsskulden Kontakta oss Garantier och utlåning Så lånar vi till statsskulden Våra garantier Riktlinjer Kreditgarantier Så tar vi fram riktlinjer Garantiprogram Prognoser Pensionsgarantier Statens nettolånebehov Garantier om att tillföra kapital Statslåneräntan (slr) Vår utlåning Bankstöd Fordonsindustrin Chefsekonom Exportindustrin Garantier och krediter Infrastruktur Internationella kontakter Andra länder Internrevision Övrig utlåning Presschef Hantering Privatmarknad Riskbedömning & avgiftsberäkning Skuldförvaltning Utfärdande och uppföljning Statens internbank Fordringar Regler Styrelse Andra myndigheter Verksledning Kontakta oss Om Riksgälden Övriga avdelningar Så styrs och arbetar vi Riskhantering

Så styrs vi Finansiella risker

Så arbetar vi Operativa risker Organisation Säkerhetsrisker Krisberedskap Ansvarsbegränsning Jobba hos oss Säkerhet (SSL) Lediga jobb Kakor (cookies) Tillsatta jobb Insticksprogram Press Vi erbjuder Pressmeddelanden Uppdrag och förväntningar Prenumerera Medarbetare berättar Nyheter Studenter Pressbilder Upphandling Bo Lundgren Historia Miljöbilder 1800-talet Riksgälden i media Publicerat Början av 1900-talet Remissvar 1990-talet till idag Rapporter Riksgälden i omvärlden Statsupplåning Twinningprojekt i Ukraina Den svenska statsskulden Årsredovisning 2009 Om webbplatsen Årsredovisning Delårsrapport Utredningar Riksrevisionen. Startsida - Riksrevisionens externa webbplats Övriga rapporter Sajtkarta - Riksrevisionens externa webbplats Riktlinjer Sajtkarta Tal Sajtkartan ger en klickbar översikt av webbplatsens innehåll. Föreskrifter Använd denna sida för att lättare hitta information på webbplatsen.

Artiklar Startsida Publiceringskalender Publikationer Granskningsrapporter Prenumerera Revisionsrapporter med mera Statistik Årliga publikationer Lånebehov Remissvar

Lånebehov per år Pågående granskningar Internationella projekt Lånebehov per månad Press och nyheter Räntor på statsskulden Artiklar, tal och kommentarer Statsskuldens löptid Remissvar Dokumentation Statsskuldens utveckling Bildarkiv Prenumerera Skuldsammansättning RSS-tjänst Statslåneräntan (slr) Hur vi granskar Fakta om statslåneräntan Hur granskningsresultaten redovisas Att bli granskad Garantier och utlåning Efter granskning Kontakt Från Internet 3 april 2011 Faktagranskning Om Riksrevisionen Startsida | Skatteverket Verksamhet Skatteverket Årlig revision Effektivitetsrevision • Startsida Internationell verksamhet • Privat Uppdrag • Företag & organisationer Vad vi får granska • Rättsinformation Den offentliga kontrollmakten • Om Skatteverket Organisation Kontakta oss Bakgrund Press Riksrevisionens bildande Jobba hos oss Riksrevisorerna Om oss Vetenskapliga rådet Organisation Våra uppgifter Arbeta hos oss Samverkan med andra myndigheter För dig som är student Beskattningsverksamheten Lediga tjänster Styr- & planeringsdokument Pågående rekryteringar Statistik Etik Historik Upphandlingar Rapporter Omvärldslänkar Upphandling Kontakt Offentliga uppgifter Öppettider Nybrogatan 55 Om webbplatsen Rekommenderade webbläsare Teknikproblem, länkfel & synpunkter Senast ändrad: 2005-04-21 Anpassa webbplatsen Vad är delningslänkar? Tillgänglighetsmål Cookies Personuppgifter (PUL) Priser & utmärkelser Nyheter Från Internet 7 april 2011 Viktiga datum Från Internet 3 april 2011 Statens bostadskreditnämnd Startsida - BKN Ekonomistyrningsverket ESV - ESV Webbkarta Webbkarta - ESV Kreditgarantier Förvärvsgarantier Ekonomistyrningsverket Hyresgarantier Stöd till kommuner Ansökan Ämnesområden Publikationer Om BKN Resultatstyrning Resultatstyrning under utveckling

Innan färdigställandet Att sätta mål Efter färdigställandet Måluppfyllelse Registrera garanti Ersättning ur kreditgarantin Resultatanalys Regress Resultatredovisning Eftergift Utvärdering Budgetprocessen

Vad händer månad för månad Budgetunderlag

Ekonomisk vårproposition Budgetproposition

Utgiftstak / budgetpolitiska mål Beslut om statsbudgeten

Från Internet 3 april 2011 Statsbudgetens innehåll

Tilläggsbudget Internredovisning

Regleringsbrev Kostnadsmässig anslagsavräkning

Myndigheternas verksamhetsplanering Inför bokslutet

Genomförande av verksamheten Baskontoplan/S-koder

Löpande uppföljning Redovisningsregler

Årsredovisning för myndigheter Rådgivning

Revision Frågor och svar

Myndighetsdialog Intern styrning och kontroll

Årsredovisning för staten Normgivning och stöd

Resultatskrivelser Nätverk

Finansiering Aktuella uppdrag och projekt

Finansiell styrning Internrevision

Anslag Kompetens

Avgifter Ramavtal

Bidrag och donationer Rapporter

Sponsring Frågor och svar

Lån och räntekonto Effektiv administration

Leasing E-handel

Konsekvensutredning EA-system

Redovisning PA-system

Nyckeltal Jordbruksfonderna

Lönsamhets- och potentialbedömning Migrationsfonderna

Lokalförsörjning Myndigheter startar och upphör

Lokalplanering Moms

Hyresjuridik Statens ﬁnanser

Hyra Om statens ﬁnanser

Uppföljning Prognos

Prisomräkning Statsbudgeten

Hermes Månadsutfall

Att använda Hermes Årligt utfall

Statsbudgetsystemet Statens årsredovisning

Statsredovisning Nationalräkenskaper

Transaktionsdatabasen Ofﬁciell statistik

EA-värdering Utbildning

Nyckeltal Våra utbildningar 2011

IRE Internrevisionsenkäten Hermes

ABV Avgiftsbelagd verksamhet Statens controllerutbildning 2011

EU-revision Erfarenhetsutbyte

Strukturfonderna Shared service-nätverk

Europeiska ﬁskerifonden Seminarier / konferenser

Frukostseminarier Internrevisionsrådet

Lilla redovisningsdagen, maj 2011 Ekonomichefs- och controllerrådet

ESV-dagen 2010 - Gemensamma Lediga jobb

lösningar är framtiden Arbeta på ESV

Medarbetare berättar Uppdragsverksamhet Student Om ESV Skapa CV Organisation Regeringsuppdrag Verksledning Upphandling Stabsavdelningen Om webbplatsen Styrning, intern revision, verksamhetsuppföljning Cookies

Hantering av personuppgifter

Effektivt administrativt stöd Uppdatering av material

Statlig redovisning och ﬁnansiering Copyright och innehåll

Analys och prognoser Kontakta ESV

Hermes och IT Verksledning

EU-revision Styrning, intern revision, verksamhets- Samverkanspartners uppföljning

ESV:s insynsråd Effektivt administrativt stöd Redovisningsrådet Statlig redovisning och ﬁnansiering

Analys och prognoser Finansinspektionen FI http://www.ﬁ.se/

Hermes och IT Webbkarta Webbkarta - Finansinspektionen

Stabsavdelningen

EU-revision OM FI • Verksamhet Publikationer ◦ Det gör FI

Trycksaker ▪ Tillstånd ▪ Regler Remissvar ▪ Tillsyn

Regler och cirkulär ◦ Så styrs FI

Nyhetsbrev ▪ Interna styrdokument ◦ Så ﬁnansieras FI ESV-nytt ▪ Tillsynsavgifter

Pressinformation ▪ Tillståndsavgifter

Pressmeddelanden ◦ Upphandlingar ▪ Upphandlingspolicy Pressbilder ◦ Krisberedskap

Grafisk profil ◦ Årsredovisningar ◦ Medarbetarundersökning på FI ◦ Företagens betyg ◦ Historia • Organisation ◦ Styrelse ▪ Möten ▪ Protokoll ◦ Internrevision Från Internet 3 april 2011 ◦ Generaldirektör ◦ Ledningsgrupp ◦ Cookies ◦ Chefsekonomens kansli ◦ Direktlänkar ◦ Chefsjuristens kansli ◦ Funktionshindersanpassning ◦ Stabschefens kansli ◦ Pdf-dokument ◦ Förvaltning ◦ Prenumerationstjänsten ◦ It ▪ Så fungerar tjänsten ◦ Kommunikation ◦ RSS ◦ Banker och värdepappersbolag ◦ Upphovsrätt ◦ Försäkring och fond • Kontakta oss ◦ Marknader • Arbeta på FI REGLER ◦ Lediga tjänster ◦ Tillsatta tjänster • FI:s författningar ◦ ◦ Traineeprogrammet Förslag nya FFFS Framtid Finans ▪ Arkiv ◦ Praktik, sommarjobb ◦ Förteckning FFFS ◦ Det här erbjuder FI ◦ Beställ en tryckt FFFS ▪ Intressanta arbetsuppgifter ◦ Kontakt ▪ Gott ledarskap • Lagar ▪ Karriärmöjligheter ◦ Bank och kredit ◦ ▪ Personalvillkor Fond ◦ ◦ Medarbetare berättar Försäkring ◦ ▪ Bodil Andersson, jurist Redovisning ◦ ▪ Martin Noréus, ekonom Värdepapper, börs och clearing, kreditvärdering • Internationellt ▪ Britt Ericsson, ekonom ◦ EU-myndigheter ◦ FI alumni ▪ • Om webbplatsen Bank (EBA) ▪ ◦ Ansvarsfriskrivning Försäkring (EIOPA) ▪ Värdepapper (ESMA) ◦ Globalt samarbete ◦ Frågor och svar om Penningtvätt ▪ Bank (Baselkommittén) ▪ Kundkännedom ▪ Försäkring (IAIS) ▪ Verklig huvudman ▪ Värdepapper (IOSCO) ▪ Person i politiskt utsatt ställning (PEP) ▪ Penningtvätt (FATF) ▪ Affärsförbindelser innan 15 mars 2009 • Solvens ▪ Granskning av transaktioner och fortlöpande ◦ Om Solvens 2 uppföljning ◦ Kvantitativ förstudie 5 (QIS 5) ▪ Övrigt ▪ Tidsplan ◦ Regler för finansiella företag ▪ Frågor och svar ◦ Frågor till kunder ▪ Kontaktpersoner ◦ Exempel på penningtvätt ◦ Om solvens ▪ Banker och kreditmarknadsbolag • Kapitaltäckning ▪ Värdepappersbolag ◦ Grundläggande kapitalkrav (pelare 1) ▪ Fondbolag ▪ Kreditrisk ▪ Livförsäkringsbolag och ▪ Operativ risk -förmedlare ▪ Marknadsrisk ▪ Penningöverförare ▪ Rapportering ◦ Finansiering av terrorism ▪ Godkända kreditvärderingsföretag ◦ FATF ▪ Regelverk • Börsbolag ◦ Riskbedömning och tillsyn (pelare 2) ◦ Börsinformation ◦ Informationskrav ◦ Flaggning (pelare 3) ▪ Anmälningsskyldighet ◦ Arkiv ▪ Tidsfrist • Likviditet ▪ Vart ska man anmäla? ◦ Gällande regler ▪ Bolagshändelse - bolagets skyldighet ◦ Kommande regler ▪ Bolagshändelse - aktieägares skyldighet • Penningtvätt ▪ Avgift vid försenad anmälan ◦ Företag som omfattas ▪ Större innehavare ska även göra insynsanmälan TILLSTÅND ◦ Insynsställning ▪ Berörda företag • Företagsregistret ▪ Berörda personer ◦ Registrerade företag som inte står under FI:s tillsyn ▪ Detta ska anmälas • Bevis ◦ ▪ Avgifter vid utebliven anmälan Registreringsbevis ◦ ▪ Handelsförbud Försäkringscertifikat för oljetransport ◦ ◦ Loggbok Bevis om motortävlingsförsäkring ◦ ◦ Offentliga uppköpserbjudanden Trafikförsäkringsbevis • Söka tillstånd ▪ Lagar och börsregler ◦ Bank- eller finansieringstillstånd ▪ Så uppstår budplikt ▪ Ledningsprövning ◦ Prospekt ▪ Större förvärv av egendom ▪ Lagar och EU-regler ▪ Svensk verksamhet i utlandet ▪ Rapporter och statistik ▪ Uppdragsavtal ◦ Redovisningstillsyn ▪ • Vägledning Utländsk verksamhet i Sverige ◦ Förvaringsinstitut och delegering ▪ Ägarprövning ▪ ◦ Investeringsfonder Ändring bolagsordning ◦ Kapitalkrav för marknadsrisk ◦ Betaltjänster ▪ ◦ Livförsäkringsbolag Ledningsprövning ▪ ◦ Placering av medel i egna fonder Ombud ▪ ◦ Prospekt Utländsk verksamhet i Sverige - betaltjänster ▪ ◦ Rapportera Ägarprövning ◦ ◦ Redovisning Börs och clearing ▪ ◦ Skadeförsäkring Ledningsprövning ▪ ◦ Tjänstepensionsföretag Ägarprövning ▪ ◦ Värdering av onoterade innehav i fonder Ändring bolagsordning ◦ Elektroniska pengar ▪ Ledningsprövning ▪ Svensk verksamhet i utlandet ▪ Utländsk verksamhet i Sverige ▪ Utländsk verksamhet i Sverige ▪ Utvidgning koncession ▪ Ägarprövning ▪ Ägarprövning ▪ Ändring bolagsordning ▪ Ändring av sekundäretablering ◦ Fond ▪ Ändring bolagsordning ▪ Diskretionär portföljförvaltning ◦ Försäkringsförmedling ▪ Driva fondverksamhet ▪ Ansvarsförsäkring ▪ Godkännande av nya fondbestämmelser ▪ Fondandelsförmedling, fysisk person ▪ Ledningsprövning ▪ Fondandelsförmedling, juridisk person ▪ Sammanläggning av fonder ▪ Försäkringsförmedling, fysisk person ▪ Uppdrag från annan fondförvaltare ▪ Försäkringsförmedling, juridisk person ▪ Uppdragsavtal ▪ Investeringsrådgivning fonder, fysisk person ▪ Utländsk verksamhet non-UCITS ▪ Investeringsrådgivning fonder, juridisk person ▪ Utländsk verksamhet UCITS ▪ Svensk verksamhet utomlands ▪ Ägarprövning ▪ Utvidgning, fysisk person ▪ Ändring fondbestämmelser ▪ Utvidgning, juridisk person ▪ Ändring utländsk verksamhet UCITS ▪ Återkallelse av tillstånd, fysisk eller juridisk ▪ Överlåtelse av fonder person ◦ Försäkring ▪ Ändring av ledning ▪ Aktuarier ▪ Ändring bland anställda ▪ Beståndsöverlåtelse ◦ Inlåningsföretag ▪ Dispens från lagen om årsredovisning i ▪ Ledningsprövning försäkringsföretag ▪ Ägarprövning ▪ Gränsöverskridande verksamhet ◦ Kapitaltäckning ▪ Husdjurssockenbolag och försäkringsföreningar ▪ Anstånd stora exponeringar ▪ Koncession ▪ Medgivande primärkapitaltillskott ▪ Ledningsprövning ◦ Pensionsstiftelser ▪ Sekundäretablering ◦ Spar- och låneföreningar ▪ Ledningsprövning ◦ Ansök om godkännande ▪ Ägarprövning ▪ Tillägg ◦ Understödsföreningar ◦ Godkänn för publicering ▪ Ändring av bolagsordning • Handläggningstider ▪ Dispens från lagen om årsredovisning i ◦ Bolagsordning, fondbestämmelse försäkringsföretag ◦ Finansiell verksamhet ▪ Ändringsanmälan ◦ Kapitaltäckning ◦ Valutaväxlare eller annan finansiell verksamhet ◦ Registrering av prospekt ▪ Ledningsprövning ◦ Verksamhet inom EES ▪ Ägarprövning ◦ Ägar- och ledningsprövning ◦ Värdepapper ◦ Övriga ärenden ▪ Driva värdepappersrörelse • Avgifter ▪ Filialverksamhet inom EES ◦ Bank och kredit ▪ Förvärv av viss egendom ◦ Betaltjänster ▪ Gränsöverskridande verksamhet inom EES ◦ Fonder och värdepapper ▪ Ledningsprövning ◦ Försäkring ▪ Utländska företags filialverksamhet i Sverige ◦ Kreditvärderingsinstitut ▪ Utländska företags gränsöverskridande verksamhet i Sverige UTREDNINGAR ▪ Ägarprövning ▪ Ändring bolagsordning • Ärenden • Beslut ◦ Uppgifter som inte publiceras • Prospekt ◦ Äldre ärenden ◦ Ansök om godkännande • Rapporter ▪ Avprickningslistor • Remissvar • Skrivelser ▪ Tillägg till prospekt • Statistik ▪ Europapass ◦ Utvärdering av statliga stabilitetsåtgärder ◦ Godkänn för publicering ◦ Kreditmarknadsbarometern • Erbjudandehandling ◦ Försäkringsbarometern ▪ Irak ◦ Kapitalbarometern ▪ Iran ◦ Marknadsmissbruk ▪ Jugoslavien (Serbien och Montenegro) ▪ Anmält till åklagare ▪ Kongo ◦ Publiceringsplan ▪ Kroatien ◦ Klagomål ▪ Libanon ◦ Kollektiv konsolidering ▪ Liberia • Offentliga uppköp ▪ Libyen ◦ FI:s delegering till AMN ▪ Nordkorea • Presentationer ▪ Somalia ▪ Sudan SANKTIONER ▪ Syrien ▪ Tunisien • Finansiella företag ▪ ◦ Försenad rapportering Vitryssland • Marknadsinformation ▪ Zimbabwe ◦ Felaktig insynsanmälan MARKNADSINFORMATION • Handelsförbud • Företag utan tillstånd • Insynsregistret • EU-sanktioner • Prospektregistret ◦ Terrorism ◦ Om prospektregistret ▪ Usama bin Ladin, al-Qaida och talibanerna • Börsinformation ▪ Vissa personer och enheter • Fondinnehav ◦ Regimer ◦ Om fondinnehav ▪ Bosnien och Hercegovina ◦ Specialfondernas riskmått ▪ Burma/Myanmar ◦ Publiceringsplan ▪ Elfenbenskusten • Livbolagens riktlinjer ▪ Eritrea ◦ Om riktlinjerna ▪ Guinea KONSUMENT ▪ Återköpsfasen ▪ Räddningsfasen • Informera FI om fel ◦ Varningssignaler ◦ Att tänka på när du investerar ◦ Frågor att ställa • Frågor och svar ◦ Om du drabbats ◦ Betala ◦ Aktuella bedrägerier ◦ Börser och aktiehandel ◦ Begreppen "boiler room" och "cold calling" ◦ Fond • Finanskunskap ◦ Frågor och svar om HQ Bank ◦ Koll på cashen ◦ Försäkra • FI och konsumentskyddet ◦ Försäkringsförmedlare ◦ Granska och välja företag PRESS ◦ Identitet och klagomål ◦ Inkasso • Pressmeddelanden ◦ Investeringsrådgivning ◦ Prenumerera på pressmeddelanden ◦ Konton och banktjänster ◦ Flaggningsmeddelanden ◦ Låna • Presskontakter ◦ Oreglerade aktieerbjudanden • Bildarkiv • Öppenhet och insyn ◦ Pensionssparande ◦ Rådgivning RAPPORTERA ◦ Skadelivräntor ◦ Tryggt sparande • Periodiskt ◦ Utländska företag ◦ Bank- och kreditmarknadsföretag ◦ Värdepappersbolag ▪ Rapporteringsplan 2010 • Varning för företag ▪ Rapporteringsplan 2011 ◦ Om varningarna ◦ Fondbolag ◦ Bedrägerier drabbar många ▪ Rapporteringsplan 2010 ◦ Så arbetar bedragarna ▪ Rapporteringsplan 2011 ▪ Försäljningsfasen ◦ Försäkring ◦ Metodik och underlag ▪ Skadeförsäkringsföretag ◦ Diskonteringsräntor ▪ Livförsäkringsföretag ◦ Frågor och svar ▪ Understödsföreningar och tjänstepensionskassor ▪ Allmänt ▪ Utländska försäkringsbolag ▪ Derivat, sammansatta produkter och fonder ◦ Värdepappersbolag ▪ Modellantaganden ▪ Rapporteringsplan 2010 ▪ Värderingsantaganden ▪ Rapporteringsplan 2011 ◦ Arkiv ◦ Finansiella konglomerat • Insynshandel ◦ Betaltjänster ◦ Blanketter ▪ Betalningsinstitut ▪ Exempel - blankett 503 ▪ Reg. Betaltjänstleverantör ◦ Direktanmälan via Euroclear Sweden ◦ Om webbrapportering ◦ Frågor och svar ▪ Handledning ▪ Vad som ska anmälas ▪ Tekniska krav ▪ Hur du anmäler ▪ Ansök ▪ Handelsförbud ▪ Ändra pin-kod ▪ Emissioner • Ägare ▪ Optioner ◦ Handledning ▪ Vem är anmälningsskyldig ◦ Tekniska krav ▪ Övrigt ◦ Ansök • Flaggning • Trafikljuset ◦ Handelsdagar ◦ Så rapporterar du ◦ Tekniska krav ▪ Rapportering ◦ Frågor och svar ▪ Presentation av resultat ▪ Anmälan ◦ Om trafikljusmodellen ▪ Händelser som utlöser flaggning ▪ Bakgrund ▪ Moderföretags skyldighet ◦ Anvisningar ▪ Olika instrument ▪ Undantag Finanspolitiska rådet ▪ Lagstiftning och regler ▪ Övrigt Finanspolitiska rådet - Finanspolitiska rådet • Finansiella rapporter Webbkarta ◦ Tekniska krav Webbkarta - Finanspolitiska rådet ◦ Ansök om behörighet ◦ Frågor och svar • TRS Finanspolitiska rådet

◦ Allmänt om transaktionsrapportering Internationellt ▪ Tekniska krav för TRS Finanspolitiska råd utomlands ◦ Inloggning

▪ Ansökan om behörighet Mer om ﬁnanspolitik

▪ Certifikat måste bytas årligen Svenskt material ◦ Reglerade marknader med flera ◦ Kravspecifikationer Internationella bedömningar

▪ Produktion Rådets rapporter

▪ Kommande versioner Rådets rapporter ▪ XSD-scheman ◦ Test av TRS Underlagsrapporter

▪ Testa kopia av produktion Konferenser och seminarier ◦ Tekniskt godkännande Konferenser 2010 ▪ Avgift ◦ Driftstopp Konferens 18 november

Konferens 9 juni

Konferens 3 juni

Konferens 18 maj

Från Internet 3 april 2011 Pressträff 17 maj

Konferenser 2009 Press

Presskonferens 26 oktober Svenska pressklipp

Konferens 11 juni Pressklipp 2011

Konferens 2 juni Pressklipp 2010

Konferens 12 maj Pressklipp 2009

Pressträff 11 maj Pressklipp 2008

Konferenser 2008 Internationella pressklipp

Konferens 16 maj Pressklipp 2011

Pressträff 15 maj Pressklipp 2010

Konferens 29 januari Pressmeddelanden

Presentationer Pressbilder

Presentationer 2011 Sök

Presentationer 2010 Om Finanspolitiska rådet

Presentationer 2009 Förordning

Presentationer 2008 Lediga tjänster

Presentationer 2007 Årsredovisning

Ledamöter och personal Login

Ledamöter

Personal

Skrivet av ledamöter Från Internet 3 april 2011 Konjunkturinstitutet PM Konjunkturinstitutet - Konjunkturinstitutet Remissvar Artiklar Webbkarta Webbkarta - Konjunkturinstitutet Miljöekonomi Publicerat miljöekonomi Publicerat Konjunkturläget Forskningsprojekt 2011 Porterhypotesen 2010 Energieffektivisering 2009 2008 Climatools 2007 Uthålligt avfallssystem 2006-2001 Uppdrag Konjunkturbarometern Elcertiﬁkat 2011 2010 Energieffektivisering 2009 Energiläget i långsiktsprognos 2008 Modellutveckling 2007 Miljöekonomiska begrepp Lönebildningsrapporten Om KI Kontakta oss Specialstudier Prognoser Working Paper Konjunkturbarometern Privatperson - Försäkringskassan Indikatorn Försäkringskassan

Företagsbarometern Detaljmeny

Hushållsbarometern • Förälder • Pension EU-barometrar • Sjuk Forskning • Funktionsnedsättning • Egen företagare Jobba på KI • Utomlands • Arbetssökande Så är vi organiserade • Studerande • Ny i Sverige Arbeta hos oss • Tandvård • Om självbetjäning Medarbetare berättar • Blanketter och intyg Årsredovisning • Broschyrer och faktablad • Bra att veta Press • Alla förmåner Bilder • Nyhetsarkiv Nyhetsarkiv • Kontakt Beställ och prenumerera • Kundundersökningar Nyhetsbrev Prenumeration Enstaka publikation Äldre publikationer RSS Från Internet 3 april 2011 Från Internet 3 april 2011 Första AP-fonden Forskarskattenämnden Var och en av Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har i Forskarskattenämnden är en myndighet under Finansdepartementet uppdrag att förvalta det fonderade kapitalet inom som beslutar i det enskilda fallet om skattelättnader för utländska inkomstpensionssystemet. Fonderna ska förvaltas till största möjliga experter, forskare eller andra nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i nytta för pensionssystemet. Målet är hög långsiktig avkastning i Sverige. Nämndens ledamöter utses av regeringen. förhållande till risken i placeringarna. Kammarkollegiet Andra AP-fonden Kammarkollegiet har till uppgift att tillhandahålla service inom det Se Första AP-fonden. statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration. Kammarkollegiet har dessutom Tredje AP-fonden uppgifter kring bland annat miljörätt, stiftelserätt, Sveriges indelning, Se Första AP-fonden. registrering av trossamfund, fastställande av avgiftssatser inom begravningsområdet, fastställande av resegarantier och auktorisation Fjärde AP-fonden av tolkar och översättare. Kammarkollegiet bevakar Allmänna Se Första AP-fonden. arvsfondens rätt till arv och förvaltar fondens kapital.

Sjätte AP-fonden Krigsförsäkringsnämnden Sjätte AP-fondens uppdrag är att skapa långsiktigt hög avkastning och Krigsförsäkringsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om hålla en tillfredsställande riskspridning genom placering av riskkapital försäkring mot krigsrisker m.m. enligt 4 kap. lagen (1999:890) om i små och medelstora, svenska tillväxtföretag och därigenom bidra till försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. utvecklingen av det svenska näringslivet. Kronofogdemyndigheten Sjunde AP-fonden Kronofogdemyndigheten är sedan den 1 juli 2006 en myndighet som Sjunde AP-fondens uppgift är att förvalta premiepensionsmedel för ﬁnns i hela landet med huvudkontor i Solna. Kronofogdemyndigheten svenska folket. ansvarar bland annat för frågor om verkställighet, indrivning, betalningsföreläggande och handräckning, skuldsanering och tillsyn Bokföringsnämnden konkurs. Bokföringsnämnden, BFN, är ett statligt expertorgan med uppgift att utveckla god redovisningssed. Nämnden ger ut allmänna råd och Skatterättsnämnden informationsmaterial om tillämpningen av framför allt Skatterättsnämnden meddelar bindande förhandsbesked i skattefrågor. bokföringslagen och årsredovisningslagen. Möjligheten att få förhandsbesked är tänkt för frågor där svaret inte omedelbart framgår av lagtext eller praxis. Styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa För sparbankerna i riket skall ﬁnnas en gemensam fond (sparbankernas Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor säkerhetskassa) med uppgift att i enlighet med de i denna lag givna Nämnden prövar tvistefrågor som rör tillämpningen av avtalet den 31 bestämmelser trygga sparbankernas verksamhet och insättarnas rätt. januari 1986 om ersättning vid personskada (PSA), samt överklaganden av beslut av Kammarkollegiet, bland annat enligt lagen Styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada. Sveriges allmänna hypoteksbank har till uppgift att fullfölja den ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1994:758) Statens tjänstepensionsverk om ombildning av landshypoteksinstitutionen. Statens tjänstepensionsverk, SPV, skall sköta tjänstepensioner med statlig anknytning på ett serviceinriktat, säkert och effektivt sätt. SPV Revisorsnämnden administrerar tjänstepensioner och andra avtalsförmåner för stat och Box 24014, 104 50 Stockholm statliga bolag. Tjänstepensionen är ett komplement till den allmänna Tfn 08 - 783 18 70 pensionen. Arbetsområde: Besluta om godkännande och auktorisation av revisorer samt registrering av revisionsbolag och att utöva tillsyn över dessa Statens skaderegleringsnämnd revisorer och revisionsbolag. Statens skaderegleringsnämnd, SSRN, avger yttranden i ärenden som rör ersättning för personskada eller annan skada på begäran av statliga Arvsfondsdelegationen myndigheter. Allmänna arvsfonden ärver de personer som inte efterlämnar make eller närmare släktingar än kusiner, såvida inte de avlidna har skrivit Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd ett testamente som utesluter arvsfonden från arv. Arvsfonden stödjer Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, PGN, inrättades 1988 ideella föreningar och andra icke-vinstdrivande organisationer, som enligt avtal om statlig tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S). vill pröva nya idéer för att utveckla verksamheter för barn, ungdomar Myndigheten leds av en nämnd som består av en opartisk ordförande och personer med funktionsnedsättning på deras egna villkor. och företrädare för arbetsgivare och arbetstagarparter på den statliga Arvsfondsdelegationen beslutar om vilka projekt som ska få stöd och arbetsmarknaden. Nämndens uppgift är att pröva frågor om undantag följer upp dessa projekt. Delegationen ser också till att erfarenheterna från reglerna om grupplivförsäkring enligt TGL-S och utöva från verksamheten sprids och informerar om arvsfondens ändamål och arbetsgivarens befogenheter enligt vissa statliga medlens användningsområde. pensionsbestämmelser. Nämndens verksamheten regleras i Förordning med instruktionen för Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Nämndens kansli har sitt säte hos Statens pensionsverk i Sundsvall. Myndigheten ska genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning stärka rättsäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet och skapa ökad tilltro hos medborgarna.

Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten handhar den allmänna pensionen och har i uppdrag att förenkla information till pensionssparare och pensionärer.

Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd (PGN) Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd inrättades 1988 enligt avtal om statlig tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S). Myndigheten leds av en nämnd som består av en opartisk ordförande och företrädare för arbetsgivare och arbetstagarparter på den statliga arbetsmarknaden. Nämndens uppgift är att pröva frågor om undantag från reglerna om grupplivförsäkring enligt TGL-S och utöva arbetsgivarens befogenheter enligt vissa statliga pensionsbestämmelser. Nämndens verksamheten regleras i Förordning med instruktionen för Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd. Nämndens kansli har sitt säte hos Statens pensionsverk i Sundsvall.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) Statens tjänstepensionsverk ska sköta tjänstepensioner med statlig anknytning på ett serviceinriktat, säkert och effektivt sätt. SPV administrerar tjänstepensioner och andra avtalsförmåner för stat och statliga bolag. Tjänstepensionen är ett komplement till den allmänna pensionen. 658 Allmän företagsekonomi. Arbetsmiljöverket Arbetsförmedling. Arbetsmarknad. Arbetsmiljöverket Webbkarta Webbkarta, översikt, sitemap - Arbetsmiljöverket Libris/SAB: Oha Arbete och arbetsmarknad (Även 7951) Arbetsmiljöarbete Om Kooperation Om- Allmänt: särskilda länder och områden För dig som är... Oma Konsumentkooperation Omb Producentkooperation Aktuellt Q(x) Ekonomiska lexikon »Kalendarium Qb Företagsekonomi »Nyhetsbevakaren Qb(x)Företagsekonomiska lexikon »Anmälda arbetsolyckor Qb:bf Allmänt: Organisationer och institutioner »Riskbedömning Qb:d Företagsteori, metodlära »Tillsyn-däckbranschen Qb:k Företagsekomomins historia »Sommarjobb Qb- Särskilda länder och områden Qba Företagsorganisation, företagsformer, företagsledning Lag och rätt Qbb Standardisering »Föreskrifter (AFS) Qbd Anläggningar och inventarier »Föreskriftsarbete Qbf Personaladministration »Sakordsregister Qbi Driftsorganisation »Branschanpassade regelpaket Qbk Materialadministration »Prenumerera på AFS Qz Särskilda företag »Arbetsmiljölagen (DC, DK 658, delar 331) »Arbetstidslagen »Lag om husligt arbete »Domar

Inspektion »Aktuella inspektioner »Screening »OH-serier »Så går en inspektion till »Rapporter »Hur görs urvalet? »Statistik »Våra distrikt »Nytt och aktuellt »Nyhetsbrev Om oss »Haverikommissionens rapporter »Instruktion/Förordning »Föreskrifter (AFS) »Uppdrag »Branschanpassade regelpaket »Regleringsbrev »Skyltar »EU-arbete »Organisation Statistik »Distrikt »Arbetsmiljöverkets officiella statistik »Falun »Aktuell statistik »Göteborg »Korta arbetsskadefakta »Härnösand »Arbetslivsfakta »Linköping »Temarapporter »Luleå »Malmö Pressrum »Stockholm »Nyhetsbevakaren »Umeå »Presskontakter »Växjö »Arkiverat »Örebro »Bilder/Logotyp »Lediga jobb »Prenumerera »Remisser »Remisser »Kontakta oss »Ansvar för funktionshinder Temasidor »Mål- och visionsarbete »Arbetsanpassning »Arbetsplatsens utformning Publikationer »Asbest »Böcker »Buller »Broschyrer »Bygg och anläggning »Datorarbete »Detaljhandel »Gamm-SAM »Djur »Steganvändning »Elektromagnetiska fält »Stress »Ergonomi »Städning »Fågelinfluensa »Säkra stopp »GMM »Transport »Graviditet »Truckar »Hemtjänst »Trävaruindustri »Hot och våld »Ung »Hygieniska gränsvärden »Utstationering av arbetstagare »Hälso- och sjukvård »Ventilation »Isocyanater »Vibrationer »Temperatur och klimat »Hot och våld »Jord och skog »Växtskyddsmedel »Kemiska Arbetsmiljörisker »Tillstånd och anmälan för kemiska ämnen Frågor och svar »Kontor »Laser Skyddsombud »Läkemedel och överkänslighet »Skyddsombudsregister »Manuell hantering »Maskiner Blanketter »Marknadskontroll och CE-märkning »Kontakt »Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Checklistor »Minderåriga »Nya influensan Diarieförda ärenden »Omsorg och sociala tjänster »Restaurang Arkiv »Sjuka hus »Kampanj »Stormfälld skog »Pressmeddelanden »Sotning »Arkiverade domar »Styrelsens ärenden »Socialsekreterares arbetsmiljö »Arkiverade upphävda AFS »Arkiverad statistik Arbetsförmedlingen »Arkiv korta arbetsskadefakta För arbetssökande - Arbetsförmedlingen »HELA-projektet Webbkarta »NEG Webbkarta - Arbetsförmedlingen

Länkar För arbetssökande

In English(Gammal) Min sida

»Law and justice Skapa konto »Provisions (AFS) »Framing of Provisions Om Min sida

»The Swedish Work Environment Act Hitta lediga jobb »Inspection »Publications Sök jobb i Platsbanken

»About us Söktips »Statistics »Themes Sök sommarjobb

»Links Jobba utomlands »Order »Archive EU/EES och Schweiz

»Other Languages Norden

Hjälp Utanför EU/EES och Schweiz

»Teckenspråk Andra möjligheter »Translate »Om webbplatsen Aktuella utlandsaktiviteter

»Webbkarta Fler vägar till jobb »Anpassa sidan »Ansvar Andra jobbsajter

»Lättläst Från Internet 3 april 2011 Auditions

Ta del av våra aktiviteter Referenser

CV och ansökan Intervjun

Mitt CV När du får jobbet

För kulturarbetare Olika sätt att jobba

Bildbanken Sociala medier

Kultur och nöjesbanken Ta del av våra aktiviteter

Andra webbplatser inom kulturområdet Yrke och framtid

Mötesplats inom kultur och media Yrkesinformation

Jobbsökarguide Yrken A-Ö

Vad vill du jobba med? Yrkeskompassen

Var hittar du jobb? Månadens intervju

Hur ansöker du? Inspireras av ...

Har du fått jobb? Tester och guider

Kalender Att välja yrke

Ordlista Intressetest

Översikt Vägar vidare

Tips och råd Utbildningar

Vad är en ansökan? För vuxna

Personligt brev För ungdomar

CV/meritförteckning Sök skolor

Om studier Ny i Sverige?

Våra utbildningar Arbetslös länge?

Sök länsvis Nedsatt arbetsförmåga?

Sök yrkesvis Lämnat sjukförsäkringen?

Starta eget företag Flyttningsbidrag

Direkthandel Allmän information

Franchising Ta hjälp av en jobbcoach

Ta del av våra aktiviteter Ta del av våra aktiviteter

Stöd och service Hitta din arbetsförmedling

Ny på Arbetsförmedlingen? Blanketter och broschyrer

Vad betyder alla ord? Platsjournalen

Skriv in dig Nyheter/Arkiv

Komplettera dina meriter För arbetsgivare

Din handlingsplan Min sida

Ersättning vid arbetslöshet Skapa konto

Villkor Om Min sida

Fakta om ersättningen Hitta medarbetare

Inom EU/EES och Schweiz Sök CV

Få extra stöd Sök inom kultur

Är du under 25 år? Bildbanken

Kultur- och nöjesbanken Utländsk bakgrund

Andra webbplatser inom kulturområdet Nedsatt arbetsförmåga

Mötesplats inom kultur och media Allmän information

Sök inom bygg Rekryteringstips

Rekrytera utomlands Yrken A-Ö

Rekryteringsträff Yrkeskompassen

Annonsera Andra webbsidor för rekrytering

Annonsera direkt Hantera varsel

Företagslogotyp Ekonomiskt stöd arbetsgivare

Annonsera via e-post Från beslut till ersättning

Besöksfrekvens Registrera dig för rekvirering via internet

Sök annons med ID-nummer Fylla i formuläret/rekvisitionen

Annonsera i Platsjournalen Ändra uppgifter

Stöd och service Vanliga frågor och svar

Erbjudanden För dig som loggar in med användarnamn Så hjälper vi dig

För dig som är administratör Från teve och radio

Aktuella aktiviteter Insatser och program

Blanketter och broschyrer Ungdomar

Nyheter/Arkiv Långtidsarbetslösa

Om oss Presskontakt

Statistik/prognoser Vår verksamhet

Månadsstatistik Allmänt om oss

Veckostatistik Uppdraget

Varselstatistik Våra kunder

Tidigare statistik Historia

Fakta om statistiken Styrning

Prognoser Budget och ekonomi

Pressrum Lagar och regler

Pressmeddelanden Policys

Debattartiklar Resultat

Pressbilder Rapporter

Generaldirektören Remissvar

Ledningen Organisation

Styrelsen Organisationsskiss

Medarbetare Ledning och styrelse

Genrebilder Internationellt

Logotyp Vårt engagemang

Tidningen Platsjournalen Eures

Kalendarium Samarbete

Kompletterande aktörer Att bli leverantör

Rehabilitering till arbete Att tänka på vid anbudsgivning

Etablering av nyanlända Utvärdering

Lokal- och servicesamverkan Hur man klagar

Sociala medier Mervärdesskatt

Broschyrer och blanketter Begära ut anbud

Nyheter/Arkiv E-handel och e-fakturering

Jobba hos oss Förordningar

Sök jobb hos oss E-fakturor och e-handel

Medarbetare berättar E-faktura

Catherine – systemutvecklare på IT- E-handel avdelningen

Kontakta oss Jonny - arbetsförmedlare på kundtjänst

Enkät Malin - arbetsförmedlare för ungdomar

Nicolas - psykolog Globalmeny

Vi erbjuder Startsida

Anmäl återanställningsrätt Kontakt

Upphandlingar Service via chatt och telefon

Aktuella upphandlingar Hitta din arbetsförmedling

Planerade upphandlingar Kontakt för arbetsgivare

För anbudslämnare Tyck till om din kontakt med oss

Teknisk support International projects

Om webbplatsen Brochures and newsletters

Använda webbplatsen Do you want to work in Sweden?

Lyssna Brochures and forms

Webbguide Praise and complaints

Webbkarta Teckenspråk

Om att dela Dövkonsulenter

Länkpolicy

Tyck till om webbplatsen

Förbättringar på webbplatsen

Juridisk information

Aktuella tekniska problem

Other languages

About us

Our service

Our organization

Press releases

Contact

International cooperation

Development Cooperation Unit Från Internet 3 april 2011 Sven Wimnell 27 februari 2010: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Fackföreningar och arbetsgivareföreningar (IAF) Startsida

2010. Statistik om arbete och näringar. Sidan granskad: 2011-03-02 Arbetsförmedlingens hemsida. • Skriv ut • Organisation • Styrdokument http://wimnell.com/omr658f.pdf • IAF som förbindelseorgan i EU • Remissvar • Budgetunderlag och årsredovisning • Statens representanter i a-kassornas styrelser Innehåll • Klagomål i enskilda ärenden Sid • Upphandlingar 2 LO, LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE • Lediga jobb 22 TCO. Tjänstemännens Centralorganisation. • Kontakt 36 SACO, Sveriges akademikers central-organisation. Genvägar 60 SN. Svenskt Näringsliv. Statistikdatabasen 82 Företagarna. 89 Statistisk årsbok för Sverige 2010. Aktuella rättsfall Statistik om arbetsmarknad och näringsverksamhet. EU:s regler om social trygghet 92 Arbetsförmedlingen 26 februari 2010 IAF:s remissvar Frågor om ärenden och försäkringsinformation? Kontakta Arbetslöshetskassan Arbetsförmedlingen Vad säger reglerna? Läs under Lag & rätt Från Internet 3 april 2011 Institutet för arbetsmarknadspolitisk Svenska ESF-rådet Start - esf.se utvärdering (IFAU) IFAU Webbplatskarta Webbplatskarta - esf.se

• Kontakta oss • ESF i EU • Om webbplatsen ◦ EU 2020 • Prenumeration ▪ ESF pioriterar bekämpning av fattigdom och • English social utestängning • Om IFAU ▪ • Forskning EU 2020 och Europeiska socialfondens framtid • Aktiviteter ◦ Lissabonstrategin • Press ◦ Sysselsättningsstrategin ◦ EU:s sammanhållningspolitik Forskningsområden ◦ Strukturfonderna • ◦ Socialfonden • Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska åtgärder ◦ Länkar om EU • Arbetsgivare och rekrytering • ESF-rådet • Arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet ◦ Generaldirektören har ordet • Arbetslöshets- och socialförsäkringar ◦ Gender Mainstreaming • Arbetsmarknaden för unga och äldre ◦ • Arbetsmarknadens organisationer och regelverk Nyheter från Svenska ESF-rådet • Diskriminering ◦ Organisation • Familj och arbete ◦ Författningar • Hälsa och rehabilitering ▪ Förordningar 2007-2013 • Invandring och arbetsmarknad ▪ Förordningar 2000-2006 • Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet ▪ Om PUL • Könsskillnader på arbetsmarknaden ▪ Offentlighet & sekretess • Lönebildning och lönestruktur ◦ Lediga tjänster • Nätverk, normer och miljöer ◦ Upphandlingar • Utbildning och lärande ◦ Remissvar • Utvärdering och metoder Från Internet 3 april 2011 ◦ Årsredovisningar ▪ Kommande ansökningsomgångar ◦ Event och konferenser ▪ Nationella ▪ Åtta ESF-projekt nominerade till GötaPriset ▪ Medfinansieringsverkstad ▪ ESF-dagen 2010 ▪ Referenstips ▪ GötaPriset 2011 ▪ Informationsdokument ◦ Aktuellt ▪ Processtöd • Våra program ▪ Jämställdhetsintegrering ◦ Socialfonden ▪ Tillgänglighet ▪ Om Socialfonden ▪ Påverkan & Lärande, SPeL ▪ Söka stöd ▪ Projektutveckling ▪ Ansökan ▪ Redovisa ditt projekt ▪ Så behandlas ansökan ▪ Synliggör ditt projekt ▪ Alla ansökningsomgångar ▪ Följ upp och utvärdera ditt projekt ▪ Övre Norrland ▪ Nätverk för utvärderingsexperter ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Temagrupper ▪ Mellersta Norrland ▪ Temagrupper i Socialfonden ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Transnationellt samarbete ▪ Norra Mellansverige ▪ Socialfonden i siffror ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Inkomna ansökningar ▪ Östra Mellansverige ▪ Beviljade projekt ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Intecknade medel ▪ Stockholm ▪ Registrerade deltagare ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Programutvärdering ▪ Västsverige ▪ Övervakningskommittén ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Årligt möte med Europeiska kommissionen ▪ Småland och Öarna ◦ Integrationsfonden ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Om Integrationsfonden ▪ Sydsverige ▪ Möjligheternas fond ▪ Projektexempel ▪ En regional lärkonferens för samverkan, ▪ Intgrationsfondsprogrammet lärande och erfarenhetsutbyten ▪ Informationsdokument ▪ Processtöd ▪ Bra länkar ▪ Informationsmaterial ▪ Ansöka om stöd ▪ Regional plan ▪ Så bedöms din ansökan ▪ Strukturfondspartnerskap ▪ Partnerskap och expertgrupper ▪ Kontakt ▪ Expertgrupp Integrationsfonden ◦ Mellersta Norrland ▪ Beviljade projekt ▪ Ansökningsomgångar Mellersta Norrland ▪ Projektexempel ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Synliggör ditt projekt ▪ Informationsmöten ▪ Redovisa ditt projekt ▪ Processtöd ▪ Kontaktuppgifter ▪ Informationsmaterial ◦ Europeiska globaliseringsfonden ▪ Regional plan ▪ Möbelsnickaren - en dröm på väg att uppfyllas ▪ Strukturfondspartnerskap ▪ Nytt arbetssätt borde bli regel ▪ Kontakt ◦ Temaåret 2010 ◦ Norra Mellansverige ▪ Musik mot fattigdom ▪ Ansökningsomgångar Norra Mellansverige ▪ Sveriges frivilligorganisationer mobiliserar för ▪ Kommande ansökningsomgångar temaåret ▪ Informationsmöten ◦ Program 2000-2006 ▪ Processtöd ▪ Equal ▪ Informationsmaterial ▪ Växtkraft Mål 3 ▪ Regional plan • Min region ▪ Strukturfondspartnerskap ◦ Övre Norrland ▪ Kontakt ▪ Ansökningsomgångar Övre Norrland ◦ Stockholm ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Ansökningsomgångar Stockholm ▪ Informationsmöten ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Informationsmöten ▪ Regional plan ▪ Processtöd ▪ Strukturfondspartnerskap ▪ Informationsmaterial ▪ Kontakt ▪ Regional plan ◦ Västsverige ▪ Strukturfondspartnerskap ▪ Ansökningsomgångar Västsverige ▪ Kontakt ▪ Kommande ansökningsomgångar ◦ Östra Mellansverige ▪ Informationsmöten ▪ Ansökningsomgångar Östra Mellansverige ▪ Processtöd ▪ Kommande ansökningsomgångar ▪ Informationsmaterial ▪ Informationsmöten ▪ Regional plan Västsverige ▪ Seminarieprogram Processtöd ▪ Strukturfondspartnerskap Stockholm ▪ Kontakt ▪ 110412 Seminarium: Transnationellt ◦ Sydsverige samarbete ▪ Ansökningsomgångar Sydsverige ▪ 110513 Seminarium: Att lyckas med ▪ Kommande ansökningsomgångar projekt som motverkar utanförskap ▪ Informationsmöten ▪ Processtöd ▪ Anmälan till utbildningsdag om ▪ Informationsmaterial kommunikation ▪ Regional plan ▪ Processtöd ▪ Strukturfondspartnerskap ▪ Informationsmaterial ▪ Kontakt ▪ Regional plan ◦ Småland & Öarna ▪ Strukturfondspartnerskap ▪ Ansökningsomgångar Småland och Öarna ▪ Kontakt ▪ Kommande ansökningsomgångar • Projektbank ▪ Informationsmöten ◦ Sök projekt ▪ Transnationellt samarbete ◦ Projektexempel Socialfonden ▪ Processtöd ▪ EURRAC - The EUropean Rehab Racing ▪ Informationsmaterial Center ▪ En integrerad räddningstjänst ◦ Produkter för att synliggöra ▪ Kompetensutveckling Gjuterier ◦ EU-flaggor och slogan ▪ Socialt Företagande i Värmland ◦ Böcker och broschyrer ▪ NUEVO ▪ Beställ Equalbroschyrer ▪ VästKraft ◦ Informationstexter ▪ SpråkSam ▪ Kommunikationsplan ▪ Grön Helhet ◦ Pressmeddelanden ◦ Projektexempel Integrationsf. ◦ Foton på ledningsgruppen ▪ Invandrares etablering och incitament ◦ Socialfonden i siffror ▪ Konferens under EU-ordförandeskapet • Kontakt ▪ Helsingborgspåret ◦ Generaldirektör ▪ Från gäst till jäst ◦ Huvudkontor ▪ ABF Studie- och handledarmaterial i ◦ Programenheten Medborgarkunskap ◦ Attesterande myndigheten ▪ UP AROS Integration ◦ Regionkontoren/Socialfonden ▪ Make an Impact ▪ Övre Norrland ▪ Interkulturell dialog för hållbar utveckling i ▪ Mellersta Norrland Södertälje ▪ Norra Mellansverige ▪ Integrationsdialogen Gemensamma Krafter ▪ Stockholm ▪ FogelstadAkademins medborgarutbildning ▪ Östra Mellansverige ▪ 6H ▪ Småland & Öarna ▪ Världen i Västerbotten ▪ Västsverige ▪ Meritportfölj/Kulturell kompetensutveckling ▪ Sydsverige ▪ Förbättrad behandling av psykisk ohälsa hos ◦ Ekonomisk projektgranskning tredjelandsmedborgare i Stockholm ◦ Integrationsfonden ▪ Utlandsfödda kvinnor som doulor och ◦ Globaliseringsfonden kulturtolkar ◦ Temaåret 2010 ◦ Uppdatera projektinformation ◦ Mål 3 • Produkter/press ◦ Equal Från Internet 3 april 2011 Invest Sweden Tillväxtanalys Startsida | Tillväxtanalys Invest Sweden - Myndigheten för utländska investeringar i Sverige Webbkarta http://www.tillvaxtanalys.se/sv/sitemap.html • Om oss ◦ Hur arbetar Invest Sweden? ◦ Om Tillväxtanalys ◦ Regionalt samarbete ◦ GD om verksamheten ◦ Insynsrådet ◦ Organisation ◦ Ekonomiska rådet ◦ Föreskrifter • Hjälp till företag ◦ Lediga jobb ◦ Exempel på företag vi hjälpt ◦ Anställningsbeslut • Press & information ◦ Upphandlingar ◦ Pressmaterial ◦ Tillväxtdagen ◦ Kalender ◦ Om webbplatsen ◦ Publikationer ◦ Behandling av personuppgifter ◦ Årsredovisning ◦ Offentlighet och sekretess ◦ Bloggar/Sociala medier ◦ PSI-regler • Kontakta oss ◦ E-faktura ◦ Personal ◦ Historik ◦ Jobba hos oss • Verksamheten ◦ Upphandlingar • Entreprenörskap och näringsliv • Personal • Innovation och globala mötesplatser • Personal • Tillgänglighet och regional tillväxt • Personal • Verksamhetsutveckling och stöd • Personal • Kontor Från Internet 3 april 2011 • Östersund • Brasilia • Rapportserien • Bryssel • Statistikserien • New Delhi • Svar direkt • Peking • Working paper/PM • Stockholm • Broschyrer • Tokyo • Tillväxtfakta • Washington D.C. • Externa publikationer • Statistik • Arkiv • Statistikportalen • Rapportserien • Internationella företag • Statistikserien • FoU internationella företag • Svar direkt • Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet • Working paper/PM • Utländska företag • Broschyrer • Konkurser • Tillväxtfakta • År 2009 • Externa publikationer • År 2010 • Arkiv • Januari 2011 • Aktuellt • Februari 2011 • Nyheter • Nystartade företag • Nyhetsarkiv • Kvartal 1 2010 • Press • År 2009 • Bildarkiv • År 2008 • Logotyp • Uppföljning av företag startade 2005 • Remissvar • Statligt stöd • Kalender • Informationsteknik • Arkiv • Regional analys - rAps • Geografisk analys - PiPoS • Indexerad tillgänglighet • Servicetillgänglighet • Drivmedelsdispenser • Publikationer Från Internet 3 april 2011 ▪ Tillväxtverket - Tillväxtverket Tillväxtverket Programmet Intelligent energi - Webbkarta Karta över webbplatsen - Tillväxtverket Europa • ▪ Huvudmeny Eco-innovation ▪ ◦ Startsida Stödprogram och "calls" ◦ ▪ Insatser för tillväxt EU:s näringspolitik ▪ ▪ Fler och växande företag EU:s definition av SMF / SME ▪ ▪ Besöksnäring Ordlista ▪ ▪ Samverkan Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kunskap och statistik DemoMiljö ▪ ▪ Projektsatsningar Bidrag till köpare av miljöteknik ▪ ▪ Vad är turism? Bidrag till säljare av miljöteknik ▪ ▪ Stiftelsen för kunskapsfrämjande Exempel på projekt inom turism ▪ ▪ Beviljade projekt Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kontaktuppgifter CIP, konkurrenskraft och innovation ▪ ▪ Entreprenörskapspriser Programmet för entreprenörskap ▪ och innovation Beautiful Business Awards - ▪ Årets tjänsteutvecklare IKT-stödprogrammet ▪ ▪ European Business Awards for Förebilder the Environment ▪ ▪ Projekt European Enterprise Award 2011 ▪ ▪ Mer om programmet The Global Award for ▪ Entrepreneurship Research Frågor och svar om programmet ▪ ▪ Unga forskare Kontaktuppgifter ▪ ▪ FP7, forskning & utveckling Företagare med utländsk bakgrund ▪ ▪ Kontaktuppgifter Fakta och publikationer ▪ ▪ Främja kvinnors företagande Filmer ▪ ▪ Nytta för kvinnors företagande Kontaktuppgifter ▪ ▪ Möjligt för kvinnors företagande Hälsa, vård och omsorg ▪ ▪ Synliggöra kvinnors företagande Relaterade program och insatser ▪ ▪ Resultat för programmet Kontaktuppgifter ▪ ▪ Dokumentation från evenemang Innovation för tillväxt ▪ ▪ Fakta och kunskap Kontaktuppgifter ▪ ▪ Aktuell ansökningsomgång Kapitalförsörjning ▪ ▪ Ambassadörer för kvinnors Affärsänglar företagande ▪ ▪ JEREMIE Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kreditgarantiföreningar Leverantörsprogram för fordonsindustrin ▪ ▪ Kontaktuppgifter Internationalisering ▪ ▪ Klusterprogrammet Produktutveckling ▪ ▪ Aktuell ansökningsomgång Strategiskt utvecklingsstöd ▪ ▪ Finansiering Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kriterier Medelstora företag i förändring ▪ ▪ Länkar till klusterinitiativen i Nätverkscoachning Klusterprogrammet ▪ ▪ Filmer Kluster och närliggande begrepp ▪ ▪ Kontaktuppgifter Publikationer om kluster ▪ ▪ Miljödrivna marknader Möten och seminarier ▪ ▪ Aktuell ansökningsomgång Kontaktuppgifter ▪ ▪ Beviljade projekt 2008 Kooperativ utveckling ▪ ▪ Beviljade projekt 2009-2010 Kontaktuppgifter ▪ ▪ Mallar och information för ditt Kulturella och kreativa näringar projekt ▪ ▪ Samverkan kring nio deluppdrag Publikationer ▪ ▪ Seminarier Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kontaktuppgifter Företagarsajten verksamt.se ▪ ▪ Produktutveckling i små företag Kontaktpunkten ▪ ▪ Vem kan söka Frågor och svar om ▪ kontaktpunkten Om bidraget ▪ ▪ Kontaktupppgifter Så här går en ansökan till ▪ ▪ Lagen om valfrihet (LOV) Exempel på projekt ▪ ▪ Så fungerar LOV Programmets resultat ▪ ▪ Kontaktuppgifter Vanliga frågor och svar ▪ ▪ Nystartskontoret Efter att ansökan har godkänts ▪ ▪ Kontaktuppgifter Programmets blanketter ▪ ▪ Regelförenkling för företag Kontaktuppgifter ▪ ▪ Tillväxtverkets roll och uppdrag Ungas innovationskraft ▪ ▪ Vad kostar reglerna? Kontaktuppgifter ▪ ▪ Vad tycker företagen? Enklare för företag ▪ ▪ Goda exempel från myndigheter Effektivare start av företag ▪ ▪ Lämna förslag på Rapporter och material enklareregler.se ▪ ▪ Kontaktuppgifter Arbetar du med regelförenkling ▪ på myndighet eller departement? Lokalt och regionalt tillväxtarbete ▪ ▪ Publikationer Beviljade projekt ▪ ▪ Seminarier och övriga aktiviter Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kontaktuppgifter Regionalt bidrag för företagsutveckling ▪ ▪ Tematisk Grupp: Entreprenörskap och Regionalt investeringsstöd företagande ▪ ▪ Goda exempel Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kontaktuppgifter Regional utveckling ▪ ▪ Resurscentra för kvinnor Kommersiell och offentlig service ▪ ▪ Aktuell ansökningsomgång Stöd till kommersiell service ▪ ▪ Verksamhetsbidrag Lokala servicelösningar ▪ ▪ Projektmedel Projekt: Lärande om innovativ ▪ upphandling Kontaktuppgifter ▪ ▪ Regionala serviceprogram RKG, Regionala kontaktpersonsgruppen ▪ ▪ Centralt samordningsforum Dokumentation ▪ ▪ Kontaktppgifter Goda exempel ▪ ▪ Stöd för Regionala varselsamordnare Kontaktuppgifter ▪ ▪ Goda exempel från arbetet i Uppföljning av regionalt tillväxtarbete länen ▪ ▪ Kontaktuppgifter Bakgrund varselsamordning ▪ ▪ Östersjöstrategin Dokumentation ▪ ▪ Dokument Kontaktuppgifter ▪ ▪ Informationsmaterial Sysselsättningsbidrag ▪ ▪ Projekt Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kontaktuppgifter Transportbidrag ▪ ▪ Insatser som utfasas Ansökan steg för steg ▪ ▪ Baltic 21 Ansökan via Internet ▪ ▪ Kontaktuppgifter Ansökningsförfarande ▪ ▪ Fjällanpassad hållbar lokal och regional För vilka transporter kan utveckling transportbidrag ges? ▪ ▪ Arenaperspektivet Regelverk ▪ ▪ Planeringsperspektivet Viktiga dokument ▪ Klimatperspektivet ▪ ▪ Aktiviteter och dokument Vård och omsorg - entreprenörskap och ▪ upphandlingar Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kontaktuppgifter Handlingskraft med IT ▪ ▪ Vård och omsorg - program för fler Projektdokumentation företagare ▪ ▪ Kontaktuppgifter Om projekten ▪ ▪ Produktionslyftet Hitta rådgivning i ditt län ▪ ▪ Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter ▪ ▪ Socialt företagande Alla insatser A-Ö ▪ ▪ Vem kan söka finansiering för Aktuella ansökningsomgångar vad och hur mycket? ▪ ▪ Blanketter och ansökan Vad avgör vilka ansökningar som ▪ beviljas? DemoEnvironment ▪ ▪ Kontaktuppgifter DemoMiljö ▪ ▪ StartSyd och StartÖst Leverantörsprogram för ▪ fordonsindustrin - strategiskt Kontaktuppgifter utvecklingsstöd ▪ ▪ Svensk-norskt näringslivssamarbete Produktutveckling i små företag ▪ ▪ Kontaktuppgifter Regionalpolitiska företagsstöd ▪ ▪ Resurscentra för kvinnor Tillgängliga medel ▪ ▪ StartSyd-StartÖst Förteckning över inkomna ▪ ansökningar Stöd till kommersiell service ▪ ▪ Ansöka om projektmedel Webbansökan ▪ ▪ Genomföra projekt English pages ▪ ▪ Följa upp projekt DemoEnvironment ▪ ▪ Avsluta projekt Structural funds ▪ ▪ Länkar till offentliga Tourism industry issues and medfinansiärer statistics ▪ ▪ Strukturfondspartnerskapet för Finansiering och stöd Övre Norrland ▪ ▪ Projektfinansiering via program Projektartiklar Övre Norrland ▪ ▪ Stöd till företag Kontakter Övre Norrland ◦ ▪ EU-program Mellersta Norrland ▪ ▪ Programområden Ansökningsomgång Mellersta ▪ Norrland Övre Norrland ▪ ▪ Förteckning över ansökningar Ansökningsomgång Övre ▪ Norrland Ansöka om projektmedel ▪ ▪ Genomföra projekt Projektartiklar Norra ▪ Mellansverige Följa upp projekt ▪ ▪ Kontakter Norra Mellansverige Avsluta projekt ▪ ▪ Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet för ▪ Mellersta Norrland Ansökningsomgång Östra ▪ Mellansverige Projektartiklar Mellersta ▪ Norrland Ansöka om projektmedel ▪ ▪ Kontakt Mellersta Norrland Genomföra projekt ▪ ▪ Norra Mellansverige Följa upp projekt ▪ ▪ Ansökningsomgång Norra Avsluta projekt Mellansverige ▪ ▪ Strukturfondspartnerskapet för Förteckning över beviljade Östra Mellansverige projekt ▪ ▪ Projektartiklar Östra Ansöka om projektmedel Mellansverige ▪ ▪ Genomföra projekt Kontakter Östra Mellansverige ▪ ▪ Följa upp projekt Stockholm ▪ ▪ Avsluta projekt Ansökningsomgång Stockholm ▪ ▪ Strukturfondspartnerskapet för Ansöka om projektmedel Norra Mellansverige ▪ ▪ Genomföra projekt Småland och Öarna ▪ ▪ Följa upp projekt Ansökningsomgång Småland och ▪ Öarna Avsluta projekt ▪ ▪ Ansöka om projektmedel Strukturfondspartnerskapet för ▪ Stockholm Genomföra projekt ▪ ▪ Projektartiklar Stockholm Följa upp projekt ▪ ▪ Kontakter Stockholm Avsluta projekt ▪ ▪ Västsverige Strukturfondspartnerskapet för ▪ Småland och Öarna Ansökningsomgång Västsverige ▪ ▪ Projektartiklar Småland och Ansöka om projektmedel Öarna ▪ ▪ Genomföra projekt Kontakter Småland och Öarna ▪ ▪ Följa upp projekt Skåne-Blekinge ▪ ▪ Avsluta projekt Ansökningsomgång Skåne- ▪ Blekinge Strukturfondspartnerskapet för ▪ Västsverige Ansöka om projektmedel ▪ ▪ Projektartiklar Västsverige Genomföra projekt ▪ ▪ Kontakter Västsverige Följa upp projekt ▪ ▪ Avsluta projekt Villkor för stöd ▪ ▪ Uppföljning och utvärdering Blanketter och dokument ▪ ▪ Strukturfondspartnerskapet för Fondprojekt Skåne-Blekinge ▪ ▪ Blanketter och dokument Projektartiklar Skåne-Blekinge ▪ ▪ Genomföra projekt Kontakter Skåne-Blekinge ▪ ▪ Information för projekt Öresund-Kattegat-Skagerrak ▪ ▪ Blanketter och dokument Projektartiklar ÖKS ▪ ▪ Grafiska riktlinjer Uppföljning och utvärdering ▪ ▪ Följa upp projekt Kontakter Öresund-Kattegat- ▪ Skagerrak Om uppföljning, utvärdering, ▪ följeforskning Driva projekt ▪ ▪ Aktuellt om följeforskning Ansöka om projektmedel ▪ ▪ Upphandling av följeforskning i Ansökningsomgångar och möten projekt för strukturfonds-partnerskapen ▪ ▪ Följeforskning ökar lärandet från Information till dem som söker projekt eller har beviljats projektmedel ▪ ▪ Rapporter från program- och Handledning för ifyllande av projektutvärderingar projektansökan ▪ ▪ Avsluta projekt Om företagande ▪ ▪ Projektbanken Attityder till företagande ▪ ▪ Andra EU-program Attityder till företagande i ▪ Sverige Om EU-program ▪ ▪ Kunskap om attityder - bättre för De regionala strukturfondsprogrammen företagandet ▪ ▪ EU:s regionala utvecklingspolitik För dig som vill veta mer ▪ ▪ EU:s strategi för Östersjöregionen Entreprenörskapsbarometern ▪ ▪ Europeiskt territoriellt samarbete Företag och företagande ▪ ▪ Evenemang EU-program Basfakta om företag ▪ ▪ Författningar Antalet företag 1999-2009 ▪ ▪ Nationella strategin Antal företag, uppdelat på ▪ bransch Nyhetsbrev EU-program ▪ ▪ Mer om statistiken och Ordförklaringar branschindelningen ▪ ▪ Strukturfonds-partnerskapens uppgift Mer om branschindelning ▪ ▪ Övervaknings-kommittéernas uppgift För dig som vill veta mer ◦ ▪ Fakta och statistik Hinder för tillväxt ▪ ▪ Varför är det viktigt att motverka Motiv för att starta företag, hinder för tillväxt? uppdelat på kön ▪ ▪ Upplevda hinder, fördelat på kön Motiv för att starta företag, ▪ uppdelat på härkomst Upplevda hinder, fördelat på ▪ födelseland Motiv för att starta företag, per ▪ län Upplevda hinder, fördelade på ▪ bransch Motiv för att starta företag, per ▪ bransch Mer om undersökningen ▪ ▪ Mer om ITPS För dig som vill veta mer nyföretagarstatistik ▪ ▪ Kvinnors och mäns företagande För dig som vill veta mer ▪ ▪ Miljöcertifiering Nyföretagande ▪ ▪ Antal företag certifierade enligt Antal nystartade företag ISO 14001 1997-2009 ▪ ▪ Miljöcertifiering - ett mått på Nyföretagandet 2009 i korthet miljöanpassning ▪ ▪ Antal nystartade företag per län Mer om ISO 14001 och EMAS ▪ ▪ Antal nyföretagare med utländsk För dig som vill veta mer härkomst, per län ▪ ▪ Motiv för företagsstart Andel kvinnor bland nyföretagarna, per län ▪ ▪ Överlevnadsgrad efter tre år För dig som vill veta mer ▪ ▪ Mer om nyföretagarstatistiken Regionfamiljer ▪ ▪ För dig som vill veta mer Tillväxtverkets regionfamiljer ▪ ▪ Utlandsföddas företagande i Sverige Indelningen i regionfamiljer ▪ underlättar analyser Kontaktuppgifter ▪ ▪ Kriterier för indelning i Om regional utveckling regionfamiljer ▪ ▪ BRP För dig som vill veta mera ▪ ▪ BRP i regionfamiljer Regionförstoring ▪ ▪ BRP i län Regionförstoringens betydelse ▪ för tillväxten BRP i funktionella ▪ analysregioner Regionförstoring 1990-2008 ▪ ▪ Mer om måttet BRP Regionförstoring för män och ▪ kvinnor För dig som vill veta mer ▪ ▪ Regionförstoring relaterat till FA-regioner utbildningsnivå ▪ ▪ Indelningen i FA-regioner Mer om begreppet LA-regioner underlättar jämförelser ▪ ▪ För dig som vill veta mera Så går indelningen i FA-regioner ▪ till Kontaktuppgifter ▪ ▪ Om tillväxt och välfärd Mer om måttet HDI ▪ ▪ BNP-ranking För dig som vill veta mer ▪ ▪ Välståndsligan 2008 och 1999 Kontaktuppgifter ▪ ▪ Mer om måttet BNP Om turism ▪ ▪ För dig som vill veta mer Ekonomi och sysselsättning ▪ ▪ Ekonomisk tillväxt: förändring i BNP Boende och inkvarteringsstatistik ▪ ▪ Ekonomisk tillväxt i ett urval Besöksmål och sevärdheter länder ▪ ▪ Gränsundersökning IBIS II Sveriges BNP-utveckling från ▪ 1970 Kontaktuppgifter ▪ ◦ Mer om måttet BNP Press ▪ ▪ För dig som vill veta mer Bildarkiv ▪ ▪ Välfärdsligan Debattartiklar ▪ ▪ HDI-ranking 2010 och 1997 Evenemang ▪ ▪ Skillnaden mellan HDI-ranking Logotyp och grafisk manual och BNP-ranking ▪ ▪ Nyhetsarkiv GII - ett könsrelaterat ▪ välfärdsmått Nyhetsarkiv 2010 ▪ ▪ Nyhetsarkiv 2009 Kontakta webbredaktionen ▪ ▪ Nyhetsbrev Prenumerera på webbplatsens innehåll ▪ ▪ Nyheter från Tillväxtverket Snabbenkät ▪ • Nyheter från EU-programmen Genvägar (gå direkt till) ▪ ◦ Pressmeddelanden Alla insatser A-Ö ▪ ◦ RSS och delningslänkar Aktuella ansökningsomgångar ▪ ◦ Tempo Blanketter och ansökan • ◦ Sidhuvud Finansiering och stöd ◦ ◦ Om Tillväxtverket Jobba hos oss ◦ ◦ English pages Aktuella upphandlingar ◦ • Om webbplatsen Gå direkt till, Verksamhetsområden • ◦ Sidfot Finansiering och stöd ◦ ◦ Om webbplatsen Aktuella ansökningsomgångar ▪ ◦ Anpassa webbplatsen Blanketter och ansökan ▪ • Cookies och statistik Gå direkt till, EU-prgm ▪ ◦ Karta över webbplatsen Ansökningsomgångar ◦ Blanketter och ansökan Vinnova. Forskning och innovation för ◦ hållbar tillväxt. Välkommen till VINNOVA - Vinnova Logotyper, dekaler och grafiska riktlinjer ◦ Webbplatskarta Webbplatskarta - Vinnova First level control ◦ Prenumerera på nyhetsbrev • Om VINNOVA ◦ ◦ VINNOVAs uppgift Kontaktuppgifter ◦ VINNOVAs verktyg ◦ Utmaningsdriven innovation ◦ Svensk FoU i siffror ◦ Nyckelbegrepp ◦ Organisation och ledning ▪ Styrelse ◦ Regeringsuppdrag ▪ Aktuella ▪ Avrapporterade 2010 ▪ Avrapporterade 2009 ▪ Avrapporterade 2008 ▪ Avrapporterade 2007 ▪ Avrapporterade 2006 ▪ Avrapporterade 2005 ▪ Avrapporterade 2002-2004 ◦ Remissvar ▪ 2011 ▪ En ny upphandlingsmyndighet ▪ Mer innovation ur transportforskning (SOU 2010:74) Från Internet 3 april 2011 ▪ Europeiska kommissionens förslag till ◦ Ladda ner logotype en inre marknadsakt ◦ Fakturahantering ▪ 2010 ◦ Om webbplatsen ▪ 2009 ▪ Om innehållet - snabbguide ▪ 2008 ▪ RSS ▪ 2007 ▪ VINNOVA i sociala medier ▪ 2006 ▪ Tekniska uppgifter ▪ 2005 ▪ Om kakor eller cookies ▪ 2004 ▪ Behandling av personuppgifter ▪ 2003 • Verksamhet ▪ 2002 • Utlysningar ▪ 2001 ◦ Om VINNOVAs utlysningar ◦ Sök medarbetare ◦ VINNOVAs villkor för bidrag ◦ Juridisk information ◦ Anvisningar för elektronisk ansökan/skiss ▪ Myndigheters serviceskyldighet ◦ Sekretess vid ansökningar ▪ Delning av information mellan företag och ◦ Internationella utlysningar myndigheter ◦ Tidigare utlysningar ▪ Offentlighetsprincipen ▪ Utlysningar 2011 ▪ Vad är en allmän handling? ▪ Tidigare utlysningar 2010 ▪ Sekretess ▪ Tidigare utlysningar 2009 ▪ Personuppgifter ▪ Tidigare utlysningar 2008 ◦ Anslag och budget ▪ Tidigare utlysningar 2007 ◦ Lediga tjänster ▪ Tidigare utlysningar 2006 ◦ Upphandlingar ▪ Utlysningar 2005 och tidigare (ofullst) ▪ PR- och kommunikationstjänster • För företag ▪ Frågor och svar ◦ Nyheter ▪ Supportkontor för småföretag inom området ▪ 2011 hälsa ▪ 2010 ▪ 2009 ▪ Små och medelstora företag ◦ Kalendarium ▪ Kunskapsregioner ▪ Konferensdokumentation ▪ Forskningspotential ▪ 2011 ▪ Vetenskap i samhället ▪ 2010 ▪ Internationellt samarbete ▪ 2009 ▪ Ideas ◦ Kontaktpersoner ▪ People ◦ Vilka program finns? ▪ Joint Research Centre, JRC ◦ Ökad konkurrenskraft ▪ Euratom ◦ Samarbete med universitet ▪ Finansiellt stöd ◦ Europa-projekt ▪ Hur deltar man i FP7? • EU och internationell samverkan ▪ Kan företag delta i FP7? ◦ Sjunde ramprogrammet, FP7 ▪ Söka projektpartner ▪ Så går det för Sverige i FP7 ▪ PPP - Public Private Partnership ▪ Cooperation ▪ Kontaktpersoner - NCP ▪ Hälsa ▪ VINNOVAs roll i FP7 ▪ Livsmedel, jordbruk, bioteknik ◦ EU:s Östersjöstrategi ▪ Informations- och ▪ StarDust - EU-satsning på framgångsrika kluster kommunikationsteknik, IKT ◦ Europa ▪ Nano, material, produktion - NMP ▪ European Innovation Partnership ▪ Energi ▪ Artikel 169 - Samarbetsprogram ▪ Miljö och klimat ▪ AAL - Ambient Assisted Living ▪ Transport och flyg Programme ▪ Samhällsvetenskap och Humaniora ▪ EMRP - European Metrology Research ▪ Rymd Programme ▪ Säkerhet ▪ Artikel 171 - Joint Technology Initiative ▪ Capacities ▪ ARTEMIS ▪ Forskningsinfrastruktur ▪ ENIAC ▪ Innovative Medicines Initiative - IMI ▪ Asien ▪ Clean Sky - miljövänligare ▪ BILAT SILK - EU-projekt om EU:s flygtransporter forskingsprogram i Kina ▪ CIP ▪ Forskningsstipendier i Japan ▪ COST ▪ IMT Advanced and Beyond - svenskt- ▪ Programbeskrivning kinesiskt samarbete ▪ ERA-NET ▪ Multidisciplinary BIO - ▪ EuroNanoMed samarbetsprogram med Japan inom ▪ Electromobility biovetenskap ▪ EraSME forskningsprogram för SMF ▪ Samarbete Sverige-Indien - Tema ▪ Projekt inom Informationssamhällets tuberkulos teknik ▪ SIBED II - Samarbetsprogram mellan ▪ MNT-ERA.NET Sverige och Israel inom IT ▪ ▪ EUREKA Sino-Swedish Advanced Materials Exchange Centre ▪ EUREKA klusterprojekt ▪ Sino-Swedish Strategic Cooperative ▪ Individuella projekt Programme on Next Generation ▪ VINNOVAs medfinansiering Networks ▪ Kontaktpersoner ▪ VINNOVA / JSPS Joint Research ▪ Eurostars Projects ▪ VINNOVAs medfinansiering ▪ Nord- och sydamerika ▪ INNO-net ▪ Samverkan Sverige-Michigan inom ▪ Joint Programming trafiksäkerhet och ITS ▪ Marco Polo II ▪ Structural Genomics Consortium mellan ▪ PPP - Public Private Partnership Kanada, Storbritannien och Sverige ▪ TAFTIE ▪ ABDI-VINNOVA - Partnerskap mellan ◦ Internationellt Brasilien och Sverige ▪ Afrika ◦ Norden ▪ SAccess ▪ Wood Material Science and Engineering ▪ NORIA-net Citizens Services ▪ 110126 Interimsutvärdering av AAL ▪ NORIA-net Living Labs ▪ 110131 Europeiska rådet ▪ NORDITE ▪ 110131 Informationsturnén 2011 ▪ Toppforskningsinitiativet ▪ 110201 Innovation Partnerships utifrån ◦ Forskningsstipendier & utbildning ett tjänsteperspektiv ▪ Forskningsstipendier i Japan ▪ 110202 Innovation Union Scoreboard ▪ VINNMER - Internationell meritering av ▪ 110207 Grönt ljus för European kvinnliga forskare Innovation Partnerships ▪ Putting ideas to work - Sida/VINNOVA ▪ 110209 Svenska framgångar i Eurostars ◦ Internationella programguiden ▪ 110209 Öppen konsultation om ◦ Finansiellt stöd framtidens europeiska ramprogram för ◦ Internationella utlysningar forskning och innovation ◦ Nyheter ▪ 110328 ERC Proof of Concept ▪ 2011 ▪ 110225 Ny utlysning inom ENIAC ▪ 110104 GD Forskning har bytt namn ▪ 110307 Fortsatt ökat svenskt deltagande ▪ 110104 Ungerska ordförandeskapets i EU:s sjunde ramprogram för forskning FoU-prioriteringar och utveckling, FP7 ▪ 110110 Öppen konsultation om det nya ▪ 110324 MNT-ERANET partnerskapet "Active and healthy ▪ 110330 Informationsturnén 2011 är ageing" igång! ▪ 110119 VINNOVA söker ny NCP för ▪ 2010 Samhällsvetenskap och Humaniora samt ▪ 101115 Tyck till om CIP Säkerhet ▪ 101119 Interimsutvärdering av FP7 ▪ 110120 Förlängd ansökningstid för ▪ 101119 Utökat forskningssamarbete ICT-2011-7 och ICT-2011-EU-Brazil mellan Brasilien och Sverige ▪ 110124 Elva bidrag till Sverige från ▪ 101119 Fit for Health ERC Advanced Grant 2010 ▪ 101122 Marie Curie International ▪ 110124 Minskad byråkrati för forskare Research Staff Exchange Scheme och SMF i FP7 ▪ 101122 Sista chansen att söka ◦ Kontakt projektpartner för årets FP7-utlysningar • Resultat ▪ 101122 Projektförslagmall till FP7 ◦ Projektkatalog ▪ 101122 Enheten för EU-relationer söker ◦ Det innovativa Sverige en ny National Contact Point ◦ Starka forsknings- och innovationsmiljöer ▪ 101201 Ny utlysning inom ▪ EASE - Embedded Applications and Software elektromobilitet ▪ SoS - System Design on Silicon ▪ 101208 Ta del av presentationen av ◦ Utvärderingar interimsutvärderingen av FP7 ◦ Effektanalyser ▪ 101210 Vad händer inom EU:s ◦ Temasidor Innovationsunion? ▪ e-Förvaltning ▪ 101213 Följ VINNOVA på twitter ▪ Hållbara städer ▪ 101216 Deadlines för FP7 ▪ Trafiksäkerhet ▪ 101221 Sveriges inspel till FP8 ▪ Virus ▪ 101221 Ungerska ordförandeskapet • Publikationer ▪ 101221 Fortsatt ökat svenskt deltagande ◦ VINNOVA Analys i FP7 ◦ VINNOVA Forum ▪ 2009 ◦ VINNOVA Information ◦ Nyhetsbrevet Inside ◦ VINNOVA Policy ◦ Informationsdagar & kurser ◦ VINNOVA Rapport ◦ Kalendarium ◦ Externa publikationer ▪ Konferensdokumentation ◦ Försäljningsvillkor ▪ 2010 ◦ VINNOVA-nytt ▪ 2009 ▪ VINNOVA-nytt 2011 ◦ Svenska ordförandeskapet i EU ▪ VINNOVA-nytt 2010 ▪ Dokumenterade ordförandeskapsaktiviteter ▪ VINNOVA-nytt 2009 ▪ Alla VINNOVAs ordförandeskapsaktiviteter ▪ VINNOVA-nytt 2008 ◦ Brysselkontoret ▪ VINNOVA-nytt 2007 ◦ Euraxess ▪ VINNOVA-nytt 2006 ▪ 2004 ▪ VINNOVA-nytt 2005 ▪ 2003 ▪ VINNOVA-nytt 2004 ◦ Debattartiklar ▪ VINNOVA-nytt 2003 ▪ 2010 ▪ Cutting Edge - VINNOVA-nytt på engelska ▪ 2009 ◦ från: VINNOVA ▪ 2008 ▪ från: VINNOVA 2010 ▪ 2007 ▪ från: VINNOVA 2009 ▪ 2006 ▪ från: VINNOVA 2007 ▪ 2004 ▪ från: VINNOVA 2006 ▪ 2005 ▪ från: VINNOVA 2005 ▪ 2003 • Press och kalendarium ▪ 2002 ◦ Kalendarium ◦ Bildarkiv ▪ Konferensdokumentation ▪ Charlotte Brogren ▪ 2011 • Ansöka och rapportera ▪ 2010 ◦ Ansökan om bidrag ▪ 2009 ◦ Guide till ansökningsprocessen ▪ 2008 ◦ Klassificering av bidragsprojekt ▪ 2007 ◦ VINNOVAs villkor för bidrag ▪ 2006 ◦ Anvisningar för elektronisk ansökan/skiss ▪ 2005 ◦ Information om användarkonto ◦ Pressmeddelanden ◦ Vilka kostnader är godkända? ▪ 2010 ◦ Hantering av indirekta kostnader ▪ 2009 ◦ Sekretess vid ansökningar ▪ 2008 ◦ Om rapportering till VINNOVA ▪ 2007 ◦ Mallar för läges- och slutrapportering ▪ 2006 ◦ Enskild ansökan ▪ 2005 Från Internet 3 april 2011 Arbetsdomstolen Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm Arbetsdomstolen är en specialdomstol med uppgift att pröva Telefon 08-405 10 00 arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar Box 2018, 103 11 Stockholm Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar har till uppgift att avge Telefon 08-617 66 00 utlåtande enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (1949:345). ILO-kommittén Nämnden nås genom: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO-kommittén är regeringens Telefon 08-405 10 00 beredningsorgan i ILO-frågor, bl.a. vid utarbetandet och godkännandet av nya konventioner samt tillämpningen av de ILO-konventioner som Bolagsverket Sverige ratificerat. Bolagsverket hanterar huvudsakligen registreringen av nya företag och ILO-kommittén nås genom: registerändringar för befintliga företag, tar emot årsredovisningar, Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö registrerar företagsinteckningar och fattar även beslut i likvidationer. Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm Bolagsverket bildades den 1 juli 2004 och ingick tidigare i Patent- och Telefon 08-405 10 00 registreringsverket, PRV. 851 81 Sundsvall Medlingsinstitutet Telefon 060-18 40 00 Medlingsinstitutet ansvarar för medling i arbetstvister och har i E-post: [email protected] uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning. Myndigheten är också statistikansvarig för den officiella svenska lönestatistiken. Statens överklagandenämnd Box 1236, 111 82 Stockholm Statens överklagandenämnd är en myndighet som prövar Telefon 08-545 292 40 överklaganden av statliga myndigheters anställningsbeslut. Nämnden prövar också vissa beslut som rör totalförsvarspliktiga och utbildning i Nämnden för styrelserepresentationsfrågor skydd mot olyckor. Nämnden för styrelserepresentationsfrågor prövar frågor om tillstånd enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda Trygghetsstiftelsen (1987:1245) och om undantag enligt samma lag. Trygghetsstiftelsen hanterar det statliga trygghetsavtalet. Stiftelsens Nämnden nås genom: ändamål är att stödja och hjälpa arbetstagare inom den statliga sektorn Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö som på grund av arbetsbrist är uppsägningshotade, uppsagda eller arbetslösa. Stiftelsen ger också stöd och hjälp till arbetstagare som vid omlokalisering inte väljer att följa med till ny ort.

Stipendiestiftelsen för studier av japanskt näringsliv Stipendiestiftelsen för studier av japanskt samhällsliv erbjuder svenska medborgare ett antal stipendier för studiebesök i Japan. Stipendierna utgår för studier och forskning i japanologi eller japanskt samhällsliv.

Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter och affärsverk. I organisationen ingår också andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området.

Statens ansvarsnämnd Nämnden prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning och läkarundersökning med tvång beträffande statligt anställda i högre befattningar.

Statens överklagandenämnd Statens överklagandenämnd är en myndighet som prövar överklaganden av statliga myndigheters anställningsbeslut. Nämnden prövar också vissa beslut som rör totalförsvarspliktiga och utbildning i skydd mot olyckor. 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.

Libris/SAB: Qbl Försäljningsorganisation. Marknadsföring Qbm Reklam och PR (public relations) (DC, DK 659)

Marknadsföring och reklam använder sig av påverkansmöjligheter som finns med verksamheterna i områdena 7-9. 68 Tillverkning av komplexvaror. 66/68 Tillverkning av varor. 680 Allmänt. 681 Finmekaniska produkter, instrument, optik, elektronik. 66 Tillverkning av kemivaror o d 682 Maskiner. 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 683 Maskiner och apparater för värme,ventilation, sanitet och för el od 68 Tillverkning av komplexvaror 684 Möbler o d. 685 Skor,lädervaror, hjälpmedel för gång o d, sportartiklar. 66 Tillverkning av kemivaror o d. 686 Grafiska produkter, bokbindning o d. 660 Allmänt. 687 Beklädnadsartiklar. 661 Kemikalier. 688 Dekorationsartiklar, leksaker o d. 662 Explosivämnen, tändmedel, bränslen. 689 Transportmedel. 663 Drycker, njutningsmedel. 664 Livsmedel. Libris/SAB: 665 Oljor, olje- o asfaltprodukter, fett, vax. P Teknik, industri och kommunikationer 666 Glas och porslin, lergods, cement, betong. Till 62 hör delar av P som gäller ingenjörskonstruktion o d. 667 Färger. Delar som gäller tillverkning i industrier o d ingår i 66-69. 668 Hygienartiklar, läkemedel, kemisk-tekniska artiklar. P(x) Tekniklexikon 669 Metaller od P:b Teknisk forskning och tekniska institutioner P:d Teknisk teori och filosofi 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d. P:k Allmän teknikhistoria (Undergrupper se 62) 670 Allmänt. P:oa Allmänt: sociologiska aspekter 671 Ädelmetallvaror, ädelstensvaror. P.0 Allmänt särskilda aspekter,amatör- o hobbyverksamhet 672 Enkla metallvaror av järn o stål. Pa Teknisk fysik 673 Enkla föremål av metaller, ej ädelmetall, ej järn. Paa Teknisk akustik 674 Trävaror . Pab Teknisk optik 675 Läder och skinn . Pac Teknisk värmelära ) 676 Pappersmassa, papper och pappersvaror . Pb Maskinteknik 677 Garn, tråd, textilier. Pc Elektroteknik och elektrisk industri (17 476) (drift av 678 Plast- och gummivaror. energisystem till 644) 679 Gruvbrytning, oljeutvinning o d, tillverkning av stenvaror Pc:bf Allmänt: institutioner Pc:oe Allmänt: lagstiftning Pc.0 Alllmänt: särskilda aspekter Pra Landsvägsfordon och landsvägstrafik Pca Elektrisk kraftproduktion Prb Järnvägar och spårvägar Pcb Elektrisk kraftöverföring och distribution Prc Fartyg och sjöfart Pcc Elektriska maskiner Prd Luft- och rymdfarkostteknik Pcf Elektrisk ljusteknik Prf Svävare, amfibiefarkoster m m Pcg Elektrisk värmeteknik Prt Transportväsen Pch Teknisk elektrokemi Ps Brandteknik och brandväsen (räddningstjänst till 61) Pci Elektronik Pt Patentbeskrivningar Pcj Radio- och teleteknik Pu Datorer o databehandling (44 517)(användning datorer till 651) Pd Bergsbruk (DC, DK 66-68 och delar av 62 som gäller varutillverkning) Pe Metallbearbetning och metallindustri Pf Stenindustri Pg Glas, keramik, porslin Ph Träteknik och träindustri Pi Pappersindustri Pj Textil- och beklädnadsindustri Pk Läder- och pälsvaruindustri Pl Övriga produkter Pm Kemisk teknik och kemisk industri Pn Fotografi o filmteknik (drift av fotoverksamhet till 78) Pna Fotografi Pnb Filmteknik, TV- och videofotografering Pnd Vetenskaplig och teknisk fotografi Pni Fotokonst Pny Fotografi och filmteknik: restaurering och konservering Pnz Särskilda fotografer Po Tryckeri och bokbinderi Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien (tillv.till 69, drift till 644) Pr Transportmedel och kommunikationer (drift av transporter till 656) Ppa Byggnadsteknik 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och Ppb Byggnadsproduktion: husbyggnad anläggningar. Ppba Projektering, produktion Ppbb Byggnadsdelar Ppbc Värme, vatten, ventilation, kyla Särskilda underområden är inte föreskrivna men följande kan Ppbd Byggnader för särskilda ändamål användas: Ppc Bygnadsproduktion: väg- och vattenbyggnad 690 Allmänt. Ppca Väg- och gatubyggnad 691.Byggnadsmaterial (tillverkas vanligen i 66-68). Ppcb Järnvägsbyggnad 692 Byggnadsdelar. Ppcc Tunnelbyggnad 693 Murning, betonggjutning o d. Ppcd Brobyggnad 694 Byggnadsträarbeten. Ppce Flygplatsbyggnad 695 Olika slags byggnader och anläggningar. Ppcf Vattenbyggnad 696 Inbyggnad o reparation av el- och sanitetsutrustning o d. Ppcg Vattenkraftbyggnader 697 Inbyggnad o reparation av värme- o ventilationsutrustning o d. Ppch Torrläggning och bevattning 698 Måleri-, glasmästeri- och inredningsarbeten o d. Ppd Teknisk hygien, vatten och avlopp, värmeförsörjning m m 699 Isolerande och skyddande byggnadskonstruktioner. (Drift till 644) Isoleringsarbeten. Ppda Vattenförsörjning och avlopp Till 62 hör delar av P som gäller ingenjörskonstruktion o d. Ppdb Renhållning och avfallshantering Delar som gäller tillverkning i industrier o d ingår i 66-69. Ppdd Buller Ppde Gatu- och vägbelysning Ppdf Värmeförsörjning Libris/SAB: (DC, DK 69 och delar av 62 som gäller byggande.) Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien (tillv.till 69, drift till 644) Pp.01Materiallära Pp.02 Mätteknik och mätinstrument Pp.03 Maskiner och redskap Pp.05 Industri Pp:bf Allmänt: organisationer och institutioner Pp:oe Byggnadslagstiftning Pp.0 Allmänt: särskilda aspekter 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer.

Särskilda områden:

70 Allmänt om konst och kultur. 71 Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimat 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål.Inredning 75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Graﬁskt, 77 Foto 78 Musik ( konserter o d 792)

79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter.Sport 7911-7913 Seder och bruk . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips

795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 7951 Sociologi. Socialvård. 7952 7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer 7957 Undervisning o d. 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d

796-799 Sport, idrott o d. 70 Allmänt om konst och kultur. Kulturdepartementet Till Kulturdepartementets verksamhetsområde hör en mängd myndigheter, bolag och stiftelser. Libris/SAB: Bf Allmän vetenskaplig och kulturell verksamhet Konstnärsnämndens webbplats Bf- Allmänt: särskilda länder och områden Konstnärsnämnden stödjer professionella konstnärers arbete, Bfa Allmän vetenskaplig verksamhet utveckling och internationella kontakter. Konstnärsnämnden fördelar Bfk Allmän kulturell verksamhet statliga stipendier och bidrag till enskilda konstnärer inom bild-, form-, I Konst, musik, teater och film (Del. Delar även på musik-, dans-, teater- och filmområdena. Nämnden ska hålla sig 72-78,7914,792) underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Ia Konst: allmänt Ia:bf Konstinstitutioner Statens kulturråds webbplats Ia:do Konstpsykologi Statens kulturråd (Kulturrådet) är en central förvaltningsmyndighet Ia:k Vetenskapshistoria inom kulturområdet. Kulturrådet handhar frågor som rör teater, dans, Ia:oa Konstsociologi musik, litteratur, kulturtidskrifter, folkbibliotek, konst, museer, Iaa Konstteori och -estetik utställningsverksamhet, kulturforskning med mera. Kulturrådet Iab Stillära fördelar statligt stöd inom kulturområdet, ger regeringen underlag för Ib Konsthistoria kulturpolitiska beslut och informerar om kultur och kulturpolitik. Ib:bf Konsthistoriska organisationer och institutioner Ib:k Vetenskapshistoria Stiftelsen framtidens kultur Ib. Särskilda konsthistoriska perioder Dag Hammarskjölds väg 10 C. Postadress: Glunten, 751 83 Uppsala Ib- Särskilda länder och områden Tfn: 018-17 19 40, Fax: 018-17 19 41, E-post: Ibh Otraditionella konstformer [email protected] Ibt Kyrklig konst Ibu Folkkonst Ibv Ikonografi Ibz Särskilda konstnärer Kt Allmän kulturhistoria (även till 70) Kt. Särskilda historiska perioder Kt- Särskilda länder och områden (DC, DK 70. DK 7.01-7.09) 71 Övergripande planering av fysiska Boverket miljöer. Klimat. Start - Boverket Webbkarta Webbkarta - Boverket Se även område 72 • Planera Libris/SAB: ◦ Stadsutveckling och arkitektur Odg Samhällsplanering ◦ Odg(x) Allmänt: lexikon Kommunal planering Odg:bf Organisationer och institutioner ▪ Regionplanering Odg:d Samhällsplneringens teori, filosofi och metodlär ▪ Översiktsplanering Odg:k Samhällsplaneringens historia ▪ Översiktsplaneprocessen Odg:oe Lagstiftning ▪ Nya översiktsplaner - exempel Odg- Allmänt: särskilda länder och områden ▪ Fördjupning och tillägg Odgb Riksplanering ▪ Detaljplanering Odgc Regionplanering ▪ Mer om detaljplanen Odgd Kommunal planering ▪ Planbestämmelser Odgl Planering för bostäder ▪ Miljökonsekvensbeskrivning Odgm Planering för rekreation, lek, fritid och kultur Odgp Planering för handel, industri och arbetsplatser ▪ Områdesbestämmelser Odgq Planering för kommunikationer och transporter ◦ Regional planering Uh Miljöfrågor och naturskydd (vetenskap till 57, för ▪ Regional utvecklingsplanering övrigt till 71 och praktiska skyddsarbeten o d till 63) ▪ Effektivare samordning i samhällsplaneringen ( DC, DK 71. DK 502, 504) ◦ Nationell planering ▪ Riksintressen ◦ EU/Internationell planering ▪ Projekt inom fysisk planering ▪ Klimatprojekt ▪ Markanvändning ▪ Strukturbilder ▪ Regional konkurrenskraft ▪ Medverkande parter ▪ Territoriellt samarbete -Mål 3 "Interreg" ▪ VindGIS vindkraftsplanering ▪ Samarbete kring Östersjön ▪ PilotGIS planeringsstandard ▪ Handlingsprogram för hållbar utveckling ▪ Kort beskrivning ◦ Planeringsfrågor ▪ Attributdata ▪ Areella näringar ▪ Aktuell standard ▪ Buller ▪ Nyheter ▪ Vad är ljud och buller? ▪ Möten och anteckningar ▪ Mätning av buller ▪ Fråga om PilotGIS ▪ Dom om störningar av flygbuller ▪ Boverkets förvaltningsansvar ▪ Förorenade områden ▪ Nätverk ▪ Grönstruktur ▪ Kontaktpersoner ▪ Klimat ▪ Söktjanst ▪ Ett förändrat klimat ◦ Uppsikt enligt PBL ▪ Klimatanpassning i planeringen ◦ PBL i förändring ▪ Boverkets klimatarbete • Bygga & förvalta ▪ Kommunernas bostadsförsörjning ◦ Takras ▪ Planera tryggt och jämställt ◦ Takras villatak ▪ Projekt som fått stöd ◦ Energideklaration ▪ Material från projektet ▪ Villaägare ▪ Strandskydd ▪ Snabbguide för villaägare ▪ Trygghet och säkerhet ▪ Vilka byggnader berörs? ▪ Vindkraft ▪ Kontakta energiexpert ▪ Underlag för vindkraftsplanering ▪ Formulär för egnahem ▪ Seminarier och forskning ▪ Övriga byggnadsägare ▪ Stöd till planering för vindkraft ▪ Vilka byggnader berörs? ◦ Planeringsverktyg ▪ Förbered dig så här ▪ Planeringsportalen ▪ Kontakta energiexpert ▪ Formulär för övriga byggnader ▪ Typritningar för att sprida kunskap ▪ Har du komfortkyla? ▪ Kommuner samarbetar över gränsen ▪ Sätt upp skylten ▪ Tingshuset fick ny tillgänglig entré ▪ Beräkning av energiprestanda ◦ Bygglov och bygganmälan ▪ Kommun ▪ Bygglov och förhandsbesked ▪ Vilka byggnader berörs ▪ Detta gäller för friggebodar ▪ Regler för komfortkyla? ▪ Detta gäller för altaner ▪ Kommunen som byggnadsägare ▪ Detta gäller för staket, plank och murar ▪ Energiexperter ▪ Detta gäller för pooler ▪ Att arbeta som energiexpert ▪ Överklagande ▪ Vilka byggnader berörs ▪ Rättsfall och yttranden ▪ Register över energideklarationer ▪ Rättsfall från Regeringsrätten ▪ Regler för komfortkyla ▪ Bygglov för parkeringsplatser ◦ Renovera energismart ▪ Kylanläggning är ingen byggnad ◦ Enkelt avhjälpta hinder ▪ Mobilmaster ▪ Regler ▪ Altandomar ▪ Om tillämpningen ▪ Bullerplank stred inte mot ▪ Seminariematerial om "Enkelt avhjälpta detaljplanen hinder" ▪ Rättsfall från kammarrätterna ▪ Äldre material ▪ Bostadsutformning ▪ Informationsuppdrag ▪ Tillgänglighet ▪ Nio exempel från vardagen ▪ Rättsfall 2010 ▪ Höjd gatunivå gav bra tillgänglighet ▪ Rättsfall 2009 ▪ Kunderna kommer in tack vare en ramp ▪ Rättsfall 2008 ▪ Bättre tillgänglighet med nya diskar ▪ Rättsfall 2007 ▪ Tillsyn resulterade i en dörröppnare ▪ Rättsfall 2006 ▪ Helhetsperspektiv ger framgång ▪ Rättsfall 2005 ▪ Lös problemen först där de flesta rör sig ▪ Rättsfall 2004 ▪ Rättsfall 2003 ▪ NR från 1989 till 1994 ▪ Rättsfall 2002 ▪ BBR från 1994 ▪ Rättsfall 2001 ▪ BKR från 1994 till 2010 ▪ Rättsfall 2000 ▪ EKS ▪ Rättsfall 1999 ◦ Bygga nytt ▪ Rättsfall 1998 ▪ Bärförmåga, stadga och beständighet ▪ Rättsfall från länsrätterna ▪ Brandskydd ▪ Enkelt avhjälpta hinder ▪ Ta del av seminarium och webbinarier ▪ Bygganmälan ▪ Diskutera Boverkets förslag på regler ▪ Kvalitetsansvarig om brandskydd ▪ Företag som beslutar om riksbehöriga ▪ Framtidens brandregler kvalitetsansvariga ▪ Rätt brandskydd räddar liv ▪ Sakkunniga kontrollanter ▪ Skorstenar ▪ Företag som certifierar ▪ Förtydligande om bärförmåga vid brand ▪ Sakkunniga om kulturvärden ▪ Referensgrupp brandskydd ▪ Hinder mot att utfärda slutbevis ▪ Inomhusklimat ▪ Rivning ▪ Obligatorisk ventilationskontroll ▪ Vad är ett byggnadsverk? ▪ Fukt i byggnader ▪ Byggherrens och ägarens ansvar ▪ Radon i byggnader ◦ Bygg- och konstruktionsregler ▪ Gränsvärdet för radon bör inte sänkas ▪ Boverkets byggregler ▪ Tappvatten ▪ Boverkets konstruktionsregler ▪ Legionella ▪ Tillämpning av eurokoder ▪ Personsäkerhet ▪ Äldre byggregler ▪ Barnsäkerhet ▪ När reglerna ändras ▪ Taksäkerhet ▪ BABS från 1947 till 1968 ▪ Hissar, rulltrappor,motordrivna portar och ▪ SBN från 1968 till 1989 skidliftar ▪ PBL ▪ Tack för att du besiktigar din hiss ▪ Bullerskydd ▪ CE-märkning och typgodkännande ▪ Bostadsutformning ▪ Företag som beslutar om ▪ Tillgänglighet i byggnader och på tomter typgodkännande ▪ Tillgänglighet på allmänna platser ▪ Tekniska specifikationer ◦ Ändra och bygga till ▪ TEK ▪ Ändra utan att bygga till ▪ Godkännande- och godkända organ ▪ Vad gäller vid tillbyggnad? ▪ Kommittéer och expertgrupper ▪ Varsamhetskrav och kulturvärden ▪ Referensgruppen EU-bygg ▪ Boverkets ändringsråd, BÄR ▪ Marknadskontroll ◦ Drift och förvaltning ◦ Hitta kvalitetsansvariga, kontrollanter och intygsgivare ▪ Energideklaration ▪ Ändrade regler för KA och SAK ▪ Underhåll av byggnad ▪ Riksbehöriga kvalitetsansvariga ▪ Obligatorisk ventilationskontroll ▪ Sakkunniga kontrollanter brand ▪ OVK - Vilka byggnader och när? ▪ Intygsgivare för ekonomiska planer ▪ Certifieringsorgan för obligatorisk ▪ Riksbehöriga funktionskontrollanter ventilationskontroll ▪ Sakkunniga kontrollanter kulturvärden ▪ Förbättringskrav på befintliga hissar ▪ Energiexpert ▪ Hissar, rulltrappor, motordrivna portar och ▪ Ändring av uppgifter skidliftar ◦ Så mår våra hus ▪ Förbättringskrav på befintliga skidliftar ▪ Tre forskarseminarier om BETSI ▪ Bestämmelser kring värmepannor ▪ Taksäkerhet ◦ Byggprodukter och marknadskontroll ▪ Energianvändning ▪ Byggprodukter ▪ Ventilation ▪ Regler för byggprodukter ▪ Fukt och mögel ▪ Bestyrkanden för byggprodukter ▪ Radon ▪ Byggproduktförordningen ▪ Buller ▪ Byggproduktdirektivet ▪ Om undersökningen ▪ Vägledningsdokument ▪ Rapporter från tidigare ELIB- ▪ Studentbostäder undersökningen ▪ Flyktingar ◦ Ny plan- och bygglag ▪ Hinder ◦ Uppsikt enligt plan- och bygglagen ▪ Personer med ◦ Bostads- och byggmarknaden funktionsnedsättning ◦ Bygga-bo-dialogen ▪ Äldre • Boende ▪ Byggande av särskilda ◦ Analys av bostadsmarknaden boendeformer ▪ Bostadsmarknadsenkäten ▪ Seniorbostäder ▪ Så orienterar du dig i BME 2010 ▪ Trygghetsbostäder ▪ Information på kommunnivå ▪ Sekundära bostadmarknaden ▪ Storstockholm ▪ Allmännyttan ▪ Storgöteborg ▪ Vem och varför? ▪ Stormalmö ▪ Inköp av lägenheter ▪ Större högskoleorter ▪ Regionala skillnader ▪ Mindre högskoleorter ▪ Framtid ▪ Övriga med fler än 25 000 ▪ Arbetet med boendefrågorna invånare ▪ Riktlinjer ▪ Övriga med färre än 25 000 ▪ Markanvisning invånare ▪ Kommunala bostadsförmedling ▪ Landets befolkning ▪ Samarbete och samråd ▪ Läget på bostadsmarknaden ▪ Aktuella frågor ▪ Brist på vad? ▪ Ägardirektiv ▪ Outhyrda lägenheter ▪ Bostadsbyggandet ▪ Uthyrningssvårigheter ▪ Hinder för byggandet ▪ Situationen för olika grupper ▪ Inloggning enkät ▪ Ungdomar ▪ Boverkets indikatorer ▪ Insatser ▪ Studenter ▪ Bostadsbyggandet ökar snabbt (mars ▪ Övriga med färre än 25 000 inv 2011) ▪ Arboga ▪ Regionala analyser ▪ Ovanåker ▪ 2009 års analys ▪ Strömstad ▪ Bostadspolitiska styrmedel ▪ Torsby ▪ Internationellt ▪ Ulricehamn ◦ Kommunernas bostadsförsörjning ▪ Allmännyttan ▪ Bostadsförsörjning ▪ Definition och skälig utdelning ▪ Boendeplanering ▪ Nya förutsättningar ▪ Exempel på riktlinjer ◦ Så bor vi i Sverige ▪ Storstockholm ▪ Bostadsbeståndet ▪ Botkyrka ▪ Upplåtelseformer/boendeformer ▪ Sigtuna ▪ Boendeekonomi ▪ Storgöteborg ▪ Ungdomars boende ▪ Ale ▪ Unga i storstadsregionerna ▪ Stormalmö ▪ Studenters boende ▪ Kävlinge ▪ Äldres boende ▪ Malmö ▪ Flyktingars boende ▪ Större högskoleorter ▪ Integration ▪ Helsingborg ▪ Etableringshinder ▪ Karlstad ▪ Fördelningsprinciper ▪ Umeå ▪ Hemlöshet ▪ Mindre högskoleorter ▪ Definition av hemlöshet ▪ Falun ▪ Orsaker till hemlöshet ▪ Gotland ▪ Flyktingars boende ▪ Övriga med fler än 25 000 inv ▪ Sekundära bostadsmarknaden ▪ Gislaved ▪ Trångboddhet ▪ Vänersborg ▪ Boinflytande ◦ Ekonomiska planer ▪ Ansökan ▪ Bostadsrättsföreningar ▪ Tillsyn ▪ Kooperativa hyresrättsföreningar ▪ Handbok ▪ Seminarium för intygsgivare ▪ BAB-meddelanden • Bidrag & stöd ▪ Rapporter över kommunernas kostnader ◦ Blanketter för stöd, bidrag och intygsgivare ▪ Sammanfattning av BAB-dagarna ◦ Elektronisk ansökan ▪ Ersätta direktverkande elvärme ▪ E-legitimation ▪ Investeringsbidrag för hyresbostäder ▪ Tekniska förutsättningar för e-tjänsterna ▪ Investeringsstimulans för mindre hyresbostäder ▪ Tekniska problem och studentbostäder ▪ Kontakta e-tjänster ▪ Investeringsstöd till äldrebostäder ◦ Villa ▪ Frågor och svar om särskilt boende ▪ Bostadsanpassningsbidrag ▪ Om särskilt boende ▪ Ansökan ▪ Räntebidrag ▪ Tillsyn ▪ Solvärmebidrag (äldre) ▪ Handbok ▪ Solvärmestöd ▪ BAB-meddelanden ◦ Bostadsrättshus ▪ Rapporter över kommunernas kostnader ▪ Bostadsanpassningsbidrag ▪ Sammanfattning av BAB-dagarna ▪ Ansökan ▪ Energieffektiva fönster eller ▪ Tillsyn biobränsleanordningar ▪ Handbok ▪ Ersätta direktverkande elvärme ▪ BAB-meddelanden ▪ Radonbidrag ▪ Rapporter över kommunernas kostnader ▪ Radon syns inte men är lätt att mäta ▪ Sammanfattning av BAB-dagarna ▪ Solvärmebidrag (äldre) ▪ Energieffektiva fönster eller ▪ Solvärmestöd biobränsleanordningar ◦ Hyreshus ▪ Investeringsstöd till trygghetsbostäder ▪ Bostadsanpassningsbidrag ▪ Ersätta direktverkande elvärme ▪ Räntebidrag ◦ Subventionsränta ▪ Solvärmebidrag (äldre) ◦ Utvärdering av vissa stöd ▪ Solvärmestöd ▪ Utvärdering av solvärmestöd ◦ Lokal ▪ Stöd för att ersätta direktverkande elvärme ▪ Allmänna samlingslokaler - investeringsbidrag ▪ Stöd till konvertering från oljeuppvärmning ▪ Allmänna samlingslokaler - utvecklingsbidrag ▪ Stöd till källsorteringsutrymmen ▪ Icke-statliga kulturlokaler ▪ Länsstyrelsernas bostadsfunktioner ▪ Ersätta direktverkande elvärme ◦ Vägledande beslut om bidrag ▪ Solvärmebidrag (äldre) ▪ Investeringsbidrag och investeringsstimulans ▪ Solvärmestöd ▪ Investeringsstöd till äldrebostäder ▪ Solvärme i kommersiella lokaler (äldre) ▪ Solvärmebidrag ◦ Stöd till planering för vindkraft ▪ Stöd för att ersätta direktverkande elvärme ◦ Trygghet i stads- och tätortsmiljöer ▪ Begreppet bostadsanknuten lokal ◦ Statistik – bidrag i siffror ▪ Konvertering från luftvärmesystem ▪ Investeringsbidrag för hyresbostäder ▪ Konvertering från vattenburen elvärme ▪ Investeringsstimulans för byggande av ▪ Luftvärmepump hyresbostäder ▪ Stödberättigande kostnader - bergvärme ▪ Investeringsstöd till äldrebostäder ▪ Åtgärder som påbörjats före den 1 ▪ Radonbidrag januari 2006 ▪ Räntebidrag till ny- och ombyggnad ▪ Stöd till energieffektiva fönster ▪ Solvärmestöd ▪ Begreppet fönster ▪ Stöd för installation av energieffektiva fönster ▪ Permanentbostad med mera • Miljö ▪ Stöd till investeringar för energieffektivisering ◦ Din miljö med mera ▪ Innemiljö ▪ Stöd till konvertering från direktverkande ▪ Utemiljö elvärme ◦ Mål för miljön ▪ Stöd till planeringsinsatser för vindkraft ▪ Boverkets ansvar ▪ Stöd till trygg stadsmiljö ▪ Fysisk planering FPH ▪ Tillgänglighet på allmänna platser ▪ Sektorsansvar miljö ▪ Enkelt avhjälpta hinder ▪ God bebyggd miljö ▪ Tillgänglighet i byggnader och på tomter ▪ delmål 1 Planeringsunderlag ▪ Bostadsutformning ▪ delmål 2 Kulturmiljö ◦ Bidrag ▪ delmål 3 Buller ▪ Bidrag till icke-statliga kulturlokaler ▪ delmål 4 Naturgrus ▪ Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler ▪ delmål 5 Avfall ▪ Utvecklingsbidrag till allmänna samlingslokaler ▪ delmål 6 Energianvändning ▪ Bostadsanpassningsbidrag ▪ delmål 7 Inomhusmiljö ▪ Investeringsstöd till äldrebostäder ▪ Länsstyrelserna ◦ Certifieringsregler för kontrollanter av tillgänglighet ▪ Kommunerna ◦ Funktionshinderspolitik ▪ Näringslivet ▪ Samråd med handikappförbunden ▪ EU och God bebyggd miljö • Lag & rätt ◦ Miljömålsenkäten ◦ Boverkets författningssamling ▪ Inloggning för miljömålsenkäten ▪ Sök i vår författningssamling ▪ Resultat från miljömålsenkäten ▪ BFS efter förkortning ▪ Resultat från 2010 ▪ ALM - Tillgänglighet på allmänna ▪ Resultat från 2009 platser ▪ Resultat från 2008 ▪ ASL - Samlingslokaler ▪ Resultat från 2007 ▪ BAB-bostadsanpassningsbidrag ▪ Resultat från 2006 ▪ BBR - Byggregler ◦ Konferens SB11 ▪ BED - Energideklaration • Tillgänglighet ▪ BVT - Vägtunnlar ◦ Tillgänglig och användbar miljö ▪ CE - CE-märkning ◦ Enkelt avhjälpta hinder ▪ CEX - Energiexpert ▪ Nio exempel från vardagen ▪ DIREL - Elvärme ◦ Bygga och förvalta ▪ EKS - tillämpning av eurokoder ▪ EVP - Värmepannor ▪ ÄBO - Äldrebostäder ▪ FBS - Bostadsbyggnadssubvention ▪ ÖVR - OVK m.m. ▪ H - Hissar ▪ BFS efter år ▪ HEL - investeringar i solvärme ▪ 2010 ▪ HIN - Enkelt avhjälpta hinder ▪ 2009 ▪ HYR - Bidrag hyresbostäder ▪ 2008 ▪ HÅL - Hållbara städer ▪ 2007 ▪ IMS - Investeringsstimulans ▪ 2006 ▪ KA - Kvalitetsansvariga ▪ 2005 ▪ KUL - Kontrollanter kulturvärden ▪ 2004 ▪ MILJÖROT - Energieffektiviserande ▪ 2003 åtgärder ▪ 2002 ▪ OFFROT - Förnybara energikällor ▪ 2001 ▪ OLJA - Konvertering från ▪ 2000 oljeuppvärmningssystem ▪ 1999 ▪ OVK - se under ÖVR. ▪ 1998 ▪ RN - Radon egnahem ▪ 1997 ▪ SAK - Kontrollanter brand ▪ 1996 ▪ SKL - Icke-statliga kulturlokaler ▪ 1995 ▪ SOLROT - Solvärme i kommersiella ▪ 1994 lokaler ▪ 1993 ▪ SUB - Subventionsränta ▪ 1992 ▪ TEK - Byggprodukter ▪ 1991 ▪ TIK - Tidskoefficienter ▪ 1990 ▪ TIL - Kontrollanter av tillgänglighet ▪ 1988 ▪ TOB - Tilläggslån ▪ 1987 ▪ TYP - Typgodkännande och ▪ 1986 tillverkningskontroll ▪ Upphävda författningar ▪ VIND - Vindkraftsplanering ▪ BFI - Inomhusklimat ▪ Bullerplank stred inte mot detaljplanen ▪ BIM - Inomhusmiljö ▪ Rättsfall från kammarrätterna ▪ BKR - Konstruktionsregler ▪ Mobilmaster ▪ BSI - Bidrag bostäder ▪ Bostadsutformning ▪ EB - Elanvändning ▪ Tillgänglighet ▪ EFB - Förbättring bostäder ▪ Rättsfall 2010 ▪ FIA - Bidrag student- eller ▪ Rättsfall 2009 ungdomsbostäder ▪ Rättsfall 2008 ▪ HIB - Installation hissar ▪ Rättsfall 2007 ▪ NAD - Europastandarder ▪ Rättsfall 2006 ▪ OMÄ - bostäder för äldre m.fl. ▪ Rättsfall 2005 ▪ RAD - Radon egnahem ▪ Rättsfall 2004 ▪ RID - Radon dricksvatten ▪ Rättsfall 2003 ▪ SOL - Solvärme i bostäder och lokaler ▪ Rättsfall 2002 ▪ SOP - Källsorteringsutrymmen ▪ Rättsfall 2001 ▪ STU - Bidrag studentbostäder ▪ Rättsfall 2000 ▪ SÄB - Äldrebostäder ▪ Rättsfall 1999 ▪ VOV - Vatten- och värmemätare ▪ Rättsfall 1998 ◦ Bygg och konstruktionsregler ▪ Rättsfall från länsrätterna ◦ Äldre byggregler ▪ Enkelt avhjälpta hinder ◦ Regelsamlingar ▪ Vägledande beslut om bidrag ◦ Handböcker och allmänna råd ▪ Stöd till energieffektiva fönster ◦ Rättsfall ▪ Begreppet fönster ▪ Om bygglov ▪ Permanentbostad ▪ Rättsfall från Regeringsrätten ▪ Stöd för att ersätta direktverkande ▪ Bygglov för parkeringsplatser elvärme ▪ Kylanläggning är ingen byggnad ▪ Begreppet bostadsanknuten lokal ▪ Altandomar ▪ Konvertering från ▪ Alla ska bo bra luftvärmesystem ▪ Boverket jobbar globalt ▪ Konvertering från vattenburen ◦ Organisation elvärme ▪ Generaldirektör ▪ Luftvärmepump ▪ Insynsråd ▪ Stödberättigande kostnader - ▪ Verksamhetsavdelningen bergvärme ▪ Administrativa avdelningen ▪ Åtgärder som påbörjats före den ▪ Utvecklingsavdelningen 1 januari 2006 ◦ Så styrs Boverket ▪ Investeringsstöd till äldrebostäder ▪ Instruktion och regleringsbrev ▪ Investeringsbidrag och ▪ Aktuella regeringsuppdrag utanför investeringsstimulans regleringsbrev ▪ Solvärmebidrag ▪ Vision, verksamhetsidé och värdegrund ▪ Allmännyttiga bostadsföretag ▪ Miljöpolicy ◦ Lagsystem för planering och byggande ▪ Dialog och samverkan ▪ Så är en föreskrift uppbyggd ▪ Samråd med handikappförbunden ▪ EU ▪ Funktionshinderspolitik ◦ Uppsikt enligt plan- och bygglagen (PBL) ▪ Boverkets byggråd ◦ Ny plan- och bygglag ▪ Internrevision ▪ Boverkets arbete inför ny PBL ◦ About Boverket ▪ Nyheter i enklare plan- och bygglag ▪ Cooperation within the European Union • Om Boverket ▪ Sustainable Urban Development ◦ Boverket jobbar för dig ▪ Regional development ▪ En lag för folket ▪ Energy Efficiency in Buildings ▪ Tillgänglighet en rättighet för alla ▪ Construction Products ▪ Så mår husen - och vi som bor där ▪ Housing ▪ Bygg och bo klimatsäkert ▪ Planning and Urban Development ▪ Lev tryggt och bo säkert ▪ European Co-operation ▪ Planera för människors vardagsliv ▪ Building Construction ▪ Om remisser som rör PBL ▪ Constructing and housing ◦ Kalender ▪ Nordic Co-operation ◦ Pressrum ▪ Publications for download ▪ Boverket i korthet ◦ Internationellt arbete ▪ Prenumerera på Boverkets nyhetsbrev ▪ Världsutställningen i Shanghai ▪ Prenumerera på RSS-flöden ▪ World Urban Forum 5 ▪ Pressmeddelande 2011 ▪ Bright Green Exhibition ▪ Bostadsbyggandet ökar snabbt ▪ Våra EU-frågor ▪ 15 000 hissar är inte besiktigade ▪ Hållbar Stadsutveckling ▪ Kulturlokaler får bidrag ▪ Europeisk regional utveckling ▪ Pressmeddelanden 2010 ▪ Energihushållning ▪ 5 miljoner till verksamhetsutveckling för ▪ Byggprodukter ungdomar ▪ Boendefrågor ▪ Myndigheter vässar webbplats med hjälp ◦ Webbokhandel av blogg ▪ Kundservice och köpinformation ▪ Byggandet av bostadsrätter har tagit fart ▪ Publikationslista 10 senaste igen ▪ Publikationslista A till Ö ▪ Bostadsbyggandet tar fart efter krisen ▪ Talböcker ▪ 23,7 miljoner till allmänna ▪ Rättelseblad samlingslokaler ▪ ◦ Diarium Färre kommuner har bostadsbrist ▪ ▪ Om Boverkets diarium Fortsatt lyft för bostadsbyggandet ▪ ▪ Så fungerar Boverket diarium Åtta icke-statliga kulturlokaler delar på 10 miljoner ▪ Boverkets remisser ▪ Pressbilder ▪ Boverkets yttranden ◦ Nyheter ▪ Äldre yttranden ◦ Nyhetsarkiv ▪ Omprövning av villkor för tillstånd ◦ enligt miljöskyddslagen Nyhetsbrev ▪ Boverkets nyhetsbrev ▪ Prenumerera på Boverkets nyhetsbrev • Kontakta oss ▪ Boverket informerar ◦ Organisation ▪ År 2010 ◦ Kontakta Publikationsservice ▪ År 2009 ◦ Pressansvarig ▪ År 2008 ◦ Våra sociala medier ▪ År 2007 ◦ Frågor & svar ▪ År 2006 ▪ Fråga Boverket om hissar ▪ År 2005 ▪ Frågor och svar om besiktning av hissar ▪ År 2004 ▪ Fråga Boverket om kontrollansvariga ▪ År 2003 ▪ Frågor och svar om kontrollansvariga ▪ Energieffektiva åtgärder ▪ Plan- och bygglagen (PBL) ▪ BAB-meddelanden ▪ Frågor och svar om vindkraft ◦ Planera Bygga Bo ▪ Ekonomiska planer ▪ Artikelarkiv ▪ Byggande ▪ Kontakta redaktionen ▪ Bygg- och konstruktionsregler ◦ Blogg och filmer ▪ Frågor om energideklarationer ◦ Aktuella jobb ▪ Boendefrågor ▪ Att jobba på Boverket och leva i Karlskrona ▪ Bidrag och stöd ◦ Aktuella upphandlingar ▪ Tillgänglighet ◦ Om webbplatsen ▪ Om Boverket ▪ Anpassa webbsidan ◦ Vem kan svara på vad? ▪ Boverkets RSS-flöden Jag är intresserad av ▪ Tekniska krav Bostadsmarknad Energi ▪ Webbkarta Internationellt arbete och EU ▪ Om kakor (cookies) Stadsutveckling ▪ Lagar som styr webbplatsen Statistik ▪ Policy för e-postadresser Säkerhet ◦ OmBoende Tillsyn och uppsikt Mina genvägar Relaterade länkar Naturvårdsverket Start - Naturvardsverket På Boverket Webbplatsöversikt Webbplatsöversikt - Naturvardsverket • Nyhetsbrev • Prenumerera på Boverkets nyhetsbrev • Sveriges miljömål • Boverkets RSS-flöden ◦ Naturvårdsverkets roll • Pressrum ▪ • Boverkets författningssamling Miljömål för hållbar utveckling ▪ Utvärdering av miljöarbetet I webbokhandeln ◦ Miljömålssystemet ◦ Generationsmål • Sök i webbokhandeln ◦ Miljökvalitetsmål • 10 senaste publikationer ▪ Klimat ▪ Luft ▪ Försurning • Granskad 081205 ▪ Miljögifter ▪ Ozonskikt ▪ Strålmiljö ▪ Övergödning ▪ Sjöar ▪ Grundvatten ▪ Hav ▪ Våtmark ▪ Skog ▪ Odlingslandskap Från Internet 3 april 2011 ▪ Fjäll ▪ Bebyggd miljö ▪ Växt- och djurliv ◦ Etappmål ◦ Miljögifter ◦ Historik ▪ Organiska miljögifter • Tillståndet i miljön ▪ Metaller ◦ Bedömningsgrunder ◦ Miljöövervakning ▪ Grundvatten ▪ Vad är miljöövervakning? ▪ MIFO/Förorenade områden ▪ Samordning av miljöövervakningen ▪ Odlingslandskap ▪ Handledning för miljöövervakning ▪ Publikationer – bedömningsgrunder ▪ Miljöövervakningsdata ▪ Skogslandskap ▪ Programområden ▪ Ytvatten ▪ Rapporter och nyhetsbrev ◦ Försurning ◦ Sjöar och vattendrag ▪ Det sura regnet avtar ◦ Våtmark ▪ Färre försurade sjöar ◦ Övergödning ▪ Internationellt samarbete ▪ Förändringar under ytan ▪ Kalkning – försvar mot försurning ▪ Hav, sjöar och grundvatten ▪ Kulturskatter förstörs • Lagar och styrning ▪ Markförsurningen minskar ◦ Lag och rätt ◦ Hav ▪ Miljöbalken ▪ Olja och avfall i havet ▪ Annan lagstiftning inom Naturvårdsverkets ◦ Land område ▪ Tillståndet i åkermarken ▪ Annan vägledning ◦ Luft ▪ Information om nya regler inom ▪ Forskning om luft Naturvårdsverkets område ▪ Förorenade vindar ▪ EU:s miljöbestämmelser ▪ Marknära ozon ▪ Internationella konventioner ▪ Ozonskiktet ▪ Forskning om lagar och andra styrmedel ▪ Tätortsluften förr ◦ Miljöledning för myndigheter ▪ Åtgärder behövs ◦ Föreskrifter, allmänna råd ◦ Styrmedel för miljövänliga val ▪ Tätortsnära friluftsliv ◦ Miljökvalitetsnormer ◦ Skyddade områden ▪ Utomhusluft, miljökvalitetsnormer ▪ Nationalparker ▪ Fisk- och musselvatten, miljökvalitetsnormer ▪ Naturum ▪ Omgivningsbuller, förordningen och EU:s • Klimat bullerdirektiv ◦ En varmare värld ▪ Miljökvalitetsnormer och andra styrmedel ◦ Klimatpolitik ▪ Hur ser en miljökvalitetsnorm ut? ◦ Konsumtion och klimat ▪ Hur når vi miljökvalitetsnormer? ▪ Klimatanpassad mat ▪ Publikationer och länkar ▪ Klimateffektiva resor ◦ Tillsyn och egenkontroll ▪ Konsumtionens klimatpåverkan ▪ Om tillsynsvägledning ▪ Minska utsläppen ◦ Ekonomiska styrmedel ▪ Vad krävs på sikt? ▪ Bidrag till ideella miljöorganisationers arbete ◦ Utsläpp av växthusgaser ▪ Investeringsprogram ◦ Utsläppsminskning ◦ Miljöekonomi • Produkter och avfall • Naturvård ◦ Avfall ◦ Biologisk mångfald ▪ Mål, strategier och resultat ▪ Artskydd ▪ Hantering och behandling av avfall ◦ Havsmiljö ▪ Producentansvar ◦ Internationellt arbete ▪ Lagar och regler om avfall ◦ Naturvårdsverkets roll ◦ Fluorerade växthusgaser • Friluftsliv ◦ Hållbar konsumtion och produktion ◦ Allemansrätten ◦ Kemikalier ▪ Förutsättning för friluftslivet ▪ Bekämpningsmedel ▪ Vad gäller? ▪ Samordning av avfalls- och ◦ Badvatten kemikalielagstiftningen – rättsliga ◦ Planera för friluftsliv förutsättningar ◦ Ozonnedbrytande ämnen ◦ PCB i byggnader och produkter ▪ Om officiell statistik • Statistik ▪ Att ta fram statistik och säkerställa kvalitet ◦ Arter ◦ Växthusgaser ▪ Fakta om björn • Verksamheter med miljöpåverkan ▪ Fakta om järv ◦ Avlopp ▪ Fakta om kungsörn ▪ Siffror om avloppsvattenrening ▪ Fakta om lodjur ◦ Buller ▪ Fakta om varg ▪ Buller från vindkraft ◦ Avfall och avloppsvatten ◦ Cisterner ▪ Avfallsstatistik ◦ Energi ▪ Statistik över dumpning av muddermassor ◦ Förorenade områden ◦ Databaser ◦ Gruvor och täkter ▪ Miljödataportalen ◦ Industrier ▪ Om badvatten ◦ Jordbruket ▪ Uppföljning med indikatorer ◦ Svenska miljörapporteringsportalen ▪ Utsläpp i siffror ▪ SMP ger tillgång till miljöinformation ◦ Farliga ämnen ▪ Kvaliteten säkras ◦ Försurande och övergödande ämnen ▪ Internationella rapporteringskrav ▪ Utsläpp av vattenföroreningar ◦ Tillstånd och anmälan ◦ Historiska miljödata ◦ Tillsyn och egenkontroll ◦ Luftföroreningar ◦ Transporter och trafik ▪ Utsläpp av PAH till luft ◦ Vattenverksamhet ▪ Utsläpp av partiklar till luft • EU och internationellt ◦ Metaller ◦ Vårt arbete i EU ▪ Metaller och organiska miljögifter ▪ EEA bevakar Europas miljö ▪ Utsläpp av metaller till luft ▪ Miljöprogrammet LIFE+ ◦ Officiell statistik ◦ Miljötermer ▪ Statistik efter ämne • Om Naturvårdsverket ◦ Biblioteket Riksantikvarieämbetets webbplats ◦ Lediga jobb Riksantikvarieämbetet är en central förvaltningsmyndighet för frågor ◦ Remisser om kulturmiljön och kulturarvet med det övergripande ansvaret att i ◦ Upphandlingar samverkan med länsstyrelser, länsmuseer, kommuner och allmänhet verka för att vårt kulturarv bevaras, berikas och brukas. ◦ Våra publikationer ▪ Publications in English Lantmäteriet ▪ Köpvillkor och mer information Lantmäteriet bildades den 1 september 2008 när Lantäteriverket och ◦ Yttranden de statliga lantmäterimyndigheterna slogs samman till en myndighet. ◦ Kontakta oss Lantmäteriet förser samhället med allmänna kartor och annan • Skriv ut sidan grundläggande landskaps- och fastighetsinformation. Lantmäteriet • Tipsa om sidan arbetar också inom ramen för fastighetsbildningen för en • Synpunkter ändamålsenlig fastighetsindelning. Myndigheten fastställer även • RSS ortsnamn. Ämnen Swedesurvey AB • Avfall Swedesurvey AB exporterar svenskt kunnande inom • Biologisk mångfald lantmäteriområdet, med fokus på fastighetssystem, geografisk • Forskning information och fastighetsinformation samt geografisk • Friluftsliv informationsteknik. • Hållbar utveckling • Internationellt samarbete • Jakt • Klimat • Lagar • Miljöpåverkan • Naturtyper • Naturvård • Uppföljning Sidan senast uppdaterad: 26 november 2009 Från Internet 3 april 2011 Arkitekturmuseets webbplats 72 Formgivning av byggnader och Arkitekturmuseet är ett centralmuseum som skall belysa anläggningar, arkitektur. byggnadskonst, bebyggelseforskning och samhällsplanering. Museet ska särskilt levandegöra den byggda miljöns samband med samhället och samhällsplaneringen. Libris/SAB: Ic Arkitektur (Delar hör även till 71) Se även Boverket på område 71. Ic:bf Arkitekturorganisationer och -institutioner Ic:d Arkitekturteori och -psykologi Ic:do Arkitekturpsykologi Ic:k Vetenskapshistoria Ic. Särskilda perioder Ic- Särskilda länder och områden Icd Byggnader för särskilda ändamål Ict Stadsplanekonst Icu Landskapsarkitektur Icv Byggnadsvård (DC, DK 72) Moderna museets webbplats 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, Moderna museet ska visa, spegla, samla och bevara modern och nutida konstutställning. konst i alla dess former. Museet ska verka för konstnärlig och kulturell förnyelse, göra samlingarna tillgänglig för en så stor publik som möjligt, ordna utställningar och driva pedagogisk verksamhet. Museet Libris/SAB: är ansvarsmuseum för den moderna och nutida konsten. Bg Allmänna museer Bh Allmänna utställningar Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsuddes webbplats Id Skulptur Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde ska främja Id. Särskilda perioder konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Myndigheten ska Id- Särskilda länder och områden särskilt levandegöra de äldre konstformerna och deras samband med Idy Material, metoder, teknik den nutida konsten och samhällets utveckling samt verka för Ii Konstsamlingar och -utställningar konstnärlig och kulturell förnyelse. Museet är ansvarsmuseum inom Ky Historiska hjälpvetenskaper (även till 73) konstmuseiområdet. Kya Diplomatik Kyb Heraldik Riksutställningars webbplats Kyc Sfragistik (sigillkunskap) Riksutställningar arbetar med vandringsutställningar samt utvecklar Kyd Flaggor utställningsmediet konstnärligt, pedagogiskt och tekniskt Kye Emblematik Kyf Rang- och titelväsen Del. Statens historiska museers webbplats Kyg Historisk kronologi (inkl tideräkning och kalendrar) Del. Statens historiska museer (SHMM) har till uppgift att bevara och Kyh Numismatik förmedla kulturarvet samt ge perspektiv på samhällsutvecklingen och Kyi Ordensväsen . Del. samtiden. Samlingarna är från stenåldern fram till idag. Till (DC, DK 73, 069 ) myndigheten hör även Kungliga myntkabinettet - Sveriges ekonomiska museum.

Statens konstråds webbplats Statens konstråd (SK) har som uppgift att förse de byggnader som innehåller statlig verksamhet med god samtidskonst. SK gör även insatser i gemensamma miljöer som inte är statliga samt informerar om den offentliga konsten i samhället. Regionala museer Stiftelser m.ﬂ. inom Kulturdepartementets ansvarsområden Regionala museer inom Kulturdepartementets verksamhetsområde. De samlar in, vårdar, visar och levandegör Sveriges regionala kulturarvet. Bildkonst Upphovsrätt i Sveriges (BUS) • Blekinge museums webbplats Drottningholmsvägen 10, 112 42 Stockholm • Bohusläns museums webbplats Tfn: 08-54 55 33 80, Fax 08-54 55 33 98, E-post: [email protected] • Dalarnas museums webbplats • Jämtlands läns museums webbplats Bildmuseets • Jönköpings läns museums webbplats Gammlia. Postadress: Umeå universitet, 901 87 Umeå • Kalmar konstmuseums webbplats Tfn: 090-786 52 27, Fax: 090-786 77 33, E-post: • Kalmar läns museums webbplats [email protected] • Kulturen i Lunds webbplats • Länsmuseet Gotlands fornsals webbplats Judiska Museet i Stockholms • Länsmuseet Gävleborgs webbplats Hälsingegatan 2. Postadress: Box 6299, 102 34 Stockholm • Länsmuseet Halmstads webbplats Tfn: 08-31 01 43, Fax: 08-31 84 04, E-post: [email protected] • Länsmuseet Varbergs webbplats • Länsmuseet Västernorrlands webbplats Kungliga Akademien för de fria konsterna • Malmö museers webbplats Fredsgatan 12. Postadress: Box 16317, 103 26 Stockholm • Naturhistoriska museet i Göteborgs webbplats Tfn: 08-23 29 45, Fax: 08-790 59 24 • Norrbottens museums webbplats • Regionmuseet Kristianstads webbplats Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem • Regionmuseum Västra Götalands webbplats Herserudsv.32. Postadress: Carl Milles väg 2, 181 34 Lidingö • Smålands museums webbplats Tfn: 08-446 75 90, Fax: 08-767 09 02, E-post: [email protected] • Stockholms läns museums webbplats • Sörmlands museums webbplats Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna • Upplandsmuseets webbplats Arent Grapegatan 20, 981 32 Kiruna • Värmlands museums webbplats Tfn: 0980-702 26, Fax: 0980-837 79, E-post: [email protected] • Västerbottens museums webbplats • Västergötlands museums webbplats Stiftelsen Nordiska museet • Västmanlands läns museums webbplats Djurgårdsvägen 6-16. Postadress: 27820, 115 93 Stockholm • Örebro läns museums webbplats Tfn: 08-519 560 00, Fax: 08-519 545 80, E-post: [email protected] • Östergötlands länsmuseums webbplats Stiftelsen Rooseum Center for Contemporary Art Gasverksgatan 22. Postadress: Box 4097, 203 12 Malmö Tfn: 040-12 17 16, Fax: 040-30 45 61, E:post: [email protected]

Stiftelsen Skansen Djurgårdsslätten 49-51. Postadress: Box 27807, 115 93 Stockholm Tfn: 08-442 80 00, Fax: 08-442 82 80, E-post: [email protected]

Stiftelsen Thielska galleriet Sjötullsbacken 6, 115 25 Stockholm Tfn: 08-662 58 84, Fax: 08-544 85 112, E-post: [email protected]

Zornsamlingarna Vasagatan 36. Postadress: Box 32, 792 21 Mora Tfn: 0250-59 23 10, Fax: 0250-184 60, E-post: [email protected] 74 Konsthantverk, formgivning av Konstfack Konstfack - Konstfack bruksföremål. Inredning. Webbkarta Webbkarta - Konstfack • Aktuellt ◦ - Nyheter och pressmeddelanden Libris/SAB: ▪ Ig Teckningskonst - 2011 Ig. Särskilda perioder ▪ - 2010 Ig- Särskilda länder och områden ◦ - Kalender Igy Material, metoder, teknik ▪ - Skapa kalenderhändelse Ih Konsthantverk ▪ - Sök i kalendern Ih. Allmänt: särskilda perioder ◦ - Jobba på Konstfack Ih- Allmänt: Särskilda länder och områden ▪ - Tillsatta jobb Iha Ornamentik ▪ - Adjunkt i konsthantverk med Ihb Industriell formgivning inriktning mot hantverksmässig träning Ihc Textil konst inom guld och silversmide Ihd Konsthantverk i trä ▪ - Administrativ chef Ihe Konsthantverk i metall ▪ - Förvaltningschef Ihf Keramik och glas Ihh Inredning ◦ - Pressrum Ihk Dräkthistoria ◦ - Rektors krönika Ihq Reklamkonst ▪ - iPad - därför finns jag Ihö Övrigt konsthantverk ◦ - Vårutställning (DC, DK 74 ) ◦ - Upphandling • Utbildning ◦ - Ansökan och antagning ▪ - Anmälnings- och studieavgifter för studenter utanför EU/EES införs från ht 2011 ▪ - Anstånd med studiestart ▪ - Antagningsordning ▪ - Arbetsprover ▪ - Behörighet och urval ▪ - Final Cut, grundkurs, 1,5 hp ▪ - Konstnärlig bedömning ▪ - Fotografins och videokonstens historia, 30 hp ▪ - Kontakta Studentkansliet ▪ - Going Public, 15 hp ▪ - Ny utbildnings- och examensstruktur ▪ - Shibori, grundkurs, 3 hp ▪ - Statistik över sökande och antagna ▪ - Teorier metoder och praktiker med tonvikt på ▪ - Viktiga datum temat helighet, 20 hp ▪ - Överklaga beslut ▪ - Textilkonstruktion-vävning, inriktning struktur ◦ - Att vara student på Konstfack och yta, 4.5 hp ▪ - Bostad ▪ - Utbildning för VFU-handledare, 7,5 hp ▪ - Examensbevis ▪ - Visuell kommunikation, 15 hp ▪ - Galleri Konstfack ◦ - Internationellt utbyte ▪ - KonstfackAlumni ▪ - Anmälnings- och studieavgifter för studenter ▪ - Likabehandling av studenter utanför EU/EES införs från ht 2011 ▪ - Ny student på Konstfack ▪ - Ansökan ▪ - Registrering och studiemedel ▪ - Boende ▪ - Studentkåren på Konstfack ▪ - ECTS-kurser ▪ - Kontakt ▪ - Kontakta Internationella enheten ▪ - Kåravgift ▪ - Partnerskolor ▪ - Nyheter ▪ - Terminstider ▪ - Styrelse och nämnder ◦ - Kandidatprogram ▪ - Studera med funktionshinder ▪ - Såhär söker du till ett kandidatprogram ▪ - Studerande med barn ▪ - Grafisk design & Illustration, 180 hp ▪ - Studieuppehåll / Återuppta studier ▪ - Industridesign, 180 hp ▪ - Terminstider ▪ - Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 180 hp ◦ - Fristående kurser ▪ - Keramik & Glas, 180 hp ▪ - Betongkurs, 3 hp ▪ - Konst, 180 hp ▪ - CuratorLab ▪ - Textil, 180 hp ▪ - About CuratorLab ▪ - Ädellab/Metallformgivning, 180 hp ◦ - Lärarprogrammet, 300 hp ▪ - Svensk design? Om Ikeas estetik på 1980- och ▪ - Söka till lärarprogrammet 90-talet, export av "svensk design" och ▪ - Antagningsförfarande, urval och bedömning nationella myter av arbetsprover ▪ - SYN-TES ◦ - Masterprogrammet ▪ - Avslutade forskningsprojekt ▪ - Såhär söker du till masterprogrammet ▪ - Dyslektisk form ▪ - Experience Design, 120 hp ▪ - Experience design: The Future of Play ▪ - Formgiving Intelligence, 120 hp ▪ - Färg - ljus - människa - miljö ▪ - InSpace, 120 hp ▪ - Gröna Tåget: En attraktiv ▪ - Jewellery + Corpus, 120 hp passagerarmiljö ▪ - Keramik och Glas, 120 hp ▪ - Konst, färg och ljusdesign ▪ - Konst i offentligheten, 120 hp ▪ - Skapande av en kollaborativ ▪ - Storytelling, 120 hp formgivningsstudio som stöder estetiska ▪ - Textil i det utvidgade fältet, 120 hp aktiviteter över kulturer och discipliner ▪ ◦ - Studenternas hemsidor - The Poetics of Critical Writing in • Forskning Practice-Based Research ◦ ◦ - Forskning inom Konstfacks lärarutbildning - Forskningsseminarier ◦ - Forskningslänkar ◦ - Konstnärligt utvecklingsarbete (KU) ▪ ◦ - Forskningsprojekt - KU-medel ▪ - Akustisk design ▪ - KU-nämnden ▪ ▪ - Gå vilse med punktlighet och precision - - KU-projekt samhällsförändring och rumsliga relationer ▪ - Avslutade KU-projekt ▪ - Konstnärlig upplevelsepark ▪ - KU-veckan/KU-dagarna ▪ - Kunskapens framträdandeformer ◦ - Kontakta oss ▪ - Nordic Spaces • Bibliotek ◦ ▪ - OPTIMA - Sök & låna om ▪ ▪ - Public Speaking – Konst och det offentliga - Låneregler samtalet ◦ - Andra bibliotekskataloger ◦ - Databaser ◦ - Elektroniska och tryckta tidskrifter ▪ - OM-BILDNING: 4 dagar om ◦ - Materialbibliotek villkoren för visuella ◦ - TIMELINE - Videotek kunskapsformer i skola och ◦ - Om biblioteket samhälle (2011) ▪ - Historia ▪ - In-finitum: 4 dagar om ◦ - Service för studenter med läshinder värdering och bedömning (2010) ▪ ◦ - DiVA - sök & publicera - Institutionspersonal • Om Konstfack ▪ - Kursplaner ◦ - Detta är Konstfack ▪ - Lärarprogrammet, 300 hp ▪ - Historik ▪ - Söka till lärarprogrammet ▪ - Högskolestyrelsen ▪ - Antagningsförfarande, urval ▪ - Konstfacks vision och bedömning av arbetsprover ▪ ▪ - Organisationsschema - Utbildningsplan ▪ ▪ - Rektor - Institutionen för Design, Konsthantverk och Textil konst ▪ - Rektors krönika ▪ - Institutionspersonal ▪ - Årsredovisningar ▪ - Perceptionsstudion ◦ - Förvaltning ▪ - Experience Design, 120 hp ▪ - Ekonomienheten ▪ - Grafisk design & Illustration ▪ - Fastighetsavdelningen ▪ - Grafisk design & Illustration, ▪ - IT-enheten 180 hp ▪ - Ledningens kansli ▪ - Storytelling, 120 hp ▪ - Personalenheten ▪ - Industridesign ▪ - Utbildnings- och forskningsadministrativa ▪ - Om utbildningen avdelningen ▪ - Kandidatprogrammet ◦ - Galleri Konstfack Industridesign ◦ - Institutioner ▪ - Årskurs 1 ▪ - Institutionen för Bildpedagogik ▪ - Årskurs 2 ▪ - FoU-veckan ▪ - Årskurs 3 ▪ - Mastergruppen Formgiving ▪ - Textil, 180 hp Intelligence ▪ - Textil i det utvidgade fältet, 120 ▪ - Årskurs 1 hp ▪ - Årskurs 2 ▪ - Ädellab/Metallformgivning ▪ - Examensarbeten på ▪ - Ädellab/Metallformgivning, Industridesign 180 hp ▪ - Lokaler ▪ - Jewellery + Corpus, 120 hp ▪ - Utbyte och samarbeten ▪ - Institutionen för Konst ▪ - Översiktsschema ▪ - Bokning av utrustning och lokaler ▪ - Annual ID Seminar ▪ - Institutionspersonal ▪ - ID Seminar 2011 ▪ - Konst i offentligheten, 120 hp ▪ - Documentation ▪ - Konst, 180 hp ▪ - ID Seminar 2011 ▪ - KUNO - KOnsthögskoleutbildningar i maillist NOrden ▪ - Resources and ◦ - KonstfackAlumni research ◦ - Om webbplatsen ▪ - Inredningsarkitektur & Möbeldesign ▪ - A till Ö ▪ - Inredningsarkitektur & ▪ - Kontakta webmaster Möbeldesign, 180 hp ▪ - Webbkarta ▪ - InSpace, 120 hp ◦ - Partnerskap ▪ - Keramik & Glas ▪ - Stockholm School of Entrepreneurship ▪ - Forskning och konstnärligt ▪ - Transit Kulturinkubator utvecklingsarbete ◦ - Restaurang Konstfack ▪ - Keramik & Glas, 180 hp ◦ - Stöd Konstfack! ▪ - Keramik och Glas, 120 hp ◦ - Webbmail och intranät ▪ - Personal ▪ - Urval av kurser och workshops ▪ - Verkstäder Från Internet 6 april 2011 ▪ - Textil Nämnden för hemslöjdsfrågors webbplats Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) har till uppdrag att ta initiativ, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjden. Nämnden samordnar bidragsgivandet till den hemslöjdskonsulentverksamhet som bedrivs i landet samt fördelar bidrag till olika projekt som främjar hemslöjdens utveckling. Tillväxtverket, en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft, är värdmyndgihet för NFH. Nämndens kansli är placerat i Tillväxtverkets lokaler på Södermalm.

Röhsska museet för konsthanverk och design Vasagatan 37-39. Postadress: Box 53178, 400 15 Göteborg Tfn: 031-61 38 50, Fax: 031-18 46 92, E-post: [email protected] Pn Fotografi och filmteknik (drift av fotoverksamhet t 77) 75-77 Bildkonst. Pna Fotografi 75 Måleri. 76 Grafiskt. 77 Foto. Pnb Filmteknik, TV- och videofotografering Pnd Vetenskaplig och teknisk fotografi Libris/SAB: Pni Fotokonst Ae Bokväsen Pny Fotografi och filmteknik: restaurering och konservering (57) Aea Bokhistoria Pnz Särskilda fotografer Aeb Skrivredskap och skrivmaterial 75 (DC, DK 75) Aec Boktryckerihistoria 76 (DC, DK 76 , 09) Aed Bokbandshistoria 77 (DC, DK 77) (Fotoverksamheter i industriell skala ingår i 681). Aef Redigeringsteknik Aet Bibliofili Af Skrift Afa Skrift- och alfabetshistoria Afb Paleografi Afc Kalligrafi Afd Chiffer Ie Målarkonst Ie. Särskilda perioder Ie- Särskilda länder och områden Ieb Bokmåleri Iem Miniatyrmåleri Ien Muralmåleri Iet Teaterdekorationer Iey Material, metoder, teknik If Grafisk konst If. Särskilda perioder If- Särskilda länder och områden Ifq Bruksgrafik Ifr Bokillustration Ify Material, metoder, teknik Kungl. Konsthögskolan ▪ Kungl. Konsthögskolan har anställt en ny förvaltningschef – Lars-Erik Olsson Välkommen till Kungl.Konsthögskolan ▪ Kungl. Konsthögskolans första doktorand – Sitemap Sitemap konstnären Simon Goldin ▪ Kungl. Konsthögskolans förvaltningschef blir • Hem avdelningschef på HSV • OM KKH ◦ PRAKTISK INFORMATION ◦ AKTUELLT ▪ För studerande ▪ Veckobrev v. 14 ▪ Dags att ansöka om EE-medel - sista ▪ "Curatorial Introspectionism" - Föreläsning med ansökningsdag 15 april Camila Marambio ▪ Stipendier ▪ Utställning Urban Tools ▪ Studentkåren ▪ Veckobrev v. 13 ▪ Studenthälsan ▪ "Urban Tools" workshop med Arvind Gupta ▪ Studenthandbok ▪ Seminarium "Fånga bilden - måleri i en digital ▪ För personal kultur" den 23 mars 2011 ▪ Blankett för kontantutlägg ▪ Renée Padt – årets utställningsproducent för ◦ ORGANISATION examensutställningarna ▪ KUN ▪ Över 1000 personer sökte Kungl. ▪ Logga in för att se protokoll från KUN Konsthögskolans utbildningar i fri konst ▪ Styrelsen ▪ Kungl. Konsthögskolans lektor i konsthistoria ▪ ORGANISATION blir en av redaktörerna för konsttidskriften ◦ STYRDOKUMENT Paletten ◦ ▪ Kungl. Konsthögskolan presenterar Travelogue INTERNATIONELLT as Allegory. Artists’ books as a modern form of ▪ KKH:s utbytesskolor the production of desire. ▪ Berlinateljén ▪ Kungl. Konsthögskolan i samarbete med ▪ Info to partner institutions Botkyrka Konsthall och Tullinge Gymnasium ◦ LEDIGA ARBETEN ▪ Kungl. Konsthögskolan söker en professor i fri konst ◦ HISTORIK ▪ UTBILDNINGSPLAN ▪ Kronologi ▪ Nästa ansökningstillfälle ▪ Lejonet & svinet ▪ Tema 2010/11 - Textilism ▪ Professorer från 1978 och framåt ▪ Restaurering utan gränser ◦ LOKALER ▪ Läsåret 2010/11 • UTBILDNINGAR ▪ Kan man flytta en stad? ◦ KANDIDATPROGRAM I KONST ▪ Informal Cities - Exhibition ◦ MASTERPROGRAM I KONST ▪ DHARAVI: Documenting Informalities ◦ GÄSTSTUDENTPROGRAM ▪ Resources.07 Beyond Oil: Shanghai ◦ PROJEKTPROGRAM ▪ Resources.08 Beyond Desire: Los Angeles ◦ MEJAN ARC ▪ Resources.10 Bio-topical: Goa ▪ Arkitektur ▪ Resources.09 Beyond Development: Pune / ▪ Resources.10 Bio-topical: Goa Bombay / Maharashtra ▪ Resources.09 Beyond Development: ▪ Om Konst & Arkitektur Pune / Bombay / Maharashtra ▪ UTBILDNINGSPLAN ▪ Resources.08 Beyond Desire: Los ◦ MEJAN RESIDENTS Angeles ◦ DOKTORANDANSTÄLLNING ▪ Resources.07 Beyond Oil: Shanghai • VERKSTÄDER ▪ Restaureringskonst ◦ DIGITALA MEDIA ▪ Läsåret 2010/11 ▪ Internetrelaterad media ▪ Kan man flytta en stad? ▪ MEJANARTYPARTYFLASHSERVER ▪ Restaurering utan gränser ▪ Fotografi och digital bildbehandling ▪ Konst & Arkitektur ▪ Vikarie ▪ Nästa ansökningstillfälle ▪ Höstens kurser ▪ Tema 2010/11 - Textilism ▪ Höstens seminarieserie ▪ Om Konst & Arkitektur ◦ FOTOGRAFI ▪ Informal Cities - Exhibition ▪ Kritikgrupp-Fotografi ▪ DHARAVI: Documenting Informalities ▪ KU-projekt ◦ GRAFIK ◦ SKULPTUR ▪ Bok och högtryck ▪ Brons ▪ Koppargrafik ▪ FFF, Rapid Prototyping ▪ Koppartryck historik ▪ Gips & formverkstaden ▪ Att skära flyktighet; Japansk ▪ Metall träsnittsteknik ▪ Svetskurs v.47 2010 ▪ Litografi ▪ Modellering ▪ Papperskurs litografi 2010 ▪ Plast ▪ Screentryck ▪ Sten ▪ Projektstudenternas introprogam ▪ Trä ▪ Ettornas självporträtt ▪ Svetskurs v.47 2010 ▪ Papperskurs litografi 2010 ◦ VIDEO ▪ Koppartryck historik • UNDERVISNING ▪ Att skära flyktighet; Japansk träsnittsteknik ◦ TEORIUNDERVISNING ▪ Högtryck Historik ▪ Arkitekturhistoria ▪ Litografi Historik ▪ Konstens teori och idéhistoria ▪ Screentryck Historik ▪ Konsthistoria ◦ INTERAKTIVA SYSTEM ▪ Scheman, föreläsningar, workshops ◦ MATERIALKUNSKAP ▪ Scheman, föreläsningar, workshops ◦ MONUMENTALA TEKNIKER ◦ PROFESSORSGRUPPER ▪ Mural ▪ Kristina Abelli Elander ▪ Glas ▪ Donatella Bernardi ▪ Neonkurs ▪ Peter Geschwind ▪ Glasverkstadens tekniker ▪ Workshop i offentlig konst på ▪ Neonkurs Skulpturenpark i Berlin 7 – 18 april ▪ Glasverkstadens tekniker ▪ Eberhard Höll ◦ MÅLERI ▪ Vårens möten ▪ Målarstudion ▪ Presentationday ▪ Hinrich Sachs ◦ SEPARATUTSTÄLLNINGAR LÄSÅRET 2010/11 ▪ Sigrid Sandström ◦ Galleri Mejan sommaren 2011 ▪ Ann-Sofi Sidén / Miriam Bäckström • BIBLIOTEK ▪ Olav Westphalen ◦ MEJAN ARC ▪ Olav Westphalen interview ◦ KONSTAKADEMIEN ◦ KURSER • KONTAKT ▪ Kurskatalog VT2011 ◦ HITTA TILL KKH ◦ PUBLIKATIONER ◦ PERSONAL ▪ Konst & institution ▪ Ledning ▪ Kan man bli konstnär? ▪ Länk till pressbilder ▪ DHARAVI: Documenting Informalities ▪ All personal ◦ Scheman, föreläsningar, workshops ▪ Professorer, lektorer, adjunkter • Forskning/KU ▪ Länk till pressbilder ◦ KONSTNÄRLIG FORSKNING ▪ Pressbilder ledning ▪ Samarbete med Kungl. Konsthögskolan ▪ All personal ▪ Pågående forskningsprojekt ▪ Hitta till KKH ▪ Artistic processes in digital media ▪ Presskontakt ▪ Komplexa system ▪ Logotyper ◦ KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE ▪ Kontakt ▪ Exempel på KU-projekt ▪ HITTA TILL KKH ▪ Exempel på KU-projekt ▪ Länk till pressbilder ◦ Samarbete med Kungl. Konsthögskolan ▪ All personal ◦ Pågående forskningsprojekt ◦ STUDERANDE ◦ Artistic processes in digital media ▪ Kandidat åk 1 ◦ Komplexa system ▪ Kandidat åk 2 ◦ Beviljade KU-projekt 2010 ▪ Kandidat åk 3 ◦ Exempel på KU-projekt ▪ Master åk 1 / Magister åk 4 • UTSTÄLLNINGAR ▪ Magister åk 5 ▪ Projektstuderande ◦ 15-28 november Theodore Trottner ▪ Gäst- & utbytesstuderande ◦ Julia Stein, 24 mars - 1 april ▪ Specialstuderande ◦ Lektor i fri konst med inriktning på konsthistoria (50%) ▪ Arkitektur ◦ 23 oktober-3 november Julia Bondesson och ▪ Konst & Arkitektur Dominique Fleury ▪ Restaureringskonst ◦ Länkar Mejan Residents och doktorandanställning ◦ FORSKARE/DOKTORAND ◦ Caroline Näslund ▪ Länk till pressbilder ◦ Nanna Nordström, 9-16 mars ▪ Pressbilder ledning ◦ ANSÖKAN - PROJEKTPROGRAM ▪ All personal ◦ Public Lecture with Philipp Rode: Urban age ▪ Hitta till KKH ◦ ADJUNKT (50 %) I FRI KONST MED INRIKTNING ▪ Presskontakt MOT DIGITAL 3D-MODELLERING/FFF ▪ Logotyper ◦ FRUKOSTPRAT ▪ Kontakt MEJANARTYPARTYFLASHSERVER ▪ HITTA TILL KKH ◦ Nadine Byrne m.fl, Galleri Peter Bergman, 10 sept - 16 ◦ PRESS okt ◦ ▪ Presskontakt Frigörande konstnärliga praktiker 7,5 HP ▪ Pressbilder ledning ◦ Nadine Byrne, Assa Kauppi, 19 feb - 2 mars ◦ ▪ Logotyper Vanja Lindberg, Tensta Konsthall • ARKIV ◦ Mytologier ◦ Mejanstudenter på Liljevalchs Vårsalong! ◦ Homepage ◦ ANSÖKAN - GÄSTSTUDENTPROGRAM ◦ Kungl. Konsthögskolan utlyser en timanställning för ◦ KURS I ITALIENSK RENÄSSANS METOD I arbete på videoavdelningen FRESKO ◦ Kungl. Konsthögskolan presenterar utställningen ◦ Länk till ansökan Travelogue as Allegory. Artists’ books as a modern form of the production of desire. ◦ ARTIST GOURMET WORKSHOP – DROP IN ◦ Martin Christensen, 5-16 mars ◦ Peter Geschwind, Dansens Hus, 26 aug - 27 nov ◦ Bokbål in extenso ◦ Kungl. Konsthögskolan söker ny förvaltningschef ◦ FRUKOSTPRAT ◦ Vårterminens möten MEJANARTYPARTYFLASHSERVER ◦ Wanås 2010, 16 maj – 31 oktober ◦ Öppningsutställning 10-24 september 2010 ◦ Calle Holck, 27 aug - 1 sept ◦ Hinrich Sachs, 30 april - 18 juli ◦ Scandalous – A Symposium on Art & Ethics ◦ Saima Malik, Odenplans T-banestation, 15 sept - 11 dec ◦ Andreas Kalliaridis, 25-29 juni ◦ Kålmusik för Bengt af Klintberg ◦ Olle Eriksson, Sarah Guarino Werner, 6-17 mars ◦ Homepage Workshop ◦ Jonas Bouleau, Peter Grinsfeldt, 20-25 aug ◦ Åsa Andersson, Elisabeth Ödmann, Fullersta Bio ◦ Karin Edvall, 20-31 mars Konsthall ◦ Paul Fägerskiöld, 20-31 mars ◦ Alexander Wireen, 31 mars - 9 april ◦ Jessica Granberg, 3-14 april ◦ ADJUNKT (50 %) I FRI KONST MED INRIKTNING ◦ Carola Grahn, 14-15 aug MOT DJUPTRYCK ◦ Anna-Karin Rasmusson, Therese Parner, 6-11 aug ◦ Modernautställningen 2010, 2 okt - 9 jan ◦ Christina Henrysson, 3-14 april ◦ Carla Garlaschi, 27 aug - 1 sept ◦ Sonia Hedstrand, Vilnius Film Shorts, 7-10 okt ◦ Sofia Ekström m.fl. ◦ Mejanstudenter på Liljevalchs Vårsalong ◦ Public Lecture with Carolyn Steel ◦ Projektstudenter på Nordens ljus, 29 maj - 1 september ◦ Peter Geschwind, Dansens Hus, 26 aug - 27 nov ◦ news ◦ Alfred Boman & Karl Norin ◦ ADJUNKT (50%) I FRI KONST MED INRIKTNING MOT VIDEO ◦ Höstterminens möten: ◦ Isabel Fogelklou, 4 - 8 sept ◦ Julia Stein Från Internet 6 april 2011 ◦ Kan man flytta en stad? ◦ UTSTÄLLARE LÄSÅRET 2009/10 Ijx Jazz, rock och populärmusik 78 Musik ( konserter o d 792). Ijy Musikprogram Ijz Särskilda tonkonstnärer Libris/SAB: Ijä Parodier, signaler, ljudeffekter m m Ij Musik Ijö Övrig musik Ij:d Musikteori, -filosofi och -psykologi X Musikalier (noter) Ij:k Musikforskningens historia X(s) Musikalier: Samlingar och studiepartitur Ij:oa Musiksociologi Xa Musikteori Ija Musikteori, musikarkeologi m fl musikvetenskapliga Xb Musikhistoria delområden Xc Soloverk: valfri besättning Ijb Musikhistoria Xd Instrumentalmusik: tangentinstrument Ijc Musikinstrument: allmänt Xe Instrumentalmusik: stråkinstrument Ijd Tangentinstrument Xf Instrumentalmusik: blåsinstrument Ije Stråkinstrument Xg Instrumentalmusik: knäppinstrument Ijf Blåsinstrument Xh Instrumentalmusik: slagverk och strykidiofoner Ijg Knäppinstrument Xi Instrumentalmusik: elektriska musikinstrument Ijh Slagverk och strykidiofoner Xj Instrumentalmusik: Mekaniska musikinstrument Iji Elektriska musikinstrument Xk Instrumentalensembler Ijj Mekaniska musikinstrument Xl Instrumentalmusik: orkestrar Ijk Instrumentalmusik: kammarmusik Xm Instrumentalmusik: särskilda former Ijl Instrumentalmusik: orkestrar Xn Elektroakustisk musik och ljudkonst Ijm Instrumentalmusik: särskilda former Xo Solosång Ijn Vokalmusik: allmänt Xp Körsång Ijo Vokalmusik: solosång Xq Vokalmusik: särskilda former Ijp Vokalmusik: körsång Xr Dramatisk och scenisk musik Ijq Vokalmusik: särskilda former Xs Religiös musik Ijr Dramatisk och scenisk musik Xu Västerländsk folkmusik Ijs Religiös musik Xv Icke-västerländska kulturers musik Ijt Skolmusik Xx Jazz, rock och populärmusik Iju Västerländsk folkmusik Xy texter till vokal och dramatisk musik Ijv Icke-västerländska kulturers musik Xä Parodier, signaler, ljudeffekter m m Xö Övrigt Kungl. Musikhögskolan Y Musikinspelningar Kungl. Musikhögskolan Y(s) Samlingar Ya Musikteori Yb Musikhistoria Studera vid KMH Yc Soloverk: valfri besättning Resurser Yd Instrumentalmusik: tangentinstrument Ye Instrumentalmusik: stråkinstrument Högskola och kulturscen Yf Instrumentalmusik: blåsinstrument Kontakt Yg Instrumentalmusik: knäppinstrument Personal Yh Instrumentalmusik: slagverk och strykidiofoner Yi Instrumentalmusik: elektriska musikinstrument Karta Yj Instrumentalmusik: Mekaniska musikinstrument KMH i media Yk Instrumentalensembler Yl Instrumentalmusik: orkestrar Organisation Ym Instrumentalmusik: särskilda former KMH-förlaget Yn Elektroakustisk musik och ljudkonst Yo Solosång Upphandling Yp Körsång Hederskollegium Yq Vokalmusik: särskilda former Yr Dramatisk och scenisk musik Edsbergs slott Ys Religiös musik KMH - en självklar mötesplats Yu Västerländsk folkmusik Yv Icke-västerländska kulturers musik KMH-reklamfilm Yx Jazz, rock och populärmusik Lediga tjänster Yä Parodier, signaler, ljudeffekter m m Årsrapporter Yö Övrigt (DC, DK 78) Antagningsresultat 2011 Så här anmäler du dig

Alla utbildningsprogram Jazz Grundnivå Klassisk musik Lärarutbildningar Folkmusik Avancerad nivå Musik, pedagogik och samhälle Forskarnivå Musik- och medieproduktion Fristående kurser Komposition och dirigering Övningsundervisning Bra att veta om konserterna Uppdragsutbildning Prenumerera YMU - Yrkesförberedande musikutbildning Kontakt Nationell forskarskola inom Lärarlyftet Evenemangskalender Kommande disputationer Klassiskt Konstnärlig forskarutbildning Folkmusik KMHs struktur för stöd till FoU Jazz FoU-projekt Fler genrer Pågående licentiatuppsatser och avhandlingar Forskningsprojekt Forskningsbaserade utvecklingsprojekt Samarbete mellan KMH och Botkyrka kommun STARTHUS KMH LIKA-projektet Föreningen Farhang Från Internet 6 april 2011 Academus AB Statens musiksamlingars webbplats Statens musiksamlingar (SMS) är en central myndighet på musikens område och har till grundläggande uppgift att dokumentera, samla in, vårda, bevara, beskriva och hålla levande musikens kulturarv och därigenom främja musikintresset, musikvetenskapen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. SMS består av Statens musikbibliotek, Musikmuseet och Svenskt visarkiv.

Kungliga Musikaliska Akademien Blasieholmstorg 8,111 48 Stockholm Tfn: 08-407 18 00, Fax: 08-611 87 18, E-post: [email protected] Oa:bf Sociologiska institutioner 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och Oa:d Sociologisik teori, ﬁlosoﬁ och metodlära verksamheter. Sport. Oa:k Sociologins historia Oaa Socialpsykologi Oab Sociala strukturer Särskilda områden: Oac Familjesociologi

79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter. Sport

7911-7913 Seder och bruk . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips

795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 7951 Sociologi. Socialvård. 7952-7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer 7957 Undervisning o d. 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d

796-799 Sport, idrott o d.

Libris/SAB: Ku Allmän socialhistoria (även till 93-99) Ku. Särskilda historiska perioder Ku- särskilda länder och områden ) Oa Sociologi (även till 79) Oa(x) Sociologiska lexikon (118) Mq Amerika 7911-7913 Seder och bruk. Mr Oceanien Ms Polarländerna Libris/SAB: Mu Bebyggelse och byggnader Bl Omstridda fenomen och företeelser Mv Föremål Blb Ockultism Mx Näringsliv och arbetsliv Blc Spådomskonst (divination) My Samhälls- och familjeliv Bld Frenologi Mz Folktro och folkseder Blf Kryptozoologi Qcg Umgängeskonst, etikettfrågor och andra personliga Blg Ufo förhållanden (Även 7911) M Etnografi, socialantropologi och etnologi (DC, DK 39). M(x) Etnografiska etc. lexikon M:b Etnografisk etc. forskning. Institutioner M:d Etnografisk etc teori, filosofi och metodlära M:k Etnografins etc historia Ma Europa: allmänt Mb Norden: allmänt Mc Sverige Md Övriga Norden Me Brittiska öarna (Storbritannien) Mf Mellaneuropa Mg Nederländerna, Belgien och Luxemburg Mh Schweiz Mi Italien (inkl Vatikanstaten, San Marino och Malta) Mj Frankrike Mk Spanien (inkl Andorra och Gibraltar) Ml Portugal Mm Östeuropa Mn Balkanländerna Mo Asien Mp Afrika Webbplatsen för Livrustkammaren, Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museets mål är att förvalta vårt kulturarv. Museerna ska utifrån sina samlingar utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Livrustkammarens samlingar belyser statschefens och kungahusets roll genom århundradena. Skokloster - slottet med omgivningarna, interiörer och föremål speglar hur en högadlig miljö gestaltades från mitten av 1600-talet och tre århundraden framåt. Hallwylska museets samlingar visar ett förmöget hem, en familjs och deras tjänstefolks liv och villkor vid sekelskiftet 1900.

Stiftelsen Arbetets museum Laxholmen, 602 21 Norrköping Tfn: 011-18 98 00, Fax: 011-18 22 90: E-post: [email protected] Myndigheten för radio och tv:s webbplats 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester Sedan 1 augusti ersätter Myndigheten för radio och tv de tidigare mm. myndigheterna Granskningsnämnden för radio och -TV samt Radio och TV-verket. Myndigheten för radio och tv ska följa utvecklingen inom medieområdet, besluta om tillstånd, avgifter och registrering, Särskilda underområden är inte föreskrivna men följande kan utöva tillsyn i frågor som rör tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv användas: och ljudradiosändningar samt besluta i frågor om utgivningsbevis. Ett 7914 Filmkonst, filmer, filmproduktion, filmförevisningar,TV,video, särskilt beslutsorgan inom den nya myndigheten prövar om innehållet i radio od radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. 7915 Vaxkabinett. Marionetteater. Skuggspel o d. 7916 Offentliga fester. Marknader. Parader. Fyrverkerier. Karnevaler. Statens biografbyrås webbplats Maskerader. Statens biografbyrå (Biografbyrån) prövar enligt lagen (1990:656) om 79161 Festmaltider. Banketter. Offentlig utspisning. 79162 granskning och kontroll av filmer och videogram om framställningen i Nationalfester. Folkfester. Folknöjen. Karnevaler. Maskerader. en film eller videogram ska godkännas för visning vid allmän Speciella dagar t. ex. Mors dag, 79163 Lekar. Spel. Danser. 79164 sammankomst eller offentlig tillställning. Biografbyrån ska också Officiella högtidligheter. Kröningar. Statsbesök. Triumftåg. Jubileer. utöva tillsyn över lagens efterlevnad och över efterlevnaden av 16 kap. Invigningar. 79165 Processioner. Defileringar. Demonstrationer. 79166 10 b och 10 c §§ brottsbalken. Biografbyrån lämnar medgivande till Marknader. 79167 Ryttarfester. Torneringar. Tvekamper. Dueller. åtal och avger yttrande enligt 16 kap. 19 § brottsbalken. 79169 Offentlig gästfrihet. Internationella sällskapliga relationer. 7917 Nöjesfält. Tivoli o d Bolag inom medieområdet 7918 Menagerier. Cirkusar. 7919 - Sveriges Radio AB Sveriges Television AB Libris/SAB: Sveriges Utbildningsradio AB Bu Masskommunikation: radio och television Bu- Särskilda länder och områden Stiftelsen Svenska Filminstitutet Bua Radio Filmhuset, Borgvägen 1-5. Postadress: Box 27126, 102 52 Stockholm Bub Television och video Tfn: 08-665 11 00, Fax: 08-661 18 20, E-post: info@sfi.se Im Film Ima Film: allmänt Imb Filmhistoria (DC, DK 791). 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Stockholms dramatiska högskola (F d Teaterhögskolan och Dramatiska institutet) Teaterhögskolan Konstdans. Dramatiska institutet Webbkarta webbkarta Libris/SAB: Ik Teater • utbildningar Ika Teater: allmänt ◦ Ikb Teaterhistoria och -kritik Grundnivå A-Ö Ike Teaterprogram ▪ Dokumentärfilm Iks Gruppteater ▪ Dramatik/dramaturgi Ikt Pantomim- och marionetteater ▪ Filmfoto Iku Barnteater ▪ Filmklippning Ikv Amatörteater ▪ Filmljud Ikx Radio- och TV-teater ▪ Filmmanus Iky Konstnärlig dans ▪ Filmproduktion Ikz Särskilda sceniska konstnärer ▪ Filmregi Ikö Övrig scenisk konst och offentliga nöjen ▪ (DC, DK 792) Ljuddesign för scenkonst ▪ Ljusdesign för scenkonst ▪ Mask & Perukdesign ▪ Mimprogrammet ▪ Radioproduktion ▪ Scenkonstproducent ▪ Scenografi – kostym ▪ Scenografi – scenbild ▪ Skådespelarprogrammet ▪ Skådespelarprogrammet på svenskt teckenspråk ▪ Teaterregi ▪ Teaterteknik ▪ Tv-producent ▪ Ljuddesign för scenkonst ◦ Avancerad nivå A-Ö ▪ Ljusdesign för scenkonst ▪ Barnfilm ▪ Mask & Perukdesign ▪ Det personliga berättandet ▪ Mimprogrammet ▪ Filmmanus ▪ Scenkonstproducent ▪ Ljudkonst ▪ Scenografi – scenbild ◦ Fristående kurser ▪ Scenografi – kostym ▪ Dokumentärfilmens dramaturgi ▪ Teaterregi ▪ Stora scenens språk ▪ Teaterteknik ▪ Berättande animerad film ▪ Skådespelarprogrammet på svenskt teckenspråk ▪ Scenkonstproduktion ▪ Skådespelarprogrammet ◦ Film ◦ Behörighet och antagning ▪ Dokumentärfilm ▪ Grundnivå ▪ Filmfoto ▪ Avancerad nivå ▪ Filmklippning ▪ Kurser och seminarier ▪ Filmljud ▪ Överklagande ▪ Filmmanus ▪ Om avgifter ▪ Filmproduktion ▪ Personuppgifter och PuL ▪ Filmregi ◦ Studentliv ▪ Skådespelarprogrammet ◦ Vägen mot nya utbildningar ▪ Skådespelarprogrammet på svenskt teckenspråk • för publik ◦ Radio och tv ◦ Evenemang ▪ Radioproduktion ▪ Uppfostrarna & De ouppfostringsbara ▪ Tv-producent ▪ Den autonoma skådespelaren: Splitter ▪ Skådespelarprogrammet ▪ TIR Performance: Kartlägger DEL I ▪ Skådespelarprogrammet på svenskt teckenspråk • våra studenter ◦ Teater • forskning ▪ Dramatik/dramaturgi ◦ Konstnärlig forskning ▪ Avslutade projekt ▪ Intervju med Filip Alexandersson ◦ Konstnärligt utvecklingsarbete ▪ Intervju med Mimmi Spång ▪ Avslutade projekt ▪ Intervju med Alex Haridi ◦ Butik ▪ Intervju med Therese Söderberg ▪ Böcker ▪ Intervju med Johan Hallström ▪ Skrifter 2009-2010 ▪ Intervju med Ulrika Nordin ▪ Skrifter 2005-2008 ▪ Intervju med Erik Andersson ▪ Skrifter 1998-2004 ▪ Intervjuer med personal ▪ Forskningskollegiets slutrapporter ▪ Intervju med Tuija Liikkanen och ◦ Länkar Aleksandra Czarnecki-Plaude • om StDH ▪ Intervju med Karin Rudfeldt ◦ Organisation ▪ Intervju med Krister Henriksson ◦ Styrelse ◦ Institutioner och avdelningar ◦ Lokaler och tillgänglighet ◦ Jobba på StDH ◦ Historik ◦ Pressrum ◦ Samverkan ▪ Internationella projekt ▪ Sida ▪ Tamasi ▪ Tamasiorganisationerna ▪ Öppen fond och kulturutbyte ▪ FESPACO 2011 ▪ Att gestalta kön ◦ Intervjuer Från Internet 6 april 2011 ▪ Intervjuer med studenter Riksteatern Operahögskolan Hallundavägen 30, 145 83 Norsborg Tfn: 531 991 00, Fax: 08-531 830 12, E-post: [email protected] Navigation: Om Operahögskolan: Stiftelsen Dansens Hus Startsida Barnhusgatan 12-14. Postadress: Wallingatan 21, 111 24 Stockholm Utbildningen Tfn: 08-508 990 00, Fax: 508 990 10, E-post: [email protected] Forskning Samverkan Stiftelsen Dansmuseifonden/Dansmuseet Om oss Gustav Adolfs torg 22-24, 111 52 Stockholm Kontakt Tfn: 441 76 50, Fax: 20 06 02, E-post: [email protected] För personal För studenter Stiftelsen Drottningholms teatermuseums Webmail Kvarnholmsvägen 56, Gäddviken, Nacka. Postadress Box 15417, 104 Vänföreningen 65 Stockholm Alumni Tfn: 08-556 931 11, Fax: 08-556 931 01, E-post: [email protected] Länkar: Kungliga Operan Stiftelsen Svenska rikskonserter Drottningholms Slottsteater Nybrokajen 11, 111 48 Stockholm Folkoperan Tfn: 08-407 16 00, Fax: 08_407 16 50, E-post: [email protected] Norrlandsoperan Confidencen Kungliga Dramatiska Teatern AB New York City Opera Kungliga Operan AB

Från Internet 6 april 2011 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek.

Libris/SAB: Rc Danslekar och dans Rbo Friluftsliv (Även 796/799) (DC, DK 793) Lotteriinspektionen 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotteriinspektionen är den myndighet som ska säkerställa att lotterier, Lotto. Tips. kasinospel och annan spelverksamhet i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. De bevakar konsumenternas intressen och ska även medverka till att minska riskerna för de sociala skadeverkningar som Libris/SAB: spelande kan medföra. Rd Spel och tidsfördriv Re Lotteri, vadhållning, tips AB Svenska Spel (DC 794-795, DK 794) AB Svenska Spel anordnar spel och lotterier efter tillstånd av regeringen. Svenska Spel ska vara ett ansvarsfullt och trovärdigt alternativ till illegal spelverksamhet. 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter.

Särskilda områden 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. 7951 Sociologi. Socialvård. 7952-7956 Sociala miljöer och sociala verksamheter i fysiska miljöer. 7957 Undervisning o d. 7958 Sociala miljöer och sociala verksamheter i boendet 7959 Sociala miljöer och verksamheter i allmänna grupper o d.

7952-7956 omfattar:

7952 Olika sociala miljöer med anknytning till fysiska forntidsmiljöer

7953 Olika sociala miljöer med anknytning till fysiska medeltidsmiljöer (ca 300-1400).

7954 Olika sociala miljöer med anknytning till Nya tidens fysiska miljöer.

7955 Olika sociala miljöer och sociala verksamheter med anknytning till offentliga byggnader och affärs-och industribyggnader o d. Bl a polis och kriminalvård.

7956 Sociala miljöer och sociala verksamheter med anknytning till död, begravning och religion. Se även 20/29. (Här bl a religiösa terrorister) 7951 Sociologi. Socialvård. Socialstyrelsen Socialstyrelsen Webbkarta Webbkarta Libris/SAB: Oa Sociologi (även till 7951) Oa(x) Sociologiska lexikon Oa:bf Sociologiska institutioner Oa:d Sociologisik teori, filosofi och metodlära Oa:k Sociologins historia Socialstyrelsens webbplats innehåller sex sektioner. På startsidan Oaa Socialpsykologi presenteras sektionerna och de populäraste ingångarna. Här hittar du Oab Sociala strukturer en fullständig förteckning över ingångarna i de respektive sektionerna. Oac Familjesociologi Obq Utvecklingsbistånd och internationell hjälpverksamhet (delar • För allmänheten riktar sig speciellt till allmänheten. Alla är till 32) välkomna att använda hela webbplatsen, men det kan vara bra Obr Röda korset (och likvärdiga organisationer) (delar till 32) att känna till att stora delar av webbplatsen är anpassad för Oh Sociala frågor o socialpolitik (politiska krav t 36-39) yrkesverksamma i vård och omsorg. Oh:oeAllmänt: sociallagstiftning • Jag arbetar med riktar sig till yrkesverksamma i vård och Oh- Allmänt: särskilda länder och områden omsorg och är uppdelad i olika yrkesområden. Oha Arbete och arbetsmarknad (Även 658) • Ansöka & rapportera riktar sig till yrkesverksamma i vård och Ohc Bostäder omsorg och innehåller information hur du ansöker om bidrag, Ohd Emigration och immigration (Även 7952/7956 och 7958) legitimation, tillstånd etc. Ohe Minoriteter • Regler & vägledning riktar sig till yrkesverksamma i vård och Ohf Social omsorg omsorg och innehåller lagtexter, evidensbaserade riktlinjer och Ohg Frivillig hjälpverksamhet annan vägledning. Ohi Alkohol-, narkotika- och nikotinfrågor • Utveckling & kvalitet riktar sig till yrkesverksamma i vård och Ohj Könsrollsfrågor omsorg och innehåller fakta, statistik och information om att Ohk Fritidsverksamhet utveckla och förbättra kvaliteten i vård och omsorg. Ohm Allmänna samlingslokaler • Övergripande ingångar berör aktuellt, publicerat och övergripande frågor om myndigheten Socialstyrelsen. (DC 301, 309, 36, DK 316, 304, 308, 36, 343.9) För allmänheten Dölj ditt besök E-legitimation Denna sektion riktar sig till allmänheten. Alla är välkomna att använda RSS hela webbplatsen, men det kan vara bra att känna till att stora delar av Sociala medier webbplatsen är anpassad för yrkesverksamma i vård och omsorg. Sökhjälp Dessa ingångar finns i denna sektion: Tillgänglighet • Donationsregistret Webbkarta • För placerade barn och unga ◦ Familjehem Jag arbetar med ◦ Hem för vård eller boende (HVB) ◦ Särskilt ungdomshem Denna sektion av Socialstyrelsens webbplats riktar sig till yrkesverk- ◦ Berätta om missförhållanden samma i vård och omsorg och är uppdelad i olika yrkesområden. • Hitta rätt myndighet Dessa ingångar finns i denna sektion: • Barn och familj ◦ Dina rättigheter i vård och omsorg ◦ Adoption ◦ Sjukvård ◦ Barn som far illa ◦ Skiljas med barn ◦ BBIC ◦ Socialbidrag ◦ • Klaga på socialtjänsten Barns hälsa • Klaga på vården ◦ Faderskap och föräldraskap ◦ Jag vill klaga på vården ◦ Graviditet ◦ Jag vill anmäla fel eller brister i vården ◦ Barns psykiska hälsa ◦ Vad händer med min anmälan? • Ekonomiskt bistånd ◦ ◦ Jag vill ha ersättning Försörjningsstöd • Äldreguiden ◦ Livsföring i övrigt ◦ Frågor och svar ◦ Barnperspektiv ◦ Så använder du Äldreguiden ◦ Utländska medborgare ◦ Så har vi gjort Äldreguiden ◦ Återbetalning • Folkhälsa • Cookies ◦ Levnadsvanor ◦ Jämlik hälsa ◦ Tillämpa miljöbalken ◦ Våld och övergrepp ◦ Tillsyn ◦ Sjukdomar ◦ Elektromagnetiska fält • Funktionshinder • Krisberedskap ◦ Rehabilitering/habilitering ◦ Tjänsteman i beredskap ◦ Levnadsförhållanden ◦ Skyddsutrustning ◦ Socialt stöd ◦ Kunskapscentrum ◦ Barn och unga ◦ Risk- och sårbarhetsanalys ◦ Stöd till anhöriga ◦ Stödstyrkan • Hemlöshet ◦ Kamedo-rapporter ◦ Omfattning • Missbruk och beroende ◦ Vräkningsförebyggande arbete ◦ Alkoholmissbruk ◦ Internationellt ◦ Narkotikamissbruk ◦ Strategi mot hemlöshet ◦ ASI-intervjun ◦ Vägledning ◦ Stöd till anhöriga • Sjukdomar ◦ Missbruk under graviditeten ◦ Andningsorganen ◦ Sprututbyte ◦ Cancer • Psykisk hälsa ◦ Demens ◦ Barns psykiska hälsa ◦ Diabetes ◦ Psykisk funktionsnedsättning ◦ Hjärta och kärl ◦ Psykisk sjukdom ◦ Infektioner ◦ Självmord ◦ Psykiska sjukdom ◦ Tvångsvård ◦ Rörelseorganen ◦ Äldres psykiska hälsa • Hälsoskydd • Smittskydd ◦ Hygien ◦ Nationellt smittskydd ◦ Inomhusmiljö ◦ Globalt smittskydd ◦ Vatten ◦ Sjukdomar ◦ Hälsa i miljömålsarbetet ◦ Vaccination ◦ Beredskap ◦ Vägledning för hantering av avvikelser ◦ Vårdhygien och resistens ◦ Söka blodverksamhet ◦ Objektsmitta • Ej verkställda beslut • Tandvård ◦ Anmälningssperioder ◦ Dentala material ◦ E-tjänst • Våldutsatta och sexhandel ◦ Individrapport ◦ Hedersvåld ◦ Kvartalsrapport ◦ Kvinnlig könsstympning ◦ Ändring av rapportör ◦ Prostitution och människohandel • Lex Maria ◦ Våld mot äldre ◦ Anmälan ◦ Våld i nära relationer ◦ Vårdpersonalens redogörelse • Äldre ◦ Socialstyrelsens utredning ◦ Avgifter ◦ Vårdens åtgärder ◦ Boende och stöd ◦ Exempel på lex Maria ◦ Demens ◦ Om lex Maria ◦ Stöd till anhöriga • Lex Sarah ◦ Våld mot äldre ◦ Allvarliga missförhållanden ◦ Äldres hälsa ◦ Anmälan ◦ Nationell värdegrund ◦ Skyldigheter ◦ Utreda Ansöka & rapportera • Legitimation, intyg och specialistkompetens ◦ Legitimation Denna sektion av Socialstyrelsens webbplats riktar riktar sig till ◦ Bevis, specialistkompetens yrkesverksamma i vård och omsorg och innehåller information hur du ◦ Bevis, Europaläkare ansöker om bidrag, legitimation, tillstånd etc. ◦ Dessa ingångar finns i denna sektion: Intyg, arbete utomlands • Blodverksamhet ◦ Förskrivningsrätt ◦ Ansöka om tillstånd ◦ För arbetsgivare ◦ Rapporteringskrav • Register ◦ Beställa data/statistik ◦ För uppgiftslämnare • Klassificering och koder • Tillstånd SoL och LSS ◦ Ladda ner ◦ Anmälningsskyldighet och tillståndsplikt ◦ Sök diagnoskod (ICD-10) ◦ Anmäla offentlig verksamhet ◦ Diagnoskoder ◦ Ansöka om tillstånd för enskild verksamhet ◦ Åtgärdskoder ◦ Söka verksamhet ◦ Koder Funktionstillstånd • Rikssjukvård ◦ NordDRG ◦ Om rikssjukvård ◦ Andra kodverk ◦ Nuläge • Ovanliga diagnoser ◦ Tillstånd ◦ Andra kunskapskällor ◦ Ansök om rikssjukvård ◦ Föreningar ◦ Så ser processen ut ◦ Nya och reviderade diagnoser • Statsbidrag ◦ Om databasen ◦ Aktuella statsbidrag ◦ Samhällets stöd ◦ Bidrag hiv/STI • Regelverk • Vävnadsinrättningar ◦ Lagar och förordningar ◦ Ansöka om tillstånd ◦ Handböcker ◦ Rapportera till Socialstyrelsen ◦ EG-direktiv ◦ Söka vävnadsinrättning ◦ SOSFS ◦ Omskärelse Regler & vägledning ◦ Privat vård • Riktlinjer Denna sektion av Socialstyrelsens webbplats riktar sig till yrkesverk- ◦ Nationella riktlinjer samma i vård och omsorg och innehåller lagtexter, evidensbaserade ◦ Försäkringsmedicinskt beslutsstöd riktlinjer och annan vägledning. Dessa ingångar finns i denna sektion: ◦ Andra rekommendationer • Föreskrifter & allmänna råd (SOSFS) • Terminologi ◦ Om SOSFS ◦ Aktuella terminologiarbeten ◦ Gällande författningar Utveckling & kvalitet ◦ Jämlik socialtjänst ◦ Jämställdhet mellan könen Denna sektion av Socialstyrelsens webbplats riktar sig till yrkesverk- ◦ Särskilda grupper samma i vård och omsorg och innehåller fakta, statistik och informa- • Hälsoinformatik tion om att utveckla och förbättra kvaliteten i vård och omsorg. ◦ Nationell informationsstruktur Dessa ingångar finns i denna sektion: ◦ Terminologi • Ekonomiska analyser ◦ Nationellt fackspråk ◦ Ekonomisk statistik • Patientsäkerhet ◦ Effektivitet och produktivitet ◦ Riskområden ◦ Resursfördelning och prioriteringar ◦ Vårdskademätningar ◦ Analysmetoder ◦ Förebygga ◦ Hushållens ekonomi ◦ Avvikelserapportering • Etik i socialtjänsten ◦ Analysera och agera ◦ Socialstyrelsens råd för etiska frågor ◦ Förbättra ◦ Om etik i socialtjänsten • Statistik • Evidensbaserad praktik ◦ Statistik efter ämne ◦ Om evidensbaserad praktik ◦ Statistikdatabas ◦ Metodguide ◦ Sveriges officiella statistik ◦ Bedömningsinstrument ◦ Beställa data/statistik ◦ Insatser ◦ För uppgiftslämnare ◦ Stöd till förändring • Tillsyn för god hälsa, vård & omsorg ◦ Lokala utbildningar ◦ Aktuell tillsyn • Indikatorer ◦ Anmäla felbehandling eller missförhållande ◦ Indikatorer tandvård ◦ Tillsynsrapporter ◦ God vård ◦ Vanliga iakttagelser ◦ Socialtjänst ◦ Om tillsyn • Jämlik hälsa, vård och omsorg • Öppna jämförelser ◦ Jämlik hälsa ◦ Hälso- och sjukvård ◦ Jämlik vård ◦ Barn och unga ◦ Ekonomiskt bistånd ◦ Detta står vi för ◦ Funktionsnedsättning ◦ Arbeta hos oss ◦ Äldreomsorg ◦ Organisation ◦ Missbruk och beroende ◦ Så arbetar vi ◦ Upphandlingar Övergripande ingångar ◦ Internationellt samarbete ◦ Kontakta oss Här hittar du ingångar som berör aktuellt, publicerat och övergripande ◦ Kris frågor om myndigheten Socialstyrelsen. • Pressrum Dessa ingångar finns i denna sektion: ◦ Presstjänsten • Blanketter ◦ Pressmeddelanden • Frågor och svar ◦ Söka i diariet • Nyheter ◦ Bildarkiv ◦ Konferenser ◦ Nyhetsarkiv ◦ Nyhetsbrev • Publikationer/webbutik ◦ Pressmeddelanden ◦ Om köp och beställningar ◦ Senast utgivna publikationer ◦ Senast utgivna publikationer ◦ Nytt i ditt län ◦ Broschyrer för allmänheten ◦ RSS ◦ Meddelandeblad • Om webbplatsen ◦ Våra stora rapporter ◦ Cookies • Socialstyrelsen i Almedalen ◦ Dölj ditt besök ◦ Etiska dilemman ◦ E-legitimation ◦ Patientsäkerhet ◦ RSS ◦ Placerade barn ◦ Sociala medier ◦ Psykisk sjukdom ◦ Sökhjälp ◦ Svininfluensan ◦ Tillgänglighet ◦ Äldreomsorg ◦ Webbkarta Från Internet 3 april 2011 • Om Socialstyrelsen Barnombudsmannen. BO • Vårt uppdrag ◦ Lag och förordning Barnombudsmannen / Startsidan ◦ Verksamhetsplan och regleringsbrev Webbkarta Barnombudsmannen / Webbkarta ◦ Strategier för kunskap och kommunikation ◦ Internationellt arbete • Organisation & personal Startsidan (sv) | Startpage (en) ◦ Kontakta oss ◦ Om Fredrik Malmberg • Kontakt ◦ Lediga tjänster • Webbkarta • Bakgrund • Inställningar English Om barnkonventionen • Pressrum • Sök • Hela konventionstexten • Frågor och svar • Faktultativa protokoll • Länkar • FN:s barnrättskommitté

Om Barnombudsmannen Använda barnkonventionen

• Pressrum • I kommuner ◦ Pressmeddelanden • I hälso- och sjukvården, i landstingen ◦ Pressbilder • I myndigheter och länsstyrelser • Hänt idag/Aktuellt • Pröva barnets bästa • Kalendern • Besluta och samarbeta • Debatt & krönikor ◦ Tips & råd om planering och beslut • Uttalanden • Skapa former för inﬂytande • Remissvar ◦ Tips & råd om inﬂytande • Skrivelser • Kartlägga, granska och uppfölja upp • Nyheter & reportage • Informera och utbilda • Nyhetsbrevet Lika värde Ha det bra hemma

• Diskriminering • Familj och föräldrar • Boende och vårdnad Säga vad du tycker • Jobbigt hemma

• Rätt till inflytande Må bra ◦ Inflytande i kommunen Delta i aktiviteter ◦ Inflytande i skolan ◦ Tio sätt att påverka Beställ/Ladda ner Få veta Vara den du är • Nyheter • Utbilda och informera • Adoption • Genomföra barnkonventionen • Förnamn och efternamn • Årsrapporter och fakta • Åldersgränser • Om rättigheterna... ◦ Lika värde Gå i skolan ◦ Säga vad du tycker ◦ Få veta • Skolan ◦ Vara den du är • Vem bestämmer vad i skolan? ◦ Gå i skolan • Mobbning ◦ Vara säker och trygg • Skolan ska arbeta mot mobbning ◦ Ha det bra hemma • Mobbning kan vara ett brott ◦ Delta i aktiviteter • Kollektiv bestraffning ◦ Må bra • Arkiv Vara säker och trygg

• Asylsökande barn Från Internet 3 april 2011 ◦ Sida Start - Sida - Styrelsen för internationellt Budget ◦ utvecklingssamarbete Så arbetar vi ▪ Viktiga områden för utveckling Webbplatsöversikt Sajtkarta - Sida - Styrelsen för ▪ Vårt arbete mot korruption internationellt utvecklingssamarbete ▪ Öppenhet och transparens ▪ Utvärdering på Sida • Om oss ◦ ◦ Organisation ◦ Jobba med bistånd ▪ GD-sekretariatet ▪ Lediga jobb ▪ Personalavdelningen ▪ Allmän ansökan ▪ Kommunikationsavdelningen ▪ Internationella tjänster ▪ Avdelningen för verksamhetsstyrning och intern ▪ Länkar till organisationer och företag som Sida service samarbetar med ▪ Avdelningen för tematiskt stöd ▪ Sommarjobb ▪ Avdelningen för verksamhetsutveckling ▪ Praktik på Sida ▪ Avdelningen för reform- och selektivt samarbete ▪ Externa annonsörer av lediga tjänster - viktig ▪ Avdelningen för konflikt- och information postkonfliktsamarbete ◦ ▪ Avdelningen för programsamarbete ◦ Stöd och stipendier ▪ Avdelningen för globalt samarbete ◦ Nyhetsarkiv ▪ Styrelsen ◦ Publikationsdatabas ▪ Rådet för forskningssamarbete • ◦ • Bistånd & utveckling ◦ Så styrs vi ◦ Detta är svenskt bistånd ▪ Förordning med instruktion ▪ Tre politiska prioriteringar ▪ Regleringsbrev och återrapportering ▪ Två sorters bistånd ▪ Policyer och strategier ▪ Sveriges biståndsländer ▪ Våra åtgärdsplaner ▪ En dollar om dagen ◦ ▪ Drygt 35 miljarder kronor ▪ Budgetstöd ▪ Visste du detta om ekosystem? ▪ Statistik bilateralt bistånd ◦ ▪ Svensk biståndshistoria ◦ Engagera dig ◦ ▪ Vanliga frågor ◦ Fem viktiga områden ▪ Utbildningar ◦ Internationellt samarbete ▪ Arbeta med bistånd ▪ Politik för global utveckling (PGU) ▪ Jobba som volontär ▪ Parisdeklarationen ▪ Gå med i en förening ▪ Millenniemålen ▪ Gör ett utbyte ▪ Bistånd via FN ▪ Praktik och stipendier ▪ Bistånd via EU ◦ ▪ Bistånd via Världsbanken ◦ Lärarhandledningar ◦ ▪ Värderingsövningar ◦ De svenska biståndsaktörerna ▪ EXIT - en film om trafficking ▪ Folkrörelser viktiga aktörer ▪ Transit - en film om hiv/aids ◦ ▪ Webbspel och handledning ◦ Globala utmaningar - visste du detta? ◦ ▪ Visste du detta om migration? ◦ Den svenska opinionen ▪ Visste du detta om klimatförändringar? ◦ Biståndets resultat ▪ Visste du detta om mänskliga rättigheter? ▪ Program och projekt ▪ Visste du detta om handel? ◦ ▪ Visste du detta om världsekonomin i • finanskrisen? • Länder & regioner ▪ Visste du detta om vatten? ◦ Afrika ▪ Visste du detta om urbanisering? ▪ Regionalt Samarbete ▪ Visste du detta om världens konflikter? ▪ Botswana ▪ Visste du detta om hungern i världen? ▪ Burkina Faso ▪ Visste du detta om läskunnighet? ▪ Burundi ▪ Demokratiska Republiken Kongo ▪ Laos ▪ Etiopien ▪ Mellanöstern ▪ Kenya ▪ Sri Lanka ▪ Liberia ▪ Vietnam ▪ Mali ▪ Västbanken och Gaza ▪ Moçambique ▪ Östtimor ▪ Namibia ▪ Översvämningarna i Pakistan ▪ Rwanda ◦ ▪ Sierra Leone ◦ Europa ▪ Somalia ▪ Region Europa ▪ Sudan ▪ Albanien ▪ Sydafrika ▪ Bosnien-Hercegovina ▪ Tanzania ▪ Centralasien ▪ Uganda ▪ Georgien ▪ Zambia ▪ Kosovo ▪ Zimbabwe ▪ Makedonien ▪ Utveckling- och biståndsgrafik ▪ Moldavien ◦ ▪ Polen ◦ Asien ▪ Ryssland ▪ Regionalt samarbete ▪ Serbien ▪ Afghanistan ▪ Turkiet ▪ Bangladesh ▪ Ukraina ▪ Burma ▪ Vitryssland ▪ Indien ◦ ▪ Indonesien ◦ Latinamerika ▪ Irak ▪ Regionalt samarbete ▪ Kambodja ▪ Bolivia ▪ Kina ▪ Colombia ▪ Guatemala ◦ Näringsliv ▪ Nicaragua ▪ Business for Development (B4D) ▪ Katastrofen på Haiti ▪ Samarbeten - förutsättningar ◦ ▪ Nya former för dialog och samverkan ◦ Utfasningsarbetet ▪ Vanliga frågor om Näringsliv ▪ Information om utfasningsarbetet ▪ Nätverk och mötesplatser ▪ Honduras ▪ Etiskt företagande i fattiga länder ▪ Indien ▪ Söka finansiering ▪ Indonesien ▪ Kurser och vidareutbildning ▪ Kirgizistan ▪ På gång ▪ Laos ◦ ▪ Mongoliet ◦ Civila samhället / organisationer ▪ Nicaragua ▪ Vad är det civila samhället? ▪ Peru ▪ Stöd till civila samhälls-organisationer ▪ Ryssland ▪ Resultat från Sidas samarbeten ▪ Sri Lanka ◦ ▪ Tadzjikistan ◦ Offentlig sektor ◦ ▪ Samarbete med offentlig sektor • ▪ Millenniekommuner • För samarbetsparter ▪ Kommunalt partnerskapsprogram ◦ Aktörssamverkan ▪ Planeringsbidrag för offentlig sektor ▪ Det här är aktörssamverkan ▪ EU-Twinning och TAIEX ▪ Så här arbetar vi med aktörssamverkan ▪ Resurser ▪ Exempel på aktörssamverkan ◦ ▪ Kontakta oss ◦ Forskare & universitet ▪ Aktuellt ▪ Forskning för fattigdomsbekämpning ▪ Söka bidrag ▪ Forskning som ger utdelning ◦ ▪ Ansöka om forskningsanslag ▪ Resurser ▪ Webbkurser ◦ ▪ Publikationer ◦ Samarbete i Östersjöregionen ▪ Utvärderingar ▪ Om samarbete i Östersjöregionen ▪ Kontakt ▪ Sök projektbidrag ◦ ▪ Miljö och Energi • ▪ Civil säkerhet • Kontakta oss ▪ Sociala och hälsofrågor ◦ Sida i Sverige ▪ Ekonomisk utveckling ▪ Karta till Sida Stockholm ▪ Sidas arbete med EU:s strategi för ▪ Karta till Sida Visby Östersjöregionen ▪ Karta till Sida Härnösand ▪ Smart Specialisation ◦ ▪ Baltic Business Arena ◦ Utlandsmyndigheterna ▪ Informationsmaterial ◦ Vanliga frågor ◦ ◦ För medier ◦ Upphandlingar ▪ Medieservice och presskontakt ▪ Så fungerar upphandlingar hos Sida ▪ Aktuella beslut ▪ Upphandlingar hos Sidas samarbetspartner ▪ Pressinbjudan ▪ Vanliga frågor om upphandlingar ▪ Sida i medierna ▪ Sida Procurement Guidelines ▪ Pressbilder ▪ Aktuella upphandlingar ▪ Sidas bildbank ◦ ▪ Debattartiklar ◦ Sida Partnership Forum ▪ Presslänkar ▪ Aktuellt ▪ Pressmeddelanden ▪ Kurser & seminarier våren 2011 ◦ ▪ Kurser & seminarier hösten 2011 ◦ På gång ▪ Mötesplats och arena ◦ Konferenser ▪ Vanliga frågor ▪ Avslutade konferenser Från Internet 3 april 2011 Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (SADEV) Start - SADEV Sitemap Sitemap - SADEV

• Om SADEV ◦ Vision, verksamhetsidé och uppdrag ◦ Styrdokument ◦ Lediga jobb ◦ Insynsrådet ◦ Kontakta oss ▪ Medarbetare ◦ RSS • Utvärdering ◦ Pågående utvärderingar ◦ Regeringsuppdrag • Publikationer ◦ SADEV Reports ◦ Evaluation Briefs ◦ Årsredovisningar ◦ Övriga • Nyheter & Press ◦ Nyhetslista ◦ Pressbilder • Statistikdatabas

Från Internet 3 april 2011 byggnader. Stadshus. Kommunalhus. Landstingshus. 72414 7952-7956 Sociala miljöer o verksamheter i Byggnader för tull, skattemyndigheter och ämbetsverk med finansiella fysiska miljöer. uppgifter. 72515 Domstolsbyggnader. Rådhus. Tingshus. Arkivbyggnader. 72516 Posthus. Telebyggnader. 72517 Residensbyggnader. Länsresidens. Landsstatshus. Tjänstebostäder. Olika sociala miljöer och sociala verksamheter med anknytning 72518 Militära byggnader. Kaserner. 725188 Polishus. 72519 Övriga till byggda miljöer enligt 722-726: offentliga byggnader. 725191 Brandstationer. 725192 Bårhus. 725193 Byggnader för vattenverk, avloppsverk och vattenreningsverk. 725194 7952 Olika sociala miljöer med anknytning till fysiska Toaletter för allmänheten. Sanitära anläggningar. 725198 forntidsmiljöer Elektricitetsverk. Motsvarande byggda miljöer se 722 Verksamheter: 7953 Olika sociala miljöer med anknytning till fysiska bl a polisväsendet: O Polisverksamheter, organisation , personal o d. O medeltidsmiljöer.(ca 300-1400). Polisens övervakning av allmän ordning och säkerhet. O Övervakning Motsvarande byggda miljöer se 723 av moralen, fylleri, narkotikahantering, spelklubbar porrklubbar etc. O Allmän säkerhet. O Trafikpolis. 7954 Olika sociala miljöer med anknytning till Nya tidens fysiska (SAB Oepb . DK 351.7, 351.8) miljöer. Motsvarande byggda miljöer se 724 79552 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till merkantila byggnader, affärshus, kontorshus. 7955 Olika sociala miljöer och verksamheter med anknytning till Byggnader: offentliga byggnader och affärs-och industribyggnader o d. 72521 Butiksbyggnader. Varuhus. Stormarknader. 72522 Byggnader Bl a polis och kriminalvård. Motsvarande byggda miljöer se 725. med bostäder samt butiker, kontor o.dyl.72523 Kontorshus. 72524 De ekonomiska verksamheterna ingår vanligen i 61/69 Bankbyggnader. 72525 Börshus. Byggnader för handels- o hantverksorganisationer. 72526 Saluhallar. 72527 Salutorg. 72529 Övriga merkantila byggnader 79551 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till Offentliga byggnader. Förvaltningsbyggnader. Byggnader: 79553 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till 72511 Riksdagshus. Parlamentsbyggnader. 72512 Ministerier. transport-och kommunikationsväsen. Kanslihus. Byggnader för utländska beskickningar. 72513 Kommunala Byggnader: 72531 Järnvägsstationer. Tunnelbanestationer. Godsmagasin. Övriga byggnader för spårbunden trafik.Verkstäder. Stallar. 72534 Byggnader d. O Fångvårdsanstalter. O Fängelsesystem. Ordningsregler. för hamnändamål. Färjelägen.Varv. Dockor. Fyrtorn. 72535 Lagerhus. Fängelsevård. O Fängelsepersonal. O Straffverkställighetens olika Kylhus. 72536 Silobyggnader. 72538 Byggnader för vägtrafik. 725381 grader. Enskild cell. Straffmildring. O Brottsförebyggande Garage och parkeringshus. 725382 Verkstäder. 725383 verksamhet. Tvättanläggningar. 725384 Bensinstationer. 725388 Busstationer. (SAB Oeq. DK 343.8 ) 72439. Flygplatsbyggnader. Hangarer. 79557 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till 79554 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till restauranger, serveringsställen, badinrättningar, parkbyggnader. industribyggnader, fabriker, verkstäder, lantbruksbyggnader. Byggnader: Byggnader: 72571 Restauranger. Barer. Konditorier. Kiosker o.dyl. 72573 O Byggnader för lantbruk, sädesmagasin, stallar, ladugårdar o dyl till Badanläggningar. Saunas. 72574 Simhallar. Friluftsbad. 72575 verksamheterna 63. O Byggnader för energiförsörjning, kraftverk o d Badortsbyggnader. Kasinon o.dyl. 72576 Byggnader i parker. till verksamheter i 644 . O Byggnader för tillverkningsverksamheter i Paviljonger o.dyl. 66/69. 79558 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till fritid, 79555 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till underhållning och sport. sjukhus, vårdhem, ålderdomshem, barnhem o d. Byggnader: Byggnader: 72581 Konserthus. Konsertsalar. 72582 Teaterbyggnader mm. 725821 72551 Sjukhus. Lasarett. Kliniker. Barnbördshus.Vilohem. Sanatorier. Operahus. 725822 Övriga teatrar.Friluftsteatrar. 725823 Musikkafeer. 72552 Mentalsjukhus. 72553 Anstalter för psykiskt utvecklingsstörda. Varieteer. Danssalonger o.dyl. 725824 Biografer. 725826 Byggnader 72554 Blindinstitut. Dövstumsinstitut.72555 Vårdhem för för sport. Cirkusbyggnader. Stadions. 72583 Samlingslokaler. rehabilitering. 72556 Alderdomshem. Pensionärshem. Gästhem. 72557 Föreläsningslokaler. Konferenslokaler.72584 Biljarder. Kägelbano. Barnstugor. Barnhem. 72559 Djursjukhus. Bowlingbanor. 72585 Gymnastikbyggnader. Inomhusarenor. 72586 Byggnader och anläggningar för vinter- och issport, cykel- och 79556 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till motorsport. 72587 Byggnader och anläggningar för vattensport. fängelser od.Byggnader: Båthus. 72586 Ridhus. Trav- och galoppbanor. 72589 Övriga 72561 Fängelser. 72563 Korrektionsanstalter för vuxna. 72564 idrottsanläggningar och detaljer till sådana t.ex. läktare. Uppfostringsanstalter för minderåriga. Skyddshem. 72565 Alkoholistanstalter. 79559 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till Verksamheter diverse offentliga byggnader. bl a krininalvårdsverksamheter o d: O Kriminalvårdens organisation o Byggnader: 72591 Utställningsbyggnader. 72592. Provisoriska och flyttbara utställningsbyggnader. 72594 Monument. Obelisker. Fontäner o.dyl. Rikspolisstyrelsen 72595 Brobyggnadsverk ur gestaltningssynpunkt. 72596 Stadsportar. Rikspolisstyrelsen - Om Polisen - www.polisen.se Stadsmurar. Vallar. Inhägnader Webbplatskarta Webbplatskarta - www.polisen.se

7956 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till död, begravning och religion. Se även 20/29. • Start Byggnader : 7261 Hednatempel. Helgedomar. 7262 Moskeer. Minareter. 7263 Synagogor. 7264 Kapell. 7265 Kyrkor. 7266 Katedraler. Domkyrkor. • Aktuellt 7267 Kloster. Icke-kristna kloster. Lamakloster o.dyl. 7268 Begravningskapell. Krematorier. Kolumbarier. Mausoleer. Gravvårdar. ◦ Nyheter 7269 Övriga kyrkliga byggnader. Biskopssäten. Prästgårdar.Byggnader ▪ Nyheter hela landet vid vallfartsorter. ◦ Händelser Verksamheter bl a: ▪ Händelser i hela landet O Begravning. O Kremering. Eldbegängelse. Likbränning. O ▪ Tidigare händelser Balsamering. Mumier. Dödsmasker. O Likvaka. O Sorg. O ◦ Pressmeddelanden Begravningsseder. Sorgetåg. Dödsdanser. Dödsklagan. Offer. Gravöl. ▪ Pressmeddelanden hela landet (Praktiska verksamheter ingår i 614). Religiösa verksamheter ingår ◦ Ledare och debattartiklar huvudsakligen i 20/29. ▪ Från polismyndigheterna (SAB del Mz, se även 2. DC, DK 393) ◦ Lediga jobb ▪ Libris/SAB: Lediga jobb i hela landet ▪ Lediga jobb inom IT Ohd Emigration och immigration . (Även 7951 oh 7958) ▪ Lediga jobb internationellt (DC, DK delar av 39 mm) ◦ Nyhetsbrev (DK 351.7, 351.8) ▪ Mars 2011 (DK 343.8 ) ▪ Februari 2011 ▪ Januari 2011 ▪ November 2010 ▪ Oktober 2010 ▪ Statistik ▪ September 2010 ▪ Polisens personal ▪ Juni 2010 ▪ Trafik ▪ Maj 2010 ▪ Strategier ▪ April 2010 ▪ Verksamhetsplaner ◦ Prenumeration ▪ Årsredovisningar ◦ Prenumerera genom RSS ▪ Översättningar - engelska ◦ Rapporter och publikationer ◦ Hjälp Polisen ▪ Budgetunderlag ◦ Trafikövervakning ▪ Författningar och lagar ▪ Trafikövervakning hela landet ▪ Författningssamling - FAP-nummer ◦ Aktuella upphandlingar ▪ Författningssamling - RPSFS-nummer ▪ Tilldelningsbeslut ▪ Informationsmaterial • Service ▪ Rapporter ▪ Brott i nära relationer ◦ Pass och nationellt id-kort ▪ Brottsförebyggande ▪ Fakta om pass/nationellt id-kort ▪ Brottsofferarbete ▪ Hitta passexpedition ▪ Narkotika ▪ Provisoriskt pass ▪ Organiserad brottslighet ▪ Under 18 år ▪ Trafik ▪ Blanketter - pass ▪ Övriga rapporter/utredningar ▪ Gränskontroll inom Schengen ▪ Regeringsuppdrag, beslut ▪ Förlorat eller upphittat pass ▪ Remissvar ▪ Frågor och svar om pass, nationellt id-kort, ▪ Remissvar 2010 legitimation ▪ Remissvar 2009 ◦ Hittegods - förlorat och upphittat ▪ Remissvar 2008 ▪ Här hanteras hittegods ▪ Remissvar 2007 ▪ Upphittade djur ▪ Remissvar 2006 ▪ Frågor om hittegods ◦ Registerutdrag ◦ Olika typer av brott ▪ Information om registerutdrag ▪ Bedrägerier ▪ Registerkontroll, skola ▪ Brott i nära relationer ◦ Blanketter ▪ Brott mot barn ▪ Farligt gods ▪ Cykelstöld ▪ Fartyg/båt ▪ Djur ▪ Ordningsvakt/bevakningsföretag ▪ Frågor och svar om djur ▪ Pass ▪ Hatbrott ▪ Polisutbildningen ▪ Hedersrelaterat brott ▪ Registerutdrag ▪ Hot eller ofredande ▪ Sprängning ▪ Id-handlingar, kort och nycklar ▪ Tillstånd ordningslagen ▪ Inbrott ▪ Vapen ▪ Mobiltelefon ▪ Vapenhandel ▪ Motorfordon ▪ Övriga blanketter ▪ Sexualbrott ◦ Tillstånd ▪ Skadegörelse eller klotter ▪ Tillstånd enligt ordningslagen ▪ Ung och utsatt för brott ▪ Fyrverkerier ▪ Barn och utsatt för brott ▪ Loppmarknad ▪ Stödcentrum för unga brottsoffer ▪ Lotterier ▪ Våga vittna ▪ Här ansöker du om tillstånd ◦ Gör en anmälan ▪ Avgifter ▪ Polisanmälan via internet ◦ Gör en anmälan ▪ Frågor och svar ◦ Polisstationer ▪ Säkerhet vid internetanmälan ◦ Gör så här vid en krissituation ▪ Frågor om polisanmälan ▪ Ändring av polisanmälan • Utsatt för brott ▪ Vad händer efter polisanmälan ◦ Rättskedjan ▪ Hitta rätt myndighet ▪ Kontakt angående böter ◦ Stöd och hjälp ◦ Demonstrationer ▪ Om du behöver skydd ◦ Misstänkt, gripen, anhållen eller häktad ▪ Besöksförbud ◦ Olika typer av brott ▪ Skyddade personuppgifter ◦ Ordningsvakter/väktare ▪ Personsäkerhetsprogrammet ▪ Ordningsvakter ▪ Juridisk rådgivning ▪ Blanketter ▪ Ersättning och skadestånd ▪ Befogenheter ◦ Undvik och förebygg brott ▪ Krav ▪ Grannsamverkan ▪ Utbildning ▪ Så skyddar du dig mot olika brott ▪ Lagar och föreskrifter ▪ Bilstölder och inbrott i bilar ▪ Uniform för ordningsvakter - frågor och ▪ Bostadsinbrott svar ▪ Båtstölder och inbrott i båtar ▪ Väktare ▪ Cykel-, moped- och mc-stölder ▪ Bevakningsverksamhet ▪ Dator/IT ◦ Rikspolisstyrelsens författningssamling ▪ Fickstölder och bagagestölder ▪ Författningssamling - RPSFS-nummer ▪ Klotter ▪ Författningssamling - FAP-nummer ▪ Rån i handeln ◦ Tillstånd ◦ Trafik och fordon • Lagar och regler ▪ Fordon ▪ Mopeder ▪ ◦ Alkohol Studentflak ▪ ◦ Böter Körkort ▪ ▪ Betalning av böter Trafik ▪ ▪ Dagsböter, penningböter Rattfylleri ▪ ▪ Överklaga böter Trafikböter ▪ ▪ Böter - frågor och svar Trafiksäkerhetskameror ▪ Viltolyckor ▪ Statens kriminaltekniska laboratorium ▪ Vinterdäck ▪ Polismuseet ◦ Vapen ▪ Polisen som arbetsplats ▪ Skjutvapen ▪ Polisens systematiska chefs- och ▪ Vapenlicens ledarutveckling ▪ Införsel/utförsel av skjutvapen ◦ Så arbetar Polisen ▪ Knivar och andra farliga föremål ▪ Brottsförebyggande arbete ▪ Blanketter - vapen ▪ Brottsutredning ▪ Blanketter - vapenhandel ▪ Krisarbete ▪ Vapen - frågor och svar ▪ Gör så här vid en krissituation • Om Polisen ▪ Polisens arbete vid större händelser ▪ Polisens krisberedskap ▪ Olika typer av brott ◦ Kontakta oss ▪ Bedrägerier ◦ Polisen i ditt län ▪ Bilbrott ◦ Polisen i Sverige ▪ Bostadsinbrott ▪ Uppdrag och mål ▪ Brott i nära relationer ▪ Så styrs polisen ▪ Brott mot barn ▪ Så används pengarna ▪ Brott på internet ▪ Så granskas Polisen ▪ CBRNE-händelser ▪ Internutredningar ▪ Ekonomisk brottslighet ▪ Prioriterade områden ▪ Fickstölder och bagagestölder ▪ Polisens värdegrund ▪ Fotbollshuliganism ▪ Organisation ▪ Grov organiserad brottslighet ▪ 21 polismyndigheter ▪ Hatbrott ▪ Rikspolisstyrelsen ▪ Hedersrelaterade brott ▪ Rikskriminalpolisen ▪ Langning av alkohol ▪ Säkerhetspolisen ▪ Miljöbrott ▪ Polishögskolan ▪ Mängdbrott ▪ Livvakter ▪ Människohandel ▪ Nationella insatsstyrkan ▪ Narkotikabrott ▪ Närpolisen ▪ Penningtvätt ▪ Piketen ▪ Sexualbrott ▪ Polisflyget ▪ Sexuella övergrepp mot barn och ▪ Polisrytteriet barnpornografibrott ▪ Riksmordkommissionen ▪ Skadegörelse - klotter ◦ Internationellt samarbete ▪ Skattebrott ▪ Polisens utlandsstyrka ▪ Terrorism ▪ Utvecklingssamarbete ▪ Trafikbrott ▪ Sambandsmän PTN - Polis Tull i Norden ▪ Ungdomsbrott ▪ Samarbete inom EU ▪ Polisens arbetssätt ▪ Forum för polischefer i EU, PCTF ▪ Försvunna personer ▪ Lissabonfördraget ▪ Nationella taktiker ▪ Stockholmsprogrammet ▪ Radiokommunikation ▪ Europol ▪ Skydd för hotade ▪ Europeiska polisakademin, CEPOL ▪ Specialkompetenser ▪ Frontex ▪ Beredskapspolisen ▪ Gränsfonden ▪ Bombskydd ▪ EU-finansieringsprogram ▪ Dialogpolisen ▪ Rådsarbetsgrupper ▪ Finanspolisen ▪ Interpol ▪ Fjällräddarna ▪ Schengensamarbetet ▪ Gärningsmannaprofilgruppen ▪ Östersjösamarbetet ▪ Hundförare ◦ Bli polis ▪ ID-kommissionen ◦ Lediga jobb ▪ Krigsbrottskommissionen ▪ Kriminaltekniker Från Internet 3 april 2011 Brottsförebyggande rådet. ◦ Press ▪ Brå - Brottsförebyggande rådet - Startsida Pressmeddelanden ▪ Pressbilder Webbkarta ▪ Ledningsgrupp (utomhus) Brå - Brottsförebyggande rådet - Webbkarta ◦ Tidskriften Apropå ◦ Publikationer Startsida | Statistik | Brottslighet | Lokalt arbete | Forskning och ▪ Stående order utvärdering ▪ • Startsida Försäljnings- och leveransvillkor ▪ Alternativa format ◦ Om Brå ◦ Remissvar ▪ Verksamhet ◦ Kalender ▪ Organisation ◦ Kontakta oss ▪ Insynsråd ▪ Medarbetare ▪ Vetenskapligt råd ▪ Hitta rätt myndighet ▪ Enheter ▪ Synpunkter och frågor ▪ Medarbetare • Till toppen av sidan ▪ Kris och säkerhet ▪ Pågående projekt ▪ Medarbetare • Statistik ▪ Lediga arbeten ▪ Tillsatta arbeten ◦ Anmälda brott ▪ Upphandlingar ◦ Uppklarade brott ◦ Nyheter ◦ Misstänkta personer ▪ Kommentaren ◦ Personer lagförda (dömda m m) för brott ▪ Omvärldsnyheter ◦ Personer lagförda (dömda m m) för narkotikabrott ▪ Nyhetsbrev ◦ Kriminalvård ▪ Prenumerera ◦ Återfall i brott ▪ RSS ◦ Hatbrott ▪ Anmälda ▪ Jämförelser över tid ▪ Uppklarade ▪ Misstänkta personer ▪ Målsägande ▪ Läs mer om misstänkta personer ▪ Misstänkta personer ▪ Jämförelser över tid ▪ Tidigare brottslig belastning ▪ Personer lagförda för brott ▪ Utsatthet för hatbrott ▪ Läs mer om personer lagförda för brott ▪ Tidigare år ▪ Jämförelser över tid ▪ Resultat 2008 ▪ Personer lagförda för narkotikabrott ▪ Resultat 2007 ▪ Läs mer om personer lagförda för ▪ Resultat 2006 narkotikabrott ◦ Utsatthet för brott och otrygghet ▪ Jämförelser över tid ▪ Utsatthet för brott ▪ Kriminalvård ▪ Otrygghet och oro för brott ▪ Läs mer om kriminalvård ▪ Förtroende för rättsväsendet ▪ Jämförelser över tid ▪ Kontakter med rättsväsendet ▪ Återfall i brott ▪ Tidigare år ◦ Nyheter ▪ Resultat 2009 ◦ Publicerat ▪ Resultat 2008 ▪ Publiceringsplan ▪ Resultat 2007 ▪ Statistikpublikationer ▪ Resultat 2006 ▪ Äldre publikationer ◦ Sveriges officiella statistik ▪ Läsanvisningar till statistiktabellerna ◦ Statistikens innehåll och uppbyggnad ▪ Redovisningen av brott i ▪ Anmälda brott statistiktabellerna ▪ Läs mer om statistiken över anmälda ▪ Att jämföra olika statistikområden brott ▪ Tabellkatalog ▪ Jämförelser över tid ▪ Strukturerad information om brott ▪ Uppklarade brott ◦ Tolka statistiken ▪ Läs mer om uppklarade brott ▪ Att tänka på när statistiken tolkas ▪ Faktisk och registrerad brottslighet • Brottslighet ▪ Offer-, spanings- och ingripandebrott ▪ Benägenhet att anmäla ◦ Olika typer av brott ▪ Statistikens uppbyggnad ▪ Bedrägerier och bidragsbrott ▪ Olika kvalitetsproblem ▪ Bilbrott ▪ Skillnader i statistiken för anmälda brott ▪ Bostadsinbrott ▪ Brottslighetens nivå ▪ Butiksstöld och snatteri ▪ Brottslighetens struktur ▪ Cykelstöld ▪ Brottslighet över tid ▪ Dödligt våld ▪ Brottslighet på lokal nivå ▪ Ekonomisk brottslighet ▪ Läs mer om brottslighet på lokal nivå ▪ Hatbrott ▪ Uppklaringsprocent ▪ Knivbrott ▪ Gärningsmän ▪ Miljöbrott ▪ Flödet inom rättsväsendet ▪ Misshandel ▪ Internationella jämförelser ▪ Misshandel mot barn ▪ Svårigheter med internationella ▪ Misshandel mot kvinnor jämförelser ▪ Narkotikabrott ▪ Särskilda brottstyper ▪ Rattfylleri ◦ Specialbeställningar ▪ Rån ◦ Andra källor/länkar ▪ Sexualbrott ▪ Annan statistik om brottslighet ▪ Skadegörelse ▪ Offerundersökningar ▪ Övergrepp i rättssak ▪ Undersökningar om självdeklaration ◦ Utsatt för brott ▪ Exempel på studier ◦ Vem blir kriminell? ◦ Kontakta oss ▪ Tidiga insatser • Till toppen av sidan ◦ Hitta rätt myndighet ▪ Vem gör vad i rättsväsendet? ◦ Frågor och svar • Till toppen av sidan ▪ Våren 2004 ▪ Hösten 2003 ▪ Våren 2003 ▪ • Lokalt arbete Slutrapporter ekonomiskt stöd ▪ Barn ◦ Nyheter ▪ Ungdomar ▪ Artikelarkiv ▪ Skolan ▪ Kalender ▪ Klotterförebyggande ▪ Månadsbrev ▪ Föräldrastöd ▪ ▪ Mäns våld mot kvinnor ▪ Loopen ▪ Näringslivet ◦ Agera mot organiserad brottslighet ▪ Trygg miljö ▪ ▪ Information och utbildning ◦ Ekonomiskt stöd ▪ Alla slutrapporter samlade ▪ Beviljade ansökningar ◦ Brottsförebyggande metoder ▪ Projekt och utvecklingsstöd hösten 2010 ▪ Belysning ▪ Projekt och utvecklingsstöd våren 2010 ▪ Förebygg mobbning ▪ Projekt och nätverksträffar hösten 2009 ▪ Grannsamverkan ▪ Projekt och nätverksträffar våren 2009 ▪ Kom igång med grannsamverkan ▪ Projekt och nätverksträffar hösten 2008 ▪ Forskning om grannsamverkan ▪ Nätverksträffar våren 2008 ▪ Dokumentation ▪ Projektstöd 2007 ▪ Kameraövervakning ▪ Utvecklingsstöd 2007 ▪ Artiklar från Brå om kameraövervakning ▪ Hösten 2006 ▪ PPT-presentationer om ▪ Våren 2006 kameraövervakning ▪ ▪ Hösten 2005 Klotterförebyggande ▪ ▪ Våren 2005 Medling vid brott ▪ ▪ Hösten 2004 Medling leder ofta till avtal ▪ Minska bilbrott Ekobrottsmyndighetens webbplats. ▪ Trygghetsvandringar ◦ Arbeta systematiskt Ekobrottsmyndigheten ▪ Bilda ett lokalt råd ▪ Organisera arbetet • Om oss ▪ Starta ett brottsförebyggande projekt ◦ Organisation ▪ Identifiera och beskriv problemet ◦ Vision ◦ Utvärdera ◦ Strategisk inriktning ◦ Uppföljning och prognos - LUPP ◦ Myndighetsstyrning ◦ Idéskrifter ◦ Budgetunderlag ◦ Råd för framtiden ◦ Årsredovisning ◦ ECPA - brottsförebyggande tävling ◦ Våra upphandlingar ◦ Kontaktlista till lokala brottsförebyggande råd ◦ Arbeta hos oss ▪ Utskriftvänlig lista i excel ◦ Möt våra anställda ◦ Kontakta oss ◦ Informationsmaterial ▪ Om enheten ◦ Offentlighetsprincipen ◦ ◦ Vanliga frågor • Till toppen av sidan ◦ Ordlista ◦ Lättläst • Forskning och utvärdering ◦ Länkar ◦ Forskning och utveckling ◦ Kontakta oss • Vårt arbete ◦ Ekonomisk och organiserad brottslighet ◦ Så här arbetar Ekobrottsmyndigheten ◦ Utvärderingar ◦ • Till toppen av sidan Brottsförebyggande ◦ Brottsutbytesenheten • Skolportalen brottsrummet.se ◦ Samverkan Till toppen av sidan ◦ Utbildning ◦ Forskning om ekobrott Senast uppdaterad: 2005-02-25 Från Internet 3 april 2011 • Lag och rätt Kriminalvården. ◦ Brottsrubriceringar Startsida - Kriminalvården ◦ Brottsutbyte ◦ EU-bedrägerier Webbkarta ◦ Näringsförbud Webbkarta - Kriminalvården ◦ Rådgivningsförbud ◦ Överprövningar Fängelse ◦ En modernare rättegång Våra anstalter Om fängelse ◦ Hitta rätt myndighet Säkerhetsklass A-E ◦ Böcker Arbete, klientutbildning och behandling • Dokument Kvinnor i fängelse ◦ Styrdokument Unga i fängelse ◦ Budgetunderlag Fotboja ◦ Årsredovisning Arbetet mot narkotika ◦ Rapporter ADHD-projekt ◦ Remisser och yttranden Utslussning ◦ Omvärlds- och hotbildsanalyser Handlingsplan för kontroll av behandlingshem ◦ RUBICON Livstidsstraff Rymningar ◦ För revisorer Information om JO-anmälningar • Press KrimProd ◦ Nyheter Till dig som är anhörig ◦ Pressmeddelanden När man har dömts ◦ Bildarkiv Var är den intagne? Ankomsten Barn Besök Droger Från Internet 3 april 2011 Ekonomi Fotboja Fritid Arbetet mot narkotika Inför frigivningen Till dig som är anhörig Kontroll och säkerhet Ekonomi Permission Fotboja Religion Förklaring av påföljden Röstning Lekmannaövervakare Telefon & brev Personutredning Sjukvård Yttranden Sysselsättning Inför frigivningen från anstalt Utbildning Sekretess Visionsrum Hjälp att ordna bostad, arbete eller vård Överklaga ett beslut Träffa andra i liknande situation Till respektive fängelse Mer att läsa Träffa andra i liknande situation Till våra frivårdskontor Mer att läsa Något du inte fått svar på? Något du inte fått svar på? Frivård Om frivård Häkte Våra frivårdskontor Om häkte Personutredningar och yttranden Våra häkten Skyddstillsyn Restriktioner Samhällstjänst Uppsökande verksamhet Kontraktsvård Från gripande till verkställbar dom Villkorlig frigivning Arbetet mot narkotika Lekmannaövervakare Självmord (suicid) Verkställighetsplan Till dig som är anhörig Fotboja Varför blir man häktad? Övervakningsnämnd Var är den häktade? Doms befordran Ankomsten Krami Advokat/försvarare Arbete, klientutbildning och behandling Barn Besök Sjukvård Besöksgrupper Sysselsättning Ekonomi Telefon & brev Från gripande till verkställbar dom Tolk Mat Uppsökare Religion Överklaga ett beslut Restriktioner Vad händer om du blir dömd? Röstning Fängelse Sjukvård Gå i fängelse Sysselsättning Ankomsten Telefon & brev Barn Tolk Besök Mer att läsa Droger Till respektive häkte Ekonomi Träffa andra i liknande situation Fotboja Vad händer sedan? Fritid Något du inte fått svar på? Kontroll och säkerhet Klient Permission Häkte Religion Varför blir man häktad? Röstning Ankomsten Telefon & brev Barn Sjukvård Besök Sysselsättning Ekonomi Utbildning Fängelsedom sedan tidigare Visionsrum Gemensamhet Överklaga ett beslut Kontroll och säkerhet Mer att läsa Personuppgifter och sekretess Frivård Religion Ekonomi Restriktioner Förklaring av din påföljd Röstning Hjälp att ordna bostad, arbete eller vård Inför frigivningen från anstalt Rymningar Lekmannaövervakare Samhällstjänst Personutredning Sexualbrott Yttranden Självmord Åtgärder vid misskötsamhet Skyddstillsyn Till dig som är anhörig Transporter Ungdomar i fängelse Urinprov Jobba hos oss Utländska medborgare och invandrare? Lediga jobb Utslussning Några av våra yrken Villkorlig frigivning Lämplig bakgrund Våldsbrott Utbildning Övervakare Arbetsgivaren/ arbetsplatsen Arkiv Medarbetarintervjuer Övriga rättsväsendet Filmen Ett jobb hos oss Statistik Behandlingsprogram Medier Fotboja Nyheter Frivård Nyhetsarkiv Fängelse Pressinbjudningar Häkte Pressbilder Kontraktsvård Remissvar Kostnader, lön och sysselsättning Statistik Kvinnor i fängelse Faktablad Livstidsdömda Almedalsveckan Mat Tidningen Runtikrim Missbrukare Om Kriminalvården Permissioner Mål och medel Personutredningar och yttranden Ekonomi Restriktioner Vision Statsbidrag Sanctions Organisation Remand Insynsrådet Remand prison in general Transporttjänsten Prison Övervaknings-nämnderna Escapes and leaves Styrdokument A day in prison Lagar, föreskrifter Clients in prison Preskriptionstider Control & security Vision Treatment programs Forskning och utveckling Client information Remissvar When you arrive at the institution Miljö Barn Internationellt Besök Frågor och svar Droger Rättskedjan Ekonomi Myndighetssamverkan Fotboja Länkar Fritid Historisk utställning Inför frigivningen Kontroll och säkerhet Permissioner Publikationer Var är den intagne? Behandlingsprogram Telefon & brev Barn till klienter Religion Narkotika Sjukvård Jobba hos oss Sysselsättning Ekonomi Överklaga ett beslut Rapporter Prison and Probation service FoU-rapporter Non-custodial care För klienterna Contract treatment Faktablad Community service Statistik Intensive supervision Tidningen Runtikrim Transport service English Organisation and employees Crime and punishment Documents Från Internet 3 april 2011 Youth and crime Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Box 22523, 104 22 Stockholm Tfn 08 - 617 98 00 Arbetsområde: Nämnden utövar tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter samt över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.

Åklagarmyndigheten Box 5553, 114 85 Stockholm Tfn 08 - 453 66 00 Arbetsområde: Åklagarnas uppgift är att leda förundersökningen av ett brott, att besluta om åtal ska väckas och att föra talan i domstolen.

Forum för levande historias webbplats Forum för levande historia är en myndighet som har ett nationellt uppdrag att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Forum för levande historias mål är att stärka människors vilja att verka för allas lika värde och rättigheter.

Statens institutionsstyrelse (SiS) Statens institutionsstyrelse ansvarar för tvångsvård av unga och vuxna på särskilda institutioner. 7957 Undervisning o d. Skolverket Startsida - Skolverket Webbkarta Webbkarta - Skolverket Libris/SAB: E Uppfostran och undervisning Förskola & skola E:b Uppfostran och undervisning: forskning Förskoleverksamhet E:bf Organisationer och institutioner Skolbarnsomsorg E:d Uppfostran och undervisning: teori och filosofi Förskoleklass E:k Uppfostran och undervisning: historia Grundskola E:oa Uppfostran och undervisning: sociologi Sameskola Ea Pedagogik Specialskola Eh Uppfostran i hemmiljö Särskola Em Undervisningsväsen (ej högskolor) Gymnasieskola Ep Högskolor Vuxenutbildning Et Ungdomsvårdsskolor Dansarutbildning Eu Elever med särskilda behov Aktuella reformer Ev Folkbildning Fristående skolor Ex Yrkesval Utbildning utomlands (DC, DK 37) Funktionsnedsättning Karta över utbildningssystemet Inflytande och delaktighet Skoladresser Lagar & regler Skollagen Läroplaner Förordningar Programmål Föreskrifter Allmänna råd SKOLFS Nya SKOLFS Övriga lagar Statistik & analys Fristående skolor Statistik Tolkning och vägledning Analyser och utvärderingar Kursplaner & betyg Läget i svenska skolväsendet Kursplaner & betygskriterier Internationella studier Läroplaner Månadens tal Om betygssystemet Om oss Obligatoriska skolan Vad gör Skolverket? Frivilliga skolan Frågor och svar Bedömningsexempel Lediga jobb Betygsdokument Skolverkets upphandlingar Referensram för språk Våra webbplatser Internationellt Publicerat Frågor och svar Krishantering Reportage Kontakta oss Prov & bedömning Om Skolinspektionen Nationella prov Bedömningsstöd Senast granskad: 2 februari 2005 Rapporter, reportage & filmer Frågor och svar Utveckling & bidrag Skolans värdegrund Ämnesutveckling Ämnesövergripande frågor Lärarlegitimation Ledning Kvalitetsarbete Hälsa Statsbidrag Forskning It i skolan Från Internet 3 april 2011 ▪ Skolinspektionen Startsida - Skolinspektionen Frågor och svar ▪ Skolenkäten - flera språk Webbkarta Webbkarta - Skolinspektionen ▪ Vanliga brister ▪ Snabbtesta din skola ▪ Detta bedömer vi • Tillsyn & granskning ▪ Kommunal förskoleverksamhet ◦ Alla elever ska kunna nå målen ▪ Kommunal skolbarnsomsorg ◦ Senaste beslut ▪ Kommunal förskoleklass och grundskola ▪ Beslut mars 2011 ▪ Kommunal gymnasieskola ▪ Beslut februari 2011 ▪ Kommunal vuxenutbildning ▪ Beslut januari 2011 ▪ Kommunal huvudman ▪ Beslut december 2010 ▪ Fristående förskoleklass och grundskola ▪ Beslut november 2010 ▪ Fristående gymnasieskola ▪ Beslut oktober 2010 ▪ Obligatorisk särskola ◦ Övergripande rapporter ▪ Regelbunden tillsyn i Göteborg ◦ Vägledning ▪ Regelbunden tillsyn i Malmö ▪ Nya skollagen ▪ Tillsynsbeslut Malmö ▪ Särskilt stöd ▪ Statistik regelbunden tillsyn ▪ Pedagogisk ledning ▪ Regelbunden tillsyn 2009 ▪ Normer och värden ▪ Regelbunden tillsyn 2008 ▪ Kunskap, betyg och bedömning ▪ Förskoleverksamhet ▪ Särskilda frågor ▪ Skolbarnsomsorg ▪ Avgifter ▪ Grundskola ▪ Drogtester ▪ Gymnasieskola ▪ Skolavslutningar ▪ Vuxenutbildning ◦ Regelbunden tillsyn ◦ Flygande tillsyn ▪ Så går tillsynen till ▪ Idrott och hälsa ▪ Skolenkäten ▪ Skolbeslut ◦ Riktad tillsyn ▪ Exempel: Betygskriterier och ▪ Förarutbildningar betygsunderlag ▪ HVB-elevers rätt till utbildning ▪ Krav på betygssättningen ▪ Kommunernas tillsyn av enskild verksamhet ▪ Så gjordes granskningen ▪ Mottagande i särskola ▪ Lärarchatt ▪ För föräldrar ▪ Elever med funktionsnedsättning ▪ Så görs granskningen ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Skolinspektionens beslut ▪ Engelska ▪ Detta gäller för särskolan ▪ Flerspråkiga elever ▪ Detta visade granskningen 2010 ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Skolinspektionens förslag till regeringen ▪ Resultat ▪ Skolpliktsbevakning ▪ Rekommendationer ▪ Specialskolan ▪ Goda exempel ◦ Tillsyn av fristående skolor ▪ Så gjordes granskningen ▪ Tillsyn av Edicon Stockholms IT-gymnasium ▪ Fritidshem ▪ Tillsyn av Landskrona Praktiska gymnasium ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Tillsyn av MoveITgymnasierna ▪ Fritidshemmens uppdrag ◦ Kvalitetsgranskning ▪ Övergripande resultat ▪ Pågående kvalitetsgranskningar ▪ Slutsatser och rekommendationer ▪ Engelska i grundskolan 2010 ▪ Goda exempel ▪ Fysik i grundskolan 2010 ▪ Så gjordes granskningen ▪ Förskolans pedagogiska uppdrag ▪ Fysik ▪ Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i ▪ Alla rapporter och beslut grundskolan ▪ Resultat ▪ Avslutade kvalitetsgranskningar ▪ Kritiska områden ▪ Betygssättning ▪ Goda exempel ▪ Skolbeslut ▪ Skolornas åtgärder ▪ Resultat ▪ Så gjordes granskningen ▪ Studie av läromedel ▪ Resultat ▪ Hem för vård eller boende ▪ Goda exempel ▪ Alla rapporter ▪ Så gjordes granskningen ▪ Läromedel ▪ Nyanlända elever ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Alla rapporter ▪ Resultat ▪ Övergripande resultat ▪ Så gjordes granskningen ▪ Slutsatser och rekommendationer ▪ Läsprocessen ▪ Så gjordes granskningen ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Skolans skyldigheter ▪ De viktigaste resultaten ▪ Fakta om nyanlända elever ▪ Slutsatser och rekommendationer ▪ Fördjupningsmaterial ▪ Goda exempel ▪ Rektors ledarskap ▪ Så gjordes granskningen ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Matematik ▪ Resultat ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Detta kan skolan göra ▪ Övergripande resultat ▪ Två bilder av ledarskap ▪ Slutsatser och rekommendationer ▪ Så gjordes granskningen ▪ Goda exempel ▪ Rätten till kunskap ▪ Kompetensmål ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Så gjordes granskningen ▪ Resultat ▪ Moderna språk ▪ Detta kan skolan göra ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Goda exempel ▪ Resultat ▪ Så gjordes granskningen ▪ Goda exempel ▪ Samhällskunskap ▪ Moderna språk – bakgrund ▪ Alla beslut och rapporter ▪ Så gjordes granskningen ▪ Resultat ▪ Musik ▪ Goda exempel ▪ Skolbeslut ▪ Så gjordes granskningen ▪ Självstudier ▪ Uppföljning av elever ▪ Alla beslut ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Så gjordes granskningen ▪ Resultat ▪ Svenska för invandrare (sfi) ▪ Rekommendationer ▪ Alla beslut och rapporter ▪ Så gjordes granskningen ▪ Svenska i grundsärskolan ▪ Yrkesförberedande utbildning ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Alla beslut och rapporter ▪ Resultat ▪ Resultat ▪ Rekommendationer ▪ Exempel: Fyra elever berättar ▪ Lättläst om särskolan ▪ Rekommendationer ▪ Fakta om särskolan ▪ Så gjordes granskningen ▪ Så gjordes granskningen ◦ Kontrollrättning av nationella prov ▪ Svenska i gymnasieskolan ▪ Kontrollrättning 2010/2011 ▪ Alla rapporter och beslut ▪ Kontrollrättning 2009/2010 ▪ Resultat ▪ Så gjordes kontrollrättningen 2009/2010 ▪ Rekommendationer ▪ Frågor & svar kontrollrättning ▪ Goda exempel 2009/2010 ▪ Så gjordes granskningen ▪ Resultat för enskilda skolor 2009/2010 ▪ Trakasserier och kränkningar ◦ Kommun för kommun ▪ Alla rapporter och beslut ◦ Vem inspekterar var? ▪ Resultat ▪ Göteborg ▪ Rekommendationer ▪ Linköping ▪ Goda exempel ▪ Lund ▪ Så säger lagen ▪ Stockholm ▪ Kränkningar, trakasserier och ▪ Umeå mobbning ◦ Lagar & regler ▪ Så gjordes granskningen • Söka tillstånd ▪ Fördjupningsmaterial ◦ Starta fristående skola ▪ Ansök här ▪ Anmälningar 2009 ▪ Kommunernas yttranden ▪ Anmälningar och beslut 2008 ▪ Inriktningar • Barn- och elevombudet ◦ Förändra fristående skola ◦ Sök ◦ Betygsrätt för vuxenutbildning ◦ Blogg ◦ Bidrag till fristående skolor ▪ Lars Arrhenius ▪ Riksprislista ◦ Frågor och svar ◦ Regler ◦ För lärare ◦ Databaser och diarium ▪ Lagstiftningen ◦ Statistik fristående skolor ▪ Planer mot kränkande behandling och ▪ Ansökningar 1997-2010 diskriminering ▪ Ansökningar 2010 ▪ Statistik och beslut ▪ Ansökningar 2009 ▪ Exempel på beslut - kränkningar av ▪ Beslut 2007-2010 vuxna ▪ Beslut om 2010 års ansökningar ▪ Exempel på beslut - kränkningar mellan ▪ Beslut om 2009 års ansökningar elever ▪ ▪ Beslut om 2008 års ansökningar Publikationer • Att anmäla ◦ Press ◦ Prata med skolan först! ▪ Pressbilder ◦ Vad kan du kräva av skolan? ▪ Statistik och beslut ◦ Vänd dig till rätt myndighet ◦ Om BEO ◦ Göra en anmälan ▪ Kontakta BEO ▪ Vill du vara anonym? ▪ Länkar ◦ När du har anmält ▪ BEO utbildar ◦ Databaser och diarium ◦ För föräldrar ◦ Statistik anmälningar ▪ Tips till föräldrar ▪ Anmälningar och beslut 2010 ▪ ... veta mer om BEO ▪ Beslut 2009 ▪ Länkar ▪ BEO utbildar ▪ Seminarium: Stoppa kränkningar ▪ Avdelningen i Linköping i skolan ▪ Avdelningen i Lund ▪ Kontakta BEO ▪ Avdelningen i Stockholm ▪ ... göra en anmälan ▪ Avdelningen i Umeå ▪ ... veta mer om lagen ◦ Verksamhet ▪ Planer mot kränkande behandling och ▪ Historik diskriminering ◦ Uppdrag ◦ Skolinspektionen ▪ Dokument • Nyheter ◦ Databaser och diarium ◦ Webbartiklar ◦ Publikationer ◦ Artiklar i media ◦ Statistik ◦ Pressmeddelanden ◦ Remissyttranden ◦ Prenumerera ◦ Skolinspektionens dag 2011 ▪ Nyhetsbrev ▪ Skolinspektionens dag 2010 ▪ Importera nyheter via RSS ▪ Skolinspektionens dag 2009 • Om oss ◦ Märke ◦ Kontakta oss ◦ Om webbplatsen ◦ Press ▪ Ladda ned filer ▪ Artiklar i media ◦ Om Skolverket ▪ Pressmeddelanden ▪ Bilder ◦ Lediga jobb ▪ Status för rekrytering ▪ Överklagan ◦ Organisation ▪ Insynsrådet ▪ Ledning ▪ Huvudkontoret Från Internet 3 april 2011 ▪ Avdelningen i Göteborg Högskoleverket Jobba hos oss Adresslista i bokstavsordning - Högskoleverket Lediga tjänster Webbkarta Webbkarta - Högskoleverket Intresseanmälan

Kartan kompletterar tillsammans med "Sökord A-Ö" den ordinarie Status för rekryteringsär... navigeringen och sökfunktionen. Pressrum

Om Högskoleverket Universitetskanslern tyck... Vad gör Högskoleverket? Universitetskanslern tyck... Styrande dokument Pressmeddelanden Verksamhetsplan Kontaktpersoner och bilda... Årsredovisning Prenumerera Regeringsuppdrag Adress Pågående upphandlingar Vår logotype Historik Organisation Nya rapporter

Högskoleverkets insynsråd Debattartiklar

Universitetskanslern Högskoleverket i media Konferenser och seminarie... Våra referensgrupper NQF och Bolognaprocessen Utbildning på grundnivå Informatörskonferensen Antagning till grundnivå Tidigare konferenser Kontakta oss Utbildning på avancerad n...

Anställda Utbildning på forskarnivå

Hitta till oss Examenstillstånd Den svenska högskolan Högskolesektorn Utbildning före 1 juli 20...

Riksdag och regering Studiestöd

Myndigheter Bilaga till examensbevis Universitet och högskolor Forskning

Verksamheten Gästforskardirektivet Nationell referensram för... Organisation Svensk-engelsk ordbok Finansiering Om ordboken Historik Sökhjälp Universitet eller högskol... Synpunkter Adresslista i bokstavsord... Sve-Eng ordbok Utbildning på universitet... Termer Erasmus mundus Statistik A-Ö sve Statistik om högskolan

A-Z eng Senaste nytt i NU

Startsida ordboken Översiktstabeller Internationellt Högskolan i världen Grund- och avancerad nivå

Bolognaprocessen Utbildning på forskarnivå

Internationella publikati... Personal

Aktuella internationella ... Ekonomi

Internationella jämförels... Regional rekrytering

Nationell referensram för... Nyckeltal Samarbeten Sökandetryck Erkännande av utländsk ut... Jämställdhet Kvalitetssäkring av högre... Begrepp och deﬁnitioner Arbete och studier Ämneslistor Arbeta/studera i Sverige Huvudområden i examen Arbeta/studera utomlands Nyhetsbrev Statistik och ... Rapportering av data Statistik från andra käll... Ekonomiska mallar Lärosäteslista Tekniska mallar Internationell mobilitet Tidsplan Statistiska analyser Kontaktpersoner Analys av utbildningsutbu... Kvalitet Statistiska meddelanden Bedömning av utbildningar...

Högskolestuderande med ut... Pågående och kommande utv...

Universitet och högskolor... Aktuellt just nu

Universitet och högskolor... Frågor och svar

Universitet och högskolor... Bakgrund Kvalitetssäkring Sökande och antagna till ... Högskoleverkets årsrappor... Examenstillstånd

Årsrapporten 2010 i kapit... Internationellt samarbete

Årsrapporten 2009 i kapit... Kvalitet i vår egen verks...

Årsrapporten 2008 i kapit... Fram till 2011 Bildning Årsrapporten 2007 i kapit... Jämställdhet Regler och tillsyn Lagar och regler Jämställdhetsrådet Högskolelagen Nätverk för jämställdhet Högskoleförordningen Publicerat i ämnet Högskoleverkets föreskrif... Länkar till aktörer Andra regler som styr Statistik om jämställdhet Enskilda utbildningsanord... Nationella jämställdhetsk... Tillsyn Nyhetsbrev Så här går tillsynen till Delegationen för jämställ... Tillsynsbesök Kvalitetskonferens Breddad rekrytering Studenträtt Internationella regler Exempel på åtgärder EG-direktiv om erkännande Bakgrund Lissabonkonventionen Nätverk och forum för bre... Nordiska avtal De nya antagningsreglerna Reglerna i korthet Arbetsmarknad Antagning Lärarlegitimation från hö... Utbildning Utbildning på forskarnivå

Studentinﬂytande Antagning

Examen Överklaga beslut

Uppdragsutbildning Skicka en fråga Utländsk utbildning Överklaga beslut Arbeta i Sverige Anmälan Högskoleverkets bedömning Anmälans innehåll Reglerade yrken i Sverige Webbanmälan Behörighet för lärare Detta händer Internationellt samarbete Till andra myndigheter Varning för bluffuniversi... Vanliga frågor och svar arabiska Allmänna handlingar Studera i Sverige Examination Tillgodoräkna utländska s... Utbildning på grundnivå o... Bedömningsportalen

Studentinﬂytande Bedömningsportalen

Uppdragsutbildning Länder Nyheter Delegationen för jämställ... Publikationer Nyheter Våra senaste rapporter Notiser Omvärldsnyheter Rapporter 2010 Kalendarium 2008 Rapporter 2009 2007 Sök publikationer 2006 Våra nyhetsbrev Våra webbplatser studera.nu Högskolans omvärld NU-statistikdatabasen Nyheter&Debatt Doktorandhandboken Överklagandenämnden Högskolenytt för vägledar... Avskiljandenämnden Studenträtt Sidtopp Internationellt om högsko... Senast uppdaterad: 2010-03-01 Jämställdhet i högskolan

Statistik och analyser Beställ och prenumerera

Områden du kan prenumerer... RSS Från Internet 3 april 2011 Svensk-engelsk ordbok Från Högskoleverket 5 april 2011. Umeå universitet UMU Universitet och högskolor i Sverige Inkluderar även hälsohögskolan i Umeå fr.o.m. 1/1 1998

Listan uppdaterad 2010-10-28 Linköpings universitet LIU Inkluderar även Hälsouniversitetet i Linköping fr.o.m. 1/1 1996 Lärosäten med rätt att utfärda examina inom högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och Karolinska institutet forskarutbildning KI Inkluderar även Hälsohögskolan i Stockholm fr.o.m. 1/1 1998 Statlig huvudman Kungl. Tekniska högskolan Uppsala universitet KTH UU Inkluderar även Vårdhögskolan i Uppsala fr.o.m. 1/1 1998 Luleå tekniska universitet LTU Lunds universitet Tidigare Högskolan i Luleå, inkluderar Vårdhögskolan i Boden LU fr.o.m. 1/7 1999. Inkluderar även Vårdhögskolan i Lund/Helsingborg fr.o.m. 1/4 1998 Sveriges lantbruksuniversitet SLU Göteborgs universitet GU Karlstads universitet Inkluderar även Vårdhögskolan i Göteborg fr.o.m. 1/7 1998 KAU Högskolan i Karlstad t.o.m. 31/12 1998. Inkluderar även Stockholms universitet Hälsohögskolan i Värmland fr.o.m. 1/7 1998. Inkluderar SU Ingesunds Musikhögskola fr.o.m. 2002 Inkluderar även Graﬁska institutet fr.o.m. 1/7 1994. Inkluderar även Lärarhögskolan i Stockholm fr.o.m. 1/1 2008. Linnéuniversitetet LNU Inkluderar även Väjö universitet och Högskolan i Kalmar fr.o.m. Tekniskt vetenskapsområde fr.o.m. 1/1 1999. Inkluderar även 1/1 2010. Blekinge internationella Hälsohögskola fr.o.m. 1/1 1999

Växjö universitet Malmö högskola VXU MAH Ingår i Linnéuniversitetet fr.o.m 1/1 2010. Högskolan i Växjö Examensrätt för forskarutbildningen avseende Medicinskt t.o.m. 31/12 98. Inkluderar även Vårdhögskolan i Växjö fr.o.m. vetenskapsområde fr.o.m. 1/1 1999. Egen Högskola fr.o.m. 1/7 1/10 1998 1998, inkluderar då även Vårdhögskolan i Malmö.

Örebro universitet Mälardalens högskola ÖU MDH Högskolan i Örebro t.o.m. 31/12 98. Inkluderar även vårdhögskolan i Eskilstuna och Vård-högskolan Inkluderar även Vårdhögskolan i Örebro fr.o.m. 1/7 1995 i Västerås fr.o.m. 1/7 1995.

Mittuniversitetet Enskild huvudman MIU Mitthögskolan t.o.m. 31/12-04. Inkluderar även Vårdhögskolan i Chalmers tekniska högskola Sundsvall/Örnsköldsvik och Vårdhögskolan i Östersund fr.o.m. CTH 1/7 1995. CTH har enskild huvudman fr.o.m. budgetåret 1994/95

Högskolan i Kalmar Handelshögskolan i Stockholm HK HHS Ingår i Linnéuniversitetet fr.om 1/1 2010. Examensrätt för forskarutbildningen avseende Naturvetenskapligt Högskolan i Jönköping vetenskapsområde fr.o.m. 1/1 1999. Inkluderar även Kalmar HJ läns vårdhögskola fr.o.m. 1/1 1998 Har enskild huvudman fr.o.m. budgetåret 1994/95. Examina inom forskarutbildning avser humanistiskt- Blekinge tekniska högskola samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Fr.o.m. 2002 ingår BTH även Hälsohögskolan i Jönköping. Namnbyte 12/10 2000, tidigare Högskolan i Karlskrona/ Ronneby. Examensrätt för forskarutbildningen avseende Lärosäten med rätt att utfärda examina inom Inkluderar Vårdhögskolan i Halland fr.o.m. 1/7 1995 högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolan Kristianstad Statlig huvudman HKR Inkluderar även Vårdhögskolan i Kristianstad fr.o.m. 1/1 1998 Försvarshögskolan FHS Högskolan i Skövde Ny högskola fr.o.m. 1/1 2008 HS Inkluderar även Hälsohögskolan Väst i Skövde fr.o.m. 1/1 1999 Högskolan i Borås HB Högskolan Väst Inkluderar även Vårdhögskolan i Borås fr.o.m. 1/1 1999 HV Namnbyte 1/1 2006. Tidigare Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Högskolan Dalarna Inkluderar även Hälsohögskolan väst i Vänersborg fr.o.m 1/1 HDA 2000. Inkluderar även Vårdhögskolan i Falun fr.o.m. 1/1 1999 Tidigare Högskolan i Falun/Borlänge Gymnastik och -idrottshögskolan GIH Högskolan i Gävle Tidigare Idrottshögskolan i Stockholm (IH). Namnbyte 1/10 -05. HIG Inkluderar även Vårdhögskolan i Gävle fr.o.m. 1/1 1999 Tidigare Södertörns högskola Högskolan Gävle/Sandviken SH Startade 1996. Egen högskola från 1997. Högskolan på Gotland HG Enskild huvudman Egen Högskola fr.o.m. 1/7 1998. Utbildningen anordnades före dess av andra universitet och högskolor på uppdrag av Ericastiftelsen Högskoleutbildningen på Gotland ES

Högskolan i Halmstad Gammelkroppa skogsskola HH GSS Johannelunds teologiska högskola. psykoterapiutbildning samt Svenska institutet för kognitiv JTH psykoterapi.

Newmaninstitutet Konstnärliga högskolor NI Egen Högskola fr.o.m. hösten 2010. Statlig huvudman

Teologiska Högskolan, Stockholm Dans och Cirkushögskolan THS DCH Tidigare Danshögskolan (DH) Örebro Teologiska Högskola ÖTH Dramatiska institutet Tidigare Örebro Missionsskola (ÖMS) DI Fr.o.m. 1/1 2011 ingår i Stockholms dramatiska högskola. Ersta Sköndal Högskola ESH Konstfack Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta högskola har sedan 1/1 1998 KF gemensam verksamhet. Övriga enskilda anordnare av psykoterapeututbildning Kungl. Konsthögskolan KKH EPU Grupp av enskilda anordnare av Psykoterapeututbildning. Alla Kungl. Musikhögskolan i Stockholm kan förekomma fr. o. m. 2002. Bestående av: Svenska KMH psykoanalytiska institutet, Göteborgs Psykoterapi Institut, Svenska psykoanalytiska sällskapet, Psykoterapisällskapet i Operahögskolan i Stockholm Stockholm AB, Center för Cognitiv Psykoterapi och Utbildning i OH Göteborg AB, Linnéstadens Psykoterapi Institut, Beteendeterapeutiska Föreningen, Svenska föreningen för Stockholms dramatiska högskola Klinisk Hypnos, Otterhällans Institut för Psykoanalys SDH Psykoterapi Utbildning, S:t Lukas, Stockholms akademi för Inkluderar Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm fr.o.m. 1/1 2011 Teaterhögskolan i Stockholm Bohusläns Vårdhögskola TH BV Fr.o.m. 1/1 2011 ingår i Stockholms dramatiska högskola. Ingår i Hälsohögskolan Väst i Vänersborg fr.o.m. 1/7 1997.

Enskild huvudman Ersta Högskola EH Stockholms Musikpedagogiska Institut Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta högskola har sedan 1/1 1998 SMI gemensam verksamhet.

Beckmans Designhögskola Graﬁska Institutet/ IHR BDH IHR Fr.o.m. 2003 rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen. Ingår i Stockholms universitet fr.o.m 1/7 1994

Vårdhögskolor Hälsohögskolan i Jönköping HHJ Enskild huvudman Ingår fr.o.m. 2002 i Högskolan i Jönköping

Röda Korsets högskola Hälsohögskolan i Stockholm RKH HIS Ingår i Karolinska institutet fr.o.m. 1/1 1998 Sophiahemmet Högskola SHH Hälsohögskolan Väst i Vänersborg Tidigare Sophiahemmets sjuksköterskeskola. Namnbyte 1/1 HVV 2003 Ingår i Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fr.o.m 1/1 2000.

Tidigare fristående Lärosäten Tidigare Vårdhögskolan i Vänersborg. Inkluderar även i Bohusläns Vårdhögskola fr.o.m. 1/7 1997. Blekinge internationella hälsohögskola BIH Hälsohögskolan Väst, Skövde Ingår i Högskolan Karlskrona/Ronneby 1/1 1999 SV Ingår i Högskolan i Skövde fr.o.m. 1/1 1999. Tidigare Skarborgs Vårdhögskolan Boden Vårdhögskola VBD Ingår i Luleå tekniska universitet fr.o.m. 1/10 1999. Hälsohögskolan i Värmland HHV Vårdhögskolan i Borås Ingår i Karlstads universitet fr.o.m. 1/7 1998. VHB Ingår i Högskolan Borås fr.o.m. 1/1 1999. Hälsohögskolan i Umeå HUM Vårdhögskolan i Eskilstuna Ingår i Umeå universitet fr.o.m. 1/1 1998 VHE Ingår i Mälardalens högskola fr.o.m. 1/7 1995 Hälsouniversitet i Linköping HU Vårdhögskolan Falun Ingår i Linköpings universitet fr.o.m 1/1 1996 VF Ingår i Högskolan Dalarna fr.o.m. 1/1 1999. Ingesunds Musikhögskola IMH Vårdhögskolan Gävle Ingår fr.o.m. 2002 i Karlstads universitet VG Ingår i Högskolan i Gävle fr.o.m. 1/1 1999. Kalmar läns vårdhögskola KVH Vårdhögskolan i Göteborg Ingår i Högskolan i Kalmar fr.o.m. 1/1 1998. VGÖ Ingår i Göteborgs universitet from 1/7 1998. Lärarhögskolan i Stockholm LHS Vårdhögskolan i Halland Ingår i Stockholms universitet fr.o.m. 1/1 2008 VH Ingår i Högskolan i Halmstad fr.o.m. 1/7 1995 Stiftelsen Stora Sköndal SSS Vårdhögskolan Kristianstad Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta högskola har sedan 1/1 1998 LHK gemensam verksamhet. Ingår i Högskolan Kristianstad fr.o.m. 1/1 1998 Vårdhögskolan Lund/Helsingborg

VLH Verket för högskoleservice VHS Ingår i Lunds universitet from 1/4 1998. VHS – Verket för högskoleservice Webbkarta VHS – Verket för högskoleservice Vårdhögskolan i Malmö VHM • Hem Ingår i Malmö Högskola fr.o.m. 1/7 1998. • Om VHS ◦ Aktuellt Vårdhögskolan i Växjö ▪ Nyheter VHV ▪ Ingår i Växjö universitet fr.o.m. 1/10 1998. Nyhetsarkiv ▪ Konferens NUAK 2010 Vårdhögskolan i Sundsvall/Örnsköldsvik ▪ Bakgrundsmaterial och presentationer VSÖ ▪ Rapport från NUAK Ingår i Mitthögskolan fr.o.m. 1/7 1995 ▪ Tre korta frågor ▪ Paneldebatt Vårdhögskolan i Uppsala ▪ Anmälnings- och studieavgifter VHU ▪ VHS regeringsuppdrag Ingår i Uppsala universitet fr.o.m. 1/1 1998 ▪ Termer och begrepp ▪ Vårdhögskolan i Västerås FAQ om avgifterna VVÄ ▪ VHS nyhetsbrev/RSS Ingår i Mälardalens högskola fr.o.m. 1/7 1995 ▪ Aktuella dokument ◦ Kontakta oss Vårdhögskolan i Örebro ◦ Verksamhet och mål VHÖ ▪ Styrdokument Ingår i Högskolan i Örebro fr.o.m. 1/7 1995 ▪ Remissvar och yttranden ▪ Årsredovisningar Vårdhögskolan i Östersund ◦ Organisation VÖS ▪ Styrelse Ingår i Mitthögskolan fr.o.m. 1/7 1995 ▪ Ledningsgrupp ▪ Jobba på VHS ◦ Bedömning av utländska betyg ◦ Lediga jobb ▪ Ansök om bedömning • Vad gör VHS? ▪ Omräkning av utländska betyg ◦ Antagning ▪ Studier utomlands ▪ Om antagning ◦ För studie- och yrkesvägledare ▪ Tillträdesregler ▪ Nyheter ▪ Beräkning av grundpoäng ▪ Nyhetsarkiv ▪ Betygsdatabasen ▪ Preliminära bedömningar för nya ▪ Användbara länkar för sökande irakiska gymnasiebetyg ▪ Om antagningsprocessen ▪ Anmälningskatalogen i framtiden ▪ Högskoleutbildning och antagning ▪ Tillträdesregler ▪ Högskoleutbildning ▪ Behörighet ▪ Antagning ▪ Nya regler för slutbetyg ◦ Systemförvaltning ▪ Antagningen ht 2010 ▪ Våra system ▪ Urval ▪ Betygsdatabasen ▪ Utländska gymnasiebetyg ▪ Högskoleprovsanmälan ▪ Meritvärdering ▪ Ladok ▪ Vanliga frågor om tillämpning - ▪ Nationella Exjobbpoolen gymnasieskolan/vux ▪ NyA-förvaltning ▪ Behörighet ▪ Våra tjänster ▪ Meritvärdering ▪ Förvaltningsledning ▪ Urval ▪ Drift & Produktion ▪ Övrigt ▪ Systemarkitektur ▪ Vanliga frågor om tillämpning - utländska ▪ Systemutveckling gymnasiebetyg ▪ Ändringshantering ▪ Behörighet ▪ Teknisk support ▪ Meritvärdering ▪ VHS förvaltningsmodell ▪ Urval ▪ Inför anmälan ▪ Maxpoäng inte längre nödvändigt för att bli ▪ Förbättringar på studera.nu läkare ▪ Antagning.se ▪ Internationella sökande förväntas minska ▪ Prenumerera på katalogen ▪ Antagna till internationella kurser ökar ▪ Informationsmaterial ▪ Sökande till VT 2011 ▪ Bedömningshandböcker ▪ Högskoleprovet fortsatt populärt ▪ Kontakt ▪ Förväntat stort intresse för studier i vår ▪ Handläggare per region och land ▪ Dubblering av sökande till internationella ◦ Sekretessfrågor i antagningsärenden utbildningar ▪ Med sekretesskydd i folkbokföringen ▪ Antagna till hösten 2010 ▪ Skydda adress ▪ Arkiv ▪ Sekretessmarkera anmälan ◦ Bilder ▪ Anmälan ▪ Studenter ▪ Anmälningsavgift? ◦ Vanliga frågor ▪ Med ny identitet ◦ Styrdokument ▪ Med offentliga personuppgifter ◦ Styrelsen för VHS ▪ Sekretesskydd i antagningssystemet • Statistik ▪ Häva sekretesskydd ◦ Höst- och vårterminer ▪ Om du inte är folkbokförd i Sverige ▪ Tidigare terminer ◦ Upphandling ▪ Sökande • Kund/SYV ▪ Antagna urval 1 • Press ▪ Antagna urval 2 ◦ Pressmeddelanden ◦ Sommarkurser ▪ Färre antagna till höstens internationella ▪ Tidigare sommarkurser utbildningar ◦ Master och IK ▪ Ännu fler vill skriva högskoleprovet ▪ Tidigare nyheter master och IK ▪ Färre sökande till internationella utbildningar • In English HT2011 ◦ For admission applicants ◦ Admissions ◦ Evaluation of Foreign Secondary Qualifications Myndigheten för yrkeshögskolan ◦ System Management Hem | Yh-myndigheten ◦ Organisation ▪ Management team Webbkarta Webbkarta | Kontakt | Yh-myndigheten ▪ Advisory board ◦ Publications Hem ◦ Press information ▪ Fewer admitted applicants to autumn’s • Nyhetsrum international courses and programmes ◦ Pressmeddelanden ▪ Past deadline for application fee payment ◦ Pressbilder ▪ Decrease in applicants for autumn 2011 ◦ Filmer ◦ Contact us • Publikationer ◦ Rapporter ◦ Informationsmaterial ◦ Årsredovisningar ◦ Återrapporteringar ◦ Föreskrifter • Frågor och svar • Om myndigheten ◦ Organisation ▪ Generaldirektören ▪ Generaldirektörens verksamhetsbesök ▪ Avdelningar ▪ Insynsråd ▪ Arbetsmarknadsråd ◦ Yh-myndighetens ansvarsområden ◦ Så styrs Yh-myndigheten Från Internet 3 april 2011 ◦ Verksamhetsplan ◦ Redovisning av verksamheten ▪ Utbildningarnas längd ◦ Lag och rätt ▪ Praktik - LIA ◦ Remissvar och yttranden ▪ Examen ◦ Konferenser och seminarier ▪ Studiemedel, studieavgifter mm ▪ Tidigare konferenser och seminarier ▪ Särskilt pedagogiskt stöd ◦ Pågående upphandlingar ◦ Kompletterande utbildningar ◦ Lediga tjänster ◦ Lärlingsutbildningar • Kontakt ◦ Tillsynsrapporter ◦ Tävling Studerande • Studerar ◦ Tillsyn och kontroll • Aktuellt ▪ Tillsynsrapporter • Vill studera ◦ Studerandeenkät ◦ Hitta utbildning ◦ Anmälan om brister i utbildning ◦ Yrkeshögskoleutbildning ◦ Europass ▪ Ansökan • Bedömning av utländsk yrkesutbildning ▪ Behörighet, urval och antagning • Frågor och svar ▪ Behörighetsprövning • Om myndigheten ▪ Urval ◦ Organisation ▪ Antagning ▪ Generaldirektören ▪ Utbildningarnas längd ▪ Generaldirektörens verksamhetsbesök ▪ Praktik - LIA ▪ Avdelningar ▪ Examen ▪ Insynsråd ▪ Studiemedel, studieavgifter mm ▪ Arbetsmarknadsråd ▪ Särskilt pedagogiskt stöd ◦ Yh-myndighetens ansvarsområden ◦ Kvalificerad yrkesutbildning ◦ Så styrs Yh-myndigheten ▪ Ansökan ◦ Verksamhetsplan ▪ Förkunskaper ◦ Redovisning av verksamheten ▪ Urval ◦ Lag och rätt ◦ Remissvar och yttranden ▪ Marknadsföringsmaterial ◦ Konferenser och seminarier ◦ Bedriva kvalificerad yrkesutbildning ▪ Tidigare konferenser och seminarier ◦ Starta och bedriva kompletterande utbildning ◦ Pågående upphandlingar • Studiedokumentation ◦ Lediga tjänster • Publikationer • Kontakt ◦ Rapporter ◦ Informationsmaterial Utbildningsanordnare ◦ Årsredovisningar ◦ Återrapporteringar • Aktuellt ◦ Föreskrifter • Att starta och bedriva utbildning • Frågor och svar ◦ Starta yrkeshögskoleutbildning • Om myndigheten ▪ Ansökningsomgång 2011 ◦ Organisation ▪ Ansökningsomgång 2010 ▪ Generaldirektören ▪ Frågor och svar om ▪ Generaldirektörens verksamhetsbesök ansökningsomgången ▪ Avdelningar ▪ Extra ansökningsomgång ▪ Insynsråd ◦ Bedriva yrkeshögskoleutbildning ▪ Arbetsmarknadsråd ▪ Administration av utbildningar ◦ Yh-myndighetens ansvarsområden ▪ Tillsyn och kvalitetsgranskning ◦ Så styrs Yh-myndigheten ▪ Tillsynsrapporter ◦ Verksamhetsplan ▪ Behörighet, urval och antagning ◦ Redovisning av verksamheten ▪ Utbildningsplan och kursplaner ◦ Lag och rätt ▪ Nationella kursplaner ◦ Remissvar och yttranden ▪ Examensbevis och utbildningsbevis ◦ Konferenser och seminarier ▪ Försäkringar för studerande ▪ Tidigare konferenser och seminarier ▪ Uppdragsutbildning ◦ Pågående upphandlingar ▪ Särskilt pedagogiskt stöd ◦ Lediga tjänster ▪ Europass • Kontakt Vägledare ▪ Behörighet och urval • Aktuellt ▪ Utbildningarnas längd och omfattning • Utbildningsinformation ▪ Utbildningsbevis och gesällprov ◦ Hitta utbildning ▪ Studiemedel och studieavgifter ◦ Yrkeshögskoleutbildning • Bedömning av utländsk yrkesutbildning ▪ Ansökan • Publikationer ◦ Rapporter ▪ Behörighet, urval och antagning ◦ Informationsmaterial ▪ Arbetslivsanknytning och praktik (LIA) ◦ Årsredovisningar ▪ Utbildningarnas längd ◦ Återrapporteringar ▪ Examina ◦ Föreskrifter ▪ Studiemedel och studieavgifter • Frågor och svar ▪ Särskilt pedagogiskt stöd • Om myndigheten ◦ ◦ Kvalificerad yrkesutbildning Organisation ▪ Generaldirektören ▪ Ansökan ▪ Generaldirektörens verksamhetsbesök ▪ Behörighet, urval och antagning ▪ Avdelningar ▪ Arbetslivsanknytning och praktik (LIA) ▪ Insynsråd ▪ Utbildningarnas längd ▪ Arbetsmarknadsråd ▪ Examen ◦ Yh-myndighetens ansvarsområden ▪ Studiemedel och studieavgifter ◦ Så styrs Yh-myndigheten ▪ Särskilt pedagogiskt stöd ◦ Verksamhetsplan ◦ Kompletterande utbildningar ◦ Redovisning av verksamheten ◦ ▪ Ansökan Lag och rätt ◦ Remissvar och yttranden ▪ Behörighet och urval ◦ Konferenser och seminarier ▪ Utbildningarnas längd och omfattning ▪ Tidigare konferenser och seminarier ▪ Intyg och betyg ◦ Pågående upphandlingar ▪ Studiemedel och studieavgifter ◦ Lediga tjänster ◦ Lärlingsutbildningar • Kontakt ▪ Ansökan Uppdaterad: 1 dec, 2010 Från Internet 3 april 2011 ▪ Vetenskapsrådet Startsida - Vetenskapsrådet Beredning ▪ Webbkarta Webbkarta - Vetenskapsrådet Beredningsprocessen ▪ Beredningsgrupper • ▪ Vetenskapsrådets startsida Bidragsbeslut ◦ ▪ Forskningsfinansiering Stora utlysningen ▪ ▪ Söka bidrag Strategiska forskningsområden ▪ ▪ Utlysningar Swedish Research Links ▪ ▪ Ansök här (VR-Direct) Postdok ▪ ▪ Allmänna villkor för ansökan Forskarskolor ▪ ▪ Frågor och svar om Generella bidragsvillkor ansökningsprocessen ▪ ▪ Beviljade bidrag (projektdatabas) Indirekta kostnader ▪ ▪ Svensk forskningsfinansiering Stödformer ▪ ▪ Forskningsfinansiärer Projektstöd ▪ ▪ Infrastruktur för forskning Stöd till anställningar och stipendier ▪ ▪ Astronomi och subatomär forskning Stöd till forskningens verktyg och ▪ infrastruktur Cell-, molekyl- och materialforskning ▪ ▪ Stöd till forskningsmiljöer, eVetenskap forskningssamverkan och forskarskolor ▪ ▪ Jorden och dess närmaste omgivning Stöd till internationell samverkan ▪ ▪ Humaniora och samhällsvetenskap Blanketter ▪ ◦ Medicin och livsvetenskap Forskning vi stödjer ▪ ▪ Energi Forskningens infrastruktur ▪ ▪ Internationellt Humaniora och samhällsvetenskap ▪ ▪ Internationella utlysningar Konstnärlig forskning och utveckling ▪ ▪ Tjänster vid internationella anläggningar Medicin och hälsa ▪ ▪ Webbplatser som tipsar om utlysningar Naturvetenskap och teknikvetenskap och tjänster ▪ ▪ Strategiska forskningsområden För granskare ▪ ▪ Utbildningsvetenskap Granska en ansökan (VR-Review) ▪ ▪ Forskningsmiljöer Beredningshandbok humaniora- och ▪ samhällsvetenskap (HS) Berzelii Centra ▪ ▪ Beredningshandbok medicin (M) Centers of Gender Excellence ▪ ▪ Beredningshandbok naturvetenskap och Forskarskolor teknikvetenskap (NT) ▪ ▪ Linnémiljöer Beredningshandbok ▪ utbildningsvetenskap (U) Starka forskningsmiljöer ▪ ▪ Beredningshandbok Omfattande infrastrukturer forskningsinfrastruktur (RFI) ▪ ▪ Projektdatabasen Ladda ned beredningshandboken som ◦ pdf-fil Etik ▪ ▪ Etikprövning Kontaktpersoner media ▪ ▪ Forskning på djur Pressbilder ▪ ▪ Forskning på människor Expertsvar ▪ ▪ Oredlighet i forskningen Vetenskapsrådet i Media ▪ ▪ Frågor och svar om nya regler om Logotyper oredlighet ▪ ▪ Kalendarium Organisation ▪ ▪ Dokumentation från seminarier Expertgrupp för etik ▪ ▪ Publikationer och rapporter (publikationstjänst) Expertgrupp för försöksdjursvetenskap ▪ ▪ Beställa publikation Publikationer och riktlinjer ▪ ▪ Pocketerad populärvetenskap Jäv ▪ ▪ Analys, utvärdering och uppföljning Codex - Regler och riktlinjer för forskning ▪ ◦ Forskningspolitiska och statistiska Från Vetenskapsrådet analyser ▪ ▪ Nyheter Utvärderingar av svensk forskning och ▪ forskarutbildning Prenumerera ▪ ▪ Uppföljning av Vetenskapsrådets Nyhetsbrev verksamhet ▪ ▪ Press Remissvar ▪ ▪ Pressmeddelanden Remissvar 2011 ▪ ▪ Debatt och dialog Remissvar 2010 ▪ ▪ Remissvar 2009 Nyhetsbrev ▪ ▪ Remissvar 2008 Tidningar ▪ ▪ Remissvar 2007 RSS-flöden ▪ ◦ Remissvar 2006 Om Vetenskapsrådet ▪ ▪ Remissvar 2005 Uppdrag ▪ ▪ Webb-TV Styrande dokument ▪ ▪ Tidningar Verksamhet ▪ ▪ Forska Finansiering av forskning ▪ ▪ Forskning & Medicin Analys, utvärdering och uppföljning ▪ ▪ Tentakel Forskningskommunikation ▪ ▪ Tvärsnitt Forskningsinfrastruktur ▪ ▪ Webbplatser Informationsmaterial om ▪ Vetenskapsrådet Forskning.se ▪ ▪ Årsredovisning Expertsvar ▪ ▪ Organisation Codex ▪ ▪ Styrelse Djurforsok.info ▪ ▪ Generaldirektör Årsredovisning ▪ ▪ Ämnesråd och kommittéer Prenumerera ▪ Beredningsgrupper ▪ ▪ Rådgivande grupper Webbkarta ▪ ▪ Myndighetsorganisation Kontakta oss ▪ ▪ Strategier och riktlinjer Kontakta en funktion ▪ ▪ Historik Kontaktpersoner ämnesområden ▪ ▪ Internationellt samarbete Sök en medarbetare ▪ ▪ Nordiskt samarbete Avdelningar ▪ Europeiskt samarbete ▪ Globalt samarbete ▪ Bilaterala avtal om forskningssamarbeten ▪ Forskningsinfrastrukturer ▪ Lediga jobb ▪ Upphandlingar ▪ Pågående upphandlingar ▪ Planerade upphandlingar ▪ Informationsmaterial om Vetenskapsrådet ▪ Årsredovisning ▪ Om webbplatsen ▪ Från Internet 3 april 2011 Anpassa sidan Från http://www.vr.se Vetenskapsrådet19 januari 2011: Medicinska forskningsområden Vetenskapsrådets forskningsområden. Anesthesiology and intensive care Biochemical structure and metabolism Beredningsgrupper humaniora och samhällsvetenskap Cancer HS-A Estetiska vetenskaper Cell and molecular biology Coagulation and thrombosis HS-B Ekonomisk forskning och statistik Dermatology Developmental biology HS-C Sociologi, Antropologi, Etnologi, Socialt arbete, Demografi, Diabetes Kriminologi, Pedagogik Digestive system and kidney Drug addiction HS-D Rättsvetenskap och filosofi Endocrinology Environmental medicine and toxicology HS-E Statsvetenskap samt medie- och kommunikationsvetenskap Genetics Heart and blood vessels HS-F Psykologisk forskning Microbiology, immunology and infectious diseases Musculoskeletal system HS-I Historiska vetenskaper och arkeologi Nervous system Nursing HS-J Språkvetenskap Odontology Pharmacy HS-K Religionsvetenskap, utomeuropeiska språk och kulturer, Prenatal and perinatal research antikforskning Psychiatric diseases Public health HS-KulRam Rambidrag för kulturforskning 2010 Radiology and imaging techniques Reproductive system Panelen HS-Civil - Rambidrag för forskning om civilsamhället Respiratory system Sensory organs Postdokpanelen för humaniora och samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap Beredningsgrupper naturvetenskap och teknikvetenskap NT-D3, Fysikalisk kemi, biofysikalisk kemi och teoretisk kemi Biofysikalisk kemi; Molekylär biofysik; Spektroskopi; Kemisk NT-A, Medicinsk teknik dynamik; Kemisk fysik; Yt- och kolloidkemi; Teoretisk Biomaterial och artificiella organ; Biosensorteknik; Biooptik; biokemi;Teoretisk molekylärbiologi. Kvantkemi; Molekylär statistisk Biomekanik; Fysiologisk mätteknik och modellering; Medicinsk bild- mekanik och signalbehandling; Medicinsk informatik; Strålningsfysik; Talteknik och teknisk audiologi; Terapeutisk teknik och NT-D4, Processteknik, miljöteknik och analytisk kemi handikapphjälpmedel; Ultraljudsteknik Kemisk processteknik; Transport-processer; Cellulosa-, pappers- och fiberteknik; Kemisk apparatteknik; Katalys; Energiteknik; NT-B, Processer i mark, luft och vatten Livsmedelsteknik; Livsmedelskemi; Formuleringsteknologi; Exogen geokemi; Klimatforskning; Markvetenskap; Meteorologi; Miljökemi; Miljöteknik; Biotekniska processer; Enzymteknik; Atmosfärsvetenskap; Hydrologi; Vattenteknik; Oceanografi; Analytisk kemi; Bioanalytisk kemi; Kemometri; Separationsteknik; Terrestrisk ekologi; Limnisk ekologi; Marin ekologi; Mikrobiologi Sensorteknik; Mikrofluidik

NT-C, Geologi och geofysik NT-I, Ekologi och systematik Berggrundsgeologi;Mineralogi; Kristallografi hos naturliga mineral; Terrestrisk ekologi; Limnisk ekologi; Marin ekologi; Etologi och Fasta jordens fysik; Geofysik; Geodesi; Kvartärgeologi; Stratigrafi; beteendeekologi; Systematik och fylogeni; Evolution; Toxikologi; Historisk geologi och paleontologi; Naturgeografi; Geoteknik Bioinformatik

NT-D1, Biokemi och bioteknik NT-J, Organismbiologi Membranbiokemi; Nukleinsyrors biokemi; Proteinkemi och Mikrobiologi; Växtfysiologi; Zoofysiologi; Utvecklingsbiologi; enzymologi; Neurokemi; Glykobiologi; Bioteknisk cell- och Immunologi; Neurobiologi; Morfologi; Toxikologi; Bioinformatik; molekylärbiologi; Funktionsgenomik; Växtbioteknik; Bioinformatik; Funktionsgenomik; Evolution Strukturbiologi; Systembiologi; Bioenergetik NT-K, Cell- och molekylärbiologi NT-D2, Organisk kemi, oorganisk kemi och materialkemi Cellbiologi; Molekylärbiologi; Immunologi; Toxikologi; Genetik; Organisk syntes, Fysikalisk organisk kemi; Bio-organisk kemi; Evolution; Bioinformatik; Funktionsgenomik; Strukturbiologi Läkemedelskemi; Polymerkemi; Bio-oorganisk kemi; Elektrokemi; Fasta tillståndets kemi, Materialsyntes; Metallorganisk kemi; NT-L, Halvledarfysik, elektronik, elektroteknik, fotonik Lösningskemi; Klusterkemi Halvledarfysik; Elektroteknik; Elektronik; Fotonik; Elektrofysik; Elektrisk mät- och apparatteknik; Elkraftteknik NT-MN, Subatomär fysik, astrofysik, rymdfysik och fusion NT-S, Datavetenskap Rymdfysik; fusion; Astrofysik; Astropartikelfysik; Elementar- Datavetenskap; Bildanalys; Datorteknik; Teoretisk datalogi; partikelfysik; Fysikens matematiska metoder; Kärnfysik; Matematisk logik; Systemteknik Relativitetsteori och Kosmologi; Strålningsfysik NT-T, Signaler och system Reglerteknik; Telekommunikation; Signalbehandling; Systemteknik; NT-NO, Atom- och molekylfysik och kondenserade materiens fysik Bildanalys Atomfysik; Kemisk fysik; Klusterfysik; Kvantvätskor och kvantmaterial; Molekylfysik; Plasmafysik; Beräkningsfysik; NT-U, Teknisk mekanik Kondenserade materiens fysik; Kvantinformation; Magnetism; Hållfasthetslära; Materialmekanik; Systemdynamik; Mekanismer; Nanovetenskap; Optik; Statistisk fysik; Struktur- och vibrationsfysik; Robotik; Akustik; Vågutbredning och vibrationer; Supraledning Strömningsmekanik; Turbulens; Stabilitet; tillämpningar; Experimentell metodik; Kontakt; Friktion; Reologi; Nötning NT-P, Teknisk fysik Kemisk fysik; Magnetism; Supraledning; Elektronstruktur; Struktur- Områdesindelning för utbildningsvetenskap och vibrationsfysik; Lågtemperaturfysik; Makromolekylfysik; Mesoskopisk fysik; Optik; Beräkningsfysik; Statistisk fysik; Icke- 1. Utbildningshistoria linjär dynamik; Kaos; Biologisk fysik Forskning inriktad på att beskriva och analysera t.ex. ämnesutvecklingen inom olika utbildningssystem. NT-Q, Materialvetenskap 2. Utbildningssystem Materialkemi; Polymera material; Keramer; Glas; Metalliska material; Forskning om betygs- och urvalssystem, läroplansteori, styrning och Yt- och kolloidfysik; Metallurgisk process- och produktionsteknik; ledning, utbildningsekonomi, utbildningspolitik/policy, och liknande. Materialstruktur; Materialframställning och bearbetning; Värmebehandling; Ytbeläggning; Korrosion; Materialkarakterisering; 3. Värdefrågor Design av material; Materialegenskaper; Atomistiska beräkningar; Forskning om demokrati, etik- och moralfrågor, frågor inom Termodynamik; Diffusion; Fasomvandlingar; Fysikalisk och mekanisk pedagogisk filosofi och liknande. metallografi 4. Individens lärande NT-R, Matematik och teknisk matematik Forskning om kunskapsutveckling, IKT, frågor inom pedagogisk psykologi och utvecklingspsykologi med fokus på individen och Algebra och geometri; Analys; Matematisk logik; Diskret matematik; liknande. Tillämpad matematik; Numerisk analys; Matematisk statistik; Optimeringslära, systemteori; Teoretisk datalogi 5. Grupprocesser Från http://www.forskning.se/ Forskning om kunskapsutveckling, IKT, frågor inom pedagogisk psykologi, utvecklingspsykologi och sociologiska studier med fokus Aktörer inom forskning & utveckling (FoU) på gruppen och liknande. I brochyren Svensk forskning - större forskningsfinansiärer (2009) 6. Didaktik (pdf, 1 MB) presenteras några av de större forskningsfinansiärerna i Forskning med inriktning på både allmänna och ämnesspecifika Sverige. didaktiska frågeställningar, även inom specialpedagogik.

7. Professioner AFA Försäkring Forskning om lärares arbete och yrkesidentitet, lärarutbildning, Typ av aktör: Aktiebolag skolledares arbete, karriärval och vägledning och liknande. Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Acreo AB 8. Effektstudier Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Forskning om reformers effekter, produktivitet, effektivitet och Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och liknande. processutveckling, Företagsutveckling Arkus Beredningsgrupp Konstnärlig forskning och utveckling Typ av aktör: Stiftelse Beredningsgrupp Konstnärligt FoU Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning, Konstnärligt utvecklingsarbete Beredningsgrupper forskningsinfrastruktur Banverket Typ av aktör: Statlig myndighet Beredningsgrupp 1 Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Infrastruktur för astronomi och subatomär forskning Barncancerfonden Typ av aktör: Förening/annan organisation Beredningsgrupp 2 Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Infrastruktur för molekyl-, cell- och materialforskning Blekinge tekniska högskola, BTH Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Beredningsgrupp 3 Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Infrastruktur för forskning om jorden och dess närmaste omgivning Brandforsk Beredningsgrupp 4 Typ av aktör: Förening/annan organisation Infrastruktur för e-Science Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning Brottsförebyggande rådet, BRÅ Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Nätverksbyggande, Andra Typ av aktör: Statlig myndighet uppgifter Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Statistik, utvärdering och Energimyndigheten kontroll av FoU Typ av aktör: Statlig myndighet CBI Betonginsitutet Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Statistik, utvärdering och Typ av aktör: Forskningsinstitut kontroll av FoU, Företagsutveckling, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Entreprenörskapsforum Cancerfonden Typ av aktör: Stiftelse, Forskningsinstitut Typ av aktör: Förening/annan organisation Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Andra uppgifter FMV, Försvarets Materielverk Centrala etikprövningsnämnden, CEPN Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Produkt- och processutveckling Huvuduppgifter inom FoU: Andra uppgifter FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Chalmers tekniska högskola Typ av aktör: Statlig myndighet, Forskningsinstitut Typ av aktör: Stiftelse, Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning processutveckling, Utveckling av offentlig verksamhet Dalarnas forskningsråd Fiskeriverket Typ av aktör: Stiftelse, Forskningsinstitut Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Statistik, utvärdering och Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning, Statistik, kontroll av FoU, Produkt- och processutveckling, Utveckling av utvärdering och kontroll av FoU offentlig verksamhet, Nätverksbyggande Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS Dans och Cirkushögskolan Typ av aktör: Statlig myndighet, Forskningsråd Typ av aktör: Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Statistik, utvärdering och Huvuduppgifter inom FoU: Konstnärligt utvecklingsarbete, kontroll av FoU, Företagsutveckling, Nätverksbyggande Forskarutbildning Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Dramatiska institutet, DI Formas Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Typ av aktör: Statlig myndighet, Forskningsråd Huvuduppgifter inom FoU: Konstnärligt utvecklingsarbete Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Andra uppgifter ESBRI - Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning Försvarshögskolan Typ av aktör: Stiftelse, Forskningsinstitut Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Försäkringskassan Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Typ av aktör: Högskolan i Borås Huvuduppgifter inom FoU: Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Glasforskningsinstitutet, Glafo Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Konstnärligt utvecklingsarbete, Typ av aktör: Stiftelse, Forskningsinstitut Forskarutbildning Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Högskolan i Gävle processutveckling Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Högskolan i Halmstad Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Göteborgs universitet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Högskolan i Jönköping Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Konstnärligt utvecklingsarbete, Typ av aktör: Stiftelse, Universitet/högskola (högskola) Forskarutbildning, Statistik, utvärdering och kontroll av FoU, Produkt- Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning och processutveckling, Utveckling av offentlig verksamhet, Högskolan i Skövde Företagsutveckling, Nätverksbyggande Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Handelshögskolan i Stockholm Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Typ av aktör: Universitet/högskola (högskola) Högskolan på Gotland Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Hjärt-Lungfonden Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Konstnärligt utvecklingsarbete, Typ av aktör: Förening/annan organisation Utveckling av offentlig verksamhet, Företagsutveckling, Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Nätverksbyggande Högskolan Dalarna Högskoleverket Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Utveckling av offentlig Huvuduppgifter inom FoU: Statistik, utvärdering och kontroll av FoU verksamhet, Företagsutveckling, Nätverksbyggande IFP Research AB Högskolan Kristianstad Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Typ av aktör: Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning processutveckling, Nätverksbyggande Högskolan Väst IVF Industriforskning och Utveckling AB Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Typ av aktör: Stiftelse processutveckling, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Företagsutveckling, Nätverksbyggande IVL Svenska Miljöinstitutet AB Innventia Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga (IVA) Insitutet för språk och folkminnen, ISOFI Typ av aktör: Akademi Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Innovationsbron AB Institutet för Framtidsstudier Typ av aktör: Aktiebolag Typ av aktör: Stiftelse, Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Företagsutveckling, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Innovationsbron Luleå Institutet för Nano och Mikroteknologi i Göteborg, IMEGO Typ av aktör: Stiftelse Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Företagsutveckling, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Innovationsbron Stockholm processutveckling, Företagsutveckling, Nätverksbyggande, Andra Typ av aktör: Stiftelse uppgifter Huvuduppgifter inom FoU: Företagsutveckling, Nätverksbyggande Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU Innovationsbron Syd Typ av aktör: Statlig myndighet, Forskningsinstitut Typ av aktör: Stiftelse Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Statistik, utvärdering och Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Företagsutveckling, kontroll av FoU Nätverksbyggande Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ Innovationsbron Umeå Typ av aktör: Stiftelse, Forskningsinstitut Typ av aktör: Stiftelse Huvuduppgifter inom FoU: Andra uppgifter Huvuduppgifter inom FoU: Företagsutveckling, Nätverksbyggande Institutet för rymdfysik, IRF Innovationsbron Uppsala Typ av aktör: Statlig myndighet, Forskningsinstitut Typ av aktör: Stiftelse Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning, Nationellt Huvuduppgifter inom FoU: Företagsutveckling, Nätverksbyggande ansvar Innovationsbron Väst Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Typ av aktör: Stiftelse Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Företagsutveckling, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Statistik, utvärdering och kontroll av FoU Innovationsbron Östra Götaland Interactive Institute Typ av aktör: Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Konstnärligt utvecklingsarbete, Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Konstnärligt utvecklingsarbete, Forskarutbildning Forskarutbildning, Produkt- och processutveckling, Nätverksbyggande Kungl. Vetenskapsakademien Internationella Miljöinstitutet, IIIEE Typ av aktör: Akademi Typ av aktör: Stiftelse Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning, Statistik, Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning utvärdering och kontroll av FoU, Nätverksbyggande JTI-Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kungliga Konsthögskolan Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Konstnärligt utvecklingsarbete, processutveckling Forskarutbildning Jordbruksverket Kungliga Krigsvetenskapsakademien, KKrVA Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Akademi Huvuduppgifter inom FoU: Statistik, utvärdering och kontroll av FoU Huvuduppgifter inom FoU: Andra uppgifter Karlstads universitet Kungliga Musikaliska Akademien Typ av aktör: Universitet/högskola, (universitet) Typ av aktör: Akademi Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Huvuduppgifter inom FoU: Andra uppgifter Karolinska institutet, KI Kungliga Musikhögskolan, KMH Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Huvuduppgifter inom FoU: Konstnärligt utvecklingsarbete, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Forskarutbildning Typ av aktör: Stiftelse Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Typ av aktör: Akademi Konjunkturinstitutet Huvuduppgifter inom FoU: Nätverksbyggande Typ av aktör: Statlig myndighet Kungliga Tekniska högskolan, KTH Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Utveckling av offentlig Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) verksamhet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Konkurrensverket Linköpings universitet Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Konstfack Linnéuniversitetet Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning, Produkt- Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) och processutveckling, Utveckling av offentlig verksamhet, Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning, Produkt- Företagsutveckling och processutveckling Livsmedelsverket Nationella sekretariatet för genusforskning Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Statistik, utvärdering och Huvuduppgifter inom FoU: Statistik, utvärdering och kontroll av FoU, kontroll av FoU Utveckling av offentlig verksamhet, Nätverksbyggande Ludwiginstitutet Naturhistoriska riksmuseet Typ av aktör: Forskningsinstitut Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Nationellt ansvar Luleå tekniska universitet Naturvårdsverket Typ av aktör: Statlig myndighet, (universitet) Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Statistik, utvärdering och Lunds universitet kontroll av FoU Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Nordiska Afrikainstitutet, NAI Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Typ av aktör: Forskningsinstitut Läkemedelsverket Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Typ av aktör: Statlig myndighet Operahögskolan i Stockholm Huvuduppgifter inom FoU: Statistik, utvärdering och kontroll av FoU, Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Utveckling av offentlig verksamhet, Nationellt ansvar Huvuduppgifter inom FoU: Konstnärligt utvecklingsarbete MEFOS - Metallurgical Research Institute AB Polarforskningssekretariatet Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Nationellt ansvar, Andra uppgifter processutveckling Psoriasisförbundet Malmö högskola Typ av aktör: Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning RISE Research Institutes of Sweden Holding AB Mittuniversitetet Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Riksantikvarieämbetet, RAÄ Mälardalens högskola Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Statistik, utvärdering och Typ av aktör: Statlig myndighet kontroll av FoU Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Riksbankens Jubileumsfond, RJ Skogforsk Typ av aktör: Stiftelse Typ av aktör: Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Rymdstyrelsen processutveckling, Nationellt ansvar Typ av aktör: Statlig myndighet Smittskyddsinstitutet, SMI Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Typ av aktör: Statlig myndighet Rättsmedicinalverket Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Typ av aktör: Statlig myndighet Specialpedagogiska skolmyndigheten Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning, Statistik, Typ av aktör: Statlig myndighet utvärdering och kontroll av FoU Huvuduppgifter inom FoU: Utveckling av offentlig verksamhet, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB Nätverksbyggande Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Typ av aktör: Statlig myndighet processutveckling Huvuduppgifter inom FoU: Statistik, utvärdering och kontroll av FoU SISTER - Institutet för studier av utbildning och forskning Statens folkhälsoinstitut Typ av aktör: Forskningsinstitut, Förening/annan organisation Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Statistik, utvärdering och SP Trätek kontroll av FoU, Nationellt ansvar Typ av aktör: Forskningsinstitut Statens geotekniska institut, SGI Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Typ av aktör: Statlig myndighet processutveckling Huvuduppgifter inom FoU: Forskning STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och Statens institutionsstyrelse, SiS forskning Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Stiftelse Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL Santa Anna IT Research Institute AB Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Forskning processutveckling, Nätverksbyggande, Nationellt ansvar Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Statens veterinärmedicinska anstalt Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Nätverksbyggande, Andra Huvuduppgifter inom FoU: Forskning uppgifter Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI Stockholms universitet Typ av aktör: Statlig myndighet, Forskningsinstitut Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning processutveckling Stroke-Riksförbundet Statistiska centralbyrån, SCB Typ av aktör: Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Huvuduppgifter inom FoU: Statistik, utvärdering och kontroll av FoU Strålsäkerhetsmyndigheten Stiftelsen IMIT Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning, Statistik, Huvuduppgifter inom FoU: Produkt- och processutveckling, utvärdering och kontroll av FoU Nätverksbyggande Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF Typ av aktör: Förening/annan organisation Typ av aktör: Stiftelse Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Stålbyggnadsinstitutet, SBI Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri Typ av aktör: Forskningsinstitut Typ av aktör: Stiftelse, Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Forskning processutveckling Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF Typ av aktör: Stiftelse Typ av aktör: Förening/annan organisation Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Produkt- och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen processutveckling Typ av aktör: Stiftelse Svenska Gjuteriföreningen Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Nätverksbyggande Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Typ av aktör: Stiftelse processutveckling, Nationellt ansvar, Andra uppgifter Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Nätverksbyggande Svenska Keraminstitutet Stockholm Environment Institute, S E I Typ av aktör: Forskningsinstitut Typ av aktör: Stiftelse, Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och processutveckling Svenska Läkaresällskapet Typ av aktör: Forskningsinstitut Typ av aktör: Förening/annan organisation Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning, Produkt- Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering och processutveckling, Nätverksbyggande Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps Swedish LCD Center Typ av aktör: Forskningsinstitut Typ av aktör: Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Svenska sällskapet för medicinsk forskning - SSMF processutveckling, Nätverksbyggande Typ av aktör: Förening/annan organisation Swerea AB Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Typ av aktör: Aktiebolag Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP Huvuduppgifter inom FoU: Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Swerea KIMAB Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning, Statistik, Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut utvärdering och kontroll av FoU, Produkt- och processutveckling, Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Företagsutveckling, Nätverksbyggande, Nationellt ansvar processutveckling Sveriges geologiska undersökning, SGU Swerea SICOMP AB Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Aktiebolag Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning, Statistik, Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och utvärdering och kontroll av FoU, Produkt- och processutveckling processutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Södertörns högskola Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, SMHI Teaterhögskolan i Stockholm Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola (högskola) Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Huvuduppgifter inom FoU: Konstnärligt utvecklingsarbete Sveriges riksbank Tillväxtverket Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Forskning Huvuduppgifter inom FoU: Företagsutveckling, Nätverksbyggande Swedish ICT Research Umeå universitet Typ av aktör: Aktiebolag Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Huvuduppgifter inom FoU: Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Swedish Institute of Computer Science, SICS Uppsala universitet Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Typ av aktör: Stiftelse Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning, Andra Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering uppgifter YKI, Ytkemiska Institutet AB Utrikespolitiska institutet Typ av aktör: Aktiebolag, Forskningsinstitut Typ av aktör: Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Forskning processutveckling VINNOVA Örebro universitet Typ av aktör: Statlig myndighet Typ av aktör: Statlig myndighet, Universitet/högskola, (universitet) Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Nätverksbyggande Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning Vattenfall AB Östekonomiska institutet, SITE Typ av aktör: Aktiebolag Typ av aktör: Stiftelse Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Produkt- och Huvuduppgifter inom FoU: Forskning processutveckling Östersjöstiftelsen Vetenskapsrådet Typ av aktör: Stiftelse Typ av aktör: Statlig myndighet, Forskningsråd Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Statistik, utvärdering och kontroll av FoU, Nationellt ansvar Viktoriainstitutet AB Typ av aktör: Forskningsinstitut Huvuduppgifter inom FoU: Forskning, Forskarutbildning, Produkt- och processutveckling, Nätverksbyggande Vitterhetsakademien Typ av aktör: Akademi Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Forskning, Nätverksbyggande Vägverket Typ av aktör: Statlig myndighet Huvuduppgifter inom FoU: Finansiering, Statistik, utvärdering och kontroll av FoU, Produkt- och processutveckling, Utveckling av offentlig verksamhet Från Internet 6 april 2011 Vårdalstiftelsen Välkommen - Forskningsrådet Formas ◦ Internationellt samarbete » • Press » Webbkarta ◦ Debatt » Webbkarta - Forskningsrådet Formas ◦ Pressaktiviteter » ◦ Pressmeddelanden » • Om Formas » ◦ Pressbilder » ◦ Formas uppdrag » ◦ Medietjänster » ◦ Formas anser att » ◦ Årsredovisningar » ◦ Organisation » ◦ Formas logotyper » ◦ Så här styrs vårt arbete » ◦ Forskningskommunikation » • Publikationer » ◦ ◦ Internationellt samarbete » Böcker » ◦ Årsredovisningar » ◦ Pocketböcker » ◦ ◦ Remisser » Rapporter » ◦ Upphandlingar » ◦ Broschyrer » ◦ ◦ Lediga jobb » PDF-skrifter » • Söka bidrag » ◦ Övrigt » ◦ Utlysningar » ◦ Tidningen Miljöforskning » ◦ Ansök här » • Bedöma ansökningar » ◦ ◦ Anvisningar för sökande » Formas ordinarie beredningsgrupper » ◦ ◦ Beviljade ansökningar » Beviljade ansökningar » ◦ Löpande bidrag » • Rapportera projekt » ◦ Internationellt samarbete » ◦ Projektktatalog » • Verksamhet » ◦ Slutrapportering av projekt » • Kontakt » ◦ Forskningsstöd » ◦ Medarbetare » ◦ Strategi och analys » ◦ Kontakta Formas » ◦ Forskningskommunikation » • Mina sidor » Forskningsrådet för arbetsliv och ◦ Prenumerera på Formas Nyhetsbrev » socialvetenskap, FAS. Snabbval

• Mina sidor » http://www.fas.se/ • Ansök här/Formas Direct » fas.Webbkarta. • Bedöm ansökningar/Formas Review » Start • Beviljade ansökningar » • Formas ordinarie beredningsgrupper» Webbkarta • Formas projektkatalog » • Formas' Handbook » • Hem Instructions for application of grants. (pdf 385 Kb) • Om FAS • Formas Handbok ◦ Instruktioner för sökande Vårt uppdrag • Kalendarium ◦ Styrande dokument • Formas logotyper ◦ Regeringsuppdrag • Formas Nyhetsbrev ◦ Bidragsbeslut ◦ Organisation ▪ Styrelse ▪ Prioriteringskommittéer ▪ Publikationskommitté ▪ Medarbetare ◦ Årsredovisningar ◦ Besvarade remisser ◦ Upphandlingar ◦ Länkar ◦ FAS internt • Forskningsområden Från Internet 3 april 2011 ◦ Arbete och hälsa ◦ Arbetsorganisation • Lediga tjänster ◦ Arbetsmarknad • Kalendarium ◦ Folkhälsa • Kontakt ◦ Välfärd och socialförsäkring • FÖR FORSKARE ◦ ◦ Omsorg och sociala relationer Startsida Forskare ◦ ◦ Särskilda satsningar Söka bidrag • Projektkatalog ◦ Stöd till unga forskare • Söka bidrag ◦ Så behandlas en ansökan ◦ FAS bidragsformer ◦ Kvalitet / jävsregler ◦ Forskningsﬁnansiärer ◦ Etikprövning • Utlysningar ◦ Internationellt • Internationellt ▪ Internationellt samarbete ◦ Internationellt samarbete ▪ International calls • Strategi och analys ◦ Strategi och analys ◦ Strategiska forskningsområden ◦ Nyhetsbrev • Press ◦ Bidragsbeslut ◦ Pressmeddelanden ◦ Nyheter ◦ Pressbilder ◦ Kalendarium ◦ Logotyper ◦ STARTSIDA FAS ◦ Journaliststipendium ◦ Presskontakt • Publikationer ◦ Om FAS publikationer ◦ Konferensdokumentation ◦ Utvärderingar och rapporter ◦ Forskare berättar ◦ Tidskrifter med stöd från FAS Från Internet 6 april 2011 • Nyheter • Bokhandel Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ◦ Politiker ◦ SNS Vision SNS SNS - Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ◦ Måndagsklubben • Bli medlem WEBBKARTA SNS - Studieförbundet Näringsliv och ◦ Anmälan Samhälle • Utbildningar • Förstasidan ◦ • Kalendarium Samhällsprogrammet ◦ Tidigare möten ◦ Samhällsprogrammet special • Forskning • Referat ◦ ◦ Övriga projekt Referat från tidigare konferenser ◦ Medieforum ◦ Artiklar ◦ ◦ Välfärdsrapporten Pressklipp • För pressen ◦ SNS projekt för ﬂer kvinnor på ledande poster i näringslivet ◦ Pressmeddelanden ◦ ◦ SNS Europa Info, bilder och bokomslag ◦ Avslutade projekt ◦ Bokomslagsgalleri • Böcker • Hitta hit / kontakt / om SNS ◦ ◦ Nyutkommet Medarbetare ◦ Kommande böcker ◦ Organisation ◦ ◦ Rapporter Stadgar ◦ ◦ Bokabonnemang Ekonomi ◦ ◦ Köpvillkor Internationellt samarbete • Nätverket SNS ◦ SNS historia ◦ Medlemsföretag, offentliga förvaltningar och • In english organisationer ◦ About SNS ◦ SNS på din ort ◦ Research ◦ Forskarnätverk ◦ Books ◦ Förtroenderåd • NYHETSBREV • SÖK BÖCKER • MEDLEMSSERVICE Från Internet 6 april 2011 Svenska Unescorådet Svenska Unescorådet - Hem Uppsala Universitet. Uppsala universitet

Unescos arbete • Utbildning • Startsida • Vetenskap • Utbildning • Kultur • Forskning • Kommunikation • Samverkan • Om Unesco • Om UU • Världsarv • Kontakt

Svenska Unescorådets arbete Genvägar • Svenska Unescorådet • Open Access 2010 • Bibliotek • Generalkonferensen 2009 • Fakulteter och enheter • Frågor och svar • Jobba hos oss • Unescodagar • Stöd Uppsala universitet! • Beställ material • För alumner • Hem • För anställda - Insidan • In English • För besökare • Kontakt • För journalister • Lediga tjänster • För näringslivet • För skolor • För studenter - Studentportalen

Från Internet 3 april 2011 Från Internet 5 april 2011 Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien högskolans verksamhet. Högskoleverket är statistikansvarig Villagatan 3. Postadress: Box 5622, 114 86 Stockholm myndighet för högskolan och svarar för uppföljning av högskolans Tel. 08-440 42 80. Fax 08-440 42 90, E-post: [email protected] verksamhet och omvärldsbevakning. Högskoleverket svarar även för information om högskolan och utbudet av utbildning vid universitet och högskolor samt bedömning av utländska utbildningar på Etikprövningsnämndernas webbplats eftergymnasial nivå. Organisationen för etikprövning av forskning som avser människor består av totalt sju nämnder. Etikprövningen sker vid sex regionala Internationella programkontoret för utbildningsområdets etikprövningsnämnder med placering i Göteborg, Linköping, Lund, webbplats Stockholm, Umeå och Uppsala. Beslut från en regional Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK/ etikprövningsnämnd kan överklagas till Centrala Programkontoret) är den myndighet som utgör svenskt programkontor etikprövningsnämnden som även avgör överlämnade ärenden vid för EU-program och andra internationella program inom oenighet inom en regional etikprövningsnämnd. Centrala utbildningsområdet. Programkontorets huvuduppgift är bland annat att etikprövningsnämnden har tillsynsansvar över etikprövningslagens informera om, stödja och utvärdera program och EU-bidrag. Det kan efterlevnad. gälla allt från internationella samarbetsprojekt inom utbildning och kompetensutveckling till praktik och studier utomlands. Utbyten för Centrala studiestödsnämndens webbplats ungdomar och lärare är en viktig del av verksamheten. Centrala studiestödsnämnden (CSN) beviljar och betalar ut studiestöd till studerande på olika utbildningsnivåer och hanterar återbetalningen Sameskolstyrelsens webbplats av studielån. CSN administrerar även hemutrustningslånet till Sameskolstyrelsens uppgift är att ge samiska barn en utbildning med utländska medborgare. samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Utbildningen bedrivs vid Högskolans avskiljandenämnds webbplats sameskolor samt i integrerad samisk undervisning i kommunal Högskolans avskiljandenämnd (HAN) prövar ärenden om att avskilja grundskola. Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och därtill studenter från högskoleutbildning efter anmälan från rektor vid ett hörande verksamhet. Sameskolstyrelsen ska även främja och utveckla universitet eller en högskola. Avskiljandenämndens beslut kan samisk undervisning och bistå vid uppsökande verksamhet bland överklagas till allmän förvaltningsdomstol. samer samt informera om sameskolan och samisk undervisning i det offentliga skolväsendet. Högskoleverkets webbplats (en annan än den som ﬁnns ovan) Högskoleverket (HSV) är en myndighet för frågor som rör universitet och högskolor och verksamheten består av kvalitetsutvärdering av högskoleutbildning, prövning av examenstillstånd och tillsyn över Skolväsendets överklagandenämnds webbplats Överklagandenämnden för studiestöds webbplats Skolväsendets överklagandenämnd (Överklagandenämnden) har till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har till uppgift att pröva uppgift att överpröva vissa beslut av skolhuvudmännen som bedöms överklaganden av Centrala studiestödsnämndens beslut om studiestöd. vara särskilt viktiga för enskilda elever. Vilka beslut som får överklagas hos nämnden anges uttryckligen i skollagen (1985:1100) Svenska institutet, SI och i ett fall i grundskoleförordningen (1994:1194). Genom sin Svenska institutet ska sprida kunskap om Sverige i utlandet och svara sammansättning av ledamöter har nämnden en särskild sakkunskap på för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning och skolområdet. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit samhällsliv i övrigt. går inte att överklaga. Box 7434 103 91 Stockholm Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats Tel: 08-453 78 00 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ansvarar för statens Fax: 08-20 72 48 samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten har i uppgift att ge specialpedagogiskt stöd till huvudmän inom skolväsendet, Stiftelsen Längmanska kulturfondens nämnd främja tillgången till anpassade läromedel och fördela statsbidrag till c/o Margaretha Falk, Box 5073, 102 42 Stockholm vissa utbildninganordnare. Dessutom är myndigheten huvudman för Tfn 08-611 87 15, E-post: [email protected] den statliga specialskolan för elever med vissa funktionsnedsättningar.

Universitet och högskolor på Högskoleverkets webbplats Det finns 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Därutöver finns det ett antal enskilda utbildningsanordnare som har utbildningar som leder till en akademisk examen eller ger högskolepoäng. En lista med länkar till dessa finns på Högskoleverkets webbplats.

Överklagandenämnden för högskolans webbplats Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) är en myndighet som har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut fattade inom högskolesektorn och sektorn för kvaliﬁcerad yrkesutbildning. Överklagandenämnden är sista instans i dessa ärenden, vilket innebär att det inte går att överklaga ÖNH:s beslut. 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter Migrationsverket. i boendet. Webbplatskarta - Startsida Webbplatskarta Webbplatskarta - Startsida Det kan vara lämpligt att föra migration hit.

Arbeta i Sverige

För dig som vill arbeta i Sverige

Arbetstagare från länder utanför EU

Artister

Asylsökande

Au pair

Bärplockare

Frågor och svar

Gästforskare

Idrottsutövare och tränare

Medborgare i Australien, Nya Zeeland och Sydkorea

Medborgare i Kanada

På besök hos arbetsgivare

Studenter i Sverige

Egna företagare från länder utanför EU Etablerade arrangörer

EU-medborgare och deras familjer Ansökan till arrangörsförteckning

Asylsökande

Familjemedlemmar som inte är EU- Besök hos arbetsgivare i Sverige medborgare Bärplockare

Frågor och svar Familjemedlemmar som är EU- medborgare Gästforskare

Idrottsutövare och tränare Varaktigt bosatta i annat EU-land Studenter i Sverige Söka arbetstillstånd i Sverige Undantag från kravet på arbetstillstånd Asylsökande Värdfamilj till au pair På besök hos arbetsgivare i Sverige Förlängning Studenter Egna företagare Familjemedlemmar Gästforskare Avgifter för ansökan Ansökan och blanketter Undantag från kravet på arbetstillstånd E-ansökan För arbetsgivare Betalning Anställa EU-medborgare Bilagor Anställa från länder utanför EU bitexter Arbete för personer i Sverige Blanketter Artister

Kontrollera status för din ansökan Bilagor

Kontrollera om ansökan registrerats Blanketter

Avgifter Kontrollera om ansökan registrerats

Aktuellt Kontrollera om beslut fattats

Väntetider Avgifter

Frågor och svar Väntetider

Studera i Sverige Överklaga

Universitet och högskola Aktuellt

Var handläggs ansökan? Frågor och svar

Arbeta Besöka Sverige

Gymnasium och folkhögskola Affärs- eller konferensbesök

Utbytesstudier Besöka släkt och vänner

Övriga studier Bjuda in släkt och vänner

Förlängning Medicinsk behandling

Var handläggs ansökan om förlängning? Turistbesök

EU-medborgare Förlängning

Varaktigt bosatta i annat EU-land Fakta om visum

Ansökan och blanketter Riktlinjer för visum

E-ansökan Ansökan och blanketter

Betalning Elektronisk ansökan -Georgien, Kina, Turkiet & Ukraina Väntetider

Elektronisk ansökan - London Överklaga

Avgifter Förlängning

Aktuellt Ansökan och blanketter

Frågor och svar Kontrollera om ansökan registrerats

Flytta till någon i Sverige Kontrollera status för din ansökan

Webbguide Avgifter

Flytta till en svensk medborgare Frågor och svar

Om du är EU/EES-medborgare Aktuellt

Flytta till någon som inte är EU-medborgare Bli svensk medborgare

Flytta till EU-medborgare Medborgarskapsguiden

Om du är medborgare i land utanför EU Söka medborgarskap

Om du är EU-medborgare Krav för medborgarskap

Flytta till någon som kommit till Sverige för att arbeta Styrkt identitet

För dig som är anhörig Minst 18 år

Barn Permanent uppehållstillstånd

Adoption Tid i Sverige

Brev om att ditt barn ska söka uppehållstillstånd Skötsamhet

Om du är i Sverige och har eller väntar barn Lämna in en ansökan

Ny i Sverige Väntetider

Barn Lämna Sverige

Medborgarskap genom födelse eller adoption Dubbelt medborgarskap

Barn fött utomlands med svensk far Rätts- och landinformation

Barn vars föräldrar inte är svenska medborgare Ansökan och blanketter

Barn som är nordiska medborgare Elektroniska ansökningar

Statslösa barn under fem år Blanketter

Mellan 18 och 20 år Överklaga

Nordiska medborgare Avgifter

Anmälan Aktuellt

Ansökan Väntetider

Villkor för medborgarskap Frågor och svar

Lämna in en ansökan Skydd och asyl i Sverige

Anmälan för barn Asylregler

Mellan 18 och 20 år Från asylansökan till beslut

Medborgarskapsförklaring Rätts- och landinformation, Lifos

Förlora medborgarskapet För dig som har sökt skydd och asyl

Förlora svenskt medborgarskap Så prövas din ansökan

Återfå svenskt medborgarskap Visa vem du är och styrk din identitet

Befrias från medborgarskap Du får inte välja vilket land som prövar ansökan

Vad innebär medborgarskap? Boende

Arbeta Lämna Sverige

LMA-kort Återvända självmant

Ekonomiskt stöd Stöd till återetablering

Hälso- och sjukvård Projekt som ger stöd åt återvändande

Bildspel Kvotﬂykting

Om du har eller väntar barn i Sverige Den svenska ﬂyktingkvoten

Ensamkommande barn och ungdomar Vem kan bli uttagen som kvotﬂykting

Hibo från Somalia Frågor och svar

Om du får stanna Frågor och svar

Permanent uppehållstillstånd Aktuellt

Skyddsstatus

Lämna Sverige Resebidrag för anhöriga

För dig som sökt asyl Främlingspass

Återvända självmant Provisoriskt främlingspass

Stöd till återetablering Resedokument

Projekt som ger stöd åt återvändande Om du får avslag

Återvandring Avvisning med omedelbar verkställighet

Innan du lämnar Sverige Avslag av Migrationsverket

Om resebidrag Avslag av migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstol Projekt

Nya händelser efter avslag Kontaktpersoner

Svensk medborgare Överklaga

Permanent uppehållstillstånd Ansökan och blanketter

Tidsbegränsat uppehållstillstånd E-ansökan

Skolresor inom EU Blanketter

Ansökan och blanketter Avgifter

Aktuellt Frågor och svar

Frågor och svar Söka pass

För EU/EES-medborgare Främlingspass

Arbeta i Sverige Provisoriskt främlingspass

Studera i Sverige Resedokument

Familjemedlemmar Svenskt pass

Flytta till en EU/EES-medborgare Överklaga

Ansökan och blanketter Flytta till någon som inte är EU/EES- medborgare eller som är svensk medborgare Avgifter

Frågor och svar Om du kommer från ett land utanför EU/EES

Person med egna medel Om Migrationsverket

Fortsatt/Permanent uppehållsrätt Vision och uppdrag

Varaktigt bosatta i annat EU-land Ett nobelt uppdrag

Förlängning Mänskliga rättigheter

Varaktigt bosatt i Sverige Vår verksamhet

Ledning Föreskrifter

Myndighet i utveckling Lagtexter

Organisation Rätts- och landinformation, Lifos

Redovisning av verksamheten Statistik

Insynsrådet 2010

Etiska rådet 2009

Bemötandeombudsmannen 2008

Samverkan med andra Översikter/tidsserier

Tema-rapporter Kommunmottagna tidigare år

Människor vi möter Skrivelser till regeringen

Zanyar ﬁck en framtid i Sverige Aktuellt från regeringen

Dalaaya återförenades med sin man Lediga jobb

Reﬁka besöker sin son i Sverige Upphandling

Mithun bidrar med sin IT-kunskap Informationsmaterial & blanketter

Marium valde att studera här Blanketter

Gee spelar basket på heltid Informationsmaterial

Mari följde sitt hjärta Beställa material

Isabellah tävlar för Sverige Nyhetsarkiv

Fakta om migration Historik

Möt Migrationsverket - Öppet hus 2010 EU och internationellt

EU och migration Expertgrupp och samrådskommitté

EU-ordförandeskapet Återvändandefonden

Schengensamarbetet Söka stöd till projekt

Internationellt samarbete För projektägare

UNHCR – FN:s ﬂyktingorgan Alla projekt

IOM Expertgrupp och samrådskommitté

IGC Nyhetsbrev

GDISC Rapporter

Internationella projekt Kontakta fondenheten

EAC Frågor och svar

Söderköpingsprocessen För press

Global migration Bakgrundsinformation

Aktuellt Presskontakter

Fonder Statistik

Aktuellt 2010

Flyktingfonden 2009

Söka stöd till projekt 2008

För projektägare Översikter/tidsserier

Alla projekt Kommunmottagna tidigare år

Flyktingfonden II (2005-2007) Bildbank

Rätts-och landinformation, Lifos För domstolar

Nyhetsarkiv För kommuner

För externa aktörer Ensamkommande barn och ungdomar

För apotek Personer med uppehållstillstånd

Förenklad ansökan Statliga ersättningar - asylsökande

För arbetsgivare Lagar och förordningar

Anställa från länder utanför EU Aktuellt från regeringen

Anställa EU-medborgare Skolresor inom EU

Gästforskare Blanketter

Idrottsutövare och tränare Aktuellt

Asylsökande Återvandring

Artister För landsting

Studenter i Sverige Asylsökande

Besök hos arbetsgivare i Sverige Personer med uppehållstillstånd

Värdfamilj till au pair För lärare

Anställa personer i Sverige Lärarhandledning

Undantag från kravet på arbetstillstånd Basmaterial

Fakta och statistik

Rollspel

Länkar

Lifos

Upplägg av lektioner

För offentliga biträden

Förordnande av biträden

Kostnadsersättning

Ersättning för resor till offentligt biträde

Domar och rättsliga ställningstaganden

Rätts- och landinformation, Lifos

Från Internet 3 april 2011 7959 Sociala miljöer o verksamheter i skollink.se Diverse organisationer. allmänna grupper o d. Fackföreningar, arbetsgivarföreningar o d hör till område 658. Andra fackorganisationer kan höra till respektive fack. Libris/SAB: Myndigheter ﬁnns i område 6520-6524. Bi Förenings- och mötesteknik Bk Allmänna sällskap och föreningar Övriga organisationer. Osorterat. (DC, DK 06 utom 069)

ÅF Energi & Miljöfakta Allmänhetens Pressombudsman - Pressens opinionsnämnd

ECPAT Sverige - mot barnsexhandel

Föreningen Svenska Läromedel Föreningen För Lärare i Samhällskunskap Fastighetsanställdas förbund Facket för skogs-, trä- och graﬁsk bransch Friskolornas riksförbund Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Folkkampanjen Fältbiologerna Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap folkhögskola.nu För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Företagarna Föräldraalliansen Sverige

Handelsanställdas förbund Hotell- och restaurangfacket Hem och skola Riksförbundet Svenska Musikerförbundet IF Metall Svenska Målareförbundet Institutionen för biologisk grundutbildning Svenska Pappersindustriarbetareförbundet IBG erbjuder ett av landets största utbud av kurser inom biologi, Seko - Facket för Service och Kommunikation molekylärbiologi, bioteknik och bioinformatik. Svenska Transportarbetareförbundet Institutet för Kvalitetsutveckling Svensklärarföreningen Jägarförbundet Sveriges MatematikLärarförening, SMaL Svenska PEN KK-stiftelsen Sveriges hantverksråd Kunskapscentrum för hälso - och sjukvård Sveriges arkitekter Svenska djurskyddsföreningen Lärarnas riksförbund Svenska elstandard Lärarforbundet Svenska FN-förbundet Landsorganisationen LO Svenska Fysikersamfundet Samfundets sida har som ändamål bland annat att främja fysikalisk Musiklärarnas Riksförening forskning och fysikens tillämpningar. Man vill också sprida information om fysik och fysikutbildning och stimulera intresse för Nobelprisetets ofﬁciella webbplats naturvetenskap. Småföretagarnas Arbetsgivarorganisation Rädda barnen Stålbyggnadsinstitutet Röda korset Skogsstyrelsen Riddarhuset Scouterna RSMH Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Stockholms Marina Forskningscentrum Sveriges Ornitologiska Förening Sveriges elevråds centralorganisation Sveriges Olympiska Kommitté Sveriges Skolledarförbund Svenska Spårvägssällskapet Sveriges elevråd - SVEA Svenska Petroleum Institutet Svenska Byggnadsarbetareförbundet Statens konstråd Svenska Elektrikerförbundet Sveriges Stenidustriförbund Svenska Kommunalarbetareförbundet Svenska tonsättares internationella musikbyrå Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Sveriges Mykologiska Förening Svenska Djurparksföreningen Svenska Turistföreningen Svensk Standard Sveriges MotorCyklister Svenska Fotbollstränarföreningen Sviv Föreningen Svenskar i Världen Unga Allergiker Riksförbund 796-799 Sport, idrott o d.

Libris/SAB: R Idrott, lek och spel (Del. Delar även på 793,794) Rb:bf Idrottsorganisationer och -institutioner Rb:doIdrottspsykologi Rb:k Idrottsforskningens historia Rb:oaIdrottssociologi Rb- Särskilda länder och områden Rba Allmän idrott. Friidrott Rbb Boll- och kägelsport Rbc Simning, simhopp, dykning m m Rbd Sjösport. Båtsport Rbe Djursport Rbf Cykel-, motor- och ﬂygsport Rbg Vintersport Rbh Rullskridskor, rullbräda, rullskidor Rbi Budo (kampsporter) Rbj Brottning Rbk Boxning Rbl Tyngdlyftning Rbm Orienteringssport (inkl skidorientering) Rbn Alpinism Rbo Friluftsliv (Även 793) Rbp Fäktning Rbq Skytte Rbr Handikappidrott Rbv Olympiska spelen Rbz Särskilda idrottsutövare Ra Gymnastik Rb Idrott och sport Rh Scoutrörelsen (DC, DK 796-799) 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.

Särskilda områden:

80 Språk.Språkliga verksamheter. 802-809 motsvarar 82-89. 81 Litteraturvetenskap - historia. 812-819 motsvarar 82-89.

82/89 Skönlitteratur på olika språk 82 Engelsk skönlitteratur o d. 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur 84 Fransk skönlitteratur o d 85 Italiensk skönlitteratur o d 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d 889 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d Fq Iranska språk 80 Språk. Språkliga verksamheter. 802-809 Fr Övriga indoeuropeiska språk motsvarar 82-89. Fs Semitiska språk Ft Hamitiska språk och tchadspråk Fu Finsk-ugriska och altaiska språk Libris/SAB: Fv Sino-tibetanska och austroasiatiska språk F Språkvetenskap Fx Övriga språk F(x) Flerspråkiga lexikon och språkvetenskapliga uppslagsverk Fy Konstgjorda språk F:b Språkvetenskaplig forskning, organisationer och institutioner Få Teckenspråk F:d Språkteori och -filosofi (DC 4. DK 80) F:k Språkvetenskapens historia F:oa Språksociologi F:oi Språkstatistik F:pu Datalingvistik Institutet för språk och folkminnens webbplats F:t Matematisk lingvistik Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva F.0 Allmänt: särskilda språkvetenskapliga aspekter språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida Fb Indoeuropeiska språk: allmänt kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna Fc Svenska kulturarv i Sverige. Myndigheten skall bedriva forskning samt delta i Fd Övriga nordiska språk internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten Fe Engelska finns i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Ff Tyska Fg Nederländska Språkrådet/Institutet för språk och folkminnen Fh Romanska språk: allmänt Bjurholmsgatan 12. Postadress: Box 20057, 104 60 Stockholm Fi Italienska Tfn: 08-442 42 00, Fax: 08-442 42 15, E-post: [email protected] Fj Franska Fk Spanska Fl Portugisiska Fm Slaviska och baltiska språk Fn Keltiska språk Fo Grekiska och latin Fp Indo-ariska språk Go Grekisk och latinsk litteraturhistoria 81 Litteraturvetenskap - historia. 812-819 Gp Indo-arisk litteraturhistoria motsvarar 82-89. Gq Iransk litteraturhistoria Gr Övrig indoeuropeisk litteraturhistoria Gs Semitisk litteraturhistoria Libris/SAB: Gt Litteraturhistoria: hamitiska språk och tchadspråk G Litteraturvetenskap Gu Finsk-ugrisk och altaisk litteraturhistoria G(x) Litteraturvetenskapliga lexikon Gv Litteraturhistoria: sino-tibetanska o austroasiatiska språk G:b Litteraturvetenskaplig forskning, organisationer och Gx Övrig litteraturhistoria institutioner Gz Särskilda utländska författare G:dd Litteraturvetenskaplig metodlära (DC delar av 800-899. DK 81.) G:df Litteraturestetik G:dg Litteraturkritik G:do Litteraturpsykologi G:k Litteraturvetenskapens historia Sveriges författarfonds webbplats G:oa Litteratursociologi Sveriges författarfond handhar den statliga ersättningen till G.0 Särskilda litterära genrer och motiv upphovsmän till litterära verk för utnyttjandet av deras verk genom G. Allmänt: särskilda litterära perioder bibliotek. Medlen används dels till statistiskt beräknade författar- och Gb Germansk och nordisk litteraturhistoria: allmän översättarpenningar, dels till stipendier med mera. Gc Svensk litteraturhistoria Gd Övrig nordisk litteraturhistoria Strindbergsmuseet Ge Engelsk litteraturhistoria Drottninggatan 85, 111 60 Stockholm Gf Tysk litteraturhistoria Tfn: 08-411 53 54, Fax: 08-411 01 41, E-post: Gg Nederländsk litteraturhistoria [email protected] Gh Romansk litteraturhistoria: allmän Gi Italiensk litteraturhistoria Styrelsen för Sveriges författarfond Gj Fransk litteraturhistoria Klara Norra Kyrkogata 29. Postadress: Box 1106, 111 81 Stockholm Gk Spansk litteraturhistoria Tfn: 08-440 45 50, Fax: 08-440 45 65, E-post: [email protected] Gl Portugisisk litteraturhistoria Gm Slavisk och baltisk litteraturhistoria Gn Keltisk litteraturhistoria Hq Iransk litteratur 82/89 Skönlitteratur på olika språk. Hr Övrig indoeuropeisk litteratur Hs Semitisk litteratur Särskilda områden: Ht Litteratur på hamitiska språk och tchadspråk 82 Engelsk skönlitteratur o d. Hu Finsk-ugrisk och altaisk skönlitteratur 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur Hv Skönlitteratur på sino-tibetanska o austroasiatiska språk 84 Fransk skönlitteratur o d Hx Övrig skönlitteratur 85 Italiensk skönlitteratur o d Hy Skönlitteratur på konstgjorda språk 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d Hå Skönlitteratur på teckenspråk 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d (Skönliteratur: DC delar av 800-899. DK 82-89) 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d 89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d

Libris/SAB: H Skönlitteratur H.07 Folkdiktning: allmänt Hbn Nordisk skönlitteratur: samlingar Hc Svensk skönlitteratur Hd Övrig nordisk skönlitteratur He Engelsk skönlitteratur Hf Tysk skönlitteratur Hg Nederländsk skönlitteratur Hh Romansk skönlitteratur Hi Italiensk skönlitteratur Hj Fransk skönlitteratur Hk Spansk skönlitteratur Hl Portugisisk skönlitteratur Hm Slavisk och baltisk skönlitteratur Hn Keltisk skönlitteratur Ho Grekisk och latinsk litteratur Hp Indisk litteratur 9 Saklitterärt. Allmän geograﬁ, allmän historia. Biograﬁ.

Särskilda områden:

90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen 91 Allmän geograﬁ, reseskildringar 913-919 motsvarar 93-99. 92 Biograﬁska verksamheter, släkthistoria o d

93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria 94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- och Mellanamerika 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Polerna. Rymden Äp Afrika 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Äq Amerika Blandade ämnen. Är Oceanien (Australien, Nya Zeeland, Melanesien, Polynesien, Mikronesien) (DK (05), 07, 08, (04) ) Libris/SAB: B Allmänt och blandat (Del. Delar även på 103,109,70,73,7951,7959) Bb Allmänna samlingsverk Bd Allmänna tidskrifter och allmänna serier Br Kommunikation, cybernetik, informationsteori Bra Kommunikation Brb Cybernetik och informationsteori Bs Masskommunikation: allmänt Bs- Särskilda länder och områden Bsi Indoktrinering och propaganda Bt Publicistik (inkl tidningsväsen och -historia) Ä Tidningar Äc Sverige Äd Övriga Norden Äe Brittiska öarna (Storbritannien) Äf Mellaneuropa Äg Nederländerna, Belgien och Luxemburg Äh Schweiz Äi Italien (inkl Vatikanstaten, San Marino och Malta) Äj Frankrike och Monaco Äk Spanien (inkl Andorra och Gibraltar) Äl Portugal Äm Östeuropa Än Balkanländerna Äo Asien The Bill Douglas Centre for the History of Cinema and Popular skollink.se Culture Filmhistoria, visuella medier. Massmedia The Copyright Website Globalarkivet Upphovsrätt för bild, ljud, digitala medier. Upphovsrätt på webben, Globalarkivet erbjuder material från föreningar och tidskrifter. exempelfall. Inriktningen är globala rättvisefrågor, solidaritet och hållbar utveckling. Klicka och leta efter ämne, år, länder, tidskrifter och The Media and Communication Studies Site föreningar. Kommunikations- och mediateori, populärkultur, m.m.

Informationskompetens - Vad är det? The Why Files Kolla din förmåga att bedöma information och din förmåga till En sida som beskriver vetenskapen bakom kända nyheter så att var och källkritik och om webbplatser är tillförlitliga. Gör IK Quizzet. en förstår vad som sker. Allt från kolbrytning och kärnvapenprover, nationalekonomi till väderfenomen, sjukdomsepidemier och valläten. Kungliga biblioteket på You Tube Kungliga biblioteket publicerar kortﬁlmer, nyheter m.m. ur sina Theory.org samlingar. Drottning Astrid förolyckas 1935, Söderklubben 1948, Social teori och populärkultur. Artiklar, projekt, webbkultur, Palmemordet 1986, Busåkande mopedister 1982, m.ﬂ. medieteori, Foucault, Gramsci, Adorno.

Library of American Broadcasting TT Amerikanska radio- och TVsändningar, historik, bild- och ljudarkiv. Tidningarnas telegrambyrå onlinenewspapers.com Wikileaks Här kan du hitta nyhetstidningar från alla världens hörn. Indelat efter Wikileaks skriver om det som regeringar och andra organisationer kontinenter och länder kan man enkelt navigera sig fram till försöker dölja. Kämpar för rätten till information och som vi vet, med tidningarnas egna hemsidor. Ett perfekt sätt att hålla sig uppdaterad mod i motvind. globalt. Allmänt utveckling. Klicka och leta efter ämne, år, länder, tidskrifter och föreningar. Theory.org Social teori och populärkultur. Artiklar, projekt, webbkultur, The Why Files medieteori, Foucault, Gramsci, Adorno. En sida som beskriver vetenskapen bakom kända nyheter så att var och en förstår vad som sker. Allt från kolbrytning och kärnvapenprover, The Bill Douglas Centre for the History of Cinema and Popular nationalekonomi till väderfenomen, sjukdomsepidemier och valläten. Culture Filmhistoria, visuella medier. onlinenewspapers.com Här kan du hitta nyhetstidningar från alla världens hörn. Indelat efter TT kontinenter och länder kan man enkelt navigera sig fram till Tidningarnas telegrambyrå tidningarnas egna hemsidor. Ett perfekt sätt att hålla sig uppdaterad globalt. The Media and Communication Studies Site Kommunikations- och mediateori, populärkultur, m.m. Wikileaks Wikileaks skriver om det som regeringar och andra organisationer The Copyright Website försöker dölja. Kämpar för rätten till information och som vi vet, med Upphovsrätt för bild, ljud, digitala medier. Upphovsrätt på webben, mod i motvind. exempelfall. Informationskompetens - Vad är det? Library of American Broadcasting Kolla din förmåga att bedöma information och din förmåga till Amerikanska radio- och TVsändningar, historik, bild- och ljudarkiv. källkritik och om webbplatser är tillförlitliga. Gör IK Quizzet.

Kungliga biblioteket på You Tube Kungliga biblioteket publicerar kortﬁlmer, nyheter m.m. ur sina samlingar. Drottning Astrid förolyckas 1935, Söderklubben 1948, Palmemordet 1986, Busåkande mopedister 1982, m.ﬂ.

Globalarkivet Globalarkivet erbjuder material från föreningar och tidskrifter. Inriktningen är globala rättvisefrågor, solidaritet och hållbar Svenska tidningar Dagens nyheter Dalabygden Aftonbladet Dalademokraten Aktuellt i politiken Dalanyheter.se Alekuriren Dalarnas tidningar Alingsås tidning Dagens Internationalen Alingsåskuriren Allehanda.se Ena-Håbo tidningen Arbetarbladet Enköpingsposten Arbetaren e-nytt.com/Ekerö Arvika nyheter Eskilstunakuriren Avesta tidning Expressen Arbetsmarknaden Epoch Times Sverige

Bärgslaggsbladet Arboga tidning Fagerstaposten Barometern Filipstads tidning Bengtsforstidningen Dalslänningen Finnveden nu Blaskan Flamman Blekinge läns tidning Folkbladet Blekingeposten Folket Bohusläningen Borås tidning Geﬂe dagblad Barometern Oskarshamns- Tidningen gotland.net GT Commersen.se, Gästriklands tidning Carren.se - Östgöta correspondenten Göteborgsposten Commersen helagotland.se Dagbladet Hallands nyheter Dagen Hallandsposten Dagens industri Haparandabladet Hela Hälsingland Laholms Tidning Helsingborgs dagblad Landskrona direkt Höglandsnytt Lerums tidning Hjo tidning Lidingö tidning Hudiksvalls tidning Lidköpingsnytt.nu Hällekiskuriren LindeNytt Höglandet NU Linköpings tidning http://www.ljungskilenyheter.se/ Ljusnan.se http://www.ljp.se Lokaltidningen mitt i http://www.smp.se/ Lokaltidningen.net http://www.safﬂetidning.se/ Lysekilsposten Länsposten Jnytt Länstidningen, Södertälje Jönköping nu Länstidningen, Östersund Jönköpingsposten Magazin24.se Kalmar läns tidning, Mariestadstidningen Kalmarposten Markbladet Karlskoga tidning Metro Karlskogakuriren Miljömagasinet Katrineholmskuriren Mitt Karlskrona Kinda-Posten Motala & Vadstena tidning Kiruna CC Mölndalsposten Knallebladet Kristdemokraten Nacka Värmdö Posten Kristianstadsbladet Nerikes allehanda Kungsbacka tidning Norra Halland Kungälvsposten Norra Skåne Kvällsposten Norra Västerbotten Kyrkans tidning Norrbottenskuriren Norrköpings tidningar, Norrländska socialdemokraten Svenljunga och Tranemo tidning Norrtelje tidning Svenska dagbladet Ny Tid Göteborgsområdet Sydsvenskan Nya Kristinehamnsposten Sydöstran Nya länstidningen Nya Lidköpingstidningen Söderhamnskuriren Nya Wermlandstidningen Södermalmsnytt Nyheterna Östra Småland Södermanlands nyheter Nynäshamnsposten Sörmlandsbygden

Piteåtidningen Tidningen Centrum Linné Provinstidningen Dalsland Tidningen Frölunda Tidningen Högsbo Majorna Realtid.se Tidningen Nordost Tidningen Sydväst Sunne Fryksdalsbygden, Tidningen Öster stadsliv.nu Tempus Sala allehanda Tranåsposten Sigtunabygden Trelleborgs allehanda Skaraborgs allehanda TTELA, Trollhättan Skaraborgsbygden The Local - Swedish news in english Skillingaryd Nu Tentakel Skånskan.se Tentakel är en tidning om forskarvärlden, för forskarvärlden. Skärgårdsbryggan Nättidningen ges ut av Vetenskapsrådet, ämnesrådet naturvetenskap Smålänningen och teknikvetenskap. Syftet är att lyfta fram aktuell forskning, forskningspolitik och forskningsﬁnansiering.

ST tidningen Uddevallaposten Stenungsundsposten Ulricehamns tidning Stockholms fria tidning Upplands nyheter Sundsvalls nyheter Uppsalanytt Sundsvalls tidning Uppsalatidningen Upsala nya tidning Presstödsnämndens webbplats Presstödsnämnden ska bland annat pröva ansökningar om statligt stöd Vestmanlands läns tidning till dagstidningar. Presstödet består av driftsstöd och distributionsstöd. Vi i Vasastan Vimmerby tidning Taltidningsnämndens webbplats Vårt Kungsholmen Taltidningsnämnden har till uppgift att förbättra tillgången till Värmlands folkblad innehållet i dagstidningar för de som har svårigheter att ta del av Värmlandsbygden skriven text. Taltidningsnämnden handlägger bland annat ärenden om Värnamo nyheter statligt stöd till radio-och kassettidningar. Västerbottens folkblad Västerbottenskuriren Talboks- och punktskriftsbibliotekets webbplats Västerbottningen Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) ska i samverkan med andra Västerbygden bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade får Västervikstidningen tillgång till litteratur. TPB har ett speciﬁkt uppdrag att framställa och Västerås tidning låna ut talböcker och punktskriftsböcker, inom sitt verksamhetsområde Västmanlands nyheter lämna information och råd till folkbibliotek och andra. TPB ska också Växjöbladet Kronobergaren tillhandahålla punktskriftsböcker för försäljning samt ha en central utskrivningstjänst för dövblinda på punktskrift. Ystads allehanda Medierådet (tidigare Våldsskildringsrådet) Ölandsbladet Vasagatan 8-10. Postadress: 103 33 Stockholm Östermalmsnytt, Tfn: 08-405 10 00, Fax: 08-20 15 64, E-post: ann- Östersundsposten [email protected] Östran Nordicom (Nordiskt Informationscenter för Medie- och A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö Kommunikationsforskning) Postadress: Göteborgs universitet, Box 713, 405 30 Göteborg Tfn: 031-773 10 00,Fax: 031-773 46 55 E-post:[email protected]

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur/Centrum för lättläst Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Huvuduppgiften är att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla svenskt tryckt och audiovisuellt material. KB samordnar de svenska forskningsbibliotekens arbete. KB är också ett forsknings-biliotek, främst inom humaniora och samh ällsvetenskap. Kungliga bibliotekets webbplats Webbkarta Webbkarta för www.kb.se - Kungliga biblioteket Detta är en innehållsförteckning för webbplatsen kb.se. Webbkartan ger en översikt av hur informationen är strukturerad i de tre översta nivåerna på webbplatsen. Nr Oceanien (Australien, Nya Zeeland, Melanesien, Polynesien, 91 Allmän geografi, reseskildringar 913-919 Mikronesien) motsvarar 93-99. Ns Polarländerna Nt Oceaner och hav Ny Kartografi Libris/SAB: (DC, DK 91) N Geografi och lokalhistoria N(x) Allmänt: geografiska lexikon N(y) Allmänt: kartor och bilder N:d Geografisk teori, filosofi och metodlära N:k Geografiforskningens historia N.0 Allmänt: reseskildringar och -handböcker, särskilda geografiska aspekter Na Europa: allmänt Nb Norden: allmänt Nc Sverige Nd Övriga Norden Ne Brittiska öarna (Storbritannien) Nf Mellaneuropa Ng Nederländerna, Belgien och Luxemburg Nh Schweiz Ni Italien Nj Frankrike Nk Spanien Nl Portugal Nm Östeuropa Nn Balkanländerna No Asien Np Afrika Nq Amerika 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria.

Libris/SAB: L Biografi med genealogi L:k Vetenskapshistoria Ld Genealogi Ld:bf Genealogiska organisationer och institutioner Ld:k Vetenskapshistoria Ld- Särskilda länder och områden Lda Genealogi: metodlära Ldm Genealogiska uppslagsverk Lds Genealogiska samlingar Ldz Särskilda släkter Lk Biografisk vetenskap Lm Biografiska uppslagsverk Ls Biografiska samlingar Lz Biografi: särskilda personer (DC, DK 92) Kj Frankrike 93/99 Historieskrivande verksamheter, Kk Spanien Kl Portugal allmän historia. Km Östeuropa Särskilda områden Kn Balkanländerna 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria Ko Asien 94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa Kp Afrika 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. Kq Amerika 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. Kr Oceanien 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- och Mellanamerika Ks Polarländerna 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika Kt Allmän kulturhistoria (21 750) 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden Kt. Särskilda historiska perioder Kt- Särskilda länder och områden Ku Allmän socialhistoria (även till 79) Libris/SAB: Ku. Särskilda historiska perioder K Historia Ku- Särskilda länder och områden K(x) Historiska lexikon Kv Allmän ekonomisk historia (även till 60) K:bf Historiska organisationer och institutioner Kv. Särskilda historiska perioder K:d Historisk teori, filosofi och metodlära Kv- Särskilda länder och områden K:k Historieforskningens historia Ky Historiska hjälpvetenskaper (även till 73) K. Allmänt: särskilda historiska perioder Kya Diplomatik K.2 Forntiden Kyb Heraldik K.3 Medeltiden (ca 500 - ca 1500) Kyc Sfragistik (sigillkunskap) K.4 Nya tiden (ca 1500-) Kyd Flaggor K.5 1914- Kye Emblematik K.6 2000- Kyf Rang- och titelväsen Ka Europa: allmänt Kyg Historisk kronologi (inkl tideräkning och kalendrar) Kb Norden: allmänt Kyh Numismatik Kc Sverige Kyi Ordensväsen Kd Övriga Norden (DC, DK 93-99) Ke Brittiska öarna (Storbritannien) Kf Mellaneuropa Kg Nederländerna, Belgien och Luxemburg Kh Schweiz Ki Italien Statens museer för världskulturs webbplats 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och Statens museer för världskultur har till uppgift att visa och forntidshistoria levandegöra världens kulturer. Myndigheten ska främja närvetenskaplig kunskapsbildning och publik verksamhet i nya former utifrån etnografiska, arkeologiska, konstnärliga, konstvetenskapliga samt andra samhälleliga och historiska perspektiv. Statens museer för världskultur består av fem delar, fyra museer samt myndighetens ledning och administration. De fyra museerna är Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. Myndighetens ledning och administration är också placerade i Göteborg. 94 Medeltidens o nya tidens historia i SIEPS Svenska institutet för europapolitiska studier. Sieps är en statlig myndighet som tar fram forskningsbaserade allmänhet och i Europa analyser i europapolitiska frågor. Målgruppen är i första hand svenska beslutsfattare på olika nivåer. Arbetet sker i samarbete med svenska och internationella forskare.

Webbkarta Webbkarta | SIEPS

Huvudmeny

• Hem • Om Sieps ◦ Uppdrag ◦ Insynsråd ◦ Personal ◦ Remissvar ◦ Nyhetsbrev ◦ Lediga Tjänster ◦ Sieps I Media ◦ Personuppgifter • Publikationer ◦ Rapporter ◦ Europapolitisk Analys ◦ Occasional papers • Seminarier ◦ Kommande seminarier ◦ Genomförda seminarier • Nätverk ◦ Sverige ◦ Internationellt ◦ Sieps akademiska nätverk

Vänstermeny

• Forskningsområden ◦ Eu:s politiska och konstitutionella system ◦ Medlemsstaterna och eurpeisk integration ◦ EU:s inre marknad-den fria rörlighetens utmaningar ◦ Ekonomisk politik i Europa ◦ EU:s klimat-och energipolitik ◦ EU:s externa relationer

TOPP/Meny

• Kontakta oss • Webbkarta

Från Internet 3 april 2011 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Nordiska Afrikainstitutet Afrika. The Nordic Africa Institute in Uppsala, Sweden

• Information resources ◦ AfricaLit ◦ Africa-Wide Information ◦ A Guide to Africa on the Internet ◦ Databases ◦ Journals ◦ Ofﬁcial documents ◦ Fiction ◦ Nordic digital repositories ◦ Web dossiers ◦ Other library catalogues • Finding Africa information • My pages • About the library • Contact the library

Från Internet 3 april 2011 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- och Mellanamerika.

98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika

99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Polerna. Rymden